Page 1

TEMA: Sveriges Äldsta Byggtidning

Akustik och ljudisolering

Buller och bostäder Nr 3 • 2013 April 105:e årgången


När det gäller fasader är det smart att vara trög Den främsta fördelen med våra tunga fasader är att de

köldbryggor. Resultatet är ett tätt hus med ett jämnt och

har en tröghet för temperaturförändringar som gör att de

skönt inomhusklimat. Det minskar både miljöbelastningen

behåller och magasinerar inomhusvärmen. Tunga fasader

och energikostnaderna. Konstruktionen ger också en

byggs med tjocka sandwichväggar – två betongskivor

ovanligt bra ljudisolering och de tunga fasaderna fungerar

med isolering mellan ger en bärande fasad utan risk för

därför utmärkt även för nybyggen i bullrig stadsmiljö.

strangbetong.se/fasader

Smartare byggande


Marknadens billigaste underlagsdu Vår svensktillverkade underlagsduk kostar lite mer, håller lite längre och är lite enklare att jobba med. Bredare rullar betyder färre skarvar, större trygghet* och snabbare läggning. Och brett sortiment innebär att du alltid hittar rätt produkt. Kort sagt: Med FlexiLight PRO, FlexiLight och nyheten VillaFlex DUO kan du lägga fler och bättre tak på samma tid, dvs mer klirr i kassan.

Bredare rullar färre skarvar *Icopals underlagsduk är utvecklad för svenskt klimat och uppfyller kraven i AMA Hus 11 kap JSC.61.

Två riktigt bra klisterkanter Upp till 30 års garanti

icopal.se

Innovation ger resultat

“Att balkarna tillåter enkel håltagning ända intill flänsarna är ett argument som faller många på läppen”

www.byggmagroup.se

TIDNINGEN Akustik Prenumerera på Akustik! Tidningen riktar sig till alla som är intresserade av vackra lokaler och bra ljudmiljö. I reportagen får du konkreta tips och inspiration i ditt arbete som arkitekt, inredare eller fastighetsansvarig. Tidningen ges ut av Akustikmiljö och prenumerationen är gratis – skriv till info@akustikmiljo.se.

GRATIS FRÅN

Bygg & teknik 3/13

3


Uteluftdon I självdrags och frånluftventilerade bostäder måste uteluft tillföras. För att systemet skall fungera krävs ett fungerande uteluftdon, som leder luften ut ur fönsternischen och riktar den mot taket. Lufthastigheten ur donet måste vara så låg att den inte åstadkommer drag i vistelsezonen. Donet skall vara försett med ett filter av tillräcklig storlek för att kunna hålla en rimlig stoftmängd. Ljuddämpningen i donet bör vara minst 40 dB och 6-7 dB mer i bullerutsatta lägen. Uppfylls inte dessa krav kommer de boende att stänga donet och ett stängt don fyller ingen funktion.

Prefond uteluftdon x x x x x x x x x x

4

Rejäl luftmängd. Enkel montering. Kan monteras över hålrad gjord för spaltventil. Låg utloppshastighet cirka 0,3 m/s. Garanterat dragfri i vistelsezonen. Stort filter (250 kvcm.) filterklass G3 (EU3). Filtret byts utan verktyg. Lätt att rengöra. Ordentlig kondensisolering. Ljuddämpning 41-48 dB Dn.e.w.

Bygg & teknik 3/13


I detta nummer

• • • • • • • • • • • • •

Byggnytt 8 Produktnytt 10 Nya ljudkrav på bostäder i BBR 12 den 1 juli 2013 Christian Simmons och Klas Hagberg Rackarbergen – nytt bostadshus 17 i ljudklasss A Ulf Ericsson och Leif Åkerlöf Variationer i ljudisolering i 21 platsbyggda flerbostadshus i betong Rikard Öqvist och Roger Johansson Byggfrågan 23 Bostäder och industribuller 26 – en helhetsmodell vid planering av nya bostäder Lisa Granå Ny standard för akustisk verifiering 30 av inredning Klas Hagberg Bullriga skolor, en myt eller en 33 realitet? Norbert Fichter Taluppfattbarhetens beroende av 39 efterklangstid Simon Edvinsson och Lennart Nilsson AkuLite avslutas – vad händer nu? 44 Klas Hagberg Hur ska det låta?

Soundscaping, designade ljudmiljöer – ett självklart inslag Zlatan B Idnert et al Trafikbuller och planering – Ljudkvalitetsindex Leif Åkerlöf och Anne Hallin Krysset Bullerdämpning av bergtäkter Pär Wigholm och Per Wikström Utredning av ljudpåverkan vid nedisning av vindkraftverk Peter Arbinge och Paul Appelqvist

Flervåningsbyggnader i trä, fortsättning Ulf Arne Girhammar et al

46

50 55 56

59

63

OMSLAGSFOTO: STIG DAHLIN. INTENSIV TRAFIK PÅ ODENGATAN I STOCKHOLM.

Chefredaktör och ansvarig utgivare: STIG DAHLIN Annonschef: ROLAND DAHLIN Prenumerationer: MARCUS DAHLIN Copyright©: Förlags AB Bygg & teknik Redaktion och annonsavdelning: Sveavägen 116, 113 50 Stockholm Telefon: 08-612 17 50, Telefax: 08-612 54 81 Hemsida: www.byggteknikforlaget.se E-post: förnamn@byggteknikforlaget.se

Tryckeri: Grafiska Punkten AB, Växjö

ISSN 0281-658X Bygg & teknik 3/13

Bilaga medföljer

ledare

Bättre start i yrkeslivet

Medan politiker och byråkrater funderar och utreder finns det dessbättre andra som verkligen får saker att hända. Just nu pågår några ovanliga villabyggen i Märsta strax norr om Stockholm. Husen i sig kanske inte får folk att lyfta på ögonbrynen, det är mer byggarbetarna som sticker ut. De är nämligen skolelever. De tre enplansvillorna blir resultatet av ett unikt samarbete mellan Praktiska gymnasiet i Märsta och byggföretaget FME i Arlandastad. Husen kommer att byggas med hjälp av elever från byggprogrammen under överinseende av erfarna snickare och arbetsledare från byggföretaget. Idén kom från Peter Fors som är v d på FME. Han hade i flera år grunnat på hur han skulle hjälpa nyanställda ungdomar att snabbare komma in i arbetet. Peter Fors menar att det alltid blir en startsträcka innan ungdomar har tillräckligt mycket praktisk erfarenhet för att kunna gå för fullt på ett bygge, vilket blir ett problem både för arbetsgivaren och för ungdomarna som behöver ett jobb. Gösta Karlsson, bygglärare på Praktiska gymnasiet i Märsta, tyckte att Peters idé var helt perfekt. Gösta påminner om att förr i tiden var det vanligare att eleverna var ute på byggen, tillsammans med sina lärare, men så är det tyvärr inte längre.

”Goda ideér kan vi inte få för många av!” Eleverna i Märsta blir involverade redan från start. De tittar på ritningar, tänker och tycker till. Sedan är de med och röjer Stig Dahlin tomterna, tar bort träd, bygger stängsel och planerar byggbodar, chefredaktör innan själva husbygget kan starta. Gösta Karlsson framhåller att praktik har man ju alltid haft. Men han tror inte att det här upplägget har gjorts förut, där eleverna verkligen får vara med från scratch och hela vägen fram till färdiga hus. Varje nytt moment inleds med en teorigenomgång på arbetsplatsen. Därefter sätter de igång och bygger tills den delen av husbygget är klart. Mellan fyra och sju elever åt gången kommer hela tiden att vara på plats vid bygget. Efter några veckor återvänder de till klassrummet för sina ordinarie kärnämnen. Under tiden övertar några av deras klasskamrater arbetsredskapen ute på bygget. Peter Fors idé att på det här sättet ge byggeleverna en bättre start i yrkeslivet är onekligen mycket bra – och goda idéer kan vi inte få för många av! Eftertryck och kopiering av text och bild ej tillåtet utan redaktionens medgivande.

––––––––––––––––––––––––––– Nr 1 v 3 Nr 5 v 32 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 2 v 10 Nr 6 v 37 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 3 v 14 Nr 7 v 42 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 4 v 20 Nr 8 v 47 –––––––––––––––––––––––––––

QR-kod

N u m m e r 3 • 2 013 April Å r g å n g 10 5 TS-kontrollerad fackpressupplaga 2012: 6 800 ex Medlem av

Helårsprenumeration, 2013: 373 kr + moms Bankgiro 734-5531 Lösnummerpris 70 kronor

5


erbjuder Mätningar Beräkningar Åtgärdsförslag Rådgivning

för Detaljplanering, MKB, Projektering, Anläggning och Tillståndsärenden

Kontakt Växel 08-545 556 30 info_akustik@structor.se

www.structor.se/akustik

Den bästa akustiken hörs inte.

AKUSTIK BYGGNADSAKUSTIK LJUDUTREDNINGAR KONSULTATION BULLERMÄTNINGAR STUDIODESIGN

AUDIO DATA LAB - INGEMAR OHLSSON MÄTNING

Q

PROJEKTERING

Q

PROBLEMLÖSNING

Q

UTBILDNING --- LÄS MER PÅ WWW.AKUSTIKVERKSTAN.SE

Katarinavägen 22, 116 45 Stockholm Telefon 08-644 58 65 www.audiolab.se

Förbättra din ljudmiljö med Teanik 500 Acoustic, en nyutvecklad enkelsidig ridåvägg med ljudabsorption för extra krävande miljöer. Saxi tillverkar ridåväggar, nätväggar och vikväggar, grundat 1949. Besök oss på www.saxi.se eller ring 0302-22990

6

Bygg & teknik 3/13


TX

®

m Ti So

be

f tS

m Ti

n ou

be

m Ti

h ec rt ®

d

be

ec rt

In

pa

TT

®

TZ

h

®

Produkten bedömd i SundaHus

®

h ec rt

k

ta

IQ

Akustikmattor för alla golvbeläggningar Trä

Textil

Klinkers

Flytspackel

Vinyl

0303-24 82 44 www.imexsweden.se sales@imexsweden.se

Annons 1303 Bygginfo.indd 1

2013-03-12 08:00:19

Välkommen till vårens kurser 2013! Nu är det hög tid att boka in sig på vårens kurser enligt följande: p Kontrollansvarig enligt PBL – grundkurser och uppdateringskurser p Boverkets BBR – specialkurser inom Brand, VVS och Bygg p Entreprenadjuridik – innehåller avtalslagen AB och ABT p Skyddsrumssakkunnig – enligt skyddsrumsreglerna p Ventilation – OVK – funktionskontrollanter p Byggarbetsmiljösamordnare – BAS P/U För frågor kontakta Håkan Jansson på hakan@byggutbildarna.eu. eller mobil 070-229 18 05. Information om våra kurser hittar du på hemsidan. Byggutbildarna, Gathes väg 80, 439 36 ONSALA. Tel. 0300-601 80.

