5/16 Bygg & teknik

Page 1

Sveriges Äldsta Byggtidning

TEMA: Sunda hus/Energi

Hållbara bostadsbyggnader Nr 5 • 2016 augusti 108:e årgången


TERMODECK GER HUSET HÖG KOMFORT TILL LÅG KOSTNAD ®

TermoDeck ® är ett system för uppvärmning, kylning och

Systemet är tyst, kräver lite underhåll och inga radiatorer behövs.

ventilation som utnyttjar både byggnadskonstruktionen och

Då TermoDeck® är materialsnålt, blir det också billigare att bygga.

betongen. Tilluften förs genom håldäckbjälklagets kanaler

Därtill, enligt en nyligen gjord undersökning, är systemet upp till

så att värme och kyla kan överföras direkt till betongen och

25% billigare än med traditionella radiatorlösningar. Det finns

göra ett energieffektivt och behagligt boende ännu bättre.

över 2 000 000 m2 TermoDeck ® i världen. Prova du med.

3

1

”TermoDeck is a low energy system which literally builds thermal energy storage into new building structures”

HUS MED TERMODECK ® : 1. Lärkträdet, Vara / Vara Byggkonsult AB 2. Gladan, Stockholm / Rosenbergs arkitekter 3. Tuletornen, Sundbyberg / Vera Arkitekter

WWF Climate Solver, YouTube

2

strangbetong.se

TERMODECK – ETT KONCEPT FRÅN STRÄNGBETONG SVERIGES LEDANDE STOMBYGGNADSFÖRETAG ®


MINSKA KYLBEHOVET MED ENERGIBESPARANDE SOLFILM FRÅN 3MTM! Solfilm minskar kylbehovet i fastigheten, ger en jämnare temperatur och ett bättre arbetsklimat. Vi hjälper till med energikalkyl, survey, stresstest av glas, rådgivning och montage. Vi har marknadens bästa produkter och mest omfattande garantier, ställda av 3M och Systemtext.

Kontakt och rådgivning: Jörgen Tönnes, Säljare sol- och säkerhetsfilm 08-441 38 81, jorgen.tonnes@systemtext.se

BI Distant-Fukt

Ha trådlös kontroll på betongfukten Betongindustri erbjuder sina kunder marknadens mest avancerade system för trådlös mätning, insamling och överföring av data från byggarbetsplatser. Verktyget BI Distant-Fukt gör det bland annat möjligt att hålla koll på betongens uttorkningsförlopp för att bättre kunna planera det fortsatta bygget. För mer information gå in på www.betongindustri.se alternativt kontakta våra tekniska säljare.

Bygg & teknik 5/16

3


Det är utsidan som räknas.

Byggnaden Santagostino Multipurpose Centre i Milano med sin speciella karaktär. Utformning och materialval: Ludovico Borri och Giacomo Cavadini, Humusstudio.

Byggkeramik är ett material som inspirerar till lek med form färg och yta. Det är bestående och skänker skönhet till stadsrummet både i dag och i morgon. Vill du veta mer om byggkeramik? Kontakta oss på Byggkeramikrådet. Vi är Sveriges stora auktoritet inom kakel och klinker och delar gärna med oss av vår kunskap. Byggkeramikrådet AB, telefon: 08-641 21 25 , e-post: info@bkr.se, hemsida: www.bkr.se


ledare

I detta nummer Byggnytt

8

I detta nummer 11 Produktnytt • • • • • • • • • • • • •

Metoder för riskbedömning Byggnytt av historiska byggnader Personnytt

12

Hållbara byggnader är fuktsäkra

17

Farliga ämnen i byggprodukter -

20

Produktnytt

vägledning vid avvikelsehantering Smart styrning av uppvärmning i

25

lägenheter för lägre klimatpåverkan Tvärvetenskaplig energiforskning med uppföljning visar andra resultat än ogrundade mediauppgifter

28

Förnyelse utan stora förändringar

Det känns ärofyllt att få ta över chefsredaktörsrollen på Sveriges äldsta byggtid-

8 ning. En 108 år gammal tradition i byggteknikens kunskapsspridning. Bygg & 9 teknik har i hela mitt yrkesliv haft en viktig plats i tidningshyllan. Att nu axla 10

rollen att förse alla som är verksamma inom byggbranschen med intresse för teknik och funktion blir spännande och intressant. Jag har en bakgrund att stå på, men det gäller att stå stadigt och vara öppen i utvecklingen av byggtekniken. De svenska tidskrifterna har fortfarande en viktig roll hos sina läsare även om det digitala nyhetsintagandet ökar starkt hos många målgrupper. Enligt Sveriges Tidskrifter så läste en av fyra en tidskrift igår. Det är till exempel fler än antalet som tog del av gratisutdelade morgon- och lokaltidningar, kvällstidningar eller direktreklam. Antalet tryckta tidskrifter ökar fortfarande, men blir ofta mer riktade mot sina målgrupper. Man vill läsa det man är riktigt intresserad av, och man vill lita på att den tidskrift man prenumererar på håller intressanta och kunniga artiklar.

Uppföljning av inomhusmiljö och hälsa 37 Stor potential att bygga giftfritt

Klimatpåverkan kartlagd för ett flerbostadshus i trä

51

Varifrån kommer möglet?

53

Solallén - uppföljning av energi- prestanda för ett netto-nollenergihus

57

Tysta områden i Göteborgsregionen

62

OMSLAGSFOTO: LARS HAMREBJÖRK KLIMATSMARTA BOSTÄDER I MÅNSPINNAREN I NORRA DJURGÅRDSSTADEN, STOCKHOLM

Tidskrifterna måste dock hålla sig hand i hand med de digitala informationskanalerna. Där letar man idag ofta sitt informationssökande efter ny kunskap. Men oftast vill man sedan läsa den hittade informationen i tryckt format. Att läsa informationen i lugn och ro på ett lättläst format – en tryckt tidskrift. En traditionsrik och uppskattad informationskanal i det tryckta mediet kommer alltid ha en säker målgrupp, som fortsätter att läsa den kunskap som på regelbundna tider kommer i din brevlåda eller till ditt skrivbord. Det gäller att behålla det som uppskattas bland sina egna målgrupper, men även ha ögonen öppna för lite förnyelse för att fånga in kommande målgrupper. Det blir en intressant tid den närmsta tiden, att sätta mig in i traditioner och möjligheter i tidskriften Bygg & teknik. Det chefredaktör gäller att bevara goda traditioner men även att ta in en viss förnyelse. Ni får gärna höra av er till mig som ny chefredaktör för er ”hustidning” i byggteknikens värld. Vad vill ni att vi blir ännu bättre på? Vad är det som är så bra med Bygg & teknik att ni fortsätter att läsa tidningen så fort den kommer ut? Vad skulle ni vilja skriva om i er tidning? Och vad skulle ni vilja läsa om, men som inte idag finns i Bygg & teknik?

OMSLAGSFOTO: .

Chefredaktör: Lars Hamrebjörk MDahlin ARIA BROBERG AnsvarigChefredaktör: utgivare: Stig Ansvarig utgivare: STIG DAHLIN Annonschef: Marcus Dahlin Annonschef: MARCUS DAHLIN Annonser: Roland Dahlin © Förlags Annonser: ROLAND DAHLIN Copyright: AB Bygg & Teknik © Copyright : Förlags AB Bygg & teknik Redaktion och annonsavdelning: SveavägenRedaktion 116, 113och 50 annonsavdelning: Stockholm Sveavägen 116, Telefon: 08-408 861 00113 50 Stockholm 08-408 861 00 Hemsida:Telefon: www.byggteknikforlaget.se Hemsida: www.byggteknikforlaget.se E-post: fornamn@byggteknikforlaget.se förnamn@byggteknikforlaget.se Tryckeri:E-post: Lenanders Grafiska, Kalmar Tryckeri: Lenanders Grafiska AB, Kalmar ISSN 0281-658X ISSN 0281-658X

Man vill lita på att tidskriften håller intressanta och kunniga artiklar

42

Utveckling av metoder för utvärdering 46 av slagregnstäthet i fasadsystem av puts på isloering av mineralull

ledare

Bilaga medföljer

””

Lars Hamrebjörk, chefredaktör lars@byggteknikforlaget.se

Eftertryck och Eftertryckav och kopiering kopiering av ej text och bild text och bild ej tillåtet tillåtetutan utan redaktionens redaktionens medgivande medgivande. ––––––––––––––––––––––––––– Nr 1 v 3 Nr 5 v 32 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 2 v 10 Nr 6 v 37 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 3 v 14 Nr 7 v 42 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 4 v 20 Nr 8 v 47 –––––––––––––––––––––––––––

Nr 5 • 2016

Numm er 5 • 2016 augusti årgångAug 108usti Årg ång 108 TS-kontrollerad fackpressupplaga TS-kontrollerad 2015: 6 800 ex fackpressupplaga

2015: 6 800 ex

QR-kod

Medlem av

Medlem av

Helårsprenumeration 2016: 401 kr + moms Helårsprenumeration 2016: 401 kr + moms Bankgiro 734-5534 Lösnummerpris 80 kronor Bankgiro 734-5531 Lösnummerpris 80 kronor

Bygg & teknik Bygg 5/16 & teknik 5/16

5 5


FEM-Design

15

Tredimensionell analys och dimensionering fÜr stül, trä och betong.

Nya mÜjligheter med FEM-Design SBI Steel Joints! ž 51 olika lÜsningar. ž Använd fÜrdefinerade

ž 7 typer enligt

StĂĽlbyggnadsinstitutet, SBI.

lĂśsningar och dimensionera kopplingar med svetsar och skruvkopplingar.

ž Definiera laster och stülprofiler i stand-alone versionen, eller fü knutpunkten beräknad automatiskt i modellen med 3D Structure där resultat frün olika lastkombinationer kan analyseras.

ž Enkla och Üversiktliga resultat och utnyttjandegrader.

ž Spara dina lÜsningar fÜr framtida kopplingar.

ž Fü en dokumentation med

detaljerade ritningar pĂĽ hur kopplingen ser ut.

StruSoft AB Fridhemsvägen 22 217 74, MalmÜ info@strusoft.com 040 53 01 00

www.strusoft.com

Sweden | Denmark | UK | Australia | Hungary | Estonia | UAE | India

Konferens om fĂśrebyggande och byggnadstekniskt brandskydd

Scandic Infra City, Upplands Väsby 23-24 november www.brandskydd2016.se 8QWLWOHG

Vi mĂĽnar om klimatet – bĂĽde inne och ute! PĂĽ TQI engagerar vi oss gärna i allt som rĂśr en fastighets tekniska välmĂĽende. VĂĽrt helhetsperspektiv omfattar byggnaden och människorna som vistas i den, men även miljĂśn. Resultatet blir enkla, säkra och funktionella lĂśsningar som tillsammans med effektiv energihushĂĽllning ger ett rationellt och trivsamt hus under lĂĽng tid framĂśver.

TQI tillhandahüller expertkompetens inom: Projektering och projektledning. Ny- eller ombyggnation. Utvärdering och energieffektivisering. VVS, kyla, styr & Üvervakning. Digital dokumenthantering. Teknisk fÜrvaltning, drift och underhüllsplanering.

6

W W W.TQI.SE

Bygg & teknik 5/16


Med nollvision och närproducerad cement bygger vi framtiden Med nollvision och närproducerad cement bygger vi ett hüllbart samhälle. Cementa och HeidelbergCement Northern Europe har formulerat en vision om att nü klimatneutralitet 2030. En vision som innebär noll koldioxidutsläpp under cementproduktens livstid. Läs mer om vürt arbete pü www.cementa.se.

Cementa AB ingür i den internationella byggmaterialkoncernen HeidelbergCement som har cirka 45 500 medarbetare i fler än 40 länder. 4WITTER CEMENTAAB p &ACEBOOK FACEBOOK COM #EMENTA!" p )NSTAGRAM #EMENTA!"

Nya plastdetaljer? 35 ĂĽrs erfarenhet av rĂśtsvamp och mĂśgel i hus. Kontakta oss.

Vi gĂśr hela jobbet

- Produktutveckling - Prototyper - Formtillverkning - Formsprutning termoplast - Formpressning härdplast - Montering och packning

PolymerDon är sedan 2014 en del av Mälarplast

Mälarplast AB - tel 016- 517240 - www.malarplast.se Bygg & teknik 5/16

7


i nyproduktion av flerbostadshus. En yttervägg, oavsett om det är en utfackningsvägg eller inte, är en viktig del i husets klimatskal. Därför ska den uppfylla en rad olika kriterier som termiskt isolerande, luft‐ och ångtät, vattentät, ljudisolerande och brandskyddande.

Betong blir allt vanligare i icke-bärande ytterväggar.

Utfackningsväggar i betong ökar visar ny undersökning De traditionella utfackningsväggarna av stål och trä som dominerat i decennier är inte längre givet för alla. Istället ökar användningen av utfackningsväggar i betong visar en enkätundersökning som Svensk Betong låtit genomföra. Drygt 40 procent av de svarande företagen menade att betongen har ökat i användning. Tre procent av de företag som deltog i undersökningen säger att de valt att minska användningen av betong som byggmaterial. – Vi ser i undersökningen en tydlig trend som visar på en ökad användning av betong som byggmaterial till utfackningsväggar, säger Malin Löfsjögård, VD Svensk Betong. Det vanligaste argumentet för att använda betong är att det klarar fukt och mögel bättre än andra material. Knappt 40 procent av de som svarade angav det som huvudskäl. Det näst vanligaste argumentet för betong var att det ger bra ljudisolering. Nästan var fjärde framhöll det i enkäten. Därefter berodde valet på mindre underhåll, problem med andra byggmaterial och slutligen betongens goda termiska förmåga att lagra värme. – Att betongens goda egenskaper som att tåla fukt och inte mögla lyfts fram som främsta skälet till ökad användning som material till utfackningsväggar är inte förvånande, särskilt inte mot bakgrund av de senaste årens skandaler och debatt om fukt- och mögelproblem vid viss byggnation, fortsätter Malin Löfsjögård, VD Svensk Betong. Utfackningsväggar är icke-bärande ytterväggar som är den vanligaste ytterväggen

campus Albano - ett vetenskapligt nav i Stockholm”, Skiss: Christensen & Co Arkitekter.

Akademiska Hus miljardinvesterar i campus Albano Skiss: Christensen & Co Arkitekter

Akademiska Hus investerar 2 990 miljoner kronor i den fortsatta utvecklingen av campus Albano. Området ska bli ett vetenskapligt nav som knyter ihop universitetshuvudstaden Stockholm och bildar ett hållbart campus med utbildningsmiljöer för över 15 000 studenter och forskare. Här byggs också cirka 1 000 studentbostäder och lokaler för kommersiell service. Första spadtaget för Albano togs i november 2015. Den investering som nu beslutats är en delinvestering som omfattar tre byggnader för Stockholms universitet samt en byggnad för KTH. Byggnaderna kommer att bestå av både aktivitetsbaserade och traditionella kontors- och undervisningsmiljöer med hög flexibilitet som kan passa olika verksamheters behov. Undervisningslokalerna kommer även att innehålla pausutrymmen och pentryn för studenter. I byggnaderna kommer också finnas allmän service, däribland caféer och restauranger, och ett för Stockholms universitet och KTH gemensamt undervisningslabb (ett Vetenskapens hus). I takt med att Stockholms universitet och KTH växer behövs nya lokaler på både kort och lång sikt där universiteten kan verka och samverka med varandra och det omgivande samhället. Totalt kommer cirka 100 000 kvadratmeter universitetslokaler att byggas och cirka 1 000 studentbostäder.

Poseidons förnyelse av Backa Röds Pärlor.

Poseidon vinnare av Årets Bästa Renoveringsprojekt Gedigen dialog med de boende och tydligt framtidsfokus i bostadsområdet Backa Röds Pärlor. Det är några av skälen till att Bostads AB Poseidon i Göteborg tilldelas SABOs utmärkelse Årets bästa renoveringsprojekt. – Målet med tävlingen är att vaska fram de mest lyckade och inspirerande renoveringsprojekten i Sverige. Även denna gång fick vi in elva bidrag från Sveriges byggherrar som alla håller hög kvalitet och kan inspirera andra byggherrar som står inför renoveringsutmaningar, säger juryns ordförande Jan Borgbrant, professor emeritus vid Luleå tekniska universitet. Juryns motivering till vinnaren Bostads AB Poseidon lyder: ”Företaget har genom långsiktigt målinriktat arbete lyckats omvandla ett problemfyllt bostadsområde. Området beskrivs nu som ett attraktivt och tryggt boende med höjd status. Genom stort miljöfokus, forskningssamarbete och gedigen boendedialog har projektet lyckats skapa hållbara och moderna hus. Poseidon har i projektet ”Backa Röds Pärlor” visat på ett lyckosamt helhetsgrepp för områdesutveckling. Projektet är planerat och genomfört med framtidsfokus vilket många byggherrar kan inspireras av.”

8

Bygg & teknik 5/16


byggnytt AB Stångåstaden i Linköping får ett hedersomnämnande för sitt bidrag där bolaget omvandlat 66 lägenheter till 84 genom att använda ”gömda” utrymmen. Även MKB Fastighet AB i Malmö får ett hedersomnämnande för bidraget Lokal till Hem där bolaget bland annat arbetat i nära samarbeta med olika myndigheter.

Sweden Green Building Council når 300 medlemmar Sveriges största medlemsorganisation för hållbart byggande, har nu 300 medlemmar. Föreningen har sedan den grundades haft en stark medlemsutveckling och att man nu når 300 medlemmar är ytterligare ett bevis för att den svenska branschen är mycket engagerad i hållbarhetsfrågor. – Att SGBC växer är viktigt för vårt uppdrag, men också ett tecken på att uppdraget är viktigt. Med certifiering av byggandet tar vi hela tiden steg mot ett hållbart samhälle. Det gör skillnad och många vill vara med på den resan, säger Reinhold Lennebo, styrelseordförande i föreningen. Föreningens 300:e medlem blev CIT Energy Management AB, som arbetar med att identifiera och säkerställa lösningar för energieffektivitet och inomhusklimat i byggnader. Med allt fler medlemmar från alla delar av bygg- och fastighetsbranschen fortsätter Sweden Green Building Council att vara en röst för framtidens hållbara städer, arbetsplatser och bostäder.

Bostadsbyggandet mot nya höjder Bygginvesteringarna har gått starkt tack vare hushållen som drivit på tillväxten i svensk ekonomi. Produktionen av nya bostäder fortsätter att vara den främsta anledningen till att bygginvesteringarna ökar både 2016 och 2017. Investeringsuppgången dämpas dock nästa år när hushållens efterfrågan mattas av. Det framgår av en ny konjunkturprognos från Sveriges Byggindustrier. Utvecklingen i världsekonomin går fortsatt knackigt, men i Sverige råder just nu högkonjunktur på hemmamarknaden. Det är hushållen som är motorn för utvecklingen den närmaste framtiden och det är även de som

fortsätter att lyfta bostadsbyggandet mot forna tiders höjder. – Bostadsbyggandet går fortfarande fantastiskt bra, men vi kan inte se att det lyfter ytterligare framöver. Både skattehöjningar och politiskt beslutade kreditrestriktioner kommer att påverka efterfrågan på ägda bostäder negativt. I flertalet andra delsektorer ser det fortsatt ljust ut, däremot dämpas byggkonjunkturen nästa år av att byggandet inom både industrin och energisektorn minskar, säger Johan Deremar, nationalekonom på Sveriges Byggindustrier.

längst ner i huset finns en tvättstudio där man kan ta en fika tillsammans med grannarna eller sitta och arbeta i väntan på att tvätten blir klar. De 28 utvalda hyresgästerna är i åldrarna 19-50 år, hälften män och hälften kvinnor. Redan före inflyttningen har de kunnat bekanta sig i en sluten Facebookgrupp som ska fungera som en dialogarena. Hyresgästerna ska ju inte bara bo i HSB Living Lab, utan kommer också att delta aktivt i forskningen genom tester, beteende och upplevelser i huset. Studiebesök av forskare från världens alla hörn kommer att höra till vardagen. Forskningen i HSB Living Lab har redan börjat. Dagen efter första inflyttning höll Chalmers, Tieto, HSB och Tengbom en workshop för de boende i bland annat Virtual Reality, VR. I hela huset finns 2 000 sensorer som bland annat mäter värme, energianvändning, hur mycket koldioxid de boende andas ut och hur många gånger kylskåpsdörren öppnas.

Ny rapport om byggandets klimatpåverkan

HSB Living Lab vid Chalmers.

Klara, färdiga – forska! De första hyresgästerna i HSB Living Lab är nu på plats i Johanneberg Science Park vid Chalmers i Göteborg. Det världsunika experimenthuset ska under det närmsta decenniet generera ny kunskap för byggande och boende. De utvalda studenterna fick då nycklarna till den plats där de framförallt ska bo, men också vara forskningsobjekt så länge de är hyresgäster. Alla lägenheter har egen vask, toa och rymligt sovloft. Lägenheterna är uppdelade i kluster om sex vardera med en gemensam yta med dubbelkök, två badrum, vardagsrum och balkong. Köksoch städutrustning delar man på, liksom annan utrustning man använder relativt sällan som t ex kaffe- och vattenkokare och strykutrustning. På samverkansplanet

I rapporten ”Livscykelberäkning av klimatpåverkan för ett nyproducerat energieffektivt flerbostadshus med massiv stomme av trä” redovisas en livscykelanalys av ett åttavånings flerbostadshus med stomme av korslimmat trä (KL-trä) i kvarteret Strandparken i Sundbyberg. Huset färdigställdes av Folkhem 2013. Studien visar att byggprocessen, inklusive materialproduktion, byggtransporter och byggproduktion, står för nästan 40 procent av den studerade träbyggnadens totala klimatpåverkan över en analysperiod på 50 år. Det är alltså viktigt att beakta byggprocessens klimatpåverkan också vid trähusbyggande. - Rapporten är en del i vårt arbete med att sprida kunskap om klimatpåverkan från byggandet. Vi hoppas att den ska hjälpa byggföretagen att prioritera rätt åtgärder för att minska klimatpåverkan i alla led i byggprocessen, säger Maria Brogren, energi- och miljöchef Sveriges Byggindustrier.

Välkommen också till Bygg & Tekniks hemsida: byggteknikforlaget.se

Bygg & teknik 5/16

9


Silent Wall En högeffektiv yttervägg med hög fuktsäkerhet för bullriga stadsmiljöer från Saint-Gobain. En komplett yttervägg som klarar kraven på inomhusljudnivå enligt ljudklass B, även i de mest bullerutsatta områdena. Finns i tre varianter: för måttliga (≤ 56 dB), höga (≤ 65 dB) och mycket höga (≤ 70 dB) trafikbullernivåer. Saint-Gobain Silent Wall består av välkända produkter och system från Weber, ISOVER och Gyproc och ytterväggens fasadsystem är dessutom P-märkt; tvåstegstätad och dränerande putsad fasad. Egenskaper: • Ljudisolering – möjliggör byggnation i trafikbullerutsatta områden med 65 dB ekvivalent ljudnivå vid fasad • Fuktsäker – P-märkt lösning, dränerande och tvåstegstätad fasad • Energieffektiv och ekonomisk; U-värde 0,12–0,13 W/m2•K • Brand EI 60 • Statisk bärförmåga

Zekler lanserar skyddsglasögon under 16 gram 15,7 gram är vikten på Zeklers nya skyddsglasögon Zekler 36. Genom att

skapa en lätt produkt med optimal passform vill Zekler bidra till att minimera de risker som bygg- och industriarbetare möter i arbetet och på så vis göra det enklare för medarbetare att skydda sig. Zekler 36 har ett modernt snitt, skapad av designern Anders Kristiansson – som även står bakom Zeklers kollektion Nordic line. Det ska vara enkelt för bygg- och industriarbetare att skydda sig. Nu lanserar Zekler nästa steg i arbetet med att bidra till en säkrare arbetsmiljö; Zekler 36. Den främsta anledning till framtagningen av de 15,7 gram lätta skyddsglasögonen är insikten kring viktens betydelse för komfort och därmed säkerheten.

Smartare och effektivare byggande med nytt koncept Eflex, som är namnet på konceptet, är ett system av produkter som möjliggör elinstallation i huvudsak utan någon kabeldragning i väggar. Kabeldragningen görs istället i prefabricerade lister med anpassade eluttag. Brytning och styrning av ström sker genom trådlös och batterifri teknik helt utan kabeldragning. Eflex, ger minimala väntetider mellan olika yrkesgrupper. De flesta känner säkert till att hantverkarna väntar på varandra för att till exempel färgen eller betongen skall torka. Att lister med mera inte är klara. Ja, listan kan göras lång. Elinstallationen i detta fall görs sist och oberoende av övriga yrkesgrupper och kan ge upp till halva installationstiden för el. Det ger också ökad leveranssäkerhet genom minskade störningar och reducerad osäkerhet i arbetsflödet. Vi står inför ett stort renoveringsbehov i miljonprogrammet och då finns det en rad fördelar med Eflex. Till exempel behövs ingen kabeldragning i gamla rör utan sockellisten kan monteras direkt på gips, trä eller betongväggarna.

Förebyggande brandsäkerhet betalar sig Nya färger skapade med innovativ teknik Altro har presenterat ytterligare 16 färger av sitt säkerhetsgolv Altro Aquarius, alla med den nya AltroBeadTM-teknologin. De nya färgerna ger en varm och hemtrevlig känsla och har utvecklats med trivsel, värme och avkoppling i åtanke. Man slipper den kliniska känsla som är vanlig i vissa miljöer utan att därför kompromissa med säkerheten. Precis som resten av sortimentet, har de nya golven ett PTV-värde (friktionsmätning med pendelmetoden) på ≥50. De nya färgerna har utvecklats för miljöer som vårdhem, studentbostäder, spaanläggningar och sociala bostäder och passar perfekt tillsammans med Altro WhiterockTM hygieniska väggbeklädnader, som bildar ett vattentätt system för ökad säkerhet och hygien.

Att satsa på förebyggande brandsäkerhet vid nybyggnation och renovering kan med råge betala sig i slutändan. Material med hög brandskyddsklass ger räddningspersonalen mer tid till att evakuera, hämmar utvecklingen av giftig rök och kan spara fastighetsägaren miljontals kronor vid återuppbyggnaden. Trenden med öppna kontorslandskap ställer stora krav på förebyggande brandsäkerhet. Hedström & Taube ansvarade för att bygga ett 35 000 m2 stort huvudkontor till ett större telekombolag och som undertakslösning valde de akustikskivorna

10

Bygg & teknik 5/16


produktnytt ROCKFON Blanka. Normalt är syftet med akustikundertak att sänka ljudnivån i de stora öppna rummen, men undertaksskivorna utgör även ett passivt brandskydd vid händelse av brand. Stenullen i ROCKFON Blanka faller inte sönder när det utsätts för brand, eftersom det är obrännbart och har en smältpunkt på över 1000 grader. Andra undertaksskivor, av t.ex. glasfiber, tappar formen av värmen, faller ner och riskerar att antända möbler och annat, säger Rasmus Falk på Hedström & Taube.

Organiska bullerskärmar – En växande trend

Buller är ett växande problem när transportleder och industrier ska samsas på ytor tätt intill kontor och bostäder. Många av de bullerplank som finns på marknaden reflekterar bullret och är dessutom inte vare sig miljövänliga eller estetiskt tilltalande. Därför har Pilebyg utvecklat en bullerskärm i pilträ, som absorberar ljudet, lagrar koldioxid och levereras som levande träd eller torkade, flätade pilstammar. Som om inte det vore nog gör de mindre avtryck på klimatet jämfört med den klimatkrävande framställningen av t.ex. stål och betong. – Pilträden tas fram i egna, kontrollerade och snabbväxande odlingar. Därmed bidrar de inte till skövlingen av regnskogen. Pilen odlas extensivt och det sker ingen förorening av grundvattnet, säger Pierre Cervin, på Byggros, som säljer bullerskärmarna. Pilträbullerskärmarna finns såväl som levande pilträd (som fortsätter växa) som

i form av torkade pilstammar. Den optimala klimatlösningen med bullerskärm är en i levande pil, som inte bara lagrar den mängd koldioxid som pilträden tagit upp under sin uppväxttid. De fortsätter dessutom lagra ny koldioxid under bullerskärmens levnadstid när den växer under sommarhalvåret och är gjord i 100 % återanvändbart material. De torkade pilträbullerskärmarna har å sin sida fördelen att de inte kräver något underhåll.

Paroc lanserar en unik renoveringspanel Reface är ett helt nytt koncept för renovering av affärsfastigheter där en modern, välisolerad renoveringspanel sätts utanpå befintlig vägg. Konceptet reducerar avsevärt tidsåtgången för en renovering. Tack vare att man inte behöver riva befintliga väggar slipper man kostnader för att forsla bort och återvinna byggavfall. Men kanske viktigast av allt; verksamheten kan pågå obehindrat under renoveringsarbetet. Dessa faktorer hjälper alla till att avsevärt reducera kostnaden för en renovering. PAROC Reface paneler är tillgängliga i samtliga Paroc-färger. Den moderna panelen förbättrar snabbt fastighetens utseende och ökar på samma gång fastighetens värde. Desutom förbättras byggnadens energieffektivitet och uppvärmningskostnaderna minskar. ”Reface placeras enkelt utanpå de befintliga väggarna och verksamheten kan fortsätta bedrivas som vanligt under tiden som renoveringen pågår. Med en förbätt-

rad energieffektivitet och minskade uppvärmningskostnader ökar värdet på byggnaden, berättar Mika Seppänen, som är ansvarig för nya produkter, Paroc Panels Systems

Pilotanläggning för tillverkning av smarta fönster ChromoGenics pilotanläggning som framställer dynamiska glas för solskydd, så kallade smarta fönster, är delfinansierad av Energimyndigheten. Den flexibla glaslösningen ger effektivt solskydd som kan minska behovet av kylning av bostäder och lokaler med upp till 50 procent. I projektet har ChromoGenics utvecklat och demonstrerat en skalbar metod för framställning av det dynamiska glaset inklusive metoder för formskärning, laminering samt montering. – Det finns en stor potential för utveckling av företaget. Om man utgår från nybyggnation av kommersiella fastigheter i Europa och antar att glasfasader, takfönster och fasta fönster utgör 70 procent av alla fönster så utgör detta segment en total årlig marknad på mer än 600 miljoner kvadratmeter, säger Thomas Almesjö, VD på ChromoGenics. – Den lätta och flexibla formen och enkla lamineringen gör att introduktionen av ChromoGenics produkt på marknaden har goda förutsättningar eftersom produkten kan säljas direkt till isolerglastillverkare och enkelt fraktas längre sträckor. Många konkurrerande lösningar kräver att hela isolerglasenheter måste tillverkas från grunden, vilket påverkar lönsamheten då fönster väger väldigt mycket och är skrymmande. Tillverkningen brukar därför sällan bli lönsam om de måste fraktas längre än 50 mil från fabrik till kund, säger Boris Gyllhamn, senior rådgivare på Energimyndigheten.

Bygg & teknik 5/16

11


Metoder för riskbedömning av historiska byggnader Idag finns det ett behov av energi­ effektivitetsåtgärder i historiska byggnader. För att säkerställa att sådana åtgärder kommer att ge det planerade resultat, utan att skada byggnaden eller skapa dåligt inom­ husklimat, krävs en helhetssyn. För att kunna föreslå åtgärder krävs en grundlig förståelse av det byggnads­ antikvariska värdet, den befintliga byggnadens funktion och hur åtgär­ derna kommer att påverka byggna­ den. Detta kräver en tvärvetenskap­ lig kompetens som tar hänsyn till bland annat byggnadsantikvariska, byggnadsbiologiska och byggnads­ fysikaliska faktorer. Inom detta pågående projekt inom programmet ”Spara & bevara” utvecklas en metodik för att bestämma status av den befintliga byggnaden och en metod för riskbedömning av energisparåtgärder. Målet är att utveckla säkra lösningar för energisparande åtgärder i olika typer av byggnader. Det finns idag ett stort fokus på hur klimatet påverkar livslängden på material i historiska byggnader. Mindre känt är problemet hur andra förändringar signifikant kan påverka den byggnadsfysikaliska funktionen och eventuella följdskador på grund av detta, Haugen et al. (2011). De flesta av Skandinaviens historiska byggnader har vid olika tillfällen genomgått förändringar i design och användning. Äld­re byggnader har renove-

Artikelförfattare är Jesper Arfvidsson, professor i Byggnadsfysik, LTH, Björn Bjeke-Holtermann, Byggnadsantikvarie, Tyréns AB och Johan Mattsson, biolog, Myocteam AS, Oslo.

Figur 1: Vid undersökning av historiska byggnader måste flera aspekter beaktas för at kunne ge en optimal förståelse och utvärdering av situationen.

rats med nya konstruktionslösningar och material. Ändrade krav på inomhusklimat och energianvändning har lett till att nya värme- och ventilationssystem har installerats. Resultaten av dessa förändringar har inte alltid varit tillfredsställande, och ibland resulterat i skador av olika slag eller ett icke-acceptabel inomhusklimat, Nore et al. (2014). Dessa misstag har lett till omfattande kostnader för skadesanering. Dessutom, i många fall, har viktiga historiska värden förlorats under restaureringsarbetet. Att bygga nya energieffektiva hus kräver hög kompetens inom en rad områden. För att genomföra energibesparande åtgärder i befintliga byggnader krävs ofta ännu mer. Förändringar i tjocklek på värmeisolering, intermittent uppvärmning, nya typer av byggmaterial och minskad eller modifierad ventilation påverkar byggnader termiska och hygroskopiska egenskaper. Dessa förändringar ökar risken för fukt och mögel skador, Mundt-Petersen (2015) och Mattsson (2004). Ol­yck­ligtvis är vanligen fallet att känsligheten och därmed risken för till exempel fuktskador har ökat med dessa åtgärder. Ett antal konstruktioner, som vi vet är känsliga för fukt, kommer att bli ännu känsligare, och nya delar av byggnaden, som tidigare fungerat väl, kommer att hamna i riskzonen. Vi har många exempel på detta i byggnader med krypgrunder eller kall-

vindar som åtgärdades efter energikrisen på 1970-talet. Genom tilläggsisolering av klimatskalet i dåligt isolerade by­gg­nader, kommer temperaturen i kryp, vind och delar av ytterväggen att bli lägre än tidigare under den kalla årstiden. Om varm fuktig luft kan transporteras från uppvärmt utrymme i byggnaden till vinden kyls denna ner och den relativa fuktigheten ökar. Under kalla klara vinternätter kommer ibland insidan av yttertaket att vara så kall att utomhusluften, genom ventilation, kan kondensera på insidan av vinden. Insidan av taket blir skadad, men också vindsbjälklaget på grund av att kondensation som bildas på insidan av yttertaket droppar ner och orsakar fukt- och mögelskador, Nunez et al. (2013). Källarytterväggar isolerades fram till mitten av 1990-talet på insidan, normalt i kombination med en ångspärr på den varma sidan av isoleringen. En sådan konstruktion är en högriskkonstruktion med avseende på fukt, speciellt i gamla byggnader, där det kan finnas risk för inträngning av vatten genom väggen, är risken för både mögelsvampar och rötsvampar extrem hög, Gobakken, L. et al. (2014). Om vi tittar på krypgrunder är det är en annan årstid som blir farlig fuktmässigt. På vintern kyls krypgrunder ner och sedan när våren och sommaren anländer kommer varm och fuktig uteluft att komma in i krypgrunden genom ventilationsöppningarna. Krypgrunden är då

12

Bygg & teknik 5/16


fortfarande kall och när varm fuktig uteluft kommer in i krypgrunden kyls den ner och den relativa luftfuktigheten ökar. När fuktig luft kommer i kontakt med tillräckligt kalla ytor bildas kondens. Detta ökar risken för fukt- och mögelskador, Viitanen (1995), men också risken för nedbrytning av material, Austigaard et al. (2014). Användning av moderna byggmaterial, såsom gipsskivor och fiberskivor i stället för traditionella trämaterial kommer också att öka risken för mögelskador på grund av en dålig mögelresistens i moderna material, Nunez et al. (2013), Nore et al. (2014). Ett antal åtgärder för att minska risken för fuktskador i nya byggnader har under senare tid utvecklats. Dessa bör dock anpassas för att kunna användas i historiska byggnader. Ibland genomförs förändringar av värmesystemet, till exempel från ett lokalt värmesystem till fjärrvärme. En skorsten som tidigare var varm och värmt upp den kalla vinden blir kallt. Det negativa trycket som skapas genom ”skorstenseffekt”, och bidrog till ventilation, är borta. Resultatet kan vara en byggnad, som visserligen är energieffektivt, men har en mycket hög risk för fukt och mögelskador, dålig ventilation och därför en dålig miljö för både byggnaden och människor. En kritisk bieffekt till fuktproblem är också ofta förhöjda radonvärden i dessa dåligt ventilerade byggnader, särskilt i källare och bottenvåningen. Byte av fönster och mer effektiv lufttäthet minskar den naturliga ventilationen i gamla byggnader. I betongbyggnad kan detta vara kritiskt, vi har mätt att det kan ske en förändring av luftomsättningen från cirka 0,5 till mindre än 0,15 omsättningar per timme har dokumenterats efter byte av fönster. För att kunna förbättra energieffektiviteten i en befintlig byggnad på ett korrekt sätt kräver stor kompetens och helhetstänkande för de inblandade. För att kunna hantera den hygrotermiska funktionen i nya energieffektiva byggnader krävs olika typer av beräkningsverktyg samt kunskaper om materialegenskaper. Att energiuppdatera befintliga byggnader krävs ytterligare förståelse för hur den befintliga byggnaden fungerar i dagsläget. En statusbestämning i en tillräcklig detaljnivå är av avgörande betydelse för att kunna bedöma vilka åtgärder som bör övervägas. Målet med det pågående projektet är att utveckla en metod för att säkerställa korrekt bestämning av status samt riskbedömning av energiuppdatering i historiska byggnader. Utföra en riskbedömning av befintliga och framtida problem och skador är komplicerat. Ingen komplett metod för att

Figur 2: Vid undersökning av historiska byggnader måste flera aspekter beaktas för at kunna ge en optimal förståelse och utvärdering av nuvarande situation. Bilden sammanfattar arbetsflödet i utvecklad metod med arbetsnamnet ”3B-metoden”.

hantera detta används idag. För att göra en korrekt bedömning av risken krävs kunskap om ett antal faktorer. Arbetet med att utveckla en metod för fastställande av status och riskbedömning av åtgärder för energiuppdatering av historiska byggnader håller på att utvecklas av experter inom olika områden som arbetar tillsammans. I vårt fall begränsar vi oss för tillfället till byggnadsantikvarier, byggnadsbiologer och byggnadsfysiker. Andra relevanta discipliner kommer efterhand ingå. Genom regelbundna möten och diskussioner, med målet att förstå mer om varandras specifika områden och sätt att tänka, har en första gemensam metod utvecklats. Input har varit redan utvecklade metoder eller riktlinjer inom de olika inriktningarna. Resultat så här långt Arbetet har resulterat i en metod, med arbetsnamnet 3B-metoden, för att ta itu

med Byggnadsantikvariska, Byggnadsbiologiska och Byggnadsfysikaliska aspekter på en befintlig byggnad samt efter vissa åtgärder, se figur 2, Arfvidsson et al. (2014). Vart och ett av de tre områdena har behandlats på ett liknande sätt som gör det möjligt att hantera dem alla i samma system. Systematiken i metoden är inspirerad av ByggaF-metoden, Mjörnell et al. (2012), som är utvecklad för att bedöma fuktsäkerheten i byggnader genom hela byggprocessen. Byggnadsfysikdelen behandlar energieffektivitet, fuktsäkerhet, ventilation och inomhusklimat, men även byggteknik. Ett antal checklistor har utvecklats för att täcka och bedöma de olika byggnadsfysikaliska aspekterna. Byggnadens biologiska del handlar om förekomsten av olika typer av svampar och insekter. Exempel på checklistor har utformats för att underlätta möjligheten

Bygg & teknik 5/16

13


att bedöma graden av angrepp och hur farligt det är, men också orsaken bakom och sättet att minimera framtida negativa effekter, Mattsson (2010a). Det är viktigt att skilja mellan gamla, inaktiva och pågående aktiva attacker av olika typer av biologisk nedbrytning. Man måste också kunna bedöma vilka organismer som förekommer samt de aktuella byggnadsfysikaliska processer som orsakar lämpliga betingelser för biologisk nedbrytning. Dessutom är det viktigt att skilja mellan arter som lätt kan utvecklas ytterligare även under låga värden på luftfuktighet och de som dör ut om det blir tillräckligt torrt. Denna kunskap och förståelse är i själva verket grunden för att kunna bedöma konsekvenserna av olika åtgärder för energieffektivitet i byggnaden i fråga. Byggnadsantikvariska aspekter handlar om byggteknik, traditionella byggnadsmaterial och kulturvärden. Vården av de historiskt värdefulla byggnaderna styrs av vissa allmänna principer och särskilda krav och lagstiftningar, baserat på varje byggnad individuella kulturella och tekniska egenskaper. Några allmänna riktlinjer är; bevara karaktären, med hjälp av minimalt invasiva procedurer, förebygga skador, med traditionella material och traditionella tekniker. Detta utesluter inte nödvändigtvis modern teknik så länge det bevarar både karaktär och husets ”liv”, både i sin helhet och detalj. Metoden är uppdelad i olika delar: 1.Byggnaden (klimatskalet) 2.Interiören (förlora och fast) 3.Byggnadstekniska installationer 4.Klimat (utomhus, inomhus) 5.Gällande lagar och förordningar (informativa delen) Informationen byggs upp av de olika experterna ”botten och upp”. Alla detaljer behandlas och sätts successivt ihop i större och större enheter och moduler som antingen är godkända eller inte. I figur 3 ges en schematisk bild av processen. När statusbestämningen är genomförd är det mycket lättare att se vad som ska göras och vad som är mest angeläget att ta hand om. Olika åtgärder och hur de kan påverka andra delar i systemet måste bedömas. Någon form av riskbedömning måste göras. Resultat av det metodiska arbetet ger en översikt över den nuvarande statusen av byggnaden och även möjligheterna för olika åtgärder. Den bildar en holistisk bas för att beslutsfattare ska kunna bestämma vad du ska göra och till vilken risk. Nu används metoden från andra hållet,

Figur 3: ”Botten och upp”-processen. All information sätts successivt ihop i större och större enheter. Målet är att ge en lättförståelig översikt som grund för beslutsfattare.

