6/15 Bygg & teknik

TEMA: Sveriges Äldsta Byggtidning

Byggnadstekniskt brandskydd

Bostadsbränder Nr 6 • 2015 September 107:e årgången

Ta hand om din ögonsten.

Det lönar sig.

Hos Sto hittar du allt du behöver för förebyggande underhåll, uppgradering och renovering av betongkonstruktioner. %rån kvaliÖcerad teknisk rådgivning och v«gledning kring design till b«sta val av system och produkter.

5«lkommen att kontakta oss så ber«ttar vi hur du b«st skyddar och först«rker dina investeringar. www.sto.se

VISSA PRODUKTER ÄR BRANDSÄKRARE! MA-System® - avloppsrör för hög brandsäkerhet.

MA-System är ett brandsäkert avloppssystem tillverkat i gjutjärn som inte kräver brandmanschetter. Brandteknisk euroklass, A2-s1, d0, gör MA-System till ett säkert val.

Läs mer på gustavsberg-ror.se

Bygg & teknik 6/15

3

Brandposter • Stigarledningsluckor • Brandarmaturer

VÄNDBAR

Venti

Svenska Brandslangfabriken AB Box 2066, 511 02 SKENE • Tel. 0320-20 94 20 • Fax. 0320-20 94 29 • www.svebab.se • svebab@svebab.se

B RANDSKYDDS GLAS BRANDSKYDDSGLAS SG FUNGERAR FUNGERAR DE M T! -N NÄR ÄR DE ÄR MONTERAS ONTERAS R RÄTT! ÄTT! Anlita MTK-auktoriserade glasföretag!

www.mtkauktoriserad.se

4

Bygg & teknik 6/15

I detta nummer

• • • • • • • • • • • • •

Byggnytt Produktnytt

8 10

CE-märkning:

Rätt produkt på rätt plats Staffan Bengtson et al Bättre yttre lufttäthet = sämre inre brandsäkerhet Tomas Fagergren och Lars Jensen

12

16

Bostadsbränder:

Tekniska åtgärder som stöd till nollvision Petra Andersson och Nils Johansson Egendomsskydd vid brand i flerbostadshus Max Coxner och Mathias Wikland Brandförlopp i stora byggnader Fredrik Nystedt Brandskydd hissar – aktuella krav och tillgängliga vägledningar Johan Westerlund

18 22 25

29

Ett pågående forskningsprojekt:

Utformning av utrymningsplatser i byggnader Axel Jönsson et al När gäller PBL? – Alltid!

Anders Johansson et al Brandskydd av bärverk i praktiken Erik Almgren och Cedrik Persson Standardisering för att främja innovation?

David Winberg och Johan Norén Brandskydd i tunnlar och bergrum Samuel Lundin och Emma Bergqvist Lerputs som brandskydd av träkonstruktioner Alar Just och Johanna Liblik Skärpta regler behövs för brandskydd i trähus Nadine Jones Pioud Brandsäkerhet i nästa generations flyktingbostäder Franz Evegren

Krysset

32 36

40

45 47

53 57 58

59

OMSLAGSFOTO: STIG DAHLIN. DET PRISBELÖNTA SKAGENHUSET I ÅRSTA, STOCKHOLM.

Chefredaktör och ansvarig utgivare: STIG DAHLIN Annonschef: ROLAND DAHLIN Prenumerationer: MARCUS DAHLIN Copyright©: Förlags AB Bygg & teknik Redaktion och annonsavdelning: Sveavägen 116, 113 50 Stockholm Telefon: 08-408 861 00 Hemsida: www.byggteknikforlaget.se E-post: förnamn@byggteknikforlaget.se

Tryckeri: Lenanders Grafiska AB, Kalmar ISSN 0281-658X

Bygg & teknik 6/15

”

ledare

Vill öka rörligheten

Vi har vid ett flertal tillfällen här på ledande plats kritiserat den så kallade flyttskatten – en skatt som i det närmaste förlamar rörligheten på den svenska bostadsmarknaden.

Hittills har vi dessvärre predikat för döva öron. Men nu tycks Folkpartiet fått upp ögonen för problemet och föreslår nu som en del i en kommande ny bostadspolitisk agenda två reformer för att öka rörligheten på den svenska bostadsmarknaden.

Folkpartiet föreslår att taket för uppskov avskaffas. Det innebär att inbetalningen av reavinstskatten för de allra flesta kommer att kunna skjutas på framtiden och inte påverka möjligheten att köpa en ny bostad. Samtidigt som fastighetsskatten avskaffades infördes ett uppskovstak för reavinster i samband med fastighetsförsäljning. Taket innebär idag att vinster över 1 450 000 kronor direkt måste tas upp till beskattning vid försäljning. Särskilt för de som under lång tid ägt en bostad kan detta innebära att ett bostadsbyte upplevs som en förlustaffär.

Folkpartiet föreslår också att räntebeläggningen av uppskovsbeloppet avskaffas. År 2008 infördes en ränta på uppskjuten reavinst och reavinstskatt. För en person eller ett par med fullt uppskov innebär räntan på motsvarande 3,25 procent en årlig utgift på cirka 7 250 kronor. En så betydande extra skatt gör uppskov och bostadsbyten mindre gynnsamt och påverkar rörligheten på bostadsmarknaden. Boverket har

”Folkpartiet visar god vilja när det gäller att begränsa skadeverkningarna av flyttskatten” beskrivit räntebeläggningen, tillsammans med uppskovstaket, som ”en betydande skatteskärpning”.

Höga skatter och avgifter för att sälja och byta bostäder – en hög flyttskatt – minskar rörligheten på bostadsmarknaden. Därför är det Stig Dahlin enligt Folkpartiet allvarligt att denna flyttskatt i Sverige sannolikt är chefredaktör den högsta i hela den utvecklade världen. För småhus är den totala flyttskatten i Sverige cirka tre gånger högre än snittet i OECD. När en person av skatteskäl väljer att inte sälja sin bostad innebär det att någon annan inte kan köpa. På det sättet uteblir flyttkedjor och bostadsbristen förvärras. Inlåsningen drabbar både enskilda och företag som försöker rekrytera. Bristen på rörlighet och bostäder uppskattas enligt Folkpartiet leda till cirka 15 000 fler arbetslösa i Sverige.

De två reformerna beräknas sammantaget kosta cirka 1,4 miljarder kronor år 2016 och kommer enligt uppgift att finnas med i partiets fullt finansierade höstbudget.

Folkpartiets inflytande i riksdagen är i dagsläget förvisso mycket begränsat men vi uppskattar partiets goda vilja att försöka begränsa flyttskattens menliga inverkan på den svenska bostadsmarknaden.

Eftertryck och kopiering av text och bild ej tillåtet utan redaktionens medgivande.

––––––––––––––––––––––––––– Nr 1 v 3 Nr 5 v 32 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 2 v 9 Nr 6 v 37 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 3 v 14 Nr 7 v 42 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 4 v 20 Nr 8 v 47 –––––––––––––––––––––––––––

QR-kod

N u m m e r 6 • 2 015 Se pte mber Å r g å n g 10 7 TS-kontrollerad fackpressupplaga 2014: 6 800 ex Medlem av

Helårsprenumeration 2015: 401 kr + moms Bankgiro 734-5531 Lösnummerpris 80 kronor

5

VÅRA SPECIALISTER PÅ BRAND & SPRINKLER GER DIG RÄTT HJÄLP

Kontakta oss på www.bengtdahlgren.se för kundanpassade brandskyddskurser eller beställning av handböcker.

FRAMTIDEN SKAPAS NU Framtiden ligger på våra skrivbord. Varje dag funderar vi på hur framtidens samhälle ska se ut.

Hur kommer man vilja ha den här byggnaden, parken, gallerian, vägen, spåret, kvarteret, staden, samhället i framtiden? Det är den viktigaste frågan som vi arbetar med varje dag.

WSP Brand & Risk hanterar det mesta inom

DESIGNING FUTURE CITIES

brandskydd och riskhantering. Utifrån beställarens målbild, och samhällets krav kan WSP utföra alla typer av risk- och säkerhetsbedömningar.

Våra brand- och riskkonsulter föreslår kostnadseffektiva åtgärder för riskreducering. Syftet är att förhindra eller begränsa skador på människa, miljö, egendom eller verksamhet. www.wspgroup.se/brand

6

Bygg & teknik 6/15

SP kan brand - vi är en internationellt ledande resurs Vi kan hjälpa dig med: • Fire Safety Engineering • Utveckling av modeller • Tredjepartsgranskning • Brandtekniska beräkningar • Brandutredningar

• • • •

Avancerade beräkningar Certifiering för typgodkännande CE-märkning Provning enligt svenska och internationella normer

• • • •

Riskanalyser Offshore Kvalitetsgranskning Utbildning Expertverksamhet för EU, myndigheter och andra organisationer

Kontakt: Björn Sundström, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Fire Research, Bjorn.sundstrom@sp.se, 010-516 50 86

Paul Halle Zahl Pedersen, SP Fire Research Norge, Paul.zahl.pedersen@spfr.no, +4793005446

www.sp.se/brand

http://www.spfr.no/

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut är en internationellt ledande institutskoncern för forskning och innovation.

Vi skapar värde i samverkan, vilket har avgörande betydelse för näringslivets konkurrenskraft och hållbara utveckling.

Bygg & teknik 6/15

7

Markanvisning för ”Trasmattan”

Utopia Arkitekter tagit fram ett bostadsförslag inom fastigheten Herbariet i Midsommarkransen, Stockholm. Projektet med en färgsprakande 270 meter lång fasad som slingrar sig längs med Essingeleden omfattar 375 bostäder (225 hyresrätter och 150 bostadsrätter), förskolor och en ny stadspark. Nyligen markanvisades förslaget till Järntorget, Åke Sundvalls Bygg och Stockholms kooperativa bostadsförening (SKB).

Förslaget Trasmassan har varit under utveckling sedan 2013. Ett omfattande utrednings- och gestaltningsarbete har resulterat i ett arkitektoniskt iögonfallande förslag med blandade upplåtelseformer och varierade bostadsstorlekar. Den slingrande och färgmässigt brokiga skärmbyggnaden som sträcker sig längs med Essingeleden har fått ge förslaget dess namn.

Den långa skärmbyggnaden får en fastighetsindelning som förstärks av olikfärgat tegel och variation i höjdled. Fasadtegel och tegelpannor får samma färg.

Resultatet är en arkitektonisk karaktär i samklang med områdets äldre bebyggelse, samtidigt som skärmbyggnaden blir ett modernt tillskott och den tydliga entrébyggnad till Midsommarkransen som kommunen efterfrågat.

– Det här är ett väldigt krävande projekt i och med närheten till Essingeleden. Med vårt förslag lyckas vi ändå leverera en bullerfri boende- och utomhusmiljö i området och möter alla kommunens krav samtidigt som det arkitektoniskt förhåller sig följsamt till områdets tydliga karaktär, säger Emma Jonsteg, vd på Utopia Arkitekter.

Innanför skrämbyggnaden uppförs ett antal mer traditionella kvarter som med sin oregelbundna form anspelar på Midsommarkransens karaktär och ger en intressant och varierad stadsplan. Byggnaderna i förslaget varieras i höjd mellan fyra och sex våningar.

Samtliga lägenheter får balkonger eller uteplats mot tyst sida. Lägenheterna varierar i storlek från ett till fem rum med etagelägenheter i skärmbyggnadens översta plan. Parkeringsnormen uppfylls med gatuparkering och parkeringsgarage under de nya byggnaderna för att möjliggöra planteringar och gröna ytor på bostadsgårdarna.

Byggstart för projektet är beräknad till 2018 med inflyttning planerad till 2020.

Enligt en färsk undersökning som Novus gjort på uppdrag av NCC anses svenska och matematik vara de viktigaste ämnena i skolan. Är det något ämne de som har barn i grundskola eller gymnasium tycker att skolan bör satsa extra resurser på hamnar matematik i topp, före svenska. Hela 93 procent av de med barn i grundskola eller gymnasium tycker att det vore ganska (36 procent) eller mycket bra (57 procent) om det fanns möjlighet för deras barn att få hjälp med matteläxan utanför skoltid av någon som är bra på matte.

NCC stöttar matte63 hyresrätter på elever i Norden NCC tecknar ett nytt treårigt sponsringsavtal med Mattecentrum så att ännu fler grundskole- Dragörkajen i och högstadieelever kan få gratis stöd med matteläxan. Matematik är ett av de absolut Malmö viktigaste ämnena i skolan och som i första

hand bör få extra resurser enligt en ny undersökning som Novus gjort på uppdrag av NCC. NCC har varit Mattecentrums huvudsponsor sedan 2013. Sedan dess har Mattecentrum mer än fördubblat sitt stöd från att hjälpa 100 000 svenska grundskole- och gymnasieelever i månaden med matteläxan till 250 000 elever i månaden över hela Sverige. Medarbetare från NCC är också Mattecentrums volontärer på flera orter och hjälper till med matteläxorna.

Med det nya sponsoravtalet kan Mattecentrum ta ett helhetsgrepp för Norden. Med avtalet kan antalet räknestugor utökas i både Sverige och Danmark, där läxhjälpen funnits sedan 2011. I Sverige utökas läxhjälpen i städer där Mattecentrum redan finns men även till nya städer.

– Idag ligger de matematiska kunskaperna på en lägre nivå än historiskt. Samtidigt är matematik ett av de viktigaste basämnena, speciellt inom ingenjörsyrkena. Vi har stort behov av ingenjörer medan det förväntas bli brist på den kompetensen framöver. Vi vill därför bidra till att vända trenden för matte och fortsätter stötta Mattecentrums utveckling, säger NCC:s vd Peter Wågström.

Det blir 63 nya hyresrätter på Dragörkajen, i Malmö.

Stena Fastigheter har beviljats bygglov till ett nytt bostadshus vid Dragörkajen på Limhamn i Malmö. Utöver bostadshuset, som inrymmer 63 hyresrätter, kommer även två lägre byggnader i två plan uppföras, med lokaler i bottenplan och lägenheter ovanpå. Stort fokus läggs på energi- och miljöfrågor och husen miljöklassas enligt Miljöbyggnad Silver.

Planerad byggstart är nu i oktober 2015 med beräknad inflyttning hösten 2017. Hälften av hyresrätterna kommer att ha två rum och kök och hälften tre rum och kök. Lägenheterna förmedlas via Boplats Syd. – På Dragörkajen kan vi erbjuda ett boende på bästa läge, direkt vid kanten av Dragörkajen på Limhamn. Lägenheterna kommer att ha en strålande vy mot Öresund och genom de tillhörande lokalerna vill vi bidra till folklivet vid kajen, säger Unni Sollbe, vd Stena Fastigheter Malmö.

– Det finns ett stort behov av hyresrätter i våra storstadsregioner. Satsningen i Malmö ligger helt i linje med vår ambition att få igång en omfattande nyproduktion. Vårt mål är att bygga 500 bostäder per år, säger Christel Armstrong Darvik, koncernchef Stena Fastigheter.

Rustning av E20

8

”Trasmattan” – en färgsprakande 270 meter lång fasad som slingrar sig längs med Essingeleden i södra Stockholm.

Svevia har fått i uppdrag av Trafikverket att bygga om sträckan Kristineholm – Bälinge till fyrfilig motorväg med planskilda korsningar.

Uppdraget är enligt uppgift värt 144 miljoner kronor.

Uppdraget utförs på totalentreprenad och omfattar två kilometer ny motorväg, 21,5 meBygg & teknik 6/15

byggnytt ter bred med mittremsa, fem broar för planskilda korsningar, en ny trafikplats Bälinge samt en lokalgata åt Alingsås kommun, – Vi är väldigt glada över att ha vunnit denna totalentreprenad av Trafikverket. Det händer mycket i regionen, konkurrensen är tuff och därför är det extra kul att ta hem ett så pass stort och viktigt infrastrukturprojekt. Den stora utmaningen i projektet är den korta byggtiden. Vi har redan startat och ska vara klara i november nästa år, säger Jens Andreasson, arbetschef Svevia.

Den första etappen i projektet är att bygga en lokalgata väster om E20 som kommer att användas i den andra etappen för att leda om trafiken under byggtiden av motorvägen.

De 123 nya hyreslägenheterna i Elinegård beräknas stå klara tidig vår 2017. Det första spadtaget togs den 14 augusti 2015 och i och med det har Ikano Bostad nu 470 lägenheter i produktion i Malmö.

– Vi har sedan tidigare en hyresrättsproduktion igång i Hyllie. Nu fortsätter vi bygga nya hyresrätter i Elinegård, där vi kan erbjuda ett skönt stadsliv nära unik natur och Malmö city, säger Christian Dahlman, bostadsutvecklingschef på Ikano Bostad.

Utmed kanten vid Kalkbrottet på Limhamn växer den nya stadsdelen Elinegård fram. Elinegård uppges vara ett stort och viktigt nybyggnadsområde för Malmö, med service, bostadsrätter, hyresrätter och småhus.

Renoverar för HSB Byggstart för den Brf Blåsut nya Flottsundsbron Serneke har fått i uppdrag av HSB-föreningen Brf Blåsut att utföra stambyte med våtrumsrenovering av 578 lägenheter samt ett antal lokaler. Projektet uppges vara värt cirka 110 miljoner kronor.

Brf Blåsut ligger i stadsdelen Majorna i Göteborg och består av totalt elva hus byggda 1968 till 1970. De senaste åren har föreningen drabbats av flera problem med husen och för att behålla värdet på fastigheterna krävs nu en stamrenovering.

Serneke påbörjar projektering nu under hösten. Byggandet startar våren 2016 för att sedan pågå i två år och avslutas under 2018.

Byggstart för hyreslägenheter i Elinegård

Ikano Bostad startar nu produktionen av 123 hyreslägenheter i den nya stadsdelen Elinegård på Limhamn.

I höst inleds det förberedande arbetet med den nya Flottsundsbron. Den nya bron ska vara klar om två år och under byggtiden hålls överfarten öppen via en provisorisk bro som ska vara på plats i december. Uppsala kommun har skrivit avtal med Peab som blir huvudentreprenör för ombyggnaden.

Flottsund har alltid varit en viktig förbindelselänk för trafik till och från Uppsala. Här har funnits en bro sedan 1600-talet, och den nuvarande bron, som byggdes 1924, har nu gjort sitt och behöver bytas ut. Den kommer att rivas när den provisoriska bron väl är på plats.

Under oktober etablerar sig entreprenören i området, det innebär bland annat att parkeringsplatsen på östra sidan stängs av helt. Sedan startar det förberedande arbetet med landfästena, både för den nya bron och för den provisoriska bro som ska vara på plats i december. När den provisoriska bron är i drift startar rivningen av den gamla bron.

Den nya bron blir bredare för att rymma både trafik och gång- och cykelbanor. Den blir högre än den gamla, den segelfria höjden blir 4,1 meter vid normalvattenstånd. Det blir lät-

123 nya hyreslägenheter i Elinegård beräknas stå klara tidig vår 2017.

Bygg & teknik 6/15

tare för fler båtar att passera Flottsund utan broöppning. Bron kommer att byggas som en så kallad klaffbro och vara fjärrmanövrerad, det vill säga öppnas och stängas på distans.

Fyra miljoner kronor till arbete med skredrisk

Statens geotekniska institut (SGI) trappar upp arbetet med att analysera risker för ras och skred i de svenska älvarna. Regeringen har beslutat om fyra miljoner kronor i extra anslag till klimatanpassning för innevarande år.

Pengarna kommer bland annat att användas till insatser längs Säveån i Göteborg och Ångermanälven.

– Klimatanpassning är en mycket viktig samhällsfråga och det är glädjande att vi nu får mer resurser till det arbetet, säger generaldirektör Åsa-Britt Karlsson.

Tillskottet på fyra miljoner kronor till arbetet med klimatanpassning gör att SGI nu kan utföra fler mätningar och intensifiera arbetet i de prioriterade vattendragen. Det blir bland annat möjligt att tidigarelägga undersökningarna av älvfåran i Ångermanälven.

SGI påbörjade 2013 ett arbete med att undersöka risken för skred och ras i tio vattendrag i Sverige, kopplat till klimatförändringarna. De underlag som tas fram är ett stöd i kommunernas klimatanpassningsarbete och underlättar prioriteringar av olika åtgärder.

Bygger ungdomshus

I Katrineholm byggs för närvarande förskolor, seniorboende, bostadsrätter och hyresrätter.

Nu är det dags för kommunens ungdomar att få ett eget hus. Mellan Hemgården och äldreboendet Pantern kommer det kommunägda fastighetsbolaget KFAB att bygga en fastighet på tre plan med hyreslägenheter öronmärkta för ungdomar. Totalt 17 lägenheter, 12 ettor och 5 tvåor, med enligt uppgift hårt pressade hyror.

– Det råder bostadsbrist över nästan hela landet och behovet av mindre, yteffektiva och prispressade lägenheter har aldrig varit större. I det läget känns det bra att vi i Katrineholm kan erbjuda våra ungdomar ett bra och förhållandevis billigt boende. Läget är mycket centralt och trivsamt med en fin och trevlig innergårdsmiljö, säger Göran Dahlström (S) kommunstyrelsens ordförande i Katrineholm.

Ungdomshuset beräknas vara inflyttningsklart första halvan av 2017. Hyrorna är inte fastställda ännu men beräkningar visar att ettorna hamnar på cirka 3 900 kronor och tvåorna 4 800 kronor i månaden. Storleken på ettorna är 35 kvadratmeter och tvåorna är 45 kvadratmeter. För att få hyra en lägenhet i ungdomshuset får man inte vara äldre än 26 år.

Den låga hyran är delvis möjlig genom att bostadsbolaget kan söka en statlig bidragsdel som är öronmärkta för ungdomsbostäder.

9

Fjärrstyrd golvslip

Husqvarnas PG 820 RC uppges vara världens första fjärrstyrda golvslip med Dual Drive Technology. I jämförelse med företagets välkända golvslip PG 820 erbjuder RC-versionen enligt uppgift mycket högre produktivitet och ännu bättre resultat tillsammans med ökad ergonomi och enkel transport till och från arbetsplatsen. Den gör även att man kan förbereda nästa uppsättning av verktyg, justera slangar etcetera under tiden maskinen körs, vilket uppges innebära en enastående tidseffektivitet. Med en slipbredd på 820 mm är maskinen anpassningsbar för industriella tillämpningar och uppges vara ett utmärkt val för behandling av betonggolv och reparation så väl som alla poler- och sliptillämpningar – både vått och torrt.

Vid formsättningsarbeten, innebär ingjutningshylsan att man kan rotera 360 grader, och den fällbara bommen och staget ger en arbetsradie på 8,5 meter och en arbetsyta på nära 230 kvadratmeter. När ett område är slutfört, kan användare snabbt och smidigt ansluta sin personliga fallskyddsutrustning till en annan enhet, och fortsätta till nästa arbetsområde.

Förankringsenheten uppfyller enligt uppgift alla krav enligt EN795:2012 Typ B (förankringsenheter för personlig fallskyddsutrustning) och har CE-certifierats av Dekra Exam GmbH.

Nya funktioner

lerna finns för elva orter och ska användas vid dimensionerande beräkningar av specifik energianvändning enligt BBR kap 9. Vid uppdatering av VIP-Energy till version 3 finns dessa klimatfiler med i installationen.

I version 3 har indata för så kallade VVCförluster adderats till indata för tappvarmvatten. Värmeflödet beräknas som differens mellan tappvarmvatten temperatur och rumstemperatur respektive utetemperatur. Den interna ger ett värmetillskott till byggnaden och den externa förlusten beräknas som en extra transmission.

Högeffektiv isolerskiva

Lyfter fallskydd till nya höjder

Combisafe lanserar nu SkyReach Förankringsenhet, ett enligt uppgift mångsidigt, högt förankrat fallskyddssystem avsett att förhindra fall från höjd – vilket är en stor olycksrisk och dessutom den vanligaste dödsorsaken i branschen. Systemet uppges vara exceptionellt lätt och smidig att använda och är kompatibel med alla märken av personlig fallskyddsutrustning (PFPE). Det är testat och godkänt för användning med självuppdragande livlinor ur produktfamiljen Falcon från Miller och systemet uppges passa perfekt vid montering av stommar för horisontell formsättning, lastning och lossning av fordon eller vid arbete på kanter.

Systemet väger endast 25 kg, och finns med två olika fästalternativ: Ingjutningshylsan, som lämpar sig för användning på betongkonstruktioner när man utför formsättningsarbeten och Ståltvingen, som passar att använda som fallskyddssystem vid lastning och lossning av fordon i anslutning till en stålkonstruktion.

10

VIP-Energy är ett program för beräkning av byggnaders energiprestanda från StruSoft AB. Snabbt och enkelt simuleras enligt uppgift vad som händer med byggnaden timme för timme under ett helt år. En komplett årlig timvis beräkning tar endast några sekunder. Det innebär att det går snabbt att testa olika förändringar.

VIP-Energy version 3 har genomgått en omfattande revidering för att anpassas till beräkningsfall i Ashrae-140. Dessa revideringar berör främst kylmaskiner, funktioner för fukt och kondensering och återvinningsfunktioner i ventilationssystem.

Det har lagts till funktioner för att hantera gemensamma värme- och kylsystem i samband med beräkningar med flera zoner. SMHI har på uppdrag av Sveby tagit fram klimatfiler med normalklimat för åren 1981 till 2010. Fi-

Kingspan Insulation lanserar nu en ny isolerskiva – Kooltherm K8C Skalmursisolering.

Det är en högeffektiv isoleringsskiva tillverkad av phenolic foam. Skivan uppges ha ett lambdavärde på 0,020 W/mK och är lite diffusionsöppen med ett µ-värde på 38.

Med ett lambdavärde på 20 mW/mK ger redan 120 mm ett U-värde på under 0,17 W/m²K och 160 mm Kooltherm K8C räcker till 0,13 W/m²K. Med traditionell isolering skulle det gå åt över 300 mm för att nå så lågt.

Både yt- och isoleringsmaterial har brandklass C-s1,d0 och skivan är testad oklädd i SP Fire 105.

Skivan är falsad och lagerförs i formatet 1 200 x 510 mm. Den uppges vara värderad av Breeam (A+), Sundahus (B), Byggvarubedömningen (accept) och den finns även i Bastaonline.

Företagets första lite större projekt med den nya produktvarianten är i Norra Djurgårdstaden, Stockholm. I höst påbörjas enligt uppgift även två större projekt i Lund.

Kunderna uppges ha valt den nya skivan för att de behövde en tunn skiva. På köpet fick de marknadens brandsäkraste skalmurskiva.

Brandsäkraste om man jämför med andra skivor som är testade oklätt i SP Fire 105.

I och med att skavan är testad oklädd finns förutsättningar att kunna använda den bakom valfri fasadbeklädnad, som i sin tur uppfyller brandkraven. Inte bara tunn, utan också brandsäker fasad redan innan teglet är murat.

Bygg & teknik 6/15

produktnytt

Tvättlans

Tvättlans STF14 från Hansa Engineering AB i Sollentuna används för rengöring av blandare på betongbilar och är inbyggd i ett stativ avsedd att sitta på en plattform.

Rengöringen sker genom det enligt uppgift unika tvätthuvudet med jetstråledysor som är speciellt utformade för att tvätta rent på båda sidor om vingarna inuti trumman. Vattentillförsel kan ske via rent vatten eller smutsvatten från sedimenteringsdammar. Den totala rengöringscykeln uppges vara kortare än fem minuter.