Har du tänkt på att du kan slå ihop utbildning med nöje! En kurs i Kontrollansvarig med golf i Spanien.

www.byggutbildarna.eu

”Att jobba med ljud kräver både drivkraft och passion ” ÅF-medarbetare

Delar du vår passion för ljud och vibrationer? Då vill vi träffa dig! Vi söker dig som brinner för teknik, är en genuin lagspelare och vill utvecklas. Hos oss får du ett omväxlande, dynamiskt och utvecklande arbete. Vi är ledande specialister och experter inom ljud och vibrationer. Vi arbetar såväl nationellt som internationellt inom områdena Byggnadsakustik, Samhällsbuller, Industri, Energi, Produktutveckling och Fordon. Hos oss finns ca 90 ljud- och vibrationsexperter från Luleå i norr till Malmö och Köpenhamn i söder. Just nu växer vi och rekryterar på ett flertal orter. Läs mer om våra lediga tjänster på afconsult.com/jobb

2013040

ÅF är hjärtat i teknikvärlden. Följ våra framsteg på afconsult.com.

Bygg & teknik 3/13

7


Konsultföretaget Tyréns lanserar tillsammans med Fojab Arkitekter AB en ny webbaserad rumsdatabas för arkitekter och övriga projektörer som kallas Ruda. Databasen kan samla information kring funktion och beskrivning av rum som sedan kan kopplas till Bim-modeller. I gratisversionen som kallas Ruda Bas kan användare, utan kostnad, generera en fullständig rumsbeskrivning för utskrift till Excel eller PDF. Betalversionen Ruda Pro, som även kan koppla till Revit, används redan idag i flera svenska projekt. – Ruda har slutligen gjort oss kvitt det ständiga uppdaterandet av olika Excel- och Worddokument, berättar Petter Bengtsson på Okidoki Arkitekter. Synkroniseringen av egenskapsdata mot Revit gör att vi alltid har senaste informationen tillgänglig, vare sig vi modellerar i Revit eller arbetar med rumsbeskrivningen i Ruda. För mer information, besök produktinformationssida på www.rudawebb.se.

Startskott för HSB:s nya bostäder på Gamla Limhamn

Satsar på arbetsmiljö och säkerhet

En viktig fokusfråga för byggbranschen är en säker arbetsplats. Stockholms Byggmästareförening har beslutat att, tillsammans med Sveriges Byggindustrier (BI) Öst, erbjuda alla medlemsföretag i regionen en kostnadsfri halvdagsutbildning i första hjälpen samt information om aktivt arbetsmiljöarbete. Föreningen lanserar också en kampanj med rabatterat medlemspris på tre utvalda kurser inom säkerhetsområdet. – Det är viktigt att alla i byggbranschen varje dag arbetar på en säker arbetsplats. Vi vill arbeta för en nollvision vad gäller olyckor; ingen ska förolyckas eller skadas på sin arbetsplats på grund av säkerhetsbrister. Därför satsar vi i år extra på frågor som handlar om arbetsmiljö och säkerhet. Som ett led i detta vill vi uppmuntra och uppmana företagen att utbilda sina medarbetare i säkerhetsfrågor, säger Elisabeth Martin, v d på Stockholms Byggmästareförening. Fallolyckor är en av de vanligare arbetsolyckorna inom byggindustrin. Därför är det förebyggande arbetet extra betydelsefullt inom detta område. Dessutom är det viktigt att kunna agera rätt om olyckan trots allt inträffar. – Kurserna inom fallskydd och ställningsbyggnad ingjuter ett säkerhetstänk hos medarbetarna för att förebygga olyckor. Vi vill även påminna om att kursen i första hjälpen och hjärt- och lungräddning är viktig för alla på arbetsplatsen, tjänstemän såväl som yrkesarbetare, eftersom kunskap från denna kurs räddar liv, säger Elisabeth Martin avslutningsvis.

Attraktiv arbetsgivare

HSB:s lägenhets- och småhusplaner i kvarteret Gråsejen 1 i Malmö. Det positiva beskedet att detaljplanen vunnit laga kraft innebär enligt uppgift att de grova skisserna på kvarteret kan utvecklas. Ett av fokusområdena är det arkitektoniska uttrycket. – Som sista byggbara tomt på Gamla Limhamn vill vi ta vara på de karakteristiska detaljer som sekelskiftshusen har. Det kan till exempel vara fasadmaterial och fönstersättningar, säger Stefan Sandahl, ansvarig för HSB Malmös nybyggnader. Lägenhets- och småhusplanerna i kvarteret Gråsejen 1 uppges ha väckt uppmärksamhet, både bland HSB:s medlemmar och allmänheten. – Vi räknar med en eventuell byggstart i början av 2014. Och redan har vi över hundra intresseanmälningar, fortsätter Stefan Sandahl Gråsejen 1 ligger i hörnet mellan Strandgatan och Limhamnsvägen. Tomten möjliggör byggandet av cirka 70 bostäder i flerfamiljsoch radhus.

8

Nu är det klart att Skanska rankas som nummer ett och den ideala arbetsgivaren hos högskoleingenjörer. Detta efter att ha passerat förra årets etta, Google, en av världens mest attraktiva arbetsgivare. Detta framkom vid Universum Awards. Skanska uppges även vara branschbäst inom byggsektorn hos både högskole- och civilingenjörer. – Det känns fantastiskt att vi är Sveriges mest attraktiva arbetsgivare bland högskoleingenjörerna. Talanger vill jobba med de bästa. Om vi lyckas attrahera de rätta personerna skapar det en positiv spiral och lockar fler att söka sig till Skanska, säger Pierre Olofsson, v d för Skanska Sverige.

Växer i Norden

Tengbom, ett av Nordens ledande arkitektföretag, stärker sin ställning på den nordiska marknaden genom förvärvet av Eriksson Architects i Helsingfors. Arkitektföretaget Tengbom, som grundades redan 1906, har haft en kraftig utveckling de senaste åren. I och med förvärvet av Eriksson

Architects ökar antalet medarbetare till nära 600 på kontor fördelade på tolv platser i Sverige och Finland. Tengbom har enligt uppgift en stark närvaro inte bara i norra Europa utan även internationellt i länder som Ryssland, Tanzania och Kina. – Tengbom har under de senaste åren fått fler och fler uppdrag på den finska marknaden, nu senast i ett större stadsbyggnadsprojekt i Tammerfors. Våra kunder efterfrågar en starkare närvaro i de nordiska länderna och i och med förvärvet av Eriksson Architects i Helsingfors tar vi första steget till en expansion i norra Europa, säger Magnus Meyer, v d för Tengbom. Eriksson Architects är enligt uppgift ett av de tio största arkitektföretagen i Finland. Företaget grundades 1979 av Patrick Eriksson som även fortsättningsvis kommer att vara verksam i bolaget. Erikssons verksamhet uppges väl komplettera Tengboms och erbjuder tjänster inom husarkitektur, stadsbyggnad, landskapsarkitektur samt inredning.

Stora planer

Entré till Lidingö centrum vid stadshuset.

ILL: WHITE

Rumsverktyg för arkitekter

Nu har förslaget till planprogram för de centrala delarna av Lidingö offentliggjorts. Det är fem olika förslag till förändring som mellan 15 april och 16 juni ska ut på samråd. Då är det dags för Lidingöborna att säga sitt. Samrådsförslaget innehåller fem tänkbara framtidsbilder med varierande omfattning av förändring. Hur ska Lidingös framtida entré se ut? Bör Lidingöbanan dras via centrum i stället? Ska trafikdiket i Torsvik överdäckas och trafiken gå i en tunnel? Ska handeln få utvecklas i Lidingö centrum? – Det är många frågor som ska besvaras och nu behöver vi få veta vad Lidingöborna tycker, säger Paul Lindquist, kommunstyrelsens ordförande. Visionen uppges vara att skapa en stadsdel som är grönare och tystare, med fler mötesplatser, kaféer och butiker. Det är idéer som framkommit under medborgardialogen våren 2012. Entrén till Lidingö är inbjudande och fler Lidingöbor kan bo i ett centralt läge med tillgång till bra kollektivtrafik. Alla förslag ska ha en ekonomi i balans där Lidingö stads intäkter är minst lika stora som kostnaderna. Dessa är tänkta att i huvudsak finansieras genom markförsäljning. Även möjlighet till samfinansiering med andra parter kommer att prövas. Mellan 1 300 och 2 800 bostäder planeras beroende på hur det slutliga förslaget ser ut. Bygg & teknik 3/13


byggnytt De behövs för att möta behovet från kommande generationer och för att även Lidingö ska bidra till regionens snabba utveckling.

Praktisk tillämpning av nya brandskyddsregler

Den första januari 2012 trädde de nya brandskyddsreglerna i BBR 19 i kraft, och sedan den första januari i år är övergångsperioden mellan gamla och nya BBR över. De nya reglerna innehåller stora förändringar och tillsammans med förändringarna i den nya Plan- och bygglagstiftningen har de benämnts som den största utmaningen för branschen på tjugo år. Föreningen för brandteknisk ingenjörsverksamhet (BIV) arrangerar därför en konferens på temat Praktisk tillämpning av BBR 19 på Radisson Blu Arlandia Hotell i Stockholm den 30 till 31 maj. Deltagare är bland andra BIV:s tillämpningsgrupper och lokalgrupper samt representanter för Boverket och Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. Mer information finns på www.sfpe-biv.se.

Helix utsedd till ”Årets Bygge”

Den nya rättspsykiatriska anläggningen Helix har utsetts till ”Årets Bygge”. Totalt nominerades tjugo byggnader över hela Sverige. I stenhård konkurrens med bland annat Friends Arena, Clarion Hotell Arlanda, Artipelag och Klaraporten valdes Helix som det bästa byggsektorn presterat under 2012. Helix ligger inbäddad i naturen utanför Flemingsberg i Stockholm. Antalet vårdplatser är 92, därtill kommer en öppenvårdsavdelning.

Den totala ytan är 17 000 kvadratmeter i två respektive tre plan. Anläggningen lyckas enligt uppgift kombinera en funktionell psykiatrisk vårdinrättning med högsta möjliga säkerhetskrav samtidigt som det är en lättarbetad och attraktiv arbetsplats. En del av vinnarmotiveringen för Årets Bygge lyder: ”För ett komplicerat och omfattande byggprojekt med rigorösa krav på säkerhetssystem både i utförandefasen och under byggnadens drift. Projektet har satt samverkan mellan samtliga medverkande parter i centrum redan från början. Helix är ett väl genomfört projekt som förutom sin fysiska utformning också tillför ett stort kunskapskapital i samtliga medverkande företag.” – Vi är oerhört stolta över att Helix uppmärksammas. Det har varit ett fantastiskt projekt. Vårt mål är alltid att jobba nära våra kunder och här har vi med Locum och NCC haft ett tydligt gemensamt mål. Det har varit högt i tak för att säkerställa att kraven på säkerhet och arbetsmiljö kunde kombineras med en arkitektonisk utformning av högsta klass, säger Anna Espling Rolf, ansvarig arkitekt på BSK Arkitekter.

