Issuu on Google+

TEMA: Sveriges Äldsta Byggtidning

Byggnadstekniskt brandskydd

Optimerat brandskydd Nr 6 • 2010 September 102:a årgången


PYROBEL

BR A N D S K Y D D S G L A S

· Brett produktsortiment av typgodkända brandskyddsglas · Godkända för användning i de ledande brandklassade profilsystemen · Kort leveranstid från våra lokala representanter AGC Flat Glass Svenska - Tel. +46 8 7684080 - Fax +46 8 7684081 - sales.svenska@eu.agc-flatglass.com - www.YourGlass.com SP/BrandPosten #41/2009

43


SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Bygg med säkra produkter!

En förutsättning för kvalitetssäkrat byggande är att de produkter som används klarar de påfrestningar som de blir utsatta för i den färdiga byggnaden. Ett säkert alternativ är att använda produkter som certifierats av en tredje part. Sammantaget har SP och SP SITAC certifierat eller typgodkänt mer än 5000 produkter. Vi har Sveriges bredaste kompetens inom området och kan hjälpa er oavsett behov!

Vi utför: s#% MËRKNING s4YPGODKËNNANDE s0 MËRKNING s3VENSKAOCHINTERNATIONELLA certifieringssystem s0ERSONCERTIlERING

Missa inte SPs Bygg dagar! 29 -30 se ptember

Mer info,

se sp.se

SP Sveriges Tekniska ForskningsinstitutsTelefon: 010-516 50 00, www.sp.se

Bygg & teknik 6/10

3


4

Bygg & teknik 6/10


I detta nummer

• • • • • • • • • • • • •

Byggnytt 8 Produktnytt 10 Remiss om nya brandskyddsregler i BBR 12 Caroline Cronsioe och Michael Strömgren Vad hade vi kunnat gjort i stället?

Lärdomar av inträffade bränder och uppdagade brister i det byggnadstekniska brandskyddet Thomas Natanaelsson Brand och säkerhet, hur fungerar det? Johan Renvall Koll på kollen – hur följs brandskyddet upp? Christian Ståleker Verifiering av brandskydd i byggnader med sprinklersystem Fredrik Nystedt Brister i befintliga radhus leder till onödiga miljonbränder Claes Malmqvist och Daniel Bönström Brandteknisk dimensionering av bärverk Pierre Palmberg och Henrik Georgsson Säker optimering av brandskyddet i komplexa byggnader Anders Sandberg och Fredrik Hiort Ny metod att beräkna brandgastemperaturer i tak i tunnlar Haukur Ingason och Ying Zhen Li Utrymning av tunnelbanor:

Faktorer att beakta vid utformning av brandskyddet Daniel Nilsson och Karl Fridolf Nya modeller för att beräkna brandmotstånd hos träkonstruktioner Joachim Schmid Byggfrågan Riskhantering i samband med whiskytillverkning Joakim Almén Europeisk handbok om brandsäkert träbyggande Birgit Östman Lågfrekvent buller kan stoppa landvindkraften Bertil Persson

15

20

22

25 32 35 39 41 45 50 51 53 55 58

OMSLAGSFOTO: STIG DAHLIN ÅLDERSTIGEN BRANDSKYDDSUTRUSTNING.

Chefredaktör och ansvarig utgivare: STIG DAHLIN Annonschef: ROLAND DAHLIN Prenumerationer: MARCUS DAHLIN Copyright©: Förlags AB Bygg & teknik Redaktion och annonsavdelning: Box 190 99, 104 32 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 116, Stockholm Telefon: 08-612 17 50, Telefax: 08-612 54 81 Hemsida: www.byggteknikforlaget.se E-post: förnamn@byggteknikforlaget.se

Tryckeri: Grafiska Punkten AB, Växjö

ISSN 0281-658X Bygg & teknik 6/10

Bilaga medföljer

ledare

Bygg studentbostäder nu!

Årets intagningar till de svenska universiteten och högskolorna är glädjande nog rekordhöga. Bostadsbristen bland studenterna är därför nu vid terminsstarten dessvärre akut i hela landet, men värst är det i Stockholm, Uppsala, Lund, Göteborg, Halmstad och i Växjö. Kötiden för ett rum i exempelvis en studentkorridor i Stockholm är nu minst tolv till femton månader. Hur har det då kunnat bli på detta eländiga vis? Ja, svaret på den frågan är enkelt – det har inte byggts tillnärmelsevis så många studentbostäder som efterfrågas. I Stockholm har enligt uppgift bara 28 studentlägenheter börjar byggas den senaste treårsperioden. Samtidigt har kön för att få en studentbostad fyrdubblats. Idag står över 50 000 personer i kö till de 8 000 studentbostäder som finns. Resultat av den förda bostadspolitiken i Stockholm: Studenter tältar på en gräsmatta mellan gångvägarna vid Stockholms universitet i Frescati och studentkåren har tvingats öppna en festlokal på i universitetsområdet för att ett 70-tal bostadslösa studenter ska kunna få ligga på golvet och inte behöva sova utomhus. En grupp som är speciellt utsatt i detta sammanhang är de inter-

”Det anstår inte en stad som Stockholm att lämna studenter i sticket – bygg studentbostäder nu!” nationella studenter som gästar våra universitet och högskolor, som av naturliga skäl inte har så goda kontakter när det gäller bostäder här i landet. Hur ska de kunna ha det? Stig Dahlin chefredaktör Kyle Verboomen, internationell samordnare vid Stockholms universitets studentkår, berättar att vardrarhemmen i Stockholm nu är fullbokade och att många studenter inte har några pengar kvar sedan de lurats av förslagna bedragare på Blocket. Det kan i många fall till och med gå så illa att de tvingas lämna sina mycket efterlängtade studieplatser vid Stockholms universitetet och återvända hem igen. Det anstår inte en stad som Stockholm – som marknadsför sig som The Capital of Scandinavia – att lämna studenter, svenska och gästande, i sticket på detta sätt. Studentbostäder med rimliga hyror måste naturligtvis byggas, på alla högskoleorter, i ett sådant antal att de täcker behovet. Är det verkligen så svårt att förstå att slantar satsade på studenter inte är kostnader – utan investeringar?

––––––––––––––––––––––––––– Nr 1 v 3 Nr 5 v 32 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 2 v 9 Nr 6 v 37 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 3 v 14 Nr 7 v 42 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 4 v 20 Nr 8 v 47 –––––––––––––––––––––––––––

Eftertryck och kopiering av text och bild ej tillåtet utan redaktionens medgivande.

N u m m e r 6 • 2 010 Se pte mber Å r g å n g 10 2 TS-kontrollerad fackpressupplaga 2009: 6 800 ex Medlem av

Helårsprenumeration, 2010: 373 kr + moms Bankgiro 734-5531 Lösnummerpris 55 kronor

5


Enligt preliminära siffror från Brandskyddsföreningen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har 69 personer omkommit i bränder i Sverige under första halvåret. Det är den högsta siffran sedan 2003 då 75 personer omkom. Enligt Norsk brannvernforening har 34 personer omkommit i Norge under 2010. – Det är lika viktigt med brandsläckare i bostaden som att ha en varningstriangel i bilen. I Sverige finns inga tydliga krav på släckutrustning i hemmen, men sedan 2008 rekommenderar Brandskyddsföreningen att man minst ska ha en sex kilos pulversläckare med effektivitetsklass 43A 233B, C i hushållet, säger Hans Andersson, brandingenjör på Brandskyddsföreningen och projektledare för Brandsäkert hem. Statistiken talar sitt tydliga språk, Sverige ligger långt efter Norge när det gäller brandsäkerhet. Cirka 95 procent av de norska hushållen har släckutrustning, jämfört med Sverige där cirka 50 procent av hushållen uppger att de har brandsläckare, i en nyligen genomförd undersökning. Skillnaderna beror till största delen på de norska bestämmelserna som kräver att alla hem ska vara utrustade med brandsläckare godkänd enligt norsk standard, EN3, eller brandslang med invändig diameter på 10 millimeter.

Eurokod inom geoteknik

Nu gäller eurokodsystemet även för geoteknikområdet. Det medför att alla som på något sätt arbetar med geoteknik (till exempel geotekniker/geoprojektörer, konstruktörer, markprojektörer, projektledare/byggledare och arbetsledare/platschefer i byggföretag) måste lära sig mer om de nya reglerna för att dra bäst nytta av nyheterna. En kompetensutveckling behövs därför i branschen. En viktig del i IEG:s arbete (Implementeringskommissionen för Europastandarder inom Geoteknikområdet) har varit att sprida kunskap om de nya standarderna inom branschen. Detta har bland annat skett genom ett omfattande kurspaket. Här finns kurser som riktar sig till alla som påverkas av de nya reglerna, det vill säga till såväl geoteknikern, som till konstruktören och icke-geoteknikern. Höstens kursprogram visas i detalj på www.ieg.nu. Branschens gemensamma arbete i IEG har enligt uppgift lett till att Sverige idag ligger väl framme när det gäller att ha en samsyn om hur de nya reglerna ska tillämpas jämfört med kollegorna ute i Europa.

tivt med energieffektivisering i den egna verksamheten. Satsningen ingår i ett femårigt energieffektiviseringsprogram för perioden 2010 till 2014 och har sin grund i EU:s energitjänstedirektiv som säger att offentlig sektor ska agera föregångare när det gäller energieffektivisering. Totalt har regeringen avsatt 99 miljoner kronor per år i syfte att förstärka det lokala och regionala energi- och klimatarbetet i landet. – Det är oerhört kul att intresset för stödet är så stort ute bland kommuner och landsting. Vi hade förhoppningar om att många skulle söka men det här överstiger vida våra förväntningar, säger Maria Steinbach Lindgren, enhetschef på Energimyndigheten. De kommuner och landsting som erhåller energieffektiviseringsstöd från Energimyndigheten åtar sig att fastställa en strategi för energieffektivisering och att aktivt arbeta för att genomföra denna. – Strategin ska omfatta en nulägesanalys, mål och en handlingsplan. Stödpengarna kan sedan användas till åtgärder inom områden som exempelvis köp av energieffektiva produkter, energismart fastighetsförvaltning eller energieffektiva kommunala transporter. Pengarna får inte användas för investeringar utan enbart för strategiskt arbete, säger Maria Steinbach Lindgren. Effekter av energieffektiviseringsarbetet ska redovisas årligen till Energimyndigheten. Förutom att betala ut ekonomiskt stöd till kommuner och landsting ska Energimyndigheten även arbeta med att ge råd och stöd till kommuner och landsting i arbetet med energieffektivisering.

En svensk bland fem vinnare i global fototävling

1 046 bilder från hela världen deltog i Swecos och Tierra Grandes (ett kommunikations- och

förändringsföretag, startat av Mattias Klum) tävling ”City and nature”. Fem vinnare får inom kort resa till Kina för att delta i en fotoworkshop med just Mattias Klum i den svenska paviljongen på världsutställningen i Shanghai. – Det är nödvändigt för oss människor att förstå och respektera naturens skörhet och enastående krafter. Skörheten blir tydlig där människans överexploateringar satt sina spår. Naturens krafter blir synbara där människan tar paus. Många av bidragen visualiserar denna dualism på ett spännande sätt, säger Mattias Klum. Han och de övriga i juryn – professor Bob Lee från Konstfack, svenska Expokommitténs generalsekreterare Annika Rembe och Eva Nygren, vd för Sweco Sverige – valde bland de stora antalet inskickade bidrag ut fem vinnare: Wu Yongsheng och Liu Shen-Chao från Kina, Kimball Andrew Schmidt från USA, Ashkan Shafaati från Dubai och Daniel Johansson från Malmö. – Jag fotograferar mycket på fritiden. När jag läste om tävlingen kom jag genast att tänka på bilden som jag sedan skickade in och vann med. Den är tagen i Bangkok och illustrerar precis det som är tävlingens tema – mötet mellan staden och naturen, säger Daniel Johansson. Prisutdelningen hålls i den svenska paviljongen nu i veckan. Utvalda tävlingsbidrag samt bilder från workshopen kommer att ställas ut på Arkitekturmuseet i Stockholm under november.

Byggstartar Triangeln i Malmö

Måndagen 30 augusti byggstartade NCC projektet Triangeln, som ligger i kvarteret Kaninen i centrala Malmö. Projektet består av galleria, kontor och bostäder och beräknas stå klart 2014. Entreprenadkostnaden uppges vara i miljardklassen och projektet drivs i egen regi.

Stort intresse

261 kommuner och 19 landsting har under första halvåret inkommit till Energimyndigheten med ansökan om statligt stöd för att arbeta ak-

8

Ett av de vinnande bidragen i Swecos globala fototävling ”Beautiful Bangkok”.

FOTO: DANIEL JOHANSSON

Sverige långt efter i brandsäkerhet

Bygg & teknik 6/10


byggnytt Projektet kommer att genomföras i flera delar, där garage och handel utgör första delen med bedömd inflyttningstid påsken 2013. De nya handelsytorna kommer att integreras med nuvarande Triangelns köpcentrum. Bostäderna och kontoren kommer att uppföras ovanpå handelsanläggningen i totalt fyra fastigheter. Inflyttning sker under perioden 2013 till 2014. Såväl kontor som butiker och bostäder kommer enligt uppgift att präglas av låg energiförbrukning och vara både klimatdeklarerade och miljöklassade, enligt Breeam (nivå Very Good), GreenBuilding, GreenLight och Miljöbyggprogram syd. Området Triangeln ligger centralt och har mycket goda kommunikationer tack vare Citytunnelns nya södra station, där uppemot 40 000 personer beräknas stiga av och på varje dag. Dessutom planeras en stor bussknutpunkt vid Triangeln och sammantaget beräknas omkring 100 000 människor att röra sig i området dagligen.

spåret genom åsen färdigställts, möjliggörs en fördubbling av tågens godsvikt och en ökning av antalet tåg från dagens fyra till 24 per timme. De första tågen beräknas rulla genom Hallandsås 2015. –Vi har en väl fungerande metod och har skaffat oss viktiga erfarenheter som vi tar med oss inför den fortsatta borrningen, säger Anders Rehnström, projektdirektör Skanska-Vinci. Tunnelborrmaskinen Åsa har sedan hon togs i bruk hösten 2005, borrat sig igenom en starkt varierande geologi med gnejs, amfibolit och diabas. För att kunna ta sig igenom den vatten- och sprickrika Möllebackzonen frystes en 130 meter lång sträcka ned. Tunneln är inklädd med betongsegment som bildar ett vattentätt rör.

Ny betonghandbok, Eurokod 2

Första tunnelröret färdigborrat

Nu kan den 550-sidiga handboken för dimensionering av betongkonstruktioner beställas både som trycksak och i digitalt format. Den torde vara ett oumbärligt hjälpmedel för varje byggkonstruktör när de nya normerna kommer att gälla från 2011. Handboken är resultatet av ett kommittéarbete i Svenska Betongföreningen, där arbetsgruppen bestått av Christer Ljungkrantz, Cementa, Bo Westerberg och Mikael Hallgren,

Tyréns, Björn Engström, Chalmers, samt Ali Farhang och Johan Silfwerbrand, CBI Betonginstitutet. Handboken, som enligt uppgift kan ses som en förlängning av eurokoden, utges i två volymer. Volym 1 innehåller instruktiva tolkningar av det nya regelverket och volym 2 utgörs av beräkningsexempel för typiska konstruktionsdelar. Handboken beställs på betong.se/foreningen under fliken Publikationer.

Europas bästa flygplatshotell

Vid en högtidlig ceremoni lades den första grundstenen för det nya Clarion Hotel Arlanda Airport. Det var startskottet för det 30 000 kvadratmeter och 414 rum stora hotellet som byggs i anslutning till Sky City och som beräknas vara klart i november 2012. – Det här blir hela Sveriges hotell eftersom Arlanda är knutpunkten för både den nationella och den internationella flygtafiken, säger Kerstin Lindberg Göransson, flygplatsdirektör, Stockholm-Arlanda Airport. Hotellet är en del av vår starka ambition att bli Sveriges största knutpunkt och en av Europas ledande flygplatser. För våra resenärer handlar det om logistik, men också om miljönytta. Hotellkedjan har alltid enligt uppgift målet att skapa levande mötesplatser där människor kan dela kunskap, idéer och kulturupplevelser. Där konst, musik och design samverkar för att ge gästerna mer än bara ett boende. Det strategiskt viktiga hotellet på Arlanda är bara ett av tre nytillskott till hotellkedjan under året. De andra två hotellen är Göteborgs nya mötesarena Clarion Hotel Post och kongresshotellet i Malmö. Hotellbygget på Arlanda bedrivs som ett partneringprojekt i samarbete mellan Stockholm-Arlanda Airport, Choice Hotels Scandinavia och huvudentreprenören NCC Construction Sverige AB. Arkitekt är Aros Arkitekter AB. Inredningsarkitekt är Bjorken Architects. Det nya Clarion Hotell Arlanda. Arkitekt Aros Arkitekter.

Det första tunnelröret genom Hallandsås är nu färdigborrat. Tunnelborrmaskinen Åsa har brutit igenom på Hallandsås norra sida. Därmed är det ena av de två planerade tunnelrören för den dubbelspåriga järnvägen färdigborrat – om fem år beräknas de första tågen passera. –Det är en stor dag för alla projektmedarbetare, och ett stort steg mot att lösa Västkustbanans största flaskhals, säger Per Rydberg, projektchef Trafikverket. Västkustbanan är idag till 85 procent utbyggd till dubbelspår, där enkelspårets tvära kurvor över Hallandsåsens branter utgör banans största återstående flaskhals. När dubbelBygg & teknik 6/10

BILD: AROS ARKITEKTER

Genombrottet i Hallandsås.

9


Snabbt och säkert takelement

Cellplast Direkt Sverige AB i Laholm har i samarbete med utvecklingsingenjörerna på Halmstad högskola utvecklat ett helt nytt patentsökt takelement för snabb och säker montering. Takelementen, kallat Plus Tak, uppges klara en spännvidd upp till 12 m och har ett Uvärde på 0,10 W/m² K. Det snabba taksystemet, som uppges passa alla typer av byggnader, innebär bland annat att ett villatak är färdigt på fyra timmar Alla detaljer är enligt uppgift genomtänkta, vilket medför att taket ska vara helt fritt från köldbryggor. Takelementen, som ritas upp och dimensioneras enligt de senaste byggnormerna, tillverkas helt enligt kundens önskemål, både vad det gäller färg och design. Takelementen, som inte innehåller några fuktkänsliga material, finns i olika brandklasser och är anpassat för byggande av lågenergihus.

Ny typ av sorptionsavfuktare

OBM Norden AB i Arlandastad har utvecklat en ny typ av sorptionsavfuktare. Den kallas MUD 900 och kan kompletteras med 9 kW elvärme.

10

Maskinen har hygrostat- och termostatfunktion, som leder till att ett önskat klimat kan väljas. Den fuktiga luften leds ut ur fastigheten, och den torkade luften renas genom filter, innan den går tillbaks i lokalen. Detta gör enligt uppgift att maskinen passar utmärkt till avfuktning vid exempelvis lägenhetsproduktion, betonguttorkning samt stora måleriarbeten med mera. En idealisk maskin för anläggningsarbeten, men även lämplig för stora lokaler som tillfälliga hallar och lager. Maskinens luftflöde uppges vara 2 300 m3/h på avfuktning drift och den ska avfukta cirka 90 kg/24 tim. Ljudnivån uppges ligga under 67 db (A).

lilla storlek och ringa vikt har även borrskruvdragaren både 13 mm snabbchuck och växelhus i metall. Båda maskinernas batterier är utrustade med den patenterade Digital Power Management-teknologin, ett battericellsövervakningssystem som uppges vara marknadsledande. Systemet är designat att skydda batteriet och verktyget från att överbelastas och har integrerad temperatur- och voltövervakning för en enligt uppgift oslagbar hållbarhet.

16 nyanser av grått

Utökar sortimentet

Milwaukee utökar sitt Lithium-Ion-sortiment med lanseringen av nya batteriplattformen M14. Detta är den tredje serien i detta sortiment och kompletterar serierna M12 & M18 och inom kort kommer även den fjärde M-serien att lanseras. Serien erbjuder 1,5 Ah och 3,0 Ah Lithium-Ion batteriversioner och ger användaren valet mellan vikt och driftstid samtidigt som man behåller en hög prestanda. Serien lanseras med två produkter; en högpresterande borrskruvdragare, C14 DD, och en kraftfull slagborrmaskin, C14 PD. Utrustad med fyrpolsmotor ger den kompakta slagborrmaskinen C14 PD ett vridmoment på hela 45 Nm och med en längd på endast 215 mm kan den enligt uppgift klara av det mesta. Ett växelhus i metall tillsammans med en 13 mm metallsnabbchuck gör den till en robust och tålig slagborrmaskin. Med ett slagtal på 27 200 slag/min uppges den enkelt klara lättare borrapplikationer i murverk. Användaren kan enkelt byta funktion mellan borr-, slagborr- och skruvdragning med maskinens omställare, vilket möjliggör snabbare byte mellan applikationer. Maskinen har 23-stegs momentinställning samt borrläge för optimal kontroll och flexibilitet. Borrskruvdragaren C14 DD är 14 mm kortare än slagborrmaskinen, men är enligt uppgift precis lika kraftfull tack vare fyrpolsmotorn. Med borrhastigheter på 0 till 450 varv/min (1:a växeln) och 0 till 1 600 varv/min (2:a växeln) uppges den nya borrskruvdragaren vara perfekt för en mängd olika applikationer och med ett optimalt förhållande mellan prestanda och vikt kan M14-serien erbjuda användarna en revolutionerande kraft. Trots sin

En grupp från Tarketts svenska och finska säljbolag genomförde tillsammans med företagets designchef Ami Matz en undersökning hos ett 40-tal svenska och finska arkitekter under januari och februari. Resultatet var entydigt. Dagens golvfärger i den offentliga miljön är för kulörta och begränsar färgvalet i övrig inredning. Ett allmänt önskemål var enligt uppgift att kunna jobba med fler grå färgtoner. Utifrån mer än 80 grå nyanser och med bland annat arkitekternas syn på färg, har nu resultatet blivit sexton nyanser av grått som samlas i iQ Natural Grey Edition. Den grå färgpaletten som innehåller både varma och kalla grå nyanser, uppges ligga helt rätt i tiden och ge en större flexibilitet i arkitekternas arbete. Att få fram fina färgharmonier mellan starka kulörta och grå toner ger stort konstnärligt värde i inredningen. – Designen är inspirerad av den nordiska färgskalan; mellan dag och natt, med spänningen mellan det ljusa och mörka. Sexton grå nyanser för vårt sinnelag. Från det ljusa varma morgondiset till den mörka kalla skymningen. Från naturens varma gråskala till storstadens kalla toner. Tillsammans ett färgspel av harmoniskt grått, sammanfattar Ami Matz. iQ Natural är ett homogent plastgolv för offentlig miljö med enligt uppgift marknadens högsta andel av naturliga och förnyelsebara råvaror. Golvet innehåller en ny mjukgörare framställd av vegetabilisk olja som utvinns ur ricinväxten. Tillsammans med naturliga råvaror som vanligt koksalt och mineraliska fyllmedel består golvet av så mycket som 75 procent naturliga och förnyelsebara råvaror. Även svetstrådarna är tillverkade med samma vegetabiliska mjukgörare. Golvet är till 100 procent återvinningsbart. Miljöegenskaperna uppges förenas med mycket högt ställda krav på Bygg & teknik 6/10


produktnytt slitstyrka, skötsel- och läggningsegenskaper, livslängd och låga livscykelkostnader.

Sågbänk för de flesta sågar

På de flesta sågbänkar har man hittills endast kunnat montera ett begränsat urval av de kap-, gerings- och kombisågar som finns på marknaden. Så är det inte längre för den som väljer den nya sågbänken GTA 3800 Professional från Bosch. Den har ett fäste som enligt uppgift är så flexibelt att det är lätt att montera så gott som de flesta kap- och geringssågar samt kombisågar. En säkerhetslåsning ska garantera att sågen sitter fast säkert så att man kan göra rena snitt i trästycken som är upp till 3,8 meter långa. Sågbänken har längdstopp och breda rullar för smidig transport av arbetsstyckena, vilket gör det lätt att arbeta med exempelvis mycket långa bjälkar och läktar. Det finns extra stödben att köpa till om man ska arbeta med särskilt långa trästycken. Sågbänken väger 22 kg och är byggd i kraftig aluminium. Den kan bära en totalvikt på 250 kg. Den höjdinställbara foten ska garantera att man får en perfekt stabilitet på bänken – till och med på ojämnt underlag på byggarbetsplatsen. Montering och justering av de utfällbara benen går raskt, eftersom inga verktyg behövs. Sågbänken har ett ergonomiskt handtag som uppges göra den lätt att transportera. Man kan komplettera med hjul så att såg och sågbänk kan transporteras tillsammans – smidigare kan det knappast bli. Sågbänken finns enligt uppgift till ett fördelaktigt pris hos ledande återförsäljare av professionella verktyg över hela landet från och med augusti 2010.

Bryter köldbryggor

Tyska Schöck Isokorb, som i Sverige marknadsförs av HauCon Sverige AB i Hallsberg, är enligt uppgift en effektiv lösning för att bryBygg & teknik 6/10

ta köldbryggor runt de byggnadsdelar som kragar ut från byggnaden. I huvudsak består den nya produkten av en isoleringskropp, en dragstång, en tvärkraftsstång och ett trycklager, HTE-modulen (High-Thermal-Efficient). Stängerna i konstruktionen överför dels drag- och vertikalkrafter, dels ska de minimera värmegenomströmningen tack vare ädelstålsinsatsen i fogen. Även modulen uppges utgöra en optimal kombination av tryckkraftsöverföring och värmeisolering. Den består av stålfiberarmerad, ultrahållfast betong samt fyllmaterialet Kronolith. Isoleringskroppen som används är tillverkad av en skummad polystyrol (EPS) med grafittillsats – och uppges ha en värmeledningsförmåga på λ = 0,031 W/(mK). Materialet absorberar och reflekterar värmestrålningen och säkerställer därigenom en effektiv värmeisolering. Genom dessa komponenter separeras byggnadsdelarna termiskt från varandra, minskar värmeflödet samt den därmed förknippade energiförlusten. Om man jämför den isolerade anslutningen med en traditionell helgjuten betonganslutning, uppges den nya produkten ge en förbättring med hela 70 procent. Resultat: Yttemperaturerna och klimatet i bostaden blir angenämare. Beroende på byggnadssätt finns denna produkt för förbindningar från betong till betong, betong till trä, betong till stål samt stål till stål. Dessutom erbjuder tillverkaren även en typ som är certifierad för användning i energisnåla hus.

Nyskapat dimensioneringsprogram

Skogsindustrierna lanserar nu ett nytt dimensioneringsprogram. Programmet ska förenkla konstruktionsberäkningar för bland annat gördet-själv-byggaren och bygg- och trävaruhandeln. Det nyskapade dimensioneringsprogrammet syftar till att underlätta för träanvändningen till konstruktioner för: Altan med takkonstruktion, vidbyggd och fristående carport, förråd, nockbalkar och takåsar, öppning yttervägg enplanshus, ett och ett halvtplanshus och tvåplanshus, öppning innervägg ett och ett halvtplanshus och tvåplanshus, golvbjälklag inne, altanbjälklag ute samt pelare. – Med vårt nya program kan gör-det-självbyggaren och bygg- och trävaruhandeln enkelt och lätt göra sina egna konstruktionsberäkningar, säger Johan Fröbel, rådgivare på

Skogsindustrierna. Efterfrågan på våra byggbeskrivningar ökar hela tiden och vi har hittills haft 1 500 000 besökare på vår byggbeskrivningshemsida. Dimensioneringsprogrammet, som finns under fliken Dimensionering på www.byggbeskrivningar.se, är skapat för enklare konstruktionsberäkningar i konstruktionsvirke eller limträbalk, till exempel vilken sorts bärlina, pelare, bjälke eller balk som krävs i olika typer av byggnader.

