Page 1

TEMA: Sveriges Äldsta Byggtidning

Sunda hus/Energi

Ökad risk för fuktskador? Nr 5 • 2008 Augusti 100:e årgången


essoell

Konstruera energiklokt. Höj kvaliteten – sänk energiförbrukningen. Och gör en insats för miljön på samma gång. Det är vad energiklokt byggande går ut på. Krångligt och dyrt? Nej, särskilt inte sett till byggnadens hela livslängd. Vad som krävs är genomtänkta konstruktioner och ett noggrant utförande för att skapa en tät och välisolerad klimatskärm. I vår nya broschyr, Energikloka konstruktioner, hittar du lösningar för grund, vägg, tak och detaljer. Dessutom finns en hel del annan information om energiklokt byggande. Varför inte ta en närmare titt? Beställ eller ladda ned på www.paroc.se

Energi Högre kloka kvalite konstr t, lägr uktione e ener r giförb ruknin g

Byggbo

ken

Flik 4 Rekv.nr November 344 2007


"3%&9(½3%&5 &/,-"3&"55 7­-+"3­55 5­54,*,5 #¯%& ¯/( 0$) 7"55&/ 5­55 t"3%&953*$0.%6,#"4&3"55­54,*,5 '½34,*7,0/4536,5*0/&30$)'½3 53­#+­-,-"( t"3%&94,30--#"355­54,*,5'½3 ."44*7",0/4536,5*0/&3 t"3%&9 57¯,0.10/&/545­54,*,5 '½35*--4,+65"/%&'6,50$)0''&/5-*(" 7¯5653:..&/ "3%&9)&-5,0.1-&55"

t(KVUOZUUCBESVNTHPMW t#ZHHGBMMJEVTDIĂšSOBO t"WKĂŠNOBHPMWZUBO t-BHBTQBDLMBWĂŠHHBSOB t(PMWWĂŠSNF

Kan nügot som inte syns bli en inredningsfavorit? Till skillnad frün andra lÜsningar fÜr inomhuskyla, installeras Uponors system fÜr komfortkyla enkelt och �osynligt� i büde nytt och befintligt innertak. LÜsningen är energieffektiv, ljudlÜs och har samma form och färg som det vanliga innertaket. Resultatet är behagligare inomhusmiljÜ pü arbetsplatser, i butiker och andra offentliga lokaler, som t ex pü Lindex i Ringengallerian i Stockholm där Uponors komfortkyla stür fÜr en skÜnare shopping- och arbetsmiljÜ.

'½3.&3*/'03."5*0/XXXBSEFYTF Vi erbjuder nügra av marknadens mest innovativa, trygga och lättinstallerade system fÜr komfortkyla, golvvärme och vattenfÜrsÜrjning. Lär dig mer om vür värld och hur det funkar pü Uponor.se

Bygg & teknik 5/08 gg&Teknik_Uponor_Kyla_91x270.indd 1

3

2008-06-24 07:19:43


Radonsäkrad Vattentät grund i nya byggnader

Grace Construction Products Nu lanserar Grace för svenska markanden - Preprufe Unikt självhäftande membran som inte klibbar • Hindrar Radon att tränga in genom grunden • Ger ett vattentätt skydd under och från sidan • Lätt att handera • Enkelt att montera • Kostnadseffektivt • Klibbfritt vid montage • Klister aktiveras av färsk betong • Använt under många år

www.graceconstruction.com 4

042-167800

Bygg & teknik 5/08


I detta nummer

• • • • • • • • • • • • •

Byggnytt Produktnytt Ökar risken för fuktskador i passivhus? Ingemar Samuelson Nu byggs även förskolor, skolor och äldreboenden som passivhus Helena Bülow-Hübe Passivhus och konventionella hus – en miljöjämförelse Birgit Brunklaus et al Halverad energianvändning till 2050 – Cerbof visar vägen Anders Rosenkilde Ett lyft för Järvafältet – och för miljön Hannah Kirsebom Byggfrågan Boven i energiförbrukningen heter suboptimerad stadsplanering Per Arne Ivarsson Energihushållningskraven i BBR 12 jämfört med NR 1 Clarence M Hector Utvärdering av byggnadsskalets lufttäthet Paula Wahlgren och Eva Sikander Utvärdering av energiprestanda med byggnadens värmeförlustfaktor Thomas Olofsson och Staffan Andersson Mögel i byggnader Anne Pia Koch och Mats Svensson Att bygga torrt ger förutsättningar för ett sunt hus Love Lagercrantz Mögelenzym i luften – en indikator på mögelskador i byggnader Ragnar Rylander et al Fuktberäkning, del 2 Anders Kumlin Minska riskerna med tjockputs på mineralull Anders Sjöberg et al Förorenade byggnader Ann-Kristin Karlsson Ansvaret vid husbesiktningar Anita Axelsson Shalit Vindkraft på land dyr och bullrig Bertil Persson Mezen, flod du välsignade, del 2 Carl Michael Johannesson

8 10 12 15 29 31

32 33 35 40

44 47 51 54 57 60 63 65 68 70 78

OMSLAGSFOTO: STIG DAHLIN PASSIVHUS UNDER UPPFÖRANDE I HÅLLSTA, VALLENTUNA.

Chefredaktör och ansvarig utgivare: STIG DAHLIN Annonschef: ROLAND DAHLIN Prenumerationer: MARCUS DAHLIN Copyright©: Förlags AB Bygg & teknik Redaktion och annonsavdelning: Box 190 99, 104 32 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 116, Stockholm Telefon: 08-612 17 50, Telefax: 08-612 54 81 Hemsida: www.byggteknikforlaget.se E-post: förnamn@byggteknikforlaget.se

Tryckeri: Grafiska Punkten AB, Växjö

ISSN 0281-658X Bygg & teknik 5/08

Bilaga medföljer

ledare

Täby kommun utmanar

Tuffa klimatmål väntar invånarna i Stockholm. Enligt gällande miljöprogram ska utsläppen av växthusgaser minska med tio procent per år. Förslag finns i skrivande stund att detta mål ska skärpas ytterligare. Utsläppen ska ned till tre ton per invånare år 2015, vilket skulle innebära en minskning med 43 procent. En målsättning som är tuffare än det nationella målet, som innebär en minskning av växthusgaserna med 35 procent till 2020. Den väg som miljöborgarrådet i Stockholm, Ulla Hamilton, anvisar för att minska energiförbrukningen i bostäder och kontor är en fortsatt utbyggnad av fjärrvärmenätet. En satsning på fjärrvärme framstår som en klok miljöpolitisk åtgärd, men då måste också politikerna se till att konkurrensförutsättningarna på fjärrvärmemarknaden avsevärt förbättras. Fjärvärmekundena måste naturligtvis ha möjligheten att fritt välja leverantör och detta förutsätter att det finns fler än en aktör. Här går Täby kommun glädjande nog före och visar vägen. Kommunstyrelsen beslutade den 3 juni 2008 att bilda ett bolag som ska bygga upp ett fjärrvärmenät som möjliggör

”Heja Täby!” konkurrens. Täby kommun vill bryta de monopolistiska strukturer som idag kännetecknar fjärrvärmemarknaden. Genom att skapa en öppen marknad för fjärrvärmen kan Stig Dahlin man bryta ny mark och underlätta utvecklingen för en lagchefredaktör stadgad fjärrvärmekonkurrens. Kommunens vällovliga syfte med att bilda det nya fjärrvärmebolaget uppges vara att på sikt kunna utmana de stora aktörerna i Stockholm och på så sätt helt förändra fjärrvärmemarknaden i Stockholmsregionen. Täby kommun får inte oväntat stöd även av branschorganisationen Fastighetsägarna Stockholm. Per Forsling, organisationens energispecialist, menar att Täbys agerande är helt i linje med kundernas önskemål. Fastighetsägare och bostadsrättsföreningar föredrar fjärrvärme. Han betonar att tyvärr är det en marknad i monopol, men att Täbys modell kombinerar fjärrvärmens goda tekniska och miljömässiga egenskaper med en modern marknadsekonomisk syn.

––––––––––––––––––––––––––– Nr 1 v 3 Nr 5 v 32 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 2 v 9 Nr 6 v 37 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 3 v 15 Nr 7 v 42 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 4 v 21 Nr 8 v 47 –––––––––––––––––––––––––––

Eftertryck och kopiering av text och bild ej tillåtet utan redaktionens medgivande.

Nummer 5 • 2 008 Aug ust i Årg ång 100 TS-kontrollerad fackpressupplaga 2006: 6 700 ex Medlem av

Helårsprenumeration, 2008: 368 kr + moms Bankgiro 734-5531 Lösnummerpris 55 kronor

5


SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Innemiljö och energianvändning kan märkas! [Lukt] [Fukt] [Radon]

[Ljus] [Buller] [Mögel]

[Energianvändning]

Hyr du ut lokaler eller lägenheter? Skall du bygga nytt eller renovera? Prata med oss om P-märkt innemiljö och energianvändning. P-märket står för att fastigheten har genomgått en oberoende granskning som omfattar byggnad, förvaltning och brukande. Vid ny- och ombyggnation granskar vi även projektering och byggande. P-märkning är ett effektivt medel i kampen mot sjuka hus och en tydlig signal om att du tar ditt ansvar för en energieffektiv byggnad med sund innemiljö. Börja med att P-märka innemiljön och energianvändningen i dina lokaler! P-märkningssystemet för innemiljö fick Stora inneklimatpriset våren 2002. Borås Stad fick hedersomnämnande vid utdelningen av Isovers Miljöpris 2003 för sin första skola med P-märkt innemiljö. I ett samarbetsprojekt med Borås Stad och Bostads AB Poseidon har systemet för P-märkt innemiljö utvecklats att även innefatta energianvändning. 2006 blev den första byggnaden, ägd och förvaltad av Borås Energi, certifierad för P-märkt innemiljö och energianvändning. Kontaktpersoner Ingemar Samuelson, tel: 010-516 51 59, e-post: ingemar.samuleson@sp.se Svein Ruud, tel 010-516 55 14, e-post: svein.ruud@sp.se Mats Tornevall, tel 010-516 51 76, e-post: mats.tornevall@sp.se

6

Bygg & teknik 5/08


Miljömärkning av flerfamiljshus

Skanskas ambition är att Svanenmärka konceptet ModernaHus med målsättningen att erbjuda Nordens första miljömärkta flerfamiljshus. Just nu arbetar Svanen med att ta fram och säkerställa kommande kriterier och kravnivåer. Idag pågår arbetet med att dokumentera produktionen samt de material som ingår i ModernaHus för att i nästa steg kunna bli certifierade. Att det är andra gången Skanska förbereder en certifiering underlättar arbetet. – I grunden är det samma krav som kommer att ställas på ett flerfamiljshus som på ett småhus, säger Sofia Skoglösa på Skanska Sveriges miljöstab. Att vi tidigare Svanenmärkt Uniqhus underlättar därför arbetet nu. Svanenmärkningen är en licens som ett företag kan använda för en produkt eller tjänst genom att uppfylla en mängd olika kriterier. ModernaHus är enligt uppgift direkt sprunget ur den industriella byggmetoden och påvisar energieffektivitet, låga driftkostnader, hållbarhet, snabb byggtid, fasta priser samt god miljöprofil. – Svanenmärkningen ligger helt i linje med vår ambition om att vara en grön samhällsbyggare. Det känns stort att vi inom kort kan bli först i Norden men ett Svanenmärkt flerfamiljshus, säger Mats Williamson, v d Skanska Sverige. Genom att erbjuda ett miljömärkt flerfamiljshus hoppas Skanska kunna hjälpa kommunala och privata fastighetsbolag att göra mer miljövänliga val. ModernaHus kombinerar enligt uppgift en utmärkt energiprestanda och ett miljöansvar med ett konkurrenskraftigt pris.

Med och utvecklar ekostad i Kina

En ny stad med ekologiska förtecken ska utvecklas i regionen Tangshan cirka 25 mil öster om Peking. Sweco anlitas för en rad insatser som ska säkerställa att hänsyn tas till miljön. Omkring en miljon människor väntas bo i ekostaden i framtiden. – Kina är i stort behov av nya städer som kan avlasta trycket på landets trånga och förorenade megastäder. Sweco har arbetat i landet de senaste åtta åren och har utvecklat ett flertal städer och samhällen med ekologisk profil och det här är vårt största uppdrag hittills, säger Eva Nygren, v d för Sweco Sverige. Den nya staden ska bli 150 kvadratkilometer stor med en första etapp som omfattar 30 kvadratkilometer. I anslutning till staden planeras även för en djuphamn och ett industriområde. Sweco ska göra en hållbarhetsstrategi av de planeringsförslag som finns för den första etappen av staden. Målet är att integrera förslagen och säkerställa att man tar hänsyn till olika miljöaspekter. – En stor utmaning i projektet är att hitta lösningar för att knyta ihop den långsiktiga planeringen av hela regionen med byggandet

8

av den första etappen av staden som ska vara klar 2020. Ett viktigt mål i all planering är att hitta integrerade lösningar för energi och miljö som minskar utsläppen av växthusgaser och därmed den globala uppvärmningen, säger Ulf Ranhagen, chefsarkitekt på Sweco och professor vid Kungliga Tekniska högskolan som är projektledare för uppdraget. Inom området ska Sweco även planera för en utställningsbyggnad för hållbar utveckling som ska marknadsföra svensk miljöteknik. Uppdragen utförs åt Administrative Committee of Tangshan Caofeidian Industry Zone. Uppdragen ingår i den avsiktsförklaring som undertecknades mellan den kinesiska staden Tangshan och Sverige under statsminister Fredrik Reinfeldts besök i Kina i april. Uppdraget ska utformas så att svenska miljöteknikföretag ges goda möjligheter att medverka i utformningen och uppbygganden av staden och regionen. Sweco har hittills tecknat kontrakt för uppdrag i storleksordningen 10 miljoner kronor.

Drar norrut

Testtåget utefter Botniabanan har förlagt testerna längre norrut än ifjol. I början av juni passerade tåget länsgränsen och åkte några kilometer in i Västerbottens län. – Det var mycket symbolik i hela resan, säger Jan Bergman, informationschef vid Botniabanan AB. Tåget bröt en administrativ gräns – något som Botniabanan ska bidra till att luckra upp – och det kändes bra! På tåget arbetar en grupp med tester av European Rail Traffic Management System (ERTMS), ett nytt trafikstyrningssystem som Botniabanan blir först i Sverige med. Systemet kommer enligt uppgift på sikt att införas på alla högtrafikerade banor i Europa. – Detta görs i första hand för att göra den gränsöverskridande tågtrafiken konkurrenskraftig. Idag har varje land sitt eget signalsystem, vilket skapar väldiga flaskhalsar vid landgränserna, säger Jan Bergman. Enkelt uttryckt ersätts det nuvarande systemet med ett GSMR-baserat system. Lokföraren får via radiosignaler all information som

behövs. Ombord på tågen finns en särskild enhet (STM), som är en förutsättning för att tågen ska kunna åka på en ERTMS-sträcka och därefter åka över på en sträcka med traditionellt system, och vice versa. Redan ifjol började samma testtåg att köra mellan Örnsköldsvik och Husum, den etapp av Botniabanan som är helt färdigställd. I oktober 2008 kommer den sträckan att invigas för kommersiell godstrafik och i mars 2009 kommer ett nytt trafikstyrningssystem att fullt ut vara infört på denna sträcka. Hela Botniabanan mellan Ångermanälven och Husum för gods- och persontrafik planeras att tas i drift hösten 2010.

Bullerdämpande asfalt testas på Stockholms gator

I sommar har NCC Roads lagt bullerdämpande asfalt på delar av Renstiernas gata på Södermalm och Spångavägen i Bromma. Testet görs på uppdrag av Trafikkontoret, Stockholm stad, för att se om bullret kan dämpas och om det är ekonomiskt försvarbart att i framtiden använda bullerdämpande asfalt i större utsträckning än i dag. Trafikkontoret har ställt krav på hållbarheten och beläggningens bullerreducerande förmåga, men överlåtit åt NCC Roads att avgöra vilken beläggningstyp som behövs och hur jobbet ska utföras. Företaget ansvarar även för drift och underhåll av beläggningen i fyra år efter färdigställandet. För att den bullerreducerande förmågan inte ska avta alltför snabbt krävs exempelvis regelbunden tvätt. Under senare år har NCC Roads utvecklat olika typer av bullerreducerande beläggningar och beläggningskonstruktioner. De två provsträckorna i Stockholm har försetts med dränerande beläggningar i ett lager. – Vi använder vår egenutvecklade kvalitetsbeläggning Viacodrän. Målet är att nå en bullernivå som är 5 db(A) lägre än med traditionell gatubeläggning. Det gör vi bland annat

Allt längre norrut. I början av juni passerade testtåget utefter Botniabanan länsgränsen och åkte några kilometer in i Västerbottens län. Bygg & teknik 5/08


byggnytt genom att använda en mindre stenstorlek på åtta eller elva millimeter, säger Nils Ulmgren, utvecklingschef för produktområdet Asfalt hos NCC Roads. Mindre stenstorlek i beläggningarna minskar bullret, men innebär samtidigt att asfaltens förmåga att stå emot slitage från dubbdäck försämras. Bullerdämpande beläggningar har därför kortare livslängd än konventionella beläggningstyper. Att Trafikkontoret ändå vill testa tyst asfalt beror på att tidigare försök i huvudsak har utförts på motorvägar och andra högtrafikerade leder och inte, som nu, i stadsmiljö.

Bygger kontor och butiker i centrala Jönköping

NCC bygger lokaler för kontor och handel i kvarteret Ansvaret mellan Smedjegatan och Södra Strandgatan i Jönköping. Uppdragsgivare är Fastighets AB LE Lundberg, som tecknat partneringavtal med NCC. Ordern är enligt uppgift värd 120 miljoner kronor. Fram till nu har den ena delen av kvarteret Ansvaret varit obebyggd och tjänat som parkeringsplats, och den andra delen har bestått av förfallna hus. Vad som ska hända med tomten och den gamla bebyggelsen har debatterats flitigt, men nu är planerna spikade. – Vi bygger 7 200 kvadratmeter kontorsoch handelslokaler. Den gamla bebyggelsen i kvarteret ska bevaras, renoveras och integreras med den nya fastigheten. Även den äldre bebyggelsen kommer alltså att inrymma kommersiella lokaler säger NCC:s affärschef Martin Suurkuusk. Den nya fastigheten får fem våningar ovan jord samt ett källarplan med parkeringsplatser och teknikutrymmen. Just nu pågår arkeologiska utgrävningar på platsen. Byggstart beräknas till augusti i år, och vintern 2009 ska

allt vara klart. Som mest kommer ett fyrtiotal personer att vara sysselsatta i projektet. Partnering är en strukturerad samarbetsform där byggherren, konsulterna och entreprenörerna gemensamt löser en bygguppgift. Metoden baseras på ett öppet och förtroendefullt samarbete där allas yrkeskunskaper kompletterar varandra genom projektets alla skeden.

Ny fabrik för produktion av skumglas

marknaden. Det geografiska läget och närheten till råvaran medför transportbesparingar och minskad miljöpåverkan. Skumglas används i huvudsak som ett lättfyllnadsmaterial inom bygg- och anläggningssektorn i samband med grundförstärkningsåtgärder vid byggande av vägar samt för grundläggning av byggnader. – Vi har under våren levererat skumglas till ett antal större projekt på den svenska marknaden och leveranserna har skett från fabriken i Meråker utanför Trondheim. Vi ser verkligen fram emot att fabriken i Hammar kommer i drift, då är vi etablerade på den svenska marknaden med en produktionsenhet och marknadsorganisation, säger Stefan Nordahl, försäljnings- och marknadschef Hasopor Hammar AB. Produktion av skumglasgranulat sker idag vid fabriker i Norge, Schweiz och Tyskland. Den norska huvudägaren HAS Group AS har enligt uppgift investerat 60 miljoner kronor i den svenska anläggningen.

Ytterligare mångmiljoninvestering

Den nya skumglasfabriken byggs i Hammar.

Fredagen den 15 augusti inviger Hasopor Hammar AB Sveriges första fabrik för produktion av skumglas. Fabriken i Hammar, belägen i Askersunds kommun, kommer enligt uppgift vid full drift att sysselsätta cirka tio stycken årsanställda. Företaget etablerar även ett försäljningskontor i anslutning till den nya fabriken. Skumglas är ett lättfyllnadsmaterial producerat av återvunnet glas i en industriell process. I anslutning till anläggningen ligger Svensk Glasåtervinnings anläggning, som tillhandahåller råvaran för skumglasproduktionen. Fabriken uppges vara logistiskt placerad för leverans av skumglas för den svenska

Martinsons har tagit beslut om att göra ytterligare en satsning på anläggningen i Bygdsiljum. 130 miljoner kronor investeras i ett nytt justerverk som ersätter två stycken äldre. Syftet med investeringen uppges vara att förbättra kvaliteten på den sågade trävaran och samtidigt investera i ny teknik och öka produktionskapaciteten. Kapaciteten på dagens två befintliga justerverk uppges vara cirka 200 000 kubikmeter sågade trävaror per år. Det nya justerverket byggs för en kapacitet över 300 000 kubikmeter. Bygget beräknas komma igång under senhösten och verket beräknas vara i full drift under hösten 2009. – Trots en viss nedgång på marknaden fortsätter vi med våra strategiska investeringar. Vi har investerat närmare 500 miljoner kronor de senaste åren och har en fortsatt stark framtidstro, säger Lars Martinson, koncernchef på Martinsons.

Öppnar showroom

I kvarteret Ansvaret i Jönköping bygger NCC lokaler för kontor och handel. Uppdragsgivare är Fastighets AB LE Lundberg. Bygg & teknik 5/08

JM hämtar inspiration från detaljhandeln när man nu slår upp dörrarna till branschens första showroom. I en miljö, på Norra Älvstranden i Göteborg, fylld med nyskapande inredning, färg och musik ska kunderna få impulser och idéer till sitt eget boende. JM Showroom ska även användas för exempelvis utställningar, seminarier och föreläsningar. – Till skillnad från det traditionella sättet att visa bostäder vill vi ge våra besökare en upplevelse som tilltalar alla sinnen, förklarar Carina Ziser, projektledare JM Showroom. Här ska kunderna kunna ta del av regionens hela utbud i en avslappnad och inspirerande miljö. Inredningen ligger enligt uppgift i utvecklingens framkant: Här kan kunderna se och känna på dagens inredning såväl som morgondagens trender inom material, form och färg.

9


Nu även som golvlim

När det totala trycket är 150 Pa är sugkapaciteten cirka 30 liter per sekund. För mekaniskt avlägsnande av radongas behövs utöver fläkten en takgenomföring som passar takmaterialet. Vid behov kan man använda en tyristorstyrare eller en stegtransformator för att justera rotationshastigheten. Fläkten säljs i Sverige av Ahlsell och SK Produkter AB i Gävle.

Smart syllskydd Sika fortsätter att utveckla produkter baserade på AT-teknologin (Advanced Technology), som började lanseras under 2007. De är uppbyggda på en ny hybridteknologi som uppges vara en kombination av den framgångsrika och kraftfulla PUR-teknologin som funnits i 40 år, och den nyare välkända MS-teknologin baserad på modifierad silikon. Med den nya hybridkemin kombineras fördelarna från PUR och MS. De nya lim och fogmassorna inom sortimentet har enligt uppgift tagits emot mycket väl av både nya och gamla kunder. Därför utökas nu sortimentet med SikaBond AT-82 och AT-84, golvlimmer som är utvecklade för hellimning av trä- och laminatgolv. Limmerna finns i förpackningarna 10 liter, 1800 ml och 600 ml. Det nya golvlimmerna tar enligt uppgift lättare upp golvens naturliga rörelser som uppstår vid temperatur- och luftfuktighetsväxlingar i rummet. Det ska ge mindre risk för sprickor eller andra skador på golvet. Större sammanhängande ytor uppges kunna läggas utan avdelning av rörelsefogar. Golv som hellimmas mot underlaget minskar avsevärt trumljudet, det luftburna ljud/klapper som hörs i rummet när man går på ett hårt golv. Limmet uppges ha stor inneboende styrka och fästförmåga och dessutom vara lätt och snabbt att applicera. Behandling av golvet såsom slipning, eller ytbehandling med till exempel olja, lut eller lack kan påbörjas så tidigt som inom 24 till 48 timmar. Användes Dispenser-5400 limmar man dessutom golvet upp till tio gånger snabbare än med traditionell metod. Dessutom fäster de nya limmerna mot många typer av underlag.

Avlägsnar radon

Finska SK Tuote Oy har tagit fram en fläkt som enligt uppgift lämpar sig utmärkt för mekanisk frånluftsventilation av radongas i småhus – P-Radon-fläkten. Tack vare den specialskyddade motorn kan fläkten också användas i ekotoaletter. Fläkten är 700 mm hög och innerröret, med en diameter på 110 mm, består av polypropenplast. Radonfläkten lämpar sig inte för inomhusventilation på grund av brandföreskrifterna.

10

ringsmedlet heter, är detta fullt möjligt då produkten är polymerad inuti cellstrukturen och klassad som urlakningssäker. Färdig slutprodukt som finns att tillgå i träslag såsom ek, gran, ceder, lärk och plywood uppfyller samtliga kriterier enligt EU-direktivet CPD, exempelvis kvalitetskontroll genom tredje part, processtyrd impregnering, brandtekniska kriterier som uppfylls är bland annat EN13501:2007 med tillhörande euroklass B,s1-d0, K2 10 med fler. Brandimpregneringen påverkar enligt uppgift inte naturlig åldring, nyans eller hållfastighet och kan användas i relaterade applikationer för trä såväl ytskikt, konstruktion som beklädnad. Exempel på lämpliga applikationer uppges vara bland annat badhus, gruvor samt fasadbeklädnad utomhus.

Tyst linoleumgolv Paroc AB i Skövde har släppt ett nytt syllskydd – XSS 003. Där traditionella sylltätningar skyddar mot fukt från betongplattan och vind från utsidan skyddar företagets nya syllskydd även från vatten på betonggolvet. Lösningen är lika enkel som genialisk. Med en plastkant på 20 millimeter som sitter på insidan av syllskyddet förhindras vatten att rinna mot syllen. Produkten är i första hand anpassad till garagebyggnader, där det lätt kommer in vatten från exempelvis en snöig bil.

Ny brandsäker träpanel

Woodsafe Timber Protection i Västerås inleder nu ett samarbete med en världsledande tillverkare – Arch Timber Protection. Resultatet är ny brandsäker träpanel och skivmaterial för utomhus användning helt utan ytbehandling. Västeråsföretaget expanderar genom samarbetet med Arch Timber Protection, som i över 25 år har tillverkat brandskyddsimpregnerat trä som kan användas utomhus eller i fuktiga miljöer helt utan ytbehandling såsom färg och olja. Det är idag inte möjligt att använda trä som brandskyddats utomhus på grund av risken för urlakning så kallad saltutfällning, men med Non-Com, som impregne-

Nu lanserar Tarkett Silencio xf, ett nytt linoleumgolv som enligt uppgift är avsett för miljöer med höga krav på stegljudsdämpning. Linoleumgolv är uppbyggt av förnyelsebara råvaror som linolja, kork och trämjöl. Dessutom ingår harts, naturliga färgpigment och juteväv. Alla företagets linoleumgolv är homogena, tillverkade i ett skikt för optimal slitstyrka och miljömärkta med Svanen. Samtliga företagets linoleumgolv är ytbehandlade med Extreme Finish, en så kallad xfbehandling, som är ett nytt ytskikt där installa-

Bygg & teknik 5/08


produktnytt tionsbehandling inte längre behövs. Ytan uppges vara fläcktålig och lätt att rengöra, och behöver inte vax eller polish under lång tid. Jämfört med traditionell linoleum finns enligt uppgift besparingar i underhållskostnader att göra under produktens livslängd och är enklare att underhålla. Linoleumgolvet, som är avsett för miljöer med höga krav på stegljudsdämpning, består av homogen linoleum på en 1,3 mm tjock baksida av PU-skum, vilket uppges ge 17 dB stegljudsdämpning. Ytbehandlingen uppges göra golvet mycket slitstarkt och tåligt mot fläckar och kemikalier och ger lägre underhållskostnader i längden. Golvet ska inte installationsbehandlas utan är klart att tas i bruk direkt efter läggningen. Det nya golvet finns i två utföranden med olika användningsområden: 3,8 mm för offentlig miljö (finns i 16 färger) och 3,3 mm för bostäder och lättare offentlig miljö (i tio färger).

210 skruvar på en uppladdning

alltså borrskruvdragaren GSR 14,4/18 V-LI. Den klarar enligt uppgift att skruva i upp till 210 skruvar i trä på en enda uppladdning. Den nya borrskruvdragaren uppges kombinera stor kraft med låg vikt. Motorn har en hastighet på upp till 450 varv per minut på första växeln och 1 450 varv per minut på andra växeln. Tillsammans med vikten på 1,7 kilo medför det en hög grad av flexibilitet och komfort under arbetet.

Liten värmekamera

Kimo Instrument AB i Göteborg presenterar Flir i5, den senaste värmekameran avsedd för el- och byggnadstermografering. Kameran är den minsta i företagets serie. Den väger 340 gram och måtten är 223 x 79 x 83 mm. Kameran mäter temperaturer upp till 250 °C och har en känslighet på 0,1 °C. Radiometriska IR-bilder visas på en 2,8 tumdisplay. Bilder sparas i kameran på ett SD-minneskort i JPG-format. Bilderna kan sedan laddas över till PC för analys och dokumentation.

Enkla och snabba rörreparationer

Bosch tar nu ett avgörande steg och blir den första tillverkaren som erbjuder litiumjonteknik till alla sina sladdlösa voltklasser. Hittills har tekniken funnits i Bosch 10,8 V-LI- och 36V-LI-klasserna, men nu blir det även möjligt att använda batterierna i 14,4 V-LI- och 18 VLI-serierna. Litiumjontekniken medför enligt uppgift flera väsentliga fördelar för professionella hantverkare som har höga kvalitetskrav på sina verktyg. I förhållande till traditionella batterier har litiumjonbatterierna en livstid som är upp till fyra gånger så lång, de väger mindre och är robusta nog att klara ett fall från två meter utan att ta skada. Den inbyggda elektroniken i maskinerna uppges skydda batteriet mot överbelastning, överhettning och urladdning. Levnadstiden på batteriet förlängs enligt uppgift med upp till 400 procent, vilket motsvarar 2 000 uppladdningar av batteriet. Det första verktyget i dessa två klasser som har fått den nya tekniken implementerad är Bygg & teknik 5/08

Ytbehandling för offentig miljö

Halltorp Rördelar AB i Kalmar har lanserat en ny produktgrupp, Syntho-Glass, som uppges erbjuda ett flertal enkla och snabba metoder för kostnadseffektiv och säker reparation av rörskador. Serien omfattar reparationssatser för tätning av rör under tryck eller utan tryck, epoxi för krävande applikationer samt tryckförslutande och rostskyddande tejper. När trycket kan stängas av används reparationssatsen NP för tätning av rörskador till följd av förslitning eller läckage. UP används för reparation under tryck upp till fyra bar. Reparationssatserna finns i praktisk påsförpackning för rördimensioner upp till sex tum. För större dimensioner levereras glasfiberlindan i löpmeter och epoximaterialet i separat burk. Systemet kan användas på de flesta material med våta ytor eller under vatten. För metallkonstruktioner finns ett stålförstärkt reparationssats och för behov av extra snabb vidhäftning under krävande förhållanden finns även en speciell version. Det mångsidiga systemet förhindrar framförallt kostsamma produktionsuppehåll, men minskar även riskerna i samband med svetsning och utbyte av skadade rör och rördelar.

Under våren 2008 lanserade Bona Kemi i Malmö en tvåkomponentsversion av Bona Naturale även för offentliga miljöer som utsätts för hårt slitage. Redan i maj 2007 lanserade företaget en speciell ytbehandling för att bibehålla ett trägolvs naturliga utseende. Produkten är ett alternativ till traditionella ytbehandlingar som olja, vax och lacker. Behandlingen ger ett naturligt utseende och, enligt uppgift, en oöverträffad naturlig känsla, som inte återfinns i oljor, vaxer eller lacker. Med lanseringen av tvåkomponentsversion och en reparationsats uppges företaget nu erbjuda ett komplett system av produkter för installation, underhåll och renovering för golv, både för hem och offentlig miljö.

Vattenburen golvvärme i uterummet

Tidigare har ofta vattenburen golvvärme valts bort när man byggt uterum på grund av risk för sönderfrysning av golvvärmerören. Alternativen har varit att låta värmen vara igång året om, även under de kallaste månaderna då man inte använder uterummet, eller installera elektrisk golvvärme. Nu finns det en enkel färdigbyggd lösning som ger dig möjlighet att kunna utnyttja husets vattenburna värmesystem. Lösningen är enligt uppgift ett värmeväxlarpaket från LK Lagerstedt & Krantz AB i Bromma, med vilken man separerar golvvärmen från husets övriga värmesystem. Golvvärmesystemet kan då frostskyddas med glykol och på så vis kan du tryggt stänga av värmen utan risk för frysskador.

11


Ökade krav på energihushållning, god komfort, lägre kostnader och så vidare har under drivit fram nya material, nya konstruktioner och system. Förändringar har gjorts för att hushålla med resurser och energi. Detta har i de flesta fall medfört bra byggnader. Men ibland har det blivit fel. Skälen är flera. I och med att konstruktionerna har blivit bättre värmeisolerande och mera energisnåla har de också blivit mera känsliga för skador och fel. Att tilllämpa byggsätt och konstruktioner som fungerade förr kan därför innebära att riskerna för skador ökar. ”Beprövade lösningar” finns inte längre. Nu sker ett nytt trendbrott. Nu ska byggnader göras ännu mera energisnåla och ”passivhus” har blivit ett begrepp. Blir det då inte ännu värre, ökar inte risken ännu mera för skador och fel? Min uppfattning är att risken för fuktskador inte är särskilt mycket större i passivhus än i hus med normal isolermängd. Motivet framgår av det följande.

Fuktsäkerhet

Fukt medverkar till att material bryts ner. Vid utformning av byggnadsdelar måste man ta hänsyn till alla fuktkällor och välja material som tål den miljö de utsätts för. Följande principer bör tillämpas vid projektering av en fuktsäker byggnad: ● Värmeisolera utvändigt och se till att fuktkänsliga material hamnar på varma sidan ● I en flerskiktsvägg ska mest ångtäta material sitta invändigt ● Aldrig flera täta skikt i en konstruktion med fuktkänsliga material ● Skydda känsliga material under lagring och bygge ● Se till att byggfukt kan torka ut utan att orsaka skador Artikelförfattare är Ingemar Samuelson, Byggnadsfysik, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås. 12

Enfamiljshus byggt som ett passivhus.

Tillämpa extra säkerhet: Se till att fukt som kommer in också kan ta sig ut. Detta kan till exempel ske genom; ❍ ventilerade skikt ❍ dränerande material ❍ vattenavledande material. Samtidigt med att kraven på energihushållning har ökat har branschen inte bara utvecklat nya konstruktioner utan även gjort byggnadstekniska förändringar i väl beprövade konstruktioner. Man har inte alltid varit medveten om att ökad värmeisolering eller andra förändringar har påverkat risken för fuktskador även i dessa. I Boverkets byggregler (BBR) 06 rekommenderas fuktsäkerhetsprojektering för att säkerställa att material i byggnadskonstruktioner inte utsätts för högre värden än vad de tål. Om man tillämpar kraven i BBR 06 kommer man att finna att flera vanliga konstruktioner inte uppfyller kraven. ●

FOTO, SAMTLIGA: HANS EEK

Ökar risken för fuktskador i passivhus?

Följande är ett exempel på att skador har uppstått till följd av ökad isolergrad. Exemplet gäller uteluftventilerad vind över ett väl isolerat bjälklag. I den konstruktionen blir det under vissa tider på året så fuktigt att det växer mögel. Varför

Byggkonstruktioner

I en konstruktion måste material kombineras på ett korrekt sätt. Här kan det ibland gå fel och då blir det skador. Ibland kan det dröja länge innan skador inuti en konstruktion upptäcks. Det kan innebära att man drar förhastade slutsatser om att en nyutvecklad lösning fungerar, vilket leder till att många hus hinner byggas innan riskkonstruktioner uppdagas.

Genom Blower Door-tekniken, det vill säga att man med en fläkt skapar en viss tryckskillnad mellan inne och ute, kan husets täthet kontrolleras och mätas upp. Bygg & teknik 5/08


Temperatur, grader

Isolergrad, dm

Figur 1: Temperatur på vinden vid olika isolergrad i bjälklaget. Temperaturer inne och ute är 20 respektive -5 °C. har en väl beprövad, traditionell konstruktion blivit en riskkonstruktion? Gamla erfarenheter ställs på ända när ventilationen av vinden, som ju brukar vara en säkerhetsåtgärd för att undvika skador, under vissa förhållanden tillför fukt och ökar risken för skador nämligen under klara, kalla nätter då taket kyls ner av utstrålningen mot himlen. Riskerna för skador i vindsutrymmet ökar ju mera värmeisolering som bjälklaget får, se beräkningarna nedan. Då kan man inte bara hänvisa till gammal beprövad byggteknik – den gällde för helt andra förutsättningar. För takens del behöver nya konstruktioner utvecklas för energisnåla, välisolerade hus. Även dagens standard för isolering av tak innebär att konstruktionen är i riskzonen. Redan med normal isolering är uteluftventilerade vindar och parallelltak

I dörren monteras en fläkt som kan blåsa in eller suga ut luft ur huset. Luftmängden som krävs för att skapa ett visst tryck är ett mått på husets täthet. Bygg & teknik 5/08

Ventilationens effekt Fuktupptagning, g/m3

Klimat på vinden

Relativ fuktighet, %

Klimat på vinden

Isolergrad, dm

Figur 2: Relativ fuktighet på vinden vid olika isolergrad i bjälklaget. Temperaturer inne och ute är 20 respektive -5 °C och relativa fuktigheten ute är 95 procent.

riskkonstruktioner. Detta visas i följande exempel. Beräkning av temperatur och relativ fuktighet på vinden I beräkningen visas effekten av värmetillförsel från bostaden upp till vinden. Ju bättre isolerat bjälklag desto mindre uppvärmning av vinden. Följande förutsättningar gäller för exemplet: Innetemperatur 20 °C. Utetemperatur -5 °C och relativ fuktighet 95 procent. I tabell 1 visas hur vindens klimat ändras med ökande isolergrad. Dessutom visas hur fuktupptagningen hos ventilationsluften ändras. Ju kallare på vinden desto mindre möjlighet för ventilationsluften att föra bort fukt. I exemplet visas hur förhållandena på vinden förändras när man förändrar isolergraden från ett dåligt isolerat bjälklag (100 mm) till ett extremt välisolerat bjälklag (700 mm). Följande figurer visar tydligt vad som händer: Resultaten av beräkningen visar att klimatet på vinden försämras när isolergraden ökar och att försämringen är snabbast i början. Redan med de isolergrader som idag är vanliga (300 till 500 mm) är risken för fuktskador stor i uteluftventilerade vindar. En ytterligare ökning av isolermängden gör

Isolergrad, dm

Figur 3: Fuktupptagning hos ventilationsluften vid olika isolergrad i bjälklaget. Temperaturer inne och ute är 20 respektive -5 °C och relativa fuktigheten ute är 95 procent.

visserligen vinden något mera känslig, men risken för skador finns redan tidigare.

Krav på kvalitetssäkring i energisnåla hus

Ett byggprojekt som ska uppfylla högt ställda krav på energihushållning måste ha väl genomtänkta konstruktioner och måste utföras på ett säkert sätt. Slarvar man med isolering och lufttätning missar man energimålen och ökar även risken för fuktskador. I projekt som har genomförts med gott resultat, det vill säga där man i efterhand har följt upp att man har nått kraven på energihushållning, har man varit mycket noggrann i arbetsutförandet och man har haft en omfattande kontrollplan för att säkerställa alla funktioner. Det går inte att bygga ett passivhus som klarar kraven om man inte kvalitetssäkrar hela processen. Det innebär att konstruktioner och materialval är väl genomtänkta och att samtliga aktörer måste utbildas och informeras om de speciella förhållanden som gäller samt att kontrollplaner läggs upp och att egenkontroll genomförs. I en byggnad som når upp till ställda krav är täthetsmåttet även ett mått på kvaliteten i övrigt arbete. För att lyckas bygga energisnåla hus förutsätts att kompetensen och kvaliteten i byggandet höjs.

Tabell 1: Temperatur och relativ fuktighet på en vind samt ventilationens förmåga att föra bort fukt. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Isolermängd Temperatur Relativ fuktighet Fuktupptagning mm °C % g/m3 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 100 -1,9 74 1,08 200 -3,3 83 0,64 300 -3,9 87 0,46 400 -4,2 89 0,38 500 -4,3 90 0,34 600 -4,4 91 0,32 700 -4,5 91 0,29

13


Med hjälp av IR-kamera kan man kontrollera büde isolerutfÜrande och lufttäthet. Om man mäter vid invändigt underttryck är det lätt att se var det läcker.

Eftersom väl isolerade konstruktioner är känsliga fÜr fel och brister kan man fÜrutsätta att risken fÜr düligt arbete och därmed fuktskador minskar om man bygger och nür hÜgt ställda krav, till exempel de som gäller fÜr passivhus.

Inbyggd fukt

Fukt kan tillfÜras i form av nederbÜrd under byggskedet. Detta är aldrig acceptabelt. Känsliga material ska skyddas och arbetsplatsen väderskyddas. Detta är sär-

Där man har indikerat luftläckage med IR-kameran mäter man sedan upp luftflÜdet.

skilt viktigt vid bygge av energisnüla hus. Även den fukt som binds i material som lagrats utomhus men under tak kan under vissa fÜrhüllanden ställa till problem. Om fuktigt material byggs in i en väl isolerad och tät konstruktion für fukten svürt att torka vilket kan leda till püväxt av mikroorganismer. Välisolerade konstruktionen är inte fÜrlütande pü samma som sämre isolerade. Det betyder att man inte kan acceptera fukt vare sig under bygget eller senare.

Sammanfattning

Att bygga energisnĂĽlt innebär allmänt sett en viss Ăśkad risk fĂśr fuktskador. Ju mer energisnĂĽlt desto stĂśrre risk. Samtidigt innebär den noggrannhet och kvalitet som krävs fĂśr att nĂĽ mĂĽlen att detaljer utfĂśrs noga och att fel undviks. Sammantaget innebär detta, enligt min uppfattning, att risken fĂśr fuktskador inte är särskilt mycket stĂśrre i ett passivhus än i ett normalisolerat hus. â–

Vi sätter värde pü en god bouquet Hus ska lukta bra. Annars är nügot fel.

