Page 1

TEMA: Sveriges Äldsta Byggtidning

Byggnadstekniskt brandskydd

Nya regler – nya utmaningar Nr 6 • 2012 September 104:e årgången


PYROBEL

BR A N D S K Y D D S G L A S

· Brett produktsortiment av typgodkända brandskyddsglas · Godkända för användning i de ledande brandklassade profilsystemen · Kort leveranstid från våra lokala representanter AGC Flat Glass Svenska - Tel. +46 8 7684080 - Fax +46 8 7684081 - sales.svenska@eu.agc-flatglass.com - www.YourGlass.com SP/BrandPosten #41/2009

43


Tänk dig en motorväg med 4 filer från Stockholm till Rom.

Protan har levererat över 100 miljoner m² täta tak med PVC-takduk. Taket skyddar värden och är därför en mycket viktig del av byggnadskonstruktionen. Protan har lösningen när krav ställs på god byggekonomi, optimal byggfunktion och estetik. Protan SE PVC-takduk

BÄSTA MILJÖVALET Uppfyller BASTA Godkänd av Byggvarubedömningen

Protan SE är ett taksystem som kan användas vid både nybyggnation och renovering. Takduken är färgstabil, flagnar ej och kräver minimalt underhåll. Protan SE uppfyller egenskapskriterierna för BASTA-systemet och är godkänd av Byggvarubedömningen. Ett utförande genom auktoriserade och kontinuerligt utbildade takentreprenörer ger extra trygghet. Protan taksystem - en ekonomisk lösning med lång livslängd.

ISO 9001/ ISO 14001

www.protan.se

Tel. 08-564 733 40.


I detta nummer

• • • • • • • • • • • • • Byggnytt

Produktnytt

8

10

Nya regler ger nya utmaningar Caroline Bernelius Cronsioe och Anders Jansson

13

Ombyggnader, skillnader i brandskyddskrav mellan BBR 19 och BÄR Nils Olsson

19

Brandskyddsprojektering med BBR 19 Lina Åteg

16

Rättssäker tillämpning av de nya brandskyddsreglerna Michael Strömgren

24

Vilka bränder klarar en byggnad uppförd enligt nya BBR av? Martin Nilsson och Nils Johansson

27

Byggfrågan

25

Uppstyrd brandskyddsprojektering på gott eller ont? Johan Norén och Jens Bengtsson

31

Friends Arena – brandskydd i och utanför Staffan Bengtson och Karl Harrysson

39

Super High Rise Björn Yndemark

46

Nya kontrollsystem för brandskyddat trä 36 Birgit Östman och Lazaros Tsantaridis

Krysset

45

Cellplaster och brand Patrick van Hees et al

49

Fullskaliga försök gav intressanta resultat om brandutveckling i pendeltåg och tunnelbana Haukur Ingason et al

54

Brandskydd under byggtiden – är det nödvändigt? Lars Brodin

59

Eldstadsrelaterade bränder – en brinnande fråga Ulf Lindén

67

Brandsäkra trähus 3 – nordisk-baltisk handbok Birgit Östman et al

62

Insänt

71

OMSLAGSFOTO: STIG DAHLIN. KTH ARKITEKTURSKOLAN I STOCKHOLM – ETT ÅR EFTERÅT.

Chefredaktör och ansvarig utgivare: STIG DAHLIN Annonschef: ROLAND DAHLIN Prenumerationer: MARCUS DAHLIN Copyright©: Förlags AB Bygg & teknik Redaktion och annonsavdelning: Sveavägen 116, 113 50 Stockholm Telefon: 08-612 17 50, Telefax: 08-612 54 81 Hemsida: www.byggteknikforlaget.se E-post: förnamn@byggteknikforlaget.se

Tryckeri: Grafiska Punkten AB, Växjö

ISSN 0281-658X Bygg & teknik 6/12

Bilaga medföljer

ledare

Unga i riskzonen

Ny statistik som affärs- och kreditupplysningsföretaget UC har tagit fram visar att bolåneskulden har ökat med 72 procent sedan 2006. Skuldsättningen har ökat med totalt 26 procent under samma period. Mest skuldsatta är personer som är mellan 18 och 35 år gamla. Deras totala summa av skulder är i genomsnitt 2,7 gånger högre än årsinkomsten. Roland Sigbladh, marknadschef på UC, säger att på toppen av berget finner vi unga människor som bor i Stockholm och har lånat pengar till en bostadsrätt. De lånar nästan fyra gånger så mycket pengar som de tjänar. Han menar att uppdrivna bostadspriser och ombildningar från hyresrätter till bostadsrätter sannolikt är orsaken. Han betonar också allvaret i att om något oväntat skulle inträffa, som till exempel arbetslöshet, sjukdom eller en kraftig höjning av räntan, leder det till en mycket tuff ekonomisk situation för den som drabbas. Han påpekar att många inte har tillräckliga marginaler, vilket naturligtvis skapar en enorm utsatthet.

”Bankerna måste ta ett betydligt större ansvar vid kreditprövningen av bostadslån” Roland Sigbladh framhåller också risken att om marknaden av någon anledning viker ner och bostaden därmed förlorar i värde får det stora konsekvenser för den som är högt belånad, liksom även mindre räntehöjningar kan få. Stig Dahlin Ytterligare ett problem i detta sammanhang är att över chefredaktör hälften av de som lånar pengar till en bostadsrätt inte amorterar – endast 47 procent betalar av på lånen. När det gäller fastigheter är motsvarande siffra enligt UC 62 procent. Det är hög tid för bankerna att ta ett betydligt större ansvar vid kreditprövningen av bolåneansökningar. Frikostiga lånelöften till unga människor – löften som driver upp bostadspriserna – är idag sannolikt alltför vanliga. Det kanske rent av är dags för finansmarknadsminister Peter Norman (M) att ta fram ett eget finanseringsalternativ? Ett alternativ som syftar till att underlätta för unga människor, som står i begrepp att bilda familj, att finansiera ett bostadsköp med lån med betydligt rimligare villkor än dagens. Eftertryck och kopiering av text och bild ej tillåtet utan redaktionens medgivande.

––––––––––––––––––––––––––– Nr 1 v 3 Nr 5 v 32 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 2 v 10 Nr 6 v 37 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 3 v 14 Nr 7 v 42 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 4 v 20 Nr 8 v 47 –––––––––––––––––––––––––––

QR-kod

N u m m e r 6 • 2 012 Se pte mber Å r g å n g 10 4 TS-kontrollerad fackpressupplaga 2010: 6 800 ex Medlem av

Helårsprenumeration, 2012: 373 kr + moms Bankgiro 734-5531 Lösnummerpris 70 kronor

5


Orsaken till vår framgång är enkel – våra medarbetare

Rebetdagen 2012 – för företag som arbetar med reparation och underhåll av betongkonstruktioner

Reparation av anläggningskonstruktioner Broar L Kärnkraftverk L Tunnlar L Dammar

Tisdag 16 oktober, Stockholm

Bengt Dahlgren Brand & Risk Vi stöttar våra kunder med kunskap kring brandskydd och riskhantering. Vi hittar de bästa lösningarna på de problem och utmaningar som våra beställare möter. Till stor hjälp för oss är de många andra ingenjörerna i företagets övriga verksamhetsområden, som tillsammans med oss tar fram praktiska lösningar på faktiska problem. Vi söker ständigt efter skarpa och kreativa ingenjörer till våra verksamheter. Läs mer om oss på www.bengtdahlgren.se Över trehundra kompetenta medarbetare gör Bengt Dahlgren AB till en av de största teknikkonsulterna i Sverige. Med engagemang, nytänkande och kunskap om byggnation och förvaltning skapar vi tekniska helhetslösningar för hela byggprocessen.

Program och anmälan: www.rebet.org Information: Tuula Ojala, 010-516 68 27 Mårten Janz, 010-505 73 34

I N G E N J Ö R S K O N S T, H E LT E N K E LT

Brandskyddsprojektering Riskanalyser Systematiskt arbete Brandutredningar Sprinklerprojektering Handböcker Utbildning Forskning

www.brandskyddslaget.se Stockholm | Karlstad | Falun | Gävle | Lidköping | Örebro | Malmö

Specialister på brandskyddsprojektering och riskanalyser. www.brandkonsulten.se 6

Bygg & teknik 6/12


BetongAppen generation 2. Ă„nnu mer fullmatad!

Nu även med filmer! Ladda ner vür gratisapp med information om hur man bäst utnyttjar alla betongens unika egenskaper, användning, hantering samt bl a betongkalkylator, exponeringsklasser och byggvarudeklaration. SÜk BetongAppenŽ i App Store eller pü Play butik.

DESIGN | PĂ…LITLIGHET | ERFARENHET

FĂśrverkliga en drĂśm

Cibes A9000 är korghissen fÜr hem och publika miljÜer som ger bekväm tillgänglighet pü alla plan. DesignlÜsningar i färg och material anpassar hissen till büde befintliga süväl som nya miljÜer. H I S SA R F R Å N C I B E S L I F T F Ö R A L L A M I L JÖ E R

www.cibeslift.se

7

Bygg & teknik 6/12 DQQRQVBFDOHFWURBE\JJWHNQLNBQUBXJVPRNHBKLQGUDBKDOY$LQGG




Arkitekttävling för ny stadsdel i Linköping

Linköpings kommun kommer att påbörja en arkitekttävling hösten 2012 inom ramen för stadsbyggnadsprojektet ”Innerstaden växer över ån”. Projektet innehåller ett nytt resecentrum och att innerstaden utvidgas. Kommunen har enligt uppgift under en längre tid verkat för en utbyggnad av järnvägskapaciteten till Linköping och för ett modernt järnvägsnät i södra Sverige. Trafikverket har i sin kapacitetsutredning bland annat föreslagit att järnvägen mellan Linköping och Norrköping ska byggas ut med två nya spår. Dessa två spår skulle ligga i det område som den redan beslutade järnvägsutredningen för Ostlänken har pekat ut. Linköpings kommunfullmäktige beslutade redan 2007 att flytta resecentrum till ett nytt läge öster om Stångån. Kommunen har även köpt in mark i området runt nya resecentrum. I nästa steg kan denna nya del av innerstaden byggas ihop med planerade stadsdelen Kallerstad. Översiktsplanen för Kallerstad ger möjlighet att bygga upp till 5 000 bostäder och 20 000 arbetsplatser. Att låta innerstaden växa över ån är en komplex stadsbyggnadsuppgift. För att belysa olika alternativa lösningar är en arkitekttävling i form av en stadsplanetävling ett lämpligt medel. Tävlingen genomförs med så kallad prekvalificering. Det innebär att intresserade arkitektbyråer får göra en intresseanmälan och att kommunen sedan väljer ut ett antal byråer som får lämna in tävlingsförslag. Intresseanmälan görs hösten 2012 och själva tävlingen genomförs våren 2013. Den beräknas kosta 3,6 miljoner kronor.

Stadsbyggnadspris för Hammars Park

Fojab har tilldelats Stadsbyggnadspris 2012, Klass Bostäder, för bostadsområdet Hammars Park i Malmö. Projektet är ett samarbete mellan Fojab arkitekter och Jais arkitekter AB på uppdrag av byggherrarna MKB Fastighets AB och JM. Hammars Park är ett av Malmö stads prioriterade utvecklingsområden där kostnadsbilden varit reglerad sedan markanvisningstävlingen 2003 med ambitionen att bygga bostäder i olika typer av upplåtelseformer. Projektet Hammars Park omfattar 261 lägenheter i södra delen av Limhamn. Bostäderna är fördelade på bland annat fyra punkthus och sju lamellhus med inflyttning i etapper som startade hösten 2008 och pågick till och med januari 2010. Stilen kan betecknas som nyfunktionalism och ansvarig arkitekt på Fojab arkitekter är Stanislaw Welin, som tidigare fått det Stora Stadsbyggnadspriset 1998. – Tanken bakom Hammars Park är att betona känslan av hav och strand och närheten till den intilliggande parken där bostäder och park

8

ska flyta samman utan tydliga gränser, säger Stanislaw Welin. Juryn motiverar bland annat valet av Hammars Park: ”Arkitekterna har på ett lysande sätt förvaltat och utvecklat områdets potentialer där framförallt strukturen kring den solfjäderformade placeringen av parkhusen mot Hammars park som kilar näst intill integrerats med den intilliggande parken”. – Tillsammans med Mats White har vi skapat en väl sammanhållen upplevelse, en röd tråd för området, som kännetecknas av gemensamma och återkommande element i bland annat balkonger och entréer, säger Stanislaw Welin avslutningsvis.

Modernt, mänskligt och personligt

säger Stefan Stenberg, marknadschef norra Sverige, Swedavia Real Estate AB. Byggnaden kommer att ligga i ett område med tydlig stadskaraktär, byggd för att skapa en fungerande vardag för människor som vistas och arbetar där. Hållbarhet och miljöhänsyn ska genomsyra projektet på alla nivåer och både byggnaderna och området de ligger i kommer att certifieras enligt Breeam. – Hit kommer företag som vill vara globala och arbeta i en internationell atmosfär för att kunna utveckla sin affär. Samtidigt har de flesta verksamheter också nytta av kommunikationer med både tåg och väg till Mälardalen med omnejd. Stockholm City ligger bara 20 minuter bort vilket gör att kommunikationsläget är väldigt bra, säger Stefan Stenberg. Redan idag har 17 000 personer Arlanda som sin arbetsplats och det finns ett stort utbud av restauranger, shopping och service. Målsättningen med flygplatsstaden är att antalet arbetstillfällen på sikt ska öka till 50 000.

Svanenmärkt flerbostadshus i Annedal

På Arlanda bygger Swedavia 20 000 kvadratmeter kontorsyta fördelad på flera byggnader i direkt anslutning till terminalerna och nybyggda Clarion Hotel. Den nya fastigheten går under namnet Sense Building och konceptdesignen är signerad Thomas Sandell på arkitektbyrån Sandell/Sandberg. Här ska vi enligt uppgift mötas av kreativa lösningar, flexibla miljöer och grönskande mötesrum synliga genom fasaden och byggnader i olika höjd och utformning skapar liv och spänning i platsen. – Sense Building är en förlängning av Sky City, och fortsättningen på utbyggnaden av den flygplatsstad som växer fram på Arlanda,

På pålar i Bällstaån står Veidekkes andra Svanenmärkta flerbostadshus Strandlyckan, som visas upp på Boställningen Annedal 2012 i Stockholm/Sundbyberg. Veidekkes lågenergihus, Tellhus, var det första flerbostadshuset i Norden som erhöll Svanens miljömärkning, detta i augusti 2011 i Västertorp. Nu går företaget vidare med sin miljösatsning och kan i samband med Boutställningen i Annedal visa sitt andra Svanenmärkta flerbostadshus, bostadsrättsföreningen Strandlyckan i Annedal med 70 lägenheter Ett Svanenmärkt flerbostadshus kännetecknas av stora krav på miljö, energi och material under hela tillverkningsprocessen. Det ställs även höga krav på drift, allt från att använda råvaror, till uppvärmning, elförsörjning med

Fojab Arkitekter AB har tilldelats Stadsbyggnadspris 2012 för bostadsområdet Hammars Park. Bygg & teknik 6/12


byggnytt konsultförening är en förening för brandkonsultföretag med lång erfarenhet och bred kunskap. Föreningen består av Sveriges elva ledande och största brandkonsultfirmor. Konferensen belyser enligt uppgift de aspekter av brandskyddet som byggherrar, försäkringsbolag, entreprenörer, arkitekter, räddningstjänster, konsulter med flera har att ta hänsyn till vid ny- eller ombyggnader. I anslutning till konferensen arrangeras också en utställning där ett antal företag inom branschen presenterar sina produkter och tjänster.

Startar ny division för speciella projekt

Nu bygger NCC 140 nya studentbostäder Norra Djurgårdsstaden i Stockholm.

mera. På grund av de höga miljökraven är ett Svanenmärkt hus en god bostad även för astmatiker och allergiker. –Byggbranschen måste ta ett större ansvar för energifrågan och för en god inomhusmiljö. Genom Svanenmärkningen har vi på Veidekke kommit en bit på vägen, säger Johnny Kellner, Teknik- och miljöchef Veidekke Sverige.

Studentbostäder byggs i Norra Djurgårdsstaden

NCC Construction bygger 140 studentlägenheter i Norra Djurgårdsstaden på uppdrag av Svenska Bostäder. Bristen på studentbostäder i Stockholm är idag större än någonsin. Dessa blir de första av de 500 studentbostäder som hittills ska byggas i den nya stadsdelen. Ordern uppges vara värd 137 miljoner kronor. Enligt SSSB, Stiftelsen Stockholms studentbostäder är det idag svårare än någonsin att få studentbostad i Stockholm, aldrig har köerna varit så långa. De närmaste åren ska flera hundra studentlägenheter byggas i Norra Djurgårdsstaden. Svenska Bostäders studentboende är det första som börjar byggas här och beräknas vara klart lagom till höstterminen 2014. De 140 lägenheterna byggs intill gamla gasverksområdet i Hjorthagen. De rymmer ett till tre rum och kök och är från 27 till 85 kvadratmeter. Den strykjärnsformade fastigheten byggs i sju respektive åtta våningar och får en grön innergård – en viktig egenskap för hela bostadsområdets miljö. I källaren finns plats för 260 cyklar men inga bilar. – Stadsdelen är planerad för att främja gång- och cykeltrafik. Varje lägenhet har cykelparkering i källaren som man lätt cyklar till på en ramp från gatan, säger Björn Ribbhagen, projektledare för fastighetsutveckling på Svenska Bostäder. Alla studentlägenheterna får matavfallskvarnar för att bidra till produktion av biogas. Bygg & teknik 6/12

Huset får också en sopsugsanläggning för förpackningar, papper och restavfall. Miljökraven för stadsdelen är enligt uppgift höga, både vad gäller produktion och fastigheternas konstruktion och användning. – Vi bygger enligt NCC:s koncept Grönt byggande för att säkerställa miljökraven för byggbodar, produktion och transporter, säger Kent Ohlsson, entreprenadchef på NCC Construction. Byggnadsarbetena startar i september och beräknas vara klart augusti 2014.

Nytt kontor i Lycksele

Lördagen den 18 augusti invigdes Tyréns nya kontor i Lycksele av kommunalstyrelsens ordförande Lilly Bäcklund. Tyréns öppnade även upp dörrarna för besökare av ”en dag på stan” som då kunde lära sig mer om företagets verksamhet samt ta sig en kopp kaffe och en bit tårta. Företaget har funnits på orten sedan drygt tre år tillbaka och flyttar nu till nya lokaler på en annan adress, Torget 3. I nuläget kommer totalt tre personer att vara anställda på kontoret. Men ambitionen uppges vara att utöka och anställa ytterligare personer framöver inom några av företagets kompetensområden.

Brandskydd 2012

Brandskydd 2012, en nationell konferens om förebyggande brandskydd, äger rum den 10 till 11 oktober på Best Western Täby Hotel. Årets tema på konferensen är Höga hus, uppföljning BBR och Industribrandskydd. Årets konferens arrangeras av branschorganisationen BRA – Sveriges Brandkonsultförening och Informationsbolaget tillsammans med Sprinklerfrämjandet och NSD (Näringslivets säkerhetsdelegation). BRA – Sveriges Brand-

Peab startar en ny division, Division Speciella Projekt, inom affärsområde Bygg. Den nya divisionen kommer att inkludera stora och komplexa projekt såsom byggandet av Ikea-varuhus och Mall of Scandinavia i Arenastaden, Solna. – Med den nya divisionen ökar vi vår konkurrenskraft när det gäller stora kunders efterfrågan på enhetligt genomförande runtom i Norden, säger Tore Hallersbo, vice v d och Peabs affärsområdeschef för affärsområde Bygg. Pekka Merta har utsetts till divisionschef för Speciella Projekt. Han var tidigare regionchef för speciella projekt inom Peabs byggverksamhet i västra Sverige. Pekka Merta har dessutom varit avtalsansvarig för uppdraget och uppförandet av tio Ikea-varuhus i Norden, medverkat vid byggandet av Hotel Post, Triple Tower i Pekka Merta, Göteborg och Angedivisionschef för reds bad- och isanlägg- Speciella Projekt. ning. Han är också sedan en tid projektansvarig för Tele2 Arena i Stockholm, ett uppdrag han bibehåller även framöver.

Första spadtaget för SydVästlänken

Den 15 augusti togs det första spadtaget för första etappen av SydVästlänken. SydVästlänken syftar till att förbättra energiförsörjningen i södra Sverige. Skanska kommer att bygga arbetsvägar samt utföra schakt- och fyllningsarbeten inför dragning av markkablar i kraftledningen SydVästlänken. Arbetet sträcker sig från Värnamo i Småland till Hurva i Skåne, totalt cirka 185 kilometer. Projektet inleds nu och kommer att sysselsätta ett hundratal personer fram till färdigställandet i augusti 2014. Skanskas kund är Svenska Kraftnät.

9


Ny dome-kamera

Pyroguard är enligt uppgift Storbritanniens ledande oberoende tillverkare av brandskyddsglas och exporterar brandglaslösningar över hela Europa samt stora delar av världen från tillverkningsanläggningen i Haydock i Merseyside, England.

Arbetsbyxa inspirerad av outdoorbranschen Den vandal- och sabotagesäkra IP-kameran NDN-265-PIO från Bosch Security Systems står enligt uppgift emot både vatten och damm samtidigt som den spelar in material i 720pupplösning. Den har dessutom både dag/nattfunktion och avancerad kompressionsteknik. Det robusta kamerahuset är IP66-klassat och gör att kameran kan användas på flera olika typer av objekt – bland annat i miljöer där vatten och damm normalt sett skulle ställa till med problem. Inbyggda infraröda LED-lampor möjliggör dessutom högkvalitativ övervakning på natten med en visningsräckvidd på 15 meter i totalt mörker. Företagets H.264-komprimeringsteknik uppges ge användaren skarpa bilder samtidigt som bandbredden och behovet av lagringsutrymme minskar med upp till 30 procent. Den har dessutom intelligent rörelseavkänning – en programvarualgoritm som känner av rörliga objekt i en miljö.

Godkännande öppnar för nya glaslösningar

Nu blir enligt uppgift fler och mer flexibla bygglösningar med glas möjliga även i projekt med höga krav på säkerhet. Det sedan tillverkaren av brandskyddsglas Pyroguard fått ett nytt godkännandebeviset från SP Sitac. – Vi märker att intresset för glas är starkt och ökar inom byggbranschen. Samtidigt ställs ofta höga krav på säkerhet och godkända lösningar. Det nya godkännandebeviset ger nya möjligheter kombinera moderna och flexibla bygglösningar med högsta möjliga säkerhet, säger Ekaterina Kapustina, Pyroguards Nordenchef. Godkännandebeviset gäller för brandklassarna E, EW, och EI och ersätter de tidigare två olika godkännandebevisen. Rent teknisk innebär det nya godkännandebeviset från SP Sitac större storlekar på isolerglas med flera tekniska lösningar och ett större utbud av karmkonstruktioner. Detta ger flera alternativ som uppges ge nästan oändliga möjligheter till olika bygglösningar. Utöver det finns det även godkännande för aluminiumkonstruktioner.

10

tiska med dem för vanlig betong. Dessa alternativa bindemedel innehåller inga farliga ämnen och har i övriga världen använts under väldigt lång tid. Betong har i sig en hållbarhetsprofil, som står sig väl i konkurrensen med andra material med egenskaper som värmetröghet, som jämnar ut dygnstemperaturerna och skapar ett fint inomhusklimat i våra bostäder samtidigt som man spar mycket energi. Detta är av största vikt, eftersom 85 procent av miljöbelastning hittills har kommit från driftskedet av våra bostäder. Allt eftersom man nu börjar isolera våra hus betydligt bättre, börjar också produktionsskedet bli allt mer betydelsefullt och här tror företaget att den nya betongen kan ge ett väsentligt bidrag. FBLC-betong erbjuds idag på företagets huvudorter samt på förfrågan.

Svedala växer

Arbetsbyxor har sett likadana ut i snart 40 år. L.Brador väljer nu en ny väg och hämtar inspiration från outdoorbranschen. Resultatet är en extra tålig variant för arbetslivets tuffa utmaningar. En byxa som är smidigare, skönare och slitstarkare än någonsin tidigare – och har enligt uppgift redan kommit att kallas för en revolution. – Traditionellt har arbetsbyxor sytts i en kraftig bomullsväv. Den fungerar helt okej. Men för de som behöver en smidigare och funktionellare byxa och även vill ha en snygg passform har det länge saknats bra alternativ, säger Tommy Larsson, på L.Brador. Vid knäna sitter kevlarstretch och baken är förstärkt med ett liknande material. För att förbättra en redan god rörlighet är knäna även förböjda. Eftersom många av företagets kunder uppges arbeta mycket på just sina knän är byxan också försedd med fickor för knäskydd. – Istället för det traditionella tjocka tyget består nu vårt grundmaterial av en särskild halv-panama-väv. Det är ett tunnare, svalare och extremt slitstarkt tyg. Dessutom är byxorna förstärkta på utsatta ställen, säger Tommy Larsson.

Miljöbetong

Nu lanserar Färdig Betong med huvudkontor i Göteborg FBLC-betong med enligt uppgift potential att reducera koldioxid med upp till 50 procent. Reduktionens storlek är beroende av användningsområde och väder och vind vid gjutning. FBLC-betongen tillverkas genom att delvis ersätta vanligt cement, som har ett högt koldioxidavtryck med andra alternativa bindmedel med ringa eller inget koldioxidavtryck. Beståndsdelarna i dessa bindemedel påminner mycket om det vanliga cementets och reaktionsprodukterna uppges vara i stort sett iden-

Ytong växer nu enligt uppgift snabbt i Sverige, med många projekterade, påbörjade och genomförda projekt runt om i Sverige. Ett av de som nu är nästan helt färdiga är Marielund i Tittente, en liten by strax utanför Svedala. Här bygger Provinshus AB sju hus på en före detta bondgård. Fem stora tomter bebyggs med vackra enfamiljshus i skånsk stil, vart och ett anpassat till köparens önskemål. Husen byggs med Ytong Massivelement som uppges ge en snabb och effektiv byggprocess. Väggarna reses snabbt, och med materialets inneboende goda värmeisolering behövs ingen extra isolering. Innerväggarna är också byggda i Ytong, vilket innebär att efterarbetet också går mycket snabbt, med putsning utvändigt och spackling och målning inomhus.

Nya branddukar

Brandduk används till en rad olika applikationer, till exempel avdelning av hallar och vindar, brandbarriär mellan moduler, temporära brandväggar med mera. Brandduken kan fås sydd i olika mått för att passa specifika applikationer. Eld & Vatten i Stenungsund erbjuder nu två olika branddukar: FLPVV-brandduk är en silikonbehandlad glasfiberduk med tjocklek 0,5 mm. Finns i bredderna 122 och 155 cm, levereras på rullar om 50 meter. Häftpistol och klammer finns för enkel skarvning av duken. Brandmotstånd enligt testrapport är 120 minuter integritet. FB30-brandduk är 1,0 mm tjock armerad glasfiberduk med svällande egenskaper. Levereras som löpmeter med 122 cm bredd. Testad Bygg & teknik 6/12


produktnytt enligt BS476 Part 22 med 36 minuter integritet och 15 minuter isolering. Skarvar kan limmas med brandsäkert lim. FB30/AC är en version med 15 till 20 mm ljuddämpande skumgummi limmat på duken.

Nya modeller av ytterdörrar

Vill man att ytterdörren ska hålla stilen och passa med den gamla tidstypiska arkitekturen, då ska man inte kompromissa. I de nya modellerna Lidingö, Karlsborg och Eksjö har Ekstrands hämtat inspiration från sekelskiftets nationalromantiska formspråk som passar denna tidens arkitektur. Företaget är enligt uppgift en av få tillverkare som levererar ytterdörrar med äkta panel och kraftiga dekormönster, så som dörrarna såg ut förr i tiden. Ekstrands är ett traditionellt familjeföretag och drivs idag av andra och tredje generationen. Företaget har produktionsanläggningar utomlands men huvudfabriken med centrallager och kontor ligger i skånska Osby.

2012 års Bygg ikapp är här

Lika mycket som alla har olika funktionsförmåga, har alla rätt att delta i samhällslivet på lika villkor. Det slås bland annat fast i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som Sverige ställt sig bakom. I vår befintliga miljö måste därför en rad hinder undanröjas. Handboken Bygg ikapp från Svensk Byggtjänst berättar hur. För att kunna åstadkomma en fungerande miljö för alla – undanröja gamla hinder och undvika nya – krävs förståelse för människors olikheter samt insikt om vad funktionsnedsättning innebär. Handboken Bygg ikapp – som nu finns i ny uppdaterad utgåva – informerar om gällande regler samt förmedlar den kunskap som behövs för att göra miljön tillBygg & teknik 6/12

gänglig. Den är ett komplement till Boverkets regler för byggande, BBR, och innehåller en mängd exempel på lösningar som uppfyller kraven. Boken, som sedan många år används som referensverk inom tillgänglighetsområdet, är användbar för arkitekter, entreprenörer, planerare och projektörer. Första utgåvan kom 1984, då under namnet Bygg ikapp handikapp, och initiativtagare var bland annat dåvarande Handikappinstitutet. Handikappinstitutet har sedan dess bytt namn till Hjälpmedelsinstitutet och boken heter idag endast Bygg ikapp. 2012 års utgåva är den femte i ordningen, och den aktuella revideringen innebär framför allt anpassning till den nya Plan- och bygglagen som trädde i kraft 2011 samt till de ändringar i Boverkets byggregler som trädde i kraft 1 januari 2012. Även anpassning till ändringar i andra regelverk och standarder har gjorts. Dessutom har nya erfarenheter och kunskaper, liksom kompletterande förtydliganden och förklaringar, skrivits in. Författare till boken är arkitekt SAR/MSA Elisabet Svensson, som har lång erfarenhet av tillgänglighetsfrågor.

Ser bortom hissens dörrkant

en passagerare eller person som transporterar varor rör sig i riktning mot dörrarna som håller på att stängas på en hiss, kommer de omedelbart att identifieras och dörrarna öppnas automatiskt upp på nytt, vilket eliminerar risken för skada.

CE-märkt isolering

Saint-Gobain Isover AB CE-märker nu alla sina produkter för teknisk isolering. Den största fördelen uppges vara att det blir enklare för kunderna att jämföra produkter från tillverkare från olika länder. I Sverige kommer det att vara ett lagkrav att CE-märka teknisk isolering från och med 1 juli nästa år. – CE-märkningen betyder att produkterna har provats och klassificerats av ett oberoende certifieringsorgan. Isover har även tidigare arbetat på detta sätt, skillnaden är att det nu sker enligt europeisk istället för svensk standard. På så sätt blir det lättare för kunderna att jämföra och välja produkter, säger Håkan Gustafsson, utvecklingsingenjör på Isover och har lett CE-märkningsprojektet på företaget. Testerna och klassificeringen uppges ske enligt standarden SS-EN 14303 och utförs av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Isover har samarbetat med SP för testning och klassificering under lång tid. De besöker fabriken två gånger om året för att kontrollera produktionen och ta prover för kontrollmätningar.

Nytt rullbandsverktyg

Sedan introduktionen 2009 har enligt uppgift IMS 100, Time-of Flight 3D-kamerasensor, nu representerad i Sverige av Compotech Provider AB i Stockholm, hjälpt till att dramatiskt minska skador relaterade till dörrar som är på väg att stängas, ökat effektiviteten på hissarna och minskat skador på hissdörrar. Med övervakning av hissens entré, upptäcker sensorn personer och föremål som närmar sig hissen och öppnar automatiskt dörrarna igen. Vanliga ljusridåer för hissar upptäcker när ett objekt, till exempel en hand, fot eller påse är på väg mellan dörrarna. Däremot hindrar dessa inte frustrationen över en hiss som avgår om till exempel en äldre eller rullstolsburen person inte har lyckats nå hit-knappen i tid. Reparationer kan bli mycket dyrt om något stort som till exempel en sjukhussäng kolliderar med dörrarna som håller på att stängas i ett fåfängt försök att hinna in i hissen. Sensorn övervakar ingången till hissen där de ovan nämnda problemen kan uppstå. Så när

Aerfast i Strängnäs lanserar ett nytt luftdrivet, 0° rullbandsverktyg 32 till 65 mm plastbandat från Senco kallat SCN650. Verktyget väger endast 2,3 kg och har ett bekvämt grepp och är enkelt att skifta mellan enkelskott och stötspikning. Rullbandsverktyget uppges vara perfekt för infästning av ytterpanel, regelverk, råspont, skivor, trälådor, lastpallar och emballage. Verktyget, som arbetar med 8 bars tryck, är enligt uppgift kraftfullt och nosskyddet skyddar underlaget mot islagsmärken. Den verktygsfria djupjusteringen uppges vara lätt att manövrera och ge en bra kontroll på spikdjupet. Verktyget är enligt uppgift smidigt att ladda och har ett riktbart utblås.

11


Nya regler ger nya utmaningar

Den 1 januari i år trädde Boverkets byggregler version 19, BBR 19, ikraft samt Boverkets allmänna råd om analytisk dimensionering av byggnaders brandskydd, BBRAD. De största förändringarna i BBR finner man i avsnitt 5 om brandskydd. Mer om dessa ändringar finns att läsa i förra årets Bygg & teknik med tema brandskydd. Under 2012 gäller övergångsregler, en tid att sätta sig in i förändringarna och i vissa fall börja tillämpa dem. Har du inte hunnit sätta dig in i alla förändringarna än är det hög tid då BBR 19 ska tillämpas fullt ut från den 1 januari 2013. Utmaningen nu ligger i att få en gemensam syn på regelverket och en rättsäker tillämpning. Här har vi alla ett gemensamt ansvar att få det att fungera. På Boverket har vi märkt att en hel del har börjat använda de nya reglerna och att man skickar frågor till Boverket då man stöter på oklarheter. Några av frågorna har varit av mer principiell karaktär inklusive frågor som berör Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS. En kort genomgång av Boverkets förtydliganden ges nedan: Sekundär strömkälla till räddningshiss. I standarden SS-EN 81-72, som det hänvisas till i allmänt råd i avsnitt 5:734 ställs det krav på en andra strömkälla till räddningshissen. Frågan är om den behöver bestå av intern backup i form av reservkraft eller om den kan matas från al-

Artikelförfattare är brandingenjörerna Caroline Bernelius Cronsioe och Anders Johansson, Boverket, Karlskrona. Bygg & teknik 6/12

ternativ extern strömkälla. Boverket har svarat att både ett reservkraftverk och ström matat från ett annat ställverk kan anses uppfylla kravet på sekundär strömkälla till räddningshiss. Inplacering av olika verksamheter i verksamhetsklasser. Det finns som tidigare gråzoner för vissa verksamheter där det kan vara svårt att placera verksamheten i verksamhetsklasserna. Exempel kan vara boenden för ensamkommande flyktingbarn eller nattis. I de fallen får man göra bedömningar i det enskilda fallet vilken verksamhetsklass som verksamheten hör hemma i. I BBR avsnitt 5:21 finns i förskrift förutsättningarna beskrivna för de olika verksamhetsklasserna. Avgörande är personers kännedom om byggnaden och dess utrymningsmöjligheter, om de kan utrymma på egen hand och om de är vakna. Kritisk påverkan vid analys av utrymningssäkerheten. I BBRAD hade tryckfelsnisse varit framme i en tabell samtidigt som den nya utformningen av samma tabell gjorde att kraven fick delvis nya innebörder. I våras gick Boverket ut med ett rättelseblad för att korrigera tryckfelsnisses fel, men för de krav som hade fått en ny betydelse krävs det att ändringarna skickas på remiss. Därför är BBRAD ute på remiss just nu tillsammas med BBR. Maximalt skadeområde – bärförmåga vid brand. Sedan den 2 maj 2011 gäller inte längre Boverkets konstruktionsregler (BKR), utan den svenska tillämpningen av eurokoderna som finns i EKS ska tilllämpas. En skillnad mot tidigare regelverk är att det i EKS finns ett allmänt råd om att undantag för krav på bärförmåga vid brand kan göras för vissa delar av bär-

Faktaruta

● BBR och BBRAD är ute på remiss, sista svarsdag 15 oktober ● VÄS är ute på remiss, sista svarsdag 15 september ❍ För mer information om remisserna se www.boverket.se ● Mer information om CPR finns även det på Boverkets hemsida ● Äldre byggregler finns på www.boverket.se/aldre-regler ● BBR 19 hittar du lättast via www.boverket.se/bbr

verk i Br2-byggnader. I rådet finns en modell som anger att ett maximalt skadeområde inom en radie på 11 m utanför ett brandskadeområde på 20 m² kan accepteras, se figur 1. Hur detta har tillämpats och tolkats har varierat vilket föranlett att

Figur 1: Brandpåverkansområde och maximalt skadeområde. Figur C-2 i EKS 8.