Tvättlansen är enligt uppgift designad för att vara robust och användarvänlig och fungerar på betongbilar av olika storlek. Tvättlansen uppges vara väl utprovad och testad under fyra årstider i nordiskt klimat.

Nu lanserar Engcon avjämningsbalken GRB (Grading Beam), en helt ny produkt i sortimentet som enligt uppgift innebär att planeringsarbetet effektiviseras ytterligare.

– Vi har sedan en tid märkt av ett ökat intresse av denna typ av produkt och kände att det nu var dags att ta steget säger Pontus Jonasson, konstruktör på Engcon Group.

Pontus Jonasson berättar att företagets avjämningsbalk kommer att tillverkas i tre storlekar, 2000, 2500 och 3000 mm, och att den är konstruerad för att tillsammans med tiltrotator ge ett effektivt och perfekt planeringsresultat.

Avjämningsbalken är byggd som en kraftig stålkonstruktion med stålbalkar som först avjämnar själva materialet som ska planeras och i bakre delen av avjämningsbalken sitter en lagrad och justerbar rulle som kompakterar den avjämnade ytan. Underdelen på avjämningsbalken är förstärkt med slitstål samt på själva schaktbalken sitter det skärstål, något som förlänger livslängden betydligt i jämförelse med enklare konstruktioner.

En annan stor fördel med den nya avjämningsbalken är att grinden/infästningen är bultad enligt samma bultmönster som många andra redskap från företaget och det ger en stor valfrihet med att snabbt kunna byta från en grind till en annan.

täthet och värmeisolation är uppfyllda. Detta gör att företaget uppges ha en av marknadens mest kostnadseffektiva lösningar för er fönsterinstallation.

Med det nya fogtätningsbandet kan företagets kunder enligt uppgift nu dra nytta av en rad fördelar jämfört med det väl beprövade BG1-klassade bandet: Det nya bandet monteras i ett enda arbetssteg, vilket uppges spara upp till 80 procent arbetstid jämfört med montering av andra fogband. Bandet har ingen särskild ytter- eller innersida och därmed är misstag eller risk för förväxling av sidor vid monteringen utesluten. Nanobandets speciella polyakrylatimpregnering i kombination med stängda celler ska ge en effektiv värmeisolation, en lufttäthet som är tio gånger högre än BG1-fogband och tar hänsyn till temperturväxlingar utom/inomhus under sommar och vintertid.

Bandet uppges dessutom vara ljudisolerande, diffusionsöppet och permanentelastiskt samt miljövänligt.

Arbetskomfort och funktion

Effektivare tätning

Avjämningsbalk för grävmaskiner

Att planera markytor med tiltrotator uppges ge en överlägsen effektivitet då tilt och roteringsfunktionen innebär att grävmaskinen inte behöver stå i samma plan som ytan som ska planeras och det är möjligt att från en och samma position komma åt ytor som tidigare bara var möjlig genom att flytta på grävmaskinen.

Bygg & teknik 6/15

Scandos är enligt uppgift med sina fogtätningsband O.C.-Form BG1, från den tyska tillverkaren Odenwald Chemie, sedan många år en välkänd och tillförlitlig partner för fönsterinstallationer i hela Sverige. Fogtätningsbandet uppges uppfylla de höga kvalitets- och miljökrav som ställs i normer såsom DIN och ISO. Nu går företaget ett steg längre och introducerar ett nytt expanderande fogtätningsband med patenterad nanofunktion, O.C.-Form WF nano – en enligt uppgift beprövad, tillförlitlig och kostnadseffektiv tätningslösning som passar för en rad olika uppgifter.

Oberoende tester har enligt uppgift visat att med endast ett 54 mm brett nanoband som räcker till fönsterbredder upp till 115 mm, ger full funktionalitet och alla krav på slagregns-

I mer än två år har Snickers Workwear enligt uppgift arbetat med att utveckla företagets största satsning någonsin: en helt ny generation arbetsbyxor för professionella hantverkare. Bakom lanseringen ligger ett extremt noggrant förarbete med intervjuer, workshops och tuffa tester. Resultatet är ett helt nytt koncept med olika byxfamiljer som uppges komma att sätta en helt ny standard på marknaden.

Först ut hösten 2015 är arbetsbyxorna RuffWork och FlexiWork. − Vi är otroligt stolta över allt vi har utvecklat med de nya byxorna. Först och främst är de extremt sköna och kommer att ta arbetskomfort till en helt ny nivå. De har en modern grunddesign som ger en grym passform med fantastisk rörelsefrihet. De förböjda benen gör att byxan följer med när hantverkaren rör sig och byter position från knäsittande till stående. Byxan bara följer med och anpassar sig efter rörelsen på ett naturligt och bekvämt sätt, säger Fritjof Henmark, Assortment Manager på Snickers Workwear.

Med de nya byxorna kommer också en rad nya lösningar för ökad komfort och funktion.

Det är allt från nya materialkombinationer, stretchmaterial, smart ventilation och KneeGuard Pro som är företagets nya generation avancerade knäskydd.

11

CE-märkning:

Rätt produkt på rätt plats De senaste åren har inneburit stora förändringar när det gäller användande av byggprodukter. De tidigare riktlinjerna för typgodkännande har strukits och samlats i Boverkets byggregler (BBR) för att europaanpassa reglerna. I och med att byggproduktförordningen trätt i kraft ställs krav på att vissa byggprodukter måste vara CE-märkta. Samtidigt har Boverket anpassat sina regler både för CE-märkta och ickeCE-märkta byggprodukter. Med europasystemet kommer det inte längre finnas något som motsvarar typgodkännandelistor, med listor på samtliga lämpliga produkter. Istället får man söka hos de som säljer produkterna. Eftersom CE-märkta produkter inte automatiskt är tillåtna eller lämpliga att använda i svenska byggnader är det viktigt att konsulter, byggherrar och tillverkare är medvetna om vad de olika märkningarna innebär och hur produktegenskaperna ska redovisas och tolkas.

Samhällets krav

Krav i lagstiftning och byggregler. Kraven i plan- och bygglagstiftningen och byggregler innebär att byggprodukter måste vara lämpliga för avsedd användning. Detta förutsätter rätt projektering och utförande, det vill säga att man använder produkterna på rätt sätt. Kraven gäller för slutprodukten, det vill säga hur

Artikelförfattare är Staffan Bengtson och Gösta Sedin, Brandskyddslaget AB, Stockholm, samt David Winberg, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås.

12

Figur 1: Svenska krav innebär att de övergripande kraven ska uppfyllas av den som bygger i Sverige. byggprodukterna används för att uppfylla funktionsmålen. Byggproduktförordningen innehåller i sin tur regler om tillverkning och försäljning av byggprodukter på den europeiska marknaden. Kraven på olika nivåer illustreras i figur 1.

Byggprodukter som omfattas av en harmoniserad standard (produktstandard) måste CE-märkas. För produkter som inte omfattas av en harmoniserad standard kan det finnas utarbetade europeiska bedömningsdokument (EAD) för att ta fram europeiska tekniska godkännanden (ETA).

Produkten CE-märks då mot en ETA. Därmed finns möjligheter att CE-märka vilken produkt som helst.

Om en produkt är CE-märkt får den säljas utan restriktioner i alla EU-länder, samt Island, Lichtenstein, Norge, Schweiz och Turkiet. Detta innebär att det är tillåtet att sälja en CE-märkt produkt i Sverige som inte uppfyller svenska byggregler.

Det är därför viktigt för byggherren eller beställaren att försäkra sig om vilka krav svenska byggregler ställer och vilka egenskaper byggprodukter därför måste ha.

Ett exempel på detta är glasfasader, som ska CE-märkas mot den harmoniserade standarden EN 13830. Egenskapskrav på begränsning av nedfallande delar, som ställs i Sverige, finns dock inte med i CE-märkningen. För att använda den CEmärkta fasaden i Sverige krävs alltså kompletterande behandling av nedfallsrisken. Samma sak gäller i andra länder –

brukaren måste själv förvissa sig om att de nationella byggreglerna uppfylls i det land man använder produkten. Om byggprodukten är CE-märkt redovisas egenskaperna i en prestandadeklaration, som alltid ska följa med när man köper produkten.

Det finns alltså flera olika märkningar på byggproduktmarknaden i Sverige i dagsläget, till exempel typgodkännande och P-märkning. Förutom dessa finns det andra typer av nationella märkningar som kan förekomma på importerade byggprodukter. De olika märkningarna och deras betydelse redovisas i tabell 1.

I byggreglerna används olika klasser för olika brandskyddsegenskaper. Ett exempel är klassning för byggprodukter avseende reaktion vid brandpåverkan, som t.ex. används för att minska risken för snabb brandspridning längs med en vägg.

Följande klasser finns: A – F Ytskikt, värmeutveckling och flamspridning s1 – s3 rökproduktion (tilläggsklass) d0 – d2 benägenhet att droppa (tilläggsklass).

Ett exempel på krav i byggreglerna är C-s2,d0 som är kravet på invändiga ytskikt i många flerbostadshus. Denna klassning kan uppnås med tapet fäst på en gipsskiva. För detta utförande krävs att både tapeten och gipsskivan är CE-märkta, eftersom båda produkterna omfattas av de harmoniserade standarderna EN 520 respektive EN 15102. Produkterna ska då Bygg & teknik 6/15

Tabell 1: Översikt över olika system för märkning av byggprodukter.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Märkning Frivillig Uppfyller Kommentar produkten svenska byggregler?

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– CE-märkning mot Nej Kontrollera Enda märkningen om hEN finns hEN mot BBR finns. Andra märkningar kan dock komplettera.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– CE-märkning mot Ja Kontrollera Frivillig väg för tillverkare att mot BBR CE-märka. Andra märkningar EAD/ETA kan komplettera.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Typgodkännande Ja Ja* Kommer att fasas ut för de produkter där det finns en hEN. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– P-märkning Ja Ja* Kan ge ”extra” kvalitet utöver myndighetskraven och komplettera CE-märkning.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Andra märkningar Ja Kontrollera Olika branschorganisationer eller mot BBR andra länders märkningar.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– * Användningsområdet måste alltid kontrolleras, till exempel att en byggprodukt som är tillämplig för småhus endast används i den typen av byggnad. levereras med en prestandadeklaration på svenska där bland annat klass för reaktion vid brandpåverkan redovisas.

Förutom de specifika nationella kraven kan det också finnas specifika förutsättningar i Sverige. Brandgasventilatorer i Sverige måste till exempel klara de snöoch vindlaster som kan tänkas uppstå här.

Det gör att luckor som kan vara lämpliga i södra Europa är direkt olämpliga i Sverige – trots att de är CE-märkta och får säljas i Sverige. Det är därför viktigt att försäkra sig om vad informationen och märkningen av byggprodukten betyder, och om förutsättningar finns för att uppfylla de svenska byggreglerna.

Ad-hoc provning och analytisk dimensionering. Det kan också vara så att analytiska metoder är möjliga att tillämpa och att alternativa klasser eller egenskaper som ligger utanför traditionell märkning behövs. Till exempel kan det visas med analytisk dimensionering att brandförloppet i den aktuella byggnaden skiljer sig från de standardiserade brandförlopp som används för klassning och CE-märkning, och som refereras i förenklad dimensionering. Det kan till exempel röra sig om en annan temperaturpåverkan eller en annan varaktighet på brandförloppet.

De generella kraven i plan- och bygglagen och byggreglerna gäller dock: ● Byggprodukter måste ha kända egenskaper ● Byggprodukter ska vara lämpliga att använda, det vill säga uppfylla minimikraven i byggreglerna.

För dessa specialfall kan det därför krävas så kallad ad-hoc provning eller objektsspecifika försök. För ad-hoc provning bör följande villkor vara uppfyllda Bygg & teknik 6/15

för att byggproduktens egenskaper ska anses tillförlitliga: ● Osäkerheter i provningen måste identifieras och hanteras ● Möjlighet till repeterbarhet bör undersökas ● Provningen ska beskriva de relevanta egenskaperna.

Vid ad-hoc provning bör utgångspunkten vara den klassifikationsstandard, och hänvisade provningsstandarder, som ligger närmast tillämpningen för aktuell produkt. För bedömning av brandmotstånd

bör alltså utgångspunkten vara de kriterier och förutsättningar som anges i SS-EN 13501-2 och SS-EN 1363-1.

Förkortningar och definitioner

I rutan nedan redovisas olika förkortningar och definitioner.

Byggprocessen

Byggprocessen kan behandlas dels ur ett byggnadsnämndsperspektiv, dels ur ett projekterings- och utförandeperspektiv.

Byggnadsnämndsperspektiv. Vid det tekniska samrådet ska det normalt presenteras en brandskyddsbeskrivning. Det är lämpligt att i det sammanhanget ta upp olika märkningar av byggprodukter.

Från byggnadsnämndens sida är det lämpligt att vid samrådet påpeka att certifierade produkter och system ska användas om sådana finns. Detta bör också framgå av den godkända kontrollplanen.

Eftersom kunskapsbristen är stor avseende CE-märkning av byggprodukter är det lämpligt att brandskyddskonsulten påpekar de krav som finns och nämner det i sin kontrollista.

Oftast lämnar brandskyddskonsulten underlag för slutbesked till den kontrollansvarige. Det är då viktigt att kontrollen av att produkter har bedömda egenskaper enligt BBR 1:4 och att verifieringen har genomförts på ett tillfredsställande sätt.

En stor del av kontrollen sker genom besiktningsorganisationen. Det är därför viktigt att olika parter i denna har kunskap inom området ”Märkning av byggprodukter”.

Projekterings- och utförandeperspektiv. Inköpare och beskrivare kan få stor hjälp av tillverkare att få reda på produktens egenskaper och vilka märkningar

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– CPR Construction Products Regulation – Byggproduktförordningen Förordning med syfte att främja fri handel med byggprodukter på den inre marknaden.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– DoP Declaration of Performance – Prestandadeklaration Dokument där tillverkaren intygar att byggprodukten överensstämmer med harmoniserad standard/Europeisk teknisk bedömning.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– EAD European Assessment Document – Europeiskt bedömningsdokument En harmoniserad teknisk specifikation som ligger till grund för att ta fram en ETA för en produkt ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– ETA European Technical Assessment Europeiskt tekniskt godkännande Tas fram för en enskild produkt för en enskild tillverkare och ligger till grund för frivillig CE-märkning.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Harmoniserad Standard som omfattar en produkt eller produktgrupp. Produkter standard/Prosom omfattas måste CE-märkas. I standarden specificeras bland duktstandard annat vilka egenskaper som ska redovisas för produkten och hur hEN (inofficiell omfattande tillverkningskontroll som krävs. förkortning)

Förkortningar och definitioner

13

Figur 2: Process för val av produkt i projektering och utförandeskedet.

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Brandskyddsbeskrivningen anger krav enligt BBR eller andra önskvärda egenskaper.

↓

Arkitekten tar fram lämplig produkt.

↓

Arkitekten stämmer av med tillverkare eller distributör för att bekräfta om det finns en harmoniserad standard och ber om en prestandadeklaration enligt denna standard.

↓

Vid oklarhet frågar arkitekten brandskyddskonsulten om brandskyddsbeskrivningens krav uppfylls med egenskapsredovisningen i nämnda prestandadeklaration.

↓

Entreprenörens inköpare beställer produkten och anger därvid att kraven för en produkt som omfattas av en harmoniserad standard skall kunna styrkas med prestandadeklaration.

↓

Besiktningsman kontrollerar produkt, montage och eventuellt också KA genom brandskyddskonsult.

↓

Slutbevis.

som är aktuella. Tillverkaren är skyldig att se till att produkten är CE-märkt om detta är obligatoriskt. För inköp kan det vara lämpligt att i avtal specificera att CE-märkt produkt ska levereras och inget annat om det finns en harmoniserad standard.

Processen vad gäller val av rätt produkt vid projektering och utförande visas i figur 2.

Ett projekt utvecklas med programhandling, systemhandling, bygghandling och relationshandling. Redan i systemhandlingsskedet kan det vara lämpligt att ange hur man ska visa att produkter har bestyrkta egenskaper i ett avsnitt om kontroll av utförda brandskyddsåtgärder. Vid en generalentreprenad specificerar ofta arkitekten krav på en produkt och bestämmer en specifik sådan. Härvid tillfrågas ofta brandskyddskonsulten om råd.

Därefter köper entreprenören produkten.

Vid totalentreprenadformen har entreprenören större frihet att välja en produkt, förutsatt att den följer ställda krav. I det fallet är det viktigt att entreprenören själv har tillräcklig kunskap inom området.

Annars finns risk att fel produkt används.

Inköpare och beskrivare kan omöjligen ha kunskap om en produkt omfattas av en harmoniserad standard eller inte. Man måste förutsätta att producenten har kunskap om detta. Det kan dock vara lämpligt att i avtal specificera att CE-märkt produkt ska levereras och inget annat om det finns en harmoniserad standard.

Slutligen ska man vid besiktningar och andra kontroller förvissa sig om att rätt produkt används i byggnadsverket. Har man valt en CE-märkt produkt krävs inte någon egen provning för att verifiera de deklarerade egenskaperna. Används produkter för vilka det inte finns en harmoniserad standard och därför inte kan CE14

märkas ska man i kontrollplanen eller brandskyddskonsultens kontrollhandling visa hur de väsentliga egenskaperna ska uppfyllas.

Exempel

Enligt BBR ska produkters egenskaper verifieras enligt en harmoniserad standard om det finns en sådan. För att tydligare klargöra vad det rör sig om redovisas här ett exempel. Exemplet avser utrymningsbeslag.

För utrymningsbeslag finns två harmoniserade standarder: EN 179 och EN 1125. Ett närmare betraktande visar att det är EN 179 som gäller för utrymningsbeslag som, förutom med vanligt trycke, manövreras med ett snett trycke för utrymning.

Denna standard behandlar krav vad gäller utformning och funktioner, samt de provningar som ska användas för att fastställa att ovanastående krav är uppfyllda.

Därefter redovisas hur beslagen ska klassificeras, egenskap för egenskap. Standarden omfattar cirka 50 sidor samt cirka tio sidor bilagor. Informationen är således omfattande och främst avsedd för dem som ska tillverka eller sälja beslagen.

Klassificeringen avser i detta fall tio egenskaper som kan ges med en siffra eller bokstav beroende på vad som kan uppnås. Redovisningen sker i en teckensträng med tio positioner. Exempel på en teckensträng kan vara: ––––––––––––––––––––––––––––––––– 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 3 6 5 B 1 3 2 2 A B ––––––––––––––––––––––––––––––––– Exempelvis anger den andra siffran hur många gånger beslaget har testas. Det finns två alternativ: Siffra 6 för 100 000 testcykler och siffran 7 för 200 000 testcykler. De andra siffrorna beskriver andra

egenskaper till exempel korrosionsmotstånd.

Vidare redovisas därefter ett kapitel som beskriver hur CE-Märkningen ska ske. Uppgiftena ska finnas på förpackningen och i installationsanvisningen. På produkten behöver endast CE-symbol certifierarnummer och producent vara synligt efter montering. Slutligen behandlas de produktkontroller som ska genomföras av tillverkaren. Därpå följer bilagor.

I den så kallade ZA-bilagan anges hur prestandadeklarationen ska utformas och vilka egenskaper som ska redovisas. Tillverkarens prestandadeklaration ska följa denna bilaga. En prestandadeklaration redovisas normalt på en A4-sida, på det språk som används på den aktuella marknaden och har följande utformning: Prestandadeklarationen inleds med att produkttyp och produktbeteckning samt avsett användningsområde anges. Vidare redovisas tillverkarens kontaktuppgifter.

Därefter följer en redovisning av de egenskaper som ska redovisas enligt ZA-bilagan. Dessa är: ● Öppningsegenskaper ● Slitage av öppningsegenskaper ● Självstängningsförmåga ● Slitage av självstängningsförmåga ● Brandmotstånd ● Kontroll av farliga ämnen.

Slutligen intygas att utförandet av produkten med sin produktbeteckning överensstämmer med de deklarerade egenskaperna, Intyget undertecknas av tillverkaren.

Ny handbok om CE-märkning och brandskydd

Efter denna korta introduktion till byggproduktförordningen kanske begreppen snurrar runt i huvudet. För att råda bot på detta kommer SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och Brandskyddslaget ge ut en ny handbok om CE-märkning och brandskydd under hösten 2015.

Handboken riktar sig till konsulter, arkitekter och inköpare, för att öka förståelsen kring märkning av byggprodukter och se till att rätt produkt hamnar på rätt plats, och kommer innehålla flera praktiska exempel och en sammanställning av de harmoniserade standarder som ger möjlighet att deklarera egenskaper vid brand.

■

Bygg & teknik direkt på nätet Årgångarna 2006 till och med 7/2014 av Bygg & teknik finns nu att läsa i fulltext på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se Bygg & teknik 6/15

ca 1700

max 4600

max 3000

ca 3500

max 1450

THERMO 86 BRAND MED RÖKGASTÄTHET Varför behöva välja mellan energiprestanda och brandsäkerhet?

Med vårt nya byggsystem i aluminium för dörrar och glaspartier kan vi kombinera lågt U-värde med brandskydd och rökgastäthet i klass EI 30 Sa, Sm. Vår unika patentsökta konstruktion är mekaniskt stark och stabil för bästa hållbarhet.

Den medger mycket bra ljudreduktion, en smäckrare design och möjlighet till stora dimensioner upp till 4,6 m i höjd!

Ett nytt byggsystem utvecklat för vårt hårda klimat och marknadskrav.

Kontakta gärna vår kostnadsfria arkitektsupport för rådgivning på 020-74 20 60.

SAPA BUILDING SYSTEMS AB SE-574 81 Vetlanda www.sapabuildingsystem.se

NYH

ET

Bättre yttre lufttäthet = sämre inre brandsäkerhet Syftet med denna artikel är att uppskatta inre brandgasspridning mellan olika intilliggande lägenheter i ett flerbostadshus och hur det påverkar den inre brandsäkerheten.

Spridningen sker genom otätheter mellan lägenheter. Det finns ett krav för tillåten brandgasspridning mellan bostäder via ventilationssystem, vilket kan anges som att brandgaserna ska spädas ut en faktor 100. Ventilationssystemets inverkan på den inre brandgasspridningen kommer att beaktas, men brandgasspridning via ventilationssystem antas inte inträffa.

Brandgasspridning i en byggnad via otätheter i olika byggnadsdelar som väggar och bjälklag samt schakt eller genomföringar för installationer förutsätts att vara noll som en underförstådd självklarhet.

Det finns inte heller några täthetskrav mellan olika lokaler i en byggnad som för den yttre tätheten för en hel byggnad.

Det är också viktigt att påpeka att en lägenhets inre begränsningsytor är flera gånger större än de yttre begränsningsytorna. Om den inre tätheten är lika många gånger mindre jämfört med den yttre blir det yttre och det inre läckaget lika stort.

Utvecklingen mot tätare byggnader och FT-ventilationssystem med avskiljande spjäll i både från och tilluft innebär att risken för brandgasspridning mellan olika brandceller ökar betydligt.

Exempel på brandgasspridning

En mindre lägenhetsbrand inträffade tidig kväll den 20 april 2011 i nybyggt bostadshus i två plan med sex lägenheter i Attunda i Stockholmsområdet. Räddningstjänsten hade svårigheter att finna den brinnande fastigheten, eftersom brandgasspridning skedde till mycket stor del till intilliggande lägenheter. Det gick knappt att skilja den brandutsatta lägenheten från de tre brandgasspridningsutsatta lägenheterna. Alla lägenheterna hade egna ventilationssystem.

Artikelförfattare är Tomas Fagergren, Brandskyddslaget AB och Lars Jensen, Installationsteknik, Lunds tekniska högskola.

16

En vindsförrådsbrand skedde den 30 december 2014 i ett flerbostadshus i Ystad. Vindsplanet innehöll både vindsförråd, enkla och dubbelsidiga lägenheter med takkupor samt en uppdelning med tre brandväggar mellan de fyra trapphusdelarna. En person omkom av brandgaser i en lägenhet i intilliggande trapphusdel och inte i den del som brann.

Brandgasspridning skedde i hela vindsplanet till alla vindsplanslägenheter trots tre brandväggar. Brandutredningen visade att spridning skedde till lägenheterna via genomföringar för frånluftsventilationen som ersatte självdragsventilation på 1990-talet. En bidragande orsak var att uteluftsdon var mer eller mindre blockerade, vilket resulterade i ”uteluft” hämtades via otätheter från vindsvolymen.

Vilka inre lufttäthetskrav finns?

Det har funnits olika täthetskrav för bostäder och lokaler som 3 respektive 6 m³/hm² och senare omformade till 0,8 respektive 1,6 l/sm² för omslutande yta och en tryckskillnad på 50 Pa. Några år senare blev siffran 0,6 l/sm² för både bostäder och lokaler. Numera finns inget direkt sifferkrav på lufttätheten för normala byggnader.

Många lägenheter och småhus som provtrycks har ofta en lufttäthet bättre än 0,5 l/sm² omslutande yta. Detta ger det totala läckaget utom någon uppdelning i inre och yttre läckage. Ventilationssystemet är avstängt och förseglat. Det inre läckaget kan bestämmas som skillnaden mellan en provtryckning utan mottryck och en provtryckning med mottryck i intilliggande lägenheter.

Någon kvantifiering av accepterat läckage för brandcellsskiljande byggnadsdelar finns inte i vare sig Boverkets byggregler eller i någon EN-standard, undantaget är spjäll och dörrar vars läckage mäts vid brandprov vid en konstant tryckskillnad av 300 Pa. Avskiljande konstruktioners brandmotstånd bedöms efter provning enligt SS-EN-1363-1 (tidigare SIS 02 48 20 utgåva 2 – NT FIRE 005 – ISO 834) med krav enligt följande: Integritet (täthet) E, vid brand Kravet på integritet bedöms uppfyllt om byggnadsdelen: ● Inte släpper igenom mer än enstaka lågor med en längsta varaktighet av 10 s. ● Inte uppvisar för stora sprickor och springor. Dessa mäts med runda tolkar med diametern 6 respektive 25 mm. Tolk

med diametern 25 mm får inte kunna föras igenom provföremålet in i brandrummet. För tolk med diametern 6 mm gäller att den får kunna föras igenom provföremålet in i brandrummet men i detta läge inte kunna förflyttas mer än 15 cm längs en springa eller spricka.

Isolering I vid brand ● Kravet på isolering avser maximal temperaturstegring. Medeltemperaturstegringen får inte överskrida 140 ˚C samt 180 ˚C i enstaka punkt. ● Läckage av brandgas får inte antända en ”bomullstuss”. Detta kriterium gäller inte för konstruktioner i enbart brandteknisk klass E. Det finns inga siffermässiga krav på inre lufttäthet enligt ovan.

Hur mycket brandgaser sprids?

Det går inte att förhindra brandgasspridning, eftersom detta hade resulterat i orimliga övertryck på flera normaltryck.

Svaret på frågan är att det beror på temperaturändringen i den brandutsatta volymen. Om den absoluta temperaturen fördubblas från 300 K (27 °C) till 600 K (327 °C) halveras densiteten och utgångsvolymen fördubblas. Hälften av brandgaserna sprids till omgivningen och hälften stannar kvar. Högre brandtemperatur ger större brandgasspridning. Detta innebär att en måttlig brand i en lägenhet sprider halva sin volym till omgivningen, andra omgivande lägenheter och ventilationssystemet. Spridning via ventilationssystemet till andra lägenheter kan förhindras med rätt åtgärder som dimensionering, utformning och olika typer av spjäll.

Vart sprids brandgaser?