'RANABGOLVREGELSYSTEM

&ĂšRMILJĂšVĂŠNLIGAOCHBEHAGLIGAGOLVMEDGODA LJUDEGENSKAPERIBOSTĂŠDER SKOLOR KONTOR OCHOFFENTLIGALOKALER

s 'RANABUNDERGOLVSYSTEMĂŠRTESTAT OCHCERTIlERATAV3VERIGES0ROVNING OCH&ORSKNINGSINSTITUT s 'RANAB SYSTEMETGERENEFFEKTIV STEG OCHLUFTLJUDSISOLERING s 'RANAB SYSTEMETĂŠRHELTFORMSTABILT AVOORGANISKTMATERIALOCHPĂŒVERKAS EJAVFUKTOCHTEMPERATURVĂŠXLINGAR

Münga ürs erfarenhet av fuktutredningar, skadebesiktningar och saneringar har gett Ocab näsa fÜr kloka lÜsningar. Vid en skada räddar vi büde tid och värden. Vi finns nära dig pü ett 30-tal orter Üver hela landet.

Kontakta oss, du ocksĂĽ! 0771-60 60 10 Se www.ocab.se fĂśr telefonnummer till ditt lokala Ocab-kontor.

"ESTĂŠLL'RANAB BROSCHYREN "YGG OCH-ILJĂšTEKNIK'2!.!"!" 0/"OX3 6ĂŒRGĂŒRDA3WEDEN 4EL   &AX    EPOST GRANABSEWWWGRANABSE

14

Bygg & teknik 5/08


Nu byggs även förskolor, skolor och äldreboenden som passivhus Sedan de första passivhusen i Sverige byggdes i Lindås 2001 har utvecklingen tagit stor fart, något som kan följas både via Forum för energieffektiva byggnader (Feby) och Passivhuscentrum. Hittills har det dock nästan enbart handlat om bostäder, och det är endast från bostäder som det hittills finns någon erfarenhet från utförda och ”bebodda” projekt att hämta. Nu växer dock intresset för att utforma byggnader för andra ändamål som passivhus, främst inom områdena förskolor, skolor och äldreboenden. Detta leder till nya frågeställningar och nya utmaningar att hantera: Hur kan den gällande passivhusdefinitionen (som är utformad för bostäder) tillämpas vid projektering av andra verksamheter? Kan man få kalla de projekt som nu uppförs för passivhus? Vilka funktionskrav skiljer gentemot bostadsfallet för till exempel belysning, akustik, brandfrågor och tillgänglighet, och hur påverkar dessa möjligheterna till utformning av passivhus? Vilka energieffektiva produkter och komponenter finns att tillgå för de lite tuffare funktionskrav som ofta gäller i lokaler? Frågorna är i dagsläget fler än svaren. Kanske borde vi hämta hem mer erfarenhet från andra länder, där man kommit längre i utvecklingen? Där finns kanske bättre anpassade komponenter att hämta. Det kan dock vara svårt att föra över koncepten rakt av, för det finns säkert en del förutsättningar som skiljer och dessa måste analyseras. Vi borde i vissa avseenden ha ett bra utgångsläge att på egen hand utforma bra lösningar, eftersom vi troligen har en större vana att hantera vis-

Artikelförfattare är Helena BülowHübe, tekn dr, Byggprojektering, Tyréns AB, Malmö. Bygg & teknik 5/08

sa installationsfrågor som till exempel hur balanserad ventilation bäst utformas, eftersom erfarenheter kan hämtas från normala projekt. Den stora skillnaden här är när man försöker värma med övertempererad luft. Många anser att projektera och att bygga passivhus ställer högre krav än i en normal byggprocess. Detta måste man få beställarna att inse. Men det är en rolig utmaning att ge sig in på för alla inblandade. I denna artikel vill jag belysa en huvudfrågeställning som dykt upp vid projekteringen av tre olika projekt, samtliga med ambitionen att bli passivhus. Det är just om dessa verkligen kan få kallas passivhus. Det första är förskolan Stadsskogen i Alingsås, det andra är äldreboendet Bokliden i Mörarp, Helsingborgs kommun, och det tredje är Flexibla huset i Annestad, en byggnad i Malmö Stad som byggs för att enkelt kunna skifta verksamhet från förskola till skola och/eller äldreboende. Alla hus är under uppförande, men i olika skeden. Stadsskogen är just färdigställd, Bokliden inflyttas under oktober 2008 och för Flexibla huset ska inflyttning ske strax före jul 2008. Det finns därför ingen erfarenhet från driften ännu, utan endast från simuleringar från projekteringsskedet. Trots att det bara finns passivhuskrav för bostadshus, har målet för projekten ändå varit att uppfylla dessa krav. Samtliga hus har utformats med en klimatskärm som motsvarar andra passivhusprojekt i Sverige men det har ändå visat sig svårt att klara effektkraven för passivhus, vilket redovisas mer ingående längre ner i artikeln. Ett av de viktigaste skälen till detta visar sig vara en ofördelaktig geometri, alla hus är enplanshus. Detta är ju normalfallet för förskolor eftersom man har ett starkt önskemål om att undvika fallrisker i trappor för de små barn som vistas där. Detta ger stora ytor gentemot

omgivningen i förhållande till den yta som kan brukas. Även äldreboendet är ett enplanshus, och i detta fallet beror det på att det rör sig om en tillbyggnad till ett befintligt äldreboende i ett plan, och man har velat behålla samma formspråk i den nya vingen. Utformningen av de tre projekten är likartad. Alla är mer eller mindre uppförda som enplanshus, med liknande utformning av ytterväggar, tak och grund. Byggnaderna grundläggs med betongpatta på mark, medan resten av stommen är av stål eller trä med förhållandevis liten värmetröghet. Sammanfattande data på klimatskalet och ställda täthetskrav framgår av tabell 1. Här visas även kvoten mellan omslutande och uppvärmd yta, Aom/Atemp. Värmedistributionen är olika i samtliga hus, Stadsskogen värms med luft, Bokliden värms delvis med luft (genom något undertempererad tilluft) och resterande värmebehov fördelas ut med en liten radiator i varje lägenhet medan Flexibla huset får komplementvärme från ett golvvärmesystem. Ingen byggnad klarar enligt dynamiska simuleringar ett effektbehov på 10 W/m2, utan ligger mellan 12 till 24 W/m2 med rätt stor osäkerhet i varje värde. Detta beror på att internlasterna som använts vid simuleringarna varierats i olika körningar, i olika försök att gissa hur den framtida verksamheten kommer att fungera, det vill säga hur mycket värme den avger. Innetemperaturer har också varit olika. Projekterade ventilationsflöden har använts. Utanför verksamhetstiden är flödena låga, eventuellt stängs fläktarna helt. Några beräkningsförutsättningar för ventilation och internlaster har sammanfattats i tabell 2 på nästa sida.

Effektkravet viktigast

Av de olika kriterier som ett passivhus ska uppfylla brukar värmeeffektbehovet anges som det allra viktigaste. För bostä-

Tabell 1: Jämförelse av genomsnittlig värmegenomgångskoefficient, fönsterandel, geometriskt mått Aom/Atemp samt täthetskrav på projekterad byggnad. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Um Fönsteryta Aom/Atemp Täthetskrav (W/m2K) (% Atemp) (-) (l/s,m2 Aom vid 50 Pa) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Stadsskogen (F) 0,17* 20* 3,4* 0,25 (uppmätt 0,21–0,28) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Bokliden (Ä) 0,14 14 2,5 0,25 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Flexibla huset (F/S/Ä) 0,16 17 2,9 0,25 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– * Redovisade värden avser endast en avdelning.

15


Tabell 2: Projekterade friskluftsflöden i l/s, m2 BRA, antagen temperaturverkningsgrad för värmeåtervinningen, börtemperatur rum i vinterfallet, samt internlast med fördelning under låglastfall, höglastfall samt snitt över dygn. Förskola (F), skola (S) och äldreboende (Ä). ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Friskluftflöde Temperatur- Börtemp Internlast dagtid verkningsgrad inneluft, min/max/medel (%) vinter (°C) (W/m2) (l/s m2 Atemp) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 1,73* 80 22 0,8/20/6,6* Stadsskogen (F) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 0,74 81 23 4,3/10/7,9 Bokliden (Ä) (2,9/11/6,0) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Flexibla huset (F) 1,23–2,07 80 21 0/12,8/3,5 (S) 1,23–2,07 80 21 Ej ber. (Ä) 0,94–1,29 80 23 3,9/11,8/6,9 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– * Redovisade värden avser endast en avdelning.

der gäller att den maximalt avgivna värmeeffekten vid dimensionerande utetemperatur ska begränsas till 10 W/m2 uppvärmd yta för klimatzon söder och till 14 W/m2 för klimatzon norr, det vill säga följande BBR12:s klimatindelning (Feby, 2007). Implicit är kravet ställt så att det ska vara möjligt att värma husen med luft, utan att använda återluft eller att öka luftflödena utöver de hygieniska riktvärdena som byggnaden normalt sett hade projekterats för. Själva nyckeln eller poängen med passivhusen är ju att det ska vara möjligt att kunna plocka bort det traditionella värmesystemet och den insparade investeringskostnaden kan istället läggas på att öka isoleringen. Eftersom luft är en dålig värmebärare, innebär detta effektkrav att extremt tuffa krav i sin tur måste ställas på husets isolernivå och lufttäthet. Av bland annat komfortskäl önskar man alltid ha balanserad ventilation i passivhus. Det som krävs är värmeåtervinning med hög verkningsgrad samt eventuellt ett lite större värmebatteri än som normalt hade varit fallet. Värmebatteriets funktion är att se till att tilluftstemperaturen alltid blir komfortabel så att drag och kallras från donen undviks. Normalt sett är det mycket få timmar på året som det behöver tas i bruk, det är bara vid extremt kallt väder som temperaturhöjningen efter värmeåtervinningen inte ger önskad tilluftstemperatur. Det är detta värmebatteri som också utnyttjas som värmekälla i passivhusen. Det finns ett tilläggskrav som innebär att tilluftstemperaturen ska begränsas till 52 grader då den lämnar tillluftsdonet. Observera att värmebatteriet kan kopplas antingen till el eller till värmevatten, och på det sättet kan man styra

vilket energislag huset ska värmas med, för det lilla värmebehov som trots allt återstår. Effektkravet för passivhus är från början framtaget för ett ventilationsflöde på cirka 0,5 luftomsättningar per timme. Detta motsvarar ganska väl BBR:s minimikrav på uteluftsflöde om 0,35 l/s m2 uppvärmd yta, åtminstone för lite större bostäder. För mindre lägenheter är dock flödena vanligen avsevärt högre och där är det funktionerna i rummen som avgör flödet. Riktlinjer för luftflöden anges i olika rekommendationer och handböcker, till exempel i R1:an (R1, 2006). Högre flöden gör det inte lättare att klara effektkravet, tvärtemot eftersom mer uteluft måste värmas. Däremot kan värmen föras fram med en lägre inblåsningstemperatur. Lokaler som förskolor och skolor har en mycket hög personbelastning under verksamhetstiden, och här är det främst antalet personer i lokalen som blir avgörande för ventilationsflödet. Exemplen i artikeln visar att projekterade flöden är väsentligt högre än BBR:s minimikrav, även i snitt under dygnet. Detta bidrar också till att husens effektbehov ökar.

Stationär värmeeffektanalys för enkel byggnadsform

De tre verkliga exemplen nedan visar sig alltså alla ha mer eller mindre svårt att klara maxeffektbehoven. Kan man därför alls konstruera en förskola eller skola som passivhus? De tre projekten skiljer sig åt på många sätt, både arkitektoniskt och inte minst har energiberäkningarna utförts för olika tänkta driftförhållanden, vilket gör det svårt att jämföra dem rätt upp och ner och även gentemot passiv-

Figur 1: Principiell volymstudie av ett hus på 1 000 m2 med bredd 12 m fördelad på ett respektive två plan. 16

husdefinitionen. Vi har konstaterat att förskolor vanligen byggs som enplansbyggnader för att skapa god tillgänglighet för små barn. För skolor och äldreboenden är det vanligare att se byggnader uppförda i två eller flera plan. För att bättre svara på frågan är det därför intressant att göra lite mer generella beräkningar av maxeffektbehov för några mycket enkla byggnadskroppar i ett eller två plan, där även inverkan av olika fönsterandel och olika isolerförmåga för fönstren studeras. Genom att göra en enkel transmissions- och ventilationsförlustberäkning och därefter göra en stationär effektanalys utan hänsyn till värmelagring kan värmeeffektbehovet enkelt beräknas. Den isolerade byggnadskroppen utformades på allra enklaste vis, som en skokartong. Då man väljer att fördela ytan på ett plan blir naturligtvis förlusterna från huset större än om man väljer att utforma det som ett tvåplanshus. Om vi utgår från en uppvärmd yta på 1 000 m2, det vill säga i samma storleksordning som de två redovisade förskolorna nedan, och väljer en rumsbredd på 12 meter blir huset drygt 83 meter långt om det utförs i ett plan. För ett tvåplanshus blir det förstås bara hälften så långt, se figur 1. Vägghöjd hos klimatskärmen valdes till 2,7 meter, vilket är ett minimikrav för skolor. Detta ger att Aom/Atemp blir 2,5 för enplanshuset och 1,6 för tvåplanshuset. Hade rumshöjden istället varit 4 meter (snittet för Stadsskogen) hade Aom/Atemp blivit 2,8 för enplanshuset respektive 1,9 för tvåplanshuset. I övrigt användes randvillkoren ur passivhusdefinitionen som beskrivs ovan, samt ett minimiflöde på ventilationen om 0,35 l/s,m2, vilket är alldeles för lågt för verksamheter som skolor och förskolor dagtid, men som kan vara relevant för nattfallet, då det största effektbehovet vanligen inträffar. Verkningsgraden antogs till 85 procent och läckageflödet till cirka 0,05 oms/h. Vid beräkningen av maxeffektbehovet anger passivhusdefinitionen att följande randvillkor ska gälla; en dimensionerande innetemperatur på 20 °C, en dimensionerande vinterutetemperatur (DUT) beräknad enligt svensk standard SS0243102 avseende DUT20, och att frivärme från apparater och personer (internlast) på max 4 W/m2 får tillgodoräknas. Soltillskott ska ej medräknas (Feby, 2007). I passivhusdefinitionen finns en tabell över dimensionerande vinterutetemperatur för några olika orter för en byggnad med en tidskonstant på 300 timmar. Detta kan lätt förleda en att tro att denna tidskonstant gäller för alla passivhus. Den tjocka isoleringen gör nämligen att passivhus beter sig som ganska tunga hus. Men de kanske inte är så tunga som motsvaras av tidskonstanten 300 timmar, och det är på tal att ändra i definitionen (Jansson, 2008). På grund av att den dimensionerande vinterutetemperaturen alltså variBygg & teknik 5/08


Säkra lösningar för dina kakel- och klinkerprojekt PCI erbjuder dig trygga och beprövade lösningar för dina projekt med keramiska plattor och natursten.

Våtrum – PCI VG2007 Godkänt tätskikt med hög ångtäthet, 3,13 miljon s/m. Alltid rätt tjocklek på tätskiktet, snabbt montage. Uppfyller Boverkets och Byggkeramikrådets krav. – utför säkra våtrum med PCI VG2007

Offentliga golv – PCI G4000 Med special fästmassan PCI Nanoflott flex och fogmassan PCI Megafug ligger plattorna säkert och risken för att plattor lossnar eller spricker minimeras. – lägg problemfria golv med PCI G4000

Bassänger – PCI 8000 PCI:s system har gjort oss till både Nordens och Tysklands mest framgångsrika leverantör av tätskikt, fäst- och fogmassor till badanläggningar. – kontakta oss för en närmare presentation

Natursten – PCI Carra system Natursten är känslig för missfärgning från fäst- och fogmassan och stenen kan deformeras. PCI Carra produkter är specialutvecklade för problemfri läggning av natursten. – läs mer i broschyren på vår hemsida

PCI leder utvecklingen av tätskikt, fäst- och fogmassor och är marknadsledare i Tyskland.

BASF Construction Chemicals Sweden AB · Box 7144 · 402 33 Göteborg Telefon: 031-26 84 60 · Fax: 031-26 84 80 · info@pci-sverige.com · www.pci-sverige.com


erar med büde tidskonstant och ort valde jag att i beräkningarna istället utgü frün ett antal olika dimensionerande utetemperaturer, och därifrün räkna ut byggnadens effektbehov fÜr ett antal olika geometrier. Dimensionerande marktemperatur valdes till 15 °C hÜgre än respektive dimensionerande vinterutetemperatur fÜr luften. Pü detta sätt blir det mÜjligt att avläsa vilken fÜnsterandel och U-värde som krävs fÜr att klara ett visst effektbehov fÜr nügra olika värden pü dimensionerande vinterutetemperatur. Detta gÜr resultaten mer generaliserbara och tydligare att fÜrstü. Tvü fÜnsterandelar studerades, 15 procent respektive 25 procent av den uppvärmda golvarean. Den mindre fÜnsterandelen kan betraktas som en form av nedre gränsvärde med hänsyn till dagsljustillgüng i lokalen medan 25 procent für anses hÜgt med hänsyn till risken fÜr Üvertemperaturer. U-värdet pü fÜnstret varierades mellan 0,7 W/m2K (som är kravet fÜr passivhus i Tyskland) och 0,9 W/m2K som är bland det bästa som hittills har gütt att fü fÜr svenska fÜnster. Det som skiljer mellan dessa fÜnster är främst isoleringen av karmdelen, medan glasdelen i bägge fall ofta hüller ungefär samma U-värde. Väggen gavs ett U-värde pü 0,1, tak fick 0,09, platta pü mark fick 0,11 respektive 0,09 (yttre och inre randzon) och dÜrrar gavs U-värdet 1,0 W/m2K. KÜldbryggor pü omkring 15 procent lades schablon-

Figur 2: Procentuell fÜrdelning av ytor fÜr tvüplanshuset med 25 procent fÜnsterandel samt fÜrdelning av transmissionsfÜrluster fÜr samma hus med Uvärde 0,7 W/m2K fÜr fÜnstren. mässigt till; 50 W/K fÜr enplanshuset och 40 W/K fÜr tvüplanshuset. Trots fÜnstrens utveckling mot lägre U-värden är det fortfarande dessa som kraftigt dominerar transmissionsfÜrlusterna. Detta framgür tydligt i figur 2, där ytfÜrdelningen respektive fÜrdelningen av transmissionsfÜrlusterna jämfÜrs fÜr tvüplanshuset med 25 procent fÜnsterandel och U-värde 0,7

pü fÜnstren. Trots det lüga U-värdet utgÜr transmissionsfÜrlusterna genom fÜnstren cirka hälften av alla fÜrluster, även om deras andel bara uppgür till 15 procent klimatskalets yta. De beräknade effektbehoven visas i figur 4. Ur diagrammen kan man avläsa vilken fÜnsterandel som kan accepteras utifrün en given dimensionerande utetem-

-!34%2"/!2$š &ž2ÂŹ6Âą425-ÂŹ/#(ÂŹ"2!.$3+9$$ .ĂŠRĂĽDUĂĽANVĂŠNDERĂĽ-ASTERBOARDšüKANĂĽDUĂĽKĂŠNNAĂĽDIGĂĽSĂŠKERĂĽOCHĂĽTRYGGĂĽ 3KIVANĂĽUPPFYLLERĂĽBLAĂĽKRAVETĂĽPĂŒĂĽETTĂĽFUKTTĂŒLIGTĂĽUNDERLAGĂĽIĂĽVĂŒTRUMĂĽĂĽ $ENĂĽĂŠRĂĽTILLVERKADĂĽAVĂĽKALCIUMSILIKAT ĂĽSOMĂĽINTEĂĽBARAĂĽĂŠRĂĽFUKTBESTĂŠNDIGTĂĽ UTANĂĽĂŠVENĂĽOBRĂŠNNBART ĂĽLJUDISOLERANDEĂĽSAMTĂĽEMISSIONSFRITTĂĽFĂ™RĂĽ ALLERGIKĂŠNSLIGAĂĽMILJĂ™ERĂĽ !NVĂŠNDSĂĽFĂ™RUTOMĂĽSOMĂĽUNDERLAGĂĽFĂ™RĂĽKAKELĂĽIĂĽVĂŒTRUMĂĽĂŠVENĂĽIĂĽBRANDAV SKILJANDEĂĽVĂŠGGARĂĽUPPĂĽTILLĂĽKLASSĂĽ%)ĂĽĂĽLĂŠMPLIGĂĽFĂ™RĂĽLĂŠGENHETSSKILJANDEĂĽ VĂŒTRUMSVĂŠGGARĂĽELLERĂĽBRANDKLASSADEĂĽVĂŠGGARĂĽIĂĽGARAGE ĂĽSOPRUMĂĽETC ĂĽ ELLERĂĽSOMĂĽSKYDDSSKIVAĂĽBAKOMĂĽBASTUAGGREGATĂĽELLERĂĽBRASKAMIN

$RAĂĽNYTTAĂĽAVĂĽEXPERTENĂĽPĂŒĂĽFĂ™REBYGGANDEĂĽBRANDSKYDD 0ROMATĂĽĂŠRĂĽSPECIALISTERĂĽPĂŒĂĽFĂ™REBYGGANDEĂĽPASSIVTĂĽBRANDSKYDDĂĽMEDĂĽKUNSKAPĂĽOMĂĽLOKALAĂĽBESTĂŠMMELSERĂĽOCHĂĽ BYGGNADSTRADITIONERĂĽ$ETTAĂĽGERĂĽDENĂĽDENĂĽMESTĂĽKOSTNADSEFFEKTIVAĂĽOCHĂĽKONKURRENSKRAFTIGAĂĽLĂ™SNINGENĂĽPĂŒĂĽJUSTĂĽĂĽ DITTĂĽPROBLEMĂĽ&Ă™RĂĽMERĂĽINFORMATION ĂĽSEĂĽWWWPROMAT NORDICCOMĂĽTELĂĽ ĂĽELLERĂĽKONTAKTAĂĽVĂŒRĂĽĂĽ REPRESENTANTĂĽIĂĽ3VERIGEĂĽ+ARLĂĽ,JUNGBERGĂĽĂĽ#OĂĽ!"ĂĽWWWLJUNGBERGSE

18

Bygg & teknik 5/08


DUT så låg som -12 °C för U-värde 0,9 på fönstren (fönsterandel max 18 procent). Byter man till Uf lika med 0,7 klarar man DUT -14 °C (fönsterandel max cirka 19 procent). För att få tillåta högre effektbehov får man hänvisa till kraven för norra Sverige.

Tre praktikfall: Förskolan Stadsskogen i Alingsås

Figur 3: Specifika transmissionsförluster för de olika kombinationerna av fönsterytor och U-värden. peratur, byggnadsform och U-värde för fönster, Uf. Här kan man se att det är nästan omöjligt att uppfylla passivhuskraven för en enplansbyggnad med U-värde 0,9 på fönstren, såvida fönsterarean inte understiger 16 procent. Med U-värde 0,7 klarar man kriteriet på 10 W/m2 om fönsterandelen uppgår till max 21 procent för 2

2

2

2

DUT -8 °C, vilket motsvarar orter som Göteborg, Ronneby och Kalmar om tidskonstanten är 300 timmar. För orter med lägre dimensionerande utetemperatur klarar man knappt inte ett enplanshus i något av de studerade fallen. Tvåplanshuset är mera gynnsamt, och man kan klara passivhuskriteriet för södra Sverige för en 2

2

2

2

Figur 4: Beräknat värmeeffektbehov för 20 graders innetemperatur, internlast 4 W/m2 och min. flöde 0,35 l/s m2 med 80 procent verkningsgrad för olika byggnadsform och U-värde på fönstren samt för olika dimensionerande vinterutetemperatur. Bygg & teknik 5/08

Det kommunala förvaltningsbolaget i Alingsås, FABS AB genom Guido Hjortheimer står som beställare för Sveriges första förskola byggd enligt passivhusprincipen. Egentligen är det Barn- och ungdomsförvaltningen i Alingsås kommun som vågat sig på att beställa en passivhusförskola. Förskolan ska hysa 90 barn fördelat på fem avdelningar och uppförs i den nya stadsdelen Stadsskogen. Förskolan är på 937 m2 och innehåller förutom de fem avdelningarna ett mottagningskök och mindre personalutrymmen. Verksamheten kommer att starta i juni 2008. Projekteringen genomfördes under hösten 2006 medan spaden sattes i jorden under våren 2007. Byggnaden har en planform som ett T och är huvudsakligen uppförd i ett plan. Sidovingarna och mittskeppet har pulpettak. Då taklutningen är längs mittskeppets längdriktning skapas utrymme för en mindre övervåning, där personalutrymmen och fläktrum placerats. Sidovingarna utförs som fullisolerade byggnader, sammanlänkande till mittskeppet med ouppvärmda vindfång. Varje avdelning har entré via kallt vindfång, se figur 5 på nästa sida. Huset projekterades dock inte för att bli ett passivhus utan detta beslut kom ganska sent in i projekteringen. Det är möjligt att huset hade fått en annan form om passivhuskravet hade varit med från början (Hallberg, 2008). Klimatskal och täthet. Huset projekterades med följande U-värden i klimatskalet; väggar utförs med U-värde 0,1 W/m2K, tak med 0,09, golv i medeltal cirka 0,11 och fönster med U-värde på 1,0 W/m2K (för hela fönstret inklusive karm och båge). Den genomsnittliga värmegenomgångskoefficienten för klimatskalet, Um är 0,17 W/m2K. Alla detaljer har antagits kunna utformas i stort sett utan köldbryggor. Fönsterytan utgör cirka 20 procent av golvytan för en avdelning (127 m2). Täthetskravet sattes till 0,25 l/s m2 omslutande yta vid 50 Pa tryckskillnad. Uppföljning genom tryckprovning har utförts och denna visar att kravet i princip har innehållits, då en otäthet på 0,21 till 0,28 l/s,m2 Aom är det som uppmätts. Rumshöjden varierar invändigt mellan 2,7 m och 3,95 m, se figur 6. Detta mått är dock endast upp till undertaket. De isolerade ytterväggarna är 3,1 m i låga änden och 4,9 m i den höga. Den varierande rumshöjden beror på pulpettaket som är uppbyggt av takbalkar med mellanliggande isolering. Den omslutande ytan 19


Figur 5: (t v) Förskolan Stadsskogen ritad av Glantz arkitektstudio genom Maria Hallberg. Vy av energiberäkningsmodell för del av byggnad (en avdelning) från Derob-LTH (t h).

mot ute i förhållande till uppvärmd yta (Aom/Atemp) blir därmed ganska stor, cirka 3,4. På detta sätt får man även ett byggsystem som är relativt enkelt att få lufttätt, samtidigt som installationerna kan dras innanför klimatskärmen och akustikkraven kan lösas med hjälp av nedpendlade undertak. Den lägsta rumshöjden 2,7 meter kommer från BBR:s krav för rumshöjd enligt kap 3:11: ”I undervisningslokaler och andra lokaler avsedda för ett större antal personer ska rumshöjden vara minst 2,70 meter” (BBR 12). Uppvärmning och ventilation. Ventilationsflödet för en avdelning är projekterat till 220 l/s eller 1,73 l/s m2 i tilluft. Detta är nära fem gånger högre än BBR:s minimikrav på 0,35 l/s,m2. Flödet är dimensionerat efter personbelastningen och motsvarar cirka 10 l/s, person. Förskolan får ett centralt luftbehandlingsaggregat med värmeåtervinning med roterande växlare med en antagen temperaturverkningsgrad på minst 80 procent. Uppvärmning sker med hjälp av tilluften. För att spara energi är det vanligt att fläktarna stängs av helt under natten då verksamheten inte är igång. Om huset är luftvärmt innebär en sådan lösning att även värmesystemet stängs av. Under projekteringen diskuterades därför frågan hur värmebehovet kan föras fram nattetid. Intermittent

drift alternativt återluft diskuterades, och det gjordes även studier av hur mycket temperaturen skulle hinna sjunka om fläktarna stängdes under hela natten. Som lösning väljs troligen intermittent drift, men aggregatet är förberett för återluft. Varmvatten värms med fjärrvärme. Huset simulerades i Derob-LTH genom att bygga modeller av huset avdelningsvis. Eftersom innertaket följer yttertakets form gjordes en modell som precis följer husets form, se figur 5. I simuleringarna antogs att flödet nattetid kunde reduceras till 25 procent av dagflödet. En uppskattning av internlasternas storlek och variation under dygnet gjordes utifrån förväntad personbelastning, belysning om max 10 W/m2 och vissa övriga laster. Nattetid sattes internlasten till nära noll (0,8 W/m2). Maxvärdet mitt på dagen är 20 W/m2, varav hälften antas komma från belysningen. Under sommaren antas belysningen vara delvis släckt, vilket ger en något lägre internlast. Derob användes även för att studera inomhustemperaturer, energibehov för uppvärmning samt inblåsningstemperaturer. Energianvändningen för rumsuppvärmning beräknades till strax under 40 kWh/m2år för en förskoleavdelning på 127 m2 vid en önskad inomhustemperatur om 22 °C. Varmvatten, driftel och verk-

samhetsel tillkommer. Det största värmeeffektbehovet för en avdelning vid normal användning hamnar på cirka 24 W/m2 för 22 °C inne respektive 17 W/m2 om ventilationen stängs av helt. Maxeffekten inträffar på natten för en utetemperatur på -16 °C (klimatfil för Göteborg). En sänkning av innetemperaturen till 20 °C sänker effektbehovet i storleksordningen av drygt 1 W/m2. Med denna utformning når man således inte den traditionella definitionen av ett passivhus, där det maximala behovet av tillförd värme anges till 10 W/m2 (för 20 °C inne). Orsakerna är dels den höga rumshöjden, vilket ger en stor uppvärmd volym i förhållande till golvarean, dels att internlasterna är så ojämnt fördelade och nästan obefintliga nattetid då man inte heller har solstrålning att tillgå. Eftersom man dagtid har betydligt högre ventilationsflöde än för en bostad visade studierna att luftflödet dagtid var fullt tillräckligt för att värma även en tom lokal (utan internlast) under en kall vinterperiod. Situationen under nattetid var dock mer oroande och specialstuderades därför. Om flödet nattetid reduceras till 55 l/s (25 procent av dagflödet) och inblåsningstemperaturen samtidigt ska begränsas till 52 °C (enligt passivhusdefinitionen) blev den största värmeeffekt som

Figur 6: Sektion genom sidovinge vid taklanternin samt fasad av huvudskeppet.

20

Bygg & teknik 5/08


Bästa valet för att dämpa buller!

Pilkington Optiphon™ Vårt bullerdämpande glas Pilkington Optilam Phon har nu bytt namn till Pilkington Optiphon. Det är bästa valet när du vill släppa in ljus men stänga ute oönskat och störande buller, från t.ex. vägtrafik, tåg eller flyg, fabriker eller kanske nattklubbar och diskotek. Pilkington Optiphon är ett laminerat glas med en speciell folie som ger mycket god ljuddämpning och höga Rw-värden jämfört med vanligt laminerat glas. Den fördelen kan du omsätta i högre ljuddämpning eller i en tunnare och lättare konstruktion. Det fungerar även som säkerhetsglas och uppfyller kraven i motståndsklass SS EN 12600 för att undvika personskador. Glaset kan kombineras med andra funktionsglas, t.ex. solskyddsglas, energisparglas eller självrengörande glas för att ytterligare förbättra konstruktionens prestanda. För mer information: ring 035-15 30 00 eller besök www.pilkington.se.

Bygg & teknik 5/08

Ljud-halvA4.indd 1

2008-06-23 15:09:10

21


kunde tillföras nattetid cirka 2,3 kW eller 18 W/m2. Med denna maxeffekt införd i simuleringen kan dock lufttemperaturen i lokalen sjunka från önskade 22 °C till strax under 20 °C på morgonen, vilket dock kunde accepteras eftersom det rörde sig om mycket få timmar. Om ett tjugofemprocentigt flöde är svårt att realisera i praktiken kan intermittent drift under riktigt kalla perioder vara ett alternativ.

Äldreboendet Bokliden i Helsingborg

I Helsingborgs kommun genomförs just nu en tillbyggnad av ett befintligt äldreboende i Mörarp, ett mindre samhälle utanför Helsingborgs Stad. Bokliden innehåller idag 31 stycken bostäder för äldre. Det är en väl fungerande anläggning med samlingsrum, kök, personalrum, konferensrum med mera. Den behöver dock utökas. Den nya delen kommer att innehålla 13 stycken lägenheter om 35 kvadratmeter vardera, plus gemensamma ytor såsom matsal, vardagsrum och servicefunktioner som mindre tvättoch städutrymmen samt fläktrum. Tillbyggnaden är en ganska låg T-formad vinge i ett plan med en total yta om 670 m2 BRA och utförs i passivhusteknik. Inflyttning är planerad till oktober 2008. Kärnfastigheter genom Bengt O Andersson är beställare. Klimatskal och täthet. Huset projekterades med följande U-värden i klimatskalet; väggar utförs med U-värde 0,11 W/m2K, tak med 0,07, golv i medeltal cirka 0,10. Fönstren har U-värde 0,9 W/m2K (för hela fönstret inklusive karm och båge), utom för ett par mindre brandklassade fönster, där U-värdet endast är cirka 1,8 W/m2K. I genomsnitt är Um cirka 0,14 W/m2K. Fönsterytan utgör cirka 14 procent av golvytan. Denna byggnad är avsevärt lägre än de andra två, rumshöjden är i genomsnitt cirka 2,65 m. Detta märks också på Aom/Atemp som är lägst av de tre exemplen, cirka 2,5. Täthetskravet har

satts till 0,25 l/s m2 vid 50 Pa. Under täthetsarbetena gjordes en förenklad provtryckning, då huset temporärt indelades i två sektioner och sattes under övertryck. Den sektionsvisa provtryckningen gjordes för att kunna gå fram med produktionen på ett rationellare sätt och inte behöva stanna upp med gipsningsarbeten förrän hela huset var lufttätt. När huset är mer färdigställt kommer verifierande provtryckning att göras. Tillbyggnaden uppförs med en trästomme av sammansatta träreglar (samverkansreglar) för att minska köldbryggorna och låglutande takbalkar av limträ (Kerto-balkar). Ett annat viktigt skäl att välja denna stomlösning var också att få en lufttät klimatskärm som var relativt byggvänlig, med få genomföringar av plastfolien. Genom att klimatskärmen och innertaket följer takbalkarnas lutning skapar man också ett litet installationsutrymme i korridortaket, där ventilationskanalerna förläggs, se figur 7. Plastfolien placeras indraget i både väggar och tak. Uppvärmning och ventilation. Varmvatten och värme kommer att produceras i den befintliga anläggningen, där energikällan är naturgas. Fjärrvärme finns inte att tillgå. Anläggningen kommer också att kompletteras med solfångare, som beräknas ge 45 till 50 procent av energibehovet per år för varmvatten för hela anläggningen. Ventilationen i den nya delen utförs med ett nytt centralt FTX-aggregat med kapacitet 500 l/s. Återvinningen sker med roterande värmeväxlare, återvinningsgrad cirka 81 procent. I tilluftskanalen placeras ett vattenburet värmebatteri. Ventilationen styrs så att den ger 0,74 l/s, m2 och cirka 0,37 l/s m2 nattetid eller drygt dubbla BBR kravet dagtid (motsvarar 20 l/s och lägenhet dagtid och 10 l/s, lägenhet nattetid). På grund av högre och individuella temperaturkrav i de olika lägenheterna och temporära krav på högre luftomsättning kommer en liten vattenburen radiator att installeras i varje lägenhet.

Effektbehoven beräknades i DerobLTH för en internlast som varierade mellan 2,9 på natten, 4,3 W/m2 på dagen till som mest 11 W/m2 på kvällen, i snitt 6,2 W/m2. Hörnlägenhetens maxeffektbehov blev då 15,5 W/m2 vid 20 °C och 18,9 W/m2 vid 23 °C som är den önskade innetemperaturen vintertid. För mittlägenheten minskar effektbehovet till cirka 11,9 W/m2 vid 20 °C och till 14,5 W/m2 vid 23 °C inne. Om internlasten sänks kvällstid till i snitt 4 W/m2, påverkas inte maxeffekten, eftersom denna inträffar på natten då internlasten är oförändrat låg. Däremot ökar energibehovet för uppvärmning med 30 procent. Nyare beräkningar för hela tillbyggnaden tyder på att internlasterna kan bli högre än uppskattat, upp mot 8 W/m2 i snitt (Brunbäck & Teinvall, 2008) och i dessa beräkningar klarar man i princip av 10 W/m2 för hela byggnaden, möjligen med undantag för en handfull timmar, vilket borde vara helt acceptabelt. Övriga funktionskrav som påverkat utformningen. Eftersom ett vårdboende ställer krav på att varje lägenhet ska utföras som en egen brandcell, innebär detta vissa saker för ventilationslösningen. Eftersom ventilationsbehovet för varje lägenhet är så litet valdes ett centralt fläktaggregat. För att förhindra brandspridning mellan lägenheter vill man dock kunna stänga av ventilationen rumsvis. Lösningen blev att vid varje lägenhet sätta ett brandspjäll på tilluftskanalen och ett på frånluftskanalen med en gemensam spjällmotor. Vidare blir varje rum delvis en egen klimatzon inom byggnaden, och för att åstadkomma en individuell reglering skulle det krävas värmebatterier i tilluftskanalen vid varje lägenhet. Detta bedömdes som en alltför dyr lösning. Istället valde man att sätta en liten radiator (vattenburet system) i varje lägenhet. Brandkraven medförde att ett par fönster fick utföras med brandklassning. Brandklassning införs till exempel när två

Figur 7: Huvudsektion genom byggnadens klimatskal. (Konstruktör Paragon AB genom Lars-Owe Nygårdh). 22

Bygg & teknik 5/08


fönster i vinkel tillhörande två olika brandceller hamnar för nära varandra. Att U-värdet blir så mycket sämre beror enligt glastillverkarna på att det inte finns några treglasfönster som är brandklassade, utan man är då hänvisad till en tvåglaslösning, vilket ger sämre U-värden. Hade arkitekten varit mer uppmärksam på detta från början, hade man troligen kunnat undvika brandklassning genom att ändra fönsterplaceringen. Akustikkraven, särskilt vad gäller stegljudsöverföring mellan lägenheter, ställde särskilda krav på utformningen av lägenhetsskiljande väggar och speciellt på utformningen av betongplattan under väggarna. I princip finns två lösningar: (1) Efter härdning av betongplattan sågas en slits genom plattan där väggen ska stå. Även den översta av isolerskivorna under plattan ska slitsas. (2) En bred och kraftig vot av betong gjuts under väggen. Lösning 1 innebär att man bryter igenom det lufttäta skikt mot marken som betongen normalt utgör. Detta måste därför eftertätas, till exempel med en gummilist. Risken för radoninträngning från mark borde dessutom öka avsevärt, eftersom det kan vara svårt att få en sådan slits helt gastät. Vidare måste man se till att inga rör gjuts in i betongen, där den ska slitsas. Lösning 2 innebär en dyrare lösning och framför allt en betydligt längre uttorkningstid för betongen. I det aktuella projektet valdes

att slitsa betongplattan under lägenhetsskiljande (icke-bärande) väggar, medan väggen mot korridorer (bärande) utfördes med kraftig vot.

Förskolan Synålen, Flexibla huset, i Malmö

Utanför Bunkeflo, i den snabbt växande stadsdelen Annestad har Stadsfastigheter i Malmö Stad påbörjat byggandet av en förskola i Kv Synålen. Beställarombud är Mikaela Peetre Malthe. Byggnaden är projekterad med flexibilitet som huvudtema, tillsammans med idéer på att göra det till ett passivhus: Flexibiliteten består i att byggnaden relativt enkelt ska kunna byta funktion och även kunna fungera som skola med fyra klassrum eller äldreboende med tio lägenheter. Som förskola kommer byggnaden att ha cirka 70 barn fördelade på fyra avdelningar. Förskolan har även gemensamt lekrum, mottagningskök och personalutrymmen. Ytan är 851 m2 BRA. Klimatskal och täthet. Huset projekterades med följande U-värden i klimatskalet; väggar utförs med U-värde 0,11 W/m2K, tak med 0,09, golv i medeltal cirka 0,09. Fönstren beräknas i genomsnitt ha U-värde 0,95 W/m2K (för hela fönstret). I genomsnitt är Um 0,16 W/m2K. Fönsterytan utgör cirka 17 procent av golvytan. Den omslutande ytan mot ute i förhållande till uppvärmd yta (Aom/Atemp)

är 2,9. Täthetskravet är satt till 0,25 l/s m2 vid 50 Pa. Klimatskalet består av en träregelstomme med fasadbeklädnad av tegel respektive skivor. Byggnaden är utformad som två stycken ”tåglängor” som binds samman av ett något smalare samlingsrum/lekrum, se figur 8 på nästa sida. Huset projekterades först utifrån en huvudidé om att utnyttja enbart takbalkar för bärning och isolering för att ventilationskanalerna ska kunna dras fram i varmt utrymme och för att de i framtiden enkelt ska kunna ändras utan att gå igenom det lufttäta skiktet. Under programskedet hade huset två motstående pulpettak, men under systemhandlingsskedet förändrades det till formen av ett traditionellt sadeltak. Efter systemhandlingsfasen gjordes en byggkostnadskalkyl och i detta skede försökte man pruta bort takbalkarna mot en traditionell fackverkstakstol, främst för att mellanväggarna blev för höga och därmed dyra. Men man hade då inte hela konsekvensbilden klar för sig vad gällde de speciella kraven i detta projekt, till exempel önskan om att förlägga kanaler varmt och minimera antalet genomföringar i tätskiktet. En fackverkstakstol ger inte samma förutsättningar. För att få tillbaka kanalerna innanför klimatskärmen utvecklades därför en hybridlösning av takstolarna. Norra halvan av huset får fackverkstakstol medan den södra halvan

Exempel: • UteluftsDiffusorn Omega med ljuddämpning ända upp över Dn,e,w 50 dB • Ljuddämpande strypinsatser för kanal • Ljuddämpande uteluftintag i vägg

Bygg & teknik 5/08

23


Figur 8: Flexibla huset ritat av White arkitekter genom Charlotte Kristensson och Ola Dellson. Klimatskalets läge har i planen markerats med orange linje.

(som påverkas mest vid byte av verksamhet) får takbalkar. Detta ger tyvärr dubbla genomföringar genom klimatskalet för alla rör och kanaler som ska passera ut från fläktrummet. Först ska de upp genom innertaket på fläktrummet och därefter genom en isolerad stödbensvägg ut i installationsstråket över korridoren. Här hade de absolut varit tekniskt bättre att bibehålla takbalken även på norra delen. Klimatskärmens yta hade dessutom totalt sett blivit mindre. Uppvärmning och ventilation. Huset förses med ett centralt luftbehandlingsaggregat med roterande värmeväxlare med cirka 80 procent verkningsgrad. Ventilationsflödet för hela byggnaden kan kapacitetsregleras i tre steg och är projekterat för 1 050 l/s i grundflöde (1,23 l/s m2) samt 1 760 l/s (2,07 l/s m2) i maxflöde i förskolefallet. Fläktarna stängs nattetid, vilket i medeltal beräknas ge ett uteluftsflöde om 500 l/s eller 0,50 l/s m2. Skolfallet beräknas ge ungefär samma ventilationsbehov. I äldreboendefallet skulle flödena bli lägre, grundflöde cirka 800 l/s och maxflöde cirka 1 100 l/s, dock i snitt cirka 850 l/s (1,0 l/s m2) på grund av nattdrift. Detta är högre än för Bokliden, och 24

förklaras till stor del av att lägenheterna projekterades för betydligt högre flöde, 30 l/s, trots att lägenheterna har samma funktion och storlek. Under systemhandlingsfasen var huset projekterat för luftvärme med ett par zoner med decentraliserade värmebatterier. Detta prutades bort efter den första kalkylen och istället valdes tyvärr en svårreglerad vattenburen golvvärmelösning. Huset ligger i ett område som saknar fjärrvärme, och kommer istället att anslutas till naturgas. Effekten av solavskärmning, fönsterytor och olika verksamheter för energioch inneklimatfrågor studerades i systemhandlingsskedet i Derob-LTH. Dessa studier tydde på maxeffektbehov upp mot 19 till 20 W/m2. Efter bygghandlingsskedet beräknades energianvändningen för förskolefallet med VIP+ till 69 kWh/m2 varav 36 till uppvärmning, 25 till tappvarmvatten, 8 kWh/m2 till fastighetsel (fläktar och pumpar). Därutöver tillkommer verksamhetsel. Vid energibehovsberäkningen antogs internlasten variera mellan 0 på natten och helger, 6,6 W/m2 förmiddag och eftermiddag samt 12,8 W/m2 mitt på dagen. I snitt under en vecka blev internlasten 3,5 W/m2.