Bygger ny hamn i Lavik i västra Norge

NCC har fått i uppdrag att bygga en ny färjehamn samt två nya broar i Lavik, 12 mil norr om Bergen. Ordern uppges vara värd cirka 250 miljoner svenska kronor. Projektet är en del av upprustningen av färjeförbindelsen mellan Lavik och Oppedal, som i sin tur är en del av E39 som är den viktigaste förbindelsen mellan nord och syd på norska Vestlandet. – Detta blir en central del i upprustningen av väg- och färjenätet i denna del av Norge där vi redan har flera andra väg- och tunnelprojekt

Den nya rättspsykiatriska anläggningen Helix har utsetts till ”Årets Bygge”. Bygg & teknik 3/13

i gång, säger Henning Simonsen, distriktschef NCC Construction Norge. Totalt omfattar projektet nytt hamnområde i Lavik, en ny väg E39 vid strandområdet samt ny bro och korsning i anslutning till landsväg 607. Dessutom ska den befintliga E39 genom Lavik rustas upp. Allt detta innebär 1,8 kilometer ny väg varav 760 meter ny gång- och cykelväg. I hamnområdet byggs även parkeringsplatser. Projektet beräknas vara färdigt i augusti 2015.

Spännande fynd på Varbergs fästning

Spännande fynd har gjorts vid ombyggnaden av Varbergs fästnings västra länga – ett dass som troligen härstammar från 1600-talet.

Under hösten 2012 startade Statens fastighetsverk (SFV) en efterlängtad ombyggnad av Hallands kulturhistoriska museum på Varbergs fästning. I mitten av mars gjordes ett spännande fynd på platsen för ombyggnaden i Västra längan – ett dass som troligen härstammar från 1600-talet. Ombyggnaden av Västra längan på Varbergs fästning ska ge Hallands kulturhistoriska museum ny entré, nytt café, bättre utställningslokaler och publik service i form av toaletter och garderober. Längan är till stora delar från 1600-talet men har grundmurar från medeltiden. Tidigare har medeltida fynd gjorts under golvet i södra delen av byggnaden. Nu har således ett dass hittats i den norra delen. – Det är alltid spännande att träffa på den här typen av fynd. Dassröret har tidigare varit helt täckt men frigjordes i samband med ombyggnaden. Vi har hittat ritningar från slutet av 1700-talet och början av 1800-talet där dasset syns, säger Pablo Wiking-Faria, 1:e antikvarie på Hallands Kulturhistoriska museum. Dasset, som har legat på andra våningen, har via ett högt fall på sju till åtta meter haft direkt anslutning till en vattenkanal från borggården och sedan gått vidare till fästningsterrassen. Vid regn har vatten från borggården skapat en naturlig spolning av systemet. Statens fastighetsverk – som genomför ombyggnaden i nära samarbete med Varbergs kommun, Region Halland och Hallands Kulturhistoriska museum – räknar med att kunna slå upp dörrarna till den nyrenoverade Västra längan sommaren 2014. Byggnaden kommer då att ha väl anpassade, flexibla utställningslokaler med hög tillgänglighet, bra inomhusklimat och en fin arbetsmiljö.

9


Liten, dekorativ och dynamisk

metrar som portryck, grundvattennivå, inklination, belastning och rörelser. Modulen kan skicka insamlade mätdata via e-post, som CSV-fil till användares egen FTP eller till företagets webblösning Argus för automatisk bearbetning och redovisning. För lågfrekvent mätning av enstaka sensorer uppges det ofta vara tillräckligt med e-postinsamling medan det för större projekt med tätare mätningar och krav på alarmfunktioner ofta är motiverat med automatisk redovisning.

Ny betongslipmaskin De dimbara taklamporna Calyx uppges ha en unik design. Tack vare de små dimensionerna är de enligt uppgift ett perfekt val för mångsidig accentbelysning inomhus. Calyx är det latinska ord som botanikerna använder för att beskriva en skålformig, enfärgad blomkalk. Det är också namnet på den senaste av takarmaturerna från Osram och det är inte svårt att se varför de rundade takarmaturerna fått heta just så. Taklamporna finns som pendel- och som taklampa. Båda modellerna ger enligt uppgift dekorativ accentbelysning för inomhusbruk. Lysdiodarmaturerna uppges ger ett behagligt varmvitt ljus med en färgtemperatur på 3 000 K. Det höga ljusflödet går att dimma till önskad ljusstyrka. Tack vare att drivdonet är integrerat i armaturen, och att kabelinloppet sitter lättillgängligt på sidan av lampan, är de båda modellerna enligt uppgift enkla att installera. Lysdiodarmaturer kräver inga lampbyten och uppges ha en livslängd på hela 25 000 brinntimmar.

Fjärravläst datalogger

NPC5000C från Makita Sverige i Sollentuna har en kraftfull motor på 1 400 W, vilket enligt uppgift ger en effektiv slipning. Om den främre delen av dammskyddet demonteras möjligges slipning nära hörn. Maskinen är utrustad med en säkerhetsfunktion som gör att den inte startar i fall strömbrytaren är i läge på när sladden sätts i. Strömbrytaren är stor och enkel att arbeta med. Maskinen har en elektronisk varvtalsfunktion, ett överbelastningsskydd samt ergonomiskt gummerat handtag. Betongslipmaskinen går även att ansluta till företagets dammsugare. Dammpåse och diamantslipskiva för grovt arbete finns som standardutrustning för maskinen.

Lanserar fasadfärg

Bat Geosystems AB i Vallentuna lanserar en ny datalogger för fjärravläsning i fält. Enheten är med hjälp av solpanelen enligt uppgift självförsörjande och underhållsfri men har även inbyggt batteri för att klara de mörkaste vintermånaderna. Upp till tio sensorer kan kopplas till en GPRS-modul och mäta para-

10

Efterfrågan på fasadfärg ökar och Mapei Sverige utökar nu sitt produktprogram genom att tillsammans med Brukspecialisten erbjuda ett

komplett sortiment av färg och infärgad puts till betong och fasader. I toppmoderna brytningsmaskiner hos Brukspecialisten i Stockholm, Göteborg och Malmö finns nu tillgång till färgsortimentet som innehåller färg samt ytputs i flera fraktioner. – Mapei har ett komplett utbud av fasadfärg och vi upplever ett ökat intresse för dessa produkter. Orsaken till att vi ser ett ökat intresse från marknaden tror vi beror på att våra kunder har upptäckt Mapeis kvalitet och bredd, säger Ronny Bothner, produktchef hos Mapei. Färgen uppges vara lämpad för murverk och betongkonstruktioner och levereras ofta som en del av ett komplett system. De är baserade på akryl, silikonharts eller silikat. Av de olika färgtyperna så är det speciellt de silikonbaserade färgprodukterna till exempel Silancolor Plus som växer. Produkterna produceras i enlighet med europeisk standard och är anpassade för den skandinaviska marknaden. Enligt uppgift är färgerna huvudsakligen avsedda för betong och fasader men de kan även användas inomhus.

Stabil rivningsrobot med större räckvidd

Den nya Husqvarna DXR 300 uppges vara ett kraftfullt tillskott till företagets sortiment av fjärrstyrda rivningsrobotar. Med sina 22 kW kan den robusta roboten enligt uppgift erbjuda effektiv rivning i tuffa miljöer. Den nya roboten är försedd med nya stödben, som från 2013 kommer att vara en del av standardutrustningen på modellerna DXR 270, DXR 300 och DXR 310. De nya stödbenen är 160 mm bredare än de som används i dag, vilket ska innebära ökad stabilitet för robotarna och kapacitet för en arbetsbelastning på över 400 kg. Trots detta väger den nya roboten endast 1,96 ton, vilket enligt uppgift gör den till den lättaste fjärrstyrda rivningsroboten inom sitt segment. Roboten är försedd med en fast arm som enligt uppgift möjliggör mycket precis positionering av verktyget och kräver minimalt med service. Med en räckvidd på 5,2 meter Bygg & teknik 3/13


produktnytt uppges roboten vara perfekt för rivning av betong- och tegelkonstruktioner, trapphus, yttertak och balkonger samt för känsliga områden som till exempel innergårdar. – DXR 300 är bara 78 cm bred. Det innebär att den kan ta sig igenom de flesta dörröppningar och passar de flesta bygglyftar, vilket gör den lämplig för en mängd olika arbeten inom byggområdet, säger Lars Gustafsson vid Husqvarna Construction. Fjärrkontrollen är försedd med en 3,5 tums färgskärm och Bluetooth-teknik. Den är enligt uppgift utformad på ett sätt som underlättar enhandskommandon och förenklar det dagliga arbetet för användaren. Styrsystemet uppges vara anpassat för att klara typiska rivningsmiljöer där starka vibrationer, betongdamm och vatten är vanliga inslag. Det innebär också extra säkerhet i och med att operatören kan stå på ett betryggande avstånd från maskinen under arbetets gång.

Solvärmetak för villabruk

Finska Ruukki lanserar enligt uppgift som första tillverkare i världen ett helintegrerat solvärmetak för villor. Classic Solar Thermo Roof uppges producera energi för uppvärmning av både bruksvatten och själva byggnaden. Taket kan dimensioneras flexibelt efter behov och kräver inga ytmonterade värmesamlare. Dess integrerade värmesamlare smälter enligt uppgift estetiskt fullständigt in i takytan. – Tak som utnyttjar solvärme är ett utmärkt exempel på vårt kunnande inom olika taklösningar. Solvärmetaket höjer fastighetens energieffektivitet och dess värde. Att använda solvärme som energikälla är också ett ekologiskt alternativ, säger Ari Vouti, ansvarig direktör för Ruukkis takprodukter. Värmetaket ger besparingar i energikostnader. Bruksvattnet värms med solenergi i nästan ett halvt år. Under vår- och höstsäsonger värmer solenergin upp rummen och om somrarna gör systemet att värmepumpar fungerar effektivare. Efter startinvesteringen är energin i praktiken gratis. Solvärmetaket är en del av ett solvärmesystem, som består av värmesamlare på taket, utrustning i husets tekniska utrymme samt värmerör mellan dessa. Värmesamlarna upptar endast en del av takytan och monteras från nock mot takfot på ett cirka tre meter långt område. Solen värmer vätska som cirkulerar i värmesamlarenheterna, som i sin tur värmer husets värmepanna. Bygg & teknik 3/13

I södra Finland fungerar solvärmetaket huvudsakligen mellan april och september. Värmesamlare på fyra kvadratmeter uppges räcka till för att värma upp bruksvattnet för en mindre villa och för att producera cirka hälften av årets varma bruksvatten för villan. Värmesamlare på tolv kvadratmeter räcker enligt uppgift till för att producera cirka hälften av årets varma bruksvatten samt tio till tjugo procent av uppvärmningen. Hur stor energivolym ett värmetak kan producera beror på systemets struktur och husets läge samt på takets riktning och lutningsvinkel. I praktiken producerar systemet varmt bruksvatten under hela sin livslängd på 25 år. Värmetaksystemet lämpar sig för villor, fritidshus och byggnader med sadeltak.

innebär kraftigt minskade bandbredds- och lagringsbehov. Användaren kan själv ange komprimeringsparametrar för upp till åtta delområden i en bild. Det betyder att oviktiga områden kan komprimeras betydligt hårdare än andra och gör att bandbredden kan koncentreras dit den behövs som mest.