Figur 4: Översikten över statusen på byggnaden visas med färgade ruto. För mer detaljerad information är det möjligt att stega sig ner och få mer och mer information om bakgrunden till olika problem eller skador.

”topp till botten”. Om en modul inte godkänns, är det möjligt att stegvis gå ner i hierarkin och i detalj hitta orsaken till att en särskild del eller funktion inte godkänts. Anledningen kan hittas i någon av de tre huvuddelarna; byggnadsantikvariska, by­gg­nads­biologiska eller byggnadsfysikaliska aspekterna. En utmaning i ”Byggnadsantikvariska aspekter” är att hitta nivåer och adekvat information och riktlinjer inom metoden så att kulturella och historiska värden kan identifieras och bevaras. Som användare av metoden måste man också vara medveten om, och acceptera, att bevarandeaspekter inte alltid leder till optimala förbättringar och vice versa. En annan utmaning är att göra hela metoden tillräckligt användarvänlig och lätt att tolka. Av historiska byggnader och de traditionellt utförande behöver en lämplig balans uppnås mellan byggnadsvård och

åtgärder för att förbättra energieffektiviteten om bestående skador ska undvikas såväl byggnadens karaktär, betydelse och material, English Heritage (2012). En förståelse av vad som utgör särskilt intresse eller betydelse i en historisk byggnad kräver erfarenhet. Mycket ofta måste tekniska, filosofiska och estetiska konflikter lösas och ibland blir mycket kreativa lösningar på problem nödvändiga. Under sådana omständigheter finns det ingen genväg till kunskap som kan ersätta skicklighet och bedömningar från kvalificerade och erfarna professionella rådgivare, såsom arkitekter eller andra specialister inom området. Dessa människor har ofta både den tekniska förmågan och bred kunskap om historiska byggnader som är viktigt för att kunna ge korrekt information avseende underhåll och anpassning, English Heritage (2012). För att föreslå åtgärder i en befintlig

14

Bygg & teknik 5/16


ICOPAL. Ingen skyddar huset bättre Radon är en hälsofara. Det är en naturlig, luktfri och radioaktiv gas som dödar ca *500 personer årligen. Med Icopals Gas-och Radonmembran håller du radon och andra markgaser ute. Bygg in tryggheten redan från start.

Gas- & radonmembran

Säkert och enkelt skydd av inomhusmiljön

* i Sverige enligt strålskyddsmyndigheten

Icopal System Radon Ingen skyddar huset bättre I icopal.se

Grundannons-trygghet-Radon-160706.indd 1 Bygg & teknik 5/16

2016-07-08 08:50:24

15


byggnad, är det viktigt att känna till status av byggnaden i utgångsläget. Man måste få en klar bild av hur den befintliga byggnaden fungerar byggnadsfysikaliskt idag (och kanske även hur det var tänkt att fungera från början), med tanke på värme-, luft- och fukttransport i material och konstruktioner och vilket inflytande olika förändringar kan ha. Konditionen hos material och strukturer måste bestämmas med hänsyn till fuktexponering, mögel, rötsvamp och träförstörande insekter. Detta har betydelse både på det eventuella behovet av reparation eller utbyte, och i utvärderingen av risken för en eventuell vidareutveckling av de förekommande skador, såsom t.ex. i fall med ”torra” rötskador. På grund av det faktum att skador orsakade av biologisk nedbrytning i gamla byggnader är ett resultat av en ackumulerad skadeutveckling genom byggnader livslängd, är det viktigt att klargöra när och varför skadorna har uppstått och hur den årliga utvecklingen har varit, Mattsson (2010b). Sådan kunskap om skadorna ger ofta en detaljerad förståelse både om den allmänna risken för biologisk nedbrytning i själva byggnaden och konsekvenserna av en eventuell vidareutveckling. Även utebliven förväntad attack eller skada ger information som måste beaktas och analyseras. En noggrann beskrivning av utgångsläget underlättar val av åtgärder och minskar risken för oönskade effekter såsom fukt och dåligt inomhusklimat. I fall med en risk för minskning av kritisk luftomsättning kan lämpliga åtgärder planeras och genomförs innan skador och klagomål uppstår. n Sammanfattning Energieffektivitetsåtgärder i gamla byggnader är en utmanande uppgift. Genom

att använda en tvärvetenskapligt tillvägagångssätt, är det möjligt att ta reda på hur byggnaden har fungerat hittills och vilka konsekvenser olika förändringar i användning och konstruktion kan ha. Detta ger en möjlighet att optimera åtgärder avseende energieffektiviteten och att samtidigt bevara kulturmiljövärden och minska risken för uppkomst av svampoch insektsskador och en dålig inomhusluft luftklimat. Referenser

Arfvidsson, J., Bjelke-Holtermann, B., & Mattsson, J. 2014. A method for status determination of historical buildings. In Full papers - NSB 2014 (pp. 1149–1155). Lund. Austigard, M. S., Mattsson, J., Engh, I. B., & Jenssen, H. B. 2014. Dry rot fungus (Serpula lacrymans ) in Norwegian buildings, Agarica, 34, 19–28. Brischke, C. & Hansson, E.F., 2011. Modeling biodegradation of timber – Dose-response models for above-ground decay and its climate-dependent variability. In International Conference on Structural Health Assessment of Timber Structures, SHATIS ’11 , June 1617, 2011, Lisbon, Portugal. Lisbon, pp. 1–13. Coggins, C.R., 1980. Decay of timber in buildings, East Grinstad: Rentokil Ltd. Gobakken, L.R., Mattsson, J. & Alfredsen, G., 2014. The importance of critical insitu conditions for in-service performance of wood. Agarica, 34, pp­.29–36. Haugen, A. & Mattsson, J., 2011. Preparations for climate change’s influences on cultural heritage. International Journal of Climate Change Strategies and Management. Mattsson, J., 1995. Råte- og insektskader. Tilstandsanalyse og utbedringstiltak, Oslo: Norges forskningsråd. Mattsson, J., 2004. Mögelsvamp i byggnader, Oslo: Mycoteam AS. Mattsson, J., 2010a. Råtesopp i bygninger, Oslo: Mycoteam AS. Mattsson, J., 2010b. Treskadeinsekter i bygninger, Oslo: Mycoteam AS.

Mattsson, J. & Flyen, A.C., 2008. Biodeterioration in buildings in Svalbard (Spitsbergen). In Historical polar bases - preservation and management. ICOMOS IPHC, pp. 23–29. Mattsson, J. & Flyen, A.C., 2011. Preventive methods against biodeterioration of protected building materilas in Svalbard. In Polar settlements - location, techniques and conservation. ICOMOS IPHC, pp. 44–50. Mundt-Petersen, O., 2014. Moisture Safety in Wood Frame Buildings, ISBN 978-9188722-57-7, TVBH-1021, Building Physics, Lund University. Blind evaluation of the hygrothermal calculation tool WUFI using field measurements and determination of factors affecting the moisture safety, Nore, K., Mattsson, J., & Austigard, M. S. 2014. Cross Laminated Timber vs. timber frame walls in water damage - comparing drying and mould growth. In Full papers - NSB 2014 (pp. 1261–1268). Nordic Symposium on Building Physics 2014. Lund. Nunez, M., Hammer, & H. 2014. Microbial Specialists in below-grade foundation Walls in Scandinavia. Indoor Air, 1–9. http://doi. org/10.1111/ina.12095 Nunez, M., Sivertsen, M.S. & Mattsson, J., 2012. Growth preferences on substrate, construction, and room location for indoor moulds and Actinomycetes. In Proceedings at Healthy buildings 2012, Brisbane. pp. 1–6. Rayner, A.D.M. & Boddy, L., 1988. Fungal decomposition of wood. Its biology and ecology, Chicester: John Wiley & Sons. Scheffer, T.C., 1971. A Climate Index for Estimating Potential for Decay in Wood Structures Above Ground. Forest Products Journal, 21(10), pp.25–31. Stokland, J.N., Siitonen, J. & Jonsson, B.G., 2012. Biodiversity in dead wood, Cambridge: Cambidge University Press. Viitanen, H., 1996. Factors affecting the development of mould and brown rot decay in wooden material and wooden structures. Effect on humidity, temperature and exposure time. The Swedish University of Agricultural Sciences.

16

Bygg & teknik 5/16


Hållbara byggnader är fuktsäkra Kärt barn har många namn brukar man säga och begreppet hållbar utveckling är ett sådant. Den mest citerade definitionen av hållbar utveckling är från FN:s Bruntland kommissionen. ”Sustainable deve­ lopment is development that meets the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their own needs.” (Källa: Gro Harlem Brundtland, Our Common Future, Report of the UN World Commission on Environment and Development, 1987.)

För att kunna följa den hållbara utvecklingen behövs ett förhållnings- och redovisningssätt som beskriver hur utvecklingen ska uppnås, vad som ska fokuseras på och vad som ska mätas för att visa framdrift. Triple Bottom Line , TBL, går utanför tr­ad­ition­ella ny­ckeltal so­m vi­ nster, ränta på vinster och ak­tie­ägarnas vä­­rde, sh­a­re­holder va­lue, till att in­kludera mi­ljö­mä­s­siga och soc­iala di­mensio­ner. Ge­n­om att fok­usera på om­fatt­ande in­ve­st­ er­ing­­s­­res­ultat, det vill säga med av­seende på pres­tanda från in­ter­relaterade dimensioner av vinster, människor och pl­aneten, så kan TBL­-­ra­pportering vara ett viktigt ve­rk­tyg för att stödja hållbarhets mål. TBL kallas också för de tre P:na, People, Planet och Profits, 3BL eller de tre pelarna. Vi har valt att försvenska namnen och benämna de som ekonomi, miljö och människor, det vill säga EMM modellen. Ekonomi (Profit), fokuserar på den nedersta raden i resultatredovisningen och som påverkar inkomster eller utgifter, skatter, affärsklimat, sysselsättning och affärsmångfald.

Artikelförfattare är Anders Kumlin, Anders Kumlin AB och Maria Norberg, AK-konsult AB.

Figur 1: Den basala versionen av TBL och i vår försvenskade förkortning EMM.

Figur 2: Hållbar utveckling enligt EMMmodellen.

Miljö (Planet), inriktar sig på variabler som ska representera mätningar av naturresurser och återspegla eventuella påverkan på vår planets livskraft. Det kan vara luft och vattenkvalitet, energiförbrukning, materialanvändning, avfall och farligt avfall, markanvändning och grönytor. Helst med hänsyn till långsiktiga parametrar som hjälper organisationer att identifiera de effekter ett projekt eller policy skulle få på området. Människor (People), inbegriper variabler som mäter utbildning, rättvisa och tillgång till sociala resurser, hälsa och vä­lbe­ fin­nande, li­vs­kva­litet och soc­ialt kapital. Nat­ur­ligtvis är hållbar ut­veckling inte baserad på arb­ete med ”en bubbla” utan hå­­ll­bar utveckling är att finna minsta gemensamma intresse för alla tre bubblor, det vill säga det om­råde som gy­nnar både Ek­onomi, Miljö och Människor. se figur 2. En hållbar utveckling när det gäller byggnader skulle kunna definieras enligt EMM såsom:

• Optimerad ekonomiskt prestanda under byggnadens livslängd • Ökad motståndskraft mot ostabila energipriser.

Miljövinster • Skydda och bevara ekosystem och biologisk mångfald • Renare luft och vatten • Minskad påverkan på klimatet • Minskat avfall • Minskad användning av naturens resurser. Ekonomiska vinster • Minskade driftskostnader • Ökat fastighetsvärde och vinster • Ökad produktivitet och nöjdhets hos medarbetare

Människor • Renare inomhusluft, ökad termisk komfort och bättre ljudmiljö • Ökad komfort och hälsa för brukare av byggnaden • Minskat tryck på lokal infrastruktur • Bidrag till generell livskvalitet. Fukt – konsekvenser av fukt och påverkan på EMM-modellen Tyvärr är fuktskador relativt vanliga i våra byggnader samtidigt som antalet fuktskador ökat under senare år. Det förkommer uppgifter om att med än 80 procent av alla byggnadsskador på något sätt är fuktrelaterade. Vidare gör Boverket gör bedömningen att ungefär en tredjedel av det svenska byggnadsbeståndet har fuktskador vilka bedöms kunna påverka inomhusmiljön negativt. Fukt i byggnader kan ge upphov till olika typer av problem och yttra sig olika sätt, till exempel: • Missfärgningar • Fuktrelaterade rörelser, krympning och svällning • Mikrobiella skador, rötskador • Nedbrytning av material • Ökande materialemissioner • Avvikande lukt • Ökad risk för hälsoproblem i så kallade ”fuktiga byggnader” • Ökad energiförbrukning.

Bygg & teknik 5/16

17


Vilka åtgärder som krävs för att åtgärda en fuktskada kan variera högst avsevärt. I vissa fall räcker kanske enklare åtgärder medan det i andra fall krävs att i princip en hel byggnadsdel rivs och en ny fuktsäker konstruktion byggs upp. Naturligtvis innebär alltid en åtgärd av en fuktskada en både ekonomisk och miljömässig belastning samtidigt som risken för olika typer hälsoproblem/inomhusmiljöproblem ökar i en ” fuktig byggnad”. Vi kan alltså konstatera att en fuktskada påverkar alla tre bubblorna i EMM; ekonomi, miljö och hälsa. Ur ett hållbarhetsperspektiv är det alltså mycket viktigt att en byggnad är fuktsäker. Eller uttryckt på annat sätt en byggnad som inte är fuktsäker kan inte definieras som en hållbar byggnad. Detta innebär i sin tur ett antal utmaningar då det inte är självklart att en byggnad som projekterats med hänsyn till EMM med automatik är/ blir en fuktsäker byggnad. Vi vet också att den vanligaste orsaken till att fuktskador uppstår är projekteringsfel då mer än 50 procent av alla fuktskador är orsakade av projekteringsfel. Slutsatsen måste därför bli att fuktsäkerhet måste implementeras i alla tre bubblorna i EMM. Det kan finnas motsättningar mellan olika krav i EMM-modellen och fuktsäkerhet. Ett, ur byggnadsfysikaliskt perspektiv, exempel på denna problematik är att utmaningen att projektera, och uppföra, en byggnad med bra energiprestanda och god fuktsäkerhet. Rent generellt ökar utmaningarna vad avser fukt med ökade krav på låg energiförbrukning. Ett enkelt exempel på denna problematik är att yttre delarna en byggnad med låga transmissionsförluster under vinterhalvåret får ungefär samma temperatur som utomhus. Detta innebär i sin tur att klimatskärmens yttre delar får ungefär samma fuktnivå som utomhusluften, det vill säga de blir fuktiga under vinterhalvåret då relativa fuktigheten (RF) utomhus är hög. Konsekvensen av detta blir att materialen i klimatskärmens yttre delar måste klara den fuktbelastning som utomhusklimatet in­ne­bär. Ett annat exempel på denna problematik är uteluftventilerade vindar. I detta fall har kraven på minskad energiförbrukning inneburit att temperaturen på vinden sänkts, vilket i och för sig var avsikten då vi inte vill värme upp vindsutrymmet i syfte att spara energi. Ur fuktperspektiv innebär detta dock att fuktnivån på vinden riskerar att öka. De ändrade temperaturförhållandena på vinden innebär också att vinden blir mycket känsligare för fukt som tillförs från bostaden via fuktkonvektion, vilket i sin tur innebär att 18

kravet på lufttäthet i vindsbjälklaget blir mycket stort. Slutligen vet vi idag att den konventionell ventilation av en vind i dagens energisnåla byggnader vintertid kan innebära att vi faktiskt tillför fukt. I fallet uteluftventilerad vind kan vi alltså se att kraven på energiprestanda innebär att de fukttekniska förutsättningarna ändras drastiskt. Om vi inte tar hänsyn till detta under projekteringsarbetet är det stor riks att den nya byggnaden kommer att drabbas av fuktskador.

sanpassade material så innebär detta att mikrobiell tillväxt kommer att starta om fuktnivån blir för hög, över kritisk fuktnivå. Praktiskt innebär detta att fuktsäkerhetsprojektering blir ännu viktigare i en byggnad som i huvudsak är uppbyggd med så kallade kretsloppsanpassade material. Om byggnadskonstruktionen blir för fuktig kommer ju kretsloppet, inklusive mikrobiell påväxt, att starta redan när byggnaden är i drift och inte efter det att byggnaden rivits.

Praktiska exempel av fuktskador i EMM-modellen Lufttäthet ska fungera under hela byggnadens livslängd Det torde idag inte råda något tvivel om att en byggnadslufttäthet är mycket viktigt ur både energi- och fuktsynpunkt. Det bör i detta sammanhang särskilt poängteras att även små defekter, på fel plats, i det lufttäta skiktet kan ge upphov till stora transporterade fuktmängder. Detta måste självklart beaktas under både projektering och uppförande av en byggnad. En annan viktig faktor är att byggnaden ska vara lufttät under hela sin livslängd. Detta kan innebära att material vilka ur miljösynpunkt betraktas som olämpliga kan komma ifråga. Det vill säga för att byggnaden inte ska drabbas av fuktskador under sin livstid kan det krävs att det material som utgör det lufttäta skiktet, eller används som fuktspärr, kan bibehålla sina tekniska egenskaper minst lika länge som byggnadens beräknade livslängd.

Ekonomi – tunna ytterväggar med lågt U-värde En konstruktion som ofta förknippas med fuktproblem är den så kallade enstegstätade, oventilerade och odränerade ytterväggen. Studeras väggen framgår ganska snabbt att man med denna typ av vägg erhåller ett lågt U-värde, det vill säga bra energiprestanda i förhållande till väggen tjocklek. I det fall denna typ av vägg ersätts med en så kallad tvåstegstätad lösning så kommer väggens tjocklek att öka, förutsatt att väggens energiprestanda ska vara detsamma. Detta är ett exempel på att den, ur ekonomisk- materialresurs synpunkt, kanske bästa inte är den bästa lösningen om fuktfrågor beaktas under projekteringen. De ekonomiska kostnaderna för att åtgärda skador i en så kallad enstegstätad fasad kan bli mycket höga, i storleksordningen 2300 till 2700 kr/kWh enligt SP. Den lösning som från början valdes utifrån ekonomiska och miljömässigt perspektiv riskerar att i detta fall att belasta ekonomi, miljö och människor.

Kretsloppsanpassade material – mikrobiella skador Mycket förenklat skulle vi kunna säga att mögel är en del av kretsloppet. Praktiskt innebär detta att om en byggnad i huvudsak byggs upp med så kallat kretslopp-

Samband fukt – ökad risk för olika typer av inomhusmiljöproblem Vad som, vilka ämnen, som orsakar dålig inomhusmiljö är i stort sett okänt, det vill säga. dos-responssamand saknas. Däre-

Figur 3: Hållbar utveckling kräver att byggnaden är fuktsäker. Bygg & teknik 5/16


mot råder det idag en bred konsensus om att risken för rapportering av olika typer av hälsosymptom ökar i en byggnad med fuktskador, i en ”fuktig byggnad”. I det fall en byggnad drabbas av fuktskador vilka måste åtgärdas så innebär fuktskadan en belastning på ekonomi, miljö och inte minst människor. Energi och uttorkning av betong Långa uttorkningstider är ett generellt problem inom branschen men väldigt sällan nämns hur mycket energi som behövs under produktionen. Ett examensarbete tog fram en beräkningsnyckel för att uppskatta kortast möjlig uttorkningstid i ett specifikt projekt. Sedan presenteras den totala kostnaden för uttorkningen med hänsyn till effekt- och energibehov i kronor. Resultaten visar att energibehovet för uttorkning under ett produktionsår motsvarar energibehovet under tre förvaltningsår! Ändå fokuserar flertalet miljöcertifieringar och miljömål på förvaltningsperioden och inkluderar inte produktion. Klimatbelastning vid förtidiga utbyte av enstegstätad putsfasad Vid fuktskador behövs inte sällan material i hela eller delar av konstruktioner bytas

ut långt innan det var tänkt från början. Enstegstätad putsfasader har i flera fall lett till fuktskador och förtidiga utbyte av material. En normal villa kan antas ha en byggyta på 150 m² och en specifik energianvändning på 60 kWh/m² år och en livslängd på 50 år. Den specifika energianvändningen är den energi en byggnad förbrukar för uppvärmning, drift av ventilationsfläktar, varmvatten men dock inte övrig hushållsel. Vilken är cirka 9000 kWh/år i vår villa. Om villan får fuktskador och hela fasaden måste bytas ut så kan följande uppskattas: Villan har ca 200 m² väggyta. Klimatbelastningen av den väggytan är drygt 3,2 ton koldioxid. Klimatbelastningen i form av koldioxidutsläppen för materialen i väggytan kommer från råvaruutvinning, transport av råmaterial, tillverkning av produkter, transport fram till byggarbetsplatsen (grind), och byggandet av själva ytterväggskonstruktionen. Om vi utgår ifrån svensk elmix, som genererar 20 gram koldioxid per kWh, så krävs drygt 161000 kWh för att producera 3,2 ton koldioxid. Klimatbelastningen för att byta ut villans väggyta på grund av fuktskada, och i förtid, motsvarar byggnadens specifika energianvändning under nästan 18 år!

Summering Ur ett hållbarhetsperspektiv är det alltså mycket viktigt att en byggnad är fuktsäker. Eller utryckt på annat sätt en byggnad som inte är fuktsäker kan inte definieras som en hållbar byggnad. Detta innebär i sin tur ett antal utmaningar då det inte är självklart att en byggnad som projekterats med hänsyn till EMM med automatik är/ blir en fuktsäker byggnad. Vi vet också att den vanligaste orsaken till att fuktskador uppstår är projekteringsfel då mer än 50 procent av alla fuktskador är orsakade av projekteringsfel. Slutsatsen måste därför bli att fuktsäkerhet måste implementeras i alla tre bubblorna i EMM, se figur 3. n Referenser

Elkington, J. (1997). Cannibals with Forks. WCED. (1987). Our Common Future: the Brundtland Report. Sundström, O, Sundström, D. (2012) Miljöbelastning vid förtida utbyte av enstegstätad putsfasad: Orsakad av fuktskador. Fernström, K, Granath, V. (2014) Energikostnader vid uttorkning av byggfukt i betongbjälklag.

www.byggteknikforlaget.se

Granab Golvregelsystem

För en miljövänlig och tystare inomhusmiljö med behagliga golv i bostäder, hotell, kontor och offentliga lokaler.

Granabsystemet är uppbyggt av formstabila golvreglar av förzinkat stål med dämpelement för en effektiv stegljudsdämpning och luftljudsisolering för alternativa ljudklasser. Granabsystemet är certifierat och typgodkänt. Steglös bygghöjd 30 - 420 mm. Specialhöjd upp till 600 mm. Granabsystemet kombineras med Granab undergolvsventilation eller golvvärmesystem. Består genomgående av oorganiskt material och påverkas ej av fukt eller temperaturväxlingar.

För mer information se www.granab.se Bygg- och Miljöteknik Granab AB Tel: 0322-66 76 50 vx Telefax: 0322-66 76 55 E-mail: epost@granab.se Postadress: Box 172 S-447 24 Vårgårda Besöks-/godsadress: Verkstadsgatan 4 447 37 Vårgårda

Bygg & teknik 5/16

19


Farliga ämnen i byggprodukter – vägledning vid avvikelsehantering Idag finns flera frivilliga system inom byggsektorn som syftar till att fasa ut farliga ämnen från bygg- och anlägg­ ningsprodukter (till exempel Basta, Byggvarubedömningen och Sunda Hus) och som därmed bidrar till att uppfylla det nationella miljömålet Giftfri miljö. I Sverige har dessa system fått ett stort genomslag inom byggsektorn i arbetet med att välja material utan onödiga miljö- och hälsorisker och när det är möjligt är vår åsikt att man ska välja produkter som klarar kraven i dessa system. Fortfarande finns dock byggprodukter som inte klarar kraven, men som inte är ersättningsbara. För de byggprodukter som inte klarar kraven men som inte kan ersättas finns ett stort behov av trovärdig kunskap, information och stöd när det gäller hur avvikelser från dessa krav ska motiveras och hanteras vid produktvalen. När det inte går att hitta en produkt som klarar innehållskraven som gäller i projektet, ska avvikelsen mot dessa krav dokumenteras och motiveras i en avvikelserapport. Produkter som inte klarar kraven, måste godkännas av byggherren innan de köps eller byggs in. En annan viktig aspekt att ta hänsyn till är att det ibland råder konflikt mellan olika miljöaspekter och i dessa fall behöver man göra en avvägning mellan olika aspekter i samband med avvikelsehanteringen. Ett sådant exempel är innehåll av farliga ämnen i byggvaror där det råder en konflikt mellan ambitionen att fasa ut dessa och ambitionen om en cirkulär ekonomi för att begränsa klimatpåverkan och hushålla med naturresurser. För att en avvikelse mot miljöbedömningssystemens kriterier ska kunna motiveras, ska riskerna kopplat till innehåll av farliga ämnen vara acceptabla. För de produkter som inte klarar kraven, men som inte kan ersättas, ska därför en riskvärdering göras. Det är riskvärderingen som utgör underlag för byggherren att ta ställning till huruvida avvikelsen kan godkännas eller inte. IVL Svenska miljöinstitutet har i samarbete med Svensk armaturindustri samt Golvbranschen i två separata projekt tagit fram vägledning som syftar till att tjäna som sådant underlag för två olika produktgrupper: 1. Kopparlegeringar (till exempel mässing) i tappvattenarmaturer, kopplingar, ventiler, böjar och T-stycken som används i system för dricksvatten, som innehåller 0,1 procent bly eller mer. 2. Golv- och väggbeklädnader av PVC som innehåller de mjukgörande ftalaterna DINP och/eller DIDP i halter som är lika med eller överstiger 0,1 procent. Det är viktigt att poängtera att de vägledningar som tagits fram inte på något

sätt innebär att produkter med icke-godkända ämnen godkänns i bedömningssystemen. Däremot ges vägledning för hur avvikelser mot bedömningssystemen kan hanteras för ovan nämnda produktgrupper. Alternativ Vad som menas med att ett en byggprodukt inte är ersättningsbar. I vissa fall går det att substituera oönskade ämnen med andra ämnen, som inte har oönskade egenskaper. I fallet med PVC finns alternativa mjukgörare att tillgå, vilket lett till substitution och att användningen av DINP och DIDP i Sverige har minskat på senare år. En översyn har nyligen utförts över vilka alternativ som finns och vad som är känt om deras hälsorisker, Bui et al. (2016). Utifrån existerande kunskap bedömdes risken för de flesta alternativa mjukgörare vara låg, där riskvärderingen baserades på uppskattat dagligt intag jämfört med DNEL-värden (Derived no effect level) för inandning, hudupptag och oralt intag. Tillgången av tillförlitliga data på exponering var dock begränsad, liksom data för vissa toxikologiska tester såsom cancerogenitet samt hormonstörande egenskaper, vilket alltså bör undersökas vidare innan säkra slutsatser kan dras om risken med alternativa mjukgörare. Utifrån den kunskap som finns idag finns dock flera alternativa mjukgörare som ur hälsorisksynpunkt utgör goda alternativ till DINP och DIDP, där DINCH, DEHT och COMGHA kan nämnas som exempel. Alternativ saknas dock vid användning av återvunnen råvara, då det fortfarande inte finns tillräckliga mängder återvunnen råvara fri från DINP och DIDP. Alternativet kan också vara att använda ett annat material. När det gäller blyhaltiga kopparlegeringar som till exempel mässing i produkter som används i dri­cks­-

Artikelförfattare är Anna Widheden, Carina Loh Lindholm och Anna Palm Cousins, IVL Svenska miljöinstitutet.

vattensystemet, så förekommer det även polymera kompositmaterial och rostfria alternativ på marknaden. Nyligen har även så kallade blyfri mässing, som innehåller mycket låga halter av bly, samt andra blyfria kopparlegeringar som exempelvis kiselbrons, börjat lanseras. I projektets avvikelsehantering ingår att analysera huruvida de alternativ som klarar miljöbedömningssystemens kriterier kan ersätta de produkter som inte klarar kriterierna eller inte. För att avgöra vad som kan anses ersättningsbart och inte har Basta:s vetenskapliga råd tagit fram ett antal villkor. Av dessa ska minst ett vara uppfyllt för att produkten ska anses icke ersättningsbar i det aktuella användningsområdet, vilket därmed kan motivera en avvikelse gentemot kraven: • Det går inte att ersätta materialet med andra materialslag eller alternativa tekniska lösningar utan att det får negativa konsekvenser avseende funktionen. • Det går inte att ersätta materialet med andra materialslag eller alternativa tekniska lösningar utan att det får negativa konsekvenser avseende kvalitet.

20

Bygg & teknik 5/16


• Existerande alternativ finns inte tillgängligt på marknaden i tillräcklig omfattning. • Existerande alternativ är inte ekonomiskt försvarbara. Varför tillsätts det farliga ämnen till materialen? Bly i mässing och ftalater i PVC tillsätts material på grund av att de fyller en viss funktion. Bly tillsätts till mässing på grund av sin mjukhet för att förbättra materialets bearbetningsförmåga. Även ftalaterna DINP och DIDP tillsätts till PVC för att göra materialet mjukt. Vilka är hälsoriskerna med bly? Såvitt man vet behövs inte bly för några nödvändiga biologiska funktioner. Ett indirekt bevis för detta är det sätt på vilket bly har påvisat ge negativa biologiska effekter genom att störa upptaget av de nödvändiga spårämnena kalcium och zink, Magen (2012). Hos människor, framför allt barn, är det blodkroppsbildande systemet, centrala nervsystemet samt njurarna de mest känsliga organen. Bly ger redan vid mycket låga doser skador på nervsystemet. Under senare år är det främst effekter på hjärnans utveckling hos foster och barn som uppmärksammats. Bly passerar över till fostret under graviditet. Därför är barn under sex år och gravida kvinnor de som är mest känsliga för blyets biologiska effekter. Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet. Symptom som fördröjd utveckling, lägre IQ och beteendestörningar har kunnat påvisas hos barn. Andra effekter som kan uppträda vid relativt låg exponering är hämmad blodbildning, nedsatt hörsel, njurpåverkan och minskad skeletttillväxt hos barn. Marginalen mellan de blodblyhalter som uppmätts hos gravida kvinnor och barn i förskoleåldern, och de nivåer där hälsoeffekter kan börja uppträda är relativt liten. (Institutet för Miljömedicin, Karoliska Institutet). Den europeiska livsmedelsmyndigheten EFSA bedömer att blyets potentiella effekter på IQ hos barn och foster är den mest kritiska effekten. På grund av sitt beteende att stoppa föremål i munnen kan små barn utsättas för upprepad exponering för bly som avges av konsumentvaror som innehåller bly eller blyföreningar. För att särskilt skydda de små barnen har EU-kommissionen nyligen beslutat om nya begränsningar av bland annat bly och blyföreningar i konsumentvaror, Kommissionens förordning (EU) (2015/6258), om dessa under normala eller rimligen förutsebara förhållanden kan stoppas i

munnen av barn. Undantag finns för varor där bly inte frigörs över en viss halt. På vilket sätt får vi i oss bly? I takt med att användningen av blyad bensin har minskat har halten bly i blodet hos människor sjunkit i Sverige och i andra länder. Studier på svenska barn från Trelleborg och Landskrona visar på en tydlig trend av minskande blodblyhalter mellan 1978 och 2011, Skerfving (2011). Trots att de flesta födoämnen numera innehåller låga halter av bly så sker ändå den största exponeringen via mat och dryck. Enligt Livsmedelsverket kommer merparten av det bly man får i sig från spannmål, dryck och vegetabilier, alltså livsmedel vi äter ofta. EU:s medlemsländer har enats om ett direktiv som innehåller minimikrav på dricksvattenkvaliteten (98/83/EG). Sverige har införlivat detta direktiv i Livsmedelsverkets föreskifter om dricksvatten, SLVFS 2001:30, där det framgår att halten bly inte får överstiga 10 µg/l som veckomedelvärde. Gränsvärdet är baserat på de nervskadande egenskaperna hos bly, och att man ska kunna dricka två liter vatten om dagen utan risk för hälsoeffekter, Livsmedelsverket. Halten bly i dricksvattnet beror dels på halten bly i själva vattnet, dels på den mängd bly som tillförs vattnet genom distributionssystemet, till exempel från ledningar av bly-innehållande PVC till bostaden och från applikationer som tappvattenarmaturer, ventiler, kopplingar, T-stycken och rörböjar som är tillverkade i mässing. För att kunna bedöma ett materials egenskaper i kontakt med vatten av olika kvalitet så har fyra medlemsstater inom EU; Frankrike, Tyskland, Nederländerna och Storbritannien, utvecklat två tester (EN-15664-1:2008 och EN 15664-2: 2010), ofta kallade 4MS (four member States). Fördelen med 4MS som testmetod är att materialets egenskaper kan testas under realistiska förhållanden som ger relevanta data vad gäller utlösning av exempelvis bly från mässing till dricksvatten. För att ett material ska bli godkänt enligt 4MS får den erhållna halten bly i testvattnet bli högst 5 µg/l. Som nämns ovan gäller enligt dricksvattendirektivet att halten bly inte får överstiga 10 µg/l som veckomedelvärde. En maximal utlösning (det vill säga 5 µg/l) från ett material som är godkänt enligt 4MS gör således att blyhalterna från själva vattnet (och eventuellt tillskott från blyinnehållande PVC i ledningar till bostaden) kan uppgå till som mest 5 µg/liter. Medianvärdet från drygt tusen prover med

avseende på bly i kommunalt dricksvatten under år 2009 var µg/l (Svenskt Vatten), det vill säga/alltså långt under dessa 5 µg/ liter. Om man har kommunalt vatten är detta inget man själv behöver kontrollera. Har man däremot enskild brunn (grundvatten) så bör man kontrollera vattnets kvalitet, bland annat med avseende på blyinnehållet. Halterna av bly i grundvattnet har sjunkit kraftigt under det senaste decenniet, tack vare minskad deposition av långtransporterat luftburet bly, SGU (2013b) och i Sverige har man generellt låga halter bly i grundvatten. Om det egna vattnet håller höga halter av bly kan den totala halten dock bli högre än de tillåtna 10 µg/l. Vilka är hälsoriskerna med DINP och DIDP? Det finns inga studier som påvisar hälsoeffekter i de exponeringsnivåer som förekommer i inomhusmiljön till följd av användning av DINP och DIDP i PVCgolv och väggbeklädnader. Däremot har hälsorisker kunnat konstateras för högre exponeringsnivåer. Det finns farhågor kopplat till hög exponering för DINP och DIDP, särskilt för små barn, med avseende på risker för levertoxicitet. Dessa risker har bl.a. lett till att användningen av dessa ämnen i leksaker är reglerad in­om­ REACH, vilket innebär att användningen är begränsad genom tillämpning av EU-gemensam lagstiftning. Det finns även studier som indikerar hormonstörande effekter vid hög exponering, samt misstankar om att exponering under fosterstadiet kan vara särskilt kritiskt med avseende på hormonstörande effekter, ECHA (2013). Det finns även misstankar att hormonstörande ämnen kan samverka och ge effekter vid lägre nivåer än vad ämnena visar var för sig, Bergman et al. (2013b). För dessa hälsorisker saknas än så länge EU-gemensam lagstiftning. EU-kommissionen arbetar dock med att ta fram kriterier för hormonstörande ämnen. Det är därför i nuläget inte klart om DINP eller DIDP kommer att falla inom ramen för sådana kriterier eller ej. Exempel på effekter som observerats till följd av exponering för DINP är från studier på råttor, där man sett minskat anogenitalt avstånd, försämrad spermakvalitet och underutvecklade bröstkörtlar, Boberg et al. (2011). Samtliga effekter observerades vid höga doser och NOAEL (No observed adverse affect level) bestämdes till 300 mg/kg kroppsvikt och dag, vilket kan jämföras med EU:s gränsvärde för levertoxicitet på 15 mg/kg kroppsvikt och dag. I två andra studier, också de genomförda

Bygg & teknik 5/16

21


på råttor, konstaterades förändringar hos testiklarna och minskad testosteronproduktion, Clewell et al. (2013a, 2013b). NOEL-värden på 750 mg/kg kroppsvikt och dag respektive 50 mg/kg kroppsvikt och dag bestämdes i de två olika studierna. Inom forskningen råder än så länge delade meningar om hur hormonstörande ämnen bör riskvärderas. Flera forskare anser att det är svårt eller omöjligt att bestämma ”potensen” hos ett hormonstörande ämne, vilket gör det omöjligt att definiera en tydlig tröskeldos, det vill säga en exponeringsnivå under vilken ämnet inte har någon negativ effekt, Bergman et al. (2013a, 2013b, 2015), Gore et al. (2013, 2015). Om det saknas ett tröskelvärde kan man inte tillämpa normal riskvärdering, vilken annars utgår ifrån linjära dos – respons – samband. Fortfarande råder dock inte vetenskaplig konsensus gällande denna uppfattning, då andra forskare hävdar att den gängse riskvärderingsmetodiken med tröskeldoser även kan appliceras för hormonstörande ämnen. I ett nyligen publicerat uttalande från EU:s vetenskapliga arbetsgrupp gällande hormonstörande ämnen bekräftas denna oenighet angående lågdosexponering, samtidigt som vikten av exponering och riskvärdering befästs. I uttalandet framförs också slutsatsen att identifiering av tröskelnivåer och kritiska exponeringsfönster är en kvarvarande stor utmaning. Arbetsgruppen framför i detta uttalande inga särskilda rekommendationer eller förslag till kriterier för hormonstörande ämnen men påpekar att reglering bör komma på plats snarast trots de olösta oenigheterna, BfR (2016). Hur får vi i oss DINP och DIDP? DINP och DIDP har stor användning i ett stort antal produkter, och förekommer därför allmänt i vår omgivningsmiljö. Exponering för DINP och DIDP från PVCgolv och väggbeklädnader sker genom att ämnena avges från materialet. Det kan ske genom förångning, genom nötning och slitage, och även genom migrering till damm, Cousins et al. (2014), Ait Bamai et al. (2014), Liagkouridis et al. (2014), med flera. Vi kan sedan få i oss ämnena genom inandning av inomhusluften eller via inandning av damm. Avgången av DINP från PVC-golv mättes i en studie av Cousins et al. (2014) där en emissionsfaktor på motsvarande 0,07 µg/m² h presenterades, vilket skulle motsvara ungefär 30 kg per år i hela Sverige. En mycket grov och förenklad beräkning av vilken exponeringsnivå den emissionen kan ge upphov till kan beräknas till 0,1 µg/kg kroppsvikt per dag från golv, med förutsättningarna

Figur 1: EU:s avfallshierarki, det vill säga prioriteringsordning för avfallshantering.

att all DINP som emitteras också tas upp i människokroppen samt har en jämn exponering över en befolkning på tio miljoner med en genomsnittlig vikt på 60 kg. Eftersom ämnena förekommer i många andra typer av produkter finns även andra exponeringsvägar, exempelvis via maten. Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten har föreslagit tolerabla nivåer för dagligt intag (TDI) av ftalater, där nivåerna som föreslagits för DINP är 0,25 mg/ kg kroppsvikt dag, och för DIDP 0,08 mg/ kg kroppsvikt dag. Utfasning av farliga ämnen och återvinning av material i en cirkulär ekonomi Mässing är ett återvunnet material där första tillverkningsledet i processen är omsmältning och kontroll av halten av ingående element, samt eventuell korrigering av dessa för avsedd produktionslegering. För att minska halten av bly vid tillverkning av mässing över tiden, måste smältan spädas till en större mängd av befintliga element och metaller. I vissa speciallegeringar krävs också tillsats av andra aktiva element alternativt metaller, ett kretslopp som måste gå hand i hand med återvunnet material. Då det i dagsläget förekommer väldigt få blyfria återvunna mässingsfraktioner krävs att man tillsätter ädlare koppar till de återvunna fraktionerna vid framställning av mässingslegeringar med lägre blyhalt. Eftersom tillgången på ädlare koppar inte är obegränsad innebär detta att uttaget av jungfrulig koppar globalt sett kommer att öka. Vid nyproduktion av PVC-golv och väggbeklädnader finns fungerande alternativ till DINP och DIDP, och en utfasning av dessa ämnen har redan skett genom frivilliga och marknadsstyrda initiativ i Sverige. I dagsläget kan inte en fullständig utfasning uppnås om man samtidigt vill använda återvunnet material, där dessa ämnen fortfarande förekommer. I Sverige driver golvbranschen ett

insamlingssystem för installationsspill, som bidrar till en mer effektiv resurshantering genom att spillet tas tillvara och återanvänds i produktionen. Som ett led i att ytterligare höja resurseffektiviteten finns önskemål om att samla in använda golv för att använda som återvunnen råvara vid nyproduktion. I dagsläget är det svårt att hitta återvunnen PVC som inte är mjukgjord med DINP eller DIDP, men det finns olika tekniker för återvinning av gamla PVC-golv. En teknik innebär att de gamla golven mals ner för att sedan användas i nya produkter. Det finns också en process, VinyLoop, där PVC:n löses upp och därefter kan separeras från andra material, men det är i nuläget inte möjligt att separera alla ingående komponenter. Mot bakgrund av att återvinning bidrar till en ökad resurshushållning och en minskad klimatpåverkan, jämfört med tillverkning ur jungfruliga råvaror, är det viktigt att utfasningen av farliga ämnen går hand i hand med en bibehållen hög nivå av återvinning, och att riskvärderingar görs för de applikationer som materialen som innehåller farliga ämnen används för. En hög återvinning ligger också i linje med EU:s avfallsdirektiv. Enligt detta ska andelen icke-farligt by­ gg- ­ och rivningsavfall öka till minst 70 procent till år 2020 (2008­ /98­ /EG)­ , och det åligger med­lemsländerna att vi­d­­­ta de åtgärder som är nödvändiga för att se till att avfall genomgår återvinningsförfaranden, bland annat att avfallshierarkin gäller som prioriteringsordning för lagstiftning och politik som rör förebyggande och hantering av avfall. Ordningen gäller under förutsättning att det är miljömässigt motiverat och ekonomiskt rimligt, Naturvårdsverket (2015). Varje EU-land ska vidare ha nationella program för att minska avfallsmängderna och minska mängden farliga ämnen i avfallet, Avfall Sverige (2015). När det gäller utfasningen av bly från produkter så sker denna i alla led i tillverkningskedjan; materialtillverkning,

22

Bygg & teknik 5/16


ti­llve­rk­ning av produkter samt i samband med produktval. Utfasningen av bly stimuleras av att efterfrågan på produkter med lågt innehåll av bly ökar. För att möta efterfrågan på produkter med lågt innehåll av bly kan produkttillverkarna välja att tillverka sina produkter i alternativa legeringar med lägre blyinnehåll. För närvarande pågår en utveckling för att ta fram metoder som gör det möjligt att kostnadseffektivt producera mässingsprodukter som innehåller mycket låga halter av bly, Mistra (2014). Utöver detta sker även en utfasningsprocess i materialleverantörledet, genom att blyinnehållet i de olika standardiserade blylegeringarna successivt minskas inom det intervall som blyhalten kan variera inom. Tillsammans bidrar dessa tre utfasningsprocesser till att mängden bly i sålda tappvattenarmaturer, kopplingar, ventiler, rörböjar och T-stycken successivt minskar. Diagram 1 åskådliggör den minskning av bly på respektive legering, som är möjlig inom ramen för befintliga produktstandarder. Gränsvärden tar också hänsyn till 4MS positiva legeringslista (dvs listan över legeringar som uppfyller kraven enligt 4MS). Legeringar i grafen är godkända på denna 4MS-lista. Produktstandarden uppdateras vart femte år varför denna

Diagram 1: Utfasningsplan för bly i mässing (Jan Nilsson, Nordic Brass Gusum AB).

ansats på utfasning också bör uppdateras i samma takt. Värt att notera är att detta diagram inte redovisar samtliga legeringar på 4MS positiva lista, utan bara ett urval. Hela branschen står inför ett stort och omfattande omställningsarbete där komponenttillverkningen har de största utmaningarna inom skärteknik och maskinprestanda. Slutsatser I första hand ska produkter väljas som klawrar miljöbedömningens innehållskriterier och därmed hjälpa till att fasa ut farli-

ga ämnen från samhället, för att bidra till uppfyllandet av miljömålet Giftfri miljö. I de fall det inte går att hitta produkter som klarar innehållskraven som gäller i projektet, ska riskerna kopplat till innehåll av farliga ämnen vara acceptabla för att avvikelsen mot kraven ska kunna motiveras. För de produkter som inte klarar kraven, men som inte kan ersättas, ska därför en riskvärdering göras. När det gäller blyinnehållande kopparlegeringar i tappvattenarmaturer, kopplingar, ventiler, rörböjar och T-stycken för användning i dricksvattenssystemet är det

Salt- eller bräcktvatten? Vi har färdiga filter för små- eller stora problem.