Den inre spridningsandelen si bestäms av geometrin, de inre och yttre begränsningsytors storlek och lufttäthet samt ventilationssystemets inverkan normerat mot golvyta. Följande uttryck för spridningsandelen si genom kontaktytan Ai med lufttätheten gi används: si = Ai gi / (Ai gi + Ay gy + Ag d) (-) (2.1)

De två lufttäthetsparametrarna gi och gy antas gälla för provtryckskillnaden 50 Pa. Den ventilationsberoende parameter d kan skattas för samma tryckskillnad med uppgifter om olika delars nominella tryckfall och flöden enligt (2.2) nedan.

Samma beräkningsuttryck kan användas för S-system, F-system och FT-system med och utan olika brandgasspjäll.

Den totala inre spridningsandelen kan delas upp proportionellt för olika spridBygg & teknik 6/15

ningsvägar. Om all spridning sker till en intilliggande lika stor lägenhet blir utspädningen högst 0,5 för ett fall med fördubblad temperatur. Normkravet är utspädning till 0,01 eller 100 gånger utspädning.

Detta innebär att för detta fall spridningsandelen får vara högst 0,02 från en brandutsatt lägenhet till en annan lägenhet.

Det går att uppskatta ventilationssystemets avlastning som för en otät byggnadsdel genom att utgå från dons tryckfall, provningstryckskillnad 50 Pa för lufttäthet och luftflödet l/sm² golvyta. Ett generellt uttryck för alla ventilationssystem uppdelat i uteluft, tilluft och frånluft kan skrivas som, se ruta här intill:

d = [ (∆pn / ∆pu)0,5 + (∆pn / ∆pt)0,5 + (∆pn / ∆pf)0,5 ] qg

där: ∆pn ∆pu ∆pt ∆pf qg

provtryckningstryckskillnad 50 Pa tryckfall uteluftsdel i F-system tryckfall tilluftsdel i FT-system tryckfall frånluftsdel nominellt ventilationsflöde l/sm² golvyta.

Den yttre spridningen kan jämföras med den inre genom att jämföra motsvarande kontaktytor. En kvadratisk lägenhet med sidan 10 m och rumshöjden 2,5 m har en total inre kontaktyta på 250 m² (100 + 100 + 25 + 25) och en yttre kontaktyta på 50 m² (25 + 25). Om den inre lufttätheten är lika med den yttre lufttätheten blir den inre och yttre spridningsandelen 5/6 respektive 1/6. Om den inre tätheten är fem gånger bättre än den yttre tätheten blir den inre och yttre spridningsandelen lika stora.

Om den inre tätheten är tjugo gånger bättre än den yttre tätheten blir den inre och yttre spridningsandelen 0,2 respektive 0,8. Detta är inte tillräckligt för att klara normkravets utspädning på 0,01, om den kalla volymandelen är 0,5, vilket ger endast utspädningen 0,1.

Hur mycket sprids via en otät genomföring?

Spridningen via en följd av olika stora hål med mellanliggande större volymer bestäms mest av det minsta hålet. En följd av fyra lika stora hål motsvaras av ett hål med halva arean. Lufttäthetsparametern för ett hål med en effektiv area om 1 m² kan för tryckskillnaden 50 Pa som ger lufthastigheten 9,1 m/s anges till 9 100 l/sm². En liten effektiv läckagearea på 0,01 m² eller 1 dm² ger ett nominellt läckage på 91 l/s att jämföra med omslutande ytors läckflöde omkring 200 l/s för många provtryckta småhus och lägenheter. En otät genomföring påverkar den inre spridningen betydligt och därmed den inre brandsäkerheten.

Hur mycket avlastar ventilationssystemet?

Ventilationssystemet kan avlasta brandgasspridning. F-system ger en bra avlastning med uteluftsdon och själva frånluftssystemet. Uteluftsdon med stormsäkring kan dock helt förhindra direkt avlastning utåt. Stormsäkrade uteluftsdon tillåter inströmning, men inte utströmning. Denna egenskap förhindrar tvärventilation av en genomgående lägenhet med en lovartsida och en läsida för en viss vindriktning.

Bygg & teknik 6/15

(l/sm²)

(2.2)

Uttrycket (2.2) visar att parametern d bli både större eller mindre än nominellt ventilationsflöde 0,35 l/sm² golvyta, eftersom tryckfallen i (2.2) är av samma storleksordning som 50 Pa. För de tre termerna i (2.2) gäller att den första är noll för FT-system, den andra är noll för F-system och brandgasspjäll i tilluften samt den tredje är noll för brandgasspjäll i frånluften. Parametern d blir därför noll för ett fall med FT-system med brandgasspjäll för både tilluft och frånluft.

Några andra siffervärden är följande.

Ett F-system med luftflöde 0,35 l/sm² golvyta och dontryckfallen 10 Pa för uteluft och 90 Pa för frånluft motsvarar en otäthet på 1,04 l/sm².

Samma F-system med stormsäkring (backspjäll som förhindrar utströmning) ger resultatet 0,26 l/sm².

Ett FT-system med luftflöde 0,35 l/sm² golvyta och tryckfallen 60 Pa för tilluftsdon och 80 Pa för frånluftsdon ger resultatet 0,60 l/sm².

De redovisade värdena för ventilationens täthet ur brandsynpunkt i form av parameter d kan jämföras med byggteknisk täthet eller läckage som i regel anges med omslutande ytteryta. Siffrorna här visar att ventilationssystem kan minska den byggtekniska brandgasspridningen till en del.

Kan fönstersprängning begränsa inre brandgasspridning?

Fönstersprängning kan i stort sett förhindra den inre brandgasspridningen, men detta sker oftast i ett senare skede av en brand. Ett kvadratiskt fönsterglas med sidan 1 m klarar högst 5 kPa och lättväggskonstruktioner högst 10 kPa att jämföra med normaltrycket 100 kPa. Övertrycket i en brandutsatt lägenhet är sällan över 1 kPa. Provtryckningar med 50 Pa av bostäder ger ett läckflöde på omkring 0,2 m³/s. En brandeffekt på 1 MW ger enligt en tumregel ett brandflöde (expansionsflöde) på 1 m³/s och ett övertyck på 1 250 Pa ((1/0,2)² 50) med den angivna tätheten.

Fönstersprängning sker när temperaturskillnaden mellan glasets mitt och kant är 30 upptill 200 °C beroende på glastyp och utförande. Detta tar tid innan detta sker. Ett värmesprängt glas sitter oftast kvar till stora delar och skyddar på så sätt nästa glas något. Fönster med två eller tre glas hinner inte tryckavlasta ett normalt brandförlopp.

Åtgärder?

En naturlig slutsats kan vara att öka läckaget vid brand från branddrabbad brandcell till det fria och på så sätt minska den interna brandgasspridningen. Detta kan åstadkommas med passiv tryckavlastning där branden tryckavlastas via någon typ av deformationszon utan att tätheten påverkas normalt.

Springa under dörr i brandcellsgräns kan i vissa fall fungera som en effektiv tryckavlastning. Detta eftersom springan är placerad i rummets nedre del varför brandgasspridningen sker först när rökgaslagret når golvnivå vilket inträffar i slutfasen av en ventilationskontrollerad brand (jämför med lågt placerade tilluftsdon). Ökad täthet, slutna schakt är att fördra, eftersom läckagearean minskar. Vidare kan vid lättväggar i brandcellsgräns (gipsbeklädnad på ömse sidor av stålregel) förses med en yttre installationszon för att ej penetrera brandcellsgränsen med eldosor och dylikt.

Sammanfattning

Inre brandgasspridning är ett osäkert område, eftersom det inte finns några tydliga inre eller yttre täthetskrav. Bättre kunskap om inre lufttäthet genom kontroll och provning med lämpliga metoder krävs.

Den inre tätheten får inte glömmas bort när den yttre tätheten blir allt bättre samtidigt som FT-ventilationssystem blir allt vanligare. FT-system säkra mot brandgasspridning ökar risken för inre brandgasspridning mellan lägenheter och lokaler.

Tillräcklig utspädning kan vara svårt att uppnå. En liten inre spridningsandel kan vara fatal. Det finns dock en viss självkontroll med åtgärder av inre otätheter, eftersom de boende reagerar på rök och matos från andra lägenheter. Vad som ökar den inre spridningen och försämrar den inre brandsäkerheten kan sammanfattas med följande punkter: ● Bättre yttre lufttäthet ● Övergång från tvåglasfönster till treglasfönster ● Dåligt tätade genomföringar ● F-system med stormsäkra uteluftsdon ● Övergång från F-system till FT-system ● FT-system med brandgasspjäll.

■ Välkommen till Bygg & tekniks hemsida: byggteknikforlaget.se 17

Bostadsbränder:

Tekniska åtgärder som stöd till nollvisionen Varje år inträffar över 20 000 bostadsbränder i Sverige, och den kommunala räddningstjänsten larmas till drygt 6 000 av dessa. De senaste åren har runt 100 personer omkommit i bränder årligen och 80 till 90 procent av dessa omkom vid en brand i bostaden. Även om antalet omkomna i bränder minskat de senaste årtiondena (figur 1).

I november 2009 gav regeringen Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i uppdrag att leda framtagandet av en nationell strategi för hur brandskyddet för enskilda i samhället kan stärkas stöd till enskilda. I samband med detta arbete formulerade MSB följande vision för brandskyddsområdet 1): Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand Som en del i den nationella strategin för att stärka brandskyddet för enskilda personer identifierade MSB att det fanns ett behov av en särskild forskningssatsning med inriktning mot bränder i bostadsmiljö. Under 2013 utlyste MSB en större satsning på bränder i boendemiljö och i början av 2014 blev tre projekt 2) beviljade anslag. Projekten kompletterar va–––––––––––––––––– 1) En nationell strategi för att stärka brandskyddet genom stöd till enskilda, MSB, 2010.

2) Forskning: Brand i bostadsmiljö, MSB, tillgänglig via: https://www.msb. se/sv/Forebyggande/Brandskydd/Nationell-strategi-forstarkt-brandskydd/Utvardering-och-forskning/Forskning-Brand-i-bostadsmiljo/.

Över 20 000 bostadsbränder inträffar varje år i Sverige.

FOTO: STEFAN SVENSSON, LTH

randra eftersom de angriper problemet från olika håll och med olika metoder (se faktaruta 1)

på frågor som kommer att besvaras i projektet är: ”Vilka är brandsäkerhetens fysiska och tekniska testämningsfaktorer?”, ”Vilken är den bästa strategin för att brandsäkerhetsåtgärder ska ge största möj-

Faktaruta 1

De tre projekten i MSB:s satsning på bostadsbränder är: ● Analys av brandsäkerhetens fysiska bestämningsfaktorer och tekniska åtgärder som stöd till nollvisionen, leds av SP Fire Research. ● Mot en evidensbaserad nollvision kring bostadsbränder, leds av Karlstads universitet. ● Bostadsbränder i storstadsområden – rumsliga skillnader och brandsäkerhetsarbete i den socialt fragmenterade staden, leds av Malmö högskola.

Ett projekt om tekniska aspekterna

Ett av de tre projekten har ett tekniskt fokus och leds av SP Fire Research och genomförs i samarbete med Lunds tekniska högskola (LTH). Projektgruppen består av sju forskare från de båda organisationerna (se faktaruta 2). Projektet ska bland annat kartlägga vilka tekniska åtgärder som kan vara verkningsfulla och studera andra länders framgångsfaktorer i arbetet med att reducera antalet omkomna och skadade vid bränder i bostäder. Exempel

Figur 1: Omkomna i bränder i Sverige, baserat på data från MSB:s dödsbrandsstatistik.

18

Artikelförfattare är Petra Andersson, projektledare, SP Fire Research, och Nils Johansson, projektdeltagare, Lunds tekniska högskola.

Faktaruta 2

Projektgruppen i det presenterade projektet utgörs av följande forskare: Petra Andersson, projektledare, SP Michael Strömgren, SP David Winberg, SP Magnus Arvidson, SP Patrick van Hees, LTH Nils Johansson, LTH Marcus Runefors, LTH

Figur 2: Byggnadstyp för bränder utan omkomna/skadade och bränder med omkomna.

Bygg & teknik 6/15

Figur 3: Antal våningar i bostäder med bränder utan omkomna/skadade och bränder med omkomna.

Figur 4: Brandorsak i bränder utan omkomna/skadade och bränder med omkomna.

Figur 5: Startutrymme i bränder utan omkomna/skadade och bränder med omkomna.

Figur 6: Brandens omfattning vid bränder utan omkomna/skadade och bränder med omkomna.

Skillnader mellan bostadsbränder med olika utfall

För att minska antalet omkomna i bränder är det viktigt att förstå vem/vilka som drabbas och varför de gör det. En central fråga i projektet är därför: ”Vad är det som avgör om en brand blir en dödsbrand eller inte?”. Följaktligen är det relevant att analysera varför vissa bostadsbränder blir dödsbränder och andra inte. I ett led att göra detta har en inledande studie av statistik genomförts där skillnader mellan bostadsbränder utan omkomna och bostadsbränder där personer omkommer identifieras. I denna inledande studie har statistik från MSB:s databas IDA 3) använts. Databasen bygger på rapporter från svenska räddningsinsatser som fylls i av räddningstjänsten vid insats. I IDA finns statistik från 1998 men i denna analys har enbart data från 2012 och 2013 studerats.

För varje insats finns information om typ av byggnad och antal våningar i –––––––––––––––––– 3) Indikatorer, Data & Analys (IDA), MSB,

tillgänglig via: www.ida.msb.se.

Bygg & teknik 6/15

byggnaden. Dessa så kallade byggnadsparametrar jämförs i figurerna 2 och 3.

Utifrån dessa data går det inte att se någon statistiskt signifikant skillnad mellan de två grupperna.

Det finns även information i databasen som kan relateras till så kallade brandparametrar som till exempel brandorsak, startutrymme och omfattning (se figurerna 4, 5 och 6). För samtliga dessa parametrar finns det en signifikant skillnad mellan bränder där ingen person omkommit eller skadats och bränder där personer omkommit. När det gäller brandorsak är det utmärkande att andelen ”okänt” och ”rökning” är betydligt högre när det gäller bränder med omkomna och andelen ”glömd spis” avsevärt lägre. Vid bostadsbränder med omkomna är vardagsrum och sovrum vanligare startutrymmen än vid bostadsbränder där inga personer omkom-

mit. Jämförelsen i figur 6 visar även att bostadsbränder med omkomna oftare blir mer omfattande än andra bränder.

I IDA-databasen finns det även information som kan hänföras till något som kan kallas personparametrar, det vill säga antalet personer i byggnaden vid brandens uppkomst och befolkning i kommunen. Det finns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan grupperna när det gäller befolkning men statistiken visar att det brinner oftare i bostäder i mindre kommuner. Antalet personer i byggnaden vid brandens uppkomst i de båda grupperna är däremot signifikant olika. Det är betydligt vanligare att endast en person finns i byggnaden när branden bryter ut i bränderna med omkomna.

Sammanfattningsvis visar analysen av statistiska skillnader mellan dödsbränder och bränder i bostäder där ingen person omkommer eller skadas att det finns skillnader i olika brandparametrar (till exempel brandorsak, startutrymme och omfattning).

Dessa skillnader undersöks nu vidare i projektet. IDA innehåller få uppgifter om byggnaden förutom typ av byggnad och antalet våningar. Analysen fortsätter därför med att ta in andra datakällor för att undersöka om det finns vissa typer av byggnadssätt etcetera som påverkar utfallet.

FOTO: STEFAN SVENSSON, LTH

liga samhällsekonomiska nytta?” och ”Hur har förändringar i myndigheternas regelverk påverkat brandsäkerheten?”. I projektet kommer en mängd material att användas. Det handlar om internationella och nationella erfarenheter, statistik, insatsrapporter, brandutredningar, regelverk, tidigare forskning och även nya brandförsök.

Cirka 100 personer omkommer årligen i bränder i Sverige. 80 till 90 procent av dessa omkommer i bostadsbränder.

Studier av brandutredningar

Som tidigare nämnts används fler datakällor än statistik i projektet. Brandutred19

ningsrapporter och annan dokumentation från verkliga bränder används till exempel för att genomföra fallstudier. Denna typ av fallstudier ger en större närhet till analysobjektet jämfört med statistik och mer detaljer kan då framkomma. I projektet används för närvarande fallstudier för att identifiera och analysera olika barriärer som skulle kunna förhindrat ett negativt skadeförlopp eller barriärer som hindrade till ett positivt utrymningsförlopp.

Analysen utgår från det generella händelseförloppet i figur 7 och barriärerna identifieras induktivt allt eftersom fallen analyseras och därefter analyseras samtliga fall på nytt med den fulla uppsättningen identifierade barriärer. Datamaterialet består av samtliga oavsiktliga dödsbränder i bostäder under 2009 till 2014 där räddningstjänsten eller polisen genomfört en brandutredning.

Resultatet består i en händelsekedja med samtliga barriärer införda och där en potentiell effektivitet för respektive barriär finns angiven. Den effektivitet som tas fram baseras på en hundraprocentig tillförlitlighet av den aktuella barriären och därför behöver den aktuella siffran kompletteras med ett mått på tillförlitlighet för att kunna utgöra underlag för kommande kostnad-nytta analyser i projektet Det finns för närvarande inga offentliga resultat från denna studie. Men barriärmetoden anses vara innovativ och har hjälpt till att identifiera barriärer samt kvantifiera dess effektivitet på ett sätt som inte genomförts tidigare för bostadsbränder i Sverige.

System och produkter

I en del av projektet kommer så kallade förlåtande system och produkter att studeras och utvärderas med avseende på effektivitet och kostnadseffektivitet. Någon entydig definition av begreppet saknas men inom ramen för projektet används följande definition: System eller produkt som medger en individ att göra fel utan att skadas eller omkomma av brand.

Figur 7: Standardiserat händelseförlopp som används för identifiering av barriärer vid dödsbränder utifrån brandutredningar.

Denna definition omfattar system och produkter som; självslocknande cigaretter, självsläckande ljus och ljussläckare, svårantändliga madrasser, svårantändliga bäddprodukter, jordfelsbrytare, spisvakter, brandvarnare, boendesprinkler och mobila sprinklersystem.

Arbetet med att identifiera och sammanställa vilka förlåtande system och produkter som har potential att påverka utgången av en bostadsbrand och som finns tillgängliga på den svenska marknaden har inletts. För att göra detta och undersöka effektivitet av de olika systemen och produkterna genomförs en litteraturstudie. För vissa system och produkter, bland annat självslocknande cigaretter, brandvarnare och boendesprinkler finns fälterfarenhet som visar hur effektiva de är. Ett exempel är en amerikansk studie som visar att kombinationen av boendesprinkler och nätanslutna brandvarnare reducerar sannolikheten att omkomma vid brand med i storleksordningen 85 procent. För andra system och produkter, till exempel självsläckande ljus och ljussläckare, spisvakter samt svårantändliga madrasser och bäddprodukter finns mindre fälterfaren-

het. För flera av dessa system och produkter finns dock brandförsök som visar hur effektiva de är att förhindra eller försvåra att en brand uppkommer. Ett exempel är brandförsök med ljussläckare som visar att de i princip helt kan förhindra antändning av omkringliggande, brännbart material om de appliceras korrekt på stearinljuset.

Inom projektet har redan brandförsök med boendesprinkler i verklig skala genomförts vid SP Fire Research i Borås.

I dessa försök har olika sprinklerbulbers inverkan på aktiveringstiden för olika brandförlopp studerats. Preliminära resultat visar att sprinklerbulben kan ha stor inverkan på aktiveringstiden vid framförallt långsamt tillväxande bränder.

Ett fyraårigt projekt

Projektet kommer att pågå i fyra år men resultat från forskningen kommer att publiceras på nationella och internationella konferenser och seminarier samt i vetenskapliga tidskrifter efterhand som projektet fortskrider. Det går även att följa hur detta och övriga projekt i MSB:s satsning på bostadsbränder fortskrider via MSB:s hemsida, www.msb.se.

■

Specialister på brandskyddsprojektering och riskanalyser. www.brandkonsulten.se 20

Bygg & teknik 6/15

BT Brandskyddat Trä

www.sp.se

Material: Brandimpregnerad panel Rough, Moelven.

Projekt: Amhults kyrka.

Arkitekt: SWECO, Margareta Diedrichs.

Vi kan brandskydd av trä Moelven har under många år fått förtroendet att leverera materialet till flera stora projekt.

Med vår långa erfarenhet, gedigna träskunskap och väletablerade projektavdelning är vi den naturliga träleverantören för många arkiteter och entreprenörer.

Vilket projekt behöver du hjälp med?

Vi vägleder i valet av: Träfasad för flervåningshus • Trätak • Utemiljö Interiöra trä- och plywoodpaneler • Bastu Träslag • Brandskydd av trä • Behandlingar Moelven Wood Projekt 010-122 50 60 projekt.woodab@moelven.se www.moelven.com/se/projekt

Bygg & teknik 6/15

21

Egendomsskydd vid brand i flerbostadshus Flerbostadshus med brännbara konstruktioner blir allt vanligare i Sverige. Samtidigt uppger försäkringsbolag att kostnaderna för egendomsskador i samband med brand ökat på senare år. Vad beror egentligen denna kostnadsökning på och vilka faktorer ligger oftast bakom brandspridning och stora egendomsskador bland flerbostadshus?

Vi har granskat egendomsskydd i flerbostadshus genom att jämföra orsakerna till brandrelaterade spridningar i flerbostadshus vid uppkomst av brand och bedömt deras betydelse för omfattningen av egendomsskador. Arbetet har genomförts som ett examensarbete inom brandingenjörsprogrammet på Lunds tekniska högskola och i samverkan med SP Trä.

Boverkets byggregler (BBR) ändrades 1994 och fokus flyttades från detaljerade byggregler till funktionskrav. Detta betyder att en viss funktion ska uppnås, men det anges inte hur det måste utföras.

Bland annat innebar detta att detaljerade bestämmelser ersattes med funktionskrav som gjorde att konstruktioner med brännbara material kunde byggas högre så länge funktionskraven uppfylldes. De nya funktionskraven har dock lett till kontroverser då försäkringsbolag uppger att kostnaderna för egendomsskador har ökat på senare tid. Det finns därför anledning att lyfta frågan kring att fokus i BBR främst ligger på personskyddet och att liten hänsyn tas till egendomsskyddet. På grund av diskussionen kring kostnaderna för egendomsskador och en brand i Luleå då ett modernt flerbostadshus med trästomme blev totalförstört kan det anses motiverat att undersöka vad stora egendomsskador egentligen beror på.

2014, varav 75 påvisade någon form av spridning och därför togs vidare till fortsatt granskning.

I granskningen av de 75 kvarvarande olycksundersökningarna söktes orsakerna till varför spridning skett från startbrandcellen. Figur 2 visar kategoriseringen som använts för att bedöma spridningsorsakerna.

Spridning som skett via dörren har antingen skett då lägenhetsinnehavaren lämnat dörren öppen (vanligtvis vid utrymning), då räddningstjänsten öppnat lägenhetsdörren vid räddningsinsats eller då dörren varit otät. Spridning via fönster har skett då fönster mellan våningsplan varit nära varandra vilket möjliggjort spridning denna väg och inkluderar även spridning mellan balkonger. Spridning

Artikelförfattare är Max Coxner och Mathias Wikland, Lunds tekniska högskola.

via takfot har skett utifrån till vinden och kategorin ventilation utgör de fall då brandgaser kunnat transporteras mellan brandceller via ventilationssystem. Övriga konstruktionsberoende spridningar är de som inte gått att kategorisera enligt nå-

Figur 1: Flödesschema med analysens olika delar.

Analys av olycksundersökningar

Vi har tagit fram en metod som kan beskrivas som en typ av metaanalys, där tidigare utförda undersökningar analyseras.

De olycksundersökningar som valts ut för granskning inkluderar samtliga bränder i flerbostadshus publicerade på Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MBS) hemsida. Observera att dessa inte utgör samtliga inträffade bränder utan samtliga olycksundersökningar för bränder i flerbostadshus som fanns publicerade på hemsidan vid tiden för insamlingen. Denna insamling resulterade i 113 olycksundersökningar från åren 2005 till 22

Figur 2: Kategorisering för att bedöma spridningsorsakerna.

Bygg & teknik 6/15

Konstruktionsberoende bränder leder oftare till stora egendomsskador

Figur 3: Vid stora egendomsskador är det svårt att peka på enskilda spridningsorsaker i det senare brandförloppet.

gon av de ovan nämnda kategorierna.

Dessa kan bero på slarv vid byggandet eller slarv vid byggnadens drift och underhåll. I vissa fall har ingen brist enligt ovan nämnda kriterier kunnat konstateras och det har bedömts att ett annat materialval skulle ha förhindrat brandspridningen. I dessa fall har således materialval angetts som brist.

Spridningen kan dock bero på flera orsaker och är därför svårbedömd. Av denna anledning används en metod där orsakerna till spridning kombineras och delas upp i lika stora delar för de fall då flera spridningar har skett oberoende av varandra.

Vi har även undersökt om det finns någon eller några orsaker till primär spridning som oftare resulterar i mer omfattande egendomsskador. Den totala omfattningen av brandspridningen graderades därför i klasser 1 till 3 beroende på dess sprid-

Dörrar stor orsak till spridning

Undersökningen har visat att en stor del av spridningarna har skett via lägenhetsdörren till trapphuset, då ofta i form av brandgaser. Orsakerna ”Öppen dörr lä-

Figur 4: Fördelning av spridningsorsaker i de 75 djupgranskade fallen.

Bygg & teknik 6/15

Figur 5: Oisolerad imkanal som lett till brandspridning Västerås 2010. genhetsinnehavare”, ”Öppen dörr räddningstjänst” och ”Otät dörr” utgör tillsammans cirka 60 procent av orsakerna till primärspridning. En betydande del är även spridningen som sker via fönster och via takfoten upp till vinden.

För de 16 procent av spridningarna där konstruktionen och konstruktionsmaterialet anses ha betydelse gjordes fortsatt bedömning utifrån de orsaker som tidigare nämnts; byggande, drift och material.

I sex av fallen, som utgör den största delen av kategorin konstruktionsberoende, är orsaken till spridning slarv under uppförandet av byggnaden. En komponent som visat sig vara betydande är isolering

FOTO: MÄLARDALENS BRAND- OCH RÄDDNINGSFÖRBUND

FOTO: ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN

av imkanal. En vanlig orsak till brand är glömd spis vilket gör att det anses extra viktigt att säkerställa att isoleringen kring imkanalen utförs på ett tillfredsställande sätt. I fem undersökningar har byggnadsmaterialet bedömts vara orsaken till primärspridningen. För tre av dessa var byggnaden av trä och två har haft cellplastisolering som orsakat spridningen. I fyra av undersökningarna har spridning skett på grund av bristande drift och underhåll av byggnaden. För dessa har bristfälliga reparationer och genomföringar gjorts efter byggnadens uppförande, alternativt att skäligt brandskydd inte lyckats upprätthållas på andra vis.

ning, som sedan kombinerades med de spridningsorsaker som tagits fram: Klass 1 innebär att ingen brandspridning har skett.

Klass 2 innebär att brandspridning har skett till en brandcell utöver startbrandcellen.

Klass 3 innebär att brandspridning har skett till fler än en brandcell utöver startbrandcellen.

Figur 6 på nästa sida visar brandspridningsklassernas fördelning mellan orsakerna, det vill säga staplarna för respektive klass summeras till 100 procent.