Vind, fukt och brandsäkert för höga byggnader

Kameror med revolutionerande ljuskänslighet

Nu lanserar Bosch Security Systems Starlight HD – en helt ny serie säkerhetskameror med enligt uppgift extrem ljuskänslighet och banbrytande bildbehandlingsteknik. De högupplösta kamerorna i serien finns i både box- och domeutförande. Tack vare extrem ljuskänslighet och C-BIT (Content-Based Imaging Technology) uppges de kunna återge tydliga och detaljrika färgbilder i hela 0,017 lux och imponerande 0,0057 lux när det gäller svartvitt material. Kamerorna hanterar dessutom upp till 60 bilder per sekund och passar med andra ord även utmärkt på platser där detaljer är av högsta vikt, exempelvis bank- och kasinomiljöer. Den nya funktionen Intelligent Dynamic Noise Reduction (iDNR) arbetar enligt uppgift aktivt för att eliminera brus. Den analyserer innehållet i bilden och när ingen rörelse registreras ökar den automatiskt komprimeringen och justerar brusnivåerna dynamiskt. Funktionen fungerar så pass bra att videoströmmen uppges minska med upp till 30 procent, vilket

Paroc, en av Europas ledande tillverkare av stenullsisolering, lanserar nu vindskyddsskivan Cortex i Sverige. Isoleringsskivan har ett ytskikt som enligt uppgift gör att konstruktionen blir vind- och fukttät samtidigt som den är helt obrännbar. Skivan är framtagen både för att förenkla vid nybyggnader och för renovering av höga byggnader samt för att skapa ett funktionellt klimatskal. – Intresset för vindtäta produkter och lösningar växer kraftigt och med ett stort fastighetsbestånd inklusive miljonprogrammen är renoveringsbehovet för höga byggnader enormt i Sverige. De nya byggreglerna kräver låg energiförbrukning och här är Cortex en mycket bra lösning. Ett tätt vindskydd krävs för att isoleringen ska verka fullt ut och klara kraven i byggreglerna. Framför allt är det viktigt med täta konstruktioner när man bygger och renoverar höga byggnader, över tre våningar, som ofta utsätts för mycket vind, säger Lars-Erik Olsson, på Paroc Byggisolering. Isoleringsskivan uppges vara helt tät mot yttre fukt och transporterar samtidigt ut fukt inifrån byggnaden. Den är dessutom obrännbar. Förutom de goda produktegenskaperna är den enligt uppgift enkel och snabb att montera och man slipper flera arbetsmoment, vilket enligt uppgift gör att totalkostnaden blir lägre än för motsvarande standardlösningar.

Bygg & teknik direkt på nätet Årgångarna 2006 till och med 4/2012 av Bygg & teknik finns nu att läsa i fulltext på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se 11


Nya ljudkrav på bostäder i BBR den 1 juli 2013 Avsnitt 7 ”Bullerskydd” i Boverkets byggregler (BBR) kommer att ändras i flera avseenden den 1 juli 2013. För bostäder gör Boverket nu alla ljudkrav fritt tillgängliga direkt i BBR istället för att hänvisa till en standard. Omfattningen och kravnivåerna ligger ungefär på samma nivå som förut, men de uttrycks mer kortfattat och tydligt. Hänvisningar görs även till avsnitt 1, 2 och 3 samt till regler från Arbetsmiljöverket, Socialstyrelsen och Naturvårdsverket. Boverkets handbok ”Bullerskydd i bostäder och lokaler” kommer att revideras och ge mer detaljerade förklaringar och tips, bland annat om hur man kontrollerar projekteringen och de färdiga byggnaderna mot ljudkraven. Tack vare alla kloka remissvar som kommit in finns det ett bra underlag för att uppgradera handboken. Boverkets byggregler innehåller generella föreskrifter som anger övergripande tekniska egenskapskrav. I så kallade allmänna råd förtydligas föreskrifterna med tabeller och sifferkrav som byggherren i ”normala fall” kan använda för projektering och kontroll. Att föreskriften alltid ska uppfyllas betyder dock att byggherren (eller dennes ombud) måste tänka till i ”udda fall” som inte tas upp i tabellerna, och formulera sifferkrav som ger ett relevant bullerskydd med hänsyn till omständigheterna i det aktuella objektet. Byggnadsnämnden och byggherren bör förtydliga sådana specialfall vid samrådet, så att man vet vad som gäller under projekte-

Artikelförfattare är Christian Simmons, Simmons akustik & utveckling AB, Göteborg, och Klas Hagberg, WSP Environmental, Göteborg.

12

ring och vid ljudmätning. För bostäder bör det inte bli aktuellt med avsteg och tillägg särskilt ofta. När det gäller lokaler måste man normalt anpassa kraven med tanke på de verksamheter som ska inrymmas i byggnaden och vilket ”bullerskydd” som behövs. För vårdlokaler, förskolor, fritidshem, undervisningsrum i skolor samt rum i arbetslokaler för kontorsarbete, samtal eller dylikt ställer föreskriften i avsnitt sju generella krav. I många fall kan man hämta sifferkrav från standarden för ljudklassning av lokaler (SS 25268). Men man kan också formulera egna krav utifrån verksamhetens behov, förutsatt att man kan styrka att de uppfyller föreskriften. Handboken kommer också att ge tips om ljudmiljö och lämpliga nivåer på bullerskydd i lokaler. Krav på taluppfattbarhet i publika lokaler, till exempel reseterminaler, kyrkor med mera finns i avsnitt 3. Dessa krav är ett första steg för att öka tillgängligheten. Andra lokaler kan komma att bli föremål för framtida regleringar i BBR. I den mån en akustiker eller byggherre kan påverka ljudmiljön i restauranger och andra sociala utrymmen är det önskvärt att man även tänker på ljudmiljön och taluppfattbarheten för personer som av något skäl har lite svårare att uppfatta tal. Dock ställer inte BBR några skarpa krav på sådana miljöer i dagsläget. Men byggherren eller förvaltaren kan ju ställa sådana krav vid uthyrningen och som gäst/kund kan man påtala dålig ljudmiljö för den som driver verksamheten.

Förkortade och mer enhetliga benämningar på ljudkraven

Dagens krav på ljudisolering uttrycks med vägda sammanfattningsvärden och olika spektrumanpassningstermer enligt svenska och internationella standarder (SS-EN ISO 717 del 1 och 2). För att underlätta kravformuleringar anger BBR nu förkortningar för dessa, som inte innehåller vare sig primtecken, summor av två termer eller begränsningsregler för area och volym. Exempelvis anger BBR kort och gott [DnT,w,50] som avser [R’w + C503150 korrigerad med +10 log (0,32V/S)]. Likaså känns det enklare med [LnT,w,50] i BBR istället för [L’n,w och L’n,w + Ci,502500 korrigerad med -10 log (0,032V)]. Primtecknet anges i ISO-standarderna när ljudisoleringen bestäms av både direkt och flankerande transmission och används även för att markera att ett krav

gäller i byggnad. Värde utan primtecken gäller i laboratorium, utan flanktransmission. Primtecknet används dock inte i BBR:s term ljudnivåskillnad (DnT,w,50), som avser isolering mellan rum i byggnad. För enskilda byggdelar fortsätter man lämpligen att ställa ljudkrav med reduktionstal, Rw eller Rw + C50-3150, som bara gäller för direkttransmission genom byggdelen ”i lab”, utan flanktransmission. På samma sätt används LnT,w,50 för stegljudskrav i byggnad medan Ln,w (utan T i indexet) och Ln,w + Ci,50-2500 gäller för ett bjälklag i laboratorium (utan flanktransmission). Index nT innebär att uppmätta ljudnivåer ”standardiseras” mot en fast efterklangstid (0,5 sekunder) istället för att ”normaliseras” mot en fast ljudabsorptionsarea (10 m²). Detta gäller i princip redan idag via ”begränsningsregeln” med undantag för små rum: ● med LnT,w,50 får man tillgodoräkna sig en ljudabsorptionsarea från möbler och inredning som är 0,32 gånger rumsvolymen. ● Vid 31 m³ rumsvolym (cirka 12 m² golvyta) är de två måtten lika. ● LnT,w,50 blir cirka 3 dB lättare att uppfylla i ett vardagsrum (24 m²/60 m³) men ger 1 till 2 dB skärpning i små rum, till exempel sovrum med 10 respektive 8 m² golvarea (25 respektive 20 m³ volym). Att projektera med LnT,w,50 ger mer ekonomiska val av golvbeläggningar och bjälklag, men kan inledningsvis innebära lite merarbete för projektören. I höstas fanns det en förhoppning om att det skulle komma ut nya ISO-standarder med förenklade benämningar relativt snart, men det behövs fler utredningar och dessa standarder ser ut att dröja ett antal år. Att använda förenklade beteckningar var ett viktigt mål för revideringsarbetet, eftersom byggbranschen länge har klagat över de krångliga termerna inom akustikområdet. Det förtydligas också i BBR, att referensförhållandet är 0,5 sekunders efterklangstid, även vid dimensionering av fasadisolering mot trafikbuller.

