Figur 2: Här fanns ingen utmärkning av sektionering på vinden, vilket ledde till att cirka 300 boende evakuerades för att inte riskera några liv. Skadorna förutom brandskadan på vinden var främst vattenskador ner i byggnaden.
man inte lyckas genomföra sektioneringar på ett robust och funktionsmässigt enkelt sätt. Det gäller att inte krångla till utformningen av byggnaden, men ändå utforma en funktionell skolbyggnad (byggnad) med ett materialval som försvårar för både anlagda bränder och annan skadegörelse såväl som mot det tuffa slitaget som en skola utsätts för.
Andra typer av sektioneringar – oinredda vindar
Andra typer av bränder där sektioneringen har en avgörande betydelse för att minska brandskadorna är sektionering av vindar/hanvindar. Vindar, är antingen inredda eller oinredda (vid oinredd vind ofta ett uppstolpat vattentak ovan ett betongbjälklag). Vid oinredda vindar sektioneras vindsbjälklaget i regel med 60 minuters brandmotstånd. De vertikala sektioneringarna görs normalt efter var 1 200:e kvadratmeter i 60-minutersklass. Dessa sektioneringar har vid många vindsbränder visat sig vara bristfälligt utförda, så att brandspridning kunnat ske förbi dessa. Anledningen har många gånger varit att anslutningar mot yttertak/råsponten inte varit täta, vilket ofta beror på att exempelvis murade sektioneringsväggar inte tätar helt och hållet mot råsponten. Det är svårt att få en bra brandtätning mellan en homogen konstruktion som inte rör sig och en levande träkonstruktion som rör sig utifrån varierande temperaturer och fuktighet. Vid denna typ av anslutningar av brandavskiljande väggar fås ett mycket bättre brandskydd om man på vardera sidan om brandsektionerade vägg förser råspontens undersida med minst 600 mm tändskyddande beklädnad ut från den brandsektionerande väggen. Det är dessutom mycket viktigt att dessa vindsektioneringsväggar är tydligt utmärkta på fasaden med standardskyltar (vit hjälm på röd botten med text ”Brandsektionering”) så att räddningstjänsten snabbt kan mobilisera sina re16
surser på rätt ställen och på så sätt uppnå ett gott resultat i brandsläckningsarbetet.
Inredda vindar
Än viktigare är denna brandsektionering naturligtvis vid inredda vindar där det byggts till exempel lägenheter. I detta fall får man oftast en så kallad hanvind med tillhörande kryputrymmen
utmed båda fasaderna. Sektionering måste då ske ända upp till yttertaket och ut till respektive fasad i avsedd brandklass (i regel är 60 minuter) för att inte brandspridning ska kunna ske förbi tänkta brandsektioneringar (en vanlig handbokslösning är annars att brandcellen innesluts med väggar och tak i 60-minutersklass). Utebliven sektionering utifrån ovanstående kan bli katastrofal vid brand i exempelvis underliggande lägenhet alternativt en brand på balkongen. Här spelar många gånger luftspaltens utformning i takfoten en stor roll, där branden lätt får fäste och sprider sig till vindsutrymmet/krypvinden, vilket ofta kan ödelägga hela den inredda vinden. Vid låga byggnader bör man alltid sträva efter att ha täta takfötter med luftning ute vid hängrännan eller ännu bättre genom dolda öppningar för luftning ovan yttertak under taktäckningen.
Tätningar i brandsektioneringar
Hur mycket kan vi lita på att brandsektioneringar är rätt utförda? Något generaliserat skulle jag vilja uttrycka det som att en väl dokumenterad egenkontroll är ovärderlig då det i stort är omöjligt att i slutet av entreprenaden upptäcka brister vid en utförandekontroll enligt plan- och bygglagen. Det är naturligtvis viktigt att det totala byggnadstekniska utförandet är korrekt och i synnerhet det byggnadstekniska brandskyddets alla delar. Vid montage av exempelvis branddörrar kan man allt som oftast upptäcka brister i bland annat infästning och drevning. Denna typ av brist i drevning av branddörrar är ofta svår att upptäcka då detta grundar sig i stort sett helt och hållet på en korrekt utförd egenkontroll. Men även om vi som brandkonsulter vid den typ av
Figur 3: De fyra totalförstörda stora vindslägenheterna hade troligen en osektionerad hanvind samt kryputrymmen längs fasaderna som bidrog till den snabba brandspridningen. Branden startade i en lägenhet på våningsplanet under vindsplan. Bygg & teknik 6/10