Minska riskerna med tjockputs på mineralull Tyréns fortsätter att projektera putsade odränerade fasader medan branschen i övrigt vacklar. Artikelförfattarna är dock noga med att betona att man avråder sina beställare från tunnputs på cellplast.
Vi är noga med att diskutera valet av fasad med vår beställare och redovisar tydligt det som skrivits och sagts i frågan. Vi är ännu inte beredda att överge de enstegstätade odränerade fasadlösningarna eftersom de har många goda egenskaper, inte minst termiska och ekonomiska. Men i dagsläget avråder vi bestämt från tunnputs på cellplast och varnar för riskerna med tjockputs på mineralull. Vårt förhållningssätt beror på att de hitintills publicerade undersökningarna sammantaget visar på en markant skillnad mellan dessa två fasadsystem. Allt tyder på att fasadsystemet tunnputs på cellplast har en mycket större frekvens av skador, medan vid tjockputs på stenull endast finns några enstaka skador dokumenterade än så länge.
Stor förvirring råder
Allt sedan SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut kom med sin larmrapport om fuktskador i putsade, odränerade fasader på träregelstomme har det rått stor förvirring i branschen. Flera stora byggföretag har övergett lösningen med tunnputs på cellplastisolering, medan andra aktörer håller kvar vid odränerade fasadlösningar som bygger på tjockputs på mineralullsisolering. Inte heller i försäkringsbranschen har man en gemensam uppfattning om riskerna med konstruktionen. Exempelvis ersätter inte entreprenadförsäkringen hos bolaget If skador som inträffat efter 1 juni 2008 eftersom de anser att skadorna numera inte kan anses vara oförutsedda. Zürich Försäkrings AB har meddelat att deras konsultansvarsförsäkring inte går in och täcker skador då tunnputs på isolering projekterats. Denna försäkring är vanlig bland medlemsföretagen i STD – Svensk Teknik och Design. Det är däremot tillåtet med odränerade fasader för andra försäkringsbolag även om deras reArtikelförfattare är Anders Sjöberg, Elvy Karlsson, Magnus Pålsson, Josef Olsson samt Emil Sjöström, det vill säga Tyréns Fuktgrupp.
Bygg & teknik 5/08
presentanter uttalar sig kritiskt till konstruktionen då de talar på konferenser om fukt i byggnader.
Slagregn spelar väsentlig roll
Men vad vet man då egentligen? För det första verkar det sannolikt att slagregnet spelar en väsentlig roll för problembilden. Många av de ”skadade” husen i regionen kring Malmö uppges ha förhöjda fuktnivåer på södra och västra fasaden. I Göteborgstrakten verkar de förhöjda fuktnivåerna vara koncentrerade till den västra fasaden och vid Stockholm den östra fasaden. Dessa observationer stämmer väl med de förhärskande slagregnsriktningarna på de olika platserna. I Småland och på många andra ställen i Sveriges inland där slagregn är sällsynt anser man sig inte heller ha problem i någon större utsträckning med de odränerade fasaderna.
Tät plåtbeslagning av stor vikt
För det andra verkar det rimligt och logiskt att det har rapporterats mindre problem från konstruktioner med tjockputs på mineralull än med tunnputs på cellplast. Detta kan sannolikt dels bero på att vid tunnputs kan inte plåtbeslagningen utföras så att det blir tätt i anslutningar till fönsterbleck, balkonginfästningar med mera och därmed läcker det in mer vatten, dels på att mineralullen faktiskt tillåter en viss omfördelning av fukten som läckt in
och därmed även ger den en möjlighet att hitta en väg för uttorkning. Gränsen mellan tunn- och tjockputs brukar anges vid 18 mm och den tjockleken behövs om man ska kunna garantera att fönsterbleck och andra plåtbeslag ska kunna putsas fast utan risk för sprickor. Även tjockleken på putsbäraren har betydelse eftersom en tjockare isolering innebär att träregelstommen sitter varmare och att den relativa fuktigheten därmed blir lägre under uppvärmningssäsongen. Följande minneslista kan användas för att minska riskerna för putsade fasader på mineralull: ● Använd tjockputs (minst 18 mm) ● Putsa på mineralull ● Välj en fukttålig vindskyddsskiva ● Noggrant utförda detaljer så att fuktläckage förhindras ● Utforma detaljen vid takfot med omsorg ● Vid takkrön kan vindavledare utföras ● Omsorg vid fönster, balkonger, anslutningar, genomföringar detaljer med mera
Byggnad, belägen i Växjö, med fyra våningar som togs i bruk 1998. Ytterväggarna är utförda med tjockputs på stenullsisolering med bakomliggade stomme av såväl betong som utfackningsväggar med träreglar och vindskyddsskiva. Byggnaden är ett gott exempel på där plåtbeslagen är välgjorda. Den infällda bilden visar fönsterbleck med gavlar som är utförda med putskant.
63