Nya sifferkrav på ljudisolering i väggar, bjälklag

I tabell 7:21a anges vilken ljudisolering som behövs i olika utrymmen, uttryckt som minsta ljudnivåskillnad mellan utrymmen (vid luftburet ljud) samt högsta standardiserade stegljudsnivå. Det finns några skillnader om man jämför med ljudklassningsstandarden SS Bygg & teknik 3/13


25267. Ljudnivåskillnaden DnT,w,50 i BBR är 52 dB medan standarden anger fältreduktionstalet R’w + C50-3150 53 dB. Lättnaden 1 dB motiveras av att skillnaden mellan definitioner av kravet annars skulle ha gett en skärpning med 1 dB vertikalt och dito horisontellt mellan små rum. Nyligen genomförda enkäter i bostadshus har indikerat att luftljudsisoleringen är tillräcklig, vilket talade för att en liten lättnad i vissa rumstyper kan vara acceptabel. För stegljudsnivån är siffervärdet dock detsamma som i standarden, vilket kan ge en skärpning i mycket små rum. Tar man hänsyn till att de så kallade randförlusterna ofta kan göras högre i små rum blir dessa rum i praktiken sällan kritiska för valet av bjälklag och upplag. För äldreboenden anger BBR lättare krav, där ljudnivåskillnaden räknas mellan 100 och 3 150 Hz istället för 50 till 3 150 Hz, eftersom basmusik knappast är något problem i sådana bostäder. Stegljudsnivån har också ett lättare krav jämfört med i vanliga bostäder. Behovsprövade boenden där höga ljudnivåer kan förekomma har fått en egen rad, där luftBygg & teknik 3/13

ljudskravet (mot skrik) är förhöjt. Stegljudskravet är samma där som i vanliga bostäder, vilket motiveras av att dunsar och slag mot bjälklag och väggar rimligen kan antas förekomma i samma omfattning som i vanliga bostäder. Men här kan akustikern gott tänka lite självständigt om särskilda boenden ska inrymmas intill vanliga bostäder, vilken risk kan finnas för störningar i båda riktningarna? Ljudkänslighet kan förekomma hos personer med kognitiva funktionshinder. Det kan finnas anledning att överväga både avsteg och tillägg, beroende på vilka behov som finns i den aktuella verksamheten. Detta bör verksamhetsutövaren utreda och informera om. Krav på luftljudsisolering från trapphus anges som tidigare i tre nivåer, beroende på vad tamburdörren vetter emot. En skillnad mot tidigare är att kravet anges med DnT,w,50 och avser in till rum för sömn, vila eller daglig samvaro. Det krav som använts i standarden, R’w,10 m2 mot hall, används inte. BBR säger inte heller något om dörrklass, men sannolikt kommer handboken att ge en del praktiska råd

för olika typfall, som gör det lätt att sätta krav på dörren. Huruvida man då använder R’w-klass eller går direkt på dörrens laboratoriemätta värde (Rw) är för tillfället en öppen fråga, men eftersom övriga europeiska länder i praktiken bara använder Rw är det väl troligt att dörrtillverkarna av konkurrensskäl tvingas släppa R’w. Det betyder dock att projektörerna måste lära sig att hantera den säkerhetsmarginal som legat inbyggd i dörrklassningen, och ställa rätt krav i förhållande till de monteringstoleranser som kan antas förekomma vid korrekt montage. Stegljudskravet blev i den slutliga versionen av BBR inte differentierat som det var tänkt, men här bör man i projektet se på risken för störning och välja en golvbeläggning som ger små störningar in till lägenheterna. Det verkar rimligt att lägga krut på att stegljudsdämpa golvet där många passerar, till exempel i entréplanet. På översta planet bör det vara mindre troligt att man får störningar av stegljud, men som kravet ser ut i dagsläget ska det uppfyllas även där. Synpunkter mottages, regler som ifrågasätts kan utvecklas och bidra till att finna rätt avvägning mellan funktion (här bullerskydd) och byggkostnader. För vissa särskilt bullrande verksamheter gäller inte siffervärdena i tabellerna. Om man har sådana verksamheter måste projektören själv räkna ut vilka ljudnivåer de kommer att ge i bostäderna och välja relevanta konstruktioner som ger tillräcklig ljudisolering. Rör det sig till exempel om basmusik från en restaurang måste man se till enskilda tredjedelsoktavband vid dimensionering av väggar och bjälklag, dito för träningslokaler, fläktrum med mera: ”Särskilt ljudisolerande åtgärder kan behöva vidtas när bostad gränsar till bullrande verksamhet, exempelvis tvättstuga eller träningslokal. Lågfrekvent buller från kompressorer och fläktar fordrar normalt särskilda åtgärder för att isolera mot stomljud och luftburet ljud. […] Ljudnivåer från angränsande verksamheter, exempelvis restauranger, butiker och träningslokaler, avseende ljud med impulser, toner eller lågfrekvent ljud, bör i utrymme för sömn, vila eller daglig samvaro inte överstiga LpAeq,nT = 25 dB. Ljudisolering kan dimensioneras genom beräkning enligt SS-EN 12354, med hänsyn till ljudnivåer i de aktuella verksamheterna”. Här har rättspraxis påverkat BBR-kraven. Det finns som bekant fler områden där man skulle vilja se en jämkning så att Plan- och bygglagen och Miljöbalken ställer samma krav, men det tar sin tid att komma i mål. Regeringen har utsett en utredare från Nacka tingsrätt som presenterar sina överväganden i augusti i år (se www.boverket.se).

Olika sorters ljud från installationer

I svensk standard står det i definitionsavsnittet ”Om rena toner i ljud från installa13


tioner kan urskiljas tydligt skall kravvärdet för A-vägd ekvivalent ljudtrycksnivå i tabellerna i avsnitt 4 minskas med 5 dB”. I BBR görs det istället åtskillnad direkt i kravtabellen 7:21b, med exempel på vanligt förekommande ljudkällor: Ljudkraven på hissar, tvättmaskiner och WC blir tydliga, detta är ljudkällor som återkommer i enkäter med mera som

exempel på störande installationsljud. Numera finns det branschgodkända åtgärder mot stomljud från rörinstallationer, se skriften ”Ljud från rörsystem” från VVSFöretagen. Där anges till exempel en åtgärd som tar bort så kallat pinkljud från golvstående WC, vilket bör glädja en del boende under som inte uppskattar sådana ljud. Slagljud från ventiler och armaturer i

till exempel tvättstugor kan också åtgärdas enkelt. Med ventilationen måste man tänka till lite både vad gäller projektering och utförande. Har man ett tilluftsdon i sovrum är det erfarenhetsmässigt klokt att projektera för 25 dB eller lägre. Kan man placera donet diskret är det ofta en fördel. Att ventilationsbuller stör kan bero på att bakgrundsnivåerna ofta är låga i sovrum, därtill är acceptansen låg, särskilt om det finns tendenser till toner eller tidsvariationer i ljudet. Har man 30 dB A-vägd ljudnivå från installationer och lika mycket från trafiken (dygnsmedelvärde) så kan resultatet bli en sämre ljudmiljö. Det vore bra om man kan komma under 30 dB total nivå, även om det inte står så i BBR. Det gäller att vara uppmärksam på ljudfrågorna i olika skeden av projekteringen för att klara detta mål. Vad som är en tydligt hörbar ton kan det säkert bli diskussion om vid en kontrollmätning. Enkelt tänkt är väl att den som säger sig höra en ton bör kunna säga vilken ton (frekvens) det är man hör. Det kan också vara lämpligt att låta fler lyssna och höra om man är överens om vilken ton det gäller. Det finns objektiva mätmetoder som kan användas, men BBR ger inte referens till någon metod. Möjligen kommer handboken att ge några exempel på analyser man kan göra i tveksamma fall, baserade på FFT-analys. Men det finns baksidor av att ta mer avancerade metoder i bruk, inte minst mätosäkerhet. I remissvaren fanns förslag om att BBR skulle ange samma tersbandskrav 31 till 200 Hz som står i Socialstyrelsens allmänna råd 2005:6, men BBR hänvisar bara allmänt till Socialstyrelsens råd för att undvika problem i händelse av att de ändrar i sina råd. I praktiken är Socialstyrelsens råd nödvändiga att uppfylla, eftersom en granskning mot krav i miljöbalken som regel följer Socialstyrelsens allmänna råd.

Trafikbuller och andra ljudkällor utanför byggnaden – fasadisolering

14

I tabell 7:21c anges krav på ljudisolering i yttervägg, fönster med mera som på samma sätt som tidigare utgår från att man först ska fastställa dimensionerande ljudnivåer utomhus och sedan räkna ut vilken fasadisolering som behövs för att de ljudnivåer inomhus som står i tabell 7:21c inte ska överskridas. Vi har fått frågor om varför BBR inte helt enkelt anger ljudnivåer inomhus och förutsätter att folk förstår att fasaden måste dimensioneras. Detta är en logisk fråga men svaret är att det beror på historiska erfarenheter. I äldre utgåvor av byggreglerna angav man bara en ljudnivå inomhus utan att koppla den till vilka förhållanden som antas gälla på utsidan. I nya BBR är det så att kravet i praktiken gäller ljudisoleringen, som byggherren råder över, inte själva ljudnivån som varierar med händelser utanför huset. Vid dimensionering ska man utgå från statistiska underlag och välja den ljudnivå Bygg & teknik 3/13


mecs.se

VISSA PRODUKTER ÄR TYSTARE!

MA-System® - avloppsrör för högsta boendekomfort. MA-System är ett avloppssystem tillverkat i gjutjärn som effektivt dämpar ljud och vibrationer från spillvattnet. Läs mer på gustavsberg-ror.se


som inte överskrids oftare än fem gånger per natt vid årsmedelförhållanden, och aldrig med mer än 10 dB. Man ska vidare utgå från de mest bullrande fordonstyperna. Det sist nämnda är för att inte fyra till fem passager med exempelvis tunga godståg eller bussar ska godtas trots att sex eller fler passager inte skulle godtas. Naturvårdsverket hade hellre sett att gränsen gått vid tre passager per dygn. Hur skillnaden inverkar beskrivs i Boverkets handbok. För vägtrafikbuller och spårfordon i låg hastighet fungerar det bra med att räkna ut ljudnivåskillnaden ute-inne på ett förenklat sätt, med hjälp av byggdelarnas ”trafikbullerindex” RA,tr. I BBR gäller kravet hela fasaden inklusive fönster och luftintag och uttrycks som en ljudnivåskillnad DnT,A,tr. Men för andra typer av ljudkällor, exempelvis helikopter nära sjukhus, motorväg på lite avstånd eller lätta motorvagnståg, så kan det löna sig att räkna detaljerat i tredjedelsoktavband enligt beräkningsstandarden SS-EN 123543. Då kan man ibland klara ljudisoleringen med enklare glasningar, där en förenklad beräkning kanske hade indikerat att det skulle behövas dyrare laminatglas. En utfackningsvägg kanske inte behöver göras lika tjock och så vidare. Man kan gärna använda nyare fordonsdata från till exempel Nord2000 eller egna mätningar. Vid kontroll är det ljudnivåskillnaden som ska

vara tillräcklig för att inomhusnivån ska vara högst den som anges i tabell 7:21c vid de fastställda A-vägda ljudnivåerna utomhus. Det åligger projektören att i samråd med leverantörerna av byggdelar välja lagom stora marginaler på basis av fälterfarenheter. Vissa produkter kan vara känsligare för till exempel luftläckage än andra och det bör både projektör och entreprenör ta hänsyn till i sina handlingar, egenkontroller och liknande. I handboken finns en del råd kring detta. Det här brukar uppfattas som krångligt ända tills man får se skillnaden i prislapp mellan en förenklad beräkning och en detaljerad. När man kan spara in en miljon på fasaderna och kanske förbättra andra egenskaper på vägen, så är några timmars akustikberäkningar plötsligt lätta att motivera! Handboken ger fler tips för den intresserade.