031- 99 77 00

info@callidus.se

Problem med fukt i betonggolv?

www.idetrading.se

Då är Condry NT 50 lösningen! Condry NT 50 är en fukt- alkali- och emissionspärr för betonggolv, som fungerar på all typ av betong, med < 97% RF (Relativ Fuktighet). Vi lämnar 25 års funktionsgaranti på behandlingen.

För mer information ring eller maila Uno Karlsson: Mobil: 073-315 81 12, Mail: uno@idetrading.se Bygg & teknik 5/16

23


framförallt de hälsorisker som utlösningen av bly till dricksvatten kan ge upphov till som är relevant att beakta. Dessa risker bör ställas i relation till den miljönytta som återvinningen ger, eftersom alternativet att fasa ut bly momentant innebär att man inte kan återvinna materialet. Miljönyttan med återvinning är framförallt en besparing av naturresurser, både i form av material- och energiresurser samt den klimatbesparing som den minskade energianvändningen ger upphov till. Miljövinsterna vid återvinningen får dock inte ses som ett motiv att undvika att jobba aktivt för en utfasning av bly. På grund av sina egenskaper ska bly successivt fasas ut från samhället. Arbetet med att fasa ut bly bör gå hand i hand med en hög grad av återvinning. Tills blyhalterna är nere i så låga nivåer att materialet kan anses som ”blyfritt” är det viktigt att riskerna med förekomsten av bly i de produkter som det hamnar i beaktas. Under förutsättning att man använder legeringar där utlösningen av bly till dricksvatten (det vill säga som uppfyller Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten) är testad och godkänd enligt 4MS så hamnar blyhalten i vattnet på värden som understiger gällande gränsvärde för bly i dricksvatten. Gränsvärdet är baserat på att man ska kunna dricka två liter vatten om dagen utan risk för hälsoeffekter, Livsmedelsverket. Den bedömning som gjorts i projektet är därför att en avvikelse mot miljöbedömningssystemens bly-kriterium kan motiveras för blyinnehållande kopparlegeringar i tappvattenarmaturer, kopplingar, ventiler, rörböjar och T-stycken för användning i dricksvattenssystemet. Detta under förutsättning att de legeringar som används för de delar som kommer i kontakt med dricksvatten ska vara testade och godkända enligt 4MS och upptagna på den så kallade ”4MS positive list”, https://www.umweltbundesamt.de/ en/node/13888. För legeringar som inte kommer i kontakt med dricksvatten, och där således inte hälsorisker kopplat till utlösning av bly föreligger, bör legeringens blyhalt efterfrågas och utgöra del av underlaget för produktvalet. När det gäller DINP och DIDP anser projektgruppen att det inte är motiverat med en avvikelse från kemikaliekraven i miljöbedömningssystemen när det gäller nyproduktion av PVC-golv och väggbeklädnader från jungfruliga råvaror, eftersom det finns godkända och fungerande alternativ på marknaden. Dock kan en användning av ämnena till följd av förekomst i återvunnen råvara motiveras.

Återvinning av material medför en betydande miljönytta, samtidigt som ingen nytillförsel av ämnena sker till kretsloppet. Dock kan denna slutsats behöva ses över inom en relativt kort tidsperiod, då det finns ett pågående arbete inom EU med utarbetande av kriterier för hormonstörande ämnen. Beroende på hur det arbetet faller ut, och om DINP och DIDP kommer att omfattas av kriterierna eller ej, kan det finnas anledning att göra en förnyad bedömning. n

Referenser

Avfall Sverige, http://www.avfall­sver­ige.se­/­ av­­falls­hantering/foere­bygg­ande-av-avfall/ Ait Bamai et al. 2014. Ait Bamai Y, Araki A, Kawai T, Tsuboi T, Saito I, Yoshioka E, et al. Associations of phthalate concentrations in floor dust and multi-surface dust with the interior materials in Japanese dwellings. Science of The Total Environment 2014; 468–469: 147-157. Bergman et al., 2013a. Bergman Å, Andersson A-M, Becher G, van den Berg M, Blumberg B, Bjerregaard P, et al. Science and policy on endocrine disrupters must not be mixed: a reply to a “common sense” intervention by toxicology journal editors. Environmental Health 2013a; 12: 1-4. Bergman et al., 2013b. Bergman Å, Heindel JJ, Jobling S, Kidd KA, Zoeller RT, Jobling SK. State of the science of endocrine disrupting chemicals 2012: an assessment of the state of the science of endocrine disruptors prepared by a group of experts for the United Nations Environment Programme and World Health Organization. World Health Organization, 2013b. Bergman et al., 2015. Bergman Å, Becher G, Blumberg B, Bjerregaard P, Bornman R, Brandt I, et al. Manufacturing doubt about endocrine disrupter science – A rebuttal of industry-sponsored critical comments on the UNEP/WHO report “State of the Science of Endocrine Disrupting Chemicals 2012”. Regulatory Toxicology and Pharmacology 2015; 73: 1007-1017. BfR 2016. Scientific principles for the identification of endocrine disrupting chemicals – a consensus statement ”Outcome of an international expert meeting organized by the German Federal Institute for Risk Assessment (BfR)”. 2016. Boberg et al. 2011. Boberg J, Christiansen S, Axelstad M, Kledal TS, Vinggaard AM, Dalgaard M, et al. Reproductive and behavioral effects of diisononyl phthalate (DINP) in perinatally exposed rats. Reproductive Toxicology 2011; 31: 200-209. Bui et al., 2016. Bui TT, Giovanoulis G, Cousins AP, Magnér J, Cousins IT, de Wit CA. Human exposure, hazard and risk of alternative plasticizers to phthalate esters. Science of The Total Environment 2016; 541: 451-467.

Cousins et al. 2014. Cousins AP, Holmgren T, Remberger M. Emissions of two phthalate esters and BDE 209 to indoor air and their impact on urban air quality. Science of The Total Environment 2014; 470–471: 527-535. ECHA 2013. Evaluation of new scientific evidence concerning DINP and DIDP - In relation to entry 52 of Annex XVII to REACH Regulation (EC) No 1907/2006. Final review report, European Chemicals Agency, 2013. EU/628/2015. Kommissionens förordning (EU) 2015/628 av den 22 april 2015 om ändring av bilaga XVII till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach) vad gäller bly och blyföreningar. Gore et al., 2013. Gore AC, Balthazart J, Bikle D, Carpenter DO, Crews D, Czernichow P, et al. Policy. Decisions on Endocrine Disruptors Should Be Based on Science across Disciplines: A Response to Dietrich et al. Hormone Research in Paediatrics 2013; 80: 305308. Gore et al., 2015. Gore AC, Chappell VA, Fenton SE, Flaws JA, Nadal A, Prins GS, et al. EDC-2: The Endocrine Society’s Second Scientific Statement on Endocrine-Disrupting Chemicals. Endocrine Reviews 2015; 36: E1-E150. Karolinska Institutet, Institutet för Miljömedicin. http://ki.se/imm/bly. Liagkouridis et al., 2014. Liagkouridis I, Cousins IT, Cousins AP. Emissions and fate of brominated flame retardants in the indoor environment: A critical review of modelling approaches. Science of The Total Environment 2014; 491–492: 87-99. Livsmedelsverket, 2014. www.slv.se/­ sv/­ grupp1/Dricks­vatten/Egen-brunn/ åtkomst 2015-0-03. Livsmedelsverket. http://www.livs­me­d­el­s­ verket.se/livsmedel-och-inne­h all/o­o nskade-amnen/met­aller1/bly/. Magen, E. M., 2012 Lead. C.M. Wo­od, A.P. Farrell, Brauner, C.J. (Red.). Homeostasis and toxicology of non-essential metals. Volume 31B Fish Physiology. 391 – 428. Mistra, 2014. http://www.­mistrainno­ vation.se/­p roj­e kt/leadfree­b rass.4.59ed­ 6e76141e0456cba325a.html. Naturvårdsverket, http://www.natur­vards­ verket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vag­ledningar/ Avfall/Lagar-och-regler-om-avfall. SGU, 2013b. Bedömningsgrunder för grundvatten. Sveriges Geologiska Undersökning, 2013. Skerfving, S, 2011. Public health impact of long-term, low-level mixed element exposure in susceptible population strata, Project no. FOOD-CT-2006-016­253, PH­IME. SLVFS 2001:30; Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten, http://www.­livs­­ medelsverket.se/om-oss/lag­stift­ning1/gallande-lagstiftning/slvfs-200130/ Svenskt vatten, http://www.svenskt­ vatten. se/Vattentjanster/Dricksvatten/­Takt-till-kran/ Kemiska-amnen/Bly.

24

Bygg & teknik 5/16


Smart styrning av uppvärmning i lägenheter för lägre klimatpåverkan Tillgången på energikällor med låg klimatpåverkan varierar stort över tiden. För den marginalproducerade fjärrvärmen i Göteborg varierar värdet från flera hundra gram koldioxid per kilowattimme ned till negativa värden beroende på hur och när värmen produceras. Genom att styra värmetillförseln på ett sådant sätt att den bara tillförs en lägenhet då dess klimatpåverkan är minimal medför en kraftig reduktion av upp­ värmningens totala koldioxidutsläpp. Detta kan ske utan att den termiska komforten äventyras.

het med trästomme. Används luftburen värme istället minskar besparingen med cirka 20 procentenheter i vardera fallet. Samtliga resultat gäller jämfört mot motsvarande lägenhet styrd utan optimering mot värmekällan och med en tillåten innetemperatur mellan 21 till 23 °C. Då optimeringen skett har innetemperaturen tillåtits variera mellan 20 till 24 °C och mellan 21 till 23 °C.

Smart styrning av uppvärmning i lägenheter Smart styrning av för lägre klimatpåverkan uppvärmning i lägenheter för lägre klimatpåverkan Detta har fastslagits genom att en generell

Tillgången på energikällor optimeringsmodell har tagits med fram låg och klimatpåverkan varierar stort över tillämpats för en lägenhet i bostadsrättstiden. För Viva, den marginalproducerade föreningen vilket är ett flerbostadsfjärrvärmen i Göteborg varierar husområde planerat att uppföras av Riksvärdet från fleraAllards hundra gram kolbyggen på Doktor gata i Göteborg. Optimeringsmodellens syfte ärned att hitta den dioxid per kilowattimme till neoptimalavärden tillförseln av värme ett miljögativa beroende påurhur och Tillgången på energikällor låg perspektiv utan att äventyraGenom denmed termiska när värmen produceras. att klimatpåverkan varierar stort över komforten. Modellen låter byggnadens styra värmetillförseln på ett sådant tiden. För den marginalproducerade värmesystem få information om värmesätt att den bara tillförs en lägenhet källans koldioxidbelastning, yttre klifjärrvärmen i Göteborg varierar då dess klimatpåverkan är minimal matvariationer och interna laster tre dygn värdet från flera hundra gram medför en kraftig reduktion av koluppframåt. Hänsyn tas till både lägenhetens dioxid per kilowattimme ned till nevärmningens totala koldioxidutsoch uppvärmningssystemets termiska begativa värden beroende hur skekunna utanpå att denoch läpp. Detta kan teende. Syftet är att bedöma hur när värmen produceras. Genom att termiska komforten äventyras. stor potentialen för koldioxidbesparing är styra värmetillförseln på ett sådant beroende på val av byggnadsstomme och sätt att bara tillförs enenlägenhet Detta harden fastslagits genom att generell uppvärmningssystem. då dess klimatpåverkan är optimeringsmodell harlägenhet tagits minimal fram Modellen av Vivas visar och att medför enför kraftig av upptillämpats en lägenhet bostadsrättsdet är fullt möjligt attreduktion styrai och optimera föreningen Viva, vilketavseende är ett flerbostadsvärmningens totala koldioxidutsvärmetillförseln med på komhusområde planerat att uppföras av Riksattsamt den läpp. Detta fortkrav, inre kan och ske yttreutan laster milbyggen på Doktor Allards gata i Götetermiska komforten äventyras. jöbelastning från värmeproduktion. Hur borg. Optimeringsmodellens syfte är att

stor potentialen i koldioxidbesparing hitta den optimala tillförseln av värmeblir ur är helt beroende av hur mycket Detta har fastslagits genom enkoldioxgenerell ett miljöperspektiv utan att att äventyra den optimeringsmodell har tagits frambyggoch idbelastningen för energin varierar över termiska komforten. Modellen låter tillämpats för en lägenhet tiden. En variation med eni bostadsrättsstandardavvärmesystem få information om nadens föreningen Viva, vilket är ett flerbostadsvärmekällans koldioxidbelastning, yttre vikelse på cirka 130 gram koldioxid per husområde planerat uppföraslaster avsåRiksklimatvariationer interna tre kilowattimme ger och enattbesparingen stor byggen på Doktor Allards gata i Göte-i dygn framåt. Hänsyn tas till både lägenhesom upp till 165 procent för lägenheten borg. Optimeringsmodellens syftetermisär att tens husetoch meduppvärmningssystemets betongstomme med golvvärme hitta den optimala tillförseln av värme ur ka beteende. Syftet är att kunna bedöma och 143 procent förutan motsvarande lägenett miljöperspektiv att äventyra den hur stor potentialen för koldioxidbespatermiska komforten. Modellen låter byggBygg &är teknik 5/16 ring beroende på val av byggnadsstomvärmesystem få information om nadens me och uppvärmningssystem. värmekällans Modellen avkoldioxidbelastning, Vivas lägenhet visaryttre att

Artikelförfattare är Eva-Lotta Kurkinen och Henrik Karlsson, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

Projektet Studien är genomfört inom forskningspro- värmeverket blir att totalt sett kan annan jektet ”Energi och klimateffektiva bygg- elproduktion undvikas, och därmed dess system” som har sitt ursprung inom grup- miljöpåverkan. Den totala miljöpåverkan pen Positive Footprint Housing. Finan- från den ökade produktionen i kraftvärsiering har skett via Energimyndigheten, meverket minskas med den undvikna elRiksbyggen, Cementa, Betongkonsortiet, produktionen och ger i vissa fall negativ belastning värmeproduktion. Hur minskar när effektuttaget Under klimatpåverkan. Under deminskar. timmar då eldMartinssons,från Göteborg Energi, Skånska stor potentialen i koldioxidbesparing blir de timmar då en kraftvärmeproduktionsrivna värmepumpar i stället är de senast energi konstruktioner produktion, Bengt är helt beroende mycket koldioxidär den senast istartade anläggstartade anläggningarna värmesystemet Dahlgren och av SPhurSveriges Tekniska anläggning belastningen för energin varierar över ti- ningen i värmesystemet, så blir det så blir effekten den motsatta, medeffekhög Forskningsinstitut. den. En variation med en standardavvimiljökonsekvens som följd. kelse på cirka 130 gram koldioxid per Tabell 1 Referenslägenhetens Resultatet av prognosstyrningen sker Konsekvensperspektiv kilowattimme ger en besparingen så stor uppvärmningsbehov under 2013 i på det som brukar kallas driftmarginalen. Det som händer i energisystemet vid en som upp till 165 procent för lägenheten i Göteborg. Resterande energiproduktion påverkas minskar när effektuttaget minskar. Under belastning från värmeproduktion. Hur optimering eller prognosstyrning av dethuset med betongstomme med golvvärme ––––––––––––––––––––––––––––––– timmar då en kraftvärmeproduktionsstor potentialen i för koldioxidbesparing blir de inte av den prognosstyrda värmelagringen ta slag ärprocent att värme inte behöver produoch 143 motsvarande lägenReferenslägenhet (kWh/m²) är deninte senast startade anläggär helt beroende av hur mycket koldioxidoch ingår därför i miljöpåverkan när het med trästomme. luftburen ––––––––––––––––––––––––––––––– ceras under timmar närAnvänds den annars skulle anläggning i värmesystemet, så blir det effekbelastningen för energin varierar över ti-I ningen värme istället minskar med konsekvensen av styrningen utvärderas. Betong, golvvärme 14,8 produceras med en hög besparingen miljöpåverkan. den. variation med en standardavvicirka 20 procentenheter i vardera fallet. Betong, luftvärme 15,4 ställetEn lagras den värme som är producekelse på resultat cirka 130 gram koldioxid per Samtliga gäller jämfört mot motTrä, golvvärme 14,8 rad med en lägre miljöpåverkan i byggnaTabell 1 Referenslägenhetens kilowattimme ger en besparingen så stor svarande lägenhet styrd utantimmar. optimering uppvärmningsbehov under 2013 i Trä, luftvärme 15,3 den och nyttjas under dessa Det som upp till 165 procent för lägenheten mot värmekällan och med en tillåteni Göteborg. innebär att miljöpåverkan från den senast huset med betongstomme golvvärme innetemperatur mellan 21med till 23 °C. Då ––––––––––––––––––––––––––––––– startade anläggningoch 143 värmeproduserande procent motsvarande lägenoptimeringen skettförhar innetemperaturen Referenslägenhet (kWh/m²) en minskar när effektuttaget minskar. het medvariera trästomme. Används på driftmarginalen för el. Konsekventillåtits mellan 20 till 24luftburen °C och ter––––––––––––––––––––––––––––––– Under 21 de till timmar kraftvärmeprovärme istället med sen Betong, golvvärme mellan 23minskar °C.då enbesparingen av en ökad elproduktion i14,8 kraftvärmecirka 20 procentenheter vardera fallet. verket duktionsanläggning är deni senast startade blirluftvärme att totalt sett kan 15,4 annan elproBetong, Projektet Samtliga resultat gäller jämförtså mot undvikas, och därmed dess miljöanläggningen i värmesystemet, blirmotdet duktion Trä, golvvärme 14,8 svarande styrdinom utan optimering Den totala miljöpåverkan från Studien ärlägenhet genomfört effekter på driftmarginalen förforskningsel. Konse- påverkan. Trä, luftvärme 15,3 mot värmekällan med en itillåten projektet och klimateffektiva kvensen av”Energi en ökadoch elproduktion kraft- den ökade produktionen i kraftvärmeverinnetemperatur mellan 21 till 23 °C. Då optimeringen skett har innetemperaturen Tabell variera 2 Innetemperaturens (Tmax ,dygn till Tmin,dygn). på driftmarginalen för el. Konsekventillåtits mellan 20 tilldygnsvariation 24 °C och ter –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– sen av en ökad elproduktion i kraftvärmemellan 21 till 23 °C. Lägenhet Referenslösning Koldioxidoptimerad verket blir att totaltKoldioxidoptimerad sett kan annan elpro∆T = 2 ∆T =undvikas, 2 ∆T =dess 4 miljöProjektet duktion och därmed –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Studien är genomfört inom forsknings- påverkan. Den totala miljöpåverkan från Betong, golvvärme 0,52 ±0,24 0,55 ±0,25 0,61 ±0,29 projektet ”Energi och klimateffektiva den ökade produktionen i kraftvärmeverBetong, luftvärme 0,55 ±0,26 0,97 ±0,52 1,19 ±0,76 Trä, golvvärme 0,96 ±0,60 1,12 ±0,60 1,30 ±0,72 Trä, luftvärme 0,90dygnsvariation ±0,52 1,28 ±0,53 Tabell 2 Innetemperaturens (T ,dygn till T ,dygn). max min 1,70±0,89 –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Lägenhet Referenslösning Koldioxidoptimerad Koldioxidoptimerad byggsystem” som har sitt ursprung 25 ∆T = 2 inom ket minskas ∆T = 2 med den undvikna ∆T = elproduk4 gruppen Positive Footprint Housing. Fi- tionen och ger i vissa fall negativ klimat–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– påverkan. Under de timmar eldrivna nansiering har skett via EnergimyndigheBetong, golvvärme 0,52 ±0,24 0,55 ±0,25 0,61 ±då 0,29


Utvärdering av effekten av en åtgärd kallas ofta konsekvensperspektiv och beskriver vad som sker i energisystemet.

Figur 1: Idébild över hur husen i brf Viva är tänkta att se ut. Tre stycken huskroppar som består av en högdel och en lågdel vardera.

Beräkningsmodellen Matlab med IBPT toolbox i Simulink har använts som simuleringsverktyg. Nya modellverktyg har utvecklas i Simulink där nedanstående indata kan kopplas till existerande energibalansberäkningar: 1. Prognostisering av laster, klimat och energipriser/belastning. Byggnadens användning och komfortkrav 2. Byggnadens termiska beteende och tidskonstant 3. Information om värmesystemets tröghet (värmelagrande förmåga), det är till exempel stor skillnad mellan tilluftsvärme och golvvärme. Följande avgränsningar är gjorda: 1. Beräkningarna sker över en hel uppvärmningssäsong. 2. Ideala prognoser tillämpas vilket innebär att vi har fullständig kontroll på klimat och internlaster. Detta innebär att ett idealt fall erhålls. 3. Endast golvvärme (alternativ mellanbjälklagsvärme) samt luftburen värme har studeras. Dessa båda system ger de mest extrema skillnaderna i värmetröghet/lag­ring i värmedistributionssystemet. 4. Betong­­och massivträkonstruktion har tillämpats eftersom detta var de två alternativen som var aktuella för bostadsrättsföreningen Viva. 5. Analysen är dels utförd som en konsekvensanalys med data för fjärrvärmens produktionsmariginal 6. Klimatdata och miljöpåverkan från fjärrvärmeproduktionen i Göteborg kommer från år 2013 med medeltimvärden. Lägenheten Bostadsrättsföreningen Viva Bostadsrättsföreningen Viva kommer att uppföras i en brant sluttning på Doktor Allards gata i Göteborg. Byggnaderna består av tre huskroppar. Husen kommer uppföras i betong men den här studien omfattar även massiv trästomme så kallad CLT. Färdigbyggda hus förväntas uppfylla kraven för Miljöbyggnad guld. Husen kommer också vara nollenergibyggnader sett som netto under ett helt år. Figur 1 och figur 2 visar en idéskiss över hur huskropparna är tänkta att se ut samt hur planlösningen är uppbyggd för en mitten våning. För analysen har en lägenhet mitt i en av huskropparna valts ut, se figur 3. Det stora fönstret i allrumet är orienterat mot norr och de mindre mot entrén och köket vetter mot söder. Lägenhetens Atemp/vol­ym är 36m²/108m³.

Figur 2: Mittenhuskroppens placering i förhållande till Doktor Allards gata (vänster). Exempel på lägenheternas utformning i högdelen. Orienteringen är nord - sydlig, där balkonger och entrén är placerad mot söder (höger).

Figur 3: Ritning över lägenheten som har studerats. Efter studiens genomförande har utseendet och konstruktionen av lägenheterna omarbetats.

Optimeringsfunktionen Optimeringen av värmetillförseln görs så att den totala kostnaden/miljöbe­lastning­ en ska bli så låg som möjligt. Total kostnad är lika med kostnad för diskomfort plus kostnad för koldioxid plus kostnad för värme. Kostnaden för diskomfort är satt så hög att valt komfortintervall inte ska undereller överskridas. Kostnaden för värmeanvändningen (kWh) visade sig ha mycket liten påverkan på optimeringen och valdes därför bort. Prognostiserings horisont och maximal värmeeffekt Både prog­nostiserings­horisonten och ma­ x­ i­ mal värmeeffekt har betydelse för hur mycket det går att förflytta värmetillförseln i tiden. En genomförd parameterstudie, Kurkinen & Karlsson (2015), visar

att prognostiseringshorisonten bör vara så lång som möjligt och maximal värmeeffekt cirka tre gånger så hög som dimensionerande värmeeffekt vid DVUT. I den här simuleringen har prognostiseringshorisonten 72 timmar valts och en max värmeeffekt på 30 W/m². Referenslägenhet För att lättare kunna utvärdera effekten av prognosstyrningen har resultaten jämförts mot en referenslägenhet. Referenslägenheten är samma lägenhet som optimerin gssimuleringarna är utförda för, se figur 3. Det betyder att det finns fyra olika referenslägenheter, två av betong och två av trä, en vardera med golvvärme respektive luftvärme. Komfortintervallet är satt till mellan 21 och 23 °C (∆T = 2). Begränsningen i värmeeffekt (qmax) är 30 W/m² och prog-

26

Bygg & teknik 5/16


nostiseringshorisonten är tre dygn. Styrsystemet för referenslägenheten känner till kommande laster både inifrån lägenheten och yttrepåverkan från klimatet men däremot inte koldioxidbelastningen från värmeproduktionen. Tabell 1 visar respektive referenslägenhets uppvärmningsbehov under den aktuella uppvärmningssäsongen i Göteborg. Resultat Optimeringen ger ingen större förändring av det faktiska värmebehovet för lägenheterna. Värmeanvändningen ökar till och med något. Anledningen är att för marginalproduktionen varierar andelen koldioxidekvivalenter över tiden mycket kraftigt och är till och med negativ för vissa tidpunkter, vilket medför att det för vissa tider är gynnsamt att värma lite extra så länge temperaturen inte överskrider de övre komfortgränserna 23 respektive 24 °C. Den stora förändringen ligger i miljöpåverkan i gram koldioxid per använd kilowattimme. Jämfört mot referenslägenheterna kan besparingen i koldioxid per kilowattimme bli så stor som upp till 165 procent (gäller för betongstomme med golvvärme och ett tillåtet komfortintervall på 20 till 24 °C). Ett viktigt kriterium för prognosstyrningen var att innetemperaturen inte får variera utanför komfortintervallet, vilket var satt till mellan 21 och 23 °C (∆T = 2) och mellan 20 till 24 °C (∆T = 4). Tabell 2 visar hur dygnsvariationen (skillnaden mellan dygnets högsta och lägsta temperatur) har sett ut för de olika simuleringarna. Resultaten redovisas som årsmedelvärdet samt variationen (standardavvikelse). Skillnaden mellan referensfallen och de koldioxidoptimerade lösningarna är ett mått på nackdelen med prognosstyrning. Att förflytta värmetillförseln till avgränsade tider (generellt när koldioxidutsläppen är låga) ökar variationen i inomhustemperaturen. På grund av värmetrögheten i stommen är temperaturvariationen i referensfallet för betongstommen lägre än för trästommen (0,52/0,55 jämfört med 0,96/0,90). Skillnaden mellan värmesystemen, för var och en av stommarna, är mycket liten för referensfallet. Med koldioxidoptimerad värmetillförsel ökar temperaturvariationen generellt mer med luftvärme. Jämfört med referenslösningen påverkas variationen i inomhustemperatur mycket lite för golvvärmen i betongstommen (den kombination som ger störst koldioxidreduktion). Detta är resultatet av att man i detta fall värmer direkt i stommens termiska massa. Korttidslager i betongbjälklaget kan ske utan att lufttemperaturen påverkas i någon

Figur 4: Resultat för ett konsekvensperspektiv (optimering sker mot fjärrvärmens marginal av koldioxidekvivalenter vid produktion).

Figur 5: Resultat för ett konsekvensperspektiv då optimering sker mot fjärrvärmens marginal av koldioxidekvivalenter vid produktion.

större grad. Med luftvärme är det tvärtom, man värmer direkt i rumsluften innan värmelagring kan ske i stommen. Detta är orsaken till att temperaturvariationen är betydligt större för luftvärmesystemen jämfört med golvvärmen. Slutsatser Storleken av besparingen i g(koldioxid) som kan göras med hjälp av prognosstyrningen är helt och hållet beroende av hur mängden gram koldioxid per kilowattimme ser ut vid fjärrvärmeproduktionen. Med en marginalproduktion som har en standardavvikelse på runt 130 gram koldioxid per kilowattimme kan besparingen bli så stor som upp till 165 procent (gäller för betongstomme med golvvärme och ett tillåtet komfortintervall på 20 till 24 °C). Motsvarande besparing för trä allternativet är 143 procent. Skillnaden mellan betong- och trä­ stommen med avseende på hur många gram koldioxid per kilowattimme som går att spara under en uppvärmningssäsong är cirka 20 procentenheter sett ur ett konsekvensperspektiv. Det är betongstommen som har den högre besparingen. Skillnaden mellan uppvärmningssätt (golvvärme kontra luftvärme) är 20 procentenheter för både trä och betongallternativet. Det är golvvärmen som har den högre besparingspotentialen. Att låta temperaturspannet vara 4 °C istället för 2 °C ökar besparingsmöjlig-

heten med 14 till 42 procentenheter. Den större besparingen erhålls då ∆T = 4 °C. Viktigast med ett stort temperaturspann är det för träkonstruktionen med installerad luftvärme. Sammanfattningsvis kan man säga att för att erhålla en så hög besparingspotential som möjligt av gram koldioxid per kilowattimme för en byggnads uppvärmning krävs följande: 1. Stor variation i gram koldioxid per kilowattimme över tiden vid produktion av värme. 2. En prognostiseringshorisont som är längre än 24 timmar. 3. Hög installerad effekt om golvvärme och/eller en betongstomme tillämpas. 4. Låta innetemperaturen variera inom komfortintervallet 20 till 24 °C. 5. Välja golvvärme och betongstomme framför en lättare konstruktion. n

Läs mer

Energi och klimateffektiva byggsystem med hjälp av modellbaserad prognosstyrning (2015). Av Eva-Lotta Kurkinen och Henrik Karlsson. SP Rapport 2015:67. Application of model based predictive control for water-based floor heating in low energy residential buildings (2011) Av: Henrik Karlsson & Carl Eric Hagentoft, Building and Environment 46 (2011). Automation (2013) Av: B. Lehmanna, D. Gyalistrasb, M. Gwerderc, K. Wirtha och S. Carla, Energy and Buildings 58 (2013).

Bygg & teknik 5/16

27


Tvärvetenskaplig energiforskning med uppföljning visar andra resultat än ogrundade mediauppgifter Se helheten klimatskärm – värme – ventilation – styr- och reglersystem – brukare – utförande för goda ventilationslösningar Trots alla försök som gjorts sen oljekrisen 1973 för att minska energianvändningen i bostäder ökar den totala energianvändningen. Det vill säga summan för byggnadsupp­ värmning, varmvatten, fastighetsel och hushållsel. Även avvikelserna mot beräknade värden tenderar att öka. Orsakerna till detta är bland annat brukarvanor, dåligt utförande, luftvärme/passivhus, golvvärme, stora glasytor och extremt tjock isolering. Denna artikel vill visa på möjligheter till ett bättre byggande med låg energianvändning och god innemiljö genom att fokusera på samspelet byggteknik, värme, ventilation, värmeåtervinning, styr- och reglersystem, brukare och utförande. Detta Figur 1: Erfarenheter av nya småhus enligt tre olika undersökningar. uppnås säkrast med enkla, beprövade och lättskötta lösningar. undersökta husen i Boverkets undersök- snittligen har en total energianvändning på Formerna för byggande, uppföljning ning klarar beräknade värden för lågener- cirka 15000 kWh/år och cirka 120 kWh/ och kontroll måste ändras om energispa- gihus och passivhus. Orsaker till detta är m² år. Vad passivhuset utanför Växjö anrandet ska bli verklighet. För det finns tek- bland annat att de olika delsystemen mel- vänder i verkligheten var inte uppmätt, det niska lösningar som har 30 procent läg­­re lan klimatskärm och ventilation – värme var inte färdigbyggt! energianvändning med bibehållen eller – värmeåtervinning passar dåligt ihop. LiProvhus och experimentbyggande, som bättre innemiljö och till samma byggkost- kaså är utförandet ofta bristfälligt (byggs- Bo92, Ahnland (1996), Cajdert (1999, nad. Därför är det angeläget att un­dersöka larv). Dessutom varierar brukarvanorna 2000) och Bo01, Harrysson (2009, 2010), och rangordna de olika tekniska lösning- kraftigt mellan olika hus. visar extremt dåliga resultat och långt arna. Kunskaper finns, men används inte i Detta är egentligen kända fakta. När ifrån vad välbyggda serieproducerade tillräcklig utsträckning. ska myndigheter och politiker agera för hus med enkla, beprövade och lättskötta att Sveriges energimål ska kunna uppnås lösningar har. De dåliga resultaten beror Beska sanningar om även i verkligheten. Och inte bara vara en främst på brister i utförandet (byggslarv) energisparandet i bostäder! vision? Ord på papper som vi sällan ser och på komplicerade tekniska lösningar Hus byggda från 1970 och framåt visar spår av i byggandet. för värme och ventilation, som luftvärme oavsett ålder i stort sett samma energiMånga felaktigheter och häpnadsväck- och golvvärme samt stora glasytor. användning! Få energisparsatsningar har ande energiuppgifter lanseras i media. Av Sammanfattningsvis är några av orsagett utlovat resultat. Den verkliga ener- dessa kan man förledas tro att energian- kerna till de uteblivna energibesparingargianvändningen i nya hus är oftast avse- vändningen närmar sig nollenergihusens na och komfortproblemen, figur 4: värt högre än den beräknade. Detta visar påstådda låga nivå. Verkligheten är dock • Gynnsamma indata (glädjekalkyler) såväl Energimyndighetens undersökning en helt annan. I teveprogrammet Husoch beräkningsmetoder. (2012) som Boverkets rapport (2014) drömmar i SVT1 den 29 februari klockan • Ju energisnålare huset är desto svårare och Harrysson (2015a,b,c), figurerna 1, 20 beskrevs att nya småhus normalt har är det att uppnå beräknade värden i 2 och 3. Mindre än en tredjedel av de energianvändningen 25000 kWh/år och verkligheten. det aktuella passivhuset utanför Växjö • Beräknad energianvändning är oftast Artikelförfattare är Christer Harrysson, 2000 kWh/år. (glädjekalkyler på bristfälligt underlag) professor i byggteknik Örebro universitet. Fakta är i stället att nya småhus genomlägre än uppmätt 28

Bygg & teknik 5/16


• Bristfälligt arbetsutförande för tätningar och isolering liksom vid injustering av värme- och ventilationssystem. • Extremt tjock isolering med nedsatt isolerförmåga samt ökade risker för fukt- och mögelskador. • Svårreglerade värme- och ventilationssystem med övertemperaturer och lågt gratisvärmeutnyttjande. • Gratisvärme täcker en allt större andel av byggnadens energibehov och beaktas inte på ett relevant sätt. • Stora glasytor. Energianvändningen ökar med glasytornas storlek. • Värme- och ventilationssystemen för luftvärme regleras med en centralt placerad termostat. • Energianvändningen ökar med ökad ventilation. • Luftvärme med FTX-ventilation drar mer energi än radiatorsystem och frånluftsventilation utan återvinning. Detta visar ombyggnad av ett område med åtta småhus utanför Halmstad. • Stora distributionsförluster från kanalsystem vid värmeåtervinning, särskilt vid luftvärme och FTX-ventilation. • Hög värmekapacitet hos byggnadsdelar och integrerade värmesystem som golvvärme. • Golvvärmens värmetröghet i betongplattan ökar energianvändningen jämfört med radiatorsystem. Samspelet hus – golvvärme – solinstrålning – eldning i braskamin, medför komfortproblem i form av övervärme med stora temperatursvängningar och energiökningar. • Golvvärme i betongplatta kräver 50 procent mer isolering för att ha samma värmeförluster som om huset har radiatorsystem. Att det går långsamt att öka värmen är en olägenhet som inte går att komma ifrån. • Fjärrvärme med stora distributionsförluster. Procentuellt sett blir dessa större ju energisnålare huset i sig är. Vanliga sätt att bygga småhus Olika tekniska lösningar och kombinationer förekommer, som också beror på aktuellt energislag, figur 5. Betydande enighet råder om att bygga täta och välisolerade hus. Åsiktsskillnader förekommer om isolertjocklekar och täthetsnivåer. När det gäller valet av värme- och ventilationssystem, hur värmeåtervinning ska ske liksom energislag, el eller fjärrvärme, är skillnaderna i uppfattning avsevärt större. Nya småhus byggs från energisynpunkt huvudsakligen på i princip två olika sätt och det är om dessa debatten huvudsakligen handlar: • ”Måttlig isolering”, motsvarande cirka 30 cm mineralull i vägg, 50 till

Figur 2: Några erfarenheter från undersökningar av Energimyndigheten (2012) och Boverket (2014).