Övriga funktionskrav som påverkat utformningen. Under systemhandlingsskedet redovisades planlösning och principiell utformning och förläggning av installationssystem för samtliga tre verksamheter förskola, skola och äldreboende. Under bygghandlingsskedet projekterades byggnaden som en förskola, men ganska långtgående förberedelser har gjorts för att kunna byta verksamhet, främst till äldreboende, vilket är den största förändringen både rumsmässigt och installationsmässigt. Saker som hanterats under projekteringen berör till exempel i viss mån förläggning av brandcellsgränser, men framför allt handlar det om installationer och akustikkrav. Bland annat har avloppskanalernas läge under golv valts med avseende på framtida badrumsplaceringar och även att kunna skapa fall i framtida duschplatser i äldreboendefallet har förberetts. Vad gäller akustikkraven för ljudöverföring mellan lägenheter har man gått så långt att man gjutit kraftiga voter under alla de väggar som kan komma att bli lägenhetsskiljande. Slitsade lösningar har undvikits, vilket hade varit svårt med ingjutna golvvärmeslingor. Bygg & teknik 5/08


TM

-tekniken

”RollsRoyces-klass” men billigare

Grundläggning

Väggar och utfackning

- ingen fukt, lukt eller gas - inga köldbryggor - torrt byggande - snabb byggtid - ingen uttorkning

- ingen fukt - inget mögel - lufttät - god bärighet - lätt att bearbeta

Takterrasser

Yttertak

- låg bygghöjd - bra tillgänglighet - inga köldbryggor - god bärighet - långa spännvidder

- volym- eller plattaelement - bra isoleringsförmåga - överlägsen vattentäthet - bästa brandsäkerhet - bästa hållbarhet

MRD Sälj o Bygg AB Juniskärsvägen 190, 862 91 Kvissleby | Telefon: 060-51 30 65 | mrdab@telia.com

TÄTA HUS KAN ANDAS!

Mataki Halotex - ett säkert sätt att fuktskydda byggnadens klimatskärm

Med diffusionsöppna membran kan man konstruera byggnader som tar hänsyn till riskerna med fukt i klimatskärmen. Mataki Halotex består av membran och skarvhjälpmedel som gör det möjligt att torka ut inbyggd fukt, samtidigt som byggnadens lufttäthet garanteras.

Läs mer på www.trelleborg.com/mataki

Bygg & teknik 5/08

25


Husets form hade kunnat vara mer optimal. Redan i sin lågpunkt är ytterväggarna 3 m höga. Den längsgående kanaldragningen i huset går i ett stort utrymme över korridoren. Då man valde att bygga ett mellanbjälklag här ställdes krav på ståhöjd 1,9 meter i utrymmet, vilket totalt sett gjorde huset väldigt högt. Ur ett energimässigt perspektiv (och även byggkostnadsmässigt) hade det varit bättre med en annan lösning, till exempel genom åtkomst underifrån via undertak. Den flexibla idén bidrog dock till att kanalerna blev fler och tog mer plats.

sats till ett minimum, och verksamheten innebär att man även har en viss, om än lägre, internlast under natten. Studien visar att det är oerhört centralt att redan i ett mycket tidigt skede fundera över de volymmässiga proportionerna hos byggnaden för att skapa en gynnsam fördelning mellan omslutningsytan och den uppvärmda volymen alternativt golvytan. Att bygga i ett eller flera plan är därmed en central fråga. Tillänglighetskraven måste naturligtvis då vägas mot energiaspekterna. För förskolor i ett plan kan man ockTvå framtida förskoleavdelningar i Flexibla huset så överväga att placera avdelunder byggnad. ningarna rygg i rygg, så att husTankar och reflektioner låg och ingen kanske ens är i lokalen. bredden ökar upp mot 18 till 22 m för att Vad får vi klassa som passivhus? Dagtid har man i dessa verksamheter en på så sätt skapa en kompaktare volym. Eftersom det inte finns framtaget några hög internlast, och även stora ventila- Slutligen måste man skapa plats för insvenska krav för passivhus för lokaler är tionsflöden, vilket innebär att man inte stallationerna med beaktande av arbetardet svårt för den normale projektören att har några problem att föra fram värmen skyddskraven vid service/underhåll utan veta hur man ska förhålla sig till kravnivå- med luft, ifall verksamhetens interna till- att husets volym kraftigt ökar. Granska projekterade luftflöden. Med erna som ju gäller för bostäder. En första skott inte räcker för att täcka förlusterna. hypotes är kanske att ändå tillämpa sam- Det är möjligt att en tyngre stomme hade ett alltför enkelt utformat ventilationssysma kravnivåer? Erfarenheterna från de tre varit gynnsam, dels dagtid för att dämpa tem (till exempel utan behovsstyrning av praktikfallen visar att det är mycket svårt temperaturökningen av internlasten, samt flöden) kan det totala projekterade luftatt klara effektkraven enligt gällande pas- kanske främst för att ackumulera denna flödet vida överstiga den sammantagna sivhusdefinition för bostäder med antag- inför natten, så att avsvalningen sker personbelastningen i huset om man inte na internlaster, luftflöden och innetempe- långsammare. Detta hade kunnat sänka ser upp. Det kan till exempel inträffa om raturer enligt den förväntade driften. maxeffektbehoven något. Att acceptera man dimensionerar varje enskilt rum för Om vi skulle nöja oss med BBR:s mi- att rumstemperaturen sjunker ett par gra- maximal personbelastning, även om det nimiflöde på ventilationen och använda der under natten är ett annat sätt att förhål- inte är möjligt att vistas på mer än en samma internlaster som för bostäder visar la sig till problematiken. Frågan om de plats i taget! Har man alltså generöst tillmin enkla effektanalys av en enkel låda presenterade projekten får klassas som tagna lokalytor, till exempel en förskola att dagens effektkrav i stort sett omöjlig- passivhus eller lågenergihus kvarstår där- med gemensamt lekrum och mötesrum för personalen utöver ordinarie avdelgör enplanshus med måttliga rumsdjup för ännu. (antaget 12 m). Denna slutsats gäller ju då Optimera geometrin. Den enkla teore- ningsyta, blir ofta de totala ventilationsockså för bostäder själva. I klimat där tiska studien stöder alltså slutsatsen att flödena högre än i en mer effektivt utnyttDUT är -10 °C grader klaras nämligen det är svårt att klara passivhuskraven för jad lokal. Detta är ingen ny erfarenhet för enbart om fönstrets U-värde är max 0,7 de tre praktikfallen, men ger också en en- passivhus, men det accentueras när målet W/m2K och fönsterarean är max 15 pro- kel förklaring till varför det förhåller sig är ställt mot en riktigt låg energianvändcent av golvarean. Om U-värdet på fönst- så: Enplanshusen har en mycket ofördel- ning. Då är all ”överventilation” en onören ökas till 0,9 krävs att fönsterarean aktig geometri med stora omslutande ytor dig förlustpost i energibalansen, eftersom minskar till 11 procent. För DUT -8 °C i förhållande till volymen. Boverkets krav mer uteluft både måste värmas och pumkan något större fönsterareor klaras. Det på en minsta rumshöjd om 2,7 meter i pas runt i lokalerna. Man kan ibland också är inte många byggnader och orter som undervisningslokaler som tillämpats i två notera att olika projektörer tolkar rekomhar dessa dimensionerande utetemperatu- av projekten innebär redan att rumshöj- mendationerna på luftflöden olika. En rer! Med samma husbredd men ytan för- den ökar i förhållande till normala bostä- energisamordnare bör därför granska prodelad på två plan går det lättare att klara der. Då kraven på rumsakustik löses med jekterade luftflöden och föreslagna syseffektkraven. Här klaras en DUT på -14 nedpendlade undertak ökar byggnadens temlösningar, så att inte ventilationsför°C om fönstren begränsas till knappt 20 höjd än mer. Kombinationen av pulpettak lusterna och fläktenergin bli onödigt hög. Projekterade ventilationsflöden i lokaprocent av golvytan och U-värdet är 0,7 för att dra fram kanalerna varmt och W/m2K. Om U-värdet försämras till 0,9 innanför tätskiktet gör att klimatskalet ler är ofta avsevärt högre än BBR:s miniligger man just över kravet för 15 procent växer ytterligare. Det projekt som har mikrav, vilket de tre praktikfallen visar. fönsteryta. bäst förutsättningar att lyckas som passiv- Detta gör det än svårare att klara effektProblemen med höga effektbehov gäl- hus är därför troligen Bokliden. Här är kraven. Om man sneglar mot Tyskland ler dock främst nattetid, då internlasten är fönsterytan låg, rumsvolymen har begrän- finns där många exempel på skolor som

Miljövänlig isolering för proffs www.thermofloc.se 26

Box 5101,, 291 05 Kristianstad

044-10 30 90 Bygg & teknik 5/08


klarar kraven. Hur kan det låta sig göras? En snabb jämförelse med Tyskland tyder på att vi har avsevärt högre krav på uteluftsflöden. I en artikel från Passivhusinstitutet i Darmstad om projektering av passivhusförskolor trycker man på att inte gå på övre gränsvärden för luftflöden avseende komfort, utan målet ska vara flöden som ger bra hälsa och pedagogik (passivhaustagung.de). Intressant att notera är att deras målbild är att hamna mellan 1 200 till 1 500 ppm CO2 och rekommenderade luftflöden anges till mellan 15 till 20 m³/h, person, vilket motsvarar cirka 4 till 6 l/s, person, där det övre värdet är för skolor med lite äldre barn. Detta är därmed mindre än hälften av de flöden som de svenska förskolorna hamnat på, cirka 10 l/s, person! Utgångspunkten i Tyskland kan dock vara en annan. Under ett studiebesök för ett par år sedan på ett äldreboende i Hannover framstod det rätt tydligt att balanserad ventilation var ganska nytt. Personalen var lyrisk över den goda luftkvaliteten, men deras referensram var lokaler med självdrag och kanske dålig ventilation med mycket dålig lukt som följd! Om vi i Sverige projekterar för högre luftflöden påverkar detta naturligtvis effektbehoven uppåt i svenska projekt. Det känns förstås fel att gå emot gängse rekommendationer för luftflöden för att dra ner effektbehoven – god hälsa måste alltid stå i centrum – men det ger ändå en viss tankeställare. Att granska luftflöden och undvika överventilering till exempel genom behovsstyrning återkommer därför som en central fråga vid projektering av lågenergihus. Uppskattning av interna värmelaster – en osäker gissningslek? En av de största osäkerheterna i beräkningarna av energibalansen torde vara just uppskattningen av internlasterna och deras variation över dygnet. Därmed blir även uppskattningen av både effekt- och energibehoven behäftad med osäkerheter som relativt sett kan vara ganska stora, särskilt när vi rör oss utifrån så låga nivåer som råder i passivhus. Metodiken för att bestämma internlaster, och för att bestämma internlastprofiler borde utvecklas. Det är naturligtvis möjligt att utifrån tillgänglig statistik på verksamhetsel bryta ner detta till ett effektbehov per timme, men det finns ofta osäkerheter i vad som ingår i uppmätta värden, hur mycket som kan nyttjas inomhus och om statistiken verkligen är för en liknande verksamhet som den som pla-

Bygg & teknik 5/08

neras. Intervjuer med brukarna om deras användning av lokalerna är ett annat sätt att försöka förstå internlasterna för att kunna bestämma dem med större säkerhet. Om verksamheten ändras, ändras dock även förutsättningarna. Riktlinjer och råd vid dynamiska simuleringar borde därför förbättras, så att det blir tydligare hur effektbehovet ska bestämmas, och om det alls är så relevant för denna typ av lokaler. Fokus kanske istället borde ligga på inneklimatet och energibehovet? Diskussionen om vilka projekt som får kallas passivhus bör därför också fortsätta med ytterligare teoretiska såväl som praktiska studier för att följa upp de projekt som nu är på väg att genomföras, och för att dra lärdom av de beräkningar som utförts.

Slutsatser

Analyserna i artikeln visar att det är svårt men inte omöjligt att klara passivhuskraven för lokaler som förskolor, skolor och äldreboenden. Mycket hänger på geometrin; utformas de som långsmala enplanshus med ljusinsläpp från två håll blir det oerhört svårt, hur liten fönsteryta och hur bra U-värde på fönstren man än har. Med två eller flera våningar skapas bättre förutsättningar eftersom transmissionsförlusterna per golvyta minskar. Samtidigt utformas förskolor nästan undantagslös som enplanshus, eftersom man vill undvika fallrisker i trappor. För traditionellt utformade förskolor är därför möjligheterna till renodlade passivhus enligt gällande passivhuskriterier små, medan skolor och äldreboenden lättare kan utformas med en lämpligare geometri. I lokaler är det främst personbelastningen samt behovet att föra bort övertemperaturer som avgör ventilationsflödena, och detta ger normalt sett avsevärt större ventilationsflöden än för bostäder. Detta ger högre energibehov och en större svårighet att klara effektkraven. Det skulle dock kunna öppna upp för möjligheten att värma lokalerna med luft utan att det sekundära kravet på höga inblåsningstemperaturer äventyras. Redan en ganska måttlig höjning av flödet reducerar inblåsningstemperaturen avsevärt. En komplikation man också bör tänka på är att dessa lokaler ofta inte ventileras nattetid, och om värmen ska distribueras via luften stängs då även värmesystemet av. Effektbehovet blir ju dock inte mindre av att man ökar flödet, tvärtemot. En måttlig höjning av effektkravet för lokaler kunde

därför vara motiverat, men bör naturligtvis utredas närmare. Det är heller inget självändamål att värma med luft om en annan lösning är billigare och enklare att sköta. En enkel radiatorkrets kan vara ett bra alternativ för rumsvis styrning och det viktigaste målet är ju trots allt att minska de årliga energibehoven. Det står dock med all tydlighet fram att det finns ett trängande behov att ta fram kriterier för passivhus för lokaler. Inte minst beställarna är nyfikna på hur de ska förhålla sig till sina hus och vad de ska få lov att kallas! ■

Referenser

BBR 12, Regelsamling för byggande, Boverkets byggregler, BBR, BFS 1993:57 med ändringar till och med 2006:12, Boverket (2006). Brunbäck, H & Teinvall, O. (Mars, 2008). Preliminära resultat från pågående examensarbete vid Tyréns AB och Lunds tekniska högskola, Campus Helsingborg. Feby, Forum för energieffektiva byggnader, Kravspecifikation för passivhus i Sverige – Energieffektiva bostäder, Energimyndighetens program för passivhus och lågenergihus, Version 2007:1 (2007). Hallberg, Maria. Ansvarig arkitekt på Glantz arkitektstudio. Personlig kommunikation 2008-03-05. Jansson, Ulla. Lunds tekniska högskola, Personlig kommunikation april 2008. R1 Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav. VVS Tekniska Föreningen. (2006). www.passivhaustagung.de/Passivhaus_ D/passivhaus_schulen.html. 2008-05-16.

Nästa nummer: Bygg & tekniks nästa nummer handlar om -

Byggtekniskt utgivning vecka 37. Missa inte detta tillfälle att nå beslutsfattarna inom ämnesområdet. För annonsering: Ring 08-612 17 50 Tala med Roland Dahlin roland@byggteknikforlaget.se

27


Certifieringen som bekräftar kompetensen – nu även för dig som är energiexpert!

SITAC förser dig och dina medarbetare i byggbranschen med behörighetsbevis som bekräftar att ni har kvalificerad dokumenterad kunskap. Personcertifikaten är förtroendeskapande intyg vid kontakt med beställare, myndigheter och andra aktörer. SITAC certifierar även energiexperter. För mer information, ring 010-516 63 00 eller gå in på www.sitac.se

SITAC, Swedish Institute for Technical Approval in Construction, certifierar produkter och personal inom byggbranschen för en svensk och europeisk marknad.

SPECIALISTER PÅ INOMHUSMILJÖ – Analyser – Konsultation – Utbildningar Hur kan man utreda och hantera innemiljöproblem? Anmäl dig till – Grundkurs den 26-27 nov eller – Auktoriserad provtagare den 14-16 okt & 21 nov Kontakta oss gärna så berättar vi mer 018-68 10 80 eller gå in på vår hemsida www.pegasuslab.se

Instrument för mätning av inneklimat och ventilation Freon 134A/152, N2O eller SF6 som spårgas

Mätteknik:

Distributör:

www.lumasense.dk

28

www.bksv.se Bygg & teknik 5/08


Passivhus och konventionella hus – en miljöjämförelse Intresset är stort för passivhus och det byggs och planeras nya hus i många kommuner. I en studie på Lunds tekniska högskola/Chalmers har miljöbelastningen från passivhus och konventionella hus jämförts. Resultaten förvånar och manar till eftertanke. Intresset för att bygga passivhus är idag mycket stort. Det första passivhuset byggdes i Tyskland 1991. Sverige fick sitt första passivhus i Lindås 2001 och idag finns det drygt ett hundratal passivhus i Sverige. Över tusen lägenheter är redan under planering och intresset ökar hela tiden både bland privata byggherrar och kommuner.

Passivhusbyggandet tar fart i kommuner

Kunskap och erfarenheter växer med varje passivhus som byggs. Vissa problem som uppstod i början, till exempel tekniska fel i utrustningen, kan betraktas som barnsjukdomar. Idag finns bra metoder för energiberäkning, byggtekniken och byggprocessen har förbättrats och merkostnader bedöms vara bara ett par procent. De undersökningar som hittills har gjorts visar att de boende är nöjda med sina bostäder och med inomhusklimatet. Flera kommuner har sökt pengar från Klimatinvesteringsprogrammet (Klimp) för att kompensera merkostnaderna av att bygga passivhus, vilket ytterligare driver på byggandet av passivhus i kommunerna.

Hur viktig är energitillförseln till passivhus?

Passivhus är inga nollenergihus. Grundtanken med passivhus är att med god isolering och effektiv värmeväxling på frånluften så ska den värme som alstras av hushållsapparater och människorna som vistas i byggnaden i princip räcka för att hålla huset varmt. Viss extra energi behöver dock tillföras under kalla dagar, men energibehovet är så litet att det inte behövs något värmesystem. Det lilla extra Artikelförfattare är Birgit Brunklaus, doktorand, Chalmers, Miljösystemanalys, Catarina Thormark, tekn dr, Lunds tekniska högskola, Byggproduktion, och Henrikke Baumann, docent, Chalmers, Miljösystemanalys. Bygg & teknik 5/08

värmebehovet som behövs kan tillgodoses med till exempel en elpatron eller fjärrvärme. Under de första åren utgjordes all köpt energi av el i de svenska passivhusen. Idag används el eller fjärrvärme, men det råder stor oenighet om vilket som är bäst. Många menar att passivhus absolut inte bör byggas inom fjärrvärmeområden och man anför då ekonomiska skäl. Andra tar inte ställning till energikällan utan menar att det väsentliga är att minska energibehovet för driften. De hänvisar då till studier på Lunds tekniska högskola (LTH) från 2000 som visat att driften i grova drag står för ungefär 85 procent av de totala utsläppen under 50 år. Faktum är att många kommuner idag inte har några restriktioner på vilken energikälla som används, utan menar att det viktigaste är att man bygger passivhus.

De processer i livscykeln som inkluderades redovisas i figur 1. Det är inte bara intressant vilka processer som inkluderats i studien (figur 1). Det är även intressant att studera i vilken mån olika aktör kan påverka livscykeln. Byggherre kan ställa krav på materialtillverkare. Byggherre/kommun kan ställa krav på tekniskt system vid byggande och energitillförsel vid drift, till exempel el eller fjärrvärme. Sist, men inte minst, kan hushållen välja grön el (se kriterier av bra miljöval).

Resultat av jämförelsen – grön el eller fjärrvärme

Totalt energibehov för driften av de studerade passivhusen varierar mellan 67 till 83 kWh/m2 (uppmätt värde), år. För uppvärmningen används el i två hus och el plus fjärrvärme i det tredje huset. Det totala energibehovet för driften av de konventionella husen är mellan 100 till 150 kWh/m2 per år (beräknat värde) och för uppvärmningen används fjärrvärme. För att kunna göra en miljöjämförelse av husen använde vi nordisk el-mix i båda husgrupperna och ett medelvärde för tre fjärrvärmeleverantörer. För de konventionella husen hade vi bara tillgång till beräknade värden för energibehovet för driften. Eftersom studier visat att det verkliga behovet ofta ligger högre än det beräknade, ökade vi de konventionella husens uppvärmningsenergi med 25 procent. Resultaten för de traditionella passivhusen med el var i snitt generellt inte bättre än de konventionella husen. När det gäller försurningen och övergödning var passivhus lika eller sämre än de kon-

Konventionella hus och passivhus – en miljöjämförelse och en aktörsanalys

Samtidigt som intresset hela tiden ökar för att bygga passivhus finns det nästan inga studier som jämför konventionella hus och lågenergihus med avseende på miljöbelastningen. Detta trots att det är av just miljöskäl som många kommuner vill öka byggandet av passivhus. Artikelförfattarna tog därför initiativ till en sådan jämförelse av svenska hus i ett livscykelperspektiv. I studien jämförde vi tre passivhus med fyra konventionella flerbostadshus. De konventionella flerbostadshusen har studerats på LTH med avseende på både energianvändning och miljöbelastning. Transport av avfall till återvinning/ deponi. Transport från fabrik till byggplats.

Tillverkning av produkt; från naturråvara till färdig produkt.

Beräknat för drift och underhåll under 50 år.

Byggandet och spill.

Periodiskt underhåll.

Uppvärmning av hus och varmvatten med el eller fjärrvärme.

Hushållsel.

Figur 1: Processer som inkluderats i studien. Belastningar från de gulmarkerade processerna har i resultaten betecknats som ”Produktion” medan belastningarna från den blåmarkerade processen har betecknats som ”Drift”. 29


Produktion

El (exkl uppvärmning)

El för uppvärmning

Fjärrvärme

Miljöpåverkan för olika processer. För drift har fjärrvärme och nordisk el-mix använts. Drift och underhåll har beräknats för 50 år.

ventionella husen. Bara när det gäller klimatpåverkan och marknära ozon var passivhusen bättre. Om hushållen väljer hushållen grön el ser resultaten annorlunda ut. Om bara hushållen i konventionella hus väljer grön el, så är passivhus klart sämre än konventionella husen. Väljer däremot alla hushåll grön el, så är traditionella passivhus med el för uppvärmning bättre än konventionella hus och lite bättre än passivhus med fjärrvärme (Brunklaus, Tormark & Baumann 2008). När man i passivhusen använder el istället för fjärrvärme för uppvärmningen, innebär detta en ökning av landets totala elanvändning. Elanvändningen för uppvärmning kan därför betraktas som marginalel. Med detta sätt att beräkna miljöbelastningen blir passivhusen avsevärt sämre än de konventionella husen när det gäller klimatpåverkan (cirka 17 procent), försurning (cirka 25 procent) och något Endast 368 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik för 2008! 30

sämre även för övergödning respektive (cirka 5 procent). Bara när det gäller marknära ozon blir passivhusen bättre.

Slutsatser – miljökrav på energikällor behövs

Vi vill framhålla att man bör vara försiktig med att dra alltför långtgående miljöslutsatser av renodlade energistudier, det vill säga av studie som bara ser till kilowattimmar utan att inkludera miljöbelastningen av energianvändningen. Trots att passivhusen har ett energibehov som är avsevärt lägre än det i konventionella hus, så är miljöbelastningen inte automatiskt lägre. Dessutom är livscykeln föränderlig. Alla aktörer i livscykeln, till exempel byggherre, kommun och hushåll, kan ändra husens miljöpåverkan. För att verkligen minska miljöbelastningen räcker det alltså inte med att ställa energikrav, det vill säga bygga ”energisnålt” med hjälp av passivhus. Man måste också ställa miljökrav på energikällorna i hela livscykeln, det vill säga för materialtillverkning, uppvärmning och hushållsel. Byggherren måste samarbeta med materialtillverkare, kommuner och hushåll för att uppnå en byggnad med låg miljöbe-

lastning. Passivhus med el bör kopplas till hushållens gröna elval för att inte bli sämre än konventionella hus. Kommunen bör fundera över sin framtida energitillförsel. ■

Fotnoter/Referenser

1. Forum för energieffektiva byggnader. 2. Passivhuscentrum är en resurs för passivhusmarknadens aktörer och konsumenter. De tillhandahåller kunskap om passivhus och kontakter med både expertis och marknad. 3. Adalberth, K. (1999) Energy Use in Multi-family Dwellings during their Life Cycle. Doctoral thesis. TVBH-3034. Lund: LTH, Byggnadsfysik. Adalberth, Almgren, Pedersen. (2001). Life Cycle Assessment of four Multi-Family Buildings. International Journal of Low Energy and Sustainable Buildings, Vol. 2, 2001. 4. Brunklaus, Thormark, Baumann (2008). Beyond pure energy accounting of buildings – introducing environmental and actor perspectives in comparisons of passive and conventional buildings. (artikel till Journal of Building and Environment). Bygg & teknik 5/08


Halverad energianvändning till 2050 – Cerbof visar vägen

Sverige ligger väl till inom energieffektiviseringsområdet och nya EU-direktiv och en öppnare EU-marknad bör kunna utnyttjas för större produktion av nya produkter, metoder och tjänster Under en byggnads livscykel faller hela 85 procent av den totala energianvändningen under brukarfasen. Cirka 14 procent används under uppbyggnadsfasen och en procent vid rivning. Därför är byggnadens utformning viktig för energianvändningen liksom hur den används, sköts och brukas. Den stora energianvändningen under brukarfasen beror huvudsakligen på en byggnads långa livslängd. Det är därför nödvändigt att löpande uppgradera den tekniska utformningen. Dessa tillfällen erbjuder goda tekniska och ekonomiska förutsättningar för att också förnya energitekniken. Sverige står inför ett omfattande behov av upprustning de närmaste decennierna och energideklarationerna kan också komma att öka efterfrågan av energieffektivisering i den befintliga bebyggelsen. Samtidigt medför det stora tekniska och ekonomiska utmaningar för byggsektorns alla aktörer att i samverkan få in kostnadseffektiv ny teknik i det befintliga beståndet. Energieffektiv ombyggnad är därför ett centralt område för Centrum för energi- och resurseffektivitet i byggande och förvaltning (Cerbof).

Ledande mötesplatsen

Organisationen ska vara den ledande mötesplatsen där stat, näringsliv, akademi och brukare stimulerar tillkomsten av relevanta projekt. Verksamheten ska bidra till att resultaten nyttiggörs i kommersiella produkter, tjänster, system eller metoder. Forskning, utveckling och demonstration som stöds ska bidra till att nationella energiArtikelförfattare är Cerbofs programsekreterare Anders Rosenkilde, Byggsektorns Innovationscentrum (BIC), Stockholm. Bygg & teknik 5/08

En tredjedel av landets totala energianvändningen står bebyggelsen för.

och miljömål nås samt att svenskt näringslivs konkurrenskraft stärks.

Initiera och finansiera forskning

Det övergripande målet är att initiera och finansiera relevant och högkvalitativ forskning och utveckling samt demonstrationer som bidrar till att de nationella målen för energieffektivisering och miljö uppnås samtidigt som svenskt näringsliv utvecklas. Verksamheten ska bidra till att resultaten nyttiggörs i kommersiella produkter, tjänster, system, metoder och beteenden. Verksamhet ska spänna över perioden från nyproduktion till förvaltningsfas. Med detta avses en byggnads hela liv, från idéstadiet, över projektering och byggande, genom hela förvaltningsfasen. Inomhusmiljön är en viktig parameter, för att inte säga styrande, och ska vara framträdande i alla forsknings- och innova-

FOTO: ANDERS ROSENKILDE

Bebyggelsen har en nyckelroll i omställningen av energisystemet. Omkring 33 procent av den totala energianvändningen i vårt land sker i bostäder och lokaler. Energianvändningen kan väsentligt reduceras utan att göra avkall på ett gott inomhusklimat och andra funktionskrav.

tionsprojekt vars resultat kan komma att påverka inomhusmiljön. Cerbof ska också arbeta med demonstrationsaktiviteter. Den verksamhet som bedrivs ska sträva efter att möta marknadens krav och villkor, samtidigt som kvaliteten på forskning och innovation ska vara hög.

Nationellt mål

Organisationens verksamhet kommer att var en viktig aktivitet när det gäller att nå det nationella målet att minska den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler med 20 procent till år 2020 och 50 procent till år 2050 i förhållande till användningen 1995. Till år 2020 ska beroendet av fossila bränslen för energianvändningen i bebyggelsesektorn vara brutet, samtidigt som andelen förnybar energi ökar kontinuerligt. ■

Faktaruta: Centrum för energi- och resurseffektivitet i byggande och förvaltning (Cerbof)

Programägare: Energimyndigheten. Organisation: Styrelse samt två beredningsgrupper med representanter för näringsliv, myndigheter, akademi och brukare. Kanslifunktionen sköts av Byggsektorns Innovationscentrum (BIC). Projektperiod: Fem utlysningar av medel för projekt under tiden 2007-10-01 till 2009-10-01, de beviljade projekten kan pågå under 6 till 36 månader. Omslutning: Programbudgeten är totalt på 130 miljoner kronor varav 78 miljoner kronor från samfinansiärer i sektorn och 52 miljoner kronor från Energimyndigheten. Kontaktuppgifter: Cerbof c/o Byggsektorns Innovationscentrum (BIC), Anders Rosenkilde, programsekreterare, Vasagatan 52, 111 20 Stockholm, tel +468 411 16 40, anders.rosenkilde@bic.nu, www.cerbof.se. 31


Ett lyft för Järvafältet – och för miljön Visst kan miljonprogrammets gamla hus bli energisnåla. Det menar Svenska Bostäder som tillsammans med Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och IVL Svenska Miljöinstitutet AB driver ett projekt som ska få de 30 till 40 år gamla husen att klara samma energikrav som nybyggda hus.

Artikelförfattare är Hannah Kirsebom, EdWork, Stockholm.

siktigt miljöarbete. Därefter får vi ta ställning till vad vi är beredda att investera i ett längre perspektiv. Vi har inom företaget en miljö- och energiavdelning med hög kompetens som kommer att ingå i projektet och vår ambitionsnivå är hög, säger Leif Bergman.

Bygger upp modell i energiberäkningsprogram

Arbetet med husen blir omfattande och detaljerat. Fasaden ska tilläggsisoleras med 100 mm, huset ska tätas och alla fönster bytas. U-värdet ska sänkas till 0,9 W/m2 K. FTX-ventilationsaggregat för från- och tilluft med värmeåtervinning ska installeras, och husen värms upp via fjärrvärme. Förhoppningen är att arbetet ska kunna börja kring årsskiftet 2008/2009. Anna

Husby referenskvarter.

Svenska Bostäder planerar en omfattande energieffektivisering av miljonprogramsområdena kring Järvafältet. Med hjälp av bland annat solfångare, isolering och nya fönster vill man omvandla förortens höghus till föredömen inom energibesparing. Visionen kallas Järvalyftet och pilotprojektet är kvarteret Trondheim i Järva. – Energiförbrukningen måste minska. Idag står byggbranschen för omkring 40 procent av koldioxidutsläppen, vilket inte

är hållbart i längden, säger Leif Bergman, projektledare på Svenska Bostäder för referenskvarteret Trondheim. Pilotprojektet har fått ett bidrag från Centrum för energi- och resurseffektivitet i byggande och förvaltning (Cerbof) och Svenska Bostäder har skjutit till 700 000 kronor. Det handlar om ett forskningsprojekt centrerat kring kvarteret Trondheim som drivs i samarbete med Miljöförvaltningen i Stockholm, KTH och IVL Svenska Miljöinstitutet. Det ska visa hur man kan energibespara i miljonprogrammets områden. IVL:s uppgift är bland annat att titta på Svenska Bostäders förslag, utvärdera dem och sedan föreslå förbättringar. – Jag har bett IVL att granska vårt förslag helt förutsättningslöst, utan att tänka på kostnaderna. Först och främst vill vi veta vilka lösningar som är mest effektiva, men även se vad till exempel solpaneler och solceller kan bidra med för ett lång-

32

Bygg & teknik 5/08


Jarnehammar är avdelningschef på IVL, som ska analysera Svenska Bostäders förslag om hur kvarteret Trondheim ska energieffektiviseras. Anna Jarnehammar berättar hur analysen ska gå till: – Vi kommer att bygga upp en modell av det projekterade huset i ett energiberäkningsprogram, till exempel DerobLTH som utvecklas av LTH Energi och byggnadsdesign eller Consolis, som utvecklats av KTH. Sedan kommer olika tekniska lösningar att kunna simuleras för att se vilket effektbehov och vilken energianvändning de ger upphov till. När det gäller att beräkna energianvändningen och den tillhörande klimatpåverkan för de olika lösningarna kommer man att ta hänsyn både till primärenergin och till behovet av köpt energi. Där ingår ett medellångt perspektiv för att betrakta vad som händer på marginalen. IVL kommer att använda sina modeller för livscykelanalys (metod som visar hur stor den totala miljöpåverkan är under en produkts livscykel, från råvaruutvinning via tillverkning och användning till avfallshantering).

”Vi vill ligga i framkant”

Anna Jarnehammar tycker att Svenska Bostäders förslag verkar bra och att målsättningarna är vettiga – gamla bostäder ska nå upp till samma krav som nya. – Den största utmaningen i projektet kan nog bli kostnaderna, säger hon. Om vi ser en stor bättringspotential utifrån lösningarna i förslaget så måste ju Svenska Bostäder få gehör för detta, även om det blir dyrare. Här tror jag ändå att det finns en politisk vilja att satsa på energibesparingar. Leif Bergman menar att energibesparingen är så pass viktig att ekonomin inte i för hög grad får lägga hinder i vägen – här får man helt enkelt hitta lösningar via bland annat forskning och utveckling av produkter. Ställer byggherrar större krav på produkterna de ska leverera till sina kunder tvingas förhoppningsvis tillverkarna att anpassa marknaden därefter. Resultatet blir en större konkurrens som kan hålla kostnaderna nere. Svenska Bostäder

Bygg & teknik 5/08

vill ligga i framkant när det gäller att minska energiförbrukningen inom byggoch fastighetsbranschen.

Utnyttja solenergi

I förslaget ingår solceller och solpaneler, som idag är relativt dyra. Men Leif Bergman ser ändå solenergin som en av framtidens energikällor och en viktig faktor för energibesparingen. I takt med att tekniken utvecklas och fler använder solceller så kommer de troligtvis att bli billigare att producera och köpa. – Det är viktigt att visa hur man kan använda den här energikällan, göra den till ett verkligt alternativ och få byggbranschen att tänka i nya banor kring detta, säger Leif Bergman. – I Medelhavsländerna används ju mycket solenergi. Här i Norden har vi inte samma förutsättningar på grund av färre soltimmar. Men solen är fortfarande en ganska outnyttjad energikälla som har goda förutsättningar att användas mycket mer i framtiden.

Ambitiösare än nyproduktion

Att energieffektivisera ett befintligt hus är svårare än att göra rätt från början i ett nyproducerat. Vissa ”energitjuvar” är bokstavligen inbyggda i huset från den tid då man inte hade samma kunskaper om isolering och energi som vi har idag. Bland annat finns en hel del köldbryggor i referenskvarteret Trondheim. Ett exempel är infästningen av balkonger, som måste ses över och åtgärdas för att lägenheterna inte ska läcka onödigt mycket värme. Ett år efter att pilotprojektet är slutfört och alla åtgärder vidtagits kan man mäta effekten av energieffektiviseringen. Redan under projekteringsfasen gör KTH energiuträkningar med hjälp av modeller, och sedan mäter man igen när allt är klart. Målet är att varje färdigt hus ska dra 90 kWh/m2 och år. Lagkravet på för nyproducerade hus är 110 kWh/m2 och år. – Det är en bra och realistisk målsättning, säger Anna Jarnehammar. Den är i linje med tidigare, liknande projekt som till exempel Brogården i Alingsås. ■

byggfrågan

Lektor Öman frågar… Robert Öman, lektor i byggnadsteknik vid Institutionen för Samhällsteknik, Mälardalens högskola i Västerås, är här igen med en ny byggfråga. Den här Lektor Öman gången handlar det om energiberäkningrar. Frågans poäng framgår som vanligt, eftersom det säger en hel del om hur utförligt svar som förväntas. Svaret hittar du på sidan 64.

Fråga (totalt 8p) a) (4p) Utgå från ett småhus som har ett vattenburet värmesystem, mekanisk frånluftsventilation och en bergvärmepump. Ange – och motivera! – vilka tre olika delposter som kan betraktas som gratisenergi för den här byggnaden. b) (4p) Gradtimmar är ett praktiskt hjälpmedel för att beräkna en byggnads behov av aktiv uppvärmning på ett förenklat sätt. Även när man inte har tillgång till en tabell så kan man med en enkel beräkning uppskatta antalet gradtimmar. Förklara hur denna enkla beräkning av gradtimmar går till, och förklara vad man måste veta för att kunna göra denna beräkning.

Välkommen till Bygg & tekniks hemsida: byggteknikforlaget.se

33


Giha Golvsystem har ett P-märkt och effektivt Ventilationsgolv, som är lösningen vid fukt, mögel och vissa radonproblem. I golvsystemet ingår även Installationsgolv och Ljudgolv. Giha Golvsystem har få ingående komponenter och är enkelt att montera. Giha Golvsystem har lösningarna för: • Installationsgolv för snabb golvavjämning och osynlig installation av rör, kablar mm. • Ljudisolerande golv med hjälp av patenterad förmonterad ljudfot som effektivt reducerar ljud. • Ventilerade golv och väggar där mögel, fukt och vissa radonproblem finns. • Golvspånskivor som kan levereras med färdigisolerad undersida.

Swedspan, Box 502, 577 26 Hultsfred Tel 0495-495 00, Fax 0495-495 10 www.swedspan.se • www.giha.se


Sambanden mellan sunda hus och energiförbrukning är många. Ibland är de av både oväntade och okända slag. Denna artikel kommer att peka på några av dem. Med visst fog kan hävdas att ”Den svenska modellen” i allmänhet, hyreslagstiftningen från 1940- och 1970-talen i synnerhet, och en mycket svensk tolkning av funktionalismen, alla har på olika sätt bidragit till den i särklass största och alltjämt fortgående energiförbrukningen i vårt land, bild 1. Alldeles oavsett hur sunda eller osunda själva husen är. Artikeln kommer att närmare behandla detta. En tankemässig struktur av vad som är hårda värden och vad som är mjuka värden i byggnadssammanhang formar framställningen. De hårda värdena behandlar sådant som kan mätas och de mjuka behandlar sådant som i första hand kan upplevas. Artikeln inleds med några nödvändiga definitioner och avgränsningar. Därefter kommer en historisk betraktelse. Dagens situation belyses ur några begränsade synvinklar. Artikeln avArtikelförfattare är restaureringsarkitekten Per Arne Ivarsson. Han examinerades som arkitekt 1971 vid Chalmers tekniska högskola och arbetar sedan dess med bland annat med restaureringsteknikens materialtekniska frågor. I första hand kring mineraliska material och äldre byggteknik. Uppmätnings- och dokumentationsteknik samt förvaltningsekonomi är andra specialområden. De senaste åren har många bostadsrättsföreningar fått hjälp med utredning av och åtgärdsförslag för problemfasader. Synpunkter på artikeln tas gärna emot på sund@geodesis.se. Bygg & teknik 5/08

Bild 1: Vilka tankar låg bakom?

slutas med en fråga som var och en kan besvara själv.

Sunda hus kan vi definiera som byggnader uppförda utan hälsovådliga aspekter. Detta gäller inte bara husets teknik, funktion och utseende, utan i högsta grad även tomten. Ett sådant hus ska uppfylla klassiska krav på ändamålsenlighet, hållbarhet och skönhet. Huset eller dess omgivningar ska givetvis inte ge upphov till vare sig kroppsliga eller själsliga problem för nyttjaren.

FOTO, SAMTLIGA: PER ARNE IVARSSON

Boven i energiförbrukningen heter suboptimerad stadsplanering

Energiförbrukning kan vi definiera enligt följande. För att utföra vilket som helst arbete krävs energi. Även tankearbete kräver uppenbarligen litet energi. Här ligger kanske den största källan till onödig energiförbrukning. Felaktiga eller begränsade tankar bakom politiska beslut kan ge förödande konsekvenser för energiförbrukningen i samhället som helhet, något som artikeln kommer att belysa, bild 2. I övrigt följer energiförbrukningen våra fysikaliska lagar.

Bild 2: Bilen är planerad nödvändig för de flesta.

35


God byggnadskonst och hälsosamt samhällsbyggande

fick beta på platsen upp till ett år, bild 3. Djuren slaktades och deras lever undersöktes. Var den gulaktig ströks platsen från listan. Var levern mörkt röd och fin inleddes nästa fas i planeringen, vilken innebar att fastlägga förhärskande vindriktning. Ett tillräckligt högt torn murades upp. En vindflöjel placerades i tornets topp och en skrivare vid dess bas. Återigen gick ett år eller så under vilken tid förhärskande vindriktning noterades. Nu först lades bostadskvarteren ut och kvarteren lades så att kvartershörnen låg i förhärskande vindriktning. Detta medförde att starka vindar bröts och bebyggelsen gav invånarna skydd. Sedd uppifrån liknade de flesta romerska städer ett tälthärläger, alltså med raka och rätvinkliga ga-

I några tidigare artiklar i Bygg & teknik har behandlats vad som redan för ett par tusen år sedan kännetecknade god byggnadskonst och hälsosamt samhällsbyggande. Enligt Vitruvius kännetecknas uppförandet av såväl byggnader som hela städer av att det som byggs ska vara hållbart, ändamålsenligt och vackert. Vitruvius använde redan för tvåtusen år sedan både hårda och mjuka värden för att beskriva god byggnadskonst. Vidare angav han i sina tio böcker om arkitektur exempel på byggnadssätt och lämpliga former för planering av nya städer eller bosättningar. Det är troligt att romarna, ibland omnämnda som antikens amerikanare, hade tagit intryck av den äldre grekiska stadsplaneringen. Romarnas instruktioner till sina stadsplanerare var konkreta och genomtänkta. Instruktionerna hade en utpräglad kvalitativ inriktning och syftade till hälsosamma bostäder i stadsbildningar som minimerade alla transporter. Hälsosamma bostäder då som nu innebar att byggnaderna uppfördes på mark som var hälsosam, vidare att de klimatmässiga förutsättningarna för byggnaderna utnyttjades maximalt. Man hade ju inte tillgång till dagens energisystem för att få värme respektive svalka i husen. En kort beskrivning av den romerska planeringsprocessen kan ge en bild av vilka byggnadskvaliteter man eftersträvade. När beslutet var taget att bygga en ny bosättning startade planeringen med att vackert belägna platser letades upp och förtecknades. Platserna skulle ligga i direkt anslutning till hav eller vattendrag och med mark i rätt väderstreck, det vill säga syd eller sydväst. Platsen hägnades in Bild 5: Energikrävande underhåll av byggnad. och några tamdjur släpptes ut och 36

Bild 4.