Ändring av befintliga byggnader, ombyggnader, renoveringar

Avsnittet 7:4 är i stort sett samma som i dagens BBR. Grundtanken är att man ska klara samma krav som i nya byggnader, vad gäller de byggdelar som man bearbetar eller påverkar på annat sätt. Men varsamhetsskäl och ekonomi måste vägas in, vilket det finns föreskrifter och råd om i avsnitt 2. När avsnitt 7:4 kom in i BBR gjordes det tydligt, att man inte får bygga om eller renovera på ett sätt som försäm-

rar ljudmiljön. Exempelvis kan man få mer stegljud och stomljud om befintliga golv med sand och pågjutning ersätts med en lätt och styv avjämning.

Kontroll av projektering, utförande och funktioner i färdig byggnad

Avsnitt 2 är viktigt på flera sätt. Där anges att byggherren ska överväga behovet av relevant kompetens, vilket innebär knyta till sig projektörer som förstår kraven och har erfarenhet som kan användas för att få fram bra lösningar i bygghandlingarna, åka ut till byggplatsen och granska utförandet samt utföra noggranna ljudmätningar i färdig byggnad. Glädjande nog finns det idag många duktiga akustiker hos teknikkonsultföretagen, så kompetens finns på ljudområdet. Boverkets handbok ger också stöd till alla parter i byggprocessen, såväl akustiker som byggherrar, leverantörer och entreprenörer. Kraven på dokumentation anges kortfattat och hänvisar till handboken: ”Allmänna råd om dokumentation finns i avsnitt 2:1 och allmänna råd om verifiering finns i avsnitt 2:32. Byggnadsakustisk dokumentation kan utföras i enlighet med Boverkets handbok Bullerskydd i bostäder och lokaler. Ljudkrav kan verifieras med en kombination av beräkningar och platskontroller eller mätningar i färdig byggnad. Se även handboken”. ■

Granab Golvregelsystem För en miljövänlig och tystare inomhusmiljö med behagliga golv i bostäder, hotell, kontor och offentliga lokaler.

Granabsystemet är uppbyggt av formstabila golvreglar av förzinkat stål med dämpelement för en effektiv stegljudsdämpning och luftljudsisolering för alternativa ljudklasser. Granabsystemet är certifierat och typgodkänt.

Vi skapar vibrationsfria miljöer

Steglös bygghöjd 30 - 420 mm. Specialhöjd upp till 600 mm. Granabsystemet kombineras med Granab undergolvsventilation eller golvvärmesystem. Består genomgående av oorganiskt material och påverkas ej av fukt eller temperaturväxlingar.

För mer information se www.granab.se Bygg- och Miljöteknik Granab AB Tel: 0322-66 76 50 vx Telefax: 0322-66 76 55 E-mail: epost@granab.se Postadress: Box 172 S-447 24 Vårgårda Besöks-/godsadress: Verkstadsgatan 4 447 37 Vårgårda

16

CHRISTIAN BERNER AB • Box 88, 435 22 Mölnlycke • Tel 031 33 66 900 infose@christianberner.com • www.christianberner.com Bygg & teknik 3/13


Rackarbergen – nytt bostadshus i ljudklass A I de flesta undersökningar av hyresgästers önskemål på sitt boende kommer god ljudmiljö på första plats. Normalt brukar uppemot 80 procent anse att god ljudmiljö är den viktigaste aspekten. För att möta dessa önskemål bygger de flesta byggherrar numera endast bostäder med högre ljudstandard än Boverkets minimikrav. Minimikravet enligt råd i Boverkets byggregler (BBR) är ljudklass C enligt svensk standard SS 252 67, men alla byggherrar med kvalitetsambitioner tillämpar ljudklass B, som kan sägas vara 50 procent bättre än minimikravet. Det har också visat sig lönsamt att erbjuda ljudklass B. Merkostnaden är endast cirka fem procent medan de boende är beredda att betala mer än sex procent extra. Några bostäder med ännu högre ljudkvalitet, dubbelt så bra som Boverkets minimikrav det vill säga ljudklass A, har också byggts. Anders Bodin Fastigheter var först med Loka Brunn och nu har även Lennart Ericsson Fastigheter byggt i kvarteret Rackarbergen på Södermalm i Stockholm. Båda projekten är hyresrätter. I denna artikel beskrivs de överväganden och konstruktioner som ligger till grund för detta unika projekt. Ett projekt som bör uppmuntra andra byggherrar att också ytterligare förbättra ljudmiljön i sina nya bostäder.

vanligt skapa trivsamma, moderna och funktionella lägenheter, där känslan av kvalitet är påtaglig. Det finns förstås många olika parametrar som påverkar den upplevda kvaliteten; ytbehandling av snickerier, val av material, takhöjd, hur installationsarbeten är utförda med mera. Men givetvis är även överhörning mellan lägenheter och trafikbuller utifrån något som i hög grad påverkar nämnda kvalitetskänsla. På grund av detta valde vi att sikta på att nå ljudklass A i projektet. Läget vid Ringvägen är mycket bullerutsatt, dels på grund av normal bil- och kollektivtrafik men även för att många sjuktransporter passerar till och från det närliggande Södersjukhuset varje dag. Eftersom vi bygger hyresrätter och det ekonomiska utrymmet är begränsat i jämförelse med produktion av bostadsrätter, bestämde vi oss för att tidigt i processen ta in Leif Åkerlöf från Åkerlöf Hallin Akustikkonsult AB och hålla särskilda ljudmöten, eftersom det självklart finns mycket att vinna på att ha med sig bulleraspekten så tidigt som möjligt i projekteringen. Vi har vid några tillfällen fått frågan om varför vi ska lägga oss så högt över kraven i BBR? Det finns en känsla av att man i projekteringen vill ”göra som vanligt” och menar att kraven är tillräckligt höga

som de är. Svaret är att vi bygger för att skapa boenden som ska vara väl fungerande på alla sätt – under lång tid. Redan vid val av tomt insåg vi att ljudfrågorna måste behandlas speciellt i projektet. Läget mellan Ringvägen med 25 000 fordon/dygn och Södersjukhuset med Sjukhusbacken var tufft. 4 000 fordon/dygn, betyder att byggnadens placering är viktig för att kunna uppnå målet för avstegsfall B, högst 55 dB(A) utanför minst hälften av boningsrummen i varje lägenhet. I nära samarbete med arkitekten, Joliark, inplacerades byggnaden på tomten och lägenhetsplanlösningarna beslutades. Det gällde att vid en av fasaderna minska ljudinfallet från Ringvägen utan att bullret från Sjukhusbacken blev för högt. Utöver placeringen av byggnaden krävdes ytterligare bullerdämpande åtgärder för att uppnå målet. Bullerredovisningen från detaljplaneutredningen med bullerdämpande åtgärder visas i figur 1 nedan och figur 2 på nästa sida. Läget kan naturligtvis väcka vissa frågor om lämpligheten att bygga här men en noggrann genomgång av alla ljudfaktorer visar att projektet fick +10 ljudkvalitetspoäng, vilket är dubbelt så högt som minimikravet.

Bakgrund

När vi 2009 påbörjade projekteringen för flerbostadshuset i kvarteret Rackarbergen vid Ringvägen i Stockholm fastslog vi att ambitionen skulle vara hög. Som gammalt familjeföretag med byggmästartradition har Lennart Ericsson Fastigheter alltid haft den inställningen. Vi ville som

Artikelförfattare är Ulf Ericsson, Lennart Ericsson Fastigheter AB, och Leif Åkerlöf, Åkerlöf Hallin Akustikkonsult AB. Bygg & teknik 3/13

Figur 1: Ekvivalenta ljudnivåer vid fasad – översikt. 17


uppbyggnaden och kompletterande åtgärder. För ventilation av bostäderna har FTXsystem valts. Det ställer krav på framförallt låg ljudalstring i ventilationsdonen. För att klara totalkravet 22 dB(A) i sovoch vardagsrum får ljudalstringen inte vara högre än cirka 17 dB(A)/don. Även ljudalstringen hos radiatorventilerna måste specialstuderas men tysta radiatorventiler finns på marknaden. Även dessa bör ge högst 17 dB(A). Under den fortsatta projekteringen beaktades speciellt följande punkter: ● Fönster med höga ljudkrav ● Fönsterdörrar. Kombinationen av höga ljudkrav och tillgänglighet ● Uteluftdon. Slutligt val av don ● Externt buller från fläktar ● Aggregatrumsisoleringen. När det gällde det externa bullret från fläktar blev projekteringsmålet följande högsta ljudnivåer 1 m från fläktutlopp/intag på tak 50 dBA och i fasad 40 dBA.