Figur 3: Specifik total energianvändning, summan för bostadshus, fastighetsel och ackumulatortank/kulvertar. Medelvärdet för respektive område. Detaljerad information om husområdena finns i Harrysson (2015a,b,c)

60 cm i tak och 30 cm i golv (platta på mark är förhärskande) med mera. Husen har nästan alltid golvvärme i bottenvåningen och ibland radiatorer i övervåningen, frånluftsventilation samt frånluftsvärmepump för byggnadsuppvärmning och varmvatten. Observera att golvvärme i betongplattans underkant är trögreglerad och energislösande. • Passivhus. Extremt tjock isolering motsvarande 40 till 45 cm mineralull i väggar osv. Glasytorna är ofta stora med övertemperaturer (för varmt inne när det är varmt ute, för kallt inne är det är kallt ute) med komfortproblem som följd. Husen är i regel elvärmda med luftvärme det vill säga FTX-ventilation och elbatteri. Det integrerade värme- och ventilationssystemet styrs endast med en centralt placerad termostat. Detta medför lågt gratisvärmeutnyttjande och besvärande komfortskillnader mellan olika utrymmen. Vid fjärrvärme ersätts i första alternativet vanligen frånluftsvärmepumpen med FTX-ventilation. I det andra fallet ersätts ibland elbatteriet med ett vattenbatteri. Ventilation ­– energibehov – komfort. De båda vanligaste sätten att bygga småhus har konstant ventilation som praktiskt sett inte kan eller bör varieras. El eller fjärrvärme? Ju energisnålare

byggnaden är desto mindre motiverat är det med fjärrvärme, eftersom kulvertförlusterna procentuellt sett ökar desto energisnålare huset är, från 25 till 40 procent i 1990-talets småhus till det dubbla, 50 till 80 procent i passivhus, Persson (2005) och Harrysson (2006). Reflektioner på några vanliga men mindre lämpliga ”energisparåtgärder” Luftvärme med FTX-ventilation. Luftvärme med återluft fick ett stort uppsving under 1980-talet. Med tiden kom allt fler klagomål på hög energianvändning, effektbrist och ohälsoproblem för de boende. Bland annat Riqumas konkurs 1991, de många misslyckandena med Bo92 och andra praktiska erfarenheter från bebodda hus, Harrysson (1994), blev en tankeställare. Detta ledde till att Boverket förbjöd luftvärme med återluft 1994. Sedan millenieskiftet ökar användningen av luftvärme i passivhus, i denna variant dock utan återluft. Man tycks ha glömt vad man lärt av det här beskrivna. Komplicerade ventilationssystem som FT-ventilation med eller utan värmeåtervinning är svåra att styra och reglera. Systemen är dessutom underhållsintensiva med stora kostnader för filterbyten och kanalrensning samt har betydande regler- och distributionsförluster. Värme-

Bygg & teknik 5/16

29


tillförseln styrs via en centralt placerad termostat, vilket medför lågt tillvaratagande av gratisvärme. Därtill ska läggas betydande risker för ohälsoproblem på grund av förorena(n)de ventilationskanaler. Kanalsystemen ligger dessutom ofta i lösfyllnadsisolering i vindsbjälklaget med betydande distributionsförluster. Den så kallade 3HE-studien vid Uppsala universitet visar, Granmar (2016), att diagnosticerade allergier är vanligare i hus med frånlufts-/tilluftsventilation än i fastigheter med enbart frånluftsventilation. Energibesparingen med FTX-ventilation är i verkligheten i bebodda hus avsevärt mindre än beräknade värden respektive uppmätt i laboratorium på ventilationsvärmeväxlare under idealiska betingelser med rena apparater. Regler- och distributionsförluster tillkommer och är i praktiken betydande. Särskilt påtagligt är detta för FTX-system. Verkligheten, på en högre systemnivå, har helt andra förutsättningar inkluderande föroreningar, kanalförluster och reglerförluster. De boende bidrar till ytterligare reduktion av energibesparingen beroende på sina vanor och skötsel av systemen. Energibesparingarna är i praktiken små kanske 1000 till 2000 kWh/år och småhus mot beräknade eller laboratoriemätta värden, som kan uppgå till 5000 kWh/år. Ombyggnader av småhus med luftvärme (FTX-ventilation och elbatteri) till elradiatorer och frånluftsventilation utan värmeåtervinning, Harrysson (2015a,b,c), visar på både högre komfort och lägre energianvändning. Denna lösning måste vara intressant även för passivhus. Golvvärme. Under 1990-talet började allt fler hus byggas med golvvärme. Från mitten på decenniet klagar allt fler husägare på 20 till 30 procent högre energianvändning med golvvärme än med radiatorer, Harrysson (1997). Detta trots att reklamen utlovar en besparing på 10 till 20 procent, 1 till 2 °C lägre lufttemperatur och varma golv. Energiökningarna beror på för liten isolering under plattan, dålig kantisolering, stor värmetröghet med ingjuten golvvärme i underkant platta på mark. Tilläggas ska att golvvärmen ofta är i drift även sommartid för att golvet annars känns kallt, särskilt om man har klinkergolv. Med ökad energianvändning som följd. Med tiden har allt fler klagomål kommit på komforten. Golvet är inte varmt när rummet saknar värmebehov! Sedan början på 2000-talet råder konsensus i branschen om att golvvärme är energislösande. Trots det byggs nästan alla nya småhus med golvvärme, åtminstone i bottenvåningen. Energianvändningen ökar. Komforten är

Figur 4: Några orsaker till uteblivna besparingar.

Figur 5: Olika tekniska lösningar och kombinationer förekommer.

under vissa förhållanden sämre än med radiatorer till exempel under fönster, nära väggventiler och vid eldning i braskamin. Golvvärme med sin stora tröghet passar dåligt ihop med eldning i braskamin i energisnåla småhus. I hus med golvvärme blir naturligtvis golvet varmare än ett golv utan golvvärme. Men, endast när värmebehov föreligger. Det är skönt när golvet är varmt. Men, som påpekats är olägenheterna med golvvärme många. För att undvika energiökning måste ett sådant golv isoleras mera än ett golv utan golvvärme enligt Boverket (2003) och Roots & Hagentoft (2000), figur 6. Dessa båda uppger att det behövs 50 procent mer isolering vid tjocklekar runt 200 mm. Isolerökningen gäller med aktuella beräkningsförutsättningar. För andra golvbeläggningsmaterial med mera gäller andra resultat. Värmeisolerande material som kork och trägolv erfordrar ännu större isolertjocklekar. Energieffektiv och komfortabel golvvärme ska dessutom ha liten värmetröghet.

En sanning som sällan beaktas, är det självklara att värmesystemet, ledningar och radiatorer och andra värmeavgivare ska vara inomhus. Då tas all värme tillvara och kommer huset till godo. Klimatskärm – Utförande. Noggrant utförande av isolering och tätningar samt injustering värme och ventilation är bland de lönsammaste energisparåtgärderna. Utförandet måste bli bättre både för isolering, tätningar samt injustering av värmeoch ventilationssystem. Hittills gjorda erfarenheter visar till exempel i Norge att den verkliga energibesparingen i 83 småhus blev cirka hälften av den beräknade, Sörensen (1981). I Sverige visar undersökningar av Harrysson (1994, 2015) att ett husområde med isolerstandard cirka 12 cm mineralull i vägg och så vidare i 51 stycken friliggande ett och ett halvplanshus genomsnittligen har i stort sett samma energianvändning som ett annat område med 34 cm i vägg osv i 22 stycken ett och etthalvplans radhus. Förklaringen är att det förra området har betydligt bättre

30

Bygg & teknik 5/16


utförande (inget byggslarv) och enklare systemlösning med elradiatorer och självdragsventilation. Enkelhet är billigare, har färre driftstörningar och lägre underhållskostnader. Tjock isolering/Glasytornas storlek. Ju tjockare isoleringen är desto mindre nytta gör den sista centimetern. Flera utredningar visar att dagens isolertjocklekar är optimala till exempel för väggar runt 30 cm mineralull eller motsvarande. Man kan spara energi med mindre fönsterytor. Det är möjligt bygga vackra hus även ner mot 10 procent av golvytan, som minst krävs enligt BBR22. Livscykelanalys liksom andra överväganden visar att tjocklekar runt 35 cm eller mer i väggar har låg lönsamhet. Samtidigt ökar riskerna kraftigt för fukt- och mögelskador i väggarna, Mundt-Petersen (2015). Fukt utifrån tränger in längre än decimetern i väggarna, vilket är mer än man trott och gäller även väggar med luftspalt. Ju tjockare väggarna är desto större är skaderiskerna och viktigare att detta beaktas. Förr när väggarna var tunnare, kunde mer värme tränga in och torka ut fukten. I takt med att det byggs allt fler ”lågenergihus” blir det allt viktigare att beakta fuktförhållandena. Man ska undvika biologiska isoleringsmaterial och väggskivor med magnesiumoxid eller plywood i de yttre delarna av väggen. Materialen som används ska torka snabbt, om de ändå skulle bli fuktiga. Fasaden ska motstå slagregn så bra som möjligt. Fem procent ökad glasarea kräver tio procent mer energi! En femprocentig ökning av glasarean ökar energianvändningen för byggnadsuppvärmning med fem till tio procent och därmed kostnaderna. Överslagsmässigt motsvarar detta energiökningen cirka 700 kWh/år med antagandena: skillnaden i glasarea fem procent, boarean 150 m², uppvärmningsbehovet 80000 °C samt skillnaden i mörker-U-värde mellan glasarea och vägg 1,2 W/m² K. Passivhus Passivhus för dyra och komplicerade. Passivhusen är alldeles för dyra att bygga och värma upp, figur 7. Orsaker till detta är bland annat extremt tjock isolering samt luftvärme med regler- och distributionsförluster. Andra orsaker är att byggnadsarean ökar och/eller boarean minskar. Komforten är många gånger undermålig och komplettering med elradiatorer krävs därför ofta. Klagomål på innemiljön förekommer också. Systemet med luftvärme är underhållsintensivt och många gånger klagar de boende på förorena(n)de ventilationskanaler. Dessutom krävs omfattan-

Figur 6: Jämförelse av isoleringsbehov med och utan golvvärme, för att få lika låga värmeförluster till marken. Källa: Roots & Hagentoft (2000) och Boverket (2003).

Figur 7: Passivhus i teroin och verkligheten.

de utbildningsinsatser för byggarna och noggrant utförande om utlovade besparingar ska ha en liten chans att uppnås i verkligheten. Passivhus utan energibesparingar. I några kommuner har allmännyttans bostadsföretag stoppat byggandet av passivhus. Detta främst på grund av för höga kostnader, uteblivna energibesparingar, ökade risker för fukt- och mögelskador i klimatskärmen, samt på grund av innemiljöproblem och ohälsa. Gång på gång kommer nya mediauppgifter om nya passivhusprojekt, figur 8. I teorin allt energisnålare medan verkligheten visar helt andra och sämre resultat, Harrysson (2015a,b,c). Uppföljning saknas nästan helt. De undersökningar som gjorts visar entydigt på uteblivna energibesparingar, komfortproblem och

ohälsorisker på grund av förorena(n) de ventilationssystem. Boverket, Energimyndigheten med flera känner till problemen men har hittills inte gjort något åt saken. 850 000 kronor mer per småhus och lägenhet. Passivhus är upp emot 10 á 20 procent dyrare att bygga och materialkrävande. Häpnadsväckande nog har de i bästa fall en energianvändning i nivå med välbyggda serieproducerade småhus. Det vill säga ner mot en total energianvändning, summa energi för byggnadsuppvärmning, varmvatten och hushållsel på 80 kWh/m² år jämfört med passivhusområdet Lindås Park. Ännu större fördyringar blir det med plusenergihus, För några år sen byggdes ”Villa Åkarp” med 850 000 kronor i merkostnader för att spara maximalt

Bygg & teknik 5/16

31


15 000 kWh/år. Som plusenergihus har HFAB byggt ett flerbostadshus i Harplinge, utanför Halmstad, med merkostnader på cirka 1 miljon kronor per lägenhet om 70 m² boarea. Goda och dåliga lösningar Sedan oljekrisen 1973 har många försök gjorts att minska energianvändningen i bostäder. I allmänhet är energibesparingarna små eller obefintliga. Ett normalt nybyggt småhus använder genomsnittligen totalt 120 kWh/m² år eller 15000 kWh/år. Med värmepump kan energianvändningen minskas till cirka 10000 kWh/år eller lägre. Redan på 1980-talet fanns det välbyggda småhus med total energianvändning 90 till 100 kWh/m² år eller cirka 10000 kWh/år, Harrysson (1994). Ett företag som tidigt producerade dylika hus med måttlig isolering, frånluftsventilation, vat­ten­radiatorer samt frånluftsvärmepump för byggnadsuppvärmning och varmvatten, var Hjältevadshus. Välbyggda serieproducerade hus är i verkligheten bättre än passivhus. I figur 9 visas energianvändningen i Lindås Park som medelvärdet av 20 stycken tvåplans radhus med 120 m² boarea. Lindås Park är det passivhusområde som är bäst dokumenterat och bland dessa har ovanligt låg energianvändning, Boström med flera (2003), Ruud & Lundin (2004). Jämförelser görs med välbyggda serieproducerade hus som har frånluftsvärmepump. Som synes ligger den totala energianvändningen på i stort sett samma nivå, cirka 80 kWh/m² år, varav hushållselen normalt uppgår till 30 á 40 kWh/m² år. Recept för energieffektiva och komfortabla småhus. Erfarenheter visar på några kriterier för att uppnå energieffektiva och komfortabla småhus: • Eftersträva bra utförande, Erfarenheter visar att hus med tre gånger mer isolering kan ha samma energianvändning som hus med mindre tjocklek, områdena 12 och 13, Harrysson (2015a, b, c). • Utförandebrister (byggslarv) vid tilläggsisolering kan medföra halverad energibesparing jämfört med beräknad, Sörensen (1981). • Passivhus med luftvärme kan ofta behöva elradiatorer för att uppnå tillräcklig komfort, område 1, Harrysson (2015a, b, c). • Ombyggnad till energisnåla fönster har liten besparing och låg lönsamhet • Undvik passivhus som har merkostnader på 10 till 20 procent liksom plusenergihus med fördyringar på upp mot en miljon kronor per småhus och lägenhet. • Ombyggnad från luftvärme med FTventilation och värmeåtervinning till elradiatorer och frånluftsventilation utan värmeåtervinning kan ge lägre energianvändning och bättre innemiljö, område 4, Harrysson (2015a, b, c).

Figur 8: Total energianvändning i den egna undersökningen passivhusområden 1,2 och 11 jämfört med några litteraturuppgifter, Harrysson (2015a,b,c)

Figur 9: Välbyggda serieproducerade småhus med frånluftsvärmepump bättre än passivhusområdet Lindås Park.

Stora variationer mellan olika hus och tekniska lösningar. Stora variationer i energianvändning och innemiljö föreligger mellan olika hus, Harrysson (1988). Mellan nominellt lika hus kan skillnader i boendevanor betyda upp till 10000 kWh/år eller 70 procent medan skillnader i utförande kan motsvara 5000 kWh/år eller 30 procent. Individuell mätning och debitering av energi- och vattenanvändning i stället för kollektiv kan betyda 20 till 30 procent lägre energianvändning. Sätten att bygga bostäder är många. Några är bättre än andra. Det finns tekniska lösningar med vardera 30 procent lägre produktionskostnad respektive energianvändning samt med bibehållen eller bättre innemiljö till oförändrad kostnad. Skillnaderna beror bland annat på samspelet mellan olika delposter i energibalansen som klimatskärm, värmeoch ventilationssystem, värmeåtervinning, styr- och reglersystem samt brukarvanor och utförande. Därför är det ytterst angeläget att studera och rangordna olika tekniska lösningar.

Resultat baserade på enkla mätningar i många hus mer tillförlitliga. Ofta används resultat från enstaka eller få hus. Sådana uppgifter är dock mycket osäkra, vare sig det gäller energianvändning eller innemiljöegenskaper. Uppgifter baserade på enkla mätningar i många hus ger mer tillförlitlig information än detaljerade mätningar i enstaka eller få hus. Analyser och jämförelser baserade på medelvärdet för några tiotal hus är därför avsevärt mer tillförlitliga än värden baserade på detaljerade mätningar i enstaka eller få hus. Byggbestämmelser. Byggreglerna sedan 2006 avser specifik energianvändning, summan för byggnadsuppvärmning, varmvatten och fastighetsel, men exklusive hushållsel, vilket försvårar en korrekt bedömning av den totala energianvändningen inklusive hushållsel vid uppföljning och jämförelser mellan storheterna. Marknadsföringen avser ibland dessutom enbart delposten ”byggnadsuppvärmning” eller ”energi till värmesystemet”. Passivhus, Plusenergihus, Nollenergihus

32

Bygg & teknik 5/16


RÄTT GLAS RÄTT MONTERAT Anlita MTK-auktoriserade glasföretag!

Övervaka avfuktningen på distans Följ avfuktningen överallt CelsiDry mäter noggrant fukten på plats och skickar vidare mätdatan via 3G-nätet. Det går sedan att följa avfuktningsprocessen i realtid från en mobil, läsplatta eller dator. Larmar när avfuktningen är klar Genom att lägga in larmgränser kan du få larm via SMS eller E-post.

www.mtkauktoriserad.se Tel. 031-704 10 70 www.nordtec.se Bygg & teknik 5/16

33


med flera är dessutom begrepp som vid olika jämförelser ytterligare ökar förvirringen och möjligheterna att spara energi i realiteten. Boverkets byggregler, BBR22, är när det gäller energikraven ganska lätta att uppfylla. Effektkraven på 30 till 35 W/m² i zon IV är det däremot betydligt svårare att klara. Med tjock isolering, små fönster på ner mot tio procent av golvytan och eventuellt en liten värmepump för varmvatten alternativt FTX-ventilation är det möjligt att även uppfylla effektkraven. Energibalansen. Energibalansen definieras som: Tillförd energi är lika med angiven energi plus lagrad energi. För längre tidsperioder som månad kan lagringstermen försummas. Skärpta värmehushållningskrav har medfört att värmeförlusterna blivit allt mindre genom olika byggnadsdelar. Nya energisnåla småhus har större andel momentana värmeförluster, som inverkar direkt, till exempel genom ventilationsförluster och transmissionsförluster via glasytor. En större andel av energin för byggnadsuppvärmning utgörs av gratisvärme jämfört med vad som tillförs via värmesystemet. Ett energieffektivt och komfortabelt värme- och ventilationssystem i nya småhus kräver därför snabbreglerade system med rumsvis behovstyrd luft- och värmetill-

försel. Värme- och ventilationssystemen ska dessutom vara separerade. Detta talar mot luftvärme och golvvärme, men för radiatorer och frånluftsventilation. Med tillräckligt bra klimatskärm (isolering och tätningar samt små glasytor) kan energikraven uppfyllas. Dessutom krävs omfattande utbildningsinsatser för byggarna och noggrant utförande om utlovade besparingar ska ha en liten chans att uppnås i verkligheten. Byggbestämmelsernas effektkrav enligt BBR22 är svårare att uppfylla, vilket kan kräva särskilda åtgärder till exempel värmeåtervinning ur ventilationsluften med en liten frånluftsvärmepump för varmvatten, som påverkar både energi- och effektuttaget. Hur mycket beror även på brukarvanorna. Värmekapaciteten hos byggnad och installationer bör alltså minimeras från energisynpunkt, men kan till viss del motiveras för att minska övertemperaturer och dimensionerande värmeeffektuttag. Värmetröga konstruktioner och värmesystem integrerade i byggnadsstommen, som golvvärme ingjuten i underkant betongplatta eller överhuvudtaget, är däremot från energi- och komfortsynpunkt klart olämpliga i energisnåla småhus. Detta får inte förväxlas med golvvärme som valts av rena komfortskäl och då har liten värmetröghet.

Några aspekter på val av bygnadstekniska och/eller installationstekniska åtgärder. Den totala energianvändningen i ett småhus utgörs av delposterna för: • byggnadsuppvärmning • varmvatten • hushållsel Överslagsmässigt utgör varje delpost cirka en tredjedel. Har huset värmepump utgör normalt cirka hälften energi för byggnadsuppvärmning och varmvatten

Figur 10: Uteluftsdonens luftspridande egenskaper är viktiga för komforten. Undvik spaltventiler! Foto: Christer Harrysson

Energieffektiva och klimatsmarta lösningar med lösullsisolering Lösullsisolering är en snabb, enkel och effektiv energisparåtgärd som dessutom ger en betydligt minskad miljöpåverkan. Kraven på effektivt byggande och kort produktionstid skärps successivt. Det gör isolering med lösull till ett smart alternativ. Tekniken har mängder av fördelar; minimalt utrymmeskrav för teamet vid blåsningen, ingen lagerhållning, ingen markpåver­ kan, minskat transportbehov, förenklad logistik, minimalt mate­ rialspill och därmed mindre behov av deponi. Lösullen är inte bara längre det självklara valet vid isolering av vindsbjälklag. Det är också en effektiv och ofta överlägsen metod vid isolering i väggar, snedtak, parallelltak och i avancerade och udda byggkonstruktioner. Kontakta oss så berättar vi mer om smarta lösningar med lösull.

FEAB Isolerproffs AB • www.isolerproffs.se Tel 08-94 04 05, 0418-121 05

34

Bygg & teknik 5/16


samt resterande cirka hälften för hushållsel. Genom skärpta byggregler har delposterna för byggnadsuppvärmning och varmvatten minskat i nya småhus, åtminstone beräkningsmässigt. Däremot har hushållselen ökat genomsnittligen från cirka 3800 kWh/år 1970 till 6000 kWh/ år i mitten av 1990-talet. I flerbostadshus tillkommer fastighetsel. Beroende på åtgärd, figur 5, kommer en eller två delposter att påverkas vanligen delposterna för byggnadsuppvärmning och/eller varmvatten. Få åtgärder finns som ersätter el för hushållsändamål till exempel solceller. En del åtgärder spar energi under hela året medan andra endast spar under uppvärmningssäsongen. Brukarvanorna påverkar olika åtgärder mer eller mindre. Så enkla, produktionsvänliga och lättskötta lösningar som möjligt ska väljas. En vanlig frågeställning är om man ska välja ventilationsvärmeväxlare eller frånluftsvärmepump för byggnadsuppvärmning och varmvatten. Den senare har högre kostnad, men avsevärt större energibesparing. Ventilationsvärmeväxlaren spar endast energi under uppvärmningssäsongen medan frånluftsvärmepumpen spar energi även för varmvatten och under hela året. Dessutom medför frånluftsvärmepumpen en större effektbesparing, cirka 1 kW, när den är igång. Värmefaktorn uppgår till minst 3, varför brukarvanornas inverkan minskar liksom spridningen i energianvändning mellan olika hus. Sett för FTX-systemet som helhet reduceras energibesparingen utgående från laboratoriemätta värden på ventilationsvärmeväxlaren med regler- och distributionsförluster, brukarnas beteenden och skötsel av systemen m m. Med ökad isolering spar man energi för byggnadsuppvärmning endast under uppvärmningssäsongen, som i nya småhus utgör cirka halva året. Utgående från livscykelkostnad och ekonomisk synpunkt lönar det sig föga med väggisoleringar över 30 till 35 cm. Vid större isolertjocklekar ökar dessutom risken kraftigt för fukt- och mögelskador. Forskning visar, Mundt-Petersen (2015), att uttorkningen är otillräcklig även för väggar med luftspalt. Byggkostnaderna ökar kraftigt genom att byggnadsarean, grunden och taket, ökar alternativt genom att (den uthyrningsbara/ användningsbara) bo­­­arean minskar. Exempel på tänkbara ”nya” energilösningar Som framgår av offentlig statistik och andra utredningar har försöken att spara energi till stora delar misslyckats. Därför är det angeläget att kritiskt granska och

ifrågasätta de energitekniska lösningar som hittills använts och fundera på andra som är mer lönsamma och tillförlitliga. Erfarenheter visar att det är enkla, beprövade och lättskötta lösningar, som då ligger närmast till hands. Några aktuella frågeställningar och alternativ som kan vara intressanta från byggkostnads- och energisynpunkt är: • Gäller det småhus eller fritidshus? Nybyggnad eller ombyggnad? • Traditionell frånluftsventilation eventuellt utbyggd med frånluftsdon i alla utrymmen, elradiatorer och vid behov en liten frånluftsvärmepump för varmvatten. Denna påverkar både effekt- och energibehovet. Även brukarvanorna inverkar. • Utelufts-vattenvärmepump och vattenradiatorer samt traditionell eventuellt utbyggd frånluftsventilation enligt ovan. • Luft-luftvärmepump för byggnadsuppvärmning och elradiatorer. Redan idag byggs många (större) fritidshus på nämnda sätt. Andra intressanta energisparåtgärder kan vara: solfångare, solceller, inneluft-

sventilerat kryprum eller värmepumpar som bidrar till byggnadsuppvärmning och/eller varmvattenvärmning. Rumsvis behovstyrd luftoch värmetillförsel. Det är intressant utveckla nya lösningar för småhus, särskilt med rumsvis behovstyrd luft- och värmetillförsel. Till detta ska läggas klimatskärmar som möjliggör viss värmelagring och därmed reduktion av tillåtet effektuttag för uppvärmning. Rumsvis behovstyrd värme- och lufttillförsel har flera fördelar. Konkret kan detta bestå av ett frånluftssystem och återvinning med utelufts-vattenvärmepump, bergvärme- eller luft-/luftvärmepump och elradiatorer. För att klara Boverkets bygg­reglers (BBR) effektkrav måste troligen klimatskärmen isoleras rejält och kanske även fönstren minimeras. Alternativen torde därför praktiskt sett vara mest intressanta vid ombyggnad och för fritidshus. Frånluftsventilation intressant med hänsyn till energianvändning och komfort. Ventilationssystem ska dimensione-

Figur 11: Uteluftsdon, Velcoventilen 100, prov 10, öppet 6 mm, uteluftsflöde 25m3/h med temperaturen -20,4 oC, radiatoreffekt 946 W. Uppmätt lufthastighet understiger komfortgränsen 0,15 m/s. Källa: Mellin (1989).

Figur 12: Samband med tryckfall-luftflöde för olika spaltventiler. Observera att man baserar luftflödesdimensioneringen på betydligt högre tryckfall än vad som vanligen förekommer hos småhus, det vill säga 3 till 5 Pa. Källa: Leif Arvidsson AB (2009).

Bygg & teknik 5/16

35


ras för det allmänna kravet 0,35 l/s m² och utrymmesspecifika krav till exempel i kök och wc på 10 l/s. Detta motsvarar cirka 0,5 oms/h. Fuktbelastning, matos, lukter, emissioner med mera är faktorer som bestämmer ventilationsbehovet. En luftväxling på 0,1 oms/h i småhus påverkar energianvändningen med cirka 1000 kWh/år. Väggventiler (uteluftsdon) ska finnas i torra utrymmen som sovrum och vardagsrum. Luftföring får endast anordnas från rum med högre krav på luftkvalitet till rum med samma eller lägre krav på luftkvalitet, exempelvis från sovrum/var­ dagsrum till kök/wc/tvätt. För att skapa en bra innemiljö är det även viktigt att uteluften tillförs så dragfritt som möjligt det vill säga att väggventilerna har en gynnsam luftspridningsbild, figurerna 10 och 11. Spaltventiler har för höga tryckfall och för små luftflöden, vilket medför komfortproblem, figur 12. Det är viktigt från energisynpunkt att inte ventilera mer än nödvändigt, men också för att det inte ska bli för torrt inne vintertid. Frånluftsventilation medför ökat undertryck inne relativt ute. Detta minskar riskerna för fuktkonvektion och tillhörande skador i klimatskärmen, särskilt i husets övre halva. En del av den oavsiktliga ventilationen (infiltrationen, ”genomblåsningen”) fångas upp och sugs ut via frånluftssystemet, vilket i sig spar energi. Frånluftssystem har korta tilluftskanaler, ”små” distributionsförluster och låga kostnader för kanalrensning. Vid eventuell återvinning är det viktigt med frånluftskanaler som har små kanalförluster. Värmeåtervinning med värmepump, både för varmvatten och byggnadsuppvärmning är vanligtvis det lönsammaste alternativet. Saknar huset värmeåtervinning, har bergvärmepump eller uteluftsvärmepump, kan ventilationen varieras utifrån det aktuella behovet. Man kan sänka ventilationen i utrymmen som inte används, få jämnare ventilation i huset som helhet och därmed sänka den genomsnittliga ventilationen och på så sätt spara energi. Utbyggt frånluftssystem. En intressant ventilationslösning med ett utbyggt frånluftssystem med frånluftsdon i flera utrymmen än ”våta”, särskilt i övervåningen, har praktiskt delvis testats bland annat i 17 stycken en och en halvplans småhus ingående i projektet Masonite Lättbygg 85 i Täby. Husen saknar värmeåtervinning och har elradiatorer, Carlson & Blomsterberg (1989), Carlson & Hansson (1991).Vid den genomsnittliga luftväxlingen 0,37 oms/h uppmättes energianvändningens medelvärde till cirka 108 kWh/m² år i stockholmsklimat, vilket är att betrakta som relativt lågt.

Figur 13: Exempel på tänkbara ”nya” energilösningar.

Slutsatser Utöver den goda lösningen med frånluftsventilation, radiatorer samt frånluftsvärmepump för byggnadsuppvärmning och varmvatten rekommenderas, figur 13, följande energisparåtgärder för nya småhus: • Säkerställ att huset blir välbyggt genom lämpligt val av produktionsvänliga lösningar och tillförlitlig kontroll under hela byggprocessen. • Tillräckligt tät och välisolerad klimatskärm med små glasytor, ner mot tio procent av golvytan. • Energieffektiv husform med kompakt huskropp till exempel tvåplans radhus. Tvåplanshus är av detta skäl att föredra framför enplanshus, liksom radhus framför friliggande villor. • Värme- och ventilationssystemen ska vara separata samt luft- och värmetillförseln ska rumsvis behovstyras. Installationerna utformas så att regler- och distributionsförlusterna minimeras. • Elradiatorer. • Frånluftsventilation eventuellt utbyggd med frånluftsdon i varje rum. Väggventiler väljs med gynnsam luftspridningsbild för att motverka drag och kallras. • Effektkravet enligt BBR22 kan erfordra en liten frånluftsvärmepump för varmvatten, FTX-ventilation eller stomme med viss värmetröghet. Ju fler hus vi bygger som passivhus och/ eller med golvvärme, större glasytor och extrem isolering, desto mer fjärmar vi oss från Sveriges energimål. Satsa istället på enkla, beprövade och lättskötta lösningar med radiatorer, värmepumpar, frånluftsventilation, måttlig isolering, bra utförande, individuell mätning och debitering av energi- och vattenanvändning etcetera. Bygg bättre och energieffektivt med fler småhus! Flerbostadshus har 50 procent högre specifik energianvändning än småhus och är 30 procent dyrare att bygga,

36

Harrysson (2006). Kunskap finns, men används inte i tillräcklig utsträckning! n Referenser

Ahnland, R (1996). Luftvärme. Är argumenten för luftvärme ett önsketänkande? Praktiken visar på både ohälsa, dåligt inneklimat och höga driftskostnader. Eget förlag, Västerås. Boström, T med flera (2003). Tvärvetenskaplig analys av lågenergihusen i Lindås Park, Göteborg. Linköpings universitet, Program Energisystem, Arbetsnotat Nr 25, Februari 2003, Linköping. ISSN 1403-8307. Boverket (2003). Skydda ditt hus mot fuktskador. En kunskapsöversikt vid nybyggnad. Boverket, Publikationssevice, Karlskrona. Boverket (2011). Regelsamling för byggande, BBR19. Boverket, Publikationsservice, Karlskrona.

Boverket (2014). Skärpta värmehushållningskrav - redovisning av regeringens uppdrag att se över och skärpa energireglerna i Boverkets byggregler. Rapport 2014:9 Regeringsuppdrag. Boverket, Publikationsservice, Karlskrona. Boverket (2015). Regelsamling för byggande, BBR22, Boverket, Publikationsservice, Karlskrona. Cajdert, A (1999). ”Bo92 - ett slag i luften”? Bok om luftvärme får debattör att minnas bostadsmässan i Örebro. VVS-Forum, nr 2 - 1999. Stockholm (Uppsatsen är även publicerad i boken ”Byggande med kunskap och moral”). Cajdert, A red (2000). Byggande med kunskap och moral. En debattskrift om sjuka hus, miljögifter och forskningsetik. Örebro universitet, nr 1, Örebro. ISBN 917668-246-3. Carlson, P-O & Blomsterberg, Å (1989). LÄTTBYGG 85. Energi- och resurssnåla småhus med låg boendekostnad. Statens råd för byggnadsforskning, Rapport R41:1989, Stockholm. Carlson P-O & Hansson, T (1991). Lättbygg. Långtidsuppföljning 1987-1989 av energibehov, fuktförhållanden och boendesynpunkter, Statens råd för byggnadsforskning, Rapport R42:1991, Stockholm. Bygg & teknik 5/16


Uppföljning av inomhusmiljö och hälsa – med kommentarer utifrån BETSI-undersökningen Dagens bostadsbrist har ökat samhällets krav på att få fart på bostads­ byggandet. Samtidigt har Sverige tydliga miljökvalitetsmål om att det som byggs och förvaltas ska vara hållbart för såväl hälsa som miljö. Inom bygg- och fastighetssektorn finns många olika parter, såsom fastighetsägare och byggherrar, byggföretag och byggsektorns projektörer, myndigheter på nationell och lokal nivå och brukarna själva, som alla har intresse av att det som byggs blir hållbart. Detta medför ökat behov av att på ett bra sätt följa upp hur inomhusmiljön i bostäder är och hur den påverkar de boendes hälsa och välbefinnande. I denna artikel diskuterar vi kring några aspekter på hur sådana utvärderingar kan och bör gå till, med utgångspunkt från bland annat den nationella BETSI-undersökningen som genomfördes för några år sedan. BETSI var en stor satsning, regeringen anslog 50 miljoner kronor till Boverket för undersökningen. Vi som författat denna artikel deltog som underkonsulter till Boverket för olika delar av BETSI. Vi har också haft ett forskningsanslag från forskningsrådet Formas för att vidarebearbeta delar av insamlade data angående inomhusmiljö, hälsa och välbefinnande. Vi tycker det är viktigt att lära av BETSI-undersökningen och vidareförmedla de erfarenheter som den gett. Undersökningen omfattade flerasamolika Dagens bostadsbrist har ökat typer och byggnader och frågeställningar hällets krav på att få fart på bomen vi kommer härSamtidigt att fokuserahar på frågan stadsbyggandet. Sverige tydliga miljökvalitetsmål om om inomhusmiljö, hälsa och välbefinnanatt som byggs och förvaltas ska de idet bostäder.

och miljökvalitetsmål. Olika syften kan påverka hur en uppföljning bör och kan läggas upp. Det är därför nödvändigt att noga tänka igenom vilka syften en undersökning har och vilka frågor den ska ge svar på. För BETSI-undersökningen angavs, Re­geringen (2006), att utredningen skulle ta fram uppgifter för uppföljning och utveckling av miljökvalitetsmålet god bebyggd miljö, redovisa kopplingar mellan brister i inomhusmiljön och upplevd ohälsa samt påvisa hur hänsyn kan tas till inomhusmiljön vid el- och energieffektivisering. Jämförelser skulle göras med den tidigare ELIB-undersökningen frånbörjan av 1990-talet. BETSI skulle alltså både ge en övergripande bild av tillståndet i inomhusmiljön ochärförekomsten av hur inomhusundersökning att ta reda på huset miljörelaterade besvär, ta fram kunskap påverkar de boendes hälsa och välbefinnande så kan olika uppföljningar ha olika om samband mellan inomhusmiljö och mer kan handla om att hälsaspecifika och tjänamål. somDet underlag för tekniska följa upp ihur ett speciellt hus eller område åtgärder miljön. Inför genomförandet av med särskilda förutsättningar utredningen uttalades också attfungerar, de upp-

Artikelförfattare är Greta Smedje, Juan Wang, Dan Norbäck och Karin Engvall, Institutionen för medicinska vetenskaper/ Arbets- och miljömedicin, Uppsala universitet samt Håkan Nilsson, KTH Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad/Installations- och energisystem och WSP Sverie/Byggnadsfysik.

gifter som samlades in skulle vara tillgängliga för senare forskning. En rad rapporter publicerades under åren 2009 till 2011 med resultat från undersökningen. I huvudsak har uppgifter som samlades in via besiktningar respektive enkät rapporterats var för sig och det finns få analyser om samband mellan dessa.