UR E CORNELL, ARKITEKTURHISTORIA, BILDELEN

Bild 3: Vilken färg har levern på dessa får?

tor, bild 4. Detta gjordes utan hänsyn till topografin, vilket medförde att från landeller sjösidan såg städerna synnerligen gyttriga och illa planerade ut. Tittar vi sedan på själva husen förstår vi att dessa uppfördes med ett minimum av transportarbete, det vill säga husen uppfördes i huvudsak med material tagna på platsen. Byggnadstekniken som användes för bostäder, verkstäder etcetera hade använts i generationer och var välbekant för de flesta. Romarna använde avancerade tekniska lösningar, som till exempel akvedukter, för att förse sina bosättningar med rinnande vatten för såväl dryck som avlopp. Vi får bilden av kvalitativt högtstående byggnadsverk och bosättningar som fungerade under imponerande många århundraden med ytterst ringa miljöbelastning. Den energi man förbrukade hade sitt upphov i sol, vind och vatten. Ibland förstärktes energin med brasor på ved eller dylikt.

Vår tid byggande står sig dåligt

Hur står sig vår tids byggande i jämförelse med detta? Svaret måste bli att vårt byggande står sig dåligt både vad gäller sunda hus och energiförbrukning. När det gäller energiförbrukning i bygg- och planeringssammanhang kan vi konstatera att mycket energi förbrukas dels vid industriell produktion av byggnadsmaterial, dels vid transport av dessa material till byggplatsen. Vidare förbrukas energi vid uppförande och underhåll av byggnaden, bild 5. För att få en bättre helhetsuppfattning om var den största energiförbrukningen finns, kan vi tänka oss följande. Vi bygger ett hus för en familj, där själva huset är självförsörjande ur energisynvinkel. Husen ligger i modernt planerade ”funktionalistiska” områden. Det innebär att överallt där allmänna Bygg & teknik 5/08


olika slag för upphängning av tavlor, armaturer etcetera? Uppenbarligen skapar den valda byggmetoden för passivhus fler problem än den löser. Våra kortsynta politiker har gett oss lånebestämmelser, såväl gamla som nya, samt upphandlingsförfaranden som reser betydande svårigheter för att pröva annorlunda kreativa tekniker för byggande och stadsplanering. Ytterligt konservativa aktörer som finanssektor, byggbransch samt en räddhågad arkitektkår bidrar också till detta. Vi har genom att göra en historisk tillbakablick konstaterat att en mycket stor del av sambandet mellan sunda hus och energiförbrukning mer har att göra med stadsplanering och politik än med husen som sådana. Bild 6: Stadsplaneringskonsekvens.

kommunikationer inte fungerar bra nog, kommer en (sällan flera) i familjen att åka bil till och från arbetet. Bilen används för inköp och för transport till olika fritidsaktiviteter. Det kunde uttryckas så här: bilen väger ungefär ett ton och behöver ur miljösynvinkel belastande energitillförsel. Bilen antas bli använd minst tre gånger per dag, bild 6. Vi antar att livslängden för bostaden är 100 år eller 36 000 dagar. Med min egen enhet ”tondagar” för stadsplanerelaterat arbete får vi cirka 110 000 ”tondagar” per familj och bostad. Den tänkta bostaden byggdes ju för att vara självförsörjande på energi. Energin som gått åt för dess uppförande kan antas enligt följande. Bostaden antas väga 20 ton och tar ett år att bygga. Bostadsrelaterat arbete blir då 7 200 ”tondagar”. Anta vidare att under livslängden kräver drift och underhåll ytterligare tio procent. Vi får i runda tal 8 000 ”tondagar” eller cirka sju procent av det stadsplanerelaterade arbetet. Det visade exem-

plet är givetvis mycket starkt förenklat. Vad jag vill visa är följande. För att spara energi måste vi betrakta allt byggande i ett helhetsperspektiv, där sambanden mellan den enskilda bostaden och energiförbrukning är viktiga nog, men förmodligen står för en relativt sett liten del av den totala energiförbrukningen. Som bekant drar ju de flesta husen energi för uppvärmning. De så kallade passivhusen betraktas fortfarande som udda företeelser på bostadsmarknaden. Passivhus ska ju byggas extremt täta och välisolerade för att fungera. Hittills har dessa hus byggts med traditionell svensk byggteknik för småhus, det vill säga isolerad regelstomme med tätskikt innanför invändiga gipsskivorna och något fasadmaterial ytterst. Innan husen tas i bruk provtrycks de för att kontrollera tätheten. Ingen har väl utrett hur tätheten påverkas i ett långtidsperspektiv. Kommer verkligen alla brukare att hålla sig till de strikta krav som dessa hus ställer vid håltagning av

Bild 7: Mänsklig planering och fin miljö. Bygg & teknik 5/08

Byggtekniska aspekter på sunda hus och energiförbrukning

Vi definierade inledningsvis att ett sunt hus är byggt med tekniker och på mark som inte innebär vare sig kroppsliga eller känslomässiga hälsorisker, bild 7. Vi kommer nu att begränsa oss till att behandla byggnadstekniska aspekter vilka har samtidig bäring på sunda hus och energiförbrukning. Först ges en kort beskrivning av den i dessa sammanhang mest utslagsgivande faktorn, nämligen vatten och fukt. En fuktig vägg leder värme cirka fyra gånger snabbare än en torr dito; väggen får med andra ord cirka fyra gånger sämre isolerförmåga. Dessutom är fukt förfärande ofta i moderna utfackningsväggar inkörsporten till angrepp av såväl mögel- som rötsvampar. En av de största illusionerna i byggbranschen är att vi har för täta hus. Fukt-, svamp- och mögelskador uppstår på grund av fukt. De grundläggande konstruktionsprinciperna för en yttervägg är följande. Energiförbrukningen ska vara minimerad och väggen ska vara okänslig för vatten och fukt. Det innebär att ytterväggen inom acceptabla värden på energiförbrukningen ska hålla kylan ute på vintern och värmen ute på sommaren. Värmetrögheten ska vara sådan att fasförskjutningen av värmen respektive kylan är minst åtta timmar. Det innebär att vi får svalt på dagen och varmt om natten, med andra ord ett hälsosamt och behagligt inomhusklimat. Om isolerskiktet blir fuktigt eller vått ökar värmegenomgången upp till fyra gånger. På hösten och vintern ökar risken för fuktuppbyggnad i väggen. Detta faktum medför att det går åt mycket mer energi för att hålla samma inomhustemperatur. Miljonprogrammets inledande byggnadsprojekt hade ytterväggar av putsad lättbetong. En stor del av denna lättbetong tillverkades av restprodukter från Kvarntorps oljeskifferverk och fick en typisk grålila kulör. Dessutom fick blocken innehåll av radioaktivt material, vilket i sin tur resulterade i att blocken avgav radon. Med denna väggkonstruktion förhåller det 37


Bild 8: Nedsmutsad plåtfasad.

sig så att lättbetongen suger vatten kapillärt från putsen. Så småningom blir porerna i lättbetongen fyllda med vatten. I blockens yttre delar fryser porvattnet vintertid till is. Is leder värme cirka tjugo gånger bättre än luft och under vintern ökar således värmegenomgången mångfalt i dessa väggar. Till råga på eländet fryser putsen lätt sönder och rasar till marken. Detta har på många ställen lösts så att man monterat plåt utanpå den putsade lättbetongen och tagit tillfället i akt att tillläggsisolera väggen, bild 8. Tillåter plåtbeklädnaden vatten och fukt att tränga in i väggen uppstår problemen på nytt, fast med någon fördröjning. Målad plåt, liksom målat trä angrips av mögel och alger. Detta ger ett utseendemässigt problem med negativa hälsoaspekter. I miljonprogrammet övergick man efter några år till att bygga med betongelement. Dessa fogades med fogmassor som innehöll PCB, ett numera totalförbjudet ämne, bild 9. Alla dessa undermåliga väggkonstruktioner kunde se dagens ljus på grund av eller snarare tack vare politiska beslut. Beslut som handlade om hedervärda saker, som att bygga bort bostadsbristen i dåtidens Sverige. Konsekvenserna av dessa beslut lever vi fortfarande med och kommer att göra så länge hyresregleringen har nuvarande utformning. Kraftigt ökad energiförbrukning är en av konsekvenserna, bostadsbristen en annan. När miljonprogrammets hus byggdes var oljeuppvärmning mycket billigt och husen behövde inte ha effektiv och fungerande värmeisolering. Det är synnerligen kostsamma ”fullskaleexperiment” som byggbranschen ägnat sig åt. De kommunala byggnadsinspektörerna har förpassats till sina skrivbord och hela ansvaret har lagts på fastighetsägarna för allt som görs och som sker i och på en 38

Bild 9: Sanering av elementfogar.

fastighet. Detta är en direkt konsekvens av Plan- och bygglagens (PBL) införande för många år sedan. Denna lag ger absurda möjligheter till överklaganden i olika byggskeden. Dessa överklaganden medför ofta att nybyggnader tar extremt lång tid från start av planprocessen till färdiga hus. En följd blir ofta att nyexploatering sker på platser där risken för grannarnas överklaganden är minimerad, alltså där få eller inga grannar finns. Det kunde verka som detta skulle ge möjlighet att välja vackra, hälsosamma platser utan problem med fukt eller radon; eller buller; eller dålig luft. Verkligheten talar ett helt annat språk, där olika reportage i media beskriver såväl kroppsliga som själsliga pro-

blem hos de boende. En i detta sammanhang speciell aspekt på sambanden mellan sunda hus och energiförbrukning är upprustning alternativt rivning av miljonprogrammets hus, bild 10. Särskilt energikrävande är givetvis rivning av bostäder byggda med betongstomme. Idealfallet vid ”rivning” av bostadshus är väl timmerhuset. Varje stockvarv var uppmärkt för perfekt återanvändning av timret i samma funktion som tidigare. Värsta fallet är troligen rivning av asbesthaltiga material och produkter. Inte nog med att de inte kan återanvändas i någon som helst form, de är dessutom hälsovådliga. Något bättre är rivning av armerad betong. Det krävs stora energimängder att riva och demolera betongen, ta hand om armeringsstålet. Det senare kan smältas ner och återanvändas. Själva betongen kan malas ner och användas vid markoch vägarbeten.

Nödvändigt helhetstänkande

Bild 10: Betongelement blir putsfasader.

Vi har sett hur helhetstänkande är nödvändigt om vi ska få framtida bostäder som är energisnåla, sunda och vackra, samt placerade så att transportarbetet minimeras. Kort sagt måste stadsplaneringen utgå från flexibel funktionalism, alltså som den ursprungligen tänktes ut och inte från storskalig suboptimering. Det senare kan betecknas som politikernas paradgren. Nytänkande inom stadsplanering måste backas upp och stödjas av genomtänkt lagstiftning. Den nuvarande lagstiftningen behöver kraftig översyn och förändring, så att vi åtminstone får legala möjligheter att skapa sunt byggande. Här kommer så avslutningsfrågan: Har du en sund och vacker bostad i lugn miljö? Kan du gå, cykla eller åka bekväma och pålitliga allmänna kommunikationer till arbete, handel och nöjen? Hör gärna av dig! ■ Bygg & teknik 5/08


Acczent – vilket golv du än behöver!

Acczent är en uppdaterad och breddad serie heterogena plastgolv skapade för att täcka alla tänkbara behov av mönster och funktion. Välj mellan Acczent Akustik – golvet som sänker ljudvolymen i bullriga lokaler eller Acczent Unik – problemlösaren som klarar att installeras vid fuktproblem. Acczent Wood är golvet för miljöer där du vill ha känslan av trägolv och sist men inte minst, Acczent Design – allt från grå betong till färgsprakande fransk design. Läs mer om Acczent på www.tarkett.se.

www.tarkett.se

Intelligenta Golvlösningar


Energihushållningskraven i BBR 12 jämfört med NR 1 Energihushållningskraven i Boverkets Nybyggnadsregler NR 1, BFS 1988:18, har med smärre förändringar, föranledda av viss anpassning till antagna EN-standarder, ägt giltighet fram till 070701, det vill säga i nästan 19 år. En tid under vilken energipriserna åter ökat dramatiskt. Kraven avseende energihushållning har dock i stort sett varit oförändrade ända sedan SBN 75 då markant skärpta krav infördes på grund av den första oljekrisen i november 1973. Kraven i NR 1 baserades på tre delkrav avseende ”Värmeisolering, Lufttäthet och Värmeåtervinning”. Om samtliga dessa tre krav bedömdes uppfyllda vid projekteringen erfordrades inga ytterligare beräkningar i samband med bygglovsprövningen. Detta var i princip i linje med tidigare SBN-utgåvor. Men samtidigt infördes på ett tydligt sätt en möjlighet att nå det uppsatta målet, utan låsning till rigida krav, genom att använda en så kallade referensbyggnad. Denna metod innebar att om något av de ovan angivna kraven inte uppfylls ska genom beräkning av energibehovet för byggnaden påvisas att dess behov av energi inte överskrider vad en referensbyggnad med kraven uppfyllda erfordrar. Därmed fick projektören full frihet att välja medel och metod att uppnå energihushållningskravet och nytänkande och teknisk utveckling uppmuntrades. Med Boverkets Nybyggnadsregler NR 1 infördes således för första gången på ett tydligt sätt kvantifierbara funktionskrav i svenska byggregler. Full frihet att välja material, konstruktioner och installationer medförde också en önskvärd teknikneutralitet. Samtidigt erhölls en fullständig frihet för den arkitektoniska yttre och inre utformningen av byggnaden; endast begränsad av krav på tillfredsställande termiskt rumsklimat. Men denna eleganta metod har fler väsentliga förtjänster som varken Boverkets egna eller anlitade energiexperter förefaller ha noterat. Kravet är nämligen oberoende av brukarnas beteende beträffande användning av tappvarmvatten, hushållsel och önskad inom-

40

Artikelförfattare är civilingenjör Clarence M Hector, Svensk Byggledning AB, Sjöbo.

hustemperatur. Dessa brukarberoende parametrar påverkar naturligtvis energibalansen och deras värden bör därför baseras på tillgänglig statistik, som helst bör beakta de snabba förändringar som skett de senaste åren. De väljes lämpligen till förväntade, sannolika värden, för den aktuella byggnaden och referensbyggnaden åsätts då samma värden. Därmed frigörs kravet från deras inflytande och de båda byggnaderna erhåller i stort sett samma påverkan av eventuella avvikelser från verkliga värden.

Energihushållningskraven i BBR 12

Energihushållningskraven i BBR 12, [1], har formulerats som ett högsta tillåtna värde för dels byggnadens specifika energianvändning i kWh per m2 Atemp och år för uppvärmning, tappvarmvatten och fastighetsel dels, i likhet med NR 1, klimatskärmens genomsnittliga värmegenomgångskoefficient Um i W/m2K. Det första kravet uppfyller önskemålet om ett kvantifierbart funktionskrav medan det andra ska säkerställa att en nybyggnad inte ska kunna förses med en alltför undermålig klimatskärm. För bostäder i klimatzon söder gäller högsta värdet 110 kWh per m2 golvarea och år och för småhus med direktverkande elvärme gäller 75 kWh/m2. För Um gäller i båda fallen värdet 0,5 W/m2K. Hushållsel ingår inte i kravet ovan. Brukarberoende parametrar. För de brukarberoende parametrarna ger BBR 12 följande anvisningar. Som inomhustemperatur väljes den temperatur som avses hållas när byggnaden brukas och normala värden ska användas för tappvarmvatten och vädring. För hushållsel ges inga anvisningar. Därmed har betydande mått av osäkerhet införts i kravet och även i de beräkningar och mätningar, som erfordras

för att visa att kravet har uppfyllts. Om stora säkerhetsmarginaler måste tillgripas vid beräkningen blir denna meningslös, vilket även andra faktorer kan bidra till enligt avsnitt längre fram. Byggnadens specifika energianvändning påverkas starkt av inomhustemperaturen och energibehovet för tappvarmvatten samt även av storleken av hushållsel, vilket framgår av tabell 1 och diagram 1; se även [2] och [4]! Beräkning av en byggnads energibehov. BBR 12 ger inga anvisningar om vilka beräkningsmetoder som kan användas och inte heller föreskrifter eller råd om vilken tidsupplösning som erfordras. Det lämnar fältet öppet för enklaste beräkningsmodeller baserade på månadsmedelvärden beträffande in- och utdata och allt redovisat på ett kalkylark till avancerade energiberäkningsprogram med timmedelvärden, typ Bris och dylika. Ingen referens till SS EN ISO 13790 kan spåras i BBR 12. Det finns inga kvalitetskrav på användbara dataprogram eller deras beräkningsmetoder. Inga kompetenskrav föreskrivs för dataoperatören eller byggherrens kvalitetsansvarige för att säkerställa att dessa förstår beräkningarna och kan bedöma deras riktighet. Samma gäller för byggnadsinspektörerna. Före Planoch bygglagen var kraven på deras kompetens mycket hög och deras arbetsbelastning ofta orimlig. Numera har på en del byggnadsnämnder arbetets art och nivå antagit arkivarbetarens. Mätning av en byggnads energianvändning. I BBR 12 Avsnitt 9:2 anges under Allmänt råd att mätning av en byggnads energianvändning kan utföras enligt avsnitt 9:71. Byggnadens energianvändning bör mätas under en sammanhängande tolvmånadersperiod, avslutad senast tjugofyra månader efter det att

Tabell 1. (Ti står för inomhustemperaturen, HEL för hushållsel och TVV för tappvarmvatten.) Bygg & teknik 5/08


byggnaden tagits i bruk. Normalårskorrigering och eventuell korrigering för onormal tappvarmvattenanvändning och vädring bör redovisas i en särskild utredning. I Avsnitt 9:71 anges under Allmänt råd att mätning av en byggnads energianvändning och verifiering av dess kravnivå kan ske genom avläsning och summering av till byggnaden levererade energimängder (kilowattimmar) som används för uppvärmning, kyla, varmvatten samt drift av byggnadens installationer (pumpar, fläktar etcetera) och övrig fastighetsel (exklusive hushållsel och verksamhetsel). Problemet med de brukarberoende parametrarna, som Boverket sopade under mattan i samband med beräkningen av energibehovet dyker, helt oväntat förefaller det, åter upp när byggnadens verkliga energianvändning ska mätas. Svårigheten att fastställa korrekta värden har inte minskat nämnvärt även om antalet brukare och använd hushållsel nu är känd under mätperioden, ty deras påverkan på byggnadens energianvändning är mycket osäker och härom finns det väl lika många åsikter som energiexperter. Om inte tappvarmvatten mäts separat, vilket fördyrar mätningarna, tillkommer ytterligare en besvärlig och diffus post. Det problemet ska lösas genom en särskild utredning av onormal användning av tappvarmvatten och fönstervädring. Ska mätning av vädring ske enligt modell från Lunds tekniska högskola för det på sin tid så kallade ”Vetlanda huset”? Ett verkligt problem är inomhustemperaturen. Den bör kanske för säkerhets skull mätas varje timme i varje rum enligt modell Bo01? Medan utomhustemperaturen kanske hämtas från en ort åtskilliga mil från byggnaden! Eventuell vedeldning i olika typer av spisar i småhus kan rasera hela mätsystemet; se fotnot 1 i [4]! Till sist, hur ska alla oundvikliga mätfel hanteras? Hos mätningsexperter finns ofta en övertro beträffande mätvärdenas korrekthet. En tvingande mätning av en byggnads energianvändning kan skapa

fler problem än den löser och det till stort besvär och hög kostnad för de boende men till ringa nytta. Processen kan accepteras om den inskränks till avläsning av några mätare, som registrerat till byggnaden levererad energi under ett år, vilket normalt kan utläsas av leverantörernas fakturor. Det är förmodligen ett önsketänkande, som inte är värt vare sig besvär eller kostnader, att försöka precisera de brukarberoende parametrarnas verkliga storlek. I synnerhet som deras giltighet endast är ett år utav byggnadens kanske sextio och dessutom beroende av dåvarande brukares antal och beteende.

Praktisk tillämpning av kraven i BBR 12

Ett planerat småhusområde i Skåne med friliggande en-, ett och ett halv- och tvåplanshus med en boarea av 100 till 120 kvadratmeter projekterades och kontrollberäknades enligt kraven i BBR 12. Husen ska förses med vattenburen elvärme och frånluftsvärmepump av välkänt märke. Klimatskärmen är av god kvalitet med U lika med 0,1 W/m2K för tak och golv och 0,17 för vägg samt A-klassade fönster, det vill säga U lika med 0,9 W/m2K. Förekommande köldbryggor har beaktats. Med ”normala” brukarberoende indata och rimliga värden för frånluftsvärmepumpens prestanda, Coefficient of Perfomance (COP), lika med 2,5 till 2,6 erhölls som ungefärliga medelvärden för alla husen följande värden. Um något under 0,25 W/m2K och Ebehov något över 55 kWh/m2, vilket i båda fallen ungefär motsvarar halva kravvärdena! Beräkningen baseras på realistisk indata och är således inte en glädjekalkyl. Klimatskärmen är bra men inte extrem, typ passivhus. Därför väcktes följande fråga. Hur mycket skulle klimatskärmen kunna försämras för dessa hus men kraven ändå uppfyllas; allt övrigt lika? Svaret är kanske inte överraskande. En klimatskärm av SBN 75-standard klarar kraven med ungefärliga värden runt Um

Diagram 1: E-behov vid varierande brukarberoende indata.

E-behov kWh/m2

Energianvändning i byggnader – kort energipolitisk historik

Tappvarmvatten, MWh Bygg & teknik 5/08

lika med 0,45 W/m2K och Ebehov lika med 70 till 80 kWh/m2. Så kravet att Um ska vara mindre eller lika med 0,5 W/m2K utgör en effektiv spärr mot alla försök att bygga klimatskärmar av SBN 67-standard då oljan kostade någon hundralapp och elen några ören per kilowattimmar. Det är enligt min åsikt helt orimligt att en eldriven värmepump, år 2008, kan kompensera för en i dagens läge och i alla avseenden helt undermålig klimatskärm av SBN 75-standard. En välisolerad klimatskärm har en livslängd av mer än sextio år och kräver ingen energitillförsel samt erfordrar inga reparationer eller annat underhåll. En värmepump med vitala rörliga delar kräver viss service, underhåll och ev reparationer samt inte minst oftast kontinuerlig eltillförsel till ständigt högre priser. Vid en rimlig kalkylperiod av sextio år torde man nog i normalfallet behöva räkna med tre värmepumpar, kanske fler. Ett energihushållningskrav vars nivå år 2008 tillåter scenariot ovan måste vara helt fel med hänsyn till fortskridande förändringar av energi, miljö och ekonomi. Brukarberoende parametrar. Då varken byggherren eller dennes konsulter kan förutse de framtida brukarnas beteenden kan det vara lämpligt att utföra en enkel känslighetskalkyl i vilken de brukarberoende parametrarna varieras inom en snäv ram. En sådan beräkning redovisas i tabell 1 och diagram 1. Av tabellen och diagrammet framgår tydligt att även måttliga variationer av de brukarberoende parametrarna kan påverka såväl det beräknade som det uppmätta energibehovet väsentligt. Installation av stora bubbelbadkar och multiduschar torde höja tappvattnen till 6 MWh och därmed öka energibehovet upp till 66 kWh/m2, vilket i så fall innebär en nästan fördubbling jämfört med det lägsta värdet. Skillnaden i energianvändning mellan mer och mindre miljömedvetna och sparsamma familjer kan i det här exemplet uppgå till 16 kWh/m2, vilket motsvarar 1 900 kWh/år och med dagens energipriser cirka 2 400 kronor. En tröja och ett par tofflor betalar sig snabbt utan att den termiska komforten försämras nämnvärt. Det är kanske snart dags för Naturvårdsverket och Energimyndigheten att också miljö- och energiklassa de boende från A till G? Direkt efter första oljekrisen 1973 gjordes i Sverige en kraftfull och beundransvärd insats i form av dels speciella åtgärder för att minska vårt beroende av olja för uppvärmning av byggnader dels olika bidrag för energibesparingsåtgärder samt en massiv forskningsinsats ledd av Byggforskningsrådet. Dessa åtgärder gav ett gott resultat. Vårt beroende av olja har till exempel minskat dramatiskt men tyvärr 41


ersatts av ett, beträffande småhus, besvärande elberoende, som nu av olika skäl anses behöva motverkas. Men därefter har insatserna varit blygsamma och kraven nästan oförändrade. Varför har inte kraven skärpts betydligt under de gångna trettio åren? Svaret torde vara att energipriserna inte ökade speciellt mycket under 1980-talet och halva 1990-talet och därmed var det svårt att räkna hem olika energibesparande åtgärder. Därför var varken konsumenter, politiker, myndigheter eller byggbranschen intresserade av skärpta krav. Svensk industri, speciellt exportindustrin har under många år gynnats av låga energipriser speciellt på el från inhemsk kärnkraft och vattenkraft och har därför motverkat framförallt höjda elpriser. Först efter avregleringen av elmarknaden 1996, vars huvudsyfte angavs vara att ge konsumenterna lägre elpriser genom ökad konkurrens på en vidgad elmarknad, började elpriserna stiga kraftigt. Om politikerna och myndigheterna hade varit framsynta borde de ha vidtagit åtgärder redan under 1990-talets senare hälft och då skärpt energihushållningskraven. Istället är det fortfarande 2008 tillåtet att erbjuda konsumenterna onödigt energikrävande bostäder med känsliga och sårbara elkrävande installationer. I konkurrensen byggbolagen emellan kan fortfarande byggnader med dålig energihushållning, men till lägre investeringskostnader marknadsföras med framgång. Boverket framhåller ofta att dagens energihushållningskrav är minimikrav och att det är tillåtet att bygga bättre. En liknelse, visserligen halsbrytande sådan, kunde vara att Vägverket och Trafiksäkerhetsverket begärde att få ändra motorvägarnas hastighetsskyltar från 110 till 220 km/t, men för säkerhets skull kompletterade med en undre textskylt ”Det är tillåtet att köra långsammare”. Med andra ord vilken funktion och värde har Boverkets nuvarande krav på energihushållning? Elpriserna har fortsatt att öka kraftigt de senaste åren och under senare tid har även oljepriset ökat enormt, men detta senare har förmodligen endast en indirekt betydelse för uppvärmning av byggnader genom sin påverkan på andra energislags prissättning – men naturligtvis en väsentlig inverkan på transportsektorn. Tillgång och efterfrågan på olika energislag kommer tillsammans med politikernas valda skattesatser att i framtiden helt styra prisnivån och energipolitiken.

Detta innebär att Boverkets krav på energihushållning kommer att bli totalt betydelselöst, vilket framgår redan idag. Marknaden kommer att bestämma energihushållningens utformning, vilket i monopol- och oligopolsituationer ofta betyder att den lille konsumenten drabbas hårt och i det här fallet beroende på bland annat en misskött energipolitik. Folkvalda politiker och regeringar med sina myndigheter har eller i vart fall borde ha till uppgift att skapa ett tryggt och uthålligt samhälle med ökat välstånd för innevånarna.

Sammanfattning av BBR 12

Med BBR 12 övergav Boverket en elegant och intelligent metod att formulera krav på energihushållning oberoende av brukarberoende parametrar och införde istället ett system, som krävde att dessa måste kvantifieras såväl vid beräkningen som vid den nu som nödvändig bedömd mätningen. Denna senare föranleddes förmodligen av de stora diskrepanser, i vissa fall flera hundra procent, som noterades mellan beräknade och uppmätta värden vid merparten av Bo01-projekten och som då felaktigt ansågs bero på ofullkomligheter i dataprogrammet; se [3]! I själva verket berodde det på flera olika faktorer, varav några kan nämnas här. Överdrivet positiva egenskaper angavs av en del tillverkare av vissa byggnads- och installationsdelar. Felaktigt vald indata på grund av dels okunnighet dels förmodligen en strävan att kunna uppvisa utmärkta resultat samt på entreprenadsidan ett mycket forcerat tempo för att klara den knappa byggtiden. Energihushållningskravet ska verifieras av dels beräkning av byggnadens förväntade energibehov dels mätning av den verkliga energianvändningen. Dessa två fundamentala processer har inte preciserats. Är avsikten att överlämna ansvaret för dessa till byggherrens kvalitetsansvarige? Har han/hon erforderlig kompetens? Vilka juridiska konsekvenser kan detta då medföra? Boverket har åter lyckats skapa total förvirring för byggbranschens alla aktörer inom det mycket viktiga området energihushållning. Om detta är en avsiktlig anpassning till den likaledes virrigt förda energipolitiken på riksplanet då har man varit framgångsrik. För beräkning av U-värden, köldbryggor, vissa fuktpåslag och egenskaper hos isolermaterial och dyligt har hänvisningar till en mängd SS EN ISO-standarder gi-

vits; en del bra en del mindre bra. I dessa anges till exempel tillämpbara regler för beräkningar, data och egenskaper för olika byggmaterial, visserligen sällan på svenska. Det innebär att den enda väsentliga uppgiften Boverket har i sammanhanget har man inte lyckats klara av utan istället förvärrat situationen genom att kravet på energihushållning i byggnader gjorts beroende av brukarnas beteende. Tappvarvatten ingår således i kravet och omfattas därmed av Boverkets föreskrift. Det förefaller dock klokare att effektiviteten hos en anläggning för produktion av tappvarmvatten borde analyseras, dokumenteras och energiklassas av Energimyndigheten i likhet med till exempel vitvaror och dyligt. Kapaciteten, det vill säga minimimängden varmvatten som ska och bör kunna användas momentant och under året per person kan lämpligen anges av Socialstyrelsen i samarbete med Folkhälsoinstitutet. De senare kan även tillsammans med Smittskyddsinstitutet och liknande inrättningar ange föreskrifter om lägsta och högsta varmvattentemperaturer med hänsyn till risk för skållning respektive legionella bakterier. Förmodligen har de större kompetens inom dessa områden än Boverket. Detsamma gäller krav på termiskt rumsklimat, som lämpligen kan regleras av Socialstyrelsen i samarbete med Folkhälsoinstitutet. Inom viktiga områden som värmeisolering och energihushållning kommer antagligen Boverkets arbetsuppgifter i framtiden att inskränkas till att i samarbete med SIS formulera vissa nationellt antagna dokument. Om det är liknande förhållanden inom andra av Boverkets verksamhetsområden, naturligtvis med undantag för allt planarbete och det juridiska området, kan nog verket bantas rejält och viss ekonomisk kompensation för höga EU-avgifter därmed erhållas. ■

Referenser

[1]. BBR 12. Regelsamling för byggande. 2006. Boverket. [2]. Bygg & teknik 1/06. Boverkets förslag till ny energinorm; en översiktlig granskning. C.M. Hector. [3]. Bygg & teknik 4/04. Insänt: ”Nybyggda bostäder klarar inte energikravet”. C.M. Hector. [4]. Bygg & teknik 5/07. Några typiska indatafel vid energibalansberäkningar. C.M. Hector.

Humi-Guard För säker fuktmätning i betong

®

med kvarsittande givare – nu också på uttaget prov

42

Nordisk Industrifysik AB, Stavgårdsgatan 5, 167 56 Bromma, Tel 08-80 56 15, Fax 08-25 99 31, www.industrifysik.se Bygg & teknik 5/08


Sunda hus andas!

– diffusionsöppna tätskikt för hela byggnaden d

Läs hela rapporten på www profile dk www.profile.dk

Pro-File A/S • Sjöviksvägen 7 • 231 62 Trelleborg • Tlf.: 0410 411 50 • www.profile.dk

Annonce_185_130_0907.indd 1 Bygg & teknik 5/08

43

07-04-2008 11:41:58


Utvärdering av byggnadsskalets lufttäthet Artikelförfattare är Paula Wahlgren och Eva Sikander, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås.

För att få en byggnad med bra inneklimat, låg energianvändning och ett beständigt klimatskal krävs att byggnaden är lufttät. Betydelsen av god lufttäthet för låg energianvändning har exempelvis uppmärksammats vid byggande av passivhus där hårda krav ställs på byggnaders lufttäthet. Ett led i att åstadkomma god lufttäthet är att identifiera brister så tidigt i byggprocessen som möjligt så att dessa kan åtgärdas utan alltför stora ingrepp i klimatskalet. Energieffektiviteten hos en otät byggnad minskar dels för att man får ökad ofrivillig ventilation, dels för att isoleringsförmågan hos konstruktionen kan minska när det blåser, men även för att värmeväxling (värmeåtervinning av ventilationsluften) inte kan fungera tillfredsställande när luftläckaget genom klimatskalet är stort. En dålig täthet påverkar också fuktsäkerheten hos byggnaden. Ofta blir det skador på vindar för att fuktig luft har läckt upp genom bjälklaget, figur 1. Otätheter ökar även spridning av partiklar och gaser (såsom radon, brandgaser, matos) inom och till en byggnad, och det går heller inte att filtrera tilluften om luften tas genom klimatskalet istället för genom ventilationssystemet. För en god termisk komfort utan drag och nedkylda ytor krävs också en lufttät byggnad, figur 2. Hur tät behöver då byggnaden vara? I Sandberg m fl (2007) föreslås en lufttäthet mellan 0,1 till 0,6 l/m2s. Detta mått är antal liter luft som läcker ut eller in per kvadratmeter klimatskal och sekund. Luftläckaget mäts vid en tryckskillnad över klimatskalet på 50 Pa och enligt EN 13829: 2000. Tryckskillnaden skapas oftast genom att en fläkt placeras i en dörröppning och därefter mäts luftflödet som krävs för att hålla denna tryckskillnad. Detta visas i figur 3.

krävs att byggnaden och installationerna är färdigställda. Men när byggnaden är färdigställd och man då upptäcker att det är dålig lufttäthet så är det både tidskrävande och kostsamt att rätta till lufttätheten. Åtgärder kan innebära att monterat material behöver demonteras vilket ger kostnader både i form av material, arbetskraft och förskjuten tidplan i ett sent och känsligt läge i byggprocessen. Trots stora insatser är risken att tätheten ändå inte

Figur 1: Mögelpåväxt på yttertak på grund av fuktkonvektion inifrån bostaden.

vara möjligt att bygga lufttätt, det vill säga att lufttätheten tas på allvar och underlättas under hela byggskedet från projektering till framtagande av konstruktionslösningar och utförande. Det tredje är att det finns tillgång till hjälpmedel för att bygga lufttätt, både instruktioner och byggmaterial, samt utbildning. Det fjärde är att det måste vara möjligt att kontrollera lufttätheten, och detta helst medan det går att åtgärda eventuella brister, det vill säga under byggskedet. För att få ett rättvist värde när man mäter lufttäthet, och för att man ska kunna bedöma om huset har en god lufttäthet,

Figur 2: Kall luft drar in vid anslutning mellan innertak och vägg. Lila färg är kall och vit färg är varm. Det skiljer mer än tio grader mellan varmaste och kallaste punkten.

blir helt tillfredsställande. Alternativt blir läckagen inte åtgärdade alls.

Åtgärder för god lufttäthet

Vad finns det då för åtgärder som bidrar till en god lufttäthet? Det första är att byggherren behöver ställa krav på en god lufttäthet. Det andra att det måste 44

Figur 3: Mätning av lufttäthet hos en byggnad med så kallad Blower Door.

Tidig identifiering av luftläckage

I ett projekt i SP:s regi (projektet finansieras bland annat av Energimyndigheten) utvecklas metoder för att på ett praktiskt genomförbart sätt och tidigt i byggprocessen spåra otätheter hos tekniska lösningar och arbetsutföranden. Tanken är att man på byggarbetsplatsen själva läcksöker byggnaden, eller lägenheten, när byggnaden är tillräckligt färdigställd. För att kunna läcksöka krävs att det går att skapa en tryckskillnad, det vill säga att fönster, dörrar och installationer är på plats och att inte luftläckagen genom ofärdiga byggnadsdeBygg & teknik 5/08


fläktarnas kapacitet. Av denna anledning är det tyvärr sällan som tätheten kontrolleras i stora byggnader. Arbete pågår med att utveckla metoder för att på ett enkelt sätt kontrollera representativa delar av en stor byggnad, som alternativ till att täthetsprova hela byggnaden, exempelvis genom att använda byggnadens brandceller som utgångspunkt för provningen. Det undersöks också om byggnadens egna xventilationssystem kan användas för att skapa en tryckskillnad över klimatskalet.

God lufttäthet kräver kunskap och engagemang

Figur 4: Arbetsgång vid läcksökning i ett tidigt skede under byggtiden. lar är alltför stort. Därefter skapas ett undertryck (eller övertryck) i byggnaden med hjälp av en fläkt (på samma sätt som i figur 3). Läcksökning sker sedan med hjälp av rök, lufthastighetsmätare eller värmekamera. De två förstnämna metoderna kräver att man har en viss kunskap om var läckagen kan finnas, eftersom instrumentet endast kan söka på en liten yta i taget och det är stora ytor som ska undersökas. Värmekameran kan svepa över stora ytor men det kan också vara svårt att skilja luftläckage från köldbryggor om man inte är van vid tekniken. Undersökning med värmekamera kräver också att det finns en temperaturskillnad över klimatskalet. När

eventuella luftläckage har hittats så tätas dessa och sedan kontrolleras att läckagen har upphört. Arbetet avslutas sedan med en rapport för att erfarenheterna ska kunna föras vidare på arbetsplatsen och till nya projekt. Arbetsgången finns beskriven i figur 4. Metoderna är i skrivande stund prövade på två byggarbetsplatser, med lovande resultat.

Täthetsprovning av stora byggnader

Ett ytterligare problem som nu undersöks är hur man kan tryckprova stora byggnader. Det kan vara svårt, eller ibland omöjligt, att utföra en täthetsprovning av en stor byggnad på grund av begränsningar i

För att lyckas åstadkomma en god lufttäthet i en byggnad måste man målmedvetet arbeta för goda lösningar vid projektering och byggande. Kunskapen om vad som krävs för att få en lufttät byggnad, samt betydelsen av denna, behöver spridas. En god lufttäthet är i viss mån ett mått på god kvalitet i byggandet eftersom lufttätheten kräver bra lösningar och ett omsorgsfullt hantverk. En god lufttäthet är inte bara en förutsättning för bra inneklimat, låg energiförbrukning och ett beständigt klimatskal, det är också lönsamt i längden (se till exempel Sandberg m fl, 2007). ■

Referens

Sandberg P-I, Sikander E, Wahlgren P & Larsson B, Lufttäthetsfrågorna i byggprocessen – Etapp B. Tekniska konsekvenser och lönsamhetskalkyler, SP Rapport 2007:23.

Figur 5: Läckagesökning med värmekamera, lufthastighetsmätare och rökgas.

Bygg & teknik 5/08

45


Swedbank Arena i ร–rnskรถldsvik Vi bygger Sveriges arenor


Utvärdering av energiprestanda med byggnadens värmeförlustfaktor Tänk dig följande scenario. Din granne berättar stolt att han har köpt en ny bränslesnål bli. Bilförsäljaren hade garanterat att bränsleförbrukningen ska vara mindre än 1 500 liter per år för normalt brukande. En sådan information om bränsleförbrukning säger ju inte så mycket, skulle du kanske säga. Tänk dig då att din granne hade svarat på följande sätt: – När vi förra året köpte våra nyproducerade identiska villor så garanterade mäklaren värmeförbrukningen 15 000 kWh/år (100 kWh/ m2, år) för en normal familj. Vi ansåg båda att vi borde uppfylla kriteriet, men du använder 18 000 kWh per år (120 kWh/m2, år) och jag använder 13 500 kWh per år (90 kWh/m2, år). Vad säger du om det?

Byggnadens värmeenergibehov i kWh/ m2, år är ett väl etablerat begrepp och anses utgöra ett mått på byggnadens energiprestanda. Det angivna energibehovet avser i normalfallet behovet av energi till uppvärmning och tappvarmvatten, vilket i fallet av en ny byggnad, vanligen baseras på schablonmässiga antaganden av inomoch utomhustemperaturer, varmvattenförbrukning och hushållsel. Detta energibehov utgör en viktig del av den nu lagstadgade energideklarationen. Vid köp av en befintlig byggnad kommer energideklarationen att innehålla motsvarande information som baseras på den förra ägarens brukarbeteende. Ett annat sätt att närma sig problemet med byggnaders energiprestanda är att värdera byggnadens förmåga att hushålla med energin i stället för att fokusera på endast en del av byggnadens totala energianvändning. I den här artikeln kommer

Artikelförfattare är Thomas Olofsson (t v), tekn dr, och Staffan Andersson, docent, Tillämpad fysik och elektronik, Umeå universitet, Umeå. Bygg & teknik 5/08

några praktiska konsekvenser vid tillämpning energiprestanda i form av dels det etablerade måttet värmeenergibehov i kWh/m2, år och dels i form av byggnadens förmåga att hushålla med energi uttryckt i byggnadens värmeförlustfaktor. Undersökningen har ingått som en del i ett licentiatarbete (Sjögren, 2007). Delar av arbetet finns också publicerat i ett antal artiklar exempelvis (Sjögren et al, 2007, Olofsson et al 2005, 2006).

Teori

Att en byggnads energianvändning till en mycket stor del påverkas av boendevanor/brukarbeteendet är väl känt. Detta medför att måttet på en byggnads energiprestanda uttryck i hela eller delar av den totala energianvändningen alltid kommer att beskriva byggnaden plus brukarbeteendet. Oberoende om inomhustemperaturen är hög eller låg eller hur användandet av hushållsel ser ut, så är byggnadens förmåga att hushålla med energin densamma. Denna förmåga kan beskrivas av värmeförlustfaktorn, som anger byggnadens effektbehov för att kunna hålla inomhustemperaturen 1 ˚C högre än utomhustemperaturen. Värmeförlustfaktorn, Ktot, representerar en fundamental egenskap hos byggnaden och dess tekniska system och är i huvudsak oberoende av brukarbeteendet och är därför en lämplig kandidat för att utgöra en prestandaparameter. Med antagandet att värmelagringen är försumbar eller för fallet att medelvärden används från en tidsperiod som är betydligt längre än byggnadens tidskonstant kan effektbalansen för en byggnad beskrivas med följande samband; Ktot • (Ti - Tu) = Pv + ηePe + ηsPs + Pp + ηvvPvv

Där Ktot representerar transmissionsoch ventilationsförlusterna, Ti och Tu är inomhus- respektive utomhustemperatur, där P är tillförd medeleffekt från värmesystemet (index v), el (index e), solen (index s), personvärme (index p) och varmvatten (index vv). Faktorn η anger den andel av respektive ”energikälla” som bidrar till byggnadens uppvärmning. Värmeförlustfaktorn, Ktot, kan uppskattas genom en regressionsanalys, om den tillförda effekten till byggnaden är känd för olika värden på temperaturdifferensen över klimatskalet. Denna metodik har använts i många tillämpningar och är kanske mest känd under benämningen energisignatur. I nästan alla fall baseras denna analys endast på kännedom om ut-

omhustemperaturen och en delmängd av den tillförda effekten för uppvärmning. I sin enklaste form baseras regressionen på antagandet att värmeförlustfaktorn, Ktot, och övriga parametrar enligt ekvationen ovan är konstanta.