Ny kamin ger större närhet till elden

Nu kommer en ny het kamin från Contura. Den nya kaminen har stora sidoglas som ger en känsla av öppen eld, en anpassning för moderna hem med många öppna ytor. Den är nätt och lättplacerad med den senaste tekniken och en Svanenmärkning som gör vedeldningen miljömärkt. Företagets 500serie har enligt uppgift varit en storsäljare sedan den kom år 2003. Den nya modellen finns i två utföranden; 556 och 586. Den förra har en något högre placerad brännkammare jämfört med företagets klassiska modell 550, vilket ska ge fina proportioner och gör att kaminen passar extra bra mot en vägg. Den senare står på en pelare och passar även att ställa mitt i rummet. – När vi har utvecklat brännkammaren med betydligt större sidoljus har vi tagit fasta på eldens magi. Elden gör oss lugna och varma. Den nya kaminen är designad för att skapa levande eld för stora ytor, säger Björn Valentin vid Nibe Brasvärme i småländska Markaryd. Olika tillval ska göra att alla kan anpassa kaminen efter egen smak och behov. Ett nytt sådant tillval är kokplattan som kan varmhålla tekannan. Ny är också en mjukstängande dörr till vedfacket, friliggande golvskydd i glas och en möjlighet att justera kaminen även om golvet är lite ojämnt. Det går även att komplettera med en vridplatta som gör kaminen möjlig att snurra under eldning. Båda modellerna uppges vara tillverkade med den senaste tekniken och designade med rena linjer i glas och stål. De är enligt uppgift lätta att tända, når full effekt inom ett par minuter och är noggrant testade för eldning med rent samvete.

Välkommen också till Bygg & tekniks hemsida: byggteknikforlaget.se 11


Remiss om nya brandskyddsregler i BBR Revideringen av Boverkets byggregler (BBR) avsnitt 5 Brandskydd har nu kommit så långt att förslaget har gått på remiss. Syftet med revideringen är att skapa ett regelverk som är tydligt och verifierbart, det vill säga att det finns mätbara krav. Sista datumet för att lämna synpunkter på remissen är den 1 oktober 2010. För att Boverket ska kunna göra en samlad bedömning är det av stor vikt att berörda aktörer skickar in svar på remissen så att förslagen belyses ur alla synvinklar. Reglerna förväntas träda i kraft hösten 2011.

punkter har det varit nödvändigt. Förändringarna innebär förbättringar i brandskyddet för några av samhällets mest utsatta grupper och medför att brandskyddet i större grad anpassas efter skyddsbehovet. Förslaget innebär att krav bland annat kommer att ställas på; ● sprinkler i sjukhus och särskilda boenden för personer med vårdbehov ● nätanslutna brandvarnare i bostäder ● utrymningsplats, för personer med nedsatt orienterings- och rörelseförmåga, i anslutning till publika lokaler ● automatiskt brandlarm i vissa samlingslokaler.

Förändringar under det gångna året

Sedan förra artikeln angående de nya brandskyddsreglerna i Bygg & teknik 6/10, som gavs ut i september förra året, har några förändringar skett. Remissen har blivit senarelagd och skickades först i juni 2010 istället för hösten 2009. Tre publikationer har blivit två, vilket innebär att den tänkta vägledningen för förenklad dimensionering inte finns med i det förslag som nu har gått ut på remiss. Istället har de allmänna råd som var tänkta att ligga i vägledningen för förenklad dimensionering lagts i BBR avsnitt 5. Kvar finns BBR med allmänna råd som anger vad förenklad dimensionering innebär och Boverkets allmänna råd om vägledning i analytisk dimensionering. Dessutom har förslaget anpassats efter den nya plan- och bygglagen, som träder i kraft den 2 maj 2011, vilket innebär att vissa hänvisningar uppdateras i byggreglerna.

Manuellt brandlarm är inte längre tillräckligt i vissa samlingslokaler. FOTO: MICHAEL STRÖMGREN

Faktaruta BBR-revideringen

● www.boverket.se/brandskydd Remissens delar ● Missiv ● BBR avsnitt 5, Brandskydd ● Boverkets allmänna råd – vägledning i analytisk dimensionering ● Konsekvensutredning ● Läsanvisning Tidsplan ● Sista svarsdatum remissen, 1 oktober 2010 ● Ikraftträdande hösten 2011 ● Tidigare regler dras tillbaka våren 2012

Räddningstjänstens roll har utretts som en följd av att Boverket inte kan ställa krav på organisatoriskt brandskydd. Däremot kan Boverket förhålla sig till organisatoriska resurser som regleras av annan lagstiftning. I och med det kan räddningstjänsten fortsatt användas som en resurs i vissa situationer för att ge ett acceptabelt brandskydd förutsatt att deras förmåga kan verifieras. I dagens BBR avsnitt 5 finns det möjlighet att frångå föreskrifterna genom så kallad alternativ utformning enligt avsnitt 5:11. Detta i kombination med att det finns en otydlighet var nivån för olika krav finns har skapat ett stort tolkningsutrymme med följden att samhällets lägsta acceptabla nivå för det byggnadstekniska brandskyd-

Sammanfattning av remissförslaget

Artikelförfattare är Caroline Cronsioe och Michael Strömgren, Boverket, Karlskrona. 12

Boverket ger ut vägledning om analytisk dimensionering för till exempel utrymningsberäkningar.

FOTO: MICHAEL STRÖMGREN

Utgångspunkten i revideringen har inte varit att förändra kravnivån, men på vissa

Bygg & teknik 6/10


det har varierat över landet. Dessutom är det fritt att välja verifieringsmetod, brandscenarier och så vidare. För att skapa en tydligare lägstanivå har Boverket tagit bort möjligheten att analysera bort föreskrifterna. Däremot kan andra lösningar än de som rekommenderas i de allmänna råden användas förutsatt att alternativen verifieras, det vill säga analytisk dimensionering används. För att strukturera upp analytisk dimensionering föreslår Boverket genom allmänna råd om vägledning i analytisk dimensionering, lämpliga brandscenarier, verifieringsmetoder och dimensioneringskriterier.

Praxis måste verifieras

I och med förslaget till nya brandskyddsregler har det blivit tydligare att byggherren måste verifiera att alternativa lösningar i form av praxis eller lösningar i tidigare regelverk fortsatt uppfyller föreskrifterna för att kunna använda dem. Detta blir en realitet då analytisk dimensionering är ett krav så fort andra lösningar än de som finns beskrivna i de allmänna råden önskas användas.

Sociala medier

skrift som omfattar alla hus från de i Gamla stan, Stockholm, till de byggnader som färdigställdes igår, kommer det aldrig att vara möjligt och är därför inte heller ambitionen. Uppdraget handlar snarare om att tydliggöra att krav vid ändring av byggnad faktiskt finns. Ett steg i att tydliggöra detta är att ändringsreglerna kommer att flyttas in i BBR och läggas sist efter varje sakavsnitt. För avsnitt 5, Brandskydd, kommer ändringsreglerna troligen att utgöra avsnitt 5:8 eller motsvarande. Det finns ytterligare en pedagogisk fördel med att lägga ändringsreglerna i BBR och det är att ändringsreglerna har sin utgångspunkt i nybyggnadsreglerna och i första hand ska även en ändring uppfylla motsvarande kravnivå som vid nybyggnad. Utgångspunkt i skrivandet av ändringsreglerna för brandskydd är BBR-remissen eftersom ändringsreglerna som tidigast kommer att träda i kraft samtidigt som dessa. Möjligheten att anpassa nybyggnadsreglerna i en viss ändringssituation beror på tyngden i samhällskraven. För brandskydd som handlar om att skydda liv är utrymmet som Praxis och de lösningar som finns i äldre byggregler minst. och som inte finns i de nya måste verifieras enligt analytisk dimensionering för att få användas. Ny plan- och bygglag

Boverket satsar på sociala medier för att nå ut med remissen på nya brandskyddsregler som ett komplement till de vanliga kanalerna. En intervju med artikelförfattarna, där de stora dragen i remissen förklaras har lagts upp på Youtube, går att nå från brandskyddssidorna på Boverkets hemsida. Boverket har startat en mötesplats på webben, där remissförslaget kan diskuteras under remisstiden av intresserade, det vill säga fram till den 1 oktober. Boverket har beskrivit några diskussionsämnen med uppmaningen att diskutera förslag i remissen eller specifika frågor. Diskussionsämnena är inte statiska utan kan ändras om önskan finns att diskutera andra ämnen inom ramen för remissen. Webbinarier, det vill säga seminarier över webben, kommer att användas mot slutet av remisstiden, som ett komplement till vanliga seminarier ute i landet. Fokus är en dialog runt remissen för att remissvaren och i förlängningen reglerna ska bli så bra som möjligt.

FOTO: MICHAEL STRÖMGREN

nats. Idag finns det endast allmänna råd och kraven vid ändring styrs av lag och förordning. Kommande ändringsregler får inte förändra den angivna kravnivån, utan endast förtydliga den. Mängden av möjliga ändringssituationer är i det närmsta oändliga, att täcka in alla dessa i en före-

Den 2 maj 2011 kommer Sverige att få en ny plan- och bygglag (PBL). Propositionen – en enklare plan- och bygglag – antogs av riksdagen i början av sommaren 2010. Tillhörande förordning beräknas gå ut på remiss till hösten. Lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m.m. med tillhörande

Hur besvaras remissen?

För att underlätta Boverkets jobb med att bearbeta remissvaren uppmanar vi de som har för avsikt att besvara remissen att använda den mall som går att ladda ner tillsammans med förslaget om nya brandskyddsregler. Remissvaret kan skickas antingen per post eller via mail till Boverket senast den 1 oktober.

Boverkets ändringsregler

Boverket ska ge ut föreskrifter för ändring av byggnad, vilket tidigare har sakBygg & teknik 6/10

Boverkets mötesplats på webben inbjuder till diskussion av regelförslaget.

13


förordning kommer att införlivas i den nya PBL. Fristående sakkunniga kontrollanter kommer att bli särskilt sakkunniga i och med den nya PBL. Förändringen innebär att enbart certifierade sakkunniga kan användas i de fall byggherren inte har tillräcklig kunskap för att utföra egenkontrollen. Kommunerna har då inte längre möjlighet att godta en icke-certifierad sakkunnig i det enskilda fallet. Det finns redan certifieringsregler från Boverket som gäller för brand, dessa planeras dock att revideras. Anledningen är att det är ytterst få som är certifierade enligt denna föreskrift och om sakkunniga ska kunna vara ett användbart verktyg för kommunerna måste det till en förändring. Revideringen beräknas inte vara klar när den nya PBL träder i kraft den 2 maj nästa år, utan kommer att dröja något, troligen fram till hösten 2011.

Bärförmåga vid brand

Parallellt med revideringen av brandskyddsreglerna har Boverket genomfört omfattande förändringar av reglerna om konstruktion, inklusive bärförmåga vid brand. Huvudsyftet med förändringarna är anpassningen mot de europeiska konstruktionsstandarderna, eurokoderna. Samtidigt genomförs omfattande förtydliganden för bärförmåga vid brand för att komma till rätta med otydligheter i dagens regelverk. Reglerna samlas i Boverkets

PROMASTOP®-U

MASTERBOARD®

föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), vilket förkortas som EKS. Förslaget var ute på remiss under våren och har efter detta bearbetats efter inkomna synpunkter. Under hösten finns reglerna ute på notifiering för att andra EU-länder ska kunna lämna synpunkter om eventuella handelshinder. Reglerna förväntas träda i kraft i januari 2011. Eurokoderna började utvecklas för ungefär 30 år sedan som ett europeiskt projekt. Med eurokoderna kommer man i Europa kunna använda sig av samma verifieringsmetoder för konstruktionsberäkningar. Säkerhetsnivåer kommer fortsatt att skilja mellan länderna, men grunden för gemensamma verktyg och metoder finns däremot. Boverkets konstruktionsregler (BKR) kommer att upphöra gälla under 2011 för att helt ersättas av eurokoderna och de svenska tillämpningsföreskrifterna, EKS. Reglerna om bärförmåga vid brand finns idag på två ställen, i BBR avsnitt 5.8 och i BKR avsnitt 10. Det förekommer tolkningssvårigheter idag inom området och missuppfattningar om att tidigare praxis fortfarande gäller. För undvika denna rättsosäkerhet föreslår Boverket en rad förändringar av reglerna. Reglerna om bärförmåga vid brand förenklas och samlas på ett ställe i EKS för att underlättare för användaren.

PROMATECT® 100 MASTERBOARD®

PROMATECT® H/100

Byggnadsdelar ska delas in i brandsäkerhetsklasser på ett liknande sätt som sker inom övriga delar av konstruktionsområdet genom indelning i säkerhetsklasser. Brandsäkerhetsklasser och följande kravnivå baseras på risken för personskador vid kollaps av byggnadsdelar med särskild hänsyn till faktorer som är aktuella vid brand. Detta innebär att systemet skiljer sig från indelning i säkerhetsklasser även om likheterna är stora. Dessutom ger förslaget möjlighet att tillgodoräkna sig aktiva system i större omfattning än tidigare. Sammantaget bedöms förslaget ge ökad flexibilitet samtidigt som tydligheten och rättssäkerheten förbättras. ■

Läste Du det i Bygg & teknik? Du vet väl att Bygg & tekniks innehållsregister och mycket annat finns på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

PROMATECT® L/100

VI BRINNER FÖR BRINNER FÖR DITTVIBYGGPROJEKT DITT BYGGPROJEKT

PROMASTOP® CSP/L PROMASEAL®-S

BOARDS SEALANTS GLASS

PROMATECT® H/100

PROMAT SYSTEMGLAS®

PROMATECT® LS/L500

NC ING PERFOR

UM

IN

SU

L AT

CALCI

S

T

T

HE

INDUSTRY

TE

CHN

OLOGY BEHIN

D

BE

UNDERGROUND Promat är specialister på förebyggande passivt brandskydd med kunskap om lokala bestämmelser och byggnadstraditioner. Därmed får du den mest kostnadseffektiva och konkurrenskraftiga lösningen för just ditt byggnadsprojekt. För mer information och för upplysningar om lokala samarbetspartners och representanter: info@promat.se eller besök oss på www.promat.se

14

COATINGS

MA

SI

2

PROMATECT® LS/L500

VERMICULUX® PROMATECT® H/L/200 E

L

Ca Si O TE 6 6 17 (OH) ICA

Best Insulating Performance Best Insulating Performance Bygg & teknik 6/10


Vad hade vi kunnat gjort istället?

Lärdomar av inträffade bränder och uppdagade brister i det byggnadstekniska brandskyddet Denna artikel kommer i stort att handla om ”byggnadstekniska lärdomar från bränder”. Jag har ett naturligt intresse för hur brandskyddet fungerar i verkligheten, när brandtillbud inträffar, detta då jag har ett flertal år inom kommunal räddningstjänst i bagaget. Idag har jag den prioriterade förmånen att ytterligare kunna fördjupa mig i frågeställningarna genom min ordinarie tjänst som brandingenjör och den ”bisyssla” som restvärdeledare jag har förmånen att kunna behålla från räddningstjänståren.

Figur 1: Denna typ av sektionering hade kanske kunnat fungera om man var klar över att den hade varit korrekt utförd hela vägen från bottenplattan till yttertaket. Men med tanke på var i byggnaden den är placerad samt de olika mötande takfallen så är den chanslös att kunna hålla vid en släckinsats – vid en brand. Konstruktion 2 x 13 mm gips ritad och beskriven

Konstruktion 2 x 13 mm gips ej ritad eller beskriven

De bränder som orsakat stora skador är ofta de där sektioneringar inte lyckats stoppa brandspridningen. Sektionering av stora byggnader fyller i de flesta fall en avgörande funktion i ett tidigt skede av brandförloppet. Kan dessa sektioneringar dessutom lokaliseras på ett enkelt sätt av räddningstjänsten innebär detta i regel att man kan rädda mycket stora värden.

Sektionering av större byggnader

De krav som bygglagstiftningen ställer på sektionering av större byggnader är bland annat avhängigt typ av byggnadsklass, verksamhet, brandbelastning och teknisk installation. Lättnader kan göras i dessa brandkrav och många gånger går det att göra en öppnare planlösningar vid exempelvis automatisk vattensprinkling av dessa byggnader. Typexempel på stora byggnader i ett våningsplan, där det tyvärr allt för ofta inträffar en hel del bränder av olika orsaker, är paviljongskolorna som var mycket vanliga under en viss tidsepok. Enligt då Artikelförfattare är Thomas Natanaelsson, Bengt Dahlgren Brand & Risk AB, Göteborg. Bygg & teknik 6/10

Branden i Torslandaskolan ledde tyvärr till en totalskada, där brandstart var i en bil på utsidan – vid pilen.

gällande Svensk Byggnorm utfördes dessa i bästa fall med 30-minuterssektioneringar, vilket var och är helt enligt nu gällande bygglagstiftning. De stora byggnadsytor som blev verklighet vid denna typ av byggnader som i många fall också utgjordes av om- och tillbyggnader i olika etapper, har gjort dessa mycket komplexa i händelse av brand. Det resulterade i olika yttertakskonstruktioner/takfall, vilka har ofta i framförallt olika etapper byggts emot varandra med påföljd att sektioneringarna allt för ofta inte överensstämt i markplanet och vindsplanet. Min erfarenhet från bränder i denna typ av byggnader, vilket vanligen är skolbyggnader, har ofta visat på stora svagheter genom att man inte har lyckats utföra en hundrapro-

Lärdom: Genomgående sektioneringar som är lätta att lokalisera fanns inte vid denna brand, men hade varit till stor nytta. En tydlig märkning av genomgående sektioneringar ska göras för att underlätta för räddningstjänsten och därmed också spara stora pengar åt kommunerna. Denna typ av byggnader har i regel de lägsta byggnadstekniska kraven och därmed blir det vanligtvis de som innehar det sämsta brandskyddet. centig sektionering framförallt i anslutningar mellan de olika yttertakskonstruktionerna/takfallen. Detta kan vara näst intill byggnadsmässigt omöjligt för de hantverkare/byggnadsarbetare som ska utföra dessa sektioneringar på ett korrekt sätt, då det många gånger är trånga utrymmen och prång som ska brandsektioneras och brandtätas. Dessutom har räddningstjänsten ”nästan alltid” hamnat steget efter vid dessa bränder då de många gånger får chansa på var sektioneringarna är utförda någonstans. Det är därför mycket värdefullt att tänka till tidigt i brandprojekteringen av bland annat nya skolbyggnader av denna typ, för att få framförallt, få arkitekter och beställare att inse konsekvenserna om 15


Figur 2: Här fanns ingen utmärkning av sektionering på vinden, vilket ledde till att cirka 300 boende evakuerades för att inte riskera några liv. Skadorna förutom brandskadan på vinden var främst vattenskador ner i byggnaden.

man inte lyckas genomföra sektioneringar på ett robust och funktionsmässigt enkelt sätt. Det gäller att inte krångla till utformningen av byggnaden, men ändå utforma en funktionell skolbyggnad (byggnad) med ett materialval som försvårar för både anlagda bränder och annan skadegörelse såväl som mot det tuffa slitaget som en skola utsätts för.

Andra typer av sektioneringar – oinredda vindar

Andra typer av bränder där sektioneringen har en avgörande betydelse för att minska brandskadorna är sektionering av vindar/hanvindar. Vindar, är antingen inredda eller oinredda (vid oinredd vind ofta ett uppstolpat vattentak ovan ett betongbjälklag). Vid oinredda vindar sektioneras vindsbjälklaget i regel med 60 minuters brandmotstånd. De vertikala sektioneringarna görs normalt efter var 1 200:e kvadratmeter i 60-minutersklass. Dessa sektioneringar har vid många vindsbränder visat sig vara bristfälligt utförda, så att brandspridning kunnat ske förbi dessa. Anledningen har många gånger varit att anslutningar mot yttertak/råsponten inte varit täta, vilket ofta beror på att exempelvis murade sektioneringsväggar inte tätar helt och hållet mot råsponten. Det är svårt att få en bra brandtätning mellan en homogen konstruktion som inte rör sig och en levande träkonstruktion som rör sig utifrån varierande temperaturer och fuktighet. Vid denna typ av anslutningar av brandavskiljande väggar fås ett mycket bättre brandskydd om man på vardera sidan om brandsektionerade vägg förser råspontens undersida med minst 600 mm tändskyddande beklädnad ut från den brandsektionerande väggen. Det är dessutom mycket viktigt att dessa vindsektioneringsväggar är tydligt utmärkta på fasaden med standardskyltar (vit hjälm på röd botten med text ”Brandsektionering”) så att räddningstjänsten snabbt kan mobilisera sina re16

surser på rätt ställen och på så sätt uppnå ett gott resultat i brandsläckningsarbetet.

Inredda vindar

Än viktigare är denna brandsektionering naturligtvis vid inredda vindar där det byggts till exempel lägenheter. I detta fall får man oftast en så kallad hanvind med tillhörande kryputrymmen

utmed båda fasaderna. Sektionering måste då ske ända upp till yttertaket och ut till respektive fasad i avsedd brandklass (i regel är 60 minuter) för att inte brandspridning ska kunna ske förbi tänkta brandsektioneringar (en vanlig handbokslösning är annars att brandcellen innesluts med väggar och tak i 60-minutersklass). Utebliven sektionering utifrån ovanstående kan bli katastrofal vid brand i exempelvis underliggande lägenhet alternativt en brand på balkongen. Här spelar många gånger luftspaltens utformning i takfoten en stor roll, där branden lätt får fäste och sprider sig till vindsutrymmet/krypvinden, vilket ofta kan ödelägga hela den inredda vinden. Vid låga byggnader bör man alltid sträva efter att ha täta takfötter med luftning ute vid hängrännan eller ännu bättre genom dolda öppningar för luftning ovan yttertak under taktäckningen.

Tätningar i brandsektioneringar

Hur mycket kan vi lita på att brandsektioneringar är rätt utförda? Något generaliserat skulle jag vilja uttrycka det som att en väl dokumenterad egenkontroll är ovärderlig då det i stort är omöjligt att i slutet av entreprenaden upptäcka brister vid en utförandekontroll enligt plan- och bygglagen. Det är naturligtvis viktigt att det totala byggnadstekniska utförandet är korrekt och i synnerhet det byggnadstekniska brandskyddets alla delar. Vid montage av exempelvis branddörrar kan man allt som oftast upptäcka brister i bland annat infästning och drevning. Denna typ av brist i drevning av branddörrar är ofta svår att upptäcka då detta grundar sig i stort sett helt och hållet på en korrekt utförd egenkontroll. Men även om vi som brandkonsulter vid den typ av

Figur 3: De fyra totalförstörda stora vindslägenheterna hade troligen en osektionerad hanvind samt kryputrymmen längs fasaderna som bidrog till den snabba brandspridningen. Branden startade i en lägenhet på våningsplanet under vindsplan. Bygg & teknik 6/10


Figur 4: En korrekt utförd brandtätning av exempelvis rör släpper inte igenom någon rök. Bilden visar motsatta sidan av samma källarbrand som i figur 5.

Figur 6: Träullsplattor som monterats dikt valvet innan man monterat den brandsektionerande väggen.

Träullsplattor används många gånger i garage/förråd som värmeisolering (i valvet som vetter mot det fria) när dessa utrymmen förläggs under mark. Här är risken uppenbar att man får en svårsläckt glödbrand i dessa vid ett brandtillbud. Plattorna är dock typgodkända med ytskiktsklass I samt uppfyller kraven för tändskyddande beklädnad.

Äldre byggnader

Figur 5: Man får ha med i beräkningen att även korrekt monterade branddörrar släpper igenom en del rök – enligt typgodkännandet.

utförandekontroller (stickprovskontroller) som är vanligast skulle upptäcka någon tveksamhet i montaget, så krävs det ett stort kunnande för att bedöma om det är rätt utfört eller inte. Det bästa ur brandskyddssynpunkt och det enklaste för byggentreprenören är att anlita en brandtätningsfirma som utför alla brandtätningar och kan lämna ett intyg på vilka olika tätningar som gjorts samt den metod och det system som använts.

Anslutningar av brandavskiljande väggar

Anslutningar av brandsektionerande väggar är ofta en mycket svag länk i det totala brandskyddet, där detta visar sig först i samband med brand i byggnaden. Att till exempelvis låta träullsplattor bli monterade i ett innertak/valv innan brandsektionerande väggar monterats kan visa sig vara förödande ur rökspridningssynpunkt. Dessa träullsplattor är långt ifrån lufttäta utan sprider brandgaserna mycket enkelt förbi tänkt brandsektionering. Bygg & teknik 6/10

Vid om- och tillbyggnad av äldre byggnader som i regel har träbjälklag löper man oftast en stor risk att få brandspridning in i bjälklaget med det många gånger ”sämre” brandmotstånd som dessa bjälklag har. Bjälklagen består oftast av puts på vassmatta och spräckpanel på undersidan. Den del av byggnaden som berörs (ändras) är det oftast inga problem att förstärka upp bjälklaget till gällande brandkrav, men vid exempelvis inredning av vindar till bostäder så görs denna förstärkning nästan alltid genomgående på ovansidan av naturliga skäl. Svagheten vid en brand i denna typ av fastighet är att undersidan av bjälklaget vid brand i underliggande grannlägenhet, där man har kvar den gamla konstruktionen puts/vassmatta/spräckpanel som i bästa fall har ett brandmotstånd på cirka 15 till 20 minuter. Vid en brand i underliggande lägenhet fås mycket snabb brandspridning in i bjälklaget, vilket ofta leder till svårsläckta glöd- och krypbränder. Inte allt för sällan sprider sig dessa bränder vidare till mellanväggar och andra hålrum då det finns luftspalter på grund av att spånfyllningen sjunkigt genom åren. Det man bör göra vid omoch tillbyggnader (ändring) i denna typ av byggnader är att antingen suga bort den gamla spånfyllningen och ersätta denna med obrännbar isolering eller, vilket inte alltid är så enkelt eller överhuvudtaget möjligt, förstärka bjälklaget på undersidan. Vid förstärkning av bjälklagen på undersidan, rekommenderas att detta sker med 2 x13 mm normalgips el-

ler som allra lägsta krav ett lager tändskyddande beklädnad om putsen visar sig vara intakt. Det gäller att putsen inte är sprucken eller att det finns flertalet misten efter tidigare installationer och annat som demonterats, och som kanska döljs med ett nedpendlat innertak, vilket sällan är aktuellt i konventionella lägenheter men vanligt vid exempelvis kontor. Detta försvagar det totala brandskyddet avsevärt om man

Figur 7: Brand som startat i detta utrymme (köket) där putsen lossnat tämligen omgående (cirka 10 till 15 minuter efter brandstart).

inte efterlagar alternativt förstärker undersida bjälklag med minst ett lager tändskyddande beklädnad, vilket är en mycket bättre lösning.

Installationer

När det gäller olika typ av installationer så är det otroligt viktigt att dessa monteras enligt monteringsanvisningar och enligt dess typgodkännade. Det kan gälla såväl vid kabelgenomföringar och rörgenomföringar som vid genomföringar av ventilationskanaler. Men även om installation är rätt utförd kan det finnas väsentliga delar i brandskyddet som man lätt kan ”slarva med” eller att detta helt enkelt tas för lätt på. Ett exempel på detta var en brand för ett litet tag sedan som visade sig ha startat i ett lägenhetsförråd i källarvåningen till ett nybyggt flerbostadshus. 17


Figur 9: Fogskum som användes allt för ofta används felaktigt som här i samband med brandtätning av ventilationskanal som ansluter till ett ventilationsschakt.

Figur 8: Rensluckor sam fallit ned på grund av värmepåverkan från branden, då luckorna saknade nitar/skruvfäste förr bajonettinfästning.