Uppföljning av inomhusmiljö och hälsa

Urval – vilka och hur många hus och personer ska ingå? A och O när det gäller att lägga upp en undersökning av denna typ är att få tillräckligt många observationer för att kunna dra tillräckligt säkra slutsatser. Detta görs genom ett lämpligt urval av bostäder/per­ soner och sedan ett genomförande där ning. man in tillförlitliga data från så många Enfårrad rapporter publicerades under åren 2009 2011 med resultat från i urvalet somtillmöjligt. undersökningen. I huvudsak har uppgifter I BETSI-undersökningen tillämpades som samlades in viaI besiktningar respektiett flerstegsurval. det första steget valve var för sigi Sverige, och det desenkät 30 avrapporterats total 290 kommuner

– med kommentarer utifrån BETSI-undersökningen

vara hållbart för såväl hälsa som miljö. byggoch fastighetssekSyftetInom med en undersökning – torn finns många olika parter, vilka frågor ska den svara på? såsom fastighetsägare och byggherrar, Även om det övergripande syfte med en byggföretag och pro-påundersökning är att byggsektorns ta reda på hur huset jektörer, myndigheter på nationell verkar de boendes hälsa och välbefinnanoch lokal nivå och brukarna själva, de såalla kan olika uppföljningar ha det olikasom mer som har intresse av att specifika mål. Det kan handla om att följa byggs blir hållbart. Detta medför upp hur ett av speciellt ellersätt område ökat behov att på hus ett bra fölmed särskilda förutsättningar fungerar, till ja upp hur inomhusmiljön i bostäder exempel sådana lokaliserats i utsatta är och hur den som påverkar de boendes hälsa och industrilokaler välbefinnande. lägen eller och vindar som

byggts om till bostäder. Särskilt myndigIheter denna vi kring av några kanartikel ocksådiskuterar vara intresserade att aspekter på hur sådana utvärderingar kan följa tidstrender och utvecklingen av inomoch bör gå till, med utgångspunkt från husmiljö ochden hälsa i bebyggelsen som helbland annat nationella BETSI-underhet i Sverige, för att jämföra med normer år sökningen som genomfördes för några sedan. BETSI var en stor satsning, regeBygg & teknik 5/16 ringen anslog 50 miljoner kronor till Boverket för undersökningen. Vi som författat denna artikel deltog som underkonsul-

BETSI-undersökningen BETSI-undersökningen (Bebyggelsens Energianvändning Tekniska Status och Innemiljö) genomfördes av Boverket på uppdrag från regeringen. Planering och datainsamling genomfördes under åren 2006 till 2008. Huvudrapporten lämnades till regeringen 2009. Undersökningen omfattade både bostäder och lokaler. För bostäderna valdes hus av olika ålder som tillsammans skulle ge en representativ bild av bostäderna i landet. I en enkätundersökning deltog cirka 3 900 vuxna boende i 2 100 småhus och ca 5 800 vuxna i 3 700 lägenheter i flerbostadshus. Besiktningar och vissa mätningar gjordes i cirka 600 småhus och lika många flerbostadshus. I varje flerbostadshus besiktigades två lägenheter. Fördjupade mätningar gjordes i cirka 150 småhus och lika många flerbostadshus, med en lägenhet per hus. till exempel sådana som lokaliserats i utsatta lägen eller industrilokaler och vindar som byggts om till bostäder. Särskilt

37 finns få analyser om samband mellan dessa.


valts u rige och underlag förhar fördjupade analyser för få att några slutsatser ska kunna dras. 70 procent av småhusen och 40 procent av flerbostadshusen skador eller grund av den korta tid som fanns för att man i olika typer av hus. I den deskriptiva anDet är därför viktigt att noga tänka igetecken på allvarligt eftersatt underhåll. genomföra utredningen. Vid ett sådant möjlig ● Totalt är 45 procent av skadorna fuktskador som bedöms kunna påverka inomupplägg finns risk för att enkäter och besöknin utifrån klimatzon och storleken av befolkhusmiljön. siktningar inte genomförs i samma bostäNågra resultat enkäts ningen i kommunerna. De utvalda ● Andelen hus med mögelväxt på komkallvindar och i krypgrunder har ökat sedan Några resultat från BETSI-undersökningen:der. I BETSI-undersökningen kom en stor arna p munerna hade totalt 2,7 miljoner invånaELIB-undersökningen. delflerbostadshusen av besiktningarna flerbostadshusen ● 70 procent av småhusen och 40 procent av har iskador eller grund Cirka flerbostadshusen och 80 procent av småhusen har en luftomsättre,●det villhälften säga 30avprocent av den totala (60 procent) att genomföras i lägenheter tecken på allvarligt eftersatt underhåll. genom ning som inte klarar riktvärdet omvaldes 0,5 omsättningar/timme. befolkningen i landet. I nästa steg där som ingen besvarat frågeformulären. ● Totalt är 45 procent av skadorna fuktskador bedöms kunna påverka inom- En uppläg ● I bostäder med högre luftomsättning är halten luftföroreningar som främst har effekt av detta blev att underlaget för att byggnader genom ett stratifierat förfahusmiljön. siktnin sin källa inomhus lägre, medan halten utomhusföroreningar är högre. göra på delgrupper endast varit rande så man fick ungefär lika många i ● Andelen hus med mögelväxt på kallvindar ochanalyser i krypgrunder har ökat sedan der. I ● Radongashalten har minskat något sedan ELIB-undersökningen men förbättringmöjligt för en mycket liten del av de uppfem definierade årsklasser av byggnader. ELIB-undersökningen. del av en går långsamt, speciellt i småhusen. omavhusen som samlats in. Anta att ● Cirka hälften av flerbostadshusen och 80 gifter procent småhusen har en luftomsättFördelen med detta är att man får till(60 pr ● Boende i flerbostadshus rapporterar fler hälsosymptom än de som bor i småhus, vi till exempel vill studera hälsopåverkan ning som inte klarar riktvärdet om 0,5 omsättningar/timme. räckligt många nya byggnader i studien där in speciellt de som bor i hus byggda under perioden 1976 till 1985. blandluftföroreningar boende i flerbostadshus ● I bostäder med högre luftomsättning är halten som främstmed har en- effekt för●att kunna dra slutsatser även om dessa Hur luftkvaliteten uppfattas har särskild betydelse för de boendes generella uppstegstätad putsfasad. Besiktningsuppgifsin källa inomhus lägre, medan halten utomhusföroreningar är högre. göra a byggnader. Hade man gjort ett irent slump-I flerbostadshus fattning om inomhusmiljön bostaden. är klagomål på dålig luftter finns för totalt 1 112 lägenheter i flerRadongashalten har minskat något sedan ELIB-undersökningen men förbättringmöjlig mässigt urval i huvudsak fått äld- 1976●till kvalitet ochhade lukt man vanligast i hus byggda 1985. bostadshus, av dessa hade 98 (8,8 proen går långsamt, speciellt i småhusen. gifter re ●byggnader, eftersomfådessa dominerar. Det förekommer klagomål på dålig luftkvalitet bland de som bor i nya småcent) enstegstätad Enkätupp● Boende i flerbostadshus rapporterar fler hälsosymptom än deputsfasad. som bor i småhus, vi till hus. Målsättningen var att både få deskriptigifter 1976 finns till från1985. totalt 582 personer bospeciellt de som bor i hus byggda under perioden bland Andelen boende som är besvärade av brister i inomhusmiljön har minskad sedan ende i 440 68 personer va●data för alla typer av bostadshus i Sve● Hur luftkvaliteten uppfattas har särskild betydelse förlägenheter, de boendesvarav generella uppstegst ELIB-undersökningen. bodde i 48 lägenheter med konstruktiorige och underlag för fördjupade analyser fattning om inomhusmiljön i bostaden. I flerbostadshus är klagomål på dålig luftter fin Boverket & Beko Zalejska-Jonsson & Wilhelmsson nen. dessa 68 rapporterar 18 luftvägsi olika typer(2009–2011), av hus. I denLanger deskriptiva an-(2013), kvalitet och lukt vanligast i hus byggda 1976 tillAv 1985. bostad (2013) besvär, vilket vara för småfå för att satsen har man på ett relativt säkert sett ● Det förekommer få klagomål på dålig luftkvalitet blandfår de anses som bor i nya cent) kunna dra tillräckligt säkra slutsatser. Om hus. kunnat skatta förekomst av ohälsa och gifter det funnits enkäter från alla sedan besikti● Andelen boende som är besvärade av brister hade i inomhusmiljön har minskad ende i vissa byggnadsfaktorer på nationell nivå. satsen har man på ett relativt säkert sett nom vilka frågor man vill ha svar på, och gade lägenheter hade det förmodligen vaELIB-undersökningen. bodde Det har också möjligtavattohälsa analysera kunnat skatta varit förekomst och seBoverket till att få med tillräckligt många hus(2013), rit tillräckligt många & fallWilhelmsson för att kunna (2009–2011), Langer & Beko Zalejska-Jonsson nen. A samband mellan inomhusmiljö och hälsa vissa byggnadsfaktorer på nationell nivå. och/eller personer med de egenskaper göra analysen. (2013) besvär baserat de boendes egen rapportering i Det harpåockså varit möjligt att analysera kunna enkätundersökningen. Vi har till och exempel samband mellan inomhusmiljö hälsa det ha analyserat och ast-i baserat på inomhusmiljöproblem de boendes egen rapportering Astma i flerbostadshus, enligt satsen haroch manandra på ettluftvägsbesvär relativt säkert sett nom vilka frågor manenkätdat vill ha svar på, och gade l enkätundersökningen. Vi har hos till exempel ma och andra luftvägsbesvär boende kunnat (BETSI) skatta förekomst av ohälsa och se till att få med tillräckligt många hus rit till inomhusmiljöproblem ochNär astianalyserat flerbostadshus baserat på enkätdata. Astmabesvär var vanligare bland boende vissa byggnadsfaktorer på nationell nivå. i flerbostadshus och/eller personer med de egenskaper göra a ma och andra luftvägsbesvär hos boende det gäller analyser av samband mellani Det ● med fuktproblem har också varit möjligt att analysera flerbostadshus baseratompå inomhusmiljön enkätdata. När hälsa och uppgifter ● med avvikande lukt samband mellan inomhusmiljö och hälsa det gäller analyser av samband mellan ● sompå fönstervädrar mycket från besiktningarna har utredningen pro- baserat de boendes egen rapportering i Astma och andra luftvägsbesvär i flerbosta hälsa och uppgifter om inomhusmiljön ● byggda under perioden 1961 till 1975 enkätundersökningen. Vi har till exempel blem för litet antal (BETSI) från med besiktningarna harobservationer utredningen med prooch ast- var vanligare besiktningsdata. om detobservationer från början analyserat Allergiskinomhusmiljöproblem snuva och luftvägsinfektioner bland i flerbostadsAstmabesvär varboende vanligare bland boende i flerbos blem med för Även litet antal ma och andra luftvägsbesvär hos boende i hus finns relativt många bostäder i underlaget ● med fuktproblem med besiktningsdata. Även om det från baserat på enkätdata. När ● byggda under perioden 1976 till 1985 blir de snabbt färre så många fort vi vill under-i flerbostadshus ● med avvikande lukt början finns relativt bostäder det gäller analyser av samband mellan söka undergrupper, till exempel bostäder mycket(läckage, Bland de boende rapporterade 19 procent att●desom haftfönstervädrar något fuktproblem underlaget blir de snabbt färre så fort vi hälsa och uppgifter om inomhusmiljön ● det byggda under till 1975 fukt i golvet, synligt mögel, mögellukt) under senaste året.perioden De som1961 har mycket vill undersöka undergrupper, exempel med viss konstruktion. Vill vitill också stufrån besiktningarna har utredningen proastmabesvär fönstervädrar mer, vilket vi tolkar som attsnuva de med svår astma tenderar var vanli med med viss hälsoproblem konstruktion. hos Vill de vi bostäder dera samband Allergisk och luftvägsinfektioner blem med för litet antal observationer också studera medytterligare hälsoproatt tycka att byggnadens ventilation är otillräcklig. boende minskar samband antalet ”fall” hus För hus byggda efter perioden med besiktningsdata. Även om det från blem hos de boende minskar antalet ”fall” 1976 till 1985 fanns inga samband mellan luftvägsbesvär ochperioden inomhusmiljön, ● byggda under 1976 tillså1985 eftersom det normalt är en mindre andel början finns relativt många bostäder i ytterligare eftersom det normalt är en som de boende själva rapporterade den. av boende som har ett visst hälsoproblem. underlaget blir de snabbt färre så fort vi Bland de boende rapporterade 19 procent att de h mindre andel av boende som har ett visst Wang et al (2014) fukt i golvet, synligt mögel, mögellukt) under det Anta till exempel att vi vill veta om det är vill undersöka undergrupper, till exempel hälsoproblem. Anta till exempel att vi vill astmabesvär fönstervädrar mer, vilket vi tolkar so bostäder med viss konstruktion. Vill vi vanligare med mögellukt inne i bostaden veta om det är vanligare med mögellukt också när studera samband med undersökhälsopro- siktningar att tycka inte att byggnadens ventilation är otillräcklig störst man gör stora breda genomförs bostävid någon viss typ av grundläggning elinne i bostaden vid någon viss typ av som man vill studera (+ tillräckligt många För att minska riskeni samma för bristande blem hos de boende minskar antalet ”fall” 1976 till 1985 fanns inga samband mellan typhar BETSI. Omhär manproblemen undersöker I BETSI-undersökningen en stor luftväg ler att ha luftvägsbesvär omluftvägsbesvär man bor i ett ningar, grundläggning eller att ha som inte det). De är der. matchning mellan enkät ochkom besiktning ytterligare eftersom det normalt är en som de boende själva rapporterade den. mernär homogen bebyggelse, tillundersökexempel del besiktningarna i flerbostadshusen småhus inne bosta- en om mansom bor har i ett mögellukt småhus som hari mögelstörst man gör stora breda kanav man ha ett stegvis förfarande, med mindre andel av boende som har ett visst Wang et al (2014) nybyggt är ofta (60 procent) att genomföras lägenheter den. BETSI-undersökningen finns data utvärderar lukt Iinne i bostaden. I BETSI-undersökningar, typett BETSI. Omområde, man undersöker enkät först och inspektion isedan. Man hälsoproblem. Anta till exempel att vi vill i typ av konstruktion med där ingen besvarat frågeformulären. En ningen data från småhus. 605 inspekterade en mer homogen bebyggelse, till exempel väljer då vilka hus som inspekteras bland från 605finns inspekterade Antalet variationerna veta om det är vanligare med mögellukt småhus.där Antalet småhus där besiktningsett nybyggt område, är ofta va- effekt utvärderar dem där svar blev på enkäten erhållits. Att mindre. av detta att underlaget för att småhus besiktningspersonen rappor- mera inne i bostaden vid någon viss typ av som man vill studera (+ tillräckligt många För personen rapporterar mögellukt är totalt riationerna i typ av konstruktion med göra ge enkät göra analyser tvärt om: på besiktiga först och delgrupper endast varit terar mögellukt är totalt 58 stycken (9,8 grundläggning eller att ha luftvägsbesvär som inte har det). De här problemen är match 58 stycken (9,8 procent), fördelat på platmera mindre. till de boende i de bostäder besiktiförman en mycket litenbreda delsom av de upp- kan m procent), fördelat på platta på mark (17 Minimera bortfallet om man bor i ett småhus som har mögel- möjligt störst när gör stora undersökta på mark (17 stycken), krypgrund (17 gats, brukar man vanligen avråda från gifter om husen som samlats in. Anta att vi enkät stycken), krypgrund (17 stycken) respek- För att få ut mesta möjliga information lukt inne i bostaden. I BETSI-undersökningar, typ BETSI. Om man undersöker stycken) respektive källare (24 stycken). I Minimera bortfallet eftersom en sådan ordning riskerar att påtill exempel vill bebyggelse, studera hälsopåverkan ningen finns data frånär 605 inspekterade en mer homogen till exempel väljer tive källare (24 stycken). I de 58 husen från en undersökning det viktigt att få de 58 husen bor total 105 personer som För att få ut mesta möjliga information verka de boendes bedömningar för mycksmåhus. Antaletsom småhus där besiktningsett nybyggt område, är ofta enva- dem d utvärderar i flerbostadshus bor 105enkäten, personeravsom harrapporterar besvarat så litet möjligt, vill att säga har total besvarat dessa et. Förboende att undvika denna typ av med störningfrån enbortfall undersökning är det det viktigt få bland personen rapporterar mögellukt är totalt riationernaputsfasad. i typ avBesiktningsuppgifter konstruktion med göra t stegstätad enkäten, av dessa rapporterar elva luftatt så stor andel som möjligt av de som elva luftvägsbesvär. Vi hamnar alltså så litet bortfall som möjligt, det vill säga ar så instruerades besiktningspersonerna i 58 stycken (9,8tackar procent), fördelat på platmera finns mindre. för totalt 1112 lägenheter i flerbo- till de vägsbesvär. hamnar snabbt i blir att valts också till att av delta snabbt i att Vi antalet blir alltså observationer att inte diskutera att såutstor andel somjamöjligt de och som BETSI-undersökningen ta på mark (17 stycken), krypgrund (17 av dessa hade 98 (8,8 procent) gats, antalet blir observationer blir för få att att man får så fullständiga uppgifter som stadshus, Minimera bortfallet stycken) respektive källare (24 stycken). I enstegstätad efterso putsfasad. Enkätuppgifter några möjligt från alla dessa. I BETSI-under38 slutsatser ska kunna dras. & teknik 5/16 de 58 husen bor total 105 personer som För att få ut mesta möjliga Bygg verka information frånundersökning totalt 582 personer 440 Det är därför viktigt att noga tänka ige- sökningen för finns har besvaratgjordes enkäten,datainsamlingen av dessa rapporterar från en är det boende viktigt iatt få et. Fö lägenheter, varav 68 personer bodde i 48 ar så i nom vilka frågor man vill ha svar på, och enkätstudien och inspektionen/mät­ n ing­ elva luftvägsbesvär. Vi hamnar alltså så litet bortfall som möjligt, det vill säga se till att få med tillräckligt många hus arna parallellt. Detta nödvändigt blir på lägenheter snabbt i att antalet blirvar observationer att så stor med andelkonstruktionen. som möjligt avAvdedessa som BETS och/eller personer med de egenskaper grund av den korta tid som fanns för att 68 rapporterar 18 luftvägsbesvär, vilket som man vill studera (+ tillräckligt många genomföra utredningen. Vid ett sådant får anses vara för få för att kunna dra 38 som inte har det). De här problemen är upplägg finns risk för att enkäter och be- tillräckligt säkra slutsatser. Om det hade ●

38

Bygg & teknik 5/16


Typ av data En undersökning syftar ofta till att följa funnits från alla besiktigade lägenupp att enkäter teknik fungerar som avsett och att heter hadeockså det förmodligen varit tillräcktekniken ger ett bra resultat utifrån ligt många fall för att kunna göraanses analysen. ett brukarperspektiv. För detta vanligen inspektioner, mätFör både att minska risken tekniska för bristande ningar och rapport de och boende behöva matchning mellan från enkät besiktning inhämtas. I BETSI-undersökningen kan man ha ett stegvis förfarande, sammed lades införst grundläggande tekniska uppgifter enkät och inspektion sedan. Man om bostadens konstruktion och utrustning väljer då vilka hus som inspekteras bland men även om hushållets sammansättning dem där svar påsamt enkäten erhållits.hälsa Att göra och aktiviteter de boende och tvärt om: besiktiga först och ge enkät till uppfattning om bostaden. Dessa uppgifter de boende in i degenom bostäderbesiktningar som besiktigats, samlades och brukar man av vanligen från eftergenomgång teknisk avråda dokumentation av som en sådan ordning riskerar att påverprofessionella besiktningspersoner, tekniska och kemiska mätningar vissa ka de boendes bedömningar för av mycket. parametrar i bostaden till de För att undvika dennasamt typ enkäter av störningar boende, se figur besiktningspersonerna 1. Det är viktigt att an-i så instruerades vända rätt metod för att att samla de data BETSI-undersökningen inteindiskutera man behöver så att data blir tillförlitliga, vad de såg och fann vid besiktningen med och så att de vid behov kan ställas mot de boende i byggnaderna. andra typer av data.

sökningen och det visade sig att frågorna till boende respektive besiktning ofta inte

des och besiktningens uppfattning, korrelationen mellan uppgifterna är större än

Andel boende i småhus med indikatorer för fuktproblem (BETSI) Risk för fukt och mögel i grunden Hög fuktkvot ( större än 14 procent) i underlagstak på vind Mögellukt på vind eller synlig påväxt av mögel på underlagstak vind Mögellukt inne Slagregnsbelastad tegelfasad

Medelvärden fukt och luftomsättning

49 procent 21 procent 25 procent 9 procent 29 procent

Relativ luftfuktighet 34 procent Fukttillskott inne 1,7 g/m³ Luftomsättning 0,37 oms/timme Folkhälsomyndigheten har gett ut riktvärden för bostäder när det gäller fukttillskott (maximalt 3 g/m³) och luftomsättning (minst 0,5 oms/timme) (Folkhälsomyndigheten, 2014). BETSI-undersökningen visar att bland de som bor i småhus bor åtta procent respektive 82 procent i bostäder som inte uppfyller dessa riktvärden.

var tillräckligt lika formulerade för att någon jämförelse skulle kunna göras. Till exempel frågar enkäten efter om huset

0,9 (1 är perfekt samband, det vill säga helt lika uppgifter). Även uppgifter om småhusens bostadsyta har god samstämmighet, med en korrelation större än 0,8. Typ av data Uppgift om småhusens grundkonstrukEn undersökning syftar ofta till att följa tion (platta på mark, torpargrund/krypupp att teknik fungerar som avsett och att grund eller källare/souterräng) har god tekniken också ger ett bra resultat utifrån samstämmighet, med en korrelation om nästan 0,8. Här finns dock ett visst bortfall ett brukarperspektiv. För detta anses vanlibland enkäterna, vilket kan tyda på osägen både inspektioner, tekniska mätningar kerhet bland de boende. Andra byggnadsoch rapport från de boende behöva infaktorer tycks det vara svårare att fråga de hämtas. I BETSI-undersökningen samlaboende om, till exempel typ av ventilades in grundläggande tekniska uppgifter tionssystem. När enkäten konstruerades om bostadens konstruktion och utrustning gjordes särskild ansträngning att beskriva men även om hushållets sammansättning de tre huvudtyperna av ventilationssysoch aktiviteter samt de boende hälsa och tem (självdrag, frånluft, från- och tilluft). uppfattning om bostaden. Dessa uppgifter Om vi utgår från att besiktningspersonen samlades in genom besiktningar och gehar rätt uppfattning om vilken typ av ventilationssystem bostaden har så var andenomgång av teknisk dokumentation av len enkäter där samma typ av system rapprofessionella besiktningspersoner, teknisporterades för småhusen 77 procent och ka och kemiska mätningar av vissa parametför flerbostadshusen 37 procent. För smårar i bostaden samt enkäter till de boende, husen tycks det som att frånluftssystemen se figur 1. Det är viktigt att använda rätt var särskilt svåra att bedöma, med 62 prometod för att samla in de data man behöver cent rätt, medan 89 procent av självdragsså att data blir tillförlitliga, och så att de vid husen fått rätt svar. I figur 2 visas fördelbehov kan ställas mot andra typer av data. ning på typ av ventilationssystem enligt Enkätstudien inom BETSI omfattade besiktning respektive de boende. 13 probland annat frågor om bostaden, dess utcent av lägenheterna i flerbostadshus rustning och användning, aspekter som i hade självdrag enligt besiktningen, men Figur 411 procent av de boende angav självdrag. stor utsträckning även noterades av beSpeciellt bland flerbostadshusen fanns siktningspersonen. Eftersom snarlika data också ett relativt bortfall, 15 procent insamlades ville vi försöka analysera hur samstämmighet mellan de boendes och ansträngning att stort beskriva de tre huvudav de som svarade på enkäten avstod att väl de boendes och besiktningspersoners besiktningens uppfattning, korrelationen typerna av ventilationssystem (självdrag, svara på frånfråganoch omtilluft). typ av Om ventilationsuppgifter stämmer överens. Det var dock mellan uppgifterna är större än 0,9 (1 är frånluft, vi utgår system. Sammanfattningsvis kan vi alltså inte ett uttalat syfte med BETSI-under- perfekt samband, det vill säga helt lika från att besiktningspersonen har rätt uppkonstatera att många boende inte vet vilsökningen och det visade sig att frågorÄven uppgifter om småhusens fattning vilken typ av ventilationsken typ om av ventilationssystem bostaden Figuruppgifter). 1. na till boende respektive besiktning ofta bostadsyta har god samstämmighet, med system bostaden har så var andelen enkäter har. Ska man fråga boende om detta beinteEnkätstudien var tillräckligt likaBETSI formulerade för en korrelation större 0,8. Uppgift om där samma typutvecklas av systemytterligare, rapporterades för höver frågan till exhuvudsakligen värmsän med golvvärme, inom omfattade att någon jämförelse kunnadess göras. grundkonstruktion (platta på småhusen procent för flerbostadsempel med77bilder och och ytterligare beskrivmedan besiktningen har noterat någon bland annat frågor omskulle bostaden, ut- småhusens ning. 37 procent. För småhusen tycks förekomst av golvvärme. rustning och frågar användning, aspekter som Till exempel enkäten efter om hu-i mark, torpargrund/kryp­ grund eller källare/ husen analyser som hade inFör vissahar aspekter finns ändå tillräckstorhuvudsakligen utsträckning även av be- souterräng) set värmsnoterades med golvvärme, god samstämmighet, med detDe somflesta att frånluftssystemen varvarit särskilt tressant att göra, för att svara på frågan ligt likartade uppgifter från besiktningssiktningspersonen. Eftersom snarlika data medan besiktningen har noterat någon fö- en korrelation om nästan 0,8. Här finns svåra att bedöma, med 62 procent rätt, om när89detprocent räckeravmed att fråga de fått bopersonettoch boende. En uppgift som kun- medan insamlades ville vi försöka analysera hur dock rekomst av golvvärme. visst bortfall bland enkäterna, självdragshusen ende, var alltså i huvudsak inte möjliga nat jämföras med varandra är uppgift om välFör devissa boendes och besiktningspersoners aspekter finns ändå tillräckligt vilket kan tyda på osäkerhet bland de bo- rätt svar. I figur 2 visas fördelning på typ likartade uppgifter från besiktningsperson ende. Andra byggnadsfaktorer tycks det av ventilationssystem enligt besiktning 39 Bygg & teknik 5/16 och boende. En uppgift som kunnat jäm- vara svårare att fråga de boende om, till respektive de boende. 13 procent av lägenföras med varandra är uppgift om småhu- exempel typ av ventilationssystem. När heterna i flerbostadshus hade självdrag sens byggnadsår. Här finns en hög grad av enkäten konstruerades gjordes särskild enligt besiktningen, men 41 procent av de Bygg & teknik 5/16

39


det krävs ett relativt omfattande arbete för att få sammanhängande filer med data för enskilda hus, lägenheter och individer då det krävs unika kopplingar till data från besiktningar, mätningar, bostadsenkäter och personenkäter. Databasen hos Boverket är en SQL-databas bestående av totalt cirka 70 deldatabaser och det finns påtagliga svårigheter med att länka dessa till varandra. Kvaliteten i varje deldatabas måste också kontrolleras och deldatabaserna harmoniseras, så att till exempel partiellt bortfall kodas på samma sätt i alla deldatabaser. Det finns inte heller ännu någon offentlig åtkomst till foton, ritningar etcetera. Vid alla undersökningar av BETSI:s typ och omfattning blir arbetet med att kvalitetssäkra databasen en stor del av det totala arbetet.

boende angav självdrag. Speciellt bland flerbostadshusen fanns också ett relativt stort bortfall, 15 procent av de som svarade på enkäten avstod att svara på frågan om typ av ventilationssystem. Sammanfattningsvis kan vi alltså konstatera att många boende inte vet vilken typ av ventilationssystem bostaden har. Ska man fråga boende om detta behöver frågan utvecklas ytterligare, till exempel med bilder och ytterligare beskrivning. Figur 2. De flesta analyser som hade varit intressant att göra, för att svara på frågan om tistisk styrka är det dock väsentligt att Inspektioner ochatttekniska och var genomföra alla valda mätningar i tillräcknär det räcker med fråga de boende, kemiska mätningar alltså i huvudsak inte möjliga att utföra på ligt många bostäder. Det är viktigt att vid I BETSI-undersökningen det in planeringen av undersökningen göra en BETSI-data. Slutsatsen av samlades de jämförelser om poängterar byggnadersvikten kon- noggrann bedömning av vilka mätningar Sammanfattande slutsatser och tips en rad som ändåuppgifter gick att göra struktion och det gjordes även vissa tek- som ger de uppgifter som efterfrågas och av att noga tänka igenom vilka uppgifter niska och kemiska mätningar. För att som är kostnadseffektiva. Insamling av för en effektiv uppföljning av som kan eller måste samlas in från de inomhusmiljö och hälsa underlätta boende och vid vilkabesiktningen uppgifter somtogs hellreolika in- damm från ytor ingick inte i BETSIhjälpmedel fram som bör kunna vara till undersökningen men har i andra under- Olika syften kan kräva olika upplägg av hämtas från andra, mer byggnadskunniga nytta även i andra undersökningar. Be- sökningar visat sig vara värdefullt. I dam- en uppföljning. Tänk noga igenom vilka personer via besiktning om möjligt, siktningspersonerna togeller, till exempel fram met kan analyseras förekomst Figur 2 av olika ty- frågor uppföljningen ska besvara och anvia fastighetsägaren. uppgifter om typ av material och materia- per av allergen, endotoxin och andra passa undersökningens uppläggning efter lens tjocklek för olika delar av klimatskaInspektioner tekniska let och utifrånoch dessa beräknades ett UAstma och andra luftvägsbesvär i småhus (BETSI) och mätningar värdekemiska för respektive del av klimatskalet internationella standarder. att Ienligt BETSI-undersökningen samladesFör det in Astmabesvär var vanligare bland boende i småhus som enligt besiktning hade förenkla besiktningspersonernas arbete ● fuktproblem i grunden en rad uppgifter om byggnaders konstrukmed och att beskriva materialen i klimatskals● mögellukt inne i bostaden tion det gjordes även vissa tekniska delarna och fönster sammanställdes först Astmabesvär var mindre vanligt i hus med och kemiska mätningar. För att underlätta listor med material och fönstertyper. Vis● högre luftomsättning vid besiktningen togs olika hjälpmedel sa inomhusmiljömätningar gjordes i alla Näsbesvär och luftvägsinfektioner var vanligare hos de som bodde i hus med fram som bör kunna vara till nytta även i bostäder som besiktigades (luftomsätt● högre fukttillskott inomhus andra Besiktningspersoning, undersökningar. temperatur, relativ luftfuktighet, Wang et al (2015) nerna tog tilli exempel fram uppgifter fuktkvoter trä) medan mätning av om ketyp av material och materialens tjocklek för 40 olika delar av klimatskalet och utifrån I dammet kan analyseras förekomst av har dock endast ett par forskningsartiklar Bygg & teknik 5/16 dessa beräknades ett U-värde för respek- olika typer av allergen, endotoxin och an- publicerats som utgår från BETSI-databative del av klimatskalet enligt internatio- dra mikrobiella komponenter och kemis- sen. En förklaring till detta kan vara att nella standarder. För att förenkla besikt- ka ämnen till exempel ftalater. Studier där det krävs ett relativt omfattande arbete för ningspersonernas arbete med att beskriva damm undersökts på detta sätt har gett ny att få sammanhängande filer med data för materialen i klimatskalsdelarna och föns- kunskap om hälsosamband och kan även enskilda hus, lägenheter och individer då ter sammanställdes först listor med mate- användas för att spåra dolda fukt- och det krävs unika kopplingar till data från rial och fönstertyper. Vissa inomhusmil- mögelskador i byggnader. besiktningar, mätningar, bostadsenkäter jömätningar gjordes i alla bostäder som För undersökning av hälsoeffekter av och personenkäter. Databasen hos Bobesiktigades (luftomsättning, temperatur, fuktproblem kan det vara värdefullt att verket är en SQL-databas bestående av relativ luftfuktighet, fuktkvoter i trä) med- bedöma uppgifterna med avseende på för- totalt cirka 70 deldatabaser och det finns an mätning av kemiska ämnen (radon, hållanden/konstruktioner med ökad risk påtagliga svårigheter med att länka dessa flyktiga organiska ämnen, formaldehyd, för fuktskada, registrerad fukt med risk för till varandra. Kvaliteten i varje deldatabas kvävedioxid) gjordes i ett mindre urval av mögelväxt respektive registrerad mögel- måste också kontrolleras och deldatabadessa bostäder. Både för att följa utveck- växt/mögellukt för olika delar av konst- serna harmoniseras, så att till exempel lingen i byggnadsbeståndet och för att se ruktionen. Vi arbetar för närvarande med partiellt bortfall kodas på samma sätt i alla samband med hälsan är denna typ av mät- sådana analyser. deldatabaser. Det finns inte heller ännu ningar synnerligen värdefulla. Mot baknågon offentlig åtkomst till foton, ritninggrund av de tidigare diskuterade proble- Databasen och tillgängliget ar etcetera. Vid alla undersökningar av men med låg statistisk styrka är det dock för forskning BETSI:s typ och omfattning blir arbetet väsentligt att genomföra alla valda mät- En uttalad målsättning med BETSI-under- med att kvalitetssäkra databasen en stor ningar i tillräckligt många bostäder. Det sökningen var att materialet skulle vara del av det totala arbetet. är viktigt att vid planeringen av undersök- tillgängligt för forskning. All informaningen göra en noggrann bedömning av tion från BETSI finns samlad i en databas Sammanfattande slutsatser och tips vilka mätningar som ger de uppgifter som hos Boverket. I databasen finns svar på för en effektiv uppföljning av inomefterfrågas och som är kostnadseffektiva. protokollfrågor vid besiktningar, resultat husmiljö och hälsa Insamling av damm från ytor ingick inte från mätningar och svar från de olika en- Olika syften kan kräva olika upplägg av i BETSI-undersökningen men har i andra käterna. Utöver de deskriptiva rapporter en uppföljning. Tänk noga igenom vilundersökningar visat sig vara värdefullt. som publicerades inom själva projektet ka frågor uppföljningen ska besvara och 40

Bygg & teknik 5/16


anpassa undersökningens uppläggning efter det. Ha inte för många syften. BETSI-undersökningen var en tvärsnittsstudie, det vill säga uppgifterna samlades in vid ett tillfälle. Tvärsnittsstudier kan ge värdefull information om hur förhållandena ser ut vid ett visst tillfälle, och upprepade tvärsnittsstudier ger information om hur förhållandena utvecklas. Vill man få djupare kunskap om vilka inomhusmiljöfaktorer som verkligen orsakar hälsobesvär är så kallade longitudinella studier bättre, där samma individer och hus undersöks upprepade gånger. Samla inte in data ”för säkerhets skull” utan klar koppling till de frågor undersökningen ska besvara. Det fördyrar både insamlingen och hanteringen av data sedan. Vill man belysa frågor om hälsosambanden med uppgifter om konstruktioner m.m. från besiktning är det viktigt att man inkluderar fler bostäder än vad som ingick i BETSI-undersökningen (två till tre gånger fler) för inspektion och miljömätningar. Alternativt kan man göra olika varianter på stratifierade urval för att få tillräckligt många ”fall” i varje grupp. Ingår både enkät och besiktning är det viktigt att säkerställa att besiktning och mätningar görs i bostäder där de boende svarat på enkät.

Fråga de boende om sådant de faktiskt kan besvara, till exempel sitt eget hälsotillstånd, sin uppfattning och upplevelse av bostaden och sådana tekniska förhållanden som kan iakttas utan speciella förkunskaper. Uppgifter om husets konstruktion och material insamlas helst från professionella fastighetsägare eller byggnadskunniga personer. Genomför mätningar i alla bostäder som besiktigas. Om flyktiga kemiska ämnen ska mätas, specificera i förväg vilka ämnen som ska analyseras och se till att dessa ämnen identifieras och kvantifieras på ett mer korrekt sätt än det ofta förekommande måttet ”toluenekvivalenter”. Provta och analysera också damm från ytor. n Referenser

Boverket, 2009. Så mår våra hus. (Huvudrapport) Boverket, 2009. Enkätundersökning om boendes upplevda inomhusmiljö och hälsa. Boverket, 2010. Statistiska metoder och urval i Boverkets projekt BETSI. Boverket, 2010. God bebyggd miljö – utvärdering av delmål för god inomhusmiljö.

Boverket, 2011. God bebyggd miljö - förslag till nytt delmål för fukt och mögel. Boverket, 2011. Teknisk status i den svenska bebyggelsen. Folkhälsomyndigheten, 2014. FoHMFS 2014:18. Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation. Langer S, Beko G. Indoor air quality in the Swedish housing stock and its dependence on building characteristics. Building and Environment 2013;63:44-54. Regeringen, 2006. M2006/5756/Bo. Uppdrag till Boverket beträffande byggnaders tekniska utformning m.m. Wang J, Engvall K, Smedje G, Nilsson H, Norbäck D. Asthma, airways infections and rhinitis among adults in relation to measured home environment in single-family buildings in Sweden. Proceedings of the 14th International conference of indoor air quality and climate (Indoor Air 2016); Ghent, Belgium, July 3-8, 2016. Wang J, Engvall K, Smedje G, Norbäck D. Rhinitis, asthma and respiratory infections among adults in relation to the home environment in multi-family buildings in Sweden. PLoS One 2014; Aug 19;9(8):e105125. Zaleiska-Jonsson A, Wilhelmsson M. Impact of perceived indoor environment quality on overall satisfaction in Swedish dwellings. Building and Environment 2013;63:134-144154.

Värmealstrande tak och varma fastigheter behöver ett reflekterande tätskikt. Se till att du väljer det bästa! – specialist på solreflektion Vi har flera specialister inom vårt sortiment av kompetenta tätskikt av EPDM-gummi. Resitrix – För enastående kvalité, hållbarhet, livslängd och trygghet! www.takcentrum.se Bygg & teknik 5/16

41


Stor potential att bygga Stor potential giftfritt sammans med Basta, Skanska och Trafikverket. I de pilotprojekt som ingått i studien, däribland Riksväg 49, klarade 85 procent av material och varorna Basta-kriterierna. Basta ett effektivt sätt att arbeta med Giftfritt byggande.

Byggbranschens Utvecklingsfond, SBUF, och Stif

utesluter därmed enbart sådana ämnen som är förenliga med utfasningsegenskaper. I Basta:s respektives Beta:s produktdatabas finns bygg- och anläggningsprodukter som klarar Basta:s respektive Beta:s egenskapskriterier avseende keen ytterligare Beta. Dessa olika storlek på promisktönskemål innehåll. om Databasen är gratis att Nyckeln till ettkriterienivå, Giftfritt byggande är att ifrån kriterier motsvarar prioriteringsguidens jekten, geografisk spridning, olika skeden söka i och öppen för alla. välja byggoch anläggningsprodukter kriterier för riskminskningsämnen och ochFrån olika denentreprenadformer. 1 april 2012 gällerTrafikvernya krav med minimerat innehåll av farliga kemiska ämnen. Genom att bygga på ett an- från Trafikverket avseende farliga ämnen material och varor, vilka återfinns svarsfullt sätt Basta skapasärvinster både för mil- imellan Bygga med ett samverkansprojekt Trafikverket, Skanska, Bastai Material och varor – krav och kriterier avsejön och för ekonomin. Basta är ett oberooch IVL Svenska Miljöinstitutet. Projektet har finansierats av Svenska endeStiftelsen innehållIVL. av farliga ämnen (TDOK ende system för valUtvecklingsfond, av bygg- och anläggByggbranschens SBUF, och ningsprodukter med syftet att fasa ut äm- 2012:22). Trafikverkets krav på material

att bygga giftfritt

Det finns en stor potential att bygga med material och varor med ett minimerat innehåll av farliga ämnen. Det som IVLattSvenDet visar finns en en studie stor potential bygga ska Miljöinstitutet genomfört till-mi­ med material och varor med ett sammans med Basta, Skanska och nimerat innehåll av farliga ämnen. Trafikverket. I de pilotprojekt som Det visar en studie som IVL Svenska ingått i studien,genomfört däribland Riksväg Miljöinstitutet tillsam­ 49, klarade 85 procent av material mans med Basta, Skanska och och varorna Basta-kriterierna. BasTrafikverket. I de pilotprojekt som ta ett effektivt sätt att arbeta med ingått i studien, däribland Riksväg byggande. Giftfritt 49, klarade 85 procent av material och varorna Nyckeln till ettBasta-kriterierna. Giftfritt byggande Bas­ är att ta ett effektivt att arbeta med välja bygg- ochsätt anläggningsprodukter med minimerat innehåll av farliga kemisGiftfritt byggande.

utesluter därmed enbart sådana ämnen ket hade som önskemål att pilotprojekten I Basta-systemet hittar du följande produkter: som är förenliga med utfasningsegenskaskulle ha en projektbudget på minst 50 –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– per. I Basta:s respektives Beta:s produktmiljoner kronor, så attkemiskt projekten skulle Basta – Produkter som klarar systemets högt ställda krav gällande databas finns byggoch anläggningsprotäcka ett betydande antal produktgrupper innehåll. Kraven finns definierade i systemets Basta-kriterier dukter som klarar Basta:s respektive och därmed med större säkerhet kunna biBeta –egenskapskriterier Produkter som klarar systemets Beta:s avseende ke-baskrav gällande kemiskt innehåll. Kraven finns definierade i systemets Beta-kriterier miskt innehåll. Databasen är gratis att (www.bastaonline.se) söka i och öppen för alla. Från den 1 april 2012 gäller nya krav ka ämnen. Genom att bygga på ett an- från Trafikverket avseende farliga ämnen material och varor, vilka återfinns i Ma- och varor bygger på en klassning enligt svarsfullt skapas vinster både förärmilmed farliga egenskaper frånoch byggNyckeln sätt till ett Giftfritt byggande att inen Beta:s produktdatabas finns bygganterial och varor – krav och kriterier avsejön och för ekonomin. Basta är ett oberooch anläggningsprodukter. Basta är upp- Basta:s kriterier. I korthet gäller att varor välja bygg- och anläggningsprodukter läggningsprodukter som klarar Basta:s av farliga ämnen ende för val av bygganläggoch(TDOK är ett och material i första hand ska uppfylla byggtinnehåll på egenskapskriterier med system minimerat innehåll av och farliga ke- ende respektive Beta:s egenskapskriterier avseTrafikverkets krav på material ningsprodukter med syftet att fasa ut äm- 2012:22). verktyg som möjliggör ett systematiskt miska ämnen. Genom att bygga på ett ende kemiskt innehåll. Databasen är gratis Basta-kriterierna, och i andra hand Betakriterierna. Om det inte är möjligt att uppoch effektivt sätt att arbeta med giftfritt ansvarsfullt sätt skapas vinster både för att söka i och öppen för alla. fylla varken Basta- eller Beta-kriterierna byggande. Basta driver en av bransch ens I Basta-systemet hittar du följande miljön och för ekonomin. Basta ärprodukter: ett Från databaser den 1 aprilmed 2012giftfria gäller byggpronya krav ska en produktvalsanalys och en riskanastörsta –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– oberoende system som för val av systemets bygg- ochhögt från Trafikverket avseende ämnen lys göras före föreskrivande och använddukter. Idag mer än 20farliga 000 produkBasta – Produkter klarar ställda kravfinns gällande kemiskt anläggningsprodukter med syfteti systemets att ter som klarar hårt vilka ställda miljökrav innehåll. Kraven finns definierade Basta-kriterier i material och varor, återfinns i Ma-i ning. Om riskanalysen visar att användfasa ut ämnen med farliga egenskaper Basta-systemet. Flera aktörer hänvisar till ningen medför acceptabla risker får mateterialgällande och varor – kravinnehåll. och kriterier avseBeta – Produkter som klarar systemets baskrav kemiskt Kraven från byggoch anläggningsprodukter. Basta:s kriterier i sina krav, bland annat finns definierade i systemets Beta-kriterier ende innehåll av farliga ämnen (TDOK rialet eller varan användas. Med hjälp av Basta är uppbyggt på egenskapskriteri- Trafikverket. Basta-kriterierna 2012:22). Trafikverkets krav påharmonimaterial Trafikverkets förbudslista samt Basta(www.bastaonline.se) Beta-kriterierna kan material och vakriterierna för särskilt med er och är ett verktyg som möjliggör ett serar och varor bygger på en klassningfarliga enligt och Figur 1: Driftområde i Värmlands län ror som används inom Trafikverket klassiämnen i REACH samt kriterierna för utsystematiskt och effektivt sätt att ar- Basta:s kriterier. I korthet gäller att varor (Trafikverket). ficeras i fyra grupper, se tabell 1. fasningsoch riskminskningsämnen i kebeta med giftfritt byggande. Basta dri- och material i första hand ska uppfylla varor bygger påprioriteringsguide. en klassning enligtI nen med farliga egenskaper från bygg- och ver en av bransch­ens största databaser mikalieinspektions Tre till pilotprojekt kärnan i Basta-kriterierna, i andra hand Betakriterier. I och korthet gäller att varor att svara påutgjorde frågan om hur långt och anläggningsprodukter. Basta är upp- Basta:s tillägg till kriterierna för Basta finns det dra med giftfria byggprodukter. Idag finns kriterierna. det intehand är möjligt att upp- det projektet materialOm i första ska uppfylla är möjligt att bygga med Basta. Pilotbyggt på egenskapskriterier och är ett och mer än 20000 produkter ett somsystematiskt klarar hårt Basta-kriterierna, i Värmlands län hand Beta- Figur ocheller i andra verktyg som möjliggör fylla varken BastaBeta-kriterierna För att1:fåDriftområde ökad kunskap om hur långt det (Trafikverket). ställda miljökrav i Basta-systemet. Fle- kriterierna. Om det inte är möjligt att uppoch effektivt sätt att arbeta med giftfritt ska en produktvalsanalys och en risk- är möjligt att ”Bygga med Basta”, det vill ra aktörer Basta hänvisar tillenBasta:s kriterier Bastaeller Beta-kriterierna byggande. driver av bransch ens fylla analysvarken göras före föreskrivande och använd- säga att bygga med bygg- och anläggi sina krav, bland annat Basta- ska en produktvalsanalys och en riskanastörsta databaser medTrafikverket. giftfria byggproning. Om riskanalysen visar att använd- ningsprodukter utan särskilt farliga ämgöras före föreskrivande och använddukter. Idagharmoniserar finns mer än med 20 000 produk- lys kriterierna kriterierna ningen medför acceptabla risker får mate- nen, utgjorde tre pilotprojekt kärnan för Artikelförfattare är visar Om riskanalysen att användter klarar hårt ställda miljökrav för som särskilt farliga ämnen i REACH samti ning. rialet ellerGreen, varan användas. Med hjälp projektet och låg till grund för övrigt arbeJeanette ningen medför acceptabla risker får mate- te; Riksväg 49, Driftområde NordvärmBasta-systemet. Flera aktörer hänvisar till kriterierna för utfasnings- och riskminsk- av Trafikverkets förbudslista samt IVL Svenska rialet eller varan användas. Med hjälpBasav land, samt en garagebyggnad på Nya KaBasta:s kriterier i sina krav, bland annat ningsämnen i kemikalieinspektions prio- taoch Beta-kriterierna kan samt material och rolinska i Solna. Pilotprojekten valdes utMiljöinstitutet. förbudslista BastaTrafikverket. Basta-kriterierna harmoni- Trafikverkets riteringsguide. I tillägg till kriterierna för varor som används inom Trafikverket Beta-kriterierna kan material och vaserar med kriterierna för särskilt farliga och Basta finns det ensamt ytterligare kriterienivå, klassificeras i fyra grupper, se tabellklassi1. Trafikverket som används inom ämnen i REACH kriterierna för ut- ror 42 Beta. Dessa motsvarar prioritefasningsoch kriterier riskminskningsämnen i ke- ficeras i fyra grupper, se tabell 1. ringsguidens kriterier för riskminsknings-I Tre pilotprojekt utgjorde mikalieinspektions prioriteringsguide. pilotprojekt utgjorde kärnan i ämnentill ochkriterierna utesluter för därmed så- Tre tillägg Bastaenbart finns det kärnan i projektet projektet dana ämnen som är förenliga med utfas- För att få ökad kunskap om hur långt det att få ökad om hur långt det ningsegenskaper. I Basta:s respektives För är möjligt att kunskap ”Bygga med Basta”, det är möjligt att ”Bygga med Basta”, det vill vill säga att bygga med bygg- och ansäga att bygga med bygg- och anläggläggningsprodukter särskilt ningsprodukter utan utan särskilt farligafarliga ämämnen, utgjorde tre pilotprojekt kärnan nen, utgjorde tre pilotprojekt kärnan för Artikelförfattare är för projektet ochtill låggrund till grund för övrigt projektet och låg för övrigt arbeJeanette Green, arbete; Riksväg 49, Driftområde Nordte; Riksväg 49, Driftområde NordvärmIVL Svenska värmland, samt en garagebyggnad på Figur 2: Pågående arbete på Riksväg 49 land, samt en garagebyggnad på Nya KaMiljöinstitutet. Artikelförfattare är rolinska i Solna. Pilotprojekten valdes ut(Skanska). Nya Karolinska i Solna. Pilotprojekten Jeanette Green, IVL valdes utifrån önskemål om olika storlek Svenska Miljöinstitutet. på projekten, geografisk spridning, olika Figur 2:Pågående arbete på RIksväg 42 Bygg & 49 teknik 5/16 skeden och olika entreprenadformer. Tra- (Skanska). 42

Bygg & teknik 5/16

ket had skulle miljone täcka e och där

Figur

dra till det är m

Figur


projekten valdes utifrån att Trafikverket var beställare av anläggningsprojekten och Skanska var utförare av desamma. För byggnadsprojektet valdes ett projekt där Skanska var utförare och Stockholms Läns Landsting, SLL, beställare. För anläggningsprojekten valdes projekt där Trafikverkets nya krav på material och varor enligt TDOK 2012:22 samt TDOK 2012:93 ingick i kontraktet. Trafikverkets nya krav trädde i kraft den 1 april 2012.