Data

De undersökningar på byggnaders energiprestanda i termerna kWh/m2, år och Ktot som redovisas i det här arbetet är baserade två undersökningar: 1. Den första delen av den här studien är baserad på data från Energimyndighetens projekt eNyckeln (www.enyckeln. se), ett verktyg för insamling av statistik och jämförelser av energianvändning i byggnader. Idag omfattar eNyckeln närmare sex miljoner kvadratmeter och för varje byggnad finns sammanlagt 50 byggnads- och installationstekniska parametrar angivna. 2. Den andra delen av studien bygger även på mätningar och simuleringar av nio bostadsfastigheter som nyligen producerats i Stockholm.

Analys av data från eNyckeln

För att kunna bestämma byggnadens totala energibehov så måste all tillförd energi mätas och då inte bara tillförd värme och hushållsel utan även nyttjad solvärme, personvärme med mera. Den första delen av projektet utfördes på 114 fjärrvärmevärmda flerbostadsfastigheter med byggår mellan år 1900 och 1996 i Stockholmsregionen. Data innefattade månadsavläsningar av tillförd fjärvärme för uppvärmning och varmvattenberedning, kallvattenförbrukning samt tillförd fastighetsel och utomhustemperatur. För att från den begränsade informationen, i avsaknad av total tillförd energi, kunna uppskatta byggnadens värmeövergångstal valdes månadsavläsningar från de mörkaste månaderna när solinverkan kunde anses som relativt liten. Baserat på dessa månadsavläsningar gjordes en känslighetsanalys med olika kombinationer av antaganden. De olika antagandena avsåg profiler på hushållsel- och tappvarmvattenförbrukningen, varmvattentemperaturer, kulvertförluster och inomhustemperaturer. De använda profilerna baserades dels på mätningar från en delmängd av de studerade husen (varmvatten) samt data från olika energibolag (hushållsel). Totalt studerades 96 olika kombinationer av antaganden. För varje kombination av antaganden fick de 114 husen ett värde på värmeförlustfaktorn. Konsekvenserna av alla anta47


kWh/m2,år

Ktot (case nr 1)

Ktot (W/K,m2)

Ktot (case nr 2)

Figur 1: Jämförelse mellan Ktot beräknat med två olika antaganden.

Värmeförlustfaktorn

Om det är möjligt att klassa byggnaderna relativt med varandra med tillgång till Ktot så är det naturligtvis intressant att undersöka hur den klassningen överensstämmer med det mer traditionellt använda måttet tillförd värme i kWh/m2, år. En sådan analys gjordes för de 114 fjärrvärmevärmda husen. I figur 2 redovisas en jämförelse av uppskattning av Ktot med mätt tillförd värme i kWh/m2, år. Om de två klassificeringsmåtten gav samma värdering av de enskilda byggnaderna så skulle alla punkterna ligga efter den heldragna linjen. Av figuren framgår dock att hus med samma förutsättningar (samma värde på Ktot) uppvisar stora skillnader i värmeenergibehov i kWh/m2, år. För exempelvis hus med Ktot lika med 1 W/K,m2 är spannet från cirka 100 till 180 kWh/m2, år. Resultatet visar således att hus med samma förutsättningar kan uppvisa mycket stora skillnader i köpt värmeenergi. Dessa skillnader är framförallt kopplade till beteendet som olika inomhustemperaturer och hushållselanvändning. Det är dock inte problemfritt att beräkna Ktot baserat på endast data från en del48

mängd av den tillförda energin. För större flerbostadshus är det rimligt att kunna använda generella förbrukningsprofiler vilket framförallt möjliggör relativa jämförelser mellan olika byggnader, men för småhus är generella förbrukningsmönster ingen framkomlig väg. För att noggrannare kunna bestämma det absoluta värdet på en byggnads värmeförlustfaktor krävs information om inomhustemperaturen och ytterligare data om förbrukningar. Med dagens snabba utveckling av onlinemätningar så öppnas nu nya möjligheter mäta och lagra sådan information.

Analys på nio nybyggda flerbostadshus

räkningarna. I tabell 1 redovisas den värmeförlustfaktor vi erhöll baserat på mätta data från tre till fyra år tillsammans med den värmeförlustfaktor som togs fram från de genomförda Enorm-beräkningarna som gjordes under projekteringsskedet. Som framgår av tabell 1 var skillnaden mellan beräknad och uppmätt värmeförlustfaktor relativt stor för vissa byggnader. Värmeförlustfaktorn är per definition oberoende av brukarbeteendet och inomhustemperaturen och kan därför inte förklara avvikelserna. Vår bedömning av orsakerna till avvikelserna är att de i huvudsak förklaras av använda indata och den slutliga avvikelsen mellan projekterad och verklig byggnad och inte av den använda programvaran. Om beräkningar

I en andra del av projektet gjordes en djupare studie av nio nybyggda flerbostadshus i Stockholm. Syftet var framförallt att studera inverkan Tabell 1: Jämförelse av Ktot mellan mätta och befrån solen som i den tidigare räknade data. delen av projektet approxima- –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Byggnad Ktot utfall Ktot beräknat Diff % tivt hade antagits att vara försumbar då data från perioden –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 1 1,58 1,43 +11 oktober till mars utnyttjats i de 2 1,29 0,82 +57 genomförda analyserna. Ut5 1,18 1,06 +11 över detta genomfördes också 6 1,13 0,93 +21 en jämförelse mellan den värmeförlustfaktor vi erhöll samt 7 0,95 0,82 +16 den värmeförlustfaktor som er8 1,03 0,66 +56 hölls från de i konstruktions9 1,00 0,91 +10 skedet genomförda energibeNyproduktion kWh/m2

gande studerades med avseende på värmeförlustfaktorn och husets relativa position i det undersökta materialet. Det visade sig att skillnaderna blev relativt små. Ett exempel på detta visas i figur 1, där värmeförlustfaktorn för två olika fall jämförs. Om till exempel husets ranking, det vill säga plats i det undersökta materialet, skulle varit oberoende av våra olika (case nr 1 och 2) gjorda antagande för hushållsel, varmvattentemperaturer och så vidare, så skulle alla punkterna (husen) legat efter den heldragna linjen. De erhållna resultaten (figur 1) och det faktum att de studerade flerbostadshusen var relativt stora indikerar att det kan vara möjligt att jämföra energiprestanda för dessa olika fjärrvärmevärmda hus baserat på en värmeförlustfaktor, som är uppskattad med tillgång till mätt fjärrvärmeförbrukning och utomhustemperatur samt gjorda antaganden.

Figur 2: Jämförelse mellan kWh/m2 och värmeförlustfaktorn för 114 flerbostadshus.

BBR

Nyproduktion

Figur 3: Köpt energi enligt BBR och mätt efter byggnaden tagits i bruk. Bygg & teknik 5/08


ska användas som grund för garantiåtaganden och dessa i sin tur endast i huvudsak ska avse köpt energibehov för uppvärmning, krävs noggranna beräkningar av framförallt tillgodogjord solinstrålning, nyttjad hushållsel samt inomhustemperaturen. Husen undersöktes också mer i detalj med avseende på köpt energi ställt mot krav enligt byggnormen. I figur 3 på sidan 48 redovisas det förhållandet för ett av de nio mätta husen. Av figur 3 framgår också det vanskliga i att endast klassificera ett hus baserat på köpt energi för uppvärmning och varmvattenberedning samt fastighetsel då denna post endast utgör en del av byggnadens energianvändning. När mer hushållsel används så kommer huset att framstå som mera energieffektivt, även om man skulle vilja att det vore kopplat till en verklig energieffektivisering. En annan viktig faktor för energianvändningen är naturligtvis inomhustemperaturen, men

någon större studie av denna har inte gjorts på cirka 15 år. Beräkningarna av de studerade byggnadernas inomhustemperaturer redovisas nedan i figur 4. De erhållna resultaten indikerar att inomhustemperaturen normalt ligger mellan 23 till 24 ˚C. Det ligger då nära till hands att ifrågasätta den traditionella systemlösningen för värme som avslutas med en termostatförsedd radiator. Den verkar inte kunna utnyttja olika former av värmeöverskott på ett effektivt sätt utan leder till en ökad inomhustemperatur.

Slutsatser

Den genomförda undersökningen visar att det gängse nyttjade energiprestandamåttet, kWh/m2, år för uppvärmning och fastighetsel till stor del beskriver boendebeteendet och ej entydigt avspeglar själva byggnadens energieffektivitet. Det här nyttjade prestandamåttet, byggnadens värmeförlustfaktor, avspeglar på ett betydligt mera entydigt sätt byggnadens

Figur 4: Månadsmedelvärde på inomhustemperaturen.

prestanda och ger tillsammans med kWh/m2, år en bättre bild av såväl energieffektiviteten hos såväl byggnaden som brukarna. Genom den utveckling som sker och skett avseende möjligheter till onlinemätning av såväl hushållsel som fjärrvärme med mera ges möjligheter för insamling av data som möjliggör en noggrannare bestämning av värmeförlustfaktorn utan att behöva använda antagna förbrukningsmönster och inomhustemperaturer. Värmeförlustfaktorn kan då med fördel användas som garanti vid försäljning/köp av byggnader, eftersom den beskriver byggnaden och dess tekniska system (motsvarar en bils bensinförbrukning per mil) och inte brukarbeteendet (motsvarar bilens bensinförbrukning per år). ■

Referenser

J-U. Sjögren, Energy Performance of Multifamily Buildings – Building, Characteristic and user influence, Umeå universitet, Licentiatavhandling, 2007. J-U. Sjögren, S. Andersson, T. Olofsson, An approach to evaluate the energy performance of buildings based on incomplete monthly data, Energy and Buildings 39 (2007), 945–953. T. Olofsson, J-U. Sjögren, S. Andersson, Energy performance of buildings evaluated with multivariate analysis, Proceedings of the ninth IBPSA Conference Montreal 2005. Vol. II, pp. 891–898. T. Olofsson, S. Andersson, J-U. Sjögren, Multivariate Methods for Evaluating Building Energy Efficiency , Proceedings of ACEEE Summer Study 2004. pp. 4.265–4.274. www.enyckeln.se.

Fönster för generationer H-Fönstret i Lysekil tillverkar aluminiumfönster med träklädd rumssida och överlägsen livslängd. Skräddarsydda för fönsterbyten samt prisvinnande nyproduktion.

w w w. h f o n s t re t . s e

H-Fönstret AB | 453 91 Lysekil | Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74

Rädd för fuktskador?

TORE HAGEN AS

FUKTLARM

Mer info på www.finisterra.se

Övervaka trådlöst: • Möjligt läckage • Kondens • Temperatur Enkel installation av sensorer. Bli larmad via e-post eller SMS!

Sickla Industriväg 7, 131 34 Nacka ∙ Tel: 08-718 32 45 ∙ Fax: 08-718 29 07 ∙ E-post: ted@finisterra.se

50

Bygg & teknik 5/08


Mögel i byggnader Alarm om mögelskador i byggnader har synts i massmedia många gånger under årens lopp. Förklaring till att nya fall av mögelskador inträffar är att mycket av problematiken kring mögel fortfarande är outredd samt att vi ibland tenderar att förbise från redan välkända saker. I artikeln är grundläggande kunskap om mögel och mögelproblem sammanställd. Vidare ges förklaring, utgående från senaste forskningsrönen, till hur mögelsvampar inomhus sprider gifter som påverkar människor negativt. I flera årtionden har mögelproblematiken i byggnader varit aktuell i Sverige. Generella orsaker till mögelskador har växlat under åren från platta på mark med ovanliggande isolering, tron på att tryckimpregnerat virke kan gjutas in i betong, uteluftsventilerade krypgrunder, för tidig inklädnad av betong med täta ytskikt, inbyggnad av material som blivit våta under byggprocessen. Listan på exempel skulle kunna göras mycket längre. I efterhand är det lätt att säga att stor del av problemen ovan undvikits om följande punkter beaktats: ● Använd byggmaterial som klarar miljöerna, där de ska användas ● Utför inte konstruktioner som, enligt fysikens lagar, kommer att få skadligt höga fuktnivåer ● Stäng inte in byggmaterial som från tillverkning eller byggskede ännu har hög fuktighet ● Bygg med förlåtande konstruktionslösningar. Med det menas till exempel att om fukt kan tränga in i en konstruktion, även om det inte ska ske, bör konstruktionen utformas så att inträngande fukt har möjlighet att ventileras ut eller på annat sätt tas om hand utan att mögelskador uppkommer.

Artikelförfattare är Anne Pia Koch, cand scient, Teknologisk Institut, Danmark och Mats Svensson, civilingenjör, Teknologisk Institut AB, BetongCentrum, Karlskrona. Bygg & teknik 5/08

Ovanstående är självklara saker, men med ökande krav på kortare byggtider och billigare hus som ställs på byggindustrin är det lätt att ge avkall på självklarheter eller att frestas använda mindre säkra lösningar.

Kunskapens betydelse

Fortfarande är det mycket som är okänt kring mögel och hur det påverkar människor. Därför behöver fortsatta forskningsinsatser göras och, för att vara på den säkra sidan, bör inte mögelpåväxt accepteras i byggnader. För att veta hur mögelangrepp undviks och vilka angrepp som kan ge upphov till dålig inneluft behöver vi använda den kunskap som redan finns. Ett av de mer grundläggande samband som bör beaktas är att kall luft kan bära mindre mängd vattenånga än vad varmare luft kan göra utan att fukten i luften kondenserar och bildar vattendroppar. En konstruktion som belyser detta är den moderna krypgrunden, där det ovanliggande bjälklaget är välisolerat och värmekällor saknas i kryputrymmet. Som följd av att kryputrymmet får lite värmetillskott från bostaden och att solen inte värmer upp utrymmet släpar klimatet, med avseende på temperaturen, i krypgrunden efter utomhusklimatet. På sensommaren, när det är varmt ute, är det fortfarande temperaturer i krypgrunden som motsvarar tidig försommar. När den varma och fuktiga sensommarluften kommer in i krypgrunden kyls den ned, periodvis så mycket att vattenånga kondense-

rar beroende på att den kalla luften i krypgrunden inte kan bära lika mycket fukt som den varma uteluften. De resulterande höga fuktnivåerna ger goda förutsättningar för mögelpåväxt. I det följande beskrivs vad mögelsvamp är och under vilka betingelser de kan växa i byggnader och slutligen ges det råd om hur mögelskador kan undvikas i befintliga bostäder.

Vad är mögelsvamp?

Mögelsvampar är en mycket stor grupp svampar. Forskningen har ännu långt ifrån gett oss all kunskap om dem, till exempel är det oklart vilka gifter de kan utsöndra, hur gifterna sprider sig i byggnader och hur de påverkar människor. För att få en helhetsbild av mögelproblematiken behöver resultat från flera vetenskapsområden – läkarvetenskap, mikrobiologi och byggnadsteknik – koordineras. Sammanställning av forskningsresultat från de tre disciplinerna är nödvändig för att ge verktyg till att bedöma hälsoriskerna med mögel, få kunskap om mögelsvamparnas uppbyggnad och hur deras giftämnen sprids samt förstå hur mögelpåväxt i byggnader undviks. Gemensamt för alla mögelsvampar är att de växer snabbt och huvudsakligen förökar sig via sporer. Sporerna, två till tio mikrometer stora, sprider sig i luften och avsätter sig på ytor. Är betingelserna goda, det vill säga att den relativa fuktigheten är minst 70 till 80 procent på ytorna, börjar sporerna växa till nya mögelsvampar. Sjunker relativa fuktigheten

Provtagning på yttervägg – avtrycksprov för odling i laboratorium och identifiering av mögelsvamparna samt Mycometerprov för värdering växtaktivitet.

51


under 70 procent medför det inte att växande mögelsvampar dör. Mögelsvamparna går istället i vila, ett tillstånd de kan befinna sig i under flera år för att börja växa på nytt så snart fuktnivån åter blir den rätta. Näring är nödvändigt för tillväxt, men vanligen är det inget problem för mögelsvampar. De utsöndrar enzymer som bryter ned organiskt material och de kan därför livnära sig av materialet de växer på eller på damm och smuts som finns på ytorna. Mögelsvampar behövar väldig lite näring och är med andra ord inte speciellt kräsna förutom deras krav på en minsta fukthalt. Temperaturen är heller inte väsentlig, det växer ju mögel i kylskåp lika väl som under svarta plåttak, bara det finns fukt. Flera arter är nyttiga i naturen, där de tillsammans med andra organismer bryter ned organiskt material så att det på nytt kan tas upp av växter och djur. En del mögelsvampar används medvetet inom livsmedelsindustrin, till exempel vid framställning av ostar. I kontrast till dessa nyttiga svampar, finns det andra som istället fördärvar matvaror. De mögelsvampar som denna artikel fokuserar på är de arter som växer på byggnadsmaterial och som kan göra hus obeboeliga och människor sjuka.

Mögelsvampar i byggnader

Mögelsvampar som växer i hus utsöndrar och sprider ämnen. Vi har nämnt sporer som de förökar sig med och enzymer som bryter ned organiska material. Andra ämnen man känner till att de avger är organiskt flyktiga ämnen, kallade mVOC, och mykotoxiner. Sporer från olika arter av mögelsvampar finns naturligt i luften och är normalt inte hälsofarliga. De flyktiga mVOC sprider elakartade lukter, men är inte med säkerhet giftiga för människor.

Att däremot mykotoxiner, nedbrytningsprodukter från mögelsvampar, innehåller gifter, ibland kraftiga gifter, är känt sedan tidigare. Men då det ansetts att mykotoxinerna haft svårt att spridas från platsen, där mögelsvamparna växer, och därför inte kommit i direkt kontakt eller inandats av dem som vistas i hus med mögelangrepp har deras effekt på människor inte beaktats fullt ut. Nya forskningsresultat från bland annat Lunds universitet visar att mykotoxiner sprids i luften från platserna, där möglet växer, eventuellt genom att fastna på andra partiklar i storlekar som kan sväva i luften. Forskningsrönen gör det aktuellt att utforska mykotoxinerna bättre.

Mögeltillväxt i byggnader

Arter som finns i byggnader behöver en relativ fuktighet på lägst 70 procent för att växa. Tänk på att även om fuktnivån i ett rum eller på ytor är betydligt lägre än 70 procent kan den lokalt uppgå till den kritiska minvärdet. Till exempel är den relativa fuktigheten högre vid köldbryggor i ytterväggar än på väggarna i övrigt. Det samma kan gälla väggytor bakom bokhyllor dit den varma inneluften inte når om bokhyllan är placerad direkt mot en yttervägg. Mögel kan växa såväl synligt på ytor som på ytor som är dolda bakom väggbeklädnader. Det senare är inte minst vanligt i äldre hus som tilläggsisolerats på insidan eller där nya väggskivor monterats utan att bakomliggande tapeter eller porösa träfiberskivor tagits bort. Ett eller flera lager tapeter kan, speciellt om de också är målade på, få relativ fuktighet över kritiska 70 procent genom att de är så täta att de bromsar fuktvandringen i väggen samtidigt som tapeterna själva och tapetklistret innehåller näring för mögelsvamparna. Ofta har det visat sig när ytor frilagts att dolda mögelangrepp haft betydligt

Mögelpåväxt dold bakom tapet.

större utbredning än vad som är vanligt för synlig mögelpåväxt. Det är inte ovanligt att dolda mögelangrepp har utbredning på hela väggar, från golv till tak och från vägghörna till vägghörna. Även när mögel växer dolt bakom väggbeklädnader, golvmattor eller andra ytskikt har ny forskning visat att kemiska ämnen från mögel, som kan bäras av partiklar mindre än en mikrometer, sprider sig ut till rumsluften genom otätheter i ytskikten och samlas i vanligt damm. Därmed finns det en god förklaring till varför dold mögelpåväxt ofta ger samma symptom hos boende som synlig mögelpåväxt – eller även värre symptom då den dolda påväxten ofta finns över stora ytor. Vid en besiktning av en byggnad, där det finns misstanke om mögel, är det därför viktigt att inte bara göra mätningar av mögelsporer i rumsluften. Det är dessutom synnerligen viktigt att förstå husets uppbyggnad för att kunna bedöma om det kan förekomma höga fuktnivåer någonstans i konstruktionen och om det därmed finns risk för mögelpåväxt i dolda konstruktionsdelar. Därför är det ofta nödvändigt att utföra destruktiva provtagningar till exempel genom att göra håltagningar i golv eller väggar för att ta prover. När sedan arter och växtaktivitet på eventuella mögelsvampar bestämts, är det möjligt att dra rätta slutsatser. Det är också viktigt att besiktningsmannen lyssnar på den information om eventuella hälsoproblem som de boende kan berätta om. Ett tecken på mögelproblem kan till exempel vara att hälsoeffekterna försvinner eller minskar när man är borta från bostaden.

Energideklaration

52

Fuktskador från till exempel vattenläckage bör åtgärdas snarast för att inte mögel ska börja växa.

En lag om att byggnader ska energideklareras stiftades 2006. Den säger att hyresoch bostadsrättshus samt lokaler ska vara energideklarerade vid utgången av 2008. För enfamiljshus föreskrivs att hus som säljs efter 1 januari 2009 ska vara energideklarerade. Vid besiktningar ska bland annat fastigheternas energiförbrukning dokumenteras och besiktningsmannen ska föreslå ändringar som kan minska energiförbrukningen, åtgärder som är anBygg & teknik 5/08


gelägna fÜr att minska utsläppen av koldioxid frün fastighetssektorn. Vid fÜrslag om till exempel tilläggsisolering av byggnader eller ändring av ventilationsflÜden behÜver de utbildade och certifierade besiktningsmännen ha i ütanke att inte fÜreslü ütgärder som kan Üka risken fÜr mÜgel i byggnaderna. Ändring av uppvärmningssystem i ett hus är ett exempel pü ütgärd som felaktigt hanterad kan Üka risken fÜr att mÜgelproblem uppstür. Vid utbyte frün uppvärmning med en olje- eller fastbränslepanna till uppvärmning med värmepump sänks vanligen temperaturen i utrymmet, där pannan stütt. Ofta är det nÜdvändigt att kompensera det uteblivna värmetillskottet pannan gett med värme frün ett element fÜr att inte fü problem med mÜgel.

Nügra rüd hur risken fÜr mÜgelpüväxt minskas

I bostäder som byggtekniskt är i ordning och normalt underhüllna kan mÜgelpüväxt undvikas genom att fÜlja dessa rüd: � Vädra tvü till tre günger om dagen med genomluftning i fem till tio minuter – När temperaturen ute är lägre än innetemperaturen ska man bara vädra korta stunder fÜr att undvika att det bildas kondens pü väggytor som kyls av. � Stäng dÜrren till badrummet vid duschning. Torka upp efter avslutad dusch och ventilera ut fukten – I samband med

duschning sätter sig varm fuktig luft som vatten pĂĽ kalla väggytor. â—? Kontrollera att fogar i badrummets golv och väggar är täta – Vatten i badrummet ska ut via golvbrunnar eller ventileras ut. â—? Torka tvätt i torktumlare eller utomhus – Torkning av tvätt inomhus ger hĂśg luftfuktighet med tillhĂśrande risk fĂśr mĂśgelpĂĽväxt. â—? Lägg lock pĂĽ grytor vid matlagning och använd kĂśksfläkten – Grytor med kokande vätskor i tillfĂśr inneluften mycket vatten som bĂśr ventileras bort. â—? Se till att det är minst 5 cm fritt avstĂĽnd mellan mĂśbler och kalla ytterväggar – Kan luften cirkulera hĂĽlls ytorna torra. Tänk pĂĽ att en människa utsĂśndrar tvĂĽ liter vatten till luften per dygn. Ju fler personer det är i en bostad ju viktigare är det att ha god ventilation. â–

Referenser

Gravesen S: Skimmelsvampe i bygninger – hvad ved vi i dag om deres allergener og toxiner? Münedsskrift for lÌger nr. 9, september 2006: 953–969. A.P. Koch: Status pü skimmelsvamp i boliger. Servicehündbogen for Andelsog Ejerlejlighedsforeninger. 81–83. 2007. A.P. Koch, P.A. Nielsen: Renovering af bygninger med skimmelsvampevÌkst. By og Byg Anvisning 205. 2003.

L. Larsson, E. Bloom, A. Must, E. Nyman och C. Pehrson, Fukt i husen: Ny metod ger alarmerande bild av gifter i husen, MiljĂśforskning, nr 5-6 2007. A. Must och E. Bloom, MĂśgelgifter i inomhusmiljĂśn, Bygg & teknik 5/07.

Välkommen till Bygg & tekniks hemsida: byggteknikforlaget.se

Här är de fem vinnarna av krysset i nr 4/08:

Marianne Axelsson, Kungsbacka Britten Larsson, Bro

Kristina Nilsson, Själevad

Thomas Reehn, Ă–sterbymo Paul Svensson, Laholm

Tack fĂśr alla svar och grattis till vinnarna. Biobiljetterna kommer med posten. Red

. % 9( 4

Minskat energibehov

Bästa grunden fÜr ditt Passivhus

Lügt U-värde FÜr tjocka väggar Enkel montering

3UNDOLITTAB

Bygg & teknik 5/08

6Ă?RGĂ?RDAs4EL sWWWSUNDOLITTSE

53


Att bygga torrt ger förutsättningar för ett sunt hus För att bygga ett sunt hus ska många variabler samspela. En av de viktigaste komponenterna är att bygga torrt. Byggs för fuktiga eller rent av skadade material in från början kommer det förr eller senare med stor säkerhet att leda till någon form av olägenhet för brukarna. Antingen påverkas inomhusmiljön i byggnaden negativt av det skadade materialet vilket kan leda till hälsoproblem eller så försenas inflyttningen för att vissa moment måste göras om redan före inflyttning. För att få en byggnad som är både energieffektiv och som skapar en bra inomhusmiljö för brukarna måste hela kedjan i byggprocessen från beställare/byggherre till förvaltare via projektörer och entreprenörer arbeta mot samma mål. En lite större investering i tidiga skeden (program och projektering) skapar en bättre och mer hållbar slutprodukt. För att nå dit måste beställaren i första hand ha en vilja att i vissa fall lämna vanans fotspår och ta till sig kunskap om vilka fuktrisker och problem som till exempel en speciell byggmetod ger. Saknas den kunskapen kan den sökas utanför den egna organisationen, till exempel genom att anlita en oberoende fuktsakkunnig.

Fuktstatusbesiktning

Är det fråga om en om- eller tillbyggnad ska den befintliga byggnaden inventeras och undersökas så att alla förutsättningar är kända i samband med projekteringen. Det ska så tidigt som möjligt finnas information om det finns skador, riskkonstruktioner eller andra brister i byggnaden som man måste ta hänsyn till under ombygg-

Artikelförfattare är Love Lagercrantz, tekn dr, Gronmij AB, Barab i Stockholm.

54

Inventeringsarbete inför ombyggnad av en befintlig byggnad.

naden. I vissa fall kanske en del av de förutsättningar som antagits inte stämmer med verkligheten. Om dessa brister identifieras tidigt kan hela projekteringen ta hänsyn till detta. Inför en planerad ombyggnad av en större skolbyggnad genomfördes en noggrann fuktstatusbesiktning. Man hade för avsikt att behålla ytterväggarna och stora delar av taket. Byggnaden ifråga hade låglutande tak med invändiga stuprör. Före inventeringen var man orolig för att taket skulle vara i dålig kondition. Däremot trodde man att väggarna var i relativt gott skick. Utredningen med förstörande provtagning visade på omfattande skador i de befintliga ytterväggarna men att taket med undantag för lokala skador vid dagvattenbrunnarna var i gott skick. Efter utredningen togs beslutet att riva den befintliga byggnaden och bygga nytt eftersom det var en så liten del av byggnaden som bedömdes vara tillräckligt bra för att kunna behållas. Det är ett exempel på att fuktförhållanden och risk för fuktskador måste vara en del av beslutsunderlaget i det tidiga skedet av en ombyggnad.

Heltäckande bygghandlingar

För att undvika att onödiga risker ur fuktsynpunkt tas redan på ritbordet ska målet vara att bygghandlingarna är så heltäckande som möjligt. Till att börja med ska underlaget, förstudien om man vill kalla den det, beskriva alla relevanta förutsättningar som gäller för det aktuella projektet. Till exempel ska markförhållanden och andra fysiska förutsättningar vara utredda innan den egentliga projekteringen påbörjas. Om beställaren har några krav

som är strängare än vad byggreglerna kräver ska även dessa formuleras så att alla inblandade vet vad målet är. När projektörerna under löpande arbete står inför olika val av material, konstruktioner, etcetera ska den fuktsakkunniga involveras för att de färdiga bygghandlingarna ska bli så heltäckande och korrekta som möjligt. Under produktionsfasen kommer det i de allra flesta fall ske någon eller några oförutsedda händelser. När någon ändring blir nödvändig kan, om det är befogat, även den fuktsakkunniga tillfrågas för att den färdiga byggnaden ska ha goda förutsättningar att bli ett sunt hus. En fuktskyddsbeskrivning upprättas av den fuktsakkunniga i samband med projekteringen.

Granskning

Granskningen av handlingarna ska utföras i samråd med fuktsakkunnig. Under granskningen ska eventuella riskkonstruktioner ur ett fuktperspektiv identifieras. En bedömning görs för att avgöra hur den aktuella risken ska hanteras. Bedöms konstruktionslösningen i handlingarna som väl projekterad och motiverad tas frågan upp i fuktskyddsbeskrivningen som fuktsakkunnig upprättar. Om bedömningen blir att det finns brister eller oklarheter i handlingarna lämnas anmärkning/ fråga om detta till projektörerna. Fuktskyddsbeskrivningen blir efter avslutad granskning en del av bygghandlingarna. Inför produktionens färdigställande revideras och kompletteras sedan beskrivningen med utförda kontroller, till exempel fuktmätningar, och bildar fuktskyddsdokumentationen som lämnas över till beställaren.

Fuktsäkerhetsprojektering

Som en del av projekteringsarbetet ska fuktsäkerhetsprojektering (tidigare kallat för fuktdimensionering) utföras. Denna del av projekteringen har två huvudsyften: 1) att säkerställa att risker ur fuktsynpunkt hanteras på rätt sätt och 2) att ge en uppfattning om hur långa torktider som behövs för att byggfukten ska hinna torka ut tillräckligt innan till exempel ett betonggolv beläggs med en tät matta. När beräkningen av torktiderna är genomförd finns också ett bra underlag för produkBygg & teknik 5/08


tionstidplanen. Låt alltså produktionsplaneringen ta hänsyn till torktider så att kvarvarande byggfukt hinner torka ut så att den inte blir kvar och i förlängningen skapar innemiljöproblem.

Bygg med beprövade metoder

Undvik fuktkänsliga konstruktioner som antingen är svåra att utföra korrekt i praktiken eller som det finns mindre fuktkänsliga alternativ till. Bygg med beprövade material och med väl beprövade byggmetoder. Det låter relativt enkelt men det är viktigt att se helheten i en konstruktionslösning. Låt inte hyresgäster eller fastighetsägare bli försökspersoner.

Väderskydd

Väderskydd under nyproduktion av förskola.

Montering av ytterväggar i rena och torra förhållanden under väderskyddet. Det finns även plats för att resa takstolarna.

Håll bygget torrt (väderskydd). Eftersom vi vill kunna bygga året runt alla dagar i veckan kommer det betyda att nederbörd är en faktor att räkna med. Ja, det går att bygga när det regnar eller snöar. Hur resultatet blir beror på vilka moment som utfördes. Använder man ett väderskydd minskar risken för att nederbörd blir ett problem. Väderskyddet minskar även behovet av till exempel snöskottning. Dessutom blir arbetsmiljön bättre den kalla delen av året. Alla byggnader behöver kanske inte byggas under tält, men ett väderskydd är i många fall en relativt billig ”försäkring” som kan spara både onödiga och resurskrävande ombyggnader och säkerställer att bygget håller rätt kvalitet. Det gäller att minimera risken för fuktskador under hela produktionsfasen. Exempelvis ska betongstommen och yttertak monteras först. Därefter monteras exempelvis utfackningsväggar med mer fuktkänsliga material (trä, kartongklädda gipsskivor). Det är också av stor vikt att exempelvis dörr- och fönsteröppningar täcks tills de riktiga dörrarna och fönstren monteras så att byggnadens klimatskal blir tätt så snart som möjligt. Inträngande nederbörd på ett betongbjälklag kan förutom att det snabbt orsakar skador på lagrat eller redan monterade fuktkänsliga material även förlänga torktiden för betonggolvet. Detta kan i så fall leda till att mattläggningen försenas. I det, helt i onödan, uppkomna läget är utrymmet för alternativa handlingsplaner mycket begränsat. Inflyttningen försenas och krav på ekonomisk ersättning ställs från de berörda.

Materialhantering FOTO, SAMTLIGA: GRONTMIJ AB

Leveranskontroll av alla material. Exempelvis bör fuktkvoten i trä mätas för att säkerställa att leverantören uppfyller sitt ansvar. Dessutom ska missfärgat eller smutsigt material inte tas emot. När material mottagits ska det tas om hand och skyddas mot fukt på byggarbetsplatsen, speciellt om det inte byggs in direkt. Väderskyddet bibehåller god arbetsmiljö och minimerar risken för att fuktkänsliga material skadas innan byggnaden är färdigställd.

Bygg & teknik 5/08

Utbildning och information

Samla all personal (även byggnadsarbetarna!) vid byggstart. Fuktsakkunnig ut55


bildar/informerar i att fuktsäkra den aktuella byggnaden och går igenom de identifierade kritiska momenten med avseende på fukt. Målet ska vara att alla som arbetar på bygget ska vara uppmärksamma på om något moment håller på att gå fel. Alla ska känna till sin del av ansvaret för byggnaden som helhet. Börjar det till exempel plötsligt regna ska alla hjälpas åt att täcka känsliga byggmaterial så snabbt som möjligt. Ser någon en otät slang som läcker vatten innanför väderskyddet ska detta åtgärdas omedelbart. Allt fuktkänsligt material ska täckas inför helgledighet etcetera.

Egenkontroller och utomstående kontroller

Använd utomstående byggfuktskontrollanter under produktionsskedet. Egenkontrollen som alla entreprenörer upprättar är i många fall inte tillräcklig för att säkerställa ett ”torrt” bygge. Används en utomstående kontrollant tillsammans med en

Endast 368 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik för 2008!

välutformad egenkontroll kan alla inblandade parter vara säkra på att byggnaden är uppförd i enlighet med bygghandlingarna. Fuktsakkunnig utför stickprovskontroller av materialhantering, fuktmätningar, fukt-väderskydd och inbyggt material, i syfte att upptäcka eventuella brister så tidigt som möjligt när det fortfarande är möjligt att åtgärda situationen med rimlig arbetsinsats.

Fuktskyddsdokumentationen

Upprätta fuktskyddsdokumentation som bland annat redovisar utförda fuktmätningar under byggandet och eventuella kvarvarande fuktrelaterade risker som förvaltningen av byggnaden ska känna till. Fuktskyddsdokumentationen beskriver hur fuktskyddsarbetet blev i verkligheten jämfört med hur det var planerat. Vilka avvikelser rapporterades under bygget och vad kan man lära sig av det till nästa gång. Den kanske viktigaste funktionen som fuktskyddsdokumentationen fyller är just erfarenhetsåterföringen. Varje byggprojekt är i vissa delar unikt, men det finns ofta minst lika många delar som är återkommande i nästa. Fuktskyddsdokumentationen lämnas över till beställaren efter godkänd slutbesiktning. Informationen från dokumentet är även tänkt att ingå i drift och skötselråd för byggnaden. ■

Z Z Z F R Q O D E  V H

&RQODElUHWWGDWRUSURJUDPVRP DQYlQGVI|UDWWXWYHFNODRFK RSWLPHUDEHWRQJUHFHSW &RQODEDQYlQGVDYOHGDQGH WLOOYHUNDUHDYEHWRQJHOHPHQW RFKVWRPV\VWHP

$WWWDIUDPEHWRQJUHFHSW KDUDOGULJYDULWOlWWDUH

www.byggteknikforlaget.se

Träullit Helväggselement – byggsystem för en välisolerad, homogen yttervägg med överlägsen värmelagringsförmåga

Huset monteras och eftergjuts på mindre än en dag, vilket bidrar till en kort byggtid.

Ringbalk armeras med minst 4 st Ø 12 mm armeringsjärn och fylls med betong. Murkrön tätas med cementbruk. Puts, träpanel, fasadplåt eller likn.

Brandklass REI360 enl SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut).

56

Minst 400 mm nätremsa vid elementskarvar. Se putsleverantörens anvisningar.

Plattjärn för fixering av armering och fäste för takstolar.

Träullit har dokumenterat hög motståndskraft mot brand, mögel och röta. Produkten är utvecklad för att tillgodose det ökande behovet av industrialiserat byggande.

Elementskarvarnas V-formade slitsar bildar fyrkantshål som fylls med betong.

Tel 0381-601 14

www.traullit.se

Bygg & teknik 5/08


Mögelenzym i luften – en indikator på mögelskador i byggnader Mögelväxt är ett vanligt problem i byggnader. Det finns en omfattande vetenskaplig dokumentation som visar att hälsoproblem kan uppkomma bland människor som utsätts för höga halter mögelceller. Metoder för att bestämma exponering för mögel är därför viktiga för såväl fastighetsägare, byggentreprenörer som brukare av byggnader. En traditionell metod för att påvisa mögel är att mäta mängden mikroorganismer i luft- eller på ytor med mikroskopi och/eller odling eller bestämma beståndsdelar i mögelcellernas väggar. Dessa analyser kräver att proverna skickas till speciallaboratorium och de är tidskrävande att utföra. Ett alternativ är att analysera enzym som finns på mögelceller. Sådana analyser kräver inte sterilitet, är snabba och relativt billiga. I ett forskningsprogram har vi undersökt om bestämning av mängden mögelenzym i luften kan vara av värde för att spåra förekomst av mögelskador i byggnader. Det finns en omfattande vetenskaplig dokumentation som visar att mögelexponering kan ge upphov till olika typer av medicinska effekter [1, 2]. Den vanligaste reaktionen efter inandning av mögel är en inflammation i luftvägarna med påverkan på olika typer av celler som deltar i kroppens försvar mot infektioner och allergier. Specifika ämnen i mögelcellernas väggar påverkar dessa försvarsmekanismer. Vid hög exponering kan mögel förorsaka allvarliga lungsjukdomar med ansamling av cellhärdar (granulom) i lungorna. Den vanligaste typen av sådana sjukdomar är den så kallade lantbrukarlungan (farmer’s Artikelförfattare är Ragnar Rylander, BioFact Environmental Health Research Center, Lerum, Thomas Hulander, Fuktskadeteknik AB, Frillesås samt Morten Reeslev, Mycometer ApS, Köpenhamn. Bygg & teknik 5/08

lung) som först beskrevs efter exponering för mögligt hö. Denna sjukdom kan också uppkomma hos personer utsatta för höga mängder mögelceller inomhus. En annan granulomsjukdom är sarcoidos som också påvisats bland personer utsatta för höga mängder mögelceller inomhus. Dessa allvarligare lungsjukdomar förekommer i mildare former då exponeringen är lägre och många av de subjektiva symptom såsom irritation i luftvägarna, nästäppa, trötthet och huvudvärk, som ofta rapporterats bland personer i byggnader med mögelskada, har sitt ursprung i samma typ av inflammatoriska förändringar som ger de allvarligare sjukdomarna. Man har ofta diskuterat risken för allergi mot mögel men detta är en ovanlig sjukdom – de symptom som tidigare tolkats bero på mögelallergier beror oftast på en annan typ av påverkan på kroppens immunförsvar. Särskilt i USA har man haft farhågor att gifter producerade av mögel kan ge upphov till besvär och sjukdomar men kritiska granskningar av de doser som kan vara aktuella i inomhusmiljö tyder inte på att detta skulle utgöra en risk.

Undersökningar av mögelenzymer

Exponering för mögel inomhus kan alltså innebära en risk för hälsoproblem och det är därför viktigt att det finns metoder som kan bestämma exponeringen. De metoder

som vanligtvis används innebär granskning av prover i mikroskop för räkning av antalet mögelsporer eller odling på plattor för att bestämma antalet levande mögelceller samt de olika mögelarter som finns i provet. Man kan också bestämma indikatorer på mögelcellmassa till exempel beta-glucan eller ergosterol. Gemensamt för dessa metoder är att de kräver speciallaboratorier. De är dyra och det tar lång tid att få fram resultaten. En alternativ metod för att bestämma mängden mögelceller är att mäta aktiviteten av specifika enzymer som finns i och på cellväggen [3, 4]. På så sätt får man ett mått på mängden mögelcellsmassa. I denna ingår såväl levande som döda mögelceller vilket är en fördel, eftersom de ämnen i mögelcellerna som ger upphov till medicinska effekter har kvar sin effekt även när mögelcellen är död. Metoden att bestämma mögelenzym är enkel och går snabbt. För att undersöka om det var möjligt att använda sig av mögelenzymmätningar i luften för att påvisa mögelskador i byggnader, genomförde vi 2006 och 2007 ett forskningsprogram med stöd av Svenska Byggbranschens utvecklingsfond.

Provtagning och analysmetod

Vi valde att arbeta med mögelenzymet Nacetylhexosaminidas (NAHA). Detta enzym finns i mögelcellerna i mellanrum-

Bild 1: Luftprovtagare Omni.

Cylinder

Slits

Vattenbehållare

57


Sammanlagt gjordes 174 mätningar i 86 byggnader, huvudsakligen småhus. Byggnaderna kan indelas i nyproducerade byggnader, undersökta innan inflyttning (19), byggnader utan kända problem rekryterade för kostnadsfri undersökning genom annonsering (37), skadeutredningsobjekt med känd mögelskada (15) samt andra byggnader med känd mögelskada (15). I denna redovisning av resultaten har nyproducerade byggnader samt byggnader utan kända mögelproblem sammanförts till en grupp och skadeutredningsobjekt samt byggnader med känd mögelskada till en andra grupp.

Resultat

Figur 1 visar fördelningen av mängden mögelenzym i olika rum i nyproducerade byggnader och byggnader utan kända mögelproblem. Merparten av värdena låg inom området 100 till 200 MEU/m3. I en byggnad erhölls ett värde överstigande 400 MEU/m3. Vid skadebesiktningen kunde dock ingen mögelskada påvisas. Förnyad mätning gav ett värde på 380 MEU/m3. I byggnaderna med konstaterad mögelskada förekom ofta höga värden i ett rum som låg i närheten av mögelskadan medan lägre värden uppmättes i rum belägna längre bort. Detta gör att en redovisning av det högsta uppmätta värdet i något rum är mest relevant för denna typ av byggnader. Fördelningen av de högsta uppmätta värdena i varje byggnad illustreras i figur 2. 58

Antal rum Figur 1: Fördelningen av mängden mögelenzym i olika rum i byggnader utan mögelskada.