Figur 6 visar att största delen av fallen i brandspridningsklass 3 finns representerade i orsaken konstruktionsberoende, alltså tenderar dessa att bli mer omfattande. Även de fall då primär spridning sker till vinden via takfoten resulterar ofta i allvarliga bränder. Konstruktionsbränder är svårsläckta varför de får möjlighet 23

Figur 6: Fördelning av spridningsorsak i olika brandspridningsklasser. Klass 1 – Ingen brandspridning. Klass 2 – Brandspridning till en brandcell. Klass 3 – Brandspridning till fler än en brandcell. att växa, medan vindsbränder ofta får hastiga förlopp på stora osektionerade ytor.

De spridningar som är minst troliga att utvecklas till stora bränder är de som sker via lägenhetsdörrar. Dessa lämnas oftast öppna, men skadorna blir begränsade. Öppna dörrar förekommer självklart även i de större bränderna, men konsekvenserna av den öppna dörren är i många fall endast brandgasspridning till trapphus, medan den stora spridningen sker annan väg.

let granskade olycksundersökningar för få för att kunna ge generaliserbara resultat. Dock är resultaten giltiga för de 113 undersökningar som granskats. Arbetet ger ändå ett bra underlag för bedömning av risker och behov av egendomsskydd i flerbostadshus, där många vanliga brister lyfts fram. För att uppnå ett mer generaliserbart underlag för bedömning kan arbetet behöva kompletteras med fler olycksundersökningar för att få högre validitet.

Hur avgörande är materialvalet?

Analysen visar att av de 113 undersökFör att få fram underlag för bedömning ningar som granskats har endast fem av risk för egendomsskador bedöms anta- spridningar skett på grund av materialvalet. Två av dessa utgjordes av cellplast och spridningen i tre undersökningar skedde på grund av trä. Utifrån detta bedöms varken material såsom cellplast eller trä ensamt utgöra en förhöjd risk för spridning mellan brandceller, dock finns osäkerheter på grund av det begränsade antalet granskade olycksundersökningar. Att endast primärspridning tagits i beaktande och inte vidare spridning där materialet eventuellt kan ha större påverkan bör även tas i beaktande.

Det som tydligast framgår är att många faktorer har stor betydelse för brandförlopp och egendomsskador och först bör granskas, innan det är aktuellt att ifrågasätta maFigur 7: Exempel på brandgasdrabbat trapphus terialet i byggnaden. Slarv Kalmar 2012. under byggandet och dimen-

Generaliserbara resultat?

FOTO: KALMAR BRANDKÅR

24

sionering av detaljlösningar är exempel på avgörande faktorer.

Fler och utökade studier behövs

Fler och utökade studier behövs för att kunna dra mer generalla slutsatser, till exempel med fler olycksundersökningar.

Statisktik och erfarenhetr från andra länder med liknande byggsätt bör också studeras.

■

Referens

Max Coxner & Mathias Dalgren Wikland. Egendomsskydd vid brand i flerbostadshus. Brandteknik. Lunds tekniska högskola. Report 5475, 2014. http://lup. lub.lu.se/luur/download?func=downloadF ile&recordOId=4940635&fileOId=49406 38 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap III (MSB). Kommunala olycksundersökningar. <https://www.msb. se /sv/Kunskapsbank/Erfarenheter-franolyckor--kriser/Olycks undersokningar/ Olycksundersokningar---kommuner/> (2014-11-23).

Bygg & teknik direkt på nätet Årgångarna 2006 till och med 7/2014 av Bygg & teknik finns nu att läsa i fulltext på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se Bygg & teknik 6/15

Brandförlopp i stora byggnader En fullt utvecklad, övertänd brand, är ofta utgångspunkten i bedömningen av konstruktioners brandmotstånd. Modellerna, framtagna för mindre rum, utgår ifrån att allt brännbart material i rummet brinner samtidigt, samt att det råder en likformig temperaturfördelning.

Modellerna är försedda med vissa begränsningar gällande öppningar och rumsstorlek. Många byggnader har rumsvolymer som vida överstiger modellernas giltighetsområde och frågan är hur dessa ska hanteras? Ju större volym ett rum har desto mindre troligt är det att den gällande definitionen av övertänd brand kan användas för att karakterisera brandförloppet. I ett pågående forskningsprojekt, finansierat av Brandforsk, undersöks möjligheten till en riskbaserad dimensioneringsmetodik för bärande konstruktioner. Denna artikel beskriver arbetet att karakterisera brandförloppet i stora byggnader och hur byggnadens storlek påverkar detta. Resultat från tidigare delprojekt om hur risk och osäkerhet hanteras i nuvarande dimensioneringsmetodik har redovisats i bland annat Bygg & teknik nr 6/2013.

Dimensionering av bärförmåga vid brand utgår för närvarande från att bedöma vilken temperatur som en konstruktion utsätts för vid en brand och avgöra hur konstruktionen hanterar den försämrade hållfasthet som en temperaturökning innebär.

Branden förutsätts ha passerat övertändning, vara fullt utvecklad, och temperaturen bestäms av brandbelastningen, rummets geometri, materialegenskaper och Artikelförfattare är Fredrik Nystedt, konsult vid Wuz risk consultancy AB och doktorand på avdelningen för brandteknik vid Lunds tekniska högskola.

Bygg & teknik 6/15

sifieras när temperaturen i brandgaslagret når 500 till 600 °C. Efter övertändning brinner allt brännbart i rummet. Syret räcker inte till för att förbränna allt det bränsle som pyrolyserats och en stor del av förbränningen sker ute i det fria eller i andra utrymmen inom byggnaden. Brandförloppet, från antändning via övertändning till en fullt utvecklad brand kan brytas eller ändras vid varje given tidpunkt på grund av interna och externa faktorer.

Exempel på sådana faktorer är typ av antändningskälla, brandens placering, fördelning av annat brännbart material, takhöjd, golvarea, konstruktionsmaterial samt olika brandskyddsinstallationer som släcksystem och brandgasventilation.

Föreliggande studie fokuserar på att undersöka hur lokalens geometri (takhöjd och golvarea) påverkar återstrålningen till bränslet och brandspridningshastigheten.

Om återstrålningen är liten minskas sannolikheten för ett accelererande brandförlopp och ingenjören kan behöva använda alternativa metoder (till exempel lokal brand) för att uppskatta bärförmågan.

Och andra sidan, om återstrålningen är hög, är ett fullt utvecklat brandförlopp mer troligt och ingenjören bör utgå från denna förutsättning.

lufttillförsel. Ett exempel på temperatur/tid-kurvor som används är den parametriska branden i Eurocode och de välkända kurvorna som togs fram av Magnusson & Thelandersson på 1970-talet. Dessa kurvor är framtagna med hjälp av en enzonsmodell där det förutsätts att temperaturen är densamma i hela rummet. Brandförloppet bestäms i huvudsak av hur mycket luft som kommer in via en enda vertikal öppning. Lufttillförseln avgör brandens maximala temperatur och brandförloppets varaktighet bestäms genom att ta hänsyn både till lufttillförseln och brandbelastningens storlek. Rummets värmeledningsegenskaper har också en viss betydelse för temperaturen. På senare år har det framförts en hel del kritik mot denna förenkling av brandförloppet, exempelvis gällande antaganden om övertändning och den likformiga temperaturfördelningen. Vidare har det observerats betydande skillnader mellan Brandförloppets utveckling de parametriska bränderna och vad som Brandförloppet (se figur 1) kan, oavsett uppmätts i samband med fullskaliga för- lokalens storlek, beskrivas med den så sök. De empiriska uttrycken har självklart kallade brandförloppskurvan där tre naturligtvis verifierats genom försök, dock huvudsakliga stadier kan observeras. Efter ofta i rum som sällan överstiger 50 m². antändning pågår det tidiga brandförlopÄven om Eurocode begränsar använd- pet, därefter kan de ske en övertändning ningsområdet till rum med en yta på max och branden blir fullt utvecklad. Slutning500 m² är det lätt att inse att det saknas ro- en börjar bränslet ta slut och avsvalningsbusta modeller och tillförlitliga metoder fasen inleds. Det tidiga brandförloppet om hur vi ska beskriva brandförloppet i karakteriseras av en lokal brand och relastörre byggnader. Som ingenjörer står vi tivt låga temperaturer. När den lokala för tillfället utan verktyg och vägledning branden väl etablerat sig går det att karakoch därför är det nödvändigt att öka kun- terisera den fortsatta utvecklingen med skapen om brandförlopp i stora byggnader fyra olika scenarier: för att få en säker, rättvis och effektiv di1. Branden kan slockna utan att ha mensioneringsprocess. spridit sig till annat brännbart material.

Efter antändning, medan branden fort- Detta kan ske om den initiala branden farande är liten, kommer den att brinna uppkommer på en plats som är relativt precis som den skulle göra ute i det fria. isolerad från annat brännbart material.

Brandutvecklingen bestäms enbart av 2. Branden kan självslockna på grund branden själv och rummets tak och väggar av otillräcklig syretillförsel. påverkar inte förloppet.

Senare nås ett stadie där den omslutande konstruktionen, börjar påverka brandutvecklingen. Återstrålningen från varma brandgaserna som ansamlats i taknivå kommer slutligen att leda till en snabb uppvärmning och antändning av annat brännbart material i rummet. Detta förlopp, vanligen kallat övertändning, sker från börFigur 1: Brandförloppskurvan och dess olika stadier. jan gradvist men inten25

3. Branden kan sprida sig till annat brännbart material som finns i direkt anslutning till den initiala branden.

4. Branden kan bli fullt utvecklad och involvera allt brännbart material i rummet.

Det tredje och fjärde scenariot är speciellt intressant i föreliggande studie. Om brandspridningen i huvudsak sker genom antändning av brännbart material i direkt anslutning till den initiala branden är förloppet relativt kontrollerat och förutsägbart. Någon accelererande brandutveckling är inte att förvänta. Om övertändning inträffar blir den termiska belastningen på konstruktionen helt annorlunda. Det är i detta scenario som effektutvecklingen blir som störst och temperaturen som högst.

För att kunna bedöma vilket av scenarierna som inträffar är det nödvändigt att förstå de bakomliggande faktorerna till varför det sker en övergång från en lokal brand till en fullt utvecklad brand, det vill säga varför en övertändning inträffar. Det är allmänt känt att övertändning anses inträffa när strålningen mot golvnivå överskrider 20 kW/m², vilket sker när det övre brandgaslagret har en temperatur på cirka 600 °C. Värdet på strålningsintensiteten är valt efter när ”vanliga” material antänds, men kan variera mellan 10 till 40 kW/m² beroende av bränslets lättantändlighet.

Tidigare försök att karakterisera brandförloppet i stora byggnader

Flertalet forskningsinsatser har gjorts för att försöka beskriva hur brandförloppet i stora byggnader. Utgångspunkten har ofta varit hur modellerna för rumsbränder (naturligt brandförlopp) ska justeras och anpassas för att ta hänsyn till det faktum att övertändning troligen inte sker om en lokal är tillräckligt stor. Fire Research Station i Storbritannien kunde dra ett antal intressanta slutsatser i en försökserie med bränder i en större lokal. Lokalen hade endast öppningar på en kortsida och en av slutsatserna som drogs var att förbränningen relativt snabbt koncentreras till området närmst öppningen. Syrehalten i utrymmets mitt och i de bakre delarna blir snabbt så pass låg att det inte går att underhålla en brand. Det är först när bränslet närmst öppningen börjar ta slut som branden sprider sig till lokalens inre delar. Temperaturmätningar visar en skillnad på cirka 400 °C mellan de främre och de bakre delarna av lokalen, vilket självfallet ändras efterhand som branden förflyttar sig. Clifton i Nya Zeeland skapade en modell där han utgår från brandförloppet i ett litet utrymme och flyttar sedan runt denna brand i lokalen med en given hastighet. Brandspridningen sker med 0,5 till 1,0 m/minut beroende av öppningsfaktorn och brandens varaktighet på en given plats bestäms av brandbelastningen (se figur 2). Flera andra forskare har gjort liknade försök och det senaste är konceptet med så kallade vandrande bränder (travelling fires) där SternGottfried m fl utgår från en lokal brand, 26

Figur 2: Brandförloppets utveckling vid två olika tidpunkter.

vilken förflyttar sig runt i byggnaden med en hastighet som bestäms av i huvudsak brandbelastningen. Även om flertalet försök har gjorts för att beskriva brandförloppet i stora byggnader och redovisa modeller för hur detta kan uttryckas kvantitativt saknas det modeller som explicit tar hänsyn till lokalens storlek. En korrelation mellan sannolikheten för en fullt utvecklad brand och en lokals storlek vore ytterst värdefull vid dimensionering. Ett steg i att ta fram en sådan modell är att förstå hur brandförloppet påverkas av faktorer som takhöjd och golvarea.

Ny modell för att beskriva betydelsen av lokalens storlek

I ett pågående Brandforsk-projekt görs försök att beskriva betydelsen av lokalens storlek för brandförloppets utveckling.

Med hjälp av en ny modell går det att jämföra brandförloppet hos en fribrinnande brand med det som sker inne i en lokal med varierande storlek. För en fribrinnande brand kan värmestrålningen på ett visst avstånd från flamman beskrivas enbart med kännedom om flammans temperatur och dess storlek. Själva flamspridningshastigheten är endast bränsleberoende. Om branden placeras i en byggnad kommer det övre brandgaslagret efter en tid att ge ett signifikant bidrag till värmestrålningen mot golv. Den infallande strålningen blir då summan av strålningen från flamman och strålningen från det övre brandgaslagret (se figur 3). Det är precis den skillnad som råder mellan en fribrin-

nande brand och en brand i en lokal som forskningsprojektet vill kunna beskriva.

För att kunna göra en rationell bedömning för olika lokalgeometrier har en ny beräkningsmodell skapats. I modellen går det att jämföra strålningen från flamman med den totala strålningen och på så vis uttrycka lokalens betydelse för brandutvecklingen.

Modellen är giltig i det tidiga brandförloppet och kan användas för riskbedömningar gällande om den initiala branden når ett accelererande förlopp med risk för att passera övertändning och bli fullt utvecklad. I modellen antas att brandspridning sker när ett visst förutbestämt gränsvärde överskrids (till exempel 15 kW/m²) överskrids.

Genom att jämföra strålningen på ett givet avstånd mellan den fribrinnande branden och branden i en lokal är det möjligt att kvantitativt kunna uttrycka lokalens betydelse för brandutvecklingen. I figur 4 på sidan 28 visas hur detta beskrivs i modellen där en brandspridningskvot beräknas med hänsyn till den yta där strålningen överstiger gränsvärdet. För den fribrinnande branden är kvoten alltid lika med 1,0 och för en brand i en lokal kommer strålningsbidraget från det övre brandgaslagret ge kvoten ett värde större än 1,0. Ju högre värde desto större påverkan har lokalens storlek för brandens utveckling.

Preliminära resultat

Beräkningar har hitintills genomförts för takhöjd på 3 till 10 m och golvyta på 100 till 8 100 m². Beräkningarna är giltiga till dess att brandgaslagret når golvnivå alter-

Figur 3: Infallande strålning mot ett objekt på ett visst avstånd från flamman utgörs av summan av strålningen från flamman och strålningen från det varma brandgaslagret.

Bygg & teknik 6/15

Ä N N U

E N

I N N O V A T I V

L Ö S N I N G

F R Å N

I S O V E R

Du vet väl att du numera kan spara både plats, pengar och tid?

Bygg och renovera energismart med ISOVER Vario Xtra

Konstruktionens unika fördelar: • 48 mm tunnare konstruktion än standard • Färre komponenter ger effektivare och snabbare montage.

• Nu ännu bättre U-värde • Låg vikt med glasull • Obrännbar isolering • ISOVER UNI-skiva 35 är EPD-verifierad.

Möjligheten att använda kompakta snedtakskonstruktioner i vårt kalla klimat har nu tagit ett stort kliv framåt.

Konstruktionen fungerar även med ISOVER InsulSafe® lösull och lättbalk i högre tjocklekar.

Den nya, variabla och patentanmälda ångbromsen ISOVER Vario Xtra ger dig platsbesparande och fuktsäkra konstruktioner utan luftspalt och montaget går snabbare än vanligt.

Gå in på vår hemsida och läs mer om kompakta tak och projekteringsanvisning för ISOVER Vario Xtra.

ISOVER Vario Xtra lämpar sig för takkonstruktioner i hela Sverige.

www.isover.se/kompaktatak KompaktaTak_VarioX_185x133_2015-05 MIA.indd 1 Bygg & teknik 6/15

Du hittar även vår lösning i Wikells sektionsfakta® ROT 15/16, Yttertak (11.050).

Svensktillverkad isolering 2015-04-24 09:21:56

27

Figur 4: Beskrivning av brandspridningskvoten. Ju mindre skillnad det är mellan de två ytorna där gränsvärdet för brandspridning överskrids desto mindre påverkan har lokalen för brandutvecklingen. nativt då syrehalten i rummet understiger ett värde när förbränning inte längre är möjlig. Brandgaserna når golvnivå vid olika tidpunkter beroende på lokalstorlek, vilket i sin tur innebär de studerade bränderna har en effektutveckling på 5 till 40 MW. Figur 5 visar att den genomsnittliga temperaturen i det övre brandgaslagret i brandens tidiga skede påverkas både av takhöjden och golvytan. En större golvyta

ger en högre maximal effektutveckling och därmed en högre temperatur. Samtidigt har takhöjden en stor betydelse där en låg takhöjd ger en högre temperatur på grund av minskad värmeledning till omslutande konstruktioner och mindre rumsvolym. Brandgaslagrets temperatur är den med betydelsefulla parametern när effekten av lokalens storlek ska bedömas.

Eftersom denna påverkas stort av takhöj-

Figur 5: Brandgaslagrets högsta temperatur i det tidiga brandförloppet.

den går det att dra slutsatsen att det framförallt är takhöjden som avgör hur stor påverkan lokalens geometri har på brandförloppet. Detta visas även i figur 6 som uttrycker hur brandspridningskvoten varierar med både takhöjd och golvyta. En tydlig trend framgår där en takhöjd på 6 m eller högre har relativt konstant kvot, vilket indikerar att lokalens storlek har mindre betydelse för brandförloppets utveckling i dessa lokaler. Här är också areaberoendet ganska svagt. För lokaler med en takhöjd på 4 till 5 m eller mindre har både takhöjden och golvytan stor betydelse för brandspridningskvoten. Detta indikerar att lokalens storlek påverkar brandförloppet i större utsträckning i dessa lokaler.

Sammanfattning

Lokalens storlek har en klar betydelse för brandförloppet i en byggnad. Detta är uppenbart i mindre rum, som exempelvis i en bostad, där strålningen från de varma brandgaserna relativt snabbt ger ett accelererande brandförlopp som resulterar i en övertänd, fullt utvecklad brand. Dagens dimensionering av bärförmåga vid brand utgår från modeller som beskriver den fullt utvecklade rumsbranden. Dessa modeller har ett begränsat giltighetsområde och kan inte tillämpas lokaler större än 500 m². Flera forskningsinsatser har gjorts för att brygga det kunskapsglapp som finns mellan rumsbränder och bränder i stora lokaler. I ett pågående Brandforsk-projekt har betydelsen av lokalens storlek för brandförloppets utveckling undersökts med en analytisk modell. Preliminära resultat indikerar att takhöjden har en större betydelse för brandutvecklingen än golvytan. I lokaler med en takyta på 4 till 5 m eller mindre är risken för ett accelererande brandförlopp påtaglig och en fullt utvecklad brand trolig. Om lokalen har en takhöjd som är 6 m eller högre har lokalen en relativt liten betydelse för brandförloppet. I dessa lokaler förblir branden troligtvis lokal och modeller relaterade till en vandrande brand kan vara lämpliga att använda.

■

Referenser

Figur 6: Brandspridningskvoten beror både på takhöjd och golvarea. Ett högt värde indikerar att lokalen har stor påverkan på brandutvecklingen.

28

Clifton, G.C., Fire models for large firecells, HERA report R4-83, March 1996.

European Standard, Eurocode 1: Actions on structures – Part 1 – 2: General actions – Actions on structures exposed to fire, EN 1991-1-2, November 2002.

Kirby, B.R., Wainman, D.E. & Tomlinson, L.N, Natural fires in large scale compartments, British Steel Technical, 1994.

Magnusson, S.E. & Thelandersson, S. Temperature-Time Curves of Complete Process of Fire Development, Civil Engineering and Building Construction Series No. 65, Acto Polytechnica Scandinavica, 1970.

Stern-Gottfried, J. & Rein, G., Travelling fires for structural design – Part II: Design methodology, Fire Safety Journal (54), 2012.

Bygg & teknik 6/15

Brandskydd hissar – aktuella krav och tillgängliga vägledningar En följd av samhällets ständiga utveckling och den urbanisering som sker idag, är att det byggs mer och mer på höjden. För att hantera de vertikala flöden av människor och gods som högre byggnader ger upphov till, krävs att byggnaden har effektiva och väldimensionerade hissar. Även för brandskyddets utformning i en byggnad, spelar hissen roll. Dels kan hissen assistera att inte bara förflytta räddningspersonal snabbare till olika våningsplan, men i vissa fall även effektivisera utrymningen av en byggnad, exempelvis i händelse av brand.

Denna artikel belyser några av de större förändringar som skett på senare tid inom regelområdet och som påverkar utformningen av hissarna och byggnaden som inrymmer dessa.

Artikeln belyser främst följande huvudområden: ● Historik ● Nya möjligheter och lösa trådar från och med BBR19 ● Tillgängliga standarder om hissar och brandskydd ● På gång.

Historik

Historiskt sett har det i Sverige funnits ganska lite föreskrivet om hissars utformning avseende brandskydd. I avsnitt 5 om Brandskydd i äldre versioner av Boverkets byggregler (fram till och med BBR 18) omnämndes hissar endast i en föreskrift, 5:675 Hiss och gav i första hand anvisningar om skydd mot brand- och brandgasspridning mellan olika brandceller via hisschaktet, skydd av spänningsmatningen till hissen samt en begränsning

om att utrustning inom hisschaktet vid brand inte ska utsätta personer i hisskorgen för kritiska förhållanden.

Hissarna hade ingen egentlig uppgift enligt förenklad dimensionering, att agera på särskilt sätt för att underlätta för räddningsinsats eller utrymmande. I vissa typer av byggnader utrustade med automatiskt brandlarm, utfördes dock hissen med en så kallad brandkörning, där hissen automatiskt kördes till närmsta stannplan och sattes ur drift, till dess behörig personal återställt larm.

I vissa, om än mer sällsynta fall, uppfördes dock brandbekämpningshissar och/eller utrymningshissar, som del av en analytisk dimensionering av byggnadens brandskyddsutformning. Analytisk dimensionering är när byggherren väljer att uppfylla de tvingande föreskrifterna med en annan utformning, än genom att rakt av följa de allmänna råden (förenklad dimensionering). Det krävs då att byggherren med en särskild analytisk verifiering visar att den föreslagna utformningen erbjuder tillräcklig skyddsnivå. Hur den analytiska verifieringen ska göras framgår av Boverkets allmänna råd om analytisk dimensionering av byggnaders brandskydd (BBRAD) 1).

Utrymningshissars huvudsakliga användningsområde har då ofta varit att assistera personer som kan ha svårt att annars gå i trappor, exempelvis i publika lokaler för rullstolsburna och inom sjukhus.

Utformning av sådana utrymningshissar har dock helt och fullt byggt på analytisk dimensionering.

För det fall brandbekämpningshissar har installerats har det sedan 2003, kunnat hänvisas till en europeisk standard, SSEN 81-72. Förekomsten av en accepterad standard gör att utformningen (här inom Europa) likformas, vilket ska underlätta för såväl projektörer, leverantörer och nyttjare av hissarna.

Nya möjligheter och lösa trådar från och med BBR19 Artikelförfattare är Johan Westerlund, Briab, Brand & Riskingenjörerna AB, Stockholm.

Bygg & teknik 6/15

Räddningshiss. I samband med att BBR19 2) började gälla den 1 januari 2012 intro-

––––––––––––––––––

1) BFS 2011:27 – BBRAD 1 med ändringar

till och med BFS 2013:12 – BBRAD 3.

2) BFS 2011:6 – med ändringar till och med

BFS 2011:26 – BBR 19.

ducerade Boverket begreppet Räddningshiss (BBR 5:734), som enligt allmänt råd kan utföras i enlighet med den harmoniserade, europeiska standarden SS-EN 81-72.

Räddningshissen ska finnas i byggnader som har fler än tio våningsplan och får bland annat bara ansluta till andra utrymmen via brandsluss.

Införandet av kravet på räddningshiss i byggnader med mer än tio våningsplan, har Figur 1: Piktogram skapat ett nytt trös- och vred för manukelvärde i byggherell aktivering av rens ”byggmästarbrandkårsläge (fas kalkyl”, då hissen, 1 – prioriterad och framförallt återkallning). En byggnadens utsyn i våra hisshalformning i anslutlar som kommer bli ning till hissen, lett allt vanligare i Svetill stora kostnadsrige. ökningar.

Kostnadsökningarna kan i första hand relateras till två områden, där erfarenheten visat, att branschen också idag upplever mest osäkerhet kring hur utformning måste se ut. Det handlar om utrymmet framför räddningshissen, (som ska utgöras av brandsluss) och utformning av sekundär kraftförsörjning.

Sannolikt kommer det så småningom utvecklas en praxis för hur detta ska tolkas och utformas, men för en viss tid framöver, kommer nog ett antal olika utformningar kunna ses. Mer om pågående arbete kring dessa frågar senare i artikeln.

I ett internationellt perspektiv är dock detta med att ha en särskild hiss för räddningstjänsten, inte ovanligt. Tvärtom, har Sverige i detta hänseende legat efter omvärlden, åtminstone i jämförelse med många andra länder som ligger i framkant kring brandskyddregler.

Utrymningshiss. Med BBR 19 introducerades även Boverkets allmänna råd om analytisk dimensionering (BBRAD) 29

som beskriver hur verifiering kan göras och när det ska tillämpas.

En stor nyhet i dessa allmänna råd är att begreppet utrymningshiss används, och det redovisas särskilda faktorer som särskilt bör utredas om en hiss ska användas för utrymning. Dessa är: ● byggnadens utrymningsstrategi och tiden för utrymning (alternativa utrymningsvägar samt eventuell sekventiellt styrd utrymning), ● styrsystem, åtgärder i samband med underhåll samt att systemets funktion upprätthålls under byggnadens ekonomiskt rimliga livslängd, ● hur hissens funktion säkerställs under den tid som krävs för utrymning, ● tillgänglighetskrav, ● redundans hos vitala system för hissens funktion (såsom strömförsörjning och inkommande signaler), ● skydd mot brand och brandgaser för utrymmande i väntan på hiss, i hiss samt under vägen från hissen till det fria, ● skydd mot brandpåverkan på hissmaskineri, ● påverkan av eventuell vatteninträngning i hisschakt, ● risken för rök- och värmepåverkan på känsliga delar, ● möjlig påverkan av kall lufttemperatur på känsliga delar, ● styrsekvenser vid detektering, ● kommunikationsmöjligheter (såsom larmknappar och larmtelefoner), ● väntetider för de utrymmande, ● möjliga ageranden hos de utrymmande eller andra i byggnaden som leder till försenad utrymning eller onödigt risktagande, ● möjlighet till aktivering och styrningar av hissens funktion samt hur aktivering och styrning sker.

Med, BBR 19 tog Sverige ett stort kliv, för att underlätta att dra nytta av hissar som resurs för att transportera personer såväl in och upp som ner och ut ur byggnader i händelse av brand.

