3/15 Bygg & teknik

TEMA: Sveriges Äldsta Byggtidning

Akustik och ljudisolering

Ny ljudklassningsstandard för bostäder Nr 3 • 2015 April 107:e årgången

mecs.se

VISSA PRODUKTER ÄR TYSTARE!

MA-System® - avloppsrör för högsta boendekomfort.

MA-System är ett avloppssystem tillverkat i gjutjärn som effektivt dämpar ljud och vibrationer från spillvattnet. Läs mer på gustavsberg-ror.se

”Klassade dörrar liknar inget annat.”

M ATHI AS LINDQ UIS T, U T ES Ä L JA RE, DA L O C

”Daloc eller likvärdigt” står det ibland att läsa i arkitekternas objektbeskrivning. Är ni så normbildande?

– Klassade dörrar är svårt och liknar inget annat.

Därför ringer arkitekter ofta hit och frågar: Jag vill att det ska vara så här och så här och undrar vad som fungerar eller inte.

Och det hjälper ni dem med?

– Ja, naturligtvis. Och då händer det att den där formuleringen kan dyka upp i objektbeskrivningen.

Vilket inte är detsamma som att ni får jobbet?

– Nej, absolut inte. Det är ju inte så att vi medvetet föreslår något som bara vi kan leverera. Då skulle vi snabbt tappa i förtroende. Det viktigaste är att byggnaden får en dörrlösning som fungerar.

Och det gör den?

– Ja, är det Daloc-dörrar kan jag garantera att det fungerar. Vi kan det här med brand-, ljud- och inbrottsklassade dörrar.

Trädörren i ljudklass R’w 35dB på bilden är framtagen till ett dagis, därav de dubbla runda fönstren. Väljer du dörrar från oss på Daloc får du alltid snabb och kompetent rådgivning och lösningar som garanterat fungerar.

Ring oss på 0506-190 00 eller läs mer på daloc.se

Säkra dörrar

Deltabalk samverkansbalk för tunna bjälklagskonstruktioner Deltabalken är den enda samverkansbalk som har verifierade brandegenskaper enligt tester vid SP, Borås

4

Bygg & teknik 3/15

I detta nummer

• • • • • • • • • • • • •

Ny ljudklassningsstandard för bostäder är klar Bo Gärdhagen

12

Hur påverkar akustiken vårt sätt att kommunicera?

Lennart Nilsson

16

Det är skillnad på ljudregel och ljudregel

18

Silent timber build – för framtidens trähus Klas Hagberg

21

Malmö Live – Good Vibrations!

Carl Jonsson

25

Akustiken i Karolinska Institutets nya aula – Aula Medica Ingemar Ohlsson och Jonas Murman

34

Hur man bygger bostäder med god ljudisolering mot lågfrekvent buller Lisa Johansson

43

Se upp så att du får vad du ska få!

Bo Gärdhagen

Uppdaterad mätmetod för ljudnivåer inomhus Krister Larsson och Christian Simmons

23

Metodik för utveckling av ljudmiljö i kontorslandskap Robert Ström

32

Fasadåtgärder som bullerskydd – ett 37 branschgemansamt utvecklingsprojekt Katrin Olofsson et al

Harmonisering och kvalitetssäkring av bullerkartläggningar i Stockholms län, fas II Andreas Novak et al

48

Stomljud och vibrationer från spårburen trafik Leif Åkerlöf och Anne Hallin

56

Quiet-Track – övervakning av spåregenskaper i tunnelbanan Martin Höjer

53

Teleslingor med litet fjärrfält Karl-Ola Lundberg

58

OMSLAGSFOTO: STIG DAHLIN. SVEAVÄGEN/ODENGATAN I STOCKHOLM.

Chefredaktör och ansvarig utgivare: STIG DAHLIN Annonschef: ROLAND DAHLIN Prenumerationer: MARCUS DAHLIN Copyright©: Förlags AB Bygg & teknik Redaktion och annonsavdelning: Sveavägen 116, 113 50 Stockholm Telefon: 08-408 861 00 Hemsida: www.byggteknikforlaget.se E-post: förnamn@byggteknikforlaget.se

Tryckeri: Lenanders Grafiska AB, Kalmar ISSN 0281-658X

Bygg & teknik 3/15

Bilaga medföljer

”

ledare

Bostadsbrist bromsar

Brist på bostäder är det enskilt största hotet mot den ekonomiska utvecklingen i Stockholmsregionen, menar Maria Rankka, som är vd för Stockholms Handelskammare. Bostadsbristen är inte bara ett problem i Stockholm utan är ett näst intill lika allvarligt problem i alla storstadsregioner i landet. Ett ökat bostadsbyggande är alltså av största vikt.

Det är därför väldigt tråkigt att kunna konstatera att nya hinder för bostadsbyggandet nu tornar upp sig vid horisonten, nämligen Finansinspektionens förslag om obligatoriska amorteringskrav på bostadslån.

Sveriges Byggindustrier anser att dessa amorteringskrav sätter stopp för bostadsbyggandet. Förslaget, som enligt planerna ska träda i kraft inom några månader, innebär att de som vill in på bostadsmarknaden får ökade kostnader och ska sätta sig in i nya komplicerade regler.

Ola Månsson, som är vd för Sveriges Byggindustrier, menar att regeringens målsättning att bygga 250 000 bostäder fram till 2020 är tuff i sig och blir ännu mer omöjlig om de tvingande amorteringskraven införs. Regeringen måste enligt

”Amorteringskravet är ett allvarligt hot mot bostadsbyggandet i landet” Ola Månsson vara medveten om detta och väga konsekvenserna mot de eventuella risker de ser med en ökad skuldsättning i hushållssektorn.

Stig Dahlin Bostadsbyggande är en finansiellt relaterad verksamhet. chefredaktör Behovet av lånat kapital kommer alltid att finnas oavsett vem som ska finansiera bostäderna. Vare sig privata eller kommunala fastighetsföretag förfogar idag över det kapital som fordras för att ett ökat hyresrättsbyggande skulle kunna kompensera ett minskat byggande av ägda bostäder, enligt en rapport som Sveriges Byggindustrier nyligen presenterat.

Ola Månsson säger sig gärna sitta ner och diskutera med regeringen hur en bättre fungerande bostadspolitik ska kunna skapas. Vi behöver enligt Sveriges Byggindustrier – mycket riktigt – en bostadspolitik med långsiktiga spelregler för både ägda och hyrda bostäder som kopplar samman investeringar i infrastruktur med bostadsinvesteringar.

Eftertryck och kopiering av text och bild ej tillåtet utan redaktionens medgivande.

––––––––––––––––––––––––––– Nr 1 v 3 Nr 5 v 32 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 2 v 9 Nr 6 v 37 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 3 v 14 Nr 7 v 42 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 4 v 20 Nr 8 v 47 –––––––––––––––––––––––––––

QR-kod

N u m m e r 3 • 2 015 April Å r g å n g 10 7 TS-kontrollerad fackpressupplaga 2014: 6 800 ex Medlem av

Helårsprenumeration 2015: 401 kr + moms Bankgiro 734-5531 Lösnummerpris 80 kronor

5

AKUSTIK BYGGNADSAKUSTIK LJUDUTREDNINGAR KONSULTATION BULLERMÄTNINGAR STUDIODESIGN

AUDIO DATA LAB - INGEMAR OHLSSON Katarinavägen 22, 116 45 Stockholm Telefon 08-644 58 65 www.audiolab.se

6

Bygg & teknik 3/15

Vi erbjuder Mätningar Beräkningar ÅtgärdsfÜrslag Rüdgivning

fÜr Detaljplanering, MKB, Projektering, Anläggning och Tillstündsärenden

DESIGNING FUTURE CITIES

É 9É” ȿʑ

ČąHÉ€Ę‘É Éł L Ę™ Éś P ÍŻ

VÄRLDSLEDANDE EXPERTIS INOM AKUSTIK OCH VIBRATIONER. Global styrka med lokal närvaro! ;74 %OYWXMO LEV MHEK žIV mR akustik- och vibrations experter världen Üver. Vi utfÜr alla typer av uppdrag inom byggnadsakustik, rumsakustik, samhälls- och industribuller samt riskanalyser och vibrationer.

Kontakt Växel 08-545 556 30 info_akustik@structor.se

www.structor.se/akustik

8JR

www.wspakustik.se

Välkommen till Eurokodutbildningar i betong och stül

I maj 2011 ersattes de gamla byggreglerna av Eurokoderna – ett viktigt steg mot en gemensam inre marknad även inom byggbranschen.

Genom samverkan mellan experter pĂĽ betong- och stĂĽlkonstruktioner erbjuder fĂśretaget Eurokodutbildningar i samarbete med SBI kurser i dimensionering enligt Eurokoderna 2, 3 och 4.

Peter Collin

Bert Norlin

Bygg & teknik 3/15

Kursen innehüller süväl regler och bakgrund som räkneexempel. Eurokodutbildningar har tillsammans müngürig erfarenhet av konstruktion, forskning samt undervisning inom betong-, stül- och samverkanskonstruktioner. Fyra av de medverkande fÜreläsarna har deltagit i de internationella kommittÊer som utarbetat Eurokod 2, 3, 4 och 9.

Kursdagar: 25-26 maj (betong) 3-4 juni (stĂĽl/samverkan) Plats: van der Nootska Palatset, Stockholm Kostnad: 5.300 kr per person och kursdag (inklusive fika, lunch samt kursdokumentation).

Lärare samt grupper om fem eller fler (pü en fakturaadress) für 10% rabatt.

Anmäl dig pü www.eurokodutbildningar.se eller till info@eurokodutbildningar.se

Bo Westerberg

Torsten HĂśglund

Mikael Hallgren

Kurt Lundin

7

Konsultindikator pekar på tillväxt

Två gånger per år mäter Industrifakta arbetsvolym och orderstock i sin egen panel bestående av arkitekter och olika typer av tekniska konsulter som är knutna till byggmarknaden.

Resultatet ger tidiga indikatorer på hur marknaden väntas utvecklas det kommande året.

Den senaste undersökningen i januari ger stöd för Industrifaktas prognos för totala husbyggnadsinvesteringar, som visar en årlig tillväxt med fyra procent 2015 och 2016. Av intervjuerna framgår också enligt uppgift att bostadsbyggande och offentliga investeringar är särskilt starka tillväxtområden för tillfället.

Av konsultföretagens arbetsvolym att döma bromsar ökningstakten på byggmarknaden in det närmaste året, vilket också ligger i linje med Industrifaktas prognos för de påbörjade husbyggnadsinvesteringarna 2015.

– Genom förvärvet kan vi erbjuda fler energieffektiva lösningar och hantera större och mer omfattande uppdrag, helt i linje med Rejlers strategi. Vi kan ta ett större ansvar i hela kedjan av energitjänster, från strategiska frågor till mätvärdesinsamling och analys, säger Jan Svensson, vd för Rejlers Energitjänster och marknadschef för Rejlers Sverige.

Bygger 500 lägenheter årligen

Populärast bland högskoleingenjörer för tredje året i rad

För tredje året i rad i år rankas Skanska som nummer ett bland högskoleingenjörer i studentundersökningen Företagsbarometern 2015.

Skanska klättrar även upp till trettonde plats bland landets civilingenjörer. Skanska behåller dessutom sin position som branschbäst inom byggsektorn hos både högskole- och civilingenjörer för åttonde året i rad.

Skanska har enligt uppgift under lång tid målmedvetet arbetat för att synas, attrahera och behålla talangerna.

– Det här är ett bevis för att vi har lyckats i vårt långsiktiga arbete för att attrahera nya medarbetare. Studenterna uppmärksammar att vi kan ge talanger spännande arbetsuppgifter och enorma utvecklingsmöjligheter, oavsett var i karriären de befinner sig, säger Pierre Olofsson, vd för Skanska Sverige.

Företagsbarometern är en heltäckande studentundersökning om karriär, arbetsliv och framtid. I år har 23 000 studenter från Sveriges universitet och högskolor deltagit i undersökningen och röstat fram sina framtida drömarbetsgivare.

Förvärvar svensk verksamhet

Rejlers förvärvar 100 procent av aktierna i Energy Business Sweden AB, den svenska verksamheten inom Eneas Energy AB. Energy Business Sweden erbjuder energieffektiva tjänster som ger lägre energiförbrukning i fastigheter och kommuner.

Företaget har idag elva medarbetare och omsätter 30 miljoner kronor på årsbasis. Verksamheten omfattar energitjänster inom energiprestanda, energiuppföljning, konsultverksamhet och energimätning.

8

Stångåstaden går i bräschen för att motverka bostadsbristen i Linköping.

Det kommunala bostadsbolaget Stångåstaden får nya ägardirektiv om att i genomsnitt uppföra 500 nya lägenheter per år.

– Kommunen vill höja ambitionerna för att möta en kraftigt ökande befolkningstillväxt och ökad trångboddhet, säger byggansvarigt kommunalråd Kristina Edlund (S).

En av de största utmaningarna för Linköpings utveckling är bostadsbristen.

– Vi ser hur bostadsbristen inverkar negativt på stadens utveckling. Tillgången på bostäder motsvarar inte det tryck som finns. Unga kan inte flytta hemifrån, studenter väljer andra studieorter och näringslivet får svårt att rekrytera.

Vi har dessutom att ta itu med en ökad trångboddhet. Vi vill därför att Stångåstaden går i bräschen för att motverka bostadsbristen, Kristina Edlund.

Förutom att skapa nya bostäder vill kommunen använda Stångåstaden för att direkt påverka både omfattning av och inriktning på bostadsbyggandet.

– Det är kommunens ansvar att se till att vi har ett varierat utbud med bostäder där människor med olika bakgrund kan bo och trivas tillsammans, säger Kristina Edlund.

Kommunalrådet anser också att bostadspolitiken inte bara är en fråga om att lösa den akuta bostadsbristen, utan också är ett kraftfullt verktyg för att motverka segregationen: – Linköping har blivit allt mer segregerat.

Det är en utveckling som måste vändas. För

det krävs en genomtänkt planering av hur vi bygger för en inkluderande stad. Vi behöver mer blandade boendeformer i stadsdelarna och förtäta mer mellan innerstaden och stadsdelarna så att staden knyts samman. Det arbetet har hög prioritet framöver, avslutar hon.

Reservvatten säkras – första reningsverket på 80 år

Stockholm Vatten har gett Skanska i uppdrag att bygga ett nytt reningsverk för reservvattentäkten Bornsjön.

Bornsjön i Salem och Botkyrka kommun är Stockholms reservvattentäkt och kan användas om huvudvattentäkten Mälaren skulle komma att förorenas. Reservvattentäkten har sedan länge hotats av föroreningar och nu tryggas den genom ett nytt reningsverk.

Det nya vattenreningsverket blir Stockholms tredje i ordningen. De två andra – Norsborg och Lovön – byggdes 1904 respektive 1933.

Projektet kommer att ha stort miljöfokus för att skydda naturreservatet i och omkring Bornsjön. För att sätta extra fokus på hållbarhetsfrågorna kommer projektet miljö och hållbarhetscertifieras inom certifieringssystemet Ceequal.

Det nya vattenreningsverket ska vara färdigställt under hösten 2016 och bygget kommer att sysselsätta cirka 40 personer.

Bygger 70 bostäder åt HSB Göteborg

Brf Famnen, 70 nya bostadsrätter i Göteborg.

Veidekke Bygg Väst har fått i uppdrag av HSB Göteborg att bygga Brf Famnen, 70 bostadsrättslägenheter ett till tre rum och kök med fokus på ettor och tvåor. Kontraktet är enligt uppgift värt cirka 82 miljoner kronor.

Förberedelserna för bygget, som är en totalentreprenad, är påbörjade och spaden sätts i backen nu i april 2015 med avsikt att husen ska stå färdiga för inflyttning i december 2016.

De välplanerade bostäderna kommer att ligga längs Synhållsgatan i Flatås Göteborg och bli mellan fem och sju våningar höga. Huset är ett lamellhus med fyra trapphus. Byggnaden får fasader i tegel och skivmaterial.

Bygg & teknik 3/15

byggnytt

I topp när blivande civilingenjörer får välja

Sweco tar silver när civilingenjörsstudenter rankar sin drömarbetsgivare i Universums undersökning Företagsbarometen. Sweco ligger nu hack i häl på jätten Google och blir återigen branschbäst.

– Vi är stolta över att ha nått vårt bästa resultat någonsin. Det bekräftar vårt arbete att skapa en attraktiv arbetsplats där unga medarbetare snabbt får ta ansvar i våra uppdrag som handlar om att forma framtiden samhällen och städer. Ingenjörsstudenter är otroligt viktiga för oss då vi ser ett stort rekryteringsbehov de kommande åren. Därför är det för oss avgörande att ha ett starkt arbetsgivarvarumärke, säger Åsa Bergman, vd Sweco Sverige.

I februari avslutades Citybanans sprängningar. Sedan starten 2009 har 9 846 sprängningar genomförts. I urberget under centrala Stockholm löper nu pendeltågstunneln parallellt med en service- och räddningstunnel.

– Det var en stor dag när den första sprängsalvan gick och en ännu större när den sista klingade ut. Jag är stolt över att äntligen kunna visa hela Citybanans bergtunnel, säger KjellÅke Averstad, projektchef för Citybanan.

Tillfartstunnlarna är sedan länge på plats, de väldiga bergrummen för stationerna likaså.

En hel del arbete kvarstår – inte minst ska de två stationerna byggas klart och räls läggas i hela tunneln.

– Vi har tagit ett viktigt steg mot målet: fördubblad kapacitet på järnvägen genom huvudstaden där tågen kan gå tätare och punktligare samt kraftigt förbättrad tillgänglighet med de två nya stationerna, säger Kjell-Åke Averstad.

NCC:s ambition är att en del av jordmassorna ska sorteras och saneras på plats för att återanvändas, vilket bland annat minskar antalet transporter. De massor som inte kan användas transporteras till en deponi.

Saneringsarbetet startar omgående och beräknas pågå till och med december 2016. Trafikverkets order uppges vara värd cirka 112 miljoner kronor.

Ritar nya idrottsarenor på anrik mark

Vinner markUtvecklar Gårdsten anvisningstävling i i Göteborg Bålsta Centrum

Serneke utvecklar Gårdsten i Göteborg.

ILLUSTRATION: OKIDOKI ARKITEKTER

Som ett led i en tioårig utbyggnadsplan för Gårdsten i Göteborg utvecklar nu byggbolaget och projektutvecklaren Serneke ett större markområde för hotell, kontor, verksamheter, vård och restaurang.

Gårdsten är idag ett område med mycket bostäder och få verksamheter. I höstas köpte byggbolaget 139 000 kvadratmeter mark i området, varav en del såldes till GLC för byggandet av deras nya logistikcenter. Nu har Serneke tagit fram en utbyggnadsplan för resterande mark i området.

– Vi vill skapa ett flexibelt område som kan förändras över tid och som är hållbart ur både ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv, säger företagets vd Ola Serneke.

Området i Södra Gårdsten ska bebyggas i fyra etapper. Den första etappen består främst av kontors- och verksamhetslokaler samt kontorshotell. Byggstart av den första etappen kommer att ske under hösten 2015.

Färdigsprängt

I sex år har Citybanan vibrerat under stockholmarnas fötter. 4,3 miljoner ton berg – motsvarande 30 Hötorgsskrapor – har sprängts ut för den sex kilometer långa pendeltågstunneln och de två nya stationerna.

Bygg & teknik 3/15

Magnolia Bostad har utsetts till vinnare i en markanvisningstävling i Bålsta Centrum, Håbo kommun i norra Storstockholm. Markanvisningen, med en totalyta om 20 800 kvadratmeter, avser produktion av cirka 300 bostäder och Bålstas nya moderna resecentrum.

Bålsta centrum står inför en omfattande omvandling, med ett nytt resecentrum och nya bostadskvarter i anslutning till det. Håbo kommun utlyste därför i höstas en markanvisningstävling avseende Etapp 1 av utvecklingen av Bålsta Centrum.

Magnolia Bostads förslag, som tagits fram i samarbete med Ettelva Arkitekter, siktar på att utveckla Bålsta centrum från pendlingsort till livfull småstad. Förslaget innehåller två nya storgårdskvarter med plats för butiker, uteserveringar och kontor i bottenplan och lamellhus som sträcker sig utmed Mälarbanan. Bostäderna kommer att bidra till en levande och varierad stadsmiljö som är ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar.

Sanerar bangård

Nässjös bangård är starkt förorenad efter att en av Sveriges största impregneringsanläggningar för träslipers till landets tågräls haft sin verksamhet här i drygt 90 år. Verksamheten, som försett Sveriges järnväg med impregnerade träslipers sedan 1918, lades ner 2005 och sedan dess har området till största delen stått orört. NCC startar nu saneringen av 130 000 kubikmeter jord intill spårområdet. 70 000 kvadratmeter mark som förorenats av bland annat kreosotolja, koppar, krom och arsenik.

– I dag är marken kraftigt förorenad. Vi kommer att schakta ner till sex meters djup och börjar därför med att med att pumpa upp och rena grundvatten i jorden. Om två år, när allt är klart, är marken så ren att den kan användas för annan verksamhet, säger Magnus Nilsson, produktionschef, NCC.

Det nya arenaområdet i Uppsala, Studenternas IP.

Fojab arkitekter har fått uppdraget att rita det nya arenaområdet i Uppsala, Studenternas IP. Med fotbolls- och bandyarenor och ett läge precis vid Fyrisån, blir det ett landmärke i staden. Den stora fotbollsarenan ska uppfylla Allsvenskt krav och UEFA-krav, men blir också allmänhetens nya mingelplats med öppna foajéer och gott om aktiviteter även mellan matcherna.

– Det här är ett härligt projekt – en öppen och aktiv arena, säger Per-Aage Nilsson, ansvarig på Fojab arkitekter. Anläggningen ligger i ett grönskande idrotts- och rekreationsområde. Man ska kunna flanera genom de öppna foajéerna, ta ett workoutpass, äta en bit mat eller slå sig ner på läktaren i solen för att titta när hemmalaget tränar.

Arkitektföretaget, som varit med och ritat Swedbank Stadion i Malmö, inbjöds redan 2011, som ett av tre kontor, till en tävling med syftet att utreda hela Södra Åstråket, ett område som sträcker sig längs Fyrisån och gränsar till sjukhusområdet i öster. Det handlade om arenor för fotboll och bandy och andra publika lokaler, men också om en utveckling av parkrummet invid Uppsala Stadsträdgård. Dessutom ny infrastruktur som kopplar området till innerstaden med broar över ån.

Uppdraget omfattar nu, förutom fotbollsoch bandyhall, gestaltning av det omgivande parklandskapet, arenatorg, restaurang, kontor, parkering och andra lokaler för sport och rekreation. Fotbollsarenan ska byggas i etapper, med en första del som rymmer runt 10 000 åskådarplatser, med möjlighet till framtida expansion. Bandyarenan planeras för en publik på 4 500 personer. Sportfastigheter, ett kommunägt bolag, står som beställare, och det hela planeras vara färdigt 2017.

9

Integrerat solvärmetak

Plannja Trend Solar är ett nytt solvärmetak som integreras i husets takprofil och som producerar varmvatten till hemmet – utan att påverka husets stil och arkitektur.

Solvärmetaket, tillverkat för att användas till taket Plannja Trend, monteras enligt uppgift enkelt genom separata bärande konstruktionsramar. Produkten finns i färdiga paket med solfångarytor om 4, 6 eller 8 kvadratmeter. Storleken avgörs normalt av hur många personer som bor i huset. För en familj på fyra personer uppges sex kvadratmeter solfångaryta vara lämplig för att klara av att tillgodose hemmet med varmvatten under vår, sommar och tidig höst. Solvärmetaket levereras med styrsystem och passande vatten- eller hybridvattentank, som tillval.

Plannja har idag enligt uppgift ett komplett sortiment av solenergilösningar – för alla typer av tak där Trend Solar är det senaste tillskottet. I sortimentet finns även nyheten Plannja Solelpaket med solpaneler som omvandlar solljuset till el för hushållet och som uppges kunna monteras på alla sorters tak och ytor.

Elkablar från solpanelen ansluts till husets elcentral, som automatiskt prioriterar solelen för att driva elektronisk utrustning i huset.

– De nya handskarna som baseras på Dyneema Diamond Technology, är en fullständig revolution och har visat sig vara överlägsna i våra kundfälttester, säger Anders Jonasson, produktspecialist, Honeywell Safety Products i Norden och Baltikum. Utöver att handskarna erbjuder skärbeständighetsnivå 5 ger de maximal rörelsefrihet och komfort och är fria från glasfiber, vilket kan ge upphov till hudirritation och allergier, som till exempel kontaktdermatit.

Den nitrildoppade beläggningen på handskarna ger enligt uppgift bättre hållbarhet samt bättre grepp och rörelsefrihet, vilket uppges göra dem idealiska för hantering av vassa delar i torra eller oljiga miljöer. Det tätstickade materialet i tjocklek 13 uppges vara åtta gånger lättare än nylon och dubbelt så lätt som andra aramid- och polyetylenfibermaterial med hög prestanda som vanligtvis används i andra handskar. Tack vare detta är handskarna dessutom extra bekväma, lätta och välventilerade.

Nya fastighetsvärmepumpar

Säkra händer

Honeywell presenterar nu världens enligt uppgift första nitrildoppade handske i tjocklek 13 utan glasfiber, som når upp till den högsta skärbeständighetsnivån (nivå 5) i enlighet med EN 388: 2003, branschstandarden för skyddshandskar mot mekaniska risker.

Perfect Cutting Diamond-handskar som uppges vara tillverkade av ett mycket innovativt material som ska ge utmärkt skydd mot vanliga skärrisker för personal inom bland annat tillverknings- och byggnadsindustrin.

10

Nyutvecklad underlagstäckning

IVT Värmepumpar, med komplett fastighetsavdelning, har fått tillökning – fastighetsvärmepumpen IVT Geo. –Vi har skapat en värmepump med högre prestanda än någonting annat som finns på marknaden, säger Mikael Wihlborg, försäljningschef IVT Fastighetsvärmepumpar.

Det senaste tillskott uppges vara en av marknadens mest flexibla värmepumpar tillsammans med kompletta systemlösningar för fastigheter.

Den nya fastighetsvärmepumpen finns i åtta olika effektstorlekar, vilket gör att den enligt uppgift kan anpassas till de exakta behoven i en fastighet. Chassit går att få både som liggande och stående. Det ska göra installationen enkel och smidig.

– Den nya fastighetsvärmepumpen är utrustad med en helt ny teknik som ger värme och varmvatten till lägsta möjliga kostnad. Genom att du betalar för precis det du behöver blir din investeringskostnad lägre och besparingen högre, säger Mikael Wihlborg.

Mataki Haloten Steel är en ny underlagstäckning för bandtäckta plåttak. Produkten har enligt uppgift utvecklats i nära samarbete med plåtbranschen och ska fylla flera funktioner som tidigare saknats på marknaden.

Den nya produkten har ett nyutvecklat UVstabiliserat ytskikt som uppges innebära att underlagstäckningen kan ligga öppen i hela tolv månader, jämfört med normala två till tre månader, utan att äventyra kvaliteten på slutprodukten. Denna egenskap ska göra takjobbet flexibelt och mindre känsligt för oväntade väderomställningar under byggtiden. Underlagstäckningen har självklistrande överlappskanter som uppges ge mycket god vidhäftning. Tack vare en ny produktionsteknik är överlappsskarvarna knappt synliga genom plåten, till skillnad från övriga produkter på marknaden. En estetisk aspekt som plåtbranschen enligt uppgift länge efterfrågat.

– Vi fick signaler om att det saknades en underlagstäckning för planplåtstak som är anpassad efter plåtbranschens behov. Under produktutvecklingen har vi därför samarbetat med plåtslagare, konstruktörer, besiktningsmän och plåtleverantörer. Produkten har noggrant testats på tak med varierande lutning och skiftande kvalitet samt i olika väderförhållanden, säger Eric Henningsson, produktchef Mataki.

Den nya underlagstäckningen kan monteras med dold infästning, spik eller klammer, ned till tre graders taklutning. Materialet är följsamt och slitstarkt, vilket ger skarpa och tåliga 90-graderskanter vid uppvik kring skorstenar, fönster etcetera. Även i kalla förhållanden går det att arbeta med produkten utan att den spricker eller går sönder. Den sandfria ytan är halksäker och förhindrar repor i plåten under takläggningen.

Haloten Steel (YEP 1800) är klassificerad som underlagsduk i AMA Hus kapitel JSC.61.

Bygg & teknik 3/15

produktnytt Produkten har en stomme av polyester som är täckt av en SBS-modifierad bitumenblandning för vattentäta infästningar. Produkten lämpar sig även för tak med ofalsade takpannor där påfrestningarna från solljus, väder och vind kräver en kraftigare kvalitet på underlagstäckningen.

BIM-succén fortsätter

Knauf Insulation bygger vidare på succén med BIM-objekt. I september 2014 släppte företaget samtliga av sina glasullsprodukter som BIM-objekt för den svenska marknaden. Nu ska även BIM-objekt för de danska och norska marknaderna in i systemet.

BIM-objekt är en tredimensionell modell med datainformation som fungerar som byggstenar när man före ett byggprojekt simulerar den färdiga byggnaden in i minsta detalj. Systemet, som BIMobject AB står bakom, spar både tid och pengar för arkitekter, projektörer och byggföretag.

– Det här är framtiden, utan tvekan, säger Kenneth Ingemarsson, teknisk chef på Knauf Insulation Norden.

BIM-objekten för den svenska marknaden gjorde omedelbar succé i höstas. Före jul noterades det enligt uppgift drygt 4 000 nedladdningar i hela Europa och betydligt fler visningar.

– Nu gör vi anpassningar för Norge och Danmark så att de enkelt kan se hur våra isoleringsprodukter fungerar i olika förekommande konstruktioner, säger Kenneth Ingemarsson.

Liten bultpistol

Hiltis nya bultpistol DX 2 ser både liten och enkel ut så det kanske är lätt att tro att den inte klarar av så mycket. Visst är bultpistolen liten och okomplicerad, men när det kommer till användningsområden är den enligt uppgift i stort sett helt jämförbar med sin storebror DX 460.

Bygg & teknik 3/15

Med ett omfattande sortiment av spik och infästningsdetaljer finns det en mängd olika användningsområden för den nya bultpistolen.

Att skjuta fast trä på betong, till exempel vid syllmontage, tillhör de vanligare, men även tillfälliga montage av exempelvis avspärrningar uppges gå snabbt och enkelt med bultpistolen.

Till de lite mer avancerade användningsområden hör formklossar som skjuts fast för att säkerställa att gjutformen hamnar på rätt ställe. Formklossarna som är gjorda av plast är cirkulära så att du alltid får samma avstånd från centrum till ytterkant oavsett verktygets och klossens position vid själva montaget.