Antal byggnader

Provtagningsobjekt

MEU/m3

MEU/m3

Figur 2: Högsta mängd mögelenzym i byggnader med mögelskada.

Antal byggnader

met mellan cellmembran och cellvägg. NAHA finns både i myceliet och i sporerna och i döda som i levande mögelceller. Eftersom det inte fanns någon kunskap om de mängder NAHA som kunde förekomma i luften inomhus, använde vi en apparat som samlade in stora mängder luft. Det var en luftpump med en cylinder kopplad till en behållare med 10 ml sterilt vatten (Omni 3000, Sceptor industries, USA), se bild 1. Vid provtagningen sugs vattnet från behållaren upp i cylindern och bringas att rotera som en tunn film på väggen. En luftström sugs igenom en slits belägen 20 cm ovanför apparatens botten och passerar genom vattnet, varvid luftburna partiklar fastnar. Vid provtidens slut (10 minuter) sugs vattnet tillbaka i behållaren. Luftströmmen är 300 L/min, vilket ger en sammanlagd provtagningsvolym på 3 m3. För analys av NAHA filtreras 2 ml av vattnet från Omni-behållaren genom ett filter och ett enzymsubstrat tillsätts. Efter en framkallningstid, som bestäms av temperaturen, i regel cirka 70 minuter, spolas filtren med en framkallningsvätska som insamlas i en kyvett. Fluorescensen hos vätskan i kyvetten avläses i en fluorometer och anges som mögelenzym i enheter/units (MEU) samt omräknas till MEU/m3.

MEU/m3 Figur 3: Högsta mängd mögelenzym i byggnader där besvär angivits. I 22 av de 30 byggnader som undersökts, översteg mängden MEU 400 U/m3. Låga värden uppmättes i åtta byggnader

I samtliga byggnader som undersöktes, tillfrågades de boende innan mätningen företogs om förekomst av bostadsrelateBygg & teknik 5/08


rade besvär. Besvär rapporterades från en eller flera boende och de bestod av irritation i ögon, näsa eller luftvägar, tungt att andas, klåda, uttalad trötthet och ofta förkylning. Besvären överensstämmer med dem som tidigare rapporterats från byggnader med mögelproblem och förorsakas troligen av en ospecifik inflammation utlöst av något ämne i mögelcellerna [1]. Figur 3 illustrerar den högst uppmätta mängden mögelenzym i byggnader där besvär angivits. Figuren visar att mängden mögelenzym översteg 400 MEU/m3 i 14 av de 15 byggnader där besvär angivits.

tryckförhållandena gjort att mögelceller inte överförts till det rum där mätningen utfördes. I några av byggnaderna var även åtgärder redan delvis vidtagna, vilket kan ha minskat mängden luftburet mögelenzym i inomhusluften. Metodens praktiska betydelse är att i de byggnader där höga värden mögelenzym påvisas, är sannolikheten hög för förekomst av mögelskada och/eller symptom. Metoden kan användas för att snabbt få information om förhöjda mängder mögelenzym finns i byggnader med misstänkt mögelskada eller där symptom relaterade till vistelse i byggnaden rapporterats.

Vilka slutsatser kan vi dra?

Kan jag börja mäta mögelenzym?

I byggnader med värden på mögelenzym överstigande 400 MEU/m3 fanns i så gott som samtliga fall kända mögelskador eller rapporterade besvär relaterade till vistelse i byggnaden. Detta visar att mätning av luftburet mögelenzym är en praktiskt användbar metod för att identifiera byggnader med mögelskador. I skadeutredningsobjekten med påvisade mögelskador förekom skadorna framförallt i krypgrunder respektive uppreglade golv på betongplatta, det vill säga inte direkt exponerade mot inomhusluften. I 8 av 30 objekt uppmättes inte några förhöjda värden mögelenzym i inomhusluften. De låga värdena kan i dessa fall bero på att de vid mättillfället rådande

Rapporten från forskningsprojektet rörande mögelenzymer har färdigställts [5]. Kan resultaten från projektet få betydelse för det arbete som utförs av skadeutredare landet runt? Nej, inte ännu. Den apparatur som vi använt för att samla luftprover i forskningsprojektet är tekniskt komplicerad och så dyrbar att den inte kommer att bli allmänt använd av skadeutredare. Vi arbetar för närvarande med att standardisera provtagningsmetoden så att analyserna av mögelenzym ska kunna göras direkt på luftfilter. Med en sådan metod skulle det bli möjligt för en enskild skadeutredare att utföra provtagningen och snabbt få ett analyssvar. Tillgång till en sådan enkel, snabb och relativt billig

metod kan ge ett värdefullt underlag för vidare åtgärder när man undersöker byggnader med misstanke om mögelförekomst. ■

Referenser

[1]. Strauss DC (ed). Sick building syndrome. Advances in applied microbiology 2004; 55:1-474. [2]. Rylander R. (1→3)-β-D-glucan in the environment: a risk assessment. in Young H and Castranova V (eds) Toxicology of (1→3)-β-D-glucans. Taylor and Francis Boca Raton 2005, pp 53–64. [3]. Reeslev M, Miller M, Nielsen KF. Quantifying mold biomass on gypsum board: comparison of ergosterol and betaN-acetlyhexosaminidase as mold biomrameters. Appl Env Microbiol 2003; 69:3996–3998. [4]. Madsen AM. NAGase activity in airborne biomass dust and relationship between NAGase concentration and fungal spores. Aerobiologica 2003;19:97– 105. [5]. Rylander R, Hulander T, Reeslev M. Detektering av mögelskada genom mätning av mögelenzym. Slutrapport till SBUF 2008, pp 1–10, www.biofact.se/ rapporter. www.byggteknikforlaget.se

ISODRÄN®-skivan ”Produkten mot fukten” ISODRÄN®-skivan – Värmeisoleringen med uttorkningsfunktion Dubbelsidig uttorkning – Kort torktid. Fuktsäker funktion – Fukten kan alltid vandra nedåt oavsett golvbeläggning.

Bygg & teknik 5/08

kantbalk betongplatta filterduk

täcklist filterduk

ISODRÄN®-skiva äldre grundmur ISODRÄN®-skiva schaktbotten

För mer information och återförsäljare besök vår hemsida:

www.isodran.se eller ring 08-609 00 20

ISODRÄN AB Svarvarvägen 8 A 142 50 Skogås info@isodran.se

59


Artikelförfattare är Anders Kumlin, AK-konsult Indoor Air AB, Stockholm.

60

Diagram 1: Utomhusklimat.

Datum

hållanden då ventilationen på sommaren normalt är större än på vintern. Inomhustemperaturen har valts till 20 °C. Den relativa fuktigheten (RF) inomhus framgår av diagram 3.

Diagram 2: Fukttillskott. Fukttillskott, g/m3

I det verkliga fallet kan till exempel en yttervägg utsättas för nederbörd/slagregn, vatteninläckage samt solinstrålning. Det kan därför vara värdefullt att teoretiskt, via beräkningar, studera hur detta kan påverka fuktsituationen i en konstruktion. En annan faktor som är av intresse är hur en ventilerad spalt i till exempel en ytterväggskonstruktion påverkar fuktförhållandena i densamma. Beräkningsmodeller vilka tar hänsyn till den verkliga fuktbelastningen är ett värdefullt verktyg när man i samband med en ny- eller ombyggnad utför en fuktsäkerhetsprojektering enligt Boverkets byggregler, BBR-06. Även i samband med en skadeutredning av en fuktskada kan denna typ av beräkningar vara ett mycket bra hjälpmedel. Detta gäller inte minst ventilerade konstruktioner, där fuktnivån varierar över tid. Om fuktskadeutredningen utförs under en årstid då den aktuella konstruktionen förväntas vara torr kan det vara av stor vikt att bedöma fuktstatusen under andra delar av året. Beräkningar har utförts med dataprogrammet Wufi (Wärme und Feuchte instationär). Programmet ger möjligheter att simulera påverkan av: ● Slagregn ● Solinstrålning ● Vätsketransport ● Ventilation av spalt. Två olika konstruktioner har beräknats, dels en yttervägg av samma typ som typ som i tidigare artikel, det vill säga en lättbetongvägg, och dels en yttervägg med skalmur av tegel. Klimat utomhus och inomhus. Utomhusklimatet vilket använts i beräkningarna redovisas i diagram 1.

Konstruktion 1

Utomhustemperatur, °C

Fukttillskottet i byggnaden, det vill säga skillnaden i ånghalt mellan inomhusluften och utomhusluften, varierar enligt diagram 2. Att fukttillskottet inte låses med ett konstant värde hela året görs i syfte att försöka efterlikna verkliga för-

Ytterväggen är av samma typ som behandlades i tidigare artikel, det vill säga en lättbetongvägg. Den enda modifiering som gjort är att den utvändiga plywoodskivan ersatts med 20 mm puts. Väggens konstruktion framgår av bild 1. Beräkning 1. Ytterväggen påverkas endast av skillnaden i temperatur och relativ fuktighet, inomhus och utomhus. Det förekommer ingen regnbelastning eller

Diagram 3: Relativ fuktighet inomhus.

RF, %

I Bygg & teknik nummer 2/08 redovisade Mathias Lindskog grundläggande fuktbegrepp samt visade hur en stationär fuktberäkning över en konstruktion kan utföras. Den redovisade metoden baseras på månadsmedelvärden och fukttransport via diffusion. Metoden tar inte hänsyn till vatteninläckage eller annan vätsketransport.

RF, %

Fuktberäkning, del 2

Datum Bygg & teknik 5/08


västläge (SV) och utsätts för med slagregn samt solinstrålning. Beräkning har utförts med två olika slagregnsmängder; 85 respektive 170 mm/år. Den relativa fuktigheten på insida lättbetong, mellan lättbetong och mineralull, redovisas i diagram 5, där även resultaten utan regnbelastning och stationärt beräknade månadsmedelvärden redovisas. Av diagram 5 framgår tydligt att slagregnet ökar fuktnivån i lättbetongen. Vid den högre slagregnsbelastningen kommer den relativa fuktigheten på insida lättbetong att vara nära hundra procent hela året. Beroende på vilka fuktbelastningar väggen utsätts för så kommer den relativa fuktigheten i lättbetongen att variera kraftigt. Om man i detta fall enbart utför en stationär beräkning baserad på månads-

Bild 1: Lättbetongvägg.

Diagram 5: Den relativa fuktigheten på insida lättbetong. Slagregnbelastning och solinstrålning, sydväst.

RF, %

RF, %

Diagram 4: Den relativa fuktigheten på insida lättbetong. Ingen regnbelastning och ingen solinstrålning.

Datum

solinstrålning mot väggen. Med andra ord det är samma påverkan som används vid en stationär fuktberäkning. Den relativa fuktigheten på insida lättbetong, mellan lättbetong och mineralull, redovisas i diagram 4, där även stationärt beräknade månadsmedelvärden redovisas. Bild 2: Yttervägg med skalmur av tegel.

Bygg & teknik 5/08

Datum

Jämförs resultaten från den icke stationära beräkningen med resultaten från den stationära framgår att resultaten stämmer relativt väl överens. Som mest uppgår skillnaden till cirka 10 procent RF under vissa månader. Beräkning 2. Väggen antas ligga i syd-

medelvärden är det stor risk för att man underskattar fuktnivån i väggen om den i verkligheten utsätts för slagregn.

Konstruktion 2

Ytterväggen är i detta fall en yttervägg med skalmur av tegel. Väggens konstruktion framgår av bild 2. Beräkning 3. Väggen antas ligga i sydvästläge. Beräkning har utförts dels utan regnbelastning och solinstrålning, dels med två olika slagregnsmängder; 85 respektive 170 mm/år, och solinstrålning. Den relativa fuktigheten på utsida vindskyddsskiva redovisas diagram 6 på nästa sida. Av resultaten framgår tydligt att mängden slagregn, och solinstrålningen, klart påverkar fuktförhållandena i vindskyddsskivan. Vid den högre slagregnsbelastningen kommer den relativa fuktigheten i vindsskyddsskivan att vara över nittio procent hela året. Beräkning 4. Väggen antas ligga i sydvästläge. Beräkning har två olika slagregnsmängder; 85 respektive 170 mm/ år, och solinstrålning samt ett antaget ventilationsflöde på 0,5 l/sm2 (90 oms/h) i luftspalten mellan tegel och vindskyddsskiva. 61


Diagram 7: Den relativa fuktigheten på utsida vindskyddsskiva, sydväst.

RF, %

RF, %

Diagram 6: Den relativa fuktigheten utsida vindskyddsskiva, sydväst.

Datum

Den relativa fuktigheten på utsida vindskyddsskiva redovisas diagram 7. Av resultaten framgår att också ventilationsflödet i spalten mellan tegel och vindsskyddsskiva är av stor betydelse för fuktbelastningen mot vindskyddsskivan. Detta gäller framför allt under perioder med solinstrålning och lite regn som under våren med de klimatdata vilka använts vid beräkningarna.

Slutsats

Utförda beräkningar visar att slagregns-

Datum

belastning, solinstrålning och ventilationsflödet i luftspalter klart påverkar fuktförhållandena i de redovisade exemplen. Om beräkningen utförs med stationära metoder som enbart tar hänsyn till diffusionstransport av fukt, kan man i värsta fall dra fel slutsatser vid en fuktsäkerhetsprojektering om väggen i verkligheten utsätts för regnbelastning. Den redovisade beräkningsmetoden bedöms vara ett värdefullt hjälpmedel såväl vid fuktsäkerhetsprojektering som vid fuktskadeutredningar. ■

Läste Du det i Bygg & teknik? Du vet väl att Bygg & tekniks innehållsregister från 1997 och framåt numera finns på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

FOGFRIA PREFABHUS *

Spara 40% på CO2 utsläpp Naturlig Ventilation reglerar inneklimatet genom ett kontrollerat luftflöde via fönsteröppningar. En ũćŵĨƂƌĞůƐĞǀŝƐĂƌĂƩEĂƚƵƌůŝŐsĞŶƟůĂƟŽŶŚĂƌϰϬй ůćŐƌĞƵƚƐůćƉƉćŶDĞŬĂŶŝƐŬsĞŶƟůĂƟŽŶ͘PŶƐŬĂƌ ĚƵĂƩĨĊŵĞƌŝŶĨŽƌŵĂƟŽŶŽŵEĂƚƵƌůŝŐ sĞŶƟůĂƟŽŶƐĊŬŽŶƚĂŬƚĂŽƐƐ͘ ΎĂŶƐŬĂdĞŬŶŽůŽŐŝƐŬĂ/ŶƐƟƚƵƚĞƚϮϬϬϳ

WindowMaster A/S Tel.: 070-589 12490 Tel.: 070-3203203 www.WindowMaster.se

FUKTSÄKERT BYGGANDE

LK – väggelement för putsade fasader Monteringsfärdigt Sandwichelement med Bärande innerskiva, ingjuten isolering och putsbärande skiva av Lättklinkerbetong.

Beprövat byggsystem: ca: 180.000 kvm fasadväggar fördelade på 110 st flervåningshus har uppförts sedan 1989. Kv Silvret Vällingby Byggt - 01

Fördelar med Lättklinkerbetong ►Monteringsfärdiga väggar med hög prefabriceringsgrad. ►Rent naturmaterial med låg vikt och bra värmeisolering. ►Behagligt inomhusklimat och bra ljudisolering.

Magravägen 203 466 92 Sollebrunn Tel. 0322-432 85

62

.Awww.lkb.se

Box 27 444 21 Stenungsund Tel. 0303-77 62 70

Bygg & teknik 5/08


Minska riskerna med tjockputs på mineralull Tyréns fortsätter att projektera putsade odränerade fasader medan branschen i övrigt vacklar. Artikelförfattarna är dock noga med att betona att man avråder sina beställare från tunnputs på cellplast.

Vi är noga med att diskutera valet av fasad med vår beställare och redovisar tydligt det som skrivits och sagts i frågan. Vi är ännu inte beredda att överge de enstegstätade odränerade fasadlösningarna eftersom de har många goda egenskaper, inte minst termiska och ekonomiska. Men i dagsläget avråder vi bestämt från tunnputs på cellplast och varnar för riskerna med tjockputs på mineralull. Vårt förhållningssätt beror på att de hitintills publicerade undersökningarna sammantaget visar på en markant skillnad mellan dessa två fasadsystem. Allt tyder på att fasadsystemet tunnputs på cellplast har en mycket större frekvens av skador, medan vid tjockputs på stenull endast finns några enstaka skador dokumenterade än så länge.

Stor förvirring råder

Allt sedan SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut kom med sin larmrapport om fuktskador i putsade, odränerade fasader på träregelstomme har det rått stor förvirring i branschen. Flera stora byggföretag har övergett lösningen med tunnputs på cellplastisolering, medan andra aktörer håller kvar vid odränerade fasadlösningar som bygger på tjockputs på mineralullsisolering. Inte heller i försäkringsbranschen har man en gemensam uppfattning om riskerna med konstruktionen. Exempelvis ersätter inte entreprenadförsäkringen hos bolaget If skador som inträffat efter 1 juni 2008 eftersom de anser att skadorna numera inte kan anses vara oförutsedda. Zürich Försäkrings AB har meddelat att deras konsultansvarsförsäkring inte går in och täcker skador då tunnputs på isolering projekterats. Denna försäkring är vanlig bland medlemsföretagen i STD – Svensk Teknik och Design. Det är däremot tillåtet med odränerade fasader för andra försäkringsbolag även om deras reArtikelförfattare är Anders Sjöberg, Elvy Karlsson, Magnus Pålsson, Josef Olsson samt Emil Sjöström, det vill säga Tyréns Fuktgrupp.

Bygg & teknik 5/08

presentanter uttalar sig kritiskt till konstruktionen då de talar på konferenser om fukt i byggnader.

Slagregn spelar väsentlig roll

Men vad vet man då egentligen? För det första verkar det sannolikt att slagregnet spelar en väsentlig roll för problembilden. Många av de ”skadade” husen i regionen kring Malmö uppges ha förhöjda fuktnivåer på södra och västra fasaden. I Göteborgstrakten verkar de förhöjda fuktnivåerna vara koncentrerade till den västra fasaden och vid Stockholm den östra fasaden. Dessa observationer stämmer väl med de förhärskande slagregnsriktningarna på de olika platserna. I Småland och på många andra ställen i Sveriges inland där slagregn är sällsynt anser man sig inte heller ha problem i någon större utsträckning med de odränerade fasaderna.

Tät plåtbeslagning av stor vikt

För det andra verkar det rimligt och logiskt att det har rapporterats mindre problem från konstruktioner med tjockputs på mineralull än med tunnputs på cellplast. Detta kan sannolikt dels bero på att vid tunnputs kan inte plåtbeslagningen utföras så att det blir tätt i anslutningar till fönsterbleck, balkonginfästningar med mera och därmed läcker det in mer vatten, dels på att mineralullen faktiskt tillåter en viss omfördelning av fukten som läckt in

och därmed även ger den en möjlighet att hitta en väg för uttorkning. Gränsen mellan tunn- och tjockputs brukar anges vid 18 mm och den tjockleken behövs om man ska kunna garantera att fönsterbleck och andra plåtbeslag ska kunna putsas fast utan risk för sprickor. Även tjockleken på putsbäraren har betydelse eftersom en tjockare isolering innebär att träregelstommen sitter varmare och att den relativa fuktigheten därmed blir lägre under uppvärmningssäsongen. Följande minneslista kan användas för att minska riskerna för putsade fasader på mineralull: ● Använd tjockputs (minst 18 mm) ● Putsa på mineralull ● Välj en fukttålig vindskyddsskiva ● Noggrant utförda detaljer så att fuktläckage förhindras ● Utforma detaljen vid takfot med omsorg ● Vid takkrön kan vindavledare utföras ● Omsorg vid fönster, balkonger, anslutningar, genomföringar detaljer med mera

Byggnad, belägen i Växjö, med fyra våningar som togs i bruk 1998. Ytterväggarna är utförda med tjockputs på stenullsisolering med bakomliggade stomme av såväl betong som utfackningsväggar med träreglar och vindskyddsskiva. Byggnaden är ett gott exempel på där plåtbeslagen är välgjorda. Den infällda bilden visar fönsterbleck med gavlar som är utförda med putskant.

63


Alla horisontella skivskarvar skyddas med en ”kappa” ● Vid anslutning mellan vägg och bjälklag används ”kappor” enligt skiss ● Minimera antalet genomföringar och infästningar på slagregnsutsatta fasader. ●

Alternativa lösningar

Många materialtillverkare har varit snabbt framme med nya alternativa lösningar till den odränerade putsväggen. En del av dessa har goda möjligheter att fungera i praktiken under många år medan andra redan har fått känna på svårigheter som tillverkarna inte insåg från början. Exempelvis har arbetsmiljön vid sågning och hantering av glasfiberarmerade gipsskivor kritiserats, precis som tyngden och arbetbarheten hos mineritbaserade skivor. En förutsättning för att en lösning ska fungera och vara fuktsäker beror inte enbart på projekteringen eller utförandet var för sig utan bygger på en god kommunikation mellan parterna under hela byggprocessen. Vi stöder, och arbetar systematiskt i hela projekteringen, enligt metoden Bygga F som är ett samarbetsprojekt mellan Byggnadsfysik och Miljöpsykologi vid Lunds tekniska högskola, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Tyréns, Sveriges byggindustrier, Peab och Fuktcentrum. ■

… och svarar

a) (4p) Solinstrålning, personvärme samt ”gratisenergin” som värmepumpen utvinner från berget. Värmen från dessa tre delposter har ingen prislapp i kr/kWh, det rörliga energipriset är noll. För värmepumpen är det just själva värmen som utvinns från berget som inte har någon prislapp. Det finns dock kostnader för investering, drift (elenergi) och underhåll av värmepumpen som man sedan på olika sätt kan räkna om till kr/kWh levererad värme. För personvärmen är det naturligtvis maten som motsvarar bränslet, men man brukar aldrig räkna matkostnad som köpt energi för en byggnad. Solinstrålning avser i första hand solinstrålning genom fönster som även kallas för passiv solvärme. Solinstrålningen har även inverkan genom att den höjer utvändiga yttemperaturer på tak och ytterväggar.

b) (4p) Antalet gradtimmar kan beräknas som genomsnittlig temperaturskillnad inne-ute under uppvärmningssäsongen (ºC) multiplicerat med uppvärmningssäsongens längd (h / år). Enheten blir då °C h / år).

Som temperatur inne används här gränstemperaturen, se nedan. Hänsyn måste tas till bidragen från passiv uppvärmning (hushållsel, personvärme, solinstrålning och den passiva uppvärmningen till byggnaden från tappvarmvattnet). Detta kan göras genom att uppskatta genomsnittlig temperaturhöjning på grund av passiv uppvärmning: medelvärde för passiv värmeeffekt under uppvärmningssäsongen delat med byggnadens specifika ventilations- och transmissionsförluster per grad. För ett småhus till exempel 600 W / 200 W/°C = 3 °C, och man kan då räkna med gränstemperaturen 17 °C i stället för 20 °C. Gradtimmarna ska alltså avse behovet av aktiv uppvärmning, och inte hela värmebehovet för att uppnå innetemperatur. Som utetemperatur används medelvärdet under uppvärmningssäsongen. Uppvärmningssäsongens längd är för många byggnader till exempel åtta eller nio månader angiven i timmar. ■ Välkommen till Bygg & tekniks hemsida: byggteknikforlaget.se

Urban Boija, 070-577 64 08 • Niklas Fredriksson, 070-663 73 24 Stora Skogstorp Barkarö, 725 91 Västerås urban@everseal.se • www.everseal.se

Mögel i all ära – men inte i hus! 30 års erfarenhet av rötsvamp och mögel i hus! Kontakta oss.

www.botaniskanalys.se

Box 461, 405 30 Göteborg Carl Skottsbergs gata 22 B, 413 19 Göteborg Telefon 031-786 26 57, 031-786 26 67

64

Bygg & teknik 5/08


Förorenade byggnader – ett utvecklingsprojekt för hela byggbranschen Genom städernas tillväxt ökar efterfrågan på lokaler. Gamla industrier och hamnar byggs om till köpcentrum, kontor, bostäder eller offentliga lokaler och till och med daghem. Industribyggnader som tidigare låg i utkanten av städerna ligger idag i allt mer attraktiva lägen och är därför intressanta att omvandla för att passa nya verksamheter. Många gamla byggnader har också stora kulturhistoriska värden som gör att starka bevarandeintressen finns. Idag är intresset, kunskapen och regelverken för hantering av förorenade byggnader spridda på ett stort antal olika aktörer som myndigheter, fastighetsägare, förvaltare, verksamhetsutövare, entreprenörer och konsulter. För att ta ett samlat grepp kring frågan pågår nu ett utvecklingsprojekt för att ta fram vägledning till hur undersökning och riskbedömning av hälso- och miljörisker bör utföras vid förädling av förorenade byggnader. Enligt Miljöbalken avses förorenade områden innefatta mark- och vattenområden samt byggnader och anläggningar som är så förorenade att det kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. För undersökning och riskbedömning av förorenad mark finns ett flertal vägledningar från Naturvårdsverket. Vill man utbilda sig inom ämnet håller bland annat Svenska Geotekniska föreningen (SGF) kurser i hur man utför miljötekniska markundersökningar och riskbedömningar. Hur förorenade byggnader ska undersökas och riskbedömas har det dock inte funnits vare sig vägledningar eller utbildningar om. Olika verksamheter kan förorena golv, väggar, tak och/eller underliggande mark, vilket kan medföra hälsorisker och lukt-

Artikelförfattare är Ann-Kristin Karlsson, WSP Environmental, Stockholm. Bygg & teknik 5/08

problem för människor som ska vistas i huset. Tjärbeläggningar, sandfyllningar, gjutsand, förorenade bjälklag och ytskikt kan dessutom orsaka problem med inomhusluften i byggnader där ingen förorenande verksamhet har bedrivits. Hissrum, oljetanksrum och garage kan vara förorenade av olja. Byggnader kan även förorenas av byggnadsmaterial med farligt innehåll som till exempel PCB i fogmassa som diffunderat in i betong eller tegel.

Vägledning från centrala myndigheter

En rapport från Naturvårdsverket (nr 5491) om förorenade byggnader publicerades 2005. Rapporten innehåller en grov beskrivning av hur byggnader kan undersökas, riskbedömas och åtgärdas för att säkerställa en hälsosam inomhusmiljö för boende och brukare. Projektet att ta fram denna rapport initierades av SGF och finansierades via anslag från Svenska byggbranschens utvecklingsfond (SBUF), Naturvårdsverket, SGF och Socialstyrelsen. Riksantikvarieämbetet, WSP, Sweco, Golder Associates och Skanska bidrog till skriften i form av eget arbete. När denna vägledning var klar fanns ett behov av att utveckla vissa delar mer i detalj. Framför allt ansåg man att det borde tas fram en vägledning om hur man ska utföra undersökningar och riskbedömningar. Kan man inte utföra dessa moment på ett bra sätt är det svårt att ge rekommendationer om vilka åtgärder som bör vidtas för att säkerställa en hälsosam innemiljö. Ett seminarium hölls på Naturvårdsverket den 2 maj 2006, då innehållet i

ILL: ROBERT KÄLLGREN

rapporten presenterades och behovet av vidareutveckling diskuterades. Intresset för seminariet var stort och över 90 personer deltog med representanter från byggherrar, myndigheter, laboratorier, konsulter med flera. I miljömålet ”God bebyggd miljö” (www.miljomal.nu) framgår det att ”år 2020 ska byggnader och deras egenskaper inte påverka hälsan negativt.”. Det framgår dock inga riktvärden för inomhusluft, förutom för radon. Dessutom står det att ”samtliga byggnader där människor vistas ofta eller under längre tid senast år 2015 ska ha en dokumenterat fungerande ventilation.” Från Arbetsmiljöverket finns vägledningar och hygieniska gränsvärden för inomhusluft, men dessa gränsvärden gäller framför allt för arbetsmiljöer där det är själva verksamheten som avger föroreningar (inte byggmaterial eller underliggande mark). För kontor, bostäder, skolor och dagis till exempel bör kraven på inomhusluftens kvalitet vara mycket hårdare. Från Socialstyrelsen kan man få råd avseende både inomhusmiljö, buller, radon och andra hälsorelaterade frågor. Några riktvärden för inomhusluft om byggnaden eller underliggande mark är förorenad finns dock inte. I Boverkets förordning om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk med mera (BVF 5§ p 1–3) framgår det att ”Byggnadsverk ska vara projekterade och utförda på ett sådant sätt att de inte medför risk för brukarnas eller grannarnas hygien eller hälsa, särskilt inte som följd av utsläpp av giftig gas, förekomst av farliga partiklar eller gaser i luften och farlig 65


strålning.” Det finns även andra lagar, förordningar, allmänna råd och byggregler som hänsyn ska tas till för att säkerställa en hälsosam innemiljö. Det saknas dock detaljerade krav och riktvärden för inomhusluft i boendemiljö. Sammanfattningsvis kan man konstatera att det i dagsläget inte finns några användbara vägledningar med metodbeskrivningar för undersökning och riskbedömning av förorenade byggnader. Likaså saknas riktvärden för inomhusluft för kontor, bostäder, dagis och skolor. Den Naturvårdsverksrapport som finns idag var en bra början, men innehåller främst en grov beskrivning av metodiken. Ett behov finns att ta fram en vägledning som samtliga centrala myndigheter kan stå bakom.

Finansiärer och medverkande i nytt utvecklingsprojekt

Eftersom det fanns ett stort behov av att ta fram vägledning, checklistor med mera för hur undersökningar och riskbedömningar ska genomföras skapades ett nytt utvecklingsprojekt. Initiativet kom från SGF, WSP och NCC. Kontakt togs med samarbetspartner från olika byggherrar, myndigheter, laboratorium, konsulter och forskare och en ansökan lämnades till SBUF. Projektet finansieras av SBUF, Naturvårdsverket, Socialstyrelsen och SGF. Medverkande i projektet är NCC, JM, Skanska, ALS, Sweco, Golder Associates, WSP, Watts, Stena recycling, IMM och Högskolan i Gävle. Medverkande bidrar till projektet med egen tid.

genomförs internationellt. ● Utveckla provtagningsmetoder och analys av oljekolväten, PAH, klorerade lösningsmedel och de vanligaste tungmetallerna inklusive kvicksilver. ● Ta fram checklistor vid inventering och provtagning av: ❍ Betong, tegel och andra vanliga byggmaterial. ❍ Inomhusluft (passiva provtagare, pumpad provtagning). ❍ Emissionsprover från byggmaterial. ● Utarbeta förslag på metodik (ett strukturerat arbetssätt) för bedömning av hälsorisker i inomhusmiljö relaterade till förorenat byggmaterial och eventuell inträngning av gasformiga föroreningar från jord eller grundvatten. ● Sammanställa lämpliga jämförvärden och lukttröskelvärden, som kan användas vid utvärdering av luftprovtagning.

Hemsida för projektet

Projektet kan följas via en hemsida (www.fororenadebyggnader.se), där information läggs ut kontinuerligt och man kan ge synpunkter, ställa frågor, få tips om litteratur, förmedla kontakter och visa exempel på projekt. Hemsidan är till för alla som är intresserade av förorenade byggnader, det vill säga den är inte enbart till för medverkande i projektet.

temperaturen i byggnaden kan vara annorlunda. Det finns kanske fler eller färre rum. Kanske tar man till och med luftprovet medan nuvarande verksamhet pågår och man vet då inte om föroreningen kommer från verksamheten eller från föroreningar i byggnaden eller i mark. Att enbart ta prover på byggmaterial har också sina nackdelar. Om man ska analysera flyktiga ämnen är sannolikheten hög att majoriteten av ämnena har försvunnit efter provtagning, nedmalning och analys. Det är dessutom lätt att missa punktkällor om man tar ett fåtal prover på byggmaterial. Ett luftprov ger en mer samlad bild av vilka föroreningar som finns i väggar, golv, tak och underliggande mark och grundvatten. Oftast är det bäst med en kombination av provtagning av byggmaterial och luft (samt grundvatten och mark om det bedöms nödvändigt) för att få ett tillräckligt bra underlag till riskbedömning och åtgärdsutredning. Prover på inomhusluft krävs för att kunna göra en riskbedömning, men prover på byggmaterial behövs för att kunna visa var föroreningskällan finns och eventuellt för att klassificera rivningsmassor.

Riskbedömning av förorenade byggnader

För att kunna göra en riskbedömning avseende inandning av föroreningar i damm och gasfas krävs luftprovtagning. Det

Riskbedömningens säkerhet påverkas av kvaliteten på indata och mätresultat. Det är viktigt att den som tar prover på luft, byggmaterial, jord och/eller grundvatten har en dialog med den som ska utföra riskbedömningen, så att resultatet av

finns dock inga standardiserade metoder för provtagning av inomhusluft då byggnaden används eller ska användas som kontor, skola, dagis eller bostäder. Ett annat problem med luftprovtagning är om man tar prover i till exempel en industrilokal som ska byggas om till kontor. Förhållandena är då inte alls samma som efter ombyggnad, varför analysresultaten kan bli missvisande. Ventilationen och

provtagningen verkligen är användbar i riskbedömningen. Man kan inte bara springa ut med en pump i en ouppvärmd industrilokal, analysera TVOC och sedan tro att man kan uttala sig om vilka risker som kan finnas för människor när huset har byggts om till kontorsmiljö. De flesta provtagningsmetoder och riskbedömningsmodeller för inomhusluft är framtagna av arbetsmiljöskäl. Detta

Undersökning av förorenade byggnader

Målsättning med projektet

Målsättningen är att projektet ska resultera i ökad kunskap och en metodik för undersökning och bedömning av hälsorisker i inomhusmiljö kopplade till föroreningar i byggmaterial och anslutande mark. Det är främst föroreningar som kommer från nuvarande och tidigare verksamheter som tas upp inom ramen för detta projekt (det vill säga inte PCB, asbest med mera). Projektet kan ge större konsekvens och jämförbarhet vid undersökningar och bedömningar. Det kan även ge en större trygghet hos boende och brukare som bor eller arbetar i förorenade byggnader som har undersökts och eventuellt åtgärdats. Mer detaljerat syftar projektet till att: ● Ta fram en konceptuell modell för att beskriva faktorer som kan påverka hälsorisker i förorenade byggnader. ● Göra en kunskapssammanställning av hur undersökningar och riskbedömningar 66

Bygg & teknik 5/08


Synpunkter och frågor

Alla som är intresserade får granska och ge synpunkter. Projektgruppen ser gärna att många personer ger synpunkter och delar med sig av sina erfarenheter om förorenade byggnader. Har du ett intressant projekt att berätta om finns det möjlighet att få visa det på hemsidan. Hör av dig till Anna Forsgren eller Ann-Kristin Karlsson på WSP eller Maria Eriksson på NCC för mer information om projektet. Kontaktuppgifter hittar du på hemsidan www.fororenadebyggnader.se. medför att exponeringsförhållanden och de exponerades känslighet avviker från förutsättningarna vid boende, skolor och kontorsverksamhet. Teoretiska modeller för beräkning av emissioner från byggmaterial och/eller underliggande jord används sällan i riskbedömningar och om dessa modeller stämmer verifieras sällan med provtagning och analys. Riskbedömningsmetodiken kommer i detta projekt att förbättras genom nedanstående steg: ● Bedömning av vilka jämförvärden som kan användas när provtagning har utförts av inomhusluft. En humantoxikolog ska göra denna bedömning, så att inte olika värden används beroende på vilken konsult som anlitas. ● Genomgång av nationella och internationella modeller som kan användas för att beräkna föroreningshalten i inomhusluft, baserat på uppmätta halter i byggmaterial och/eller underliggande mark och grundvatten.

En genomgång ska göras av vilka modeller som kan användas för att beräkna halten i inomhusluft om föroreningen finns i byggmaterial. Det finns en del modeller som används på universitet och högskolor. Likaså finns det internationella modeller, men det är viktigt att försäkra sig om att dessa kan användas för det klimat och de förhållanden som finns i Sve-

ILL: ROBERT KÄLLGREN

rige. Man måste även försäkra sig om att värderingar avseende cancerrisk med mera är desamma som vad normalt används vid riskbedömningar i Sverige. När en bra bild har erhållits av vilka modeller som kan användas och vilka jämförvärden som kan tillämpas kommer en strategi föreslås för att bedöma hälsorisker relaterade till förorenat byggmaterial. I metodiken kommer hänsyn även tas till inträngning av gasformiga föroreningar från jord eller grundvatten. Strategin ska grundas på den konceptuella modell som byggs upp och de styrande faktorer som har identifierats.

Tidplan

Framtagande av konkreta verktyg, som checklistor och en metodik för vilka aspekter som ska ingå i en riskbedömning. Grunderna för bedömning av hälsoriskerna relaterade till förorenat byggmaterial och inträngning av gaser i inomhusmiljön är exponeringstid, exponeringsgrupp och ämnets farlighet, ofta uttryckt som en tolerabel referenskoncentration (RfC). En sammanställning av svenska och interna-

Bygg & teknik 5/08

tionella RfC-värden och lukttröskelvärden för oljekolväten, PAH-föreningar, klorerade alifater och de vanligaste tungmetallerna inklusive kvicksilver kommer att redovisas i projektet. Hur man bör beakta olägenheter med lukt kommer även att beskrivas. Sammanställningen kommer framför allt att grunda sig på den genomgång som IMM har gjort av lämpliga RfC-värden för förorenad mark.

Ett utkast på metodik, checklistor och lista med jämförvärden håller på att tas fram och kommer att vara färdigt för granskning under augusti månad. Därefter granskar en referensgrupp materialet och ger synpunkter. Efter revidering kommer allt material att publiceras på hemsidan och ett seminarium kommer att hållas november 2008. ■

Endast 368 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik för 2008! 67


Ansvaret vid husbesiktningar

Först några ord om det så kallade konsultansvaret eller rådgivaransvaret, vilket är ett ansvar som gäller för en rad olika yrkesgrupper, såsom besiktningsmän, revisorer, mäklare, arkitekter, advokater. Gemensamt är att uppdraget rör en immateriell tjänst, där upplysning och rådgivning lämnas från konsulten till uppdragsgivaren. Det rör sig alltså inte om ett fysiskt arbete på en egendom, såsom är fallet med hantverkstjänster. Denna åtskillnad har en viss betydelse om man letar efter tillämplig lagstiftning för rådgivningstjänster. Att märka är till exempel att konsumenttjänstlagens regler om arbeten på fast egendom därmed inte är direkt tilllämplig i rådgivningsfallen, eftersom detta stadgande rör fysiska arbeten. I viss mån kan man dock snegla på denna lagstiftning eller dess förarbeten för att få ledning, det vill säga genom analogivis tilllämpning. Faktum är att något explicit lagrum för rådgivningsuppdraget inte finns, jag tänker då på regler för själva arbetet som sådant och uppdragsavtalet mellan de två parterna. Däremot finns naturligtvis regler rörande konsultens verksamhet i övrigt, till exempel krav på den ekonomiska bokföringen, redovisning av pengamedel, marknadsföringen med mera. För vissa yrkeskategorier har det dock skapats speciallagstiftning (till exempel fastighetsmäklarlagen) eller särskilda branschregler (till exempel ”Vägledande regler om god advokatsed”, mot vilkas brytande en advokat kan bli varnad Artikelförfattare är Anita Axelsson Shalit, advokat med fastighetsrättslig specialitet vid Advokatfirman Åberg & Salmi, Stockholm.

68

eller utesluten ur Advokatsamfundet, Allmänna bestämmelser för konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörverksamhet (ABK) med mera). Men för rådgivningsuppdraget i generell mening finns inga gemensamma lagregler. Därför har praxis, det vill säga rättsfall, kommit att bli mycket betydelsefulla, när det gäller att sätta gränserna för vad ett bra respektive dåligt rådgivningsuppdrag ska innehålla.

Vad kan man förvänta sig?

Vad kan man då förvänta sig av rådgivaren besiktningsmannen? Den som sysslar med husbesiktningar vet för det mesta vad som i praktiken förväntas av honom, det vill säga hur han hittar eventuella fel, brister och risker i huset och att han lämpligen berättar om detta för köparen på ett förståeligt sätt, liksom advokaten behärskar att göra en rättslig bedömning i det enskilda fallet och klargöra denna för klienten. Ansvaret kan också beskrivas med juridiska termer, vilka är gemensamma för alla de yrkesgrupper som kan kallas rådgivare: För det första krävs det naturligtvis av rådgivaren (här besiktningsmannen) att han är en normalskicklig fackman inom sitt yrkesområde; han ska med andra ord utföra själva uppdraget på ett ”fackmannamässigt sätt”. Vad detta begrepp innefattar kan i praktiken endast branschen själv uttala sig om. Därutöver har besiktningsmannen omsorgsplikt och

FOTO: STIG DAHLIN

Det har, som bekant, blivit vanligt att en besiktningsman anlitas vid överlåtelse av privata fastigheter, såsom villor, småhus och till och med vissa fritidsfastigheter. De rättsliga processerna som rör besiktningsmannens ansvar, det så kallade konsultansvaret, har därmed också blivit vanliga i våra domstolar. Om husköparen anser att besiktningsmannen gjort en undermålig besiktning kan skadeståndskrav ställas på besiktningsmannen. Ett nytt fall i Högsta domstolen (HD) har nu klargjort ett par tidigare oklara frågor om besiktningsmannens ansvar för uppdragets utförande.

lojalitetsplikt mot uppdragsgivaren, i vilket ligger att han ska ta tillvara dennes intressen och samråda och undanröja oklarheter dem emellan vad gäller uppdragets omfattning, vad som ingår och inte ingår i uppdraget, om tilläggstjänster behövs, avråda från onödiga uppdrag, agera utan eget intresse, inte överfakturera etcetera. Husköparen har rätt att hysa tillit till besiktningsmannen, han har rätt att förlita sig på besiktningsmannen såsom yrkesman i dessa avseenden. Besiktningsmannen har även en pedagogisk plikt, gentemot uppdragsgivaren, vilket innebär att han på ett pedagogiskt sätt ska beskriva vad han såsom expert har kunnat iaktta i huset. Han ska med andra ord beskriva resultatet av besiktningen så att det går att förstås av uppdragsgivaren även om denne är en lekman. Denna princip har behandlats i tidigare avgörande från HD. (Det så kallade tygprovningsfallet, NJA 1994 s 532). Dessutom får de besked som besiktningsmannen ger inte vara motstridiga, vilket var fallet i NJA 2001 s 269 där besiktningsmannen visserligen gjorde en korrekt riskanalys men samtidigt avrådde från vidare undersökning. Specifikt för besiktningsmän är att de förväntas redogöra inte bara för iakttagbara fel med fastigheten, utan även för inom besiktningsmannakåren kända risker för framtida fel eller följdskador av Bygg & teknik 5/08


fel, såsom risk för mögel till följd av bristande ventilation. Även detta är en princip som slagit fast i ett avgörande från HD (NJA 1997 s 65).