För personer som har svårt att gå i trappor, ger en utrymningshiss en stor förbättring av brand- och utrymningssäkerheten. Dock finns det inte i BBR idag krav på utrymningshissar inom ramen för förenklad dimensionering. Istället introducerade BBR 19 krav på så kallade utrymningsplatser för personer som har svårt att utrymma via trappor.

I stort handlar det om att det i publika lokaler som ska vara tillgängliga, ska vara möjligt att utrymma utan att passera trappa. Om det inte är möjligt ska det gå att rymma till en utrymningsplats i nära anslutning till en utrymningsväg. Från utrymningsplatsen – som ska utföras som egen brandcell, eller vara placerad inom en brandtekniskt avskild utrymningsväg – ska det finnas möjlighet till tvåvägskommunikation, för att kunna påkalla hjälp om vidare assistans ut i säkerhet.

Författarens förhoppning är att vi framöver som komplement till utrymningsplat30

ser, kommer kunna se utrymningshissar i större utsträckning. Med BBRAD:s hjälp finns nu en relativt tydlig vägledning kring vilka aspekter som är särskilt viktiga att belysa. Och som acceptanskriterium bör en relativ jämförelse kunna göras mot den skyddsnivå som utrymningsplatserna erbjuder.

Vi börjar helt enkelt i Sverige äntligen komma ikapp vissa andra länder avseende kravställandet på hissar för att underlätta räddningstjänstens insatsmöjligheter i högre byggnader. Och med BBRAD, har det även underlättats för projekteringen av hissar för utrymning, en sak som inte minst borde kunna användas för att förbättra utrymningssäkerheten för person som har svårt att gå i trappor.

Det återstår dock en del frågor att lösa i kraven på dessa hissars brandtekniska utformning. Och vissa av dessa förändringsbehov rör kanske inte bara tekniska delar, utan även hur personer betraktar och uppfattar användning av hissar, i händelse av brand.

Tillgängliga standarder om hissar och brandskydd

Ett sätt att underlätta en enhetligare projektering och utformning av räddningshissar och utrymningshissar är att där möjligt åberopa och tillämpa standarder.

Där det finns en europeisk harmoniserad standard finns möjlighet för en hissleverantör att utveckla hissmodeller som i förväg lever upp till de ställda kraven, och hissen kan efter installation och kontroll, CE-märkas. Förekomsten av bra standarder, som vi i Sverige kan åberopa (enklast genom hänvisning i allmänt råd i BBR) är helt enkelt något som underlättar alla inblandade parters vardag.

De europeiska standarder som berör hissar och brandskydd, är idag: ● SS-EN 81-58 Säkerhetsregler för konstruktion och installation av hissar – Del 58: Schaktdörrar – Brandprovning ● SS-EN 81-72 Säkerhetsregler för konstruktion och installation av hissar – Särskilda applikationer för person- och varupersonhissar – Del 72: Brandbekämpningshissar ● SS-EN 81-73 Säkerhetsregler för konstruktion och installation av hissar – Speciella säkerhetsregler för person- och varupersonhissar – Del 73: Hissars funktion i händelse av brand ● CEN/TS 81-76 Säkerhetsregler för konstruktion och installation av hissar – Speciella säkerhetsregler för person- och varupersonhissar – Del 76: Användande av hissar vid utrymning av personer med funktionsnedsättningar SS-EN 81-58 Hisschaktdörrars brandklass. Denna standard beskriver hur provning av brandhissdörrar görs, för att de ska erhålla en brandklass. En viktig sak att ha i beaktande här är att hissdörrar inte uppfyller samma röktäthetskrav som vanliga brandklassade slagdörrar.

Standarden är i skrivande stund ute för översyn för en eventuell revidering.

SS-EN 81-72 Brandbekämpningshissar. För räddningshissar är det idag krav enligt allmänt råd (förenklad dimensionering) att den ska utföras enligt den harmoniserade europeiska standarden SS-EN 81-72. Standarden är idag skriven på engelska och kom ut som en ny version den 10 juni i år.

I den nya versionen av SS-EN 81-72, har ett flertal ändringar gjorts. Ändringen är en fullständig översyn och, och de flesta klausuler har åtminstone någon mindre förändring. Bland de viktigare ändringarna kan återges följande: ● Kravet på att hissen ska betjäna alla våningsplan har tagits bort, med hänvisningen att detta bör bero på den övriga brandtekniska utformningen och nationella byggnadskrav. ● Förtydliganden kring aspekter att beakta vid trycksättning av hisschakt.

Dock fortsatt inget krav på trycksättning av hisschaktet enligt standarden, utan detta är upp till de nationella bygglagstiftarna att definiera. ● Kraven på skydd mot vatten för elektrisk utrustning i hisschaktet och på tak och väggar på hisskorgen har ökat. ● Nya krav på hur skydd mot vatteninträngning i hisschaktet kan utföras. Man betonar att skydd mot vatteninträngning i hisschaktet bör vara prioriterat framför att skydda utrustning i hisschaktet. En bilaga om detta har lagts till. ● Man har öppnat för att kunna ha så kallade ”dual entry” hissar, där räddningstjänstpersonal går in i hisskorgen på en sida och ut på en annan,på ett eller flera våningsplan. ● En ny bilaga har införts om krav på underhåll.

Härutöver har vissa ändringar gjorts avseende knappsatsen funktion i ”fas 2” (brandkårskörning), styrningar, nyckelbrytare, gränssnitt mellan hissen, switchar och styrsystemet.

Det finns med andra ord, alla anledning för såväl projekterande konsulter som räddningstjänster, att läsa på om de nya kraven.

SS-EN 81-73 Hissars funktion i händelse av brand. Det finns även en standard för utformning av styrning av hiss i händelse av brand, som heter SS-EN 8173. Standarden beskriver i huvudsak hur en hiss lämpligen styrs, om den får indikering om brand. Indikeringen kan ske genom såväl manuell aktivering som automatiskt från ett brandlarm. Där ett automatiskt brandlarm finns, utförs detta för bästa funktion, som adresserabart, där hissen ges ett huvudstannplan, samt ett alternativt stannplan, om det uppstått en brand på huvudstannplanet.

När hissars ska projekteras med särskild brandstyrning, är det viktigt att det specificeras hur aktivering sker (automatiskt genom detektion och/eller manuellt), om detektionssignalen ska vara adresserBygg & teknik 6/15

bar, samt vilket våningsplan som är huvudstannplan, och i fallet med adresserbart larm, alternativt stannplan.

De flesta hissarleverantörerna har idag flera av sina varu- och personvaruhissar förberedda för denna styrning, varför det egentligen räcker att komplettera byggnaden med detektion, som kan avge signal till hissen, samt skyltning på entrévåning och alternativt stannplan. Önskvärt är att sådan detektion anordnas i hisshallstak i varje våningsplan, för att få tillräckligt snabb detektion, men en detektor i trapphustoppen, är ju ändå bättre än ingen.

2014 omarbetades denna standard och den nya versionen är ute för slutomröstning i slutet av augusti. Går den igenom slutomröstningen, kommer den nya versionen publiceras i slutet av 2015 eller början av 2016.

CEN/TS 81-76 Användande av hissar vid utrymning av personer med funktionsnedsättningar. Detta är inte en standard, utan en teknisk specifikation för hur utrymning av personer med rörelsenedsättning, skulle kunna utformas. Alltså en form av utrymningshiss.

En teknisk specifikation är inte en standard, utan redovisar ett genomarbetat förslag till teknisk utformning, som, om intresse finns, kan vidareutvecklas till standard.

Denna specifikation, som likväl en kravställare kan åberopa, beskriver i första hand hur teknisk utrustning som styrningar

Bygg & teknik 6/15

och kommunikationsutrustning i hissen, ska utformas. Specifikationen lämnar tyvärr två av de större frågorna obesvarade, nämligen huruvida det krävs reservkraft till hissen och hur en skyddad miljö framför hissen ska kunna säkerställas.

Vidare kräver CEN/TS 81-76 att hissen körs av en brandskyddsansvarig. Även detta gör det svårt att i Sverige idag, tillämpa den rakt av, då vi endast i begränsad omfattning kan förlita oss på organisatoriskt (personbaserat) brandskydd.

Tyvärr fanns inte tillräckligt intresse 2013 för att inleda ett revideringsarbete av denna, varför nästa översyn blir först fem år senare, det vill säga 2018.

Utrymningshissar. För utrymningshissar finns idag ingen europeisk (eller internationell) standard framtagen. Dock finns det internationella byggnadskoder, som beskriver hur hissar för utrymning ska utformas. Dessa byggnadskoder kan utgöra stöd vid utformning av utrymningshissar i Sverige, men måste alltid verifieras med analytisk dimensionering i enlighet med BBRAD. Exempel på byggnadskoder som beskriver hur utrymningshissar kan utföras är IBC (International Building Code), som ges ut av International Code Council (ICC) och NFPA 101 Life Safety Code som ges ut av National Fire Protection Association (NFPA).

Idag finns inget europeiskt initiativ att skapa en europastandard för utrymnings-

hissar, men förhoppningsvis kan vi få se något sådant i framtiden.

På gång i branschen

Utvecklingen på området brandskydd och hissar står dock inte still. Dels kommer Svenska Brandskyddsföreningen med en uppdaterad skrift som Brandskydd hissar.

Dels kommer Föreningen för brandteknisk ingenjörsvetenskap, SFPE-BIV 3), att komma ut med en vägledning för insatshöjande åtgärder i höga byggnader, där bland annat räddningshissar kommer belysas.

Slutord

Det kan avslutningsvis konstateras att det händer mycket inom området hissar och brand och utrymning, och många intressenter kommer möta nya förutsättningar. I skrivande stund finns det fortfarande många olösta frågor, men mycket arbete pågår. Om ett par år kan vi förhoppningsvis konstatera att vi i Sverige inte bara följt, utan kanske även lett utvecklingen av hur vi kan dra nytt av hissar för att skapa ett bättre brandskydd för alla. Och när den tekniska specifikationen CEN/TS 81-76 ska ut på ny översyn 2018, kanske vi i Sverige som föregångsland, kan yrka på en översyn och ta en aktiv roll i det arbetet. Författaren bidrar då gärna på ett hörn.

■ –––––––––––––––––– 3) www.sfpe-biv.se

31

Ett pågående forskningsprojekt:

Utformning av utrymningsplatser i byggnader Boverket och Arbetsmiljöverket föreskriver att det ska finnas utrymningsplatser i vissa typer av byggnader. Inom byggbranschen är detta dock ett relativt nytt koncept och det har därför inte hunnit etableras någon riktig praxis för utformningen av dessa platser. För att konceptet med utrymningsplatser ska kunna bli lyckat krävs att projektörer och föreskrivande myndigheter vet vilka förväntningar som potentiella användare av utrymningsplatser har för behov och förväntningar kopplade till dessa. Det krävs även att inblandade aktörer som räddningstjänst, fastighetsägare och inte minst användare känner till konceptet, vad det innebär och vilket ansvar som faller på respektive aktör.

Kravet på utrymningsplats infördes i Boverkets byggregler redan 2012, i och med övergången till BBR 19 [1]. Detta som svar på det regeringsdirektiv som funnits om att tillgängligheten i samhället ska ökas [2]. Sett till de demografiska förutsättningarna som finns i Sverige är detta inte direkt förvånande. Enligt Folkhälsomyndigheten har i dagsläget cirka 20 procent av befolkningen någon sorts funktionsnedsättning

Artikelförfattare är Axel Jönsson, Kristin Andrée och Staffan Bengtson, Brandskyddslaget AB, samt Håkan Frantzich, Bengt Dahlgren.

32

och cirka sex procent av befolkningen svårigheter att röra sig. Utöver detta så har cirka 14 procent av befolkningen svår värk i rörelseorganen, vilket sannolikt påverkar förmågan att gå i trappor och liknande. Statistiken visar även på att andelen med rörelsenedsättning eller rörelsesvårigheter är betydligt högre för personer över 65 år. Detta är samtidigt en Figur 1: Befolkningspyramid 2010 och prognos för del av befolkningen som 2060 [4]. ständigt ökar i antal och enÄven om konceptet tidigare funnits i ligt Folkhälsomyndigheten kommer en fjärdedel av befolkningen att vara 65 år el- andra länder och som alternativ i AFS och Utrymningsdimensionering så är alltler äldre år 2060 [3].

Sett till ovanstående siffror är det inte så det tvingande kravet på utrymningsheller förvånande att samhället har ett platser i BBR bara ett par år gammalt. I ökande krav på tillgänglighet i byggna- och med att det tidigare setts främst som derna. Det är även naturligt att ett ökat ett alternativ och att styrningen kring utkrav på tillgänglighet ger ett ökat krav på formning och liknande varit relativt vag så kallad ”frångänglighet”, det vill säga så är det först nu som vi på allvar börjar se att utrymningsvägar är anpassade för per- dessa platser i byggnader runt om i lansoner med funktionsnedsättningar. Perso- det. I och med att lösningen blir vanligare ner som kommer in i en byggnad ska gi- blir det också mer relevant att studera hur vetvis ha förutsättningar att kunna sätta platserna faktiskt utformas. Om denna utformning är i linje med de förväntningar sig i säkerhet vid brand.

Att lösa frångängligheten i en byggnad som eventuella användare har på platkan dock vara betydligt mer komplicerat serna samt om de som är ansvariga för utän att lösa tillgängligheten. Detta efter- rymningsplatserna är medvetna om vad som att hissar, och liknande installationer detta ansvar innebär. som ger ett enklare tillträde i byggnaden, ofta inte är utformade för att kunna an- Olika utformning – ett problem? vändas i brandfallet. Detta gör alltså att Ett nytt koncept innebär att skillnaderna vertikal förflyttning i en byggnad blir på hur utrymningsplatser utformas har mycket svårare för personer med svårig- blivit stora. Detta gäller allt ifrån skyltning och information vid platsen till utheter att gå i trappor.

För att lösa detta problem introduce- formning av den krävställda utrustningen rade alltså Boverket en ny utrymningslös- för tvåvägskommunikation. Detta kan ning i byggreglerna; utrymningsplatser. innebära problem då igenkänning att en Utrymningsplatsen är i princip en skyd- utrymningsplats faktiskt är en utrymdad plats i annan brandcell än byggna- ningsplats kan vara en viktig komponent dens övriga verksamheter och försedd för att öka känslan av trygghet på platsen. med tvåvägskommunikation för att påkal- I figur 2 visas två olika utformningar av la uppmärksamheten till en hjälpande or- utrymningsplatser som skiljer sig avseenganisation. Konceptet är inte nytt utan har de skyltning, kommunikationssystem och stått med i Arbetsmiljöverkets föreskrif- placering.Även bortsett från igenkänter om arbetsplatsens utformning sedan ningsfaktorn så kan den bristande kännetidigare [5], det har även varit nämnt som domen om konceptet vara ett problem. En förslag för att ta hänsyn till personer med nyligen genomförd studie ifrån England svårigheter att gå i trappor i Boverkets har visat att endast hälften av de tänkta rapport Utrymningsdimensionering [6]. användarna kände till vad en utrymningsLösningen finns även sedan tidigare i plats var för något [9]. Detta i ett land där andra länder och introducerades i bygg- konceptet alltså funnits betydligt längre regler i både USA och Storbritannien på än i Sverige. Hur stor kännedom som personer i Sverige har om konceptet är därför 1990-talet [7, 8].

Bygg & teknik 6/15

Figur 2: Olika utformningar av utrymningsplatser.

högst relevant att studera. Det säger sig själv att om en tänkt användare inte vet vad en utrymningsplats är så kommer det bli svårt att få platserna att fungera som avsett. Om kännedomen kring begreppet är låg bland de tänkta användarna kan riktade informationssatsningar behöva genomföras för att öka denna kännedom.

Vem är ansvarig och vet de om det?

Utöver användarnas kännedom om vad en utrymningsplats är och vad det innebär så är det även relevant att övriga inblandade parter med ett ansvar kopplat till utrymningsplatsen är informerade, både gällande vad det är och vilket ansvar som förväntas. Eftersom att ansvaret för att brandskyddet fungerar i en fastighet alltid åligger fastighetsägaren borde ansvarsfrågan gällande vem som ska hantera utrymningsplatser vara enkel.

Den har dock visat sig vara relativt komplex. Detta eftersom att byggreglerna som Boverket ger ut endast kan ställa krav på det byggnadstekniska brandskyddet, vilket innebär att en organisation för brandskyddet inte kan förutsättas. Dock är kravet på utrymningsplatser infört med medvetenheten om att en organisation de facto finns och är en del av brandskyddet. Kravet är alltså infört för att skapa en förutsättning för den undsättande organisationen, byggnadsspecifik eller räddningstjänst.

Om den undsättande organisationen måste vara byggnadsspecifik eller om räddningstjänsten kan tillgodoräknas är en fråga som alltså är högst relevant i detta fall. För även om ansvaret ligger på fastighetsägaren så framgår det indirekt av konsekvensutredningen till BBR 19 att räddningstjänsten till viss mån är en förutsättning för funktionen med utrymningsplats. För att detta ska fungera så krävs Bygg & teknik 6/15

det alltså att både fastighetsägaren och räddningstjänsterna är medvetna om vad en utrymningsplats är, var de kan förekomma och hur de ska agera om det förekommer.

I en studie genomförd på Lunds tekniska högskola under hösten 2014 [10] intervjuades både anställda på räddningstjänster runt om i landet och verksamhetsutövare. Resultaten från intervjuerna visade att kunskapen kring utrymningsplatser hos den operativa personalen inom räddningstjänsten är oroväckande låg. Endast ett fåtal av de intervjuade kände till vad en utrymningsplats är och dessutom visade sig ansvarsfrågan vara allt annat än solklar. När räddningstjänsterna tillfrågades om vilka som ansvarade för utrymningen från utrymningsplatsen så svarade majoriteten att verksamheten är ansvarig.

Samma fråga ställdes även till verksamhetsutövarna och där svarade istället majoriteten att räddningstjänsten var den ansvariga organisationen.

Ovan nämnda studie visade även att ingen av de intervjuade räddningstjänsterna har någon strategi kring hantering av personerna utrymningsplatserna. Hos verksamheterna var detta bättre men ungefär hälften saknade fortfarande rutiner.

Sett till hur verksamhetsutövarna svarat gällande ansvaret kring utrymningsplatserna kan man även anta att delar av deras rutiner baseras på att räddningstjänsten hanterar personerna som befinner sig på utrymningsplatserna när de väl anländer.

På frågan om räddningstjänsterna anser sig ha resurser för detta vid en insats svarade inte ens hälften av de tillfrågade ja.

Utvärdering viktig

Det är alltså inte så vågat att påstå att ansvarsfrågan måste tydliggöras både mot räddningstjänster och mot verksamhetsut-

övare. För även om skarp användning av utrymningsplatser troligtvis endast kommer ske i undantagsfall så är hanteringen av dem en avgörande parameter för att konceptet ska fungera i längden. Det krävs även att platsen utformas så att användaren känner sig säker och trygg vid sin vistelse där. För att utveckla en sådan utformning är det nödvändigt att användarna blandas in i processen och att olika alternativ utvärderas. Det finns annars en risk att den tanke som ingenjör eller arkitekt tänkt ska förmedlas inte förmedlas på det sätt som användaren förväntat sig och därmed missförstås. Detta har visats vara en viktig faktor i flera studier, exempel är den utformning av nödutgångar i tunnlar som föreslagits av Trafikverket testades i en rökfylld tunnelmiljö och då visades uppfattas som ett ankommande tåg av många personer [11]. Ett annat exempel är de utrymningsskyltar som används i tunnlarna i Södra länken i Stockholm och som fick personer att köra ut genom röken istället för att lämna sina fordon och bege sig ut till fots, vilket var tanken [12].

Denna typ av utformningsproblem introduceras lätt om inte utformningen testas i försök med den aktuella populationen [13]. I fallet med utrymningsplatser är det därför viktigt att undersöka utformningar med en population bestående av personer som kan förväntas behöva använda denna i en utrymningssituation.

För att utvärdera olika utformningar av utrymningsplatser har Brandskyddslaget tillsammans med Lunds tekniska högskola ett pågående forskningsprojekt kallat ”Utformning av utrymningsplats”. Projektet är finansierat av Brandforsk och består i huvudsak av två delar. Den första delen av projektet utgörs av en inledande inventering med en genomgång av tidigare forskning om utrymningsplatser, en undersökning av hur dessa platser utformas idag och vilka problem som projektörer och myndigheter upplever med kravställningen. De behov som användare av utrymningsplatserna anser att de har i en utrymningssituation har även identifierats genom en enkätstudie. Den andra delen av forskningsprojektet omfattar en experimentserie i en så kallad virtuell miljö (VR-miljö) där olika utformningar för utrymningsplatser testats med personer som förväntas använda desamma.

De fullständiga resultaten från den första delen är inte ännu publicerade men den bild som tidigare forskning presenterat om användares och räddningstjänsters bristande kunskap inom ämnet har bekräftats. Resultaten från den inledande studien har även använts vid utformningen av de undersökta alternativen i den andra delen av projektet. Försök genomfördes med en huvudmonterad bildskärm som genererar en tredimensionell bild av den simulerade miljön, se figur 3 och 4 på nästa sida. Denna metod har på senare tid argumenterats vara ett bra och kostnadsef33

Figur 3: Försöksperson med VRglasögon.

fektiv alternativ till att utföra verkliga utrymningsförsök [14], något som med utrymningsplatser annars skulle vara svårt och tidskrävande.

I resultaten från studien diskuteras till viss del de bekymmer som finns avseende ansvar, olika kravbild i olika lagstiftningar på ämnet samt problematiken kring den undsättande organisationen. Huvudsyftet med studien har dock inte varit att studera hur organisationen kring utrymningsplatserna ska utformas för att dessa ska fungera som avsett utan snarare att utvärdera konceptet ur ett användarperspektiv. Grundläggande förutsättningar som till exempel att utrymningsvägens tvåvägskommunikation besvaras har därför antagits fungera även om tidsaspekten för detta studerats.

Nästa steg

Slutrapporten och de fullständiga resultaten från hela studien kommer att presenteras under 2015. Rapporten [15] kommer ge svar på hur användare uppfattar olika utformningar av utrymningsplatser vilket förhoppningsvis leder till mer standardiserade och bättre utformade platser.

Det bör dock poängteras att just de grundläggande förutsättningarna som till exempel att tvåvägskommunikationen på utrymningsplatsen besvaras och att undsättning förr eller senare kommer till utrymningsplatsen utgör en förutsättning för att utrymningsplatser över huvudtaget ska ha en funktion. I dagsläget är det dock inte självklart att den funktionen finns. Även om krav ställs på tvåvägskommunikation så är alla kommunikationssätt i praktiken envägskommunikation om den som är avsedd att svara inte har kännedom om vad den ska svara på. På samma sätt är en utrymningsplats inte nödvändigtvis säker om den som använder den behöver vänta längre tid än byggnadens bärighet vid brand, eller brandcellernas brandmotstånd, klarar.

För att utrymningsplatser ska fungera krävs därför både att utformningen utvärderas men även att ansvarsbilden tydlig34

Figur 4: Illustration av en utrymningsplats i ett trapphus från 3D-miljön.

görs och att information gällande vad som krävs av vem i processen kommer ut till rätt aktörer. Problematiken kan exemplifieras genom ett citat från en av de deltagande brandskyddskonsulterna i första delen av studien: ”Om man gör en halvdan lösning och tycker att det var ju bra eftersom det bara kostar hälften så mycket, men om nyttan inte uppnås eftersom det inte gick hela vägen, då är ju kostnad-nyttaeffekten lägre än om man gått hela vägen. Det är som att jag går och köper en flytväst och köper en för 30 kilo eftersom den är billigare men då har jag ju fått noll värde för pengarna, för jag kommer ju sjunka som en sten.”

■

Referenser

[1] Boverket (2011). Boverkets Byggregler, BFS 2011:6 med ändringar t.o.m.

BFS 2011:26 (BBR 19), Boverket: Karlskrona.

[2] Boverket (2011). Konsekvensutredning för revidering (BFS 2011:26) av avsnitt 5 Brandskydd i Boverkets Byggregler, BBR (BFS 2011:6), Boverket: Karlskrona.

[3] Folkhälsomyndigheten, statistik hämtad från www.folkhalsomyndigheten. se – 2015-08-01.

[4] Ahlbom, A., Drefahl, S. & Lundström, H. (2010). Den åldrande befolkningen, Läkartidningen: Stockholm, hämtad från http://www.lakartidningen.se/ Functions/OldArticleView.aspx?articleId =15497 [5] Arbetsmiljöverket (2003). Arbetsplatsens utformning AFS 2003:01, Arbetsmiljöverket: Stockholm.

[6] Boverket (2006). Utrymningsdimensionering, Boverket: Karlskrona.

[7] NFPA (1994). NFPA 101: Life Sa-

fety Code: 1994 edition. NFPA: Quincy (MA) [8] BSI (1999). BS 5588-8: 1999 Fire Precautions in the Design, Construction and Use of Buildings – Part 8 Code of Practice for means of escape for disabled people. British Standard Institute: London [9] McConnell, N., & Boyce K. (2013). Refuge areas and vertical evacuation of multistory buildings: the end users’ perspective. Fire and Material, Vol: 39(4), pp: 396-406.

[10] Boström, P. & Spelmans, M. (2014). Hantering av utrymningsplatser – En studie om risknivån för individer som använder utrymningsplatser, Avdelningen för brandteknik, Lunds Unversitet: Lund.

[11] Fridolf, K., Ronchi, E., Nilsson, D. & Frantzich, H. (2013). Movement speeds and exit choice in smoke-filled tunnels, Fire Safety Journal, Vol: 59, pp 8-21.

[12] Rohlén, P. (2008) Lastbilsbrand i Södralänken– Årstatunneln 2008-06-16, Brandskyddslaget: Stockholm.

[13] Nilsson, D. (2009). Exit Choice in Fire Emergencies – Influencing Choice of Exit with Flashing Lights, Avdelningen för brandteknik och riskhantering, Lunds Universitet: Lund.

[14] Kinateder, M., Ronchi, E., Nilsson, D., Kobes, M., Müller, M., Pauli, P. & Mühlberger, A. (2014). Virtual Reality for Fire Evacuation Research, Federated Conference on Computer Science and Information Systems. 1st Complex Events and Information Modelling (CEIM’14): Warsaw.

[15] Andrée, K., Jönsson, A., Bengtson, S. o& Frantzich, H. (2015) Utformning av utrymningsplats. Rapport 3190, Brandteknik, Lunds tekniskla högskola, Lund.

Bygg & teknik 6/15

Tänk, att så lite kan skapa så mycket...

ROCKWOOL REDAir® FLEX är ett nytt innovativt ventilerat fasadsystem för nybyggnad och renovering.

Läs mer om REDAir: www.rockwool.se/redair

När gäller PBL? – Alltid!

En vanlig missuppfattning är att Boverkets byggregler (BBR) bara gäller vid nybyggnad men så är långt ifrån fallet. Numera finns även regler för ändring av byggnader i BBR. Ett annan vanlig åsikt vi på Boverket får höra är att om det inte krävs bygglov eller anmälan till kommunen behöver jag inte vidta några byggnadstekniska åtgärder vid till exempel en ändrad verksamhet. Vi ska försöka reda ut begreppen för vilka regler som gäller och när.

Vilken lagstiftning reglerar byggnadsverk?