FOTO: CAROLINE BERNELIUS CRONSIOE

Vid årsskiftet trädde de största förändringarna vad det gäller brandskyddsregler för byggnader sedan 1994 i kraft. Dessutom fick vi en ny plan- och bygglag 2011 med ett nytt tillsyns- och kontrollsystem. Men den stora utmaningen kommer först nu och kommer fortsätta framöver. Nämligen att tillämpa regelverken i praktiken på ett sätt som ger likaartad och rättsäker tillämpning i hela landet.

Räddningshissen har tillkommit som ett krav för att underlätta för räddningstjänsten att göra insatser i höga byggnader.

13


Boverket fått påtryckningar om vikten av att reda ut begreppen kring detta. En slutsats är att inget får vara skadat utanför området inom cirkeln. Med skada förtydligas att definitionen för brott kan användas. Det innebär att mindre nedböjningar kan accepteras men att byggnadsdelar inte får förlora sin bärförmåga utanför det som benämns som skadeområde. I sammanhanget vill vi även påpeka vikten av att utgå från föreskriftens krav utifrån olika byggnadsdelars påverkan på säkerheten och vilken brandsäkerhetsklass det innebär och därefter tillämpa den förenklade modellen som finns i allmänt råd. Om modellen inte är tillämplig finns alltid möjligheten att använda analytisk dimensionering och till exempel modell av naturligt brandförlopp.

Ny BBR på gång

FOTO: CAROLINE BERNELIUS CRONSIOE

märkning av byggprodukter blir obligatoriskt i Sverige. Det innebär att byggprodukter som omfattas av en harmoniserad standard måste ha en prestandadeklaration och CE-märkning för att få säljas inom EU från den 1 juli nästa år. För CEmärkta byggprodukter gäller precis som tidigare att man måste kontrollera att de deklarerade egenskaperna överensstämmer med kraven i byggreglerna för att få använda produkten i en byggnad i Sverige då CE-märket inte är ett kvalitetsmärke utan anger enbart att byggprodukten har deklarerade egenskaper. CPR påverkar framförallt avsnitt 2 i BBR så ändringarna i övriga avsnitt är

Väsentlig ändring av brandskyddet, VÄS

En nyhet i plan- och bygglagen är att begreppet bygganmälan försvunnit. För vissa åtgärder som inte kräver bygglov ska däremot fortfarande en så kallad anmälan görs till byggnadsnämnden. Anmälan gäller till exempel för avsevärt ändrad planlösning, väsentlig ändring av eldstad och rökkanal och den i lagstiftningen helt nya punkten väsentlig ändring av brandskyddet. Att ändring av brandskyddet inte varit anmälningspliktigt tidigare kan tyckas märkligt, vilket också lagstiftaren poängterar i förarbetena till den nya lagen och förordningen. Förklaringen är att flertalet ändringar i en byggnad som berör brandskyddet har varit anmälningspliktiga eller bygglovsopliktiga av andra orsaker till exempel på grund av avsevärt ändrad planlösning eller påverkan av byggnadens bärförmåga med mera. Då det inte finns någon tidigare tillämpning av vad

FOTO: RÄDDNINGSTJÄNSTEN ÖSTRA BLEKINGE

Byggreglerna behöver korrigeras med jämna mellanrum av olika anledningar. Därför är BBR ute på remiss igen med sista svarsdatum den 15 oktober. Anledningen till att BBR revideras så snart igen beror på att byggproduktförordningen, CPR, ska tillämpas fullt ut från den 1 juli 2013. CPR gäller från det datum över svensk lagstiftning och om det finns motstridigheter i svenska regler behöver de justeras. Därför reviderar vi BBR igen och vårt mål är att ändringarna ska träda ikraft till just den 1 juli 2013. CPR ersätter då helt byggproduktdirektivet och medför bland annat att CE-

Från den 1 juli 2013 måste en byggprodukt, som omfattas av en harmoniserad standard, såsom brandvarnare, ha en prestandadeklaration och CE-märkning för att få säljas inom EU.

ändringar som görs då BBR ändå revideras. För avsnitt 5 är det inga större ändringar på gång, eftersom avsnittet precis har genomgått en stor förändring, utan det handlar mest om att korrigera fel och misstag från förra revideringen. Ett exempel på ändring som görs i avsnitt 5 är att det allmänna rådet i avsnitt 5:331 korrigeras så att de ger samma information som tillhörande figur. Det innebär att faktorn 1,5 föreslås användas för beräkning av gångavstånd i hela verksamhetsklass 1.

De allmänna råden om väsentlig ändring kommer förmodligen förkortas VÄS, en figur de flesta känner igen från Robin Hood på julafton.

14

Bygg & teknik 6/12


som är en väsentlig ändring av brandskyddet och en enhetlig tillämpning är viktig fÜr att den enskilde ska veta vad som gäller oavsett kommun har Boverket tagit fram ett fÜrslag till ett allmänt rüd som vi valt att kalla VÄS (väsentlig ändring). I plan- och bygglagen finns ocksü sanktionsavgifter fÜr den som inte lämnar in anmälan, bÜrjar bygga utan startbesked och tar byggnaden i drift utan slutbesked. Dessa avgifter kan bli betydande dü de är beroende pü byggnadens area och i extremfall kan avgiften bli upp till tvü miljoner. En enhetlig och rättsäker tillämpning är därfÜr extra viktig. Vad det gäller ändring av eldstäder och rÜkkanaler har det framkommit att tilllämpning av vad som är att anse som en väsentlig ändring varierar mellan olika kommuner. En ütgärd som inte kräver anmälan i en kommun kan ge hÜga sanktionsavgifter i grannkommunen. Detta är inte rättssäkert fÜr den enskilde samt problematiskt fÜr till exempel näringsidkare som är verksamma Üver hela landet. Ett särskilt fokus har därfÜr lagts pü eldstäder och rÜkanaler i VÄS. Syftet med det nya rüdet är alltsü att fü en mer likformig tilllämpning av vad som är anmälningspliktigt genom att det fungerar som vägledning fÜr kommunernas tillämpning av plan- och bygglagen. I det enskilda fallet är det fortfarande alltid byggnadsnämn-

den som avgÜr vad som kräver anmälan eller inte. Nedan fÜljer exempel pü ütgärder som fÜreslüs vara anmälningspliktiga och anmälningsfria, observera att nyinstallation av eldstäder och rÜkkanaler alltid är anmälningspliktigt. Exempel pü ütgärder som fÜreslüs vara anmälningspliktiga: � Väsentligt ändrad eller minskad brandcellsindelning. � Nya dÜrrar i brandcellsgräns eller i brandsektion. � Nedmontering eller urdriftagande av sprinklersystem eller brand- och utrymningslarm. � Ändring av utrymningsvägars tillgänglighet, längd eller utformning. � Väsentligt Ükad person- eller brandbelastning som kräver att det byggnadstekniska brandskyddet ändras. � Insättning av kassett eller motsvarande i tidigare Üppen eldstad. � Byte av bränsleslag, till exempel frün ved till pellets. Exempel pü ütgärder som fÜreslüs vara anmälningsfria: � Byte av en branddÜrr till en likvärdig med samma eller bättre brandteknisk klass och liknande underhüllsütgärder. � Hültagning i brandcellsgräns fÜr mindre antal kablar, rÜr och liknande som omedelbart tätas i rätt brandteknisk klass. � Byte av befintlig rÜklucka i trapphus med wirestyrning till elektrisk styrning

Glidgjutning av skorsten, insättning av insatsrÜr i befintlig skorsten eller liknande underhüllsütgärd. � Byte av kamin till likvärdig som ej kräver murningsarbete. � Byte av eldstadsplan med tillräcklig storlek. Det nya allmänna rüdet beräknas träda i kraft den 1 januari 2013. FÜrslaget har varit ute pü remiss med sista svarsdatum den 15 september. �

Även äldre regler behÜvs

FÜr det befintliga byggnadsbestündet ska de regler som gällde när byggnaden byggdes eller senast ändrades fortsatt upprätthüllas. FÜr att underlätta hüller Boverket pü att scanna in äldre byggregler och publicera dessa pü vür hemsida. Redan nu finns huvuddokumenten som SBN och NR och andra äldre regler publicerade. En fÜrdel är att dokumenten är sÜkbara.

Sammanfattning

MĂĽnga fĂśrändringar är pĂĽ gĂĽng, i BBR, BBRAD, VĂ„S och fĂśr byggprodukter i och med CPR. Därtill ska reglerna fĂśr ändring, som finns i BBR 19, bĂśrja tilllämpas frĂĽn den 1 januari 2013. Det är en stor utmaning som vi nu stĂĽr infĂśr med att skapa en gemensam tillämpning och en rättsäker byggprocess. Om vi jobbar tillsammans kan vi nĂĽ detta mĂĽl. â–

BRANDGASVENTILATION ISO 9001:2008

& TAKLJUS

8QGHUVRPPDUHQĂ€\WWDGHYLNRQWRUHWIUnQ 6WRFNKROPWLOO.ULVWLQHKDPQVRPHWWVWHJL YnUHIIHNWLYLVHULQJVSURFHVV6DPPDJDPOD WHOHIRQQXPPHUIXQJHUDUSUHFLVVRPI|UU 08-458 94 20 9HQWLVROWLOOYHUNDUU|NOXFNRUI|UQ\SURGXNWLRQ XNWLRQ RFKUHQRYHULQJWDNOMXVLIRUPDYNXSROHUL XSROHUL HQPlQJGROLNDVWRUOHNDUVDPWODQWHUQLQHU ODQWHUQL QLLQH QLQH QHU GlUQlVWDQEDUDIDQWDVLQVlWWHUJUlQVHUQD lWWHUJUlQ lQ QVH HUQ UQD 9nUDSURGXNWHUNDQOHYHUHUDVPHGHOOHUXWDQ OHYHUHUDVP PHG GHOOHUUX XWWD DQ Q |SSQLQJVDXWRPDWLN DWLN 8W|YHUWLOOYHUNQLQJWLOOKDQGDKnOOHUYL WLOOKDQGDKnOOH OOH OHU HUYLL PRQWDJHVHUYLFHRFKXQGHUKnOO FKXQGHUKnOOO

Kontakta oss om ni vill veta mer Tel: 08-458 94 20 | ventisol.se | info@ventisol.se

Bygg & teknik 6/12

15


Brandskyddsprojektering med BBR 19 – en knuff i rätt riktning eller ökade projekteringskostnader? na råden, vilket medför att byggnaden får ett brandskydd i nivå med vad samhället kräver. Följs inte de allmänna råden fullt ut projekteras byggnadens brandskydd genom analytisk dimensionering för att uppfylla samhällets krav.

Med införandet av BBR 19 (BFS 2011:26) följer ett delvis nytt sätt att arbeta med projektering av brandskydd i byggnader. Hur bör man gå tillväga och vad krävs av branschen för att möta de nya förhållningssätt som BBR 19 för med sig? Ingen kan veta säkert vilka arbetsmetodsmässiga förändringar som blir nödvändiga, men en diskussion bör föras kring troliga omställningar och nyheter.

Målet för Boverket har vid omarbetningen av byggreglerna varit att föreskrifterna ska vara utformade som funktionskrav. Alltså har syftet med kravet uttryckts i föreskriften men inte hur man uppnår det. Detta ger byggherren möjlighet att välja den lösning som är optimal för den givna situationen. De allmänna råden innehåller anvisningar om hur man kan eller bör handla för att uppfylla funktionskraven. Det står dock den enskilde fritt att välja andra tekniska lösningar om dessa uppfyller funktionskraven, förutsatt att det verifieras. Byggnaders brandskydd ska projekteras, utformas och verifieras genom förenklad eller analytisk dimensionering. Detta står tydligt uttryckt i BBR 19 och är egentligen ingen skillnad från BBR 18. Inte heller definitionen av de båda uttrycken, förenklad och analytisk dimensionering, som ges i BBR 19 verkar skilja sig nämnvärt från tidigare. ”Förenklad dimensionering innebär att byggherren uppfyller föreskrifterna genom de lösningar och metoder som anges i de allmänna råden i avsnitt 5:25:7.” ”Analytisk dimensionering innebär att byggherren uppfyller en eller flera av föreskrifterna i detta avsnitt på annat sätt än genom förenklad dimensionering.” Artikelförfattare är Lina Åteg, brandingenjör, civilingenjör i riskhantering, Brandkonsulten AB, Stockholm.

16

Kan en byggnad projekteras utifrån förenklad dimensionering med BBR 19?

Skillnaden verkar uppenbara sig först när man tittar mer ingående på vad ”på annat sätt” faktiskt innebär. De allmänna råd om analytisk dimensionering (BFS 2011:27) som Boverket givit ut i samband med de nya byggreglerna kan användas för att verifiera analytisk dimensionering enligt BBR 19 avsnitt 5:112. Alltså för att verifiera att en annan lösning än den som det allmänna rådet föreslår uppfyller funktionskravet. Detta verkar i sak inte heller vara någon ny företeelse. Avvikelser från de allmänna råden har även vid projektering utifrån BBR 18 behövt underbyggas med resonemang och beräkningar som visar att föreskriften uppfylls, om än på annat sätt än det allmänna rådet föreskriver. Men, det som i BBR 18 fanns definierat som alternativ utformning, avsnitt 5:11, har utgått. Möjligheten att göra alternativ utformning av krav i föreskriftstext är borttagen (med undantag för särskilda fall som beslutas av byggnadsnämnden och som då definieras som mindre avvikelse). Funktionskraven i föreskriftstexten ska alltid uppnås och kan därmed ses som samhällets minimikrav. Inte ens analytisk dimensionering medger möjlighet att frångå föreskriftstext. Allt verkar alltså ha blivit lite enklare att förstå; antingen projekteras brandskyddet i en byggnad med förenklad dimensionering eller med analytisk dimensionering. Något mellanting genom alternativ utformning eller lösning med alternativ metod finns inte kvar. Ska byggnaden projekteras med förenklad dimensionering gäller det alltså att följa de allmän-

Hur troligt är det då att förenklad dimensionering kan tillämpas fullt ut? Förmodligen inte troligt alls eftersom detaljerna i de allmänna råden inte alltid är kompletta. Som exempel kan nämnas de allmänna råd som rör ventilationsbrandskydd. BBR 19 beskriver att luftbehandlingsinstallationer ska placeras, utformas och hängas upp så att skyddet mot brand- och brandgasspridning upprätthålls. Risken för brandspridning på grund av värmeöverföring genom ventilationskanaler bör beaktas genom att kanalerna isoleras vid brandcellsgenombrott. Om luftbehandlingsinstallationerna inte är separata för varje brandcell bör ventilationskanalerna förses med spjäll med motsvarande avskiljande förmåga som aktuell brandcellsgräns har. Ska någon annan metod än isolering och/eller spjäll användas för skydd mot brand- och brandgasspridning via ventilationssystemet måste avsteg från råden göras, vilket då medför analytisk dimensionering.

Bygg & teknik 6/12


Lösningar som fläkt i drift eller tryckfallsmetoden används frekvent vid projektering av ventilationsbrandskydd och således kommer analytisk dimensionering krävas redan i relativt enkla byggnader. Ett annat exempel när analytisk dimensionering kommer att krävas är byggnader och verksamhetsklasser där automatisk vattensprinkler är ett krav. Ett tekniskt byte får genomföras mot sprinklerinstallationen för att byggnaden fortfarande ska kunna dimensioneras förenklat. Om mer än ett tekniskt byte är aktuellt måste alla byten verifieras och projekteringen faller således under analytisk dimensionering. För byggnader och verksamhetsklasser där sprinkler installeras utan att det är ett grundkrav gäller maximalt två tekniska byten innan alla tekniska byten behöver verifieras och byggnaden projekteras med analytisk dimensionering. I byggnader där automatisk vattensprinkler idag installeras görs ofta avsteg som förlängda gångavstånd, reducerade bärverkskrav, oisolerade ventilationskanaler, reducerade ytskiktskrav och andra avvikelser. Projektering av en sprinklad byggnad eller lokal kommer troligtvis nästan alltid innebära fler än två tekniska byten, vilket medför ett antal verifieringar och således projekteras brandskyddet genom analytisk dimensionering. Ovanstående är endast exempel på allmänna råd som inte alltid är lämpliga att följa med hänsyn till byggnadens utformning. De allmänna råden innehåller begränsad mängd alternativa lösningar och därför kommer troligtvis även de enklaste byggnaderna bli nästintill omöjliga att projektera enligt förenklad dimensionering med utgångspunkt från BBR 19.

Hur kan man gå tillväga?

Genom BBRAD (BFS2011:27), Boverkets allmänna råd för analytisk dimensionering, har Boverket på flera punkter tydliggjort hur analytisk dimensionering kan gå till och hur det är tänkt att avsteg ska verifieras. Utgångspunkten är en tabell där avstegen redovisas och den metod som är mest lämplig att använda för att verifiera avsteget väljs. Beroende på avstegets art används antingen kvalitativ bedömning, scenarioanalys eller kvantitativ analysmetod. Det mest lämpliga sättet att verifiera bör vara att utgå från de fem tekniska egenskapskraven i PBL och sedan verifiera mot det som i BBRAD utökats till att bli sju delar av brandskyddet: ● Brandtekniska klasser och övriga förutsättningar ● Möjlighet till utrymning vid brand ● Skydd mot uppkomst av brand ● Skydd mot brand- och brandgasspridning inom byggnad ● Skydd mot brandspridning mellan byggnader ● Möjlighet till räddningsinsats ● Bärförmåga vid brand. Bygg & teknik 6/12

Exempel på cfd-modellering (rökfyllnadsberäkning) med hjälp av FDS 5. Bilden är hämtad från beräkningar utförda i samband med ombyggnaden av Annexet på Kungliga biblioteket, på uppdrag av Statens fastighetsverk. Brandkonsulten AB har i projektet arbetat som underkonsult till Murman Arkitekter. Om flera avsteg påverkar en av dessa delar av brandskyddet bör resonemang eller beräkningar genomföras som visar att egenskapskravet eller delen av brandskyddet är tillfredställande med vart och ett av avstegen men också med hänsyn till eventuella synergieffekter av avstegen. Att enbart redovisa verifiering för vart och ett av avstegen mot egenskapskravet kan inte längre anses tillräckligt. I BBRAD finns kriterier mot vilka verifiering av brand- och utrymningssäkerhet ska genomföras. Detta underlättar arbetet och ger en entydighet mellan verifieringar av olika konsultföretag. BBRAD beskriver även krav på känslighetsanalys, vilket kan medföra att verifieringarna underbyggs på ett annat sätt än tidigare.

Innebär analytisk dimensionering skärpta eller möjligen lättade krav på brandskydd?

Det införda kravet på verifiering av de olika delarna av brandskyddet med hänsyn till synergieffekter kan anses leda till skärpta nivåer av brandskyddet. Med BBR 19 och BBRAD har Boverket på ett

annat sätt uttryckt att utredning av synergieffekter ska genomföras varför man tvingas att tänka till ordentligt innan flera avsteg genomförs som tillsammans försämrar en byggnads brandskydd. Tidigare fanns möjligheten att snegla tillbaka på äldre lagstiftning för att hämta inspiration till lösningar som inte uttalat var ett allmänt råd. Dessa lösningar har med tiden utvecklats till branschpraxis, något man använder utan att verifiera det eftersom det funnits med i lagstiftning tidigare och då ansetts vara tillfredställande lösningar ur brandteknisk synpunkt. Möjligheten att använda äldre lösningar har utgått med BBR 19. Alla avsteg från de allmänna råden måste verifieras. Givetvis gör förändringen att branschen tvingas tänka till. Är utformningen verkligen tillfredställande eller används den för att ”man alltid gjort så”? Vi tvingas visa med utgångspunkt från vetenskap att de lösningar som avviker från de allmänna råden verkligen ger ett tillfredställande skydd, vilket är bra. Vi tvingas även titta på eventuella synergieffekter till följd av flera avvikelser från de allmänna råden.

Exempel på utrymningsberäkning utförd med hjälp av Steps 5.0, hämtad från Brandkonsulten AB:s arbete med Annexet på Kungliga biblioteket.

17


På så sätt finns kanske möjlighet till förbättrat brandskydd i de byggnader, där många alternativa utformningar tidigare var möjligt utan någon analys av eventuella ökade risker till följd av synergieffekter. De förändringar som nu görs för analytisk dimensionering innebär att branschen ökar nivån på verifieringar och tvingas hitta vetenskaplig grund för de utformningar som tidigare varit en självklarhet. Eventuellt sållas de lösningar bort som inte riktigt håller måttet.

Ökade kostnader och fördröjda besked?

Omfattande verifieringar innebär självklart att mer tid behöver läggas ned, vilket innebär ökade kostnader för projekten. Är byggherrarna medvetna om detta och är det en rimlig konsekvens av nya byggregler? Förhoppningen är givetvis att de ökade kostnaderna ska innebära mer flexibla lösningar och ett bättre anpassat brandskydd till den aktuella byggnaden. Frågan är om det är det som kommer att ske? Med tiden kommer antagligen byggprojekten att anpassa sig till de ökade kostnaderna och förstå att de uppkommit som en följd av ökade krav på verifiering och analytisk dimensionering, men brandkonsultbranschen har en tid framför sig innan projekten anpassat sig. Under denna tid är det viktigt att förmedla för-

ändringarna och nå ut med de brandtekniska och kostnadsmässiga skillnader som den nya lagstiftningen för med sig för att skapa förståelse för konsekvenserna. Det kommer sannolikt vara oerhört svårt att uppskatta en budget för projektering av byggnader med BBR 19 under den första tiden som de nya byggreglerna används. Detta för att omfattningen av verifieringar till följd av avvikelser från de allmänna råden inte går att förutse. Ska man i fortsättningen ta höjd för att ett visst antal verifieringar eller anse att de ligger utanför uppskattade kostnader? Genom att ta höjd för kostnader av verifieringar i budgeten kommer priset för projektering av till synes relativt enkla byggnader att öka, vilket i sig kan tyckas märkligt enbart till följd av en ny lagstiftning. Det brandtekniska målet har dessutom lättats för byggnader där skyddsbehovet är lågt, vilket borde innebära att även kostnaderna minskat? Om man enbart ser till grundkostnaderna för projekteringen och låter kostnader för verifieringar ligga utanför kommer grundbudgeten förmodligen hålla vid ytterst enstaka tillfällen. Vilket som är bäst kommer troligtvis visa sig först efter en tids användande av BBR 19 och vi får hålla oss till tåls tills dess. Det ökade kravet på verifieringar kommer förutom kostnadsaspekten också innebära en tidsfördröjning. Projekten kommer att behöva invänta svar på frågor

i större utsträckning än tidigare, vilket skapar oro och osäkerhet. Dessutom kan fördröjning av svar på frågor medföra att projektet som helhet tar längre tid då andra diskussioner kan vara beroende av ett särskilt svar. Projekten blir även känsliga för mindre förändringar som påverkar verifieringarna i stor utsträckning. Sammanfattningsvis kan sägas att vi förmodligen går en föränderlig tid till mötes med hänsyn till analytisk dimensionering. Hur det i praktiken kommer att påverka det arbete som brandkonsultbranschen idag genomför är dock svårt att sia om. Några av förändringarna kan ha belysts i artikeln men troligt är nog att även andra upptäckter kommer att göras längs vägen. Kravet ökar på de som projekterar brandskydd. Små förändringar i projekten kan innebära stora konsekvenser för verifieringarna, vilket gör att brandkonsulten behöver komma in tidigt och vara delaktig fortlöpande. Analytisk dimensionering med BBR 19 ger oss troligen en knuff i rätt riktning, dock inte helt utan ekonomiska konsekvenser. Den stora fördelen är att brandskyddet bättre anpassas till aktuell byggnad tack vare den flexibilitet som analytisk dimensionering för med sig. En eller flera verifieringar kan underlätta vid projektering och möjliggöra utformningar av byggnader som annars vore omöjligt. ■

Brandsäkra trähus Brandsäkra trähus 3 - Nordisk-baltisk handbok Den tredje versionen av Brandsäkra trähus är totalt omarbetad och inkluderar de senaste framstegen inom europeisk harmonisering. Den ger kunskap och vägledning om alla aspekter som är viktiga för att konstruera och utforma moderna trähus brandsäkert. Kontaktperson: birgit.ostman@sp.se

SP Trä www.sp.se

"RA NDS Ë TRË KRA HUS 6%23

3

)/.

.O RDISK nBA LTI OCH SKK VËGL UNSK EDNI APSÚ VERS NG IKT

(AND BOKs 30

4RË

För dig som vill veta mer! Boka in den 22 november 2012 Under en temadag i Stockholm presenterar vi Handboken Brandsäkra Trähus 3. Mer information hittar du på www.sp.se/conf.

Fönster för generationer Med H-Fönstret i Lysekil blir det tyst, varmt, tryggt och skönt. Vi tillverkar täta underhållsfria aluminiumfönster med träklädd rumssida och överlägsen livslängd. Unik konstruktion! w w w .hfonstret.se

18

H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil | Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74

Bygg & teknik 6/12


Ombyggnader, skillnader i brandskyddskrav mellan BBR 19 och BÄR Från och med den 1:a januari 2013 är brandskyddskraven vid ombyggnad en del av BBR 19, och BÄR (Boverkets allmänna råd om ändring av byggnad) utgår. I samband med övergången till BBR 19 har det skett ett flertal ändringar i brandskyddskraven. Denna artikel visar en sammanfattning av dessa ändringar samt tillämpningsexempel. Ett av Boverket främsta syfte med revideringarna av brandskyddskraven i BBR 19 har varit att öka tydligheten. För ombyggnader har brandskyddskraven varit mycket otydliga. Avsaknaden av både tydliga råd och exempel i BÄR (Boverkets allmänna råd om ändring av byggnad) innebär en nästan omöjlig uppgift för projektören att utläsa samhällets krav. Brandskyddskrav vid ombyggnad har nu arbetats in som en del i BBR 19, kapitel 5:8 ”Krav på brandskydd vid ändring av byggnader”. Tydligheten har ökat även om det fortfarande finns en hel del tolkningsutrymme. I samband med att ändringskraven inarbetas i BBR 19 har statusen höjts från allmänt råd till föreskrift, vilket bör ses som en stor förändring. Ombyggnadsreglerna har nu samma status som regler för nybyggnad. Dessutom har många krav ändrats i BBR 19 jämfört med BÄR, vilket framgår senare i denna artikel.

Grundläggande vid ändring

I stora drag är det inga större skillnader mellan BÄR och BBR 19 i det grundläggande tänkesättet hur dessa ska användas. Följande beskrivning gäller för BBR 19 men är i stort sett lika för BÄR. Ändringsreglerna omfattar alla byggnader, från de allra äldsta till de som färArtikelförfattare är Nils Olsson, brandingenjör, Bengt Dahlgren Brand & Risk, Mölndal. Bygg & teknik 6/12

BÄR (Boverkets allmänna råd om ändring av byggnad) gäller till och med 31:e december 2012.

digställdes igår. Dessutom omfattas alla typer av ändringar; från de mycket begränsade ändringarna till genomgripande förändringar av en byggnad. Bygglagstiftningen är med några få undantag inte retroaktiv. Det som var godkänt vid en viss tidpunkt förblir därmed godkänt tills ändring/ombyggnad sker. Vid ändringar är det i grunden samma egenskapskrav som ska tillämpas som vid uppförande av en ny byggnad. Vid ändring ska kraven dock anpassas med hänsyn till ändringens omfattning och byggnadens förutsättningar, liksom till kravet om varsamhet med byggnadens kulturvärden och förbudet mot att förvanska byggnader som är särskilt värdefulla ur kulturhistorisk synpunkt.

Vilka delar av en byggnad berörs vid ändring?

BÄR är otydlig avseende vilka delar som omfattades av brandskyddskrav vid ändring. Det anges att hänsyn ska tas till ändringens omfattning och byggnadens förutsättningar, dock saknas vägledande exempel. BÄR anger att följdkrav kan ställas även på delar som inte direkt berörs av ändringen om ändringen innebar att verksamheten ändrats eller att byggnadens

BBR 19 (ingår som en del i BBR 2012). Ändringsavsnitten i denna gäller från den 1:a januari 2013.

brukstid avsevärt förlängs. En av de största bristerna i BÄR är avsaknaden av vägledning hur dessa fall ska hanteras. I BBR 19 har omfattningen förtydligats genom ett antal exempel. Till exempel anges att: ● Vid byte av fläktmotor kan det endast ställas krav på fläktmotorn och dess konsekvenser ● Vid ny dörröppning ställs krav på denna men inte på övriga rummets utförande ● Vid ändrad användning ställs krav på de delar av byggnaden som ges ändrad användning ● Om byggnaden byggs om så att den påtagligt förnyas ställs krav på hela byggnaden, eller om detta är orimligt på den del som påtagligt förnyas. Notera att BBR 19 har lättat något på följdkraven vid ändad användning jämfört med BÄR. BBR 19 ställer endast krav på de delar som får ändrad användning till skillnad från BÄR som kan ställa krav även på delar som inte berördes av ändringen.

Nya (nygamla) definitioner – ändring/ombyggnad

I BÄR används termen ändring för allt som inte är nybyggnad eller underhåll. 19


I BBR 19 hänvisas till Plan- och bygglagens (PBL) terminologi enligt tabell 1. Kapitel 5:8 i BBR berör samtliga typer av ändringar i en byggnad. Tabell 1. ––––––––––––––––––––––––––––––– Ändring: ”En eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde.” Tillbyggnad: ”Ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym.” Ombyggnad: ”Ändring av en byggnad som innebär att hela eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden ”påtagligt förnyas.”

Underhåll

Med underhåll avses enligt PBL en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Underhåll är inte att betrakta som en ändring och underhållsåtgärder kräver därför heller inte att befintliga brister åtgärdas under förutsättning att utformningen var godkänd i tidigare bygglovsärende enligt då gällande lagstiftning. Här är det ingen skillnad mellan BBR 19 och BÄR. Det är dock viktigt att beakta att underhållet inte får försämra brandskyddet. Som ett exempel kan nämnas byte av ventilationsaggregat i en äldre byggnad där skyddet mot brandgasspridning mellan brandceller inte uppfyller nybyggnadskrav. För dessa fall är det oftast bäst ur brandsäkerhetssynpunkt att fläkten fortsätter att gå vid brand. Om befintlig fläkt är utformad för att fortsätta att gå vid brand måste därmed den nya fläkten också utformas för att fortsätta att gå vid brand med åtminstone lika god driftsäkerhet som den fläkt som byts ut. Man behöver därmed ta hänsyn till fläktens temperaturtålighet så att den inte blir sämre samt i många fall anordna en förbigång förbi filter och värmeväxlare för att dessa inte ska sätta igen av branden och därmed stoppa flödet genom frånluftsfläkten. Det sistnämnda gäller särskilt om tidigare fläktar saknat filter och värmeåtervinning.

Hur hanteras föreskrifter i BBR 19 vid ombyggnad

Vid nybyggnad enligt BBR 19 ska föreskrift alltid följas. De allmänna råden är ett sätt att uppfylla föreskriften men det kan finnas andra sätt, analytisk dimensionering krävs då för att visa att föreskriften har uppfyllts. Vid ändring finns dock viss möjlighet att frångå föreskrifter: 1. Grundtanken vid ändring av byggnad är att nybyggnadskraven i BBR ska följas. 20

2. Vid behov kan brandskyddet utformas på ett annat sätt än det som föreskrifterna anger med en likvärdig säkerhetsnivå. Denna utformning redovisas i analytisk dimensionering. 3. I undantagsfall kan det dock accepteras att vissa föreskrifter inte uppfylls om det finns synnerliga skäl med hänsyn till ändringens omfattning och byggnadens förutsättningar. Vid sådana avsteg från brandskyddskraven ska brandskyddet alltid utformas med analytisk dimensionering. Avsteg får aldrig medföra en oacceptabel risk för människors säkerhet. Exempel på synnerliga skäl kan enligt BBR vara höga kostnader eller påtagligt negativa konsekvenser för övriga tekniska egenskapskrav eller byggnadens kulturvärden. Som tekniska skäl anges bland annat som exempel att det inte finns utrymme för att vidta en viss åtgärd eller att uppfyllandet av ett tekniskt egenskapskrav skulle medföra att ett annat krav inte kan tillgodoses på en godtagbar nivå. Vidare anges att ekonomiska faktorer som

BBR 19

kan beaktas är sådana som följer av byggnadens placering och utformning eller tekniska förutsättningar i övrigt. En låg likviditet är däremot inte ett skäl som kan beaktas. I kapitel 5:8 listas ett antal föreskrifter där avsteg under inga omständigheter får genomföras, oavsett synnerliga skäl. I BÄR finns motsvarande lista på vilka krav som alltid behöver uppfyllas vid ändring.

Prioriterade brandskyddsåtgärder i BBR 19 och BÄR

De brandskyddsåtgärder som alltid måste uppfyllas vid ändring oavsett varsamhetskrav eller synnerliga skäl listas i tabell 2 för BBR 19 och BÄR.