Larm inkom till räddningstjänsten på grund av att de boende kände röklukt och samtidigt hör de en av de boende grannens brandvarnare ljuda. Inkommande larm till SOS typas som förmodad lägenhetsbrand. Vid ankomst bryter räddningstjänsten upp aktuell lägenhetsdörr där ingen var hemma och finner lägenheten helt rökfylld, men efter utvädring hittas ingen brandhärd. Det visar sig snabbt att det istället är en källarbrand som orsakat denna kraftiga rökspridning till ett antal lägenheter. Vid närmare undersökning efter det att branden är släckt och brandgasventilering av utrymmena är gjord, visar det sig att rökspridningen troligen bero de på ett installationsfel i luftbehandlingsinstallationen. Vi konstaterade att flertalet renslock på tilluftskanalerna som gick till lägenheter hade lossnat och trillat ner. Detta förklarade troligen den kraftiga rökspridningen till ett antal lägenheter inom aktuell del av fastigheten. Vid närmare analys av renslocken som är av den typen med bajonettinfästning, visade det sig att de nitar/skruvar som skulle ha

18

greppat tag i bajonettfästningen saknades. Alltså var det inte konstigt att renslocken föll av ventilationskanalerna och låg på golvet vid den värmepåverkan som själva branden förorsakat. Branden startade på eftermiddagen, och många inte var hemma i sina lägenheter vilket troligen ledde till en något senare upptäckt. Hade det hänt nattetid kunde ett helt annat scenario utspela sig med sovande människor och djur i de rökpåverkade lägenheterna, vilket i ett värsta scenario kunnat någon kosta livet. Då det rörde sig om ett nytt bostadsområde blev händelsen en ansvarsfråga mellan fastighetsägaren och den ansvarige entreprenören. En förhållandevis enkel installationsdetalj, som är så otroligt viktig ur brandskyddssynpunkt, kan vara mycket svår att upptäcka vid en besiktning/utförandekontroll, vilken å andra sidan är en självklar egenkontrollspunkt. Figur 9 visar på en annan vanlig miss som görs av byggare i samband med tätning runt ventilationskanaler där en typ av fogskum inte alltför sällan används.

Detta fogskum kan användas under mycket speciella förhållande där det är av yttersta vikt att man har studerat monteringsanvisningarna innan man överhuvudtaget ger sig i kast med att använda denna typ av ”brandtätning”. Skummet i sig fritt exponerat brinner bättre än de flesta andra brännbara material.

Slutkläm – tankar

Då hela byggprocessen grundar sig på att egenkontrollerna dokumenteras på ett lättförståligt sätt, men framförallt utförs enligt upprättade kontrollmanualer är det viktigt att varje detalj som är av avgörande betydelse för bland annat byggnadens brandskydd dokumenteras, dateras och signeras med vem som utfört kontrollerna. Dessa ”kontrollistor” ska finnas tillgängliga på byggarbetsplatsen så att behöriga när som helst kan be att få ta del av gjord egenkontroll. Det gäller att det finns en tydlighet i vem som ansvarar för vad i samband med utförandet av de olika momenten på en byggarbetsplats. Det ska även i ett tidigt skede under utförandeskedet finnas framtagna gränsdragningslistor som beskriver vem som besiktigar och avprovar vad, för att underlätta vid slutkontroll och framförallt borga för att fastigheten fått det brandskydd som var tänkt i projekteringen. ■

Bygg & teknik 6/10


Skandinaviens ledande tillverkare av brandklassade trä- och ståldörrar. Från traditionella branddörrar till arkivdörrar med brandklass EI 120 Tryggt eller hur?

Kalmar konstmuseum.

Säkra dörrar www.daloc.se

0506 -190 00


Brand och säkerhet, hur fungerar det? När jag skriver brand och säkerhet i denna artikel så är det i första hand utrymningssäkerhet i kombination med beslagning/inbrottssäkerhet av dörrar jag tänker på. En tanke som slog mig under denna sommar var hur vi människor ofta drömmer om den perfekta upplevelsen/lösningen. Den dag jag ska segla vill jag att det blåser, men inte för mycket och helst ska dat vara soligt, kanotfärden ska helst ske i lite medvind men utan vågor, svampplockningen ska ske en mulen dag men inte för kallt, mina nysådda planteringar vill ha regn inte för mycket sol och så vidare. Likadant är det med kombinationen brandskydd och säkerhet. Självklart vill ingen av oss att det ska börja brinna, inbrott vill vi inte heller råka ut för. Varje unik situation kräver sin egen säkerhetslösning. Vi vill låsa om oss, men vi vill samtidigt snabbt och enkelt kunna utrymma i händelse av olycka. Vi vill att vår butik ska se inbjudande och varorna lockande ut, men det ska inte vara lätt att stjäla. Vi vill inte att äldre dementa kan ta sig ut på gatan i minus 20 grader, men vi vill/får inte heller låsa in dem och så vidare Nedan redovisas några exempel på hur brandskydd och säkerhet fungerar. Om vi har, låt oss säga en affärslokal så ser vi gärna att besökare kommer in genom huvudentrén och även lämnar butiken genom densamma eller via kassalinje (efter att ha betalat för eventuell vara såklart). Efter stängning vill vi låsa alla dörrar och larma lokalen för att uppnå rätt försäkringsskydd. Vad vi först måste konstatera är att kravet på brandskyddssäkerheten i form av brandväggar samt utrymningsvägar eventuella utrymningslarm och så vidare är lagstadgat i Boverkets byggregler (BBR), vad gäller själva inbrottssäkerheten så gäller de villkor som försäkringsbolagen satt upp, dessa krav/villkor hänvi-

Artikelförfattare är Johan Renvall, v d, Brandgruppen AB, Stockholm.

20

sar i stor utsträckning till skrivelser från Svenska Stöldskyddsföreningen (SSF). I alla händelser så går dock ”liv före egendom”, det vill säga utrymningsvägarna får inte låsas då besökare finns i försäljningslokalen. Krav från försäkringsbolagen medför att man i princip inte kan förse en utrymningsdörr bara med ett nödutrymningsbeslag för att uppnå korrekt inbrottssäkerhet utan även ett separat säkerhetslås krävs. Ovan angivna exempel är relativt lättlöst om kommunikationen mellan säkerhetsansvarig/säkerhetskonsult och brandkonsult fungerar. Arkitekten som ofta gör dörruppställningsritning bör konsultera en lås/säkerhetskonsult för att på så sätt se till att dörren utrustas korrekt.

Vari ligger problematiken då?

Jo, hittills är det relativt ovanligt med att säkerhet/låskonsulter är inblandade i själva projekteringsskedet. De blir ofta inkopplade i senare läge då hyresgästen ska flytta in. Detta kan ibland innebära dörrar (framförallt dörrar) efter det att hyresgästen flyttar in, förses med beslagningar som gör att dörren inte fungerar vid utrymning. Ett vanligt fenomen är att dörren förses med ett separat säkerhetslås som i princip alltid är låst eftersom man i butiken är rädd för att personer ska komma in bakvägen. Är dörren dessutom inte förberedd för ytterligare låsfunktioner kan dörren efter montage av ny låskista förlora sitt typgodkännade avseende brandskydd (!) Nåväl även detta problem kan lösas om säkerhetslåset förses med en mikrobrytare som indikerar låsets läge. Slutlösningen blir alltså: Under öppettider är säkerhetslåset upplåst. Funktionen säkerställs med mikrobrytare som kontrollerar att kolven inte är ute (det vill säga låst), mikrobrytaren styr i sin tur ”väsentlig funktion för verksamheten”. Nu tar vi ett svårare exempel som kräver en hel del eftertanke samt samordning mellan Bygglagstiftning, Socialstyrelsens råd och anvisningar, verksamhet samt eventuell säkerhetssamordnare. Dessutom så krävs det förutom samordning en riskanalys för att säkerställa att slutfunktionen uppnår rätt nivå. Föreställ er ett våningsplan med två stycken avdelningar för vårdboende där varje boende har sin egen lägenhet som direkt ansluter till en kommunikationskorridor. Det finns tre trapphus, ett i var-

dera korridorslut samt ett större i mittdelen. Mellan avdelningarna finns dörrpartier som ska fungera som både avdelningsgräns samt brandcellsgräns. Avdelningen är försedd med sprinkler samt heltäckande brandlarm. Personalstyrkan är tre personer dagtid/avdelning, nattetid två personer för båda avdelningarna. Bland de boende finns ett flertal dementa personer. Vi koncentrerar oss på dörrpartierna i mitten. Dörrarna mellan avdelningarna och till mittentrapphuset har fått följande krav: ● Brandkrav EI30-C (en stängningsanordning krävs för dörren), krav enligt BBR ● Dörren ska kunna öppnas i händelse av utrymning, krav enligt BBR ● Dörrar ska om de är stängda kunna öppnas via tryckknapp från avdelningssida, krav enligt verksamhet ● Dörrar får inte var öppningsbara utifrån, krav säkerhetssamordnare ● Dörrar ska om de är öppna stänga vid brandlarm ● Dörrar får inte vara ”låsta”, krav enligt Socialstyrelsen. Dörrar som leder direkt ut till utrymningstrapphusen i korridorsluten ska uppfylla skyddsklass 2, men ska även vara utrymningsbara. Skyddsklass 2 är nödvändig då det råder problem med uteliggare i området som ibland försöker ta sig in på avdelningarna. Dock finns det ett flertal dementa på avdelningen som är rymningsbenägna, de får inte kunna öppna dörrarna till utrymningsvägarna… Ovanstående är en svår nöt att knäcka. Det kräver att projekteringen på ett tidigt stadium tar hänsyn till alla krav/önskemål.

Hur fungerar det?

Om vi börjar med dörrarna mellan avdelningarna så behöver dessa utföras med ett flertal driftfall eftersom verksamheten ibland vill att de ska vara öppna och ibland ska vara stängda. Oavsett ”driftläge” så ska dörrarna stänga vid eventuellt brandlarm. Vidare så ska de även vara återinrymningsbara efter påbörjad utrymning. Lösningen blir att installera ett EN 179 utrymningsbehör på insidan och ett vanligt vred på ”utsidan”. Ett separat styrskåp med tydlig information till personal för olika driftlägen. Problematiken med att vissa av vårdtagarna är rymningsbenägna måste diskuteBygg & teknik 6/10


ras i ett tidigt skede. Enligt gällande år sedan gjorde undertecknad en lagstiftning så får man inte låsa in enklare besiktning på ett vanligt patienter hur som helst. Hur ska vi kontorsföretag. Kontoret bestod av då lösa problematiken med inlåsett våningsplan med tillgång till tre ning? olika trapphus. Utrymningsplaner På Dagens Medicins hemsida kan och brandsläckare fanns uppsatta man utläsa följande text skriven av och allt verkade under kontroll. Mitt Anders Wimo, docent, specialist i besök var dock initierat av en sekreallmänmedicin, Bergsjö hälsocenterare som tyckte att det var undertral, Bergsjö. Anders Wimo svarar ligt att alla dörrar utom en (entrépå frågan: Vad säger lagen om inlåsdörren) var upplåst dagtid. De andra ning av dementa personer? två dörrarna var dessutom försedda Kortare utdrag från svaret: med låsta så kallade säkerhetsgrinInlåsning förutsätter ju ett lås, dar. Följande hade hänt: En låsfirma men vad ett lås är ur juridisk synvinA hade installerat motorlås i samtlikel är en invecklad fråga. Det finns ga dörrar som låste vid aktivering föreskrifter från Socialstyrelsen om av inbrottslarmet, så långt var allt hur olika kodlås och liknande tekok. Dock hade företaget i egen amnisk utrustning ska användas, men bition även försett dörrarna med sääven här tycker jag att tillämpningen kerhetsgrindar installerat av låsfir”slirar”. En viktig grund för alla ma B. Eftersom dörrarna aldrig regler med mera, både gällande och nyttjades så låstes grindarna och kommande, är att ”skyddande tvångsnyckeln hamnade i en låda. Alternaåtgärder” inte får vara en ursäkt för tiva utrymningsvägar fanns, men de att slippa tillhandahålla tillräcklig gick inte att öppna. Så kan det gå mängd och tillräckligt kompetent när brandskydd och säkerhet inte personal! fungerar. Avslutningsvis så kan jag Krav på utrymning kolliderar med krav på Jag ser verkligen fram emot att konstatera att ju mer komplext vi tillträdeskontroll. Konsekvensen har blivit att dementas rättsläge klarläggs när det bygger desto mer fungerande säkerutrymningen äventyras av ett buntband som gäller rätten till skydd. hetslösningar i kombination med blockerar utrymningsbehöret. Problem av denna typ Nåväl, i aktuellt fall installerades bra brandsäkerhet krävs. Det tog ett kan undvikas genom att i ett tidigt skede samordna ett extra ofjädrat handtag på övre detag för oss brandkonsulter att få in krav på utrymning och säkerhet. len av dörren med en så kallad fall”Brand” som en självklar punkt på FOTO: PETER STENBJÖRN, PROJEKTSÄKERHET AB kolv som ska lyftas uppåt för att dra projekteringsprotokollen nu börjar in kolven (utan fjäderåtergång). Så länge det är svårt för dementa att först att två det bli dags för ytterligare en punkt ”Sähandtaget inte aktiveras förblir dörren handtag ska aktiveras åt två olika håll för kerhet”. ■ ”låst” även om man försöker öppna med att öppna en dörr. Om det är bättre att för179-vredet. Problematiken med en fall- se dörren med kodlås låter jag vara osagt, kolv som ser till att dörren är låst i detta klart sämre säkerhetsfunktion dock, efterfall är att dörren är försedd med dörrauto- som ett kodlås lättare går sönder än ett matik. Den kan ju vara så att dörren är vanligt vred. Endast 373 kronor + moms ”låst” med fallkolven då dörren ska öppVad gäller brandskydd och säkerhet kostar en nas med hjälp av dörrautomatik, detta och hur det fungerar i detta fall kan vi problem avhjälps med ett el-slutbleck konstatera att det kommer endast fungera helårsprenumeration på som frigör kolven vid öppningstillfället om personalen utbildas på hur de olika Bygg & teknik för 2010! (lika funktionen för 179-vredets raka tekniska installationerna fungerar och hur kolv). Låter det krångligt och dyrt? Ja det de ska utrymma vårdtagarna. Välkommen att teckna på är det tyvärr. Och ändå så är lösningen ute Sista exemplet i denna lilla artikel www.byggteknikforlaget.se i gråzonen då vi faktiskt ”låser” utrym- handlar om det ”vanliga kontoret”. Återningsvägen för en person som är dement. igen är det brandskydd/utrymningssäkerTester har gjorts där man konstaterat att het samt säkerhet som beaktas. För något

Nu blir det enklare att välja rätt produkter. Vi har lösningen.

I dagens byggnader är det många material som samverkar och måste anpassas till varandra. Vi har därför tagit fram fuktsäkra lösningar för husets olika byggdelar – från golv till tak. Du hittar dem på vår hemsida. Välkommen till Mataki Solutions. www.trelleborg.com/waterproofing

Bygg & teknik 6/10

21


Koll på kollen – hur följs brandskyddet upp? Att följa upp brandskyddet efter ett byggprojekt torde vara en självklarhet för alla seriösa byggherrar. Samma inställning borde även de som utövar tillsynen, det vill säga kommunens byggnadsinspektörer, ha. Generellt sett fungerar detta relativt bra i landets kommuner, som vanligt med varierande omfattning och kvalitet, men ändå. En kontroll finns och den är bättre än den som fanns förr, eller? Ibland känns det ändå som om inte riktigt rätt nivå nås, vilket även den kommande förändringen av plan- och bygglagen har haft som grund när förslag till de förändringar som rör just kontrollen av byggprojekt tagits fram. Oavsett dagens process, eller den kommande processen baserat på en ny lag, återfinns dock ett mörkertal och det är de ombyggnader och anpassningar som görs utan krav på varken bygganmälan eller bygglov. Hur fångas dessa upp? I mars 2010 lämnade regeringen över propositionen En enklare plan- och bygglag, 2009/10:170, till riksdagen. Förslaget innebär att nuvarande plan- och bygglag (PBL) och lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk (BVL) ersätts av den nya lagen. Det nya förslaget har ett antal syften och har sin grund i ett flertal olika utredningar. PBL-kommittén, Boverket, Byggprocessutredningen och flera andra har under de senaste fyra åren föreslagit över 250 ändringar i plan- och bygglagen. Nuvarande lagstiftning kom för över 20 år sedan och de samhälliga förändringarna har, bortsett från de olika utredningarna, till slut inneburit att en ny lagstiftning lämnats till förslag. Artikelförfattare är Christian Ståleker, brandingenjör och vice v d på Brandkonsulten Kjell Fallqvist AB, Stockholm. Christian har tidigare jobbat vid Norrköpings Brandförsvar samt på Boverket.

22

Syftet med den nya lagstiftningen är i korthet; ● att förenkla plan- och bygglovsprocessen ● att skärpa kontrollen av byggandet, samt ● att införa nya bestämmelser som gör att miljö- och klimataspekterna beaktas vid planläggning och byggande. Skärpning av kontrollen av byggandet är relevant. Inom området brand- och utrymningssäkerhet är det förstås aktuellt, men det finns säkert andra områden som behöver beaktas. Efter den gångna vintern har det som bekant visat sig att laster från snön inneburit kollaps av hela eller delar av byggnader. Bristande kontroll är troligen en del av förklaringen till det som skett.

Hur följdes brandskyddet upp förr?

Som vanligt när man ställer rubricerad fråga så varierar svaren. I viss mån kanske det var bättre förr men i detta fall, gällande uppföljning av brandskyddet, så är svaret mer ett tveksamt njaa. Inte sällan gjordes kontroll av större objekt och oftast de som redan var, eller skulle komma att bli, så kallade brandsyneobjekt. Kontrollen gjordes i de flesta fall som en ”första brandsyn” där objektets brandsyneförrättare gjorde den första avsyningen och fick på så sätt igång sin kommande brandsyneverksamhet. Omfattningen på denna kontroll varierade, men får med dagens ögon anses ha varit begränsad. Ett antagande är att egenkontroller inte följdes upp på samma sätt som det görs i dag och inte heller gjordes en lika omfattande kontroll av det byggnadstekniska brandskyddet och de olika installationstekniska systemen som mer eller mindre hade en brandfunktion. Många av de övriga byggprojekten kom aldrig brandsyneförrättaren i kontakt med. Kontrollen kan i dessa fall ha utgjorts av entreprenadbesiktningsmän och i vissa fall av aktiva byggnadsinspektörer.

Riksdagen har beslutat om ny plan- och bygglag

Den 21 juni beslutade riksdagen om att anta en ny plan- och bygglag (Propositionen 2009/10: 170 ”En enklare planoch bygglag”). Den nya lagen ska börja gälla från den 2 maj 2011. Lagen antogs med rösterna 152 mot 146. Ytterligare information hittar du på www.boverket.se.

att bland annat kunna tillmötesgå denna samhälliga förändring infördes som bekant de funktionsbaserade byggreglerna i mitten av 1990-talet. Utvecklingen av brandkonsultmarknaden har under de senast 20 åren mångdubblats, vilket bland annat har sin förklaring i ovanstående förändring. Ett ”normalt” byggprojekt med en kvalitetsansvarig som vill driva projektet i mål innan det gått för lång tid fungerar oftast väl. Har projekt- och projekteringsledare engagerat en brandkonsult från början av projekteringen är det en naturlig del att avsluta konsultuppdraget med att ta fram en relationshandling. De flesta större brandkonsultföretagen jobbar på sådant sätt att relationshandling tas fram först efter utförd kontroll. Att kontrollen ofta innebär ett antal anmärkningar, oavsett om det är beställar- eller entreprenörsanmärkningar, eller för den delen anmärkningar som hyresgästen ska hantera får ses som en naturlig del i ett större byggprojekt. Uppföljning av dessa anmärkningar samt efterfrågade egenkontroller ska ske innan relationshandling tas fram. Hur skulle annars relationshandlingen kunna vara värd namnet? Variationen på dagens kontroller är dock stor och nivån är för ojämn. Orsa-

Dagens system

Dagens system med kontroll och uppföljning av brandskyddet får anses hålla en generellt sett god nivå. Påståendet får anses vara berättigat vid en jämförelse med hur det såg ut förr samtidigt som byggnaders brand- och utrymningssäkerhet har blivit betydligt mer komplex. Det sistnämnda har bland annat orsakats av att verksamheter, tekniska system, arkitektur blivit mer komplexa och ställt högre krav på den brandtekniska projekteringen. För

En väl förberedd igengjutning av ventilationsschakt. Med ett tidigt arbetsplatsbesök kan utformning och utförande vid behov justeras inför fortsatt arbete. Bygg & teknik 6/10


kerna till detta är många och beror bland annat på projektets storlek, hur komplicerad brand- och utrymningssäkerheten är, projektets tidplan, möjligheten (läs tid och kraft) för alla att engagera sig tillräckligt i denna viktiga del. Det sistnämnda är oftast den tyngst vägande orsaken till hur bra uppföljningen blir.

Tid och kraft

Att följa upp och kontrollera ett byggprojekt med normal storlek tar tid. Det är oftast så att ett flertal kontroller på plats behövs vid olika tidpunkter under byggets fortskridande. Trots dessa kontroller är ett flertal egenkontroller aktuella och det kan i princip för en enda del i byggnaden kräva flera olika aktörers medverkan för att verifiera önskad funktion. I detta sammanhang kan som exempel en glasad dörr i brandcellsgräns, och tillika utrymningsväg, innebära följande vad gäller kontroller; ● infästning av dörrens glas ● infästning av karm i omslutande vägg inklusive drevning och anslutningar ● dörrens slagriktning och att det är möjligt att öppna den fullt ut så tillräckligt fri bredd erhålls ● dörrstängarens funktion ● tillhållning av dörren, om detta sker med el-slutbleck omfattas även det av kontrollen och hur det fungerar vid strömbortfall ● förregling av nattlås mot väsentlig funktion, inte ovanligt att denna del åligger hyresgästen att hantera då det berör inbrottssäkerhet ● utformning av utrymningsbeslag. I ovanstående exempel kan såväl leverantörer som flera olika entreprenörer bli involverade. Dessutom kan även den kommande hyresgästen, om man nu vet vem det är, behöva involveras. Det bästa är om projektets brandkonsult kan kontrollera allt, men detta är i praktiken en omöjlighet. För det första handlar det inte om en enstaka dörr och dessutom finns det ju som bekant mer än dörrar att kontrollera… Det krävs stort engagemang från alla att få en bra kvalitet på kontroll och uppföljning. Denna anda måste genomsyra hela projektet över tid och rum, men även hela organisationen. Vad gäller uppföljning av brand- och utrymningssäkerheten så ligger ett stort ansvar på projektets brandkonsult. Det är denne som tidigt bör initiera uppföljningen av brandskyddet. Till hjälp och stöd krävs förstås engagemang av den kvalitetsansvarige, men även övriga involverade där installationssamordnare oftast har stor betydelse i lite mer omfattande projekt.

Vad har framtiden att erbjuda?

Att ändra plan- och bygglagen är högst motiverad sett från ett generellt perspektiv. De som i dag redan har en fungerande inställning till uppföljning och kontroll Bygg & teknik 6/10

När inget riktigt blev bra… Att utföra en kontroll på plats kan ibland ha stor betydelse för brandskyddet även om det aldrig skulle behöva se ut så här.

bedöms inte påverkas så mycket. De ligger redan på den nivån som lagförslaget vill nå. Det är övriga som ligger lite för lågt som kommer att påverkas mest av förklarliga, men också motiverade skäl. Propositionen vill i grunden inte ändra det ansvarsförhållande som finns redan i dag. Alltså är det byggherren och dennes organisation med allt från konsulter till entreprenörer som ska ha det fulla ansvaret för att alla byggkrav uppfylls. Kommunen ska se till att byggherren gör det som denne är skyldig enligt gällande bygglagstiftning. En spontan reflektion är att det kommer krävas ett större engagemang från kommunen. Inom området brand- och utrymningssäkerhet så är det bortsett från byggnadsinspektörerna även kommunens sakkunniga, det vill säga räddningstjänsten i de flesta fall, som kommer att påverkas. Dagens system som infördes 1995 tolkades tyvärr i allt för vid utsträckning att kommunens byggnadsinspektion kunde minskas då allt ansvar låg på byggherren. Det som tyvärr glömdes bort i sammanhanget var kommunens tillsynsansvar. Ett beslut som man kan se resultat av i dag i och med den föreliggande propositionen. I propositionen skärps kontroll och tillsyn bland annat enligt följande; ● en tydligare agenda för det tekniska samrådet och vilka förutsättningarna är för att erhålla startbesked och slutbesked för byggprojektet ● ett tydliggörande avseende kontrollplanens innehåll och när den ska föreslås för kommunen ● dagens kvalitetsansvarig ersätts av en kontrollansvarig och där dennes roll, kompetenskrav och arbetsuppgifter ska förtydligas, ● kommunen ska minst en gång under arbetets gång besöka byggarbetsplatsen för

att förvissa sig om att bygglovets eller startbeskedets villkor följs. Ovanstående åtgärder är bra, men kommer att behöva kompletteras med praktiska och genomarbetade system som är förankrade i hela projektet.

Kontroll i framtiden och i praktiken

Avseende brand- och utrymningssäkerheten kommer dagens befintliga system att utvecklas för att tillmötesgå kommande krav. Det troliga scenariot är att fler kontroller kommer att genomföras och i byggprojektets olika skeden. Vidare kommer kontrollerna att integreras än mer med övriga besiktningar och kontroller. I dag är det inte ovanligt att kontroll sker allt för sent och där övriga kontroller eller besiktningar inte av förklarliga skäl beaktat kontrollen av brandskyddet. Det ligger ju på projektets brandkonsult av naturliga skäl, men i praktiken kan det vara ett stort bekymmer att kontrollera vissa funktioner när verksamheten i värsta fall redan påbörjats. Sammanfattningsvis är bedömningen att det i framtiden kan komma att krävas vad gäller kontroll och uppföljning av brandskyddet; ● fler kontroller, även i samråd med kommunens representant ● en mer integrerad kontroll med övriga besiktningar ● en mer ingående kontroll av entreprenörers egenkontroller.

Fallgropar

Dagens system har fallgropar som till viss del kommer att fyllas igen med det nya lagförslaget. Dock kvarstår en stor och det är alla de ombyggnader och anpassningar som sker utan varken krav på bygganmälan eller bygglov. Hur dessa projekt hanteras är upp till projekt- och 23


projekteringsledare. Noteras bör att långtgående krav avseende brand- och utrymningssäkerhet föreligger på byggherren och hyresgäster oavsett om det krävs bygganmälan eller bygglov. En projektledare bör ha som vana att ta en titt i bygglagstiftningen och se om alla brandkrav är hanterade så att han eller hon kan sova gott om natten. Vid minsta tveksamhet är det en högst vettig idé att engagera någon brandsakkunnig. Bortsett från att det skapar en trygghet i projektet skapas också möjligheter för att ta fram smarta lösningar som till och med kanske kan förbilliga byggprojektet. En annan fallgrop är grunden för byggproduktionen, nämligen projekteringen. Hela artikeln har utgått från att projekteringen är fläckfri och inte innehåller brister. Verkligheten ser annorlunda ut och det finns förbättringspotential även inom detta område. Kommande förändringar av Boverkets byggregler (BBR) kommer att skapa större trygghet i den brandtekniska projekteringens kvalitet. Detta i kombination med mer genomarbetade rutiner för brandkonsultföretag och kommande certifieringar som bland annat drivs av BRA, Sveriges Brandkonsultförening (www.brabrandkonsulter.se), leder med största sannolikhet till klara förbättringar. Inom området kvalitet i projekteringen ligger även ett stort ansvar hos dem som berörs av det som brandkonsulten tar

fram i form av brandskyddsdokumentationer och brandskyddsritningar, det vill säga alla övriga teknikkonsulter och arkitekter. Det krävs ett gott samspel och engagemang från alla parter för en lyckad helhet och en bra kvalitet. Ett arbete som bedrivs och pågår men som säkert kommer att kunna, och måste, utvecklas ytterligare.