Resultat – byggskedet

Figur 2: Ekvivalenta ljudnivåer vid fasad – detaljer och bullerskyddsåtgärder. De höga trafikbullernivåerna vid fasad och relativt stora fönsterytor medför att fönster med mycket hög ljudisolering krävs. För ljudklass A krävs fönster med lägst Rw = 53 dB respektive 48 dB i bostäderna. Fönster med dessa ljudkrav ingår numera i standardsortimentet hos vissa fönstertillverkare. Val av stomme och stomsystem är av stor betydelse för hur enkelt ljudklass A 18

ska kunna innehållas. Idealiskt är stora spännvidder av bjälklag med minsta ytvikten/egenvikten 600 kg/m² och bärning endast i ytterväggarna och runt trapphusen. I detta fall var en sådan lösning inte möjlig utan ytterligare några bärande mellanväggar krävdes. För att öka ljudisoleringen horisontellt över dessa väggar skulle de tilläggsisoleras på en sida. I figur 3 på sidan 20 visas principen för stom-

Under byggets gång har vissa justeringar och ändringar av projekterade konstruktioner skett. Den slutligt valda stommen utgörs av massiva betongplattor med total ytvikt på 600 kg/m². Spännvidd 4 till 9 m. Bärande mellanväggar av 150 homogen betong + tilläggsisolering av de lägenhetsskiljande väggarna med 13 gips + 12 plywood + 70 mineralull/45 fristående reglar. Ytterväggarna består av 150 betong + 200 cellplast +130 tegel med luftspalt. Lägenhetsdörrar med ljudklass R’w = 45 dB valdes i samtliga fall. Tillsammans med den föreslagna ljudabsorptionen i entré och hisshallar, 90 procent ljudabsorbent klass A, innehålls kraven för ljudklass A. Stannplanen, med ytvikten 600 kg/m², har utförts utan stegljudsdämpning. Sifferkravet för ljudklass B innehålls beräkningsmässigt men då risken för störning är obefintlig, valdes en lösning utan stegljudsdämpning. Grundkravet enligt BBR är störfrihet och det grundkravet gäller även för ljudklass A. I byggskedet skedde speciell bevakning av följande detaljer med avseende på ljud: ● Fönster, leveranskontroll av krav, placering (rätt fönster på rätt plats), montage och injustering ● Bjälklag, ytjämnhet vid parkettgolv ● Tamburdörrar, ljudklass, montage och injustering ● Stomljudsisolering av WC-stol ● Stegljudsdämpning av bjälklag med stenbeläggning, utförandekontroll ● Tilläggsisolering av väggar, placering och fristående reglar ● Stomljudsisolering av fläktar ● Injustering av hissar ● Val av ventilationsdon ● Val av radiatorventiler Bygg & teknik 3/13


Vi löser dina buller- och vibrationsproblem www.vibratec.se Tystare ventilation

Mindre buller - hemma och på arbetsplatsen 5\ILO€]LYK\PU[LSpUNYL]pSQH° - Du får båda fördelarna samtidigt:

9Frisk luft i rätt mängd, in i fastigheten och mellan rum. 9)LOHNSPNSQ\KUP]rPHSSHY\TMYPMYrU[YHÄRVJO]LU[PSH[PVUZI\SSLY +pTWHYSQ\KL[VJOYLNSLYHYS\M[ŀKL[*HZHTQH:[Y`WPUZH[ZLYVJO0556

9Vid intag av uteluft genom kanal i fönster och vägg. 9I överluft mellan rum. 9I stora ventilationssystem. 9-YrU]pYTLr[LY]PUUPUNZHNNYLNH[VJOÅpR[HY

3pZTLYVT]rYHZ[Y`WPUZH[ZLYVJOO\Y]P[pURLYWrwww.casamja.se www.casamja.se

Bygg & teknik 3/13

19


nen och därmed hög egenljudsalstring. Lågt tryckfall över don är en förutsättning för låga ljudnivåer samt även god driftsekonomi. När luftmängderna anpassats till kraven och injusteringen av frånluftssystemet gjorts blev även ljudnivån här godkänd. Det mest uppenbara i byggnaden när det gäller ljudet är, när nu ventilationen åtgärdats, de låga ljudnivåerna från trafiken. Det är en ovan situation att se bussar och ambulanser passera utan att höra dem.

Teori och praktik

Figur 3: Stomsystem, princip, samt kompletterande ljudåtgärder. Bjälklag med ytvikt 600 kg/m². ●

Typ av gångjärn i köksskåp

Verifiering

Verifieringen av byggnadens ljudklass skedde enligt följande program: ● Granskning av slutliga handlingar ● Okulärbesiktning av; ❍ Fönster, ljudkrav, montage och injustering. ❍ Tamburdörrar, ljudklass, montage och injustering ❍ Stomljudsisolering av WC-stol ❍ Tilläggsisolering av väggar, placering och fristående reglar ❍ Stomljudsisolering av fläktar ❍ Absorbentmängd i trapphus/hisshall ❍ Typ av gångjärn i köksskåp. ● Ljudmätningar i följande omfattning; ❍ Luft- och stegljudsisolering en mätning vertikalt och en mätning horisontellt

Luftljudsisolering mellan trapphus och lägenhet, en mätning ❍ Ljuddämpning från trafik, skillnad ute-inne, förenklad mätning i tre lägenheter ❍ Ljudnivå från ventilation, förenklad mätning samtliga lägenheter ❍ Ljudmätning i två lägenheter med hiss i drift. ❍

Resultat – ljudstandard

Samtliga okulärbesiktningar och ljudmätningar gav redan vid första tillfället godkända resultat utom när det gällde ljudnivå från installationer. Noggrannare genomgång av ventilationssystemet visade att luftmängderna var för stora samt att injusteringen av frånluftsdonen i badrum och WC var felaktigt utförda. Frånluftsdonen var alltför hårt strypta med stora tryckfall över do-

Under projekteringen genomfördes beräkningar av förväntad luftljudsisolering och stegljudsnivå. Flera beräkningsprogram, egenframtagna respektive kommersiella datorprogram, finns att tillgå. För att få ”rätt” resultat är beräkning och erfarenhet en oslagbar kombination. Om enbart hänsyn tagits till resultat av kommersiella beräkningsprogram skulle betydligt mer omfattande konstruktioner använts, exempelvis tjockare bjälklag och mellanväggar. Verifieringen visade dock att så inte behövdes.

Slutsatser

Merkostnaden för att bygga bostäder i ljudklass A jämfört med minimikraven enligt BBR är endast cirka åtta procent. Ljudstandarden blir då dubbelt så hög. Det har också visat sig lönsamt att erbjuda högre ljudstandard än BBR. De boende är beredda att betala något mer än vad den ökade byggkostnaden innebär. Genom att mycket tidigt beakta ljudfrågorna i projektet kan således bostäder med mycket hög ljudkvalitet, ljudklass A, erhållas utan alltför stora kostnader. En målmedveten och ambitiös beställare, kreativa konsulter samt erfarna och lyhörda entreprenörer är några av förutsättningarna som underlättar detta. Lennart Ericsson har med Rackarbergen höjt ribban för ljudkvaliteten i bostäder och visat att det går om viljan finns. Framöver bör det vara självklart för alla byggherrar att för nya bostäder ska gälla ”minst ljudklass B med en strävan mot ljudklass A” och inte ”ljudklass B om möjligt”. ”Minst ljudklass B med en strävan mot ljudklass A” är exempelvis målet för Stockholmshems nya bostäder, hyresrätter, i Norra Djurgårdsstaden. ■

Endast 373 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik för 2013! 20

Figur 4: Den färdiga byggnaden utgör ett fint inslag miljön längs Ringvägen. Bygg & teknik 3/13


Variationer i ljudisolering i platsbyggda flerbostadshus i betong NCC har uppfört sex flerbostadshus på Öbacka strand i Umeå, se figur 1. Husen ligger naturskönt vid Umeå älv alldeles bredvid det nya resecentrumet, vilket ger goda förbindelser. De sex huskropparna står placerade som spegelvända par där de omsluter en park och har sex, åtta och tio våningar. Husen längre bort från älven har fler våningar för att få en bra utsikt över husen närmare älven. Totalt kommer fem ytterligare huskroppar att produceras i nästa etapp. Tyréns och NCC har samarbetat för att uppnå en god ljudmiljö för de boende.

Artikelförfattare är Rikard Öqvist, Tyréns AB, Umeå, och Roger Johnsson, Avdelningen för Teknisk akustik, Luleå tekniska universitet, Luleå. Bygg & teknik 3/13

Figur 1: NCC har producerat sex flerbostadshus på Öbacka strand nära Umeå älv.

mindre blir den maskerande effekten. Det medför att risken för ljudstörningar inom byggnaden ökar, då det blir lättare att höra ljud från grannarna. Den typen av ljud upplevs ofta mer störande än ljud utifrån. Det finns faktiskt fall där klagomålen hos de boende ökat, då fönster med bättre ljudisolering monterats och de boende plötsligt börjat kunna höra sina grannar! Av denna anledning var det särskilt viktigt att lägga ribban för bygg-

nadsakustiken på Öbacka strand högre än för ett normalt bostadsprojekt.

Variation i ljudisolering

Det ligger i alla parters intresse att utveckla och använda pålitliga byggsystem där de akustiska egenskaperna är förutsägbara. Ju högre spridningen är desto större säkerhetsmarginaler fordras för att uppfylla gällande funktionskrav. Om variationerna minimeras kan akustisk överdi-

Figur 2: Flygfoto över området Öbacka strand och östra delen av Umeå.

BILD: NCC

Det geografiska läget innebar särskilda utmaningar vid projekteringen med tanke på buller från yttre källor såsom bil-, tågoch flygtrafik. Husen ligger bredvid Botniabanan och Blå vägen, se figur 2. Umeå flygplats ligger relativt nära på andra sidan älven och dessutom passerar helikopterflygningar till och från sjukhuset över husen ett flertal gånger per dag. Helikoptern genererar kraftigt buller och för att ljudet från överflygningar inte ska bli för starkt har fönster i ljudklass upp till R´w 48 dB installerats i vissa särskilt utsatta lägenheter. Det innebär att husen på Öbacka strand har en betydligt högre fasadisolering mot buller från yttre källor än vad som är normalt för bostäder. Yttre ljudkällor som vanligen hörs i ett flerbostadshus såsom trafikbuller har en maskerande effekt på ljud från grannlägenheterna. Ju högre fasadisoleringen är, desto

21


mensionering av konstruktionen undvikas, vilket är både ekonomiskt och miljömässigt fördelaktigt. När produktionskostnaderna minskar leder det i slutändan också till lägre boendekostnader för slutkunden. Syftet med denna studie var att ta reda på hur stor spridningen i ljudisolering är för platsbyggd betong. Spridningen avgörs främst av konstruktionssystemet, byggförfarandet och mätförfarandet. Ljudisolering anges som vägd stegljudsnivå L´n,w samt vägd luftljudsreduktion R´w. För att den vägda ljudisoleringen bättre ska överensstämma med hur ljudisoleringen upplevs har korrektionstermerna CI,50-2500 och C50-3150 införts. Dessa termer utökar frekvensområdet ner till 50 Hz. Funktionskraven i byggnader anges som L´n,w + CI,50-2500 och R´w + C50-3150.