Krav på byggnadsverk finns i plan- och bygglagen (SFS 2010:900) (PBL) med tillhörande förordning (SFS 2011:338) (PBF). Till lagstiftningen har Boverket utifrån vårt bemyndigande skrivit en rad tillämpningsföreskrifter där Boverkets byggregler (BFS 2011:26) (BBR) och konstruktionsreglerna (BFS 2011:10) (EKS) är de mest omfattande och viktigaste att känna till när man ska uppföra eller ändra en byggnad.

För brandskydd är det följande tekniska egenskaper enligt PBF som ska uppfyllas för byggnadsverk: ❍ byggnadsverkets bärförmåga vid brand kan antas bestå under en bestämd tid, ❍ utveckling och spridning av brand och rök inom byggnadsverket begränsas, ❍ spridning av brand till närliggande byggnadsverk begränsas, ❍ personer som befinner sig i byggnadsverket vid brand kan lämna det eller räddas på annat sätt, och ❍ hänsyn har tagits till räddningsmanskapets säkerhet vid brand.

För andra anläggningar än byggnader gäller samma tekniska egenskapskrav i PBL och PBF som för byggnader även om de inte är reglerade genom Boverkets byggregler.

Exempel på andra anläggningar än byggnader är: ❍ skidliftar ❍ småbåtshamnar ❍ golfbanor ❍ fasta cisterner ❍ radio- och telemaster ❍ vindkraftverk ❍ murar och plank ❍ transformatorstationer.

Exemplen ovan är andra anläggningar som kräver bygglov, men reglerna gäller även sådana anläggningar som inte kräver bygglov eller anmälan, så som en uteplats eller andra mindre trädgårdsanläggningar.

Exempel på en större anläggning som inte kräver bygglov eller anmälan är järnvägar. I det fallet är det Transportstyrelsen som har föreskriftsrätten och som har gett ut tillämpningsföreskrifter som måste följas. Tunnlar är exempel på en annan typ av byggnadsverk som Transportstyrelsen också har föreskriftsrätt för enligt PBF.

EKS har ett bredare tillämpningsområde än BBR

EKS är Boverkets konstruktionsregler och är den svenska tillämpningen av de europeiska konstruktionsstandarderna, eurokoderna. Till skillnad från BBR gäller EKS för fler typer av byggnadsverk än byggnader, bland annat master, fasta cisterner, vindkraftverk med mera. Eftersom EKS bygger på gemensamma europeiska standarder har Sverige valt att översätta dessa till svenska för att göra regelverket

36

mer tillgängligt. För tillfället kan man ladda ner de översatta eurokoderna gratis på SIS hemsida.

Vad gäller när detaljföreskrifter saknas?

Vad gäller då för de byggnadsverk som helt saknar tillämpningsföreskrifter från någon myndighet? Först och främst gäller att PBL och PBF alltid ska uppfyllas. Det blir då upp till byggherren att ta ansvar för att de tekniska egenskapskraven uppfylls. För att göra det kan byggherren finna stöd i olika typer av handböcker från myndigheter eller branschorganisationer. Ett annat sätt är att utgå från de krav som finns för liknande byggnadsverk. Genom att läsa vad som gäller för utrymningsvägar enligt BBR kan det kanske fungera som en vägledning för andra anläggningar som till exempel ett bergrum.

Spelar det någon roll om det behövs bygglov eller anmälan?

Vad är en byggnad?

I PBL finns två huvudkategorier av byggnadsverk, byggnader och andra anläggningar än byggnader. BBR som är Boverkets tillämpningsföreskrifter till PBL gäller enbart för byggnader och inte andra byggnadsverk. Byggnad definieras i PBL som: ”en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den”.

Det innebär att även busskurer, carportar och liknande är byggnader även om de inte har väggar åt alla håll. Även husbåtar som är permanent förtöjda räknas som byggnader.

Artikelförfattare är Anders Johansson, Anders Larsson och Caroline Bernelius Cronsioe, Boverket, Karlskrona.

Exempel på byggnad enligt PBL, där BBR gäller vid uppförande av en ny byggnad och vid ändring av byggnad.

FOTO: PETER CARLSSON

De tekniska egenskapskraven gäller alla byggåtgärder även när det inte behövs bygglov eller anmälan. Om det inte krävs bygglov eller anmälan kan dock vissa avsteg från kraven göras om det är skäligt med hänsyn till åtgärdens art och omfattning (PBL 8 kap. 8§).

Bygglovet syftar främst till att säkerställa att åtgärderna inte ger oacceptabel påverkan på omgivning och uppfyller gällande detaljplan, samt prövar även vissa tillgänglighetsfrågor. Byggprocessen ska sedan hjälpa byggherren att uppfylla reglerna och ge samhället en möjlighet att kontrollera att så sker för att ta tillvara intressen som människors hälsa och säkerhet.

För många byggåtgärder som inte kräver bygglov krävs därför istället en anmälan till kommunen. Processen är sedan i princip densamma vid lov som vid anmäBygg & teknik 6/15

lan. I denna artikel finns inte utrymme att beskriva byggprocessen i detalj, men vi rekommenderar för den vetgirige att studera Boverkets PBL kunskapsbank på http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken.

Hur ska PBL tillämpas vid ändring av byggnader?

Ändring av en byggnad är kanske den vanligaste byggsituationen, men också den knepigaste då det ofta kan vara svårt att reda ut exakt vilka krav som gäller.

När det kommer till ändring brukar standardsvaret nämligen vara: ”det beror på”.

Grundprincipen är visserligen enkel; vid ändring gäller att kraven för nya byggnader (BBR) tillämpas på den ändrade delen med hänsyn till ändringens omfattning, byggnadens förutsättningar, kravet på varsamhet, samt i förekommande fall förvanskningsförbud.

Problemet är att först definiera vad som är den ändrade delen och sedan i vilken omfattning det är skäligt att ta hänsyn till ändringens omfattning, byggnadens förutsättningar och krav på varsamhet.

Utifrån dessa förutsättningar kan sedan vissa avsteg från kraven vid uppförande av nya byggnader göras.

Vad avses med ändrad del?

Den ändrade delen är normalt bara det som berörs direkt av ändringen, till exempel utbyte av en värmepanna. En annan typ av ändring är ändrad användning, och då är hela den del som ges en ändrad användning den ändrade delen.

För brandskydd och utrymning kan det vara extra knepigt att avgöra vad som är ändrad del. Vid inredning av ny lägenhet på en vind är lägenheten i sig den ändrade delen. Kravet att den ändrade delen ska uppfylla det som gäller för nya byggnader kan däremot innebära att en befintlig utrymningsväg kan behöva förbättras för att den ändrade delen ska ha tillfredställande utrymningssäkerhet motsvarande det som gäller vid uppförande av ny byggnad. Alternativt att en ny utrymningsväg skapas för den ändrade delens behov.

Mer om ändring finns att läsa i BBR avsnitt 1:22 och på PBL kunskapsbank på Boverkets hemsida. Boverket arbetar för närvarande också på att utöka reglerna om ändring i BBR. Främst handlar det om att förtydliga reglerna kring så kallad ombyggnad.

Tillbyggnad ett specialfall av ändring

En tillbyggnad är en ändring som innebär en utökning av byggnadens volym. Det kan handla om en helt ny byggnadskropp eller en mycket liten tillbyggnad som till exempel ett burspråk. När det gäller en helt ny byggnadskropp finns det ofta mycket få skäl som skulle kunna motivera några avsteg från nybyggnadskraven. Att däremot kräva att ett burspråk skulle ha en Bygg & teknik 6/15

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Frågeställning Svar Kommentar ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Är det en byggnad eller Flerbostadshus är annan anläggning? byggnader då de uppfyller definitionen för byggnad i PBL. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Är det uppförande av en Det är en ändring då man ny byggnad eller ändring? byter befintliga dörrar mot nya och BBR ska därmed tillämpas för den ändrade delen.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Vad är den ändrade delen? Dörrarna inklusive karm.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Finns det särskilda skäl Byts dörrblad och karm ut I vissa byggnader kan med hänsyn till mot nya är det svårt att se kravet på varsamhet byggnadens förutnågra skäl som skulle och förvanskningsförsättningar med mera? kunna motivera avsteg. bud bli aktuellt och andra lösningar än att byta ut dörren måste användas.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Slutsats Kraven enligt BBR gäller, Möjligen kan undantag göras av kulturmiljödet villsäga EI 30-Sm ska uppfyllas. skäl.

Vad gäller när man ska byta lägenhetsdörrar i ett flerbostadshus?

Innebär stambyte och helrenovering av badrum ombyggnad som kan ställa krav på tillgänglighet till och i badrummet?

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Frågeställning Svar Kommentar ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Är det en byggnad eller Det är en byggnad, annan anläggning? flerbostadshus uppfyller definitionen för byggnad i PBL. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Är det uppförande av en Det är en ändring av ny byggnad eller ändring? byggnaden.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Vad är den ändrade delen? De delar av badrummet som berörs av åtgärder inklusive stammarna.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Är ändringen så Nej det är inte ombyggnad Även om det är påtaglig omfattande att det räknas utan enbart en ändring. förnyelse av delar av som ombyggnad, genom byggnaden är det inte att påtaglig förnyelse av en sådan betydande hela eller delar av en och avgränsbar del byggnaden sker? som avses i PBL, utan enstaka öar runt om i byggnaden.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Kan krav ställas på Krav kan ställas på de Tekniska skäl kan medtillgänglighet till och delar som berörs av föra att kraven inte kan i badrummet? åtgärderna, det gäller tillgodoses. Det kan till till exempel placering exempel avse konseav stammar. kvenser för underBilas badrumsgolvet liggande lägenheter. ut kan krav ställas på nivån på det nya golvet.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Slutsats Tillgänglighetskrav kan Följdkrav på tillgängställas på de delar av lighet till badrummet badrummet som berörs på icke berörda delar av åtgärder. kan inte ställas då det inte är att betrakta som ombyggnad.

37

annan typ av ventilationslösning än den resterande byggnaden är knappast skäligt.

Ombyggnad, vad är det?

I dagligt tal säger vi att vi bygger om hemma. I nittionio fall av hundra är det då enligt PBL sannolikt en vanlig ändring vi gör. Begreppet ombyggnad används i PBL istället som en särskild benämning för ändringar som vi i dagligt tal kanske skulle kalla totalrenovering eller något liknande. Ombyggnad enligt PBL innebär nämligen att en byggnad byggs om på ett sådant sätt att den påtagligt förnyas. Vid ombyggnad gäller att det ställs krav på hela byggnaden eller den betydande och avgränsbara del av byggnaden som påtagligt förnyas. Eftersom ombyggnad är ett specialfall av ändring, så ska man även då ta hänsyn till ändringens omfattning, byggnadens förutsättningar och varsamhetskravet.

Vid ombyggnad kan så kallade följdkrav ställas på icke berörda delar av en byggnad. Exempelvis om ett bostadshus görs stomrent invändigt för att skapa nya moderna lägenheter så kan krav ställas på till exempel brandcellsindelning av vind

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Frågeställning Svar Kommentar ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Är det en byggnad eller Det är en byggnad, annan anläggning? attefallshus uppfyller definitionen för byggnad i PBL. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Är det uppförande av en Det är uppförande av en För att uppföra ny byggnad eller ändring? ny byggnad och BBR och attfallshus krävs däremot anmälan.

EKS gäller fullt ut även om bygglov inte krävs.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– BBR och EKS ska Slutsats tillämpas fullt ut även då man låter uppföra attefallshus. Det innebär att krav som till exempel skydd mot brandspridning mellan byggnader ska uppfyllas.

Vad gäller när man ska bygga ett attefallshus?

I många fall kan det däremot vara svårt att hitta en exakt likadan ersättningsdel utan man uppdaterar till en nyare byggprodukt eller kanske en annan kulör och vips har man gjort en ändring i stället.

Med hänsyn till ändringens omfattning och kravet på varsamhet är det däremot inte så att det med automatik blir samma krav på den ändrade delen som vid uppförande av en ny byggnad. Åtgärder av

underhållskaraktär kan i många fall med hänsyn till byggnadens förutsättningar och krav på varsamhet utföras utan att det blir några tillkommande krav enligt BBR.

Kan byggnadsnämnden göra avsteg från reglerna?

I BBR avsnitt 1:21 finns möjlighet för byggnadsnämnden att göra avvikelser

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Frågeställning Svar Kommentar ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Är det en byggnad eller Det är en annan anläggning annan anläggning? då staket inte uppfyller definitionen för byggnad i PBL. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Krävs bygglov?

Nej det krävs endast för Staket behöver inte plank eller murar. heller anmälas till kommunen.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Gäller PBL trots att Ja PBL gäller alltid vid Byggnadsverk är byggbygglov inte krävs? uppförande av byggnadsverk. nader och andra anläggningar än byggnader.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Vilka krav i PBL blir Hållfasthet, säkerhet vid Detaljföreskrifter, såtillämpliga? användning, god färg form som BBR saknas. och materialverkan med Kommunen kan dock mera. ha rekommendationer om till exempel höjd i gathörn för skydd mot trafikolyckor.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Kan byggnadsnämnden Ja, det krävs inte att en Kan innebära krav på göra tillsyn? åtgärd kräver bygglov rättelse, rivning med eller anmälan för att det ska mera om PBL:s krav kunna bli aktuellt med inte anses uppfyllda. tillsyn.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Slutsats Ett staket är inte en byggnad men väl en annan anläggning och ska därmed uppfylla tillämpliga krav i PBL och PBF.

Vad gäller för ett staket?

FOTO: OTTO RYDING

Exempel på ombyggnad. Hela byggnaden kommer bli påtagligt förnyad.

även om vinden inte alls påverkades av de planerade åtgärderna.

Det räcker att en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas, för att en åtgärd ska betraktas som en ombyggnad. Det kan till exempel vara ett trapphus med omkringliggande lägenheter. Krav kan då ställas på hela byggnaden.

Vad gäller för underhåll?

En byggnad ska enligt PBL hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och egenskaper i huvudsak bevaras.

Underhåll innebär i princip att en byggnadsdel byts ut mot en likadan för att den är uttjänt, trasig eller av liknande skäl. I det fallet ställs inga krav enligt BBR utan de regler som gällde när byggnaden uppfördes är fortfarande tillämpliga.

38

Bygg & teknik 6/15

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Frågeställning Svar Kommentar ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Är det en byggnad eller Det är en byggnad, carport Kan anses vara avsedd annan anläggning? uppfyller definitionen för att personer ska kunna byggnad i PBL. vistas i även om det är under kortare tider.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Är det uppförande av Att bygga en carport en ny byggnad? innebär uppförande av en ny byggnad och både BBR och EKS gäller.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Nej undantag finns bara Om carporten är mindre Finns undantag för att upprätta en brandskydds- för komplementbyggnader än 15 m² gäller dokumentation? under 15 m² (friggebodar). undantag.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Slutsats BrandskyddsOmfattning på dokumentation krävs. dokumentationen kan däremot vara relativt begränsad för en så pass enkel byggnad som en carport.

Behövs en brandskyddsdokumentation för att bygga en carport?

från reglerna om det finns särskilda skäl och byggnaden ändå blir teknisk tillfredställande.

Ett sådant avsteg bör då göras i samband med startbeskedet. Vilka särskilda skäl det skulle kunna vara finns inte närmare beskrivet i BBR, men det som man kan tänka sig är behov av anpassning till särskilda förhållanden som närliggande

infrastruktur, terräng eller kulturmiljö.

Vad det gäller säkerhetskrav som brandskydd är det extra svårt att tänka sig vad som skulle motivera ett avsteg från de nationella kraven på hälsa och säkerhet i ett enskilt byggprojekt.

I ändringsfallet finns det oftast heller ingen anledning att göra avsteg från reglerna då de redan från början kan tilläm-

pas utifrån ändringens omfattning, byggnadens förutsättningar och krav på varsamhet. Det är därför Boverkets uppfattning att avsteg enlig BBR 1:21 endast bör göras undantagsvis och under speciella omständigheter.

Några praktiska exempel

I rutorna i artikeln ger vi några exempel på hur man stegvis kan följa PBL med tillhörande tillämpningsföreskrifter för att ta reda på vilka krav som gäller.

Avslutningsvis

Som framgått av artikeln gäller PBL och BBR i princip alltid när man gör åtgärder i en befintlig byggnad eller uppför en ny byggnad. I vissa fall tillämpas reglerna däremot utifrån byggnadens förutsättningar och beroende på hur mycket som ändras. Detta gäller oavsett om det krävs bygglov, anmälan eller om varken bygglov eller anmälan behövs. Genom att i varje fall gå igenom de steg som vi beskrivit hoppas vi att det blir lättare att förstå hur PBL ska tillämpas i det enskilda fallet.

Slutligen ska alla byggnader dessutom ha ett skäligt brandskydd enligt lagen om olyckor (SFS 2003:78) som normalt kan anses motsvara minst de byggregler som gällde när byggnaden uppfördes eller senast ändrades, men det är en helt annan historia.

■

Säkerhet har alltid högsta prioritet hos oss.

Vi tycker även att kreativitet skall ha det.

Picture: Polizeibehörde Mettmann © Jochen Stüber, Hamburg; Enno Schneider Architekten I Prof. Dr. Schneider + Co. GmbH

SCHOTT PYRAN® och SCHOTT PYRANOVA® har egenskaper som gör dem till marknadsledande brandglas världen över.

Lära mer om morgondagens arkitektur och om vår vision? Gå in på vår hemsida www.schott.com/pyran

Bygg & teknik 6/15

SCHOTT Scandinavia AB Karlsbodavägen 9–11 16867 Bromma Sweden Phone: +46 8 7047527 Mail: jan.sandin@schott.com www.schott.com/pyran

39

Brandskydd av bärverk i praktiken ”En stenullsboard behöver monteras på stålpelarna inuti de där oisolerade bärande väggarna, ni får öppna dem igen”. ”Installationer kan inte fästas in i brandskyddsmålade balkar utan extra skydd, och ventilationskanalen är placerad för nära balken, den måste monteras om”. Att behöva lämna dessa besked vid en utförandekontroll är inte alls kul, men dessvärre relativt vanligt.

Brandskydd av bärverk har de senaste åren varit i blickfånget inom brandskyddsprojekteringen. Området har diskuterats och utvecklats mycket ur perspektivet analytisk dimensionering och brandtekniska beräkningar. Det är utmärkt att dessa verktyg utvecklas och bidrar till ett kostnadseffektivt byggande men det finns även annan utvecklingspotential och fallgropar som förtjänar vår uppmärksamhet.

Oavsett om brandskyddet av bärverket dimensioneras analytiskt eller förenklat krävs det samordning mellan brandingenjör, konstruktör och arkitekt samt installationskonsulter och montörer för att det slutliga brandskyddet av bärverket ska bli som det var tänkt och fylla sin funktion vid en eventuell brand. Det innebär att det är många inblandade, med tillhörande risk att saker lätt faller mellan stolarna.

De senaste åren har vi på Bengt Dahlgren jobbat mycket med dessa frågor i projekt och vi har noterat ett antal mycket ofta återkommande misstag och missförstånd. Om dessa hanteras i tidigt skede i projektering och byggande är de mycket enkelt avhjälpta, men upptäcks de sent krävs det oftast mycket stora åtgärder för att rätta till problemen. Och det värsta scenariot är ju att misstagen inte upptäcks förrän den dag det brinner och brandskyddet av bärverket kanske inte fungerar.

Den här artikeln syftar till att lyfta dessa ofta återkommande frågor och ge exempel på enkla och praktiska lösningar.

”Pelaren står ju i en vägg”

Ett mycket vanligt tankefel är att pelare och balkar som är placerade i en vägg automatiskt alltid är skyddade av väggen.

Artikelförfattare är Erik Almgren och Cedrik Persson, Bengt Dahlgren AB, Malmö.

40

Mätpunkt för EI 60.

Mätpunkt för R 60.

Figur 1. En schematisk bild av en vägg med stålpelare och två lager gips på var sida. Mätpunkten för temperaturkravet för brandcellsgränsen (EI-klass), är på andra sidan väggen (röd pil, fyra lager gips som skydd) medan temperaturen som påverkan pelaren (R-klass) är redan inuti väggen (blå pil, två lager gips som skydd). Därför krävs normalt fler lager gips på var sida för att nå Rklassen än för att nå motsvarande EI-klass.

Detta stämmer i vissa fall, men det är vanligare att extra åtgärder behövs än att de inte behövs.

Den första frågan som måste ställas är hur många lager gips eller andra skivor

Figur 2: Ett exempel på en FDSberäkning av temperaturen i en oisolerad lättvägg i gips och olika kombinationer av håligheter (ex avbrunna eldosor).

Orange färg indikerar en temperatur på över 500 °C och röd en över 600 °C. Tid 30 minuter, brandpåverkan följer standardbrandkurvan.

som behövs för att grundskydda bärverket. Det är inte tillräckligt att väggen uppfyller kraven för en EI 60-klassad brandcellsgräns för att en pelare placerad i väggen ska klara bärverksklassen R 60. Detta beror på att temperaturkravet för att klara EI 60-klassen mäts på andra sidan väggen jämfört med branden, medan temperaturpåverkan som pelaren måste klara för att uppfylla klass R 60 sker inne i väggen där pelaren är placerad. Normalt krävs därför mer skydd för att uppfylla R 60 än för EI 60. Se figur 1.

Den andra frågan att beakta är att om väggen inte är brandklassad är den sällan hel efter en stunds brandpåverkan. Brandtekniskt oklassade eldosor samt installationer som passerar genom väggen kommer leda till att det kommer in värme i väggen mycket snabbare för dessa väggar än i de typgodkända lösningar som har testats med obruten gips. Ett exempel på temperaturen i en oisolerad lättvägg efter 30 minuters brandpåverkan med ett antal mer eller mindre avbrunna eldosor kan ses i figur 2. Dessa temperaturer kan vara tillräckliga för att stål eller att bärande träreglar ska tappa sin hållfasthet.

För stålpelare placerade i vägg är det vanligt att de typgodkända lösningar som finns i produktdatablad redovisas med träreglar på respektive sidan av en bärande stålpelare, se figur 3. Vid detta utförande är den ovan beskriva situationen med oklassade eldosor eller otätade genomföringar inget problem eftersom pelaren skyddas från uppvärmning från sidan av just träregeln. Vid stålreglar Bygg & teknik 6/15

Figur 3: Ett standardtypgodkännande för en väggs R-klass vid bärande stål i vägg.

Träreglarna hindrar värmeinledningen från sidan in i stålpelaren så temperaturökningen i väggen på grund av genomföringar mm (jämför figur 2) påverkar inte.

Figur 4: Motsvarande fall som i figur 3 men med stålreglar. I detta fall påverkar temperaturökningen i väggen stålet (röd pil). En stenullsboard som placeras i regeln och fästs in i stålpelaren enligt boardens monteringsanvisningar ersätter träreglen och löser problemet (blå pil).

finns dock inte detta skydd från sidan utan värmen inuti väggen påverkar pelaren om inte extra åtgärder görs.

Det finns flera sätt att hantera fallet med oisolerad bärande vägg och stålreglar. Ett alternativ är att utföra väggen som om den vore en brandcellsgräns, men detta är sällan det mest kostnadseffektiva alternativet. Ett annat alternativ är att välja att isolera väggen i sin helhet med stenull, vilket hindrar uppvärmning av hålrummet. Ett tredje alternativ är att placera en stenullsboard i stålregeln och skjuta fast denna i pelaren, se figur 4. Då ersätter boarden träregeln i den typgodkända lösningen och problemet är åtgärdat.

för endast den klass som finns i inbyggnaden.

Vidare måste det finnas ett avstånd motsvarande minst svällmånen mellan installationer och en brandskyddsmålad bärverksdel. Detta missas väldigt ofta.

Till exempel eftersöks oftast en minimerad undertakshöjd och då är det lätt att ventilationskanaler och andra installationer placeras för nära en brandskyddsmålad balk. Lika vanligt är det att olika typer av elinstallationer placeras dikt an en brandskyddsmålad pelare.

Det är inte ovanligt att brandskyddsmålning väljs till förmån för andra skyddsmetoder just för att färgen inte tar någon plats. Men när svällmånen tas i beaktande – vilket krävs för att få det efter-

Brandskyddsmålning av stål

Brandskyddsfärg som används för brandskyddsmålning av stål är en annan mycket vanlig källa till misstag, både vid projektering och byggande.

Brandskyddsfärg som används för brandskyddsmålning av stål sväller vid uppvärmning och bildar i sin uppsvällda form ett isolerande skikt. Kan inte färgen svälla ger färgen inget skydd! Den kemiska processen som medför uppsvällningen sker vid en specifik temperatur. Ovanstående måste beaktas på flera sätt.

För det första går det inte att skydda stål till R 60 genom att först brandskyddsmåla motsvarande R 30 och därefter bygga in den motsvarande R 30 med tanken att 30 + 30 = 60. Dels är temperaturpåverkan enligt standardbrandkurvan mycket lägre de första 30 minuterna än de efterföljande 30 minuterna (så R 30 + R 30 < R 60) och dels hindrar inklädnaden brandskyddsfärgen från att svälla.

Ovanstående utformning uppfyller därBygg & teknik 6/15

sökta skyddet – så tar ofta brandskyddsmålning mer plats än inbyggnad eller isolering med stenullsboard. (Erforderlig svällmån beror på hur mycket brandskyddsfärg som appliceras, vilket i sin tur beror på bärverkets storlek och utnyttjandegrad, men ett riktvärde är cirka 50 mm.)

Om brandskyddsfärg används för att skydda balkar och det endast lokalt blir utmanande att upprätthålla svällmånsavståndet så är en lösning att brandskyddsmåla generellt och skydda med stenullsboard lokalt, se figur 5. Finns det ett avstånd på minst 30 mm mellan stål och installation är skyddet av stålet lösbart. Det kan finnas fördelar med att ha med detta extra avstånd tydligt markerat på ritning redan från början. Då är risken för misstag i alla fall mindre.

Ett annat vanligt monteringsfel är att fästa upp installationer i brandskyddsmålade balkar. Dessa infästningar är inte sällan i metall. Effekten av dessa infästningar är dels att brandskyddsfärgen inte kan svälla och dels att infästningarna i metall leder in värme i balken. Samma problem uppstår i än större skala om stål som inte kräver brandskyddsmålning är hopfäst med stål som kräver brandskyddsmålning. Värme leds från det oskyddade till det skyddade stålet. Lösningen på problemet är att skydda stagen och det oskyddade bärverket en bit ut från infästningen.

En annan situation som är lätt att glömma är fallet när väggar med stålreglar korsar eller löper under en brandskyddsmålad balk. Här uppstår motsvarande problem som i fallet med stålpelare i vägg i kombination med stålreglar. Regeln hindrar i detta fall brandskyddsfärgen från att svälla och resultatet blir en situation motsvarande den oskyddade stålpelaren i väggen. Lösningen är också den samma. Det ena alternativet är att isolera väggen i sin helhet med stenull vilket

Figur 5: Installationer har hamnat för nära en brandskyddsmålad balk, vilket hindrar brandskyddsfärgen från att svälla. Lösningen blev här att lokalt använda stenullsboard som skydd.

41

att faktiskt brandskydda bärverket. Samtliga brandskyddsmetoder har noggranna monteringsanvisningar eftersom även en begränsad miss i appliceringen på en mindre del av bärverket kan medföra stora konsekvenser. Om installationer monteras innan bärverket brandskyddas kan det i vissa fall vara fysiskt omöjligt att komma åt att montera eller applicera skyddet i enlighet med monteringsanvisningarna, vilket i värsta fall leder till att redan monterade installationer måste monteras ner för att sedan monteras upp igen. Brandskyddet av bärverket bör därför planeras in så tidigt i produktionen som möjligt.