Sammanfattning

Uppföljningen av brand- och utrymningssäkerheten från olika byggprojekt har utvecklats mycket och i positiv riktning de senaste två årtiondena. Det följs upp på ett bättre och mer ingående sätt, vilket också krävs då byggnader, installationssystem och verksamheter generellt sett också är mer komplexa. I framtiden kommer engagemanget från både myndigheter och byggherrar att vara större. Detta är ett av syftena med det nya lagförslaget. Med en mer omfattande tillsyn och uppföljning från myndigheternas sida kommer också ett än mer ökat engagemang från byggherren. Det blir en naturlig och positiv följdeffekt som faktiskt redan i mitten av 1990-talet hade kunnat komma till stånd om inte den då införda plan- och bygglagens tillämpning hade övertolkat byggherrens ansvar samtidigt som tillsynen minskats. Med den mer fristående kontrollansvarige öppnar även en mer kvalitativ upp-

följning av brandskyddet upp sig, vilket är positivt. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 2 maj 2011. Redan nu är det bra att förbereda och utveckla kontrollen och uppföljningen av brandskyddet. Det är något positivt oavsett om lagförslaget antas eller ej. Att inte förglömma i detta sammanhang, ännu en gång, är alla de projekt som bedrivs utan att kommunen behöver kontaktas. Även för dessa gäller att trygg brand- och utrymningssäkerhet ska uppnås! ■

Läste Du det i Bygg & teknik? Du vet väl att Bygg & tekniks innehållsregister och mycket annat finns på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

SP kan tunnlar SP har en omfattande erfarenhet av brand- och riskproblem i tunnlar. Vi erbjuder bl a: • Mobil utrustning för att kunna simulera dynamiska fordonsbränder i tunnlar för att studera branddetektion och ventilation • Framtagande av dimensionerande bränder • Temperaturberäkningar • Analyser av termiska egenskaper • Utbildning av tunnelprojektörer, brand- och riskingenjörer • Sprinklerprojektering • Ventilationsprojektering • Möjlighet att utföra modellskaleförsök för att studera rökgasspridning • Fullskaliga sprinklerförsök • Fullskaliga provningar av tunnelelement med eller utan beklädnadssystem • Hållfasthetsanalyser • Skadeutredningar För mer information kontakta: Haukur Ingason E-post: haukur.ingason@sp.se | Tel: 010-516 51 97 www.sp.se

24

Bygg & teknik 6/10


Verifiering av brandskydd i byggnader med sprinklersystem Hösten 2008 initierades ett projekt med syfte att titta närmre på sprinkler och tekniska byten. Bakom initiativet stod en nordisk samverkansgrupp och projektet bemannades med deltagare från de nordiska länderna. Arbetet delades upp i två delprojekt – en verifieringsmetod för analytisk dimensionering där sprinklersystem utgör en betydelsefull del av brandskyddet, samt en databas som dokumenterar sprinklersystemens prestanda och tillförlitlighet. Denna artikel redovisar arbetet med verifieringsmetoden, samt viktiga slutsatser avseende sprinklersystemens förmåga som kommit fram under projektet. I början av 2000-talet publicerades skriften ”Boendesprinkler räddar liv” i vilken fyra tekniska byten verifierades. Dessa var brännbar fasad i fler än två våningar, minskade krav på skydd mot brandspridning via fönster, minskade krav på ytskikt i bostäder samt ökat gångavstånd till utrymningsväg. Ytterligare ett antal tekniska byten identifierades, men dessa ansågs vara så pass specifika att de inte kunde göras någon allmängiltig verifiering. Det handlade bland annat om minskade krav på skydd mot brand- och brandgasspridning via ventilationssystemet, tätare placering av byggnader samt minskade krav på avskiljande och bärande förmåga. För dessa tekniska byten skulle analytisk dimensionering användas för att visa att samhällets krav på brandsäkerhet uppfylls. Inga anvisningar gavs för hur en sådan analytisk dimensionering skulle gå utföras. Just analytisk dimensionering av brandskydd i byggnader har under några år varit ett aktuellt och omdebatterat ämne. Johan Lundin har i sin forskning, vid avdelningen för brandteknik och riskhantering vid Artikelförfattare är Fredrik Nystedt, Wuz risk consultancy AB, Kävlinge, och doktorand vid avdelningen för brandteknik och riskhantering vid Lunds tekniska högskola. Bygg & teknik 6/10

Lunds tekniska högskola, hittat flera brister när det gäller verifiering, dokumentation och kontroll av brandskyddsprojekteringar samt föreslagit arbetsmetoder för att komma till rätta med dessa brister. Boverket under sommaren presenterat ett remissförslag till ett nytt allmänt råd om denna dimensioneringsform. Det är allmänt känt att formerna för projektering med analytisk dimensionering hitintills varit både ofullständiga och otydliga. Projektet som inledningsvis trodde sig kunna kompletterade den lista tidigare redovisad i ”Boendesprinkler räddar liv” med fler ”godkända” tekniska byten fick i stället inrikta sig på att utveckla en metodik för verifiering av brandskyddets utformning i byggnader med sprinklersystem. Det kunde tidigt i projektet konstateras att sprinkler och tekniska byten är en fråga som i stort sett handlar om den tillförlitlighet som en sprinkleranläggning har för att lösa en viss skyddsuppgift. När sprinklersystemet fungerar behövs minimalt med annat brandskydd. Problematiken blir därför koncentrerad till att kunna avgöra den minsta möjliga nivån på övriga brandskyddsåtgärder som behövs vid de bränder där sprinklersystemet inte fungerar som avsett. Ett centralt begrepp i sammanhanget är ”risk”, vilket innebär att säkerheten värderas genom att beakta både sannolikheten och konsekvensen av aktuella scenarier. Här uppstår en kollision med gällande regler och dimensioneringsmetoder. Byggreglerna är i stort uppbyggda på att värdera konsekvenser och inte risker. Formuleringar som den i Boverkets byggregler (BBR) 5:331 där det anges att gångavståndet inte ska vara längre än att utrymning kan ske innan kritiska förhållanden uppstår, fungerar ganska dåligt när säkerheten i en byggnad med en sprinkleranläggning ska verifieras. Låt oss anta att kritiska förhållanden för utrymning inte uppstår när sprinklersystemet fungerar. Kan gångavståndet vara hur långt som helst då? Svaret är nej, men samtidigt går det inte att utifrån byggreglerna avgöra hur långt gångavstånd som kan tillåtas. En nödvändig komplettering till byggreglerna vore att definiera någon slags sannolikhet med vilken ett givet krav ska uppfyllas. Inom ramen för gällande verifieringsmetoder har det varit svårt att visa att en sprinkleranläggning har en positiv påverkan på brandskyddet i linje med vad som kan ses om man studerar brandstatistik. Detta beror dels på byggreglernas konsekvensbaserade synsätt och dels på

att nuvarande fokus i byggreglerna ligger på att stänga in branden och rädda de som finns i andra brandceller och byggnader. Ska vi kunna tillgodogöra oss alla de positiva effekter som ett sprinklersystem har behöver vi också ta fram en metod som utgår från systemets karakteristiska och definierar scenarier och kriterier som kan användas i byggnader med sprinklersystem. Det är också nödvändigt att byggreglerna i större grad intresserar sig för att rädda liv i det utrymme där branden uppkommer. Det senare vore en självklarhet om vi ska lyckas minska antalet dödsbränder. Boverkets vägledning till analytisk dimensionering tar tag i vissa av dessa problem och den metodik som presenteras inom ramen för detta projekt, bygger vidare på det Boverket redovisar i sin vägledning genom att komplettera med mer sprinklerspecifik information.

Verifiering av brandskydd i byggnader

Så fort projektören väljer att göra avsteg från de allmänna råden i byggreglerna eller det som står i Boverkets rapporter, blir det tal om analytisk dimensionering. Analytisk dimensionering måste till skillnad från förenklad dimensionering verifieras av byggherren då denne ska visa att föreslagen lösningen uppfyller samhällets krav på brandsäkerhet. Arbetsgången vid verifiering innebär i stort att projektören först gör en analys av verifieringsbehovet, för att sedan välja verifieringsmetod, ta fram acceptanskriterier och att fastställa former för kontroll av projekteringen. Remissförslaget till vägledning för analytisk dimensionering föreslår tre principiellt skilda verifieringsmetoder; kvalitativ bedömning, scenarioanalys och kvantitativ riskanalys. Valet av metod styrs av flera faktorer som exempelvis brandskyddslösningens komplexitet och hur konservativt den har valts samt antalet avsteg och tilllägg i förhållande till förenklad dimensionering. Den kvalitativa bedömningen har ett begränsat användningsområde och kan i princip endast användas om avvikelserna från förenklad dimensionering är få och den föreslagna utformningens effektivitet är väldokumenterad i exempelvis provningsresultat, forskningspublikationer, andra länders byggregler och så vidare. För alla andra situationer krävs att projektören själv tar fram det underlag som krävs för att kunna avgöra om säkerheten är tillfredsställande. Det kan handla om provningar, objektsspecifika försök eller olika 25


nivåer på beräkningar. Självklart kan metoder kombineras med varandra. Beräkningsmetoderna – scenarioanalys och kvantitativ riskanalys – kan användas på samma dimensioneringsproblem. Vilken av dem som väljs beror inte på byggnadens utformning och förslag till brandskyddslösning, utan på hur konservativ projektören kan tillåtas att vara. En scenarioanalys innebär i princip att en mer konservativ lösning väljs, eftersom byggnadens brandsäkerhet inte mäts i explicita riskmått, utan i dess förmåga att ge tillfredsställande säkerhet för ett antal givna brandscenarier.

Sprinklersystemets påverkan på brandförloppet

Sprinklersystemen påverkar brandförloppet genom att släcka branden alternativt kontrollera dess utveckling. Genom att göra så påverkas den mängd värme, rök och giftiga gaser som branden avger. Försök har visat att sprinklersystemet påverkar brandens utveckling innan dess att förhållandena i brandrummet kan hota människor som befinner sig där. Även om den sprinklerkontrollerade branden producerar en hel del brandgaser så är temperaturen och koncentrationen av giftiga brandgaser så pass låg att det finns gott om tid att utrymma, eller till och med att kvarstanna i rummet. Det har också noterats att aktiveringen av sprinklersystemet orsakar en siktnedsättning, speciellt i nära anslutning till sprinklerhuvudet. Dock är siktförhållandena generellt sätt bättre i en sprinklad byggnad i jämförelse med samma brand i en osprinklad byggnad. Sammanfattningsvis visar försök för boendeliknande miljöer att det produceras en hel del rök, men att denna inte är speciellt giftig eller varm, vilket ger en liten påverkan på människor som befinner sig i brandrummet. Endast de personer som befinner sig i brandens omedelbara närhet bedöms kunna utsättas för allvarlig skada eller dödsfall. Sprinklersystemet påverkar också brandens effektutveckling, vilken i de flesta fall kommer att minska denna rejält. Hur stor minskning beror i huvudsak på brandens storlek när sprinklern aktiverar, vad det är som brinner och hur väl vattnet når branden. Försök gjorda i mindre rum visar att tvåzonsskiktningen upphör efter sprinkleraktivering, men så är inte fallet i större rum. Här har försök visat att skiktningen behålls en bit bort från branden och att brandgaserna därmed kvarstannar i det övre varma brandgaslagret, se figur 1. I Kanada gjordes en serie av försök med syfte att fastställa om det fanns behov av brandgasventilation i sprinklade köpcentra. Resultaten visade att de brandgaser som tar sig ut i galleriagången var tillräcklig stigkraft för att samlas i takhöjd, även efter sprinkleraktivering. Dock kyler sprinklersystemet brandgaserna med minskad stigkraft som följd. Gränsvärden 26

Figur 1: Temperaturen i brandrummet, på ett visst avstånd från sprinklerhuvudet i jämförelse med en osprinklad brand. för kritisk sikt kommer att överskridas, men detta sker först efter en tidpunkt då personer i byggnaden bör ha lämnat den. Brittiska Building Research Establishment (BRE) genomförde tester av elva realistiska brandscenarier i allt från leksaksaffär, kontor, reception, nattklubb och lager. För vart och ett av dessa scenarier studerade man brandförloppet med och utan ett sprinklersystem. Man kunde visa att sprinklersystemet klarade av att minska brandens utveckling och till slut släcka den i åtta av de elva scenarierna. För de resterande tre scenarierna – brand i bagage, träpallar och papperskartonger – klarade sprinklersystemet endast av att kontrollera effektutvecklingen. Gemensamt för de sistnämnda scenarierna är att de hade en förhållandevis hög effektutveckling (cirka 5 MW) och att bränslekonfigurationen gjorde det svårt för vattnet att få en bra släckeffekt.

Sprinklersystemens tillförlitlighet och effektivitet

Sprinklersystem är tillförlitliga installationer, men den data som samlas in för att mäta tillförlitligheten har ibland stora brister. En litteraturstudie visar en stor spridning i sannolikheten för lyckad sprinkleraktivering, från 38 till 99,5 procent. Denna spridning är bekymmersam och svår att förklara, men beror troligen på hur data har samlats in. Amerikansk

statistik, redovisad årligen av NFPA (tabell 1), visar att i 44 till 87 procent av alla registrerade bränder är branden inte tillräckligt stor för att aktivera sprinklersystemet. Om sprinklersystemet inte aktiverar på grund av att branden inte är tillräckligt stor, är inte att beakta som ett misslyckande. En omräkning av svensk insatsstatistik för att kompensera för små bränder ledde till en ökning av sannolikheten för lyckad sprinkleraktivering från 69 till 92 procent, vilket är en markant skillnad. Bristerna i statistikunderlaget har tvingat oss att förlita oss på data från NFPA, vilka i sin tur bygger på system installerade efter NFPA 13 eller 13R. Den kombinerande tillförlitligheten, det vill säga att sprinklersystemet aktiverar och att det är effektivt ligger kring 90 till 95 procent, givet att branden är tillräckligt stor. Den huvudsakliga orsaken till utebliven aktivering är att systemet varit avstängt. Utöver data kring tillförlitligheten är det möjligt att studera hur effektivt sprinklersystemet är för att utföras vissa skyddsuppgifter, till exempel begränsa brandspridning. Om vi studerar flerbostadshus så är sannolikheten att branden kvarstannar i brandrummet 78 procent om byggnaden inte har sprinkler och 99 procent om det finns ett sprinklersystem. Motsvarande siffror när det gäller spridning av brand till en annan brandcell är

Tabell 1: Amerikansk sprinklerstatistik för 2003 till 2007, sammanställd av NFPA.

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Byggnadstyp Branden för liten Sprinklersystemet Sprinklersystemet Effektivitet för att aktivera aktiverade då var effektivt när sprinklersystemet branden var det aktiverade tillräckligt stor –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Samlingslokal 70 % 97 % 97 % 94 % Skola 85 % 75 % 100 % 75 % Vårdlokal 83 % 90 % 99 % 89 % Flerbostadshus 61 % 96 % 99 % 96 % Hotell 70 % 88 % 99 % 87 % Affär/kontor 64 % 96 % 99 % 95 % Bygg & teknik 6/10


FIDi – Självverkande backspjäll för brandgas Nyhet! FIDi – Fläkt I Drift-spjället med injustering FIDi är ett självverkande backspjäll avsett att

adfövkjn avk brandgasspridning afbn-, mvn sög- via tilluftssystemet i förhindra ventilationsanläggningen. Backspjället har också ett inbyggt injusteringsspjäll med mätning som södkjbv sögvkj asöld spararsdöklv utrymme.

rvn örvj örvj aöjvnv nöbviojrän

jn sa. dfövkjn avk afbn-, mvn söglkns örvj aöjvnv nöbviojrän vjkhvöo-

avk afbn-, mvn söglkns btöl ev aöjvnv nöbviojrän vjkhvöoan f. klv sögvkj asöld klrgj asdf ö aö

n-, mvn söglkns btöl ev avkn v nöbviojrän vjkhvöoan f. Ködkl

adfövkjn avk afbn-, mvn sögSnabb och säker stängning j örvj– aöjvnv nöbviojrän vjkhvö– Typgodkänd

bv sdöklv sögvkj asöld kliods – Enkelt demonterbar insats – Lågt tryckfall – Mät- och injusteringsspjäll På www.bevent-rasch.se kan du hitta mer information om FIDi och våra övriga produkter. Välkommen!

BORÅS 033-23 67 80

STOCKHOLM 08-54 55 12 70

www.bevent-rasch.se BORÅS 033-23 67 80 STOCKHOLM 08-54 55 12 70

28

Bygg & teknik 6/10


97 respektive 99,9 procent. Siffrorna visar att vi har ett bra brandskydd i bostadshus för att undvika brandspridning till annan brandcell. Endast tre av hundra bränder sprids vidare. En installation av ett sprinklersystem ökar säkerheten till en av tusen bränder. Denna säkerhetsvinst kan användas för att göra tekniska byten relaterade till andra åtgärder för att begränsa brandspridning.

Dimensionerande bränder i byggnader med sprinklersystem

Dimensionerande brandscenario och dimensionerande brand är centrala begrepp vid analytisk dimensionering. Den främsta anledningen till detta är att de flesta modeller som används för att uppskatta konsekvenserna av en brand utgår från en användardefinierad effektutveckling och hur denna varierar med tiden. Om en otillräcklig dimensionerande brand är vald kommer inte heller modellen att kunna leverera relevanta resultat. Personsäkerheten i en byggnad bedöms ofta genom att jämföra den tillgängliga tiden för utrymning (vilken beror av brandförloppet) med den tid som krävs för att utrymma (vilken beror på antal personer och tillgången till utrymningsvägar). Om någon av dessa parametrar bedöms utifrån otillräckliga grunder är det möjligt att värderingen av brandsäkerheten blir felaktig. I Boverkets remissförslag till vägledning för analytisk dimensionering ges allmänna råd om dimensionerande tillväxthastighet och maximal effektutveckling i det tidiga brandförloppet. Angivna värden gäller framförallt för byggnader utan släcksystem och en huvudfråga i detta projektet har varit att utveckla ett synsätt hur dimensionerande bränder ska hanteras i byggnader med sprinklersystem. Statistik och erfarenheter från inträffade bränder visar att konsekvenserna av en brand när sprinklersystemet aktiverar och är effektivt är låga. Personskador inträffar sällan och egendomsskadorna minskas drastiskt. Tillgängliga modeller för analys av brandförlopp kan dessvärre inte beskriva brandförloppet och spridningen av brandgaser på ett tillfredsställande sätt när hänsyn ska tas till sprinkleraktivering. Samtidigt bygger nuvarande angreppssätt på alldeles för konservativa antaganden avseende sprinklersystemets påverkan på effektutvecklingen, något som behöver justeras om modellerna ska kunna leverera resultat som stämmer överens med vad som observeras i praktiska försök och inträffade bränder. I figur 2 visas en av de viktigare skillnaderna mellan bränder i sprinklade respektive osprinklade rum. Nuvarande dimensioneringsmetoder beaktar inte denna skillnad tillräckligt väl. I stället för att titta på konsekvenserna av en sprinklerpåverkad brand rekommenderas att analysarbetet fokuserar på att undersöka effekterna av ett scenario som ska avgöra hur mycket Bygg & teknik 6/10

Figur 2: Förhållande mellan ”tid” och olika ”gränsvärden” i ett sprinklad respektive osprinklat rum.

brandskydd som krävs i händelse av att sprinklersystemet är otillräckligt. Detta scenario är inte lika allvarligt som ett dimensionerande scenario i en byggnad utan sprinkleranläggning, då scenariot endast är aktuellt i fem till tio av hundra tillväxande bränder. Därför är det rimligt att tillväxthastigheten justeras så att den närmar sig medelvärdet i byggnaden. Om exempelvis tillväxthastigheten ”fast” (0,047 kW/s2) är dimensionerande i en samlingslokal utan sprinkler, så kan denna reduceras med en viss faktor, exempelvis 0,60, till 0,028 kW/s2 om samlingslokalen förses med en sprinkleranläggning. Denna minskning av tillväxthastigheten kommer att leda till en längre tid till dess att förhållandena blir kritiska för utrymning och följaktligen kan tiden för utrymning förlängas. En undersökning av brandtillväxten i affärer visar att ”fast” (0,047 kW/s2) överskrids i 14 procent av fallen och om denna minskas till 0,60 av sitt ursprungliga värde innebär detta att brandtillväxten överskrids i 40 procent av fallen. Reduktionsfaktorn 0,60 är att beakta som ett exempel för att visa på en idé kring dimensionering i byggnader med sprinkler. Den har ännu inte validerats i tillräcklig utsträckning.

Kritiska påverkan vid brand i byggnader med sprinklersystem

För att kunna bestämma när en brand medför en kritisk påverkan för utrymning är det nödvändigt att definiera en maximalt tillåten nivå av brandspecifika variabler som temperatur, sikt och värmestrålning. Nivåerna för dessa variabler anges i ett allmänt råd till byggreglerna och för de flesta byggnader är det ofta nivån på minsta tillåten sikt (10 m i större lokaler) som är dimensionerande. Försök har visat att en aktivering av sprinklersystemet leder till lokala problem med siktbarheten, samtidigt som inga andra nivåer för kritisk påverkan överskridas. En väsentlig fråga är därför om siktbarhet är ett

bra mått på kritisk påverkan för bedömning av utrymningssäkerheten i lokaler med sprinklersystem? Om måttet är olämpligt, vore det i så fall bättre att studera toxicitet i stället. Frågorna besvaras nedan i omvänd ordning. Toxisk påverkan vid brand kan mätas med en så kallad fraktionsdosmodell, Fractional Effective Dose (FED). Om FED-värdet uppgår till 1,0 så innebär det att en person med genomsnittlig känslighet blir medvetslös. Vidare har ett FEDvärde på 0,3 har rekommenderats utgöra kritisk påverkan för utrymning i några handböcker. Tanken med FED är lockande då brandskyddet i en byggnad kan värderas direkt mot den effekt som en brand har på de personer som befinner sig i byggnaden. Överslagsberäkningar visar att en siktbarhet på 10 m motsvarar ett FED-värde på 0,003 till 0,03, en nivå som i princip inte innebär någon som helst påverkan på personer, även om individen är extremt känslig. Samtidigt innebär detta att ett FED-värde på 0,3 har en sikt som är i princip obefintlig, något som generellt sätt inte duger vid dimensionering av utrymningssäkerhet. Korrelationen mellan siktbarhet och FED är således oklar i nuläget och FED-modeller bedöms inte kunna användas i större utsträckning. Det finns dock en situation där ett kriterium baserat på toxicitet kan vara lämpligt. Det handlar om bedömning av utrymningssäkerheten i byggnader där det finns personer som inte kan ta sig ut på egen hand. Dessa bör ha hunnit evakueras med assistans innan dess att deras FED-värde överskridit ett dimensionerande värde, exempelvis 0,3. Även i tunnlar kan FED vara ett bra dimensioneringskriterium. För de bränder där sprinklersystemet fungerar som tänkt är det inte nödvändigt att göra några beräkningar av brandförlopp och därmed undgår man problematiken med att siktbarhet är ett relativt olämpligt mått på säkerheten i byggnader med sprinklersystem. Dock bör siktbarhe29


ten värderas för det robusthetsscenario som angivit tidigare. På samma sätt som att brandens tillväxthastighet justerats är det också möjligt att tolerera en sämre siktbarhet för de fem till tio av hundra tillväxande bränder, där sprinklersystemet inte fungerar. Det föreslås därför att siktbarheten inte ska vara mindre än 5 m när detta scenario värderas. En siktbarhet på 5 m ger ingen påtaglig toxisk påverkan (FED är lika med 0,006 till 0,06) och personer bedöms fortfarande utrymma i den riktning dit de var på väg innan siktnedsättningen. Forskning visar att det krävs en siktbarhet på mindre än 3 m för att utrymmande ska vända om och pröva andra alternativ i någon större utsträckning.

Sprinkler och tekniska byten

Ett sprinklersystem är dimensionerat för att antingen släcka eller kontrollera en brand. När detta sker utför sprinklersystem en viktig del av brandskyddet i byggnaden, vilket möjliggör tekniska byten med andra brandskyddsåtgärder som normalt hade krävts. I figur 3 beskrivs principen för tekniska byten och hur dessa relaterar till kravnivån enligt förenklad dimensionering. Sprinkler kan användas för att lösa följande uppgifter; kontrollera

brandens tillväxt, kontrollera spridning av brandgaser, begränsa brandspridning inom och till annan byggnad och förebygga kollaps. Men, sprinkler kan inte; förhindra antändning, möjliggöra utrymning eller möjliggöra räddningsinsats. För de sistnämnda uppgifterna krävs brandskyddsåtgärder som gör det möjligt att effektivt utrymma byggnad och på ett säkert sätt göra en räddningsinsats. När sprinklersystemets skyddsuppgifter har definierat är det möjligt att gå igenom olika delar av brandskyddet och beskriva på vilket sätt det går att utföra tekniska byten efter det att byggnaden försett med ett sprinklersystem. Nedanstående påstående belyser saken: ● Bränder kan tillåtas att växa snabbare om det finns ett sprinklersystem eftersom branden ändå kommer att kontrolleras eller släckas före den kan orsaka skador på människor. När tekniska byten görs på exempelvis ytskikt är det viktigt att valda material inte minskar sprinklersystemets effektivitet och att en minsta nivå på ytskikt bibehålls. I sammanhanget föreslås att ytskikt med sämre klass än D aldrig accepteras. ● Brandgaser kan tillåtas att spridas i större omfattning i sprinklade byggnader

eftersom sprinklersystemet kommer att begränsa den mängd brandgaser som produceras. När tekniska byten görs är det betydelsefullt att beakta både toxicitet och siktbarhet. ● Ett sprinklersystem kan ersätta andra brandskyddsåtgärder som verkar för att begränsa spridning av brand mellan brandceller. Verifieringen av det tekniska bytet görs genom att konstatera att sannolikheten för ett otillgängligt sprinklersystem är mindre än den för den ersatta åtgärden. ● Ett sprinklersystem möjliggör också till en reduktion av avskiljande och bärande förmåga, givet att den risken för brandspridning och kollaps hålls inom vad som tolereras som ett resultat av förenklad dimensionering. ■

Läs mer:

Artikeln är baserad på rapporten ”Verifying Design Alternatives in Buildings with Fire Sprinkler Systems” som kommer att ges ut av avdelningen för Brandteknik och Riskhantering vid Lunds tekniska högskola under hösten 2010. Rapporten går då att ladda ner utan kostnad på http://www.brand.lth.se.

Figur 3: Övergripande princip för tekniska byten.

30

Bygg & teknik 6/10


Brandskydd med möjligheter

Sapas dörrar, partier och fasader av aluminiumprofiler med brandglas och fyllningar har lösningar för flera brandtekniska klasser. Från E30 till EI60. Nu erbjuder vi även interiöra lösningar anpassade för glasningssystem med silikonfog, SGG Contraflam Structure. Allt för att möjliggöra en modern och stilren design. Mer information om brandpartier får du genom vår arkitektsupport, telefon 020-74 20 60 eller på sapabuildingsystem.se

Sapa Building System AB 574 81 Vetlanda Tel. 0383-942 00, Fax 0383-76 19 80

Bygg & teknik 6/10

31


Brister i befintliga radhus leder till onödiga miljonbränder Man läser ofta i media om radhusbränder, och hur flera familjer blir hemlösa i stort sett varje månad. Detta är egentligen onödigt och kan avhjälpas med en relativt liten investering. Man kan på så sätt rädda mycket stora värden på befintliga radhus.

Orsaken till de snabba förloppen är svagheter i brandskyddet mellan lägenheterna. Det beror ofta på brister i konstruktionerna på radhusen, inte minst i fråga om deras vindar. Dessa brister finns i hela Sverige och kan oftast lätt åtgärdas – men det känner inte de som bo i husen till.

Omfattningen på radhusbränder:

Radhusbränder blir i princip alltid familjetragedier, eftersom hela hem förstörs. Omfattningen på skadorna vid dessa bränder är dessutom avsevärt större än vad byggreglernas skyddsnivå avser. Sedan flera decennier är kravet på brandskyddet utformat på sådant sätt att en brand ska begränsas inom en bostadslägenhet (en egen brandcell) i minst 60 minuter. Vid bränder i radhus blir dock skadorna oftast mycket mer omfattande och det är mycket vanligt att branden ödelägger flera hem i samma brand samt att detta sker inom en betydligt kortare tidsrymd än 60 minuter. Detta sker trots att räddningstjänsten ofta finns nära till hands, och trots att branden upptäcks tidigt. Brandspridningen fördröjs inte i en timme i praktiken, snarare handlar i många fall om maximalt 5 till 15 minuter. Räddningstjänstens insatstid kan i bästa fall vara 5 till 10 minuter – men för en stor del av Sveriges invånare ligger den på 15 till 30 minuter. Räddningstjänsten hinner inte fram innan brandspridningen är mycket omfattande, och de får inrikta sig på att begränsa skadorna på en hel radhuslänga istället för i en enskild lägenhet.