Figur 3: Den färdiga garagebyggnaden, Nya Karolinska Solna (Skanska).

fikverket hade som önskemål att pilotprojekten skulle ha en projektbudget på minst 50 miljoner kronor, så att projekten skulle täcka ett betydande antal produktgrupper och därmed med större säkerhet kunna bidra till att svara på frågan om hur långt det är möjligt att bygga med Basta. PilotproFigur valdes 3: Denutifrån färdigaatt garagebyggnaden, jekten Trafikverket var Nya Karolinska Solna (Skanska). beställare av anläggningsprojekten och Skanska var utförare av desamma. För Pilotprojekten utvärderades både kvantibyggnadsprojektet valdes ett projekt där tativt med uppföljning av hur valda proSkanska var utförare och Stockholms dukter har uppfyllt målen för projektet samt Landsting, genom djupintervjuer med personal Läns SLL, beställare. För ansom arbetat i projekten för att följa upp läggningsprojekten valdes projekt där hur arbetet harnya fungerat. För material anläggningsTrafikverkets krav på och projekten varor enligtsammanställdes TDOK 2012:22 kemikalielissamt TDOK torna i ingick Trafikverkets kemikaliehante2012:93 i kontraktet. Trafikverkets ringssystem Chemsoft och materialen donya krav trädde i kraft den 1 april 2012. kumenterades i Basta Projekthanteraren. Pilotprojekten utvärderades både kvantitaFör parkeringshuset dokumenteradess tivt med uppföljning av hur valdaMaterialprodukmaterialen löpande i en excelfil; ter har uppfyllt målen för projektet förteckning Nya Karolinska Solna. samt I ett genom djupintervjuer medinformation personal som slutskede överförs sedan av Miljö till Portalen, en databas. arbetat i projekten fördigital att följa upp hur arbetet har fungerat. För anläggningsproMaterialvalsfrågan bör integreras jekten sammanställdes kemikalielistorna i tidigt Trafikverkets kemikaliehanteringssystem Resultatetoch frånmaterialen studien hardokumenterades visat att materiChemsoft alvalsfrågan bör finnas med från start i i Basta Projekthanteraren. För parkeringsprojekten, helst i designfasen, eftersom huset löpandet ärdokumenteradess viktigt att man så materialen tidigt som möjligt de i en excelfil; Materialförteckning säkerställer att bra produkter finns attNya tillKarolinska I ett slutskede överförs gå. För att Solna. få ett effektivt materialvalsarsedan av Miljö Portalen, bete ärinformation det också viktigt atttill frågan inteen digital databas. greras i redan befintliga rutiner. Erfarenheter från pilotprojekten visar att det finns en efterfrågan bör på integreras att få stöd från Materialvalsfrågan centralt håll inom organisationen, då man tidigt i projektenfrån har studien begränsat reResultatet harmed visattid attoch matesurser. rialvalsfrågan bör finnas med från start i Utifrån resultaten från pilotprojekten projekten, helst i designfasen, eftersom det har projektet utarbetat ett handledningsär viktigt attför man så tidigt utan som farliga möjligtämsädokument produktval kerställer att bra produkter finns att tillgå. nen i byggprocessen. Handledningsdoku-

Tabell 1: Klassificering av material och varor enligt Trafikverket. –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Grupp A Material och varor som klarar Basta-kriterierna. Material och varor i denna grupp innehåller inga utfasnings- eller riskminskningsämnen över angivna halter enligt kriterierna. Material och varor klassade i grupp A är de som enligt detta klassningsförfarande är bäst att använda med tanke på miljö och arbetsmiljö. Grupp B Material och varor som klarar Beta-kriterierna. Material och varor i denna grupp innehåller riskminskningsämnen men inga utfasningsämnen över angivna halter enligt kriterierna. Material och varor klassade i grupp B är bättre ur miljö- och arbetsmiljöperspektiv än produkter klassade i grupp C, men sämre än produkter klassade i grupp A. Grupp C Material och varor som varken klarar Basta- eller Beta-kriterierna. Material och varor i denna grupp innehåller utfasningsämnen. De är sämre än produkter klassade i grupp A och B. Material och varor i denna grupp ska successivt fasas ut från användning i Trafikverkets verksamhet och ersättas av mindre miljöoch hälsofarliga material och varor. Produkterna får endast användas när det saknas gångbara alternativ enligt en dokumenterad produktvalsanalys samt då riskerna är acceptabla enligt en dokumenterad riskanalys Grupp D Material och varor som innehåller ämnen på förbudslistan. Material och varor i denna grupp innehåller förbudsämnen och får inte användas i Trafikverkets verksamhet. Förbudet kan omfatta all användning eller vissa tillämpningar eller vissa användningsområden. Trafikverkets förbudslista innehåller ämnen som är förbjudna enligt lag och andra farliga ämnen som Trafikverket har beslutat att avveckla. (www.trafikverket.se) mentet sin effektivt helhet finns i ”HandledFör att fåi ett materialvalsarbete ningsdokument för produktval utan farliär det också viktigt att frågan integreras ga ämnen i byggprocessen”, Green m.fl., i(2015). redan Se befintliga tabell 2 rutiner. för vilkaErfarenheter definitioner från pilotprojekten visar att det finnsdefien som används i artikeln. I dokumentet efterfrågan på att få stöd från centralt håll nieras ett antal arbetsmoment och en aninom organisationen, man i projekten svarsfördelning som dåföreskrivande led har begränsat med tid och resurser. samt materialanvändare ska kunna användaUtifrån för att resultaten utveckla det arbetssättet frånegna pilotprojekten medprojektet målsättningen attett skapa en kvalitetshar utarbetat handledningsdoarbetsprocess. Dokumentet ger säkrad för kument produktval utan farliga ämnen i hur Handledningsdokumendet interna arbetet kan ivägledning byggprocessen. organiseras ochfinns styrasi (beroende på aktötet i sin helhet ”Handledningsdorens roll i byggprocessen), hur arbetet ska kument för produktval utan farliga ämnen avgränsas och praktiskt genomföras, hur iunderentreprenörer byggprocessen”, Green m.fl., (2015). ska involveras i arbeSe tabell 2 för vilka definitioner som antet samt hur resultat kan dokumenteras, vänds i artikeln. I dokumentet definieras mätas och följas upp. ett Handledningsdokumentet antal arbetsmoment och en kan ansvarsföranvändelning somintegrera föreskrivande led samt ma-i das för att nya arbetsmoment befintliga kvalitetsrutiner inom företag. terialanvändare ska kunna använda för att Det kan också användas för att med ta fram en utveckla det egna arbetssättet målspecifik projektrutin det aktuella prosättningen att skapa enförkvalitetssäkrad arjektet. betsprocess. Dokumentet ger vägledning iEnkla hur det interna kan organiseras produkterarbetet har lättare att och styras (beroende på aktörens roll i klara kraven än sammansatta. byggprocessen), hurstudien arbetet visar ska avgränSlutresultatet från att det sas och praktiskt genomföras, hur underidag är möjligt att bygga långt med Basta. entreprenörer ska varor involveras arbetet För material och nåddesi över 70

procenthur A-produkter (enligtdokumenteras, Trafikverkets samt resultat kan klassificering, vilket motsvarar en Bastamätas och följas upp. registrering) i alla pilotprojekten inom Handledningsdokumentet kan använtidsramen för projektet. För kemiska prodas för att integrera nya arbetsmoment i dukter var fler än 60 procent A-produkter befintliga kvalitetsrutiner inom företag. i pilotprojekten. Informationsinsamlingen Det kan också användas föroch att slutresultata fram en fortsatte dock under 2015 specifik projektrutin för det aktuella protet blev över 85 procent (baserat på antal). Produktgrupper inom anläggning som jektet. generellt klarar Basta-kriterierna är ofta enkla icke-sammansatta produkter, bland Enkla produkter har lättare material varoränfinns exempelvis geoatt klaraoch kraven sammansatta. textil, asfalt, vägmärken armeringsSlutresultatet från studienoch visar att det stål, och bland kemiska produkter exemidag är möjligt att bygga långt med Baspelvis vägsalt och fabriksbetong. Fölta. För produktgrupper material och varor översvå70 jande harnåddes generellt procent A-produkter (enligt Trafikverkets rare att klara Basta/Beta-kriterierna; reliklassificering, motsvarar Bastaning-produkter,vilket elektronik ochensensorer. registrering) i alla pilotprojekten inom Det är dessutom extra viktigt att göra ett tidsramen projektet. För kemiska proaktivt val för bland brandskydd, injektering, fog/tät var ochfler frysskydd då det A-produkter förekommer dukter än 60 procent produkter som klarar respektive inte ibåde pilotprojekten. Informationsinsamlingen klarar Basta-kriterierna dock värt fortsatte dock under 2015Det ochärslutresultaatt blev notera att85inget av de ingående pilottet över procent (baserat på antal). projekten på anläggningssidan innehöll Produktgrupper inom anläggning som någon elektronik i form av pumpar och generellt Basta-kriterierna är ofta belysning.klarar Om detta hade ingått skulle det enkla icke-sammansatta produkter, bland högst sannolikt varit betydligt svårare att material ochandel varorA-produkter. finns exempelvis geonå samma Ytterligare textil, asfalt, vägmärken armeringssvårt att exempel på produkter där och det var

Bygg & teknik 5/16 Bygg & teknik 5/16

43 43


stödkantsmaterialet, något som visar på att det är viktigt och möjligt att ställa desstål, och bland kemiska produkter exempelvis vägsalt och fabriksbetong. Följande produktgrupper har generellt svårare att klara Basta/Beta-kriterierna; relining-produkter, elektronik och sensorer. Det är dessutom extra viktigt att göra ett aktivt val bland brandskydd, injektering, fog/ tät och frysskydd då det förekommer både produkter som klarar respektive inte klarar Basta-kriterierna Det är dock värt att notera att inget av de ingående pilotprojekten på anläggningssidan innehöll någon elektronik i form av pumpar och belysning. Om detta hade ingått skulle det högst sannolikt varit betydligt svårare att nå samma andel A-produkter. Ytterligare exempel på produkter där det var svårt att få fram information i pilotprojekten var stödkantsmaterial med bitumenemulsion samt vägkantstolpar. Efter pilotprojektens avslut lyckades dock information fås om stödkantsmaterialet, något som visar på att det är viktigt och möjligt att ställa dessa krav på varor. I garagebygganden på Nya Karolinska Solna så var ett antal produktgrupper svåra att bedöma och med på den gränsdragningslista som togs fram i dialog med kunden, exempel på sådana produkter var blandare av mässing som innehåller bly (alternativ produkt utvecklades sedan av leverantör), elektronik och sensorer. För dessa produktgrupper är det i dagsläget svårt att bygga med Basta och innovation och produktutveckling är viktiga framtidsfrågor. Husprojekt har större vana att arbeta med giftfria materialval än anläggningsprojekten Det finns idag en skillnad i vana att til�lämpa kraven mellan hus- och anläggningsprojekten då man på hussidan sedan tidigare arbetat med produktval både för material och kemiska produkter, något som bland annat drivits på av miljöcertifieringssystemen. Det finns också en skillnad i att tillämpa kraven på kemiska pro-

datablad ska tillhandahållas, något som underlättar informationsinsamlingen be-

Tabell 2: Definitioner använda i projektet ”Bygga med BASTA”, Green m.fl., (2015). –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Entreprenör Med entreprenör menas alla aktörer som producerar, monterar varor, byggnadsdelar eller installationer. Leverantör Med leverantör menas alla aktörer som tillverkar och le vererar varor, byggnadsdelar eller installationer. Vara Är ett föremål som under produktionen får en särskild form, yta eller design, vilken i större utsträckning än dess kemiska sammansättning bestämmer dess funktion. Definition enligt Reach, artikel 3.3. Kemisk produkt Är ett kemiskt ämne eller en beredning av kemiska äm nen som inte är en vara. Definition enligt Miljöbalken (1998:808) 14 kapitel 2§. Produktval I detta dokument syftar begreppet produktval enbart till de val som görs utifrån hänsyn till innehåll av farliga ämnen. dukter varor. När det gäller kemiska sa kravoch på varor. produkter finns det lagkrav att Karolinska säkerhetsI garagebygganden på Nya datablad ska tillhandahållas, något Solna så var ett antal produktgruppersom svåunderlättar informationsinsamlingen bera att bedöma och med på den gränsdragtydligt försom denna Att ningslista togsproduktkategori. fram i dialog med kunden,inexempel på sådana var samla information om produkter det kemiska blandare avi varor mässing innehåller bly innehållet har som däremot visat sig (alternativ utvecklades sedan av vara tid ochprodukt resurskrävande. I pilotprojekt leverantör), elektronik sensorer. För för anläggning har dockoch relativt få prodessa produktgrupper är det i dagsläget dukter använts jämfört med pilotprojektet svårtbyggnad. att byggaTrots meddetta Bastaäroch innovation för fördelningen och produktutveckling är viktiga frammellan A-, B- och C-produkter i samma tidsfrågor. storleksordning. Det finns alltså en stor potential att komma långt med produktHusprojekt harpåstörre vana att valsarbetet även anläggningssidan. Trafikverket har sedan länge arbetat arbeta med giftfria materialval än med krav på kemiska produkter. Att detta anläggningsprojekten arbete har idag gett resultat märktes då känneDet finns en skillnad i vana att tilldomen om kraven fanns ute i projekten. ämpa kraven mellan hus- och anläggFör kemiska produkter lagningsprojekten då man påspecificerar hussidan sedan stiftningen vilken information som levetidigare arbetat med produktval både för rantörer sina kunder, material ska och tillhandahålla kemiska produkter, något hur kemikalieförteckningar ska upprättas som bland annat drivits på av miljöcertifioch vad som ska ingå. Detta underlättar arbetet med kemiska produkter och är något som även Skanska arbetat med länge. Trafikverkets krav för material och varor trädde däremot först i kraft 2012. Tra-

fikverket hardenna hållit produktkategori. många utbildningar tydligt för Att både internt och externt, ochdet kraven på samla in information om kemiska material ochi varor som en del av de innehållet varor ingår har däremot visat sig generella miljökraven. Erfarenheter från vara tid och resurskrävande. I pilotprojekt pilotprojekten Bygga med Bastafåvisar dock relativt proför anläggningi har dukter använts jämfört med pilotprojektet att det fortfarande finns en okunskap både Trots detta är iför denbyggnad. egna organisationen ochfördelningen hos entremellan A-, och C-produkter i samma prenörer om Bkraven. Mer utbildning kring storleksordning. Det finns en stor detta efterfrågas både inom alltså Trafikverket potential kommaNär långt och inom att Skanska. det med gällerproduktinforvalsarbetet på anläggningssidan. mation om även det kemiska innehållet i vaTrafikverket har sedankrav länge arbetat rorna så går Trafikverkets längre än med krav på kemiska produkter. Att detta lagstiftningen, detta gör att materiallevearbete har gett fall resultat märktes då kännerantörer i vissa har svårt att förstå och fanns ute i projekten. domen om kraven ta fram den efterfrågade informationen.

För kemiska produkter specificerar lagstiftningen vilken information som leveMål och uppföljning är viktiga rantörer ska tillhandahålla sina kunder, för att uppnå ett bra resultat hur kemikalieförteckningar ska upprättas Ioch pilotprojekten anläggningssidan lavad som skapåingå. Detta underlättar des mycket tid ned på att identifiera inom arbetet med kemiska produkter och är nåSkanska varor somlänge. angot som vilka även material Skanska och arbetat med vändes inom respektive projekt. I detta Trafikverkets krav för material och varor arbete sigförst utdrag från2012. kalkylverkträdde visade däremot i kraft Trafiktyget Spik och inköpssystemet IBX vara till stor hjälp. Projekten RV49 och DO Nordvärmland var båda i produktionsskedet när samarbetet med projektet Bygga med Basta inleddes. Detta gjorde att det

Det lätta valet

SMARTA I-BALKSYSTEM FÖR TAK, VÄGGAR OCH GOLV Lätt • Stark • Rak • Lång

44

Masonite Beams AB är en av Europas ledande producenter av träbaserad I-balk, anpassad för allt från villor till höghus i trä. Produkterna skräddarsys efter kundens önskemål och är mycket enkla att hantera och bearbeta.

masonitebeams.se

44

Bygg & teknik 5/16

proje fortfa egna rer om efterf inom om d går T ninge vissa den e

Mål att u

I pi lades inom som detta verkt vara DO tionss Bygg att de om d och v var g viktig det k ror e skede Er kan v muni de re följa har d veckl för at ment ga m eller het å ring” ska s plane


var svårt att samla in information om det kemiska innehållet i de material och varor som användes då inköpen redan var gjorda. En slutsats är därför att det är viktigt att säkerställa att information om det kemiska innehållet i material och varor efterfrågas och säkerställs i inköpsskedet. Erfarenheten från studien visar att det kan vara viktigt att sätta enkla och kommunicerbara mål i ett projekt för att uppnå de resultat som önskas. Lika viktigt är att följa upp de uppställda målnivåerna. IVL har därför inom ramen för projektet utvecklat ett koncept med tydliga målnivåer för att kunna visa på och mäta och dokumentera hur långt man nått med ”att bygga med Basta” i den slutliga byggnaden eller konstruktionen. Konceptet i sin helhet återfinns i ”Målnivåer och verifiering”, Holm m.fl. (2015). Uppsatta mål ska sammanställas och beredas tidigt i planeringen för att skapa goda möjligheter till måluppfyllelse i projektet. I dokumentet har koncept för målnivåer sammanställts inom tre huvudområden; produktdokumentation, produktegenskaper och projektorganisation med flera undernivåer för varje område. Varje delområde har delats in i tre fördefinierade ambitionsnivåer; Bas, Aktiv och Proaktiv. Varje ambitionsnivå

till måluppfyllelse i projektet. I dokumentet en harsammanställning koncept för målnivåer sammanär inom definierade ställts inom produktområden somtre tillhuvudområden; stor del är oberoende av dokumentation, produktegenskaper varandra. Ett projekt kan med andra och ord projektorganisation med undernivåer bestå av en blandning avflera ambitionsnivåer för varje område. Varje delområde har utifrån valda prioriteringar. De olika amdelats in i tre fördefinierade ambitionsnibitionsnivåerna och dokumenteras våer; Bas, Aktivsätts och Proaktiv. Varje ammed fördel i en projektrutin. bitionsnivå är en sammanställning inom definierade områden som till stor del är Samverkan utbildning oberoende avoch varandra. Ett projekt kan nödvändigt förbestå mer giftfritt byggande med andra ord av en blandning av ambitionsnivåer utifrån valda prioriteProduktutvecklingen går hela tiden framringar. De olika ambitionsnivåerna sätts åt. För anläggningsprojekt med mer elekoch dokumenteras med fördel i enaktuella projektronik och installationer än de trutin. pilotprojekten kommer det sannolikt att vara svårt att få fram information om Samverkan och utbildning det kemiska innehållet i varorna många nödvändigt giftfritt år framöver. för För mer att kunna Bygga med Basta till 100 procent på sikt behövs det byggande skärpningar i lagstiftningen och andra Produktutvecklingen går hela tiden framåtgärder som skapar förutsättningar för åt. För anläggningsprojekt med mer elektronik och installationer än de aktuellaom piatt underlätta informationsinsamling lotprojekten kommer idet sannolikt att det kemiska innehållet varor. För att nå vara svårt att Giftfri få frammiljö information om det målet om en krävs samverkemiska innehållet i varorna år kan mellan byggprocessens allamånga aktörer, framöver. För att kunna Bygga med Basta myndigheter och allmänhet, så att vi tilltill 100 procent på sikt behövs det skärpsammans på sikt kan bygga giftfritt! Inom ningar i lagstiftningen och andra åtgärder ramen för projektet ”Bygga med Basta” som skapar förutsättningar för att underhar utbildningsmaterial utvecklats av lättaettinformationsinsamling om det keIVL/Basta. Målsättningen med utbildmiska innehållet i varor. För att nå målet ningsmaterialet att höja om en Giftfri är miljö krävskunskapen samverkani

mellan byggprocessens alla aktörer, myndigheter och allmänhet, så kan att vi tillsambyggprocessen om hur man arbeta för mans på sikt kanmöjligt byggabygga giftfritt! Inom raatt så långt som utan farliga men för Erfarenheter projektet ”Bygga med Basta” har ämnen. och behov identifieett under utbildningsmaterial utvecklats av rade arbetet i projektet har gett värIVL/Basta. Målsättningen med utbilddefull input till utbildningskonceptet. Utningsmaterialet är att höja kunskapen i bildningsmaterialet kommer att finnas byggprocessen om hur man kan arbetafritt för tillgängligt på Basta: s hemsida. n farliga att så långt som möjligt bygga utan ämnen. Erfarenheter och behov identifierade under arbetet i projektet har gett värReferenser defull input till utbildningskonceptet. UtFredén, J., Green, J.kommer & Holm, att D., Bygga bildningsmaterialet finnas med Basta-slutrapport 2015. fritt tillgängligt på Basta: s hemsida. ■ Green, Jeanette, Fredén, Johanna, Holm, Referenser D. Handledningsdokument för produktval utan farliga ämnen iJ.byggprocessen, Fredén, J., Green, & Holm, D., 2015. Bygga Holm, D., Fredén, J. 2015. & Green, J, Målmed Basta-slutrapport nivåer och verifiering, Green, Jeanette, 2015. Fredén, Johanna, www.bastaonline.se www.trafikverket.se

Kontaktpersoner

Jeanette Green, IVL Svenska Miljöinstitutet, 010-788 67 40 e-post: jeanette.green@ivl.se. Sussi Wetterlin, VD Bastaonline, 010788 66 82, e-post: sussi.wetterlin@ivl.se. Malin Kotake, malin.kotake@trafikverket.se tel. 070-724 54 69. Carl Enqvist, carl.enqvist@skanska.se, 010-448 51 77.

ISOLERA MED

MILJÖVÄNLIG TRÄFIBERISOLERING

Vi erbjuder en helhetslösning med allt från tätskikt till isolering.

Woodisol AB Metallverksgatan 5 721 30 Västerås Telefon. 021-448 06 30 info@woodisol.se www.woodisol.se

HÅLLBARA BYGGPRODUKTER FÖR ENERGIEFFEKTIVA HUS

www.woodisol.se Bygg & teknik 5/16

Bygg & teknik 5/16

45

Holm, produ cessen Hol nivåer ww ww


Utveckling av metoder för utvärdering av slagregnstäthet i fasadsystem av puts på isolering av mineralull Det har sedan år 2007 blivit allmänt känt att enstegstätade fasader medför väsentlig risk för fuktskador. Skadefrek­ vensen visade sig vara störst i slagregnsutsatta lägen där ytterväggarna består av välisolerade organiska väggar med ett yttre skikt av tunnputs applicerad på cellplast. Senare studier visar att även fasader med ett yttre skikt av puts på isolering av mineralull kan uppvisa fuktskador i områden med högre förekomst av slagregn. Fuktskador har konstaterats även i nyare byggnader, vilket visar på behovet av metoder för verifiering av fuktrelaterade risker med den aktuella fasadlösningen. I sammanhanget är det viktigt att metoderna som verifierar riskerna med fasadlösningen utgår från förhållanden som är relevanta för fasader utförda under fältmässiga förhållanden.

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har genom omfattande fältstudier genomförda av Samuelsson & Jansson (2009) och Jansson & Hansén (2015) visat att glipor och sprickor som ofta förekommer i anslutning till fönsteröppningar, genomföringar men även i ostörda väggsektioner utgör ställen där vatten från slagregn kan ta sig igenom skikten bestående av puts och isolering och därmed nå de inre delarna av ytterväggskonstruktionen. SP:s stu­dier pekar entydigt på behovet av att fasadsystem bestående av puts på isolering av både cellplast och mineralull bör utsättas för riskbedömningar som tar hänsyn till realistiska, fältmässiga förutsättningar. Slagregnstäthetens betydelse för fuktsäkerhet och god energiprestanda i fasader med system bestående av puts på isolering har i Sverige på senare år studerats av bland annat Molnár et al. (2013) och Olsson (2015). I båda studierna har inläckage av vatten genom olika otätheter undersökts under laboratorieförhållanden.

Artikelförfattare är Johan Jönsson, Miklós Molnár och Per-Olof Rosenkvist från Lunds tekniska högskola, avdelningen för konstruktionsteknik.

I denna artikel visas resultat från utveckling av metoder för utvärdering av slagregnstäthet i fasadsystem bestående av puts på isolering av mineralull. Arbetet genomförs inom ramen för projektet ”Uppgradering av den befintliga bebyggelsens energiprestanda – med inriktning på klimatskalet i rekordårens flerbostadshus”. Projektet genomförs vid Lunds tekniska högskola, med finansiering från Energimyndighetens forskningsprogram E2B2, BF Balkongbranschens Service AB, Glastjänster för GBF AB, Malmö stad, Saint Gobain Byggprodukter AB, Swedisol Service AB och Svensk Plan­ glasförenings Service AB. Projektets målsättningar är: • Framtagning av en kvalitativ modell som identifierar de viktigaste parametrarna som påverkar slagregnstätheten i fasadsystem bestående av puts på isolering av mineralull. • Utveckling av metoder för kvantitativ utvärdering av olika systemparametrars inverkan på slagregnstätheten.

• Ta steg mot utveckling av kvantitativa modeller för beskrivning av slagregnstätheten i fasadsystem bestående av puts på isolering av mineralull. Projektets resultat förväntas bidra med råd till utvecklare av fasadsystem, byggnadsprojektörer, fasadentreprenörer, bygg-

Figur 1: Försöksuppställning som användes för att studera vattnets väg genom en putsad stenullsskiva med en horisontell spricka genom putsen.

Figur 2: Möjliga vägar för att vatten ska kunna nå den bärande ytterväggen.

46

Bygg & teknik 5/16


entreprenörer och fastighetsägare vad gäller kritiska egenskaper hos fasadsystemet samt acceptabla toleranser och därmed risknivå med avseende på fuktsäkerhet och energiprestanda. Inledande studier För att klargöra hur vatten från slagregn tar sig igenom systemet bestående av ett skikt puts applicerat på skivor av mineralull, har en serie kvalitativa laboratoriestudier genomförts inom ramen för ett tidigare forskningsprojekt, Molnár et al. (2013). Provkropparna bestod av stenullsskivor med det sammanlagda måttet på 500 gånger 200 gånger 50 mm och ett 15 mm tjockt putsskikt. För att kunna föra in vatten i systemet, skapades en horisontell spricka i putsen. Sprickan matades sedan med vatten genom en vattenbehållare som limmades mot putsen, se figur 1. Dessa inledande kvalitativa försök visade att vatten som tar sig hela vägen igenom både puts- och isolerskiktet i vanliga fall passerar en väg bestående av: a) spricka i putsen b) gränsskiktet mellan putsen och isolerskiktet c) glipor som uppstår i skarvarna mellan isolerskivorna. Vatten från slagregn som rinner på fasaden leds alltså in genom eventuella sprickor och når gränsskiktet me­ llan putsen och isoleringen. I detta gränsskikt kan det finnas ett system av oregelbundna kanaler som uppstår i samband med pu­ts­ ens applicering på isolerskivan. Allteftersom va­tten matas in gen­om sprickan i put­sen, fylls gränsskiktet/kanalerna med vatten och ett hydrostatiskt tryck uppstår. Så fort det vattenfyllda gränsskiktet vid skarvarna mellan isolerskivorna kommer i kontakt med en större glipa med mindre motstånd, kan vattnet ta sig igenom även denna sista barriär och nå de inre delarna av väggen. Ännu lättare sätt för att vatten från slagregn ska kunna nå de inre delarna av väggen uppstår vid sprickor lokaliserade vid skarvar samt vid skarvar mellan puts och till exempel fönsteröppningar, se figur 2. Med resultaten från de inledande studierna som förståelsebas genomfördes tre delstudier, alla i laboratoriemiljö, där målsättningen har varit att utveckla både testmetoder och sedan kvantitativa modeller för vatteninträngning genom den betraktade delen av systemet. Delstudie ett – Vatteninträngning genom sprickor i putsen och mellan puts och aluminium Sprickor i putsen utgör första delsträckan som vatten som rinner på fasaden måste

passera på sin väg mot de inre delarna av en yttervägg. Vid skarvar me­ll­an puts och till exempel ett fönster kan en spricka eller glipa utgöra enda hindret för inträngande va­tten. Det är därför motiverat att studera hur vatteninträngni­ng genom sp­rickor och glipor påverkas av parametrar som sprickans bredd och putsens vatteninnehåll. Provkropparna som användes för att studera vatteninträngning genom sprickor visas i figur 3. Provkropparna består av en skiva av putsbruk eller kombination av putsbruk och aluminium. Efter 28 dygns härdning, skapades en spricka genom böjning av skivan till brott. Ett plaströr limmades på skivan, varefter sprickan utanför plaströret fylldes med epoxilim. Ett hydrostatiskt vattentryck på mellan 50 till 600 pascal kunde därmed påföras sprickan. Vattenflödet genom sprickan registrerades med hjälp av en elektrisk våg. En av svårigheterna i samband med studierna av vattenflödet genom en spricka var bestämning av sprickbredden. För det första är det svårt att i förväg tillverka en provkropp med en given bredd på sprickan – lösningen i vårt fall blev att prova sig fram och dela in provkropparna i rimliga intervall vad gäller medelsprickbredd. En annan utmaning var själva mätningen av sprickans bredd, vilket visade sig vara svårt att genomföra med enbart sprickmikroskop. Sprickbredden bestämdes istället genom fotografering av både sprickan och av en referenslängd med efterföljande utvärdering av medelsprickbredden i ritprogrammet AutoCad, se figur 4. Resultat från försöken med provkroppar av puts, spricklängd 70 mm, sprickbredder inom spannet 0,10 till 0, 45 mm och statiskt vattentryck på 150, 300 och 600 pascal visas i figur 5. Motsvarande resultat från försöken med provkroppar av puts och målat aluminium visas i figur 6. Vattenflödena uppvisar ett tydligt be-

Figur 3: Provkropp för mätning av vattenflöde genom en spricka i puts-puts eller putsmålat aluminium.

Figur 4: Bestämning av sprickans medelbredd genom utvärdering av digitala bilder av sprickan och en referenslängd.

roende med avseende på sprickbredden, där flödet vid ett givet hydrostatiskt tryck kan uppskattas med en potensfunktion av typen flöde är lika med konstant gånger sprickbredd upphöjt till exponent. Vattenflödenas beroende med avseende på det hydrostatiska vattentrycket kan betraktas som nära nog linjärt. Resultaten visar tydligt att breda sprickor och glipor kan

Figur 5: Vattenflöden genom en spricka med längden 70 mm i puts som funktion av sprickbredden och det hydrostatistika vattentrycket.

Bygg & teknik 5/16

47


underlätta inträngning av stora mängder vatten mot de inre delarna av en yttervägg. Hur mycket vatten som i en fältnära situation kan ta sig igenom en spricka beror naturligtvis även på tillgängligt regnvatten som rinner som en film på fasaden. Pågående försök pekar mot att flödena genom sprickor som matas med kontrollerade slagregnsmängder är enbart fem till 25 procent av flödena uppmätta i försöken med hydrostatiskt vattentryck. Delstudien antyder att en sprickbredd på under 0,2 mm kan avsevärt begränsa inträngning och därmed vidaretransport av vatten mot ytterväggens inre delar. Åtgärder som kan vara effektiva i sammanhanget är användning av armerad puts och tätning av fasadanslutningar. Delstudie två – Gränsskiktet mellan puts och isolerskivor När vatten som rinner på fasaden har passerat sprickan som första hinder, leds det i vanliga fall vidare genom gränsskiktet mellan putsen och isoleringen. Enstaka observationer har också gjorts då vatten gick rakt igenom små, några kvadratcentimeter stora, områden i isolerskivan. Provkropparna som användes i denna delstudie visas i figur 7. Provkropparna för mätning av vattenflödet mellan putsen och isolerskiktet består av 15 mm kalk-cementputs, armerad eller oarmerad, applicerad på en isolerskiva av stenull med måtten 600 gånger 200 gånger 50 mm. För att kunna föra in vatten i gränsskiktet, limmas en behållare av plast mot stenullen med en glipa i underkant behållare. Provkroppens långsidor har gjutits i flytspackel för att förhindra vattenläckage. Delstudien utfördes på totalt 18 provkroppar, hälften med armerad puts, hälften med puts utan armering. Gränsskiktet matades med vatten genom plastbehållaren där det hydrostatiska vattentrycket sattes till 150, 300 respektive 600 pascal. Totalt utfördes 108 test med olika kombinationer av torra/blöta provkroppar utsatta för de tre nivåerna av hydrostatiskt vattentryck. Typiskt beteende gällande vattenflödet mellan puts och isolering visas i figur 8. Resultaten visar på stor skillnad mellan vattenflödena i gränsskiktet mellan puts och isolering beroende på om putsen är vattenmättad eller torr. För provkroppar med torr puts, tar det mellan tio till 30 minuter innan vatten tar sig igenom hela gränsskiktets höjd och börjar droppa i provkroppens underkant. Flödena för torr puts är även starkt beroende av det yttre hydrostatiska tryck som vattnet matas med genom plastbehållaren i provkroppen övre del. Båda iakttagelserna tyder på att den

Figur 6: Vattenflöden genom en spricka med längden 70 mm i provkroppar av puts och målat alumimium som funktion av sprickbredden och det hydrostatistiska vattentrycket.

Figur 7: Provkroppar som används för att undersöka vattenflödena i gränsskiktet mellan puts och isolerskiva.

från början torra putsen delvis måste mättas med vatten innan gränsskiktet kan föra något vatten till provkroppens nedre kant. I provkroppar där putsen är vattenmättad, registreras vattenläckage i provkroppens nedre kant redan efter några sekunder. Det påförda yttre vattentrycket har dessutom försumbar inverkan på vattenflödet, vilket tyder på att processen huvudsakligen styrs av den inre vattenpelare som uppstår i gränsskiktet mellan puts och isolerskiva. För de aktuella provkropparna blir den inre vattenpelarens höjd cirka 500 mm, vilket motsvarar ett hydrostatiskt vattentryck på 5000 pascal. Det yttre hydrostatiska vattentrycket är enbart 150 till 600 pascal, vilket gör att det inre hydrostatiska vattentrycket i detta fall får en klart dominerande roll för vattenflödet. Det bör dock poängteras att tillräckligt mycket vatten bör kunna läcka in genom sprickan för att upprätthålla vattenflödet i gränsskiktet mellan puts och isolerskiva. En närmare titt på beteendet

för ett yttre hydrostatiskt vattentryck på 150 pascal visar ett lägre vattenflöde jämfört med fallen med 300 respektive 600 pascal. En möjlig tolkning av detta lägre vattenflöde skulle kunna vara att vattenmängderna som matas in genom glipan i plastbehållarens botten utgör en begränsande faktor. Resultaten från delstudie två tyder på att putsskiktets tjocklek och därmed även dess förmåga att absorbera slagregn kan ha en avgörande betydelse för vattenläckage. Om putsskiktet har god magasineringsförmåga, kan en betydande del av slagregnet komma att absorberas - direkt från putsens yta eller efter inträngningen i gränsskiktet. När putsen väl blivit delvis vattenmättad kommer vatten sannolikt att kunna nå de inre delarna av ytterväggen. Vatten kan också ledas längre ned utmed gränsskiktet mellan putsen och isolerskivorna och kraftigt fukta upp fasadpartier vid ovankant öppningar och putskanter vid fasadens bas.

48

Bygg & teknik 5/16


Delstudie tre – Glipor mellan isolerskivorna Isolerskivor av mineralull är, tack vare behandling med hydrofoberande ämnen, effektiva på att stöta bort vatten som har tagit sig ända fram till gränsskiktet mellan putsen och isolerskivorna. Skarvarna mellan isolerskivorna, speciellt vid glipor som ofrånkomligen uppstår i samband med monteringen, utgör däremot områden där infiltrerat vatten kan passera vidare mot de inre delarna av ytterväggen. Målsättningen med delstudie tre är att

undersöka sambandet mellan vattenflödena genom glipor av en viss bredd och det hydrostatiska vattentrycket. Försöksupplägget och provkropparnas utformning visas i figur 9. Provkropparna som användes för att studera vattenflödena genom glipor mellan isolerskivorna består av cylindriska bitar av stenull med höjden 50 mm och diametern 70 mm. Stenullen delas på mitten, varefter glipans bredd fixeras med hjälp av bladmått, en motvikt i form av en mutter och genom att mantelytan för-

Figur 8: Vattenflöde i gränsskiktet mellan armerad puts och isolerskiva av stenull.

Figur 9: Försöksuppläggning som används för att undersöka vattenflödena genom glipor mellan isolerskivorna.