Ökade och minskade krav i BBR 19

Av sammanställningen ovan framkommer bland annat att BBR 19 ställer högre respektive lägre krav än BÄR enligt följande: Högre krav i BBR 19 ● Sprinkling av där boenden för personer

BÄR

(hänvisning inom parentes är kapitel i (hänvisning inom parentes är kapitel i BBR 19) BBR 18) –––––––––––––––––––––––––––––––– –––––––––––––––––––––––––––––––– ● Utrymningsvägar i egna brandceller ● Utrymning (5:3) ● Minst två utrymningsvägar i verk● Materialkrav, ytskikt, beklädnad samhetsklass samlingslokaler för fler (5:511 – 5:514) än 150 personer och hälso- och sjuk- ● Skydd mot uppkomst av brand (5:4) vård ● Skydd mot brandspridning mellan ● Brand och utrymningslarm byggnader (5:7) (5:251 & 5:35) ● Bärförmåga vid brand (5:81) ● Vägledande markeringar ● Brandgasventilation trapphus (5:923) (5:341 & 5:35) ● Stigarledning/inomhusbrandposter ● Vid ändrad användning av vind gäller (5:93) samma säkerhetsnivå som i hela 5:3 ● Uppställningsplats/räddningsväg ● Skydd mot uppkomst av brand (5:4)* (5:94) ● Inga material med sämre egenskaper än D-S2,d0** ● Avskiljande konstruktion i bostäder, hotell, boende för personer med stödbehov samt hälso- och sjukvård (5:534, 5:544, 5:546, 5:547) ● Automatiskt släcksystem i verksamhetsklass 5B och 5C ● Fasadyta i lägst klass D-s2,d2** ● Vid ändrad vind gäller samma krav på sektionering av utrymningsvägar och mellan brandceller som i 5:5 och 5:53 ● Skydd mot spridning av brand mellan byggnader skall vara tillfredsställande** ● Tillträdesväg till varje våningsplan för räddningstjänsten (5:722) ● Brandgasventilation av trapphus (5:732) ● Stigarledningar (5:733) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

* Möjligtvis kan synnerliga skäl åberopas för vissa mindre befintliga brister. ** Om synnerliga skäl dessutom finns att inte uppfylla grundkravet i BBR 19. *** I vissa fall skulle ”tillfredsställande” kunna vara något lägre än nybyggnadskraven.

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Tabell 2. Bygg & teknik 6/12


Skandinaviens ledande tillverkare av brandklassade trä- och ståldörrar. Med kunnig och engagerad rådgivning om branddörrar i Boverkets regler för brandskydd. Tryggt eller hur?

Kalmar konstmuseum.

Säkra dörrar www.daloc.se

0506 -190 00


med stödbehov och byggnader för hälsooch sjukvård. ● Brandcellsavskiljningar mellan lokaler och mot utrymningsvägar ● Ändring av vind, krav på trapphusavskiljningar inklusive dörrar ● Tillträdesvägar för räddningstjänsten. Lägre krav i BBR 19 (notera att synnerliga skäl erfordras) ● Tillgång till utrymningsvägar och gångavstånd till utrymningsvägar ● Uppställningsplats och räddningsväg ● Invändiga ytskikt ● Inomhusbrandposter.

Bärförmåga vid brand

Eftersom brandskydd av bärverk i har flyttats från BBR till eurokoder och EKS finns följaktligen inga brandskyddskrav i ändringsavsnittet i BBR avseende bärverk. Det kan anses rimligt att dessa behandlas på motsvarande sätt som övriga brandskyddskrav, det vill säga att: ● Ändrad del ska uppfylla nybyggnadskrav. ● Vid ändrad användning bör den ändrade delen uppfylla nybyggnadskrav ● Vid påtagligt förnyad byggnad bör hela byggnaden omfattas.

Förundersökning vid ändring av byggnader

tydelse vid ombyggnadsprojekt enligt BBR 19. Vid det tekniska samrådet redovisar byggherren förundersökningen, de eventuella avsteg som önskas göras från föreskrifter och de synnerliga skälen för detta. Som tidigare nämnts krävs analytisk dimensionering vid avsteg från kraven i brandskyddskapitlet i BBR. Analytisk dimensionering ska normalt redovisas vid det tekniska samrådet för att byggnadsnämnden ska ha möjlighet att avgöra behov av kontroll och teknisk bedömning. Detta innebär att brandskyddsprojekteringen behöver relativt färdig vid det tekniska samrådet.

Dokumentation

BBR 19 anger att en brandskyddsdokumentation bör upprättas för byggnaden eller för den ändrade delen av byggnadens brandskydd efter ändring.

Museal miljö

En annan nyhet i BBR 19 är begreppet museal miljö. Med museal miljö avses en byggnad där byggnaden i sig är att betrakta som ett museum. För museal miljö kan avsteg från föreskrifter kompenseras med organisatoriska åtgärder i kombination med begränsad användning.

Boverkets konsekvensutredning

En nyhet i BBR 19 är att en förundersökning ska utföras innan ändringsarbeten genomförs. Förundersökningen ska bland annat redovisa brandskyddets kvalitet och brister. Förundersökningen bör utföras tidigt så att resultatet kan ligga till grund för efterföljande projektering. Avseende brandskydd så bör förundersökningen enligt BBR av byggnaden för berörd del innefatta brandcellsgränser, ytskikt, passiva och aktiva skyddssystem som till exempel genomföringar i brandcellsgräns, automatisk vattensprinkleranläggning och ventilationstekniskt brandskydd. Förundersökningen bör vara färdig senast vid det tekniska samrådet.

Även om brandskyddskraven vid ändringar har blivit tydligare genom BBR 19 jämfört med BÄR så finns det fortfarande en många gråzoner. I vissa fall finns vägledning för dessa gråzoner att hämta i ”Konsekvensutredning, Revidering av Boverkets Ändringsregler, Boverket oktober 2011” som kan laddas ner från Boverkets hemsida. Som projektör kan man behöva läsa både i BBR och i konsekvensutredningen för att få en heltäckande bild av brandskyddskraven, vilket kommer att illustreras i tillämpningsexemplet nedan där vind inreds till bostad.

Tekniskt samråd

Som jag nämnde inledningsvis i artikeln

Det tekniska samrådet har fått en större be-

22

Tillämpningsexempel – Förrådsvind som byggs om till bostadslägenhet

så är BÄR mycket otydlig i vilka krav som gäller, och det finns även möjligheter till tolkningsutrymme i ombyggnadskapitlet i BBR 19. Exemplet nedan ska därför ses som övergripande vägledning snarare än en exakt projektering. Olika tolkningar kan behöva göras i olika fall och ingen ombyggnad är den andra lik. Rådgör alltid med en brandprojektör i de enskilda uppdraget. Exemplets förutsättningar: ● Befintligt bostadshus i fyra våningsplan samt vind där vinden ändras till bostad. ● Befintliga trapphusdörrar uppfyller klass B 15. ● Befintligt bärverk uppfyller klass R 60. ● Befintliga brandcellsgränser i väggar och tak mellan lägenheter samt mot trapphus uppfyller motsvarande cirka EI 45.

Brandskyddskrav med BÄR: BÄR har som prioriterade krav att utrymning ska vara enligt nybyggnad, dock är inte klass på brandcellsgränser en prioriterad åtgärd. Givetvis är brandcellsgräns mot utrymningsväg en del i utrymningssäkerheten men det är otydligt hur hög denna klass behöver vara. En vanlig tolkning har varit att den nya vindslägenheten utförs med dörr i lägst klass EI 30-Sm och att B 15-dörrar accepteras för befintliga lägenhetsdörrar på underliggande plan. Den befintliga brandcellsgränsen i klass EI 45 mot trapphuset bör därmed också kunna bibehållas för befintliga lägenheter. ● Då vinden ändrar användning utförs brandcellsgräns mellan vindslägenheten och övriga lägenheter samt mellan vindslägenheten och trapphuset i klass EI 60. Dock bibehålls befintliga brandcellsgränser i den motsvarande klassen EI 45 mellan övriga lägenheter. ● Enligt BÄR ger ändrad verksamhet följdkrav på delar som inte berörs av ändringen. Då byggnaden i och med ändrad ●

Bygg & teknik 6/12


FOTO: DAVID FORSANDER, BENGT DAHLGREN BRAND & RISK

FÜrrüdsvind som ändras till bostadslägenhet.

verksamhet pü vinden klassas som en femvüningsbyggnad ska vertikalt och stomstabiliserande bärverk uppfylla klass R 90. Bärverkskraven är en prioriterad ütgärd enligt BÄR. En strikt tolkning är därmed att detta ska uppfyllas fÜr hela

byggnaden. (Sannolikt lär byggherren vilja fÜra en diskussion med byggnadsnämnden om mÜjlighet till avsteg dü utformningen kan innebära mycket stora ekonomiska konsekvenser.) Om risk fÜr att ras utanfÜr fasadliv inte fÜreligger für dock bärverket utfÜras i klass R 30 fÜr vindslägenheten. Brandskyddskrav med BBR 19: � I BBR 19 är skyddet av utrymningsvägar hÜgt prioriterat. Detta innebär att brandcellsgränsen till trapphuset behÜver fÜrstärkas till klass EI 60. DÜrr till den nya vindslägenheten utfÜrs i lägst klass EI 30-Sm. � Enligt kapitel 5:855 i BBR 19 ska hela trapphuset ha brandcellsskiljande dÜrrar motsvarande nybyggnad, i detta fall klass EI 30-Sm. Dock anges i Bokverkets konsekvensutredning till de nya reglerna att det i vissa fall kan räcka att fÜrstärka befintliga dÜrrar eller till och med bibehülla dessa utan ütgärd även om de inte fullt ut uppfyller klass EI 30-Sm. I detta tillämpningsexempel fÜrstärks dÜrrarna med extra skivmaterial och extra tätningslister sü att de nästan uppfyller motsvarande klass EI 30. � Dü vinden ändrar användning utfÜrs brandcellsgräns mellan vinden och Üvriga lägenheter i klass EI 60, dock bibehülls befintliga brandcellsgränser i den motsvarande klassen EI 45 mellan Üvriga lägenheter.

BBR 19 ger ingen tolkningshjälp avseende bärverkskrav vid ombyggnad, vilket gÜr det svürt att veta samhällets krav. Undertecknad resonerar enligt fÜljande: Ändringen innebär att byggnadens storlek bibehülls (det vill säga inte tillbyggnad) men att personrisken Ükar dü personer kommer att vistas stadigvarande pü det femte planet. BBR anger att �Für hela eller delar av en byggnad en ändrad användning, kan krav ställas pü den del som getts ändrad användning�. Med dessa fÜrutsättningar blir tolkningen att den nya vindslägenheten utfÜrs med vertikalt och stomstabiliserande bärverk i klass R 90 men att bärverket pü underliggande plan kan behüllas i klass R 60*. Om risk fÜr att ras utanfÜr fasadliv inte fÜreligger für dock bärverket utfÜras i klass R 30 fÜr vindslägenheten. * Om ändringen hade inneburit en tillbyggnad (pübyggnad) med ett vüningsplan hade undertecknad resonerat annorlunda. Dü borde fÜljdkrav fÜr bärverket gälla pü hela stommen. �

Mer information

FÜr den intresserade finns mer information i BBR 19 kapitel 1:22 och 5:8. Vidare rekommenderas kapitel 11 i �Brandskyddshandboken� utarbetad av Bengt Dahlgren, Lunds tekniska hÜgskola och Brandskyddslaget. ■VÄLJ SÄKERHET!!! MED VÅRA TESTADE STÅLPROFILSYSTEM HAR VI TYPGODKÄNNANDEBEVIS FRÅN SP /SITAC FÖR

FĂ–RENKLAD DIMENSIONERING ENLIGT BBR UPP TILL EI 120 UNDVIK DISPENS OCH ANALYTISK DIMENSIONERING

IngĂĽr i vĂĽra Typgodkännandebevis som utfärdats av SP / SITAC; #SBOETLZEEVQQUJMMCSBOELMBTT&&* 4LKVUEĂšSS&"&* ,MĂŠNGSJCBLLBOUVQQUJMM&* *OCSPUUPDITLPUUVQQUJMM&*.,'#/4 NIĂšKEVQQUJMM&* #ĂŒHBSPDISVOEBGĂšOTUFSVQQUJMM&* ­WFOJSPTUGSJUUTUĂŒMTZSBGBTULWBMJUF&/ Bygg & teknik 6/12

0522 - 64 68 70 XXXTUBMQSPGJMTFtJOGP!TUBMQSPGJMTF 23


Rättssäker tillämpning av de nya brandskyddsreglerna Byggsektorn står inför stora utmaningar när de största regeländringarna av brandskyddsreglerna på minst tjugo år blir tvingande vid årsskiftet. Samtidigt har den nya byggprocessen enligt PBL 2011 knappt hunnit sätta sig. Lägg därtill att den europeiska byggproduktförordningen börjar gälla med full kraft 2013, vilket innebär att byggprodukter ska vara CE-märkta (om de kan CE-märkas). Dessa utmaningar innebär samtidigt stora möjligheter för den som håller sig á jour och ska tillämpa reglerna. Även med nya lagar och regler kring byggande är det viktigt att komma ihåg att inget blir bättre än hur de i praktiken tilllämpas. Det är tillämpningen som i slutändan avgör effekten på brandskyddet i praktiken. Regler är förstås bara ett av de verktyg vi har för att åstadkomma ett bra brandskydd i samhället, men ett viktigt sådant verktyg. Utan en bra tillämpning där projektering, utförande och underhåll blir rätt kommer vi att missa målet med brandskyddet, med osäkra byggnader som följd. Man ska också komma ihåg att en enhetlig och rättssäker tillämpning är en förutsättning för konkurrens på lika villkor. Av flera skäl är det alltså viktigt att tillämpningen blir som avsett.

Bättre tillämpning behövs

Det är mycket som ska stämma för att vi ska få det byggnadstekniska brandskydd som vi vill. Pusselbiten som handlar om byggnadstekniskt brandskydd förutsätter att vi projekterar rätt, att vi gör utförandet rätt och att vi sedan underhåller brandskyddet på rätt sätt. Tyvärr har vi inga nationella undersökningar som berättar vad vi får i praktiken. Vi har visserligen nationell brandstatistik från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), men denna grundar sig enbart på inträffade bränder och utan hänsyn till hur nåArtikelförfattare är Michael Strömgren, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Brandteknik, Borås

24

gonting har byggts. Med lite jämförelser och indikatorer kan man dock gissa sig till en del! Undersökningar har gjorts för andra tekniska egenskapskrav i byggnader. Boverket genomförde för några år sedan ett stort projekt om teknisk status i byggnader, BETSI. I analysen ingick runt 1 800 byggnader och besiktningar gjordes ute på plats av sakkunniga. Brandskydd – eller konstruktion – ingick inte i analysen i någon nämnvärd omfattning. Resultatet från andra områden är nedslående. Majoriteten av byggnaderna har någon form av skada. Ett av tre småhus är drabbat av fuktskador. Av flerbostadshus och skolor har en tredjedel för höga bullernivåer. Brandskydd och konstruktion ingick som sagt inte i analysen, och det är synd men det har också sin förklaring. Det handlar om områden som är svåra att mäta. Byggsektorn står inför stora utmaningar 2011 till Det krävs djupa analyser av 2013 med de största regelförändringarna på minst ritningar, projekteringsuntjugo år. derlag och de verkliga förhållandena – där många saker svårligen som man gjort i projektering, utförande kan upptäckas efter att dessa har byggts och på grund av bristande underhåll gav in i konstruktionen. Samtidigt handlar sig till känna under snömängden. Erfarenbåde brandskydd och konstruktion främst heter från skadefallen som inträffade den till att rädda liv – att undvika stora skador vintern, och efter andra skadefall i Euronär olyckan är framme. Byggnaden ska pa, visar alltså att en nästan samtliga av klara av att hantera femtioårsstormen, el- fel har berott på brister i tillämpningen. ler en uppkommen brand. Detta är laster Endast i något enstaka fall beror olyckan som uppkommer sällan, eller aldrig, inträffar under byggnadens livscykel. LasFaktaruta terna prövas därmed sällan i praktiken, I korthet innebär förändringarna av laoch när olyckan är framme är det ju gar och regler följande skarpt läge. Man kan därför tycka att till● Nya lagar och regler 2011-2013 är ämpningen är särskilt viktig på detta omde största ändringarna för byggsektorn råde. på minst 20 år Ofrivillig kontroll ● Brandskyddsreglerna i BBR Vintern 2009/2010 kom en sådan ofrivil❍ Stora strukturella förändringar lig kontroll genom den snörika vintern. ❍ Ökat skydd för utsatta grupper Konsekvenserna blev stora i Byggsveri❍ Analytisk/förenklad dimensionege. I Sverige rapporterades 180 stora takring ras och därtill rasade ett tusental ekono● Nya byggprocessen i PBL mibyggnader. Och i den efterföljande ❍ Ökad kontroll för bättre kvalité analysen, där SP Sveriges Tekniska ● Byggprodukter Forskningsinstitut deltog, konstaterade ❍ Högre krav på verifiering man att de egentliga felen var att tillämp❍ Obligatorisk CE-märkning ningen på olika sätt hade brustit. De fel Bygg & teknik 6/12


det? Det är med bakgrund i ovanstående som det är viktigt att vi har en enhetlig regeltillämpning och en bra kontroll och tillsyn. Med en ny plan- och bygglagstiftning och nya byggregler finns förutsättningar för detta. Samtidigt måste också byggsektorn själva axla sin roll. Inom brandskyddsområdet har vi alla förutsättningar för att lyckas, då vi har en engagerad bransch som gärna deltar i utvecklingsprojekt och förändringsarbete. Senast i raden har vi satsningen på stöd för tillämpning som organiseras av Föreningen för Brandteknisk Ingenjörsvetenskap (BIV) (www.sfpe-biv.se). Genom detta kan vi bli bättre på modelltillämpning och regeltolkning.

Behov av erfarenhetsåterföring

För bättre erfarenhetsåtföring behöver vi både veta mer om statusen på brandskyddet innan, och efter olyckan har skett. Varför klarar sig vissa byggnader, och vad gick fel i de andra?

på fel på reglerna, till exempel att den dimensionerande snölasten har varit för låg. Vad säger detta oss om brandskyddet i byggnaden? Det kan man inte säga med säkerhet men min egen motfråga är om det finns någon anledning att tro att det skulle se bättre ut på brandskyddsområ-

Bygg & teknik 6/12

Långsiktigt sätt för att nå målen med en bra tillämpning måste vi bli bättre på att mäta brandskyddet. Vi har visserligen en utvecklad statistikinsamling genom MSB men vi saknar djupare analyser av tilllämpningen av byggregler och statusen på det byggnadstekniska brandskyddet. Svaret på frågorna behöver vi ta reda på innan olyckan inträffar. Erfarenhetsåterföring från inträffade bränder är förstås en bra satsning men det gör också att vi ligger steget efter. Mer satsningar behövs därför på bättre erfarenhetsåterföring från tillsyn och inte minst undersökningar om vilket brandskydd vi får i praktiken. ■

byggfrågan

Lektor Öman frågar… Robert Öman, lektor i byggnadsteknik vid Avdelningen för bygg- och miljöteknik, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling (HST), Mälardalens högskola i Västerås, är här igen med en ny byggfråga. Frågans poäng framgår som vanligt, eftersom det säger en hel del om hur utförligt svar som förväntas. Svaret hittar du på sidan 38.

Fråga (6 p) Vad betyder följande förkortningar inom installationstekniken? Du behöver bara skriva ut fullständiga namn, inga förklaringar behövs. a) PMV b) FF c) VVB d) DM e) VVX f) COP

25


Väggelement är det sista de tänker på Så se till att välja brandsäkra PAROC®-element! PAROC®-stenullselement minimerar risken för brand och för att människor i byggnaden, brandmän, egendom och miljö tar skada. PAROC®elementen tillverkas av naturliga råvaror som sten och stål som inte antänds. De förhindrar också att branden sprids inuti en byggnad eller från en byggnad till en annan och utvecklar ingen giftig gas eller rök, vilket ger mer tid för säker utrymning. Och eftersom vi på Paroc håller vad vi lovar, kan du vara säker på att ditt projekt löper smidigt och enligt tidtabell!

REKOMMENDERAR PAROC SANDWICHELEMENT

PAROC PANEL SYSTEM AB 541 86 Skövde Tel. 0500 46 90 00 Fax 0500 48 63 03 www.paroc.se


Vilka bränder klarar en byggnad uppförd enligt nya BBR av? Boverket har gett ut allmänna råd där det finns rekommendationer för vilka brandförlopp som ska undersökas vid analytisk dimensionering i vissa objekt. I denna artikel förs ett resonemang kring dessa rekommendationer och vilka bränder de omfattar.

Den 1 januari 2012 trädde Boverkets nya byggregler, BBR, (BFS 2011:26) i kraft och i samband med detta även Boverkets allmänna råd om analytisk dimensionering av byggnaders brandskydd, BBRAD 1, (BFS 2011:27). De allmänna råden om analytisk dimensionering är banbrytande i avseendet att Sverige är ett av de första länderna att kvantifiera vilka dimensionerande bränder som ska användas vid analytisk dimensionering. Samtidigt innebär nya BBR i praktiken att fler byggnaders brandskydd ska dimensioneras med analytisk dimensionering än vad som gjorts tidigare. Till exempel ska samtliga byggnader i brandteknisk byggnadsklass Br0 projekteras med analytisk dimensionering. Exempel på aktuella sådana byggnader är samlingslokaler avsedda för fler än 1 000 personer, som inte ligger i bottenvåningen, en byggnadstyp som är relativt vanlig i form av de nya köpcentrum som byggs runt om i landet. Övriga exempel är större sjukhus, nattklubbar avsedda för fler än 600 personer och byggnader med fler än sexton våningsplan. De nya reglerna innebär en tydligare struktur av byggreglerna och det är inte längre möjligt att frångå föreskrifterna i BBR. Om de allmänna råden i BBR följs vid projektering kallas dimensioneringsmetoden förenklad dimensionering och vidare verifiering krävs inte. Väljs däremot att uppfylla föreskriften på ett annat sätt än att följa de allmänna råden krävs att byggnadens brandskydd verifieras med analytisk dimensionering. Den för-

Artikelförfattare är Martin Nilsson och Nils Johansson, Avdelningen för Brandteknik och Riskhantering, Lunds tekniska högskola, Lund. Bygg & teknik 6/12

enklade dimensioneringsmetoden har utvecklats över tiden och justerats för att ge ett acceptabelt brandskydd. I detta avseende är metoden erfarenhetsbaserad och bygger på inträffade händelser och även om en del råd inte är fullt verifierade erhålls en specifik och accepterad risknivå. För komplexa byggnader, såsom Br0byggnader, finns inte tillräckliga erfarenheter från inträffade händelser varför analytisk dimensionering alltid krävs. Boverket beskriver i sin konsekvensutredning bakgrunden till introduktionen av BBRAD och anledningen till varför den analytiska dimensioneringen nu styrs hårdare. De studier som gjorts indikerar att säkerhetsnivån som erhållits vid analytisk dimensionering har varierat avsevärt då riktlinjer saknats samt att dimensionerande brand kunnat väljas för att gynna den utformning som arkitekten önskat. Detta anses ha bidragit till en lägre och ojämn säkerhetsnivå, vilket BBRAD ska råda bot på. De dimensionerande bränder och brandscenarier som nu anges i BBRAD syftar till att ge ett tydligare direktiv kring vad en byggnad förväntas klara att hantera vid brand.

Bränders tillväxthastighet

En av de mest avgörande parametrarna vid brandteknisk dimensionering av byggnader är brandens storlek och hur snabbt denna uppnås, speciellt i det tidiga

skedet av brandförloppet, det vill säga under den tid utrymning sker. I BBRAD förutsätts branden tillväxa enligt en ”αt²kurva” där brandens effektutveckling är proportionell med en konstant α mot tiden i kvadrat, se figur 1. Detta är en etablerad metod men vid dimensionering debatteras det ofta vilket α-värde och vilken maximal effektutveckling som ska användas. Följaktligen har Boverket specificerat tillväxthastigheter och maximal effektutveckling för olika verksamheter. Om andra värden, än de specificerade, används så ska en känslighetsanalys genomföras, vilket inte krävs för de av Boverket angivna värdena. Värdena som anges kan alltså ses som en implicit risknivå specificerad av Boverket och vad en byggnad ska klara av att hantera. Detta innebär att en byggnad dimensionerad enligt BBRAD inte kommer klara av att hantera alla bränder. En fråga som fortfarande är obesvarad är alltså ”Vilka verkliga bränder täcks in i de specificerade scenarierna?” eller snarare ”Vilka bränder utelämnar vi vid dimensionering?”

Representerar rekommendationerna verkliga förhållanden?

I Sverige förs statistik av räddningstjänstens insatser av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Statistiken bygger på den insatsrapport som räddningstjänsten skriver efter varje in-

Figur 1: I BBRAD specificeras ett antal effektutvecklingskurvor för olika verksamheter. 27


Figur 2: De sex vanligaste startföremålen vid brand i kategorin handel enligt statistik från MSB mellan åren 2000 och 2011.

sats. Årligen genomför räddningstjänsterna i Sverige cirka 11 000 insatser mot brand i byggnad. Majoriteten av dessa bränder inträffar i bostäder (57 procent) följt av allmänna byggnader (18 procent) och industri (11 procent). Vad som börjar brinna liksom hur antändningen sker kommer givetvis påverka hur branden tillväxer. I statistiken går det att göra djupare analyser av bränder i olika byggnadstyper. I figur 2 presenteras de vanligaste startföremålen för handelslokaler, där det framgår att ”Övrigt startföremål” är vanligast med 26 procent följt av ”Byggnadens utsida” med 9 procent av bränderna. När det gäller brandorsaken för handelslokaler så framgår det av figur 3 att ”Tekniskt fel” är vanligast med 24 procent följt av ”Anlagd med uppsåt” och ”Okänd” på cirka 20 procent vardera. Det är en stor skillnad på brandtillväxt mellan olika bränslen till exempel brandtillväxten för en brand som startar i en papperskorg är betydligt långsammare jämfört med en brand i brandfarliga vätskor. Även inom de olika kategorierna av startföremål (bränslen) i MSB:s statistik är skillnaden stor, en brand i trämöbler tillväxer nämligen mycket långsammare än en brand i möbler stoppade med skumplast. Antändningskällan kommer också att styra hur snabbt eller långsamt en brand tillväxer. En trämöbel som antänds med flit med en öppen låga och brännbar vätska kommer växa snabbare än om branden orsakas av en glödande cigarett. Men det finns många fler parametrar som kommer att styra brandtillväxten. Exempelvis, storleken på startföremålet eller närheten till annat brännbart material. Boverket har valt att använda sig av en vedertagen metod att för beskriva bränders tillväxthastighet. Ursprungligen har dock tanken med αt²-kurvorna inte varit att beskriva hela tillväxten för bränder. αt²-kurvorna togs ursprungligen fram för 28

Figur 3: De sex vanligaste brandorsakerna vid brand i kategorin handel enligt statistik från MSB mellan åren 2000 och 2011.

att kunna beräkna detektionstid för värmedetektorer. Detta är något som är aktuellt för bränder upptill ett par hundra kilowatt, ungefär brand i en papperskorg, och inte fler megawatt, som exempelvis en brinnande soffa kan ge. αt²-kurvor ger i vissa fall en bra representation för brandtillväxten jämfört med uppmätt brandeffekt för enskilda fritt brinnande föremål. Men minst lika ofta följer inte brandtillväxten en exponentiell αt²-kurva. Detta gäller inte minst bränder i brandfarliga vätskor eller i höglager, se figur 4, där tillväxthastigheten är mycket snabb och kanske snarare är linjär än exponentiell. Det är heller inte givet att en brand i en lokal där spridning sker till flera olika föremål kommer att följa en αt²-kurva. Det finns alltså flera svårigheter med att specificera αt²-kurvor för olika verksamheter med hänsyn till att det finns många möjliga bränder i en verksamhet

där ett stort antal inte representeras väl av en αt²-kurva. Det är dock viktigt att poängtera att dimensionering inte måste representera exakt hur en verklig brand tillväxer, men det är viktigt att veta vilka bränder som inte täcks in av den ansatta branden, vilka bränder är snabbare, har högre effektutveckling etcetera. Vi tycker dock att Boverket har jobbat i rätt riktning när det gäller att ge råd för minsta värden, avseende brandens allvarlighet, att använda vid analytisk dimensionering och de värden som nu ges förefaller vara konservativa för många fall.

Anlagda bränder

Tidigare studier vid Lunds universitet har visat att anlagda bränder kan vara mycket snabba och det är därför inte säkert att dessa täcks in av BBRAD. I en del verksamheter är anlagda bränder vanliga orsaker och dessa bränder täcks alltså inte all-

Figur 4: Jämförelse av effektutvecklingskurvor från försök samt för samlingslokal enligt BBRAD. Bygg & teknik 6/12


Vilken säkerhet väljer du?

1

2

3

4

5 Det är en fantastisk utmaning att klättra i berg. En del klättrar utan säkerhet för att det ger en ännu större kick. Det är dessutom billigare. Ända tills något händer. Vilken säkerhet väljer du?

P-märkta brandspjäll ger högre säkerhet I Sverige har vi under lång tid arbetat med en hög säkerhetsnivå för att skydda mot brandgasspridning i ventilationssystem och rädda liv. Kommande år innebär förändringar i byggregler och produktkrav. Bevent Rasch vill inte tumma på säkerheten. Därför har vi förenklat valet av brandspjäll genom SPs P-märke. Med P-märkta brandspjäll uppfyller man kraven med en bibehållen säkerhetsnivå både i dag och i morgon.

Optimalt brandskydd i fem enkla steg Glasroc F FireCase är ett enklare sätt att brandskydda bärande stålstommar. Skivan är testad och godkänd för brandskydd i upp till 120 minuter. Den monteras snabbt med skruv eller klammer utan att använda monteringsproŠler. Dimensioneringen gör du enkelt på Gyproc webbplats genom att välja konstruktionsstål, typ och dimension. I fem enkla steg lotsas du till rätt systemlösning. FireCase Šnns i tre tjocklekar, vilket tillsammans med dimensioneringsprogrammet ger optimalt brandskydd för ditt projekt.

Gå direkt till programmet på www.gyproc.seŠrecase

www.bevent-rasch.se STOCKHOLM 08-54 55 12 70

BORÅS 033-23 67 80

29

Bygg & teknik 6/12

Ad_91x270GlasrocFberäknig.indd 1

2012-08-20 14:08:18


tid in om de föreskrivna minimivärdena används. Bränder som anläggs på flera olika platser inom en byggnad samtidigt är sällsynta men de förekommer och ett sådant scenario täcks naturligtvis inte heller in av Boverkets råd om tillväxthastighet. I de fall intressenterna, såsom nyttjare och fastighetsägare, är intresserade av att ha en byggnad med en hög brandsäkerhet snarare än en byggnad som enbart uppfyller regelverket kan då mer konservativa bränder (snabbare tillväxthastighet etcetera) behöva analyseras. De värden för brandtillväxt och maximal brandeffekt som anges i BBRAD är som vi nämnt ett allmänt råd om minimivärden. Detta är viktigt att komma ihåg eftersom de ovan beskrivna scenarierna kan ha en snabbare tillväxthastighet. Introducering av BBRAD ska förhoppningsvis inte innebära att de som utför analytisk dimensionering slutar att fundera över vad som kan brinna i en lokal och hur det brandförloppet skulle se ut. I många fall kan BBRAD ge en bra och konservativ vägledning medan det i andra fall enligt statistiken finns en relativt stor andel bränder som har potentialen att tillväxa betydligt snabbare än de specificerade värdena. Ett exempel är anlagda bränder och då speciellt de som startas med brännbara vätskor (i cirka tio procent av de anlagda bränderna i handelslokaler används brandfarliga vätskor). Det finns

ett antal exempel på händelser där brännbara vätskor använts och konsekvenserna har varierat. I Korea 2003 anlades en brand i en tunnelbanevagn med cirka tre liter brännbar vätska, konsekvensen blev att 192 personer dog. Göteborgsbranden är ytterligare ett exempel på en anlagd brand som fick förödande konsekvenser. På sidan med bättre utgång kan nämnas branden på varuhuset PUB i Stockholm i slutet på 1990-talet, där en brand startades med brännbar vätska men kontrollerades av byggnadens sprinklersystem. I varuhuset PUB hade man ett sprinklersystem som utgjorde ett förhöjt skydd som inte är ett krav enligt BBR och utgången blev betydligt bättre.

Avslutande kommentarer

Vi kan konstatera att de minimivärden som specificeras i BBRAD inte täcker in alla möjliga bränder, detta är rimligt eftersom det hade varit alltför kostnadsdrivande att täcka in alla möjliga bränder. Speciellt kan dock sägas att BBRAD inte gör någon specifik ansats för att täcka in anlagda bränder, och då främst de som anläggs med brännbara vätskor eller som startas på flera ställen samtidigt. Samtidigt finns det statistik som visar att anlagda bränder är vanligt förekommande i vissa typer av verksamheter, däribland handel (se figur 3). Detta resulterar i att, om man endast följer minimivärdena i

BBRAD utelämnar man potentiellt sett att dimensionera för en av de vanligaste brandorsakerna och brandskyddets funktion är således oviss. Värdena specificerade i BBRAD är angivna som värden ”som inte bör understigas”. Det kan därmed vara lämpligt, och rentav nödvändigt för att uppfylla regelverket, att använda mer konservativa bränder, speciellt om anlagd brand är vanligt förekommande i den aktuella verksamheten. Användandet av minimivärdena enligt BBRAD kommer troligtvis sällan att ifrågasättas av till exempel byggnadsnämnd och räddningstjänst. Det ligger därför ett ansvar på projektörer att berätta för sina beställare vilka bränder som är vanliga i den aktuella verksamheten kopplat till vilka bränder som utelämnas om enbart minimivärdena i BBRAD används. I de fall fastighetsägare eller nyttjare vill ha ett bra brandskydd snarare än ett brandskydd som precis uppfyller regelverket så är denna information nödvändig. Slutligen kan också sägas att introduktionen av BBRAD och de specificerade minimivärdena kommer att innebära en mer enhetlig tillämpning av analytisk dimensionering. Boverket har också skapat sig möjligheten att justera dessa värden i framtiden om det visar sig att risknivån i och med värdena inte blev som det var avsett. En möjlighet Boverket inte har haft tidigare. ■

Tillsammans bygger vi framtiden Välkommen till SPs byggdagar- en unik mötesplats för verksamma i branschen. Under två dagar får du ta del av det allra senaste inom flera högaktuella områden, och du sätter själv samman ditt eget, individuella program. Exempel på sessioner: Samhällsbyggandet – vart är vi på väg? Hållbara städer IQ Samhällsbyggnad Infrastruktur Nya byggmaterial och komponenter CPR och CE-märkning – nya förutsättningar med mera...

SPs Byggdagar BORÅS, 3-4 OKTOBER 2012 Anmälan görs via SPs Byggdagars hemsida: conferencemanager.dk/byggdagarna2012 Här kan du även bygga samman ditt eget program av sessioner samt hitta mer information om programmet. Anmälan som är bindande ska ha inkommit senast 2012-09-14. Plats: Pulsen Konferens, Borås. Välkommen!