Figur 1: Vanliga brandspridningsvägar i radhus: a) brandcell till vinden med korrekt utförande 60 minuter oavsett riktning. b) brandcell till och över taket. c) brandcell mot vinden med felaktigt utförande 30 plus 30-lösning (i praktiken 30 plus 0). d) branden sprider sig förbi korrekt utförd brandavskiljande vägg via ventilerad takfot.

Vad är det som händer?

Varje bostadslägenhet ska vara byggd som en egen brandcell, det vill säga en enhet med förmåga att hindra brandspridning under de inledande 60 minuterna till eller Artikelförfattare är Claes Malmqvist brandingenjör, Brandskyddslaget, och Daniel Bönström, byggingenjörsstudent, Karlstads universitet.

32

Konsekvenserna av en radhusbrand blir ofta stora. FOTO: POLISMYNDIGHETEN I DALARNA

Bygg & teknik 6/10


från intilliggande brandceller. Ofta sprider sig branden till vinden avsevärt snabbare. Brandspridning via fönster och ventilerad takfot tar cirka 5 till 10 minuter, och brandspridning via genomföringar eller vindsbjälklag kan ta allt från 5 minuter till flera timmar, beroende på konstruktion. Vindarna är ofta krypvindar med träkonstruktioner och det saknas ofta avskiljande väggar mellan lägenheterna ovan vindsbjälklaget. Detta beror på en olycklig tankelapsus som ibland görs fortfarande: Vindsbjälklaget ovan lägenheterna utförs för att klara 30 minuters brand vilket skulle innebära totalt 60 minuters skydd mellan lägenheterna, det vill säga 30 plus 30 är lika med 60. Detta fungerar dock i princip enbart med betongkonstruktioner, eftersom de flesta träkonstruktioner inte klarar 30 minuters brand ovanifrån. Resultatet blir att branden bryter igenom taket till vinden och sedan sprider den sig över hela vinden på några få minuter.

fattning blir större än räddningstjänstens resurser klarar av. Detta kan man göra genom att dela av vinden med en brandklassad vägg, som ska stå rakt ovanpå och följa en lägenhetsskiljande vägg. Det är en enkel väggkonstruktion som kan bestå av dubbla gipsskivor på båda sidor om en regelstomme av trä- eller plåtreglar – minst 70 mm tjock. Mellan reglarna sätts mineralullsisolering. Takskivan, ofta råspont, kläs med gips på undersidan på båda sidor om väggen (minst 60 cm ut). Takfötterna utförs täta i sin helhet och förses med brandventiler, alternativt utförs täta minst två meter på vardera sidan om väggen. Det är viktigt att kallvindens ventilation ses över och kompletteras för att undvika fuktskador på vinden.

Åtgärdskostnader

Artikelförfattaren Daniel Bönström studerar på byggingenjörsprogrammet vid Karlstads universitet. I sitt examensarbete undersöker han bland annat vilka kostnader som är förknippade med åtgärder av avskiljande väggar. Kostnaderna för detta varierar naturligtvis, och det finns anledning att åtgärda en hel huskropp åt gången, eftersom man i många fall måste ta upp taket för att kunna bygga väggen. I examensarbetet har översiktliga kostnadsuppskattningar gjorts i fråga om material, arbete, etableringskostnader och maskinhyra, både för nybyggnad av avskiljande vägg och komplettering av befintlig vägg.

Figur 2: Teoretiska husets tak i profil.

Skadekostnader

Kostnaderna för ett radhus varierar naturligtvis, men man kan generalisera en del och säga att en återuppbyggnad kostar uppskattningsvis två till tre miljoner kronor per bostadslägenhet. Till detta kommer värdet av själva bohaget som kan vara allt från några hundra tusen till flera miljoner kronor beroende på inredning och ägodelar. Utöver detta kommer personliga värden i form av saker och minnen. En skada i en bostadsrätt hamnar med andra ord i princip alltid i mångmiljonbelopp för varje bostad. Det är heller inte säkert att det praktiskt går att bygga upp exempelvis fem av åtta lägenheter i en skadad radhuslänga. Kostnaderna för återuppbyggnad kan med andra ord bli avsevärt större.

Den enkla lösningen – en brandavskiljande vägg och en tät takfot

Vilka möjligheter finns det att åtgärda brister i det befintliga radhusbeståndet? Lösningen är att fördröja brandspridningen, och förhindra att brandens om-

Bygg & teknik 6/10

Figur 3: Den tänkta öppningen i taket för att åtgärda den brandavskiljande väggen.

Väggtyp

Material

Arbete

Maskinhyra + Totalt etablering ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Ny vägg 5 000 11 000 5 000 21 000 Befintlig vägg 5 000 10 000 4 000 19 000

33


Faktaruta

Bra konstruktioner Lättbetong eller betong upp mot vinden Brandklassade väggar upp över yttertaket av murverk eller betong (takfoten är ett problem ändå) Brandklassade väggar inom vinden över lägenhetsskiljande väggar (takfoten är ett problem ändå) Riskabla konstruktioner Vind utan brandklassade väggar i kombination med; - vindsbjälklag av trä - vindsbjälklag av trä med fribärande takstolar - endast två skivlag gips mot vinden plus isolering ovanför, det vill säga ”30 plus 0” - ventilerad takfot Kostnaderna är beräknade utan eventuellt ROT-avdrag. I det fall flera väggar åtgärdas samtidigt sjunker kostnaderna per åtgärdad vägg, i synnerhet om detta arbete kan göras i samband med andra åtgärder, exempelvis ny taktäckning eller liknande. Kostnaderna för åtgärden kan då ses som relativt sett begränsade, framförallt i förhållande till en brandskada i ett hem.

Fungerar det?

Eftersom detta är en efterhandskomplettering kan det finnas många praktiska svårigheter att få konstruktionen tät och utförd enligt alla typgodkännanden. I slutänden är det ändå så att en sådan här vägg kan bromsa spridningen avsevärt, och ger

räddningstjänsten en rimlig chans att göra en insats där de kan rädda egendom.

De normala informationskanalerna från statliga och kommunala myndigheter på området når generellt inte till fastighetsägaren till ett radhus, oavsett om denne är ett företag, en bostadsrättsförening eller en privatperson. Trots allt är det slutligen fastighetsägaren och även försäkringsbolagen som har Svarte Petter på hand. En undersökning av om den avskiljande konstruktionen ovan vindsbjälklaget finns och är bra nog är relativt enkel och kostnaderna för åtgärderna kan nog tyckas rimliga i förhållande till den vinst man gör i fråga om skydd. Det förutsätter dock att man alls vet att det kan finnas ett problem i den egna fastigheten. ■

Vems är bollen?

Byggnaderna som drabbas är befintliga. Om byggreglerna uppfyllts vid byggandet eller inte har därför ingen praktisk betydelse, eftersom byggnadsnämnder normalt inte följer upp byggnader tiotals år efter slutförandet. Byggreglerna är heller inte retroaktiva, varför denna typ av kunskap inte kommer att medföra efterkrav på åtgärder. Räddningstjänstens tillsynsområde omfattar normalt inte brandskyddskontroll i radhusvindar, varför felaktiga konstruktioner inte kommer att korrigeras efter förelägganden.

  KVALIFICERADE KONSULTTJÄNSTER INOM BRANDSKYDD OCH RISKHANTERING

Göteborg · Stockholm · Jönköping www.prevecon.se 34

Bygg & teknik 6/10


Brandteknisk dimensionering av bärverk Byggnadstekniskt brandskydd är ett område som alltjämt utvecklas med hög hastighet och intensiv forskning pågår parallellt med en brandingenjörs dagliga arbete. Genom en övergång till funktionsbaserade byggregler, i Sverige och många andra länder, har stora möjligheter skapats för brandingenjörer att anpassa det byggnadstekniska brandskyddet mot en allt större överensstämmelse med hur ett verkligt brandförlopp ter sig. Många av de schablonmässiga brandtekniska lösningar som tillämpas idag baseras dock fortfarande på äldre kunskap och det finns därför ett stort behov av att bibehålla och till och med öka den höga hastighet med vilken området byggnadsteknisk brandskydd utvecklas. Bärförmåga vid brand är ett delområde inom byggnadstekniskt brandskydd som är särskilt intressant. Detta eftersom en byggnads bärförmåga vid brand är en grundförutsättning för att trygg utrymning ska kunna ske, för att räddningstjänsten ska kunna genomföra en säker livräddnings- och brandsläckningsinsats, för att begränsa brandspridning till andra byggnader etcetera. En grundförutsättning för att alla andra delar av en byggnads brandskydd ska fungera såsom det är avsett är alltså att byggnadens bärverk är korrekt dimensionerat. Detta kan te sig elementärt men det faktum att intensiv

Artikelförfattare är Pierre Palmberg, brandingenjör LTH, och Henrik Georgsson, brandingenjör LTH, Sweco, Brand- och Riskteknik. Bygg & teknik 6/10

forskning inom området fortfarande pågår och att vi därför fortfarande förändrar och utvecklar vår syn på brandteknisk dimensionering av bärverk innebär att det är allt annat än elementärt i den praktiska tillämpningen. Detta har aktualiserats nu i och med den förändringsprocess som svensk bygglagstiftning nu genomgår. Det bakomliggande syftet med funktionsbaserade byggregler är att framhäva ett systems funktion i en specifik tillämpning och därmed anpassa funktionen efter behovet. I ett byggprojekt innebär detta allt som oftast en strävan mot att uppfylla funktionskraven till minsta möjliga kostnad och främst med uppförandefasen i fokus. I många fall saknas konkreta incitament för en byggherre att ”investera” i brandskydd, det vill säga att beakta värdet av brandskyddsåtgärder sett över en byggnads hela tekniska och/eller ekonomiska livslängd. I rollen som brandingenjör är det därför utmanande att hitta brandtekniska systemlösningar som är kostnadseffektiva såväl kortsiktigt, och med uppförandefasen i fokus, som långsiktigt under beaktande av byggnadens brandtekniska prestanda sett över hela byggnadens livslängd. Kostnadseffektivitet i det långsiktiga perspektivet kan

tydliggöras bland annat genom att visa på lägre kostnader förknippade med kontroll- och underhåll av brandtekniska system, renodlade och intuitiva brandtekniska funktioner, ökade möjligheter till flexibel användning med mera. Just flexibilitet blir mer och mer aktuellt och prioriterat i bygg- och fastighetsbranschen och är därför en attraktiv önskad egenskap hos många byggnader. Det finns helt enkelt ett påtagligt värde i att enkelt kunna anpassa en byggnad efter snabba verksamhetsförändringar och det är därför högst väsentligt att det finns goda möjligheter att skapa denna flexibilitet under projekteringsfasen.

Funktionsbaserade byggregler

De funktionsbaserade byggregler som tillämpas i Sverige idag ger brandingenjören en möjlighet att utforma det byggnadstekniska brandskyddet på ett alternativt sätt genom tillämpande av analytisk och riskbaserad dimensionering. Detta öppnar för möjligheter att fokusera på de brandtekniska systemens funktion och därigenom anpassa utformningen efter de behov och skyddsvärden som är aktuella för en specifik byggnad. En svaghet med dagens byggregler är dock att det i många fall saknas tillräckligt tekniskt stöd, i form av acceptanskriterier, för att tillämpa analytisk och riskbaserad dimensionering fullt ut. Detta har inneburit att olika tolkningar av funktionskraven, och till exempel hur effekterna av aktiva system kan tillgodoräknas, har föranlett stora variationer vad gäller angreppssätt och metodik vid verifiering genom analytisk och riskbaserad dimensionering. Det har med andra ord inte varit tydligt vilken säkerhetsnivå som en brandingenjör ska verifiera sin lösning gentemot. I de nya byggregler som träder ikraft inom kort har det varit ett tydligt mål att tydliggöra vilken

Bärverk i en byggnad för tung industri – stålverk.

35


Bärverk i en industribyggnad – ”ren” industri.

säkerhetsnivå som ska eftersträvas och presentera riktlinjer för analytisk och riskbaserad dimensionering som underlättar tillämpningen av reglerna. Generellt är det viktigt att framhålla att analytisk och/eller riskbaserad dimensionering innefattande installation av automatiskt vattensprinklersystem i byggnader främjar utvecklingen mot ett mer kostnadseffektivt och optimerat byggnadstekniskt brandskydd och det är av denna anledning viktigt att fördelarna och nackdelarna med sprinkler tydliggörs ur ett riskbaserat perspektiv i framtida byggregler. Såsom byggreglerna har varit formulerade under en lång tid är det väldigt sällan ett explicit krav att installera sprinkler i en byggnad och det har inte varit tydliggjort i vilken utsträckning en byggnads brandskydd kan optimeras i det fall sprinkler, eller något annat aktivt system, installeras. Det har alltså varit mer eller mindre upp till byggherrens förmåga att själv att bedöma om sprinkler är en kostnadseffektiv investering eller inte.

EKS ersätter dagens regler

I Europeiska konstruktionsstandarder (EKS), som kommer att ersätta dagens regler avseende bärförmåga vid brand, föreslås en generell reduktion av brandbelastningen till 60 procent av den dimensionerande vid dimensionering baserad på ett fullständigt brandförlopp, det vill säga inklusive avsvalningsfas. Detta är aktuellt för bärverk som har stor eller mycket stor betydelse för en byggnads stabilitet vid brand och vid tillämpande av modell av naturligt brandförlopp som dimensioneringsmetod. Denna reduktion tar hänsyn till att sannolikheten för ett fullständigt brandförlopp, som kan resultera i kollaps av bärverk, reduceras avsevärt vid installation av sprinkler. Syftet med denna reduktion är således att i en sprinklad byggnad åstadkomma en san36

nolikhet för kollaps som motsvarar den för en osprinklad byggnad, där bärverk dimensioneras genom klassificering. Detta förutsätter att sannolikheten för kollaps av bärverk vid sprinklat respektive osprinklat brandförlopp är kvantifierad och har funnits vara så allmängiltig att den kan utgöra bas för formulering av generella dimensioneringskriterier. Med hänsyn tagen till att ett verkligt brandförlopp är att betrakta som mycket komplext och svårt att förutsäga, speciellt då brandförloppet påverkas av ett aktivt system till exempel sprinkler, finns det all anledning att ifrågasätta i vilken utsträckning sannolikheten för kollaps vid sprinklat respektive osprinklat brandförlopp verkligen är kvantifierad och på vilket sätt. Reduktion av brandbelastning vid installation av sprinkler, baserat på ett probabilistiskt resonemang kring tillförlitlighet för aktiva och passiva system, har naturligtvis sin relevans i vissa fall. Det är viktigt att notera att ett aktivt system i form av sprinkler i många fall kan tillskrivas en högre tillförlitlighet än passivt brandskydd till exempel inklädnad eller isolering av stålprofiler. Den höga tillförlitligheten hos aktiva system ska främst tillskrivas det faktum att utförande samt kontroll- och underhåll för aktiva system är reglerat i normer och att det därför finns goda förutsättningar för att upprätthålla ett aktivt systems funktion över en längre tid. För passiva system kan oftast inte kontroll- och underhåll säkerställas i samma utsträckning. I det fall sannolikheten för att det passiva brandskyddet ej är intakt, och därmed ej fyller sin funktion vid brand, är högre än sannolikheten för att sprinkler felfungerar är det högst rimligt, ur ett riskbaserat perspektiv, att reducera den dimensionerande brandbelastningen så att sannolikheten för kollaps i de båda fallen blir likvärdig. Observera dock att en sådan jämförelse endast är re-

levant i det fall installation av sprinkler medför att inget passivt brandskydd i någon form erfordras för att uppfylla funktionskraven. I praktiken är detta i princip endast möjligt för funktionskrav upp till och med R 30. Notera även att det också är viktigt att beakta konsekvenserna vid utebliven sprinklerfunktion. Oavsett hur tillförlitligheten för aktiva respektive passiva system förhåller sig till varandra är det otvivelaktigt så att en felfungerande sprinkler kan innebära att dess funktion helt uteblir, vilket i sin tur innebär att samtliga bärverk i en byggnad eller brandcell kan komma att exponeras för ett brandförlopp som med stor sannolikhet leder till kollaps. För passiva system är det rimligt att det finns fler grader av felfunktion, det vill säga det passiva skyddet fyller sin funktion delvis. Det är med andra ord viktigt att konsekvenserna vid felfungerande sprinkler utreds och att det faktum att begreppet tillförlitlighet tar sig något olika uttryck när aktiva respektive passiva system beaktas.

Tydlig nackdel

En tydlig nackdel med en schabloniserad reducering av brandbelastningen är att den är just schabloniserad och inte direkt återkopplar till verkligheten i varje enskilt fall. Detta kan leda till den klassiska situationen att vi kommer att ha en säkerhetsfaktor 1,2 i det ena fallet och 0,8 i det andra, när vi i realiteten måste kunna verifiera en säkerhetsfaktor om 1,0, det vill säga uppfyllande av funktionskraven. Denna nackdel förstärks av det faktum att konsekvenserna kan förväntas bli värre vid felfungerande sprinkler eller helt utebliven sprinklerfunktion i det fall det passiva brandskyddet helt har ersatts av sprinkler än om passivt brandskydd genom förenklad dimensionering används. I det fall en kombination av sprinkler och passivt brandskydd används är det svårare att jämföra sannolikheten för kollaps med en lösning där enbart passivt brandskydd används. I teorin baseras utförandet med en kombination av aktiva och passiva system på att de två systemens egenskaper vad gäller förmåga att minimera sannolikheten för kollaps sammanvägs. Denna sammanvägning bedöms vara mycket svår att genomföra och verifiera med bibehållen relevans och transparens. Svårigheten vad gäller hur dessa system samverkar ligger bland annat i att formulera ett samband mellan dimensionerande brandförlopp och dimensionerande brandpåverkan på bärande konstruktioner som tar hänsyn till sprinklerns kylande effekt, ett ökat vatteninnehåll i brandgaserna och dess påverkan på passiva system, lokala temperaturvariationer och så vidare. Att kunna formulera ett sådant samband är sannolikt endast möjligt genom mycket omfattande fullskaleförsök. I detta läge kan den reduktion av brandbelastningen som anges i EKS anBygg & teknik 6/10


Säker brandisolering med Knauf Fireboard

Pilkington Pyrostop® Pilkington Pyrodur® Pilkington Pyroclear®

Knauf Fireboard är en obrännbar gipsskiva med en kärna av specialgips. Idealisk för inklädnad av stålkonstruktioner, el- och ventilationskanaler. Klassificerad som obrännbart material.

Brandsskyddsglas monterade i testade / godkända system hindrar brandspridning och räddar därmed liv och egendom.

Fördelarna är många:

Pilkington Pyrostop (EI) – beprövad teknik som ger maximal

enkel montering med klammerinfästning

värmeisolering och integritetsskydd. Temperaturen på den skyd-

kan levereras tillkapad i önskade format

effektiv brandisolering av stålbalkar/pelare

MK-godkänd

mycket god totalekonomi

®

dade sidan höjs marginellt. Pilkington Pyrodur® (EW) – bildar en barriär mot brandspridning samtidigt som temperaturhöjningen på skyddad sida är begränsad vilket medger lång tid för evakuering och brandbekämpning. Pilkington Pyroclear® (E) – ett glas som förblir transparent vid brand, ger ett skydd mot direkt brand och rökgasspridning. Temperaturökningen på skyddad sida är snabb och ger begränsad

Detaljerad information och branddimensionering hittar du på www.knaufdanogips.se

tid för evakuering och brandbekämpning. Pilkington Floatglas AB Box 530 310 80 Halmstad Telefon +46 (0)35 15 30 00 Telefax +46 (0)35 21 05 99 brand@se.nsg.com www.pilkington.com

Bygg & teknik 6/10

Mycket mer än gips. 37


vändas för att ta hänsyn till hur aktiva och passiva system samverkar för att reducera sannolikheten för kollaps. Det är dock mycket viktigt att ha i åtanke att denna reduktion är schablonmässig och att det inte finns något tydligt och empiriskt belagt samband mellan brandbelastning och tillförlitlighet hos aktiva och passiva system och ej heller någon tydlig förankring i hur ett verkligt brandförlopp ter sig. I ett verkligt brandförlopp finns ett flertal parametrar, såsom till exempel ventilationsförhållanden, bränsletyp, ytskikt med mera, som är långt mer avgörande för vilken brandpåverkan på bärande konstruktion som är aktuell än brandbelastningen. Begreppet brandbelastning syftar endast till att tillhandahålla ett mått på mängden brännbart material som är aktuell i en viss verksamhet och i en viss byggnad. Med anledning av detta att det är svårt att motivera den reduktion som föreslås eftersom kopplingen mellan reduktionens storlek och de faktorer som ligger till grund för densamma inte är tydlig och en generell och schablonmässig tillämpning av denna reduktion kan medföra varierande grad av säkerhetsmarginal. Det är tydligt att analytisk och/eller riskbaserad dimensionering av bärverk med hänsyn tagen till sprinkler, eller något annat aktivt system är ett område som är mycket komplext och som kräver omfattande forskningsinsatser för att kunna tillämpas fullt ut. Sannolikt är det också därför som schablonmässiga dimensioneringskriterier, som ovan nämnd reduktion av brandbelastning, tillämpas. Vid användande av sådana schabloner är det således mycket viktigt att man är medveten om att verkligheten är avsevärt mycket mer komplex och att det därför bör läggas stor vikt vid omfattande osäkerhets- och känslighetsanalys i syfte att säkerställa att de dimensioneringskriterier som har valts är att betrakta som relevanta.

Lång erfarenhet och tillämpning

Genom lång erfarenhet av praktisk tilllämpning av analytisk och/eller riskbaserad dimensionering med avseende på bärande konstruktioner har vi funnit att det i många fall inte är relevant att studera den faktiska brandpåverkan på bärande konstruktioner vid ett sprinklat brandförlopp, oavsett om sprinkler kombineras med någon form av passivt brandskydd eller inte. Detta på grund av de svårigheter som är aktuella när det gäller att fastställa dimensioneringskriterier vid ett sprinklat brandförlopp och att åstadkomma en relevant modell över hur passiva och aktiva system samverkar, i de fall detta är aktuellt. Det som däremot är att betrakta som högst relevant, och tillämpbart för de allra flesta fall, är en konsekvensanalys med avseende på. felfungerande sprinkler. I en sådan analys fokuseras på att försöka kvantifiera konsekvenserna för bärande konstruktioner till följd av felfungerande 38

sprinkler. Genom denna typ av konsekvensanalys kan ett utförande som innebär en kombination av passivt och aktivt system jämföras med ett utförande som innebär enbart passivt system med utgångspunkt i att det aktiva systemet felfungerar. Genom att bestämma sannolikheten för felfunktion hos ett aktivt systemet, ett passivt system som har reducerats genom tillgodoräknande av ett aktivt system och ett passivt system som har dimensionerats genom klassificering kan konsekvenserna av de olika utfallen studeras och värderas. Den skillnad som kvarstår mellan de två utförandena vid felfungerande sprinkler är skillnad med avseende på det passiva brandskyddets brandtekniska klass. En naturlig följd av detta är att de två utförandena har olika förutsättningar att motstå den dimensionerande brandpåverkan. I det ena fallet representeras dock den dimensionerande brandpåverkan av standardbrandkurvan och i det andra fallet av en modell av naturligt brandförlopp, det vill säga ett beräknat/modellerat brandförlopp. Detta innebär att den dimensionerande brandpåverkan ej är jämförbar, vilket innebär att det inte nödvändigtvis är så att skillnaden i utförande av det passiva brandskyddet medför att sannolikheten för kollaps är lägre i det fall brandskyddet dimensioneras genom klassificering. Naturligtvis kommer säkerhetsmarginalen att vara mindre i det fall det passiva brandskyddets brandtekniska klass är lägre än vad som är fallet vid dimensionering genom klassificering i det fall samma dimensionerande brandpåverkan används i båda fallen. I detta läge blir sannolikheten för felfungerande sprinkler högst väsentlig och man måste värdera denna sannolikhet i relation till sannolikheten för felfungerande passivt brandskydd och om, och i så fall i vilken utsträckning, denna beror av den brandtekniska klassen. Frågeställningen blir alltså i detta fall huruvida ett aktivt system i form av till exempel sprinkler har tillräckligt hög tillförlitlighet för att kunna ersätta den säkerhetsmarginal som erhålls vid dimensionering genom klassificering. Fördelen med att tillämpa ovan beskrivna metod är att sannolikheten för kollaps kan studeras fullt ut utan att någon reduktion av dimensionerande brandbelastning görs. Vid en konsekvensanalys med avseende på felfungerande sprinkler fokuseras istället enbart på en komparativ och riskbaserad analys av de konsekvenser med avseende på en byggnads bärverk som kan vara aktuella vid den dimensionerande brandpåverkan vid tillämpande av analytisk och/eller riskbaserad dimensionering jämfört med dimensionering genom klassificering.

Aspekter som bör beaktas

Sammanfattningsvis har vi alltså identifierat ett antal aspekter av principen för till-

godoräknande av sprinkler vid analytisk och/eller riskbaserade dimensionering av bärverk som bör beaktas. Dels är det svårt att koppla den reduktion av brandbelastningen till 60 procent av den dimensionerande som föreslås i EKS till ett verkligt brandförlopp, dels kan denna reduktion medföra att det passiva brandskyddet ej är tillräckligt i det fall sprinkler felfungerar och dels är det, utifrån brandkonsultens och konstruktörens perspektiv, svårt att motivera och förklara denna reduktion på ett pedagogiskt och sakligt sätt inom respektive disciplin och gentemot övriga discipliner. Det senare eftersom en generell och schablonmässig reduktion medför att säkerhetsmarginalen med avseende på sannolikhet för kollaps av bärverk otvivelaktigt kommer att variera mellan olika byggnader vid installation av sprinkler. Återigen är det viktigt att fokus läggs på konsekvenserna av felfungerande sprinkler och en bedömning av om dessa konsekvenser är att betrakta som acceptabla i relation till sannolikheten för felfungerande sprinkler respektive passivt system. Vad gäller utförande av det passiva brandskyddet bör enbart den dimensionerande brandpåverkan som är aktuell vid felfungerande sprinkler och vid ej reducerad brandbelastning styra. Detta angreppssätt reducerar även risken för att variationer av den karakteristiska och dimensionerande brandbelastningen sett över en byggnads förväntade tekniska livslängd medför feldimensionerat bärverk. Den förnyelseprocess som svensk bygglagstiftning nu genomgår utgör i allra högsta grad ett viktigt steg framåt för såväl byggbranschen som för samhället i stort. Det är högst väsentligt att lagstiftningen håller jämna steg med den teknikutveckling som pågår och att ny kunskap kan tillämpas fullt i praktiken. Detta gäller särskilt för området brandteknisk dimensionering av bärverk eftersom detta område i mångt och mycket utgör basen för utformningen av en byggnads brandskydd och att detta område under långt tid inte har varit i fas med den teknikutveckling som pågår kontinuerligt inom andra områden av det byggnadstekniska brandskyddet. Förnyelsen av den svenska bygglagstiftningen innebär förhoppnings en god start på en process som syftar till att ta bärverksdimensionering in i samma fas av teknikutveckling som övriga brandtekniska områden och att det inom en snar framtid finns goda möjligheter för en brandingenjör att hitta optimerade och kostnadseffektiva brandtekniska lösningar som genererar värde för byggbranschen och samhället i stort. Det är dock viktigt att fokus läggs på att formulera dimensioneringskriterier som är tydliga och stringenta och som är har en tydlig och transparent riskbaserad grund. ■ Bygg & teknik 6/10


Säker optimering av brandskyddet i komplexa byggnader Vid projektering av komplexa byggnader uppstår nya utmaningar för att säkerställa att brandskyddet uppfyller samhällets krav på ett acceptabelt brandskydd. Allt mer spektakulära arkitektoniska lösningar medför att tidigare projekteringserfarenheter utmanas. Detta innebär att osäkerheter i valda lösningar kan uppstå. För att möta osäkerheterna kan brandskyddsprojektören ibland känna att extra säkerhetsmarginaler är nödvändiga. Briab har under de senaste åren medverkat som brandskyddsprojektör vid ny- och ombyggnad av ett antal komplexa byggnader. Brandskyddet har projekterats genom analytisk dimensionering med fokus på personsäkerhet vid utrymning. Genom att genomföra analysen med en probabilistisk riskbaserad metod med extremvärdesanalys har brandskyddet kunnat optimeras i jämförelse med traditionell analytisk dimensionering utan att för den skull ge avkall på personsäkerheten. Metoden med extremvärdesanalys säkerställer att den optimerade lösningen inte tillåter stora konsekvenser vid fel på säkerhetssystem.

medföra mycket stor risk för personskada. Analytisk dimensionering kan enligt BBR [1] avsnitt 5:13 vara beräkning, provning, objektsspecifika försök eller en kombination av dessa. Vid beräkning finns tre huvudsakliga metoder: ● Scenarioanalys – fokus på konsekvens, ● Riskanalys med deterministiska värden – sannolikhet för en olycka viktas mot konsekvensen av en sådan med endast ett fåtal uppsättningar av ingående parametrar, ● Riskanalys med hantering av sannolikheter – sannolikhet för en olycka viktas mot konsekvensen av en sådan där ingående parametrar varierar inom en statistisk definierad fördelning. Den vanligaste metoden att genomföra en analytisk dimensionering är via scenarioanalys eller deterministisk riskanalys. Konservativt valda värden, beräknade via olika brandgasfyllnadsmodeller och utrymningssimuleringsprogram definierar de ingående tiderna för att beräkna säkerhetsmarginalen. Så länge säkerhetsmarginalen är positiv är brandskyddet acceptabelt under förutsättning att verifiering och känslighetsanalys genomförs. Begränsningen med den deterministiska analysen är att resultatet blir trubbigt och onyanserat eftersom fokus främst ligger på de konsekvenser som kan uppstå. Osäkerheterna kan också bli stora bero-

ende på osäkerheter i valda indata och antalet beräknade scenarier. För den innovativa byggherren som önskar ny design och nya lösningar kan den konservativa metoden innebära stora merkostnader.