Figur 10: Tillverkning av provkropparna som användes för att studera vattenglödet genom glipor mellan isolerskivor.

seglas med epoxylim, se figur 10. Glipans bredd sattes till mellan 0 och 1,0 mm, i steg om 0,2 mm. Stenullsbiten gjuts sedan fast med flytspackel i ett plaströr. För att ytterligare täta mot eventuella oönskade vattenläckage i gränsytan mellan plaströret och stenullen, förseglas stenullens yta med epoxylim. Resultaten från 90 försök, med sammanlagt 30 provkroppar, som utsattes för tre olika nivåer av hydrostatiskt vat­tentryck, visas i figur 11. Resultaten från delstudie tre visar att vattenflödena genom glipor mellan isolerskivorna påverkas av både glipornas bredd och det hydrostatiska vattentrycket. Högre hydrostatiskt vattentryck ger högre vattenflöden. Förändringarna i vattenflöde är som störst då glipans bredd ökas från ett teoretisk värde på 0 mm till 0,20 mm. Vid ytterligare ökning av glipornas bredd blir ökningen i vattenflöde måttlig. Det är intressant att konstatera att i provkropparna där kontaktytorna i teorin var perfekta, det vill säga då glipans bredd var 0 mm, uppstår vid högre hydrostatiska vattentryck ett mindre vattenflöde. Sambandet mellan vattenflöde och glipans bredd kan beskrivas med hjälp av en potensfunktion. Fynden från delstudie tre tyder på att skarvar mellan isolerskivorna i fasadsystem av puts på isolering av mineralull utgör en potentiell svaghet med avseende på slagregnstäthet. Redan glipor med en bredd på 0,2 mm, vilket erfarenhetsmässigt bedöms vara ett rimligt mått på montageavvikelse, möjliggör vatteninträngning med förhållandevis stora flöden. Kan tätning eller annan utformning av skarvarna mellan isolerskivor vara en tänkbar åtgärd för att förbättra fasadsystemets slagregnstäthet? Sammanfattning och slutsatser De presenterade studierna avseende inträngning av slagregn i fasadsystem av typen puts på isolering av mineralull bidrar både till en kvalitativ förståelse av fenomenet och till att i laboratoriemiljö kunna utvärdera vatteninträngningens storlek som funktion av mätbara systemparametrar. Så här långt genomfördes studierna med vattenbelastning i form av hydrostatiskt tryck. För närvarande pågår försök där provkroppar belastas i en tryckkammare där både slagregnsmängderna och övertrycket är kontrollerade. Resultat från försöken i tryckkammare förväntas bli klara under senhösten 2016 och kommer att publiceras i en fylligare projektrapport på svenska. Vetenskapliga artiklar på engelska planeras bli publicerade under år 2017. Redan i detta skede går dock att dra några praktiska slutsatser.

Bygg & teknik 5/16

49


• Utöver glipor och sprickor vid fasadanslutningar, utgör putssprickor med en bredd större än 0,2 mm en första svaghet när det gäller slagregnstäthet i fasadsystem bestående av puts på isolering av mineralull. Åtgärder som begränsar uppkomsten av vida sprickor och glipor vid anslutningar bör prioriteras. • Tjockare putsskikt och putsmaterial med god förmåga att absorbera slagregn är att föredra framför tunna putsskikt eller puts med sämre absorptionsförmåga. • Slagregn som har trängt in genom en spricka i putsen kan ta sig vidare mot de inre delarna av ytterväggen antingen direkt genom en skarv mellan isolerskivorna eller först genom gränsskiktet mellan putsen och isolerskivorna och i nästa steg genom skarvarna mellan isolerskivorna. Åtgärder som gör att gliporna mellan isolerskivor minimeras och eventuellt tätas bör därför övervägas. n Referenser

Jansson, A. och Hansén, M. (2015) Putsade enstegstätade regelväggar – Erfarenheter från undersökningar som SP har utfört. SP Rapport 2015:01, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås. Molnár, M., Jönsson, J., Sandin, K. och Capener, C-M. (2013) Energieffekti-

Figur 11: Vattenflöde genom glipor mellan isolerskivor av stenull - glipans längd är 70 mm, dess djup 50 mm.

visering av miljonprogrammets flerbostadshus genom beständiga tilläggsisoleringssystem. Slutrapport 2013. Rapport TVBK-3064, Lunds tekniska högskola, Lund. Olsson, L. (2015) Laboratoriestudie av inläckagemängder i sju olika otätheter i

fasad exponerad för slagregn och vattenstänk. SP rapport 2015:36, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås. Samuelsson, I. och Jansson, A. (2009) Putsade regelväggar. SP rapport 2009:16, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås.

Godkänd för lösullsisolering • Årlig granskning av företagets egenkontrollsystem för att säkerställa att kraven uppfylls i godkännandebevisen. • All personal på företaget är bransch- eller produktutbildad. • Utbildad lösullsinstallatör vid alla installationsuppdrag. • Godkända och dokumenterade material som uppnår de krav som ställs av Boverket (BBR). • Tredjepartskontroll tillstyrker fortsatt behörighet. Godkända företag och mer information – www.isolerarna.se.

Behörig lösull är ett kvalitetssäkringssystem med oberoende tredjeparts­ kontroll som tagits fram av leverantörer och installatörer knutna till Lösullsentreprenörerna inom Sveriges Byggindustrier.

50

Bygg & teknik 5/16


Klimatpåverkan kartlagd för ett flerbostadshus i trä Klimatpåverkan att bygga och underhålla flerbostadshuset av trä i Solna, Strandparken, är nästan lika stor som för energianvändningens klimatpåverkan under driftskedet. Trots detta är det inget som Bo­ verkets byggregler reglerar, frågan hanteras inte heller i någon ut­ sträckning i dagens byggprojekt. Det flerbostadshus av trä som vi analyserat har lägre miljöpåverkan än alla motsvarande analyser vi sett för ett motsvarande hus av betong. Med en livscykelanalys (LCA) kan man kvantifiera miljöpåverkan från vagga till grav, det vill säga hela produkten eller tjänstens påverkan från det att råvarorna utvinns, produceras, används och inte används längre. Styrkan i en livscykelanalys är att det går att beräkna miljöpåverkan under hela produktens liv. Det är viktigt att dessa beräkningar görs på samma sätt. För att få samma resultat med en livscykelanalys så krävs att ytterligare regler tas fram, så att den som gör beräkningarna inte gör egna metodval. Sådana så kallade produktspecifika regler finns beräkningsstandarder utvecklade för byggprodukter och byggnader. IVL och KTH har tidigare genomfört en detaljerad och transparent livscykelanalysstudie av betonghuset Blå Jungfrun Detta hus är ett åttavåningshus, varav sju våningar i prefabricerat korslimmat-trä

Artikelförfattare är Mathias Larsson, IVL, industridoktorand KTH, FMS (miljöstrategisk analys), Martin Erlandsson, IVL, och Tove Malmqvist, KTH, FMS (Miljöstrategisk analys).

Figur 1: Fördelningen av klimatpåverkan för trähuset Strandparken vid 50 års analysperiod.

(KL-trä) i stommar, bjälklag och väggar. Plan noll och garage består av betong. Energianvändningen för varmvatten och uppvärmning är uppmätt till 65 kWh. Huset är uppfört av byggherren Folkhem. Den största klimatpåverkan uppstår i driftskedet och i byggprocessen. I byggprocessen dominerar klimatpåverkan från byggmaterialen och står för nästan fyra femtedelar av byggprocessens påverkan, se figur 1. I driften uppstår klimatpåverkan till följd av användning av el och fjärrvärme. Andelen av driftens klimatpåverkan i förhållande till byggprocessen ökar om analysperioden förlängs. Underhåll och utbyte påverkas av livslängderna på byggprodukterna. I slutskedet ingår demontering och återställning av marken och de uttjänta byggprodukterna måste omhändertas genom energiåtervinning eller återvinningsbarhet. Vissa material såsom betong kan ersätta andra krossprodukter. Transporterna till byggarbetsplatsen ger mindre påverkan än både byggproduktionen och markarbetena. Markarbeten är högst individuella för varje hus geologiska förutsättningar men kan snabbt bli betydande. Ungefär hälften av markarbetenas påverkan går att knyta till användningen av material i Strandparken, då en stor stödmur anlagts. Den andra halvan beror på dieselutsläpp från anläggningsmaskiner. I posten byggproduktion ingår byggel och dieselanvändning till maskiner. Val av energimix för driftenergin påverkar starkt bidraget till klimatpåverkan. I figurerna nedan baseras utsläppen från el och fjärrvärme på Svensk fjärrvärmemedel och nordisk medelelmix. Till 2030 kan elen förväntas bli mindre klimatpåverkan-

de, medan fjärrvärme sannolikt har likvärdiga eller högre utsläpp av växthusgaser än idag. Detta till följd av avfallsförbränning med fossilt ursprung. De mest betydande materialposterna i Strandparken som bidrar till klimatpåverkan är betongprodukter, korslaminerat trä, isoleringsmaterial, olika konstruktionsstål och VVS-system. Betongvarorna återfinns i suterrängplanet och garaget under mark. Betong består av cement, vatten och ballast där cementen är den delen av betong som bidrar mest till klimatpåverkan dels genom att det vid tillverkningen används fossila bränslen men även att det avgår koldioxid vid upphettning av kalksten som är cementens råvara. Byggnadens underhåll av utvändiga ytor inkluderar ommålning av diverse ytor och fönsterrenoveringar. I jämförelse med byggskedet ger underhållet upphov till relativt sett mindre klimatpåverkan. Utbyten av hiss, el, VVS-system, fönster och fasadmaterial bidrar mer till klimatpåverkan än dess underhåll. Hissbytet är den största enskilda bidragande faktorn i utbytet om det enligt den aktuella tillverkarens rekommendation byts vart 25:e år. Sett över en hel livscykel på 50 års analysperiod så bidrar en lägenhet på 80 m² lika mycket till klimatpåverkan som förbränningen av 240 m³ diesel. För att sätta flerbostadshuset av trä i större perspektiv gjordes en jämförelse med den tidigare studien ett jämförbart hus av betong. För att denna jämförelse skulle vara möjlig så förbättrades trähuset i Strandparken så att den har samma energibehov som betonghuset. Vidare togs garaget bort och ersattes av en platta på

Bygg & teknik 5/16

51


mark för att byggnaderna skulle bli jämförbara. Resultatet av jämförelsen ses i figur 2. I figuren är dels trähuset presenterat som det är byggt samt som alternativt utförande med samma energiprestanda och grundläggningsutförande som betonghuset, vilket gör en jämförelse möjlig mellan dessa byggnader. Av figur 2 ses att både bygg-, utbyteoch driftskede är viktiga för att minska klimatpåverkan för båda hustyperna. För ett flerbostadshus av trä utan garage så kommer anergianvändningens miljöpåverkan under 50 vara större än alla andra delar i livscykeln. I denna studie är enbart klimatpåverkan analyserad, detta är inte den enda miljöpåverkan som är viktig. För till exempel trävarorna är biodiversitet en viktig miljöaspekt. För biodiversiteten har skogs­­­bruket möjlighet att förändras, så utvecklingen mot det svenska miljömålet Levande skogar vänds i rätt riktning och på sikt uppfylls. Utsläpp av miljö- och hälsofarliga ämnen över livscykeln är en annan viktig miljöfråga som också behöver tas hänsyn till, men som idag hanteras bristfälligt i en livscykelanalys varför andra bedömningsmetoder måste användas för att hantera denna miljöaspekt. Vägen framåt för mer resurs- och klimat-

Figur 2: Livscykelpåverkan under 50 årsanalysperiod. Trähuset Strandparken med garage och 65 kWh per m² ATemp, Trähuset alternativt utförande med platta på mark, utan garage 55 kWh per m²ATemp, tidigare studie Blå Jungfrun, betonglågenergihus 55 kWh per m² ATemp. Hushållsel är exkluderad och är ett signifikanttillskott om det inkluderas.

smarta val i byggandet styrs givetvis av varje specifikt byggprojekt och de förutsättningar som kan genomföras i det enskilda projektet. Byggherren ställer kraven för byggnaden och är därför den som har stor möjlighet att påverka slutresultatet. Att efterfråga produkter och byggnadsverk med lägre miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv är ett viktigt steg och ger möjligheter till innovationer och mer resurseffektivt byggande. Framtida miljökrav behöver utvecklas sunt med prestandakrav på det sätt som en livscykelanalys ger och inte genom att anvisa ett specifikt materialval. Att välja konstruktioner med låg miljöpåverkan och längre livslängder måste bli mer lönsamt. Genom ökat kravställande, framförallt genom frivilliga åtaganden, tar vi steg mot en mer hållbar bebyggd miljö. Studien har genomförts med hjälp av medel från SBUF (Sveriges Byggindust-

riers utvecklingsfond), Regeringskansliet, Stiftelsen IVL, HSB, Rikshem och Magnolia. Projektet har haft en styrgrupp med representanter från Sveriges byggindustrier, Skanska, Rikshem och NCC. Rapporten i sin helhet finns att ladda ner på www.ivl.se/­sid­or­/pub­lik­a­tioner.html eller på Sveriges byggindustriers hemsida. n Referenser

[1] Liljenström, C., Malmqvist, T., Erlandsson, M., Fredén, J., Larsson, G. och Brogren, M., 2015. Byggandets klimatpåverkan Livscykelberäkning av klimatpåverkan och energianvändning för ett nyproducerat energieffektivt flerfamiljshus i betong. Stockholm. [2] Larsson, M., Erlandsson, M., Malmqvist, T. och Kellner, J., 2016. Livscykelberäkning av klimatpåverkan för ett nyproducerat flerfamiljshus i trä. IVL, B2260, Stockholm.

Ventilationsmätning

LUKTPROBLEM?

Mät ventilationen med passiv spårgasteknik för att uppnå, AIRMASTER OZONAGGREGAT ELIMINERAR LUKTER FRÅN: Sopor - Fukt - Nikotin- Mögel - Husdjur

God inomhusmiljö Låg energianvändning God hälsa för framtiden Pentiaq AB

Box 975, 801 23 Gävle | Tel: 026-66 11 99, 0730-53 96 16 | info@pentiaq.se | www.pentiaq.se

Produktfilm

Tel: 040-16 40 50 www.airmaster-shop.com SOPRUM | HOTELLRUM | BOSTÄDER | BILAR | RESTAURANGER

52

Bygg & teknik 5/16


Varifrån kommer möglet? Det beräknas att ungefär en tredjedel av våra byggnader är drabbade av någon form av fuktskada. Med fukten kommer mögel. ”Mögel” är inte en benämning på en särskild sorts svamp, utan är ett begrepp som beskriver ett sätt att leva som är karakteristiskt för många olika svampar, vilka inte behöver vara nära släkt med varandra. De flesta mögelsvampar är goda kolonisatörer, som sprider sig mycket effektivt med hjälp av luftburna sporer, och som gärna etablerar sig där det finns gott om näring. Om sporen ham­ nar på ett lämpligt ställe växer den ut till en hyf, som kan utvecklas vidare till ett mycel. Vad som är ett lämpligt underlag, varierar emellertid mellan olika mögelsvampar. Att fundera på hur de olika svampar som kan ställa till med bekymmer i inomhusmiljön lever i naturen, kan ge förståelse också för hur de uppträder i byggnaden, och man kan identifiera såväl riskmaterial, som riskbeteenden när man bygger.. Gemensamt för alla mögelsvampar är att de behöver fukt för att tillväxa. Men de har olika krav på hur mycket, liksom de har olika förmåga att tillgodogöra sig kolhydrater. Vilken eller vilka svampar som dominerar på ett visst ställe, beror både på fuktinnehållet i underlaget, och på vilka kolhydrater som finns tillgängliga. Alla levande organismer behöver grundämnet kol. Växter tillverkar kolhydrater själva med hjälp av luftens koldioxid och vatten. Men precis som vi djur, måste svampar utnyttja det kol som finns tillgängligt i andra organismer eller i material, som tillverkats av dem; det som benämns organiskt material. För att kunna utnyttja komplexa kolhydrater, producerar svamparna enzymer, som spjälkar dem till enheter som svampen kan ta till sig. En viktig anledning till att fukten är betydelsefull för svamparnas tillväxt, är att dessa enzymer är vattenlösliga. Det är inte i första hand luftfuktigheten som spelar roll, utan innehållet i det underlag som svampen växer på. Luftfuktigheten har, liksom temperaturen, en indirekt effekt, eftersom materialet ”strävar” efter att komma i jämvikt med omgivningens mikroklimat. Svampar skiljer sig i hur mycket fukt de kräver. Bland dem som kan kolonisera material med måttligt fuktinnehåll och som ofta kommer ”först” är former som tillhör de stora släktena

Artikelförfattare ärÅslög Dahl, BotaniskaAnalysgruppen i Göteborg AB.

Aspergillus, Penicillium och Eurotium. De ställer ofta till med stora ekonomiska skador i livsmedelslager, trots att man försöker hålla dessa torra. I byggnader kan de uppträda i samband med måttlig kondensation på kalla ytor eller vid små läckor på vattenledningsrör, där vattnet sipprar fram mycket långsamt. Dessa arter föredrar, som en tumregel, inte de mest svårspjälkade kolhydraterna som kolkälla. Nästa kategori, om fuktbehovet används som kriterium, omfattar bland annat arter som i naturen uppträder som påväxt på växter till exempel Cladosporium och Alternaria, liksom mer krävande arter av släktet Aspergillus såsom A. flavus och A. versicolor. En tredje grupp uppträder först vid allvarliga fuktskador och mycket god vattentillgång. Dit hör den fruktade Stachybotrys chartarum, och arter av släktet Chaetomium. Även om mindre fuktkrävande arter också förekommer vid höga fuktnivåer, är det de ”vattenälskande” arterna som dominerar. Dessa arter har ofta en god förmåga att bryta ner även cellulosa. Det finns alltså ett visst samband mellan kravet på fuktighet och vilken kolkälla svampen föredrar, vilket i sin tur är relaterat till vilka byggnadsmaterial man framför allt hittar dem på och hur stora skador på underlaget som svampen kan ställa till med. Förutom av fuktillgången, kan svampens ekologiska nisch också definieras av precis vilka kolkällor den är bäst på att utnyttja. De allra flesta kan förstås tillgodogöra sig enkla sockerarter, men just därför tar sådana snabbt slut. För att kunna etablera sig på ett underlag för lite längre tid, kunna växa och bilda sporer, är det gynnsamt för svampen att inte vara hänvisad till en sådan förgänglig resurs. Bland dem som uppträder i inomhusmiljö, är det möj-

ligt att identifiera några olika kategorier, utifrån hur de har anpassats till att utnyttja mer eller mindre svårtillgängliga kolkällor. I naturen fungerar många sva­ m­ par som nedbrytare av dött växtmaterial, och därför är byggnadsmaterial som tillverkats av växter känsligt för svampangrepp. Cellväggar hos växter innehåller stärkelse, hemicellulosa, pektin, cellulosa och lignin (vedämne). Stärkelse, hemicellulosa och pektin är tillgängliga som kolkällor för många mögelsvampar. Sådana svampar blir en sorts ekologiska opportunister. Färre klarar att spjälka cellulosa, som är en komplex polysackarid bestående av kedjor av tusentals glukosenheter. Kedjorna bildar de mikrofibrer som ger stadga åt växten, oavsett om den är en ört eller ett träd. Förvedade växtdelars cellväggar innehåller också lignin. Detta är ett amorft ämne som infiltrerar utrymmet mellan cellulosakedjorna och fungerar som en sorts ytterligare förstärkande plast. Det brukar ofta sägas att mögelsvampar kan inte bryta ner lignin. Men denna förmåga tycks ändå finnas ibland, även om effektiviteten inte alls kan jämföras med vitrötesvampars, till exempel ostronskivling. ”Sockersvampar” En grupp, som inte klarar mer än enkla kolhydrater, är så kallade kulmögelsvampar (Mucorales). I naturen finns de som vilsporer i förna och jord. Om sådan näring, som de med sin begränsade repertoar av enzymer kan bryta ner, blir tillgänglig, gror de snabbt, så att de kvickt kan utnyttja resurserna. De hör till de svampar som gärna angriper livsmedel. I byggnaden kom­mer de ofta in med smutsiga skor, så att man hittar dem på betong, linoleumoch korkmattor där man trampat, eller med byggnadsmaterial som förvarats i direkt anslutning till jord. De kan till exempel också växa i målarfärg och i tapetklister, där det finns stärkelse. På ytan av snabbtorkat virke kan det finnas gott om socker, vilket gynnar tillväxten av kul­ mögelsvamparna Rhizopus och Mucor, och de kan täcka stora delar av virket efter bara några få dagar. Några kulmögelsvampar kan bryta ner xylan, den vanligaste formen av hemicellulosa i växtceller. Bladytesvampar En annan kategori är svampar som i naturen växer på levande vegetation, och som med ett grekiskt uttryck ofta kallas phylloplana, eller som man skulle kunna

Bygg & teknik 5/16

53


kalla dem på svenska, bladytesvampar. ”Phylloplanet” är den ekologiska sfär som utgörs av bladytor. Bladytesvamparnas förmåga att spjälka cellulosa varierar, men är då den förekommer jämförelsevis begränsad. Under sommar och tidig höst lever de på utsöndringar från bladen, och på ansamlingar av pollen och andra partiklar som ackumuleras på bladytan. Några har utvecklat en förmåga att parasitera på den levande växten. Särskilt när bladen börjar åldras och förlorar en del av sin motståndskraft, kan en tidigare harmlös svamp växla över till parasitism. På hösten följer svampen med den falnande vegetationen ner i förnalagret, och de har ibland därför också beskrivits som jordsvampar. De bidrar till att bryta ner förnan, men är inte särskilt bra på att aktivt tillväxa i förnalagret. En av de första svampar som koloniserar unga blad på försommaren är Aureobasidum pullulans, en i tempererade områden mycket vanligt förekommande art, som växer på blad från olika lövträd. Under sommaren finns den på bladytan utan att skada cellerna. Men på hösten börjar den utsöndra enzym som kan bryta ner pektinet i växternas cellväggar, vilket gör det lättare för andra svampar att penetrera bladet. Vid mycket god näringstillgång kan den bilda ett jästliknande stadium. Aureobasidium följs snart av andra tidiga kolonisatörer till exempel arter i släktet Cladosporium, vars sporer hör till de allra vanligaste i utomhusluften: så höga koncentrationer som 50000 sporer per kubikmeter har uppmätts under tidig höst. Sporerna bildas i långa och sköra kedjor, som lätt fragmenteras. Svampen kan framkalla allergier, och cirka två procent av befolkningen är påverkade. De tidiga kolonisatörerna förfaller vara anpassade till fuktighets- och näringsnivåer som är mycket varierande. En del forskare anser att de på detta vis skiljer sig ekologiskt från de bladytesvampar som följer lite senare, vilka har ett större behov av ur svampens synpunkter gynnsamma, stabila förhållanden. De påträffas inomhus i miljöer där fuktigheten fluktuerar. Aureobasidium växer gärna i kök och badrum, till exempel i silikonfogar. Cladosporium tycks uthärda rätt låga temperaturer. Den växer gärna i dåligt städade kylskåp och på insidan av dåligt isolerade ytterväggar, tak och på fönsterramar, där fukten i den varmare inomhusluften kondenseras. De bladytearter som koloniserar blad lite senare på säsongen förekommer i ännu högre grad framför allt på åldrande och döende vegetation. Dit hör Alternaria alternata, också känd från fuktskadade

Figur 1a: Trädens blad koloniseras under sommaren av ett antal svamparter, som först lever på utsöndringar på de friska bladen, och senare på säsongen hjälper till att börja bryta ner dem. Foto: Åslög Dahl

Figur 1c: Släktet Aspergillus är en jordlevande saprofyt, som inomhus ofta förekommer på golv och golvrelaterade byggnadsmaterial. Foto: Elisabeth Gondel.

Figur 1b: De döda bladen blir en del av förnan, och tas så småningom om handa av saprofytiska, jordlevande svampar. Foto: Åslög Dahl.

byggnader, som är en svamp som sent på säsongen ibland fungerar som en växtpatogen. Den är bättre på att bryta ner cellulosa än de tidigare kolonisatörerna, men har i laboratorieexperiment visat sig vara ganska långsam. Liksom Cladosporium är den rikligt representerad i utomhusluften, och är liksom denna art allergiframkallande. Den förekommer också på kondensationsytor och fönsterramar i byggnader, liksom i damm och kompost. I en dansk studie, Andersen et al. (2011), var de nämnda bladytearterna framför allt associerade med byggnadsmaterial av trä och plywood. Jordlevande saprofyter I förna och jord lever svampar som är mer utpräglade saprofyter; det vill säga, de är mer beroende av att bryta ner dött material. De är ständigt aktiva i förnan, så länge som marken inte är frusen, och skiljer sig på så sätt från de utpräglat phylloplana arterna som framför allt förekommer där på hösten. Allt efter som det döda växtmaterialet kommer djupare ner i förnan, kommer det i högre grad att angripas av sådana arter. Hit hör släkten som är kosmopolitiska, och som också påträffas i andra miljöer där det finns lättillgängliga kolhydrater. Dessa svam par åstadkommer årligen miljard-

förluster i livsmedelslager, om man räknar globalt. En del av dessa primära jordsaprofyter har förmågan att bryta ner cellulosa, även om de inte heller är speciellt effektiva. Några är specialister på att bryta ner garvämnen (tanniner) som är vanligt förekommande i lövträdsved, och som kan binda proteiner. Flera av dessa svampar kan växa under relativt torra förhållanden, på underlag med låg fuktkvot. Dominerande i denna grupp av saprofyter, är medlemmar av släktet Penicillium, som dominerar över andra släkten i jorden. Den vanligaste arten, också i inomhusmiljö är P. chrysogenum, som till exempel påträffas på fuktskadat byggnadsmaterial, i tapetklister och på tapeter, i golvdamm och mattor. Det var denna art, tidigare kallad P. notatum, som ledde till upptäckten av penicillin, då den kontaminerade Alexander Flemings bakteriekulturer. Ett annat stort släkte som är rikligt representerat i jord är Aspergillus. Liksom Penicillium är det känt som skadegörare i livsmedelslager, och innehåller flera arter som kan ge hälsobekymmer. En art med riktigt dåligt rykte, eftersom den kan orsaka systemiska mykoser hos personer med nedsatt immunfösvar och dessutom är allergen, är A. fumigatus, en värmeälskande art, som förekommer i varmkomposter. I

54

Bygg & teknik 5/16


inomhusmiljö är A. versicolor den vanligaste Aspergillus-arten. Den kan bryta ner både stärkelse, cellulosa, hemicellulosa, fetter och proteiner och kräver inte särskilt stor tillgång på vatten. Det är vanligt att jordlevande saprofyter, liksom kulmögelsvamp, kommer in i byggnaden när man går in med smutsiga skor, eller efter att de har kunnat koloniserat byggnadsmaterial som förvarats direkt på marken. Enligt den ovan nämnda danska studien, Andersen et al. (2011), finns de främst i anslutning till betong, som ju ofta används till golv. Eftersom golv är horisontella kan de hålla kvar smuts, jord och damm bättre än andra konstruktioner. Dessa svampar finns också ofta på korkoch linoleummattor, och på lim som använts för att fästa dessa. Men eftersom de kan bryta ner kolhydrater lite överallt där sådana är tillgängliga, kan de också växa till i ventilkanaler där pollen, björkfrön, fågelspillning och annat organiskt material ansamlats, eller på väggarna i oanvända golvbrunnar där det inte finns något stående vatten. De kan också förekomma i kompostpåsar eller på gammalt bröd. Mjukrötesvampar Den fjärde mögelsvampsgrupp som kan definieras på ekologiska grunder är så kallade mjukrötesvampar. Dött gräs och döda växtstjälkar koloniseras av arter som Chaetomium globosum och Stachybotrys chartarum, vilka båda kräver god tillgång på fukt i underlaget för att kunna växa, och som inte bara är mycket effektiva cellulosanedbrytare, utan som också kräver tillgång på detta ämne för att kunna bilda sporer. I naturen gynnas de av nederbörd och hög luftfuktighet, och fö­re­komst i byggnader indikerar så gott som alltid en fuktskada. Chaetomium globosum är en av de allra vanligaste arterna som hittas i sådana sammanhang. Förutom att den fungerar som saprofyt, kan den också leva i växter medan de fortfarande lever. Eftersom den producerar antibiotiska ämnen kan den då skydda växten mot bakterieinfektioner och faktiskt gynna dess tillväxt. Den är allergen, och kan ge ytliga svampinfektioner hos människor och djur. I inomhusmiljö förekommer Chaetomium på papper och annat cellulosahaltigt material. Stachybotrys producerar starkt giftiga ämnen (mykotoxiner), som kan förgifta djur då den förekommer i fuktigt hö. Under andra världskriget förstördes sandsäckar, tält och annat cellulosarikt material som användes av de stridande trupperna, då de utsatts för fukt. I inomhusmiljö växer Stachybotrys till exempel på nedfuktad kartonggips, det vill säga

gipsskivor med papp på båda sidorna. Ytterligare en art som kan föras till denna grupp är Ulocladium chartarum – artepitetet chartarum (”papperens”) som finns också hos den vanligaste Stachybotrysarten syftar just på att svampen ofta påträffas på papper. När mjukrötesvampar växer på ved, innebär cellulosaspjälkningen att det bildas små hålrum i veden, som bidrar till att minska träets hållfasthet. Gemensamt för de båda här nämnda svamparna är också att de till skillnad från bladytesvampar och till exempel Penicillium och Aspergillus vanligen endast i liten utsträckning sprider sina sporer i luften. De stora och klibbiga sporerna bildas inuti urnlika fruktkroppar, och pressas ut vid mognaden, ungefär som tandkräm. Också om enstaka sporer registreras vid en spormätning, är det en indikation på att en fuktskada förekommer. Konkurrens och samarbete Många mögelsvampar har liksom Stachybotrys chartarum förmåga att bilda mykotoxiner, vilka ibland anses vara vapen i en sorts kemisk krigföring mellan arter som konkurrerar om samma näringsresurs. Mykotoxinerna sägs också fungera i konkurrensen med bakterier. Men olika svampar kan komma att leva i en sorts samarbete i nedbrytning av ruttnande ved,

Figur 2a: För att bryta ner döda bladvassstrån krävs mjukrötesvamparnas goda förmåga att spjälka cellulosa. Foto: Åslög Dahl.

särskilt om de har olika kompetens med avseende på spjälkning av komplexa kolhydrater. Död ved brukar först koloniseras av bladytearter som hamnat i förnan tillsammans med vissna löv, och jordlevande saprofyter som Aspergillus och Penicillium. Efter några veckor följs de av, och ersätts till en början av mjukrötesvampar. Men mjukrötesvamparnas aktivitet frisätter enkla sockerarter, som åter gynnar arter som till exempel Aureobasidium. Dessutom blir mer cellulosa tillgänglig för de arter som har cellulosaspjälkande enzym, men som inte är lika effektiva som mjukrötesvamparna själva. Tillväxten av Chaetomium globosum har visat sig gynnas om Aspergillus fumigatus finns i närheten, eftersom den senare bland annat utsöndrar fosforhaltiga ämnen, Aru et al. (1997), Pionjärsvamparna från bladytor och jord underlättar också för riktiga rötsvampar genom att de tillsammans med mjukrötesvamparna banar väg för rötsvampens hyfer. Genom att en del svampar har förmåga att bryta ner giftiga fenolföreningar i barken, underlättar de också för andra arter som kan inte göra detta. Det blir alltså en sorts symbios mellan de olika svamparna. Kolonisationen av ved följer nästan alltid samma ordning. Generellt gäller, att ju blötare veden är, desto fler mögelsorter kan växa tillsammans, och desto effektivare blir nedbrytningen av veden.

Figur 2b: För att bryta ner döda bladvass-strån krävs mjukrötesvamparnas goda förmåga att spjälka cellulosa. Foto: Åslög Dahl.

Figur 2c: Pappersmögel, Stachybotrys chartarum, är en sådan mjukrötesvamp, som också påträffas på papp och andra cellulosahaltiga produkter i inomhusmiljö. Foto: Elisabeth Gondel.

Bygg & teknik 5/16

55


Sammanfattningsvis kan alltså sägas, att de olika svampar som ofta påträffas i inomhusmiljö har sina egna identiteter, och sina egna preferenser. Det är knappast en slump, att de ofta påträffas på olika platser och på olika byggnadsmaterial. En förståelse för vad som gynnar tillväxt av den ena eller den andra svampen kan bidra till att förebygga tillväxten. Förutom att dessa svampar kan ställa till med mycket bekymmer, är det för den biologiskt intresserade också oerhört fascinerande att få inblick i denna betydelsefulla del av ekosystemet. n Referenser

Abou Alhamed, M.; Shebany, Y. 2012. Endophytic Chaetomium globosum enhances maize seedling copper stress tolerance. Plant Biology 14: 859-863. Andersen B, Frisvad JC, Søndergaard I, Rasmussen IS, Larsen LS 2011, Associations between fungal species and water-damaged building materials. Appl Environ Microbiol. 77: 4180-8.. Aru A, Munk-Nielsen L, Federspiel BH. 1997. The soil fungus Chaetomium in the human paranasal sinuses. Eur Arch Otorhinolaryngol. 254: 350-2. Dix, NJ, Webster, J. 1995. Fungal Ecology. Chapman & Hall, London, etc. Flannigan, B, Samson, RA, Miller, JD. 2001. Microorganisms in home and indoor work environments (red.) CRC Press, Boca Raton etc. Gravesen, S., Frisvad, JC, Samson, RA. 1994. Microfungi. Munksgaard, Köpenhamn.

Tabell 1: Några olika släkten som ofta påträffas i fuktskadade byggnader; deras naturliga miljö och vanlig fyndplats i fuktskadade byggnader, Dix & Webster (1995), Gravesen et al. (1994) smt och Andersen et al. (2011). ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Släkte Ekologisk grupp Naturlig miljö Inomhus vid fuktskada –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Mucor Sockersvamp Jord Golv och Rhizopus golvrelaterade material (betong, kork- och lino– leummatta, lim), ytan av snabbtorkat virke –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Aureobasdium Bladytesvamp Bladytor/förna Kondensations Cladosporium ytor och andra Alternaria ställen med fluktuerande tillgång på fukt och värme ; trä och plywood –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Aspergillus Primär saprofyt Djupare belägen Golv- och Penicilium förna och jord golvrelaterade material, trä, damm och smuts –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Chaetomium Mjukrötesvamp Strån och stjälkar; Mycket fuktiga Stachybotrys ved ställen; Ulocladium cellulosahaltigt Acremonium byggnadsmaterial, puts, målarfärg, glasfiber hydrater. Död ved brukar först koloniseras av bladytearter som hamnat i förnan tillsammans med vissna löv, och jordlevande saprofyter som Aspergillus och Penicillium. Efter några veckor följs de av, och ersätts till en början av mjukrötesvampar. Men mjukrötesvamparnas aktivitet frisätter enkla sockerarter, som åter gynnar arter som till exempel Aureobasidium. Dessutom blir mer cellulosa tillgänglig för de arter som har cellulosasp-

jälkande enzym, men som inte är lika effektiva som mjukrötesvamparna själva. Tillväxten av Chaetomium globosum har visat sig gynnas om Aspergillus fumigatus finns i närheten, eftersom den senare bland annat utsöndrar fosforhaltiga ämnen, Aru et al. (1997), Pionjärsvamparna från bladytor och jord underlättar också för riktiga rötsvampar genom att de tillsammans med mjukrötesvamparna banar väg för rötsvampens hyfer. Genom att en

Trivsel och harmoni i köket

Casamja Skåpkåpa 16

En ny generation genomtänkta spiskåpor:

- integreras i raden av kökets överskåp

90 % osuppfångning vid 15 l/s.

Passar i S-, F-, FX-, FT- och FTX-system.

Matlagningen blir trivsammare när man får ut matoset men slipper fläktbuller.

Casamja presenterar Skåpkåpa 16 – volymkåpan med ut- och infällbar fronthuv med ett mekaniskt spjäll för grund- och forceringsflöden. Alla synliga delar av nickelfri rostfri plåt. LED-belysning. Inbyggd strömställare – de boende avgör om belysningen skall vara tänd eller släckt oavsett fronthuvens position. Plugin-transformator.

*(:(41( :2ࠫ72ࠫ7( Nybyggnation

ROT

CASAMJA - :;<+,5;2ࠫ7( Lilla lägenheten

CASAMJA - TH/ROT ROT - Äldre lägenheten

CASAMJA - SH/Universal ROT

Nybyggnation

Läs mer om våra spiskåpor och hur vi tänker på www.casamja.se www.casamja.se

AdSpiskapa16_172x57.indd 1

56

56

2016-05-11 12:06

Bygg & teknik 5/16

del sva tiga fen de ocks detta. mellan nen av ning. G är, des samma brytnin Sam att de o inomhu och sin past en ka plat En förs av den bidra t om att mycke giskt in rande a del av

Refere

Abou Endoph hances rance. And I, Rasm ations damag ron Mi Aru BH. 19 in the h Otorhin Dix, Ecolog Flan 2001. door Press, B Grav RA. 19 penham


Solallén ––uppföljning Solallén uppföljningavav energiprestanda för energiprestanda förettett netto-nollenergihus netto-nollenergihus Att minska energianvändning i byggnader och öka nyttjande av förAtt minska energianvändning i bygg­ nybar energi är viktiga åtgärder för nader och öka nyttjande av förnybar att motverka den pågående klimatenergi är viktiga förändringen på åtgärder jorden. för att motverka pågåendeen klimatför­ I artikelnden presenteras utvärdeändringen på jorden. ring av Skanskas netto-nollenergiIprojekt artikelni Växjö: presenteras en utvärdering Solallén. av Skanskas netto-nollenergiprojekt Projektet var fullt inflyttat våren i2015 Växjö: Solallén. och utvärderingen visar att Projektet var fullt inflyttat vårenUtnetto-nollenergibalans uppnås. värderingen baseras på visar utökade 2015 och utvärderingen att mätningar av ett av husen, till stor netto-nollenergibalans uppnås. del finansieratbaseras av EnergimyndigheUtvärderingen på utökade ten inom ramen förhusen, programmet mätningar av ett av till stor ”Mätning och av demonstration av lågdel finansierat Energimyndigheten energibyggnader”. inom ramen för programmet ”Mät­ ning och demonstration av lågenergibyggnader”. Byggnader står för en mycket stor del av

energianvändningen i världen, i dagsläget ungefär enstår tredjedel [1]. EnergianvändByggnader för en mycket stor del av ningen i byggnader, ioch till följd av detta energianvändningen världen, i dagsläget utsläppen av växthusgaser, beräknas öka ungefär en tredjedel [1]. Energianvändmed ungefär 60 respektive 50 procent om ningen i byggnader, och till följd av detta inget görs [2]. Därför är minskad energiutsläppen av växthusgaser, beräknas öka användning i byggnader och ökat nyttmed 60 respektive 50 procent om jandeungefär av förnybar energi viktiga åtgärder inget görs [2]. Därför är minskad energiför att motverka den pågående klimatföranvändning i byggnader ändringen på jorden. och ökat nyttjande av förnybar energi viktiga för Detta är bakgrunden till åtgärder att Skanska att motverka denprojektutvecklat pågående klimatförändSverige AB har och uppfört ”mörkgröna” ringen på jorden. radhus i området Vikaholm i Växjö. Projektet kallar Skanska

Artikelförfattare är är Artikelförfattare Björn BjörnBerggren, Berggren, Skanska ABAB SkanskaSverige Sverige och ochLunds Lundstekniskatekniska högskola, högskola,och ochÅse Åse Togerö, Skanska Togerö, Skanska Sverige SverigeAB ABsamt samt Maria Lunds MariaWall, Wall, Lunds tekniska högskola.

tekniska högskola.

för Solallén, se figur 1. För att Skanska ska kalla ett projekt Detta är är bakgrunden till attattSkanska mörkgrönt det obligatorisk det har en netto-noll primärenergibalans över Sverige AB har projektutvecklat och uppåret,”mörkgröna” men även attradhus projektet klarar uppstä fört i området Vika-llda nollellerProjektet nära nollkallar krav på bland för anholm i Växjö. Skanska nat hur mycket avfall under produktionen Solallén, se figur 1. som till deponi användande av Förfår attgåSkanska skaoch kalla ett projekt kemiska och farliga ämnen. Projektet har mörkgrönt är det obligatorisk att det har även arbetat med minskad vattenanvänden primärenergibalans över ningnetto-noll och livscykelanalys av byggnaderåret, men äv­en att pr­o­j­ektet kl­arar uppstä­ nas klimatpåverkan. lldaMed noll-netto-nollprimärenergibalans eller nära no­­ll­krav på bland anmenat mycket avfall produktionen nashur att projektet över under en årscykel skall gesom fårlika gå till deponi och användande av nerera mycket primärenergi från förnybara källor som byggnadens energiankemiska och farliga ämnen. Projektet har vändning. byggnadens energianäven arbetat Med med minskad vattenanvändvändning avses samma energianvändning ning och livscykelanalys av byggnadersomklimatpåverkan. i Sveriges byggregler, BBR [3]. nas Projektet består av sju radhus medmetre Med netto-nollprimärenergibalans lägenheter i varje radhus. Byggnaderna nas projektet en årscykel skallerats över utifrån passivhusprin har att projekt generera lika mycket primärenergi cipen och är välisolerade och tätafrån träförnybara som byggnadens enerbyggnaderkällor som har balanserad ventilation gianvändning. Med byggnadens med värmeåter vinning (FTX). energiVarje användning samma energianvändbyggnad haravses en bergvärmepump för värme och som även kan ge[3]. frining somvarmvatten i Sveriges byggregler, BBR kyla sommartid. En sammanfattning av

Figur 1: Ett av de sju radhusen som Skanska projektutvecklat och uppfört. projekterade värden ges i tabell 1. Mer ut-

Figur Ett av de sjuav radhusen som Skanska förlig 1:beskrivning projektets tekniska projektutvecklat och uppfört. utformning och simulerad prestanda finns

i tidigare artiklar [4, 5, 6]. Fokus i denna artikel ligger i att av presentera resultat Projektet består sju radhus med från tre en av byggnaderna i drift som varit fullt lägenheter i varje radhus. Byggnaderna inflyttad sedan mars 2015. Data som anahar projekt­erats utifrån pa­­ssiv­husprin­ lyseras är från perioden mars 2015 till fecipen är det vä­ lisolerade täta träbruari och 2016, vill säga och en sammanbyggnader som har balanserad hängande tolvmånadersperiod. ventilation med värme­åt­er­­vinning (FTX). Varje Metod har en bergvärmepump för värbyggnad Idagoch är varmvatten antalet netto-nollenergibyggnader me som även kan ge frii Sverige få, menEn i takt med att mängden kyla sommartid. sammanfattning av netto-nollenergibyggnader och1.andra typrojekterade värden ges i tabell Mer utper avbeskrivning energieffektiva byggnader ökar förlig av projektets tekniska kommer det troligtvis bli mer viktigt att

Tabell 1: Tekniska lösningar och beräknad prestanda för Solallén. –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Byggdel/ /prestanda Värde Kommentar –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Grund 0,11 W/m²K Betongplatta, 300 mm cellplast Yttervägg 0,09 W/m²K Trästomme, 455 mm mineralull Tak 0,07 W/m²K Trätak, 500-600 mm mineralull Fönster och dörrar 0,90 W/m²K FTX, värmeåtervinning 85 % Systemair VTC 200-L FTX, SFP-tal 1,5 kW/m³s Systemair VTC 200-L Bergvärme, COP-värme 3 Thermia Diplomat Bergvärme, COP-frikyla 10 Thermia Diplomat Täthet 0,11 – 0,21 l/s, m² Uppmätta värden Solceller 10 kWp/hus ~66 m² för varje byggnad Energibehov 30 kWh/m² Atemp, år BBR-prestanda utan solceller Total elenergi från solceller 31 kWh/m² Atemp, år Solel som nyttjas i byggnad 5 kWh/m² Atemp, år Exkl. el som används som hushållsel Specifik energianvändning 25 kWh/m² Atemp, år Beräknad BBR-prestanda med solceller.