En komplicerad fråga som kräver samordning

Figur 6: En brandskyddsmålad HSQ-balk måste skyddas från värmen i en oisolerad vägg (om samtliga genomföringar inte är brandklassade och/eller väggen inte skyddar till rätt R-klass) vilket löses genom att en stenullsboard fästs upp i stålregeln. hindrar uppvärmning av hålrummet och det andra att placera en stenullsboard i stålregeln och skjuta fast denna i balken, motsvarande figur 6.

Balkar placerade under TRP

När stålbalkar som behöver brandtekniskt skydd för att uppnå erforderlig R-klass placeras under TRP-plåt så måste isolerstavar i grundfallet placeras i TRP-plåten, både ovan och under TRPn, där denna löper över stålbalken. Brandskyddsmålning av balkens ovansida fungerar inte som alternativ eftersom TRPn hindrar brandskyddsfärgen från att svälla där TRPn ligger mot balken.

Det ska lyftas ett varningens finger att det finns monteringsanvisningar för isolerstavar på marknaden som visar lösningar med isolerstavar endast på undersidan av TRPn, men det är en lösning som det finns anledning att starkt ifrågasätta. Luften i de övre hålrummen som bildas med denna lösning värms naturligtvis upp av branden och detta värmer i sin tur upp nästan hälften av balkens ovansida. Denna påverkan är inte så liten att den bara kan förenklas bort. (Det finns fungerande lösningar med enbart isolering på undersidan för vissa fall där EI-klassade väggar möter TRP, men det är en annan sak.)

Monteringen av isolerstavar för att skydda stålet på detta sätt kan dock vid stora ytor innebära ett stort arbete. Det finns därför anledning att studera de alternativ som analytisk dimensionering medför för att på så sätt slippa stavarna. Att överdimensionera stålet för att få ner lastutnyttjandegraden och/eller att överisolera tre av fyra sidor på balken, för att därmed kunna skydda översidan mindre och slippa isolerstavarna, kan vara kostnadseffektiva och förenklande alternativ. Dessa 42

lösningar kräver dock verifiering med beräkning.

Utvändig brandpåverkan

En brand kan på många sätt påverka även utsidan av en yttervägg, till exempel genom att flammor slår ut genom fönster eller att en brand startar utomhus. Även i dessa fall måste bärverket tåla den dimensionerande påverkan under föreskriven tid.

Vid dimensionering enligt förenklad dimensionering måste därför bärverket skyddas i motsvarande R-klass även för brandpåverkan utifrån, vilket ibland är ett krav som tappas bort. Detta är dock ett område där det finns goda möjligheter för analytisk dimensionering eftersom brandpåverkan utifrån i de allra flesta fall naturligtvis är lägre än inifrån i praktiken.

Erfarenheter från produktionen

Det är mycket lätt att ta fram en optimerad lösning på brandskydd av bärverk i ritningsform, där avståndet mellan en pelare som ska brandskyddas genom inklädnad är exakt 15 mm innanför en utfackningsvägg eller ett glasparti. I produktionen, med byggtoleranser, kan dock det avståndet mycket väl bli ett antal millimeter mindre. Kräver R-klassen en inbyggnad med minst 15 mm brandgips uppstår då stora problem.

I vissa fall kan problemet lösas genom att överskydda de andra sidorna och/eller att borra upp hål och betongfylla pelaren för att få betongens kylande effekt, men det är inte givet att det går att nå rätt Rklass med de metoderna. Vid dimensionering av inbyggnad måste hänsyn därför tas till byggtoleranserna, annars tas en påtaglig projektrisk.

En annan utmaning ute i produktionen är att någon rent fysiskt måste komma åt

Som artikeln belyser finns det ett antal utmaningar avseende brandskydd av bärverk – även när dimensioneringen sker med förenklad dimensionering. Samordning är helt nödvändig för att inte stå i slutskedet med fel och brister som kostar mycket i både tid och pengar att rätta till.

Vid val och kostnadsbedömning av olika skyddsmetoder är det lämpligt att väga in alla dessa faktorer i bedömningen. Som ren skyddsmetod är till exempel normalt sett samverkanspelare inte billigast – men när utmaningarna med applicering, svällmån, infästningar och byggtoleranser vägs in kan det mycket väl medföra att en annan bedömning görs, beroende på projekt. Val av skyddssystem bör inte väljas enbart baserat på kostnaden för enbart själva systemet.

Flera små enkla åtgärder kan göras för att fånga alla dessa frågor i rätt skede. Ett möte mellan beställare, arkitekt, konstruktör och brandingenjör under systemhandlingsskedet, där skyddsprincipen väljs och ansvarsfördelningen för projekteringen fastställs, kan göra enorm skillnad. Ett möte med platschefen för projektet tidigt i byggfasen och en förkontroll av brandskyddet av bärverket när innerväggarna börjar resas har också erfarenhetsmässigt visats varit bra och enkla vägar till att undvika stora problem. Några detaljritningar av lösningar motsvarande dessa här ovan hjälper också till ordentligt.

Det är inte jättekomplicerat, men det behövs.

■

Bygg & teknik direkt på nätet Årgångarna 2006 till och med 7/2014 av Bygg & teknik finns nu att läsa i fulltext på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se Bygg & teknik 6/15

FIRECASE brandisolering

vattenmotstån nd d

brandsky ky ydd yd

VISSA PRODUKTER ÄR BRANDSÄKRARE! *ODVURF ) )LUH&DVH EUDQGVN\GGVVNLYD I¾U VW ONRQVWUXNWLRQHU .DQ PRQWHUDV L IXNWLJ PLOM¾ XWDQ DWW EUDQGVN\GGHW S YHUNDV

MA-System® - avloppsrör för hög brandsäkerhet.

MA-System är ett brandsäkert avloppssystem tillverkat i gjutjärn som inte kräver brandmanschetter. Brandteknisk euroklass, A2-s1, d0, gör MA-System till ett säkert val.

Läs mer på gustavsberg-ror.se

ZZZ J\SURF VH Bygg & teknik 6/15

43

SKRÄDDARSY DITT BRANDSKYDD med brandglas från Emmaboda Glas

Saint-Gobain Emmaboda Glas AB är Nordens enda tillverkare av brandglas. Vi skräddarsyr brandglas med möjlighet till bland annat, ljuddämpning, säkerhet, skydd & design. Vi kan därför erbjuda det optimala glaset för varje brandskyddssituation. Med våra brandglas kombineras elegant öppenhet med brandsäkerhet för att skapa en trygg miljö.

www.glassolutions.se

Brandannons halvsida.indd 1

8/20/2015 11:29:48 AM

© Adam Mørk

Deltabalk

PCs-Konsoler

samverkansbalk för tunna bjälklagskonstruktioner

Dold pelarkonsol där den ingjutna delen möjliggör raka installationsdragningar

Deltabalken är den enda samverkansbalk som har verifierade brandegenskaper enligt tester vid SP, Borås

PCs-Konsoler är utformade för att förbinda olika slags balkar; prefabricerad betong, stål, sambandsbalkar; till pelare eller väggar.

Totallösning

44

Bygg & teknik 6/15

Standardisering för att främja innovation?

I juni 2014 startade det nordiska samarbetsprojektet Fire Safety Engineering for Innovative and Sustainable Building Solutions, som finansieras av Nordic Innovation, Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF) samt Direktoratet for Byggkvalitet (DIBK). Målet är att producera två nordiska INSTAstandarder eller tekniska specifikationer, som bygger vidare på arbetet från INSTA TS 950, Fire Safety Engineering – Comparative method to verify fire safety design in buildings.

I utlysningen från Nordic Innovation efterfrågades projekt som kunde demonstrera hur standarder bidrar till innovation. För vissa låter kanske orden standardisering och innovation som raka motsatser, men det finns faktiskt starka kopplingar mellan dem. Med tydliga gemensamma ramar och bakgrundsinformation kan fokus läggas på att driva utvecklingen framåt, istället för att återuppfinna hjulet.

Standarder kan även bidra till att öppna upp marknader och överbrygga onödiga gränshinder, samtidigt som konsumenter får en högre tillit till produkter. På samma sätt kan standardisering bidra inom brandskyddsområdet. Funktionsbaserade regelverk öppnar upp för nya innovativa lösningar, och genom att standardisera verifieringsmetoder för Fire Safety Engineering samt kontrollprocessen hela vägen från designfasen till en färdig byggnad, ökar möjligheterna för att verkligen tänka utanför ramarna när det behövs. Ett standardiserat tillvägagångssätt underlät-

Artikelförfattare är David Winberg, projektledare för projektet Fire Safety Engineering for Innovative and Sustainable Building Solutions, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, och Johan Norén, teknikchef på Briab Brand och Riskingenjörerna AB. Bygg & teknik 6/15

tar både för projektören och för myndighetspersoner som ska granska lösningen, och kan förhoppningsvis hjälpa till att öka kvaliteten i byggnaders brandskydd och minska den skepsis som analytisk dimensionering av brandskydd ibland kan medföra med stora variationer i utfallet.

Detta är en förutsättning för att brandskyddskrav inte ska hindra utvecklingen av nya innovativa idéer och produkter.

En bred projektgrupp

I projektet finns deltagare från 15 olika organisationer, där samtliga nordiska länder är delaktiga. Projektdeltagarna representerar myndigheter, byggentreprenörer, standardiseringsorgan, konsulter, institut och universitet, vilket ger många värdefulla infallsvinklar i projektet. Organisationer som deltar i projektet visas i figur 2.

Analys av innovation- och handelshinder

Projektets första arbetspaket avslutades under våren 2015, och innefattade en genomgång av samtliga nordiska länders byggprocesser, kontrollsystem och brandskyddskrav. Baserat på denna genomgång, samt tidigare utförda enkätundersökningar till brandingenjörer och myndigheter har ett antal barriärer som hämmar innovation, och i förlängningen handel, identifierats. De centrala hindren är bland annat: ● Lagar och föreskrifter skiljer sig mellan de nordiska länderna och vissa länder har både nationella och regionala föreskrifter. ● Det saknas bakgrundsinformation till

Figur 1: Nordic Innovation är projektets huvudfinansiär.

flertalet brandskyddskrav som förtydligar vad syftet med kraven faktiskt är. ● Det saknas tydliga funktionskrav inom vissa områden, exempelvis skydd mot uppkomst och spridning av brand och brandgaser. Dessa krav är i praktiken preskriptiva, trots att samtliga nordiska länder har funktionsbaserade byggregler. ● Det saknas verifieringsmetoder för vissa delar av brandskyddet via kvalitativa eller kvantitativa bedömningar. Framförallt saknas bedömningsgrunder vid probabilistiska analyser. ● Det saknas acceptanskriterier för probabilistisk analys. ● Det saknas en tydlig koppling mellan kontroll i projekteringsfasen och kontroll och besiktning på byggplatsen. ● Det saknas praktisk vägledning kring tredjepartsgranskningar.

Pågående arbete

De identifierade hindren och barriärerna har legat till grund för det fortsatta arbetet i projektet, där arbetspaket 2 fokuserar på att ta fram standardiserade verifieringsmetoder för brandskydd medan arbetspaket 3 fokuserar på att standardisera processen för granskning och kontroll, hela vägen från design till färdig byggnad och till själva driften av byggnaden.

Figur 2: Projektdeltagare.

45

Det centrala är att rätt kontroller utförs vid rätt tidpunkt. Vem som utför kontrollerna kan dock skilja sig mellan de olika länderna.

Vill du vara med och bidra?

Figur 3: I projektet kommer fokus ligga på när, hur och varför kontroller ska utföras.

Projektet handlar inte om att uppfinna eller utveckla nya metoder och tillvägagångssätt, utan om att sammanställa och standardisera befintliga metoder och goda exempel. I arbetspaket 2 kommer även statistiskt underlag sammanställas och förslag till acceptanskriterer för probabilistiska analyser tas fram. Alla problem och barriärer som identifierats i arbetspaket 1 kommer inte lösas i det här projektet, men det kommer att vara ett steg på vägen.

Eftersom alla nordiska länder har olika byggprocesser, byggregler, ansvarsför-

46

delningar och kontrollsystem är det inte möjligt att ha en generell process för granskning och kontroll för alla länder.

Omfattningen och detaljnivån varierar även mellan projekt beroende på komplexiteten, så därför krävs flexibilitet och möjlighet för nationella anpassningar.

Alla projekt innefattar dock en projekteringsfas, en utförandefas och ett färdigt byggnadsverk, och arbetsprojekt 3 kommer att fokusera på: ● När kontroller ska utföras ● Hur kontrollerna ska utföras ● Varför kontrollerna ska utföras.

Nästa år startar arbetspaket 4, där resultaten från arbetspaket 2 och 3 ska provas i praktiken, i riktiga byggprojekt i de nordiska länderna. De brandkonsulter som deltar i projektet kommer att använda och utvärdera metoderna i sitt dagliga arbete, och erfarenheterna från den praktiska tilllämpningen kommer ligga till grund för revidering av dokumenten från arbetspaket 2 och 3, som sedan kan publiceras som nordiska INSTA-standarder eller tekniska specifikationer.

Arbetar du som konsult och vill vara med och utvärdera metoderna och påverka det fortsatta arbetet i projektet? I så fall är du välkommen att höra av dig till någon av författarna för mer information.

Det går även bra att följa projektet på länken http://bit.ly/firesafenordic där blogginlägg och delrapporter från projektet publiceras.

■

Välkommen också till Bygg & tekniks hemsida: byggteknikforlaget.se

Bygg & teknik 6/15

Brandskydd i tunnlar och bergrum Hur skyddar vi oss mot brand i berget? Behövs det, berg brinner ju inte? Vilka regelverk gäller egentligen för brandskydd under mark, i tunnlar och i bergrum? Hur utförs brandskyddet idag? Dessa frågor var upptakten för ett pågående BeFo-projekt (Stiftelsen Bergteknisk Forskning) initierat av WSP tillsammans med SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Projektet syftar till att klargöra vilka lagar och regler som är tillämpliga för bergrum och tunnlar samt belysa vilka delar av lagar och regler som saknas eller behöver kompletteras.

Målgruppen utgörs av brandkonsulter, bergtekniker, byggherrar, granskande myndigheter och organisationer som är delaktiga i projekt med bergutrymmen.

Målet är att för lagstiftaren belysa vilka rättsliga områden som behöver kompletteras för att förtydliga och förenkla samt att vägleda branschen mot effektivare uppförande av tunnlar, bergrum och andra anläggningar under mark. En effektivare projekterings- och byggprocess med brandskydd mer riktat utifrån ett kostnad/nyttaperspektiv bedöms leda till en jämnare nivå på säkerheten samt minskad totalkostnad för uppförande av anläggningen. Den bästa lösningen är alltid en balans mellan skydd och risk utifrån samhällets acceptansnivå. Utan kunskap om riskerna och hur de påverkas av olika skyddsbarriärer vet vi inte heller om kostnaderna för skydden är rätt investerade.

Står vi med hängslen och livrem eller undermålig bärförmåga vid brand? Eller dubbelt skyddade mot faran framför oss utan att se när marken brister under fötterna?

Som konsulter är vi alltid måna om att uppfylla beställarens önskemål och samtidigt se till att gällande lagar och regler efterföljs. När dessa två mål sätts i konflikt med varandra gäller lag före önskan och problemet är löst. Ibland kan dock lag, förordningar och föreskrifter vara svåra att förstå eller inte helt applicerbara på situationen framför oss. Handböcker, diskussionsforum, rapporter och utredningar stöttar oss med tolkning och analys i ovanliga eller unika projekt men när det inte räcker till hamnar vi i ett svårt läge.

Bygg & teknik 6/15

Byggsverige stoppas inte av otydliga regelverk utan istället växer praxis fram utifrån erfarenheter och forskning. Vi ser ständigt behovet av nya och tydligare regelverk för att möta en allt snabbare utveckling där teknikens framsteg och systemens växande komplexitet ständigt ändrar spelplanen. I Sverige, Europa och runt om i hela världen ser vi utvecklingen mot att bygga på höjden och i ännu större utsträckning bygga djupt under mark, i berg och under vatten, ibland med helt nya tillämpningar att förhålla oss till. Utformning av brandsäkerhet i tunnlar, undermarksanläggningar och bergrum innebär flera utmaningar. Hur påverkar förhållanden i tunnlar och berg personsäkerheten? Hur tillgodoses säkerheten för räddningstjänstens personal? Vad är skillnaden mellan bergrum och tunnlar?

Tolkning av regelverk

Projektet och utredningsbehovet motiverades i grunden av frågan; Vilka krav ställs på bergrum avseende bärförmåga vid brand? Den som söker svaret på frågan kommer efter en tid osökt ställa sig nästa fråga; Vad är ett bergrum egentligen? Slår man efter ordet bergrum i rikstermbanken finner man ”Utrymme i berg”, en bergteknisk definition från 1979 samt Svensk Kärnbränslehanterings (SKB) definition ”Samlingsterm för större utsprängda hålrum i berg”. Bergrum anses vara en anläggning eller byggnadsverk men passar ej in under begreppet byggnad. Ett bergrum kan vara en tunnel omsluten av berg men begreppen är ej synonyma. Tunnel syftar ofta till transport med två mynningar medan bergrum inte skvallrar om dess syfte och kan exempel-

Artikelförfattare är brandingenjörerna Samuel Lundin och Emma Bergqvist, WSP Brand & Risk.

vis användas för mer stadigvarande vistelse på samma sätt som byggnader, som gruva för anrikande av mineraler eller för olika typer av förvaring som till exempel serverhallar eller slutförvaring av kärnbränsle. Se tabell 1 på nästa sida för fler begrepp och definitioner.

Krav på ett byggnadsverks bärförmåga vid brand ställs i Plan- och bygglagen, PBL (2010:900) samt Plan- och byggförordningen, PBF (2011:338). I PBF anges att ett byggnadsverk ska vara projekterat och utfört på ett sätt att byggnadsverkets bärförmåga vid brand kan antas bestå under en bestämd tid och att hänsyn har tagits till räddningsmanskapets säkerhet vid brand. Avseende byggnadsdelars bärförmåga vid brand anges i Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder) (EKS) hur kraven i PBF ska uppfyllas. Som framgår av tillämpningsområdet för EKS så gäller dock dessa föreskrifter inte för bergtunnlar eller bergrum. Eftersom närmare vägledning i form av föreskrifter eller allmänna råd saknas för bergrum, är det därför upp till byggherren att visa och ansvara för att de

Figur 1: Hierarkiskt fallande ordning med lagar, regelverk och andra styrande dokument som behandlar skydd och säkerhet vid uppförande och nyttjande av byggnadsverk.

47

övergripande funktionskraven i PBL och PBF är uppfyllda.

För att exemplifiera den tolkningsproblematik som kan uppstå studeras en byggnad (till exempel museum eller garage) i tre plan. Om byggnaden placerats i det fria är regelverket (EKS) tydligt med att bärverket ska motstå brand i minst 60 minuter. Kravet gäller inte bara byggnadens storskaliga stabilitet utan även lokal kollaps av till exempel ett bjälklag. När byggnaden i stället placeras under mark, i ett bergrum, detaljregleras endast byggnaden i sig medan inget motsvarande regelverk finns att luta sig mot för de väggar och tak som utgörs av själva berget. Istället för skyddsbehovet blir definitionen av begreppet byggnad och huruvida bärverket utgör en byggnadsdel eller ej avgörande för vilka krav som ställs. Gränsdragning och fördelning av ansvaret för projekteringen är klurigt och risken finns att delar där ett regelverk övergår till ett annat faller mellan stolarna. Frågan är speciellt viktig där den storskaliga bergstabiliteten kan påverkas. Praxis är att bärförmågan vid brand inte säkerställs vid dimensioneringen och att skyddsnivån därmed kan vara lägre än i en motsvarande byggnad.

Låt oss utgå från att bergrummet utförs med bergförstärkning i form av sprutbetong och bergbult. Vid brandpåverkan kan sprutbetongen spjälka och lossna i större stycken, eventuellt också med mindre blockutfall som följd. En sådan konsekvens kan tolkas som att byggnadsverkets bärförmåga vid brand inte bestått under bestämd tid eller att hänsyn inte tagits till räddningsmanskapets säkerhet vid brand. Men det är också tänkbart att det görs en vidare tolkning, av kraven i PBL, där visst nedfall eller till och med ett mer omfattande nedfall kan accepteras under vissa förutsättningar.

Måste berg verkligen brandskyddas?

I tunnlar och bergrum är det till stor vikt att skydda de bärande material som tunnelsystemet är uppbyggt av där berget är huvudkomponenten i det bärande systemet. Oftast skyddas bergytan med ett tunnare lager sprutbetong. Vid höga temperaturer, exempelvis brand, finns risk för att termisk spjälkning uppstår i berget samt i betongen och att stora delar spjälkas av och faller ner.

För att en säker räddningsinsats ska kunna genomföras till följd av en inträffad olycka krävs att det säkerhetsställs att stora block av berg eller betong ej faller ner och skadar de rökdykare som ska släcka eventuell brand samt rädda liv. I skarpt läge kan tunneln mycket väl vara rökfylld och med rökdykarmask och släckutrustning går det inte att förvänta sig att brandmännen ska vara uppmärksamma på skred och ras. Om då bara vissa undermarksanläggningar är skyddade mot brand blir det 48

Tabell 1: Begrepp och definitioner för olika typer av byggnadsverk.

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Byggnadsverk Byggnad eller annan anläggning. PBL (2010:900) Permanent placerad konstruktion av viss omfattning på eller under mark, alternativt vatten, som är avsedd för stadigvarande bruk. TNC 2012, Basord i fackspråk ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Byggnad Varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den.

PBL (2010:900) Byggnadsverk med tak och vanligen även väggar som innehåller utrymmen avsedda för människor eller djur att vistas i eller för förvaring. En byggnads tak och väggar måste vara byggda, till skillnad från tak och väggar i ett utsprängt utrymme, till exempel ett bergrum. TNC 2012, Basord i fackspråk ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Anläggning Byggnadsverk som har en bestämd funktion och som saknar tak och väggar. Till exempel tunnlar, master och vägar. TNC 2012, Basord i fackspråk ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Bergrum Utrymme i berg. TNC 1979, Bergteknisk ordlista Samlingsterm för större utsprängda hålrum i berg. SKB, Svensk Kärnbränslehantering AB Anläggningar, helt eller delvis inom utrymme i berg, som innefattar verksamhet där människor stadigvarande vistas. Till exempel buss- och tågterminaler, parkeringsgarage, utställningslokaler eller liknande. WSP 2014, BeFo forskningsprojekt – Utredning av brandmotstånd på bärande konstruktion i bergrum/tunnlar ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– BergEn tunnel, utrymme eller slänt där det bärande huvudsystemet enkonstruktion bart utgörs av bergmassan eller av bergmassan och en förstärkningskonstruktion i samverkan. TRVK 2014:144 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Tunnel Förbindelseled i berg eller jord som mynnar i dagen i båda ändar.

TNC 2012, Basord i fackspråk En minst 100 meter lång väg omsluten av jord eller berg eller en konstruktion som medger att fordon kan föras under till exempel högre belägen mark, byggnader eller vatten. TSFS 2015:27 En för trafik anordnad passage som omges av berg, jord, vatten eller konstruktioner och som mynnar i dagen eller som förbinder utrymmen under mark med varandra eller med dagen.

TRVK 2014:144 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– JärnvägsEn omsluten passage i jord eller berg, eller en konstruktion runt tunnel spåret som medger att järnvägen kan passera under till exempel högre belägen mark, byggnader eller vatten. Tunnelns längd definieras som längden av den helt omslutna tunnelsektionen mätt i nivå med rälsen. En tunnel inom ramen för denna TSD är 0,1 km eller längre. När vissa krav gäller endast längre tunnlar anges tröskelvärden i de relevanta punkterna. TSD, direktiv 2014/1303/EU ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Vägtunnel Tunnel med en sådan väg, gata eller annan led som allmänt används för trafik med motorfordon. Vägtunnel utgörs av körfält i helt innesluten del. Lag (2006:418) om säkerhet i vägtunnlar

Begrepp och definitioner

osäkrare och svårare att utföra säkra räddningsinsatser.

Tekniska lösningar för att förhindra ras och avspjälkning av det bärande huvudsystemet och betongen kan utformas på olika sätt. Exempelvis kan betongen isoleras från höga temperaturer. Baksidan är dock att det är en kostsam lösning som kräver ett kontinuerligt underhåll. Ett annat skydd som är både billigare och

underhållsfritt är en tillsats av polypropylenfibrer, så kallade pp-fibrer, i betongen.

Fibrerna är mycket tunna, omkring 10 mm långa och med en diameter om något tiotal mikrometer. Svårigheten med ppfibrer är att de påverkar egenskaperna hos den färska betongen och att få till rätt mängd fibrer i förhållande till betong.

Riktlinjerna för tillsatsen av pp-fibrer i sprutbetong är mellan 1 till 2 kg/m³.

Bygg & teknik 6/15

30 ĂĽr av rĂĽd

Kom gärna och besÜk oss till konferens Brandskydd 2015, Stall N°20, Täby Park Konferens & Hotell 25-26 november

30 ĂĽr med teknisk support

ODICE BRANDSKYDD

FLEXILODICE

Din specialist pü svällande brandtätningar ar erbjuder det mest kompletta sortimentet: t: INTE INTERDENSŽ

PALUSOLÂŽ

FIREFOAM 1C

PYROCOL

PALUSOLÂŽ, INTERDENSÂŽ, grafitbaserad FLEXILODICE och ett brett utbud produkter fĂśr passivt brandskydd: Â&#x2122; Eldbeständigt galler VENTILODICE Â&#x2122; Svällande & eldbeständig silikontätning Â&#x2122; Eldbeständigt polyuretanskum FIREFOAM 1C Â&#x2122; Ej antändbart lim PYROCOL Â&#x2122; Värmeisolerande produkter: FIBRODICE MS ODIBOARD & FIBRODICE M MSS Â&#x2122; Eldbeständigt glaserat system m

VENTILODICE

ODIBOARD BOA OAARD RD

ODICE S.A.S. Brandskydd - ZAE Les Dix Muids - Rue Lavoisier - 59770 Marly - Frankrike Tel. +33 3 27 19 32 32 - Fax : +33 3 27 21 06 26 - E-post : info@odice.com - www.odice.com

$ $ *$

(() ) )'*! *##%*"&* )' (()' )() '*&%& %! * "

Bygg & teknik 6/15

49

att variationen i förekommande lösningar är stor. Variationen och bristen på vägledning medför också att det uppstår en stor osäkerhet hos såväl byggherrar, konsulter och granskande myndigheter (till exempel räddningstjänsten) huruvida de tekniska egenskapskraven i PBL är uppfyllda eller ej.

Projektets genomförande

Figur 2: Våtsprutning/betongsprutning i Bolmentunneln. Eventuell tillsats av ppfibrer i betongen sker på fabriken och transporteras redo att appliceras till aktuell tunnel/bergrum.

Exakt vad som fysiskt och kemiskt sker i samband med spjälkning vid brand är ännu inte helt kartlagt. En teori är att vattnet i betongen vid upphettning förångas och att det på så vis uppstår ett inre tryck som medför att betongen spjälkas. Med en tillsats av pp-fibrer ska detta undvikas då plastfibrerna vid en viss temperatur smälter och bildar ett finmaskigt hålrumsnät som tillåter det förångade vattnet att ledas ut ur betongen utan att orsaka spjälkning. Dock har forskare, genom experiment, visat att trycket som uppstår inte på egen hand kan ge upphov till spjälkning. Därför är det under utredning vilka andra egen-

skaper som pp-fibrerna påverkar hos betongen.