Riskanalys med hantering av sannolikheter

För att vidga analysen och ta ett större helhetsgrepp nyttjas ett riskbaserat probabilistiskt angreppssätt. Sannolikhet för olika händelser, konsekvensen av olika händelser och variationen i ingångsvärdena beaktas i metoden. Händelseträdsmetodik och Monte Carlo-simuleringar utgör grundstenarna i analysen. Arbetsmetoden innebär en möjlighet att analysera vad som händer vid fel på olika tekniska och organisatoriska brandskyddssystem, hur troligt detta är och om säkerheten är tillfredställande när olika fel uppstår. Vid analysen används statistiska fördelningar istället för enstaka specifika värden vilket innebär att i princip alla troliga tänkbara scenarion täcks in genom endast ett fåtal tidskrävande moment. Resultatet blir mer nyanserat och möjliggör en välgrundad känslighetsanalys. Utifrån genomförda beräkningar jämförs vald brandskyddsstrategi med definierat acceptanskriterium och en första slutsats kan dras om byggnadens utrymningsstrategi är acceptabel. Om strategin upp-

Dimensioneringsmetoder

I Boverkets byggregler (BBR) ställs det krav på analytisk dimensionering för att verifiera brand- och utrymningssäkerheten i större komplexa byggnader där brand kan

Artikelförfattare är brandingenjörerna Anders Sandberg och Fredrik Hiort, Briab– Brand & Riskingenjörerna AB, Stockholm. Bygg & teknik 6/10

Figur 1: Histogram över säkerhetsmarginal. 39


fyller acceptanskriteriet kan en korrelationsanalys genomföras där ingångsparametrarnas påverkan på resultatet visualiseras och analyseras. En välgrundad och logisk känslighetsanalys genomförs därefter på de ingångsdata som har störst påverkan på resultatet.

Extremvärdesanalys

För att säkerställa att den brandskyddstekniska strategin utförs en extremvärdesanalys. Det sker genom en systematisk sortering av vilka brandskyddssystem som inte fungerar när säkerhetsmarginalen är negativ, se figur 1 på föregående sida. Sannolikheten för en stor konsekvens på grund av ett eller flera system inte fungerar analyseras djupare. Analysen gör det möjligt att fastställa vilket maximalt antal personer som kan bli påverkade av kritiska förhållanden vid fel på ett eller flera säkerhetssystem. Extremvärdesanlysen medför att: ● Svaga brandskyddssystem i den föreslagna strategin identifieras, ● Brandskyddstekniska systemet eller kombinationer av brandskyddssystem som inte fungerar vid negativ säkerhetsmariginal identiferas, ● Samhällsrisken kvantifieras. Analysen besvarar också frågan var satsade resurser ska läggas för att optimera brandskyddet och nyttjandet av ekonomiska resurser i projektet.

40

Slutligen säkerställer extremvärdesanalysen att vald brandskyddsstrategi svarar väl mot definierat acceptanskriterium. Behovet av acceptanskriterier är tydligt eftersom det inte är realistiskt att alla tänkbara scenarier har en positiv säkerhetsmarginal. Det finns alltid ett litet antal scenarier där personer inte kommer att hinna utrymma innan kritiska förhållanden uppstår. Avsaknaden av ett kriterium som samhället accepterat är här en begränsning i vald metod som dock extremvärdesanlysen syftar till att minimera.

Slutsats

Att nyttja en probabilistisk metodik har stora fördelar då problemställningarna och osäkerheter genomlyses systematiskt. Genom extremvärdesanalysen erhålls en djupanalys som medför en robust brandskyddsteknisk strategi. Extremvärdesanalysen identifierar var resurser bör läggas för att erhålla en acceptabel nivå samtidigt som kostnadsbesparingar kan identifieras. Genom nyttjande av aktuell metodik behöver inte projektören känna att extra säkerhetsmariginaler är nödvändiga. Metoden med probabilistisk riskanalys är idag ovanlig till följd av avsaknad av av samhället definierade acceptanskriterier. Det är dock vår uppfattning att den valda arbetsmetoden med genomförande av extremvärdesanalys har framtiden för sig

som en robust metod att analysera brand■ skyddet i komplexa byggnader.

Referenser

Boverket. (2008). Boverkets byggregler, BBR (BFS 1993:57 med ändringar t.o.m. BFS 2008:6). Karlskrona: Boverket. Boverket. (2006). Utrymningsdimensionering. Karlskrona: Boverket. Konferens – 8th International Conference on Performance-Based Codes and Fire Safety Design Methods (www.sfpe2010. se). (2010). Fire Risk Assessment on Performance Based Design of Personal Fire Safety. Briab – Brand & Riskingenjörerna AB, Johan Norén & Anders Sandberg.

Läste Du det i Bygg & teknik? Du vet väl att Bygg & tekniks innehållsregister och mycket annat finns på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

Bygg & teknik 6/10


Ny metod att beräkna brandgastemperaturer i tak i tunnlar En ny metod att beräkna brandgastemperaturer i tak i tunnlar har tagits fram. Temperaturen kan beräknas utifrån vilken brandeffekt som utvecklas, samt lufthastigheten och takhöjden i tunneln. Metoden kommer att ge konstruktörer i stora infrastrukturprojekt en unik möjlighet att utvärdera påverkan av branden på konstruktionen. Metoden är framtagen inom ett forskningsprojekt finansierat av Trafikverket. När en tunnel ska byggas är det viktigt att dimensionera konstruktionen så att den tål den brand den kan utsättas för. Enligt det regelverk som finns idag, dimensioneras tunneln enligt standardiserade tid-temperatur kurvor. För vägtunnlar bestäms valet först och främst av typ av tunnel och typ av trafik. I figur 1 ges exempel på standardiserade tid-temperatur kurvor som används i Sverige idag. ISO 834 är den mest kända kurvan och används ofta i samband med provning av byggkonstruktionsdelar, men även i tunnlar. HC-kurvan, ibland kallad hydrokarbonkurvan, används i tunnlar, men den är ursprungligen tagen fram för brandsäkerhet på oljeplattformar. RWSkurvan används enbart för tunnlar och ger de högsta gastemperaturerna. Den är framtagen av det Nederländska vägverket och baseras på försök som gjordes i en skalmodell med bensin som bränsle. I regelverket Tunnel 2004, som gäller för svenska tunnlar, beskrivs att i tunnlar där all godstransport utom farligt gods i klasserna 1 och 2 är tillåtna ska konstruktionen dimensioneras enligt HC-kurva.

Artikelförfattare är Haukur Ingason och Ying Zhen Li, forskare vid Enheten för Brandteknik, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås. Bygg & teknik 6/10

Om tunneln ligger under vatten eller går under en byggnad kan den dimensioneras för RWS-kurvan. En ISO-kurva används för lokala konstruktionsdelar, till exempel väggelement, utrymningsdörrar eller tekniska utrymmen. De valda tid-temperaturkurvorna bygger på ett deterministiskt synsätt som ansluter till traditionell branddimensionering av konstruktionsdelar. Underlag för de valda brandlasterna har varit några brandförsök, hänsyn till konsekvenserna för olika konstruktioner samt jämförelse med internationell praxis. Allt eftersom behovet av funktionsbaserad dimensionering ökar, uppstår behovet att kunna beräkna temperaturerna i taket baserat på den trafik som förväntas trafikera och de tekniska och geometriska förhållanden som gäller för den enskilda tunneln. Vid valet av de tid-temperatur kurvor som finns idag, tas ingen hänsyn till brandeffekten, tunnelhöjden eller om det finns ventilation i tunneln. Det finns heller inga enkla modeller som kan beskriva sambandet mellan dessa parametrar och därför krävs avancerade strömningstekniska modeller för att kunna göra en sådan bedömning. Behovet av en enkel ingenjörsmässig modell är därför stort.

Runehamarförsöken visade höga temperaturer

En viktig del i bakgrundsbeskrivningen till den beräkningsmodell som har ut-

vecklats är de så kallade Runehamarförsöken som SP genomförde i Norge 2003. Försöken i Runehamartunneln visade att temperaturer som överstiger 1 000 °C även kan inträffa i tunnlar med vanligt gods, och inte bara tankbilar som många trodde. Totalt genomfördes fyra försök med varierande last; träpallar och plastpallar, madrasser och träpallar, kartonger och plastmuggar samt emballerade möbeldelar. I figur 2 på nästa sida ser vi ett försök med emballerade möbeldelar. De högsta uppmätta temperaturerna vid försöken låg mellan 1 281 °C och 1 365 °C. Som jämförelse kan vi se från figur 1 att RWS-kurvan ger en högsta temperatur på 1 350 °C efter 60 minuter, en HC-kurva en högsta temperatur på 1 100 °C (1 050 °C redan efter 15 minuter) och med en ISO-kurva har temperaturen uppnått 1050 °C efter två timmar (120 minuter). Efter att vi hade genomfört försöken i Runehamar började tunnelexperter fundera på om dessa höga temperaturer kunde uppnås i andra tunnlar. Det satte igång en livlig diskussion bland experter om vilka temperaturer man ska dimensionera tunnlar för. Tunneltvärsnittet i Runehamartunneln (34 m2) överensstämde inte alls med de mått som förekom i tunnlar så som Södra Länken, som är betydligt större (90 m2). Det fanns inga beräkningsverktyg för att ”översätta” resultaten från Runehamar försöken till en modern vägtunnel i Sveri-

Figur 1: Standardiserade tid-temperatur kurvor.

41


Övriga värden är ρ0 = 1,2 kg/m3, cp = 1 kJ/kg K och To = 283 K (10 °C). Därmed kan vi beräkna 2 V’ = ––––––––––––––––– = 0,25 9,81 x 50 000 1/3 –––––––––––––––– 2,8 x 1,2 x 1 x 283

(

)

Det innebär att V’ större än 0,19 och

50 000 DTR2 = –––––––––––– = 1 213 °C 2 x 2,81/3 x 55/3

Figur 2: Försök som SP genomförde i Runehamartunneln 2003. I försöken uppmättes temperaturer mellan 1281 och 1365 °C.

ge. Det var då vi började fundera kring inverkan av tunneltvärsnittet på temperaturen och även vilken inverkan ventilationen hade på resultaten. Därför genomförde vi under 2006 en serie modellskaleförsök, där man varierade tunneltvärsnittet, både bredd och höjd samt ventilationsförhållandena [1, 2]. Viktiga slutsatser från projektet var att tunnelbredden inte nämnvärt påverkar de högsta taktemperaturerna, att tunnelhöjden och då speciellt avståndet från brandens överkant till taket avsevärt påverkar de högsta taktemperaturerna och att ventilationsförhållandena har en stor betydelse.

Ny metod att beräkna taktemperaturer

Nyligen publicerade vi en rapport [3], där en metod för att beräkna taktemperaturer i tunnlar presenterades. Metoden bygger på en teoretisk analys, där alla de betydelsefulla parametrarna ingår. En analys av alla modell- och fullskaleförsök som finns att tillgå genomfördes. Vi kunde identifiera två områden, där ventilationen har en avgörande betydelse. Vi låga lufthastigheter påverkar inte det längsgående flödet temperaturen speciellt mycket utan det var enbart den effektiva takhöjden Hef (höjden mellan tak och brandkällans botten) och brandeffekten Q. När det längsgående luftflödet översteg en viss hastighet påverkade det temperaturen betydligt mer. Gränserna eller övergången kunde identifieras med ett dimensionslöst tal för hastigheten: V’ = V/w*

gQ där w* = (––––––––––)1/3 bfo ρ0 cp To

Här är V den längsgående lufthastigheten i tunneln, g är graviationskonstanten (9,81 m/s2), Q är brandeffekten i kW, bfo är en ekvivalent radie på brandkällan (m), ρ0 är luftens densitet (kg/m3), cp är luftens värmekapacitet (kJ/kg K) och To är rumstemperaturen (K). 42

Vid låga lufthastigheter och där villkoret att V’ mindre eller lika med 0,19 uppfylls kan följande temperaturökning beräknas: ∆Tmax =

{ DTR1, 1 350,

DTR1 < 1 350 DTR1 ≥ 1 350

Q2/3 där DTR1 = 17,5 –––– Hef5/3

Här är Hef den effektiva höjden mellan tak och botten på brandkällan. När taket är valvformerad gäller den takhöjd, där branden finns placerad. När DTR1 är lägre än 1 350 används det som beräknat värde. Om DTR1 är högre eller lika med 1 350 används det som beräknat värde. Vid högre lufthastigheter och där villkoret V’ större än 0,19 är uppfyllt kan följande temperaturökning över normala temperaturer beräknas. ∆Tmax =

{ DTR2, 1 350,

DTR2 < 1 350 DTR2 ≥ 1 350

Q där DTR2 = –––––––– Vbfo1/3 Hef5/3

När DTR1 är lägre än 1 350 används det som beräknat värde. Om DTR1 är högre eller lika med 1 350 används det som beräknat värde.

vilket är lägre än 1350 °C. Om vi istället antar att takhöjden minskar till 5 m, blir motsvarande resultat 1 760 °C, vilket är en dramatisk ökning jämfört med den högre takhöjden. Det innebär att DTR2 blir lika med 1350 °C. Om vi ökar den längsgående lufthastigheten till 5 m/s, och använder 6 m takhöjd igen, så blir DTR2 lika med 480 °C. Notera att detta är temperaturökningen. Om man vill ha temperaturnivån direkt så lägger man till den initiella temperaturen. Exemplet visar hur man kan lätt använda ekvationerna och hur stor betydelse både brandeffekt, lufthastighet och takhöjder har på temperaturnivån. Det är mycket enkelt att ta fram en ny tid-temperatur kurva om brandeffekten varierar som funktion av tiden. Man kan även använda ekvationerna för att ta fram en lägsta brandeffekt kurva som motsvarar en given standard tid-temperatur kurva.

Slutsatser

En ny beräkningsmetod för att beräkna taktemperaturer i tunnlar har presenterats. Den är enkel att använda och gäller både för tunnlar med låg ventilation och för tunnlar med lite kraftigare ventilation. De parametrar som är framförallt påverkar den högsta taktemperaturen är tunnelhöjden, brandeffekten, brandkällans geometriska utformning och ventilationen. Tunnelbredden har betydligt mindre betydelse och har eliminerats från de matematiska uttryck som metoden använder. Arbetet har stor betydelse för konstruktörer som vill göra egna beräkningar utifrån den aktuella tunneltypen och den trafik som kan förekomma. Den underlätta en så kallad funktionsbaserad dimensionering. ■

Exempel på användning

För att visa hur man kan använda metoden, följer här ett exempel. Anta att vi har en brinnande lastbil med släp i en tunnel. Vi antar att det är en 50 MW (Q) brand som utvecklas och lufthastigheten är 2 m/s (V). Tunneltakhöjden är 6 m, och underkant gods är 1 m över vägbanan. Det innebär att den effektiva höjden Hef är lika med 5 m. Släpet är 10 m långt och 2,5 m brett. Det innebär att ekvivalent radie på släpet är:

bfo =

x 2,5 √ 10 –––––– = 2,8 m π

Referenser1

[1]. Ingason, H. & Lönnermark, A. Temperaturlaster vid tunnelbränder, Bygg & teknik. 6/2006. [2]. Lönnermark, A. & Ingason, H. The Effect of Cross-sectional Area and Air Velocity on the Conditions in a Tunnel during a Fire, SP Report 2007:05. 2007, SP Technical Research Institute of Sweden: Borås, Sweden. [3]. Li, Y.Z. & Ingason, H. Maximum Temperature beneath Ceiling in a Tunnel Fire. 2010, SP Technical Research Institute of Sweden, SP Report 2010:51. Bygg & teknik 6/10


Vi finns globalt och lokalt.

Erfaren brandingenjör

Vårt företag växer och är framgångsrikt inom alla affärsområden. För att möta efterfrågan från våra kunder behöver vi förstärka oss vid vårt kontor i Göteborg inom området Brandskydd med en erfaren brandingenjör. Du kommer att självständigt handlägga projektering av brandskydd vid nybyggnation och ändringar av byggnader och anläggningar. Du kommer även att stödja företag i deras systematiska brandskyddsarbete. Du har högskoleutbildning som brandingenjör eller riskingenjör och har flera års erfarenhet inom branschen i privat, statlig eller kommunal verksamhet. Mer information om tjänsten och länk till ansökan finns på vår hemsida www.cowi.se. Sista ansökningsdag är 29 oktober.

Välkommen med din ansökan! www.cowi.se

Marknadens bredaste program av brand- och säkerhetsprodukter

RUMSSK YDD

ULTIMATIC

UTBILDNING

UTRYMNING MODERN TEKNIK

SweFan 24”

DESIGN

Dafo Brand AB | Tel 08-506 405 00 | www.dafo.se rätt skydd mot brand

44

Bygg & teknik 6/10


Utrymning av tunnelbanor:

Faktorer att beakta vid utformning av brandskyddet En dag i maj inträffar en brand på ett tåg i tunnelbanan i Stockholm. Tåget som befinner sig i tunneln mellan två stationer ger ifrån sig ljud och blixtrande ljussken, vilket flera av tågets passagerare noterar. De börjar diskutera vad som kan vara fel och vid nästa station kontaktar en av passagerarna föraren för att göra henne uppmärksam på deras observationer. Föraren går då ut för att inspektera tåget. Branden är vid den här tidpunkten fortfarande liten, men trots det avger den en hel del rök. Föraren bestämmer sig snabbt för att tåget ska utrymmas och börjar ge instruktioner till passagerarna. Några passagerare lämnar tåget och fler följer efter. Via radion rapporterar föraren till trafikledningen att det utvecklas rök från tåget. Trafikbefälet skickas till platsen och räddningstjänsten larmas. Branden och rökutvecklingen börjar nu tillta. Stationen är ännu inte helt rökfylld, men det är disigt och brandlukten är påtaglig. Nästan alla passagerare på tåget och den anslutande perrongen har nu börjat utrymma stationen. Däremot står det passagerare på den andra perrongen och väntar på ett tåg mot T-centralen. På de elektroniska skyltarna står det att tåget ankommer om fyra minuter. Trafikbefälet, som nu kommit ner till perrongen, uppmanar de väntande passagerarna att gå ut. Några personer börjar röra på sig och resten följer efter. Samtliga utrymmer via huvudingången och ingen använder nödutgången i den andra änden av perrongen.

Artikelförfattare är Daniel Nilsson och Karl Fridolf, Brandteknik och riskhantering, Lunds tekniska högskola, Lund. Bygg & teknik 6/10

Under tiden har spärrexpeditören kommit ned till den brandutsatta plattformen. När han ser branden vänder han snabbt och går tillbaka till spärren för att hindra ytterligare personer från att gå ner. I trappan möter han passagerare och uppmanar dem att vända om eftersom det brinner på stationen. Nu har röken även spridits till biljetthallen. Ingen omkommer i olyckan, men många utrymmer i en rökfylld miljö och några tvingas uppsöka vård. Alla utrymmer via huvudingången trots att den är rökfylld och ingen använder nödutgången. Berättelsen ovan belyser fyra viktiga faktorer som måste beaktas vid utformningen av brandskyddet i tunnelbanor och järnvägsstationer under mark, nämligen: (1) inledande osäkerhet, (2) social påverkan, (3) roller och (4) vägval. Dessa faktorer har identifierats i en genomgång av tidigare olyckor och experiment. Genomgången är en del av arbetspaket 2 om utrymning (WP2 – Utrymning) som ingår i forskningsprojektet Metro, se faktaruta.

Vid utformningen av brandskyddet på till exempel en station under mark är det viktigt att utgå från människors beteende och anpassa miljön efter människorna. Miljön måste stödja utrymning genom att dra nytta av det beteendemönster som kan förväntas. Det är därför mycket viktigt att ingenjören/arkitekten känner till hur personer agerar i brandsituationer, det vill säga har kännedom om de fyra ovan nämnda faktorerna.

Vad är det som händer?

Inledningsskedet av en brand kännetecknas ofta av osäkerhet och informationssökning. När personer får en signal om att det brinner, till exempel genom att de ser rök eller hör ett utrymningslarm, söker de efter mer information som kan användas för att tolka situationen. Detta fenomen visades tydligt i en studie från 1980-talet av forskarna Canter, Breaux & Sime. I studien undersöktes personers beteendemönster vid inträffade brandtillbud i hemmet och på vårdinrättningar. Studien resulterade i en allmän

Faktaruta, forskningsprojektet Metro

Metro är ett svenskt forskningsprojekt som handlar om säkerhet i undermarksanläggningar för spårtrafik, till exempel tunnlar och stationer under mark. I projektet behandlas både brand- och explosionsrisker. Några av de saker som studeras är brandutveckling, utrymning, extraordinära påfrestningar (explosioner), räddningsinsatser och brandgaskontroll. Metro är ett multidisciplinärt projekt med forskare från olika ämnesområden. I projektet involveras även praktiker och sakkunniga inom brandområdet, till exempel konsulter, för att tillsammans med forskarna skapa förutsättningar för säkrare undermarksanläggningar i framtiden. Eftersom Storstockholms Lokaltrafik (SL) deltar i projektet kommer forskningsresultaten dessutom att kunna införlivas i form av säkerhetshöjande åtgärder i Stockholms tunnelbana. Arbetet i Metro delas in i sju arbetspaket (Work Packages – WP) som behandlar olika delar av den studerade problematiken. De sju arbetspaketen i Metro är: ● WP1 – Designbranden ● WP2 – Utrymning ● WP3 – Integrerat brandskydd ● WP4 – Brandgaskontroll ● WP5 – Extraordinära påfrestningar ● WP6 – Räddningsinsatser ● WP7 – Projektledning. Metro är ett treårigt forskningsprojekt med en total budget på 14,2 miljoner kronor. Projektet startade i december 2009 och kommer att avslutas i december 2012. Finansieringen har erhållits från fem svenska organisationer: Storstockholms Lokaltrafik (SL), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Transportverket, Fortifikationsverket och Brandforsk. Totalt nio svenska organisationer är delaktiga i projektet: Mälardalens högskola, SP Sveriges tekniska forskningsinstitut, Lunds tekniska högskola, FOI, Högskolan i Gävle, Försvarshögskolan – Crismart, Fortifikationsverket, Storstockholms brandförsvar och Storstockholms Lokaltrafik (SL).

45


Figur 1: Allmän modell av människors beteende vid ett brandtillbud.

modell som illustrerar hur människor agerar vid ett brandtillbud, se figur 1. Modellen illustrerar tydligt att det inledande skedet av en brand präglas av osäkerheter. När en person får en signal kan hon antingen ignorera den eller undersöka vad som hänt. Det är sällan en person börjar utrymma på grund av endast en signal. Oftast behövs det fler signaler som tillsammans bekräftar branden för att hon ska börja gå mot en utgång. Detta fenomen har observerats både i experiment och vid olyckor och belyser det faktum att personer måste få en tydlig bekräftelse på att det brinner redan i det inledande skedet av ett brandförlopp. Tyvärr är signalerna många gånger motstridiga, vilket leder till att personer inte börjar utrymma. Exempelvis kan en signal tyda på brand och en annan på att allt är som vanligt. För att denna typ av konflikt ska undvikas måste information om branden vara tydlig och stämma överens. Osäkerheten i inledningsskedet av en brand illustreras tydligt i berättelsen om brandtillbudet ovan. Föraren och passagerarna upptäckte tidigt att något var fel. Deras första handling var att undersöka vad som hänt. Utrymningen påbörjades sedan omgående vilket förklaras av att många signaler tydde på att det brann, till exempel ljusblixtar, ljud, rök, information från föraren och andra personers agerande (såg utrymmande personer). Det faktum att tåget stannade på perrongen och inte fortsatte till nästa station var också en tydlig signal om att allt inte stod rätt till. På den andra perrongen tog det däremot lång tid innan utrymningen påbörjades. En trolig förklaring är att signalerna inte stämde överens. Visserligen var det disigt på stationen på grund av röken, men informationen på de elektroniska skyltarna tydde på att tågtrafiken gick som vanligt, det vill säga att tåget skulle ankomma om fyra minuter. Det var inte förrän trafikbefälet uppmanade de väntande passagerarna att gå ut, det vill säga när de erhöll ytterligare en tydlig signal 46

om att det brann, som de började röra sig mot utgången. Berättelsen visar på betydelsen av tydlig och överensstämmande information. I detta fall hade ett möjligt sätt att skynda på utrymningen varit att ändra informationen på de elektroniska skyltarna så att det framgått att det brann på stationen och att tågtrafiken därför upphört.

Vad gör andra?

En annan faktor som har visat sig vara mycket viktig för människors beteende vid brand är social påverkan. Denna påverkan, som är kopplad till hur personer influeras av andra i sin omgivning, kan påverka utrymningen både positivt och negativt. Social påverkan delas ofta in i två kategorier: normativ och informationell. Den

normativa delen har att göra med rädslan att bryta mot normer, det vill säga att agera på ett sätt som anses vara fel. Personer är rädda att göra bort sig vilket kan göra det svårt att ta initiativet till en utrymning om man befinner sig bland andra. Detta fenomen är en av förklaringarna till att personer ibland inte agerar trots att de mottagit en signal, till exempel sett rök eller hört ett utrymningslarm. Informationell social påverkan har att göra med hur personer tolkar situationen utifrån andras agerande. När en person befinner sig bland andra använder hon information om deras beteende för att förstå vad som händer. Om ingen agerar i en utrymningssituation kan personen förledas att tro att det inte är så allvarligt. På motsvarande sätt kan personen uppfatta en fara om hon ser att andra börjar röra sig mot utgångarna. Berättelsen om brandtillbudet ovan belyser betydelsen av social påverkan. En möjlig förklaring till att personerna på andra perrongen inte började utrymma omgående är att de var rädda för att göra bort sig (normativ social påverkan). Eftersom signalerna var motstridiga kan det ha upplevts som en risk att ta initiativet. Tänk om man skulle göra fel och riskera att bli gjord till åtlöje! Tydlig och överrensstämmande information kan minska denna effekt, samtidigt som den minskar osäkerheten som diskuterades under föregående rubrik. Den negativa inverkan av normativ social påverkan blir då mindre eftersom det blir tydligt att man ska utrymma. Social påverkan hade även en positiv effekt på den beskrivna utrymningen. När några få personer började gå mot utgång-

Figur 2: Stationen på King’s Cross i London (brandens placering är utmärkt med en cirkel). Med tillåtelse enligt PSI-licensen. Bygg & teknik 6/10


arna påverkades övriga personer i närheten och påbörjade sin förflyttning. Detta kan förklaras med att de såg andra som utrymde och på så sätt fick de ytterligare en signal som tydde på att det förelåg en fara (informationell social påverkan). Detta fenomen har även observerats vid bland annat utrymningsförsök i Götatunneln i Sverige och Beneluxtunneln i Nederländerna.