Många ser kanske bultpistoler som något byggarna använder men vi har ett flertal olika typer av infästningsdetaljer för montage av både kablar och mindre rör till elektriker och rörläggare. Mycket av deras infästningar görs i tak där det både är slitsamt att borra uppåt och har du ingen dammsugare får du allt damm över dig. Genom att använda bultpistol till dessa montage minskas tiden för det påfrestande arbetet med händerna över axlarna och man kommer helt bort från problemet med damm. Här blir även bultpistolens nätta storlek och låga vikt ytterligare en fördel för montören.

stöttar dig i alla rörelser. Dessutom gör en särskild utformning av knäpartiet att det inte samlas en mängd tyg, när du står på knä. I de allra flesta företagets byxor sätts knäskyddet in ovanifrån och låses med kardborrband så att inte smuts kan fastna.

Batteridriven blåsare håller uppe produktiviteten

Arbete knästående utan besvär

Är du en av dem som ibland arbetar knästående? Då är ett extra skydd för knäna nödvändigt. Det skyddet får du enligt uppgift från Mascot på mer än ett sätt. Med otaliga funktioner på arbetsbyxorna och med certifierade knäskydd uppges man få ett samlat paket som ger ett behagligt och framförallt en säker arbetsmiljö vid knästående arbete.

Mascot Waterloo knäskydd av Evazoteskum är ergonomiskt utformade och kan användas i alla företagets byxor med knäfickor.

De har enligt uppgift en bra bredd och en avlång form, som kan kortas av (är förberett på knäskyddet och kan enkelt klippas av), om knäskydden ska användas i små knäskyddsfickor. Knäskyddden uppges vara certifikadeo enligt EN 14404, typ 2, klass 1, som är normen för knäskydd för arbete i knästående position.

När du har mycket knästående arbete är byxornas ergonomi helt avgörande. Välj byxor med ergonomiskt formad linning och ergonomiskt designade ben, om du vill vara säker på att byxorna samtidigt ger bra rörelsefrihet och

Husqvarna lanserar nu sin första batteridrivna lövblås för professionellt bruk. En lättviktskonstruktion som uppges vara välbalanserad och idealisk för markvård i parker, arenor och stadskärnor. Hög prestanda, farthållare och boosterläge bidrar till ökad produktivitet utan avbrott.

Den nya batteridrivna blåsaren, 536LiB, är enligt uppgift enkel att använda, kräver lite underhåll och genererar inga utsläpp. Denna handhållna proffsmaskin har enligt uppgift lägre vikt än bensindrivna blåsare, vilket uppges göra att man orkar arbeta längre och får en mer effektiv och dessutom bensinfri arbetsdag.

Litiumjonbatteriet är konstruerat för krävande användning under långa arbetspass och låter dig arbeta obehindrat utan att du behöver göra pauser för att sätta det på laddning. Dessutom jobbar lövblåsen tyst, så att du klarar arbeta utan att störa omgivningen i parker, trädgårdar, stadskärnor och andra offentliga miljöer.

Lövblåsen har en genomtänkt ergonomi.

Förutom att maskinen är utrustad med sele och fästögla, vilket ger en mer komfortabel arbetsställning, finns ett ergonomiskt handtag med lättillgängliga reglage. En lätt knapptryckning räcker för att starta maskinen direkt, och farthållaren – som kan ställas in på valfria varvtal – hjälper till att hålla jämnt tempo i arbetet och du kan koncentrera dig på att blåsa bort löv och skräp på marken. Lövblåsen har dessutom ett boosterläge – ytterligare en finess som genast ger extra kraft vid behov. För de riktigt långa arbetspassen finns även ett ryggburet batteri som tillbehör.

11

Ny ljudklassningsstandard för bostäder är klar En ny utgåva av ljudklassningsstandarden för bostäder, SS 25267 utgåva 4, 2015, är nu publicerad, och innehåller flera viktiga uppdateringar. Den viktigaste är att standarden har anpassats till att Boverkets byggregler (BBR) har ljudkraven redovisade direkt i sin text istället för att hänvisa till ljudklass C, och att de i samband med detta har bytt de termer som kraven redovisas i. Ljudklass C är numera att uppfylla myndigheternas aktuella allmänna råd om skydd mot buller.

Utöver anpassningen till de stora ändringarna i BBR har den nya utgåvan framför allt förtydligats, men följande ändringar kan vara värda att lyfta fram: att ljudklassad dörr inom bostad inte längre krav för ljudklass B, att ljudnivå från trafik nattetid införs, differentiering av luft- och stegljud från trapphus, att ljud från kylskåp normalt beräknas och ska vara avstängda vid mätning, och att det nu är krav på lågfrekvent ljud även i vardagsrum.

Sedan 1996 har vi i Sverige haft en ljudklassningsstandard för bostäder. Den andra utgåvan kom redan efter två år med mindre, men nödvändiga, justeringar. År 2004 kom dagens ljudklassningsstandard ut, med ganska stora förändringar och där varje ljudklass fick ett eget uppslag med alla ljudegenskaperna sammanställda i tabeller för just den ljudklassen. En väldigt viktig förändring som kom då var de så kallade begränsningsreglerna för ljudisoleringen – vilket i praktiken innebar att man bytte från reduktionstal till ljudnivåskillnad, utan att ändra beteckning.

Från det att den förra utgåvan kom ut för elva år sedan har det framkommit att den inte har varit tillräckligt tydligt skriven. Redan ett år efter att den gavs ut

Artikelförfattare är Bo Gärdhagen, Gärdhagen Akustik AB, Göteborg.

12

publicerade SIS en lista med vanligt förekommande frågor och tillhörande svar.

Det har därefter blivit allt mer uppenbart att en ny och betydligt tydligare utgåva av standarden behövs. När sen Boverket slutade att peka på ljudklass C som allmänt råd i byggreglerna, och istället publicera ändrade kravformuleringar direkt i texten, så blev behovet mer eller mindre akut.

På våren 2013 stod det klart att BBR skulle gå sin egen väg och då beslutade SIS tekniska kommitté 197/Byggakustik att tillsätta en arbetsgrupp för att ta fram den nya utgåvan, och arbetet inleddes omgående. Under våren 2014 var mycket av innehållet klart och en remissutgåva kunde skickas ut i juni 2014. Detta finns redovisat i en artikel i akustiknumret av Bygg & teknik 2014. Remissvaren behandlades under hösten, och den färdiga standarden har nu publicerats.

Förändringarna

Ljudklass C och BBR. Genom att ljudklass C tidigare varit lika med BBR, och i många fall likställts med dessa, har vi funnit det nödvändigt att hitta en effektiv koppling mellan ljudklass C och BBR. Lösningen blev att man för att uppfylla ljudklass C ska uppfylla gällande myndighetskrav: dels allmänt råd allmänt råd om bullerskydd i bostäder i BBR och dels Folkhälsomyndighetens (FoHM) allmänna råd om ljudnivåer inomhus i bostäder, FoHMFS 2014:13.

Att uppfylla Folkhälsomyndighetens allmänna råd innebär två saker utöver att uppfylla allmänt råd i BBR, dels att det föreligger krav på ljudnivå vid låga frekvenser även i vardagsrum och att kraven på lågfrekvent ljud gäller i tersband 31,5 till 200 Hz, och dels att ljud med tonalt innehåll ska uppfylla högst 25 dBA även om det kommer från ljudkällor utomhus.

Frågorna är på detaljnivå, men kan vara avgörande i det enskilda fallet.

I remissutgåvan fanns kravvärden för ljudklass C redovisade med en särskild markering för att visa att de endast var informativa – men resultatet av remissrundan blev att inga värden ska redovisas för ljudklass C för att minimera risken att irrelevanta värden används. Att uppfylla myndigheternas allmänna råd är att uppfylla ljudklass C. Nya begrepp. Krav på ljudisolering mellan bostäder ska avse standardiserad ljudnivåskillnad, lika BBR, DnT,w,50, istället för skenbart reduktionstal R’w med spektrumanpassningsterm C50-3150 och begränsningsregler. Det tekniska skiftet är i och med begränsningsreglerna som infördes 2004 i huvudsak redan gjort, och den praktiska ändringen blir en ny beteckning och att siffervärdet för luftljudsisoleringen sänks med 1 dB. För stegljud är det motsvarande förändring till standardiserad istället för normerad stegljudsnivå med begränsningsregler, med beteckning lika BBR: LnT,w,50 som ett förkortat skrivsätt av det högsta värdet av L’nT,w och L’nT,w + CI,50-2500.

En skillnad är dock att stegljudskravet till små sovrum med bärande väggar i hus med lätta bjälklag som en följd av ändringen har skärpts med cirka 2 dB. Detta kan dock motiveras av att skärpningen motsvaras av det upplevda ljudet.

För lågfrekventa stegljud finns nu möjlighet att ställa krav i LnT,w,20, men mer om det senare i artikeln.

Trafikbuller nattetid, Lnight, har tillkommit för att hantera platser där det är väsentligt mer trafik nattetid än normalt, exempelvis i anslutning till järnväg med tät trafik av godståg så som hamnbanan i Göteborg.

Differentierade krav från trapphus och korridor. Kraven på ljudisolering

Som exempel på uppställningen av kraven i den nya utgåvan av standarden återges här en del av tabell 2 för stegljudsnivå. Noten a hänvisar till BBR för ljudklass C, noten b hänvisar till bilaga A för stegljudskrav från 20 Hz och noten c markerar att stegljudskravet för ljudklass D avser LnTw. Bygg & teknik 3/15

Ljudisoleringen från trapphus differentieras beroende på hur stor risken för ljudstörning är. Vid hissen i entréplan till ett höghus är ljudstörningen inte tillfällig och det krävs bättre ljudisolering för både luftljud och stegljud än vid avskilda hisshallar högre upp i huset. I lägre hus där trappan är kopplad till trapphusets våningsplan föreligger ett mellanläge.

från trapphus, korridorer och loftgångar har differentierats, så att kraven motsvarar de som gäller enligt BBR i tysta lägen, och med skarpare krav där en högre ljudnivå kan förväntas mer än tillfälligt.

Stegljudsnivån för ljudklass B är samma som enligt BBR förutom där betydande gångtrafik kan antas förekomma mer än tillfälligt, där istället kravet blir lika som mellan bostäder. Anledningen till att tillåta en högre stegljudsnivå från trapphuset är ju för att störningen därifrån är tillfällig, men detta är ju inte fallet exempelvis i entréplan till ett höghus.

Ljudnivå från installationer i tysta miljöer och tonala ljud. Det är angivet att man för ljudklass B ska eftersträva att uppfylla 4 dB lägre nivå för ljudnivå från installationer och hissar i de lägen där ljudnivån från trafik är låg, för att på detta sätt undvika att ljudnivån från installationerna dominerar ljudbilden. Normalt sett är merkostnaden låg för att hålla nere ljudnivån från installationerna, varför det i flertalet fall kan anses vara tekniskt och ekonomiskt skäligt att uppfylla den 4 dB lägre ljudnivån.

Ljud som innehåller toner ska uppfylla 5 dB lägre kravvärde än kontinuerliga bredbandiga ljud, och dessutom gäller att tonala ljud ska elimineras när detta är tekniskt och ekonomiskt skäligt. Tonala ljud kan vara oerhört irriterande, även om ljudnivån från dem är riktigt låg, och denna skrivning gör att onödiga tonala ljud ska åtgärdas.

Bygg & teknik 3/15

Ljudnivå från kyl- och frysskåp. Ljudnivå från kyl- och frysskåp ska normalt verifieras med beräkning som baseras på deklarerad ljudeffektsnivå som ingår i produkternas CE-märkning. Mätning är dock referens för att hantera risken för missljud, men mätningen ska då ske relativt kravet på maximal ljudnivå från installationer.

Det finns många fördelar med denna hantering: ● Kyl- och frysskåp har deklarerad ljudeffektsnivå som gör att man med beräkningar i tidigt skede kan ställa krav på produkter vid upphandling. ● För att undvika stölder finns utrustningen ofta inte på plats vid mätningar inför slutbesiktning, ● Arbetscykeln hos kyl/frys är lång och bidraget till ljudnivån under stora delar av körcykeln lågt, vilket innebär att mätning av ekvivalentnivå är svår och tidsödande att genomföra. Risken för felaktigt resultat är betydande. ● Lågfrekvent ljudnivå från vissa kyl/frysar under den mest högljudda delen av körcykeln är den bakomliggande anledningen till att det i den tredje utgåvan, och därmed i BBR, inte föreligger krav på C-vägd ljudnivå annat än i sovrum. Genom att separera ut kyl/frys från mätning av ljudnivå i den aktuella bostaden kan krav på ljudnivå vid låga frekvenser ställas även i vardagsrum.

Ljudnivå vid låga frekvenser. Det tidigare kravet på C-vägd ljudnivå i sovrum

har ersatts med krav redovisade i tersband enligt Folkhälsomyndighetens allmänna råd FoHMFS 2014:13. Kravet gäller nu dessutom i samtliga bostadsrum, eftersom anledningen till den tidigare begränsningen till sovrum är borttagen – ljud från kyl/frys hanteras separat enligt ovan.

Uppfyller man ljudklass A till D uppfyller man också Folkhälsomyndighetens allmänna råd.

Ljudisolering inom bostad. I många projekt har man valt att göra avsteg från krav på ljudisolering inom bostad i samband med ljudklass B, bland annat motiverat med att ljudklassade dörrar inte går att få i vilket utseende som helst, exempelvis i samband med tillval. Det är flera som har vittnat om att många presumtiva boende inte har förstått vitsen med ett ljudisolerat rum inom bostad. Samtidigt har många som flyttat till bostäder med ljudisolerat rum inom bostad beskrivit hur mycket de har uppskattat möjligheten till avskildhet inom bostaden.

Kravet på ljudisolering för vägg med dörr inom bostad har därför blivit en rekommendation för ljudklass B – vilket i en ljudbeskrivning exempelvis kan skrivas: ”Rekommendationen i Tabell 1, not i, ska följas”. För ljudklass A är ljudisolerat rum ett krav.

Krav har tillkommit på ljudisolering för vägg utan dörr inom hela bostaden.

Behovet av att ha ett sådant krav har accentuerats när innerväggar många gånger idag annars utförs otäta och med mycket dålig ljudisolering, inte sällan skäligt att kalla dem ”pappväggar”, eller med ventilationskanaler som går rakt mellan sovrummen och skapar ett ”talrör” som kan vara mycket irriterande. Med enkla och billiga åtgärder slipper man dessa problem. Ljudklass B ska motsvara god ljudmiljö, och pappväggar och talrör mellan rum hör inte hemma i en bostad med god ljudmiljö. Kostnaden för denna justering är begränsad då det i många fall bara rör någon enstaka vägg i större lägenheter – de flesta väggar har dörr.

Ljud från det egna badrummet, genom vägg utan dörr, har i flera fall medfört klagomål och därför anges att man i ljudklass A och B ska uppfylla krav på ljudnivå från installationer även från eget hygienrum, förutom krav på luftljudsisolering hos själva väggen.

Stegljudsnivå ner till 20 Hz. I standardens enda bilaga redovisas underlag för att ställa krav på och verifiera stegljudsnivå ner till 20 Hz, LnT,w,20, vilket forskningsprojektet AkuLite har visat vara viktigt för att få en relevant korrelation mellan uppmätt stegljudsnivå och upplevelsen av stegljud för byggnader med lätta bjälklag. Genom att lägga detta mått som en informativ bilaga och en rekommendation i en not till tabellen med krav på stegljudsnivå ges nu möjlighet att på bred front samla in information om hur väl måttet LnT,w,20 fungerar i praktiken.

13

De byggherrar som vill säkra sin byggnad mot besvärande lågfrekvent stegljud får ett effektivt verktyg, även i totalentreprenader som inte är styrda avseende stomsystem.

Tydlighet

Definitioner. Definitionsavsnittet är helt omarbetat och med betydligt mindre risk för feltolkningar än för den förra utgåvan av standarden. Det följer nu de internationella kraven för standarder.

med okulärbesiktning på plats för skiljekonstruktioner som har låg känslighet för utförandet, eller med en kombination av mätning och beräkning. Det är förtydligat vilka förutsättningar som krävs för att få använda verifiering med beräkning som metod.

Exempel där beräkning fungerar bra.

Ett exempel där man normalt med god precision kan använda beräkning för att verifiera resultatet är ljudisolering mot trafikbuller när man har verifierat en god

I figur X visas exempel på de förtydligade definitionerna. Definitionen av korridor gör att man slipper att utrymmen som varken är korridor eller trapphus hamnar mellan stolarna och blir utan krav, exempelvis en inglasad innergård.

Krav och undantag i tabeller. Alla krav ligger nu så gott som möjligt inlagda i, eller i direkt anslutning till, tabellerna.

Det finns detaljer i den övriga texten som medger vissa lättnader, men så länge man följer det som står i tabellerna med noter, eller direkt hänvisat från en tabellnot, så uppfyller man kraven. I den förra utgåvan fanns vissa definitionstexter som implicit innebar skärpningar av vissa krav, då inte alla läser hela textmassan kunde det hända att man missade faktiska krav. Detta har vi så långt det går försökt att undvika – krav finns i tabellerna eller i deras direkta anslutning.

Inte handbok. Den förra utgåvan av standarden hade ett stort antal bilagor och texter som var av handbokskaraktär. I den nya utgåvan finns dessa delar inte längre kvar. Boverket är på gång att uppdatera sin handbok ”Bullerskydd i bostäder och lokaler”, och där samlas en stor del av de praktiska råd, tabeller etcetera som tidigare fanns inne i standarden. Boverkets handbok är fritt tillgänglig.

Verifiering av ljudklass

Verifiering av krav kan göras med mätning eller med beräkning tillsammans

14

lufttäthet hos klimatskalet. Ljudisoleringen hos betongkonstruktioner ger också ofta säkra resultat, liksom beräkning av efterklangstiden i trapphus, där beräkning är den i standarden primära metoden.

Exempel där beräkning inte ska användas. Ljudnivå i rum från installationer och utförandekänsliga konstruktioner så som luftljudsisolering och stegljudsnivå hos lätta konstruktioner, luftljudsisolering hos tamburdörrar eller stegljudsisolerad klinker på betonggolv är exempel på när standarden inte tillåter beräkningar och där mätningar kan göras med god precision.

Mätmetod för ljudnivå i rum. Det finns en nyutgiven rapport från SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut i samarbete med Folkhälsomyndigheten, SP Rapport 2015:02, som är en vägledning för mätning av ljudnivå i rum med stöd av SS-EN ISO 10052 och SS-EN ISO 16032. Vägledningen redovisar hur man ska utföra mätningar enligt någon av standarderna för att få en god relevans hos resultatet vid jämförelse med krav i ljudklassningsstandarden eller hos myndigheternas allmänna råd. Ljudklassningsstandarden föreskriver att mätning

av ljudnivå i rum ska göras i enlighet med vägledningen.

Exempel på de justeringar relativt mätstandarderna som redovisas i vägledningen är att mätning enligt SS-EN ISO 16032 ska göras i tersband i stället för oktavband, att ingen korrektion ska göras för efterklangstid för frekvenser under 100 Hz tersbandet och att alla tersband 31,5 till 10 kHz ska användas för utvärderingen av A-vägda och C-vägda ljudnivåer. Ingen korrektion av uppmätta ljudnivåer för efterklangstid medges i omöblerade rum med absorbenter endast i tak eller på vägg, då efterklangstiden i dessa rum blir missvisande som mått på ljudabsorptionens påverkan på ljudnivån.

Relativt mätning enligt SS-EN ISO 10052 görs korrektionen för efterklangstid endast med 3 dB schablonkorrektion i helt omöblerade rum utan akustikbehandling och ingen korrektion i rum som är möblerade eller försedda med ljudabsorbenter.

I båda fallen anges att mätningarna ska upprepas i tre nya mätpositioner om skillnaden i ljudnivå mellan mätpositionerna är större än 3 dB och i ytterligare tre positioner om skillnaden mellan mätpositionerna är större än 6 dB. Man anger också att om skillnaden mellan högsta och lägsta mätvärde skiljer mer än 9 dB bör man undersöka orsaken till de stora skillnaderna och behandla resultatet med försiktighet.

För mätning av ljudnivå med kontinuerligt varierande ljudnivå ska mätningen göras så att resultatet kan sägas motsvara medelvärde över den timme då ljudnivå kan förväntas vara som högst. Detta gäller exempelvis ljudnivå från industrier, diskotek etcetera.

Mätmetoder för ljudisolering. Mätmetoderna för mätning av luftljudsisolering mellan rum och hos fasadvägg, samt mätning av stegljudsnivå, har uppdaterats med en lågfrekvensmetod för att ge bättre precision vid mätning under 100 Hz i små rum. Mätningarna blir i de fallen tämligen omständiga, med exempelvis separat mätning av efterklangstid i oktavband för 63 Hz oktavbandet – observera att mätning i tersband som sedan läggs ihop till oktavband ger felaktigt resultat; avsikten är att minska de problem som uppstår när det bara finns ett fåtal rumsmoder i frekvensbanden. Vid provning av LnT,w,20 anger ljudklassningsstandarden att lågfrekvensmetoden ska användas oavsett rumsstorlek, och att ingen korrektion för efterklangstid ska ske för frekvenser under 50 Hz tersbandet.

■

Bygg & teknik 3/15

UNIDRAIN - SHOWERLINE Snabbare badrumsbyggnation med kvalitétssäkrat golvfall Unidrain - ShowerLine är en vidareutveckling av Unidrains linjeavloppsarmaturer vilket ger stora byggtekniska fördelar samt ett kvalitétssäkrat golvfall.

Hela arbetsprocessen med att bygga golvfall och att utföra golvavjämning i ett badrum / våtrum kan utföras snabbare än med konventionella metoder.

Det kvalitétssäkrade golvfallet får man på köpet.

Beställ vår ShowerLine broschyr på info@jafo.eu eller via QR koden

Golvytan utanför duschzonen kan utföras helt plan enl gällande branschregler. Dock får aldrig bakfall förekomma. Unidrain ShowerLine kan placeras i vänster- eller högerhörn samt även mitt på en vägg om man vill ha en så kallad walk-in dusch.

Golvfallet utförs med valfritt golvspackel

Inbyggt golvfall som uppfyller gällande branschregler = kvalitetsäkring

Golvfall och golvavjämning före tätskiktsläggning

= Plan yta

= Lokalt fall mot golvavloppet

ShowerLine finns i 3 olika grundmodeller, höger, vänster eller walk-in.

by JAFO

www.unidrain.se

|

www.jafo.eu

I

046 333900

Hur påverkar akustiken vårt sätt att kommunicera?

När vi kommunicerar med varandra via tal så är vi normalt helt fokuserade på själva budskapet, både i vår roll som talare och lyssnare. Som lyssnare är det allmänt bekant att vi är olika fokuserade i olika sammanhang, delvis beror det naturligtvis på hur intressant budskapet är. Är budskapet något som intresserar oss i högsta grad så kan vi skärpa våra sinnen och tolka budskapet även under förvånansvärt svåra betingelser. Är budskapet ointressant så lyssnar vi inte hur goda betingelser det än är. Där emellan ligger ett stort intervall i vilken grad vi kan tillgodogöra oss ett budskap och där har de yttre betingelserna stor inverkan på resultatet.

Det finns flera omständigheter som påverkar vår koncentration och lyssning.

Självklart är akustiken en av de viktigaste parametrarna men det finns en mängd andra parametrar som också påverkar.

Det kan vara ventilation, temperatur, ljusförhållanden, lukt, koldioxidhalt, visuellt buller, det vill sägas att uppmärksamheten dras till andra händelser runt lyssnaren. Man kan fortsätta göra denna lista mångdubbel längre men det som ska beskrivas i denna artikel är hur de akustiska förhållandena påverkar. Även talaren påverkas i hög grad i sitt sätt att tala. Det kan gälla röststyrka, artikulation, tonläge, dynamik, tempo, engagemang och rösttrötthet. När två personer samtalar med varandra så kommer de att påverka varandra i sitt sätt att tala. Man har svårt att tänka sig att en person viskar och den andre skriker. Om den ena personen höjer rösten så leder det till att den andra personen höjer rösten och på samma sätt om den ena personen talar lågmält så börjar den andra personen att tala lågmält. Detta gäller vid normala betingelser när hörbarheten är god.

Samtal via mobiltelefon

Om samtalet däremot sker via en mobiltelefon där hörbarheten är mindre god än i något annat sammanhang, så kommer personen som upplever låg hörbarhet på grund av att motparter talar lågmält, att reagera med att höja rösten. Det är nämligen en automatisk reaktion som vi har att när hörbarheten är dålig så höjer vi rösten.

16

Detta leder i sin tur att den lågmälde personen sänker ytterligare sin röst eftersom han valt sitt röstläge i förhållande till den hörbarhet han hade.

Vi väljer alltså röststyrka i förhållande till den hörbarhet vi själva har. Vill man att den andre personen ska tala högre och tydligare bör man alltså försämra hans hörbarhet. Detta kan man göra genom att hålla mikrofonen längre från munnen eller artikulera sämre. Detta försämrar hörbarheten hos mottagaren och han höjer automatiskt röstläge.

Enkelriktad kommunikation

Mycket av talkommunikation kan vara enkelriktad typ en föredragshållare, en lärare, en präst, en skådespelare och även en sångare. Musiker och sångare kräver alltid en medhörning för att kunna genomföra ett framförande.

Musik handlar väldigt mycket om känslor som ska förmedlas och det låter sig inte göras utan medhörning. Medhörning kan sedan vara elförstärkt eller rent akustiskt. Den elförstärkta är ibland en högtalare liggande på golvet och riktad upp till den som framträder och ibland en dold öronsnäcka.

Rent akustiskt fungerar medhörningen om lokalen är dimensionerad för detta.

Det kan vara fallet på ett akustiskt auditorium, en operascen, en teaterscen eller väldimensionerade föreläsningssalar. En präst har i alla tider fått lära sig att styra sin röst efter medhörningen i kyrkan. På grund av ovanligt lång efterklangstid så hör han att han både måste tala långsamt och artikulera väl för att budskapet ska gå fram. Även som en talare i rollen som föredragshållare eller lärare så påverkas man starkt av hur medhörningen fungerar.

Tyvärr är det ovanligt med elförstärkt medhörning i föredragsammanhang. Detta gör att man som talare känner sig osäker på hur talet går fram och lyssnar mycket efter vilken nivå talet kan tänkas ha och hur artikulationen sker och vilken hörbarhet man har. Detta tar fokus från engagemanget då tankarna omedvetet eller medvetet fastnar i att lyssna efter detta. Att tala med perfekt medhörning ger en mental styrka och förbättrar dynamiken och artikulationen.

Det har också en annan viktig funktion och det är att man kan minska ansträngningen på rösten. Med god medhörning talar man mer avslappnat. Dålig medhörning ger problem med rösten inom lärarkåren och därmed ofta sjukskrivningar.

Artikelförfattare är Lennart Nilsson, LN Akustikmiljö AB, Huddinge.

Medhörning en arbetsmiljöfråga

En god medhörning är alltså en arbetsmiljöfråga. Elförstärkt medhörning används normalt bara i stora lokaler och då kan man elektriskt påverka medhörning i den grad man önskar både till styrka och frekvensfördelning.

Låga frekvenser ger en känsla av mental styrka medan höga frekvenser ger en information om artikulationen. Båda är viktiga för ett bra framträdande. I mindre lokaler som skolsalar känns det onaturligt med elförstärkning och där löser man medhörningen via akustiken, till exempel genom att förse de närmsta ytorna runt läraren vid dennes sämsta position med hårda reflekterande material.

Ett vanligt argument är att detta är svårlöst och att läraren befinner sig på olika positioner och att man inte längre har katederundervisning. Slutsatsen är helt felaktig eftersom när läraren rör sig ute i klassrummet så talar man på ett väsentligt kortare avstånd till eleverna. Han hör eleverna bättre och eleverna hör läraren bättre och därav normaliserar röststyrkorna på en behaglig nivå.

Framme vid whiteboard har läraren sitt längsta elevavstånd och står dessutom ofta med ryggen mot eleverna när han skriver på whiteboard. Har lokalen inte projekterats för medhörning i denna position så kommer läraren till största delen att tala ut i en dämpad volym och de reflexer som läraren får är i huvudsak sena reflexer som ger dåligt stöd.

Elevernas behov av medhörning är störst när de talar till hela klassen eller till läraren på längre avstånd men eftersom de i allmänhet talar med korta sekvenser är behovet av medhörningen inte lika stor som för läraren. Är det helt tyst i klassrummet så styrs röststyrkan av medhörningen så att hög medhörning sänker rösten och låg medhörning höjer röststyrkan. Är det inte tyst framför allt på grund av andras samtal så stör dessa samtal väsentligt mer än påverkan från medhörningen.

Det betyder att även om medhörningen är god från början så ödeläggs den positiBygg & teknik 3/15

Hög medhörning sänker rösten.

Störning från andras tal höjer rösten.

va verkan av denna. Röststyrkan kommer i stället att höjas kraftigt. Detta resulterar i att störningen till den andra gruppen ökar så att de också tvingas höja röststyrkan och på så sätt är växelspelet igång i något som kallas Lombard-effekten.

Bakgrundsnivån styr talnivån

Bakgrundsnivån är alltså i hög grad styrande för talnivån. Bakgrundsnivån påverkas i hög grad av nivån på reflexerna i rummet som i sin tur styrs av absorptionsfaktorn på omgivande material. Reflexerna sker framför allt via takytan och till viss del av vissa väggytor.

De tidiga reflexerna innehåller mer information än sena reflexer. Annat tal från andra personer med tidiga reflexer stör därmed också det egna talet i högre grad än ljud som har sena reflexer och inte är korrelerade till talet. När man mäter efterklangstid så mäter man enbart det icke korrelerade ljudet och därför får man dålig överensstämmelse mellan upplevelse och mätresultat.

Det innebär att kraftiga reflexer från andra talare stör mer än till exempel ventilationsbuller av samma nivå. Det leder till att en talare måste höja sin röststyrka ännu mer för att kompensera för detta.

Hjärnan blir helt enkelt mer störd när det finns information i omgivningsbuller relativt när buller är informationslöst.

Detta kommer att verka åt båda håll vilket innebär att när två olika grupper eller talare befinner sig i varandras närhet men inte talar direkt till varandra utan bara lokalt inom gruppen på den plats man befinner sig i rummet, så är störningen maximal.

Reflexer ofta starkare

Reflexerna är ofta starkare än det direkta ljudet. Det betyder att talnivån hos respektive talare är en produkt av absorptionsfaktor framför allt i taket och talnivån hos den motsatta talaren.

Det innebär att man försöker överrösta varandra och att vid försämrad absorptionsfaktor så kommer talnivåerna att skena. Även relativt små förändringar i absorptionsfaktor ger en mycket stor förändring av reflexnivån. Skillnaden på α är 0,9 och 0,99 kan synas försumbar men är i själva verket en faktor 10 och ger därmed också en skillnad i reflexnivå på 10 dB. Detta beror på att vi hör reflexerna som beror av reflektionsfaktorn. Denna blir ju 0,1 respektive 0,01

och därmed en faktor 10 i skillnad.