Bygg & teknik 5/16 Bygg & teknik 5/16

57 57


hovsmatchning. Behovsmatchning beskriver hur väl det egna energibehovet matchas av egen energigenerering och utformning ochpå simulerad kan uttryckas olika sättprestanda [7, 8]. finns i tidigare artiklar [4, 5, 6].kommer Fokus i videnna I denna utvärdering även att analysera påverkan installation artikel ligger i vilken att presentera resultat från trebyggnaderna stycken Ekvation ”Teslabatterier”, Teslafullt Poenavav i drift1 som varit wer wall, skulle kunna inflyttad sedan mars 2015.innebära. Data somDärför anabeskrivs behovsmatchningen enligt lyseras mars 2015 tillekvafeDär ärg från är perioden energigenerering (generation 12016, som tarsäga hänsyn till effekten av bruari det vill en sammanhängtion), dc är även urladdning från batterier (dienergilagring. scharge), c är laddning av batterier (charande tolvmånadersperiod. Varje kan lagra 6,4 Detta kWh, ging) och Teslabatteri l är energibehov (load). vilket innebär att det antas att för ett hus kan beräknas för olika energislag, i. För Metod kan 19,2ärkWh elenergi lagras. I detta fall Solallén det enbart el som byggnaderna Idag är antalet netto-nollenergibyggnader har ingen hänsyn tagits till föroch genererar. Deteventuella är mängden alltid det ianvänder Sverige få, men i takt med att luster i batterierna eller begränsningar lägsta värdet som redovisas, behovs- i netto-nollenergibyggnader och andra tyurladdningseffekt/kapacitet. matchningen kan aldrig överstiga 100 per av energieffektiva byggnader ökar procent. kommer det troligtvis bli mer viktigt att Ekvationen visar att behovsmatchningutvärdera hur dessa fungerar ihop med vår en kan göras för olika tidssteg, T. Det avenergiinfrastruktur. Detta kan utvärderas ser vilket tidssteg som behovsmatchningen olika utvärderas mot. Om dettakommer görs med ett på sätt. I denna artikel vi att enda tidssteg över ett(både år ärimportbehov följaktligen undersöka maxeffekter 1procent för ett behovsmatchningen och exportbehov)Ekvation och100 behovsmatchning. netto-nollenergihus.beskriver Vid analys en det såBehovsmatchning huravväl g är för energigenerering (generadanDär lösning, enmatchas mer detaljerad tidsegna energibehovet av egen ention), dc ärkommer urladdning batterier (diupplösning manfrån dock att finna ergigenerering och kan uttryckas på olika scharge), c är laddning av att behovsmatchningen intebatterier är 100(charprosätt [7, 8]. hela cent över ging) och l äråret. energibehov (load). Detta I denna utvärdering kommer vi som även att Solallén är energislag, ett hus Eftersom kan beräknas för olika i. anFör analysera vilken påverkan installation av vänder och är detbyggnaderna mest releSolallén är genererar det enbart el som tre stycken ”Teslabatterier”, Power vant att göra analysen tidsupplösanvänder och genererar.i hög DetTesla är alltid det wall, skulle kunna innebära. Därför bening. Det kan vara motiverat att analysera lägsta värdet som redovisas, behovsdetta ibehovsmatchningen så kortakan tidssteg som minuter. En skrivs enligt ekvation matchningen aldrig överstiga 100 analys av matchning har dock viprocent. 1tidigare som även tar hänsyn till effekten av ensat Ekvationen att skillnaden att analysera att behovsmatchningvisarmellan ergilagring. matchning i för tidssteg minuter eller en kan Teslabatteri göras olika tidssteg, T. Det avVarje kanom lagra 6,4 kWh, timmar, visar att skillnaden inte är stor ser vilket tidssteg som behovsmatchningvilket innebär att det antas att för ett hus [9]. en utvärderas mot. Omlagras. detta görs med ett kan 19,2 kWh elenergi I detta fall I detta fall kommer viårattärjämföra beenda tidssteg över ett följaktligen har ingen hänsyn tagits till eventuella förhovsmatchningen i tidstegen månadsvis, behovsmatchningen 100begränsningar procent för ett luster i batterierna eller i veckovis, dygnsvis och timvis. netto-nollenergihus. Vid analysAtt avanalyen såurladdningseffekt/kapacitet. sera i längre tidssteg tidsär i dan behovsmatchning lösning, för en mer detaljerad detta fall relevant då det gerdock en fiktiv bild upplösning kommer man att finna av ett batteri med en att vad behovsmatchningen intelagringskapaär 100 procitet som skulle kunna överbrygga detta cent över hela året. skulle få för effekt. Eftersom Solallén är ett hus som anUppmätt normavänder och energianvändning genererar el är dethar mest releDär att g ärgöra energigenerering (generation), vant analysen i hög tidsupplös58 ning. Det kan vara att analysera dc är urladdning frånmotiverat batterier (discharge), i så korta tidssteg (charging) som minuter. cdetta är laddning av batterier ochEn l analys(load). av matchning harberäknas dock viärtidigare energibehov Detta kan satolika att energislag, skillnaden i.mellan att analysera för För Solallén är det matchning tidssteg om använder minuter och eller enbart el somi byggnaderna timmar, visar att skillnaden inte är stor genererar. Det är alltid det lägsta värdet [9]. som redovisas, behovsmatchningen kan I detta fall kommer vi att jämföra bealdrig överstiga 100 procent. hovsmatchningen i tidstegen månadsvis, Ekvationen visar att veckovis, dygnsvis ochbehovsmatchningtimvis. Att analyensera kanbehovsmatchning göras för olika tidssteg, Det avi längre T. tidssteg är i ser vilket tidssteg som behovsmatchningdetta fall relevant då det ger en fiktiv bild enavutvärderas mot. Om med ett vad ett batteri meddetta en görs lagringskapaenda tidssteg över ett år är följaktligen citet som skulle kunna överbrygga detta behovsmatchningen skulle få för effekt. 100 procent för ett Uppmätt energianvändning normanetto-nollenergihus. Vid analys har av en sådan lösning, för en mer detaljerad tids58 upplösning kommer man dock att finna att behovsmatchningen inte är 100 procent över hela året. Eftersom Solallén är ett hus som använder och genererar el är det mest relevant

rats beräknad prestanda, Detta Novi -15 115 %i enlighet med tivt 99 %nya metod med 84kylindex. % SVEBY (Standardisera och verifiera genomförs ej, främst beroende på två orDec -15 126 % 98 % 84 % Jan -16 93 % 86 % 84 % Tabell för uppmätt 90 energianvändning (steg84 2 till Feb -16 2: Korrigeringsfaktorer 107 % % % 4). –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Steg 2 Steg 3 Steg 4 Energiindex Brukarkorrigering energiprestanda i byggnader) [10]. Däref-Solelkorrigering saker; energianvändningen för kyla förter–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– har uppmätt energianvändning för väntas bli mycket låg (enbart en pump för Mars -15 117 % % 84 % för frikyuppvärmning normalårskorrigerats må- att91cirkulera värme-/kylmediet April med -15 hjälp av energiindex, 108 % 82 % 84 % baserat lan) som nadsvis samt att den referensperiod 76 %ett tredje steg SMHI 107 %använder, 2001 till842010, % ej stämpåMaj data-15 från SMHI. Som harJuni egengenererad el via solceller korri- mer vid si-15 83 % 97med % det normalår som 84nyttjats % gerats månadsvis genom73att%skapa en kor- muleringarna. Juli -15 95 % 84 % rigeringsfaktor baserat 228 på normal globalAug -15 % 80 % 84 % strålning och faktisk globalstrålning. Som Resultat Sept -15 110 % 84 % 84 % ett sista steg har simuleringen av energi- I figur 2 redovisas simulerad energipresOkt -15 107 % 85 % 84 % prestanda gjorts om med justerade bruka- tanda och uppmätt energiprestanda. Nov -15 115 % 99 % 84 % rindata enligt uppmätt hushållselanvänd- Byggnaden uppnår netto-nollenergibalans Dec -15 126 % 98 % 84 % energianning. Kvoten för energibehov för upp- både i simulering och uppmätt Jan -16 mellan den ursprungliga 93 % 86 % då gul stapel (genererad 84 % simu- vändning värmning solel) Feb -16och den uppdaterade 107 % simulering- överstiger 90 % byggnadens energianvändning. 84 % leringen en används som en justeringsfaktor för Påverkan av respektive korrigering av energiprestanda i byggnader) [10]. Därefsaker; energianvändningen förlägsta kyla förTabell 3 Maxeffekter för importerad och exporterad el, total elimport och ter uppmätt energianvändning för väntas bli mycket låg (enbart en pump för gradhar av behovsmatchning i olika tidsteg. –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– uppvärmning normalårskorrigerats må- att cirkulera värme-/kylmediet för frikyUtan batteri Med fiktiva batterier den referensperiod som nadsvis med hjälp av energiindex, baserat lan) samt att –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– på data från SMHI. Som ett tredje steg SMHI använder, 2001 till 2010, ej stämMaxeffekt, elimport [kW] har egengenererad el via solceller korri- 17,0 mer med det normalår17,0 som nyttjats vid siMaxeffekt, elexport [kW] 10,0 10,0 gerats månadsvis genom att skapa en kor- 38,8 muleringarna. Total elimport [kWh/m² Atemp, år] 25,3 rigeringsfaktor baserat på normal global- 0 Behovsmatchning, timvis [%] 0 strålning och faktisk globalstrålning. Som 0Resultat Behovsmatchning, dygnsvis [%] 0 ett sista steg har simuleringen av energi- 0I figur 2 redovisas simulerad energipresBehovsmatchning, veckovis [%] 0 prestanda gjorts om månadsvis med justerade Behovsmatchning, [%] bruka- 2tanda och uppmätt 2 energiprestanda. rindata enligt uppmätt hushållselanvändByggnaden uppnår netto-nollenergibalans Behovsmatchning, årsvis [%] 100 100 ning. Kvoten för energibehov för upp- både i simulering och uppmätt energianvärmning mellan den ursprungliga simu- vändning då gul stapel (genererad solel) leringen och den uppdaterade simulering- ning. överstiger byggnadens att göra analysen i hög tidsupplösning. Som ett sista steg energianvändning. har simuleringen byggnadens energianvändning för värme. energianvändning redovisas uppmätt en kan används som en justeringsfaktor för av Påverkan av respektive Det vara motiverat att analysera detta energiprestanda gjorts omkorrigering med justera-av Dessa fyra steg appliceras då byggnadens genom att korrigering görs stegvis. Reitotala så korta tidssteg som minuter. En tidigade brukarindata enligt uppmätt på hushållsenergiprestanda utvärderas, korrispektive korrigering appliceras föregåTabell 3avMaxeffekter för importerad och exporterad el, total elimport och lägsta re analys matchning har dock visat att elanvändning. Kvoten för energibehov geringsfaktorer redovisas i tabell 2. Korriende, det vill säga redovisat värde för grad av mellan behovsmatchning i olika tidsteg. skillnaden attvarmvatten analysera matchning uppvärmning mellan den energipresursprunggeringsfaktorer för redovisas för ”Energiindex” visar uppmätt –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– iej,tidssteg om minuter eller enbart timmar, simuleringen uppdaterade denna justering innebär attvisar upptanda korrigerad föroch de den första två stegen: Utanliga batteri Med fiktiva batterier –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– att skillnaden inte är stor [9].korrigeras för simuleringen som en justeringsmätt energi för varmvatten ”Varmvatten”används och ”Energiindex”. elimportvärde. [kW] 17,0 attIMaxeffekt, motsvara Korrigeringen ”Varmvatten” innebär detta fall beräknat kommer vi att jämföra be- 17,0 faktor för byggnadens energianvändning Maxeffekt, [kW] I de mer elexport detaljerade analyserna har 10,0 att uppmätt (utan hänhovsmatchningen i tidstegen månadsvis, för värme. energianvändning Dessa fyra10,0 steg appliceras Total elimport [kWh/m² Atemp , år] 25,3upp från 29 till ingen korrigering avAtt uppmätta syn tagen till solel)totala räknas veckovis, dygnsvisgenomförts och timvis. analy- 38,8 då byggnadens energiprestanda Behovsmatchning, timvis [%] 0 0 sera behovsmatchning i längre tidssteg är utvärderas, korrigeringsfaktorer redovisas Behovsmatchning, dygnsvis [%] 0 0 Bygg & teknik 5/16 i detta fall relevant då det ger en fiktiv bild i tabell 2. Korrigeringsfaktorer för varmBehovsmatchning, veckovis [%] 0 0 av Behovsmatchning, vad ett batteri med en lagringskapacitet vatten redovisas ej, denna justering innemånadsvis [%] 2 2 som skulle kunna överbrygga detta skulle bär enbart att uppmätt energi för varmBehovsmatchning, årsvis [%] 100 100 få för effekt. vatten korrigeras för att motsvara beräkUppmätt energianvändning har nor- nat värde. malårskorrigerats i fyra steg. Det första I de mer detaljerade analyserna har ingbyggnadens energianvändning värme. en energianvändning redovisas uppmätt steget har inneburit att uppmättförenergikorrigering genomförts av uppmätta Dessa fyra steg appliceras då byggnadens genom att korrigering görs stegvis. Reanvändning för varmvatten har korri- data, det bedöms inte vara relevant eftertotala energiprestanda utvärderas, korri- spektive korrigering appliceras på föregågerats så att korrigerad mot- som korrigeringsfaktorerna är månadsvigeringsfaktorer redovisasprestanda i tabell 2. Korriende, det vill säga redovisat värde för svarar samma energianvändning som sa och analysen sker i huvudsak baserat geringsfaktorer för varmvatten redovisas ”Energiindex” visar uppmätt energipresinkluderats i beräknad prestanda, i enligpå timvärden. Det skulle vara möjligt ej, denna justering innebär enbart att upp- tanda korrigerad för de första två stegen: het med SVEBY (Standardisera och veäven göra korrigering enligt SMHIs mätt energi för varmvatten korrigeras för att ”Varmvatten” och ”Energiindex”. rifiera energiprestanda i byggnader) [10]. relativt nya metod med kylindex. Detatt motsvara beräknat värde. Korrigeringen ”Varmvatten” innebär Därefter energianvändning ej, främst beroende på häntvå I de har mer uppmätt detaljerade analyserna har taattgenomförs uppmätt energianvändning (utan ingen korrigering genomförts av uppmätta orsaker; syn tagenenergianvändningen till solel) räknas upp från till för uppvärmning normalårskorrigerats för 29 kyla månadsvis med hjälp av energiindex, ba- förväntas bli mycket låg (enbart en pump serat på data från SMHI. Som ett tredje för att cirkulera värme-/kylmediet friBygg &för teknik 5/16 steg har egengenererad el via solceller kylan) samt att den referensperiod som korrigerats månadsvis genom att skapa SMHI använder, 2001 till 2010, ej stämen korrigeringsfaktor baserat på normal mer med det normalår som nyttjats vid globalstrålning och faktisk globalstrål- simuleringarna.

58

Bygg & teknik 5/16


Resultat I figur 2 redovisas simulerad energiprestanda och uppmätt energiprestanda. Byggnaden uppnår netto-nollenergibalans både i simulering och uppmätt energianvändning då gul stapel (genererad solel) överstiger byggnadens energianvändning. Påverkan av respektive korrigering av uppmätt energianvändning redovisas genom att korrigering görs stegvis. Respektive korrigering appliceras på föregående, det vill säga redovisat värde för ”Energiindex” visar uppmätt energiprestanda korrigerad för de första två stegen: ”Varmvatten” och ”Energiindex”. Korrigeringen ”Varmvatten” innebär att uppmätt energianvändning (utan hänsyn tagen till solel) räknas upp från 29 till 30 kWh/m² Atemp, år. Vid korrigering ”Energiindex” ökar den korrigerade energianvändningen ytterligare något till 31 kWh/m² Atemp, år. Korrigeringen ”Solstrålning” innebär att genererad solel korrigeras ned från 35 till 32 kWh/m² Atemp, år. Det sista steget, korrigering ”Brukare”, innebär att den uppmätta energianvändningen korrigeras ned till 28 kWh/m² Atemp, år. Den uppmätta korrigerade prestandan är således att byggnadens energianvändning (utan hänsyn tagen till solel) uppgår till 28 kWh/m² Atemp, år och att mängd solel som genereras uppgår till 32 kWh­/ m² Atemp, år. De största korrigeringarna är att genererad mängd energi från solcellerna korrigeras nedåt samt att den minskade internlasten även gör att energianvändning korrigeras nedåt. I figur 3 jämförs simulerade värden med uppmätta värden. De ljusare och bredare staplarna redovisar uppmätta värden, de smalare och mörkare staplarna motsvarar simulerade värden. Värdena inkluderar hushållsel. För varje vecka har import och export av elenergi utvärderats och summerats på timbasis, men sammanställts veckovis. Då hänsyn tas till den solenergi som används inom byggnaden så blir byggnadens specifika energianvändning 23 kWh­­/ m² Atemp, år, vilket är något lägre jämfört med beräknade värden. Utvärderingen visar att simulerad energianvändning var mycket högre än uppmätt i vecka 9. Det tros bero på att byggnaden inte var helt inflyttad samt att de boende troligtvis inte hunnit installera alla sina personliga apparater m.m. Vidare så är uppmätt energianvändning mycket högre för vecka 53 jämfört med simulerat. Detta beror på att vecka 53 är längre år 2015 jämfört med det normalår som nyttjats för simuleringen. Byggnaden köper/ importerar el årets alla veckor och säljer/

Figur 2: Simulerad och uppmätt energianvändning för Solallén. Byggnaderna uppnår netto nollenergibalans både i simulering och uppmätt energianvändning, eftersom gulstapel (genererad solel) överstiger byggnadens energibehov. Hushållsel räknas inte in i definitionen av netto noll energibalans. Figur 3: Veckovis sammanställning av uppmätt energi. Simulerade värden redovisas i mörkare och smalare staplar. Med direkt solenergi avses solenergi som används direkt av byggnaden, det vill säga exporteras ej.

exporterar elenergi från solceller samtliga veckor, förutom veckorna 51, 1 och 2. Mängden solenergi som nyttjas direkt i byggnaden är något lägre jämfört med simulerat trots att simuleringarna i projekteringen utfördes med dygns- och säsongs­ variation för brukarbeteendet, i timvis tidsteg [5]. Att uppmätt specifik energianvändning, det vill säga köpt energi, blir lägre än simulerat beror främst på den högre solstrålningen och det lägre energibehovet. Byggnadens lägsta grad av behovsmatchning, totala elimport och toppeffekter för importerad och exporterad elenergi redovisas i tabell 3 samt figur 4, figur 5, och figur 6. Samtliga värden är uppmätta värden och inkluderar hushållsel. Observera att det är det lägsta värdet för respektive utvärderat tidssteg för behovsmatchning som redovisas i tabell 3. För exempelvis månadsvis behovsmatchning så är den 100 procent under april till augusti. Dock kan enbart två procent av elenergibehovet tillgodoses under januari, värdet två procent redovisas. Analysen visar att ett batteri skulle öka andelen elenergi som används i byggnaden och minska den årliga elimporten med 35 procent. I övrigt så visar analysen att installation av Teslabatterier skulle få låg påverkan på belastningen mot elnätet. När energibehovet är som högst finns det ingen lagrad elenergi i batterierna att använda och när elgenereringen från solcellerna är som störst nås full laddning snabbt och el exporteras ut på nätet. Detta syns tydligare i figur 5 där en representativ vårvecka visas. Under dygnets första timmar den 6 april så finns det nog

med energi i batterierna för att täcka elenergibehovet. Dock tar denna energimängd slut runt klockan 04:00 och byggnaden importerar elenergi. Några timmar senare, klockan 09:00 är mängden solenergi från solcellerna så pass hög att den täcker hela energibehovet samt att batterierna laddas. Detta dygn är solen förhållandevis stark och mängden solenergi räcker nästan för att täcka hela nattens energibehov, dock inte riktigt. Den 7 april är det mindre solinstrålning och batterierna laddas knappt. Energin från batterierna täcker enbart energibehovet en timme efter det att energi från batterierna börjar användas. Den 9 april liknar 6 april, mot slutet på veckan är dock solinstrålningen så pass hög att de tre batterierna tillsammans med solcellerna skulle kunna tillgodose byggnadens hela energibehov. Vid analys av behovsmatchning i större tidssteg, se figur 6, ses att en större behovsmatchning erhålls. Diskussion och slutsatser Solallén visar att det är fullt möjligt att uppföra netto-nollenergibyggnader med existerande, välbeprövade tekniker; by­­gg­ naden uppnår netto-nollenergibalans med god överensstämmelse mellan simulering och uppmätt energianvändning. Trots detaljerade simuleringar är det svårt att förutse hur mycket av egen solelgenerering som sammanfaller med egen energianvändning, en erfarenhet som även dragits i Skanskas netto-nollenergikontor [11]. Batterier kan markant minska behovet av köpt energi. För det exempel som utvärderats här, som skall täcka ett dygns

Bygg & teknik 5/16

59


energibehov, spelar mängden instrålad solenergi under dagen en mycket stor roll för om nattens energibehov ska kunna täckas av batterierna. Analys i större tidssteg kan enkelt ge en indikering av hur behovsmatchningen skulle kunna bli om ett batteri med lagringskapacitet för att klara samma tidsperiod som tidssteget installeras. Indikeringen blir dock inte helt korrekt. Vid analys av behovsmatchning i större tidssteg, se

figur 6, visar den dygnsvisa behovsmatchningen att denna som lägst är 11 procent i april. Detta trots att figur 5 visar att behovsmatchningen är 0 procent nattetid under vissa dygn. Skillnaden beror på att den dygnsvisa behovsmatchningen, figur 6, är ett sammanvägt värde för mängden genererad elenergi från solceller samt energianvändning för varje dygn. Batterier skulle minska behovet av köpt energi med 33 %. Dock så skulle den

maximala belastningen mot elnätet, maximala eleffekter för import och export, inte påverkas. En bättre behovsmatchning och lägre belastning mot elnätet skulle kunna uppnås om byggnaderna var mer ”smarta”. Med ”smarta” avses att batterier inte laddar ur direkt ett behov finns (det vill säga man sparar energin till när den behövs som mest) samt att med smart teknik kunna anpassa sin energianvändning efter tillgång på energi. Exempel kan vara att anpassa produktion av varmvatten efter tillgång på solenergi, nyttja byggnadens värmetröghet och så vidare. En bättre behovsmatchning skulle förmodligen även kunna uppnås om man beaktar balansen för en grupp av byggnader eller ett kvarter, med olika behov över tiden och där lokal solenergiproduktion integreras på optimala platser/ areor. n

Referenser Figur 4: Behovsmatchning analyserad i timvisa steg, helår redovisas.

Figur 5: Behovsmatchning analyserad i timvisa steg för en representativ vårvecka.

Figur 6: Behovsmatchning analyserad i tidssteg om dygn, vecka och månad.

[1] United Nations Environment Programme, UNEP http://web.unep.­org/­cli­mate­change/ buildingsday/why-buildings, 2016. [2] International Energy Agency (IEA), Technology Roadmap; Energy-efficient Buildings: Heating and Cooling Equipment, Paris, 2011. [3] Boverket, Boverkets byggregler BBR 22, Karlskrona, 2015. [4] B. Berggren, T-H. Dokka och N. Lassen, Comparison of five zero and plus energy projects in Sweden and Norway – A technical review, 7th Passivhus Norden, Köpenhamn, 2015. [5] B. Berggren, Å. Togerö, Solallén i Växjö – Sveriges första nollenergibostäder? Bygg och Teknik, 2015. [6] B. Berggren, Å. Togerö och L. Schlegel, Kvalitetssäkring av Nollenergihus Solallén med ByggaE, L och F, Låganbygg, 2015. [7] B. Berggren, J. Widén, B. Karlsson och M. Wall, Evaluation and optimization of a Swedish Net ZEB - Using load matching and grid interaction indicators, Building Simulation and Optimization (BSO12), Loughborough, 2012. [8] J. Salom, A.J. Marszal, J. Candanedo, J. Widén, K. Byskov och I. Sartori, Analysis Of Load Match and Grid Interaction Indicators in NZEB with High-Resolution Data, International Energy Ag­ency (IEA), 2013. [9] J. Widén och B. Karlsson., End-user value of on-site domestic photovoltaic generation with different metering options in Sweden, Eurosun 2010, Graz, 2010. [10] SVEBY, Mätföreskrifter Version 1.0, 2012-10-10, Stockholm, 2012. [11] B. Berggren, och Å. Togerö, P. Ke­m­pe, Nollenergikontoret Väla Gård – hur går det? Bygg & teknik, 2014.

60

Bygg & teknik 5/16


Bygga hus och stugor med praktisk trailerkran

www.4rent.no

h c o g n i försäultjnhyrning Kongsvingervegen 6, 2040 KLØFTA

Nya kranar i lager för snabb leverans!

tlf +47 939 50 100 www.trailerkran.se

Öka din kunskap om ingenjörsmässigt byggande i trä!

Omfattande handbok i tre delar om dimensionering av träkonstruktioner. För byggnadskonstruktörer, lärare och studerande men även för dig som är arkitekt eller forskare. Finns både som svensk och engelsk utgåva. FÖR MER INFORMATION OCH BESTÄLLNING: svenskttra.se/trahandbok

WWW.SVENSKTTRA.SE

Bygg & teknik 5/16

61


de inte stör. Fokus har varit att skydda befolkningens bostadsområden. Vid framtida planering bör tillkommande bullerkällor samlokaliseras med befintliga bullerkällor om arealen av de tysta områdena inte ska minska. ÅF Ljud och vibrationer har utfört en kartläggning av tysta områden på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund och Länsstyrelsen Västra Götaland. Utredningen omfattar Göteborgsregionens tretton kommuner: Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungälv, Kungs”Det finns mitt i skogen en oväntad glänta somLerum, bara kan den som backa, Lillahittas Edet, av Mölndal, Partille,harStenungsund, Tjörn ioch gått vilse.” Tomas Tranströmer Tystnaden blivit en bristvara det Öckerö. moder­ areal Vilken kommun ni har störst na samhället. Vi omges av buller från alla möjliga typertror av ljudkällor. Trafi­ tysta områden? ken på våra vägar och järnvägar står för stor andel av störningarna. Arbets­ Göteborgsregionens kommunalförbuplatser och skolor har hög aktivitet medndbuller som följd många av arbetar sedan ettoch par även år med fördjupvåra fritidsintressen som till exempel musik och idrott ger upphov till höga ning av strukturbildens gröna kilar. Läns-

2014 fokus på hälsa. Göteborgsregionens kommunalförbund och Länsstyrelsen Västra Götaland har samarbetat i ett utredningsuppdrag kring tysta områden som kommer de två organisationerna tillgodo utifrån följande motiv: ● Planeringsunderlag för att redovisa vilka ljudmiljöer som råder inom Göteborgsregionens grönstruktur ● Underlag för att bedöma rekreativa värden i fördjupningsarbete med Göteborgsregionens strukturbild ● Uppföljning av rapporten Tysta områ-

Tysta områden i Göteborgsregionen

ljudnivåer som, även om de är önskvärda, belastar oss. Mycket forskning visar förhöjda stressnivåer vid buller och indikerar en kopplingärtill olika sjuk­ Artikelförfattare Mats domar bland annat hjärt- kärlsjukdomar vid höga ljudnivåer som påverkar Hammarqvist, ÅF-Infrastructure AB, livslängd och livskvalitet, F. Mietlicki (2013). Göteborg.

I Göteborgsregionen finns det tyvärr flera stora tysta områden. Samtidigt så är stora delar av attraktiva friluftsområden påverkade av bullerkällor i samhället. Detta kan till viss del bero på att det inte är ett uttalat mål att skydda våra tysta områden. Bullerkällor har placerats på platser där de inte stör. Fokus har varit att skydda befolkningens bostadsområden. Vid framtida planering bör tillkommande bullerkällor samlokaliseras med befintliga bullerkällor om arealen av de tysta områdena inte ska minska. ÅF Ljud och vibrationer har utfört en kartläggning av tysta områden på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund och Länsstyrelsen Västra Götaland. Utredningen omfattar Göteborgsregionens tretton kommuner: Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungälv, Kungsbacka, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. Vilken kommun tror ni har störst areal tysta områden? Göteborgsregionens kommunalförbu­nd arbetar sedan ett par år med fördjupning av strukturbildens gröna kilar. Länsstyrelsen Västra Götalands miljömålsarbete inom God bebyggd miljö hade under 2014 fokus på hälsa. Göteborgsregionens kommunalförbund och Länsstyrelsen Västra Götaland har samarbetat i ett utredningsuppdrag kring tysta områden som kommer de två organisationerna tillgodo utifrån följande motiv:

62 • Planeringsunderlag för att redovisa vilka ljudmiljöer som råder inom Göteborgsregionens grönstruktur • Underlag för att bedöma rekreativa värden i fördjupningsarbete med Göteborgsregionens strukturbild • Uppföljning av rapporten Tysta områden i Västra Götalands län 2001:18

Göteborgsregionen (GR) är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige – tillsammans har dessa kommuner cirka 950 000 invånare. GR:s uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna och vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen. Verksamheten inom GR ska vara till kommunal nytta, samtidigt som den ska stärka regionen nationellt och internationellt.

• Underlag för Länsstyrelsens bedömning av miljömålet God bebyggd miljö som bland annat innebär att ”Det finns natur- och grönområden och grönstråk i närhet till bebyggelsen med god kvalitet och tillgänglighet”. • Att veta var tysta områden finns är ett viktigt underlag för samhälls-

Artikelförfattare är Mats Hammarqvist, ÅF-Infrastructure AB, Göteborg.

62

Bygg & teknik 5/16

ning a som b naturnärhet och til Att viktigt stort o Tysta o med u där De Inom att en b och en bruksu det f stressl En om att åter Vi h ett till ur rek levs so annat. vattenv vatten,


planeringen i stort och det regionala miljömålsarbetet. Tysta områden blir ett underlag för arbetet med upplevelsevärden i de gröna kilarna där DelsjönHärskogen är ett delprojekt. Inom sjukvården har det konstaterats att en bättre ljudmiljö snabbar på läkandet och en avhandling från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp visar att det finns tydliga kopplingar mellan stresslindring och vistelse i naturmiljöer. En omgivning fri från buller behövs för att återhämta sig. Vi har i projektet ställt oss frågan vad ett tillräckligt tyst område egentligen är ur rekreationssynpunkt. Något som upplevs som tyst på ett ställe är inte tyst på ett annat. Ljud från naturliga företeelser som vattenvågor, prasslande löv, strömmande vatten, regn, blåst och djurläten kan bli ganska höga, men önskvärda i en naturlig omgivning. Vad är ljudnivå som ger en tillräcklig störningsfrihet från samhällets källor? Slutsatser De bullerkällor som påverkar störst presumtiva tysta arealer i Göteborgsregionen är flyg, väg och järnväg. Industrier och hamnar ligger ofta i närområdet till relativt befolkningstäta områden, vilket innebär att de inte påverkar friluftsområden. Vindkraft, bergtäkter, skjutbanor, motorsportbanor är vanligtvis placerade på platser långt från tätorter och stör lokalt på de platser där de är etablerade. Bullerkällor som finns utanför Göteborgsregionen har inte tagits med. Därför finns risk att de tysta områdena i Göteborgsregionens ytterkanter är mindre än vad som redovisas nedan. Rapporten är idag publicerad på www.grkom.se inklusive påverkan från Säve flygplats. Då flygplatsen avvecklas kommer ljudnivåerna att minska främst norr om flygplatsen. Några tysta områden som vi har identifierat är:

A. Söder om Alingsås B. Vättlefjäll, Alefjäll mot Risveden C. Nordvästra Alingsås D. Södra delen av Sandsjöbacka E. Sydöst om Lygnern F. Stenungsund östra med Grandalen mot Älvängen – Lödöse G. Området kring Tjolöholm H. Öster om Kärna I. Området kring Öresjö. Hur tyst är ett ”tyst område” De största delarna av de tysta områdena kommer att upplevas som naturområden med enbart naturliga ljud. Vid vissa speciella metrologiska förhållande kan dock ljud från samhället aktiviteter höras på långt avstånd och kanske även in i delar av de områden som redovisas som tysta i denna rapport. Samtidigt kommer områden som redovisats som bullriga av många upplevas som helt tysta. Speciellt kan det ske när det är ett fåtal bullerhändelser som styr ljudmiljön. Hur störande är det att höra skottbuller eller flygpassager på långt avstånd? Hur störande är det att höra ett lågt brus från en avlägsen motorväg? ÅF anser att denna redovisning av tysta områden ger en bra bild av var goda naturliga ljudmiljöer med hög ljudstandard för rekreation hittas inom Göteborgsregionen. För övrigt så visade sig Alingsås ha störst areal tysta områden. n Referenser

F. Mietlicki, S. H. (2013). Health impact of noise in the Paris agglomeration: assessment of healthy life years lost. (s. Paper No 625). Innsbruck, Austria: InterNoise 2013, September 15–18 . (2014). Good practice guide on quiet areas, EEA Technical report No 4/2014. European Environment Agency. Kihlman, P. T. (1993). Handlingsplan mot buller, SOU 1993:65. Gteborg: Miljö- och naturresursdepartementet. Naturvårdsverket. (april ­20­0­5­­). Rapport 5439, Ljudkvalitet i natur- och kulturmiljö,

Förslag till mått, mätetal och inventeringsmetod. Naturvårdsverket. Topelius, Z. (1855). Ljungblommor, Under rönn och syren. Helsingfors: Helsingfors tidningar. WHO. (2000). Guidlines for Community Noise. Geneva: WHO - World Health Organisation.

Bygg & teknik direkt på nätet Årgångarna 2006 till och med 4/2016 av Bygg & Teknik finns nu att läsa i fulltext på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

Bygg & teknik 5/16

63


Armeringsverktyg:

Betonginstrument, fortsättning: Fasadrenovering:

Balkonger:

Fiberkompositskivor:

EgcoBox® – isolerad balkonginfästning Egcobox sparar energi och minskar köldbryggan vid balkonger och loftgångar

Max Frank AB

w w w. s t e n i . s e

info@maxfrank.se - www.maxfrank.se

Betong/Membranhärdare:

Betongkomplement:

• Injekteringsslang • Radonmembran • Fogband • Förlorad form • Gjutskarvstöd

Fogband:

• Retarder • Membranhärdare • Potentialutjämnare • Armeringskoppling • GWS - Stag

www.fosforos.se I Tel: 08-534 70 970 I E-post: info@fosforos.se

Betonginstrument:

Betongreparation:

Fogtätningsmassor:

Vi servar hantverkare! Specialister på fönsterrenovering, ventilation och tätning. 7&/5*-&3 t 5­5-*45&3 t #&4-"( t '0(."4403 t ,*55 t '0(#"/% t 7&3,5:( t ."4,*/&3 t 4-*1."5&3*"- t #:(("74,­3./*/( t "3#&54.*-+½ t 65#*-%/*/( t */4536,5*0/&3

MULLSJÖ Huvudkontor Lager Tel 0392-360 10

Handla direkt i vår webb-shop www.leifarvidsson.se

Byggutbildningar:

Fuktskydd:

Fukt, lukt, mögel och radon TrygghetsVakten skyddar krypgrund & vind från fuktrelaterade skador. s -ARKNADENS LËGSTA ENERGIFÚRBRUKNING s -INIMALT MED UNDERHÍLL s ÍRS LIVSLËNGD

www.trygghetsvakten.se

64 annons bygg-teknik1010.indd 1

031-760 2000

Bygg & teknik 5/16 10-10-12 13.08.48


branschregister Geosynteter:

.. BESTAM JORDLAGRENS TJOCKLEK & UTBREDNING Pålitlig data över jordlagrens utbredning och djup Undersökningsdjup upp till 80m Längsta garantin på marknaden Anpassningsbara produkter och tjänster www.geoscanners.se | info@geoscanners.com | 0921 - 530 20

Stockholm 08-625 63 10 Göteborg 031-86 76 50 Gävle 026-400 56

www.jehander.se

Allt pekar på att en bra epoxibeläggning skall hålla minst 45 år

Nöj dig inte med mindre! NM Golv 100 UP har bl.a. god slitstyrka, är tryckfördelande, slagtålig, stötdämpande, kemikalieresistent och lättstädad. För vårt kompletta golvsortiment, se vår hemsida.

Nils Malmgren AB

| Box 2093 | 442 02 Ytterby Tel: 0303-936 10 | www.nilsmalmgren.se | info@nilsmalmgren.se

Geoteknik:

Grundläggning:

Konsulterande ingenjörer: Mikrobiella analyser på dagen Säkra DNA DNA-analyser analyser av mögel/hussvamp Kemiska analyser

Vi analyserar Byggd miljö Vallongatan 1, 752 28 Uppsala, 018 444 43 41 info@anozona.se www.anozona.com Bygg & teknik 5/16

65


branschregister Konsulterande ingenjörer, forts:

GUMMIDUK FÖR LÅGLUTANDE TAK Svensktillverkad gummiduk med miljömässiga fördelar. Exceptionellt lång livslängd och överlägsen hållbarhet. Kontakta oss för mer information: Tel: 0370 510 100 Email: info@sealeco.com www.sealeco.com

MILJÖANALYSER Asbest, PAH, PCB, PCP, VOC, MVOC, mögel och röta etc.

FÖR BÄTTRE SAMHÄLLEN 1650 ISO/IEC 17025

www.tyrens.se

060-12 72 40 | WWW.PKGROUP.SE

Takplåt:

Reservoarer: • Byggnadsakustik • Buller • Vibrationer • Kalibrering – Ljudisoleringslab – Halvekofritt lab – Efterklangsrum

1002

Tel: 010-516 50 00 • www.sp.se/akustik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Vattenrening: 2. Vattenfilter

1. Vattentäkt

3. Reservoar

callidus.se Vattenrening 031-99 77 00

6. Service

66

4. Distribution

5. Användare

Bygg & teknik 5/16


BRANDLINE

Bygg med Sto redan från start. Sto finns med som partner i ditt byggprojekt redan från den första visuella idén. Vi backar upp projektet och effektiviserar beslutsprocessen genom att ge dig kvalificerat stöd kring din design, arkitektoniska möjligheter, teknik och tillämpningar. Faktum är att Sto leder utvecklingen av skräddarsydda fasad-, golvoch akustiksystem. Systemen är beprövade och har bevisat sin effektivitet i omfattande tester och praktisk användning hos uppdragsgivare med högt ställda krav. Hos Sto hittar du lösningar som är utformade för att skapa effektiva byggprojekt, unik gestaltning, maximerad lokalyta, hög energiprestanda och miljömärkta hus. Så som du vill ha det. Fritt från kompromisser. Sto. Med omsorg om dig och ditt byggprojekt.

www.sto.se


NYHET!

BJÄLKLAG

VÄGGAR

BJÄLKLAG

BALKONGER

BJÄLKLAG

BJÄLKLAG

GARAGE VÄGGAR I GARAGE GRUNDPLATTA PÅLSKALLE

THOMAS MILJÖSTOMMETM Ett unikt byggsystem för platsgjutna stommar med 30 % lägre CO2-avtryck. Helhetslösning för betongstommen från en leverantör. Flera egenutvecklade, innovativa produkter och lösningar ingår. Minskar CO2-avtrycket med 30 % jämfört med en konventionell betongstomme. Bättre och tryggare arbetsmiljö. För att boka ett möte om Thomas Miljöstomme för ditt projekt, kontakta gärna vår tekniska säljare i din region.

Specialisterna på betong

Thomas Betong AB | Tel: 0104 50 50 00 | info@thomasbetong.se | www.thomasbetong.se


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.