Vem gör vad?

Personers roller har visat sig vara en faktor som starkt påverkar hur människor agerar i händelse av brand. Rollen är kopplad till den funktion som personen har i den givna situationen. I tunnelbanan finns till exempel passagerare, spärrexpeditören, förare och trafikbefäl. Det har påvisats att dessa roller även behålls i en brandsituation. Därför kommer en persons roll att påverka hennes beteende i händelse av en brand. Betydelsen av roller vid bränder i tunnelbanor har visats av Donald & Canter i en studie av branden i King’s Cross tunnelbanestation i London 1987. Vid branden agerade personerna i enlighet med sina roller. Passagerarna var förhållandevis passiva och det krävdes mycket tydliga signaler, bland annat instruktioner från personalen, för att få dem att agera. Personalen var mycket mer aktiv och tog större initiativ än passagerarna. Framför allt var personalen mindre benägen att ignorera signalerna om att det brann, till exempel rök, och valde i större utsträckning än passagerarna att undersöka vad som pågick. Rollernas betydelse i en brandsituation framgår också tydligt i den inledande berättelsen. Personalen, det vill säga föraren, spärrexpeditören och trafikbefälet, agerade snabbt och var mycket aktiva. Både föraren och spärrexpeditören undersökte tidigt vad som hade hänt och drog omgående slutsatsen att stationen skulle utrymmas. Personalen initierade dessutom utrymningen genom att ge instruktioner till passagerarna. Passagerarna hade en mer passiv roll och det krävdes många

signaler innan de började gå mot utgången. Många började inte utrymma, trots att de såg rök, förrän de fått instruktioner från personalen.

Vilken väg väljs?

Tidigare olyckor och experiment har visat att personer i första hand väljer att utrymma via bekanta utgångar, till exempel samma väg som de kom in i byggnaden. Detta leder ofta till att alternativa nödutgångar inte används och att utrymningen därför tar längre tid än den behöver. Tendensen att välja bekanta utgångar förklaras av den så kallade anknytningsteorin som introducerades av Sime på 1980-talet. Sime analyserade ett brandtillbud i ett nöjeskomplex och konstaterade att personer dras mot det bekanta, till exempel kända utgångar, vänner eller familjemedlemmars, i nödsituationer. Detta fenomen har även observerats i otaliga andra brandtillbud och experiment. I det beskrivna brandtillbudet ovan använde samtliga personer huvudingången trots att de var tvungna att utrymma genom rök. Ingen använde nödutgången i

andra änden av perrongen. En möjlig förklaring är att personerna valde den utgång de kände till, det vill säga huvudingången till stationen. Detta ledde i sin tur till onödig exponering av brandrök, och det vore därför bättre om den alternativa nödutgången hade använts. En lösning på detta välkända problem är att utrusta nödutgångar med någon form av aktivt system, det vill säga ett system som aktiverar i händelse av brand. Ett sådant system är gröna blinkande lampor vid utrymningsskylten. Detta system har testats i experiment och visat sig fungera i många situationer. Fördelen med systemet är att de blinkande lamporna fångar uppmärksamheten och signalerar till utrymmande att utgången kan användas. På detta sätt kan personers vägval påverkas och fler kommer att använda den aktuella nödutgången. Det finns även andra sätt att påverka vägvalet, till exempel med hjälp av tydlig skyltning eller instruktioner från personalen. Det viktiga är dock att fokus läggs på utformningen av utgången så att den blir både iögonfallande och attraktiv för ut-

Figur 3: En tydligt utmärkt nödutgång på stationen Universitetet, Stockholms tunnelbana.

Fönster för generationer H-Fönstret i Lysekil tillverkar aluminiumfönster med träklädd rumssida och överlägsen livslängd. Skräddarsydda för fönsterbyten samt prisvinnande nyproduktion. www.hfonstret.se Bygg & teknik 6/10

H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil | Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74

47


Artikelförfattarna

Daniel Nilsson är biträdande lektor på avdelningen för brandteknik och riskhantering på Lunds tekniska högskola. Han är biträdande projektledare i Metro (WP7 – Projektledning) och koordinator för arbetspaket 2 om utrymning (WP2 – Utrymning). Daniels forskningsområde är människors beteende vid utrymning.

Karl Fridolf är projektassisten på avdelningen för brandteknik och riskhantering på Lunds tekniska högskola. I Metro arbetar Karl inom arbetspaket 2 om utrymning (WP2 – Utrymning). Karls forskningsområde är människors beteende vid utrymning med särskild inriktning på undermarksanläggningar.

Figur 4: Tunnelbanetåget C20 i Stockholms tunnelbana.

rymmande. Annars är risken stor att den inte används. Tidigare olyckor har visat att de fyra faktorerna (1) inledande osäkerhet, (2) social påverkan, (3) roller och (4) vägval alla är betydelsefulla för konsekvenserna av bränder i tunnelbanor. Det är därför mycket viktigt att ingenjörer/arkitekter beaktar dessa faktorer vid utformning av brandskyddet. Miljön och designen måste stödja utrymning genom att dra nytta av det beteendemönster som kan förväntas. Exempelvis bör information till passage-

rare vara både tydlig och överensstämmande på grund av den inledande osäkerheten och risken för negativ social påverkan. Även passagerarnas roll gör att de måste få tydlig information och många signaler innan de börjar utrymma. Ett annat viktigt exempel är utformningen av nödutgångar. Som beskrivits ovan används nödutgångar sällan vid utrymning och de bör därför utformas så att de blir både iögonfallande och attraktiva för utrymmande personer. Ett ännu bättre alternativ hade varit om utrymningsvä-

garna enbart utgjorts av de ordinarie inoch utgångarna. På så sätt hade utrymning alltid skett via de vanliga utgångarna och man hade dragit nytta av personernas naturliga beteendemönster, det vill säga tendensen att i nödsituationer gå mot det som är bekant. Detta hade emellertid krävt fler ordinarie in- och utgångar per station, vilket innebär en ökad kostnad. I artikeln har de fyra faktorerna åskådliggjorts med hjälp av en berättelse om ett inträffat brandtillbud. Berättelsen är konstruerad utifrån många tidigare bränder i tunnelbanor runt om i världen, men baseras på den brand som inträffade på stationen Rinkeby i Stockholms tunnelbana den 16 maj 2005. Artikeln bygger på den första fasen (steg 1) av WP2 i forskningsprojektet Metro, se faktaruta ovan. I steg 1 genomfördes en inventering av tidigare olyckor och experiment, samt en enkätstudie till tunnelbaneoperatörer i hela världen. De följande stegen (steg 2 till 5) bygger vidare på de problem som identifierats i steg 1 och omfattar experiment samt modellutveckling. Exempel på saker som kommer att undersökas i steg 2 till 5 är vägledande markering samt utrymningsmöjligheter för personer med funktionshinder. Resultaten från WP2 kommer fortlöpande att publiceras på Metros hemsida (www. metroproject.se). ■

Läste Du det i Bygg & teknik?

48

Figur 5. En folkmassa som är på väg upp från stationen Universitetet, Stockholms tunnelbana.

Du vet väl att Bygg & tekniks innehållsregister och mycket annat finns på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

Bygg & teknik 6/10


Bygg & teknik 6/10

49


Nya modeller för att beräkna brandmotstånd hos träkonstruktioner Nya modeller för att beräkna brandmotståndet hos bärande och eller avskiljande träkonstruktioner har utvecklats. Modellerna kommer att ingå i kommande revision av Eurokod 5 och i en ny europeisk handbok om brandsäkert träbyggande. Vid årsskiftet 2010/2011 slutar övergångstiden, då det var möjligt att dimensionera konstruktioner med eurokoder eller alternativt med Boverkets konstruktionsregler (BKR). För dimensionering av träkonstruktioner är det serien Eurokod 5 som ska användas i framtiden. Som för alla andra byggmaterial omfattar Eurokod 5 olika delar och måste användas tillsammans med andra delar, till exempel Eurokod 0 och 1 för allmänna dimensioneringsregler och laster. Enligt det europeiska systemet behandlar Eurokod 5 del 1-2 (EN 1995-1-2) brandteknisk dimensionering av träkonstruktioner. De som använder branddelen av Eurokod 5 upptäcker möjligtvis några frågetecken och saknar kanske beräkningsmetoder. Detta beror delvis på att man saknar kunskap i vissa områden. Ibland är även beskrivningarna för komplexa, vilket medför att dimensioneringen blir alltför krånglig. De nya beräkningsmetoderna har tagits fram i ett stort europeiskt projekt ”FireInTimber”, där forskare från nio länder samarbetat. Resultaten presenteras i ett flertal rapporter samt en europeisk handbok Fire safety in timber buildings. Nedan presenteras några av de viktigaste resultaten som kommer att påverka branddimensionering av träkonstruktioner i framtiden. Metoderna som presenteras är förenklade modeller som kan användas av vanliga konstruktörer och som

Artikelförfattare är Joachim Schmid, SP Trätek, Stockholm.

50

Bärförmåga R

Avskiljande förmåga E

Täthet/isolering I

Figur 1: Krav på brandmotstånd hos byggnadselement: Bärförmåga R, avskiljande förmåga E och täthet/isolering I.

kommer att bidra till framtida versioner av Eurokod 5.

Ny metod för att beräkna EI, brandmotstånd – avskiljande förmåga

Annex E i EN 1995-1-2 behandlar avskiljande väggar och bjälklag och mycket låter välbekant eftersom additionsmetoden redan finns i Brandsäkra trähus version 2, ett standardverk för branddimensionering av träbyggnader i Sverige och övriga Norden (just nu pågår arbete att skapa en ny version, Brandsäkra trähus version 3). Metoden har vidareutvecklats av ETH Zürich i Schweiz och den baseras nu på ytterligare brandprov och hundratals simuleringar. De som har använt Annex E vet att möjligheterna för att kombinera olika material i en konstruktion är tydligt begränsad. Med den nya metoden finns det däremot nästan inga begränsningar gällande material och antal skikt i träkonstruktioner. Principen för additionsmetoden är nu ännu tydligare: för varje skikt finns ett grundvärde för temperaturökningen på baksidan. Det finns två olika temperaturgränser i en konstruktion med flera skikt, en för temperaturökningen av ett skikt som gränsar mot en annan brandcell (isoleringsskikt) och en för alla andra skikt som skyddar isoleringsskiktet. Därför finns det två olika grundvärden: skyddsgrundvärde och isoleringsgrundvärde. Det finns även positionskoefficienter beroende på skiktets position i konstruktionen. Summan av alla tider ger resultatet i minuter, där kon-

struktionens avskiljande förmåga är uppfylld. i=n-1

tins =∑ tprot,i + tins,n i=1

i=n-1

där ∑ tprot,i i=1

är summan av alla skyddstider tprot,i av alla skikt (i värmeflödets riktning) och tins,n är isoleringstiden för sista skiktet på oexponerad sida. Listan av möjliga material omfattar massivträ, korslaminerade massiva träskivor, plywood, spån- och fiberskivor, gipsskivor (typ A, H och F) och mineralull (både stenull och glasull). En fördel med den nya additionsmetoden är att nya material kan brandtestas för att ta fram värden som kan användas i metoden.

Nya enkla modeller för att beräkna R, brandmotstånd – bärförmåga

Ett annat viktigt krav är att bärförmågan bibehålls under brand, se figur 1. EN 1995-1-2 kom 2004 och det finns redan två rättelsedokument. Men den kreativa träindustrin ligger alltid före standardiseringen och det finns till exempel inga lätta I-balkar eller korslaminerade massiva träskivor Cross Laminated Timber (CLT) med i Eurokod 5. Därför har vi, framförallt här i Sverige, i samarbete med industrin utvecklat enkla beräkningsmodeller för CLT och I-balkar vid brand. Metoderna baseras på många simuleringar och för CLT även på brandprov. I framtiden kommer det att finBygg & teknik 6/10


nas en metod med reducerade resttvärsnitt i branddelen av Eurokod 5 för båda dessa nya byggprodukter. Det är en enkel metod som tar hänsyn till att uppvärmt trä finns ända ner till 45 mm under kolskiktet, som bär mindre last än trä vid rumstemperatur. Metoden är tydlig och baseras på att man; 1. beräknar inbränningsdjupet för ett bärande träelement: inbränningen ökar för oskyddade konstruktioner från början möjligtvis även för skyddade konstruktioner under skyddet eller när skyddet har fallit ned. 2. beräknar ett effektivt trätvärsnitt beroende på typ av träelement (stora balkar, små väggreglar, massiva träskivor som bjälklag, I-balkar…). Här använder man ett så kallat zero-strength-skikt. Om man använder metoden med reducerat tvärsnitt för ett träelement reducerar man den ursprungliga tjockleken med inbränningen efter en bestämd tid och ett ytterligare skikt som inte kan ta laster, ett zero-strength-skikt med beteckningen d0. Korslaminerade träskivor – CLT. Korslaminerade massiva träskivor är en ganska ny produkt som används framgångsrikt för till exempel fabrikstillverkade hus, även för höga trähus i både Sverige och Europa. Med CLT kan man tillverka hela väggar och bjälklagselement. Eftersom vartannat skikt är tvärs mot bärriktningen och eftersom inbränningen vanligtvis sker endast från en sida (det vill säga endimensionell inbränning till exempel nerifrån), behövs det särskilda värden för zero-strength-skikt som motsvarar lastkapacitetsförluster på grund av uppvärmningen i träet under kolskiktet. För CLT beror värdet på 1. Antal skikt; 2. Totala skivans tjocklek; 3. Typ av spänning (tryck eller drag) på den brandexponerade sidan;

4. Temperaturprofil under kolskiktet (skydd av en skiva leder till långsammare inbränning bakom skyddet, men till större djup vid förhöjda temperaturer). För de som redan använt branddelen i Eurokod 5 är det kanske oväntat att det inte finns ett konstant värde för ett zerostrength-skikt för CLT. Det finns i stället olika värden beroende på geometri och möjligtvis befintligt skydd. Man skiljer även mellan bjälklags- och väggelement eftersom styvhet och hållfasthet ändras olika vid brand.

Figur 3: Exempel på en synlig bärande massiv trävägg (CLT). Flerbostadshus i Inre Hamnen i Sundsvall. FOTO: SVANTE HARSTRÖM

I-balkar. I-balkar är ett smart sätt att bygga, fördelarna är hanterbarhet och flexibilitet. Vid brand är I-balkar känsliga eftersom även en liten inbränning eller uppvärmning av en fläns kan minska Ibalkens bärförmåga kraftigt. I-balkar kan användas i bjälklag eller i väggar och i Sverige har det tidigare utvecklats en beräkningsmetod för fritt upplagda bjälklag. Ursprungligen utvecklades en modell för I-balkar vid brand baserad på en metod med reducerade träegenskaper. Nu har metoden förbättrats genom att reducerade

byggfrågan

Lektor Öman frågar… Robert Öman, lektor i byggnadsteknik vid Avdelningen för bygg- och miljöteknik, Akademin för hållbar samhällsoch teknikutveckling (HST), MälarLektor Öman dalens högskola i Västerås, är här igen med en ny byggfråga. Den här gången handlar den om installationstekniska förkortningar. Svaret hittar du på sidan 59.

Fråga (6 p) Vad betyder följande förkortningar inom installationstekniken? Du behöver bara skriva ut fullständiga namn, inga förklaringar behövs. a) FTX b) BBR c) VVC d) ÖD e) VVS f) COP.

tvärsnitt kan användas. Liksom för massiva balkar minskas flänstvärsnittet med förkolningsdjupet och ett zero-strengthskikt som motsvarar träets försvagning på grund av värme. Eftersom flänsar har begränsad geometri är det speciellt viktigt

Figur 2: Exempel på branddimensionering av nya konstruktionselement, CLT (till vänster) och I-balkar (till höger).

Bygg & teknik 6/10

51


1 inbränning av trä som är oskyddat från början 2 inbränning bakom en gipsskiva 3 ökad inbränning efter gipsskivans nedfall tch början av inbränning tf gipsskivans nedfall

Figur 4: Exempel på olika inbränningsfaser enligt branddelen av Eurokod 5. att konstruktionerna är isolerade med till exempel stenull och har lämpligt skydd med gipsskivor. En modell för I-balkar i väggkonstruktioner vid brand finns inte än, men ett forskningsprojekt planeras. Gipsskivor. Gipsskivor är viktiga för att skydda bärande konstruktionsdelar som I-balkar, CLT, reglar i väggkonstruktioner samt stommar och balkar, inte bara i trä. Gipsskivor finns i olika tjocklekar och kvaliteter men tyvärr finns det inte mycket information om skivornas nedfallstider i Eurokod 5 eller i någon produktstandard. För att kunna beräkna

konstruktioner skyddade med gips är det viktigt att veta när inbränningen börjar och när gipsskivan faller ned. Den första tidpunkten bestäms framförallt av gipsskivornas tjocklek och kan beräknas relativt enkelt, medan nedfallstiden är en egenskap som skiljer mellan olika typer av gipsskivor. Nedfallstiden är en viktig parameter eftersom den skiljer två inbränningsfaser ifrån varandra: skyddad inbränning där inbränningshastigheten är cirka en tredjedel mindre än för av oskyddat trä och ökad inbränning under den så kallade efterskyddsfasen, se figur 4.

Eftersom det inte finns möjligheter att simulera kollaps vid brand av ett komplext material som gipsskivor (förutom gips kan gipsskivor innehålla glasfibrer, expanderande tillsatser som vermikulit med mera) har vi i Sverige utvecklat en databas med över 300 resultat av brandprov i full skala. Analys av observerade nedfallstider har lett till minsta nedfallstider som kan användas. I framtiden blir det en utmaning för gipsproducenter att intyga längre nedfallstider av särskilda produkter och därmed garantera bättre skydd för träkonstruktioner vid brand. ■

Mer att läsa

Eurokoder, standarder för beräkningsregler för dimensionering av bärverk, CEN, kan beställas via www.sis.se. EN 1995-1-2:2004, Eurocode 5: Design of timber structures – Part 1-2: General – Structural fire design. European Standard. European Committee for Standardization, Brussels, 2004. Fire safety in timber buildings – European technical guideline, SP Report 2010:19. Schmid J, & König J, Cross-laminated timber in fire. SP Report 2010:11. Just A, Schmid J, & König J, Gypsum plasterboards used as fire protection – Analysis of a database. SP Report 2010: 28.

Rebetdagen 2010

Bengt Dahlgren Brand & Risk

Ingenjörskonst, helt enkelt Vi stöttar våra kunder med kunskap kring brandskydd, släcksystem och riskhantering. Vi hittar de bästa lösningarna på de problem och utmaningar som våra beställare möter. Till stor hjälp för oss är de övriga 280 ingenjörerna i företagets övriga verksamhetsområden, som tillsammans med oss tar fram praktiska lösningar på faktiska problem. Vi gör det komplicerade enkelt!

52

Tätskikt på betong som skydd mot vatten och klorider Tisdag 19 oktober, Stockholm

Program och anmälan: www.rebet.org Information: Tuula Ojala, 010-516 68 27 Mårten Janz, 010-470 63 38

Bygg & teknik 6/10


Riskhantering i samband med whiskytillverkning Just nu är Mackmyra Svensk Whisky AB i farten med att bygga Sveriges första whiskyby. I Gävle, där byn växer fram, ska besökare kunna se hur de flesta delar av whiskytillverkningen går till. Dessutom ska det i framtiden vara möjligt att tillverka whisky för export på området. För att kombinera detta krävs att många olika risker, bland annat brandrisker, hanteras så att verksamheten kan bedrivas i en så gott som riskfri miljö.

När Mackmyra Svensk Whisky AB påbörjade sin whiskyproduktion 1999 var det i liten skala. Våren 2002 sattes ny utrustning in i den gamla bruksbyggnaden i Mackmyra Bruk så att större volymer skulle kunna tillverkas. Produktionen är idag ungefär 600 000 flaskor whisky om året. Då whiskyn har blivit en mycket omtyckt produkt på marknaden bestämde sig företaget 2008 för att påbörja en expansion, där målet är att i framtiden mångdubbla sin whiskyproduktion. För att ytterligaste förbättra upplevelsen av svensk whisky planerar företaget också att besökare ska kunna se hur de olika stegen av whiskytillverkning går till. WSP blev engagerade genom att Jonas Berg (en av grundarna) tog kontakt med Martin Uulas. Han hade tidigare hjälpt till med riskfrågor i samband med ett tillståndsärende i det första destilleriet vid Mackmyra Bruk. Från det inledande mötet en novemberdag 2008 har projektet kommit att rymma ett mycket omfattande riskhanteringsarbete. Projektet har blivit av den storlek och bredd att flertalet kollegor har blivit indragna i projektet med sina specifika spetskompetenser inom områden som brandskyddsprojektering av industribyggnader, processriskhantering, risker vid fysisk planering, hantering av ATEX-miljö och hantering av brandfarlig vara.

När plats hade bestämts fortsatte arbetet med att beakta risker för tredje man och arbetstagare i samband med detaljplaneprocessen för området. Detaljplanen innehöll ett stort område, där bland annat risker kring ett eventuellt framtida biobränsleverk och farligt gods på E4 (som passerar i anslutning till området) utreddes. Samtidigt genomfördes brandprojektering av de första lagren som idag är färdigbyggda och i drift. Sedan påbörjades projekteringen av ett första destilleri på området. Inom denna pågående del av projektet bistår vi med brandprojektering, riskhantering kring ATEX-miljö, riskhantering kring brandfarlig vara och processrelaterade risker. Då projektet lägger stor vikt vid att informera alla som berörs av verksamheten om hur arbetet bedrivs har vi vid ett flertal tillfällen varit i kontakt med myndigheter och försäkringsbolag för att informera om och diskutera hur riskhantering bedrivs inom projektet. De olika delarna av projektet har sammantaget inneburit många möten, men också en hel del tid på kontoret för att hitta lämpliga lösningar på komplexa helheter för brandskyddet och övriga delar av säkerhetsarbetet.

Brandteknisk projektering

När det gäller den brandtekniska projekteringen av de olika delarna av projektet har det funnits ett antal frågor att utreda

Artikelförfattare är Joakim Almén, brandingenjör/ civilingenjör Riskhantering, WSP Brand & Risk, Stockholm.

som har uppkommit efterhand. En del är av förutsättningskaraktär för brandskyddsprojekteringen medan andra är inom projekteringen. En förutsättningsfråga som krävde utredning var hur hänsyn ska tas till lagen om brandfarliga och explosiva varor med tillhörande föreskrifter (bland annat ATEX-direktivet) inom projektet då både damm- och gasexplosionsrisker finns i processen och whiskyn i sig är en brandfarlig vätska. Särskilt när verksamheterna ska samsas inom en destilleribyggnad ställs höga krav på brandskyddslösningen. När företaget dessutom vill bygga ett gravitationsdestilleri i sju våningar, där processen utnyttjar gravitation för att ta sig från topp till botten av byggnaden genom processen, blir det mycket viktigt att hitta en bra kombination av aktiva och passiva system så att en god säkerhetsnivå uppnås inom hela byggnaden. Ytterligare en förutsättningsfråga var att reda ut exakt hur brandfarlig whiskyn

Riskhanteringsarbetet

En inledande förstudie, där olika tänkbara lokaliseringar av whiskybyn utreddes, var den första delen av arbetet. I det skedet gällde det att utreda olyckspåverkan på miljön i samband med att miljökonsekvensbeskrivningen togs fram. Efter att ha undersökt fem alternativa placeringar beslutades det att Kungsbäck i Gävle var den plats som var mest lämplig att lokalisera verksamheten till. Bygg & teknik 6/10

I Mackmyra Bruk växer Sveriges första whiskyby fram.

53


är beroende på etanolhalt. Hur brandskyddet kring detta blir utformat på ett sådant sätt att gott skydd uppnås med begränsat ingrepp i form av åtgärder var viktigt för det vidare brandskyddsarbetet både för lager och för destilleri. Larmsystem och ventilationssystem blev i detta fall viktiga delar av helhetslösningen. När det gällde projekteringen var en fråga hur verksamheten ska kunna anpassas så att de som vill följa tillverkningen av sin egen whisky steg för steg ska kunna ta del av så mycket som möjligt av processen. Detta kan ställa extra krav på lösningar kring bland annat utrymningsmöjligheter, larmanordningar och andra aktiva system om det ska möjliggöra att inte enbart processpersonal kan finnas i byggnaden under produktion. Det är viktigt att hitta en teknisk brandlösning, men det är också viktigt att redan i ett tidigt skede fundera kring det kommande systematiska brandskyddsarbetet och hur det ska fungera tillsammans med byggnadslösningen. Där är organisationen av personalen en viktig del att ha med.

anser jag också att det är viktigt att lyfta in andra aspekter än enbart de lagmässiga krav som ställs för att komplettera säkerhetsarbetet. I detta fall är ett exempel hur människor som lever i anslutning till området kommer att uppleva den blivande verksamheten. En annan aspekt är hur försäkringsbolag kommer att se på egendomsskyddet när de utvärderar anläggningen. Med hjälp av extra skyddsåtgärder kan försäkringspremier minska. Ytterligare en fråga att beakta är hur sårbar produktionen är ifall en olycka skulle vara framme. Står hela produktionen stilla i veckor eller går det snabbt att återställa den? När det gäller whiskybyn i Kungsbäck har bland annat dessa aspekter med-

Kombination av lagkrav och andra aspekter

Förutom att tänka kring en framtida organisationslösning

54

Modell av whiskybyn i Mackmyra.

fört att företagets egen ambition gällande brandrisker är högre än de krav som lagstiftningen (bland annat Boverkets byggregler) ställer. Denna kombination av lagkrav och andra aspekter som påverkar helheten för säkerhetslösningen anser jag överlag är en viktig del av projekteringsarbetet för att underlätta för företaget att få en bättre helhetslösning, men också för att få igång ett aktivt riskhanteringstänkande inom projektet. En stor fördel med att arbeta i den här typen av projekt är att jag som riskhanterare ofta kommer in i ett tidigt skede. Det innebär att jag som brandprojektör också kan påverka tidigt och hitta lösningar som blir bra. Att arbeta tillsammans med ett entusiastiskt och visionsrikt företag är utvecklande då företaget ofta utmanar beprövade lösningar och vill testa om det finns andra möjligheter. Det ger möjligheter att utveckla nya lösningar i samarbetet, men ställer också extra krav på kreativitet och problemlösningsförmåga. Att med hjälp av kreativitet hitta en lösning som medför ett gott brandskydd till en minimal kostnad är något som ständigt utvecklar mig i mitt arbete som riskhanterare. ■

Bygg & teknik 6/10


Europeisk handbok om brandsäkert träbyggande Den allra första europeiska handboken om brandsäkerhet i träbyggnader, Fire safety in timber buildings, publiceras under hösten 2010. Den har tagits fram i ett europeiskt forskningsprojekt FireInTimber som koordinerats av SP Trätek.