Detta i sin tur ger en mycket kraftig förändring av talnivån. Det har visat sig vid ett flertal mätningar att även när efterklangstiden är densamma i olika lokaler så skiljer sig talnivån drastiskt beroende på absorptionsfaktor i omgivande ytor.

Talnivån kan ofta skilja 10 dB och det gör att arbetsmiljön och inlärningseffekten förändras mycket kraftigt i positivt riktning när reflexnivån går ned för andra än läraren.

Drastisk förbättring

För att summera så är nivån på de direkta tidiga reflexerna avsevärt mycket viktigare än efterklangstid. Detta gäller för såväl talare som lyssnare.

Ska man åstadkomma låg ljudnivå så bör man välja absorbenter med högsta möjliga absorptionsfaktor på samtliga ytor som speglar ljudreflexer mellan personer som inte i hög grad måste tala, som läraren. På förskolor eller över elevytor i skolmiljö bör absorptionen vara mycket hög, då kommer tystnaden av sig själv och arbetsmiljön förbättras drastiskt. ■

Bygg & teknik direkt på nätet Årgångarna 2006 till och med 4/2014 av Bygg & teknik finns nu att läsa i fulltext på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

MILJÖVÄNLIG VACKER AKUSTIK

”Vi tittade på flera andra ljudabsorbenter, men de här var det absolut bästa miljöalternativet.”

Elin Vatn, Snøhetta Bygg & teknik 3/15

17

Det är skillnad på ljudregel och ljudregel

Se upp så att du får vad du ska få!

På byggmaterialmarknaden i Sverige finns det idag flera olika leverantörer av regelstommar till gipsskiveväggar, där flera olika reglar marknadsförs som ”ljudreglar”.

Problemet är att det är stor skillnad på olika reglar och det är stor skillnad på hur ljudisoleringen redovisas. I denna artikel går jag igenom hur mycket det kan skilja i ljudisolering och hur mycket det kan skilja i redovisningen, och vad du ska göra för att få det resultat du förväntar dig.

Sammanfattningen är att du inte ska byta regelstomme från angivet fabrikat utan att ha kollat med en erfaren akustiker att bytet är okej.

Ibland går det bra, ibland kan man kompensera med ett extra lag gipsskiva på vissa väggar i projektet, men ibland ska man helt enkelt undvika att byta till det andra fabrikatet.

Faktiska skillnader mellan olika regelstommar

I ett projekt för ett antal år sedan gjorde jag ljudmätningar efter färdigställande av en ombyggnad, mätningar som resulterade i ett underkänt resultat. Vi gjorde felsökning på alla möjliga vis, men kunde inte hitta något som var fel. Inte förrän jag såg att byggfirman hade ersatt föreskriven ljudregel med en ljudregel av annat fabrikat. Den ljudregel man ersatt med hade en utformning som jag blev misstänksam mot – kan detta verkligen vara en ljudregel?

Leverantören av ersättningsregeln skickade över laboratoriedata från SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut som såg väldigt fina ut, men jag anade ugglor i mossen – resultatet var liksom för bra och ljudisoleringskurvan stämde inte med hur den borde se ut.

I samband med detta fick jag samtal från en annan leverantör, som undrade om vi kunde hjälpa till med att hålla i en oberoende jämförelseprovning på SP av olika ljudreglar, då de hade fått 18

vad de upplevde vara en osund konkurrens på marknaden. Vi handlade upp de olika reglarna på marknaden genom en byggfirma som också byggde väggarna under vår övervakning.

Det var stor skillnad mellan regelstommarna, med ett toppskikt med ett par fabrikat, ett bottennapp med den alternativa leverantören enligt ovan som inte hade någon större förbättring mot standardreglar, och ett mellanskikt med spridning däremellan.

Detta resulterade i att SP såg över sina rutiner och framöver skulle övervaka och dokumentera varje steg i de montage som utförs. Hur montaget hade gjorts för att leverantören skulle få det avsevärt bättre resultatet vid sin provning får vi aldrig veta, men risken för otillbörlig påverkan på utförandet har minskat.

Se upp med laboratoriedata!

Om något verkar vara för bra för att vara sant, så är det nog också så!

För något år sen fick jag över laboratoriedata för en ny ljudregel. Väldigt hög

Artikelförfattare är Bo Gärdhagen, Gärdhagen Akustik AB, Göteborg.

ljudisolering – det såg väldigt bra ut. Men det var en punkt som jag blev misstänksam mot – ljudisoleringen vid koincidens.

För gipsskiveväggar med enkel regelstomme blir ljudisoleringen mycket sämre vid 3,15 kHz än vid 1 kHz, och regelstommen har mycket lite med ljudisoleringen vid dessa frekvenser att göra, eftersom det rör sig om gipsskivornas koppling mot luften. Man ska inte förvänta sig mer än cirka 50 dB ljudisolering vid 3,15 kHz med två lag gipsskiva på var sida om en enkel regelstomme. Undantaget är om man tillför dämpning i gipsskivorna eftersom kopplingen då minskar drastiskt. Laboratorievärdena för den aktuella provade väggen låg på cirka 60 dB! Även ljudisoleringen vid 2 kHz var oväntat hög – vilket tyder på att man på något sätt har lyckats ökat dämpningen i skivlagen. Vid den jämförelseprovning som jag redovisade ovan förekom ingen signifikant skillnad i ljudisolering med de olika regelstommarna vid dessa frekvenser – skillnaden med olika reglar ligger i frekvensområdet upp till 2 kHz. Vid 5 kHz är skillnaden mellan bästa och sämsta regel vid jämförelseprovningen 1,2 dB – kommer det då en mätning som är 10 dB bättre vid denna frekvens så ska ni se upp!

Ljudklass R’w – eller laboratorievärden?

Uppmätt ljudisolering i laboratorium (SP i Borås) för ett antal olika ”ljudreglar”, monterade av samma montörer vid samma tillfälle.

Svart streckad linje är laboratoriets maximala ljudreduktion för en vägg med enkel skena.

Svart tjock punktstreckad linje är referenskurvan för vägt reduktionstal Rw = 52 dB. Svart heldragen linje är det tveksamma resultatet som uppmätts vid annat tillfälle.

Den höga ljudreduktionen vid 2 500 Hz och 3 150 Hz ger ett högt Rw, men med tveksam relevans.

Ljudvärden för väggar bör redovisa den ljudisolering man kan förvänta sig för väggen när den monteras korrekt i en för väggtypen normal byggnad. Detta blir ett värde som blir enkelt att förstå för såväl entreprenörer och arkitekter som för övriga aktörer i branschen. Exempelvis använder sig Gyproc av detta i samband med redovisning av sin ”Ljudklass R’w”. Det blir på detta sätt enkelt även för lekmän att välja rätt sorts vägg. För enBygg & teknik 3/15

Faktaruta

Direkttransmission – ljudtransmission genom den direkt skiljande konstruktionen.

Flanktransmission – ljudtransmisson genom anslutande konstruktioner (väggar, tak och golv) eller genomföringar. Överhörning – ljud som går luftvägen genom ventilationskanal, korridor etcetera.

Korrekt montage – där utförandet i detalj följer leverantörens anvisningar. Detta inkluderar lätta och tunga anslutningar, skruvavstånd, regelavstånd, infällda eldosor, och mycket annat.

Laboratoriemätning – ljudmätning utförd med optimala standardiserade förhållanden för att minimera flanktransmission etcetera för att bestämma väggens ljudisolering. Uttrycks som Rw tillsammans med spektrumanpassningstermer i protokoll från laboratorier. Endast lämpligt som redovisning till expertkonsulter, och då helst tillsammans med fullständig dokumentation av förutsättningar och redovisning av frekvensfördelning.

Ljudklass – ett uttryck som används för att redovisa förväntad ljudreduktion i färdig byggnad; exempelvis Ljudklass R’w = XX dB. Lämpligt för att underlätta val av väggtyp för projektörer och entreprenörer. Ska ha rimlig marginal till laboratorievärden.

Ljudreglar – stålreglar som utformats så att de ger en lösare koppling mellan vägghalvorna i en gipsvägg med enkel regelstomme, vilket medför en väsentligt förbättrad ljudisolering, jämfört med standard stålreglar. kelhets skull betecknar jag detta värde för ljudklass nedan.

Skillnaden mellan laboratorievärde och förväntat resultat i byggnad bör vara större vid högre krav på ljudisolering än vid låga krav, då övriga bidrag successivt blir allt dyrare och svårare att hålla på en relativt sett låg nivå. För lägenhetsskiljande väggar står skiljeväggen normalt sett bara för en liten del av den totala ljudtransmissionen, men mellan kontorsrum dominerar själva väggen.

Med ett rimlighetsresonemang som jag återkommer till nedan vill jag föreslå 3 dB lägre redovisad ljudklass än laboratorievärde under R’w = 40 dB, 4 dB lägre ljudklass än laboratorievärde upp till R’w = 46 dB, 5 dB upp till R’w = 54 dB och 7 dB däröver. För ljudisolering DnT,w,50 för bostäder bör 7 dB användas för samtliga ljudklasser.

Ett alternativ skulle kunna vara att redovisa laboratorievärden rakt av, men dessa data behöver då vara strikt inriktade till att utgöra indata för analys av byggakustisk expertis. Problemet är att dessa data lätt hamnar i ”orätta” händer, så som hos en försäljare som försöker sälja in väggarna som om man normalt kan uppnå värdet i byggnad, vilket man inte kan förvänta sig. Det finns flera fall av att man har använt laboratorievärden i marknadsföringen till entreprenörer, arkitekter och andra icke-akustiker, utan att tydligt ange vad som är rimligt att förvänta sig i byggnad – detta är direkt olämpligt.

Lämpligt avdrag från laboratorievärden

När en väggtyp mäts i laboratorium får man ett mätvärde som man inte ska förvänta sig att uppnå vid montage i byggnad, inte på väggen i sig och definitivt inte på den totala konstruktionen. Det finns många anledningar till detta, och Bygg & teknik 3/15

vilka som dominerar varierar från fall till fall, men i huvudsak kan de delas in i följande kategorier: 1. Andra ljudvägar a) Flanktransmission via tak- och golvbjälklagen b) Flanktransmission genom lätta eller tunga vägganslutningar c) Överhörning via ventilationskanaler, genom eldosor, etcetera 2. Andra skillnader mellan lab- och fältförhållanden a) Väggens storlek b) Nischverkan i vissa laboratorium c) Skillnaden i väggens infästning (randvillkor) d) Variationer mellan nominellt lika väggar, såväl mellan byggnader som mellan laboratorier (reproducerbarhet) e) Mätosäkerhet (repeterbarhet) 3. Små avvikelser i utförandet a) Läckage vid genomföringar b) Småläckage hela vägen runt väggen c) Variationer i skruvavstånd, extra reglar i väggen, etcetera.

De flesta av dessa punkter ökar i känslighet med ökande krav på ljudisoleringen, varför skillnaden mellan laboratoriemätt ljudisolering och vad man kan förvänta sig i byggnad behöver vara större för höga krav på ljudisolering. Exempelvis har ett normalt betongbjälklag väldigt goda marginaler till kontorsrumsskiljande väggar med R’w = 35 dB, men betongbjälklaget är ofta den dominerande ljudvägen för lägenhetsskiljande väggar.

Flanktransmission genom betongkonstruktioner är normalt lika stor oavsett ljudkrav upp till och med cirka R’w = 52 dB, för att den bestäms av byggnadsstatiken. Detta innebär att denna flanktransmission kommer att vara försumbar upp till cirka R’w = 44 dB, men att det finns en tydlig påverkan vid R’w = 48 dB och ännu

mer så vid högre krav. Vi kan räkna med att vid R’w = 48 dB ha cirka 8 dB marginal för golvflanken och lika mycket för takflanken, 2 • 8 dB = 5 dB. Eller så har vi ett undertak som ger cirka 4 dB ljudisolering av takflanken, vilket ger oss 8 dB + 12 dB = 6,5 dB. Flanktransmissionen genom lätta vägganslutningar justeras normalt sett i steg, med dubbla gipsskivor, delade skivor, eller helt separerade delar, och kan förväntas vara dimensionerade till att var och en ha cirka 10 dB marginal till krav. Även överhörning via ventilation dimensioneras normalt till cirka 10 dB marginal till krav. Med två lätta anslutningar (fasad och innervägg) och normal överhörning via ventilation får man tre ljudvägar med vardera 10 dB marginal, och 3 • 10 dB = 5 dB. Till detta lägger vi nu det småläckage som är kvar när man har gjort en omsorgsfull byggplatstätning, någon extra regel för att det bara nästan var jämna c450 mm mellan väggarna, lite infällda dosor i väggen, ett rör som passerar ovan undertaket och annat smått och gott med totalt strax över 10 dB marginal till krav.

Mätosäkerheten i byggnad har i stor utsträckning hanterats genom den medelvärdesbildning som finns i ljudklassningsstandarderna, men nischverkan i vissa laboratorium, variationer i vägginfästning och omslutande konstruktioner i lab, gör att vi bör dra av 1 dB från labvärdet för gipsväggen innan vi lägger ihop det med flanker etcetera enligt ovan.

Summa summarum har vi tre ljudvägar à 10 dB, en väg à 8 dB och två vägar à 12 dB som ska läggas ihop med laboratorievärdet för gipsväggen minskat med 1 dB och får då för kravet 48 dB: 48 dB • [3 • 10 + 8 + 2 • 12] + (X - 1) = 48 dB, vilket när man löser ut det med decibelmatematik ger oss att vi för att uppfylla 48 dB i byggnad behöver ha en vägg som uppfyller lägst Rw = 53 dB i laboratorium. Det är ingen svårighet för vilken akustiker som helst att bekräfta detta resonemang.

Man kan naturligtvis ha synpunkter på detaljer i valda marginaler för respektive flanktransmission, men att vi behöver ha marginaler som ökar vid högre krav borde vara ställt utom rimligt tvivel, liksom att marginalerna behöver vara i storleksordningen 3 dB vid R’w = 35 dB, 4 dB vid R’w = 40 till 44 dB, 5 dB vid R’w = 48 till 52 dB, och att vi vid högre värden behöver ha mer – min erfarenhet och beräkningar som jag har gjort gör att jag med ovanstående resonemang landar i att laboratoriemätta värden ska justeras ned 7 dB vid krav högre än cirka R’w = 54 till 55 dB.

Hur ser det ut idag?

Jag har fått tillgång till en avidentifierad jämförelseprovning av gipsskiveväggar med två lag normalgipsskiva på var sida om plåtreglar och 45 till 70 mm mineralullsfyllning, förutom ett fall med 30 mm 19

fyllning. Mätningarna är gjorda på SP:s laboratorium i Borås.

Alla beteckningar i rapporten är tippexade, utom att kunna se att det är just två lag gipsskiva på var sida, 70 mm regeltjocklek, och mängden mineralull. Jag har också fått redovisat vilket reduktionstal som respektive fall marknadsförs med.

Resultatet är att den uppmätta ljudisoleringen varierar mellan Rw = 49 dB och Rw = 55 dB, och att marginalen mellan uppmätt ljudisolering och marknadsförd ljudisolering varierar från 1 dB till 10 dB! Det är alldeles uppenbart att vissa leverantörer marknadsför laboratorievärden som om de vore fältvärden. Eller, som ett fall jag beskrev ovan, har på något sätt fått ett laboratorievärde som är märkligt högt och har sen gjort ett avdrag från detta värde som är lite i underkant. Av de studerade mätningarna så ligger två labmätningar 1 dB över marknadsfört värde, tre labmätningar 3 dB över, en labmätning 4 dB över och fyra mätningar har 5 dB eller mer marginal. Majoriteten av leverantörerna har alltså redovisade värden som är i överkant eller alldeles för höga.

Är ljudreglar verkligen ljudreglar

De laboratoriedata som jag har fått till mig visar ganska tydligt att flera av de plåtreglar som marknadsförs i Sverige inte håller måttet – skillnaden mot en standardregel är minimal. I vissa fall har

I tabellen redovisas hur ett antal gipsskiveväggar med olika ljudreglar marknadsförs relativt hur de presterar vid jämförelsemätning i lab utförd av SP i Borås, vid ett tillfälle och monterade av ett och samma snickarteam. Flertalet väggtyper har nästan obefintlig marginal mellan laboratoriemätt och marknadsfört resultat.

reglarna långa flänsar – då kan man uppnå relativt goda laboratorievärden genom att noga skruva längst ut i reglarnas flänsar i laboratoriet, men på bygget blir det bara en möjlighet att inte vara lika noga vid montaget, så att montaget går fortare.

Detta blir alltså bara bättre på pappret.

Slutsats

Byt inte ut en föreskriven ljudregel mot en annan utan att en akustiker har fått granska ett fullständigt underlag om den alternativa regelstommen. Det kanske går

att byta, men på vissa ställen behöver kanske en justering av väggtyp göras.

Lita inte på R’w-värden från leverantörer som inte kan visa hur redovisade värden kan förväntas uppnås i byggnad.

Och till dig som är leverantör av ljudregelstommar – se till att använda en tillräcklig marginal mellan laboratorievärden och det som ni säger att väggen ska kunna hålla i byggnad. Jag skulle önska att samtliga leverantörer i Sverige enas om en lämplig nomenklatur och vad som är korrekta marginaler.

■

Granab Golvregelsystem För en miljövänlig och tystare inomhusmiljö med behagliga golv i bostäder, hotell, kontor och offentliga lokaler.

Granabsystemet är uppbyggt av formstabila golvreglar av förzinkat stål med dämpelement för en effektiv stegljudsdämpning och luftljudsisolering för alternativa ljudklasser.

Granabsystemet är certifierat och typgodkänt.

Steglös bygghöjd 30 - 420 mm. Specialhöjd upp till 600 mm.

Granabsystemet kombineras med Granab undergolvsventilation eller golvvärmesystem.

Består genomgående av oorganiskt material och påverkas ej av fukt eller temperaturväxlingar.

För mer information se www.granab.se Bygg- och Miljöteknik Granab AB Tel: 0322-66 76 50 vx Telefax: 0322-66 76 55 E-mail: epost@granab.se Postadress: Box 172 S-447 24 Vårgårda Besöks-/godsadress: Verkstadsgatan 4 447 37 Vårgårda

20

Bygg & teknik 3/15

Silent timber build – för framtidens trähus Forskningen om trähus och akustik och vibrationer fortsätter! Detta innebär att fler milstolpar kommer att uppnås och att en ny spännande framtid väntar den mycket utvecklingsinriktade träbyggnadsindustrin.

Efter år av osäkerhet och famlande i mörker ska vi nu lösa problematiken med akustiska beräkningsmodeller avseende ljudisolering i flervånings trähus. Detta sker i projektet Silent Timber Build, ett WoodWisdom-Net-projekt (www.woodwisdom.net) med en omsättning på 20 miljoner svenska kronor.

Genom de tidigare projekten AkuLite och AcuWood har forskningen inom akustik och trähus sedan 2009 fokuserat på vilka utvärderingsmått för ljudisolering som ska formuleras för att en byggnad i trä ska få en subjektiv värdering som svarar mot objektiva mät och utvärderingskriterier.

Det vill säga om två byggnader med olika stommaterial subjektivt upplevs exakt lika avseende ljud från grannar så ska också det objektiva måttet vara exakt detsamma. Så är det inte än idag, men vi vet allt bättre hur det bör se ut. Men, även om mycket börjar ”klarna” så fördjupas denna forskning genom ännu ett projekt som just nu drivs på Luleå tekniska universitet, det är oerhört värdefullt. Till följd av resultat från pågående och nyligen avslutad forskning har forskarnätverket Artikelförfattare är Klas Hagberg, chef WSP Akustik.

Koordinator: Silent Timber Build, SP Trä.

ljudisoleringen är en av de allra viktigaste aspekterna i ett flerbostadshus. Projektet Silent Timber Build ska nu ta ett stort kliv i rätt riktning och är en alldeles utmärkt och helt naturlig fortsättning på AkuLite och AcuWood. Silent Timber Build och dess innehåll och upplägg är en självklar följd av dessa två tidigare projekt och stämmer helt med de prioriteringar som gjordes i samband med en internationell akustikkonferens i Stockholm i oktober 2011 [2]. Det som byggts upp under fem års forskning kan i och med Silent Timber Build delvis fortsätta på europeisk basis och dessutom förädlas ytterligare genom samverkan med andra pågående projekt inom WoodWisdomNet.

Översikt

Arbetet genomförs genom samarbete mellan ett flertal europeFigur 1: Nytt sexvånings massivträhus i Fristad iska länder (Sverige, Norge, uppfört av Silent Timber Build-partnern Fristad Frankrike, Österrike, Tyskland, Bygg.

Schweiz, Finland och Spanien) Cost TU 0901 också tagit fram ett gemen- bland annat för att samla den bästa expertisamt förslag på skärpta krav för ljudisole- sen men också för att kunna täcka in ett så ring inom hela Europa [1]. Sammantaget stort antal olika europeiska konstruktionskommer allt detta att kräva nytänkande typer som möjligt. Projektets partners, för byggbranschen för att möta krav som i forskningsinstitutioner och industripartframtiden blir mer anpassade till verklig- ners, har ett tätt samarbete och de beräkheten. ningsmodeller som kommer att utvecklas Därtill, för att kunna öka takten avseen- anpassas till nya forskningsresultat avsede flervånings hus byggda i trä och där- ende utvärderingskriterium. Syftet är också med kunna skapa ett mer långsiktigt håll- att kunna tillhandahålla nya viktiga resultat bart byggande så fordras att det går att direkt till träbyggnadsindustrin men också förutsäga vilken ljudisolering en byggnad till ISO- och CEN-standardiseringen så att kommer att få och då bör också hänsyn dessa kan utvecklas ytterligare. Arbetstas till framtida krav. Detta är en av bran- gången för Silent Timber Build beskrivs schens allra största utmaningar för att sä- översiktligt i figur 2. Tanken är att använda kerställa kvaliteten i träbyggandet. Utan en kombination av Finita elementberäkmodeller för beräkning vågar få utmana ningar (FEM) och Statistisk energianalys det traditionella byggandet, särskilt som (SEA) och resultaten kommer delvis att reFigur 2: Arbetsgång i projektet Silent Timber Build.

Bygg & teknik 3/15

21

dovisas i praktiska exempel i en europeisk databas. Förhoppningen är vidare att resultaten ska kunna användas för att senare utveckla eller förädla kommersiellt gångbara beräkningsprogram.

cessivt kommer att presentera resultat och där kan man också anmäla sig till det seminarium som vi arrangerar tillsammans med Svenskt trä den 28 och 29 april i Stockholm.

Innehåll

Förväntat resultat

Projektet innehåller flera vetenskapliga uppgifter uppdelade i fyra olika tekniska deluppdrag (Work Packages) för att kunna drivas effektivt. Projektkoordinering ingår som ett eget deluppdrag i WP5 eftersom strukturen, den stora datahanteringen och den internationella samarbetetsformen kräver särskild uppmärksamhet och fokus. Varje teknisk WP omfattar medlemmar med särskild kunskap för att lösa uppgiften i varje enskilt deluppdrag.

De olika deluppdragen har följande innehåll: WP1: Beräkningsmodeller, låga, medium och höga frekvenser (WP-ledare – Lunds universitet, Lund).

WP2: Validering av beräkningsmodeller och konstruktioner (WP-ledare – Sintef, Trondheim).

WP3: Europeisk träkonstruktionsljudisoleringsatlas (WP-ledare – Lignum, Schweiz).

WP4: Spridning av resultat och nyttjandegörande (WP-ledare – FCBA, Frankrike).

WP5: Koordinering – SP Trä i Borås står för koordinering av projektet.

Vi kommer att jobba mycket med att försöka nå ut till branschen på ett effektivt sätt och det är också därför vi har just spridning och nyttjandegörande som ett eget delprojekt. Sedan januari månad finns nu också en webbsida www.silenttimber-build.com tillgänglig där vi suc-

Partners

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Sverige.

Lunds universitet, Teknisk Akustik, Sverige.

Graz universitet, Graz, Österrike.

CSTB, Grenoble, Frankrike.

FCBA, Bordeaux, Frankrike.

InterAC, L´Union, Frankrike.

Fraunhofer, IBP, Stuttgart, Tyskland.

Sintef, Trondheim, Norge.

Lignum, Zurich, Schweiz.

CEI-Bois, Bryssel, Belgien.

WSP Akustik, Stockholm, Sverige.

Simmons Akustik&Utveckling, Göteborg, Sverige.

Fristad Bygg, Fristad, Sverige.

Norgeshus, Melhus, Norge.

Bauer Holzbau, Satteldorf-Gröningen, Tyskland.

Finnish Wood Research, Helsingfors, Finland.

Tecnalia, Donostia-San Sebastián, Spanien.

22

Den ekologiska fördelen av trä i byggandet samt den i många stycken höga kvaliteten i är idag ganska väl dokumenterad och accepterad. Många av utmaningarna gällande byggnadsfysik och statik är delvis lösta och i huvudsak ”under kontroll” och den höga graden av prefabricering av träbyggnader borgar för möjligheter till framtida effektivisering och kostnadsbesparing. Nu har vi också skaffat oss alltmer kunskap vad gäller det akustiska beteendet i träkonstruktioner och hur det upp-

fattas av de boende, men det är fortfarande en stor brist vad gäller beräkningsmodeller och möjligheten att förutse ljudisoleringen i en träbyggnad. Här är avsikten att Silent Timber Build ska tillhandahålla underlag/beräkningsmodeller som kan användas för att vidareutveckla kommersiella dataprogram och på det sättet skapa samma förutsättningar för byggnader med lätta stomsystem (såsom trä) som vilket traditionellt stomsystem som helst.

Möjligheten att förutse ljudisoleringen är oerhört viktig för att i framtiden kunna konkurrera på lika villkor oavsett stomsystem. Nya modeller som inkluderar låga frekvenser utanför det ”normala” frekvensområdet måste utvecklas för ett stort antal olika byggsystem i trä.

Projektets mål är således att uppnå följande resultat: ● Etablera underlag för vidare utveckling av standardiserade ingenjörsmässiga beräkningsmodeller tillämpbara på lätta konstruktioner. ● Ökad kunskap avseende beräkningsmodeller för ljudisolering i flervånings träbyggnader och förståelse för vad som påverkar slutresultatet. ● Ökad kunskap om olika europeiska byggsystem och dess olika förutsättningar för att kunna beräknas med avseende på framtida ljudisoleringskrav. ● Skapa förutsättning för framtida optimering av befintliga och nya byggsystem i designstadiet för att sänka kostnader och effektivisera byggandet.

På lång sikt är kommer projektet att få följande påverkan: ● Ökad kunskap om ljud och vibrationer i lätta flervånings konstruktioner/träkonstruktioner, vilket är helt nödvändigt för en fördelaktig utveckling vad gäller nya smarta akustiska lösningar för industrin. ● Ytterligare stärka argument vad gäller hållbart byggande för träbyggnadsindustrin. Träkonstruktioner är fullständigt ”hållbara” först när ljud och vibrationsegenskaper kan förutsägas och optimeras mot nya moderna riktvärden i designstadiet, och att det sedan uppfylls i den färdiga byggnaden med rimlig säkerhet.

Slutligen

Industrin involveras direkt i projektet bland via en rad olika nationella och

internationella organisationer, direkt eller indirekt. Ett antal konsultbolag är involverade för att prova modellernas giltighet i praktiken, sprida kunskapen kring dessa samt inte minst, bidra till att de nya modellerna på sikt standardiseras. Samarbete sker också med andra projekt med gemensamma intressen inom WoodWisdom-Net-programmet, för att få ut ännu mer av forskningen. Ett exempel är projektet Hybrid Cross Laminated Timber Plates (HCLTP). Arbetet kommer att spridas på flera olika sätt bland annat via vår nyligen introducerade webbsida www.silent-timber-build.com.

■

Referenser

[1] Rasmussen B. et al. Towards a common framework in building acoustics throughout Europe. Cost Office 2013, Action TU0901, ISBN 978-84-616-71243.

[2] K. Hagberg. Building with Wood Workshop – Acoustics and Vibrations in Wood Construction. Stockholm 17–18 October 2011, SP Report 2011:72.

Endast 401 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik för 2015!

Bygg & teknik 3/15

Uppdaterad mätmetod för ljudnivåer inomhus Mätmetoden som beskrivs i SP Info 1996:17 används speciellt för mätning av lågfrekventa ljudnivåer inomhus. Den metoden togs fram för snart 20 år sedan och sedan dess har standarder utvecklats och tillkommit och regelverken har förändrats. Det har därför funnits behov av en revidering och anpassning till nyare regelverk och internationella standarder. Nu har metoden därför uppdaterats och finns tillgänglig som SP Rapport 2015:02, som kan laddas ner fritt på SP:s hemsida www.sp.se/akustik. Rapporten är ingen formell standard, utan utgör anvisningar till hur internationella standarder kan tillämpas i Sverige i förhållande till svenska regelverk och myndigheters anvisningar och allmänna råd. Dessutom ges anvisningar om hur tidsvarierande källor, varierande ljudnivåer i rummet, bakgrundsnivå samt efterklangstid i rummet hanteras.

I de svenska regelverken ställs krav på ljudmiljö inomhus i bostäder och olika typer av lokaler. Boverket ställer krav bland annat avseende ekvivalent och maximal A-vägd ljudnivå från tekniska installationer, ljud från angränsande verksamheter eller från trafik vid ny- eller ombyggnad.

Dessutom ställs krav på C-vägd ekvivalent ljudnivå i sovrum och utrymmen för vila. Folkhälsomyndigheten (tidigare Socialstyrelsen) har dessutom i sitt allmänna råd satt upp riktvärden för lågfrekvent buller inomhus i bostäder och även arbetsmiljöverket har rekommendationer

Artikelförfattare är Krister Larsson, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås, och Christian Simmons, Simmons akustik & utveckling AB, Göteborg.

Bygg & teknik 3/15

för lågfrekvent buller. Folkhälsomyndighetens allmänna råd är uttryckta som ekvivalenta ljudnivåer i tersbanden 31,5 Hz till och med 200 Hz. För att förenkla hanteringen av ljudkraven som ställs från olika håll på byggnaders utformning har ljudklassningsstandarder införts, dels för bostäder (SS 25267) och dels för lokaler (SS 25268), där de olika regelverken samlats. Byggherrar kan med stöd av ljudklassningsstandarden också ställa högre krav på byggnadsverk än vad minimikraven ställer, till exempel ljudklass B eller A. För att verifiera att regelverken och kraven uppfylls i nybyggda eller ombyggda bostäder och lokaler kan mätningar göras enligt vedertagna internationella och nationella standarder och mätmetoder. I samband med bullerstörning i befintliga bostäder hanteras de ofta av kommunens miljöinspektörer som kan göra mätningar och bedömning gentemot Folkhälsomyndighetens allmänna råd.

