Koll på kollen – hur följs brandskyddet upp? Att följa upp brandskyddet efter ett byggprojekt torde vara en självklarhet för alla seriösa byggherrar. Samma inställning borde även de som utövar tillsynen, det vill säga kommunens byggnadsinspektörer, ha. Generellt sett fungerar detta relativt bra i landets kommuner, som vanligt med varierande omfattning och kvalitet, men ändå. En kontroll finns och den är bättre än den som fanns förr, eller? Ibland känns det ändå som om inte riktigt rätt nivå nås, vilket även den kommande förändringen av plan- och bygglagen har haft som grund när förslag till de förändringar som rör just kontrollen av byggprojekt tagits fram. Oavsett dagens process, eller den kommande processen baserat på en ny lag, återfinns dock ett mörkertal och det är de ombyggnader och anpassningar som görs utan krav på varken bygganmälan eller bygglov. Hur fångas dessa upp? I mars 2010 lämnade regeringen över propositionen En enklare plan- och bygglag, 2009/10:170, till riksdagen. Förslaget innebär att nuvarande plan- och bygglag (PBL) och lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk (BVL) ersätts av den nya lagen. Det nya förslaget har ett antal syften och har sin grund i ett flertal olika utredningar. PBL-kommittén, Boverket, Byggprocessutredningen och flera andra har under de senaste fyra åren föreslagit över 250 ändringar i plan- och bygglagen. Nuvarande lagstiftning kom för över 20 år sedan och de samhälliga förändringarna har, bortsett från de olika utredningarna, till slut inneburit att en ny lagstiftning lämnats till förslag. Artikelförfattare är Christian Ståleker, brandingenjör och vice v d på Brandkonsulten Kjell Fallqvist AB, Stockholm. Christian har tidigare jobbat vid Norrköpings Brandförsvar samt på Boverket.
22
Syftet med den nya lagstiftningen är i korthet; ● att förenkla plan- och bygglovsprocessen ● att skärpa kontrollen av byggandet, samt ● att införa nya bestämmelser som gör att miljö- och klimataspekterna beaktas vid planläggning och byggande. Skärpning av kontrollen av byggandet är relevant. Inom området brand- och utrymningssäkerhet är det förstås aktuellt, men det finns säkert andra områden som behöver beaktas. Efter den gångna vintern har det som bekant visat sig att laster från snön inneburit kollaps av hela eller delar av byggnader. Bristande kontroll är troligen en del av förklaringen till det som skett.
Hur följdes brandskyddet upp förr?
Som vanligt när man ställer rubricerad fråga så varierar svaren. I viss mån kanske det var bättre förr men i detta fall, gällande uppföljning av brandskyddet, så är svaret mer ett tveksamt njaa. Inte sällan gjordes kontroll av större objekt och oftast de som redan var, eller skulle komma att bli, så kallade brandsyneobjekt. Kontrollen gjordes i de flesta fall som en ”första brandsyn” där objektets brandsyneförrättare gjorde den första avsyningen och fick på så sätt igång sin kommande brandsyneverksamhet. Omfattningen på denna kontroll varierade, men får med dagens ögon anses ha varit begränsad. Ett antagande är att egenkontroller inte följdes upp på samma sätt som det görs i dag och inte heller gjordes en lika omfattande kontroll av det byggnadstekniska brandskyddet och de olika installationstekniska systemen som mer eller mindre hade en brandfunktion. Många av de övriga byggprojekten kom aldrig brandsyneförrättaren i kontakt med. Kontrollen kan i dessa fall ha utgjorts av entreprenadbesiktningsmän och i vissa fall av aktiva byggnadsinspektörer.
Riksdagen har beslutat om ny plan- och bygglag
Den 21 juni beslutade riksdagen om att anta en ny plan- och bygglag (Propositionen 2009/10: 170 ”En enklare planoch bygglag”). Den nya lagen ska börja gälla från den 2 maj 2011. Lagen antogs med rösterna 152 mot 146. Ytterligare information hittar du på www.boverket.se.
att bland annat kunna tillmötesgå denna samhälliga förändring infördes som bekant de funktionsbaserade byggreglerna i mitten av 1990-talet. Utvecklingen av brandkonsultmarknaden har under de senast 20 åren mångdubblats, vilket bland annat har sin förklaring i ovanstående förändring. Ett ”normalt” byggprojekt med en kvalitetsansvarig som vill driva projektet i mål innan det gått för lång tid fungerar oftast väl. Har projekt- och projekteringsledare engagerat en brandkonsult från början av projekteringen är det en naturlig del att avsluta konsultuppdraget med att ta fram en relationshandling. De flesta större brandkonsultföretagen jobbar på sådant sätt att relationshandling tas fram först efter utförd kontroll. Att kontrollen ofta innebär ett antal anmärkningar, oavsett om det är beställar- eller entreprenörsanmärkningar, eller för den delen anmärkningar som hyresgästen ska hantera får ses som en naturlig del i ett större byggprojekt. Uppföljning av dessa anmärkningar samt efterfrågade egenkontroller ska ske innan relationshandling tas fram. Hur skulle annars relationshandlingen kunna vara värd namnet? Variationen på dagens kontroller är dock stor och nivån är för ojämn. Orsa-
Dagens system
Dagens system med kontroll och uppföljning av brandskyddet får anses hålla en generellt sett god nivå. Påståendet får anses vara berättigat vid en jämförelse med hur det såg ut förr samtidigt som byggnaders brand- och utrymningssäkerhet har blivit betydligt mer komplex. Det sistnämnda har bland annat orsakats av att verksamheter, tekniska system, arkitektur blivit mer komplexa och ställt högre krav på den brandtekniska projekteringen. För
En väl förberedd igengjutning av ventilationsschakt. Med ett tidigt arbetsplatsbesök kan utformning och utförande vid behov justeras inför fortsatt arbete. Bygg & teknik 6/10