Träbyggande fått en renässans, främst på grund av miljömässiga fördelar och av att industrin strävar efter allt lägre energiförbrukning och utsläpp. Nya byggmetoder och konstruktionslösningar har gjort trä till ett effektivt byggnadsmaterial, som ger god kvalitet till ett överkomligt pris. Byggarbetsplatser som huvudsakligen använder träprodukter är kända för att vara tysta och torra och de färdiga byggnaderna har en användarvänlig, hälsosam och naturlig boendemiljö. Träets brännbarhet begränsar dock användningen av trä som byggnadsmaterial i Den europeiska handboken Fire safety in timber buildings, SP Rapport 2010:19. många länder. Brandsäkerheten är mycket viktig för att man ska känna sig trygg och ett viktigt kriterium för val av material i Teknisk handbok för Europa byggnader. En avgörande förutsättning Den europeiska handboken har tagits för ökad användning av trä i byggnader är fram inom forskningsprojektet FireInatt brandsäkerheten tillgodoses. Metoder för brandprovning och klassificering har nyligen harmoniserats i Europa, men bygglagstiftningen ligger fortfarande på nationell nivå. De nya europeiska standarderna finns således på teknisk nivå, men brandsäkerheten styrs av nationell lagstiftning och ligger därför på politisk nivå. Brandreglerna kommer därför att förbli nationella, men den nya europeiska harmoniseringen kommer förhoppningsvis även att påskynda reformering av de nationella regelverken. Stora skillnader mellan de europeiska länderna har identifierats, både i fråga om hur många våningar som tillåts för träkonstruktioner, och mängden synliga träytor på byggnadernas in- och utsida. I flera länder finns inga specifika regelverk, eller så begränsar regelverken inte antalet våningar för trähus. Ofta används dock åtta våningar som en praktisk och ekonomisk begränsning för användning av träRestriktioner för användning av konstruktioner. Denna gräns kan träkonstruktioner i höga hus, som bestäms av vara högre för fasader, väggbeklädnationella byggregler, har mildrats i Europa nader och golv, eftersom dessa även under de senaste decennierna. Fortsatt ökad kan användas i exempelvis betonganvändning förväntas. konstruktioner. Bygg & teknik 6/10

Artikelförfattare är Birgit Östman, SP Trätek, Stockholm.

Timber som genomförts inom ramen för forskningsprogrammet WoodWisdomNet under 2007 till 2010, i nära samarbete med tretton partners i nio länder. Huvudmålet för projektet har varit att ge nya möjligheter för ökat träbyggande genom att utveckla olika metoder för brandsäkerhet. Projektet FireInTimber har lett till ny kunskap, i synnerhet nya modeller för bärförmågan vid brand hos nya typer av träkonstruktioner. Projektets resultat har redovisats i ungefär femtio vetenskapliga artiklar, rapporter och presentationer vid vetenskapliga och tekniska konferenser. Huvudresultatet för en bredare allmänhet är dock den tekniska handboken Fire safety in timber buildings. Det är den allra första europeiska handboken för brandsäkerhet i träbyggnader. Handboken ger information åt arkitekter, tekniker, utbildare, myndigheter och byggnadsindustrin om brandsäker användning av träkonstruktioner och träprodukter i byggnader. Målet är att förmedla högsta möjliga vetenskapliga kunskap om brandsäkerhet på europeisk nivå. Handboken omfattar dimensionering av konstruktioner (som Eurokod 5), europeiska standarder, praktiska vägledningar för brandsäkerhet (inklusive exempel), samt principer för funktionsbaserad dimensionering. Handboken fokuserar på konstruktivt brandskydd genom att ge detaljerad vägledning om de senaste rönen kring träkonstruktioners bärande och avskiljande funktioner vid brand. Nya dimensioneringsmetoder presenteras. De kommer att användas som input till nästa revision av Eurokod 5, men kan börja användas redan nu. Handboken innehåller information om träprodukters reaktion vid brand enligt de nya europeiska standarderna. Vikten av korrekt utformade detaljer i byggnader och kontroll på byggarbetsplatser betonas genom praktiska 55


lösningar. Aktiva brandskyddsåtgärder presenteras som viktiga medel för att uppfylla brandsäkerhetsmålen.

en förbättrad metod för dimensionering enligt ny forskning och praktiska exempel på hur metoden ska användas. Kapitel 6, Bärande träkonstrukKort sammanfattning av tioner, introducerar metoderna för handbokens kapitel verifiering av träkonstruktioners bärförmåga vid brand, med klassifiKapitel 1, Träbyggnader, ger en kort cering av kriteriet R (bärande funkintroduktion om användningen av tion). Hänvisningar görs till Euroträhus och de senaste årens renäskod 5 i fråga om förkolning, styrkesans för träkonstruktioner som följd och styvhetsparametrar. Beräkningsav det ökade intresset för miljö, metoder för nya typer av träkonkretslopp, hållbarhet, förnybarhet struktioner enligt ny forskning, till och återvinning. exempel korslaminerade massiva Kapitel 2, Brandsäkerhet i byggträskivor, presenteras, och finns nader, ger en översikt över de ännu inte med i Eurokod 5. grundläggande kraven för brandsäKapitel 7, Träförband, ger en kerhet i byggnader. Information preRätt utformade detaljer i träkonstruktioner är översikt över de grundläggande krasenteras om bränders beteende, nödvändiga för att säkerställa att ven för träförband. Beräkningsmetobrandbelastning, brandscenarier och brandmotståndet upprätthålls. Brandstopp derna i Eurokod 5 kompletteras med brandsäkerhetsmål. Sätten att uppbehövs för bland annat fogar, genomföringar de senaste beräkningsmetoderna, fylla brandsäkerhetsmålen i alla och installationer. som är resultatet av ny forskning. byggnader beskrivs som en grund Både trä-mot-trä som stål-mot-trä för informationen i handboken. Kapitel 3, Europeiska krav, ger en klassificerats: träskivor, konstruktionsvir- ingår. Modellerna beskrivs och exempel översikt över de nya europeiska brandsä- ke, limträ, träpaneler och trägolv, liksom presenteras. Kapitel 8, Brandstopp, installationer kerhetskraven för byggnader, som är ba- träprodukter som uppfyller de nya Kserade på byggproduktdirektivet (CPD) klasserna för beklädnader med brand- och detaljer i träkonstruktioner, tar upp och dess grundläggande föreskrifter. Des- skyddsegenskaper. Ett nytt system för att behovet av rätt utformade detaljer för att sa krav gäller för alla europeiska länder. klassificera beständigheten hos brand- förhindra att bränder sprider sig inom De omfattar klassificeringssystemen för skyddsbehandlade träprodukters brand- byggelementen till andra delar av byggnaden. Särskild tonvikt läggs vid grundbyggprodukters brandegenskaper, brand- egenskaper förklaras. Vissa länder har förutom krav på fa- läggande principer, brandstopp, elementmotstånd hos olika konstruktionselement, inkl yttertak och brandskydd hos fasadbe- sadbeklädnadens brandegenskaper ytterli- förband och installationer (ventilation, klädnad, samt dimensionering enligt eu- gare krav på fasadbrandprovning, som vatten, avlopp etcetera). Konkreta exemrokoder. Beskrivningar av hur dessa krav hittills inte fått någon harmoniserad euro- pel på detaljutformning redovisas. Kapitel 9, Nya produkter och deras intillämpas på träprodukter och träkon- peisk lösning. Några nationella lösningar och den senaste informationen kring förande, är framför allt riktat till produktstruktioner ges sen i följande kapitel. utvecklare. Det beskriver riktlinjer för att Kapitel 4, Träprodukter som vägg- och brandscenarier för fasader presenteras. Kapitel 5, Avskiljande konstruktioner, införa nya konstruktionsmaterial och protakbeklädnader, golv och fasader, presenterar träprodukters brandegenskaper presenterar de grundläggande kraven, be- dukter. De grundläggande kraven och poenligt det nya europeiska klassificerings- räkningsmetoderna och dimensionering tentiella lösningar för isoleringsmaterial, systemet. En mängd olika produkter har enligt Eurokod 5. Dessutom presenteras väggbeklädnader och skivmaterial, tunna termiska barriärer och brandskyddsbehandlade träprodukter tas upp. Processen från idé till godkänd produkt som är färdig för marknaden redovisas. Kapitel 10, Aktivt brandskydd, beskriver hur ett aktivt brandskydd används för att uppnå mer flexibel brandsäkerhet i byggnader och en godtagbar brandsäkerhetsnivå i stora och/eller komplexa byggnader. Kapitlet tar upp vanliga aktiva brandskyddssystem, däribland branddetektorer och larm, brandsläckande system och rökhanteringssystem. Sprinkler ger särskilda fördelar för ökad användning av trä i byggnader, i synnerhet att träytor kan lämnas synliga. Kapitel 11, Funktionsbaserad dimensionering, beskriver de grundläggande principerna samt tillhörande krav och verifiering. Bedömningsprinciperna för brandrisk beskrivs utifrån mål, teknisk brandsäkerhet, dimensionerande brandförlopp, beräknings-/simuleringsmetoder och statistik. Det finns även en fallstudie med sannolikhetsperspektiv. Limnologen i Växjö består av fyra åttavånings bostadshus med trästomme. Kapitel 12, Kvalitet, arbetsutförande Byggnaden till vänster är fortfarande under uppbyggnad. och inspektion, beskriver behovet av yr56

Bygg & teknik 6/10


–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Land Partner Kontakt –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Sverige SP Trätek Birgit Östman, koordinator Jürgen König, Joachim Schmid –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Finland VTT Esko Mikkola, Tuula Hakkarainen –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Tyskland TUM Technische Universität München Stefan Winter, René Stein, Norman Werther DGfH Matthias Krolak –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Frankrike BPU Blaise Pascal University Abdelhamid Bouchair CSTB Dhionis Dhima –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Norge TreSenteret Harald Landrø –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Storbritannien BRE Building Research Establishment Julie Bregulla –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– HFA Holzforschung Austria Martin Teibinger Österrike UIBK Innsbruck University Hans Hartl TUW Technische Universität Wien Karin Hofstetter –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Schweiz ETH Zurich Andrea Frangi –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Estland Resand Alar Just

Forskningsdeltagare i projektet FireInTimber

keskunnande och kontroll för att säkerställa att de planerade brandsäkerhetsåtgärderna verkligen utförs. Dessutom betonas behovet av brandsäkerhet på byggarbetsplatser, där ännu inte alla brandsäkerhetsåtgärder finns på plats. Projektet FireInTimber har genomförts inom det europeiska forskningsprogrammet WoodWisdom-Net, som stöds av olika nationella organisationer, i Sverige

.se Specialister på brandtätning och brandskyddsmålning

08-712 48 00 www.bcn.se

Vinnova och Formas. Det stöds också av den europeiska träindustrin genom Building With Wood (BWW), i Sverige representerat av Skogsindustrierna. ■

[2]. Fire safety in timber buildings, Technical guideline for Europe, 8 sidor. SP Info 2010:16 (sammanfattning på svenska, finns även på engelska, franska, italienska, tyska, estniska och finska) [3]. Östman B: Fire safety in timber buildings – First European guideline. Poster. Proceedings Interflam 2010.

Referenser

[1]. Fire safety in timber buildings, Technical guideline for Europe, cirka 200 sidor. SP Report 2010:19.

Brand- och Riskteknik

ENRICHING

– för en säkrare värld r .BMNÕ r (ÕUFCPSH r 4UPDLIPMN SAFETY

När det gäller

Box 19171,152 28 Södertälje | Tel. 08-550 154 00 Fax 08-550 334 10 | www.brandteknikab.se Certifierade ISO 9001 och ISO 14001 Bygg & teknik 6/10

57


Lågfrekvent buller kan stoppa landsvindkraften Cirka 10 000 vindkraftverk krävs i Sverige fram till 2020 för att nå Riksdagens mål om förnyelsebar vindelenergi. Målet 2020 innebär ett vindkraftverk var sjunde kilometer i alla riktningar i Sverige. Så blir inte fallet utan vindkraftverk kommer att byggas i gruppstationer. Den största planlagda gruppstationen finns i Piteå med 1 100 vindkraftverk. Gruppstationer på mellan 50 och 250 vindkraftverk är mer normala. Det är viktigt att förstå skillnaden mellan buller från enstaka vindkraftverk respektive medelstora och stora gruppstationer av vindkraftverk. En ny forskningsrapport påvisa stora skillnader i lågfrekvent bullernivå för stora och små vindkraftverk. Även ett nytt examensarbete ger viktiga ledtrådar i syfte att öka kunskapsnivån även om resultaten av studien har misstolkats [1]. Innehållet i texten i den refererade artikeln överensstämmer inte med slutsatserna i texten i artikeln. Bullernivå vid stora vindkraftverk

tillåten bullernivå, 44 dB(A), finns risk för att lågfrekvent buller inomhus ska störa grannarna. Om bullernivå utomhus är lägre än 35 dB(A) minskar påverkan av lågfrekvent inomhus buller avsevärt. Utsänt buller enligt dB(A) stiger proportionellt med effekten på vindkraftverk varför samma bullerstörningar uppstår per ytenhet runt stora vindkraftverk som runt små med en förskjutning av frekvensbandet nedåt för stora vindkraftverk. Stora skillnader föreligger i uppmätt källbuller från stora vindkraftverk även om det är samma modell och storlek. En säkerhetsmarginal bör därför användas för att undvika av tillåten bullernivå överskrids. Säkerhetsmarginalens storlek kan beräknas enligt fastställda metoder men detta tilllämpas sällan. Vid vissa atmosfäriska förhållanden kan i synnerhet lågfrekvent buller spridas mycket längre än vad som normalt antas vara fallet. Kunskap saknas om detta. Infrabuller från vindkraftverk, det vill säga med frekvens lägre än 20 HZ, saknar betydelse för människan. Det ingick 48 vindkraftverk vid mätningarna av lågfrekvent buller i det danska projektet varav elva (11) vindkraftverk med en effekt större än 2 MW.

Lågfrekvent bullernivå

Vindkraftverk avger lågfrekvent buller främst av följande orsaker: 1. Turbinbladets svischande med buller från svängningstal 63 Hz och uppåt

2. Samverkan mellan inströmmande turbulensvirvlar och turbinblad främst i skog 3. Växellåda, kylfläktar, generator och kraftelektronik även då det inte blåser. Lågfrekvent buller hörs på stora avstånd. Lågfrekvent buller mellan 32 och 200 Hz dämpas mindre med ökande avstånd än vad högfrekvent buller gör. Avståndet mellan gruppstationen och bostaden måste därför ökas mer för att bemästra lågfrekvent buller än för att bemästra högfrekvent buller. Antalet vindkraftverk i gruppstationen har större betydelse för den lågfrekventa bullernivån än avståndet mellan gruppstationen och bostaden. Detta visas i figur 1 [1]. Figur 1 visar, att då antalet vindkraftverk ökas, ökar även andelen lågfrekvent buller vid bostaden, vid konstant avstånd 1 km mellan bostad och vindkraftverk. Planering sker nu med datorprogram som tar hänsyn till begränsningsvärdet 40 dB(A), avståndet mellan vindkraftverk och bostad samt markens egenskaper. Lågfrekvent buller får dessutom mindre inverkan än högfrekvent buller eftersom bullernivån invid bostad sammanvägs enligt dB(A). En kontroll av bullernivån vid bostad borde därför även göras med bullernivån dB(C), det vill säga med högre inverkan av lågfrekvent buller än vad som nu sker i samband med tillståndsgivning för vindkraftverk. På så sätt skulle Socialstyrelsens krav på högsta lågfrekventa bullernivå inomhus bättre kunna beaktas för stora gruppstationer av stora vindkraftverk än vad som nu sker. Minimiavstånd från bostad till stora vindkraftverk, med källbuller varierande mellan 104 och 107 dB(A), är nu ofta så litet som 0,5 km, i vissa fall 0,4 km, samt från bostäder till gruppstationer 1 km. Dessa avstånd är rent för små med hänsyn till lågfrekvent buller.

Vindkraftverk blir större och större [2]. Oro har därför uppstått för att lågfrekvent buller ska påverka grannarna menligt. Resultat av fältmätningar av vindkraftverk inom projektet hemlighölls dock varför rapport begränsas till en analys av de fysiska mätningarnas utförande. Rapporten omfattar 48 vindkraftverk. Undersökningen visar att stora vindkraftverk med en effekt mellan 2,3 och 3,6 MW sänder ut mer lågfrekvent buller än vindkraftverk med upp till 2 MW i effekt. På längre avstånd från vindkraftverk blir det lågfrekventa bullret än mer accentuerat eftersom buller med högre frekvens absorberas mer av luften än buller med låg frekvens. Sammanvägt lågfrekvent buller enligt dB(A) utgör en väsentlig del av totalt uppmätt buller utomhus. Figur 1: Bullerisolering av bostad för att uppfylla Lågfrekvent buller inomhus blir Socialstyrelsens krav på lågfrekvent buller inomhus beroende av bostaden bullerisoledå avståndet från vindkraftverk till bostad varierade ring. Även om bullret utomhus mellan 0,75 km och 1 km [1]. intill bostaden ligger under dansk 58

Krav på ljudisolering ökar med antalet vindkraftverk

Figur 1 visar bullerisolering av en bostad för att uppfylla Socialstyrelsens krav på lågfrekvent buller inomhus då avståndet från vindkraftverk till bostad varierade mellan 0,75 km och 1 km [1]. Figuren visar klart att fler vindkraftverk ökar kravet på isolering av bostaden mot lågfrekvent buller. För ett (1) vindkraftverk eller en gruppstation om sju (7) vindkraftBygg & teknik 6/10


verk finns inget krav på bullerisolering vid svängningstal 32. För 60 vindkraftverk krävs cirka 6 dB i bullerisolering. Kravet på isolering av bostaden mot lågfrekvent buller ökar med ökande antalet vindkraftverk. För tio (10) vindkraftverk är bullernivån 10 dB högre än för ett (1); för 100 vindkraftverk 20 dB högre än för ett (1) samt för 1 000 vindkraftverk 30 dB högre än för ett (1) vindkraftverk. Eftersom lågfrekvent buller inte avklingar nämnvärt med avståndet innebär detta att bostäder måste tilläggsisoleras mot detta buller till exempel i Lillpite. Detta torde vara praktiskt och ekonomiskt ogörligt, vilket innebär att endera får vindkraftverk stängas av eller så får Socialstyrelsens riktvärde för lågfrekvent buller inomhus kringgås.

Betong bäst – fönster sämst

Statlig planering har lett till att vindkraftverk byggs för nära bostäder. Dessa får därför bullerisoleras i efterhand. Värst utsatta är bostäder norr om vindkraftverk. De har ofta fönster mot söder. Fönster ger nästan ingen isolering mot lågfrekvent buller. Dämpare kan sättas in mellan glasen för att förbättra bullerisoleringen något. Nästa steg blir att minska fönsterytan. Hälften så stora fönster förbättrar isolering mot lågfrekvent buller mycket. Svenska träväggar har sämre isoleringen mot lågfrekvent buller än tegel- och betongväggar. Detta gör att isoleringen mot

lågfrekvent buller blir sämre i Sverige än utomlands, där tegel- och betongväggar används. Utomlands byggs heller inte stora vindkraftverk 0,5 km från bostäder eller gruppstationer av stora vindkraftverk 1 km från bostäder utan till havs [3].

Sammanfattning

En ny dansk forskningsrapport anger bullernivån 35 dB(A) utomhus för att avvärja problem med för hög lågfrekvent bullernivå inomhus. Prospektering av stora vindkraftverk så nära bostäder som 0,5 km hotar att bli ett folkhälsoproblem respektive stora gruppstationer av stora vindkraftverk så nära bostäder som 1 km. Såväl teoretiska avväganden som praktiska erfarenheter beträffande lågfrekvent buller saknas för närvarande vid en sådan prospektering. Prospektering sker baserat på bestämmelser som är cirka 15 år gamla i fråga om kunskapsbas medan prospekterade vindkraftverk ofta ännu inte har sett dagens ljus, som fallet är i Piteå – cirka 200 m höga vindkraftverk med turbindiameter 124 m. Människor bör inte utsättas miljöfarlig verksamhet utan att de hälsomässiga konsekvenserna är kända. Bertil Persson, docent i byggnadsmaterial, Bara

Referenser

[1] Per Lindkvist & Martin Almgren. Ljudisolering i bostadshus mot ljud från

… och svarar

a) FTX

Från- och tilluftsventilation med värmeväxling b) BBR Boverkets Byggregler c) VVC Varmvattencirkulation d) ÖD Överluftsdon e) VVS Värme, ventilation och sanitet f) COP Värmefaktor för en värme■ pump. vindkraftverk. Bygg & teknik. 3/10 2010, sid. 60–62. [2] Henrik Møller & Christian Sejer Pedersen. Lavfrekvent støj fra store vindmøller. ISBN 978-87-92328-30-4. Aalborg universitet. 2010, 53 sid. [3] Bertil Persson. Bemästra landvindkraft. ISBN 978-91-86007-50-8. Bara. 2009, 300 sid.

Kommentar i nästa nummer

Per Lindqvist och Martin Almgren, som skrev artikeln ”Ljudisolering i bostadshus mot ljud från vindkraftverk” i nummer 3/10, kommenterar Bertil Perssons artikel i nästa nummer av Bygg & teknik, utgivning vecka 42.

Nya Plastdetaljer? Malmö högskola söker till området Kultur och samhälle, institutionen Urbana Studier Universitetslektor i byggteknik, minst en anställning Universitetsadjunkt i byggteknik Sista ansökningsdag: 1 oktober 2010

För mer information, se www.mah.se/platsannonser Bygg & teknik 6/10

Vi gör hela jobbet • Produktutveckling • Formtillverkning • 5-Axlig fräsning • Formsprutning • Formsprutor 16 st • Detaljvikt 0,1-500 gr • Certifierade

POLYMER DON Tel: 016-14 21 26 • www.polymerdon.se

59


Akustik/Bullerskärmar:

Byggplast: gop MarkrännaŽ | Dränering

â&#x20AC;˘ Funktionell och stilren â&#x20AC;˘ Klarar stora mängder vatten â&#x20AC;˘ Spaltgaller i galvaniserat stĂĽl och i gjutjärn Läs mer pĂĽ www.gop.se

Balkonger:

Fogtätningsmassor:

Vi älskar plast - www.gop.se

6Â&#x2C6;Ă&#x160;Ă&#x192;iĂ&#x20AC;Ă&#x203A;>Ă&#x20AC;Ă&#x160;vÂ&#x;Â&#x2DC;Ă&#x192;Ă&#x152;iĂ&#x20AC;Â?Â&#x153;LL>Ă&#x20AC;it 6iÂ&#x2DC;Ă&#x152;Â&#x2C6;Â?iĂ&#x20AC; /BĂ&#x152;Â?Â&#x2C6;Ă&#x192;Ă&#x152;iĂ&#x20AC; iĂ&#x192;Â?>} BĂ&#x20AC;}

Â&#x153;}Â&#x201C;>Ă&#x192;Ă&#x192;>]Ă&#x160;Â&#x17D;Â&#x2C6;Ă&#x152;Ă&#x152; Â&#x153;}L>Â&#x2DC;` 6iĂ&#x20AC;Â&#x17D;Ă&#x152;Ă&#x17E;}]Ă&#x160;Â&#x201C;>Ă&#x192;Â&#x17D;Â&#x2C6;Â&#x2DC;iĂ&#x20AC; Â&#x201C;°Â&#x201C;°

1-&\Ă&#x160;Ă&#x160;äĂ&#x17D;Â&#x2122;Ă&#x201C;Â&#x2021;Ă&#x17D;Ă&#x2C6;äĂ&#x160;£äĂ&#x160;Ă&#x160;Ă&#x160;Ă&#x160;Ă&#x160;Ă&#x160;Ă&#x160;Ă&#x160;Ă&#x160;-/" "\Ă&#x160;Ă&#x160;änÂ&#x2021;Ă&#x201C;Ă&#x2C6;Ă&#x160;xĂ&#x201C;Ă&#x160;£ä Ă&#x153;Ă&#x153;Ă&#x153;°Â?iÂ&#x2C6;v>Ă&#x20AC;Ă&#x203A;Â&#x2C6;`Ă&#x192;Ă&#x192;Â&#x153;Â&#x2DC;°Ă&#x192;i

Betong/Membranhärdare:

Fuktskydd:

â&#x20AC;&#x201C; skivan

[PP

Fuktsäkrar husgrunder! â&#x20AC;˘ Snabb uttorkning â&#x20AC;˘ Torr grund â&#x20AC;˘ Varm grund â&#x20AC;˘ God värmeekonomi â&#x20AC;˘ LĂĽg totalkostnad

Betongelement:

Brandskydd:

RĂśrvägen 42 â&#x20AC;˘ 136 50 Haninge Telefon 08-609 00 20 â&#x20AC;˘ Fax 08-771 82 49

www.isodran.se

Fukt, lukt, mĂśgel och radon TrygghetsVakten skyddar krypgrund & vind frĂĽn fuktrelaterade skador. s-ARKNADENSLĂ&#x2039;GSTAENERGIFĂ&#x161;RBRUKNING s-INIMALTMEDUNDERHĂ?LL sĂ?RSLIVSLĂ&#x2039;NGD

Betonginstrument:

60

Färg:

www.trygghetsvakten.se

031-760 2000

Bygg & teknik 6/10


Geosynteter:

Golvbeläggningar:

branschregister Ingjutningsgods:

FLA Utveckling AB Gävle: 026-420 18 00 Lidköping: 0510-288 01 Rimbo: 0175-622 35 www.fla.se

Bentonitmatta • Geomembran • Dränmatta Geotextil • Geonät • BES • Vägtrummor Rörbroar

Lining Technologies Group

THE WORLD’S LARGEST PRODUCER OF BENTONITE LINERS

SCANDINAVIAN

TERRA TEC

Box 20179, 161 02 BROMMA Tel 08-764 68 80, Fax 08-98 05 19 www.meba.se Mobiltel 0708-55 77 89 0708-73 61 67

Allt pekar på att en bra epoxibeläggning skall hålla minst 40 år

Nöj dig inte med mindre!

NM Golv 100 UP har bl.a. god slitstyrka, är tryckfördelande, slagtålig, stötdämpande, kemikalieresistent och lättstädad. För vårt kompletta golvsortiment, se vår hemsida.

Konsulterande ingenjörer:

Vi möjliggör ert projekt med säkra och genomförbara lösningar inom byggnadsakustik, rumsakustik, industriakustik och samhällsbuller. Besök oss på www.acad.se

Nils Malmgren AB

| Box 2093 | 442 02 Ytterby Tel: 0303-936 10 | www.nilsmalmgren.se | info@nilsmalmgren.se

Grundläggning:

Din Partner för mark, väg och vatten

INFRASTRUKTUR OCH GRUNDLÄGGNINGAR BROAR BULLERSKYDD OCH STÅLRÖRSPÅLAR Ruukki klarar hela projektet för grund, stomme, tak och vägg

Geoteknik:

0771-640040 viacon@viacon.se www.viacon.se

Tel 010-78 78 000 - infrasweden@ruukki.com www.ruukki.com

De snabbaste analyserna av inomhusmiljö med kvantitativ DNA-teknik! Kemiska analyser av mark och vatten och luft.

Vi analyserar byggd miljö

Industrikontor:

Bygg & teknik 6/10

Box 15120, 750 15 UPPSALA, 018-444 43 41 www.anoZona.com

61


branschregister

Konsulterande ingenjörer, forts:

Ackrediterad kalibrering www.sp.se

1002

Ljus och säkerhet:

Vi kalibrerar:

• Lufthastighet • Luftflöde • Luftfuktighet

Kontaktpersoner Lufthastighet, Luftflöde Harriet Standar, 010-516 51 87

Luftfuktighet Per Jacobsson, 010-516 56 63

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Mätinstrument:

Sportgolv:

Tak- och fasadvård:

Kraft – ljus – klimat:

Tak/Tätskikt:

• Byggnadsakustik • Buller • Vibrationer • Kalibrering – Ljudisoleringslab – Halvekofritt lab – Efterklangsrum

1002

Tel: 010-516 50 00 • www.sp.se/akustik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

62

Bygg & teknik 6/10


B&t 6/10


BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan)

POSTTIDNING B

Avsändare: Förlags AB Bygg & teknik Box 19099, 104 32 Stockholm


6/10 Bygg & teknik