För att säkerställa kvaliteten på dessa mätningar behövs tydliga och enkla anvisningar som gör att mätningarna kan utföras effektivt, enhetligt och med tillräcklig noggrannhet.

SP Rapport 2015:02 innehåller egentligen två olika anvisningar. Dels anvisningar enligt en översiktsmetod, som är tänkt att framförallt kunna användas av miljöinspektörer eller liknande vid klagomålshantering, dels en teknisk metod med större fokus på repeterbarhet och reproducerbarhet av mätresultaten som med fördel används vid kontroll av byggnadstekniska krav. Som hjälp för utvärderingen finns även beräkningsark i MS Excel tillgängliga via SP:s hemsida för metoderna.

Förberedelse inför mätning

Till att börja med bestäms syftet med mätningen och lämplig metod väljs. För mätning och bedömning av klagomål enligt miljöbalken, eller för inledande mätningar väljs med fördel översiktsmetoden där anvisningar enligt den internationella standarden SS-EN ISO 10052 följs, med vissa tillägg för att utvärdera mätosäkerheten och för mätningar av lågfrekvent ljud. Om större krav ställs på reproducerbarhet och noggrannhet väljs i stället den tekniska metoden där den internationella standarden SS-EN ISO 16032 följs, med motsvarande tillägg för mätosäkerhet och lågfrekvens som för översiktsmetoden.

Den senare metoden ställer något större krav på utförandet och kan kräva längre

mättider, men ger å andra sidan mer tillförlitliga resultat.

Lämpligt mättillfälle väljs beroende på vilken störkälla som ska utredas. Exempelvis om avsikten är att mäta ljudnivåer från musik från en angränsande nöjeslokal ska mätningen göras när ljudnivåerna är representativa exempelvis runt midnatt en fredag eller lördag kväll. Om mätningen i stället avser installationsbuller från ett värmesystem behöver mätningen göras då värmesystemet är aktivt (exempelvis vintertid) om det inte kan styras separat.

Som en grundregel ska samtliga källor som en viss verksamhetsutövare ansvarar för vara i drift vid mättillfället. Exempelvis både ventilation och värmesystem ska vara i normal drift om mätningarna avser att kontrollera installationsbuller i en fastighet.

Ljud från andra störkällor än de som ska mätas räknas till bakgrundsnivån. Om möjligt ska i första hand de störkällor som ger bakgrundsstörningar stängas av eller skärmas under mätningen. Bakgrundsnivån ska mätas och dokumenteras, men i översiktsmetoden görs normalt ingen korrektion för bakgrundsnivån. I den tekniska metoden korrigeras däremot mätresultaten för bakgrundsstörning.

Mättiden väljs beroende på vilken karaktär störkällan har. För stabila kontinuerliga ljudkällor är normalt 30 sekunder i varje mikrofonposition tillräckligt, men för ljudkällor som varierar kan andra mättider behövas. Rapporten ger anvisningar för val av mättider för olika typer av källor. Att tänka på är att om handhållen mätare väljs, vilket är tillåtet med översiktsmetoden, så är det svårt att undvika störningar på mätningen vid längre mättider.

Rekommendationen är att alltid använda mikrofonstativ vid mätningen, speciellt vid mätning av låga ljudnivåer från exempelvis installationsbuller.

Mikrofonpositionerna väljs beroende på vilken metod som valts, översikts eller teknisk metod. I översiktsmetoden används minst två positioner, varav en hörnposition, medan i den tekniska metoden görs mätningen i tre positioner, en utvald hörnposition samt två i rummets vistelsezon.

Översiktsmetod SS-EN ISO 10052

För att hantera tidsvarierande källor och för att minska mätosäkerheten införs en urvalsprocedur där mätningar upprepas till dess att uppställda kriterier för mätosä23

kerheten uppfylls. Inledningsvis väljs en hörnposition och en position i rummets vistelsezon. Hörnpositionen väljs utifrån en bedömning av vilket hörn som är akustiskt hårdast och med hänsyn till avstånd från ventilationsdon och möblering.

Rumspositionen väljs utifrån rummets användning och mikrofonhöjden kan exempelvis representera en sittande person.

I hörnpositionen görs en mätning och i rumspositionen görs två mätningar efter varandra. Beroende på vad som ska utvärderas mäts A-vägd, C-vägd ekvivalent ljudnivå, maximal A-vägd ljudnivå med tidsvägning Fast, samt linjära ljudnivåer i tersband. Skillnaden i mätresultat mellan högsta och lägsta ljudnivån från mätningen avgör om ytterligare mätpositioner behöver väljas och mätningen upprepas.

Om skillnaden är större än 3 dB repeteras mätningen i två nya positioner varav en i hörn och två mätningar görs i den nya rumspositionen. Om skillnaden efter andra mätomgången är större än 6 dB väljs återigen nya positioner och mätningen upprepas en tredje gång. Om skillnaden efter därefter är större än 9 dB avbryts mätningen och ett annat mättillfälle eller annan mätmetod behöver väljas. Stora skillnader mellan enskilda mätningar beror troligtvis på att störkällan varierar över tid. Längre mättider i enskilda mikrofonpositioner kan behövas för att ge stabilare resultat i de fallen.

Proceduren är något striktare än vad som anges i SS-EN ISO 10052. En anledning är att valet av hörnposition har stor betydelse vid bestämning av lågfrekvent buller i tersbanden 31,5 Hz till och med 200 Hz, där vi har nationella krav. En annan anledning till stora variationer i rummet vid låga frekvenser är interferens och stående vågor i rummet. Genom att tilllämpa proceduren med upprepade mätningar i nya positioner minskar risken för slumpmässiga fel beroende på val av mätposition.

Utvärderingen följer standarden SSEN ISO 10052 och resultatet beräknas som energimedelvärdet av de uppmätta ljudnivåerna. Ingen korrektion av bak-

grundsnivå görs enligt översiktsmetoden och mätresultatet korrigeras heller inte för inverkan av efterklangstid, förutom vid mätning i helt omöblerade rum utan akustikbehandling till exempel vid mätning i bostäder innan inflyttning, då en schablon på -3dB för den A-vägda ljudnivån tillämpas. C-vägd ljudnivå eller ljudnivåer i tersband korrigeras inte.

Teknisk metod SS-EN ISO 16032

Även i den tekniska metoden tillämpas urvalsproceduren för att minska mätosäkerheten på grund av slumpmässiga fel i val av mätposition. Däremot väljs hörn och rumspositioner något annorlunda jämfört med översiktsmetoden. Hörnpositionen väljs utifrån det hörn som ger den högsta C-vägda ljudnivån från störkällan, vilket känns igen från SP Info 1996:17.

Två rumspositioner väljs slumpmässigt i rummets efterklangsfält med hänsyn till avstånd till ventilationsdon, möblering, väggar etcetera. En mätning med erforderlig mättid genomförs i varje position och skillnaden i A-vägd eller C-vägd ljudnivå används för att bedöma om ytterligare mätpositioner behövs. Om skillnaden är större än 3 dB väljs två nya rumspositioner. Dock används samma hörnposition. Mätningen upprepas både i den valda hörnpositionen och de nya rumspositionerna och om skillnaden är större än 6 dB repeteras mätningen igen. Är skillnaden efter tredje repetitionen större än 9 dB avbryts mätningen då kraven på mätosäkerhet inte kan anses vara uppfyllda, och ett annat mättillfälle, annan mättid, eller annan mätmetod väljs. Rapporten ger anvisningar och stöd för mätning av bakgrundnivå och driftsvillkor för olika typer av störkällor.

Resultatet beräknas som energimedelvärdet av de uppmätta ljudnivåerna i de olika positionerna. I den tekniska metoden mäts ljudnivåer i tersbanden 31,5 till 10 000 Hz. Beräkning av A-vägd eller Cvägd ljudnivå sker efter korrektion för bakgrundsnivå. Standardisering av ljudnivån till 0,5 sekunds efterklangstid görs i frekvensbanden 100 till 5 000 Hz, övriga

tersband ska vara okorrigerade för efterklangstid. Utvärderingen skiljer sig mot SS-EN ISO 16032 där A-vägd ljudnivå beräknas utifrån oktavbanden 63 till 8 000Hz, men är en anpassning för att kunna utvärdera mot nationella krav.

Sammanfattning

SP Info 1996:17 har ersatts av SP Rapport 2015:02 som ger anvisningar och tillämpning av hur de internationella standarderna SS-EN ISO 10052 samt SS-EN ISO 16032 kan tillämpas för mätning och jämförelse med svenska nationella krav avseende ljudmiljö inomhus. Rapporten beskriver en översiktsmetod, som med fördel används vid inledande mätningar eller för hantering av klagomål på buller i befintlig bebyggelse, samt en teknisk metod, som med fördel används då mer noggranna mätningar krävs. Rapporten ger anvisningar för mättider, hantering av bakgrundsnivå och efterklangstid, driftsvillkor, hantering av tidsvarierande källor, maximalnivåer med mera. För att minska inverkan av slumpmässiga fel vid val av mätpositioner tillämpas en procedur där mätningarna upprepas i nya mätpositioner till dess att krav på spridningen mellan mätpositionerna uppfylls. Rapporten finns tillgänglig för nedladdning via SP:s hemsida www.sp.se/akustik. För att underlätta utvärderingen finns även beräkningsark i MS Excel tillgängliga för nedladdning. Rapporten har författats av Krister Larsson (SP) och Christian Simmons (Simmons akustik & utveckling), men även Bo Gärdhagen och Andreas Gustafson (Gärdhagen Akustik) samt Patrik Hultstrand (Folkhälsomyndigheten) har bidragit. Projektet har finansierats av Folkhälsomyndigheten.

■

Välkommen också till Bygg & tekniks hemsida: byggteknikforlaget.se

Vi skapar vibrationsfria miljöer

CHRISTIAN BERNER AB • Box 88, 435 22 Mölnlycke • Tel 031 33 66 900 infose@christianberner.com • www.christianberner.com

24

Bygg & teknik 3/15

FOTO, DÄR EJ ANNAT ANGES: CARL JONSSON

Malmö Live – Good Vibrations!

Mellan Malmös gamla stadskärna och Västra Hamnen pågår sedan våren 2012 byggandet av ett helt nytt kvarter. Malmö Live är en social och kulturell mötesplats med 54 000 kvadratmeter byggyta som innefattar konserthus med två salar, en kongressanläggning och ett hotell med flera serveringar. Dessutom byggs kontor och bostäder som tillsammans med kultur, musik och restauranger kommer att skapa ett nytt landmärke mot kanalen intill Bagers Plats.

Kvarteret invigs den 4 juni 2015.

akustik och scenteknik. Det innebär att man ansvarar för förutsättningarna att realisera en teoretisk produkt till monteringsbara byggdelar med förväntade egenskaper, i rätt tid och till rätt kostnad.

Klang i salar

Den största utmaningen var redan från projektstart konsertsalen, där krav och förväntningar formulerats för att uppnå ”akustisk klang i världsklass”. I salen handlar det om att skapa en behaglig efterklang med rätt balans av värme och briljans. En orkester måste få hjälp av salen så att den upplevs få bredd och skapar samklang. Både musiker och publik ska

känna att de är omgivna av musiken – det får inte låta mono. Det måste också finnas en tydlighet i musiken. Detta är en svår egenskap och det ska vara lagom tydligt så att man upplever detaljer. Men inte så att det tippar över och blir vasst, eller så att en stämgrupp inte låter som en homogen grupp. Ljudstyrkan från olika delar av en orkester måste vara i balans, så att inte några instrument oavsiktligt sticker ut eller dämpas. Utöver detta ska det låta någorlunda lika på alla sittplatser i salen oavsett hur mycket eller lite publik det finns. Detta är en fysisk omöjlighet, men det kan göras mer eller mindre bra. En avgörande egenskap som Jan-Inge Gustafs-

Artikeln är en sammanfattning av hur projektet genomförts ur en byggares synvinkel och med tonvikt på akustik och vibrationer. Den akustiska utformningen har på ett mycket förtjänstfullt sätt upprättats av Akustikon med Jan-Inge Gustafsson som ansvarig. Byggherrens akustiker för konserthuset är Anders Gade, som också utformat programkraven för Malmö Symfoniorkesters nya hemvist.

Min roll i projektet har bestått i att leda framdrift av projektering för stomme,

Artikelförfattare är Carl Jonsson, Skanska Sverige, Teknik, Malmö.

Bygg & teknik 3/15

Malmö Symfoniorkester i sin nuvarande konsertsal. Orkestern har funnits sedan 1925 och innefattar idag 97 musiker.

25

Några av de akustiska kraven består i; variabel efterklang T 1,5 till 2,1 s i medelfrekvenser. Vid odämpad sal ska T i basområdet då samtidigt vara 2,4 s. Klangfullhet EDT ska vara cirka T - 0,2 s, dock minst 1,8 s. Klarhet C80 cirka 1 dB. Ljudnivå G minst 3 dB. Rumslighet LEF minst 0,2. Homogenitet STEARLEY - 14 dB.

son arbetat mycket med är att skapa en fyllighet i klangen och en singing tone, vilket gör att en del kärva instrument som stråkar får hjälp av akustiken och sjunger.

Direktljud har den högsta tydligheten, men risken med för hög tydlighet är att klangen kan upplevas tunn och kärv.

Jag ska strax beskriva de akustiska element som Jan-Inge Gustafsson använt för att skapa salens klang. Men utgångsläget och kanske den viktigaste egenskapen kommer från salens form med distinkt avgränsande betongelement som skapar en skolåda med rätt förhållande mellan bredd, höjd, djup och en förhöjning över scenen. Detta skapar de akustiska grundförutsättningarna – allt vidare arbete utgår därifrån. Vi fick med hjälp från Dragan Buvac en unik möjlighet att utvärdera Jan-Inges initiala idéer om konsertsalens grundutformning. Vi kunde under två da-

Ljudmätningar med mondrianska element på DTU. Här monteras lådor i efterklangsrum.

gar utföra tredimensionell laserskanning och ljudmätningar i Grosser Musikverein.

Laserskanningen användes för att bygga upp en modell i Odeon, och simuleringar kunde på så vis jämföras med mätningar.

Motsvarande modell med vår sal gav ett mått av kvalitetssäkring och bidrog till att salens mått och form kunde fastläggas.

De viktigaste ”instrumenten” vi har haft att arbeta med för att utforma salen är framför allt salens volym och form som en skolåda, men även sidobalkonger, gradänguppbyggnader och inte minst de 15

Här testas balkongräcke med ribbverk i ekofritt rum.

m långa reflektorerna som hänger över scenen. Utöver det är de så kallade mondrianska elementen på väggar och i tak en avgörande komponent. De mondrianska elementen är stora trälådor som vi genom att använda rätt material, storlek, djup och lutning skapar ett önskvärt reflektionsmönster. Formspråket för konsertsalens väggar och tak är resultatet av en växelverkan mellan arkitektur och konsertsalsakustik. Kristian Lars Ahlmark och Mads Kaltoft vid Schmidt-HammerLassen arkitekter lyckades använda de mycket strikta önskemålen om salens re-

Redan under sommaren 2011 utfördes en tredimensionell laserskanning och ljudmätningar i Grosser Musikverein i Wien för att kalibrera våra modeller mot en erkänt bra och rumsligt jämförbar sal BILD: AKUSTIKON

Odeon-modell av Musikverein.

26

BILD: AKUSTIKON

Här ser vi absorptionsmätning av stolar med publik, där merparten är studenter från sista årskursen på DTU Acoustic Technology, under ledning av professor Jonas Brunskog och professor Cheol-Ho Jeong. Mätningen utfördes av Anders Gade.

Bygg & teknik 3/15

Provspelning av olika golvuppbyggnader ihop med MSO. Cello är den violin som spelar djupast och som kanske mest använder golvet som en del av sin klang. Det var alltså lämpligt att be en cellist från MSO vara med i utvärderingen.

flektionsmönster för att skapa spännande former i olika skalor. De har de facto vidareutvecklat den holländske neoplastisisten Piet Mondrians formspråk från två till tre dimensioner.

Impedansmätning på olika typer av scengolv.

All scenteknik säkerhets- och funktionstestas (AFS, EN). Här ser vi lastprovning av förscenspodie med nio ton.

Bygg & teknik 3/15

Vi tillverkade en avsevärd mängd prov med den syralackade ekens struktur, mönster, nyans, glans och detaljutformning i fogar, kanter, möten, belysning med mera har ägnats mycket omsorg.

Elementens akustiska funktioner utvecklades parallellt av Jan-Inge Gustafsson där ramarnas och fronternas styvhet och ytvikt, djup, lutning och absorptionsgrad förfinades efterhand, i stor utsträckning baserat på ekogram. Lådornas front styvas upp med invändiga spant som har placerats med ojämn delning för att smeta ut resonanser bredbandigt.

Arbetet med mondrianska element medförde oräkneliga digitala och fysiska modeller, fullskaleprov i fabrik och på plats. De viktigaste mätningarna under utvecklingsskedet utfördes på DTH i Lyngby, där lådor, ribbverk och olika ullgardiner monterades i ett av efterklangsrummen och i det stora ekofria rummet (1 000 kubikmeter). Mondrianska element har tillverkats och monterats av Gustafs i Dalarna.

Utöver salens grundform och -material samt mondrianska element med lådor och ribbor så påverkas salens reflektionsmönster och klang i huvudsak av reflektorer, stolar, golv och scengolv.

Stolarna är ritade av Schmidt-Hammer-Lassen, och de akustiska egenskaperna modifierades efter flera fullskaleprov med 20 stycken stolar i efterklangsrum, där vi gjorde före/efter-mätningar med förberedda utbytesdelar av rygg och armstöd.

Golvet på parkett och balkonger är en 10 mm industriparkett ek direktlimmad mot 2 x 21 mm plywood. Scengolvet är en 30 mm massiv spontad ekplank, som skruvats i träreglar 70 x 140 c/c 450. För en del instrument hjälper golvet till att stödja instrumentets klang och vi har ut-

fört testspelningar med olika golvuppbyggnader för att skapa ett bra gensvar i underlaget. Scenen består av 20 stycken höj- och sänkbara scenpodier, en fast del och en höj- och sänkbar förscen. Scenens utformning ihop med mondrianska sidoväggar, reflektorer och intäckningar ger därför stor flexibilitet för att skapa önskvärd scenakustik med aktuella orkestrar.

Den stora konsertsalen kommer i hög grad användas med förstärkt musik och salen utrustas med ett Front-of-House högtalarsystem med två stora bananer, mittkluster, basarray, fill, pewback och delay. Utöver detta blir det ett surroundsystem som i huvudsak är inbyggt i de mondrianska elementen. Ett tio kvadratmeter mixerbordspodie kan köras ner i källaren med Serapid för byte av mixerbord eller för att köra på stolar om det inte ska användas.

Både under- och övermaskineri styrs från en mobil pulpet som även ger signal till ett show control system för hela salen.

Salens akustik måste kunna regleras för olika typer av förstärkt och oförstärkt musik, och utöver de reglerbara reflektorerna över scenen har vi installerat ullgardiner som med spolmotorer kan ställas i önskvärd nivå. Gardinerna består av Bonded Wool Serge med ytvikt 800 g/m² och kan spolas ner cirka sju meter från slitsar längs alla väggar i salens takvinkel. Textilen ligger på cirka 750 mm avstånd från betongvägg, och absorptionen blir relativt

Spolgardiner är monterade i trälådor på tågvinden, och textilen löper ner i slitsar framför de mondrianska elementen.

Mondrianska element som runt scenen har mindre dimension. Ute i salongen och högre upp ökar storleken till 3 x 3 m.

27

Den flexibla salen (t v) blir en blackbox med variabel efterklang. Men lådorna är öppna och en andel av ytan bakom är absorberande. Den stora salen (t h) för kongress är delad i bakre delen som en entresol där 500 m² kan gränsas av med blockväggar.

bredbandig eftersom de mondrianska elementen har varierande djup och lutning från 0 till 700 mm. Efterklangen sänks 0,5 s vid maximal dämpning. Elektroakustik har utformats av Alf Berntsson (Artifon).

Flexibla Salen. Den Flexibla Salen blir som namnet antyder en multifunktionssal, och kommer användas till allt från orkesterns övningssal till förstärkta konserter med rock, jazz, blues och kör, dans, standup, utställningar med mera.

Salen har plats för 350 sittande eller 500 stående. Salen har 1,0 till 1,5 s variabel efterklang. Vid maxklang är C80 2 till 6 dB och G 4 till 10 dB. Kongress. Utrymmen för kongressaktiviteter finns i fem våningar i byggnaden mellan hotell och konsert. En stor sal i plan 2 blir för 1 500 sittande men endast 500 fasta sittplatser på gradäng för att skapa maximal flexibilitet. Salen kan delas av med blockväggar så akustiskt har den flera olika grundformer. Salen optimeras för taluppfattbarhet och förstärkta framföranden, och kommer garanterat även användas för rock och pop. Sidoväggarna har en grundabsorption och är beklädda med Gustafs Linear System i högglans. Salen har 1,1 s efterklang i medelfrekvenser och 1,5 s i basen, vilket ger en relativt dämpad klang som gynnar taluppfattbarhet och högtalarförstärkt ljud. Eko-

28

gram visar på hög diffusitet i det tidiga intervallet. Det kan uppstå en del sena reflexer men de har tillräckligt låg nivå för att inte vara störande.

Buller och vibrationer

Vad gäller akustik så blir det självklart mest fokus på utformningen i salarna i ett projekt som Malmö Live. Men även andra frågeställningar som uppkommer relaterade till akustik kan bli omfattande för ett projekt som har så skilda verksamheter integrerade till en gemensam mötesplats som är tänkt för aktiviteter dygnet runt.

Bullermätning mellan hotellrum. Detta blir Malmös största hotell med 444 gästrum, och vi bygger för ljudklass B.

Här är en mycket kortfattad beskrivning av de frågor som har hanterats i projektet; Bullerdämpning. Det förekommer medelhöga till höga krav på bullerdämpning mellan hotellrum, mötesrum, bostäder, kontor, toaletter och liknande. Bullerdämpning mellan övnings-, ensemble-, slagverksrum, loger och liknande är mycket höga. Fasaden har i grunden en god isolering för hela projektet, och har för känsliga utrymmen byggts på invändigt för isolering mot trafikbuller och flanktransmission.

Buller mellan gym, gemensamhetsytor och salar har också varit heta frågor, speciellt då det kan vara svårt att bestämma vilka ljudnivåer det kan röra sig om.

Klang för olika instrumentgrupper i övningsrum, ensemblerum och loger.

Fyra förtillverkade element har utvecklats i samarbete med Jan-Inge Gustafsson, Schmidt-Hammer-Lassen och Svanå Miljöteknik. Samtliga element är 600 x 600 mm och utformningen bestämdes baserat på simuleringar med en mix av 100 mm djup spaltpanel, 0 till 100 mm lutande reflektorytor, 20 mm Ecophon Sonar och 95 mm Wing diffusor. Vi färdigställde ett övningsrum och ett ensemblerum och bjöd in 20 musiker som fick utvärdera rummen, och kompletterade med mätningar. Vi monterade även gardin Trevira CS 300g/m² som kunde placeras valfritt i

Bygg & teknik 3/15

Lukasz Jamer som är stämledare för kontrabas provspelar i ett av ensemblerummen som har limmad massiv ekparkett på betongplatta som avisolerats med Sylomer. Undertaket är Danoline Strato G 8/15/20 som här för första gången utförs i bärverk. Hälften av rummen har 600 mm fris.

Anette Helmers och Christian Davidsson spelar Corelli.

Svängningar i bakre läktare i konsertsalen simulerades med utgångspunkt från komfort för publiken (se exempelvis ISO 10137:2008), och vi exciterade en modell med harmonisk last och frekvenssvep.

rummet, totalt max halva väggytan kan täckas. Musikerna fick beskriva hur de upplevde rumsklang, ljudnivå, support, färgning och bakgrundsbuller och efter utvärderingen modifierades hälften av spaltpanelen och absorbenterna ökades till 40 mm och textil byttes till en mjukare och något lättare.

Buller från installationer och scenteknik. Det är ganska höga krav på begränsning av buller från installationer och scenteknik. I konsertsalen max 17 dBA / 22 dBC och NR10 vid inspelning utan publik och NR15 med publik. Tilluft i salongen sker genom tryckkammare under stolar, och varje stol har en perforerad pelarfot med en insats som avpassar flödet till max 11 l/s. Det krävs stora mängder kyld friskluft för att få god komfort för 1 700 personer, vilket i och för sig inte är några problem. Men det får ju inte alstra ljud och inte upplevas som dragigt. Människor är dessutom olika, de är olika kläd-

Här ser vi de diffuserande ytor som omgärdar samtliga salar. Det är våningshöga betongelement med cirka 6 m längd som gjutits mot en brädformad yta med varierande tjocklek. I vertikalfogar sitter mässingsarmatur med lysdiodbelysning.

Betongelementen fortsätter upp genom taket och ger ovana besökare en förbättrad orientering.

Bygg & teknik 3/15

I april 2014 gjorde vi jämförande mätningar där vi engagerade fyra stycken lag à tio personer för att hoppa på läktaren. Mätserien innebar tio stycken sekvenser, där varje sekvens innefattade hopp på stället på nio olika platser och därefter stampande gång i längsled.

da och de sitter på olika platser. Ekvationen är inte lätt!

Ljudmiljö i gemensamhetsytor, restaurang, lobby. Det är ofta oklart inledningsvis vilken typ av verksamhet det blir i denna typ av ytor. Krav på robusthet, städbarhet och estetik kan bli motsträvigt en god ljudmiljö. Det kan vara svårt att undvika skrammel från stora persongrupper som samlas i pauser, men kanske ännu svårare när man planerar flera verksamheter som pågår samtidigt som riskerar störa varandra. Enklaste receptet är att projektera för kort efterklang och hög diffusion. Malmö Live har så stor sammanhängande och öppen volym så miljön kommer troligtvis uppfattas som bra.

Komfortkrav. I salarna som har stora spännvidder med balkonger och gradänger måste stålkonstruktionerna dimensioneras så att vibrationerna inte skapar obehag för en hoppande publik vare sig det är heavy metal eller dansband. Detsamma gäller vissa av de gemensamma ytorna i foajé. Vi vet också att artister som har framförande på scenpodierna kan vara mycket känsliga för strukturvibrationer

Vindtunnelförsök med en skalmodell av projektet för att bestämma rättvisande vindpåverkan på vår aktuella struktur.

Försöken innefattar bestämning av vindtryck, formfaktorer, dynamiska effekter, vibrationsbeteenden och komfortbedömning.

29

ett fartyg på avisolerade pelare och väggar i garagetaket. Skanska Stomsystem har utfört installationen med avpassade typer av Sylomer och Uretan. Avisoleringen är placerad precis under salens golv, vilket innebär att buller från garage också ligger utanför, och i våningsplanen är stommen avskild med en 20 mm genomgående fog.

Några goda råd

Inre stomme till konsertsalen under pågående montage.

och den bärande stommen måste dimensioneras så att egenfrekvenser överstiger 8 Hz. Ett tiotal byggdelar i projektet skulle potentiellt kunna upplevas svajiga om de enbart utformas med tanke på bärighet och deformationer. Vi har av praktiska skäl tillämpat ett grundkrav på egensvängning i dessa ytor, med nyanseringsmöjlighet om man ser en vits i att studera accelerationer och dynamiska effekter mer ingående.

Hotellstrukturen är 85 m hög med lägsta egenfrekvens 0,35 Hz, och svängningsmoden är roterande, vilket ger högst acceleration högst upp i högsta tornets nordöstra hörn. Geometrin i förhållande till styvhet är ganska komplex, och vi utförde vindtunneltest för att få korrekta antaganden.

Citytunnel och inre/yttre stomme. När tågen dundrar förbi i Citytunneln som ligger bara 14 m från konserthuset är det vibrationer som vi måste isolera bort så att de inte riskerar komma med på en in-

spelning i salen. Detta har vi löst genom att utforma salen med en inre och en yttre stomme, där den inre stommen vilar som Projektutvecklare:

Byggherre: Byggherre: Arkitekt: Arkitekt:

Akustiker:

Byggherrens akustiker: Elektroakustik:

Konstruktioner:

Installationer:

GF-board (25), Inre stomme (493), Stål (16 712), Sylomer SR220 (7), Sylomer SR450 (17), UW Elast Slitan 80A-21 (192) och Yttre stomme (1 632)

De olika typer av avisolering vi har använt för att anpassa dämpning för aktuell belastning.

30

Fasad:

Scenteknik:

Skanska

Det mesta av byggprocessen är klarlagt i generella rutiner som seriösa projektörer och entreprenörer tillämpar. Men roten till många brister kommer trots det från projekterings- och planeringsskedet. Inte alls konstigt med tanke på vilka komplexa produkter som ska tillverkas och med så många intressegrupper som ska sammanvägas. Här följer ett urval av de råd jag vill lyfta fram för att skapa ett bra projekt av det här slaget: ● Definiera hur salar och lokaler ska kunna användas om detta inte är tydligt beskrivet i programmet. ● Gå igenom systemhandlingar A, K och I, och markera hur dessa behöver kom-

Stadsfastigheter Hyresgäst Konserthuset/MSO Smebab Silver/AFA Hyresgäst Clarion

Staffan Andersson Jenny Groothuis Jesper Larsson Mikael Derving Ingbert Larsson Jens Lyckman

Schmidt Hammer Lassen, SHL Kristian Lars Almark Mads Kaltoft Tengbom

Magnus Nilsson Bo Karlberg

Gade & Mortensen

Anders Gade

Akustikon Artifon

Skanska Teknik Prekon Sweco Ramböll Byggkonstruktörerna WSP Structor Skanska Hus Skanska Stomsystem

Jan-Inge Gustafsson Alf Berntsson

Bengt Dahlgren WSP Develcon Skanska Installation Holmströms Rör Sydsprinkler Schneider Electric

Skanska A.S. Czech

Novoscen Skanska Teknik TTS Hofmann IlMonte

Vägg- och takbeklädnader: Gustafs

Bygg & teknik 3/15

Konsertsal (inre stomme) med yttre stomme (transparent).