Beroende på hur tolkningen av PBL görs blir konsekvensen att sprutbetongen i vissa anläggningar utförs helt utan skydd mot brandspjälkning, och att den i andra anläggningar skyddas mot brand till över 60 minuters brandmotståndstid. Detta med motiveringen att räddningstjänstens personal vid en insats ska ha minst samma förutsättningar i en undermarksanläggning, som om anläggningen var ovan mark.

Avsaknaden av tydlig vägledning för hur den bärande konstruktionen ska dimensioneras mot brandpåverkan medför

FOTO: HAUKUR INGASON, SP FIRE RESEARCH

Figur 3:En brand i en undermarksanläggning kräver planering, teknik samt kunskap om vad det är som brinner för att kunna genomföra en säker räddningsinsats.

50

Genom inventering och utredning av regelverken samt vilka brandskyddsmetoder som idag är tillämpliga för skydd inom berg arbetar projektgruppen för att få djupare insikt i frågorna och vidare formulera en problemuppställning där det klargörs var bristerna finns. Även metodutveckling av brandskydd genom sprutbetong studeras, vilket är det mest vanligt förekommande brandskyddet i dagsläget.

Projektet utförs i två faser där den första delen syftar till att identifiera och formulera problem som sedan antas och studeras i den andra delen. Den fördjupade studien och metodutvecklingen i den and-

Figur 4: Efter att tunneln har sprängts fram ur berget ska väggarna skyddas, bland annat från ras, brand och vattenintrång.

ra delen syftar till att fylla eventuella kunskapsluckor som identifierats i den första delen. I detta skede kan det även bli aktuellt med brandtekniska försök och provning. Målsättningen är att åstadkomma tydlig vägledning för hur man i praktiken bör dimensionera och utföra brandskydd av sprutbetong så att det kan ske på ett kostnadseffektivt sätt och som uppfyller krav på beständighet, hållbarhet och funktionalitet.

En referensgrupp har satts samman och utgör grunden till ett diskussionsforum för utbyte av erfarenheter. Forumet bidrar till att identifiera knäckfrågorna och på så sätt rikta projektet att mynna i användbara resultat. Referensgruppen består av representanter från: ● Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) ● Transportstyrelsen (TS) ● Trafikverket (TRVK) Bygg & teknik 6/15

egna mål och hur regelverken och beröringspunkterna påverkar dem. Samarbetet bedöms även stärka implementering av resultaten via de organisationer som finns representerade i projektet.

Lägesrapport

För att få en klarare bild över problematiken kring brandskydd av tunnlar och bergrum utförs inventering av regelverk, litteraturstudier där forskningsresultat jämförs och intervjuer av nyckelpersoner runt om i Sverige, Norden och Europa.

Just nu pågår arbetet i projektet med att sammanställa resultat samt att gräva djupare i de identifierade frågeställningarna som bedöms vara viktigast för att komma vidare med den andra delen av projektet.

Första delen av projektet beräknas vara publicerad vid årsskiftet.

■ Figur 5: Variationen och bristen på vägledning för hur den bärande konstruktionen ska dimensioneras mot brandpåverkan medför att det uppstår en stor osäkerhet hos såväl byggherrar, konsulter och granskande myndigheter huruvida de tekniska egenskapskraven i PBL är uppfyllda eller ej.

● Trafikförvaltningen i Stockholm (Stockholm Parkering) ● Boliden (Swemin) ● BeFo (Stiftelsen Bergteknisk Forskning) ● SP Fire Research, Lund och Borås

● WSP Bergteknik och WSP Brand & Risk, Stockholm och Luleå.

Referensgruppens delaktighet utgör en viktig del av projektet för att skapa en bred samsyn med flera infallsvinklar och förståelse för berörda organisationers

Läste Du det i Bygg & teknik?

Du vet väl att Bygg & tekniks innehållsregister och mycket annat finns på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

Ta brandskyddet till nya höjder!

R

O R G A NIS

A

OD

D

TI

CE

PR

G

VI

D GIV NIN

ON

SER

RÅ

BRETT

STÄCKAND IK

E

SULTATIO ON

N

K

Höga byggnader ställer unika krav på brandskyddet.

Med vår breda kompetens och produktutbud inom brandtekniska installationer, som exempelvis stigarledningar, kan vi erbjuda lösningar för alla typer av fastigheter och verksamheter.

UKTUTB

U

www.presto.se

Bygg & teknik 6/15

010-45 20 000

51

När vi är färdiga med våra kunder vill vi helst inte se dem igen.

6RLQ ]P TLKNLY H[[ KL[ pY LU ZHUUPUN TLK TVKPÄRH[PVU Kr KL[ MYpTZ[ \[N Y L[[ R]HSP[L[ZS M[L MYrU VZZ [PSS ]rYH R\UKLY 5pY ]rYH IYHUK VJO YPZRPUNLUQ YLY \[M Y[ ZP[[ \WWKYHN ZRH R\UKLU RpUUH ZPN [Y`NN VJO U QK TLK ZPU S ZUPUN 4VKPÄRH[PVULU SPNNLY P H[[ ]P NpYUH [YpMMHY R\UKLYUH PNLU TLU Kr P ZHTIHUK TLK UpZ[H WYVQLR[ Vi kan stödja er i olika projekt inom Risk- och Sårbarhetsanalyser, Brandskyddsprojektering, Systematiskt brandskyddsarbete (SBA), Utbildningar, Hantering av brandfarlig vara m m. www.prevecon.se

Ŷ ŬŽŵƉůĞƩ ůĞǀĞƌĂŶƚƂƌ Ăǀ ǀćŐŐͲ͕ ďũćůŬůĂŐƐͲ ŽĐŚ ƚĂŬŬŽŶƐƚƌƵŬƟŽŶĞƌ

ͻ ͻ ͻ 52

Projektering, dimensionering och teknisk support Dimensioneringsprogram, projekteringsanǀŝƐŶŝŶŐĂƌ ŵ͘Ň ŚũćůƉŵĞĚĞů͘ ZĊĚŐŝǀŶŝŶŐ ĂǀƐĞĞŶĚĞ ďLJŐŐƚĞŬŶŝŬ ŽĐŚ ŬŽŶƐƚƌƵŬƟŽŶ dĞŬŶŝƐŬ ƐƵƉƉŽƌƚ ǀŝĚ ďĞĂƌďĞƚŶŝŶŐĂƌ͕ ŚĊůƚĂŐŶŝŶŐĂƌ͕ ĨƂƌƐƚćƌŬŶŝŶŐĂƌ ŵŵ

RAK

FORMSTABIL ͵ LITE KRYMP

'K >:h ' E^< W Z LÅNGA SPÄNNVIDDER

ENKEL HÅLTAGNING > ' &h<d, >d &Z E & Z/<

W ͳ D/>:P <> Z Z

STARK

LÄTT

ͻ

>/d E &h<dZPZ >^

D ^KE/d D^ /^d Z s E D

E Z'/ && <d/s

D/E/D > <P> Zz''KZ

DĂƐŽŶŝƚĞ ĞĂŵƐ ƚĞŬŶŝŬƐƵƉƉŽƌƚΛďLJŐŐŵĂŐƌŽƵƉ͘ƐĞ

,P' ^dzs, d

Bygg & teknik 6/15

Lerputs som brandskydd av träkonstruktioner Puts är vanligt i äldre träkonstruktioner, men har börjat bli intressant även i moderna byggnader i takt med ökade krav på hållbart, energisnålt och hälsosamt byggande med återvunna material. Möjligheterna att brandskydda träkonstruktioner med lerputs har därför studerats av SP tillsammans med Tallinns tekniska universitet.

Puts är ett av de äldsta byggnadsmaterialen och har använts i olika typer av konstruktioner. Putsen har mycket goda fuktegenskaper som kan reglera inomhusklimatet. Den har också goda kapillära egenskaper och fungerar perfekt tillsammans med träkonstruktioner. Men puts används knappast ens vid renovering av historiska byggnader. Anledningen är troligen främst bristande kunskap om de tekniska fördelarna. Men det ökande intresset från arkitekter och konstruktörer kan förhoppningsvis ge puts en renässans både i historiska byggnader och i modernt träbyggande.

Historiska byggnader med höga kulturella värden är ofta skickligt konstruerade och det krävs en kompetent och kompatibel strategi för att underhålla dem på ett hållbart sätt. Man måste välja lämpliga sätt för att bibehålla byggnadens historiska betydelse, fysiska kondition och samtidigt följa europeiska projekteringsstandarder.

Brandsäkerhet är ett av de viktigaste kraven för träkonstruktioner. Branddimensionering av träkonstruktioner görs enligt Eurokod 5 del 1–2, men för puts finns ingen information och puts kan därför inte räknas med som brandskyddsmaterial om funktionen inte kan verifieras med brandprov och/eller beräkningar för varje enskilt byggprojekt. Det finns inte heller någon europeisk produktstandard för puts.

Artikelförfattare är Alar Just, SP Träbyggande och boende, och Johanna Liblik, Tallinns tekniska universitet.

Bygg & teknik 6/15

Figur 1: Exempel på putsskikt på en äldre trävägg.

Det finns olika typer puts, de vanligaste är lerputs som främst används invändigt och kalkputs som främst används utvändigt. Denna studie har inriktats på lerputs.

Lerputs

Lerputs består främst av lera, sand och vatten. Egenskaperna beror bland annat

på andelen av de olika komponenterna, lertyp, partikelstorlek och eventuella tillsatser. Lerputs appliceras stegvis genom att man applicerar 10 mm skikt. När skiktet torkat kan ytterligare skikt appliceras.

Armeringen för puts består vanligtvis av halm eller vass, som behövs att hålla putsen på plats. För små skikttjockleker används bara limvatten.

För att bestämma brandskyddsegenskaper för lerputs genomfördes en stor försöksserie vid SP Sveriges tekniska forskningsinstitut i Stockholm.

Brandprovning

Figur 2 och 3: Lerputs använt på invändiga väggar.

Lerputs som applicerats på trä brandprovades vid SP i Stockholm i konkalorimetern, ISO 5660. Provkropparna bestod av träklossar 100 x 100 x 100 mm med olika typer av lerputs på den brandexponerade sidan. Träklossarna instrumenterades med termoelement på olika djup och täcktes med lerputs på en traditionell vassmatta, eftersom lerputsen inte fäster direkt på träytan. Tre olika kombinationer av sand och lera användes i tjocklekar 10 till 40 mm.

Proverna exponerades för standardbrandkurvan (enligt ISO 834) som simulerades i konkalorimetern (ISO 5660) under 60 minuter. Totalt brandprovades 55 olika kombinationer av lerputs. Temperaturen mellan puts och trä och inuti träklossen mättes under provningen och förkolningsdjupet efter provningen. Förkolningens start, förkolningshastighet och kvarvarande trätvärsnitt uppmättes. Re53

sultaten utvärderades enligt Eurokod 5 del 1–2. Avsikten var att jämföra skydd av träkonstruktioner med till exempel skivmaterial.

Observationer och mätningar visade att lerputsen var till synes opåverkad och satt kvar efter brandprovningen, men det underliggande träet förkolnade efter olika tider beroende på putsens tjocklek. För-

kolningen startade något tidigare än för skydd med gipsskivor, men förkolningshastigheten var något lägre.

Brandprov genomfördes också i en kubikmeterugn vid SP i Stockholm. Två putsade massivträväggar med 1 x 1 m putsyta provades enligt standardbrand för att verifiera resultaten från tidigare prov i mindre skala, se figur 5.

Figur 4a – d: Brandprovning av lerputs på träklossar i konkalorimetern, ISO 5660.

Resultat och rekommendationer

Figur 5: Brandprov av en putsad trävägg i kubikmeterugn i Stockholm.

Lerputs ger försenad början av förkolning av trä. Olika kombinationer av lera och sand ger samma brandskydd och huvudparametern för brandskyddet är putsens tjocklek.

Studien visade att ett 35 mm putsskikt skyddar trä från förkolning under 30 minuters standardbrand. Ett 20 mm putsskikt skyddar från förkolning i 14 minuter. Förkolningens början vid skydd med puts och gips har också jämförts, se figur 6.

Eventuellt nedfall av puts vid brandpåverkan beror främst på bakomliggande material och putsens armering. Det finns i olika varianter på marknaden. Fortsatt forskning med nedfallstider för puts vid brandpåverkan planeras.

Denna studie öppnar möjligheter för lerputs som brandskydd för träkonstruktioner, både i historiska byggnader och i modernt träbyggande.

■

Referenser

Figur 6: Jämförelse av lerputs (enligt denna studie) och gipsskivor(enligt EN 1995-1-2) för att skydda mot förkolning av träkonstruktioner.

54

Liblik J. Protective effect of clay plaster for the fire design of timber constructions. Master thesis. Tallinn Technical University 2015.

EN 1995-1-2:2004, Eurocode 5. Design of timber structures – Part 1-2: General – Structural fire design. European Standard. European Committee for Standardization, Brussels.

Bygg & teknik 6/15

Brandtätning Brandisolering Brandavskiljning

www.brandteknikab.se

VISSA PRODUKTER ÄR BRANDSÄKRARE! MA-System® - avloppsrör för hög brandsäkerhet.

MA-System är ett brandsäkert avloppssystem tillverkat i gjutjärn som inte kräver brandmanschetter. Brandteknisk euroklass, A2-s1, d0, gör MA-System till ett säkert val.

Läs mer på gustavsberg-ror.se

Bygg & teknik 6/15

55

56

Bygg & teknik 6/15

Skärpta regler behövs för brandskydd i trähus

Bostadsbristen i Sverige är ett känt problem och behovet av bostäder fortsätter att öka de närmaste åren. Behovet kommer dessutom att vara mycket större än man tidigare räknat med, det slår Boverket fast i en prognos som publicerades i januari.

Brandskyddsföreningen välkomnar bostadsbyggandet och fördelarna med trähus är många. Sverige har ett stort råvarulager, vilket ger korta transporter och förenklad logistik, trä har också hög hållfasthet och dessutom är det förnybart och miljövänligt. Däremot byggs inte dagens höga trähus med brandskyddet i fokus.

Riskerna är flera

Till skillnad från betonghus kan stommen i trähus brinna, så kallade konstruktionsbränder, vilket ökar risken för att fastigheten rasar. Att släcka konstruktionsbränder är svårt och risken för totalskada ökar, det vill säga då ingen del av fastigheten går att rädda efter släckningsarbetet. Risken för ras gör också att räddningstjänstens personal ofta inte tillåts gå in i fastigheten för att utföra släckningsarbetet.

Samtidigt minskar man ideligen marginalerna för bärighet i fastigheter. De svenska byggreglerna kräver i dagsläget endast att brandskyddet ska fungera under den tid det tar för personer som finns i byggnaden att hinna ta sig ut, men då man tidigare ofta byggt med god marginal kommer man nu allt närmare Boverkets minimikrav.

Fasader i trä utgör en ytterligare fara.

Om en så stor yta som en hel fasad fattar eld blir strålningsvärmen väldigt stor och risken för att intilliggande fastigheter tar

Artikelförfattare är Nadine Jones Pioud, Brandskyddsföreningen.

Bygg & teknik 6/15

FOTO: STIG DAHLIN

Intresset för att bygga flerbostadshus i trä ökar. Trä är ett material med många goda egenskaper, inte minst ur miljö- och hållbarhetsperspektiv. Men trä brinner. Idag råder brist på tillräcklig kunskap för att bygga höga trähus med ett bra brandskydd.

Intresset ökar för att bygga flerbostadshus i trä, som här i Strandparken i Sundbyberg.

eld ökar. När trähus eller träfasader brinner och fastigheter ligger tätt är risken stor att branden sprider sig.

Brandskyddsföreningen anser inte att dagens regler är tillräckliga. Vår bedömning är att många byggherrar, kommunalpolitiker och företrädare för skogs-, träoch byggbranschen har för lite kännedom om den utmaning som finns om man vill utforma höga trähus med ett bra brandskydd.

Kostsamt att bygga med bristande brandskydd

Viljan att snabbt utveckla samhällsbyggandet och den stora råvarutillgången från skogen riskerar att tona ner frågorna kring brandskyddets betydelse. Konsekvenserna kan bli kostsamma. Ett exempel är de 250 000 radhus som byggdes med undermåligt brandskydd och som nu, efter utslag i Kammarrätten i Stockholm, kommer att behövas byggas om med enorma kostnader som följd. Ett annat är de byggnader med enstegstätade fasader vars problem med mögelskador och stora underhållsbehov visade sig långt senare.

bränder från att spridas, eller att endast begränsade delar av fasader får byggas i trä är några lösningar för att förbättra brandskyddet. Lösningar som dessa borde regleras och standardiseras vid uppförandet av träbyggnader.

– Det finns ett jättestort intresse i Sverige att bygga och utveckla fler trähus.

Det vi vill diskutera är att de här trähusen ska byggas på ett sätt som gör att de faktiskt står kvar i framtiden. Det vill säga, att de inte brinner ner, säger Anders Bergqvist, generalsekreterare Anders Bergqvist på Brandskyddsföreningen.

Vår uppfattning är att samtliga intressenter måste ta problematiken med brandskydd på allvar. Att skapa ett gemensamt regelverk för att säkerställa att framtidens höga trähus utformas med ett bra brandskydd skulle rädda fler liv och minska framtida kostnader.

■

Regleringen måste skärpas

Lösningar som exempelvis sprinkler, brandklassade fönster, brandskyddat trä, brandstopp i hålrum som hindrar dolda

Endast 401 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik för 2015!

57

Brandsäkerhet i nästa generations flyktingbostäder Miljontals är de människor som tvingas bo i flyktingläger på grund av att ha förlorat sina hem i konflikter och naturkatastrofer. En ofattbar situation för många av oss i Sverige. UNHCR är FN:s flyktingorgan som hjälper människor på flykt. De har nyligen beställt 10 000 enheter av nästa generations flyktingbostäder som är mer ändamålsenliga, mer funktionella och mer brandsäkra än de tält som nu huvudsakligen används.

Av militär tradition har tält använts i flyktingläger under de senaste 150 åren. De erbjuder en bra lösning för att snabbt sätta tak över huvuden vid en katastrof. Funktionaliteten de tillhandahåller utanför normala väderförhållanden kan dock ifrågasättas.

Varken regn, vind eller kyla ger en särskilt behaglig situation; inte heller direkt solljus, stillastående luft eller höga temperaturer.

Ofta spenderas flera år i tälten som egentligen har en tänkt livslängd på max sex månader. Lägg till detta en upprörande livssituation, osäkerhet för framtiden och 25 000 nära grannar på ett område med dåliga sanitära förhållanden och brist på mat. För miljontals människor är detta verklighet.

Enkelt byggnadskoncept

Nästa generations flyktingbostad har utvecklats av Better Shelter.org med hän-

syn till de förhållanden som ofta råder i flyktingläger. Bostaden består av ett stålrörsramverk med UV-skyddade polymerskumpaneler och är snarare ett litet hus än ett tält. Det enkla byggnadskonceptet provades i verkliga förhållanden under 2014 och omfattande tester har genomförts på SP, bland annat vad gäller brandegenskaper.

Bränder i flyktingläger är dessvärre inte särskilt ovanliga. Elektriska installationer är ofta bristfälliga och öppna brandkällor är vanligt förekommande för matlagning, uppvärmning och ljus. Detta har lett till flera förödande bränder där många skadats eller omkommit. Användning av bostäderna är väldigt svår att reglera och detektions- och släcksystem har visat sig vara allt för stöldbegärliga. För brandsäkerheten är det därför

Artikelförfattare är Franz Evegren, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås.

av största vikt att materialen som används i sig har tillräckliga brandegenskaper.

En brännbar komponent

Den enda brännbara komponenten i den nya flyktingbostaden är polymerskumpanelerna. De har utvecklats i nära samarbete med producenten Safeman i Olofström. Istället för att utgå ifrån standarder för tält så uppfylls krav som gäller för byggnader. SP Fire Research har varit delaktiga i utvecklingen genom provning av panelerna och har utfört en brandriskanalys med hänsyn tagen till flyktingbostadens speciella användning och förutsättningar. Analysen har tillsammans med testerna visat att en högre brandsäkerhet uppnås än för tidigare tältlösningar och att kraven överträffas.

Flyktingbostäderna kan därmed minska riskerna för de miljontals människor som förlorat hem, trygghet och integritet. Flera ytterligare åtgärder och tester diskuteras med förhoppningen att storbränder helt ska kunna förhindras i framtiden.

■

Nästa generations flyktingbostäder blir mer brandsäkra.

58

Bygg & teknik 6/15

krysset

Kryssa rätt och vinn biobiljetter!

Fem rätta lösningar belönas med två biobiljetter var.

Senast den 29 oktober 2015 vill vi ha ditt svar. Lycka till!

Namn ..........................................................................................................

Gatuadress ................................................................................................

Postnummer .......................... Ort ............................................................

Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren.

När Du löst korsordet, fyll i namn och adress på talongen och skicka sedan in hela sidan i ett kuvert till: Bygg & teknik, Sveavägen 116, 113 50 Stockholm.

Bygg & teknik 6/15

Läste Du det i Bygg & teknik?

Du vet väl att Bygg & tekniks innehållsregister och mycket annat (bland annat lösningarna på krysset) finns på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

59

Akustik/miljö:

Betonginstrument:

Fiberkompositskivor:

w w w. s t e n i . s e

Arkitektur:

Fogband:

Armeringsverktyg:

Fogtätningsmassor:

Vi servar hantverkare!

Specialister på fönsterrenovering, ventilation och tätning.

7&/5*-&3 t 5­5-*45&3 t #&4-"( t '0(."4403 t ,*55 t '0(#"/% t 7&3,5:( t ."4,*/&3 t 4-*1."5&3*"- t #:(("74,­3./*/( t "3#&54.*-+½ t 65#*-%/*/( t */4536,5*0/&3

Balkonger:

Betongkomplement:

MULLSJÖ Huvudkontor Lager Tel 0392-360 10

Fuktskydd:

Handla direkt i vår webb-shop www.leifarvidsson.se

Fukt, lukt, mögel och radon TrygghetsVakten skyddar krypgrund & vind från fuktrelaterade skador. s -ARKNADENS LËGSTA ENERGIFÚRBRUKNING s -INIMALT MED UNDERHÍLL s ÍRS LIVSLËNGD

EgcoBox – Isolerad balkonganslutning Egcobox sparar energi och minskar köldbryggan vid balkonger och loftgångar

Max Frank AB (tidigare Rolf Dickman AB)

Betong/Membranhärdare: info@rolf-dickman.se - www.rolf-dickman.se

Betongreparation:

Geosynteter:

www.trygghetsvakten.se

031-760 2000

Stockholm 08-625 63 10 10-10-12 Göteborg 031-86 76 50 Gävle 026-400 56

annons bygg-teknik1010.indd 1

www.jehander.se 60

Bygg & teknik 6/15

13.08.48

Geosynteter, fortsättning:

branschregister Allt pekar på att en bra epoxibeläggning skall hålla minst 45 år

Nöj dig inte med mindre!

NM Golv 100 UP har bl.a. god slitstyrka, är tryckfördelande, slagtålig, stötdämpande, kemikalieresistent och lättstädad.

För vårt kompletta golvsortiment, se vår hemsida.

Geoteknik:

Nils Malmgren AB

Grundläggning:

| Box 2093 | 442 02 Ytterby Tel: 0303-936 10 | www.nilsmalmgren.se | info@nilsmalmgren.se

Konsulterande ingenjörer: Mikrobiella analyser på dagen Säkra DNA-analyser DNA analyser av mögel/hussvamp Kemiska analyser

sŝ ĂŶĂůLJƐĞƌĂƌ LJŐŐĚ ŵŝůũƂ

sĂůůŽŶŐĂƚĂŶ ϭ͕ ϳϱϮ Ϯϴ hƉƉƐĂůĂ͕ Ϭϭϴ ϰϰϰ ϰϯ ϰϭ ŝŶĨŽΛĂŶŽnjŽŶĂ͘ƐĞ ǁǁǁ͘ĂŶŽnjŽŶĂ͘ĐŽŵ

..

BESTAM JORDLAGRENS TJOCKLEK & UTBREDNING

MILJÖANALYSER Asbest, PAH, PCB, PCP, VOC, MVOC, mögel och röta etc.

Pålitlig data över jordlagrens utbredning och djup Undersökningsdjup upp till 80m Längsta garantin på marknaden Anpassningsbara produkter och tjänster

Golvbeläggningar:

www.geoscanners.se | info@geoscanners.com | 0921 - 530 20

1650 ISO/IEC 17025

060-12 72 40 | WWW.PKGROUP.SE

Box 20179, 161 02 BROMMA Tel 08-764 68 80, Fax 08-98 05 19 www.meba.se Mobiltel 0708-55 77 89 0708-73 61 67

Bygg & teknik 6/15

61

branschregister

Konsulterande ingenjörer, forts:

Takplåt: • Byggnadsakustik • Buller • Vibrationer • Kalibrering – Ljudisoleringslab – Halvekofritt lab – Efterklangsrum

1002

Tel: 010-516 50 00 • www.sp.se/akustik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Plywood:

Utemiljö/Terrasser:

METSÄ WOOD BARRTRÄPLYWOOD MED MÅNGA VIKTIGA EGENSKAPER & BRETT ANVÄNDNINGSOMRÅDE eì -6) )7-78ì138ì&6%2( eì 390( 9%6(ì138ì6¥8% eì!)%8,)6 9%6(ì138ì*9/8ì3',ì:%88)2 328%/8%ì377B Metsä Wood, Kent Hed, Telefon 070-5761056 kent.hed@metsagroup.com WWW.METSAWOOD.COM

Tak/Tätskikt:

Vattenrening:

BS_Byggotekn_59x46_Layout 1 2013-10-10 14.21

Tätskikt för hållbart byggande Derbigum leder utvecklingen av tätskikt. Tätt och hållbart – precis det som samhället behöver!

Läs mer på www.buildsmart.se

2. Vattenfilter

1. Vattentäkt

3. Reservoar

callidus.se Vattenrening 031-99 77 00

6. Service

4. Distribution

5. Användare

Väggsystem:

GUMMIDUK FÖR LÅGLUTANDE TAK Svensktillverkad gummiduk med miljömässiga fördelar.

Exceptionellt lång livslängd och överlägsen hållbarhet.

Kontakta oss för mer information: Tel: 0370 510 100 Email: info@sealeco.com www.sealeco.com

62

Bygg & teknik 6/15

FI%ERCEMENT

SISA% NonceptI|UVNoOD ´FUDPtLGenV I|UVNoOD¾ EUDnGVlNUDG PeG P|UNJUn CEMENTMOOD ocK oUDnJe 8R%ANNAT8RE IDVDGVNLYoU. EDNoP VtnOUDVteU. -M EntUepUenDG A%. SZeco AUcKLtectV A%

Skivor fÜr skolor, bostäder...

Â&#x2021; MINERIT Concept Â&#x2021; FASADSKIVOR

Undertak ute

VL KDU O|VnLnJen VoP VN\GGDU tDNIoten. %eVtlOO DnYLVnLnJen 8nGeU tDN Xte. www.cembrit.se

FIBERCEMENT FĂ&#x2013;R ROBUST BYGGANDE

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan)

POSTTIDNING B

Avsändare: Förlags AB Bygg & teknik Sveavägen 116, 113 50 Stockholm