30

Bygg & teknik 6/12


Uppstyrd brandskyddsprojektering på gott eller ont? Sedan den 1 januari 2012 har Sverige haft nya brandskyddsregler efter flera års revideringsarbete från Boverkets sida. Förändringen av brandskyddsreglerna är den mest omfattande förändringen av svenska brandskyddsregler för byggande, sedan Boverkets byggregler (BBR) och begreppet funktionsbaserade byggregler introducerade Sverige 1994. En principiell förändring i de nya brandskyddsreglerna är att all brandteknisk dimensionering tydligt delas upp i antingen förenklad eller analytisk dimensionering. Med förenklad dimensionering avses lösningar som Boverket föreslår via allmänna råd i Boverkets byggregler (BBR) och som följs i samtliga avseenden, vilket ger begränsat utrymme för egna tolkningar av gällande funktionskrav [1]. Om avvikelser från de allmänna råden görs, det vill säga förenklad dimensionering inte uppfylls, måste analytisk dimensionering tillämpas och med detta följer krav på att verifiera den föreslagna brandskyddslösningen. Analytisk dimensionering möjliggör ett bättre anpassat brandskydd för aktuell verksamhet eller att byggnadens utformning och till exempel arkitektoniska och/eller ekonomiska värden kan beaktas på ett bättre sätt. Kravet på analytisk dimensionering i nya BBR [1] ställs även på byggnader med mycket stort skyddsbehov och som är av komplex natur (byggnader i denna nya byggnadsklass benämns Br0) [2]. I anslutning till de nya brandskyddsreglerna publicerades även Boverkets allmänna råd om analytisk dimensionering av byggnaders brandskydd, (BFS 2011: 27, BBRAD 1) [2]. I de nya allmänna råden definieras lämpliga verifieringsmeto-

Artikelförfattare är Johan Norén, Briab Brand & Riskingenjörerna AB, Stockholm, och Jens Bengtsson, FSD Stockholm AB. Bygg & teknik 6/12

der, hur olika brandskyddsrelaterade analyser bör genomföras, vilka ingångsvärden som ska användas för kritiska parametrar och acceptanskriterier för att värdera om godtagbara exponeringsnivåer föreligger [2]. Föreslagna metoder och indata är i många hänseenden i linje med hur branschen tidigare arbetat eller grundar sig i vetenskapligt framtagna värden och metoder inom olika områden av brandprojektering. Analys av utrymning vid brand hanteras dock på ett annorlunda sätt i de nya allmänna råden jämfört med tidigare, särskilt rörande dimensionerande brandscenarier och brandförlopp.

Brandscenarier och brandförlopp

Begreppen brandscenario och brandförlopp är centrala begrepp inom brandprojektering och används för att analysera kvalitén, i termer av säkerhetsnivå, för ett föreslaget brandskyddskoncept. Vid framtaganden av dimensionerande brandscenarier är utgångspunkten att dessa så långt som möjligt ska representera de bränder som kan förväntas uppstå i en byggnad utifrån planerad verksamhet. Vid scenarioanalys brukar utgångspunkten vara att de dimensionerande brandscenarierna ska representera värsta troliga tänkbara brandscenario för att på så sätt inkludera osäkerhet i indata och olika tänkbara brandpositioner. I begreppet dimensionerande brandscenario ingår även att beskriva brandens karaktär, det vill säga brandförloppet. Utgångspunkten för att definiera brandförlopp har i bästa fall tidigare utgått utifrån ett förenklat brandförlopp grundat på planerad verksamhet. Maximal effektutveckling, som oftast har setts som den viktigaste parametern, har beräknats utifrån exempelvis sprinkleraktivering eller syretillgång i det brandutsatta rummet. Tyvärr har det inte funnits något standardiserat angreppsätt och spridningen i metod och resulterande säkerhetsnivå har varit stor inom Sverige. Med hänsyn till detta är Boverkets arbete med att definiera brandscenarier och brandförlopp positivt och ett arbete i rätt riktning för att säkerställa jämnare och högre kvalité. Att standardisera arbetssättet kommer förhoppningsvis leda till mer transparenta analyser i framtiden, vilket i förlängningen bör underlätta för granskande instanser. Problemet med de nya definierade brandscenarierna och brandförloppen är dock att det inte finns någon klar vetenskaplig grund för valda ingångsvärden el-

ler någon fördjupad utredning av de konsekvenser som kan förväntas uppstå. Med föreslagna brandscenarier och brandförlopp påverkas till exempel tillväxthastighet, effektutveckling och kemiska restprodukter endast marginellt av verksamheten i byggnaden, medan värdena påverkas mer av om det finns aktiva system, i form av automatiskt vattensprinklersystem, installerade i byggnaden. Detta oavsett om systemet i sin tekniska funktion påverkar den aktuella parametern eller ej. Vidare är Boverkets konsekvensutredning otydlig kring effekten av de nya brandscenarierna och även om det vid en första anblick kan verka som om definierade värden är konservativt valda så inser man vid en fördjupad kontroll att så inte är fallet. Ingångsvärden som grundar sig på oklara grunder och icke vetenskaplig principer kan leda till oönskade effekter. Till exempel kan samhällets risknivå för stora bränder påverkas i en ofördelaktig riktning.

Effekten av detaljstyrda brandscenarier och brandförlopp

Med anledning av de otydligheter som finns i anslutning till dimensionerande brandscenarier och brandförlopp för utrymningsanalyser började Briab Brand & Riskingenjörerna AB i samarbete med FSD Stockholm AB under våren 2012 att utreda den effekt som kan förväntas med de nya brandscenarierna och brandförloppen samt dess påverkan på samhällets riskacceptans för stora bränder. En vetenskaplig artikel [3] författades utifrån hypotesen: Boverkets föreskrivna brandscenarier och brandförlopp med tillhörande ingångsparametrar i de nya riktlinjerna, är inte förankrade mot vetenskapliga grunder och inte är konservativt valda, kommer säkerhetsnivån i samhället att påverkas och risknivån, förknippad med stora bränder, att öka. Detta i jämförelse med hur branschen tidigare arbetat med brandscenarier och brandförlopp i anslutning till utrymningsanalyser. Artikeln presenterades under sommaren 2012 vid 9th International Conference on Performance-Based Codes and Fire Safety Design Methods. För att värdera effekten av de föreskrivna brandscenarierna genomfördes tre olika komparativa analyser i artikeln; en kvalitativ analys rörande skillnaden mellan dagens angreppssätt och Boverkets föreslagna angreppssätt, en fördjupad analys av skillnad i tid till kritiska 31


förhållanden mellan dagens angreppssätt och Boverkets föreslagna angreppssätt samt en övergripande statistisk analys grundad på verkliga bränder för att kartlägga påverkan på säkerhetnivån. För att begränsa arbetets omfattning var utgångspunkten en referensbyggnad vars verksamhet definierades som samlingslokal och där ett automatiskt vattensprinklersystem installerats. Ingen analys av tid för utrymning gjordes i anslutning till studien. Nedan följer en förkortad version av de analyser och slutsatser som detta arbete resulterade i.

Skillnad mellan Boverkets brandscenarier och brandförlopp jämfört med tidigare angrepssätt

Via en litteraturstudie av Boverkets allmänna råd [2], remissutgåvan av dessa [4] och tillhörande konsekvensbeskrivning [5] kartlades bakgrunden till aktuella brandscenarier med tillhörande brandförlopp som ska analyseras för en samlingslokal. De aktuella brandscenarierna kan sammanfattas enligt de tre punkterna: 1. Analys av värsta troliga tänkbara brandscenario 2. Analys av effekten då inget detektionssystem finns installerat i byggnaden 3. Analys av robusthetsscenarier då ett tekniskt system i taget är ur funktion. För en samlingslokal med ett större personantal (över 150 personer) finns det krav på detektionssystem, varav endast brandscenario 1 och 3 är aktuella för den undersökta referensbyggnaden och verksamheten. Indata för de tillhörande brandförloppen sammanfattas i figur 1 och 2. För att få en mer nyanserad bild av tidigare dimensionerande brandscenarier och brandförlopp genomfördes en mindre intervjustudie, där fyra brandkonsultföretag tillfrågades kring hur de definierade dimensionerande brandscenarier med tillhörande brandförlopp för en utrymningsanalys. Utifrån svaren från de fyra brandkonsultföretagen definierades därefter ett representativt värsta troligt tänkbart brandscenario samt ett representativt robusthetscenario med tillhörande brandförlopp. De frågor som ställdes till de olika företagen var vilka brandscenarier de undersöker vid en utrymningsanalys samt vilka ingångsparametrar som analyseras för ett brandförlopp. Detta inkluderade bland annat involverade ämnen, maximal effektutveckling (med eller utan sprinkleraktivering), tillväxthastighet, förbränningsvärme och kemiska restprodukter. Svaren som inkom var relativt överensstämmande och ingen analys genomfördes mellan de inkomna svaren. I figur 1 och 2 presenteras jämförelsen mellan Boverkets föreslagna brandförlopp och ett representativt brandförlopp utifrån branschens tidigare angreppsätt. Jämförelsen visade att det finns vissa framträdande skillnader mellan de olika 32

Figur 1: Jämförelse mellan angrepssätt för värsta troliga tänkbara brandscenario, givet att ett automatiskt vattensprinklersystem finns installerat och sprinklern aktiverar innan en effektutveckling på 5 MW.

Figur 2: Jämförelse mellan angrepssätt för robusthetsscenarier.

angreppssätten. Den största skillnaden är hur effekten av aktiva system behandlas. I Boverkets föreslagna angreppssätt beaktas effekten av släcksystemet på ett mindre konservativt sätt än vad tidigare gjorts. Detta bedöms dock vara en gynnsam förändring eftersom effekten mer representerar hur ett vattensprinklersystem fungerar vid verkliga bränder enligt [6]. Dessutom är det stor skillnad i vilken sotproduktion som används och denna parameter har stor inverkan på slutresultatet då tid till kritisk sikt (som är direkt styrt av mängd sot som produceras) oftast är dimensionerande vid utrymning. För robusthetsscenarierna är skillnaden störst i fråga om maximal effektutveckling, där en faktor

fyra skiljer de olika angreppssätten åt. I figur 3 och 4 visualiseras skillnaden i effektutveckling och kumulativ sotmängd för de olika dimensionerande brandscenarierna.

Skillnad i tid till kritiska förhållanden

För att se effekten av Boverkets föreslagna brandscenarier och brandförlopp genomfördes en fördjupad analys, där tid till kritisk sikt beräknades. Som kriterium för kritisk sikt användes Boverkets definierade acceptanskriterium [2]: sikten ska vara minst tio meter på två meter ovan golvet, alternativt minst fem meter för situationer, där köbildning kan förväntas Bygg & teknik 6/12


Figur 3 (t v): Effektutveckling för de olika dimensionerade brandscenarierna. PWC är värsta troliga tänkbara scenario, RS är robusthetsscenario, new är brandscenarier enligt BBR och old är tidigare nyttjade brandscenarier. Figur 4 (t h): Kumulativ sotmängd för de olika dimensionerade brandscenarierna. Beteckningar enligt figur 3. inträffa i under tidiga brandförloppet (det vill säga i anslutning till dörrar etcetera). Utgångspunkten för analysen var att i en referensbyggnad genomföra CFD-analyser (flödesanalyser) med programmet FDS version 5.5.3 [7]. Referensbyggnaden definierades som en tvåvåningsbyggnad på 75 x 75 meter med en takhöjd inom varje på plan på 3,5 meter. För simuleringarna av värsta troliga tänkbara brandscenarier antogs att maximal effektutveckling vid sprinkleraktivering var 1,5 MW. Resultatet från beräkningarna visade att tid till kritisk sikt med de tidigare använda brandscenarier och brandförlopp var kortare än de tider som uppstod med Boverkets föreslagna scenarier och brandförlopp. Samma förhållanden rådde oavsett om tiden mättes i anslutning till utrymningsväg, där kö kan förväntas (det vill säga sikten understiger fem meter) eller om ett medelvärde över hela planet analyserades (det vill säga sikten understiger tio meter). Oavsett hur mätningen gjordes var det Boverkets nya värsta troliga tänkbara brandscenario som genererade längst tid kritiska förhållanden. Resultatet visualiseras i figur 5 och 6.

Utifrån beräkningarna kan slutsatsen dras att Boverkets brandscenarier och brandförlopp är mindre konservativa än tidigare använda brandscenarier för den studerade referensbyggnaden. Via fördjupade studier rörande kumulativ sotmängd kunde även denna slutsats generaliseras för merparten av byggnader innehållandes samlingslokaler, givet att takhöjden inte är låg. Vidare kunde även konstateras att utifrån Boverkets föreslagna metodik kommer värsta troliga tänkbara brandscenario sällan vara dimensionerande vid en utrymningsanalys, givet att ett sprinklersystem finns installerat i byggnaden.

Skillnad i säkerhetsnivå utifrån verkliga bränder

Utifrån Boverkets syfte att förebygga skador på människor till följd av bränder och att ha uppsiktsansvaret för att byggnader byggs på ett robust och brandsäkert sätt, följer även ansvaret att hålla säkerheten på en rimlig och ekonomiskt försvarbar nivå. Ett alltför robust brandskydd kan i förlängningen vara kontraproduktivt då nyttan inte står i relation till kostnaden.

Figur 5: Medelvärde för sikten inom plan 1. Beteckningar enligt figur 3. Bygg & teknik 6/12

Med hänsyn till Boverkets föreslagna brandscenarier och brandförlopp uppstod frågan vilken säkerhetsnivå som dessa representerar och om det är någon skillnad jämtemot tidigare angreppssätt. Det vill säga, vilken faktisk påverkan kommer regleringen ha på risknivån för bränder och hur står detta i relation till Boverkets strävan att hålla säkerheten på en rimlig och ekonomiskt försvarbar nivå. Med detta som utgångspunkt genomfördes en fördjupad analys baserad på brandstatistik från verkliga bränder för att försöka kvantifiera den resulterande säkerhetsnivån för definierade robusthetscenarier under det tidiga brandförloppet. Utifrån händelseträdsmetodik och Monte Carlo-simuleringar byggdes en modell upp, där spridningen av förväntad maximal effektutveckling beräknades i det tidiga brandförloppet. Modellen utgick ifrån parametrarna sannolikhet för uppkomst av brand, andelen bränder som är för små för att aktivera ett sprinklersystem samt tillförlitligheten för sprinklersystem. Dessa parametrar tillsammans med en statistisk fördelning av brandstorlekar genererade en fördelning

Figur 6: Sikt mätt i en punkt i anslutning till utrymningsväg inom plan 1. Beteckningar enligt figur 3. 33


av olika maximala effektutvecklingar som representerar ett stort antal bränder. Då svensk brandstatistik är begränsad i dessa avseenden nyttjades istället finsk [8], engelsk [9] och amerikansk [10] statistik i modellen (se [3] för mer ingående värden). Schematiskt konstruerades händelseträdet enligt figur 7 och resultatet från analysen visualiseras i figur 8. Resultatet från beräkningarna visar att Boverkets robusthetscenario med en maximal effekt om 2 MW täcker drygt 98 procent av samtliga brandeffekter som kan förväntas i det inledande brandförloppet. Robusthetscenariot som är baserat på hur branschen tidigare arbetade, med en maximal effekt om 8 MW, täckte hela 99,7 procent av samtliga brandeffekter som kan förväntas i det inledande brandförloppet. För att sätta dessa abstrakta siffror i en lite mer hanterbar kontext skulle det för den tidigare använda referensbyggnaden motsvara en risknivå, att överstiga Boverkets robusthetscenario, på en gång på 10 000 år. Motsvarande risknivå för att överstiga tidigare använt robusthetscenario är en gång på 25 000 år. Analysen visar att Boverkets föreslagna brandscenarier och brandförlopp genererar en sänkning av säkerhetsnivån jämtemot tidigare brandscenarier. Däremot kan det eventuellt utifrån Boverkets an-

svar att hålla säkerheten på en rimlig och ekonomiskt försvarbar nivå, anses vara en acceptabel förändring.

Uppstyrd brandskyddsprojektering – på gott eller på ont?

Utifrån de analyser och jämförelser som gjorts kan det konstateras att säkerhetsnivån sänks och föreslagna värden inte är konservativa jämfört med tidigare använda brandscenarier och brandförlopp. Angreppsättet för hur de olika brandförloppen är definierade är svåra att logiskt förstå med hänsyn till hur olika parametrar påverkas av aktiva system och för framtida byggnader kommer brandskyddet vara mer beroende av aktiva system. Men, även om dessa aspekter föreligger så är förändringen relativt marginell. Det kan till och med vara så att branschen tidigare varit allt för konservativa i sitt sätt att hantera dimensionerande brandscenarier och brandförlopp och att det nya angreppsättet ger en mer nyanserad säkerhetsnivå utifrån Boverkets ansvar att hålla säkerheten på en rimlig och ekonomisk försvarbar nivå. Vidare så kommer en stor fördel vara att analyser blir mer konsekventa, lättare att granska och med detta genera en ökad transparens vid analytisk dimensionering. Detta i sin tur bör generera en ökad nytta för alla berörda parter, även om de nya allmänna råden för analytisk dimensione-

Figur 7: Schematiskt upprättat händelseträd för analys av säkerhetsnivå.

Figur 8: Histogram som presenterar andelen bränder som överskrider 2 MW respektive 8 MW för samtliga tänkbara bränder under det initiala brandförloppet. 34

ring kan ses som en liten tillbakagång till mer föreskrivande regler. För även om graden av frihet för brandskyddsprojektören påverkas är de nya allmänna råden för analytisk dimensionering ett välkommet tillskott då det tidigare ställdes stora krav på projektörens ingenjörsmässighet och etiska agerande för att säkerställa att samhällets säkerhetsnivå uppfylldes. Så på frågan om ett uppstyrd brandprojektering är på gott eller ont får svaret vara att fördelarna överväger nackdelarna även om det kan vara på bekostnad av möjlighet till flexibla brandskyddslös■ ningar.

Referenser

[ 1] Boverket. (2011). Boverkets byggregler, BBR (BFS 2011:26 med ändringar till och med BFS 2011:6). Karlskrona: Boverket. [2] Boverket. (2011a). Boverkets allmänna råd 2011:27 om analytisk dimensionering av byggnaders brandskydd. Karlskrona: Boverket. [3] Norén J., Bengtssson, J. & Rantatalo, T.(2012). The Effect of New Detailed Regulations on Fire Safety Engineering and Societal Risk acceptansce, paper at 9th International Conference on Performance-Based Codes and Fire Safety Design Methods, Hong Kong. (Fullständig version kan laddas ner från http://www. briab.se/briab-pa-sfpe-i-hong-kong-1) [4] Boverket. (2011). Remiss för Boverkets allmänna råd 20xx om analytisk dimensionering av byggnaders brandskydd. Karlskrona: Boverket. [5] Boverket. (2011). Konsekvensutredning för revidering (BFS 2011:26) av avsnitt 5, Brandskydd i Boverkets byggregler, BBR, (BFS 2011:6), samt för för allmänt råd om analytisk dimensionering av byggnaders brandskydd (BFS 2011: 27). Karlskrona: Boverket. [6] Nystedt F. (2011). Verifying fire safety design in sprinklered buildings, Report 3150. Department of Fire Safety Engineering and Systems Safety. Lund University: Lund [7] McGrattan K. et al. (2010). Fire Dynamics Simulator (Version 5.5). User’s Guide. NIST [8] Hall J. (2011) U.S Experience with Sprinklers and Other Automatic Fire Extinguishing Equipment. National Fire Protection Association (NFPA). Quincy, MA [9] Tillander K. (2004). Utilisation of statistics to assess fire risks in buildings, Espoo. VTT Publications 537. VTT Building and Transport [10] Holborn P.G., Nolan P.F. & Golt J. (2004). An analysis of fire sizes, fire growth rates and times between events using data from fire investigations. Fire Safety Journal. Volume 39. Issue 6. Pages 481–524. Bygg & teknik 6/12


minuskel.dk

YTONG SKAPAR HISTORIA - IGEN Världsnyhet baserat på svensk uppfinning I en tid med energikris och trångboddhet så skapade Dr. Axel Eriksson en världsnyhet, när han i Sverige år 1929 uppfann YTONG lättbetong ur de rena råvarorna kalk, sand och vatten.

100 % LÄTTBETONG – DIFFUSIONSÖPPET MATERIAL

Vi på Xella har sedan genom forskning, utveckling och modern produktionsteknologi förbättrat produkten – och skapat historia igen.

OORGANISKT MATERIAL – ANGRIPS INTE AV RÖTA OCH MÖGEL

Nu introduceras YTONG Energy+, som sätter nya standarder för energieffektivt byggande och hållbar utveckling. YTONG Energy+ består av 100 % lättbetong och ger med sin diffusionsöppenhet ett sunt och behagligt inomhusklimat.

SUVERÄN ISOLERINGSFÖRMÅGA – U-VÄRDE 0,11

Med ett U-värde på 0,11 för en 50 cm yttervägg så är det med YTONG Energy+ lätt att uppfylla såväl energikrav som visioner om hållbar utveckling. Nu och i framtiden.

BRANDKLASS A1 – ICKE BRÄNNBART

Läs mera om YTONG Energy+ på xella.se

Xella svensk annonce 185x270.indd 1

20/04/12 15.26


Nya kontrollsystem för brandskyddat trä Brandskyddande behandling kan förbättra träprodukters brandegenskaper och de kan uppfylla ytskiktsklass B, som är den högsta möjliga brandklassen för brännbara byggprodukter. Synligt trä kan därmed användas i större utsträckning i byggnader, både som ytskikt på innerväggar och innertak och som ytterbeklädnad, till exempel i fasader. Men brandegenskapernas långtidsbeständighet måste verifieras, särskilt vid utomhusanvändning. Dessutom behövs kontrollsystem för att säkerställa den praktiska användningen på byggarbetsplatser. Brandegenskapernas långtidsbeständighet är mycket viktig att verifiera, eftersom kemikalierna kan vandra i produkten och lakas ut, till exempel vid utomhusanvändning. Det finns två fall som påverkar långtidsbeständigheten hos brandskyddande träprodukter: ● Risk för hög fuktkvot och utfällning av brandskyddskemikalier inom träprodukten och saltkristallisering på produktytan. ● Risk för försämrade brandegenskaper på grund av att brandskyddskemikalier lakas ur. Denna risk är störst vid utomhusanvändning och utgör den största utmaningen för utvecklingen av nya brandskyddade träprodukter. En ny europeisk teknisk specifikation CEN/TS 15912, med klasser för brandegenskapernas beständighet (DRF) har utvecklats för att ge potentiella användare vägledning för att hitta lämpliga brandskyddade träprodukter och uppmuntra tillverkare att leverera konkurrenskraftiga produkter, se tabell 1. Specifikationen består av ett system för klassificering av brand-

skyddade träbaserade produkters långtidsbeständighet och lämpliga provmetoder. Det europeiska systemet baseras på ett befintligt nordiskt system, Nordtest NT Fire 054, och på erfarenheter från Nordamerika.

Brandskyddade träprodukter med dokumenterade egenskaper

Det finns många olika typer av brandskyddat trä på marknaden. Egenskaperna kan variera starkt mellan olika fabrikat. De kan grovt indelas i två kategorier: ● Industriellt tillverkade produkter, som kan vara impregnerade eller ytbehandlade ● Produkter som appliceras på byggarbetsplats, endast ytbehandlade produkter Tre typer av förbättrat brandskydd kan uppnås för träprodukter: ● Högre ytskiktsklass, till exempel klass B-s1,d0 ● Beklädnad, till exempel brandteknisk klass K210/B-s1,d0 ● Ökat brandmotstånd, till exempel REI 30 (främst genom ytbehandling med färgsystem). Brandskyddade träprodukter med dokumenterade egenskaper presenteras på hemsidan www.brandskyddattra.info som uppdateras regelbundet. Där presenteras träprodukter med dokumenterade egenskaper för både brand- och bruksklass. För utomhusanvändning (Bruksklass EXT) behövs normalt ett toppskikt, som fungerar tillsammans med den brandskyddsbehandlade träprodukten. För att produkter ska kunna redovisas på hemsidan krävs provningsdokumentation för: ● Brandklass (enligt EN, IMO och/eller SP Fire 105) ● Bruksklass (enligt NT Fire 054 eller CEN/TS 15912), som inkluderar provning av: ❍ Fukttålighet (enligt NT Build 504 eller CEN/TS 15912)

Artikelförfattare är Birgit Östman och Lazaros Tsantaridis, SP Trätek, Stockholm.

❍ Utomhusbeständighet (enligt NT Fire 053 eller CEN/TS 15912). Därutöver är information om CEmärkning, miljö, användning mm önskvärd och redovisas i den fullständiga informationen, se tabell 2.

Kontrollsystem för praktisk användning i byggnader

För den praktiska användningen av brandskyddade produkter har kontrollsystem utvecklats, både för industriellt tillverkade produkter och för de som appliceras på plats. Industriellt tillverkade produkter ska ha ett kontrollsystem som visar att den använda produkten överensstämmer med den uppnådda klassifikationen. Lämpligt kontrollsystem är CE-märkning, där brandskyddsbehandlade produkter ska uppfylla de högsta kraven på överenstämmelse, som inkluderar övervakad produktionskontroll. Brandskydd som appliceras genom ytbehandling på byggarbetsplats ska uppfylla samma krav som industriellt tillverkade produkter. Men kontrollsystemen blir annorlunda och underlaget för ytbehandlingen är mycket viktigt. Brandskydd genom ytbehandling kan för närvarande endast användas inomhus, därför krävs enbart bruksklass för inomhusbruk, DRF INT. Kontrollsystemet ska säkerställa att rätt mängd brandskyddsbehandling på-

Tabell 1: Industriellt tillverkade produkter enligt www.brandskyddattra.info. Exempel med en fiktiv produkt. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Klassificering Certifiering Brandskyddade träprodukter Kontakt Mer info ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Brandklass Bruksklass Till exempel Produkt- Produkt- Brandskydd MålningsTillverkare till exempel till exempel CE- märkning tjocklek namn genom system Leverantör europeisk CEN/TS mm impregnering (för utom15912 /ytbehandling* husbruk) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– B-s1,d0 DRF INT CE min 12 xx Impregnering Se pdf pdf med mm fullständig info ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– * Mängden aktiv substans är viktig i båda fallen.

36

Bygg & teknik 6/12


Tabell 2: Bruksklasser för långtidsbeständighet hos brandskyddat trä enligt CEN/TS 15912. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Brandkrav Funktionskrav för olika slutanvändning av brandskyddat trä a) DRF klass Avsedd Brandklass, initiellt Fuktegenskaper b) Brandklass efter väderexponering användning ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– ST Kort tid Relevant brandklass – – ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– - Fuktkvot < 20 % – Inomhus, -"INT 1 torrt - Minimalt synligt salt och ingen ökning på ytan - Ingen vätskebildning ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– INT 2 Inomhus, -"- Fuktkvot < 28 % – fuktigt - Minimalt synligt salt och ingen ökning på ytan - Ingen vätskebildning ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– EXT Utomhus -"-"Bibehållen brandklass c, d) efter: - Accelererad åldring - Natural åldring - Annan dokumenterad åldringsmetod ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– a) Ska uppfyllas av material producerat enligt samma tillverkningsprocess och med samma retention som för uppnådd brandklass. b) för INT 1 vid(70 ± 3) % RH och (25 ± 2) °C och för INT 2 vid ( 90 ± 3) % RH och (27 ± 2) °C. c) kriterier för brandprov efter väderexponering: (Rate of Heat Release) RHR ≤ 100 kW/m² under 1200 s provning eller (Total Heat

THR600 s ≤ 20 % ökning jämfört med provning före väderexponering. d) DRF klass EXT är giltig endast för den typ av ytbehandling som provats.

förts så att avsedd brandklass uppnås. Olika kontrollsystem behövs för filmbildande brandskyddsfärger och icke-filmbildande brandskyddsvätskor: ● Brandskyddsfärger (filmbildande). Kontroll och mätning utförs på plats och baseras på bestämning av brandskyddsfärgens skikttjocklek genom att borra ett litet hål i färgskiktet. Mätningen ska utföras under torra förhållanden enligt ISO 2808, med Coating Drill, och enligt ISO 19840: 2002, med anpassning för mätning på trä. Protokollen ska innehålla in-

Provning av väderbeständighet för utomhusbruk (Bruksklass EXT). Accelererad åldring överst, naturlig åldring under. Bygg & teknik 6/12

formation om typ av produkt, producent, målningsutförare, datum för målningen och för kontrollmätningen och signeras av utförare. ● Brandskyddsvätskor (icke-filmbildande). Kontrollen utförs genom provtagning på plats med efterföljande provning i laboratorium. Två alternativa metoder kan användas: ● Brandprovning i liten skala, till exempel enligt ISO 5660 (konkalorimetern). Brandprovningen utförs genom

Release)

dubbelprov vid strålningsintensiteten 50 kW/m², varvid tid till antändning, värmeoch rökutveckling mäts och används för att prediktera brandklass. ● Mätning av aktiv substans. Prov av ett ytskikt cirka 3 till 5 mm djupt tas ut. Proverna analyseras kemiskt med avseende på aktiva substanser för brandskydd och förutsätter att producenten anger mängd aktiv substans för att uppnå angiven brandklass. Lämpligt kontrollsystem är till exempel enligt ETAG 028 Fire retardant pro-

Exempel på användning av brandskyddat trä i Trondheim.

37


ducts, som kan användas för högre ytskiktsklass kompletterat med utförandekontroll. För brandmotstånd kan till exempel ETAG 018-2 Fire protective products Part 2: Reactive coatings for fire protection of steel elements tillämpas på byggelement av trä.

Ny vägledning för brandprovning av träprodukters ytegenskaper

Träprodukter har förutsägbara och välkända brandegenskaper och produkter som är tjockare än cirka 10 mm uppfyller normalt klass D, men densitet, skarvar, underlag, luftspalt bakom träprodukten och ytprofiler kan också påverka klassificeringen. Men i vissa fall kan inte klassificeringen som grupp enligt Classification Without Further Testing (CWFT) tillämpas direkt. Det gäller särskilt brandskyddade träprodukter. En vägledning för hur material kan grupperas och provas på ett strategiskt sätt för att inkludera så många produkter, till exempel träslag, som möjligt, har därför nyligen utarbetats och publicerats som ett så kallat position paper av kommissionens grupp för så kallade anmälda organ (notified bodies), som vägleder de europeiska provningsorganen. En huvudprincip är att en produkt provas fullständigt, övriga varianter till exempel träslag pro-

Princip för mätning av skikttjocklek.

vas genom enkelprov. Om dessa överensstämmer kan fler träslag inkluderas i klassificeringen. I annat fall krävs separat provning.

Hemsidan Nordiskt brandskyddat trä

Den ideella föreningen Nordiskt Brandskyddat Trä (NTB) bildades i mars 2011. Den ersätter intressentföreningen Brandskyddat trä som var verksam 2008 till 2010. NBT:s ändamål är bland annat att: ● Sprida information och kunskap om brandskyddat trä till marknadens aktörer och allmänheten i de nordiska länderna. ● Verka för harmonisering av användning och information om brandskyddat trä i de nordiska länderna. ● Tillhandahålla en neutral plattform för informations- och kunskapsutbyte. ● Verka för att produkter, processer, leverantörer och användning av brandskyddat trä kvalitetssäkras. Ordförande är Mikael Westin, Svenska Träskyddsföreningen och sekreterare Lazaros Tsantaridis, SP Trä. Medlemmarna är producenter, leverantörer och återförsäljare samt användare (arkitekter, byggare, brandkonsulter med flera). Medlemskap kan erhållas av fysisk och juridisk person som stödjer föreningens ändamål och etiska regler. En teknikergrupp har Birgit Östman, SP Trä, som sammankallande. Föreningens sekretariat upprätthålls av SP Trä. Föreningen ansvarar för hemsidan www.brandskyddattra.info. Där finns information om brandskyddat trä, egenskaper, användningsområden, byggnadstekniska brandkrav samt produkter på marknaden. Syftet är att öka kunskapen om brandskyddat trä så att arkitekter och konstruktörer kan hitta och välja produkter som uppfyller önskade krav. Föreningen ansvarar också för att utveckla nya kvalitetssystem med både brandklasser och nya bruksklasser för brandskyddets beständighet, särskilt vid användning utomhus samt för kontrollsystem på byggarbetsplatser. ■

… och svarar

a) PMV Predicted Mean Vote, Förväntat medelutlåtande b) FF Frånluftsfläkt c) VVB Varmvattenberedare d) DM Diskmaskin e) VVX Värmeväxlare f) COP Coefficient of Performance, Värmefaktor för en värmepump En kommentar: PMV är ett index som förutsäger den genomsnittliga bedömningen av det termiska inneklimatet hos en stor grupp av personer enligt följande sjupunkts skala: + 3 hett, + 2 varmt, + 1 något varmt, 0 neutralt, – 1 något svalt, – 2 svalt, – 3 kallt.

Mer att läsa

1. www.brandskyddattra.info. Information om brandskyddade träprodukter från den ideella föreningen NBT Nordiskt Brandskyddat Trä, bland annat produkter med dokumenterade egenskaper. 2. Ove Säberg: Coating drill – en generell metod för skikttjockleksmätning. Ytforum nr 5, 2001. 3. Morten Bjerknæs: Måling av malings filmtykkelse på objekter som er malt på plass. AkzoNobel, April 2012. 4. CEN/TS 15912. Durability of reaction to fire performance – Classes of fireretardant treated wood-based products in interior and exterior end use applications. Europeisk teknisk specification, 2012. 5. Reaction to fire testing and classification of untreated and fire retardant treated wood products. Position paper. Group of Notified Bodies for the Construction Products Directive. NB-CPD/ 12/530, 2012. 6. Fire retardant products. European Technical Approval Guideline. ETAG 028, 2012. 7. Brandsäkra trähus 3 – Nordisk-baltisk kunskapsöversikt och vägledning. SP Rapport 2012:18.

52 T

38

8-55 54 www

8-55 334

Bygg & teknik 6/12


Skytteholms idrottsplats, bredvid Solna centrum. Detta förslag förkastades även det, och så småningom fattades beslutet om det slutgiltiga läget, norr om Solna station.

Friends Arena – brandskydd i och utanför

Friends Arena, som är det nu gällande namnet, är placerad i Arenastaden, där åtskilliga andra byggnader ska uppföras. Bland andra entrébyggnaden Gaten, Quality Hotel i 26 våningar, ett antal 22 våningar höga bostadshus, Vattenfalls nya huvudkontor, samt Nordens största köpcentrum Mall of Scandinavia (figur 1).

Man har under många år funderat var den nya nationalarenan för fotboll ska placeras. De första föresla get innebar att nuvarande Råsunda fotbollsstadion skulle byggas om, men det skulle medföra för stora inskränkningar i användandet. Istället ritades en arena på närliggande Skytteholms idrottsplats, bredvid Arenan ägs tillsammans av Solna stad, Peab, Fabegé, Svenska Solna centrum. Detta förslag förkastades även det, och så småning- fotbollförbundet och Jernhusen. om fattades beslutet om det slutgiltiga läget, norr om Solna station. Utnyttjande av arenan

Friends Arena, som är det nu gällande namnet, är placerad i Arenastaden, där åtskilliga andra byggnader ska uppföras. Bland andra entrébyggnaden Gaten, Quality Hotel i 26 våningar, ett antal 22 våningar höga bostadshus, Vattenfalls nya huvudkontor, samt Nordens största köpcentrum Mall of Scandinavia (figur 1). Arenan ägs tillsammans av Solna kommun, Peab, Fabegé, Svenska fotbollförbundet och Jernhusen.

Utnyttjande av arenan

Friends Arena ska vara multifunktionell, det vill säga kunna rymma många verksamheter förutom fotboll. Exempel på sådana aktiviteter är: ● Musikfestivaler, motorsport, monstertrucks etcetera ● Ridsport, start och målgång vid megatävlingar (Tjejmilen, S:t Eriksloppet etcetera) ● Speedway. När arenarummet används endast delvis, vid exempelvis mindre konserter, kommer avskärmningar att göras med vävar som hänger i balkarna vid taket. De olika läktarna kan maximalt ha följande ungefärliga personantal: ● Läktare 1 19 700 ● Läktare 2 11 200 ● Läktare 3 19 400. Maximalt kommer arenan vid konsert att kunna rymma cirka 65 000 personer, varav 20 000 inklusive på plan. Av figur 2 framgår bland annat att det finns tre läktare och att arenan har ett skjutbart tak. 

Artikelförfattare är Staffan Bengtson och Karl Harrysson, Brandskyddslaget AB, Stockholm.

Bygg & teknik 6/12

Friends Arena ska vara multifunktionell, dvs. kunna rymma många verksamheter förutom fotboll. Exempel på sådana aktiviteter är: - Musikfestivaler, motorsport, monstertrucks etc. - Ridsport, start och målgång vid megatävlingar (Tjejmilen, S:t Eriksloppet etc.) 1: Helheten (ej slutligt utseende). Figur Helheten (ejFigur slutligt utseende). - 1.Speedway

Dessutom har hänsyn tagits till från-

gänglighet med hjälpmindre av Handisams skrift När arenarummet används delvis, vid exempelvis konserter, Förutom BBR 13, som gällde endast vid projekRiv hindren som egentligen endast gäller kommer avskärmningar att göras teringsstart och bygglovsansökan, har med det vävar som hänger i balkarna vid vad gäller brandskydd även funnits andra för statliga myndigheter. Ägarnas ambitaket.

Styrande dokument

tion för hela området är att det ska vara en styrande handlingar, bland annat: Riskanalys för Arenastaden, med fokus säker plats för alla att vistas på. De olika läktarna kan maximalt ha följande ungefärliga personantal: på olyckor med transport av farligt gods Brandskyddet på järnvägen i närheten ● FIFA 2007 Väsentliga delar av brandskyddet i en an19 700 Läktare 1 ● Guide to Safety at Sports Grounds (det läggning som Friends Arena, måste lösas 11 200 Läktare 2 vill säga Green Guide). med analytisk dimensionering, det vill 19 400 Läktare 3 Solna kommuns byggnadsnämnd har säga att det krävs rökfyllnadssimuleringar ställt krav på en noggrann redovisning av och att ställa utrymningsskedet mot dessa. Maximalt kommer arenan vidoch konsert kunna cirka 65till000 utvändiga utrymningsmöjligheter även att Härvid harrymma tagits hänsyn fallerande granskningvarav av en ca av 20 den000 godkänd obero- skyddssystem såsom sprinker. personer, på plan. ende sakkunnig (se avsnitt ”utomhus”). Brandskyddslaget har haft två uppVad gäller utrymningsmöjligheter för dragsgivare i projekteringen, Peab och Av figur 2med framgår arenans utformning med treArena läktare och ett skjutbart personer rörelsenedsättningar, hän- Swedish Management (SAM). Den tak. visas till HIN 1, vilket är en höjning av sistnämnda har hand om arenans drift. vissa krav i jämförelse med BBR. Det har därför tagits fram två skilda ●

Figur 2: Arena. Illustration, Friends Arena. Figur 2. Illustration, Friends





39




Sorts utrymningsbeslag Motoröppnare/dörröppnare, dörrstängare, återrymbarhet ● Fri bredd i utrymningsvägar och väg till utrymningsväg, samt övriga för utrymningen trånga sektorer ● Stigarledningar ● Utrymningshissar ● Läge för tillfälliga utrymningsplatser ● Sprinklercentral ● Sprinklade samt osprinklade ytor ● Läge för brandförsvarstablåer ● Brandgasventilation inklusive aktiveringsanordningar för trapphusen ● 3D-fastighetsgräns och ”äkta” fastighetsgränser ● Väntplatser på torgdäcket för personer med rörelsenedsättning. Observera att även beslagning på aktuella dörrar framgår. Däremot anges inte personantal på ritningarna eftersom det finns så många olika fall. Det finns dessutom särskilda ritningar som bland annat visar stålbrandskydd, typ av utrymningslarm, larmzoner och lokaler med olika sorters nödbelysning. Slutligen har specifika brandskyddssituationsplaner (figur 4) upprättats. På dessa markeras bland annat hur arenadäcket får nyttjas så att inte utrymning störs, samt angreppsmöjligheter för räddningstjänsten. ● ●

3: Exempel på brandskyddsritning. Figur 3. Exempel påFigur brandskyddsritning. brandskyddsbeskrivningar/dokumentatio-

bajamajor och ködelare

ner: finns dessutom särskilda ritningar som ● Förvaring och hantering av brandfarlig Det bl.a. visar stålbrandskydd, typ ● En för ett tänkt fall med fullt utnyttvara.med olika sorters nödbelysning. av utrymningslarm, larmzoner och lokaler

jande av arenan åt Peab/Arenabolaget i Brandskyddsritningar Solna (ABS) Slutligen har specifika brandskyddssituationsplaner (figurbrandskyddsritningar 4) upprättats. På ● En för SAM som beskriver tillkomMycket detaljerade dessa blandvidannat arenadäcket får fram nyttjas så att inte mandemarkeras skyddsåtgärder olikahur nyttjande har tagits i samarbete mellan Brandoch även med krav på lös inredning som skyddslaget och arkitekten Krook & Tjäutrymning störs, samt angreppsmöjligheter för räddningstjänsten. Figur 3. Exempel på brandskyddsritning. Brandcellsindelning garderober. der Arkitektkontor. Exempel på innehåll i en särskild Brandskyddsritningarna (se exempel i Arenans delas in i ett stort antal brandcelfigur bl.a. 3) innehåller information om: Exempel på dessa är omklädningsDet eventbeskrivning finns dessutomär:särskilda ritningar som visar stålbrandskydd, typ ler. ● Tillkommande vägledande markeringar ● Brandcellsindelning, (planer och sekrum, förråd, fläktrum, ventilationsschakt, av utrymningslarm, larmzoner av och lokaler med sortersklass nödbelysning. ● Borttagande eller övertäckande vägtioner) medolika brandteknisk på brandlastgata och ledningsrum. ledande markeringar cellskiljande byggnadsdelar Förutom ovanstående brandavskiljs de ● Begränsning i garderober så att sprink● Brandteknisk klass på dörrar och fönsolika foajéerna från arenarummets läkSlutligen har specifika brandskyddssituationsplaner (figur 4) upprättats. Påtare. Detta är dock inte gjort för den nedre ler motstår en dimensionerande brand terpartier dessa markeras bland annat hur arenadäcket får nyttjas så att inte för väg- läktaren. Där har istället brandgasventila● Utrymningsvägar genom draperier ● Skyltning enligt AFS 1997:11 ● Särskilda talande meddelanden ledande tion ordnats så att brand i en foajé inte utrymning störs, samt angreppsmöjligheter förmarkering räddningstjänsten. ● Brandskyddsegenskaper för möbler ● Utrymningsvägar med angivande av kan sprida rök in i arenarummet och vice ● Tillåten placering och utförande av vägledande markeringar versa. Dessutom finns brandcellsindelning av foajéerna. Exempel på brandcellsindelning framgår av figur 3.

Utrymning

Figur 4. Exempel på brandskyddssituationsplan (ej slutlig ritning). Sida 5 (14)

Figur 4: Exempel på brandskyddssituationsplan (ej slutlig ritning).

Figur 4. Exempel på brandskyddssituationsplan (ej slutlig ritning). 40

Allmänt. Bortsett från BBR:s krav på maximala gångavstånd och analytisk dimensionering, anges också i Guide to Safety at Sport Grounds, en maximal tillåten förflyttningstid på sex minuter. Denna tid definieras härvid som tid från påbörjad utrymning tills man nått ett brandavskiljt trapphus eller utomhus. Detta krav är kopplat till att arenan snabbt kan behöva utrymmas vid till exempel bombhot och inte endast vid en brandsituation. Utrymning enligt BBR. För att visa att utrymning kan ske innan kritiska förhållanden inträffar, har ett antal tänkta brandscenarier studerats. Bland andra har rökfyllnad vidbrand på arenans botten och i en foajé undersökts. I figur 5 och 6 på sidan 42 redovisas rökfyllnad, beräknad med CFD-programmet CFX, vid dessa bränder. Brandgasventilation har antagits fungera. Bygg & teknik 6/12

Sida 5 (14)


Brandskydd med möjligheter

Sapas dörrar, partier och fasader av aluminiumprofiler med brandglas och fyllningar har lösningar för flera brandtekniska klasser. Från E30 till EI60. Vi erbjuder även interiöra lösningar anpassade för glasningssystem med silikonfog, Contraflam Structure. Allt för att möjliggöra en modern och stilren design. Mer information om brandpartier får du genom vår arkitektsupport, telefon 020-74 20 60 eller på sapabuildingsystem.se

Sapa Building System AB 574 81 Vetlanda Tel. 0383-942 00

Bygg & teknik 6/12

41


rökfyllnad, beräknad med CFD-programmet CFX, vid dessa bränder. Brandgasventilation har antagits fungera.

Aktivering av utrymningslarm. Två huvudfall finns vad gäller hur utrymningslarmet med vissa sammanhängande funktioner som start av brandgasventila tion kan urskiljas. I det ena fallet, med personal i ledningscentralen, sker inte  automatiskt utrymning på grund av att en felaktig utrymning vid exempelvis falsk larm som kan skapa skador. Istället tar personal i ledningscentralen beslut om att aktivera utrymningslarmet i arenan. Figur 5. Rökfyllnad vid brand på arenans botten. Finns inte behörig personal i ledningsFigur 5: Rökfyllnad vid brand på arenans botten. central, aktiveras utrymningslarm automatiskt med larmlagring. Denna bryts dock om en rökdetektor och en sprinkler utlöses. Styrschema. Arenan är indelad i ett fyrtiotal larmzoner för att kunna styra utrymmande på ett effektivt sätt. Exempel på dessa zoner framgår av figur 9. Frånggänglighet. För att underlätta utrymning för personer med funktionsnedsättningar, finns det utrymningshissar, utrymningsplatser (figur 10) och ”väntplatSida 6 (14) ser” utanför arenan. De senare har ordnats för att undvika att rullstolsanvändare stör utrymningen. Situationen utanför arenan. Vid utrymningsprojektering brukar det som brandskyddskonsult normalt vara tillräckligt att kunna konstatera att utrymmande personer kan komma ut innan kritiska förhållanden uppstår. När närmre 10 000 personer kommer ut ur en byggnad varje minut blir det dock väldigt viktigt att även kunna säkerställa att det finns förutsättningar för dessa att ta sig vidare bort från närområdet. I annat fall finns risk för Figurvid 6: Rökfyllnad vid brand i foajé. Figur 6. Rökfyllnad brand i foajé. att köer utanför arenan uppstår på ett sätt Figur 6. Rökfyllnad vid brand i foajé. som innebär att utrymningsvägar riskerar blockeras, något som skulle innebära AvAv beräkningarna framgår att man i Tider enligt simuleringarna har därefberäkningarna framgår att man i arenan högst upp har mer änatt15 att beräknade utrymningstider ej klaras. arenan högst upp har mer än femton miter jämfört med simulerade rökfyllnadstiAv beräkningarna framgår att man i arenan högst upp har mer än 15 minuter på sig att utrymma, medan man i foajéerna har lång tid på sig Eftersom arenans mot läktarnuter på sig att utrymma, medan man i foder för att visa att utrymningstider är tillminuter på sig att utrymma, medanovanför man i huvudhöjd. foajéerna har lång 6tidsyns påplats sigligger cirka 10 entréer eftersom attpå röken stabiliserar På figur att m högre än omgiajéerna har lång tid sig eftersom att rö- sig fredsställande. eftersom att sprids röken sig huvudhöjd. På figurvid6avs.k. syns att gatunät så har det i första hand varit rök inte instabiliserar tillhuvudhöjd. arenarummet. Detta har också verifierats vande ken stabiliserar sig ovanför I ovanför Sexminuterskriteriet. Beräkningar hot att beräkna nödvändiga trappfigur inte 6 synssprids att rökin intetill sprids in till are- utrymningstid har visatverifierats att Green Guides rök arenarummet. Detta har också vid s.k.nödvändigt hot smoke-test. bredder från omgivande torgytor mot ganarummet. Detta har också verifierats vid sexminuterskriterium innehålls. I figur 8 smoke-test. så kallad hot smoke-test. visas kösituationen efter tre minuter på tunivå. Detta har, i kombination med utFigur 7 visar exempel på var personer sig vid en viss tid efter ökade torgytor, resulterat i ett antal trapFigur 7 visar exempel på var personer våning 3. befinner För att undvika trängsel i foajébrandstart. Utrymningssimulerin g med programmet med bredder på cirka 10 till 20 m befinner7sig vid en viss tid efter branderhar så gjorts ligger flaskhalsar vid utrymning i por Figur visar exempel på var personer befinner sig vid en STEPS. viss tid efter kring Respektive trappa har start. Utrymningssimulering har gjorts huvudsak på läktaren i vomitorier eller brandstart. Utrymningssimulering har gjorts med programmet STEPS.försettsentrétorget. med barriärer, räcken och vilplan med programmet Steps. läktargångar. för att minska risken för fall och trängsel i trapploppen. Simulering av situationen i stadsdelen har gjorts med Steps för ett antal olika typscenarier. I figur 11 visas en ögonblickbild från simuleringarna, där passagen ner från torgnivå mot Evenemangsgatan i arenans sydvästra hörn visas. Även gatunätet inom Arenastaden har studerats för att säkerställa att erforderliga bredder finns och att det är möjligt att ta sig vidare bort från området vid exempelvis bombhot eller liknande. På grund av alla pågående byggnadsprojekt inom Arenastaden, även efter det att Friends Arena Figur 7. Personers placering under ett utrymningsskede på läktare 1. har invigts, har ett antal tillfälliga planer Figur 7: Personers placering behövts tas fram där utrymning i vissa under ett utrymningsskede på läktare 1. fall behöver ske via särskilt anordnade Tider enligt simuleringarna har därefter jämfört med simulerade 42

Figur 7. Personers placering under ett utrymningsskede på läktare 1. rökfyllnadstider för att visa att utrymningstider är tillfredsställande.

Tider enligt simuleringarnaSidahar 7 (14) därefter jämfört med simulerade

Bygg & teknik 6/12


sexminuterskriterium innehålls. I figur 8 visas kösituationen efter tre minuter på våning 3. För att undvika trängsel i foajéer så ligger flaskhalsar vid utrymning i huvudsak på läktaren i vomitorier eller läktargångar. gångytor som ett komplement till ordinarie vägar.

Brandskyddsinstallationer

I arenan finns heltäckande sprinkler (ej i arenarummet), brandlarm och olika rökkontrollsystem som brandgasventilation, tryckavlastning och trycksättning. Erforderliga flöden och tilluftsöppningar har beräknats med tidigare nämnda simuleringar i programmet CFX. I figur 6 visas simulering av rökfyllnad vid en brand i en foajé.

Bärverk

Stålbärverk skyddas med olika metoder. Det har dock påvisats att det horisontella bärverket för yttertaket kan utföras oskyddat mot brand.





Räddningstjänstens insatsmöjlighet

Figur 8. Kösituation.

Figur 8: Kösituation.

AKTIVERING AV UTRYMNINGSLARM

För att underlätta släckinsats så har flera insatstrapphus, endast avsedda för polis och räddningsinsats, anordnats. Dessut-

Två huvudfall finns vad gäller hur utrymningslarmet med vissa sammanhängande funktioner som start av brandgasventilation kan urskiljas. I det ena fallet, med personal i ledningscentralen, sker inte automatiskt utrymning på grund av att en felaktig utrymning vid exempelvis falsk larm som kan skapa skador. Istället tar personal i ledningscentralen beslut om att aktivera utrymningslarmet i arenan. Finns inte behörig personal i ledningscentral, aktiveras utrymningslarm automatiskt med larmlagring. Denna bryts dock om en rökdetektor och en sprinkler utlöses. STYRSCHEMA Arenan är indelad i ett fyrtiotal larmzoner för att kunna styra utrymmande på ett effektivt sätt. Exempel på dessa zoner framgår av (ej slutlig ritning). utrymningsplats 10. Tillfällig Figur Figur 10: Tillfällig utrymningsplats (ej figur 9. slutlig ritning). Figur 9: Exempel på (ej slutlig ritning). Figur 9. Exempel på larmzoner (ejlarmzoner slutlig ritning).

SITUATIONEN UTANFÖR ARENAN om har stigarledning trycksatts och Vid utrymningsprojektering brukar det som brandskyddskonsult n brandkårsbrandposter anordnats inne personer i kan att utrymmande vara tillräckligt att kunna konstatera arenan, i trapphus, på 10.000 pla- persone närmre uppstår. Näroch förhållandenlastgatan kritiska ut innan nen.ut ur en byggnad varje minut blir det dock väldigt viktigt kommer kunna säkerställa att det finns förutsättningar för dessa att ta sig v I annat fall finns risk för att köer utanför arenan närområdet. från Lös inredning på ett sätt som innebär att utrymningsvägar riskerar att blockeras, Den lösa inredningen i form av bland ansom skulle innebära att beräknade utrymningstider ej klaras.

FRÅNGÄNGLIGHET För att underlätta utrymning för personer med funktionsnedsättningar, nat mörkläggningsgardiner och evenefinns det utrymningshissar, utrymningsplatser (figur 10) och ”väntplatser”Eftersom mangsavskiljande harligger förutsatts ca 10 m högre än läktarplats arenans entréer motvävar så har det ”klara”gatunät SP-metod NTi första 043. hand varit nödvändigt att be utanför arenan. De senare har ordnats för att undvika att rullstolsanvändareomgivande torgytor från omgivande trappbredderförsök nödvändiga Verifierande har utförts sommot vi-gatunivå. D stör utrymningen. i kombination med utökade torgytor, resulterat i ett antal trappor m sar att valt material uppfyller ställda krav.

Sida 8 (14)

bredder på ca 10-20 m kring entrétorget. Respektive trappa har fö Utseende vid ett brandförsök visas i figur med barriärer, räcken och vilplan för att minska risken för fall och 12 på nästa sida. i trapploppen.

Kontroll av brandskyddsåtgärder i stadsdelen har gjorts med STEPS för av situationen Simulering 11 nedan visas en ögonblickbild från figur typscenarier. olikaFör att visa Iatt brandskyddskomponenter där passagen ner från torgnivå mot simuleringarna, följer brandskyddsbeskrivningen, har Evenemangsg ett arenans sydvästra hörn visas.

Figur 11. Bild från utvändiga flöden. Figur 11. Bild från simulering avsimulering utvändigaavflöden. Bygg & teknik 6/12 Även gatunätet inom Arenastaden har studerats för att säkerställa att erforderliga bredder finns och att det är möjligt att ta sig vidare bort från

rigoröst provnings- och kontrollschema (figur 13) tagits fram, varvid bland annat så kallat hot smoke-försök utförts. Sida 10 (14) För att kontrollera brandgasventilationssystemet i arenarummet med mera så har så kallat hot smoke-test utförts i bland annat arenarummet och i en foajé på vå43


Figur 13. Exempel på provnings- och kontrollschema. För att kontrollera brandgasventilationssystemet i arenarummet m.m. så har så kallat hot smoke-test utförts i bl.a. arenarummet och i en foajé på våning 3 (figur 14 och figur 15). Vid det senare fallet visades att brandgasfläktar med sammanlagd kapacitet på cirka 30 m3/sek/sektion väl hindrade rök att sprida sig till arenarummet. Figur 13: Exempel på provnings- och kontrollschema.

Figur 12. Brandförsök på avskiljande draperier.

Figur 13. Exempel på provnings- och kontrollschema.

För att kontrollera brandgasventilationssystemet i arenarummet m.m. så har så kallat hot smoke-test utförts i bl.a. arenarummet och i en foajé på ning 3 (figur 14 och figur 15). Vid det senare fallet visades att brandgasfläktar våning 3 (figur 14 och figur 15). Vid det senare fallet visades att 3 med sammanlagd kapacitet på cirka 30 brandgasfläktar med sammanlagd kapacitet på cirka 30 m /sek/sektion väl m³/sek/sektion väl hindrade rök att sprida hindrade rök att sprida sig till arenarummet. sig till arenarummet.

Sammanfattning

Friends Arena ställer höga krav på brandskydd och trygg utrymning och vid andra hot än brand. Förutom att följa BBR så har även krav ställts på att Green Guide för internationella fotbollsmatcher ska följas. Detta har verifierats mot ett stort antal simuleringar och med ett antal så kallade hot smoke-tester. ■



Figur 14: Hot smoke-test i arenarummet.

Figur 14. Hot smoke-test i arenarummet. Sida 13 (14)

Figur 14. Hot smoke-test i arenarummet. Sida 13 (14)

44

Figur 15. Hot smoke-test i foajé. Figur 15. Hot smoke-test i foajé.

Sammanfattning

Bygg & teknik 6/12


krysset

Kryssa rätt och vinn biobiljetter!

Fem rätta lösningar belönas med två biobiljetter var. Senast den 1 oktober 2012 vill vi ha ditt svar. Lycka till!

Namn .......................................................................................................... Gatuadress ................................................................................................

Postnummer .......................... Ort ............................................................ Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren.

När Du löst korsordet, fyll i namn och adress på talongen och skicka sedan in hela sidan i ett kuvert till: Bygg & teknik, Sveavägen 116, 113 50 Stockholm. Bygg & teknik 6/12

Läste Du det i Bygg & teknik? Du vet väl att Bygg & tekniks innehållsregister och mycket annat (bland annat lösningarna på krysset) finns på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

45


Super High Rise WSP Brand & Risk har under ett antal år haft förmånen att deltaga som Sveriges representant under SFPE:s konferens ” International Conference on Performance-Based Codes and Fire Safety Design Methods”. I år gick konferensen av stapeln i Hong Kong. Totalt åtta länder deltog i en övning där respektive land, baserat på sitt lands regler, presenterade sin brandtekniska lösning för en och samma byggnad. Denna övning kallas Case Study (eller inofficiella VM i byggnadstekniskt brandskydd) och årets objekt var passande nog, med tanke på konferensen placering, en Super High Rise. Som ni alla är medvetna om har Boverkets byggregler (BBR) genomgått en omfattande revidering där Boverket försökt, och till stor del lyckats, formulera funktionskrav med efterföljande allmänt råd. I det allmänna rådet presenteras ett sätt att uppfylla det formulerade funktionskravet. Projektering genom att applicera de allmänna råden kallas förenklad dimensioneringsmetodik. För en Super High Rise, eller rättare sagt för byggnader över sexton våningar, är förenklad dimensioneringsmetodik inte tillämpbar utan så kallad analytisk dimensioneringsmetodik måste tillämpas då de faller under den nya byggnadsklassen Br0. Dock är tillvägagångsättet för denna analytiska dimensionering oklart beskriven i regelverket och det finns egentligen inga detaljerade rekommendationer eller metoder alls specificerade för hur en projektering av en Super High Rise ska göras. Det som framgår av regelverket är att byggnadens utformning ska verifieras mot funktionskraven i BBR samt att brandskyddet för byggnaden ska värderas i en helhetsbedömning utifrån byggnadens riskbild. Verifieringen kan göras enligt tre olika metoder: kvalitativ bedömning, scenarioanalys samt kvantitativ riskanalys. Vilken verifieringsnivå som ska användas ska avgöras utifrån komplexiteten i byggnadens brandskydd.

Artikelförfattare är Björn Yndemark, WSP Brand & Risk, Malmö.

46

Historik

Erfarenheten av att projektera och bygga riktigt höga byggnader är ytterst begränsad i Sverige. Totalt finns det idag endast tio byggnader som är över 100 meter höga där Turning Torso i Malmö når högst med sina 190 meter (54 våningar). Som ni kan se i tabell 1 är det endast en handfull ”riktiga” höga byggnader byggda i Sverige. Med bakgrund av detta är det inte svårt att förstå att projektera brandskydd i en Super High Rise utifrån svenska regler utgör en stor utmaning.

Byggnadsbeskrivning

Den aktuella byggnaden som projekterades och presenterades i Hong Kong är

en 500 meter hög byggnad innehållande lägenheter, kontor och butiker. Byggnaden har totalt 99 våningar och dessa våningar nås via fyra trapphus med tillhörande hisspaket. Byggnadens footprint mäter 60 x 60 meter, vilket medför en total BTA om 356 400 kvadratmeter.

Metodik

Som tidigare nämnts är byggnaden en så kallad Br0-byggnad där således brandskyddet måste dimensioneras analytiskt genom att funktionskravet i samtliga paragrafer i BBR verifieras. Det är dock endast en del, en klar minoritet, paragrafer som är relaterade till byggnadens höjd och det är endast dessa som därmed är relevanta att studera och verifiera. För alla

Figur 1: Byggnadens utformning. Tabell 1: Höga byggnader i Sverige. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Antal Byggnad Stad Höjd Våningar År ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 1 Turning Torso Malmö 190 m 54 2005 2 Kaknästornet Stockholm 155 m 34 1963 3 Uppsala domkyrka Uppsala 119 m — 1889 4 Victoria Tower Stockholm 118 m 33 2011 5 Kista Science Tower Stockholm 117 m 30 2003 6 Lisebergstornet Göteborg 116 m — 1990 7 Sankta Klara kyrka Stockholm 116 m — 1886 8 Linköpings domkyrka Linköping 107 m — 1886 9 Stockholm stadshus Stockholm 106 m — 1923 10 Sankt Petri kyrka Malmö 105 m — 1890 Bygg & teknik 6/12


övriga paragrafer uppfylls funktionskravet genom att projektera enligt rekommendationer i de tillhörande allmänna råden för en motsvarande sexvåningsbyggnad, det vill säga en byggnad som kan dimensioneras genom förenklas dimensioneringsmetodik. Metodiken är alltså att bryta ut de paragrafer som är relevanta, det vill säga där brand och utrymningssäkerheten påverkas av byggnadens höjd, och utifrån komplexiteten i den specifika paragrafen bestämma verifieringsbehovet. Alla tre nivåerna; kvalitativ bedömning, scenario analys och kvantitativ riskanalys, används.

Bärverk

Byggnadens bärverk är en av de delar där brandskyddet rimligen torde vara beroende av byggnadens höjd och då komplexiteten är hög bedöms att kvantitativ riskanalys behöver användas son verifieringsmetod. Risknivån i en sex våningars byggnad, projekterad enligt förenklad dimensioneringsmetodik jämförs därför med risknivån i en 99 våningars byggnad. I Eurocode, EN 1991-1-2 Appendix E finns brandbelastning för olika verksamheter presenterade som fördelningar. Genom att applicera dessa fördelningar på formeln för att beräkna ekvivalent brandvaraktighet kan även den ekvivalenta brandvaraktigheten presenteras som en statistisk fördelning, varpå sannolikheten för att den ekvivalenta brandvaraktigheten är längre än den tid konstruktionen är brandskyddad för kan beräknas. Som bekant får inte ekvivalent brandvaraktighet tillämpas vid projektering av konstruktioner i Sverige varför den här endast används för att definiera och jämföra risknivåer. Med fördelningar från Eurocode och brandbelastningar i övrigt från Boverkets handbok ”Brandbelastning” beräknas sannolikheten för konsekvens (kollaps), brandvaraktigheten är längre än 90 minuter, i referensbyggnaden till 35 procent. Se fördelning i figur 3. Antagandet görs att sannolikheten för brands uppkomst är 6 (99/16) gånger högre samt att konsekvensen, för personer i byggnaden, vid en kollaps även den är 6 (99/16) gånger högre för den höga byggnaden jämfört med referensbyggnaden. Det innebär vidare att risken i den höga byggnaden är 36 gånger högre än referensbyggnaden om inga säkerhetshöjande åtgärder vidtas. Om brandskydd av bärverket höjs till R120 reduceras sannolikheten för kollaps till 7,3 procent (med motsvarande beräkning som för referensbyggnaden ovan) och genom att installera sprinkler kan sannolikheten för en övertändning, och därmed sannolikheten för att bärverket påverkas också minskas. Detta illustreras bäst i ett enkelt händelseträd, se figur 4. Ur händelseträdet kan utläsas att det är mindre än 0,5 procent av fallen som leder till kollaps av den höga Bygg & teknik 6/12

Figur 2: Jämförelse mellan referensbyggnad och Case Study-byggnaden. byggnaden (med vidtagna säkerhetshöjande åtgärder enligt ovan) vilket då med-

för att risken i referensbyggnaden är ungefär två gånger högre än i den höga bygg-

Figur 3: Sannolikhetsfördelning och sannolikheten för en brandvaraktighet om mer än 90 minuter. Yes Fire in case study building R120 and sprinklers

94,0 %

Sprinklers operate effictively

Yes

No

6,0 %

Figur 4: Händelseträd.

No

94,0 %

7,3 %

0,438 %

Duration of the fire exceeds the fire resistence time 92,7 %

5,562 %

47


Tabell 2. –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Huvuddel Detalj Krav –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Konstruktion Bärverk R120 Brandcellsgräns EI120*/EI60 –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Brand- och Ytskikt B-s1,d0 brandgasspridning Ventilation Spjäll i kombination med inom byggnad fläkt i drift Smoke control system Trycksättning av hissar och Tr1-trapphusen –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Brandspridning till Avstånd till annan annan byggnad byggnad Kombination av avstånd och avskiljning för att understiga kritisk strålningsnivå –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Utrymning Utrymningsvägar Två Tr1-trapphus, övriga som Tr2-trapphus. Gångavstånd Enligt förenklad dim. Nödbelysning SS-EN 1838 Trycksättning SS-EN 12101-6 Refuge floors Varje 16 våning Brandlarm SBF 110:6 Sprinkler SBF120:7/NFPA 13 –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Räddningstjänst Räddningshiss Två stycken Stigarledning Redundant trycksatt system –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– * Indelning i brandsektionen varje sextonde våning.

naden. Det vill säga, med sprinkler och R120 uppfylls funktionskravet i BBR med avseende på bärverk.

Sammanfattande brandskydd

Motsvarande analyser, med olika komplexitetsgrad, genomfördes även för övriga relevanta delar av BBR, vilket resulterade ibland annat följande brandskydd för byggnaden, se tabell 2: Sammanfattningsvis kan det konstateras att såväl de olika länderna regelverk som deras tradition avseende brandskyddsprojektering skiljer sig åt på många punkter och att brandskyddet ibland därmed skiljer sig radikalt åt. Exempelvis kan nämnas att byggnadens bärverk projekterades med skydd på mellan 90 och 240 minuter och att total utrymningstid för byggnaden beräknades till mellan 40 och 125 minuter. Dock förutsatte samtliga länder att såväl sprinkler som automatiskt brandlarm skulle komma att krävas. Avslutningsvis är det, som vanligt, tillfredsställande att konstatera att Sverige och svensk brandingenjörskompetens är världsledande. Om någon blivit intresserad av att läsa hela Case Studyn går det bra att kontakta undertecknad. ■ Välkommen till Bygg & tekniks hemsida: byggteknikforlaget.se

VI SÖKER ERFARNA BRANDINGENJÖRER! För att möta efterfrågan behöver vi förstärkning vid våra kontor i Stockholm, Göteborg och Malmö inom området brandskydd. Välkommen med din ansökan via www.cowi.se.

BIOENERGI MILJÖVAL RISKANALYS KEMI HÅLLBARHET VÄG HAMN ELTEKNIK SÄKERHET VINDKRAFT

JÄRNVÄG VATTEN GAS

BRAND 360° GLOBAL

BIO OGAS S VÄG G RISKA KANALY LYS BOSTÄDER

LÅNGSIKT TIGHET PR0JEK KTTERING

VÄG G

COWI är ett ledande internationellt teknikkonsultföretag. Vi är totalt ca 6000 medarbetare, varav 900 i Sverige. Vi tillhandahåller tjänster över hela världen inom Industri, Infrastruktur, Byggnad & Fastighet samt Miljö.

48

Bygg & teknik 6/12


Cellplaster och brand Lägenhetsbranden i Mjölby i våras gav anledning till en intensiv debatt kring användning av cellplaster i byggnader. Många har åsikter kring ämnet men ofta baseras utlåtanden mer på känslomässiga eller marknadsdrivande krafter än kunskap. Cellplaster används mest som isoleringsmaterial i byggnader samt som fyllnadsmedel i stoppade möbler och på grund av cellplasternas brännbara karaktär utgör de en brandrisk. Därför krävs en hel del kunskaper i alla faser av en byggnads livslängd (inklusive projektering, uppförande, ombyggnad, förvaltning och rivning) för att begränsa konsekvenserna i händelse av brand. På marknaden finns många olika kvaliteter av cellplaster med olika brandtekniska egenskaper. Denna artikel fokuserar på cellplaster som används som isoleringsmaterial och oftast som en del av ett fasadsystem. I detta fall är det viktigt att veta hur isoleringen är monterad och eventuellt skyddad mot brand. Det ska påpekas att det finns brandsäkra lösningar. Den 3 mars 2012 inträffade en kraftig lägenhetsbrand i Prästgårdsliden i Mjölby. Branden, som startade i sovrummet i en av lägenheterna på tredje våningen, fick snabbt fäste och brandförloppet var intensivt. En femårig flicka kunde inte räddas av räddningstjänsten på grund av brandens hetta och rökutveckling. Branden spreds till två andra lägenheter och ledde

Artikelförfattare är Patrick van Hees, professor, Martin Nilsson, doktorand, och Nils Johansson, doktorand, LTH Brandteknik och Riskhantering, Lund. Bygg & teknik 6/12

Bild 1: Lägenhetsbrand i Mjölby där man ser brandplymen längs fasaden. (Källa: http://imageshack.us/photo/my-images/685/dsc0184op.jpg/)

även till en omfattande fasad- och takbrand, se bild 1. I utredningsrapporten, upprättad av Mjölbys räddningstjänst [1], tas ett antal faktorer upp som kan ha påverkat eller som har påverkat brandspridningen. Några av dessa faktorer var: ● stora mängder brännbart material fanns i startbrandrummet ● cellplastisoleringen innanför ytterbeklädnaden på fasaden ● förekomst av stora mängder brännbart material på balkongerna ● fasadbeklädnad bestående av träpanel längs loftgångar och oklassade fönsterpartier. Rapporten refererar även till polisens slutsatser kring brandorsak (citat): ”Med beaktande av tillhandahållen information beträffande tidsuppgifter är det mest sannolikt att branden har orsakats av barns lek med eld”. Av rapporten kan utläsas att cellplasten i det aktuella fallet inte har varit en faktor som bidragit till att den femåriga flickan omkom. Detta eftersom hon omkom i lägenheten där branden startade och cellplasten var en del av fasadmaterialet. Det är alltså snarare de olyckliga omständigheterna (att flickan gömde sig) och de vanliga brännbara materialen som finns i en bostadslägenhet som bidrog till att hon omkom. Den främsta orsaken till att branden spreds till andra brandceller (lägenheter) var utformningen av de inglasade balkongerna och att det fanns brännbart material på dessa. Cellplasten bidrog i detta fall främst till en omfattande fasadbrand som spred branden till taket och vinden och ledde till en stor skada. I det aktuella fallet bestod gavelfasaden av en betongstomme täckt med en

träregelkonstruktion med 95 mm cellplastblock med trapetskorrugerade aluminiumplåtar [1]. Långfasaden bestod av en icke bärande träregelkonstruktion av gips, plastfolie och isolering av mineralull. Utanpå detta hade det monterats 30 mm cellplast som slutligen täckts utvändigt av trapetskorrugerad aluminiumplåt, alternativt av stående träpanel [1]. Cellplasten var med stor sannolikhet EPS (expanderad polystyren) som också benämns frigolit [1]. För brandbeteendet är det viktigt att observera att fasaden bestod av ett system av material och inte enbart ett material. Bild 2 på nästa sida ger en bild av långfasadens uppbyggnad med träpanel, EPS, mineralull, träreglar etcetera.

Nya trender

Ökade krav på minskade energiförluster för byggnader har lett till att man har ökat isoleringen i nya byggnader. Samtidigt vill man även vid renovering av befintliga byggnader minska energiförlusterna med ökad isolering av till exempel ytterväggar som följd. I sådana fall har cellplaster blivit populära på grund av de bättre isoleringsvärdena jämfört med exempelvis mineralull. Enkelt sagt kan man få en bättre isolering med en mindre tjocklek som betyder bland annat mindre vikt men även mindre byggnadsyta, två viktiga aspekter vid val av isolering. Vid renovering har man rätt ofta byggt på extra isolering på utsidan av fasaden och om man inte tar hänsyn till brandegenskaperna av systemet kan en brandspridning på utsidan av fasaden inträffa vid brand. Det är viktigt att poängtera att man vid renovering ska följa de regler som gäller vid tidpunkten 49


för ändringar, för den delen av byggnaden som ingår i renoveringsarbete. På senare år har det blivit vanligare med innovativa byggnadssystem till exempel för fasader där cellplaster ingår som en del av systemet och där cellplasten ofta är inklädd i andra byggnadsmaterial såsom plåt, skivor och puts.

Olika typer av cellplaster

Beteckningen cellplast täcker ett brett område och är mest ett samlingsnamn för en produktfamilj. Det bästa är att referera till den engelska termen cellular plastics som definieras som: ”A plastic containing numerous cells disposed uniformly throughout its mass” [2]. Det betyder i stort sett att alla plastmaterial som innehåller celler med luft, gaser eller vakuum hamnar inom gruppen cellplast. Cellplast kan indelas i mjuk och hård cellplast. Den mjuka cellplasten används bl a i madrasser och möbelstoppning, medan den hårda cellplasten ofta används som isolering eller förpackningsmaterial [3]. Beteckning mjuk eller hård har ingen koppling till brandbeteende. I faktarutan, i slutet av denna artikel, finns en översikt av de vanligaste cellplasterna som används internationellt som isoleringsmaterial. I Sverige är den vanligaste cellplasten EPS. I många publikationer pratar man enbart om egenskaper av vanlig EPS och man påpekar inte att det finns andra cellplaster även inom EPS-familjen. Den mest vanliga EPS-cellplasten i Sverige är nämligen icke brandhämmad, men det finns även brandhämmade versioner av EPS på marknaden som har förbättrade egenskaper. Dessutom finns cellplaster som PUR, PIR, IPN, fenolskum etcetera, alla med olika brandegenskaper beroende på sammansättning.

Regelverket

Brandkraven (föreskrifterna) i Sverige är funktionsbaserade men det finns preskrip50

tiva riktlinjer som hjälpmedel, som kallas allmänna råd. Följs de allmänna råden används det som kallas förenklad dimensionering och om de allmänna råden inte följs används analytisk dimensionering där en utredning ska visa att föreskriften uppfylls. För ytskikt och material används sedan några år tillbaka de så kallade euroklasserna [4, 5] som baseras på små och medelskaliga brandprovningar. För alla material som har sämre egenskaper än D-s2,d0, vilket kan jämföras med vanligt trä, måste man använda ett skyddssystem eller material så att en skyddsnivå motsvarande D-s2,d0 erhålls. Följande mening är ett citat ur Boverkets byggregler BBR19 (BFS 2011:26) [6] som berör skydd mot utveckling och spridning av brand och brandgas inom byggnader: ”Material med lägre brandteknisk klass än D-s2,d0 bör skyddas mot brandpåverkan under brandens inledningsskede så att motsvarande brandskydd som ytskikt i brandteknisk klass D-s2,d0 uppnås. I bostäder i verksamhetsklass 3 och lokaler och bostäder i verksamhetsklasserna 4 och 5 bör sådana material i byggnadsdelar skyddas av en beklädnad i brandteknisk klass K2 10/B-s1. Exempel på material som bör skyddas är brännbar isolering, skivmaterial eller liknande i lägre brandteknisk klass än D-s2,d0. (BFS 2011:26)” [6]. Dessa krav gäller generellt i byggnader men för byggnader med stort skyddsbehov, så kallade Br1-byggnader [6], har vi dessutom tuffa krav på fasaden. Sedan BBR kom 1994 så har Sverige haft fyra krav på fasaders brandegenskaper. Motsvarigheten står nu i BBR 19 och de fyra kraven för Br1-byggnader är: ”Ytterväggar i byggnader i klass Br1 ska utformas så att 1. den avskiljande funktionen upprätthålls mellan brandceller, 2. brandspridning inuti väggen begränsas,

Bild 3: Provning av fasadytor med SP Fire 105-metod.

FOTO: SP

FOTO: MJÖLBY RÄDDNINGSTJÄNST/MSB

Bild 2: Exempel på uppbyggnaden av långfasaden.

3. risken för brandspridning längs med fasadytan begränsas, 4. risken för personskador till följd av nedfallande delar av ytterväggen begränsas. (BFS 2011:26)” [6]. I det allmänna rådet till ovanstående föreskrift refereras till ett fullskaleprov som utvecklades på 1980-talet efter noggranna försök och forskning genomförd på SP och LTH [7]. SP Fire 105 [8], som metoden betecknas genomförs på en full fasadkonstruktion och testar punkt 2 till 4 i föreskriften refererad ovan. I metoden används en utslående brand som brandkälla för att simulera en brand i en lägenhet. Den termiska påverkan på materialet är mycket tuffare än de som finns i små och medelskaliga metoder för euroklasser. En fullskaleprovning utmanar också hela systemet, det vill säga infästning, skyddsmaterial (puts, plåt, skivor etcetera) samt skarvarna. Detta är nödvändigt att prova och har visats i ett antal studier både för fasadsystem [9, 10] och sandwichpaneler [11]. Brandspridningen i en fullskaleprovning kan bli värre och det är mycket svårt att extrapolera detta beteende från liten skala. Bild 3 ger ett exempel av en provning enligt SP Fire 105. Bland godkända system finns både flamskyddade träpaneler samt olika cellplaster med puts eller plåt som skyddssystem. Övriga allmänna råd och lösningar för utvändiga system finns i BBR19 [6] och i handböcker [12]. Användning av fullskaleprovningar för byggnadssystem som fasader och sandwichpaneler har sitt ursprung mest hos internationella försäkringsindustrier. Försäkringsbolagen har varit drivande att minska skadorna i händelse av brand vid användning av sådana komplexa byggnadssystem där cellplaster ingår. Storleken (på provet) tillåter en fullständig ana-

Bygg & teknik 6/12


Olika beteenden vid brand

Bygg & teknik 6/12

Bild 4: Exponerad EPS under uppbyggnaden.

Att risken är stor för en våldsam brand när cellplast förvaras innan montering på en byggarbetsplats var uppenbar efter en brand i Eslöv, bild 5 [14] och vid takläggningsarbete (hett arbete) på Saluhallen i Lund [15]. När heta arbeten, till exempel svetsning av stålprofiler, ska göras så är det kanske bättre att överväga andra typer av monteringssätt istället för svetsning för att minska risken för antändning av cellplasten. Vid läggning av takpapp finns även andra metoder än att använda öppen låga, till exempel kan mekanisk infästning användas. Rutiner behövs alltså för att brandsäkra byggnaden under konstruktion men också i förvaltningsskedet. Det är viktigt att fastighetsägaren är medveten om vilka material som använts i byggnaden, att reparera en trasig sandwichpanel genom svetsning kan vara ödesdigert om isoleringen i panelen är brännbar.

Slutsatser

Slutsatserna gäller främst för cellplaster som används som isolering i utvändiga fasadssystem. Det är i stort sätt så att användandet av brännbart material, däribland cellplast, i en byggnadskonstruktion, under förutsättning att BBR uppfylls, främst är en egendomsfråga och inte

en personsäkerhetsfråga. Att välja brännbara material medför naturligtvis en ökad risk för större konsekvens i händelse av brand jämfört med användning av obrännbara material. Cellplaster är brännbara men olika cellplaster har olika brandtekniska egenskaper och det finns en stor variation inom marknaden. Att använda cellplaster som inte är provade eller testade som system kan vara farligt men det finns cellplastpaneler som klarar SP Fire 105 och även cellplastpaneler som klarar EI 60 [16]. Internationellt accepteras även många lösningar med cellplaster av försäkringsindustrier som har höga krav på egendomsskydd, det gäller alltså att ta fram korrekt data. Att erhålla ett högt egendomsskydd i händelse av brand för en byggnad är upp till byggherren och fastighetsägaren att bestämma och det krävs då att kloka materialval görs och att materialen används på avsett och föreskrivet sätt. Cellplast kan vara ett bra material ur energisynpunkt för en byggnad och behöver inte innebära ett dåligt brand- och egendomsskydd om det används på rätt sätt och om en cellplast med bra brandtekniska egenskaper väljs. Som vanligt måste ett materials för- och nackdelar vägas mot varandra. Debatten om cellplasters brandfara behöver nyanseras

Bild 5: Branden i Eslöv, branden var anlagd och omonterad EPS låg på taket (se även EPS framför byggnaden) [14].

FOTO: RÄDDNINGSTJÄNSTEN SYD

De flesta cellplaster är petroleumbaserad och är alltså brännbara. En första uppdelning av cellplaster med hänsyn till brandbeteende beror på om det handlar om en termoplast eller en värmehärdande plast. Termoplaster mjuknar vid värmeexponering och smälter till en vätska innan de börjar brinna. Materialet brinner då som en pölbrand, väldigt likt en brännbar vätskebrand, och kan även sprida branden via brinnande droppar. Exempel på sådana cellplaster är EPS och XPS. Utifrån en brandteknisk synvinkel är det då viktigt att materialet är ordentligt skyddat så att vätskan inte kan rinna utanför systemet och leda till en snabb brandspridning. Värmehärdande plaster smälter inte och förkolnar ofta på ytan, antingen innan eller efter antändning. Kolet isolerar det underliggande materialet och pyrolysgaser lämnar materialet via sprickor. Det betyder att bildning av brinnande droppar inte är ett problem med dessa material. Exempel på sådana cellplaster är PUR och PIR. Cellplasternas slutgiltiga brandklass beror till största delen på typ av plast men även på slutmontering av det fullständiga systemet där cellplasten inte är det yttre ytskiktet. Detta medför att det, tyvärr, inte alltid är möjligt att bestämma brandklass på ett generiskt sätt. Cellplaster används väldigt sällan för sig själv och det finns i stort sett alltid en skyddsplåt av metall, en skyddsskiva eller en puts som skyddar cellplasten vid exponering för en tändkälla. Det betyder också att man behöver beakta skarvar, infästningar (så att panelen inte bågnar vid värmepåverkan och blottar cellplasten) och anslutningar mot väggar som en del av det övergripande brandskyddet. En risk här är att man med de icke fullskaliga provningarna inte testar hela systemet och då inte får information om hur skarvar, infästningar etcetera påverkar brandskyddet eller hur de måste vara utförda för att erhålla ett bra brandskydd [9]. Att använda CE-märkta produkter kan i detta sammanhang vara missledande och det behövs mycket kunskap om regler och provningar. Dock är CE-märkning inte huvudämne i denna artikel. I detta sammanhang är det också viktigt att poängtera att den kanske största risken med cellplaster finns när produkten inte är slutmonterad, det vill säga under uppförandet av en byggnad eller när man utför heta arbeten som kan exponera cellplasten och utgöra en tändkälla. Ett exempel av en EPS-cellplast som ännu inte är skyddad finns i bild 4, detta problem har tagits upp i andra artiklar [13].

FOTO: M STRÖMGREN, SP

lys av brandbeteendet hos den provade produkten såsom produkten används i praktiken. Flera system med cellplaster är provade och godkända enligt dessa metoder som används av försäkringsindustrin.

51


––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– EPS – expanderad styrencellplast [3, 17] EPS tillverkas genom att små kulor av plast expanderas med hjälp av vattenånga och bildar block med luftfyllda celler. Blocken kapas sedan till skivor. EPS är en termoplast som betyder att den mjuknar vid högre temperaturer. De flesta EPS-sorter mjuknar redan vid 70 °C och blir sedan en vätska. Pyrolysen, det vill säga produktion av brännbara gaser, uppträder sen med antändning som följd. EPS brinner då som en pölbrand, likartat som en brännbar vätska och har ingen förkolningsprocess. Rätt ofta uppstår det även brinnande droppar när EPS brinner. Förbränningsvärmet för icke brandhämmande EPS är 39 MJ/kg [18]. Flera brandhämmande EPS-sorter finns som använder sig av flamskyddsmedel både med halogener (till exempel Brom) och icke halogener (nanokompositer, grafit etcetera). I detta fall ändras brandegenskaperna markant och det är svårt att ge ett generiskt resultat. EPS är en aromat och därför finns det starka kemiska bindningar mellan C och H atomer. Därför producerar vanlig EPS väldigt tät rök, mycket sot och olika komplexa kolväteämnen vid förbränning [17]. XPS – extruderad styrencellplast [3, 17] XPS tillverkas i en kontinuerlig process (extrudering) där smält polystyren pressas genom ett munstycke, formas och stelnar till skivformade produkter. De är ofta tätare och hårdare än EPS. XPS är också en termoplast som betyder att den mjuknar vid ungefär 80 °C och brinner som EPS. Samma fakta som för EPS gäller för XPS [17]. PUR – polyuretan [17, 18, 19] Polyuretan härrör från en kemisk reaktion mellan en diisocyanat och en polyol. När denna reaktion väl har inträffat, skapas ett ämne som är kemiskt stabilt och extremt mångsidigt. Det kan ha ett antal olika egenskaper (återhämtningsförmåga, mjukhet, hårdhet) beroende på valet av kombinerade ämnen [19]. Förbränningsvärmet ligger på ungefär 25 MJ/kg [18] och PUR förkolnar vid värmeexponering (värmehärdande). PUR är en kvävinnehållande polymer och därför finns det risk för produktion av både HCN och NOx vid förbränning. Även sot och rökproduktion är för vanlig PUR relativt hög [17]. PIR – polyisocyanurat och IPN – Isophenol [17, 18, 19] PIR och IPN anses som förbättrade versioner av PUR där blandningen mellan diisocyanat och polyol är annorlunda och man använder andra katalysatorer i produktionsprocessen [19]. Därmed blir PIR och IPN termiskt stabilare och har bättre brandegenskaper. De förkolnar vid värmeexponering (värmehärdande). Mer information om processerna och förbättringarna finns i litteraturen [20]. Förbränningsvärmet ligger på ungefär 25 MJ/kg [18]. PIR och IPN är också kvävinnehållande polymerer och därför finns det risk till produktion av både HCN och NOx vid förbränning. Sot och rökproduktion beror även här mycket på typ av PIR eller IPN [17]. Jämförande data för förbränningsvärmen (mängden av energi som avges per kg material som förbränns) [19]: PVC 16 MJ/kg Trä 18 MJ/kg Propan 46 MJ/kg ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– * Tabellen ger en översikt av de viktigaste egenskaperna hos vanliga cellplaster.

Fakta: Vanliga cellplaster som isoleringsmaterial *

Författarna är medvetna om att det finns fler egenskaper och cellplaster än de i tabellen angivna.

och vi måste skilja på cellplast och cellplast och hur de monteras. Att göra denna åtskillnad ger också möjligheter till nya innovativa byggnadslösningar i framtiden eftersom flera nya material och system kommer varje dag på byggnadsmarknaden. ■

Referenser

[1] Jan-Erik Forsén, Brand i flerfamiljhus, Prästgårdsliden 14 C, Mjölby, Fördjupad olycksundersökning, Insatsrapportnummer 2402875, 2012-06-17. [2] McGraw-Hill, Dictionary of Architecture and Construction, 2003 by McGraw-Hill Companies, Inc.

52

[3] http://www.plastkemiforetagen.se, nedladdad 2012-08-06. [4] Anders Johansson, Europeiska brandklasser ersätter svenska och nordiska metoder, Bygg & teknik 6/02 sid 13, 2002. [5] Björn Sundström, Provning och beräkning av produkters brandegenskaper i Europa, Bygg & teknik 6/08 sid 16, 2008. [6] Boverket, Boverkets byggregler BBR 19 [BFS 2011:26], Karlskrona 2011. [7] Julia Ondrus & Ove Petterson, Fire Hazards of facades with externally applied additional thermal insulation, full scale experiments, Report TVBB 3025, Lund 1986.

[8] SP 105 metod ”External Wall assemblies and fasade cladding, reaction to fire, Issue no 5. 1997” Borås 1994. [9] Jesper Axelsson & Patrick van Hees, New data for sandwich panels on the correlation between the SBI test method and the room corner reference scenario, Fire and Materials Volume 29, Issue 1, pages 53–59, Wiley, 2005. [10] van Hees, P. & Johansson, P. (2001a) The need for full-scale testing of sandwich panels – Comparison of fullscale tests and intermediate scale tests. Proc Ninth International Interflam Conference (Edinburgh), Sept 17-19. pp 495503. [11] P. van Hees, Semi-natural fire test for facades and curtain walling systems, Nordtest project 1433-99, SP AR 2000:39, Borås 2000. [12] LTH, Bengt Dahlgren, Brandskyddslaget, Brandskyddshandboken, En handbok för projektering av brandskydd i byggnader, LTH Rapport 3161, 2012. [13 ] Michael Strömgren, Efter Mjölbybranden, Onyanserad debatt om cellplast, Räddningsledaren nr 2, 2012, pp 29. [14] Bertil Nilsson, Olycksutredningsrapport, Brand i Norrevångshallen, Eslöv 2010-06-10, Insatsrapport 2010/ 02663, Räddningstjänsten Syd. 2010. [15] Bertil Nilsson, Olycksutredningsrapport, Saluhallen Lund 2011-06-29, Insatsrapport med Diarienummer 1900. 2011. 02890, Räddningstjänsten Syd. 2011. [16] http://www.sbi.se/medlems_ftg/ m_dokument.asp?mFtgId=95, nedladdad 2012-08-06. [17] Patrick van Hees, Kursmaterial VBR022 Brandkemi och explosioner, LTH Avdelningen för brandteknik, 2011. [18] Archibald Tewarson, SFPE handbook of fire protection engineering, Chapter ”Generation of Heat and Chemical Compounds in Fires, SFPE, 2008. [19] http://www.polyurethanes.org, nedladdad 2012-08-06. [20] M. Modesti & A. Lorenetti, Progress in Polymer Degradation and Stability Research, Chapter 4, Recent trends in flame retardancy of PUR foam, Nova Science Publishers. 2008.

Läste Du det i Bygg & teknik? Du vet väl att Bygg & tekniks innehållsregister och mycket annat finns på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

Bygg & teknik 6/12


3ยธNH@OJUDAPร”

$=N=JPAN=P OยธGAN OJUCCK?DPยธP &=HH=Rยธ@AN

2SN3GDQL5@QHN#

EรQDMETJSRยปJDQ KTESSยปSNBGHRNKDQ@CE@R@C

12 3

4 5

6

7

 )QBPPยธPPK?DBQGPOยธGANPIA@0PK$Q=N@  (HEOPAN>NQG  !NยธJAN=J@AK?DPNU?GQPFยธIJ=J@AEOKHANEJC  $NQJ@LQPO  0H=CPยนHECK?DOLNE?GรŠRAN>NUCC=J@ACH=Oร–>ANRยธR  -NEIAN  0FยธHRNAJCรŠN=J@AIA@LQPOAJ0PK)KPQO=J(

+QH=JOAN=NREAPPL=PAJPAN=PPRยนOPACOPยธP=P @NยธJAN=J@AB=O=@OUOPAIOKICANAJHQBPPยธP  BQGPOยธGANB=O=@IA@CK@EOKHANBรŠNIยนC=K?DDรŠC>N=J@OยธGANDAP 0PK1DANI3=NEK!L=OO=N =HH=PULAN=R>UCCJ=@ANRE@OยนRยธHJULNK@QGPEKJOKINAJKRANEJC=ROG=@=@AB=O=@AN  0UOPAIAPยธNLANBAGPRE@AJANCEQLLCN=@ANEJCPEHHHยนCAJANCE K?DL=OOERDQO !AJQJEG=EOKHANOGER=JD=NHยนCREGPK?DยธN@=IIBNEREHGAP>E@N=NPEHHAJOQJ@=N>APOIEHFรŠ  0KIUP>AGHยธ@J=@G=JREAN>FQ@=OJUCCCH=OIKO=EG J=PQNOPAJK?DLQPOER=HBNEGQHรŠN 5ยปKIE@R@CRXRSDLDS2SN3GDQL5@QHN#  +ยปRLDQOยผVVV RSN RDDKKDQQHMF2SN2B@MCHM@UH@ ! SDK  0PK1DANI3=NEK!QLLBUHHAN>N=J@GN=RBรŠN>UCCJ=@ANEGH=OONQP=J>ACNยธJOJEJCLยน=JP=HRยนJEJCOLH=J  &OKHANEJCAJยธN>N=J@OGU@@=@ยธRAJQJ@AN>UCCJ=PEKJOPE@AJ 


Fullskaliga försök gav intressanta resultat om brandutveckling i pendeltåg och tunnelbana

Tunnelbanesystem är en av de viktigaste transportinfrastrukturerna i en storstad. Även om Stockholm inte har drabbats hårt av större bränder i tunnelbanan, så har det inträffat bränder i andra länder som visar på både stora och ödesdigra konsekvenser. Det stora antalet resenärer, nivåskillnader och långa utrymningsvägar gör utrymning och räddningsinsatser komplicerade. Hur snabbt en brand utvecklas och vilka förhållande det blir i en

Artikelförfattare är Haukur Ingason, forskare på SP Brandteknik, Anders Lönnermark, forskare på SP Brandteknik samt Maria Kumm, doktorand på Mälardalens högskola.

54

vagn respektive tunneln är avgörande för huruvida resenärer ska kunna utrymma på ett säkert sätt eller inte. Det är en av huvudanledningarna till att fullskaleförsöken inom Metro-projektet genomfördes i september 2011. Mer information om själva Metro-projektet ges i faktarutan.

Unika fullskaleförsök

Försöken genomfördes i den övergivna Brunsbergstunneln två mil utanför Arvika. Tunneln är en 276 m lång enkelspårstunnel, vilken togs ur drift när en ny tunnel byggdes strax intill för att få en bättre bansträckning (med en större kurvradie). Fullskaleförsök är resurskrävande och ytterst få försök på tunnelbanevagnar eller tåg har genomförts internationellt. Försöken är unika på flera sätt, dels genom sitt upplägg med många samverkande discipliner som aktivt deltar och drar nytta av resultaten, dels genom att bagage användes som extra brandbelastning i försöken. Tidigare försök har genomförts utan att hänsyn tagits till det bagage som tas med på tågen och som eventuellt lämnas kvar i en utrymningssituation. Bränderna i Bakus tunnelbana 1995 och i bergbanetunneln i Kaprun 2000 visar att kvarlämnade kläder och bagage kan ha betydelse för brandförloppet. Branden i Daegu 2003 visar att ett helt tunnelbanetågset kan brinna upp när en brand väl får fäste. Inom ramen för Metro genomfördes därför, under ledning av Mälardalens

högskola, fältförsök på Stockholms pendeltåg och tunnelbana i samarbete med Storstockholms lokaltrafik (SL) och operatören MTR Stockholm, Kumm (2010). I undersökningen kartlades vad och hur mycket bagage passagerarna har med sig. Mälardalens högskola i samarbete med SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har sedan genomfört brandförsök i SP:s brandhall, där representativa väskor eldats för att få fram brandförlopp och brandeffekter. Att bagage också ökar risken för att en brand i en tunnelbanevagn ska sprida sig visar inte minst de försök som genomfördes i labbmiljö på SP sommaren 2011. Bagaget är en av de faktorer som är avgörande om branden kommer att gå till övertändning eller inte och vid fullskaleförsöken i Brunsbergstunneln i Arvika fanns bagage utplacerat motsvarande ett medelvärde på knappt fyra och ett halvt kilo på eller vid 82 procent av de tillgängliga sittplatserna, vilket var de värden som bland annat framkom från den ovan nämnda fältundersökningen i Stockholms tunnelbana. Väskorna som användes i försöken innehöll papper, plast och tyg i en representativ fördelning baserat på fältstudien.

Vagnar av typ X1

Till fullskaleförsöken ordnade Storstockholms lokaltrafik (SL) fram tre pendeltågsvagnar av typen X1 som har funnits i trafik i över 40 år. I figur 1 visas insidan av

Figur 1: Inredningen i en pendeltågsvagn av typen X1.

FOTO: ANDERS LÖNNERMARK

En brand i tunnelbanan ställer till stora problem för resenärer, operatörer och räddningstjänst. Historiskt har de bränder som inträffat i tunnelbanan i Stockholm varit små eller måttliga utifrån risk- och räddningsperspektiv. Inga människor har omkommit, men de få gånger bränder har inträffat blir räddningssituationen komplex och besvärlig. Genom forskningsprojektet (Metro) utvecklas bättre kunskap om hur tunnelbane- eller pendeltågsvagnar brinner. Genomförda fullskaleförsök i en tunnel visar att i värsta fall kan brandeffekten bli uppemot 80 MW från en vagn på ett fåtal minuter. Artikeln sammanställer resultat från försöken och sätter dem i relation till resultat från andra genomförda försök.

Bygg & teknik 6/12


Faktaruta: Metro-projektet

Metro-projektet handlar om brand och explosionssäkerhet i masstransportsystem under mark. Forskare och experter från nio olika organisationer i Sverige arbetar tillsammans (Mälardalens högskola, Lunds tekniska högskola, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, FOI Totalförsvarets forskningsinstitut, Högskolan i Gävle, Försvarshögskolan, Fortifikationsverket, Storstockholms brandförsvar och Storstockholms lokaltrafik (SL) i det treåriga projektet som avslutas med ett seminarium i Stockholm den 10 och 11 december 2012. I projektledningen för det samlade Metro ingår Mälardalens högskola, SP och Lunds tekniska högskola. Forskare samarbetar tvärvetenskapligt över organisationsgränserna och fullskaleförsök genomförs inom flera delområden; brand, explosion, utrymning och räddningsinsats. Budgeten för projektet är drygt 14 miljoner kronor med ett tilläggsprojekt på ytterligare 4,8 miljoner kronor. Projektet finansieras av SL, Formas (Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande), Brandforsk, Trafikverket, MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Fortifikationsverket. Metro-projektet består av sju olika arbetspaket: ● WP1 – Designbrand ● WP2 – Utrymning ● WP3 – Systematiskt brandskyddsarbete ● WP4 – Brandgaskontroll ● WP5 – Explosioner ● WP6 – Räddningstjänst ● WP7 – Projektledning.

X1-vagnen. Eftersom stickspåret med tunneln fortfarande är en del av det aktiva stamnätet kunde vagnarna transporteras ända från Stockholm till Brunsberg utan att någon gång lyftas från spåret. Däremot gjorde de ett längre stopp i Västerås för instrumentering och i ett fall ombyggnad för att invändigt efterlikna en C20-vagn (den nyare typ av vagn som används i Stockholms tunnelbana). Ombyggnaden inkluderade ett nytt obrännbart ytskikt av aluminiumplåt som lades över det gamla samt nya säten. De nya säten togs från en nyare pendeltågsmodell, X10, och är snarlika de säten som idag används på C20-tågen. Vid fullskaleförsöken genomfördes ett försök i veckan under fyra veckor. Efter ett inledande försök med brand under vagnen gjordes två fullskaliga brandförsök och ett avslutande explosionsförsök. De två stora brandförsöken genomfördes i två identiska

pendeltågsvagnar av X1-modell, med samma kompletterande brandbelastning i form av väskor, men med en väsentlig skillnad – den ena vagnen var ombyggd inuti enligt ovan. Bränderna i vagnarna startades med en mindre mängd bensin och efterliknade en anlagd brand i tåget. Temperatur, strålning, koncentrationer av olika gaser, röktäthet, lufthastighet och brandeffekt mättes på ett stort antal positioner i såväl vagnen som i själva tunneln. Totalt 139 olika mätningar genomfördes samtidigt. För att styra brandgaserna åt ett håll och möjliggöra brandeffektmätningar användes en stor mobil fläkt som projektet fått låna av räddningstjänsten Höga Kusten Ådalen.

Resultat från försöken

I första försöket placerades en balja med 3,2 liter heptan under vagnen. Uppmätta

FOTO: SP

Figur 2: En övertänd tredjedelsvagn i SP brandlaboratorium.

Bygg & teknik 6/12

laboratoriedata visar att den högsta brandeffekten låg omkring 500 kW och att heptanbranden varade i sex minuter innan den slocknade. Branden fick fäste i ytmaterial och smutspålagringar ovanför heptanbålet och fortsatte att brinna i ytterligare 13,5 minuter efter det att heptanbaljan slocknat. Det går emellertid inte att tala om någon brandspridning i egentlig mening. Tidigare försök gjorda av SP på uppdrag av SL år 2001 visar dock att det kan bli en brandspridning i materialet under vagnen, men branden vid det försöket släcktes innan den spred sig vidare. Vagnen som användes 2001 hade mer brännbart material under vagnen än den som användes 2011. I försöket i Brunsbergstunneln förekom också relativt hög lufthastighet som kan ha kylt ner brandgaserna så att inte branden spreds. I de två efterföljande testerna användes en mindre mängd bensin som hälldes ut på ett av sätena som fanns närmast förarhytten. Syftet var att efterlikna ett pyromandåd. Vid brandens början fanns tre dörrar öppna på ena långsidan för att efterlikna situationen när tåget står vid en plattform. Före fullskaleförsöken hade SP genomfört laboratorieförsök på uppdrag av Brandforsk, där det bland annat studerades hur mycket brännbart material som behövs i närområdet av tändkällan för att branden ska gå till övertändning. En tredjedel av längden av en vagn byggdes upp och placerades under en stor kalorimeter i SP brandlaboratorium. Sex försök genomfördes i en försöksuppställning där vagnens höjd och bredd överensstämde med den riktiga vagnen, och där en dörröppning ingick på en av sidorna. I ena änden fanns det vägg och i den andra änden var det fullt öppet, förutom en skiva som var 0,5 m djup och monterades från taket för att åstadkomma ett rökgaslager. I hörnet där branden initierades monterade 1 mm tjocka högtryckslaminatskivor (HPL) som var brännbara, men relativt svårantändliga. Säten från X1-tåg monterades i tredjedelsvagnen på motsvarande sätt som i verkligheten. Genom att variera tändkällans storlek och placering kunde man se vad som krävs för att få en lokal brand i hörnet av vagnen att övergå till övertändning. I figur 2 kan man se det ögonblick när tredjedelsvagnen blir övertänd. Branden måste alltså spridas från initialbranden till säten i närheten för att få den storlek som leder till övertändning. En mindre mängd bensin i kombination med brännbart väggmaterial och väskor utplacerade nära brandkällan och bra ventilation krävdes. Genom dessa laboratorieförsök kunde slutsatser dras angående de viktigaste parametrarna för att uppnå en övertändning i vagnen. Fullskaleförsöken genomfördes därför med förkunskap om detta beteende. I försöket med den vanliga inredningen av X1-vagnen utvecklades branden mycket snabbt och den blev övertänd på 55


fåtal minuter. I figur 3 visas en övertänd vagn av typen X1. En liter bensin ger ungefär 400 kW, men varaktigheten är väldigt kort, mindre än en minut. Det innebär att branden måste få fäste i väggmaterial och väskor innan dess om det ska kunna bli en fortsättning på brandutvecklingen. Den högsta brandeffekten uppmättes till 77 MW efter tretton minuter, Lönnermark, Lindström et al (2012). Att branden gick till övertändning så fort har med att göra att dörrarna stod öppna och att fönstren i andra delar av vagnen gick sönder väldigt snabbt. Även om försök på SP har visat att både väggmaterialet och säten i X1 har bra brandegenskaper så gick den till övertändning. Det är först och främst fyra parametrar som är avgörande här: ● Tändkällans storlek och typ ● Vägg- och takmaterial i hörnet där branden initierades ● Bagaget i närområdet av branden ● Dörrar som stod öppna. Att hela vagnen var fylld med bagage hade inte någon avgörande betydelse för övertändningen. De säten och det inredningsmaterial som fanns i vagnen i övrigt hade förmodligen räckt till en fortsatt övertändning. Däremot det faktum att det fanns bagage i närområdet av tändkällan hade stor betydelse för att branden kunde gå från lokal brand till övertändning. I det andra försöket flammade branden upp på samma vis som i det första försöket för att sedan snabbt gå ner i intensitet. Brandens intensitet var väldigt låg under en period av 103 minuter efter vilken branden snabbt började tillta i storlek. Då hade branden, förmodligen via golvet, spridit sig in i förarhytten längst fram i vagnen. Förarhytten hade en brännbar inredning och branden tilltog snabbt och blev övertänd efter några minuter. Det gjorde att branden inne i kupén började växa igen och efter 118 minuter från brandstart ökade effekten till nästan exakt samma brandeffekt som i

FOTO: PER ROLÉN

56

förra försöket, nämligen 77 MW. I figur 4 visas de uppmätta brandeffekterna för båda fullskaleförsöken med initialbrand inne i kupén, Lönnermark, Lindström et al (2012). Det intressanta med andra försöket är att branden inte tog sig initialt, utan övergick till en långsam golvbrand. Förutom olika säten, var den enda skillnaden mellan försöken den aluminiumplåt som låg över X1inredningsmaterialet som fanns kvar. Det gjorde att branden inte kunde växa till sig som i första försöFigur 4: De uppmätta brandeffekterna (MW) för ket. När väl gastemperatubåda fullskaleförsöken, rerna inne i kupén började Lönnermark, Lindström et al (2012). överstiga 600 °C efter 108 minuter så smälte aluminiumplåten bort, vilket gjorde att det gjorde analyser av de försök som har brännbara materialet bakom plåten bör- genomförts genom åren fram till år 2004 och kunde konstatera följande när det gäljade delta i brandförloppet. Försöken är otroligt intressanta med ler brandutveckling i tågvagnar, se SP AR hänsyn till vad som krävs för att branden rapport 2004:03, Ingason & Lönnermark ska gå till övertändning. Utan väskorna i (2004). Författarna rangordnade de viktinärområdet av branden hade en anlagd gaste parametrarna för brandutvecklingen brand inte lett till övertändning. Trots att enligt följande lista: väggmaterialet i X1 har en brandklass ● Brandtekniska egenskaper hos fönster(HL2) enligt det nya europeiska standar- glas och hur de sitter i fönsterramen den CEN/TS 45545-2 2009, så var vägg- ● Brandtekniska egenskaper hos beklädmaterialet nyckeln tillsammans med väs- nadsmaterial (vägg, tak och golv) och säten i vagnen samt mängd och placering korna till att en övertändning skedde. ● Typen av vagnkonstruktion (stål, aluErfarenhet från andra försök minium) De mest kända brandförsöken med tåg- ● Storlek och placering på brandkälla vagnar är utan tvekan Eureka-tunnelför- ● Dörröppningar och eventuella öppsöken, Ingason (1994), i början av nittio- ningar i tak talet. Relativt gamla tåg, jämfört med da- ● Fukthalten i materialet gens standard, visade att brandeffekten ● Eventuellt bagage. Efter försöken med Metro så kanske kunde variera mellan noll, då branden slocknade, till uppemot 47 MW. Brandut- listan behöver uppdateras. Den parameter vecklingshastigheten variereade också, som framför allt behöver lyftas upp är bamycket beroende på tillgång till syre. SP gage, men även dörröppningar. De är viktiga parametrar att ta hänsyn till vid bedömningen. Inga nya parametrar har uppdagats som skulle kunna läggas till listan, men försöken visar hur förändringar av olika parametrar kan påverka resultaten på ett viktigt och intressant sätt. Sedan SP-rapporten skrevs 2004 har ett antal försök genomförts för att studera olika aspekter att brandsäkerhet i tåg. SP genomförde på uppdrag av Brandforsk försök med skalmodeller (1:10). Försöken visade att brandeffekten kunde bli ungefär 35 till m45 MW i fullskala om alla fönster gick sönder relativt fort, Ingason (2005). I Australien genomfördes försök på delar av en vagn, White (2009). Den högsta brandeffekten uppskattades till omkring 11,5 MW. Branden utvecklades fort och uppnådde ungefär 8 MW brandeffekt efter ungefär fyra minuter och 11,5 MW efter omkring sju minuter. Nyligen genomfördes två intressanta förFigur 3: En övertänd X1-vagn efter ett fåtal minuter från tändning. sök med en tunnelbanevagn och en interBygg & teknik 6/12


Hunton växer!

ENERGISNÅLT SURFANDE MED PAROC ®

Nytt lager. I Borås finns nu vårt nya lager för att effektivisera och ge Dig snabbare och säkrare leveranser. Ny kapanläggning. Vi erbjuder lagerbalkar i standardlängder samt exaktkapade och bearbetade lättbalkar & LVL-balkar. Från lagerförda dimensioner kapar vi exakt i önskad längd. Med urtag etc enligt Dina önskemål.

Hunton I-Bjelken

Nu är nya paroc.se här. En viktig webbplats för dig som snabbt vill hitta information om brandsäkra och energikloka isoleringslösningar för att underlätta vardagen. Du hittar komplett information och dokumentation om våra produkter och lösningar men också hjälpmedel som broschyrer, dwg-filer, beräkningsprogram och anvisningar. Och letar du efter aktuell teori, gällande standarder eller lagkrav behöver du inte heller surfa längre än till vår nya webbplats. Välkommen till nya paroc.se

Hunton I-Bjelken är en lättbalk uppbyggd av LVL i flänsarna och hård träfiberskiva i livet. Det ger en konstruktionsbalk som är lätt att hantera och bearbeta och i kombination med hög styrka, styvhet och formstabilitet ger ökade spännvidder jämfört med konstruktionsvirke.

Har du en smartphone med QR-läsare - scanna rutan här intill så kommer du direkt till nya paroc.se.

Ring så berättar vi mer om vad detta innebär för Dig i effektivt och ekonomiskt byggande. Mats Blomberg: 070-940 75 78 Leif Lamberg: 070-940 48 95

www.hunton.se Bygg & teknik 6/12

57


cityvagn från Korea, Hadjisophocleous, Lee et al (2012). Vagnarna var drygt 20 meter långa och hade en brandbelastning på 25 GJ respektive 50 GJ. I försöket med tunnelbanevagnen var alla tre dörrar på ena sidan öppna (som i Metro-försöken). Tändkällan bestod av en gasolbrännare som genererade 75 kW i tre minuter för att sedan ökas till 150 kW under ytterligare tre minuter. Branden växte långsamt i början av försöket, men efter cirka fem minuter ökade tillväxthastigheten och branden växte upp till 52 MW efter 7,5 minuter. Intercitytåget brann på ett lite annorlunda sätt. Det tog sig fortare än för tunnelbanetåget, men branden växte upp till ungefär 10 till 15 MW inom femton minuter, för att sedan snabbt växa igen upp till 32 MW vid tjugo minuter från tändning. Brandutvecklingen styrdes av hur fönstren gick sönder.

Sammanfattningsvis

Brandförsöken visar att den maximala brandeffekten varierar mellan 32 MW till 80 MW för tunnelbanevagnar. Tiden till maximal brandeffekt kan variera kraftigt alltifrån ett fåtal minuter upp till över 100 minuter. De viktigaste parametrarna är tändkällans storlek, vilket brännbart material som finns i närområdet av branden (väggmaterial, bagage, säten etcetera) och ventilationsförhållandena i vagnen. Även om vagnen har hög brandteknisk klass-

ning så kan olyckliga omständigheter leda till kraftig och snabb brandutveckling. Det bör dock sägas att det inte är så lätt att få en vagn att gå till övertändning förutsatt att brandkällan inte är alltför omfattande. Det är en kedja av sammanhängande parametrar som leder till en övertändning av en vagn. Det är också tydligt att det finns olika fall av brandutvecklingskurvor, nämligen den snabba brandutvecklingen som resulterar i väldigt höga brandeffekter, den mer långsamma som styrs av hur fönster går sönder med måttliga nivåer på brandeffekten och slutligen de fall där branden växer till sig i början men på grund av att olika parametrar inte samverkar självdör branden så småningom. Metro-försöken har öppnat upp och förbättrat förståelsen för hur olika bränder utvecklas i tåg. Det är vår förhoppning att vi kan föreslå tre typer av dimensionerande bränder, där hänsyn tas till de olika styrande parametrarna. Resultat från hela Metro-projektet kommer att presenteras vid ett seminarium i Rosersberg utanför Stockholm den 10 och 11 december 2012. För mer information om seminariet gå in på projektets hemsida (www. metroproject.se). ■

Referenser

Hadjisophocleous, G., D. H. Lee, et al (2012). Full-scale Experiments for Heat

Release Rate Measurements of Railcar Fires. International Symposium on Tunnel Safety and Security (ISTSS), New York, SP Technical Research Institute of Sweden. Ingason, H. (1994). Heat Release Rate Measurements in Tunnel Fires. International Conference on Fires in Tunnels, Borås, Sweden, SP Swedish National Testing and Research Institute. Ingason, H. (2005). Model Scale Railcar Fire Tests. Borås, SP Swedish National Testing and Research Institute. Ingason, H. & A. Lönnermark (2004). Brandbelastning och brandscenarier för vägtunnlar. Borås, SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut. Kumm, M. (2010). Carried Fire Load in Mass Transport Systems – a study of occurrence, allocation and fire behavior of bags and luggage in metro and commuter trains in Stockholm. Västerås, Sweden, Mälardalen University. Lönnermark, A., J. Lindström, et al (2012). Large-scale Commuter Train Tests – Results from the METRO Project. Proceedings from the Fifth International Symposium on Tunnel Safety and Security (ISTSS 2012), New York, USA, SP Technical Research Institute of Sweden. White, N. (2009). Fire Development in Passenger Trains – PhD Thesis, Victoria University, Australia.

We have a burning passion for fire protection

Mer än 100 års erfarenhet av säkerhetstänkande. Brand och Risk - nu även i Lund sç sç sç sç

Borlänge Gävle Göteborg Helsingborg

sç sç sç sç

Linköping Lund Malmö Stockholm

www.afconsult.com

58

Bygg & teknik 6/12


Brandskydd under byggtiden – är det nödvändigt? Flera parallella lagstiftningar ställer krav på brandskyddet i färdigställda byggnader och dess verksamheter. Brandskyddet under byggtiden däremot regleras i princip bara av arbetsmiljölagstiftningen. Visst är brandskydd en arbetsmiljöfråga men lyckligtvis kan man konstatera att det är ovanligt att människor skadas eller omkommer till följd av bränder, på byggarbetsplatser i Sverige. Bilden är en annan när det gäller egendomsskador. En brand i en nybyggnad eller en brand vid ombyggnad blir med stor sannolikhet en dyr historia. Brinner gör det ganska ofta, som nedanstående exempel kan vittna om. Huruvida det brinner mer eller mindre i framtiden, kanske du kan påverka. Försäkringsgivare och byggherrar behöver ställa tydliga krav på aktörerna i byggprojekten. Här följer några exempel på bränder på byggarbetsplatser under senare tid. ● Uddevalla i december 2011. Brand i gasflaskor vid bygge av varuhus. E6:an stängs av. ● Mariestad i augusti 2011. Nybyggnad av sexvånings flerfamiljshus. I samband med hetarbete på tak antänds isoleringsmaterial av cellplast. Branden sprider via fönster in i två lägenheter och antänder träkonstruktioner. Skadekostnad, minst åtta miljoner kronor. ● Lund i juni 2011. Vid takläggning av ny saluhall antänds isoleringsmaterial av cellplast. Branden blir omfattande och medför stora skador på betongkonstruktionen. ● Huskvarna i juni 2011. Omfattande brand uppstår i fasadisoleringen av cellplast vid svetsarbeten i samband med montering av balkongelement. ● Kiruna i maj 2011. 700 kubikmeter cellplastisolering till ett värde av 300 000 kronor brann upp vid skolbygge. Trolig brandorsak, anlagd brand. Artikelförfattare är Lars Brodin, brandingenjör, Brandskyddsföreningen Sverige, Stockholm. Bygg & teknik 6/12

Söderhamn i april 2011, Forsbackabron. Plaströr som skulle användas till elkablar som ska dras under bron, började brinna och det blev kraftig rökutveckling. ● Malmö i april 2011. Emporiabygget vid Malmö arena. Brand uppstod i isoleringsmaterial av cellplast i samband med svetsningsarbete, orsakade kraftig rökutveckling. En byggnadsarbetare rökskadad. ● Norrevångshallen i Eslöv, juni 2010. I samband med takrenovering antänds totalt cirka femton ton cellplast. Skyddssys●

temen är delvis satta ur funktion, vilket leder till en totalskada. Någon djupare analys behövs knappast för att konstatera att heta arbeten och byggkomponenter av cellplast är en olycklig kombination. Takläggning är uppenbarligen ett särskilt kritiskt arbetsmoment. Försiktighetsåtgärder utöver det vanliga krävs när heta arbeten ska utföras i konstruktioner med cellplast. Anlagd brand och upplag av cellplast är en annan olycklig kombination. Här handlar det framförallt om att cellplast

Under kategorin brandorsaker/brandstiftare är heta arbeten och anlagda bränder stora bovar i dramat. Cellplast är ett lättantändligt byggmaterial som kan ge upphov till svårkontrollerade bränder. 59


och annat lättantändligt material inte ska vara åtkomligt för obehöriga och att förvaring inte sker för nära byggnader.

Översikt av lagar och regelverk

Lagen om skydd mot olyckor. I lagen om skydd mot olyckor hamnar byggarbetsplatser i en gråzon. Byggarbetsplatser undantas inte i lagstiftningen, men skyldigheter för den enskilde riktar sig till ägare eller nyttjanderättshavare av byggnader och andra anläggningar. Vid ombyggnader då ordinarie verksamhet bedrivs och då en ny byggnad tas i bruk är lagen fullt tillämplig. Arbetsmiljölagen. Brandskyddet under byggtiden är till viss del en arbetsmiljöfråga. Framförallt är det i föreskriften AFS 1999:3 om Byggnads- och anläggningsarbete som brandskyddsrelaterade krav kan återfinnas Byggherren, eller en uppdragstagare som övertagit byggherrens ansvar, ska utse dels en byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering (BAS-P), dels en byggarbetsmiljösamordnare för utförandet av arbetet (BAS-U). I många fall bör det vara rimligt att dessa personer även hanterar brandskyddet. Plan och bygglagen. Plan- och bygglagen har huvudfokus på att byggnaden som slutprodukt ska bli säker och ändamålsenlig. Lagen slår fast att ett byggnadsverk inte får tas i bruk i de delar som omfattas av ett startbesked förrän byggnadsnämnden har gett ett slutbesked, om inte byggnadsnämnden beslutar annat. Om ett byggnadsarbete äventyrar en byggnads hållfasthet eller medför fara för människors liv eller hälsa kan byggnadsnämnden förbjuda att arbetet fortsätter. Byggnadsnämnden kan också förbjuda den som äger eller har nyttjanderätt till ett byggnadsverk att använda hela eller delar av byggnadsverket, om det finns brister som kan äventyra säkerheten för dem som uppehåller sig i eller i närheten av

60

byggnadsverket, eller det inte finns förutsättningar för att ge slutbesked. Lagen om brandfarliga och explosiva varor. På byggarbetsplatser används brandfarliga gaser, vätskor och i vissa fall explosiva varor. Tillstånd från kommunen krävs i regel för hanteringen beroende på mängder och användningssätt. Tillstånd behövs inte för hantering av brandfarliga gaser och vätskor på byggarbetsplats eller vid anläggningsarbete som pågår under högst sex månader. Övriga regelverk. Krav på brandskydd kan också ställas med hänvisning till andra regler. De kan då handla om branschregler, standarder, normer eller rekommendationer. Kraven på att reglerna ska följas kommer från exempelvis byggherren eller en försäkringsgivare. Här följer några exempel på regler som berör brandskyddet på byggarbetsplatser. AF AMA. I dessa branschregler ställs krav på att entreprenören ska tillhandahålla en namngiven fysisk person som ska ansvara för samordningen av samtliga tillståndsansvarigas arbetsuppgifter samt för samordningen av brandskyddet på arbetsplatsen. Vidare fastställs ett krav på att Brandskyddsföreningens och försäkringsbranschens regler för Brandfarliga Heta Arbeten ska följas. Reglerna är under översyn och i det nya remissförslaget finns en hänvisning till Brandskyddsföreningens rekommendation om brandskydd på byggarbetsplatser. Regler för Brandfarliga Heta Arbeten. Brandskyddsföreningens och försäkringsbranschens regler för Brandfarliga Heta Arbeten ställer krav på säkerhetsåtgärder när arbeten sker med verktyg och utrustningar som genererar höga temperaturer i miljöer där brand kan uppstå. SEK 415 – Tillfälliga elanläggningar. Svenska Elektriska Kommissionens rekommendationer avseende planering, skyddsåtgärder, materialval, uppbyggnad

Diskussioner har förts de stora byggentreprenörerna i arbetet med att ta fram Brandskyddsföreningens rekommendation om brandskydd på byggarbetsplatser.

samt kontroll, skötsel och underhåll av tillfälliga elanläggningar, speciellt sådana som uppförs i samband med byggnadsoch anläggningsverksamhet

Vem gör vad?

Arbetsmiljöarbetet är numera relativt tydligt reglerat i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Byggherren, eller en uppdragstagare som övertagit byggherrens ansvar, ska utse dels en byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering (BAS-P), dels en byggarbetsmiljösamordnare för utförandet av arbetet (BASU). Särskild kompetens krävs för rollen som byggarbetsmiljösamordnare. BAS-P ska ansvara för att en arbetsmiljöplan för hela byggobjektet tas fram innan byggarbetsplatsen etableras. Brandskyddet kan ingå som en del i arbetsmiljöplanen. När bygget har startat ska BAS-U svara för samordningen av arbetsmiljöfrågorna på byggarbetsplatsen. BAS-U ska göra de anpassningar som behövs i arbetsmiljöplanen, så att den stämmer överens med hur man arbetar. Brandskyddet är delvis en fråga om arbetsmiljö. Diskussioner har förts med representanter för de stora byggentreprenörerna i arbetet med att ta fram Brandskyddsföreningens rekommendation om brandskydd på byggarbetsplatser. I dessa diskussioner har jag uppfattat det som att den generellt bästa lösningen bör vara att BAS-P och BAS-U även hanterar brandskyddsfrågorna. Väljer man en sådan lösning är det viktigt att vara medveten om att brandskyddet till viss del är ett tillläggsuppdrag för BAS P/U då brandskyddet inte enbart är en arbetsmiljöfråga utan även handlar om att förhindra eller begränsa egendomsskador till följd av bränder.

Arbetsuppgifter

Vissa uppgifter är det rimligt att alla på byggarbetsplatsen ska kunna klara av som exempelvis: ● följa de regler och rutiner som är fastställda i plan för brandskydd under byggtid ● åtgärda och/eller rapportera brandrisker som upptäcks ● utrymma ur byggnaden när utrymningssignal ges ● rädda personer i fara om det inte medför risk för eget liv ● varna personer på platsen med hjälp av den utrustning som finns tillgänglig ● larma samhällets resurser (larmnummer 112) ● släcka en mindre brand med hjälp av tillgänglig brandsläckningsutrustning. Andra uppgifter behöver fördelas på särskilt utsedda personer som: ● samordning av brandskyddsarbetet (inklusive tillståndshantering för heta arbeten) ● egenkontroll Bygg & teknik 6/12


● föreståndare av brandfarlig/explosiv vara enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor ● utrymningsledare (i vissa fall).

Dokumentation

Någon separat dokumentation för brandskyddsarbetet på byggarbetsplatsen är inte alltid nödvändig. Det går att använda sig av arbetsmiljöplanen, APD-planen och annan dokumentation, där relevant redovisning av brandskyddet förs in. Om en sådan lösning väljs kan det vara bra att ha en sammanställning som visar var dokumentationen över brandskyddet går att återfinna.

Vad gör Brandskyddsföreningen?

Det är kanske ofrånkomligt att byggarbetsplatser präglas av en viss oordning men det är inte rimligt att byggnader brinner ned och orsakar stora kostnader på grund av okunskap. Brandskyddsföreningen har på senare tid gett ut rekommendationerna Brandskydd på byggarbetsplatser och Brandskydd byggbodar som kan utgöra underlag för ett systematiskt brandskyddsarbete. Förutom Heta arbeten-utbildningarna erbjuder vi utbildningen Brandskydd på byggarbetsplatser. Till följd av att utbildningen är framtagen i samarbete med övriga brandskydds-

Bygg & teknik 6/12

föreningar i Europa, erhåller deltagarna ett CFPA-certifikat med giltighet i övriga Europa. Kombinationen av heta arbeten och cellplast i byggnadskonstruktioner har visat sig leda till bränder. I nästa utgåva av publikationer och utbildningar om heta arbeten som kommer 2015, läggs mer fokus på problematiken med cellplast i byggnadskonstruktioner. Om det visar sig att aktörerna inom byggbranschen har behov av en certifiering för brandsäkrare byggarbetsplatser kan Brandskyddsföreningen bidra med att ta fram ett system för en sådan certifiering. Framför allt är vårt budskap att den som beställer en byggnad också ska ställa krav på att brandskyddet är systematiskt även under byggtiden.

Ställ krav på brandskyddet

Byggherren som har det övergripande ansvaret för byggarbetet bör vara tydlig med vilka krav som ställs på brandskyddet. Följande bör finnas med på kravlistan: ● Att det finns en ansvarsfördelning. Vem gör vad i fråga om samordning, egenkontroll med mera i byggprojektets olika skeden. ● En kontinuerlig riskhantering. Samordningsansvarig för brandskyddet och entreprenörer behöver kommunicera vil-

Exempel på regler och rutiner: Åtgärder mot anlagd brand Brandfarliga vätskor och gaser Explosiva varor Brandfarliga heta arbeten Strömförsörjning och utrustning Förvaring av byggmaterial och avfall ● Byggbodar ● Rökning ● Alarmering ● Utrymning ● Tillbudsrapportering ● ● ● ● ● ●

ka brandrisker som finns/förs in, på byggarbetsplatsen och hur de ska hanteras. ● Att det finns dokumenterade regler och rutiner. Med utgångspunkt från riskerna skapas regler och rutiner som ska minimera sannolikheten för eller konsekvenserna av en brand ● Att det finns system för utbildning och information. Systemet behöver säkerställa att alla har tillräcklig kompetens för att kunna hantera sina risker och känner till vilka regler och rutiner som gäller på byggarbetsplatsen. ● Att det finns system för egenkontroll. Ett systematiskt arbetssätt förutsätter någon form av kontrollsystem som gör att brister kan upptäckas och rättas till. I regel behövs en dokumentation som underlag för vad som ska kontrolleras. ■

61


Brandsäkra trähus 3 – nordisk-baltisk handbok En ny och totalt omarbetad tredje version av handboken Brandsäkra trähus kommer ut i höst. Den har tagits fram inom ett nordiskt-baltiskt projekt med stöd av Nordisk InnovationsCenter (NICe). Ledande experter och forskare i samtliga länder har deltagit i arbetet, vilket garanterar kvalitet och relevans. Den ges först ut på svenska, översättningar till andra språk planeras. Brandsäkra trähus 3 ger kunskap och vägledning om alla aspekter som är viktiga för att kunna konstruera, dimensionera och utforma olika konstruktionsdetaljer för brandsäkra trähus. Den innehåller också den senaste informationen om europeiska och nationella regelverk. Handboken är skriven för projekterande arkitekter och konstruktörer. Den kan också användas av myndigheter och räddningstjänster, i undervisning samt av produktutvecklare inom bygg- och träindustri. Handbokens syfte är att ge praktisk vägledning och råd om dimensionering av träkonstruktioner och träprodukter för att uppfylla krav på brandsäkerhet i de nordiska och baltiska länderna med europeiska klasser och dimensioneringsmetoder, både enligt Eurokod 5 och enligt nya be-

räkningsmetoder som ännu inte ingår i Eurokod 5. Detaljlösningar är dessutom mycket viktiga, vilket betonas särskilt. Handboken visar främst möjligheterna att bygga flervåningshus med ökad träanvändning, men den är naturligtvis tilllämplig även för lägre byggnader. Anvisningarna är främst inriktade mot bostäder, men många lösningar är generella. Handboken täcker användning och krav som är direkt relaterade till träanvändning. För mer generell teknisk vägledning hänvisas till övergripande handböcker om brandteknisk dimensionering. Brandprovningsmetoder och klassificeringssystem har harmoniserats i Europa, men regelverken är fortfarande nationella. De europeiska systemen existerar på ett tekniskt plan, men brandsäkerheten styrs av nationella lagar, vilket innebär att brandsäkerheten ligger på ett politiskt plan. Nationella brandbestämmelser kommer därför att kvarstå, men den europeiska harmoniseringen är en bra gemensam grund för mer enhetliga nationella bestämmelser. En europeisk handbok för brandsäkerhet i träbyggnader har nyligen publicerats, som tillämpar de europeiska systemen på träbyggande. Den nordiskbaltiska handboken innehåller mer information om brandbestämmelser, konstruktioner, material och fler praktiska exempel.

Nyheter

De främsta nyheterna i Brandsäkra trähus 3 är: ● Nya metoder att beräkna brandmotstånd hos träkonstruktioner, både avskiljande och bärande, som ännu inte finns med i Eurokod ● Detaljerad information om brandklasser för trä som ytmaterial enligt europeiska system ● Beklädnader av trä med brandskyddande förmåga, så kallade K-klasser ● Ny metodik att utvärdera tekniska byten vid installation av sprinkler ● Nya system att bedöma brandskyddat trä, långtidsbeständighet och utförande i praktiken ● Brandskyddsdokumentation för höga trähus ● Brandskydd på byggarbetsplatser.

Innehåll Artikelförfattare är Birgit Östman, Jürgen König, Alar Just och Joachim Schmid, SP Trä, Stockholm.

62

Handboken inleds med generell information om regelverk, europeiska system för brandsäkerhet i byggnader och brandskyddskrav i de nordiska och baltiska länderna. Därefter följer ett kapitel om

Den nordisk-baltiska handboken Brandsäkra trähus 3. SP Rapport 2012:18.

brandteknisk dimensionering av byggnader, med funktionsbaserad dimensionering och exempel på brandteknisk dimensionering. Där finns också exempel på träbyggprojekt från de nordiska och baltiska länderna. De följande kapitlen behandlar specifikt trärelaterade frågor: ● Brandmotstånd hos träkonstruktioner ● Detaljlösningar och speciella konstruktioner ● Trä som synligt material ● Kvalitet på utförande, kontroll och underhåll.

Träbyggnadsprojekt i Norden och Baltikum

Några större träbyggnadsprojekt i de nordiska och baltiska länderna presenteras i handboken tillsammans med huvudprinciperna för den brandtekniska dimensioneringen. Följande byggprojekt ingår bland annat: ● Bostadsområde och golfklubb i Estland ● Kontorsbyggnad i Finland ● Plywoodfabrik i Lettland ● Skolbyggnad och fjällstation i Norge ● Flervånings bostäder, nya våningsplan på befintlig byggnad och bilparkering i Sverige.

Brandmotstånd hos träkonstruktioner

Både brandavskiljande och bärande träkonstruktioner ingår med beräkningsmetoder enligt branddelen i Eurokod 5 och Bygg & teknik 6/12


Utan sprinkler

Med sprinkler

Bärande träkonstruktion

Träfasad

≥ 5 våningar ≤ 2 våningar

3 till 4 våningar Ingen information

Exempel på nationell acceptans av trä i byggnader i de nordiska och baltiska länderna enligt förenklad dimensionering 2012. OBS: I Finland accepteras träfasader utan sprinkler upp till fyra våningar endast i byggnader med stomme av betong eller stål. I Sverige måste sprinklade hus med träfasad ha obrännbar fasad på nedersta våningen.

FOTO:METSÄ GROUP

Kontorsbyggnad helt i trä i Tapiola, Esbo, Finland.

därutöver nya beräkningsmetoder från den senaste forskningen som är potentiella underlag för framtida revideringar av Eurokod 5. I båda fallen ges dessutom många exempel på träkonstruktioner med beräknat brandmotstånd. För avskiljande träkonstruktioner hänvisas till branddelen i Eurokod 5, där den informativa bilagan E ger en additionsmetod. Det totala brandmotståndet är summan av bidragen från de olika materialskikten

(beklädnadsskivor, tomma eller isolerade hålrum) med hänsyn till värmeöverföring i olika riktningar och skiktens funktion och interaktion. Dessutom presenteras en ny och förbättrad additionsmetod. Den baseras på omfattande experimentella resultat och beräkningar och kan behandla träkonstruktioner med ett obegränsat antal materialskikt, som är sammansatta av gipsskivor, träskivor, eller kombinationer av dessa. För bärande konstruktioner hänvisas till branddelen i Eurokod 5 och andra delar av eurokoderna. Dessutom presenteras beräkningsmetoder för nyare typer av träkonstruktioner som ännu inte finns med i Eurokod 5. Det gäller främst massiva korslaminerade träskivor som används som vägg- och bjälklagselement samt Ibalkar, som behöver skydd av flänsar för att behålla sin bärförmåga vid brand (se artikel i Bygg & teknik 6/2011). En annan nyhet är att brandegenskaperna hos gipsskivor måste beaktas, eftersom de termiska och mekaniska egenskaperna vid brand är otillräckligt beskrivna i europeiska standarder, till exempel EN 520. Dessa egenskaper är mycket viktiga för nedfall av gipsskivor vid brand och för konstruktionens bärförmåga. Tid till nedfall finns i Eurokod 5 för gipsskivor typ A och H, men måste för typ F fastställas genom provning, och data ska tillhandahållas av varje producent. Men något gemensamt europeiskt system finns för närvarande inte. De nya beräkningsmetoderna och de informativa bilagorna till eurokoderna kan användas i Sverige, men kan behöva godkännas av behörig myndighet i andra länder, till exempel Finland.

Beklädnader av trä med brandskyddande förmåga

Träbaserade skivor, träpanel och beklädnader kan uppfylla de europeiska K-klasserna för brandskyddande förmåga. Klasserna baseras på provning av brandmotstånd och den huvudsakliga parametern är temperaturen bakom skivan efter olika tider. Tre nivåer har definierats: 10, 30 och 60 minuter. Kriterierna för klassificering av träprodukter baseras huvudsakligen på skivans tjocklek. K210 används i de nordiska länderna tillsammans med ytskiktsklass B-s1,d0 för att beteckna det som tidigare kallades tändskyddande beklädnad i Boverkets byggregler (BBR). Gipsskivor har traditionellt uppfyllt denna brandklass. Nu finns även andra produkter, till exempel brandskyddat trä, med klass K210/Bs1,d0.

Tekniska byten i sprinklade byggander Exempel på korslaminerad träplatta för bjälklag eller väggelement. Bygg & teknik 6/12

En ny metod för att verifiera tekniska byten vid installation av sprinkler genom analytisk dimensionering har nyligen utvecklats. Både boendesprinkler och kon63


Identifiering av tillägg och avvikelser från förenklad dimensionering. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Avvikelser från förenklad Del av brandskyddet enligt BBR och EKS dimensionering ––––––––––––––––––––––––––––––– Tillägg Avsteg ––––––––––––––––––––––––––––––– T1 T2 T3 A1 A2 A3 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 5:3 Möjlighet till utrymning vid brand ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 5:4 Skydd mot uppkomst av brand ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 5:5 Skydd mot brand- och brandgasspridning inom byggnad ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 5:6 Skydd mot brandspridning mellan byggnader ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 5:7 Möjligheter till räddningsinsats ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– EKS Bärförmåga vid brand ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– ventionella sprinkler (automatisk vattensprinkler enligt BBR) ingår. För att kunna utnyttja sprinklersystemet till fullo presenteras sprinklerns funktionsdata tillsammans med en ny uppsättning av acceptanskriterier för sprinklade byggnader. Vägledning ges för specifika dimensioneringssituationer där sprinkler kan möjliggöra andra dimensioneringsalternativ: − Begränsning av brandens tillväxt − Begränsning av rökspridning inom brandcellen där branden startar − Begränsning av brand- och rökspridning inom en byggnad och förhindrande av strukturell kollaps

64

− Förhindrande av brandspridning mellan byggnader. Ett hjälpmedel i form av en matris har utvecklats för att analysera balansen mellan tillagda brandskyddssystem, i detta fall sprinkler, och avvikelser, se tabell. Den nya verifieringsmetoden har använts i fem genomarbetade fallstudier, där brandsäkerheten i byggnader har verifierats med analytisk dimensionering med sprinklerinstallation som kompensation för avsteg från förenklad dimensionering i följande fall: 1. Brännbara ytskikt i flerbostadshus 2. Förlängt gångavstånd till utrymningsväg i en affärslokal 3. Minskat krav på brandteknisk klass för fönster i kontorsbyggnad 4. Brännbar fasad i flerbostadshus 5. Kombinationer av flera tekniska byten i kontorsbyggnad. Verifieringen har utförts genom kvalitativ analys, scenarioanalys och kvantitativ analys. Fallstudierna är fiktiva, men de använder uppgifter som är relevanta för den aktuella dimensioneringssituationen. Projektörer som är vill tillämpa principerna från fallstudierna i egna projekt kan använda dessa uppgifter och metoder som inspiration och vägledning. Projektören måste Hålrum och dolda utrymmen som kräver brandstopp. dock försäkra sig

om att uppgifterna är relevanta och tilllämpbara för de aktuella fallen.

Detaljlösningar och speciella konstruktioner

Byggnadtekniska detaljer är viktiga för träbyggnaders brandsäkerhet och en stor utmaning. Träkonstruktioner har ett förutsägbart brandtekniskt beteende, men konstruktionsdetaljer måste utformas noggrant för att kunna säkerställa byggnadens brandsäkerhet. Många exempel ges i handboken. Brandstopp måste installeras i hålrum för att hindra att dolda bränder sprids. Konstruktioner utan hålrum (till exempel fullisolerade) rekommenderas i första hand. Genomföringar såsom ventilationskanaler, rör och ledningar får inte försämra brandmotståndet. Brandstopp i ventilerade konstruktioner, såsom ytterbeklädnad eller vindar, måste tillåta ventilering. Takfoten får inte minska brandmotståndet. Takfotskonstruktioner och ventilationsöppningar måste utformas så att de klarar utvändig brandpåverkan. Två oberoende utrymningstrappor bidrar till att rädda liv i alla byggnader. En enda trappa innebär en risk och kan endast rättfärdigas om andra brandskyddsåtgärder vidtas, till exempel installation av sprinkler.

Synligt trä

Synliga träytor specificeras och uppskattas mer och mer av konstruktörer och arkitekter. Ny viktig information om träprodukters brandegenskaper enligt de europeiska systemen har publicerats. Träprodukter tjockare än cirka 10 mm uppfyller normalt klass D, men densitet, skarvar, underlag, luftspalt bakom träprodukten och ytprofiler kan också påverka klassificeringen. Produkter med känd och stabil funktion kan klassificeras som grupp genom en särskild process som kallas klassificering utan ytterligare provning, Classification Without Further Testing (CWFT). Den har använts för träprodukter som har förutsägbara och välkända brandegenskaper. CWFT-klassningen av ytskikt har tilllämpats på fem olika träprodukter: Träbaserade skivor, konstruktionsvirke, limträ, träpaneler och trägolv. Alla dessa fall ingår i handboken.

Träfasader

För fasader finns inget europeiskt system och inte heller något gemensamt nordiskt synsätt, men brandscenarier, krav och riskvärdering för träfasader presenteras. Brandkrav på fasadmaterial betingas av risk för spridning av rumsbrand eller utvändig brandrisk. Den värsta brandexponeringen för fasaden kommer från en brandcell med övertänd brand, där branden kan spridas genom ett krossat fönster till andra brandceller i våningarna ovanBygg & teknik 6/12


Böckerna som kan släcka bränder. Brandskydd. Varje år omkommer över hundra personer i brand. Dessutom går materiella värden för miljarder upp i rök. Här är litteraturen som kan förebygga katastrofer.