Skärmdump av ifc-modell från Revit Structure.

pletteras, analyseras, provas under bygghandlingsskedet. ● Analysera hur programkrav uppfylls i bygghandlingar. ● Definiera tolkningar, nyanseringar eller överenskomna avsteg från programkrav. ● Låt akustikern upprätta ljudkravsritningar som beskriver bullerkrav grafiskt vertikalt, horisontellt, dörrar, fönster, installationsbuller. ● Upprätta undergolvsritningar och väggtyper så tidigt som möjligt. Begränsa anta-

let typer, och när antalet typer är begränsade så begränsa dem en gång till. Markera ljudfogars lägen exakt. Observera toleranser. Observera installationer. ● Se till att undertaksritningar inkluderar all ljudisolering i undertaket, inte bara ytskikt och bärverk. ● Rita typdetaljer som beskriver anslutningar för golv, väggar, fönster, dörrar, trösklar och fogar. ● Ha genomgång av arbetsutförande med ledande montörer avseende stomme,

golv, undertak, fasader, aggregat, ventilation, sprinkler och el. ● Upprätta instruktioner för BIM baserat på hur och när det ska användas. Hela Malmö Live är ritat i 3D. Kalkyl var i viss mån kopplad för design-to-cost i tidigt skede. Montageordning är kopplad för konsertsalen med delaktiviteter uppdelade från och med stommen var klar till och med driftsättning. Hela stommen är kopplad till kalkyl, planering, tillverkning och montage. ● Upprätta arbetsberedningar med egenkontrollpunkter gällande akustik. ● Engagera orkestern, visa och ställ frågor i projekteringsskedet samt återkoppla under produktionsskedet. ● Gör mockups på kritiska byggdelar, alltså byggdelar vars materialegenskaper har stor inverkan på slutresultatet. Det är optimalt att engagera orkesterrepresentanter till mockups. Man får en helt annan känsla om man kan ”spela med materialet”. ● Inspektera och mät så tidigt som möjligt. Många avvikelser eller överraskningar är enkla att åtgärda i samband med att de monteras. Jag tror också att man höjer moral och uppmärksamhet i arbetslagen när man visar intresse under pågående montage. Mycket bättre än att påpeka fel i efterhand.

Sist och viktigast av allt – Inga dåliga vibbar!

■

Akuwood AKUSTIKSYSTEM

AKUSTIKSYSTEM FÖR TAK OCH VÄGG Ljudabsorberande moduler med glespanel av trä där trädslag och utseende bestäms av dig som kund. Systemet är enkelt att montera och anpassas efter takhöjd mm.

Akuwood standardtakkassett för montering i T-skenesystem.

Systemets utformning med träribbor dämpar effektivt ljud som fortplantar sig i rummet.

Tel: 0644-100 90 | info@gorvikstra.se | www.gorvikstra.se Bygg & teknik 3/15

TRYGGA OCH EFFEKTIVA LÖSNINGAR Swedac AB har under sina år på marknaden bland annat levererat ljudisolerande produkter till olika typer av offentliga byggnader.

Med referenser som Malmö Live, Kungliga Operan, Göteborgs Operan, Hotel Post samt många fler offentliga byggnader i Sverige så är produkter från Swedac AB klassade som trygga och effektiva lösningar av många akustiker och arkitekter.

Användningsområden: - Stomljudsdämpning i både trä- och cementbjälklag - Förbättrad stegljudsreduktion i scengolv, trappor, läktare PDI podier - Förbättrad ljudreduktion i väggar i teater, musikstudios och konserthallar

Kontakta oss för vägledning och rådgivning angående era projekt. www.swedac-acoustic.se | info@swedac-acoustic.se | 031-7441890

31

Metodik för utveckling av ljudmiljö i kontorslandskap Kontorslandskap med öppen planlösning blir allt vanligare. Kontorslösningen har påtalade fördelar, men även flera nackdelar, bland annat en sämre ljudmiljö. Undersökningar av kontorslandskap visar att de vanligaste klagomål som framkommer handlar om ljudstörningar, varför ett intresse att förbättra detta område finns [1]. Plötsliga ljudhändelser som till exempel prat eller en mobiltelefon som ringer kan störa tankebanorna, speciellt vid arbete som kräver stor koncentration, såsom läsförståelse. Ett lågfrekvent innehåll i bakgrundsnivån stör inte arbetet i sig men kan vara tröttande [2] [3].

Om man eftersträvar en god ljudmiljö i ett kontorslandskap, är en förutsättning att man ska ha nytta av att höra andra kollegors tal, i annat fall ska ljudnivån inom verksamheten vara så låg att ingen störning mellan platserna finns [4]. Då arbetsuppgifterna är koncentrationskrävande är det mest effektivt att sitta avskilt från ljud- och synintryck som kan störa koncentrationen [5].

En förbättrad ljudmiljö har inte bara ett tydligt mervärde för arbetstagaren i form av ökad trivsel, utan även för arbetsgivaren då det skulle kunna öka både produktivitet och kreativitet. Även ökad närvaro och minskad sjukfrånvaro är också en möjlig vinst för båda parter [6].

I ett utvecklingsprojekt på ÅF-Infrastructure AB, Ljud & Vibrationer i Göteborg, har en arbetsmetodik för bedömning av ljudmiljön i öppna kontorslandskap tagits fram. Ångpanneföreningens forskningsstiftelses stöd till projektet tillkännages tacksamt. Denna metodik kan appliceras på befintliga kontorslandskap och även i projekteringsstadiet vid planeringen av nya kontorslandskap.

eller lika med 50 procent vid närmaste platsen [6] ❍ Distraktionsavståndet, rD, ska vara mindre eller lika med än 5 m [7]. Det är avståndet där STI är lika med 50 procent. ● Aktivitetsljud (inklusive tal bakom skärm) ❍ Aktivitetsljud ska understiga NR55 (L5,ters) ● Bakgrundsljud ❍ Bakgrundsljud (LAeq,min) ska ligga mellan 30 och 38 dBA ❍ Skillnad mellan LpAeq och LpCeq ska vara mindre än 15 dB [2] ● Akustisk störning (negativa egenskaper) ❍ Finns irrelevant prat? ❍ Finns dörrar som slår? ❍ Finns stolar som skrapar mot golvet? ❍ Finns maskiner eller utrustning som låter? ● Andra gemensamhetsytor ❍ Är golven dämpade? ❍ Är dörrarna tyststängande? ❍ Finns lugna och avskärmade gemensamhetsutrymmen? ❍ Är trapphusen avskärmade? ● Flexibilitet och kontorsutformning ❍ Finns diffuserande akustiska element?

Artikelförfattare är Robert Ström, ÅFInfrastructure AB, Ljud & Vibrationer, Göteborg.

❍ Finns rum som uppfyller krav på måttlig sekretess (ett rum per tio arbetsplatser)? ❍ Är arbetsplatsmöbleringen av typen ”Sitta i buss”?

Psykosociala kriterier. För ett kontorslandskap ska frågor som berör följande psykosociala kriterier besvaras: ● Visuell störning (negativa egenskaper) ❍ Ligger platsen invid ett gångstråk? ❍ Händer något distraherande utanför fönstret? ❍ Kan den anställde känna sig övervakad? ❍ Finns något annat distraherande (exempelvis infallande ljus, reflexer)? ● Placering i kontor (positiva egenskaper) ❍ Ligger platsen invid ett fönster? ❍ Finns närhet till för arbetsuppgiften viktiga redskap?

Akustiska och psykosociala kriterier

I det första steget har ett antal akustiska och psykosociala kriterier som styr bedömning av ett kontorslandskap identifierats.

Akustiska kriterier. De akustiska kriterier som tagits fram och bedöms viktiga är: ● Privacy (avskildhet) ❍ Speech Transmission Index, talöverföringsindex (STI) ska vara mindre 32

Figur 1: Exempel på ifyllt protokoll (vänster) samt graf (höger) från pilotprojektet där olika möbleringar i nya ÅF-huset i Göteborg har utvärderats.

Bygg & teknik 3/15

undersökta platsen uppfyller kriterierna.

Vid beräkning av det procentuella värdet vägs även varje kriterium utifrån hur viktigt det anses vara.

Pilotprojekt: Nya ÅF-huset i Göteborg

Figur 2: Modell av kontorslandskapet, från CATT-Acoustic.

Flexibilitet och kontorsutformning ❍ Är storleken på närmaste arbetsyta och förvaringsmöjligheterna tillräckliga? ❍ Finns naturliga avdelningar i landskapet? ❍ Är takhöjden i landskapet god? ❍ Är storleken på landskapet bra? ●

Bedömningsprotokoll

För att underlätta bedömningen av ett kontorslandskap enligt ovanstående kriterier har ett bedömningsprotokoll tagits fram. Varje kriterium bedöms utifrån hur väl det uppfylls (ja, delvis eller nej). När protokollet fylls i genereras automatiskt en överskådlig graf där man enkelt kan se vilka områden som är bra och vad som kan förbättras, se figur 1 för ett exempel.

Vid studie av grafen ska linjen hålla sig till höger, det motsvarar ett uppfyllande av kriteriet.

Protokollet utgör även underlag för en samlad bedömning för effektiv redovisning av hur kontorslandskapet uppfyller såväl de akustiska som psykosociala kriterierna. Den samlade bedömningen redovisas i ett procentuellt värde hur väl den

Som pilotprojekt har ÅF:s nya kontor i Göteborg utvärderats enligt bedömningsprotokollet. Då kontoret ännu inte var byggt vid utvärderingstillfället har akustiska simuleringar i strålgångsprogrammet CATT-Acoustic (http://www.catt.se/) använts, tillsammans med studier av ritningar.

En modell av kontorslandskapet byggdes (se figur 2) och de akustiska mätetalen simulerades för ett antal utvalda platser.

Utifrån dessa resultat fylldes sedan bedömningsprotokollet i och den akustiska och psykosociala miljön utvärderades. Ett exempel på en utvärderad plats kan ses i figur 1.

Med denna procedur jämfördes ett antal olika möbleringar och på detta sätt kunde den akustiska och psykosociala miljön i kontorslandskapet optimeras.

Utifrån denna bedömning valdes en möblering som sedan också blev verklighet. Dock upplevdes husformen och fasaden i detta fall som mycket begränsande.

Husformen begränsade möjligheten till att styra över korridorstråken, istället för ett tydligt korridorsstråk var det nödvändigt att ha flera. Fasaden begränsade möjlighet att reducera ljudreflexerna horisontellt mellan arbetsplatser, eftersom det finns tydliga reflexer i glasfasaden.

Diskussion

Med hjälp av det framtagna bedömningsprotokollet underlättas utvärdering av hur den akustiska- och psykosociala miljön påverkas. Då varje undersökt plats poängsätts kan olika möbleringssätt och platser

Figur 3: Det inredda kontorslandskapet.

Bygg & teknik 3/15

jämföras med varandra. Vid en studie av ett ifyllt bedömningsprotokoll kan man se både vad som är bra i kontoret samt vilken förbättringspotential som finns.

En brist i denna metodik är att antalet och vilka platser som väljs i kontorslandskapet kan påverka resultatet. Detta kan dock undvikas genom att strategiskt välja ut platser som tillsammans representerar kontorslandskapet som helhet, för detta krävs dock erfarenhet och kunskap gällande akustik. Även standarden för mätning av rumsakustiska parametrar i kontorslandskap är till stor hjälp, då man i denna till viss del standardiserar valet av platser [7].

Kvalitativa ljud, såsom maskerande ljud vilka kan dölja talljud, inkluderas inte i denna utvärderingsmodell i annan form än att ett minimikrav är uppsatt för ljudnivån från installationer (bakgrundsnivån, LAeq,min, ska ligga mellan 30 och 38 dBA). Maskerande ljud behöver dock inte enbart vara något positivt. Visserligen kan det dölja annars distraherande talljud, men viss forskning visar på att denna typ av monotona ljud kan upplevas tröttande [5].

En generell förbättring för kontor med kontorslandskap är att möbleringsfrågan studeras i detalj när formen på huskroppen skissas. På så sätt kan man effektivast använda kontorsytan och få effektivare personal i ett kontorslandskap. Om detta inte görs går det i regel inte att uppnå ett optimerat kontorslandskap.

■

Litteraturförteckning

[1] C. Bodin Danielsson, Architectural Design’s Impact on Health, Job Satisfaction and Well-being, PhD Dissertation, Royal Institute of Technology, Stockholm, 2010.

[2] AFS 2005:16 Buller.

[3] Arbetsmiljöverket, Buller och Bullerbekämpning, 2000.

[4] SS 25268-2007, Byggakustik – Ljudklassning av utrymmen i byggnader – Vårdlokaler, undervisningslokaler, dagoch fritidshem, kontor och hotell, 2007.

[5] A. Seddigh, Kontor & Kontorslandskap, 8 Augusti 2013. [Online]. Available: http://www.kontorslandskap.se. [Använd 9 Februari 2014].

[6] H. Jahncke, Cognitive performance and restoration in open-plan office noise, PhD Dissertation, Luleå University of Technology, Luleå, 2012.

[7] SS-EN ISO 3382-3:2012, Byggakustik – Mätning av rumsakustiska parametrar – Del 3: Kontorslandskap, 2012.

[8] SS 25267:2004, Byggakustik – Ljudklassning av utrymmen i byggnader – Bostäder, 2004.

Endast 401 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik för 2015!

33

Akustiken i Karolinska Institutets nya aula – Aula Medica Under år 2010 fick Audio Data Lab i uppdrag av Akademiska Hus att projektera rums- och byggnadsakustik för en ny aulabyggnad åt Karolinska Institutet. Aulabyggnaden som ligger belägen vid Karolinska Institutets campus vid Solnavägen, Stockholm har ritats av Wingårdh Arkitektkontor och är tänkt att utgöra en publik mötesplats och ett stöd för Karolinska Institutets dagliga verksamhet. I huset ska föreläsningar för såväl studenter som intresserad allmänhet samsas med korta temakvällar, akademiska konferenser och årliga nobelföreläsningar.

En hastig blick mot byggnaden avslöjar en stark designvision med en mycket uttrycksfull och komplicerad fasadlösning.

Detta tydliga geometriska uttryck som återkommer på en rad olika nivåer, i husets grundform och i dess detaljer, väcker även nyfikenhet och förväntningar på en lika sammanhållen vision för övriga designparametrar. Att ett sådant projekt innebär många komplexa krav på byggnadsakustik och rumsakustik var tydligt redan från början.

mässigt i paritet med aularummet. I förhållande till rumsvolymen har denna del av huset en långt kortare efterklangstid än förväntat, delvis behjälpt av fasadens komplexa och ljuddiffuserande limträfackverk, men även med ytterligare stöd från de absorberande undertaken på våningarna ovanför. Längre in i entrén domineras rummet av mer sammanhängande träytor med mindre diffusion. För att dämpa sena reflexer och hålla nere efterklangstiden i denna del av foajén har perforerade absorbentstråk införts där så varit möjligt.

Husets komplexa fasadlösning ställde många krav på detaljlösningar för att förhindra ljudläckage. Under projekteringen lades därför stor tid och omsorg på att skapa lösningar för att täta mellan till exempel närliggande kontor och mötesrum, men även vid bjälklagsanslutningen till fasaderna.

Huvuddelen av den byggnads- och rumsakustiska projekteringen ägnades åt lokalernas placering och den fasta inredningen i byggnaden. För många lokaler

En sal omgiven av lokaler

Att Aula Medicas huvudfunktion utgörs av det stora aularummet, Erling Perssonsalen, är lätt att gissa sig till från namnet. Men till denna sal tillkommer förstås en del stödutrymmen som pausytor, ”green room”, fläktrum, tolkrum, teknikrum och så vidare. Därutöver även andra ljudkänsliga rum som mötesrum och kontor, samt de matsalar, kaféer och restauranger som finns spridda runtom i huset. För att nå en sammanhållen och hög akustisk standard i hela huset blev det därför viktigt att även ägna betydande projekteringstid till dessa lokaler.

Den sammanlänkande entrén med tillhörande foajé är storleks34

Aula Medica.

FOTO: TORD-RIKARD SÖDERSTRÖM

Artikelförfattare är Ingemar Ohlsson och Jonas Murman, Audio Data Lab, Stockholm.

gjordes den rumsakustiska utformningen med hjälp av (perforerade) tak- och väggabsorbenter. Förutom aularummet, som låg fast i mitten av huset, flyttades en del lokaler och stödfunktioner mellan de olika våningsplanen i huset. Under projekteringen förändrades även aularummets publikytor då det inte var avgjort om aulasalen skulle ha fönster mot den trafikerade Solnavägen utanför.

Aularummet

Erling Perssonsalen i Aula Medica är i sitt grundutseende en klassisk solfjädersformad teater, en konstruktion som använts under såväl antik som modern tid.

Till skillnad från många antika amfiteatrar eller en modern fotbollsarena, där händelserna betraktas runtom i en cirkel, är den halvcirkelformade teatern (odeion) bättre lämpad för skådespel och presentationer med händelser som utspelar sig på en scen. Eftersom halvcirkeln saknar åhörare bakom scenen tillåter den bland annat kulisser och scenteknik samtidigt som dess sidoväggar och bakvägg ger förändrade akustiska förutsättningar jämfört med cylinder- och skolådeformade salar.

I en cylinderformad sal utgörs sidoväggarna av en enda lång ”bakvägg”, en geometri som innebär risk för sena ekon, viskvalvseffekter och fokuseringsfenomen. I en lådformad hörsal är ofta kortväggarna belagda bakom publik och scen, vilket ger att de (längre) sidoväggarna får större inverkan på rumsakustiken än kortsidorna – en grund för besvärande fladderekon. Förändras dessa två geometrier till att mer efterlikna en halvcirkelformad/solfjäderformad sal går det att se Bygg & teknik 3/15

vikits. Istället har perforerade träpaneler, specialbyggda diffusorer samt avstämda bas- och membranabsorbenter använts, främst på salens sidoväggar och bakvägg.

För gradängen och publikytorna ägnades stor omsorg åt att ta fram en specialbyggd åhörarstol med en för lokalen anpassad ljudabsorption. Med hjälp av virtuella modeller av olika stolar kunde ett flertal beräkningar, datorsimuleringar och utvärderingar göras innan en slutlig stolskonfiguration kunde bestämmas.

Scen och ljudanläggning

Beräkningsmodell av Erling Perssonsalen. att risken för fladderekon från sidoväggarna minskar, samtidigt som risken för sena ekon och fokuseringsfenomen från bakväggen ökar. Det går därmed att betrakta en solfjäderformad grundplan som en blandning mellan en rektangulär och en cirkelformad sal.

En stor fördel med en solfjäderformad hörsal är att taltydligheten ökar på grund av de tidiga reflexerna från scenutrymmet samtidigt som risken för fladderekon minskar på grund av de vinklade sidoväggarna. Den sfäriska grundkonfigurationen ger också goda siktvinklar för åhörarna mot scenens mittpunkt. Utifrån dessa geometriska förutsättningar gäller det se-

dan att anpassa rumsakustiken med rätt ytskikt och beklädnader på tak, väggar och publikgradäng.

I aulasalens tak hänger nedpendlade reflektorer av trä under en svart porösabsorbent. Träreflektorerna ökar efterklangstiden i diskantfrekvenser samtidigt som de bidrar till medhörning över den absorberande publikytan. För ljud som inte dämpas lika effektivt av luftabsorptionen (bas- och mellanregister) används den dolda porösabsorbenten ovanför takreflektorerna för att jämna ut salens efterklangstid.

Då ytskikten i huset domineras av glas och trä har synliga porösabsorbenter und-

Vad gäller scenytan är det vanligtvis en fördel för medhörning och taltydlighet att den är kompakt och omgiven av ljudreflekterande ytskikt. En stor scen, likt den i Aula Medica, tillåter förstås större evenemang, till exempel debatter, körsång och liknande. För att kunna stödja taltydligheten vid dessa olika typer av presentationer och scenkonfigurationer är de omgivande väggarna både ljuddiffuserande och ljudabsorberande. Vidare finns möjlighet att sänka ned takreflektorer över scenen för att minska scenvolymen och öka medhörningen ytterligare.

Utgångsläget för byggnadsakustiken och rumsakustiken i aularummet omfattade en rad olika verksamheter med olika kravställningar. Den mest typiska verksamheten är dock Karolinska Institutets föreläsningsverksamhet. Men till detta tillkommer andra viktiga evenemang som kongresser, videokonferenser och televiseringar samt andra mer konstnärliga

Illustration på typiska strålgångar för tre plana geometrier, från solfjäderform till skolådeform.

Illustration på typiska strålgångar i en plan cylindergeometri. I dessa rum uppstår lätt fokuseringseffekter och viskvalvseffekter.

Bygg & teknik 3/15

framträdande med akustiska- och elektroakustiska musikinslag.

Eftersom föreläsningsverksamheten prioriterats utformades rumsakustiken och ljudanläggningen i salen för att underlätta tal och elektroniskt programmaterial. Rummets form och scenpodiets reflekterande material innebär att en van talare kan göra sig hörd utan förstärkning, samtidigt som efterklangstiden har hållits tillräckligt kort för att möjliggöra uppspelning av video, rytmisk musik och liknande. Vidare kan aularum och scen delas av med större textilier för att vid mindre sammankomster skapa en visuellt mindre sal och en mer dämpad scenakustik.

35

undvika alltför stor påverkan på estetik och siktvinklar har även frontfillhögtalare använts för åhörarplatserna närmast scenpodiet.

Projekteringsprocessen

Beräknad efterklangstid jämfört med uppmätt efterklangstid.

Ljudanläggningen i aulan är utformad för både tal- och musikåtergivning.

Stort arbete och många beräkningar

FOTO: PATRIK LINDELL

Artikelförfattarna

lades ner på att nå en jämn ljudtäckning över hela publikytan. För att undvika alltför långa högtalararrayer och för att

Slutord

Erling Perssonsalen i Aula Medica.

Ingemar Ohlsson har i mer än 40 år bedrivit verksamhet som akustiker och mätingenjör. Han är specialiserad på akustisk design av musiklokaler, inspelningsstudior, filmmixrum och andra speciallokaler med höga krav på akustik samt all form av mätverksamhet inom audio, men bedriver även allmän konsultverksamhet inom områdena akustik och audioelektronik.

Han är därutöver konstruktör av audioelektronik och mätutrustning, allmänt sakkunning i audiosammanhang och aktiv styrelseledamot i svenska sektionen av AES (Audio Engineering Society) samt medlem i IIAV (International Institute of Acoustics and Vibration).

Jonas Murman har arbetat på Audio Data Lab sedan 1999 och är utbildad civilingenjör vid KTH. Han arbetar främst som konsult med rumsakustik, studiodesign och 3D-modellering som specialitet. Han är medlem i AES (Audio Engineering Society).

36

Likt många andra projekt sköttes en stor del av informationsutbytet med stöd av en gemensam digital projektplats där ritningar, skisser och beräkningsresultat delades ut. På denna projektplats fanns även disciplinöverskridande samordningsmodeller. Dessa tredimensionella modeller fungerade mycket bra som hjälpmedel för att påvisa platser i huset där frågor kring akustik och ljudisolering behövde bevakas mer noggrant. Det var också värdefullt att ha tillgång till dessa modeller på grund av husets komplexa geometri med många lutande och kurvade element. Jämfört med mer ”normala” projekt hade det varit svårt att fånga alla dessa vinklar och konstruktioner med enstaka tvådimensionella sektioner och snitt.

En stor utmaning i projektet låg i att hantera skiftet från vektorbaserade ritningar till objektsbaserade underlag (BIM). Eftersom många akustikberäkningsprogram arbetar med lokala koordinatsystem och egna (vektorbaserade) indataformat behövde nya arbetsmetoder tas fram för att hantera denna översättning effektivt. Under projektet skapades en översättningsmetodik där objektsbaserade BIM-modeller rensades från överflödiga objekt, varpå de konverterades till optimerade vektormodeller som sedan ”nedprojicerades” via mjukvara till lämpliga indatafiler för beräkningsprogrammen. En stor fördel med denna process var att revideringar av geometri och material från övriga discipliner kunde hanteras effektivt samt att en mängd scenarioberäkningar kunde utföras för de olika lokalerna.

Generellt präglas Aula Medica och Erling Perssonsalen av unika och speciellt framtagna lösningar. Vad gäller rumsakustiken har diffusorer, absorbenter, ytskikt och material noga valts för att skapa en god ljudmiljö och för att ge ett behagligt estetiskt intryck.

Tack vare en stark finansiär och en tydlig designvision i kombination med en smidig och erfaren projekteringsledning har projektet tillåtit en mycket genomdriven vision för akustiken. Att ha så goda grundförutsättningar var mycket gynnsamt och troligen även en stark orsak till att byggnaden belönades med Svensk Byggtjänst och Byggindustrins pris ”Årets Bygge 2014”. Sammanfattningsvis har Aula Medica gett Karolinska Institutet en större möjlighet att omfamna sina egna, samtidigt som Sverige fått en god möjlighet att visa upp medicinsk forskning inför resten av världen.

■ Bygg & teknik 3/15

Fasadåtgärder som bullerskydd – ett branschgemensamt utvecklingsprojekt Trafikverket genomför årligen bullerskyddsåtgärder för flera hundra miljoner kronor för att skydda närboende från trafikbuller. Ett sätt är att förbättra befintliga fasaders ljudreduktion. Projektering av fasadåtgärder för befintliga bostadsbyggnader är komplicerat, eftersom det är en mängd olika variabler som påverkar möjligheten att nå en hög ljudreduktion. Det handlar exempelvis om byggnadens konstruktion, material och utförande av fasadens olika delar (se figur 1).

Mätningar av genomförda fasadåtgärders effekt har under årens lopp utförts i begränsad omfattning. Under 2013 genomfördes dock ett flertal uppföljande mätningar i ett av våra större järnvägsprojekt som indikerade att vidtagna fönster- och ventilåtgärder inte alltid får avsedd effekt.

Flera bostadshus med höga ljudnivåer vid fasad visade sig ha maximala ljudnivåer över riktvärdet 45 dBA inomhus, i vissa fall även över det vi angivit som högsta acceptabla nivå (55 dBA).

Dessa fakta blev startskottet för ett utvecklingsprojekt avseende fasadåtgärder inom Trafikverket. Syftet med detta arbete har varit att förbättra metoder och produkter för att kunna säkerställa att de bullerskyddande åtgärder vi gör får avsedd

Tak

Takfot Vägg

Ventil

Grund Figur 1: Med uttrycket ”fasad” avses hela byggnadens klimatskal. Det innebär att fasadens totala ljudreduktion är en sammanräkning av ljudreduktionen för samtliga ingående delar.

effekt. Under 2014 har vi samarbetat med tillverkare, entreprenörer och akustiker med flera för att ta fram gemensamma arbetssätt för projektering, utförande och uppföljning av fasadåtgärder.

I denna artikel delar vi med oss av de lärdomar och slutsatser vi dragit under utvecklingsprojektet ”Fasadåtgärder som bullerskydd”. Under projektet har samarbetet med branschen varit en förutsättning för framgång. Vi vill gärna fortsätta föra dialog, och ber därför er som läser artikeln att höra av er till oss om ni har synpunkter, erfarenheter eller förslag som ni vill dela med oss.

Bulleråtgärder i Trafikverkets regi

Artikelförfattare är Katrin Olofsson, Trafikverket Investering Teknik & Miljö, Henrik Naglitsch, Sweco Environment, och Peter Petterson, ÅF Ljud & Vibrationer.

Bygg & teknik 3/15

Fönster

Trafikverket genomför spår- och vägnära åtgärder som bullerskärmar och bullervallar samt husnära åtgärder som fasadåtgärder och skydd av uteplatser.

Ambitionsnivån för åtgärder beror på planeringsfall; Vid nybyggnad och väsentlig ombyggnad av infrastruktur är målsättningen att riktvärden för både inomhus- och utomhusnivåer ska uppfyllas. Även längs vägar och järnvägar som inte är aktuella för investeringsåtgärder genomför Trafikverket bullerskyddsåt-

gärder, och då i första hand med målsättningen att förbättra ljudmiljön inomhus och på en avgränsad uteplats.

Vid nybyggnad och väsentlig ombyggnad av infrastruktur vidtas i första hand väg- och spårnära bullerskyddsåtgärder.

Men i många fall, särskilt i glest bebyggda områden, blir spår- och vägnära åtgärder orimligt dyra i förhållande till nyttan. I andra fall kan de vara tekniskt svåra eller omöjliga att genomföra.

Ljudnivå vid fasad kan därför bli hög.

Längs järnväg, där maximala ljudnivåer oftast styr åtgärdsbehovet, är Lmax 90 dBA och däröver inte ovanligt. Åtgärder för vägtrafikbuller styrs vanligen av ekvivalent ljudnivå, och nivåer över Leq 65 dBA vid fasad är inte ovanliga.

Trafikverket (inklusive före detta Vägverket och Banverket) har hittills åtgärdat fasader genom åtgärder på befintliga fönster eller byte av fönster samt genom bullerdämpning av befintliga friskluftventiler. Särskilt i befintlig miljö kan de bostadsfastigheter som ska åtgärdas ha geografiskt stor spridning, vilket gör det kostsamt med platsbesök vid projektering. Eftersom vi strävar efter att arbeta kostnadseffektivt bör projekteringen inte 37

Mål- och åtgärdsnivåer för Trafikverkets bullerskyddsåtgärder:

Vid väsentlig om- och nybyggnad av infrastruktur utreds fasadåtgärder för bostadshus som beräknas ha/få Lmax större än 45 dBA respektive Leq större än 30 dBA inomhus. I befintlig miljö är åtgärdsnivån Lmax större än 55 dBA respektive Leq större än 40 dBA inomhus.

Målsättningen för samtliga planeringsfall är att ljudnivån inomhus i bostadsrum inte ska överskrida Leq 30 dBA. Maximal ljudnivå ska inte överskrida Lmax 45 dBA vid fler än fem tillfällen per natt. Hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt vid tillämpning av riktvärdena.

En normal fasad förutsätts reducera buller från tågtrafik med cirka 30 dB och buller från vägtrafik med cirka 25 dB. Leq = xx dBA

Ekvivalent A-vägd ljudtrycksnivå. I regel avses ekvivalent ljudnivå under 24 timmar.

Lmax = xx dBA Maximal A-vägd ljudtrycksnivå. I regel avses tidsvägning Fast.

Eftersom projektet har studerat fasaders ljudreduktion är inte den absoluta ljudnivån kritisk, kan alltså vara Fast eller Slow.

Rw Vägt reduktionstal, uppmätt i labb.

R´w Vägt reduktionstal, uppmätt i fält.

DnT,w = xx dB Vägd standardiserad ljudnivåskillnad. Standardiserad innebär att efterklangstiden i mottagarrummet standardiseras till 0,5 s. Ljudnivåskillnad avseende frifältsvärde utomhus, till skillnad från D2m,nT,w som avser en skillnadsnivå med utomhusnivån bestämd två meter framför fasad. Fördelen med att ange en ljudnivåskillnad avseende frifältsvärde är att ljudnivån utomhus alltid bestäms som ett frifältsvärde, beräknad eller uppmätt. Genom att subtrahera DnT,w med lämplig anpassningsterm från ljudnivån utomhus erhålls då ljudnivå inomhus direkt.

Dn,e,w = xx dB Vägd normaliserad ljudnivåskillnad för små byggnadselement.

Kan normalt bara bestämmas i labb.

C Anpassningsspektrum för tågtrafik samt för landsvägstrafik över 80 km/h.

Ctr Anpassningsspektrum för gatutrafik (50 km/h).

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Figur 2: Förklaringar till de termer som används i artikeln.

bli en alltför stor del av den totala åtgärdskostnaden.

En tumregel för projektering av fönsterbyten har varit att subtrahera beräknad eller uppmätt ljudnivå vid fasad (Leq eller Lmax beroende på vilken som är dimensionerande) med önskad inomhusnivå för att få Rw på fönster som ska beställas.

Ibland med 1 till 6 dB tillägg som säkerhetsmarginal. Den tumregeln har nu visat sig vara alltför förenklad. I de fall konsulter anlitats för att projektera fasadåtgärder verkar metoderna ha varierat. Det finns exempel där föreskriven ljudreduktion för nya fönster skilt 10 dB vid jämförbara förutsättningar.

Om fasadprojektet

Utvecklingsarbetet inleddes i januari 2014. Vi bjöd då in branschen till dialog om hur vi ska kunna säkerställa att fasadåtgärder på befintliga bostadsbyggnader får avsedd effekt. Vid mötet utkristalliserades ett antal områden som vi behövde arbeta vidare med: ● Fönsters ljudreduktion – kan vi lita på provningsintygen eller spelar fönsterstorlek och utformning roll? ● Ventilers ljudreduktion – hur långt går det att nå med olika utföranden, och spe38

lar väggens konstruktion och tjocklek roll för ljudreduktionen? ● Projektering av fasadåtgärder – vi behöver projekteringsmetoder där god effekt säkerställs samtidigt som kostnaden för projekteringen hålls på en rimlig nivå. ● Uppföljning av fasadåtgärder – vi behöver arbetssätt för att kontrollera effekten av genomförda åtgärder.

Frågorna om fönster och ventiler besvarades till stor del genom labbmätningar på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut i Borås. Tillsammans med tre fönstertillverkare och tre ventilationstillverkare genomförde vi en omfattande provningsserie under en vecka i augusti 2014.

Omfattande fältmätningar av fasaders ljudreduktion genomfördes för att hitta metoder för projektering och uppföljning.

Slutrapporten för projektet blev klar i februari 2015. Nedan sammanfattar vi de mätningar som genomförts och de slutsatser vi dragit under utvecklingsprojektet.

Labbmätningar

Mätningar av fönsters och fasadventilers ljudreducerande förmåga utfördes på akustiklabbet vid SP. Mätningarnas syfte var i huvudsak att utreda om det finns orsak till att ifrågasätta de provningsintyg

som leverantörer av fönster och friskluftventiler tillhandahåller för sina produkter.

Detta mot bakgrund av att intygen ofta baseras på en enda mätning och då med bästa förutsättningar. Till exempel baseras vanligen provningsintyg för fönster på mätning av ett enluftfönster i storleken 1 225 x 1 475 mm. Mätresultaten används sedan för samtliga fönsterstorlekar och antal lufter av den fönsterkonstruktionen.

Tre fönstertillverkare och tre ventilationstillverkare var inbjudna att delta med sina produkter vid mätningen. Produkter från en fjärde ventilationstillverkare provades på fönstertillverkarnas uppmaning.

En mätserie arbetades fram för att besvara följande frågeställningar: ● Har fönstrens storlek (ytdimensioner) någon betydelse? ● Spelar antalet lufter någon roll? ● Påverkar spröjs och persienner?

Tre fönsterkonstruktioner från respektive leverantör betecknade som ”Bra”, ”Bättre” och ”Bäst” mättes. Respektive tillverkade valde själv vilket målvärde de använde för de tre kategorierna. Vilket värde som respektive fönsterkonstruktion uppnådde var inte det viktiga utan om och hur värdet påverkades när faktorerna enligt uppräkningen ovan förändrades.

Fönstren som provades låg i spannet 39 till 50 dB för Rw + C och 33 till 47 dB för Rw + Ctr. Totalt genomfördes 26 mätningar av fönster, varav nio tillsammans med fönsterventil samt 15 mätningar av fasadventiler.

Följande slutsatser kunde dras: ● Varierande storlek har i allmänhet måttlig påverkan på ljudreduktionen. Ett undantag fanns där förändrad storlek på fönstret gav en variation på 3 dB för Rw + Ctr, trots att fönsterkonstruktionen var densamma. ● Antal lufter spelar i regel ingen roll för den mätta ljudreduktionen. Dock uppstod en tydlig dipp vid 100 Hz när ett enluftsfönster delades till ett tvåluftfönster. Dippen uppstod bara vid, i sammanhanget, måttlig ljudreduktion (Rw + Ctr = 37).

Orsaken till detta fenomen har inte kunnat fastställas. ● Montage av spröjs har försumbar påverkan på fönstrets ljudreduktion. Mätningarna utfördes på fönster med mycket hög ljudreduktion. Både glasdelande spröjs och utanpåliggande ”pyntspröjs” provades. ● Montage av persienner har försumbar påverkan på fönstrets ljudreduktion. Även dessa mätningar utfördes på fönster med mycket hög ljudreduktion.

En mätserie togs även fram för att se vilken som är den bästa ljudreduktionen som går att få från en fönsterventil respektive väggventil. Vi ville även testa ett par prototyper av nya ventiler för att se om det fanns idéer som kunde leda till framtida produkter.

Mätningarna på befintliga produkter visade ungefär de värden som kunde förBygg & teknik 3/15

väntas av respektive produkt. Väggventiler kan, med rätt utförande, släppa in betydligt mer luft och är mindre begränsande för den totala ljudreduktionen än vad fönsterventiler är. Det framgick även med stor tydlighet att hänsyn måste tas till väggutförande och väggtjocklek när verklig ljudnivåskillnad genom ventilen ska beräknas. Att ventilen inte hade akustisk kontakt med väggens luftspalt gav 4 till 6 dB lägre reduktionsvärde än förväntat. Detta fenomen uppstår exempelvis i en solid lättbetongvägg eller i en sandwichkonstruktion med cellplastisolering.

Vidare medför väggens tjocklek ofta att en kortare ljudväg erhålls jämfört med det testade värdet som vanligen är 400 mm.

Vi kom fram till att sambandet kunde beräknas som: Dn,e,w, verklig =

väggtjocklek (mm) = Dn,e,w, lab + 10 • log(–––––––––––––––) 400 Det var även uppenbart att de friskluftventiler som finns tillgängliga på marknaden är en begränsande faktor för fasaders ljudreduktion i situationer med mycket höga ljudnivåer. En prototyp framtagen av Trafikverket och Sweco visade sig dämpa buller från tågtrafik mer än 10 dB bättre än den bästa befintliga produkten, vilket visar på möjligheter till förbättring.

Vi hoppas att tillverkarna antar utmaningen och utvecklar produkter med bättre ljuddämpning framöver.

Labbmätningarna visade att ventiler monterade i fönsterkarm kraftigt försämrar fönstrens ljudreduktion. Vilken ljudreduktion den sammansatta produkten får är svårt att beräkna utifrån respektive komponenters ljudreduktion. Vi anser därför att provningsintyg bör uppvisas för sammansatta produkter. Om fönstret kompletteras med en friskluftsventil på ett sådant sätt att fönster och ventil ska samverka (till exempel att luften leds in via håligheter i fönstrets aluminiumutsida) bör provningsintyget även innefatta luftflöde.

En avslutande observation var att vissa provningsintyg på fönster var mycket gamla, upp till 20 år. Den information vi har fått genom samtal med tillverkarna är att de kontinuerligt gör små förändringar i konstruktionen, respektive förändring är så liten att de bedömer att ljudreduktionen inte påverkas. Efter en tid medför dock summan av alla små förändringar att konstruktionen är så pass förändrad att en ny bestämning av fönstrets ljudreduktion bör utföras.

Fältmätningar

Fältmätningar av fasaders ljudreduktion genomfördes längs Ådalsbanan och i centrala Sundsvall. En stor fördel med att mäta längs dessa järnvägsstråk var att huvuddelen av alla åtgärdade bostäder har fått nya fönster med samma ljudreduktion monterade (Rw + C ≈ 40 dB).

Bygg & teknik 3/15

Figur 3: Mätresultatens spridning före och efter att fönsterbyten genomförts.

Observera att diagrammen inte är avsedda att jämföras med varandra eftersom det till viss del inte är samma hus och heller inte samma antal hus i de båda graferna.

Fönster från några fastigheter och leveranser har också kontrollmätts på labb.

Mätresultatens spridning (se figur 3) efter åtgärd ger en tydlig indikation på att det i många fall inte är fönstren som avgör hur

hög ljudreduktion som kan uppnås i en fasad.

Mätningarna genomfördes med högtalare enligt SS-EN ISO 140-5 och med standardiserad efterklangstid satt till 0,5 s.

Benämning Exempel R´w R´w + C R´w + Ctr ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Enkel trävägg Väl underhållet trähus, tidigt 38 37 33 1900-tal, väl underhållen stuga, även vissa villor cirka 1970- till 1980-tal. Oftast en väggtjocklek på under 20 cm.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Medelbra Väl underhållet trähus, tidigt 44 43 39 trävägg 1900-tal med isolering. Normal 1980-, 1990-, 2000-tals villavägg.

Tjocklek cirka 20 till 30 cm.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Bra trävägg Bra utförd tilläggsisolerad vägg.

50 48 43 Tjocklek över 30 cm.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Lättbetong Flerfamiljshus och villor ofta 44 43 39 1950 till 1960-tal. Vanligen putsad fasad. Oisolerad och enkel isolerad.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Tegel Fasadtegel med bakomliggande 50 49 45 träregelvägg. Tjocklek cirka 25 till 35 cm.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Tung fasad Dubbel betongvägg, tjocklek 55 54 50 cirka 25 till 30 cm eller homogen tegelvägg, tjocklek över 40 cm.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Figur 4: Typexempel väggar. I utvecklingsprojektet har vi delat in vanligt förekommande väggar i sex typexempel och ansatt ett medelvärde för ljudreduktion (dB).

39

Resultatet redovisades som skillnadsnivå DnT,w med anpassningstermerna C och Ctr. Mätningar genomfördes vid ett stort antal bostadsfastigheter. Några av dem kunde mätas både före och efter åtgärd, andra bara före och huvuddelen mättes endast efter åtgärd.

Ljudnivå vid fasad för många av de mätta bostäderna ligger på Lmax 85 till 93 dBA från tågtrafik, vilket ger ett behov av ljudreduktion i fasad på DnT,w + C = 40 till 48 dB för att nå riktvärdet 45 dBA inomhus. I flera fall har vidtagna fönsteråtgärder inte fått avsedd effekt. Vi har identifierat följande orsaker: ● Ytterväggkonstruktioner med låg ljudreduktion. ● Öppen planlösning gör att ljud når åtgärdade rum via ej åtgärdade rum, exempelvis via kök eller hall. ● Yttertak med låg ljudreduktion.

Ljud via friskluftventiler (även ljuddämpade sådana var i flera fall otillräckliga) ● Nya fönster hade upp till 5 dB lägre ljudreduktion än vad som var beställt.

Mätresultaten visar tydligt att låg ljudreduktion i ytterväggar är en vanlig orsak till att hög ljudreduktion inte kan nås. För att underlätta bedömningen av hur stor förbättring som går att åstadkomma med fönsterbyten har vi delat in vanligt förekommande väggar i sex typexempel och ansatt ett medelvärde för ljudreduktion, se figur 4 på föregående sida. Typexemplen har tagits fram med hjälp av utförda mätningar, beräkningar och litteraturstudier av mätningar i labb. Naturligtvis förekommer det väggar inom respektive kategori med både lägre och högre ljudreduktion. Typexemplen är tänkta att användas vid övervägande av åtgärder och ●

Figur 5: Tung fasad, 50 till 55 cm tjocka tegelväggar. Med nya fönster (Rw + C ≈ 40 dB) är ljudreduktionen i fasaden uppmätt till 43 dB. Byggnaden har inga friskluftventiler mot bullerutsatta sidor.

Figur 6: Fasad i lättbetong. De vita partierna under fönstren var dock av annan konstruktion och kunde mest liknas vid bröstningen på en balkongdörr. För att nå riktvärden inomhus krävdes ljudreduktion i fasad 45 dB, vilket uppnåtts genom byte till fönster med Rw + C = 48 dB, invändig tilläggsisolering av väggar, ombyggnad av väggar under fönster där speciella friskluftventiler byggdes in samt friskluftventiler med utanpåliggande ljudfälla i övriga rum. Bilden tagen innan åtgärder genomförts.

40

som en första grov bedömning av hur stor total ljudreduktion i fasad som kan uppnås. Reduktionstalen för väggarna anges i fältreduktionstal (R´w) med anpassningstermer C och Ctr. Med utgångspunkt från resultaten av våra fältmätningar och litteraturstudier har vi även sammanställt tumregler för att kunna göra en första bedömning av vilka åtgärder som behövs för att kunna innehålla riktvärdena Lmax 45 och Leq 30 dBA inomhus: 1. Fönsteråtgärder är vanligen tillräckliga. Upp till Lmax 80 och Leq 65 dBA från tåg/landsvägstrafik respektive Lmax 75 och Leq 60 dBA från stadstrafik är det normalt att fönsteråtgärder är tillräckliga. Friskluftventiler behöver ersättas med ljuddämpande ventiler. Friskluftventiler i fönsterkarmar kan fungera om de förses med ljuddämpare.

2. Kontrollera vägg. Vid Lmax 80 till 85 och Leq 65 till 70 dBA från tåg/landsvägstrafik respektive Lmax 75 till 80 och Leq 60 till 65 dBA från stadstrafik bör en kontroll av yttervägg göras för att bilda sig en uppfattning om dess ljudreducerande förmåga. Friskluftventiler bör ersättas med ljuddämpande ventiler genom vägg. Friskluftventiler i fönsterkarmar bör undvikas.

3. Väggåtgärder behövs vanligen. Vid Lmax 85 till 90 och Leq 70 till 75 dBA från tåg/landsvägstrafik respektive Lmax 80 till 85 och Leq 65 till 70 dBA från stadstrafik är det vanligt att väggåtgärder krävs för att nå riktvärden inomhus. Friskluftventiler bör ersättas med ljuddämpande ventiler genom vägg. I många fall behövs även utanpåliggande ljudfällor.

4. Tekniskt svårt att nå riktvärden.

Vid Lmax större än 90 och Leq större än 75 dBA dBA från tåg/landsvägstrafik respektive Lmax större än 85 och Leq större än 70 dBA från stadstrafik kan det bli tek-

Figur 7: Enkel trävägg, 15 cm tjock. Med nya fönster (Rw + C ≈ 40 dB) är ljudreduktionen i fasaden uppmätt till 37 dB. Byggnaden har inga friskluftventiler mot bullerutsatta sidor. Värt att notera är att enkla träväggar inte är att likställa med sommarstugeväggar. En vägg som håller låg ljudreduktion behöver heller inte vara dålig på annat sätt, till exempel dåligt underhållen. Denna vackra gamla trävilla kan tjäna som ett gott exempel på det.

Bygg & teknik 3/15

Din kompletta leverantör av ljudmätutrustning www.norsonic.se

Vi uppfinner tystnad…

Och erbjuder boende på bullerutsatta platser ett tyst och trivsamt mt hem.

Tar in luft i ditt hem men lämnar bullret ute – blandar in frisk luft i dina rum utan n drag.

Kombinationsexempel:

Ljuddämpande uteluftsdon - i fönster Absorberar ljudet och säkerställer tillräckligt luftflöde till rummet: Från 35 upp till 53 dB Dn,e,w re 10 m² vid flöden upp till 12 l/s vid 10 Pa.

+

UteluftsDiffusorn Omega Dragfri tillförsel av uteluft till rummet. Monteras på uteluftsdonets innerdel.

G ial ventilation som Gen r vvarken syns, hörs eller dra

Besök Casmja.se för fler exempel på ljudabsorbent och monteringsalternativ AdLjuddampandeUteluftsintag185x65 copy.indd 1

Bygg & teknik 3/15

2015-03-16 14:56

41

niskt svårt att nå riktvärden inomhus. Allt bör inventeras, projekteras och utföras noggrant. Friskluft behöver tas in från bullerskärmad sida.

Principer för projektering

Fältmätningarna visar att de tumregler för projektering som hittills använts inom Trafikverket (och dåvarande Banverket och Vägverket) behöver utvecklas. Även för mer avancerad projektering, som Trafikverket uppdrar åt akustiker att utföra, behövs tydligare krav och underlag eftersom föreskrivna åtgärder kunnat variera så mycket trots liknande förutsättningar.

Utvecklingsprojektet bjöd därför in akustikkonsulter till dialog. Representanter för elva akustikkonsultföretag deltog och vi kunde enas om följande: ● Ljudgenomgång i samtliga fasaddelar ska beaktas (vägg, fönster, friskluftsventil, dörr). ● Beräkningen ska utföras baserat på SSEN 12354-3. Förenklingar och avsteg kan vara nödvändiga att göra, men de ska då redovisas och konsekvensbeskrivas i rapporten. ● Det som ska beräknas för att representera ljudnivåskillnad ute och inne är DnT,w + C för järnvägstrafik och landsvägstrafik respektive DnT,w + Ctr för stadstrafik.

Ett flertal kommersiella beräkningsverktyg som räknar enligt SS-EN 12354-3 finns på marknaden. Inom utvecklingsprojektet togs ett förenklat beräkningsverktyg fram för att användas av Trafikverkets egna handläggare. Verktyget bygger på ett antal val med antagen effekt, vilket inte kan motsvara en helt fackmannamässig projektering. Det ger dock ett resultat som är avsevärt mer exakt än den gamla överslagsmetoden, där man beräknar ljudnivån inomhus genom att subtrahera fönstrets reduktionstal Rw från beräknad ljudnivå utomhus.

Uppföljning av genomförda fasadåtgärder

Hittills har besiktning av fasadåtgärder genomförts med fokus på det byggtekniska utförandet. Kontroller avseende ljudreduktion har genomförts i mycket begränsad omfattning.

I utvecklingsprojektet har vi identifierat några metoder för kontroll och uppföljning av ljudreduktion i åtgärdade fasader. Planeringsfall, ljudnivåer utomhus med mera kan styra vilka metoder som väljs.

Mätning av fasaders ljudreduktion görs genom att mäta ljudnivå utomhus och inomhus samtidigt. Ljudkällan kan vara väg/järnvägstrafik eller ett bredbandigt brus från högtalare.

Fördelen med att mäta med trafik som bullerkälla är att mätning utförs med den verkliga ljudkällan, vilket inkluderar hänsyn till alla lokala förutsättningar som exempelvis sammansättning av trafik, has42

tighet och skärmverkan. Nackdelar är att resultatet endast är representativt för just den situation som rådde vid mättillfället och går därför inte att använda för att prognostisera ljudnivå inomhus för en framtida situation. I många fall kan det även vara svårt att mäta ljudnivån inomhus med trafikbuller som ljudkälla utan att resultatet störs av bakgrundsnivån i bostaden.

Fördelar med att mäta med högtalare är att mätningen går att utföra oberoende av trafikförutsättningar, det bredbandiga bruset ger ett gott underlag för vidare projektering av åtgärder och det går snabbt att genomföra. Nackdelen med högtalarmetoden är att man vid utvärdering av mätresultatet riskerar att ansätta ett spektrum som inte är representativt för nuvarande/kommande trafik på aktuell plats.

Dessutom kan det vara svårt att exponera hela fasaden med samma ljudnivå utomhus vid stora rum och komplexa planlösningar.

Projektets förslag till metoder: ● Granskning av entreprenörens egenkontroll: Checklista avseende olika arbetsmoment samt granskning av fotodokumentation av dolda arbeten, till exempel drevning och fogning av fönster. ● Besiktning av synlig konstruktion: Kontroll av fönsters glastjocklek, karmdjup, tätningslister enligt provningsintyg. ● Vid större entreprenader skulle fönster tagna som stickprov ur fönsterleveranser kunna lämnas för provning på ackrediterat labb. ● Mätning av fasadåtgärders effekt: Bestämning av DnT,w med lämplig anpassningsterm. Mätning genomförs med högtalare som bullerkälla före och efter att fasadåtgärder genomförts. Genomförs mätning endast efter att fasadåtgärder genomförts redovisar resultatet uppnådd ljudreduktion i fasad. ● Bestämning av ljudnivå inomhus: Uppmätt ljudreduktion i fasad subtraheras från beräknad ljudnivå vid fasad.

En rimlig ambitionsnivå skulle kunna vara att genomföra någon form av uppföljande mätning vid fem till tio procent av de bostadshus som åtgärdas i ett investeringsprojekt.

Huruvida mätningar av ljudreduktion kan ingå i besiktning av entreprenader, eller om de behöver göras separat, beror på hur entreprenaden upphandlats och vem som ansvarat för projektering av fasadåtgärderna.

Behov av fortsatt utvecklingsarbete

Under de nio månader som utvecklingsprojektet drivits har vi hunnit utreda och dra slutsatser inom en mängd olika områden. Vi ser dock ett behov av fortsatt utvecklingsarbete inom några områden, och vi hoppas på att Trafikverket och branschen kan hjälpas åt: ● Anpassningstermer: Det råder viss osäkerhet om de befintliga anpassningster-

merna C och Ctr är representativa för dagens trafik och fordon. Det saknas också anpassningsterm för vägtrafik i hastigheter mellan 50 till 80 km/h. Utvecklingsprojektets rekommendation är att Trafikverket låter utreda nya/kompletterande termer för vanligt förekommande trafikscenarion. ● Effekter av åtgärder på befintliga fönster: Trafikverket har under många år åtgärdat befintliga fönster genom att byta ut glas och/eller montera extra glas. Det finns dock begränsat med mätresultat avseende sådana lösningars effekt. I utvecklingsprojektet har vi bara snuddat vid dessa typer av åtgärder, men beräkningar och mätningar indikerar att god effekt (≥ 6 dB förbättrad ljudreduktion av fönstret) endast kan uppnås vid vissa förutsättningar. Företrädesvis i de fall befintliga fönster har låg ljudreduktion, exempelvis kopplade 1+1 fönster med tunna glas. Utvecklingsprojektets rekommendation är att Trafikverket ser över användandet av dessa typer av åtgärder. ● Drevning av fönster: Det finns flera olika metoder och material för drevning av fönster. Likaså finns olika principer för uppmätning av fönster vid fönsterbyten. Det är projektets bedömning att drevmånens storlek samt metod och material för drevning har stor påverkan på fasadens ljudreduktion. Utvecklingsprojektets rekommendation är att Trafikverket uppmanar entreprenörer att redovisa hur deras drevningsmetoder säkerställer tillräcklig ljudreduktion. P-märkning av fönstermontage kan vara ett sätt. ● Bygglov: Förändring av en fasads exteriör kan kräva bygglov. Det är inte ovanligt att det blir problem att få bygglov för fasadåtgärder som bullerskydd. Utvecklingsprojektets rekommendation är att Trafikverket bör inventera andra typer av fönsteråtgärder som inte påverkar fasadens exteriör samt föra dialog med Sveriges kommuner och landsting om hur bullerskyddsåtgärder kan göras i värdefulla byggnadsmiljöer. ● Åtgärder för ljuddämpning av tilluft: De produkter som finns på marknaden i dag ger inte tillräcklig ljudreduktion för att klara höga ljudnivåer. Utvecklingsprojektet uppmanar tillverkare till fortsatt produktutveckling och entreprenörer till att aktivt söka nya lösningar.

Dela gärna med er av synpunkter

Avslutningsvis vill vi åter igen uppmana er som läser artikeln att dela med er av synpunkter, förslag och erfarenheter till oss som jobbat med utvecklingsprojektet via mejl till katrin.olofsson@trafikverket.se.

■ Endast 401 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik för 2015!

Bygg & teknik 3/15

Hur man bygger bostäder med god ljudisolering mot lågfrekvent buller Den 2 januari 2015 vann ändringar i Plan- och bygglagen och Miljöbalken lagakraft, vilket innebär en ny möjlighet att bygga bostäder i närheten av industrier. Tidigare har riktvärdena för industribuller inte fåtts överskridas utomhus vid bostad. I de fall där bostäder planerats i närheten av industrier har exploatören i samarbete med verksamhetsutövarna varit tvungen att vidta åtgärder på bullerkällorna, vilket inte alltid varit möjligt. Konflikter har uppstått då bebyggelse krupit närmre verksamheter och därmed hindrat deras möjligheter till utveckling eller föranlett krav på åtgärder.

I och med lagändringen finns nya möjligheter. Bostäder kommer att kunna bulleranpassas och därmed byggas även där riktvärdena överskrids. Principen blir densamma som för trafikbuller, det vill säga att man från myndigheterna accepterar att bostäderna exponeras för ljudnivåer över riktvärdena så länge samtliga bostäder har tillgång till en bullerdämpad sida där ljudnivån är lägre. Exakt vilka värden som ska gälla på den exponerade och bullerdämpande sidan är under utarbetning av Naturvårdsverket och Boverket som kom med förslag på samordnade vägledningar om industribuller kring årsskiftet 2014/2015. Fastslagna vägledningar har inte presenterats då detta skrivs men förväntas komma under våren.

På många sätt kan industribuller hanteras som trafikbuller vid planering av bostäder. Några skillnader finns dock. Dels är många bullerkällor högt placerade, vilket kan förta den skärmande effekten av

Artikelförfattare är Lisa Johansson, tekn lic, Structor Akustik, Stockholm.

Bygg & teknik 3/15

byggnader. Dels kan industribullret ha en sådan karaktär att det upplevs som mer störande än exempelvis trafikbuller eller sprids längre och dämpas sämre. Detta är fallet med lågfrekvent buller.

En starkt bidragande orsak till att regelverket kring industribuller förändrats är de stora bostadsprojekten som planeras nära några av landets största hamnar.

Stockholm, Helsingborg, Göteborg och Malmö planerar alla bostäder i hamnnära lägen och har haft ett flerårigt samarbetsprojekt – Stadens ljud – som syftat till att belysa och hitta lösningar på bullerfrågan för dessa projekt.

Buller från fartyg

Hamnar är ur bullersynpunkt en mycket komplex industriell verksamhet. Inom hamnområden finns flera olika typer av

bullerkällor med olika varaktighet och karaktär. Många hamnar är transportintensiva, de alstrar höga trafikflöden och vissa har även järnvägstrafik. Utöver lastbilar och tåg förekommer arbetsfordon som truckar och kranar. Lastning och lossning på fordon och fartyg kan alstra slammer. Vid kajerna ligger fartygen som i de flesta fall är den dominerande bullerkällan. Vissa fartyg är bara inne och vänder vid kaj medan andra ligger inne långa tider. Hamnen är ett nav i ett komplext logistiksystem och påverkan på hamnens verksamhet skapar följdeffekter över hela regionen och i vissa fall över landsgränserna.

Fartyg som ligger vid kaj behöver ha hjälpmaskiner igång för sin elproduktion.

Hjälpmaskinerna är stora kraftaggregat som alstrar höga ljudnivåer och är ofta

Faktaruta – lågfrekvent ljud

Med lågfrekvent ljud avses ljud i frekvensbandet 20 till 200 Hz. Lågfrekvent ljud kan alstras av tunga fordon på tomgång, kraftaggregat i byggnader eller fartyg och inom storskalig tillverkningsindustri. Av fysikaliska orsaker krävs det relativt stora bullerkällor för att alstra lågfrekvent ljud. Att lågfrekvent ljud uppfattas som störande beror med all sannolikhet på att människor (och djur) är genetiskt programmerade att reagera på låga frekvenser. I naturen förekommer de vid åska, jordbävningar, stormar och fallande träd och andra riskfyllda händelser. Att vi vet att ljudet kommer från till exempel ett helt ofarligt reservkraftaggregat hindrar inte att kroppen reagerar.

Lågfrekvent buller brukar anges i dBC i stället för dBA som är enheten för ”normalt” buller. Som tumregel brukar man ange att om dBC-nivån är mer än 15 dB högre än dBA-nivån är ljudet påtagligt lågfrekvent och kan upplevas som mer störande än vad dBA-nivån antyder.

43

Tabell 1: Riktvärden för lågfrekvent buller enligt FoHMFS 2014:13.

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Tersband [Hz] 31,5 40 50 63 80 100 125 160 200 –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Ljudnivå [dB] 56 49 43 42 40 38 36 34 32

påtagligt lågfrekventa. Vissa fartyg alstrar även buller som är påtagligt tonalt, det vill säga det finns hörbara toner i ljudet vilket också ökar risken för störning.

Lågfrekvent buller är inte reglerat utomhus men Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ljud inomhus (FoHMFS 2014:13) anger högsta tillåtna ekvivalenta ljudnivå i tersband i intervallet mellan 31,5 och 200 Hz, se tabell 1. Dessa riktvärden ansvarade tidigare Socialstyrelsen för men sedan 2014 har alltså Folkhälsomyndigheten tagit över dem.

Dessa riktvärden används idag för buller från fasta installationer (exempelvis fläktar) i närheten av och inom byggnader, från tvättstugor och även från externa bullerkällor som industriell verksamhet.

Det är dock inte så vanligt med klagomål på lågfrekvent buller inomhus från industrier, även om det förekommer. Detta beror på att riktvärdena för externt industribuller varit så stränga att bostäder normalt inte exponeras för höga industribullernivåer och inte heller höga nivåer lågfrekvent buller. Det är dock troligt att lågfrekvent buller kommer att behöva beaktas i att större utsträckning i och med att bostäder kan börja byggas trots att riktvärdena överskrids.

98 Hz och så vidare. Ljudet förstärks i första hand i hörnen och därefter i mitten av rummet.

För att säkerställa att ljudnivån i bostadsrum inte överskrider Folkhälsomyndighetens riktvärden krävs alltså att man både väljer rätt yttervägg, fönster och don samt att man tar hänsyn till rummets egenskaper på ett sätt som normalt inte görs vid fasaddimensionering. Problemet blir större eftersom ljuddata saknas för fasadelementen i det relevanta frekvensområdet.

Fasadprojekt

Structor Akustik har därför låtit utreda fasaders ljudisolering i låga frekvenser både genom mätningar på faktiska byggnader och genom matematisk modellering. Projektet utfördes av två KTH-studenter, Roman Rusz och Jakub Cinkraut under vägledning av professor Svante Finnveden vid Marcus Wallenberglaboratioriet på KTH. Inom projektet mättes ljudisoleringen upp på fyra olika byggnader. Två av husen var äldre byggnader medan två var nybyggda hus. Samtliga var exponerade för trafikbuller och hade därmed relativt god ljudisolering. Samtliga byggnader hade treglasfönster av typen ett plus två, det vill

säga en yttre ruta, kopplade bågar, och en inre isolerruta. Byggnad B4 hade även en helglasad fönsterdörr med samma uppbyggnad. De nybyggda husen hade relativt stor andel fönster (cirka 40 procent).

Mätningarna utfördes i enlighet med ISO 140-5:1998 ”Field measurements of airborne sound insulation of facade elements and facades”. Byggnad 3 mättes både med högtalare och med trafikbuller som källa men det kunde konstateras att trots närhet till en mycket högt trafikerad väg (Essingeleden i Stockholm) var ljudstyrkan från trafiken för låg för att ge tillräckligt höga ljudnivåer inomhus och det uppstod problem då resultaten skulle korrigeras för bakgrundsnivån. Byggnaden mättes därför om med högtalare och det är de resultaten som redovisas i figur 1.

Samtliga byggnader har relativt tung ytterväggskonstruktion. En tung konstruktion är en första förutsättning för att skapa god ljudisolering i låga frekvenser. En betongstomme och en utfackningsvägg med samma vägda ljudisolering (Rw 64 dB) kan ha över 25 dB skillnad i ljudisoleringen kring 60 Hz. Även om det sällan finns ljuddata på fasadelement i låga frekvenser kan man beräkna ljudisoleringen som i stort sett enbart beror på betongens densitet och tjocklek. Väljer man en tung väggkonstruktion är det fönster och fönsterdörrar som kvarstår som de svaga elementen.

Ventilationsdon har normalt relativt god ljudisolering i låga frekvenser och man kan helt slippa ventilationsöppningar i fa-

Fasadisolering och rumseffekter

Det är väl känt att fasader ofta dämpar buller i låga frekvenser dåligt. Exempelvis genomfördes 2010 ett examensarbete kring villors ljuddämpning i låga frekvenser, främst av ljud från vindkraftverk.

Villor byggs oftast med lätta ytterväggar och tak och har sällan fönster med hög ljudisolering och mätningarna visade också att ljudisoleringen var mycket dålig i de undersökta byggnaderna [1].

Nybyggda flerbostadshus bör dock ha bättre förutsättningar att dämpa låga frekvenser men tyvärr saknas data för dimensionering av fönster och fasader i det aktuella frekvensområdet. Tillverkare av fasadelement och fönster testar ofta ljudisoleringen av dessa men i de flesta fall redovisas bara värden ned till 100 Hz. Förutom ljudisoleringen hos byggnadselementet behöver man ta hänsyn till rummets utformning. Ljudnivån i låga frekvenser kan bli påtagligt högre i vissa delar av rummet. Vid vilka frekvenser detta inträffar beror på ljudets våglängd i förhållande till rummets dimensioner. Där de sammanfaller skapas en så kallad stående våg och ljudet förstärks. De frekvenser där detta inträffar brukar kallas rummets egenfrekvenser. För ett normalstort sovrum med dimensionerna 3 x 4 x 2,6 m inträffar detta vid frekvenserna 43, 57, 66, 72, 88, 44

Figur 1: Uppmätt ljudisolering för de fyra undersökta byggnaderna i frekvensområdet 31,5 till 200 Hz. Bygg & teknik 3/15

saden genom att förse byggnaden med tilluftsventilation.

Ljudisolering hos fönster

Fönsters ljudisolering kan beskrivas som ett så kallat massa-fjädersystem där glasen utgör massa och luftspalterna fungerar som fjädrar. Alla massa-fjädersystem har svagheter vid fjäderns resonansfrekvens, vilket för ett fönster beror på glasens tyngd och luftspaltens tjocklek. En bred luftspalt har en resonans vid en lägre frekvens än en smal. Detta utnyttjas när man konstruerar fönster som ska ha god ljudisolering mot trafikbuller. Ju bredare luftspalten är desto bättre brukar ljudisoleringen bli eftersom resonansen flyttas ifrån frekvensområdet där trafikbullret är som starkast, det vill säga kring 500 till 1 000 Hz. För lågfrekvent buller kan detta dock medföra problem. Ett fönster som har god ljudisolering mot trafikbuller kan ha dålig ljudisolering i frekvenser som alstras från exempelvis fartyg. Detta blev väldigt tydligt i byggnad 3 som är extremt trafikbullerutsatt med ett läge direkt intill Essingeleden. Ljudnivån inomhus från trafiken är låg tack vare fönster med en bred luftspalt. Fasaden har dock en tydlig svaghet i frekvensområdet kring 63 Hz som är inringad i figur 2.

Resonansfrekvensen för ett fönster kan beräknas. Finns det risk att fönstret har en

Figur 2: Ljudisolering i terser (mörk linje) och smalband (tunn grå linje) för byggnad 3. Det inringade området med en tydlig svaghet i ljudisoleringen motsvarar fönstrets spaltresonans. svaghet i en kritisk frekvens måste man välja ett fönster med annan kombination av glastjocklek och spaltbredd.

I samtliga rum mättes rummets frekvensrespons upp för att hitta resonanserna och därmed vilka frekvenser som förstärks av rummets dimensioner. Uppmätt respons jämfördes med beräknade värden och resultaten stämmer väl överens. I samtliga rum var de första tre resonanserna tydligt framträdande.

I figur 3 på nästa sida redovisas frekvensresponsen i rummet i byggnad 3 som exempel. Uppmätt ljudnivå (SPL) är den heldragna blå linjen. De röda prick-

arna är uppmätta resonansfrekvenser och de gröna är beräknade. Ljudnivån ökar tydligt i de tre första resonanserna som ligger mellan 31,5 och 63 Hz. Vid högre frekvenser är förstärkningen av ljudnivå inte lika tydlig. Detta är förväntat eftersom möbler med mera lättare stör ut de stående vågorna i högre frekvenser.

Realistiskt exempel

För att undersöka de fyra byggnadernas ljudisolering relativt en tänkbar lågfrekvent bullerkälla beräknades ljudnivån inomhus under förutsättning att byggnaden låg 200 till 300 m från ett typiskt

Vi löser dina buller- och vibrationsproblem www.vibratec.se Bygg & teknik 3/15

45

Stort tack till Roman Rusz och Jacub Cinkraut, studenter vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH), Stockholm.

Figur 3: Uppmätt och beräknad frekvensrespons. Prickarna motsvarar resonansfrekvenser och buller i dessa frekvenser förstärks av rummets dimensioner.

derna skulle klara Folkhälsomyndighetens allmänna råd rörande buller inomhus i ett sådant läge. Att de två äldre byggnaderna inte skulle klara det var kanske inte helt oväntat men det är anmärkningsvärt att inte heller de två nybyggda husen som båda är dimensionerade för höga trafikbullernivåer klarar att dämpa lågfrekvent buller i tillräcklig omfattning.

I figur 4 redovisas ljudnivåer på 200, 250 och 300 m avstånd från ett typiskt kryssningsfartyg för byggnad 4. Den röda linjen är riktvärdet för lågfrekvent buller inomhus. Även på 300 m avstånd från fartyget överskrids riktvärdet i tersbandet 63 Hz.

Förslag på arbetsgång

Figur 4: Ljudnivåer inomhus förutsatt att byggnaden ligger 200 till 300 m från ett kryssningsfartyg. Den röda linjen motsvarar Folkhälsomyndighetens riktvärden som inte får överskridas. kryssningsfartyg. Detta motsvarar förhållanden som om bostäder skulle byggas vid hamnbassängen vid Frihamnspiren el-

ler på Loudden, vilket planeras inom projektet Norra Djurgårdsstaden. Beräkningarna visar att ingen av de fyra byggna-

Det är tydligt att det krävs extra hänsyn till lågfrekvent buller vid planering och projektering av bostäder. Genom projektets mätningar och beräkningar har vi identifierat de kritiska delarna av en fasads ljudisolering i låga frekvenser och föreslår följande arbetsgång enligt figur 5 för att säkerställa att ljudmiljön inomhus blir god. För bostäder i hamnnära lägen tillkommer problemet att fartyg alstrar olika mycket buller och har olika frekvensinnehåll. Lågfrekvensinnehållet varierar och vissa fartyg kan även alstra hörbara toner i lågfrekvensområdet. Detta innebär att man måste dimensionera rum och fönster mot flera tänkbara spektrum.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det är troligt att lågfrekvent buller behöver hanteras i allt fler bostadsprojekt då möjligheten nu finns att bygga bostäder nära industrier och hamnar. Man måste ha i åtanke att om det uppstått problem med lågfrekvent buller inomhus är det mycket kostsamt, för att inte säga omöjligt att åtgärda i efterhand. Lågfrekvent buller upplevs dessutom av många som mycket störande och kan påverka de boendes sömn och hälsa. Att bara välja fönster och fasader som i trafikbullerutsatta lägen är inte tillräckligt utan det krävs en omsorgsfull och detaljerad dimensionering. Vi tror att nya produkter i form av ytterväggskonstruktioner och fönster kan behöva tas fram. Vi skulle även välkomna om regelverk och praxis släpper fram nya innovativa lösningar som extra glasfasader med mera för att minska risken för störande ljud inomhus.

■

Referens

Figur 5: Arbetsgång för planering och projektering av bostäder exponerade för lågfrekvent buller.

46

[1]. Lågfrekvent buller från vindkraftverk. Mätning och modellering i bostadsrum med avseende på ljudutbredning och ljudisolering. Per Lindkvist. Examensarbete vid MWL, KTH. TRITA-AVE 2010:15.

Bygg & teknik 3/15

Håll i hatten!

Prefab går snabbt.

Tänk dig kombinationen av snabbheten hos prefab och platsgjutningens statiska fördelar. Då får du Preconform som genom sin snabbhet ger dig möjligheten att ha flera byggprojekt igång samtidigt – med befintlig organisation. Dessutom ger den dig ett bostadshus med mycket hög lufttäthet och utomordentlig ljudisolering.

Fler goda skäl till Preconform hittar du på www.abetong.se

www.abetong.se

0470-965 00

I Bygg & teknik 3/14 presenterades den första delen av projektet Harmonisering och kvalitetssäkring av bullerkartläggningar i Stockholms län, fas I, som WSP Akustik driver på uppdrag av enheten för Miljömedicin vid Centrum för Arbets- och Miljömedicin, SLL. Fas I bestod av en behovsanalys och utredning av hur samhällsbullerutredningar utförs idag, främst med inriktning på kommunkartläggningar. Det som framkom var att bullerutredningar idag görs på olika sätt och med olika underlag beroende på vem som utför dem och hur respektive uppdrag ser ut. Detta medför svårigheter med att sammanställa resultat till exempelvis en regionövergripande bullerkarta. Inte sällan misstolkas och övertolkas dessutom resultaten då det inte tydligt framgår vad som egentligen presenteras på bullerkartorna, samtidigt som användarna av dem inte har tillräcklig kunskap om hur de ska tolkas.

Nu har även fas II av projektet slutförts, vilken innehöll framtagande av en ny metod för utförande av bullerkartläggningar.

Tanken är att bullerkartläggningar framöver ska genomföras på ett standardiserat

Artikelförfattare är Andreas Novak, tekn dr, avdelningschef, Tobias Gredenman, fil mag, uppdragsledare, samt Roger Fred, civ ing, uppdragsledare. Samtliga verksamma på WSP Akustik.

48

FOTO: STIG DAHLIN

Harmonisering och kvalitetssäkring av bullerkartläggningar i Stockholms län, fas II

Centralbron och Tunnelbanebron vid Slussen i Stockholm.

sätt och med bättre underlagsmaterial. I och med detta kommer kvaliteten på utredningarna att kunna höjas och resultaten bli mer jämförbara. Det finns inget i metoden som är kopplat till just Stockholms län, utan den skulle lika gärna kunna tillämpas över hela Sverige. Inom ramen för projektet ingår även att ta fram en metod för att kartlägga bullerfria områden.

I projektets kommande del, fas III, ingår att utreda hur rutinerna kring insamling, hantering och underhåll av underlagsmaterialet kan förbättras och organiseras. Kartläggningarna kommer i och med detta bl a kunna bli billigare att utföra då mindre arbete måste läggas på insamling av underlag. Även utbildningsinsatser ingår i fas III. Målet med bullerkartläggningar enligt den nya metoden är: ● Bättre överensstämmelse med verkligheten ● Arbetsinsatsen vid insamling och bearbetning av indata minskas ● Billigare och snabbare att utföra bullerberäkningar ● Bullerkartläggningarna blir jämförbara, möjliggör sammanfogning av olika kartor för att dra slutsatser på till exempel länsnivå ● Lättare att uppdatera kartläggning vid behov

●

Upphandlingsprocessen blir smidigare.

Exponering för samhällsbuller

Vi utsätts dagligen för buller från en rad olika ljudkällor, både i bostaden, på arbetsplatsen och när vi rör oss ute i samhället. I denna artikel fokuserar vi på kartläggning av samhällsbuller utomhus. I samhällsbuller inkluderas väg-, tåg-, flygoch industribuller, buller från vindkraftverk, skjutbanor, motorsportbanor etcetera. Trafikbullret förväntas öka i och med att antalet transporter ökar, framför allt i storstadsregionerna. Utan åtgärder medför detta en ökning av ljudnivåerna och att antalet bullerfria och rekreativa områden reduceras.

Allt fler undersökningar visar att exponering för höga ljudnivåer måste minimeras, inte bara av komfortskäl utan även av hälsoskäl. Exponering för höga ljudnivåer från trafik under lång tid ökar bland annat risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Ett viktigt led i bullerskyddsarbetet är att genomföra kartläggningar av omgivningsbullret. När det gäller buller från exempelvis industrier samt tåg-, flyg- och vägtrafik utförs kartläggningarna kommunvis, men dessa har visat sig vara av varierande kvalitet och användbarhet. Behovet av att kvalitetssäkra och harmonisera bullerkartläggningarna i Stockholms Bygg & teknik 3/15

Befintliga byggnader och deras höjder Eventuella planerade byggnader och deras höjder (relevant för vissa kartläggningar) ● Trafikmängd ● Andel tung trafik ● Hastighetsuppgifter ● Dygnsfördelning av trafik för dag, kväll och natt (relevant för beräkningar av Lden och Lnight). ● Uppgift om vägbeläggning ● Väghöjd (om den inte framgår i terrängmodellen) ● Uppgift om eventuella broar och tunnlar ● Befintliga bullerskärmar och vallar samt deras höjder, bredd och eventuellt ljudabsorberande ytskikt ● Eventuella planerade bullerskärmar och vallar samt deras höjder och eventuell ljudabsorption (relevant för vissa kartläggningar).

I den första delen av projektet gjordes enkätundersökningar och intervjuer med personal inom kommuner. Dessa var personer som antingen är inblandade i att ta fram underlag för bullerkartläggningar, till exempel trafikflöden, kartmaterial, boendestatistik eller som använder resultatet av bullerkartläggningarna. En av de saker som framkom var brister i kvaliteten på underlaget. Det saknas data, data är gammal, det används schabloner och de data som finns är spridd i olika databaser eller finns inte lagrad digitalt. Det är framförallt detta som måste förbättras framöver.

I figur 1 visas arbetsprocessen för vägoch tågbullerberäkning där mycket tid måste läggas på insamling av underlagsdata från ett stort antal källor. ● ●

Figur 1: Arbetsprocessen med en bullerkartläggning.

Figur 2: Exempel på en shape-fil, vilken innehåller byggnader, vägar och järnvägar.

Byggnaderna är kategoriserade efter byggnadstyp och vägarna efter skyltad hastighet.

län är stort, bland annat för att underlätta kommunernas lokala stadsbyggnadsplanering, förbättra uppskattningarna av andelen exponerade individer samt ge bättre underlag för insatser att förebygga ohälsa.

För trafikbuller är en ny förordning, innehållande nya riktvärden, på gång. I remissutgåvan indikeras kraftigt sänkta krav. Sänkning av kraven anges även i Boverkets och Naturvårdsverkets remisser gällande industribuller. Dessa sänkningar av riktvärdena kommer att ge en negativ inverkan på folkhälsan, vilket gör

det än viktigare att ha så bra kontroll som möjligt på den totala bullernivån i samhället.

Insamling av underlagsdata

Det är en stor mängd underlag som ska tas fram till en bullerkartläggning. För exempelvis en vägbullerberäkning behövs följande uppgifter: ● Höjddata för att skapa en terrängmodell ● Kännedom om olika objekt/områdestyper för att bestämma markabsorptionen

Hantering av underlagsmaterial

För att på ett smidigt sätt kunna hantera all data som behövs bygger den nya metoden på datahantering i GIS (geografiska informationssystem). Detta innebär att man med hjälp av en dator kombinerar kartor i shape-format med tabelldata för att genomföra analyser samt hantera och presentera geografisk information.

I figur 2 visas tre shape-filer (lager); byggnader, vägar och järnvägar. Byggnadslagret är kategoriserat efter byggnadstyp (industri, bostadshus, offentlig byggnad, uthus med mera) och presenteras med olika färger. Vad gäller väglagret är vägarna indelade i olika färger beroende på skyltad hastighet.

Figur 3: Exempel på uppbyggnad av ett vägtrafiklagers attributtabell.

Bygg & teknik 3/15

49

I figurerna 3 (på föregående finnas lagrade digitalt, så de sida) och 4 (här intill) visas exkan läsas in till den slutliga bulempel på attributtabeller för lerutredningen. Kommunerna byggnadslagret och vägtrafikskulle därför behöva ha databalagret. För varje byggnad finns ser där utredningar gällande uppgift om byggnadstyp, antaalla bullerkällor i kommunen let våningar, höjd på taknock kan lagras. och takfot samt bostadstyp om När det gäller väg-, tåg- och objektet utgörs av en bostad. industribuller mäts och beräkVad gäller väglagret finns det nas bullret enligt parametrarna för varje vägavsnitt i attributtaekvivalent ljudnivå Leq i dBA och maximal ljudnivå LFmax i bellen uppgift om vägnamn, dBA. Detta gör att dessa bullervägbredd, vägbeläggning, vägkällor i princip kan summeras höjd, huruvida vägen är enkeltill en total ljudnivå, även om riktad, ÅDT (årsdygnstrafikflösummering av källor med så de) med dygnsfördelning av olika karaktär kan ge en missvitrafiken, andelen tunga fordon, sande bild av bullersituationen. skyltad hastighet och eventuell Buller från flygtrafik, skjutbaförekomst av broar och tunnlar.

Att hantera indata på detta nor med mera anges med andra sätt är egentligen inget nytt då parametrar och kan därför inte Figur 4: Exempel på uppbyggnad ett byggnadslagers detta förfarande använts under summeras ihop med annat bulattributtabell. flera år. Det som den nya metoler. Dessa källor måste därför den försöker styra upp är att både kunden, ske utan liknande regler som används i en presenteras separat. exempelvis kommunen, och beräknings- kommunkartläggning. Med områdeskartDå det finns så många olika parametrar konsulten, ska vara överens om vilken läggning menas här exempelvis en kart- att hålla reda på är det mycket noga att data som ska finnas i datafilerna och kva- läggning av ett nytt bostads- eller industri- tydligt ange vad som är beräknat/mätt och liteten på denna. Om underlagsdata samlas område. vad som är riktvärdet. I olika dokument in och attributtabellerna byggs upp på det En lokal utredning är på sätt och vis innehållande riktvärden anges slarvigt till här sättet kan framtagandet av en bullerbe- enklast att utföra av alla kartläggningsty- exempel ”maximalnivån”, vilket inte säräkningsmodell underlättas avsevärt och perna, beroende på att det är så lite under- ger något om det avses maximalnivå mätt man riskerar inte att missa data, som ex- lag som måste tas fram. Saknas underlag med tidskonstanten Slow eller Fast. För empelvis en trettiosträcka utanför en sko- kan det ofta enkelt tas fram. Samtidigt är till exempel flygbuller beräknas LASmax la. Detta då all erforderlig indata enkelt kraven störst för denna typ av utredning. dB medan kravet gäller LAFmax dB. Detta kan läsas in i bullerberäkningsprogram- Med lokal kartläggning menas bullerkart- gör att en direkt jämförelse med riktvärdet met. Underlaget kan naturligtvis användas läggning av ett enstaka hus eller kvarter. blir felaktig. Flygbullernivån är i själva för andra ändamål också. Exempelvis be- Denna typ av utredning tas exempelvis verket högre än vad som visas i beräkhövs en hel del av denna data också för fram för en bygglovsansökan eller som ningen. beräkningar av luftföroreningar från vä- dimensioneringsunderlag för en projektegar. ring av ljudisolering hos en fasad. Av Tabeller med beskrivning av denna anledning är det mycket viktigt att Olika typer av bullerkartläggningar beräkningarna blir rätt. En kommunkart- ingående parametrar och Bullerkartläggningar delas i detta projekt läggning är mer översiktlig och det gör att specifiering av kvalitet upp i följande grupper, med tillhörande kraven på noggrannhet är något lägre.

I rapporten som beskriver metoden finns storheter: ett antal tabeller som specificerar kvalitet Beräkningsmodell och summering ● EU-kartläggning på kommunnivå och format på alla de parametrar som beav olika bullerkällor (Lden, Lnight) rörs. I tabell 1 på nästa sida visas ett ex● Kommunkartläggning (LAeq, LAFmax) Det ska observeras att i arbetet med fram- empel på hur en sådan tabell kan se ut, i ● Områdeskartläggning (LAeq, LAFmax, tagandet av metoden är det inte tänkt att detta fall gällande kartunderlaget med teroch framöver även Lnight i vissa fall) ändra på själva beräkningsmodellerna. räng, byggnader och bullerskärmar. ● Lokal kartläggning (LAeq, LAFmax, och Krav på indata och utförandet av bulHär är tanken att använda vedertagna moframöver även Lnight i vissa fall) deller, Nordiska beräkningsmodellerna, lerkarteringen är uppdelade i två kvaliVad gäller EU-kartläggning på kom- eller eventuellt nya modeller, typ CNOS- tetsklasser i den nya metoden; översiktlig munnivå finns redan en utarbetad metod, SOS-EU, som tas fram inom andra pro- och detaljerad. Orsaken till de två klasvilken redovisas i rapporten Anvisningar jekt. I Danmark har man valt en noggran- serna är att indata för den detaljerade för kartläggning av buller enligt 2002/- nare metod, den så kallade Nord2000. De klassen delvis inte finns idag och att det 49/EG, SP Sveriges Tekniska Forsknings- Nordiska beräkningsmodellerna är ur- måste vara möjligt att utföra kartlägginstitut, och dessa kartläggningar tas där- sprungligen nomogrammodeller och in- ningar innan indata förbättrats tillräckligt för inte upp i detta projekt. data till exempelvis vägtrafikmodellen, i för att det ska vara möjligt att leva upp till Huvudfokus i projektet har varit på vil- form av fordonsdata, är nu över 20 år kraven för detaljerade kartläggningar. ket sätt kommunkartläggningar ska utfö- gamla. Trots detta bedömer vi att brister i Förutom specificering av indata anges ras framöver. En kommunkartläggning är indata orsakar de största bristerna idag. vilka beräkningsinställningar som ska gömycket omfattande och det finns så Buller förekommer i många olika for- ras i bullerberäkningsprogrammen. Detta många delar i projektet där var och en kan mer. I denna utredning tas väg-, tåg-, och gäller bland annat: utföras på lite olika sätt, vilket gör att industribuller upp. Buller från flygplatser, ● Beräkningshöjd över marken slutresultatet kan påverkas en hel del. skjutbanor, motorsportbanor och militära ● Avstånd mellan beräkningspunkter i För en områdeskartläggning är valmöj- verksamhetsområden etcetera kan också terrängen ligheterna mindre, vilket gör att felen som behöva inkluderas i en bullerutredning. ● Avstånd mellan beräkningspunkter på kan uppstå är begränsade. Detta innebär För att detta ska vara möjligt måste redan fasader dock inte att kartläggning av områden ska utförda utredningar gällande dessa källor ● Antalet reflektioner 50

Bygg & teknik 3/15

MÄT LJUD OCH VIBRATIONER MED 2270

En- eller två kanaler Frekvensanalys Byggakustik Inspelning Ljudintensitet BN 1384 – 11

033 22 56 22 seinfo@bksv.com

www.bksv.se

Vi skapar vibrationsfria miljöer

1384-11_Bygg-o-teknik_91x133.indd 1

Gyptone BIG Quattro 40 & 44

11-03-2014 11:14:5

CHRISTIAN BERNER AB • Box 88, 435 22 Mölnlycke • Tel 031 33 66 900 infose@christianberner.com • www.christianberner.com

NYHET! Gyproc lanserar två nya Gyptone BIG produkter – Gyptone BIG Quattro 40 och 44.

Format 1200 x 2400 mm. Tjocklek 12,5 mm.

• • • •

Gör det möjligt att skapa stora, obrutna takytor Bidrar till reducering av efterklangstid och förbättring av taluppfattbarheten Passar till integrerade väggabsorbenter Enkelt och snabbt montage

www.gyptone.se 51

Bygg & teknik 3/15 91x270_AdGyptoneBIG4044.indd 1

2015-03-11 11:51:30

Parameter

Kommunal- och områdesKommunal- och områdesLokal kartläggning kartläggning kartläggning Detaljerad Översiktlig Detaljerad –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Kvalitet Format Kvalitet Format Kvalitet Format ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Terräng GRID 2+ eller kurvor ASC/ GRID 2+ ASC/ Senaste uppdaterade Shp, Shp Shp handling dwg, ekvidistans 0,5 m dwg pdf ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Markabsorption Fastighetskarta, Shp, Fastighetskarta, Shp, Fastighetskarta, Shp skikt MY dwg skikt MY skikt MY dwg, pdf ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Byggnader, Fastighetskarta Shp, Fastighetskarta Shp Senaste uppdaterade Shp, befintliga dwg handling dwg, pdf ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Byggnadshöjder, LAS-data eller ASC Uppgift om höjd på Shp Senaste uppdaterade Shp, befintliga schablon utifrån typ, taknock och takfot handling dwg, antal våningar, pdf storlek med mera ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Byggnader, Senaste uppdaterade Shp, Senaste uppdaterade Shp Senaste uppdaterade Shp, planerade handling dwg handling handling dwg, pdf ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Bullerskärmar Senaste uppdaterade Shp Senaste uppdaterade Shp Senaste uppdaterade Shp, handling dwg handling handling dwg, pdf ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Tabell 1: Exempel på hur en av tabellerna kan se ut som specificerar indata.

Sökavstånd mellan källa och mottagare Sökavstånd mellan källa och reflektor Sökavstånd mellan reflektor och mottagare.

Dessutom specificeras hur utdata ska se ut vad gäller innehåll och filformat.

Syftet är att det ska vara lätt att sammanställa kartläggningar av flera mindre områden till en större sammanhängande karta. Detta gäller bland annat: ● Gridberäkningar exporteras som shape i form av ytor ● Fasadpunkter exporteras som shape i form av punkter ● Krav på den bifogade textrapporten anges ● dB-intervall och färgmarkeringar anges. ● ● ●

Kvalitetsmärkning av kartorna

Eftersom resultatkartorna kan komma att användas separat från tillhörande textrapport är det viktigt att dessa hänvisar till rapporten med rapportnummer och revisionsdatum. Samtliga kartor ska dessutom märkas med kvalitetsklassen (Detaljerad eller Översiktlig nivå) som beror på

underlagets beskaffenhet. Om mer än 75 procent av parametrarna uppfyller den detaljerade nivån märks kartan med ”Översiktlig +”.

Fortsatt arbete i bullerkartläggningsprojektet

Projektrapporten kommer att granskas av en referensgrupp och när detta arbete är färdigt kommer rapporten bland annat att finnas på Bullernätverkets hemsida (www.bullernatverket.se). Fortsatt arbete kommer att utföras när det gäller utredning och organisering av databaser med underlags- samt resultatdata. Även utbildningsinsatser kommer göras under året, främst riktat till kommunanställda.

Bullerfria områden

Inom projektets ram har även en ny metod för kartläggning av bullerfria områden tagits fram. Syftet med den nya metoden är att förenkla kartläggningen i jämförelse med den metod som publicerats av Naturvårdsverket. Naturvårdsverkets metod används inte idag, bland annat då det underlag som krävs inte går att få fram. Flera

olika sätt att kartlägga bullerfria områden har därför tagits fram inom de kartläggningsprojekt som utförts av olika konsulter. På samma sätt som för bullerkartläggningar finns därför skäl att standardisera framtagande av dessa kartläggningar.

Denna del av projektet redovisas inte här utan kommer under året presenteras på annat sätt, bland annat på seminarium anordnat av Bullernätverket i Stockholm.

Inte heller denna metod är kopplad till just Stockholm, utan den kan användas över hela Sverige.

■

Bygg & teknik direkt på nätet Årgångarna 2006 till och med 4/2014 av Bygg & teknik finns nu att läsa i fulltext på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

Dw = 0,90 Dnfw = 42 dB

THERMATEX® Alpha HD 35 mm Knauf AMF Scandinavia I Bergkällavägen 34, 192 79 SOLLENTUNA, SWEDEN I Tel +46-8-444 38 30 info-scandinavia@knaufamf.eu I www.amfceilings.com

52143324_Inserat_Alpha HD_Skandinavien_185x32.indd

1

16.03.15 07:25 Bygg & teknik 3/15

Quiet-Track – övervakning av spåregenskaper i tunnelbanan Som en del av det tre år långa EUfinansierade projektet Quiet-Track utvecklas ett system för övervakning av spåregenskaper kopplade till den externa ljudavstrålningen från järnvägstrafik. Försöken genomförs i Stockholms tunnelbana där ett av tågen som dagligen trafikerar grön linje har försetts med utrustning. Denna loggar kontinuerligt bland annat tågets position, hastighet och ljudnivåer i fyra punkter under fordonet. Med hjälp av monterade givare predikteras i första hand spårens ytråhet och utbredningsdämpningen TDR (Track Decay Rate), vilka är två parametrar hos rälen som är styrande för ljudavstrålningen externt. Som ett tredje moment försöker samma övervakningssystem detektera positioner och tidpunkter där så kallad ”katastrofal nötning” uppstår utmed banan i syfte att till slut kunna larma när sådan nötning uppstår.

Medicinen mot den kraftiga nötningen är att snabbt smörja rälen på dessa platser. Målsättningen med hela projektet är att ge förutsättningar för ett optimerat underhåll i syfte att reducera både underhållskostnader och buller från anläggningen. I detta delprojekt deltar från Sverige Tyréns, Stockholms läns landsting, KTH, MTR, Tunnelbanan teknik och Strukton rail.

utvecklats och tillverkats för att skydda mikrofonen i den relativt tuffa miljön under ett tåg. Mikrofonhållaren är även utformad så att mikrofonen fokuserar på ljud som kommer från rälen och undertrycker bidrag från andra ljudkällor. I figur 3 visas två mikrofoner som är monterade nära hjulen under fordonet. Ombord på tåget finns också en dator utrustad med mobilt bredband som kontinuerligt för över inspelade mätdata till en lokal lagringsserver där mätdata analyseras vidare.

Koppling mellan ytråhet och ljud till mikrofonerna

Ojämnheter till följd av slitage i kontakten

Artikelförfattare är Martin Höjer, Tyréns AB.

mellan hjul och räl (metall mot metall) genererar buller till omgivningen när tågen tar sig fram utmed banan. En modell för att från uppmätta ljudnivåer under fordonet beräkna spårens ytråhet utvecklas under projektet. Ojämnheter på hjulet och rälen ger upphov till en kombinerad ytråhet som kan kopplas samman med det ljud som registreras i mikrofonerna.