Husägaren kan kräva skadestånd

Om besiktningsmannen inte uppfyller vad som kan förväntas av honom kan husköparen kräva honom på skadestånd, om den vårdslösa besiktningen lett till skada för husköparen genom att brister i huset upptäcks först efter köpet, och dessa brister kan mätas i pengar, vilket oftast liktydigt med reparationskostnaderna.

Begränsningar i ansvaret

Emellertid är besiktningsmannens ansvar inte obegränsat, även om han skulle ha gjort en oskicklig eller till och med vårdslös besiktning. Hans ansvar kan begränsas av antingen lagstiftningen, praxis eller skrivningar i själva uppdragsavtalet med husköparen. I uppdragsavtalet är det vanligt med friskrivningar att uppdraget inte omfattar vissa områden (vanligt är friskrivningar rörande elinstallationsarbeten, radon, icke besiktningsbara utrymmen etcetera). Vidare gäller tidsmässiga gränser för ansvaret; jag tänker då på reklamations- och preskriptionstider. Reklamation av uppdraget måste ske inom skälig tid (i praktiken några månader) från det att husköparen upptäckte eller borde ha upptäckt brister i huset, vilket

följer av allmänna avtalsrättsliga principer samt även följer av en analogivis tilllämpning av konsumenttjänstlagen. Preskription innebär den yttersta tidsgräns, inom vilken rättsliga anspråk måste ställas, vilket enligt den allmänna preskriptionslagen är tio år. Många uppdragsavtal innehåller dock en inskränkning av denna tioåriga preskriptionstid. Det vanligaste är SBR:s standardavtal som anger att uppdraget måste reklameras senast två år efter uppdragets slutförande. Under förutsättning att husköparen fått ta del av ett sådant standardavtal är han bunden av denna inskränkning av rätten att väcka talan mot besiktningsmannen, oavsett om besiktningsmannen har gjort ett fullgott eller ett försumligt uppdrag.

Reklamations- och preskriptionstiden prövad

Det är reklamations- och preskriptionstiden som prövades i det nya avgörandet i HD som jag nämnde inledningsvis (NJA 2007 s 962). Tvisten rörde i sak fråga om besiktningsmannens konsultansvar, det vill säga hans eventuella skadeståndsansvar för en vårdslös besiktning, men rörde i HD endast frågan om husköparnas talan var preskriberad eller inte, eftersom besiktningsmannen hänvisade till SBR:s tvååriga preskriptionsfrist. Säkerligen drog en stor del av besiktningsmannakåren en lättnadens suck när domen föll,

Att läsa

Den som vill fördjupa sig i frågan om konsultansvaret kan med fördel läsa Jan Elfströms bok ”Rådgivarens professionsansvar” eller läsa igenom de rättsfall som berörs i artikeln. eftersom domen slår fast att den tvååriga preskriptionstiden i standardvillkoren i och för sig inte är oskälig. Emellertid vann husköparna tvisten eftersom de inte fick del av preskriptionsvillkoret förrän efter att uppdragsavtalet med besiktningsmannen var träffat, vilket skedde per telefon och även efter att uppdragsbekräftelsen översändes till dem. Besiktningsmannen skickade med SBR:s standardvillkor först i samband med att han skickade över besiktningsprotokollet, efter det att besiktningen var utförd. Därmed ansåg HD att villkoret inte utgjorde avtalsinnehåll mellan parterna och husköparna blev därför inte bundna av detta, varför den vanliga tioåriga preskriptionstiden gällde. ■

Välkommen till Bygg & tekniks hemsida: byggteknikforlaget.se

w w w. c u l i m a r. c o m

Massiv bänkskiva

© villaaktuellt

Högsta möbelkvalitet

Vi kan skräddarsy din bänkskiva!

Amerikansk valnöt PRIS 620 mm bred, 30 mm tjock 3.085:-/m 620 mm bred, 40 mm tjock 3.965:-/m Ek 620 mm bred, 40 mm tjock 1.856:-/m

Handla ditt kök hos oss! DESIGN Skåpstommar på lager för omgående leverans

Hammarby Kajväg 4, 120 30 Stockholm Telefon 462 05 94, Fax 462 05 93 mån-tor 8.30-18.00 fre 8.30-16.00, lör och sön stängt Bygg & teknik 5/08

69


Vindkraft på land dyr och bullrig I artikeln görs en genomgång av drifterfarenheter från 500 brittiska vindkraftverk, 680 svenska vindkraftverk samt redovisas kalkyler från 430 projekterade svenska vindkraftverk. För ändamålet studerades officiella redovisningar och rapporter samt prospekt i fråga om i Sverige planerade vindkraftverk. Såväl de brittiska som de svenska inlandsbaserade vindkraftverken visar mycket låg effektivitet. El från havsvindkraft ställer sig dock mer ekonomisk och mindre störande än på land. I Storbritannien är effektiviteten så låg att hela det brittiska energiprogrammet äventyras. Engelsmännen har därför inlett att samarbete med Frankrike i syfte att i stället för vindkraftsel satsa på kärnkraftverk. I slutet av artikeln visas att statliga Energimyndighetens nya mål baseras på “science fiction.

tannien för stora för att lönsamhet alls skulle uppstå med att använda vindkraft. Inte ens på blåsiga Cornwall klarades målet efter en genomgång av 500 vindkraftverk som nyligen gjordes av Renewable Energy Foundation [1]. Tabell 1 visar effektiviteten hos 500 vindkraftverk i England, Skottland och Wales. Totalt sett var effektiviteten i Storbritannien 24 procent av installerad effekt. I inlandet, Hertfordshire, producerades bara åtta procent av installerad effekt. Slutsatsen i Storbritannien var att vindkraftsmålet endast kunde nås om vindkraftverken placerades till havs intill de städer dit elenergin skulle föras. Eljest gjorde överföringsförluster att målet inte kunde nås. Man behöver inte vara någon större expert för att förstå att det blåser mindre i Sverige än i Storbritannien. Effektivitetssiffror från Vindkraftens investerare och projektörer (VIP) för planerad svensk vindkraftverk, 35 procent, får därför ställas ifråga [2, 3]. Om vindkraftsmålet inte nås i Storbritannien så lär det heller inte nås i Sverige, i synnerhet inte i inlandet. Effektiviteten för vindkraftverk i Sverige är lägre än för den i Storbritannien, cirka 22 procent [4]. Detta är en stor skillnad visavi VIP:s tal om 35 procent i effektivitet. Turbinen på ett vindkraftverk rör sig visserligen för det mesta, men detta är för att den inte ska krokna. Oftast blåser det inte tillräckligt

Artikelförfattare är Bertil Persson, docent, Bara.

mycket för att installerade effekt ska kunna tas ut. Vid kuling kopplas energin från vindkraftverket ur elnätet. Utan statsstöd torde ingen vindkraftverksturbin alls rotera. Än större statsstöd krävs om de nu 10 000 planerade vindkraftverken kommer att byggas i Sverige. Inte ens tills havs är det längre lönsamt att bygga vindkraftverk till följd av ökande byggkostnader och stålpriser [5].

Effektivitet hos svenska verk

Tabell 2 visar produktionsresultat mellan 2001 och 2006 för 672 svenska vindkraftverk. Vattenfalls driftuppföljning av vindkraftverk från och med 2002 till och med 2006 visar att vindkraftens elleveranser i förhållande till installerad kapacitet var 22 procent, varav cirka 16 procent för inlandskraftverk och cirka 27 I Sverige är effektiviteten i inlandet enprocent för kustnära. Totalt producerades dast hälften av den vid en kustnära placeenligt Vattenfalls driftuppföljning cirka ring. Projekterade svenska vindkraftverk 0,6 terrawattimmar per år över åren från synes dock ha en avsevärt högre och med 2002 till och med effektivitet än de befintliga, 2006. I Vattenfalls driftuppföljTabell 1: Effektivitet hos 500 vindkraftverk i Storbritannien. men är i gengäld mycket kost- ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– ning ingick vindkraftverk med samma att bygga och svåra Plats en medeleffekt av 680 kilowatt Effektivitet (procent) underhålla. Projekterad livs- ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– och en levererad energi av me24,1 längd synes också vara alltför Cornwall deltal 0,6 terrawattimmar per år 23,8 lång med hänsyn till verklighe- Wales vilken energi i medeltal kunde 24,9 ten. Kostnader för kablage till Yorkshire Dales försörja 30 000 eluppvärmda fjälls och till havs i syfte att Cumbria villor (20 000 kilowattimmar 25,9 leda den producerade elenergin Södra Skottland per villa och år), tabell 2. Exem31.5 till bebyggda områden respekti- Caithness. Orkney och Shetland pel på vindkraftverk med 32,9 ve till land ingår inte i kostna- Öster om Skottland havbaserat effektivitet på undre kvartilen är 32,6 derna för vindkraftverk till fjälls Kings Langley. Hertfordshire Vestas Värpinge Anna, Bella 7,7 och till havs. Inte heller ingår Durhamn och Clara, cirka 16 procent, det 8,8 skrotningskostnader för vind- Medelvärde hav vill säga typiska inlandsverk. 33 kraftverken. Bullererfarenheter Medelvärde inland Förvånansvärt nog uppvisade 8 från en vindkraftpark i Neder- Medelvärde kustnära NEG Micons vindkraftverk på 27 länderna redovisas där så kalKlimpfjäll en effektivitet om Medelvärde totalt 24 lade impulsljud har väckt granendast tretton procent, möjligen nars ilska.

Lägre effektivitet än förväntat

Målen för vindkraften i Storbritannien var att producera tio procent av totala elbehovet 2010 samt femton procent av behovet 2015. Bara i Skottland nåddes målet, men då blev överföringsförlusterna till Storbri70

Tabell 2: Produktionsresultat mellan 2001 och 2006 för 672 svenska vindkraftverk. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Medelenergi Medeleffekt Effektivitet (terrawattimmar/år) (kilowatt) (procent) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Medelvärde 0,6 689 21,6

Bygg & teknik 5/08


beroende på driftuppehåll under höstperioden. De tre vindkraftverken på Klimpfjäll gav 2007 en effektivitet av tolv procent, vilket tyder på att enstaka driftuppehåll inte påverkade effektiviteten nämnvärt. Verken om vardera 0,9 megawatt och producerade 2 780 megawattimmar under 2007. Kustnära vindkraftverk hade en effektivitet som låg på övre kvartilen, vilket väl följer från brittiska erfarenheter för brittiska vindkraftverk utanför Skottland. På Utgrunden finns sju vindkraftverk av fabrikat GE med 1 425 megawatt i effekt vardera. Under 2007 producerade de sju vindkraftverken sammanlagt 28 700 megawattimmar, vilket gav en effektivitet av 33 procent. Denna siffra bör

jämföras med av vindkraftsprojektörerna uppgivna 38 procent i effektivitet för Utgrundens vindkraftverk. I Holmsund utanför Umeå kördes under hösten 2007 ett splitternytt 3-megawatt vindkraftverk för fullt. Hösten är den blåsigaste delen av året, men effektiviteten blev låg: 27 procent av installerad effekt. Samma effektivitet uppmättes för ett lika stort verk på sydligaste Gotland. Återigen blev effektiviteten lägre än vad VIP utlovade då investeringsbeslutet togs. Så sent som förra året kunde cirka 750 vindkraftverk i Sverige bara producera en terrawattimme, det vill säga motsvarande förbrukningen för 50 000 elvärmda villor. Total installerad effekt var 612 megawatt varav verk

FOTO: EVA PERSSON

Bild 1: Vindkraftverk på Lillgrund är betydligt effektivare än de på land.

med en installerad effekt av 493 megawatt ingår i beräkningen. Ett stort antal produktionsmånader för verk som varit ur drift från årets början och fram till driftssättning har tagit bort från beräkningen, till exempel för Siemens, Lillgrund.

Investeringsbeslut baseras på glädjekalkyler

I framtiden kommer vår natur mer eller mindre att industrialiseras i med och med att 10 000 vindkraftverk på sikt ska byggas i Sverige, bild 1. I planeringen finns för närvarande vindkraftverk med en effekt av 2 350 megawatt, vilka spås ge 7,3 terrawattimmar i energi. Tabell 3 visar effektiviteten och kostnaderna för projekte-

Tabell 3: Effektivitet och kostnader för projekterade svenska vindkraftverk. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Antal Effekt Energi Effektivitet Invest-05 Invest-07 Invest-07 Invest-07 Tot-07 Bidrag (megawatt) (TWh/år) (procent) (mkr) (mkr) (mkr/ (kr/kilowatt (kr/kilowatt (mkr.15år) megawatt) timmar.15 år) immar) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Eon Södra Midsjöbanken: 200 1 000 3,5 40 17 500 21 875 22 0,42 0,83 21 175 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Vattenfall Kriegers flak: 640 2 36 11 500 14 375 22 0,48 0,96 15 850 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Eon Kalmar sund Utgrunden 2: 90 0,3 38 1 400 1 750 19 0,39 0,78 1 565 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Vattenfall Lillgrund Öresund: 120 0,3 29 1 600 2 000 17 0,44 0,89 2 065 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Norrland (inland): 500 1,2 27 5 500 6 875 14 0,38 0,76 6 010 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– S:a 2 350 7,3 35 37 500 46 875 20 0,43 0,86 46 665 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Beteckningar: kr = svenska kronor; kilowattimmar = kilowattimmar; m = meter; mkr = miljon svenska kronor; Bidrag = erforderligt kapitaltillskott inklusive elcertifikat över 15 år för att vindkraftverken skall runt ekonomisk sett, utan vinst, vid ett medelspotpris av 43 öre/kilowattimme; Invest = ren investeringskostnad utan ränta; megawatt = megawatt; Tot = bedömd totalkostnad inklusive investeringskostnad, ränta 6 procent, underhåll, försäkring och skrotningskostnad; TWh = terrawattimmar, 05 = 2005.

Bygg & teknik 5/08

71


rade svenska vindkraftverk. Enligt denna beräkning från VIP blir effektiviteten för dessa vindkraftverk 35 procent. En genomgång av effektiviteten hos 500 vindkraftverk i Storbritannien som Styrelsen för förnyelsebar energi där har låtit göra, uppvisas dock helt andra siffror, i genomsnitt 24 procent i effektivitet för hela Storbritannien, Cornwall, Orkneyöarna, Shetland, Skottland, Yorkshire och Wales. Det blåser i genomsnitt mycket mer i Storbritannien än i Norrlands inland där VIP anger siffran 27 procent i effektivitet. Inte ens för havsbaserad vindkraftverk öster om Skottland nås de fantasisiffror som VIP har tagit fram. För havsbaserade vindkraftverk utanför Skottland nås 33 procent i effektivitet det vill säga mindre än vad VIP fört fram i genomsnitt för hela Sverige, 35 procent. VIP:s siffror ligger i sin tur till grund för hela den svenska vindkraftssatsningen. Tabell 3 visar även en bedömd totalkostnad inklusive investeringskostnad, ränta sex procent, underhåll, försäkringar och skrotningskostnad. Slutligen ges i tabell 3 erforderligt kapitaltillskott över femton år inklusive elcertifikat för att de planerade vindkraftverken skulle ha gått runt, ekonomisk sett, utan vinst, vid ett medelspotpris av 43 öre/kilowattimme. Elcertifikat är exakt lika stort som den ursprungliga investeringskostnaden, cirka 47 miljarder kronor 2007. Till kalkylbeloppet för projekterad svensk vindkraft kommer okända kostnader för att från fjällen och till havs föra fram vindenergin till bebyggelsen samt vägar till denna.

alla 48 stycken Siemens 2,3-megawatt verk på Lillgrund startats (110 megawatt i effekt totalt), bild 1. Projekterad effektivitet var 29 procent som ett årsmedelvärde. Effektiviteten varierar över året eftersom det blåser mer under vinterhalvåret än under sommaren, tabell 4 och figur 1 visar planerad effektivitet hos vindkraftverk på Lillgrund, verklig effektivitet hos vindkraftverk på Lillgrund, verklig effektivitet hos vindkraftverk i Sverige 2002 till 2007, verklig effektivitet hos vindkraftverk i Sverige 2007 samt skillnad mellan planerad och uppmätt effektivitet på Lillgrund. Tabell 4 visar även medelvärden i elproduktion och effektivitet. Under januari till och med mars 2008 uppvisade vindkraftsparken på Lillgrund vid Klagshamn från aerodynamisk synpunkt en nära maximal effektivitet hos ett vindkraftverk (kapacitetsfaktor, utnyttjandegraden i förhållande till maximal teoretisk produktion, 58 procent). Under januari 2008 var effektiviteten praktiskt taget lika med den som någonsin kan

Analys av Lillgrund

Inför de gigantiska investeringarna i vindkraft som staten står inför grundas dessa på bristfälligt underlag, tills stor del enbart med vindkraftsindustrin som källa. Besluten bör i stället grundas på analys av tillgängliga driftserfarenheter från igångsatta verk. Vid nyåret 2007/2008 hade

uppnås, tabell 4. Under april 2008 störtdök dock Lillgrunds effektivitet. Orsaken till störtdykningen i effektivitet är okänd, om det var byte av elmätare, inkoppling på Svenska Kraftnät, stiltje eller av annan orsak. Under april 2008 låg Lillgrund nämligen 7,5 procent under pari av det förväntade värdet, som, även beaktat lägre vindhastighet i atmosfären, borde ha varit 25,3 procent, men blev endast 17,8 procent för Lillgrundsverken. För maj 2008 erhölls 8,6 procent i effektivitet för Lillgrund, vilket är 16,1 procent lägre än enligt VIP förväntat värde. Trots detta blev dock effektiviteten betydligt högre på Lillgrund än på land, figur 1. Om Lillgrunds produktion för tertial 1 multipliceras med tre erhålls en produktion av 0,144 terrawattimmar per år. Kvarvarande kärnreaktorer i Sverige gav 68,2 terrawattimmar 2006, vilket gör att det krävs drygt 13 Lillgrund för att med Lillgrunds elproduktion under 2008 tertial 1 komma upp på samma energinivå som en endaste kärnreaktor. Med en realistisk elproduktion från Lillgrund torde det gå ett tjogtal Lillgrund per en kärnreaktor i elproduktion. Man ska då betänka att för investering i vindkraft måste motsvarande effekt samtidigt investeras i fossil- eller kärnkraft för att täcka upp då det mojnar. Stamledningarna till Norrland räcker nämligen i till för att snabbt nog överföra el därifrån till Sydsverige till exempel vid vindstilla vinternätter med svår köld. Gångna vinter exporterades till exempel dansk vindkraftsel gratis till Sverige just därför att vindkraftsel inte kan lagras [6].

Turbiner ovanför trädtopparna Figur 1: Effektivitet 2008 för vindkraftverk på Lillgrund. Prognoser för övriga i Sverige baserade verk från 2002 till 2007 (procent).

Inför den svenska vindkraftsatsningen kommer med stor sannolikhet större verk att användas än nu vanligen förekommande. Tanken från vindkraftsindustrins sida är att turbinerna ska rotera ovanför skogen och att dess friktionseffekt därmed elimineras. Från byggnadsaerodyna-

Tabell 4: Månadseffektivitet för vindkraftverk på Lillgrund och i Sverige (procent). ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 2008 Lillgrund, Lillgrund, Sverige Sverige Sverige Särskillnad Särskillnad VIP* verklig 2002–2007 2007 2008 Lillgrund Sverige ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Januari 35,5 57,1 26,4 34,4 45,3 21,6 18,9 Februari 26,2 51,5 19,5 20,8 37,5 25,3 18,0 Mars 27,1 51,5 20,2 23,1 32,1 24,4 11,9 April 25,3 17,8 18,8 20,3 14,4 -7,5 - 4,4 Maj 24,7 8,6 18,4 15,2 9,0 -16,1 - 9,4 Juni 22,6 16,8 12,1 Juli 18,4 13,7 18,5 Augusti 20,9 15,5 16,8 September 30,5 22,7 24,1 Oktober 31,6 23,5 15,5 November 37,4 27,8 25,5 December 47,7 35,5 29,4 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Medelvärde 29,0 21,6 21,3 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– *VIP, Vindkraftens investerare och projektörer.

72

Bygg & teknik 5/08


misk synpunkt är detta ett felaktigt påstående eftersom tillgängligt regelverk anger lägre vindlast för högre höjd vid mer än 15 kilometer från kusten. Möjligen kan turbinen komma 150 m upp i luften, men man bör betänka att avståndet till havet är vida större. Tillgänglig vindenergi kommer för vindkraftverk på rimlig höjd även fortsättningsvis att bli lägre i inlandet än till havs eftersom det blåser längre perioder och kraftigare till havs än ovanför trädtopparna – även 150 m upp i luften. Det kan även vara viktigt att analysera ett för Sverige effektmässigt optimum för vindkraftverk. I Sverige tillgänglig vindenergi på rimlig höjd över marken är väsentligt lägre än till exempel i Storbritannien. Det går således inte utan vidare att ta vindkraftverk avsedda för havsbruk för att placera dessa på land.

Analys av övriga svenska vindkraftverk

Tabell 5 och figur 2 visar effektiviteten 2007 hos 271 svenska vindkraftverk med en effekt större eller lika med 0,75 megawatt. Analysen har skett oberoende av

Figur 2: Effektiviteten 2007 hos 271 svenska vindkraftverk med en effekt större eller lika med 0,75 megawatt.

läge i landet, kustnära eller inte eftersom fråga är om ett mycket stort antal verk. Ett vägt medelvärde av effekten för de 271 verken var 1,22 megawatt samt ett vägt medelvärde av effektiviteten 26,3 procent av installerad effekt. För Lillgrund anges dock 29 procent i effektivitet eftersom längre driftuppföljning saknas. Av figur 2 framgår att Enerconverken har en med ökande effekt minskande effektivitet, vilket sannolikt beror av att verken saknar växellåda. Det vore otänkbart att köra en miljöbil utan växellåda, men så är fallet för vindkraftverk. Följande effektivitetssamband erhölls för 51 Enerconverk i analysen:

ΨEnercon = -6,3 • Ω + 37

(1)

ΨEnercon = -8,7 • Ω2 + 35·Ω

(2)

där Ψ betecknar effektiviteten och Ω effekten (megawatt). Viktat medelvärde för Enerconverken blev 30,3 procent. Sju GE-verk i analysen med en effekt av 1,425 megawatt hade som nämnts ovan en effektivitet av 33 procent. För 50 NEG-Miconverk erhölls enligt figur 2 22,5 procent i viktad effektivitet, det vill säga ungefär är ungefär lika med effektiviteten för alla svenska vindkraftverk, även små. Vid 0,75 respektive 2 megawatt överensstämde effektiviteten för NEG-Miconverk bra med effektiviteten hos verk från Vestas respektive Enercon. Siemensverken, 48 stycken, har antagits ha effektiviteten 29 procent utom för första delen av 2008 där en särskild analys ges ovan. Vestasverken, 115 stycken, hade en viktad effektivitet av 24,9 procent med ett kraftigt optimum för effekten 2 megawatt enligt följande samband: Det var enligt figur 2 uppenbart att växellådorna i Vestasverken var till nackdel vid 0,8 megawatt jämfört med Enerconverken utan växellådor, 22 procent i effektivitet före Vestasverken jämfört med 32 procent i effektivitet för Enercons

Tabell 5: Effektiviteten 2007 hos 271 svenska vindkraftverk med en effekt större eller lika med 0,75 megawatt. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Fabrikat Effekt Antal Effektivitet (megawatt) (st) (procent) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Enercon 0,8 40 31,9 Enercon 2 11 24,3 GE 1,43 7 33.3 NEG-Micon 0,75 22 24,9 NEG-Micon 0.9 22 20,0 NEG-Micon 2 6 23,4 Siemens 2,3 48 29,0 Vestas 0,85 107 24,2 Vestas 2 3 30,8 Vestas 1,8 2 37,8 Vestas 2 1 35,1 Vestas 3 2 27,2 –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Summa/viktat medelvärde 1,22 271 26,3 Bygg & teknik 5/08

verk. Vid 2 megawatt blev förhållandet precis det motsatta: Vestasverken med växellådor gav 50 procent högre effektivitet än de oväxlade Enerconverken. Vid effekten 3 megawatt räckte vindenergin uppenbart inte till för att på Ostkusten ge verket en rimlig effektivitet, nu endast 27,2 procent.

Livscykelanalyser saknas oftast

Vindkraftverk producerar förnyelsebar energi utan påtaglig miljöbelastning under drift. Tillverkningen av verken innebär dock i sig en stor miljöbelastning. För att avgöra om vindkraftverk bidrar på ett positivt sätt till miljön kan man utföra så kallad livscykelanalyser, LCA. Vid en sådan analys spelar givetvis verkens livslängd en avgörande roll. Då vindkraften började införas i vårt land antog man i brist på faktiskt underlag att verkens livslängd skulle vara mer än trettio år. Uppgifter börjar nu komma in om den verkliga livslängden. Ökande underhållskostnader och höga elcertifikat och subventioner för byggande av vindkraftanläggningar, avskrivningsregler etcetera, gör det lönsamt att ersätta gamla vindkraftverk med nya redan efter femton år eller mindre. Denna utveckling är ett faktum som kan studeras i förhållandevis stor skala vid Näsudden på Gotland, som var den första större vindkraftparken. Där skrotar man nu 20 stycken cirka femton år gamla vindkraftverk för att ersätta dem med sex nya större vindkraftverk. Livslängden för de nya större verken vet man ingenting om i synnerhet inte i havsmiljö med korrosion från saltvatten, iserosion, underhållsproblem vid storm eller orkan, fartygskollisioner, blixtnedslag etcetera. Bara avskrivningskostnaden exklusive ränta för de projekterade svenska vindkraftverken uppgår till 43 öre/kilowatttimme vid en rimlig avskrivningstid, femton år. Till denna kostnad kommer erfarenhetsmässigt en ungefärligen lika stor kostnad för sex procent ränta, underhåll, försäkring, stillestånd, speciellt till havs, helikoptertransport, farlig arbetsmiljö och skrotning, det vill säga totalt i storleksordningen 86 öre/kilowattimme. Produktionskostnaden 86 öre/kilowattimme bygger på en hög effektivitet (35 procent), vilken inte har kunnat vidimeras ens för havsbaserad vindkraft utanför Skottland (33 procent). För Norrlands inland torde 35 procent i effektivitet vara helt orealistisk, jfr erfarenheter från Klimpfjäll, vilka redovisas ovan. Med denna obekräftade mycket höga effektivitet, cirka 35 procent, blir totalkostnaden för produktion av vindkraftsenergin 86 öre/kilowattimme vid sex procent kalkylränta och femton års avskrivningstid. I detta belopp ingår bedömda kostnader för försäkring, underhåll och skrotning. Normalt står nätleveratören för överföringskostnader för elenergin till brukaren vid byggande av vindkraftverk. Till fjälls och till havs blir 73


fråga om helt nya ledningsdragningar till mycket stora kostnader eftersom befintlig infrastruktur saknas. Till havs finns endast möjlighet att överföra elströmmen per kabel. Till fjälls kan även bli fråga om kabeldragning, dels med hänsyn till landskapsbilden, dels med hänsyn till säkerheten i samband med storm eller orkan. Kablagekostnaden från fjällen till bebodda trakter respektive från havet till land ingår inte i VIP:s kalkyl. Skrotningskostnaden för fjäll- eller havsbaserad vindkraft är också okänd, men torde bli hög eftersom fråga är om bortforsling av stora betongplattor, undervattensgjutna fundament, tunga maskindelar i väglöst land respektive till havs etcetera. Veterligt sker heller ingen ekonomisk avsättning av medel för detta ändamål som är fallet för kärnkraft. I vart fall blir produktionskostnaden för projekterad svensk vindkraftsenergi veterligt den högst kända, betydligt högre än för alla andra energiformer.

alls tänkte på från början, såsom att stolparna blir totalt sett längre, eftersom anläggningarna står på havsbotten [7]. Ju längre stolpar, desto besvärligare blir det med rigiditeten av hela strukturen. En mer gungig stolpe betyder att växellådor och fjäderpaket inte får samma egenfrekvens som anläggningen i övrigt, det vill säga generator, lager, stolpe, vind och växellåda går i otakt vid aparta vindstyrkor. Själva induktorn fungerar som ett kolossalt balanshjul, som rimligtvis inte kan följa med vindens egenfrekvens, jämför med ett gyro. Detta ger upphov till mycket intensiva och oväntade krafter. Vindkraftskonstruktörerna räknade nämligen med statiska förhållanden, men på sjön råder som bekant vinddynamiken – det vet alla seglare. Över vinden råder som bekant inte människan i synnerhet inte över Bild 2: Vindkraftverken dominerar landskapet, men dess egensvängningar. Därför är inte samhällets energiförsörjning. vindkraftverk till havs en omöjILL. ANNA LENNERVAD lig konstruktion utan omfattande grundforskning, inte minst från ställs. Det finns uppenbara problem med underhållssynpunkt. För att lyfta vissa Bristfälligt underlag skylls på snabb minskande säkerhet till följd av förslit- generatorer på plats krävs till havs ponutveckling ning och ökande buller. I Tyskland slog tonkranar av storlek som bara kan räknas Brister på detta område fanns i samband en utsliten propeller från ett vindkraftverk på ena handens fingrar, det vill säga vid med en ansökan om tillstånd enligt lagen i backen intill ett bostadshus. I Bohuslän skador kan verken få stå stilla tills en om Sveriges ekonomiska zon för uppfö- uppmättes 10 decibel A högre ljudnivå kran har släpats över Atlanten. Grundrande och drift av 108 vindkraftverk vid vid tio års ålder det vill säga mer än en forskning tar som bekant många år, ofta Stora Middelgrund, där även följande fördubbling av upplevt oljud. Efter tio år en generation, att utföra, cirka trettio år. fanns inga investeringsmedel kvar utan För närvarande finns akuta problem på brister kunde observeras: bara elcertifikatet så det förslitna vind- följande platser [8]: ● Konstruktionen var okänd kraftverket fick stängas med hänsyn till ● Alla växellådorna på 30 stora Vestas● Grundläggning var okänd miljön då de störde för mycket. Miljö- verk på Kentish Flats i Themsens myn● Effektivitet var okänd. Av detta skäl ställdes minimikrav att åt- prövningen för vindkraftparker med en ning – det är enorma krafter i rörelse när minstone följande kompletteringar skulle effekt under 25 megawatt togs dock efter rotorn på ett verk är 90 meter i diameter, Naturvårdsverkets förslag bort förra året, har Tord Östlund, försäljningschef på ske: ● att konsekvenserna av nu föreslagna men bör återinföras med tanke på att pla- Vestas svenska kontor i Falkenberg, konstorskaliga vindkraftetableringar i land- nerade 10 000 vindkraftverk kan komma staterat. att få en dominerande inverkan på cirka ● Problemen med 30 verk i den brittiska skapet utreds ● att rörliga fotomontage visas i siktigt fem procent av Sveriges yta. I fråga om vindkraftsparken Barrow Wind i Irländväder med skuggeffekter inlagda samt att detaljplaner med vindkraftverk med ska sjön har gjort att Vestas stoppade förfotomontage på samma sätt även visas mindre effekt än 25 megawatt kan kom- säljningen av nya 3-megawattverk. muner i försättningen svårligen kräva att ● Växellådorna till 80 verk på Horns Rev från Hallands Väderö (saknas helt) ● att vindkraftverkens effektivitet klar- en miljökonsekvensbeskrivning, MKB, i Danmark berodde inte på växellådorna, görs i ett internationellt och nationellt tas fram eftersom vindkraftverk inte läng- utan ett annat konstruktionsfel, där vindre ingår i begreppet miljöfarlig verksam- dynamiken inte hade uppmärksammats i perspektiv ● att ekonomin för vindkraftverken klar- het. Den senaste typen av vindkraftverk tillräcklig grad. görs med mer realistiska förutsättningar får dessutom en turbinhöjd av 180 m med ● Siemens tvingades byta lager i växellåett dominerande synintryck på landskapet dorna på verk i Nysted Havmöllepark än nu ● att LCA redovisas inbegripet den ener- inom tio gånger höjden det vill säga inom utanför danska Gedsel – på Nystedsver1 800 meter från vindskraftverket, bild 2. ken strintekar även transformatorerna (48 gikostnad som elcertifikatet genererar. Om alla planerade vindkraftverk byggs i stycken 2,3-megawattverk på Lillgrund Havsvindkraft olönsam även med Sverige så kommer deras turbiner att sy- söder om Öresundsbron har turbiner just elcertifikat nas praktiskt taget överallt längs de stora från Siemens). Ökande stålpriser och byggkostnader kan vägarna eftersom ekipage med långa ● På två av tolv splitternya verk i Kalmarsund har växellådorna redan bytts ut. göra att mer havsbaserad vindkraft inte masttorn inte kommer in på småvägar. Den klorhaltiga atmosfären ger korrokan komma att byggas med nuvarande elsionsskador på lagern etcetera som i sin certifikat till exempel i Kalmarsund. Olösta problem med korrosion och tur skyndar på utmattningsfenomenen vid Under sin livstid är vindkraftverk sedan vinddynamik till havs beroende av elcertifikat. Åldringseffekten Att ställa vindkraftsverken till havs har frekvensskillnader mellan verk och vind. beaktas dock inte då elcertifikaten fast- framkallat andra problem, som man inte Långa stillestånd gör en skisserad effekti74

Bygg & teknik 5/08


byrå4

Malmö Citytunnel

Det optimala valet

Design Funktion Säkerhet Fräsch och smart design som framhäver inredningen i allmänna byggnader, shoppingcentra eller privata bostäder.

Tel: 0290-295 50

www.cibeslift.com

Marknadens största databas med miljöklassificerade byggvaror

Att borra i innerstadsmiljö med stora sättningsrisker, dessutom i vattenrik kalkstensformation, ställer speciella krav på både metod och tillvägagångssätt. Under etapp fyra och etapp sex i byggandet av Malmö Citytunnel borrade Hercules Grundläggning AB och Hercules Trevi Foundation både uttags- och filterbrunnar samt cementinjekterade en tätskärm för att förhindra grundvattensänkning och inträngning av grundvatten i samband med byggandet av en ny underjordisk centralstation intill den befintliga stationen. – En vattendriven sänkborrhammare var det optimala valet i det här fallet, säger Magnus Barvehed, platschef på Hercules Grundläggning AB på Projekt Malmö Citytunnel. Luftborrning kan orsaka sättningar i marken, men med vattendriven teknik minimerar man den risken. Magnus har mångårig erfarenhet av Wassaras teknik och har även använt den i tidigare etapper av Projekt Malmö Citytunnel. – Det är lite mer jobb i hanteringen av utrustningen. Men när bergets struktur är fullt av sprickor och innehåller rikliga mängder vatten är det här den bästa och mest skonsamma metoden. Återförsäljare och teknisk support för svenska och norska constructionmarknaden är GEOMEK.

www.sundahus.se 013-21 40 90 Tel 08-84 95 50, Fax 08-84 02 71 info.wassara@lkab.com www.wassara.com Bygg & teknik 5/08

75


vitet om 40 procent orealistisk – kan inte ens nås då verken är igång, tabell 3.

Mer nattljud från vindkraftverk än förväntat

Sedan starten har boende intill 17 vindkraftverk i Holland klagat över oljud nattetid. Avståndet från vindkraftverken till bostäderna varierade mellan 400 m och 1 900 m. En studie nattetid under 400 timmar över en fyramånadersperiod bekräftade olägenheterna [9]. Cirka 15 decibel A högre ljudnivå uppmättes än förväntat. Tornen, i vilka turbinerna var infästa, är cirka 100 m höga. Vindhastigheten på högre höjd var större än beräknat från mätningarna på tio meters höjd, vilket förklarade skillnaden i uppmätt ljudnivå. Dessutom observerades i Holland besvärande impulsljud från vindturbinerna som väckte de närboende nattetid. Impulsljud beaktas dessvärre inte i Naturvårdsverkets förslag till nya ljudnormer för vindkraftverk i Sverige. Även det svenska förslaget baseras dessutom på en referensnivå av 10 m vilken enligt de holländska erfarenheterna kan ge mycket i Holland stora skillnader mot verkligheten. Mätningarna i Holland understryker ett behov av en årlig besiktning av vindkraftverk där även ljudmätningar på plats ingår – inte bara mätningar på ett tänkt vindkraftverk med tio meters höjd. I Holland beräknades högsta ljudnivå bli 43 decibel A på tio meters höjd det vill säga 3 decibel över Naturvårdsverkets förslag. I stället för detta värde uppmättes nattetid 58 decibel A 750 m från de 100 m höga vindkraftstornen. Ljudmätningar från en turbin till ett vindkraftverk ger oftast inte upphov till besvärande impulsljud. När en grupp av propellrar går i takt så förstärks emellertid impulsljuden eftersom impulsljuden då överlagras. Av de holländska ljudmätningarna framgick klart att det var överlagrade impulsljud från ett fåtal propellrar som ställde till med ljudproblemen. Impulsljud borde därför ha beaktats i Naturvårdsverkets förslag till ljudnormer för svenska vindkraftverk. Trots klagomål om hög ljudnivå vägrade vindkrafts-

76

ägaren i Holland att lämna ut ljuddata även om löfte om detta hade getts före det att mätningarna startade. Ljuddata från de 17 vindkraftverken fick därför tas fram på de närboende till en avsevärd kostnad för dem.

Kommunal kompetens och integritet

Som ett resultat av en uppvaktning på Näringsdepartementet i regi av Föreningen Svenskt landskapsskydd framgick det klart att ett allt större ansvar för tillståndsgivning i fråga om vindkraftverk åläggs landets kommuner i och med att det endast krävs bygglov, åtminstone för parker av vindkraftverk med en sammanlagd effekt upp till 25 megawatt [10, 11, 12]. Varje kommun har möjlighet att förhindra eller försena vindkraftverk genom att neka bygglov. I Sverige kontrolleras fortlöpande andra miljöstörande anläggningar än vindkraftverk genom myndighetsreglerad återkommande besiktning. Någon sådan besiktning förekommer överhuvudtaget inte vid etablering av vindkraftverk. Inte heller görs återkommande kontroller av att anläggningarna uppfyller kraven. Vid nyetablering görs enligt den nya ordningen bara en MKB vid en sammanlagd effekt av 25 megawatt eller mer om kommunen särskilt så begär, vilken begäran kan vara svår för kommunen att motivera. En MKB tas fram på uppdrag av exploatören. En MKB är en partsinlaga och blir därför ofta behäftad med missvisande uppgifter. Det ankommer sedan i praktiken på de närboende att genom egna undersökningar påvisa eventuella felaktigheter i en MKB alternativt efter byggandet av vindkraftverken uppkomna störningar i form av buller eller roterande skuggor etcetera. Kommuner saknar egen kompetens att objektivt utreda konsekvenserna av vindkraftetableringar och att göra uppföljande kontroller. Det finns exempel på vindkraftverk som i samband med nyetablering fått sina bullernivåer uppmätta av ackrediterade laboratorier på grund av grannklagomål och som då med nöd uppfyllt de uppställda kraven. Vid

förnyad kontroll tio år senare uppmättes en bullernivå som var 10 decibel A högre, det vill säga i praktiken mer än en fördubbling av ljudnivån. Vindkraftverk är också utsatta för stora mekaniska belastningar. Det finns exempel på att vindkraftverk fallit omkull, eller tappat vingar som slungats iväg flera hundra meter. Iskastning från vingarna är ett annat välkänt problem liksom oljeläckage till närmiljön. Kontrollen av att vindkraftanläggningar såväl vid nyuppförande som i drift uppfyller gällande miljö- och säkerhetskrav bör överföras till oberoende kontrollorgan. Kommuner uttalar ofta sina egna ambitioner om vindkraftutbyggnad. Dessa beslut i kommunala nämnder och fullmäktige kommer i praktiken att bli styrande för de nämnder, främst miljöoch byggnadsnämnder etcetera som har att utöva myndighetsutövning i bygglovsfrågor etcetera. De nämnda organens ledamöter består också av valda politiker som känner sig bundna av sina respektive partiers ställningstagande i den kommunala processen. Därtill kommer att markägare med intressen i vindkraftutbyggnad ofta har stor politisk representation i de kommuner som är mest utsatta för exploatering.

Värmlandsnäs inferno med 170 stora vindkraftverk

Säffle kommuns andel av nationella vindkraftsmålet kan beräknas med utgångspunkt från dess invånarantal vid utgången av 2007 – 15 973 invånare [13]. Säffle kommuns andel av nationella vindkraftsmålet blir då 52 000 megawattimmar per år. På Värmlandsnäs kan effektiviteten för vindkraftverk med effekten 3 megawatt som högst bli 24 procent efter en analys av produktionen från lika stora verk på södra Gotland och på Holmsund utanför Umeå [14]. Troligen är dock vindenergin i atmosfären lägre på Värmlandsnäs än kustnära på södra Gotland och vid Holmsund till följd av skogens friktion mot vindens rörelser ovanför trädtopparna på Värmlandsnäs. Antal 3megawattverk som Säffles andel av natio-

Bygg & teknik 5/08


nella vindkraftsmålet blir då 8,3 – säg nio stycken, för att kompensera för en något lägre effektivitet på Värmlandsnäs än kustnära. I stället för denna skyldighet om nio verk ligger nu 170 bygglovsansökningar om tillstånd att bygga vindkraftverk inne hos Säffle kommun – bara för Värmlandsnäs. Förutom vissa verk (150 m höga) för vilka en bullerberäkning finns [15] (52,9 dB(A)) kommer andra 200 m höga verk på andra sidan närmaste hus på Värmlandsnäs. Det är svårt att se att det sammanlagda bullret inte kommer att understiga 55 dB(A), snarare blir det 60 dB(A) vid närmaste hus på Värmlandsnäs, vilket innebär att verken inte ens får köras dagtid. Hela Värmlandsnäs blir en enda havsvindkraftpark, fast på land, upp 200 m höga, enligt ansökningshandlingar fram till Valborg, 2008.