Brandskyddshandboken 2012.

Brandskydd 2012.

950 kr + moms.

590 kr + moms.

459 kr + moms.

Boken förtydligar BBR:s brandskyddsavsnitt. Boken kan användas för praktisk dimensionering och verifiering av brandskyddet för nya och existerande verksamheter. Brandskyddshandboken vänder sig till byggingenjörer och arkitekter för en grundläggande inblick i brandskyddsteknisk projektering.

Boken är en teknisk redovisning och vägledning, med fokus på projektering av brandskydd för byggnaders ventilationssystem och brandgaskontrollsystem. Bland annat behandlas avsnitt som ventilationssystem med olika branddriftsfall och termisk och mekanisk brandgasventilation.

En ökad utrymningssäkerhet för personer med funktionsnedsättning är inte oöverstiglig ens vid ändring av byggnader med högt kulturvärde. Utrymning för alla visar på fallstudier samt tekniska råd och anvisningar för byggande, förvaltning, underhåll och tillsyn. Finns även som e-bok (370 kr + moms)

Sprinklersystem – Regler och Standard 2011

Sprinklerhandboken 2012

Regler för boendesprinklersystem. SBF 501:1

2 085 kr + moms. Sprinklersystemet måste underhållas för att säkerställa att det fungerar. Annars riskeras både personsäkerhet och stora ekonomiska skador. Boken riktar sig till alla som är inblandade i inköp, konstruktion, installation, provning, besiktning, godkännande, användning och underhåll av automatiska vattensprinklersystem.

769 kr + moms. För att utforma en sprinkleranläggning korrekt behöver man förstå hur en mängd regelverk hänger samman och vad olika skrivningar har för innebörd. Den här boken är avsedd att förklara såväl grundläggande begrepp som vilka lösningar som ska tillämpas när flera regelverk behöver läsas tillsammans.

byggtjanst.se – bygg- och fastighetsproffsens egen bokhandel.

Utrymning för alla.

220 kr + moms. En svensk (och nordisk) standard för utformning av boendesprinklersystem har publicerats och det hänvisas till den i bland annat de nya byggreglerna. Boken hänvisar till att standarden ska följas men kompletterar även med krav på de personer och företag som involveras i processen.


för. Fasadbeklädnaden ska därvid inte bidra till brandspridningen längs fasaden. Flammorna ut från fönster i ett övertänt rum är normalt så kraftiga att fönstret rakt ovanför utsätts för en mycket kraftig brandpåverkan oberoende av fasadmaterial. Detta betraktas som en accepterad risknivå i byggreglerna. Vid användning av träfasad gäller det därför främst att inte öka brandpåverkan på fönstret två våningar ovanför brandrummet och att minska risken för brandspridning till takfot. Generellt kan brandrisken för fasader i trä och andra brännbara material i flervåningshus minskas genom att: − begränsa användningen av brännbart material på fasadens ytskikt − ändra positionen på det brännbara materialet på fasadens ytskikt − använda brandskyddat trä (långtidsbeständighet och underhåll måste utvärderas) − montera brandklassade fönster (stängda; får öppnas endast med nyckel) − installera sprinkler i byggnaden för att förhindra övertändning och efterföljande brandpåverkan på fasaden, som också ger andra fördelar. Boverkets byggregler BBR 19 kräver obrännbart fasadmaterial på bottenvåningen.

Brandskyddat trä

Brandskyddande behandling kan förbättra träprodukters brandegenskaper och de kan uppfylla ytskiktsklass B, som är den högsta möjliga brandklassen för brännbara byggprodukter. Synligt trä kan därmed användas i större utsträckning, både som ytskikt på innerväggar och innertak och som ytterbeklädnad, till exempel i fasader, men brandegenskapernas långtidsbeständighet måste verifieras, särskilt vid utomhusanvändning. Nya kontrollsystem för att verifiera den praktiska användningen håller också på att introduceras, se separat artikel på annan plats i detta nummer av Bygg & teknik.

Brandskyddsdokumentation för höga trähus

Brandskyddsdokumentation för cirka 25 flervåningsbyggnader och större byggnader i trä har nyligen analyserats. Analysen visade att vissa viktiga egenskaper för brandsäkerheten i träbyggnader inte hade framhävts, till exempel brandstopp inuti byggnaden, kontroll och egenkontroll under byggtiden samt planer för drift och underhåll. Förslag till brandskyddsdokumentation för träbyggnader inkluderar: ● Den första versionen av brandskyddsdokumentationen bör vara klar till det tekniska samrådet. ● Dokumentationen bör kallas Brandskyddsbeskrivning under byggprocessen med olika underrubriker, till exempel programhandling, systemhandling och bygghandling, samt Brandskyddsdoku66

mentation för den färdiga byggnaden, även kallad relationshandling. ● En standardmall bör användas, något som i princip finns idag, men inte används fullt ut. ● Dokumentationerna bör beskriva det faktiska utförandet och inte samhällets minimikrav. Då kan de dessutom utgöra en utmärkt grund för brukstidens systematiska brandskyddsarbete. ● För höga trähus bör dokumentationen inkludera viktiga parametrar för ett brandsäkert träbyggande, bland annat beskrivningar av bärande konstruktion, detaljlösningar som brandstopp samt planer för drift och underhåll.

Utförande och kontroll under byggtid

Träkonstruktioner består ofta av en kombination av olika material som har dimensionerats för att fylla flera olika funktioner, till exempel brand- och ljudegenskaper. Den faktiska monteringen är väldigt viktig för att garantera funktionen. Avsedd installation kan endast kontrolleras under byggtiden och kvaliteten på utförandet måste granskas noggrant av den ansvariga entreprenören. Några exempel är: ● Isolering måste monteras noggrant och vara i direkt kontakt med bärande trädelar för att garantera avsett brandmotstånd. Tomma hålrum kan leda till för tidig brandexponering av trä, vilket kan reducera brandmotståndet. Noggrann installation av isolering är särskilt viktig i nominellt tomma vindsutrymmen, där isoleringen kan tendera att bli mindre noggrant installerad. ● Fästdon för beklädnadsskivor är viktiga för brandmotståndet. Om de är för korta kan beklädnaden falla ner för tidigt och bärande trädelar brandexponeras, vilket kan reducera brandmotståndet. ● Brandstopp måste installeras till exempel i hålrum, vid genomföringar och ventilationssystem, är nödvändiga för att garantera brandsäkerheten. Entreprenörens egenkontroll bör formaliseras. Ansvarsfördelningen mellan de olika yrkekategorierna måste vara klart uttalad och projektledningens övergripande processer måste kommuniceras och förankras tidigt i byggprojektet. Kontroller som utförs av tredje part, till exempel byggnadsinspektörer, sker normalt endast sporadiskt. Besiktningsplaner och kontrollistor bör omfatta både utformning och utförande och kommuniceras till alla parter. De bör i detalj specificera besiktningsområden och besiktningsansvar. Kritiska områden, såsom gränsytor mellan olika kontrollfunktioner och entreprenörer bör ges särskild uppmärksamhet.

Brandsäkerhet på byggarbetsplatser

Bränder under byggnadsarbete och renovering är ganska vanliga. Brandorsakerna varierar mellan allt från anlagd brand till olyckor. Endast begränsad statistik finns

tillgänglig, men det är uppenbart att det finns brandrisker för alla typer av byggnader, till stor del oberoende av vilka material som används och storleken på byggarbetsplatsen. Bränder på byggarbetsplatser har ännu inte uppmärksammats i större utsträckning i Sverige, men flera allvarliga tillbud har inträffat utomlands, bland annat i England. Generellt finns större risker än i en färdig byggnad eftersom de brandskyddssystem, som ska uppfylla byggnormernas brandskyddskrav, ännu inte installerats. Dessutom finns fler tänkbara brandstiftare. Det finns dock ingen anledning att utrymningsmöjligheter ska vara sämre under byggtiden än i den färdiga byggnaden. Följande punkter bör särskilt beaktas: ● Utrymningplan ● Brandcellsindelning ● Släckutrustning ● Brandrisker ● Brandskyddssystem ● Organisation ● Tillgänglighet för räddningstjänsten. Brandsäkra trähus 3 innehåller referenser och hänvisningar till en lång rad tekniska och vetenskapliga källor. Några av de senaste publikationerna redovisas nedan. ■

Mer att läsa

1. Brandsäkra trähus 3 – Nordisk-baltisk kunskapsöversikt och vägledning. SP Rapport 2012:18. 2. Fire safety in timber buildings – European technical guideline. SP Rapport 2010:19. 3. Schmid: Nya modeller för att beräkna brandmotstånd hos träkonstruktioner. Bygg & teknik 6/10. 4. Just & Schmid: Brandteknisk dimensionering av lätta träregelkonstruktioner enligt Eurokod 5. Bygg & teknik 6/11. 5. Östman: Tekniska byten vid installation av sprinkler i byggnader. Bygg & teknik 6/11. 6. Wahlsten, Östman: Brandskyddsdokumentationer för höga trähus. Erfarenheter och förslag till riktlinjer. SP Info 2012:10. 7. Bengtson, Dittmer, Rohlén & Östman: Brandskydd på byggarbetsplats – Vägledning. SP Rapport 2012:11. 8. Brandskydd på byggarbetsplats – Checklista och kontrollpunkter. SP Info 2012:05. 9. Nystedt & Östman: Tekniska byten i sprinklade byggnader – Fallstudier. SP Rapport 2012:33. 10. Tekniska byten i sprinklade byggnader – Ny metodik. SP Info 2012:29. 11. Beklädnader av trä med brandskyddande förmåga. SP Info 2012:30. Välkommen till Bygg & tekniks hemsida: byggteknikforlaget.se Bygg & teknik 6/12


Eldstadsrelaterade bränder – en brinnande fråga Årligen inträffar omkring 3 000 bränder i landets småhusbestånd och hälften av dessa bränder härrör sig till eldstäder och skorstenar. Vanligast är den så kallade sotbranden som inträffar när brännbara sotbeläggningar i skorstenen antänds vid felaktig eldning med höga rökgastemperaturer under drift. I bästa fall sprids sotbranden inte utanför skorstenen men i allvarligare fall kan höga yttemperaturer på skorstenen antända brännbart material i dess närhet, med en allvarlig sekundärbrand som följd. Felaktigt installerade eldstäder orsakar ofta allvarliga bränder med omfattande skador och i värsta fall en totalskada. En värmeanläggnings olika faser kan lite förenklat delas in i ett installationsskede för att sedan övergå i ett bruksskede då anläggningen eldas för avsett ändamål. Båda skedena är viktiga från brandskyddssynpunkt men det gäller att det inte fallerar i något av skedena om man vill undvika en brand. I installationsskedet bestäms brandskyddsnivån av bygglagstiftningen regelverk som i slutändan kommer till uttryck i Boverkets byggregler (BBR). Eftersom installation eller väsentlig ändring av en värmeanläggning ska föregås av en anmälan till kommunen ges kommunen möjlighet att besluta om vilka kontroller som ska göras i samband med installationen. Dessvärre händer det att kommuner inte anser att anmälan behöver göras och i sådant fall är risken uppenbar att någon installationskontroll inte kommer till stånd. Det behövs därför tydligare riktlinjer från Boverket i form av allmänna råd om vad som är anmälningspliktigt eller inte. När själva installationsarbetet tar sin början är det viktigt att monteringsinArtikelförfattare är Ulf Lindén, Sveriges Skorstensfejaremästares Riksförbund, Stockholm. Bygg & teknik 6/12

struktioner och byggregler efterlevs. Ett problem i detta skede är att många installationer utförs av villaägaren själv och inte av en fackman. Det är idag vanligt förekommande att braskaminer och skorstenar säljs på de större byggvaruhusen och de anvisningar som ges till köparen kan ge skenet av att installationen är mycket enkel att utföra, vilket sällan är fallet i verkligheten. Ett misstag som görs i installationsskedet kan ge ödesdigra konsekvenser när anläggningen sedan tas i bruk. När installationen är slutförd bör denna inspekteras av en sakkunnig person, oavsett om kommunen upprättat en kontrollplan med krav på besiktning eller inte. Skorstensfejarmästarnas Riksförbund, som är branschorganisation för landets sotningsföretag, har utvecklat ett särskilt besiktningskoncept – SSR Godkänd Besiktning. Konceptet innebär att besiktningsförrättaren följer en noga fastlagd arbetsgång innehållande alla nödvändiga moment som krävs för att värmeanläggningen ska kunna användas på ett säkert sätt i bruksskedet. Genom att sotningsföretaget utför installationsbesiktningen säkerställs även att eldstaden registreras och blir föremål för regelbunden sotning och kontroll under hela bruksskedet. När anläggningen är färdig att tas i bruk ska detta ske i enlighet med tillhörande drift- och skötselanvisningar. Eldaren måste noga studera dessa handlingar och framförallt vara uppmärksam på mängden ved som får eldas per timma. Instruktionerna anger vanligen 2 till 3 kg ved per timma. Eldstädernas förbränningsrum medger tyvärr ofta att betydligt större vedmängd än den rekommenderade

går att elda. Detta ger en ökad brandrisk då rökgastemperaturer och yttemperaturer kan bli för höga och på så sätt antända intilliggande brännbart material med en ödesdiger brand som följd. En eldstadsanläggnings bruksskede kan omfatta tio till tjugo år och givetvis måste den underhållas under denna tid. Primärt ankommer det på fastighetsägaren att med jämna mellanrum kontrollera anläggningen så att inga förslitningsskador uppstått på till exempel skorstensisolering etcetera. Regelbunden sotning måste utföras och med lämpligt intervall med hänsyn till eldningsfrekvensen. Under förutsättning att eldstaden är registrerad i kommunens fastighetsregister sker sotningen per automatik genom kommunens sotningsentreprenörs försorg. Genom sotningsföretagets försorg sker även så kallad brandskyddskontroll, vilket är en teknisk kontroll av anläggningen med avseende på brister som kan ha uppkommit under bruksskedet. Denna kontroll som sker med längre intervall än sotningsförrättningarna undantar inte fastighetsägarens egen fortlöpande kontroll av anläggningen. Om det vid sotarens brandskyddskontroll upptäcks brister anmodas fastighetsägaren att omgående avhjälpa bristen. Systemet med en separat brandskyddskontroll utförd av sotare med specialistkompetens infördes i samband med att lagen (2003:778) om skydd mot olyckor trädde i kraft 2004. Sedan denna tidpunkt har de eldstadsrelaterade bränderna minskat med i storleksordningen femton procent. Vi ser alltså en positiv trend med ett minskat antal bränder men det är fortfa-

Diagram 1: Bränder per 1 000 värmeanläggningar. (Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) 67


Bild 1: Kraftigt brandskadad övervåning i en villa. Branden startade vid rökkanalens yttertaksgenomföring, sannolikt till följd av gnistspridning som en effekt av kraftig eldning i en murspis med tillhörande braskassett.

Bild 2 och 3: Totalskada efter brand. Branden startade i bjälklaget mellan det nedre och övre våningsplanet till följd av en träbjälke överhettades. Träbjälken som var placerad dikt an mot rökkanalens utsida och omgiven av isoleringsmaterial i bjälklaget. Eldstaden utgjordes av en fastbränsleeldad värmepanna.

Bild 4 och 5: Felaktigt konstruerad ”brandvägg” som har utsatts för hög temperatur med brand som följd.

rande ett stort problem och det kan inte nog understrykas vikten av att erforderliga åtgärder vidtas i såväl installations- som driftskedet. 68

Ett exempel på en eldstadsrelaterad brand – fallbeskrivning

Antändning av golvbjälke invid skorstenen orsakade totalskada En tidig novembermorgon ödelades en bostadsbyggnad helt efter en brand. Bran-

dorsakutredningen visade att en golvbjälke invid rökkanalen överhettats efter eldning i den nyinstallerade värmepannan. Byggnaden var en obebodd flygelbyggnad i ett plan med oinredd öppen vindsvåning. Ett av rummen i byggnadens bottenvåning utgjorde pannrum, där en fastbränsleeldad värmepanna var placerad. Värmepannan var ansluten till en äldre rökkanal av tegelmurverk. Via markförlagd kulvert användes panninstallationen för uppvärmning av fastighetens mangårdsbyggnad. Enligt uppgift från fastighetsägaren hade eld tänts i pannan på morgonen och ny ved lades in i pannan efter ytterligare några timmar. Vid detta tillfälle fanns inga indikationer på brand i byggnaden. Efter ytterligare någon timme upptäcktes branden när fastighetsägaren, från mangårdsbyggnadens fönster, såg att rök och lågor slog ut genom yttertaket. Brandskador. Brandskadorna i byggnadens bottenvåning utgjordes främst av sotskador, vilka sträckte sig från en höjd av cirka en meter ovan golv och uppåt, med undantag från entréhallen där trävirket i den övre delen var kraftigt brandskadat. Trapphuset upp till vindsvåningen hade kraftiga brandskador, se bild 6. Vid ingången till trapphuset hade det funnits en enkel dörr som vid brandtillfället kan antas ha varit stängd, vilket förklarar skillnaden i brandskadornas omfattning mellan trapphuset och övriga delar av bottenvåningen. I pannrummet var vindsbjälklagets träbjälkar, i området ovanför pannan, kraftigt kolade på undersidan medan övriga bjälkar uppvisade begränsade brandskador i de övre delarna. Av vindsutrymmet återstod vid undersökningstillfället endast delar av ytterväggarna upp till en höjd av cirka en meter ovan vindsgolv. Golvbrädorna ovanför pannrum saknades helt liksom inom ett område invid skorstenens västra sida, se bild 7. Vissa av de saknade delarna hade brunnit bort medan andra svårt skadade delar, enligt uppgift från fastighetsägaren, tagits bort i samband med släckningsarbetet eller av byggnadsarbetare strax efter brandtillfället. Värmeanläggningen. Pannan var tillverkad 1979 och dess effekt var 35 kW. Pannan inrymde även en ackumulatortank om cirka 1 000 till 1 500 liter. Via en förbindelsekanal av stålplåt var pannan ansluten till en rökkanal av tegelmurverk. Den murade skorstenen var i bjälklagsoch yttertaksgenomföringen murad med sk. urkragning. Detta innebär att man, genom att vända tegelstenens kortsida mot rökkanalens insida, skapar en ”tegelfläns” mot vilken grövre träbjälkar läggs dikt an, se bild 8. Den sida av träbjälken som, i vindsbjälklagets pannrumsdel, låg dikt an mot urkragningen var marginellt påverkad av branden. Bygg & teknik 6/12


Utkragning i bjälklag

Bild 8: Skorstenens urkragning i vindsbjälklaget. Bild 6: Ingången till trapphus i bottenvåning.

Bild 7: Vindsutrymmet där golvbrädor tagits bort (pannrumsdel under presenning).

Vindsbjälklaget inom pannrumsdelen var cirka 25 cm tjockt och bestod från pannrummet räknat av två stycken 13 mm tjocka gipsskivor, träregel 30 x 70 mm (för att fästa gipsskivorna), träbjälke cirka 80 x 170 mm. Utrymmet mellan träbjälkarna har varit fyllt med mineralullsisole-

Bygg & teknik 6/12

ring. Träreglarna var bortbrända i den del av bjälklaget som var beläget ovanför pannan men enligt uppgift från fastighetsägaren har de varit placerade enligt figur 1 på nästa sida. De tre träreglarna längst till vänster i figur 1 var helt bortbrända. Träbjälkarna hade kraftiga brandskador

Bild 9 och 10: Träbjälkar i vindsbjälklaget med kraftiga brandskador.

på de delar där reglarna passerat, se bilderna 9 och 10. Pannans förbindelsekanal var försedd med en renslucka som hade måtten cirka 29 x 29 cm. Vid undersökningstillfället

69


Figur 1: Bjälkar och reglar i bjälklag. var förbindelsekanalen oisolerad men enligt uppgift från fastighetsägaren hade den tidigare, med undantag för rensluckan, varit isolerad med cirka 30 mm stenullsmatta på delen med cirkulärt tvärsnitt och cirka 60 mm stenullsmatta på den del med rektangulärt tvärsnitt, som var belägen vid anslutningen till den murade rökkanalen. Avståndet från övre delen av förbindelsekanalens renslucka till undersidan av pannrumstakets gipsskiva har, med utgångspunkt från bjälklagskonstruktionen, varit 20 till 40 mm. Motsvarande avstånd från den del av förbindelsekanalen (inklusive isolering) med cirku-

lärt tvärsnitt har varit cirka 50 mm medan avståndet från delen med rektangulärt tvärsnitt till undersidan av pannrumstakets gipsskiva uppgått till cirka 0 till 20 mm. Vid okulär kontroll, med avseende på färg och konsistens av sotet i rökkanalens nedre del, framkom det inga tecken på att soteld förekommit i anslutning till brandtillfället.

Sammanfattning

Med hänsyn till brandskadornas lokalisering och omfattning samt bjälklagets konstruktion talar allt för att branden startat

på grund av att av någon av de träreglar som var placerade i bjälklaget ovanför förbindelsekanalen antänts. Den initiala glödbranden har sedan spridit sig vidare i bjälklagskonstruktionen och in i vindsutrymmet, där fullt utvecklad brand uppstått. Det är mest sannolikt att branden startat till följd av antändning av den träregel som varit placerad i bjälklaget ovanför förbindelsekanalens rektangulära del vid anslutningen till den murade rökkanalen. På grund av värmeledning genom den murade rökkanalens omslutningsvägg, i kombination med att omgivande isoleringsmaterial effektivt hindrat att värmen transporterats bort, har träregeln antänts. ■

Bygg & teknik direkt på nätet Årgångarna 2007 till och med 2011 av Bygg & teknik finns nu att läsa i fulltext på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

FRAMTIDENS BRANDSKYDD ÄR HÄR

Danfoss Semco sprinklersystem från Dafo Brand är resultatet av smart design, avancerad teknik och miljöomsorg. Pumparna är otroligt energisnåla, har låga bullernivåer och kräver endast vatten som smörjmedel. Inga byten av smörjmedel behövs!

DAFO BRAND AB l Vindkraftsv 8 l Box 683 l 135 26 Tyresö Tel 08-506 405 00 l Fax 08-506 405 99 l info@dafo.se l www.dafo.se

70

Bygg & teknik 6/12


insänt

Betydelsen av tunga byggnader med avseende på utsläpp av koldioxid Svar på artikel av Johnny Kellner i Bygg & teknik 2/12 I en i många stycken välskriven artikel i Bygg & teknik 2/12, ”Beteenden får allt större betydelse för energibalansen och koldioxidutsläppen”, av Johnny Kellner finns dock tre påståenden som här kommenteras. 1. Kellner skriver mycket riktigt ”Med en tung stomme kan effektdimensioneringen reduceras under uppvärmningssäsongen”. Kommentar: Då kan det vara på sin plats att redovisa betydelsen av detta och hur fastighetägarnas beteenden kan inverka. Är man som Kellner, angelägen om att minska utsläpp av koldioxid, så finns anledning att framhålla fördelen med de lägre effekterna i betongbyggnader. Dessa gör att uttagen från el- och fjärrvärmenäten blir lägre vid höglastperioder. Därutöver är elpriset numera är timbaserat i Sverige. För fastighetsägare med betonghus betyder det att energiuttaget för uppvärmning kan förläggas till tider när elen är billig. Den stora andelen tunga byggnader minskar effektuttagen i Sverige vid högbelastning hos kraftverken. Hög last föreligger exempelvis vardagsmorgnar vid låg utomhustemperatur när industrin startar upp, utnyttjandet av spårbunden trafik är högt, människor tar sin morgondusch och många småhus kompenserar för nattsänkning av temperaturen. De tunga byggnadernas lägre effektuttag medför att de ”koldioxidrenare” energislagen vatten-, vind-, kärn- och biokraft räcker till utan inblandning av de ”smutsiga” såsom kol, petroleumolja och -gas, vilket minskar koldioxidutsläppen år efter år. De flesta flerbostadshus värms med fjärrvärme. Även dessa värmeverk tvingas använda fossila bränslen vid hög belastning, som också inträffar under morgontimmarna. I Göteborg utnyttjas aktivt de tunga husens värmekapacitet för att minska effekttoppar och koldioxidutsläpp. Exemplet har följts av fjärrvärmeleverantörer på andra håll som infört affärsmodeller, vilka premierar byggnader med lågt maximalt effektuttag. Morötter för fastighetsägarna saknas inte. Lägre effekter i tunga byggnader ger inte bara lägre investeringskostnader för installationer, utan också anslutningsavgifter och abonBygg & teknik 6/12

nemang kostar mindre. Vid nyproduktion bör vidare alltid koldioxidbelastningen av produktion, inklusive tillverkning av cement, sammanvägas med byggnadens driftskede. Betydelsen av såväl värmesom kyleffektbehov kommer då att påverka val av stombyggnad till betongens fördel jämfört med lätta konstruktioner. 2. Kellner skriver: ”För att kunna utnyttja aktiv värmelagring i byggnader ur energisynpunkt måste man kunna acceptera temperaturvariationer under dygnet, vilket kan vara tveksamt för flerbostadshus. Golvet är den byggnadsdel som i huvudsak träffas av solstrålning från fönster och är därmed den byggnadsdel som är mest aktuell för värmelagring. Golvytan är i de flesta byggnader belagd med parkett och golvmattor, vilket förhindrar aktiv värmelagring.” Kommentar: Det är en myt att temperaturvariationer inte uppstår i bostadshus även om man försöker reglera för konstant temperatur. Under uppvärmningssäsongens vår och höst ger till exempel solinstrålning avsevärda energitillskott som höjer temperaturen i bostäder. Höjningar från 21 – 22 till 23 – 24 grader uppstår lätt i tunga hus med normala fönsterstorlekar. När rumstemperaturen stiger lagrar betongen värmen till senare tillfällen när solens strålning avtagit. Visst får man en viss försämring av golvens värmelagring beroende på golvbeläggningen, men värmen tas upp desto bättre av tak och väggar av betong när rumstemperaturen stiger. Den här effekten kan möjligen, som Kellner skriver, kallas marginell, men den fungerar under hela byggnadens livslängd. Med den nybyggnadsoch rivningstakt som vi sett det senaste halvseklet behöver nya bostadsbyggnaders livslängd bli minst 150 år. En energibesparing jämfört med lättbyggeri på fem till tio procent är högst väsentlig från ett ekologiskt perspektiv. 3. Kellner: ”Under sommarmånaderna kan det vara svårt att svalhålla en lägenhet med tung stomme genom den värme som finns ackumulerad.” Kommentar: Det är sant att vid mycket långa och heta värmeböljor kan stommens värme dröja kvar längre än i ett lätt hus. Dock är sådana värmeböljor sällsynta på svenska breddgrader. För nordiska förhållanden fungerar en tung byggnad istäl-

let återhållande på höga inomhustemperaturer tack vare värmelagringen. Övertemperaturer i tunga hus förekommer betydlig mer sällan än i lätta byggnader. Det kan också påvisas med dynamiska simuleringsverktyg som exempelvis IDA. Med ventilerade hålbjälklag typ TermoDeck kan dessutom en effektiv kyleffekt fås vid värmeböljor och det till mycket låg energianvändning. De tunga byggnadernas goda egenskaper beror på att man under dygnets svalare timmar kyler ner den tunga stommen genom fönstervädring och/eller sval tilluft. Därigenom kan mer värme lagras under dagtid, vilket leder till lägre inomhustemperaturer. Slående exempel på denna princip är stenkyrkor som är svala invändigt även under värmeböljor. Ett problem i nya hus är övertemperaturer som ofta beror på stora glasytor utan effektiva solskydd. Det finns exempel på moderna bostäder, där kyla skulle ha behövts från hygienisk synpunkt. Under sådana omständigheter kan det bli så att bostadskonsumenterna i icke ringa utsträckning anskaffar elapparater såsom bordsfläktar och kylmaskiner. Det är därför viktigt att dimensionera bostadsbyggnader även för sommarförhållanden. Till det bidrar en tung betongstomme med sin förmåga att lagra och avge värme. Arne Hellström f d marknadschef, Strängbetong Gösta Lindström tekn dr, teknisk chef, Strängbetong Anders Rönneblad tekn lic, Cementa

71


Akustik/Bullerskärmar:

Betongdukar:

Armeringsverktyg:

Betongelement:

Fogband:

Balkonger:

Betonginstrument:

Fogtätningsmassor:

Vi servar hantverkare! Leverantör av fönster- och fasadprodukter. VENTILER – TÄTLISTER – BESLAG FOGMASSA – KITT – FOGBAND – VERKTYG MASKINER – SLIPMATERIAL – M.M. Beställ vår katalog på www.leifarvidsson.se

Betong:

Fuktskydd:

Mullsjö 0392-360 10 · Stockholm 08-26 52 10 Göteborg 031-711 66 90

– skivan

59 x 46 mm

Fuktsäkrar husgrunder! • Snabb uttorkning • Torr grund • Varm grund • God värmeekonomi • Låg totalkostnad

Betong/Membranhärdare:

Brandskydd:

Rörvägen 42 • 136 50 Haninge Telefon 08-609 00 20 • Fax 08-771 82 49

www.isodran.se

Fukt, lukt, mögel och radon TrygghetsVakten skyddar krypgrund & vind från fuktrelaterade skador. s-ARKNADENSLËGSTAENERGIFÚRBRUKNING s-INIMALTMEDUNDERHÍLL sÍRSLIVSLËNGD

www.trygghetsvakten.se

72

031-760 2000 Bygg & teknik 6/12

annons bygg-teknik1010.indd 1

10-10-12 13.08.48


branschregister

Färg:

Industrikontor:

Geosynteter:

Golvbeläggningar:

www.jehander.se Stockholm 08-625 63 00 Göteborg 031-86 76 50 Norrköping 011-33 16 00 Gävle 026-400 56 50

Box 20179, 161 02 BROMMA Tel 08-764 68 80, Fax 08-98 05 19 www.meba.se Mobiltel 0708-55 77 89 0708-73 61 67

0771-640040

Allt pekar på att en bra epoxibeläggning skall hålla minst 40 år

Nöj dig inte med mindre! (FPO¼Up'JCFSEVLp(FPNFNCSBO #FOUPOJUNBUUPSp4LZEETHFPUFYUJM %S¼OFSJOHTLPNQPTJUp4WFUTOJOH

Geoteknik:

NM Golv 100 UP har bl.a. god slitstyrka, är tryckfördelande, slagtålig, stötdämpande, kemikalieresistent och lättstädad. För vårt kompletta golvsortiment, se vår hemsida.

Nils Malmgren AB

| Box 2093 | 442 02 Ytterby Tel: 0303-936 10 | www.nilsmalmgren.se | info@nilsmalmgren.se

Golvgjutsystem:

Konsulterande ingenjörer:

Vi möjliggör ert projekt med säkra och genomförbara lösningar inom byggnadsakustik, rumsakustik, industriakustik och samhällsbuller. Besök oss på www.acad.se

Mikrobiella analyser på dagen Säkra DNA-analyser DNA analyser av mögel/hussvamp Kemiska analyser

sŝĂŶĂůLJƐĞƌĂƌLJŐŐĚŵŝůũƂ  sĂůůŽŶŐĂƚĂŶϭ͕ϳϱϮϮϴhƉƉƐĂůĂ͕Ϭϭϴϰϰϰϰϯϰϭ ŝŶĨŽΛĂŶŽnjŽŶĂ͘ƐĞ ǁǁǁ͘ĂŶŽnjŽŶĂ͘ĐŽŵ

Grundläggning:

Bygg & teknik 6/12

73


branschregister

Konsulterande ingenjörer, forts:

Stödmurar/Planlager

s Stödmurar s Planlager s Lagerhallar Vägghöjd 0,6-10m. Byggs som ”lego”. C3C Engineering AB 0470-34 74 60 info@c3c.se www.c3c.se

Tak- och fasadvård:

Tak/Tätskikt:

Göteborg 031-727 25 00 Jönköping 036-30 43 20 Stockholm 08-688 60 00 Uppsala 018-18 35 50 Malmö 040-35 42 00 www.wspgroup.se

Ljus och säkerhet:

Takplåt:

Mätinstrument:

Utemiljö/Terrasser

• Byggnadsakustik • Buller • Vibrationer • Kalibrering – Ljudisoleringslab – Halvekofritt lab – Efterklangsrum

1002

Tel: 010-516 50 00 • www.sp.se/akustik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Ackrediterad kalibrering www.sp.se

1002

Vi kalibrerar:

• Lufthastighet • Luftflöde • Luftfuktighet

Kontaktpersoner Lufthastighet, Luftflöde Harriet Standar, 010-516 51 87

Luftfuktighet Per Jacobsson, 010-516 56 63

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

74

Bygg & teknik 6/12


Träna utrymning - en film om utrymningsövningar

Det borde vara en självklarhet Ett av de mest efterfrågade områdena bland de som jobbar med brandskydd är just utrymningsövningar. Problemet är att genomföra övningar som liknar verkligheten och inte stör produktionen för mycket. Förslag på hur man kan göra övningen nyskapande, trovärdig och realistisk har vi tagit fasta på genom informativa intervjuer från personer som genomför utrymningsövningar regelbundet.

Träna utrym ning

¯IR½PQSQYXV]

QRMRKW}ZRMRKEV

,¿OPHQ¿QQVHWWERQXVDYVQLWWVRPKDQGODURPYDGVRPIUDPNRPPLWL+DYHULNRPPLVVLRQHQVXWUHGQLQJDY lägenhetsbranden i Rinkeby 2009, där sju personer omkom. Du kan beställa filmen Träna utrymning på www.brandskyddsforeningen.se, på telefon 08-588 475 00 och fax 08-662 35 07 eller fyll i talongen nedan.

Jag beställer ______ ex av Träna utrymning Beställningsnr 286620 Pris 1500 kr (medlemspris 1350 kr) exkl moms Namn E-post Företag Telefon Adress Postnummer/Ort Organisationsnummer Faktureringsadress (om annan än ovan) Bli medlem i Brandskyddsföreningen och få 10% rabatt.

Frankeras ej. SBF betalar portot.

Brandskyddsföreningen Svarspost Kundnummer 122284703 110 27 Stockholm

B&t 6/12


BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan)

POSTTIDNING B

Avsändare: Förlags AB Bygg & teknik Sveavägen 116, 113 50 Stockholm

),%(5&(0(17

Brandskydd i en klass för sig Brandsäkra skivor för skolor, bostäder, tunnlar... ‡MINERITŠ ‡PROMATECTŠBrandisolering ‡)DVDGVNLYRU

NYHET 85%$11$785(IDVDGVNLYRUlUQXEUDQGWHVWDGHKRV63PHGYHQWLOHUDGXQGHUNRQVWUXNWLRQDYWUlOlNWRFKNODUDGHNUDYHQI|U%UXWDQEHJUlQVQLQJDUHOOHUNUnQJOLJD EUDQGVHNWLRQHULQJDU&(0(17022'IDVDGVNLYRUlU3PlUNWDI|U%U

www.cembrit.se

FIBERCEMENT FÖR ROBUST BYGGANDE

6/12 Bygg & teknik  

Tema: Byggtekniskt brandskydd

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you