2 minute read

”Vem ska ta hand om dig när du blir gammal?”

Prognoser visar att det kommer att saknas mycket personal inom äldreomsorgen kommande år. I takt med att befolkningen lever längre blir det en utmaning att få arbetskraften att räcka till för att ta hand om oss när vi åldras. Carolina Nordlinder doktorerar i socialt arbete och fokuserar på äldre i arbetslivet och hur hälsa, familje- och arbetsrelaterade faktorer påverkar tidpunkten för pensionering.

Hon undersöker pensioneringsprocessen och vilka faktorer som är involverade när en person ska gå i pension. Gruppen hon kikar närmare på är äldre arbetare, till exempel undersköterskor, vårdbiträden, sjuksköterskor och chefer inom äldreomsorgen.

– Vi har en obalans i proportioner när det gäller andelen yrkesverksamma och andelen som kommer att behöva omsorg, den så kallade försörjningskvoten. Inom äldreomsorgen förutspår man att det kommer att saknas arbetskraft. Vi står inför stora samhällsproblem om det inte finns tillräckligt många yrkesverksamma som kan täcka upp behovet av omsorg riktad till äldre.

Carolina Nordlinder förklarar att den demografiska utvecklingen har förändrats när man ser till befolkningspyramiden i

Sverige, alltså hur åldersfördelningen ser ut.

– Vi har gått från en pyramid där vi har haft de äldsta i topp som minsta grupp och barnen längst ner. Nu är pyramiden omvänd, vi har alltså en större andel äldre samtidigt som det föds färre barn.

Det påverkar situationen på arbetsmarknaden eftersom antalet personer som kommer att finnas till förfogande för arbete inom äldreomsorgen är för få i relation till antalet äldre i behov av omsorg.

– Vi är precis i uppgången nu. Mellan 2025 och 2030 är prognosen att det kommer att behövas mer personal inom äldreomsorgen.

Carolina Nordlinder nämner att det finns olika lösningar och sätt att hantera personalbristen på. Det kan bland annat ske genom arbetskraftsinvandring eller förlängt arbetsliv, till exempel genom höjd pensionsålder.

– Från 2023 har vi fått nya pensionsåldrar för uttag av allmän pension, där tidigaste uttag successivt har höjts från 61 till dagens 63 år. I övrigt gäller en flexibel pensionsålder i Sverige, det vill säga från 63 upp till 69 år.

Medellivslängden i Sverige har ökat mycket över tid, visar siffror från Statistiska Centralbyrån. De senaste 30 åren har den ökat med cirka 8 år för kvinnor och 9 år för män – från 77 till nästan 85 år för kvinnor och från 72 till drygt 81 år för män.

– Att medellivslängden har ökat är fantastiskt, men i gruppen kvinnor med låg utbildning har medellivslängden minskat. De typiska arbetarna inom äldreomsorgen är lågutbildade kvinnor. De upplever också ofta att de har ett fysiskt tungt arbete och fackförbundet Kommunal har larmat om att den här yrkesgruppen inte orkar jobba så länge, säger Carolina Nordlinder.

I sina studier kikar Carolina Nordlinder närmare på den här gruppen och till exempel undersöker hon om familjere- laterade frågor, som att vårda anhöriga eller att ta hand om barnbarn, hänger samman med förväntad tidpunkt för pensionering. Frågorna hon ställer sig är:

– Kommer arbetskraften att räcka till för att ta hand om allt fler äldre? Om tidpunkt för pensionering är kopplad till arbetsrelaterade faktorer är det en viktig information för arbetsgivare att ta hänsyn till för att behålla personal längre och därmed bidra till en mer hållbar välfärd.

En av de viktigaste sakerna som hon hoppas att avhandlingen ska bidra till är kunskap om jämlikhet i arbetslivet.

– Man pratar mycket om jämlik sjukvård. Det här handlar om att alla, oavsett yrke, ska kunna jobba så länge man förmår utifrån jämlika förutsättningar, men arbetslivet är inte jämlikt. De med lägst utbildning har många gånger de fysiskt tyngsta arbetena som sliter ut kroppen i förtid. Detta gör att dessa personer kanske inte kommer att kunna jobba lika länge som andra yrkessektorer, men pensionssystemet är ändå lika för alla, säger Carolina Nordlinder. 

This article is from: