3/13 Bygg & teknik

Page 43

Figur 9: Spektrogram.

nelbräda på 70 mm har sin första stående våg på våglängden 140 mm och panelbräda 120 mm får sin första stående våg på våglängden 240 mm våglängd. Dessa stående vågor visar sig som resonanser i frekvensområdet cirka 2 kHz och ger därmed en kraftigt ökad energi för konsonanter både fysikaliskt, vilket mätningen visar, men framför allt subjektivt via Haas-effekten. Denna innebär att ett ljud som förlängs med hjälp av reflexer uppfattas som starkare för hjärnan utan att nivån har blivit högre. Med andra ord är det synnerligen viktigt hur man väljer panelbrädor i en glespanel. För att få en god täckning av konsonantområde valdes två panelbrädor. Se figur 9. Använder man sig av olika taluppfattbarhetsparameter kan man konstatera att D50 blir 96 procent; C50 blir 14 dB; STIPA blir 0,92. Dessa siffror är tal som man nästan aldrig hört talas om. Det förstärkts också av det allmänna subjektiva intrycket där besökare konstaterar att lokalen är både lätt att tala i och har en extremt god taluppfattbarhet med den märkliga förmågan att fängsla en lyssnare.

Design kriterier

Nedan beskrivs de grundläggande konstruktions principer för denna lokal. Lokalen har ett golv som är mycket ovanligt men som tidigare provats i studiomiljöer och även i rättssalar i Stockholms rådhus. Golvet är en kraftigt dämpat Helmholtzresonator uppbyggt på ett regelverk fylld med markskiva typ stenull och sedan täckt medakustikon en spaltad golvspånskiva, vilannons 194x58mm 19-03-12 .pdf 2012-03-19

ken i sin tur är täckt med filt, valsad sträckmetall och heltäckningsmatta med skuren lugg samt öppen varp. Det senare är mycket viktigt. Konstruktionen ger en mycket kraftig lågfrekvensabsorption över ett stort frekvensområde och en god dämpning av de högre konsonantfrekvenserna via heltäckningsmattan. Dessa skulle annars hamna efter de viktiga 50 ms och degradera talet. Väggar består av spalt eller glespanel upp till halva vägghöjden och har en lutning upp mot taket. Det har två olika djup. Den lägre delen som också fungerar som sittbänk har en djup på cirka 80 cm. Den övre delen har en varierande djup på cirka 10 till 30 cm. På så sätt har man fått en mycket hög lågfrekvensabsorption enda från 50 Hz och upp till 500 Hz. Konstruktionen gör att vokaler och lågfrekvenser absorberas kraftigt medan konsonantfrekvenser reflekteras och diffuseras. Det senare kan ses på Capstrumsgrafen där man kan se att reflexerna som ligger strax före och efter 30 ms alltså 20 ms efter direktljudet har en kraftigt breddning i tid. Denna breddning gör att det blir avsevärt lättare för hjärnan att tillgodogöra sig dessa reflexer. Hjärnan är nämligen väldigt tidsberoende, vilket gör att en kortvarig nivå som dras ut i tid uppfattas som väsentligt högre i nivå. Ovanför panelen och hela taket sitter högvärdig akustikputs med bakomliggande mineralullsfyllning. Tjockleken varierar från 10 till 30 cm, vilket gör att absorptionen blir bredbandigt och mycket hög. Reflexerna från denna yta blir alltså 14:05:24

försumbara. För att ytterligare förbättra lågfrekvensabsorptionen har bakre delen av rummet, som innehåller en ljudsluss som är cirka 5 m lång, en mycket kraftigt lågfrekvensdämpare placerad i volymen ovanpå slussen. Slussen har som effekt att inga ljud utifrån ska ha möjlighet att nå in till lokalen. Volymen ovanför slussen är en porös dämpare med mycket mineralull. Den är nästan 1,5 m djup med effektiv dämpning ända ned till under 30 Hz. Hela frontväggen som också fungerar som filmduk har en porös dämpning som är cirka 1 m djup och ger en kraftig dämpning över hela det hörbara frekvensområdet. Utifrån den beskrivna designen kan man förstå att absorptionen i rummet är extremt hög på alla begränsningsytor, vilket också visar sig på den exceptionellt korta efterklangstiden. I denna absorption så finns det sedan ett antal konsonantreflekterande och diffuserande ytor som ger den stora skillnaden mellan ett ekofritt rum och detta rum med sin extremt höga taluppfattbarhet.

Slutsats

Vi vill med denna artikel och byggandet av Audiorama visa att efterklangstiden är en mycket dålig parameter för att kvantifiera taluppfattbarhet. Allt ljud efter 50 ms avseende tal är enbart degraderande för taluppfattbarheten, vilket innebär att efterklangstiden bör vara så kort som möjligt men med ett stort antal reflexer i området 5 till 50 ms. Utan dessa reflexer blir det mycket ansträngande att tala i rummet och en lyssnare kommer att uppleva ljudet som väldigt svagt och störningskänsligt. Reflexerna höjer den subjektiva nivån avsevärt och taltydligheten blir till och med bättre än om någon talar på 0,5 m avstånd från en person. Detta på grund av att de korta konsonanterna som är svåra att uppleva framhävs med hjälp av reflexerna. I de fall en efterklangstid upplevs för kort, så är det avsaknad av tidiga reflexer som är orsaken och inte att det finns för lite energi efter 50 ms. ■

C

M

Y

CM

MY

CY

CMY

K

Bygg & teknik 3/13

43


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.