Energimyndighetens nya mål ”science fiction”

Sverige föreslås enligt Energimyndighetens nya mål ha en vindkraftsproduktion av el om 20 terrawattimmar på land och 10 terrawattimmar till havs, 2020 [16]. Dessa mål bygger på att Sverige ska ha lika stort antal nya vindkraftverk 2020 som övriga EU-länder oaktat Sveriges invånarantal. Myndighetens använder gamla priser på vindkraftverk, men effektivitet som inte har skådats i världen hitintills. Sammantaget blir därför de nya målen väl hoppfulla. Med korrekt underlag blir behovet av subventioner skyhögt, mellan 32 och 45 miljarder kronor per år 2020. Förslaget bygger vidare på att kostnader för el från havsvindkraft skulle vara högre än för el från vindkraftverk på land. I Energimyndighetens nya mål uppgiven effektivitet, upp till cirka 46 procent, har veterligt inte uppnått någonstans i världen, inte ens i Nordsjön utanför Skottland. Efter en genomgång av Energimyndighetens nya mål kan följande slutsatser dras: ● Energimyndighetens nya mål baseras på fyra år gamla priser på vindkraftverk samt på effektivitet (antal fullasttimmar som del av maximal produktion, kapacitetsfaktor, utnyttjandegrad) för vindkraftverk som ännu inte har uppnåtts i världen. ● Med realism i fråga om effektivitet blir totalantalet 2-megawatt vindkraftverk 9 200 i stället för 5 600 2-megawatt vindkraftverk enligt Energimyndighetens nya mål. ● Med nu aktuella priser på vindkraftverk ökar produktionspriset för landbaserad vindkraftsel med 0,99 kronor per kWh samt med 0,78 kronor per kilowattimme till havs jämfört med vad som ges i Energimyndighetens nya mål. ● Om enbart vindkraftverk till havs väljs kan antalet nedbringas till 6 100 (2-megawatt). ● Årliga statliga subventioner för vindkraft om 30 terrawattimmar kan med en lokalisering enbart till havs nedbringas Bygg & teknik 5/08

från 45 miljarder kronor till 32 miljarder kronor. ● Före det att Energimyndighetens nya mål kan antas bör frågan om antalet nya fossilkraftverk eller kärnkraftverk för att balansera vindkraftselen utredas grundligt samt även kostnaden för stamnätets utbyggnad. ● Energimyndighetens förslag om ”One stop shop” kan rimligen inte genomföras eftersom en enda domare i en rättsinstans inte kan överblicka alla konsekvenser av en vindkraftspark. ● Energimyndighetens förslag att minska remisstiden till en månad skulle innebära att Regeringen kan ta ett förslag efter semestern utan att någon har hunnit se på detta. ● Miljökraven bör skärpas i stället för tas bort för vindkraftsparker, som Energimyndigheten föreslår.

Slutsatser

Efter en genomgång av 1 800 i drift tagna eller nya vindkraftverk kan följande slutsatser dras: ● Brittisk vindkraft hotar att kullkasta Storbritanniens energimål eftersom vindkraftens verkliga effektivitet, 24 procent, var lägre än beräknat i synnerhet i inlandet. ● Svensk vindkraft visar en medeleffektivitet om 22 procent varierande mellan 12 procent i inlandet och 33 procent för kustnära vindkraftverk. ● Vid en vägd medeleffekt för de 271 verk av 1,22 megawatt erhölls ett vägt medelvärde i effektiviteten av 26,3 procent av installerad effekt. ● Investering i elproduktion vid omnämnda låga effektivitet vore otänkbar utan elcertifikat. ● Projekterad svenska vindkraftverk kalkylerar en medeleffektivitet om 35 procent vilken torde vara ouppnåelig eftersom vindkraftverk i Norrlands inland ingår. ● Med en avskrivningstid om femton år, ränta om sex procent, försäkringar, underhålls- och skrotningskostnader får projekterad svensk vindkraft ett pris av 86 öre/ kilowattimme. ● Bidraget för att de planerade vindkraftverken ska gå runt ekonomiskt sett utan vinst, vid sex procent kalkylränta och ett medelspotpris av 43 öre/kilowattimme är exakt lika stort som den ursprungliga investeringskostnaden, cirka 47 miljarder kronor 2007. ● Till kalkylbeloppet för projekterad svensk vindkraft kommer okända kostnader för att från fjällen och till havs för att föra fram vindenergin till bebyggelsen samt vägar därtill. ● Holländska erfarenheter visar högre bullernivå än beräknat till följd av impulsljud. ● Energimyndighetens nya mål 2020 liknar ”science fiction” och kräver elcertifikat på en halv biljard kronor för att pro-

grammet ska kunna genomföras ekono■ miskt sett.

Referenser

[1] Charles Glover. Wind farms are failing to generate the predicted amount of electricity, The Daily Telegraph. London. 9 dec. 2006. [2] Mångmiljardsatsning på vindkraft. Stockholm TT. SvD. Stockholm. 16 nov. 2005. www.e24.se/dynamiskt/sverige/did _11042090.asp . [3] Bo Källstrand, Svensk Energi och Matthias Rapp, Vindkraftens investerare och projektörer, VIP. Personlig information. 2005. [4] Driftuppföljning vindkraft. Vattenfall. 2007 (www.vindstat.nu). [5] Lars Ettarp. Remissvar till Miljödepartementet angående ansökan om tillstånd enligt lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon för uppförande och drift av en gruppstation för vindkraft vid Stora Middelgrund. Föreningen Svenskt Landskapsskydd, FSL, Degerhamn, 2007, 5 sid. www.landskapsskydd.se [6] Frederik Pedersen. Danmark forærer strøm væk til udlandet. politiken.dk/ indland/article482145.ece [7] Lars-Anders Karlberg. Alla snurrorna måste repareras. Ny Teknik. 19 sept. 2007. [8] Havsvindkraft. Dagens Nyheter. Stockholm. 23 jan. 2007. [9] G.P. van den Berg. Effects of the wind profile at night on wind turbine sound. Journal of Sound and Vibration. Elsevier Direct. 2007 (under publicering). www.nowap.co.uk/docs/windnoise.pdf. [10] Lars Ettarp. Uppvaktning om vindkraftens miljömässiga och energipolitiska följder. Näringsdepartementet. FSL, www. landskapsskydd.se. Degerhamn. 2007, 4 sid. [11] Lars-Gunnar Albåge. Om det aktuella rättsliga ramverket kring vindkraftsetableringar. Anförande vid FSL:s uppvaktning på Näringsdepartementet 200703-16. 2007, 3 sid. [12] Bertil Persson. Inlandsbaserad vindkraft industrialisering i smyg. Husbyggaren 6/2000. 2000, sid. 30-34. [13] www.saffle.se. [14] Vattenfalls driftuppföljning för vindkraft. www.vindstat.nu. [15] Buller från 12 vindkraftverk vid fastighet Torserud 1:26, Säffe kn. 2008. www.landskapsskydd.se. [16] Statens energimyndighet, Publikation ER 2007:45, ISSN 11403-1892, 2007, 28 sid.

Endast 368 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik för 2008! 77


Resan från förra numret fortsätter:

Mezen, flod du välsignade Carl Michael Johannesson fortsätter här att guida oss längs floden Mezen, som rinner i den europeiska delen av Ryssland mot Barents hav. Under kvällen håller jag mitt föredrag för byborna. En äldre man i församlingen gör sig hörd och vill komma in på kriget, på Finland och kampen för mer än sextio år sedan. Vi och de, ryssar mot germaner, hederligt folk mot kapitalister och fascister är frågor mannen vill ta upp. Det är nedärvda åsikter som lätt kommer till ytan när främlingar kommer. Ändå finns där inget ovänligt, bara en nyfikenhet och vetgirighet. Utan att komma in på kriget, blodsoffer eller fattigdomens orättvisor förenas vi under konfrontationen. Mannens historiska insikter får vädras inför byborna som vrider sig oroligt. Han beklagar att vi inte har längre tid på oss för att fortsätta samtalet. Det kan jag instämma i, men den kör som jag stämt möte med väntar sedan länge. I vintermörkret vandrar vi till byns festlokal, där kvinnokören är kontrakterad för att framföra traditionella sånger. Tjugo kvinnor framför med starka stämmor sina vemodsfyllda sånger medan ett par av männen ackompanjerar. Jag spelar in det på band. Under föreställningen är kvinnorna uppklädda i festdräkter. Huvudbonaderna är prydda med pärlor som är odlade i trakten. De framstår drottninglika, storväxta och dominanta. När sången är slut och de tar av sig sina färgrika och glittrande mantlar och huvudbonader, krymper de ihop till de små gummor vi är vana att se.

Vidare mot Yuroma

Nästa samhälle, Yuroma, ligger i angränsande räjong, Leshukonskoje. På en höjd Artikelförfattare är Carl Michael Johannesson, som till vardags är lärare vid KTH, Kungliga Tekniska högskolan, i Stockholm, docent i konstruktionslära vid Arkitekturskolan och universitetslektor i Industriell design vid Maskinfakulteten, överstelöjtnant i Väg- och vattenbyggnadskåren, VVK och verksam som arkitekt och – som i detta reportage – fotograf. e-post: cmj@kth.se 78

längs vägen, intill en vägskylt som markerar gränsen, står en grön minibuss parkerad. Med vårt terrängfordon passerar vi aldrig gränsen utan stannar hitom. Vi bär våra väskor genom Ingenmansland och till den väntande minibussen. I den sitter två män och en kvinna och väntar. Den ene mannen är samhällets borgmästare och med sig har han sin chaufför. Kvinnan är områdets sjuksköterska. Samtidigt utför hon vissa läkarsysslor. Bilen är en av de få som finns i Yuroma. Det är en minibuss av den typ som man ser överallt i Ryssland. Den har fyrhjulsdrift och används till allt från persontransporter till lasttrafik och i detta fall, även till ambulans. Jag görs uppmärksam på de röda fläckarna och blodstänken i taket. Det är gardiner för fönstren. I den första byn vi passerar stiger sjuksköterskan av och tar med sig sin resväska och en pappkartong med läkemedel och sjukvårdsmateriel. Nästa dag blir hon upphämtad och återvänder då till Yuroma.

Träffades av blixten

Samhället Yuroma var under femtonhundratalet ett av de mest betydelsefulla längs Mezenfloden. Få byggnader är nu mer än ett hundra år gamla. På flodbrinken reste sig en gång en av norra Rysslands mäktigaste träkyrkor. Under förre seklet träffades den av blixten, resterna revs och ersattes senare av ett monument till Sovjetunionens ära. Besöket är förberett så att vi ska få träffa gamla och unga. I ett av de äldsta husen i samhället bor en gammal kvinna som har mycket att berätta, men vi kommer aldrig så långt. Hon har sin sovplats uppe på ugnen, så som de gamla och orkeslösa brukar. Nu är hon alltför sjuk för att kunna ta emot oss. Grannarna går in till henne med mat och eldar i spisen. Vårt värdfolk är ett medelålders par. Mannen, Vasilij Andreevich, är pensionerad lastbilsmekaniker och hans hustru Anna Petrovna är lärarinna på högstadiet i byskolan. Vasilij Andreevich visar på ett björnskinn och på de särskilda skidor med damasker som används vid björnjakt för att kunna smyga nära inpå villebrådet. De flesta angränsande byarna är övergivna. ”I den byn bor en person”, säger Vasilij Andreevich, som visar mig runt. ”I den byn bor det fyra. För fyrtio år sedan var det ett hundra som bodde i byn”, fortsätter han. Så är det i den ena byn efter den andra. Kapellen vittnar om avfolkning och ödslighet. Husen har i flera fall blivit bränsleförråd. Invånarna går och hämtar lite ved, nu och då, allt efter kyla och behov. De få som bor kvar har alla

sina bekymmer. En man som vi besökte och som bodde i det vackraste och mest välskötta huset i byn visar oss in i sitt hem. Hans blick faller på ett fotografi i rummets hörn. Plötsligt faller han hejdlöst i gråt. Vasilij Andreevich tröstar. Snart torkar mannen bort tårarna. Han följer med oss ut och jag får ta en bild av honom framför det välskötta huset. Efteråt frågade jag Vasilij Andreevich vad som hände, om hans son stupat i Afghanistan eller kanske i Tjetjenien. ”Nej”, svarar Vasilij, ”det var flaskan”.

Byns guldkust

Byn har en guldkust, där de vackra söderlägena utmed höjden ovanför floden utgör de mest attraktiva. Byggnaderna är i allmänhet uppförda under nittonhundratalets första decennium, eller betydligt senare, under sjuttio- och åttiotalen. Vad som hände under mellantiden, kan man fråga sig. Flera byggnader är övergivna medan andra är ofullbordade. En stor träbyggnad, i liggande timmer med skrädda fasader och med öppna fönsterhål står halvfärdig. Det skulle blivit sjukhus och sjukstuga, men bygget avslutades aldrig. Skolan intill är byggd i betong med fasad av betongsten. Den ligger på högsta punkten i byn. Från den blickar man ut över samhället och över floden. Den kvinnliga rektorn innehar skolans enda dator och den står på hennes tjänsterum. Hon lever ensam här. Maken bor i Archangelsk sedan flera år. Samtliga lärare är kvinnor. Tidigare fanns här hundratals barn, nu finns här blott ett fyrtiotal. Intill skolan finns ett internat för de barn som inte kommer från byn. Där börjar de, när de är i tioårsåldern. De fortsätter här tills de är sexton. Internatet hyser endast ett tiotal barn. De har de inte alltid så lätt, särskilt inte de yngre, berättar rektorn. Bebyggelsen är blandad, med enbostadshus av traditionellt slag och bostadskaserner av lika traditionellt slag. De senare är utförda i timmer med laxknutar. I allmänhet saknar de panel. Drev och isolering vittnar om försök att täta och hålla kylan borta. De senaste vintrarna har varit förhållandevis milda. Normala vintrar faller temperaturen mot femtiogradersstrecket.

Leshukonskoje – uppbyggt kring traktens träindustri

Tätorten Leshukonskoje är ett stadslikande samhälle. Det är uppbyggt kring traktens träindustri. Klockan är ett när vi kommer fram. Vi blir avlämnade vid turistkontoret. Här får jag anmäla mig, samtidigt som jag redogör för planen för vistelsen. På en stol vid dörren sitter en Bygg & teknik 5/08


ga gästerna. De har uppfattningen att det råder nöd och brist i Väst.

Museet lämnar ett starkt intryck

Bostadshusen i regionen är utförda i trä och i två våningar. De har en stomme i timmer och är panelklädda. Målade fasader i kraftiga färger förekommer sparsamt, men har blivit vanligare under senare år, särskilt på privata butiker.

spenslig äldre kvinna med stålblå ögon och skarpa drag. Hon är iförd lång päls och pälsmössa. Turistchefen, platinablond, presenterar oss för kvinnan i päls. Det är hos henne vi ska bo under vistelsen i Leshukonskoje. Vi är under bevakning. Känslan lämnar mig inte förrän jag lämnar samhället efter några dagar. Min ryska tolk medger att hon känner detsamma. Nästa anhalt är polisstationen. Utanför står ett tiotal poliser. Inne på stationen blir jag ombedd att vänta och ha pass och visum i ordning. Man är inte upplagd för att inleda något soft talk med det vakthavande befälet eller hans kollegor. Det får räcka med att fylla i papper på hur lång tid jag ska vistas i området och vad som är syftet med mitt besök. Inte så konstigt, egentligen. Reglerna var desamma i Sverige för fyrtio år sedan.

Nu är det torsdag och här kommer jag att stanna till måndag morgon. Känslan av främlingskap, utanförskap och bevakning kommer snabbt över mig. Efter återkomsten till Stockholm läser jag de vackra och välformulerade breven från människor jag träffat, från värdinnan Oktabrina Semenovna, från skolan och från barnen. Då inser jag att besöket ändå gjort intryck på dem alla. Värdinnan under vårt besök bär namnet Oktabrina. Namnet fick hon för att hon är född på samma dag som revolutionen firas, den sjuttonde oktober. Hennes man, Ivan Nikolaevich, har en butter uppsyn, med hängande kinder och tunga påsar under ögonen. Hans ständiga och plötsliga närvaro får mig att varje natt drömma mardrömmar. Till middagarna bjuder man in gäster som får beskåda de märkli-

Denna träbro i timmer utgör med sina cirka tjugo spann, förutom landbrodelar, en av de längsta i regionen. Den leder fram till byn Soskovo som är den sista byn på vägen mot Mezenflodens dalgång. Bygg & teknik 5/08

Besöket på museet lämnar ett starkt intryck. Den kvinnliga museichefen visar runt och berättar. Ett visningsrum beskriver livet i skogarna under tjugotalet och framåt, då både män och kvinnor tvingades till skogsarbete under omänskliga krav. De levde i kojor och i skjul. Dessa människor var en del i Gulagen. I snart sagt varje område här i norr fanns tvångsarbetsläger. Till skogarna här i norr deporterades människor från södern, från Baltikum och Karelen. Varje plats, med eller utan namn, kan uppvisa en dyster historia. Kvinnan på museet visade med små uttryck sin medkänsla för människorna som levde och dog här uppe under de svåra åren. Hennes far, som var museichef före henne, hade skrivit en bok om tiden från revolutionen och fram till femtiotalet, och i den boken beskrevs dessa händelser. På högstadieskolan talar jag inför ett fyrtiotal elever i åttonde och nionde klass. Jag hänger av mig ytterkläderna i klassrummets kartförråd. Här hänger planscher med Lenin och Stalin. De målningar som glorifierar Sovjetstaten har inte ersatts av nya. Turistchefens femtonåriga dotter deltog. Hon kunde senare vittna om intresset bland åhörarna. Ingen av dem, varken lärare eller ungdomar, hade tidigare varit med om att någon utlänning kommit och talat i skolan. De hade inte ens träffat någon utlänning tidigare.

Ständig förjeslagare

Färderna i Leshukonskojes omgivningar upplevs inte lika fria som de tidigare. Det är glesare mellan de intressanta utflyktsmålen. Människor tar hand om oss och vi har ständigt en följeslagare, kallad guide. Det är en vänlig person som ska se till oss. Efter det första anslaget, mötet på turistkontoret och på polisstationen och känslan som då infann sig, tolkades varje ny företeelse som att likheterna med det sovjetiska systemet består, trots allt. Huset vi bor i är, som de flesta i trakten, indelat i två delar, en värmeisolerad vinterbostad och en oisolerad sommarbostad. Den isolerade innehåller tre bostadsrum samt förråd, allt minutiöst välskött. Den ursprunglige ägaren, en vägingenjör och hans familj, hade en gång fått avstå den isolerade delen av huset till Oktabrinas familj. Det var under den stora terrorn i slutet av trettiotalet. När ingenjören och hans familj fått avstå sin del, hade de erbjudits att flytta in i ett av rummen i den oisolerade delen av huset. Efter något år försvann familjen, vart visste man ej. Oktabrinas make Ivan Nikolaevich arbetade som besättningsman på sovjetiska fartyg. Under ett par resor hade han besökt Sverige. Norrköping mindes han mycket väl. På fotografier kunde man se 79


honom i mörk, elegant uniform prydnadsföremål. Museichefen och ridstövlar, omgiven av lika har nyckeln. Det är inte utan att eleganta kollegor och gråklädman uppfattar kyrkan som en da besättningsmän. Varken Okfilial till museet. tabrina eller Ivan antydde annat Med terrängbil färdas vi än att tiden förr var lycklig. Nu längs älven till byn Bolsjaja Nidäremot hade mycket kommit zagora. På randen till den höga att förändras. Leveranserna av strandbrinken, högt över flovirke från Leshukonskoje till den, ligger ett övergivet kapell. industrin i Kaminka, söder om Det är inte omnämnt. I litteratuMezen, har nästan upphört. ren nämns inte dessa små kaMånga har friställts. När tillpell. Kapellet är tomt på inredståndet förbättras i Mezen, förning. Fönsterna saknar bågar. sämras det i Leshukonskoje. Allt glas är sedan länge borta. Arbetslösheten är hög. Tornet har satt sig och lutar. Möbler och inredning hemHimlen ovan horisonten målas ma hos värdparet vittnar om röd av den nedåtgående solen. I välstånd och en ställning i samfjärran bildar den snöhöljda flohället. Stor ny TV och polerade den och skogarna omväxlande möbler fyller vardagsrummet. vita och mörka horisontella linDet är ett hem att visa upp. Jag jer. Ingen byggnad kan urskilbor i Ivan Nikolaevichs arbetsjas. Bakom oss ligger byn, där rum, medan Ivan och Oktabrina vi blir mottagna med samma bor nu i vardagsrummet. Under På strandbrinken, högt över floden och med gavlarna riktade gästfrihet som alltid möter oss. vår vistelse delar de sovplats De flesta vi möter är kvinnor i ut mot floden och mot sydväst, ligger dessa så kallade femmed den arbetslöse femtioårige väggars träbyggnader. De äldre byggnaderna är i allmänhet övre medelåldern. Sällan möter sonen Alexander som återvänt vi några äldre män. Kvinnorna orienterade så att ljuset faller in mot gaveln och de många från tjänst till sjöss. Centralt i berättar om sina familjer och föns tren. huset finns en stor murad ugn. om barnen som bor långt borta. Varmluftskanaler leder ut i angränsande upp sina kapell, som ett tecken på att en De berättar om skolan, om ungdomarna rum. Genom att skjuta spjällen till de förändring skett. Så ej här. Detta är oan- och om alla som levde här i byn för inte olika rummen reglerar Ivan Nikolaevich senligt och ligger i utkanten av samhället. länge sedan. Nu är skolan nedlagd, här värmetillförseln. Kalla dagar får han lägga Det rymmer endast ett rum, fem gånger liksom i så många andra byar. Från Arin två eller tre brasor. Spisen räcker till fem meter. Inredningen är sparsam och changelsk till Moskva finns det tio tusen för att hålla kylan borta de kallaste vinter- utgörs av ett fåtal ikoner, bonader och övergivna byar, brukar man säga. Bara i dagar. detta område finns det hundratals.

Central placerat Sovjetmonument

En kör med kvinnliga deltagare uppträder för oss under vistelsen i Leshukonskoje. De har turnerat och uppträtt i både Sankt Petersburg och Moskva. De är mer professionella än de båda tidigare körer vi lyssnat till. Leshukonskoje är centralort och arbetarkommun. Sovjetmonumentet är centralt placerat. Ytterligare ett monument är rest över offren efter inbördeskriget, när striderna här stod hårda mellan vita och röda. Klubben, närmast att likna vid Folkets Hus, är stor och innehåller skilda aktiviteter. Det är här som kören uppträder. Utanför centrum är en kyrka under uppförande. Nybyggda kyrkor och kapell som blivit allt mer vanliga i de sydliga och mellersta delarna av Ryssland är inte lika vanliga här. Museichefen tar oss till kyrkan, belägen utanför samhället. Inget annat än det ortodoxa korset antyder att vi vistas i närheten av ett gudshus. Kyrkan, eller rättare kapellet, är nyligen uppfört. I allmänhet visar invånarna stolt 80

Trähusen bryts långsamt ner

Väderkvarnarna längs Mezenfloden har utgjort ett av flera kännetecken för Mezenflodens dalgång och då i synnerhet nedre Mezen. Varje by hade flera kvarnar. Längs floden fanns en gång flera hundra. För femtio år sedan återstod ett sjuttiotal. Väderkvarnarna står på ett konstfullt timrat fundament med glest lagda stockar, förbundna med knutar i trä. På fundamentet står kvarnhuset som kan vridas i vindriktningen. I dag finns ett fåtal kvarnar kvar längs floden, två i Mezen och två uppströms, i Paluga. För dem som önskar se kvarnarna i sitt ursprungliga skick, finns två kvarnar flyttade till friluftsmuseet Malie Kareli en halvtimmes bilfärd öster om Archangelsk.

De gamla trähusen bryts långsamt ner. På några ställen har man verkat för att bevara dem. På vår färd vidare uppströms älven blir vi tilldelade en ung guide. Hon är okunnig om våra resmål, men hon utgör en länk mellan chaufför och tolk. Det är inte möjligt att konversera med henne. Hon har inte fått en sådan uppgift. På andra ställen har guiderna varit kunniga om hembygd, seder och bruk. Så är det inte här. Chauffören tar oss till byarna. Här upplever man inte landskapet som ödsligt. Det är bara glest mellan byarna. Landskapet är tilltalande, med höjder och dalsänkor. Floden ligger långt nedanför oss. Byn Polema som vi besöker är en av utposterna. Till nästa by är det flera mil. Flera byggnader har renoverats. Ett museum har iordningställts. Få utlänningar har vistats här tidigare. Säsongen då turister kommer är kort. Under vintern är det för kallt och under sommaren är vägarna för dåliga. Bygg & teknik 5/08


Pü strandbrinken ovanfÜr floden ligger fÜrst bodar och bastubyggnader, sü kallade banjor och ovanfÜr dessa, pü krÜnet, bostadshusen i trä, som alla vänder gavlarna mot ljuset och mot floden.

De karaktäristiska hästavbildningarna pü taksprünget, där vindskivorna mÜts, är kraftfullare här än pü andra platser. Pü hembygdsmuseet har man iordningställt miljÜer sü att man kan se hur byggnaderna användes under seklerna som fÜregick nittonhundratalets folkomflyttningar och bondeutplüning. Under besÜken längs Mezenfloden har jag flera günger blivit intervjuad av journalister. De har Ünskat fü min syn pü det Ryssland jag kommit i kontakt med. Samtidigt har de Ünskat fü fÜrslag pü nÜdvän-

diga fÜrändringar som skulle kunna gÜras. Pü journalisternas frügor anar jag att de antingen Ünskar fü bekräftat att inga fÜrändringar behÜvs eller sü kan de inte gÜra sig en bild av hur det är pü andra ställen eller hur mycket arbete som krävs fÜr att üstadkomma nügon varaktig fÜrändring. Turismens fÜrutsättningar är en ständigt üterkommande früga, men hur fÜrklarar man fÜr dessa människor att det fÜr att komma till omrüdet knappast är mÜjligt att locka med att vandra de sista fem, sex milen Üver myrar och sjÜändar,

pü spänger och längs stigar, omsvärmad av flugor och mygg, med hygieniska anordningar som är lüngt frün de minimikrav som en normalbesÜkare ställer. Toaletternas standard är ett kapitel fÜr sig, även de bästa. Pü vintern kan det fungera, men sommartid?

Väljer bort flyget

När jag planerar fÜr üterresan väljer jag bort flyget. Det visar sig sedan vara ett riktigt beslut. Det blev inställt pü grund av ett nytt oväder. Istället lejer jag in en

Vill du energideklarera med oss? VI FORTSÄTTER ATT EXPANDERA och sÜker 42 nya medarbetare som med stort engagemang och ansvarstagande kan leverera vüra tjänster pü marknaden. De nya tjänsterna är uppdelade pü tvü olika befattningar enligt nedan. Tjänsterna innebär arbete med energideklarationer och med Üverlütelsebesiktningar av hus och bostadsrätter samt med utredningar av fukt- och mÜgelskadade byggnader.

1. Du som har arbetat minst 2 ür inom nügot av omrüdena Energi, VVS, Ventilation, El eller Bygg. Vi ser gärna att du har relevant utbildning inom nügot av dessa omrüden.

Anticimex är ett europeiskt servicefÜretag som grundades i Sverige 1934. Vüra 1600 medarbetare skapar trygga och hälsosamma inomhusmiljÜer inom omrüdena skadedjur, livsmedelshygien, byggnadsmiljÜ, energi och brand. Vi omsätter ca 1,6 miljarder LSPOPS ¾HTBW1SJWBUF&RVJUZCPMBHFU3BUPTPDImOOT i Norden, Nederländerna och Tyskland. Vi har haft obruten tillväxt sedan starten och ser stora mÜjligheter till expansion.

2.  %VTPN¾S$FSUJmFSBEFOFSHJFYQFSUFMMFSIBSNJOTU´STBSCFUTMJWTFSGBSFOIFU inom om ovanstüende omrüden varav minst 2 ür i anknytning till energianvändning och inomhusmiljÜ. Du har relevant teknisk hÜgskoleutbildning, yrkesteknisk utbildning eller motsvarande. TJÄNSTERNA ÄR PLACERADE I HELA LANDETGS´O.BMN¤JTZEUJMM1JUF´JOPSS"OUJDJNFY är en spännande blandning av ett entreprenÜrsfÜretag och en internationell koncern med mycket stor marknadspotential süväl inom konsument- som fÜretagssektorn. DIN ANSÖKAN,

där du anger var i landet du är intresserad av att arbeta, vill vi ha TFOBTUEFO%VT¾OEFSEFOUJMMKPCC!BOUJDJNFYTF.¾SLNBJMFUNFE �Energibesiktning�. Skicka din ansÜkan sü snart som mÜjligt dü urval kommer ske lÜpande. Har du frügor, ring gärna Gunnar Persson 0709-72 07 14, Henrik 0MTTPOFMMFS4JOJTB)PNPOBJ

FÜr mer information om vüra tjänster besÜk www.anticimex.se

Bygg & teknik 5/08

81


Kiltse ligger på södra sidan om Mezenfloden och nås antingen via isväg på vintern eller båt när floden ligger öppen och är farbar. Ett fåtal invånare bor fortfarande i byn, som utgör en av de för sina utsmyckningar kända utmed Mezenfloden.

förare som kör tillbaka till Archangelsk. På återvägen låter jag föraren ta mig till några av de byar som jag inte kunnat besöka tidigare under veckorna. Sommartid utgör varje besök i en by en dagsutflykt, vintertid är det en avstickare, om bara bilen tar sig fram i djup snö och traktorspår. Olga Vladimirovna, min tolk, uttryckte att hon genast förstod att mitt mål skulle vara att besöka de byar som vi inte kunnat nå tidigare på grund av snödjup och jee-

pens framkomlighet. Hur kunde hon veta det, frågar jag henne. ”Det bara är så”, svarar hon ”Män är sådana”. Samtidigt glittrar det till i hennes annars neutrala ögon. Vad finns det då för framtid i detta område? Sågverken läggs ned. Timmer finns. Området är stängt för utländska besökare och visum krävs för dem som inte bor där. Enda sättet att komma hit under sommaren är med flyg eller med båt. Under vintern, när isarna bär, då kan man färdas med bil eller buss och det är enkelt att ta sig mellan byarna. Vid menföre, då det varken bär eller brister, då hjälper det knappast att man kan ta sig med flyg till området, för det blir alltför svårt att ta sig mellan byarna. De som bor här, de överlever. Med internet underlättas arbetet och avstånden blir kortare. På många års sikt kan det kanske byggas upp elektroniska motorvägar, men just nu förefaller det osannolikt. Att regelbundet ta sig mellan metropolerna och utmarkerna är fortfarande för tidsödande och osäkert, särskilt om tillstånd fordras. Med exploateringen av olja i Arktis har området fått en ökad betydelse. En väg byggs som förbinder Archangelsk med Mezenområdet. Traktens isolering bryts och nya möjligheter skapas. Om det innebär att byarna och samhällena i norr får ett uppsving återstår att se. Man får se detta som en försvinnande värld, med förtätning och förnyelse i de stora städerna och med en allt äldre befolkning på landsbygden och i de mindre städerna. Så länge skolan finns kvar i byn, så länge finns det också liv och hopp. När den försvinner, då är hoppet ute. Helt nyligen anlände ett e-brev från journalisten Alexej i Mezen. Han skriver att man öppnat ett internationellt turist-

kontor i Kimzha och han ser fram mot besök av mig och mina landsmän. Ingen har tydligen berättat att utlänningar inte ges tillåtelse att besöka området. Underbart är kort, står det i visan. Vi som fått uppleva de vita fälten, ödsligheten i de övergivna byarna, känna värmen inomhus, möta människorna, gamla och unga – vi håller minnena av dessa korta stunder kvar. Länge. ■

Värdparet i Leshukonskoje, Oktabrina Semenovna och Ivan Nikolaevich. Vi besökare lärde känna detta par genom samtal och genom att studera fotografier från gångna tider, från trettiotalet och framåt. De tidiga bilderna visade Oktabrina som ung pionjär och de senare som en centralperson i samhället. Ivan Nikolaevich hade tjänstgjort på fartyg på utlandssjöfart, bland annat till Sverige.

Högt över floden, på den södra sidan, ligger byn Bolsjaja Nizagora. Byn är sedan länge tömd på barn och på arbetsplatser. I dag lever här en handfull människor, de flesta pensionärer. I området pensioneras man tidigt, kvinnorna vid femtio och männen vid femtiofem. Kapellet är övergivet. Fönsterna gapar med sina öppna fönsterhål. Snön ligger i drivor längs väggarna och i stråk på det delvis uppbrutna golvet. Kyrkorummets utsmyckningar och skiljeväggar är borta. Inget inne i kyrkobyggnaden röjer att detta en gång varit ett helgat rum. Antalet invånare i byn är för litet för att kunna underhålla kapellet. Kyrksamheten har ännu inte nått denna utkant av det nya Ryssland.

82

Bygg & teknik 5/08


Träteknik och Träbyggande – SP Trätek

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

SP är en av Europas största FoU-aktörer inom träteknik och träbyggande. Detta är resultatet av att branschforskningsinstitutet AB Trätek blev en del av SP 2003. Vi verkar i hela den träindustriella förädlingskedjan. För sågverken utvecklar vi teknik och metoder för produktion med god ekonomi och hög kvalitet. Viktiga insatsområden är processtyrning och mätteknik, där vi är världsledande, samt torkning.

Vi arbetar också med att förbättra träts egenskaper, t ex dess beständighet genom kemisk modifiering, vi forskar kring ytbehandling och nya typer av träbaserade kompositer. Ett viktigt fokus är att undanröja hinder för att använda trä i alla slags byggnadsverk, inte minst höga trähus och broar. Fokusområden är fuktsäkerhet, stabilitet, brandsäkerhet, akustik/vibrationer och energieffektivitet. Vi finns i Skellefteå, Stockholm, Borås och Växjö.

Sexvåningshus i trä i Skellefteå Ett sexvåningshus med trästomme byggs nu i Skellefteå. Det kallas Älvsbacka strand och är det tredje initiativprojektet inom nationella träbyggnadsprogrammet. Totalt omfattar detaljplanen sju byggnader med fyra till sex våningar i trä. Det byggs med ett nytt koncept för samverkansformer och byggsystemet utgör en hybrid av planelement och volymer. SP dokumenterar de tekniska lösningarna på samma sätt som för övriga initiativprojekt inom nationella träbyggnadsprogrammet, d v s Limnologen i Växjö och Hyttkammaren i Falun. Kontaktpersoner Anders Gustafsson, E-post: anders.gustafsson@sp.se, Tel: 010-516 62 35 Anna Pousette, E-post: anna.pousette@sp.se, Tel: 010-516 62 38 Älvsbacka strand Skellefteå.

Fuktsäkert byggande Behovet av fuktsäkert byggande understryks i Boverkets byggregler BBR. SP har genom FoU- och skadeutredningsverksamhet stor erfarenhet av fuktsäkra konstruktioner och fuktsäkert byggande. I olika byggprojekt medverkar vi tidigt i byggprocessen med kravformuleringar, granskning under projektering och uppföljande mätningar under byggskedet. Kontaktpersoner Ingemar Samuelson, E-post: ingemar.samuelson@sp.se, Tel: 010-516 51 59 Eva Sikander, E-post: eva.sikander@sp.se, Tel: 010-516 51 62

Akustik i träbyggnader SP har färdigställt en kunskapsöversikt om Akustik i träbyggnader inom branschforskningsprogrammet för skogs- och träindustrin. Samtliga svenska FoU-aktörer inom området, ledande industriföretag och konsulter har medverkat, totalt 16 företag och organisationer. Industrins behov att kunna producera träbyggnader med god akustisk komfort utgör basen för behov av fortsatta FoU-insatser. Studien redovisas på svenska i tidskriften Bygg & teknik nr 4/2008 samt vid en workshop som arrangerades gemensamt av Vinnova och SP den 9 maj 2008. Arbetet väntas ligga till grund för fortsatta insatser även internationellt.

Limnologen i Växjö – åttavåningshus med trästomme.

Kontaktpersoner Birgit Östman, E-post: birgit.ostman@sp.se, Tel: 010-516 62 24 Krister Larsson, E-post: krister.larsson@sp.se, Tel: 010-516 57 29

Handböcker SP utvecklar handböcker för att underlätta ett ökat träbyggande. Senaste tillskottet är en handbok om Ljudisolering i trähus. Den innehåller råd och anvisningar för att säkerställa god ljudkomfort. Den har översatts från finska och grundar sig på finska erfarenheter. Kompletterande arbeten pågår. Kontaktperson Birgit Östman, E-post: birgit.ostman@sp.se Tel: 010-516 62 24

Provning av stegljud.

Aktuella kurser och temadagar Ytbehandling av trä utomhus Certifiering av trähusbyggare Certifiering av trähusbyggare Temadagar för trähusindustrin Eurokod 5 träkonstruktioner Fuktsäkert byggande (2 dagar) Fuktsakkunnigutbildning

18 sept 23–25 sept 21–23 okt 6–7 nov Hösten 2008 Hösten 2008 Hösten 2008

Stockholm Kungsbacka Stockholm Borås Borås Borås Lund/Borås

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Box 857, 501 15 Borås, Telefon: 010-516 50 00, E-post: info@sp.se, www.sp.se


Avfallshantering:

AVFALLSHANTERING UNDER JORD

Envac Scandinavia AB GĂśteborg 031-65 83 50, MalmĂś 040-26 63 25, Stockholm 08-775 32 00 info@envac.se - www.envac.se -

Fogtätningsmassor:

Betong/Membranhärdare:

6ÂˆĂŠĂƒiÀÛ>ÀÊvÂ&#x;Â˜ĂƒĂŒiĂ€Â?ÂœLL>Ă€it 6iÂ˜ĂŒÂˆÂ?iĂ€ /BĂŒÂ?ÂˆĂƒĂŒiĂ€ iĂƒÂ?>} BĂ€}

Betongelement:

Brandskydd:

Betonginstrument:

Âœ}“>ĂƒĂƒ>]ĂŠÂŽÂˆĂŒĂŒ Âœ}L>˜` 6iĂ€ÂŽĂŒĂž}]ʓ>ĂƒÂŽÂˆÂ˜iĂ€ “°“°

1-&\ĂŠĂŠĂ¤ĂŽÂ™Ă“Â‡ĂŽĂˆĂ¤ĂŠÂŁĂ¤ĂŠĂŠĂŠĂŠĂŠĂŠĂŠĂŠĂŠ-/" "\ÊÊänÂ‡Ă“ĂˆĂŠxÓÊ£ä ĂœĂœĂœÂ°Â?iˆv>Ă€Ă›Âˆ`ĂƒĂƒÂœÂ˜Â°Ăƒi

[PP

Fuktskydd:

– skivan

Fuktsäkrar husgrunder! • Snabb uttorkning • Torr grund • Varm grund • God värmeekonomi • Lüg totalkostnad

Cellplastisolering:

Svarvarvägen 8 A • 142 50 Skogüs Telefon 08-609 00 20 • Fax 08-771 82 49

FĂśnsterrenovering:

www.isodran.com

Ett lätt val med tunga argument FÜnster . Inglasningar . Balkonger . Vasab-produkter Teknova Byggsystem AB • Box 75 • 592 22 Vadstena Tel: 0143-292 20 • Fax: 0143-131 50 • info@teknova.se www.teknova.se

www.sundolitt.se • 0322-62 60 00

84

Bygg & teknik 5/08


Geodetisk fältutrustning:

Golvbeläggningar:

branschregister Ingjutningsgods:

Mätutrustning och tillbehör

Hagalund Tel 019-46 72 90 705 97 Glanshammar Fax 019-46 72 13 www.geofix.se

Markering • Reflektorer och stänger Avvägning • Måttband Komm radio • Lasertillbehör Handburna GPS • Skyddskläder Sprayfärg m m

Geosynteter:

FLA Utveckling AB Gävle: 026-420 18 00 Lidköping: 0510-288 01 Rimbo: 0175-622 35 www.fla.se

Bentonitmatta • Geomembran • Dränmatta Geotextil • Geonät • BES • Vägtrummor Rörbroar

Lining Technologies Group

THE WORLD’S LARGEST PRODUCER OF BENTONITE LINERS

Box 20179, 161 02 BROMMA Tel 08-764 68 80, Fax 08-98 05 19 www.meba.se Mobiltel 0708-55 77 89 0708-73 61 67

Allt pekar på att en bra epoxibeläggning skall hålla minst 40 år

Konsulterande ingenjörer:

Nöj dig inte med mindre!

NM Golv 100 UP har bl.a. god slitstyrka, är tryckfördelande, slagtålig, stötdämpande, kemikalieresistent och lättstädad. För vårt kompletta golvsortiment, se vår hemsida.

Nils Malmgren AB

| Box 2093 | 442 02 Ytterby Tel: 0303-936 10 | www.nilsmalmgren.se | info@nilsmalmgren.se

Grund- och golvvärmesystem:

Ett komplett program av

Ljud • Vibrationer Akustik • Buller

geosynteter

Projektering • Beräkningar • Mätningar

... även utbildning & kurser !

Geoteknik:

info@terratec.se

• Byggnadsakustik – program, ljudisolering, ventilation • Rumsakustik – strålgångsberäkningar, åtgärder • Byggplatsbuller – bullerkartor, åtgärdsprogram • Trafikbuller – bullerkartor, skärmar, fasadisolering

Tel: 054-52 20 30

Grundläggning: INFRASTRUKTUR OCH GRUNDLÄGGNINGAR BROAR BULLERSKYDD OCH STÅLRÖRSPÅLAR

Tel 08-7324800 www.acoustic.se Tumstocksvägen 1, 187 66 Täby Fax 08-732 48 01

De snabbaste analyserna av inomhusmiljö med kvantitativ DNA-teknik! Kemiska analyser av mark och vatten och luft.

Ruukki klarar hela projektet för grund, stomme, tak och vägg

Bygg & teknik 5/08

Tel +46 243 887 44 - Fax +46 243 842 10

Vi analyserar byggd miljö

www.ruukki.com/se

Box 15120 750 15 UPPSALA 018 480 58 00 www.anoZona.com

85


branschregister

Konsulterande ingenjörer, forts:

Prefabricerade badrumsmoduler:

Programvaror:

Hogia Byggsystem För lönsamma projekt. Rörgenomföringar:

Kunnande i en klass för sig. • Akustik • Buller • Vibrationer ÅF-Ingemansson AB Tel. 031- 743 10 00 www.ingemansson.se

Kraft – ljus – klimat:

Tak/Tätskikt:

• Byggnadsakustik • Buller • Vibrationer • Kalibrering 1002

– Ljudisoleringslab – Halvekofritt lab – Efterklangsrum

Tel: 010-516 50 00 • www.sp.se/akustik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Ackrediterad kalibrering www.sp.se

1002

Mätinstrument:

Vi kalibrerar:

• Lufthastighet • Luftflöde • Luftfuktighet

Kontaktpersoner Lufthastighet, Luftflöde Harriet Standar, 010-516 51 87

Luftfuktighet Per Jacobsson, 010-516 56 63

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

86

Bygg & teknik 5/08


Upptäck målerivärldens viktigaste verktyg efter penseln.

Vilket målerisystem rekommenderas för ett visst arbete? Vad döljer sig bakom AMA-koderna? Sök svaren på alla dina frågor i Måleriguiden, Beckers unika databas för svenska målerier, arkitekter och beskrivare. Gå in på www.beckers.se/beskrivare och låt dig inspireras.


BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan)

POSTTIDNING B

Avsändare: Förlags AB Bygg & teknik Box 19099, 104 32 Stockholm

Hållbart byggande med betong

Betong sparar energi! Dessutom kan betong z skydda mot brand och buller z ge sunt boende z ge långlivade hus z ge vackra byggnader

Cementa AB, Årstaängsvägen 25, Box 47210, 100 74 Stockholm, Telefon 08-625 68 00

Cementa är ett av Sveriges största byggmaterialföretag. Vi tillverkar och marknadsför cement i Sverige. Våra kunder är betongtillverkare och entreprenörer i bygg- och anläggningsbranschen. Våra produktionsanläggningar finns i Slite på Gotland, i Degerhamn på Öland och i Skövde. Cementa ingår i den internationella byggmaterialkoncernen HeidelbergCement som omsätter drygt 100 miljarder svenska kronor och har cirka 70 000 anställda i 50 länder.

5/08 Bygg & teknik  

Tema: Sunda hus/ Energi

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you