Genom att känna till hjulens bidrag kan

Figur 1: C20-fordon som försetts med utrustning för övervakning av spårens egenskaper.

Instrumentering av fordon

Ett fordon som dagligen trafikerar tunnelbanans gröna linje har försetts med utrustning för att kontinuerligt logga ljud och vibrationer under fordonet. Därutöver loggas positionen utmed banan med hjälp av en GPS-mottagare. När tåget befinner sig i en tunnel ges positionen istället av en tacho-givare som har monterats direkt på hjulaxeln, enligt figur 3 på nästa sida.

En specialdesignad mikrofonhållare har Bygg & teknik 3/15

Figur 2: Exempel på hur ytråheten kan presenteras på en skala från 1 till 5 eller 1 till 10.

53

Figur 3: Tachometer och mikrofoner monterade på ett C20-fordon i tunnelbanan.

hur snabbt (räknat i dB/m) vibrationerna dämpas ut beror på hur spåren grundläggs samt med vilken teknik rälerna fästs till marken. En högre dämpning i rälen resulterar i en kortare ”linjekälla”, vilket i sin tur innebär lägre ljud till omgivningen. Med hjälp av fyra mikrofoner under fordonet, där två mikrofoner sitter nära hjulen och två långt ifrån hjulen, kan TDR predikteras med hjälp av en liknande beräkningsmodell som för ytråhet.

Verifiering av predikterad ytråhet

Figur 4: Programvara för analys av uppmätta ljudnivåer.

sedan rälens ytråhet extraheras ur den kombinerade ytråheten. Beräkningsmodellen tar hänsyn till parametrar som exempelvis: ● Track Decay Rate (beräknad) ● Hjulens ytråhet ● Kontaktfilter för kontakten mellan hjul och räl ● Direktivitet för ljud från hjul och räl ● Direktljud och reflekterat ljud.

I syfte att minimera felen i den predikterade ytråheten för rälen har bland annat följande felkällor studerats: ● Reflexer under fordonet ● Ljudbidrag från annan utrustning ● Ljudbidrag från intilliggande räl ● Vindbrus runt mikrofonerna ● Mikrofonens direktivitet ● Tonalt ljud från hjulen vid dess resonansfrekvenser.

Med kunskap om ovanstående parametrars inverkan på resultaten ges möjlighet att förändra modellen mellan ljud och ytråhet utmed banan i situationer när tåget till exempel befinner sig i en tunnel eller passerar en plattformskant.

Koppling mellan TDR och ljud till mikrofonerna

När ett tåg kör på spåret genereras svängningar/vibrationer i rälen som i sin tur resulterar i att rälen ger ifrån sig ljud 54

till omgivningen. Vibrationerna breder snabbt ut sig från kontakten mellan hjul och räl och bildar därmed en lång ljudkälla med egenskaper likt teorins ”linjekälla”. Eftersom rälen är fastsatt i marken dämpas vibrationerna ut snabbare än om den hade hängt löst i luften. Exakt

En mjukvara för att analysera och filtrera mätdata har utvecklats inom projektet.

Med hjälp av denna kan mätningar från enskilda dagar, hastighetsintervall, tågriktning och positioner utmed den gröna linjen studeras. I figur 4 visas några mätningar mellan stationerna Skogskyrkogården och Tallkrogen. Det med röd färg markerade intervallet representerar ljudet när tåget kör på den bro som också markeras på kartan i samma figur. Man kan exempelvis se att ljudnivån under fordonet ökar med mellan 10 till 20 dB-enheter, för valt frekvensområde, när tåget kör på bron jämfört med rakspår vid sidan av

Figur 5a: Jämförelse mellan uppmätt och initialt beräknad ytråhet för fyra delsträckor på grön linje.

Bygg & teknik 3/15

går. Från den första validerande mätningen redovisas, i figur 5, predikterad ytråhet (röd linje) och uppmätt ytråhet enligt standard (blå linje) för fyra olika sträckor mellan Högdalen och Bandhagen. I samma figur redovisas referenskurvan för ytråhet som anges i ISO 3095. Resultaten visar att metoden fungerar samt ger underlag för att ytterligare förbättra beräkningen under resterande del av projektet.

Figur 5b: Provsträckans sektion 1 och 2.

Dagens metoder för att mäta ytråhet och utbron. Sannolikt beror skillnaden i ljudnivå bredningsdämpning är både tidskrävande både på förändrad ytråhet och på föränd- och förutsätter att spåret stängs av. Därför rad utbredningsdämpning hos rälen men görs sådana mätningar endast i specifika också av andra akustiska förutsättningar fall, exempelvis på en sträcka där man avpå bron. ser kontrollmäta ljud från olika tåg. Det Projektet har nu passerat halvtid och system som nu utvecklas inom projektet mätningarna pågår för fullt. I syfte att ka- avser inte ersätta dagens, kanske mer librera, förbättra och optimera utvärde- noggranna, ISO-standarder men genom ringen genomförs mätningar av ytråhet att kontinuerligt övervaka ytråhet och och utbredningsdämpning enligt ISO- TDR utmed en hel sträcka ges möjlighet standard i spåret. Dessa mätningar jäm- att studera förändringar över tid och därförs sedan med framräknade värden och ifrån kunna hitta kostnadsoptimala tidsutvärderingsmodellen blir därmed konti- intervall för till exempel ”akustisk” slipnuerligt förbättrad ju längre projektet på- ning av rälen. I det fall bullerutredningar

utförs längs med spåren kan information om spårens status just den perioden ge kompletterande information vid beslut om eventuella åtgärder. Som exempel kan information om en hög TDR visa att åtgärder som avser förbättra TDR inte kommer att ge stor effekt.

■

Installationsvänligt med I-balk Ʃ ĞŶŬĞůƚ ŐƂƌĂ ĚƌĂŐŶŝŶŐĂƌ Ăǀ ŝŶƐƚĂůůĂƟŽŶĞƌ ƚǀćƌƐ ďũćůŬůĂŐ ćƌ ŽŌĂ ĞŶ ŽŵƂũůŝŐŚĞƚ ŝ ĞƩ ŬŽŶǀĞŶƟŽŶĞůůƚ ďũćůŬůĂŐ͘ DĞĚ DĂƐŽŶŝƚĞ ĞĂŵƐ /ͲďĂůŬ ŬĂŶ ďĊĚĞ ŵĊŶŐĂ ŽĐŚ ŐƌŽǀĂ ǀĞŶƟůĂƟŽŶƐͲ ŽĐŚ ĂǀůŽƉƉƐƌƂƌ ĞŶŬĞůƚ ĚƌĂƐ ŐĞŶŽŵ ďĂůŬĂƌŶĂ͘ sŝ ůĞǀĞƌĞƌĂƌ ćǀĞŶ ďĂůŬĂƌ ŵĞĚ ĨćƌĚŝŐďŽƌƌĂĚĞ ŚĊů ƐĊ ĂƩ ĚƵ ŬĂŶ ƐƉĂƌĂ ďĊĚĞ ƟĚ ŽĐŚ ƉĞŶŐĂƌ͊ <ŽŶƚĂŬƚĂ ŽƐƐ ŽĐŚ ůćƐ ŵĞƌ ƉĊ͗ www.masonitebeams.se

Bygg & teknik 3/15

55

Stomljud och vibrationer från spårburen trafik Vi har i vårt arbete med bland annat stomljud och vibrationer från spårburen trafik stött på många märkliga beräkningar, rapporter och åtgärder. I denna artikel försöker vi räta ut de frågetecken som tycks förekomma både bland myndigheter, byggherrar, entreprenörer och konsulter.

Utgående från vår erfarenhet samt efter genomgång av rapporter från konsulter, konstruktionsritningar från entreprenörer samt samtal med byggherrar kan vi konstatera att. ● Stor förvirring tycks föreligga vad gäller definitionen av stomljud och vibrationer. Stomljud är i detta sammanhang ett hörbart luftljud som orsakas av stomljud, det vill säga ljud som på större delen av

sträckan mellan källan och mottagaren, örat, transporteras via fast material. Vibrationer är inte hörbara utan känns i kroppen. ● Stomljud kan uppkomma då både järnvägen och byggnaden ligger på berg eller gemensam grundläggning. ● Vibrationer kan uppkomma då både järnvägen och byggnaden ligger på lösa jordarter. ● Stomljud på grund av järnvägstrafik kan dämpas i direkt anslutning till järnvägen eller i byggnadens grundkonstruktion. Stomljudsisolering kan förstärka vibrationer. ● Det är i praktiken tekniskt omöjligt att vibrationsisolera en större byggnad och ekonomiskt oförsvarbart att vibrationsisolera annat än mycket små och speciella byggnader. ● Uppförs byggnaderna med platsgjutna bjälklag och bärande mellanväggar av betong och grundläggs till fast botten är risken för vibrationer över 0,1 mm/s försumbar.

Definitioner

Artikelförfattare är Leif Åkerlöf och Anne Hallin, Åkerlöf Hallin Akustikkonsult AB.

56

Följande definitioner gäller: Stomljud. Med stomljud avses strukturvibrationer/strukturljud som kan ge hörbart luftljud i en byggnad. Frekvensområdet högre än 20 Hz behandlas då.

Höga stomljudsnivåer kan fås i en byggnad om både järnvägen och byggnaden är grundlagda direkt på eller mycket

nära berg. Tågtrafik i tunnel och byggnad på berg ovan tunneln är ett typexempel. Även då betongstommen för bostäderna och tågtrafiken hänger samman kan höga stomljudsnivåer uppkomma.

Vid grundläggning på annat än berg av antingen järnvägen eller byggnaden förkommer normalt inte höga stomljudsnivåer.

Vibrationer. Med vibrationer avses strukturvibrationer inom frekvensområdet 0 till 20 Hz i en byggnad. Vibrationer kan vara kännbara men medför inte direkt hörbara ljudnivåer Sekundära, hörbara, effekter av vibrationer kan förekomma.

Exempelvis skrammel i inredningar, glasklirr etcetera.

Kraftiga vibrationer kan uppkomma om både järnvägen och byggnaden eller endast byggnaden är grundlagda på lösa jordarter. Småhus grundlagda på lera är ett typexempel.

Vid grundläggning på berg av antingen järnvägen eller byggnaden är kraftiga vibrationer mycket ovanligt.

Observera. Det är ytterst ovanligt eller inte möjligt att i ett bostadshus få både höga stomljudsnivåer och kraftiga vibrationer.

Byggnadsåtgärder

Stomljud. Då risk för höga stomljudsnivåer från tågtrafik föreligger är standardmetoden stomljudsdämpning under järnvägens ballast, så kallade ballastmattor, Bygg & teknik 3/15

eller stomljudsisolering under byggnaden. I vissa lägen kan båda åtgärderna krävas, exempelvis Södra stationsområdet i Stockholm, järnväg, och Liljeholmen, tunnelbana. Stomljudsisolering av byggnader har genomförts i ett antal bostadsprojekt ovan tunnelbanan då den går i tunnel.

Stomljudsisolering medför en viss ökning av risken för vibrationer.

Vibrationer. Vid risk för vibrationer är det två byggnadsåtgärder som normalt används: ● Pålgrundläggning av byggnaden. ● Kraftig byggnadsstomme, platsgjutna bjälklag samt bärande mellanväggar av betong.

Pålgrundläggning minskar vibrationerna med 50 till 90 procent och kraftig byggnadsstomme med ytterligare 30 till 60 procent. Vibrationerna i ett högt och stort flerbostadshus blir dessutom betydligt lägre än i en villa med motsvarande byggsystem. Byggnadens totala massa har betydelse.

Vid kraftig byggnadsstomme uppför sig byggnaden som en monolit och ingen ökning av vibrationerna på högre höjd förekommer.

Stomljuds- och vibrationsisolering

Varje form av stomljuds- eller vibrationsisolering har en så kallad egenfrekvens, en frekvens då resonans uppkommer i isoleringssystemet. För frekvenser under egenfrekvensen fås ingen effekt av stomljuds- och vibrationsisoleringen.

Vid och i anslutning till egenfrekvensen, resonansfrekvensen, fås förstärkning av vibrationerna. Det är först betydligt över egenfrekvensen, vid minst dubbla egenresonasfrekvensen, som stomljudsoch vibrationsisoleringen ger effekt.

Stomljudsisolering. Vid stomljudsisolering av en byggnad är det vanligt att isoleringen dimensioneras för en egenfrekvens på 10 till 12 Hz för att den ska ge effekt inom det hörbara frekvensområdet, det vill säga från 20 till 25 Hz. Stomljudsisoleringen medför en viss nedfjädring av byggnaden vilket innebär att hela byggnaden måste isoleras och att inga stomljudsbryggor får förekomma mellan den isolerade byggnaden och omgivningen. Stomljudsisolatorerna under exempelvis byggnaderna på Södra station är 100 mm höga och har en nedfjädring på 10 mm. Runt alla byggnaderna går en ”bullerfog” och alla installationer som passerar denna fog är specialutformade.

Bygg & teknik 3/15

Vibrationsisolering. Vibrationsisolering av enstaka rum kan utföras och görs då och då men i praktiken aldrig hela byggnader.

Om en byggnad ska vibrationsisoleras från en störfrekvens på cirka 10 Hz krävs att vibrationsisoleringen har en egenresonans på under 5 Hz. Detta skulle kräva isolatorer med minst 40 mm nedfjädring och extra förstärkningar av byggnader och grund. Priset för en sådan isolering uppskattas till samma storleksordning som övriga kostnader för att uppföra byggnaden.

betongbyggnad i flera våningar. Massan och styvheten både vertikalt och horisontellt påverkar resultaten. Det är naturligtvis lättare för tågtrafiken att vibrera en påle, som kanske inte ens är slagen till fast botten än ett bostadshus i betong som är grundlagt till fast botten.

Trots det entydiga mätunderlag som fanns projekterades och genomfördes i etapp 2 och 3 inom det aktuella området både stomljudsdämpande och vibrationsdämpande åtgärder. Åtgärder som i bästa fall inte försämrade stomljuds- och vibrationssituationen.

Typfall

Riktvärden för stomljud och vibrationer

I mycket tidigt skede inför planarbetet och byggandet av de första bostäderna i ett område längs järnvägen söder om Uppsala genomfördes mätningar av stomljud och vibrationer. Mätningarna utfördes på den då, till viss del, färdigställda grunden till en byggnad på platsen. Mätförutsättningarna var således mycket gynnsamma.

Resultatet av mätningarna visade med stor tydlighet att stomljudsisolering av den planerade byggnaden inte behövdes.

Vid genomgång och beräkningar av byggnadens stomme och grundläggning konstaterades även att risken för vibrationer över 0,1 mm/s var försumbar.

Eftersom det inte förekommer berg nära byggnaden eller järnvägen i området var resultatet inte oväntat. Byggnaden skulle även av andra skäl än vibrationer grundlägags genom pålning och uppföras i betong.

Resultaten av dessa tidiga mätningar var användbara för alla nya bostäder längs järnvägen i området. Trots det genomfördes ytterligare mätningar och även resultatet av dessa visade att: ● Stomljudsisolering av bostäderna inte behövs. ● Uppförs byggnaderna med platsgjutna bjälklag och bärande mellanväggar av betong är risken för vibrationer över 0,1 mm/s försumbar.

Mätningar av vibrationer i den nu färdiga byggnaden visade dessutom att vibrationerna är betydligt lägre än 0,1 mm/s.

Trots det genomfördes mätningar av vibrationer på pålar för nya byggnader.

Höga vibrationer uppmättes men resultat av vibrationsmätningar på pålar måste dock behandlas med stor försiktighet. Det kan naturligtvis bli höga vibrationer på en påle, framförallt i horisontell riktning men det har ingen relevans till en färdig

Stomljud. Luftljud i bostäder på grund av stomljud från trafik i tunnlar ska inte överskrida 30 dB(A) maximalnivå mätt med tidskonstant SLOW. Detta värde avser högsta maximala luftljudsnivå mätt i ett normalmöblerat rum utan inverkan av bakgrundsbuller. I de fall rummet utsätts för både luft- och stomburet buller gäller att den totala bullernivån inte får överstiga 45 dB(A) enligt Boverkets byggregler (BBR).

Kommentar 1. För bostadshus som beräknas utsättas för både luftljud och stomljud är det OK om stomljudsbidraget blir högre än 30 dB(A) om summan av luftoch stomljud blir högst 45 dB(A). Om stomljudsbidraget blir högre än 35 dB(A) är det lämpligt att i första hand skärpa ljudkravet på fönster så att summan inte ska bli högre än 45 dB(A).

Kommentar 2. Det är praxis att utgå från den sammanlagda ljudnivån från stomljud och luftljud även för boningsrum som inte direkt exponeras för luftljud från trafiken.

Vibrationer. I svensk standard SS 460 48 61 ”Vibrationer och stöt – Mätning och riktvärden för bedömning av komfort i byggnader” bilaga B, anges riktvärden för bedömning av komfort i byggnader.

Riktvärdena bör tillämpas vid nyetablering och är uttryckta som vägd vibrationshastighet enligt: Måttlig störning 0,4 till 1,0 mm/s Sannolik störning större än 1,0 mm/s Känseltröskel 0,3 mm/s (enligt ISO 2631-1) Kommentar. Känsligheten för vibrationer är mer individuell och varierar mer än känsligheten för ljud. 0,3 mm/s uppfattar de flesta människor som relativt hög.

En mer rimlig känslighetströskel är 0,1 mm/s vilket är målet för högsta trafikvibrationer i de flesta bostäder.

■

57

Teleslingor med litet fjärrfält Boverkets byggregler, BFS 2013:14 avsnitt 3:1451 Ljudmiljö, säger att ”Samlingssalar och receptioner ska utrustas med teleslingor eller andra tekniska lösningar så att de blir tillgängliga och användbara för personer med nedsatt hörsel”. Exempel på samlingssalar är hörsalar, biografer, sporthallar, teatrar, kyrkor och större konferensrum som rymmer minst 50 personer.

först för avstånd större än cirka fyra gånger slingans bredd. För kortare avstånd kan man uppfatta signalen, vilket kan leda till problem med sekretess och överhörning. Exempel på lokaler där det förstnämnda kan inträffa är receptioner där man inte vill att signalen ska kunna uppfattas av obehöriga, och för det sistnämnda näraliggande lokaler utrustade med konkurrerande teleslingor som ofta är fallet i skolor, multibiografer och sporthallar.

Krav

kommer att bestå av delslingor, se figur 2.

Eftersom strömmarna är motriktade så har det resulterande magnetiska fältet på stort avstånd en tendens att bli litet.

Typiskt så är avståndet mellan två (anti)parallella intilliggande segment, det vill säga delslingans bredd, en till två meter. Om det minskas, ökar dämpningen i fjärrfältet men samtidigt minskar också lyssningsvolymen.

Nollställen. Utformningen av strömslingan enligt ovan leder dock till att det inom lyssningsvolymen uppstår nollställen i magnetiska fältet, se de tre dalarna hos kurvan i nedre delen av figur 3.

Detta kan dock avhjälpas genom att man inför en andra strömslinga, se figur 4, spatialt förskjutet relativt den första så att den senares magnetiska fält täcker över nollställena för den förstas.

För att detta ska fungera så att magnetiska fältet inom lyssningsvolymen är frekvensoberoende, måste de två strömmarna i de två slingorna göras bredbandigt okorrelerade. Det kan realiseras genom att dela upp signalen i två som passerar genom två parallella allpassfilterbankar med utgångssignalerna sinsemellan 90 grader fasförskjutna för frekvenser i intervallet 100 till 5 000 Hz.

Varför teleslinga? Signalen som ska över- Den nödvändiga dämpningen från en föras är kopplad till en förstärkare som lyssningsvolym till en konkurrerande är skickar ut en ström i en ledare i en sluten vid undervisning cirka större eller lika krets, teleslingan. Strömmen i ledaren ger med 48 dB, detta för att inte överhörningupphov till ett magnetiskt fält enligt Biot-Savarts lag. Magnetiska fältet följer variationerna i strömmen som följer de i signalen. I hörapparaten, som kan vara av traditionell typ, benförankrad eller ett kokleärt implantat, finns en liten spole, telespolen se figur 1. Det tidsvarierande magnetiska fältet inducerar en spänning i spolen som sedan förstärks och kopplas till koklean, eventuellt via elektromekaniska omvandlare.

Fördelen med att överföra signalen på detta sätt är att man kan åstadResultat komma ett mycket högt signal-störförhållande (SNR). Signalen man Med de beskrivna utformningarna vill överföra är oftast tal som fångas av strömslingorna uppnår man en upp av en mikrofon på kort avstånd dämpning större än 50 dB 2,2 meter från talarens mun. I den överförda från slingkant för en slinga täckande signalen kommer då bidraget från taett normalstort klassrum sex gånger let att helt dominera över de övriga sju meter. Det innebär att konkurrefrån rumsefterklang och inre och yttrande slingor i angränsade lokaler re störljudkällor. Ett högt signalkan användas. För mindre slingor störförhållande leder till det önskuppnås kravvärdet för ännu kortare värda, hög taluppfattbarhet. avstånd. Överföringssättet medger också Den beskrivna tekniken har också Figur 1: Telespolen i en bakom-örat-hörapparat. att hörapparatens ljudvolym kan fördelen att den ger magnetiska fält i ökas utan risk för akustisk återkoppling, en ska upplevas som störande. Det är rim- två ortogonala riktningar inom lyssningssom typiskt yttrar sig genom att hörappa- ligt att använda 48 dB som ett kravvärde volymen, som vertikalt och horisontellt, raten tjuter, eftersom hörapparatens egen för överhörning och sekretess. till skillnad från en enkelslinga. Det betymikrofon är urkopplad i telespoleläge.

Inom det tänkta lyssningsområdet ska der att den mottagna signalen blir relativt enligt SS-EN 60118-4, Teleslingor avsed- okänslig för telespolens orientering, det Överhörning och sekretess da för hörapparater magnetiska fältstyr- vill säga hur man lutar huvudet.

En konventionellt utformad teleslinga, kan för en sinuston variera med högst ±3 En ytterligare fördel med mindre deldet vill säga en enkelslinga, har ett mag- dB, vilket definierar den så kallade lyss- slingbredder är att man undviker problenetiskt fält som avtar svagt med avståndet ningsvolymen, samt frekvensgången vari- met som en stor enkelslinga har med till slingan. Tillräcklig dämpning uppnås era med högst ±3 dB i frekvensintervallet minskad fältstyrka i slingans mitt.

100 till 5 000 Hz. Artikelförfattare är Karl-Ola Lundberg, tekn dr, ÅF Infrastruktur AB, Ljud och Vibrationer, Malmö.

58

Motriktade strömsegment på visst avstånd

Ett sätt att åstadkomma ett med avståndet till slingan starkt avtagande magnetiskt fält och samtidigt en tillräckligt stor lyssningsvolym är att dela in strömslingan i segment med vissa riktningar och inbördes avstånd. Det visar sig då att slingan

Praktiska synpunkter

Som elektrisk ledare används typiskt en tråd eller en tunn, platt kopparfolie som förläggs i ett spår i golvet respektive med dubbelhäftande tejp, under ett övergolv.

Metallstrukturer ger upphov till förluster som dämpar magnetiska fältet och detta speciellt om de bildar slutna elektriska kretsar, vilka måste undvikas. Exempel Bygg & teknik 3/15

Figur 2: Exempel på en slinggeometri med fyra delslingor. Pilarna anger strömriktningen.

Figur 3: Underst – Magnetiska fältstyrkan för slinggeometrin i figur 2. Överst – Storlek och riktning för respektive delslingas så kallade magnetiska (dipol)moment.

För avstånd mycket större än en delslingas typiska dimension är momentet proportionellt mot dess area. Eftersom strömstyrkan är densamma i alla delslingorna kommer delslingornas areor att vara avgörande för dämpningen i fjärrfältet.

Figur 5: Kurvorna på PC:ns skärm visar magnetiska fältstyrkan för strömslinga 1 respektive 2 samt det resulterande fältet. Till vänster syns en magnetisk fältstyrkemeter med pick-up spole.

Bygg & teknik 3/15

Figur 4: Strömslinga 2. på sådana strukturer är armeringsjärn i betonggolv, metallfönster och vattenledningsrör. Förlusterna är platsberoende, det vill säga de sker där strukturen finns och frekvensberoende på så sätt att de ökar med frekvensen. En metallstruktur kan innebära att en design där man minimerat fjärrfältet på ett visst avstånd sätts ur spel och att lyssningsvolymen minskar.

Oftast förläggs slingan i ett horisontalt plan men i vissa situationer är en vertikalt plan att föredra som för till exempel receptioner. Där kan en design bestående av två slingsystem i två parallella plan ge en stor lyssningsvolym och samtidigt god dämpning utanför. För en diskussion om lämplig utformning, förläggning, drivning och andra frågor om teleslingor så är läsaren välkommen att kontakta författaren.

■

59

Akustik/miljö:

Betonginstrument:

Fiberkompositskivor:

Arkitektur:

Fogband:

Armeringsverktyg:

Fogtätningsmassor:

Vi servar hantverkare!

Leverantör av fönster- och fasadprodukter.

VENTILER – TÄTLISTER – BESLAG FOGMASSA – KITT – FOGBAND – VERKTYG MASKINER – SLIPMATERIAL – M.M. Beställ vår katalog på www.leifarvidsson.se

Balkonger:

Betongkomplement:

Fuktskydd:

Mullsjö 0392-360 10 · Stockholm 08-26 52 10 Göteborg 031-711 66 90

59 x 46 mm

Fukt, lukt, mögel och radon TrygghetsVakten skyddar krypgrund & vind från fuktrelaterade skador. s -ARKNADENS LËGSTA ENERGIFÚRBRUKNING s -INIMALT MED UNDERHÍLL s ÍRS LIVSLËNGD

EgcoBox – Isolerad balkonganslutning Egcobox sparar energi och minskar köldbryggan vid balkonger och loftgångar

Max Frank AB (tidigare Rolf Dickman AB)

Betong/Membranhärdare: info@rolf-dickman.se - www.rolf-dickman.se

Betongreparation:

Geosynteter:

www.trygghetsvakten.se

031-760 2000

Stockholm 08-625 63 10 10-10-12 Göteborg 031-86 76 50 Gävle 026-400 56

annons bygg-teknik1010.indd 1

www.jehander.se 60

Bygg & teknik 3/15

13.08.48

Geosynteter, fortsättning:

branschregister Allt pekar på att en bra epoxibeläggning skall hålla minst 45 år

Nöj dig inte med mindre!

NM Golv 100 UP har bl.a. god slitstyrka, är tryckfördelande, slagtålig, stötdämpande, kemikalieresistent och lättstädad.

För vårt kompletta golvsortiment, se vår hemsida.

Geoteknik:

Nils Malmgren AB

Grundläggning:

| Box 2093 | 442 02 Ytterby Tel: 0303-936 10 | www.nilsmalmgren.se | info@nilsmalmgren.se

Konsulterande ingenjörer: Mikrobiella analyser på dagen Säkra DNA-analyser DNA analyser av mögel/hussvamp Kemiska analyser

sŝ ĂŶĂůLJƐĞƌĂƌ LJŐŐĚ ŵŝůũƂ

sĂůůŽŶŐĂƚĂŶ ϭ͕ ϳϱϮ Ϯϴ hƉƉƐĂůĂ͕ Ϭϭϴ ϰϰϰ ϰϯ ϰϭ ŝŶĨŽΛĂŶŽnjŽŶĂ͘ƐĞ ǁǁǁ͘ĂŶŽnjŽŶĂ͘ĐŽŵ

..

BESTAM JORDLAGRENS TJOCKLEK & UTBREDNING

MILJÖANALYSER Asbest, PAH, PCB, PCP, VOC, MVOC, mögel och röta etc.

Pålitlig data över jordlagrens utbredning och djup Undersökningsdjup upp till 80m Längsta garantin på marknaden Anpassningsbara produkter och tjänster

Golvbeläggningar:

www.geoscanners.se | info@geoscanners.com | 0921 - 530 20

1650 ISO/IEC 17025

060-12 72 40 | WWW.PKGROUP.SE

Box 20179, 161 02 BROMMA Tel 08-764 68 80, Fax 08-98 05 19 www.meba.se Mobiltel 0708-55 77 89 0708-73 61 67

Bygg & teknik 3/15

61

branschregister

Konsulterande ingenjörer, forts:

Takplåt: • Byggnadsakustik • Buller • Vibrationer • Kalibrering – Ljudisoleringslab – Halvekofritt lab – Efterklangsrum

1002

Tel: 010-516 50 00 • www.sp.se/akustik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Plywood:

Utemiljö/Terrasser:

METSÄ WOOD BARRTRÄPLYWOOD MED MÅNGA VIKTIGA EGENSKAPER & BRETT ANVÄNDNINGSOMRÅDE eì -6) )7-78ì138ì&6%2( eì 390( 9%6(ì138ì6¥8% eì!)%8,)6 9%6(ì138ì*9/8ì3',ì:%88)2 328%/8%ì377B Metsä Wood, Kent Hed, Telefon 070-5761056 kent.hed@metsagroup.com WWW.METSAWOOD.COM

Tak/Tätskikt:

Vattenrening:

BS_Byggotekn_59x46_Layout 1 2013-10-10 14.21

Tätskikt för hållbart byggande Derbigum leder utvecklingen av tätskikt. Tätt och hållbart – precis det som samhället behöver!

Läs mer på www.buildsmart.se

2. Vattenfilter

1. Vattentäkt

3. Reservoar

callidus.se Vattenrening 031-99 77 00

6. Service

4. Distribution

5. Användare

Väggsystem:

GUMMIDUK FÖR LÅGLUTANDE TAK Svensktillverkad gummiduk med miljömässiga fördelar.

Exceptionellt lång livslängd och överlägsen hållbarhet.

Kontakta oss för mer information: Tel: 0370 510 100 Email: info@sealeco.com www.sealeco.com

62

Bygg & teknik 3/15

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan)

POSTTIDNING B

Avsändare: Förlags AB Bygg & teknik Sveavägen 116, 113 50 Stockholm

Sogn og Fjordane Kunstmuseum StoVentec Glass QJHSDJS " % ,¾KKDQ 2 Fotograf: Jiri Havran

Fasadsystem för alla typer av byggnader Sto erbjuder fasadsystem som passar objekt med olika behov och höga krav på energieffektivitet. Våra fasadbeläggningar, isoler- och renoveringssystem samt luftade fasadsystem är utvecklade för att förbättra funktionen och bevara byggnadernas värde. Systemen är uppbyggda av komponenter som samverkar och är anpassade till varandra. Med våra olika ytbehandlingar som puts, färg, sten, glas och glasmosaik ges stora möjligheter till individuell design.

Information om våra produkter och service inom Fasad, Interiör, Betong och &NKU ×MMR O¬ VVV RSN RD

Sto Scandinavia AB | 020-37 71 00 | kundkontakt@sto.com | www.sto.se