inte. Vid mättillfället fanns ingen annan verksamhet i byggnaden, vilket innebar att bakgrundsstörningarna var låga. Rumsstorleken var 36 m³ och skiljearean 14 m². Samtliga mätningar utfördes enligt SSEN ISO 140-4 och SS-EN ISO 140-7 och resultatet utvärderades enligt SS-EN ISO 717-1, SS-EN ISO 717-2 [6-9]. Mätningarna av ljudtrycksnivå genomfördes med Mätningar handsvept mikrofon enligt rekommendaFältmätningar av steg- och luftljudsisole- tionerna i SS 25267:3 [10] med en mättid ring har utförts i ett nyproducerat flerbo- på 60 s. Två högtalarpositioner och fyra stadshus i platsbyggd betong. Lägenhe- stegljudspositioner användes. Ljudnivåterna var färdigställda men omöblerade erna mättes i en position per källposition. eftersom inga hyresgäster hade flyttat in. Efterklangsförloppet mättes sex gånger i varje rum. Samma mätpositioner användes vid samtliga mätningar då rummen var nominellt identiska. För att utvärdera hur stor del av spridningen som orsakades av själva mätmetoden, mättes ett Tidigare studier kontrollrum fem gånger, se figur 3. Dessa mätningar utfördes Standardavvikelsen i vägd luftslumpvis med minst en mellanligljudsisolering (R´w) för ett 125 gande mätning innan kontrollrummm prefabricerat betongbjälklag met mättes på nytt. Det gav en med 40 mm pågjutning bestämdes bättre approximation för hur det till 1,3 dB av Craik & Steel [1]. ser ut i praktiken. Att testa konStudien utfördes dock i små rum, trollrummet fem gånger i rad skulvarför denna spridning troligen är le troligen ha gett en lägre spridhögre än för ett normalstort rum. ning som inte ger en korrekt bild Uppenbara problem med att mäta i av mätmetodens verkliga spridsmå rum är att det sällan går att ning. Varje gång kontrollrummet uppnå tillräckligt avstånd till ljudtestades, mättes samtliga parametkällan, varför mätningarna följaktrar på nytt för att efterlikna en ligen sker åtminstone delvis i närverklig mätsituation. Samtliga fältet. De minsta avstånd mellan mätningar utfördes enligt rekommikrofon, ljudkälla, skiljeyta etcemendationerna i ISO-standarderna tera som anges i ISO-standarderna för att erhålla god noggrannhet ner går sällan heller att uppfylla i små till 50 Hz. rum. Mätningar i små rum påverSpridningen för enbart konkas dessutom till stor del av rumsstruktionen kvantifierades genom resonanser, vilket betydligt ökar att beräkna standardavvikelsen för osäkerheten högre upp i frekvensområdet än för stora rum. Figur 3: De testade sovrummens samt kontrollrummets vägd ljudisolering samt i tersband. För att få en bättre överblick på En jämförbar studie av Trevaplacering i byggnaden. hur stor spridningen är för vägd than & Pearse [2] på en lätt väggkonstruktion med dubbla gipsskivor och Konstruktionen utgjordes av ett 240 mm ljudisolering utfördes beräkningarna med 89 mm stålregel samt glasfiberull, fann tjockt bjälklag och 220 mm tjocka väg- en tiondels dB noggrannhet. Normalt beatt standardavvikelsen var 1,1 dB. I båda gar. Golven hade ett ytskikt av parkett. räknas vägd ljudisolering enbart i heltal, dessa studier har standardavvikelsen kor- En beräkning i Bastian visade att denna men för syftet med den här studien var rigerats för mätosäkerhet och avser därför konstruktion bör erhålla en stegljudsiso- det mer relevant att öka precisionen för konstruktion och byggförfarande. Mäto- lering på cirka 50 dB och luftljudsisole- att kunna få meningsfulla mått på stansäkerheten var dock låg i förhållande till ring på cirka 59 dB i vertikal riktning. dardavvikelse. I artikeln kommer resultaden totala spridningen. För ett industriellt Mätningarna utfördes i sju nominellt ten från de sju nominellt identiska rumprefabricerat volymsystem i trä bestämde identiska sovrum i vertikal riktning, se fi- men att hänvisas till som ”total” spridÖqvist et al [3] standardavvikelsen för ett gur 3. Den översta våningen hade annor- ning eftersom den avser spridningen för och samma våningsplan till 1,4 dB för lunda planlösning och testades därför konstruktion, byggförfarande och mätmesteg- och 0,9 dB för luftljudsisolering. Mätningarna utfördes i vertikal riktning i Tabell 1: Vägd stegljudsnivå och luftljudsreduktion för sju mätningar i nominellt ett fyravåningshus. Det kunde dock konidentiska sovrum. stateras att den vertikala ljudisoleringen ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– varierade mellan olika våningsplan. Mätning 1 2 3 4 5 6 7 Osäkerheten för mätförfarandet kan ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– betraktas som reproducerbarhet och repeL´n,w (dB) 49 49 49 49 49 50 49 terbarhet. Med reproducerbarhet avses L´n,w + CI,50-2500 (dB) 49 49 49 50 49 50 49 här att olika mätoperatörer utför obero––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– ende mätningar på samma objekt. ReproR´w (dB) 61 59 60 60 60 60 60 ducerbarheten för byggnadsakustiska R´w + C50-3150 (dB) 59 58 59 59 59 59 58 mätningar är generellt cirka 1 dB enligt 22

Gerretsen [4]. Simmons [5] har bestämt standardavvikelsen till 0,8 dB för stegoch till 0,7 dB för luftljudsisolering. Med repeterbarhet avses här att samma mätoperatör utför alla mätningar på samma objekt. Osäkerheten för repeterbarhet är lägre då det är färre parametrar som påverkar resultatet.

Bygg & teknik 3/13


Tabell 2: Vägd stegljudsnivå och luftljudsreduktion för fem kontrollmätningar i samma sovrum. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 1 2 3 4 5 Mätning ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 49 49 49 49 49 L´n,w (dB) 49 49 49 49 49 L´n,w + CI,50-2500 (dB) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 60 60 60 60 60 R´w (dB) 59 58 59 59 59 R´w + C50-3150 (dB) Tabell 3: Standardavvikelse för vägd stegljudsnivå och luftljudsreduktion beräknat med 0,1 dB noggrannhet. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Total Mätmetod Byggnad ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 0,4 0,2 0,3 L´n,w (dB) L´n,w + CI,50-2500 (dB) 0,4 0,1 0,4 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– R´w (dB) 0,4 0,3 0,3 R´w + C50-3150 (dB) 0,5 0,3 0,3

tod. De fem kontrollmätningarna i samma rum kommer att hänvisas till som ”mät-

metod”. För att kvantifiera standardavvikelsen för enbart byggnadskonstruktio-

byggfrågan

Lektor Öman frågar… Robert Öman, lektor i byggnadsteknik vid Avdelningen för bygg- och miljöteknik, Akademin för hållbar samhällsoch teknikutveckling (HST), MälarLektor Öman dalens högskola i Västerås, är här igen med en ny byggfråga. Frågans poäng framgår som vanligt, eftersom det säger en hel del om hur utförligt svar som förväntas. Svaret hittar du på sidan 45.

Fråga (4 p) När man ska dimensionera värmeisoleringens tjocklek i till exempel en yttervägg så skulle man egentligen vilja räkna ut vad som är den optimala isoleringstjockleken, det vill säga vilken tjocklek som ger lägsta totala kostnader på lång sikt. Förklara av vilka olika orsaker som denna beräkning av optimal värmeisoleringstjocklek blir osäker?

nen och byggförfarandet subtraherades variansen av mätmetoden från den totala variansen och dessa resultat kommer hänvisas till som ”byggnad”.

Resultat och diskussion Figur 4: Stegljudsnivå i tersband +/1 standardavvikelse.

Figur 5: Luftljudsreduktion i tersband +/1 standardavvikelse. Bygg & teknik 3/13

Mätresultaten för vägd steg- och luftljudsisolering samt standardavvikelse presenteras i tabellerna 1 till 3. Spridningen är generellt sett liten och den vägda ljudisoleringen varierar som mest ±1 dB. Stegljudsnivån och luftljudsreduktionen i tersband redovisas i figur 4 och 5. Standardavvikelsen för steg- och luftljudsisolering i tersband visas i figur 6 och 7 på nästa sida. Spridningen för stegljudsisolering vid höga frekvenser är anmärkningsvärd från 2 000 Hz och uppåt. Orsaken var att konstruktionens stegljudsisolering var så bra vid dessa frekvenser att ljudnivån i mottagarrummet låg under 20 dB, ner mot 8 dB för de högsta tersbanden. Spridningen beror således på bakgrundsstörningar och ljudnivåmätarens egenbrus. Den vägda stegljudsisoleringen påverkades inte av denna högfrekventa spridning, då det är tersbanden mellan 100 och 800 Hz som avgör i det här fallet. För luftljudsisoleringen är den totala spridningen mellan 50 och 125 Hz betydligt större än för mätmetoden. Mellan 160 23


Tack

Ett särskilt tack riktas till Cathrine Nordlund. Utan din hjälp hade detta projekt ej varit möjligt att genomföra. Vi vill även tacka NCC för er assistans i arbetet.

Referenser

Figur 6: Standardavvikelse i tersband för stegljudsnivå.

Figur 7: Standardavvikelse i tersband för luftljudsreduktion. och 500 Hz är spridningen i princip lika stor mellan olika rum som när mätningarna utförts i samma rum. I enstaka tersband är spridningen till och med större för mätmetoden än för den totala. Från 630 Hz och uppåt ökar dock den totala spridningen betydligt jämfört med mätmetoden. Variationerna mellan enskilda tersband tar dock ut varandra eftersom spridningen i vägd luftljudsisolering är låg. Genom att subtrahera mätmetodens varians från den totala variansen erhålls en uppskattning av hur stor spridning som kan härledas till själva konstruktionssystemet och byggförfarandet. Osäkerheten (standardavvikelsen) för stegljudsnivå L´n,w är 0,3 dB och för L´n,w + CI,50-2500 är den 0,4 dB. Motsvarande osäkerhet för luftljudsisolering är 0,3 dB för både R´w och R´w + C50-3150. Jämfört med motsvarande studier på andra konstruktionssystem är den uppmätta spridningen i den 24

här studien lägre. Detta bekräftar att betong är ett förutsägbart konstruktionssystem med avseende på spridningen för steg- och luftljudsisolering. Resultatet avser dock nominellt identiska rum och sett till en hel byggnad med varierande rumstyper och -storlekar kan något större spridning förväntas i praktiken.

[1] J.M. Craik & J.A. Steel, The Effect of Workmanship on Sound Transmission through Buildings: Part 1 – Airborne Sound, Appl. Acoustics 27 (1989) 57–63. [2] J.W. Trevathan & J.R. Pearse, The Effect of Workmanship on the Transmission of Airborne Sound through Light Framed Walls, Appl. Acoustics 69 (2008) 127–131. [3] R. Öqvist, F. Ljunggren & A. Ågren, Variations in sound insulation in nominally identical prefabricated lightweight timber buildings, Building acoustics 17.2 (2010) 91–103. [4] E. Gerretsen, Interpretation of uncertainties in acoustic measurements in buildings, Noise Control Eng. J., 55.1 (2007 Jan–Feb) 50–54. [5] C. Simmons, Uncertainty of measured and calculated sound insulation in buildings – Results of a Round Robin Test, Noise Control Eng. J. 55.1 (2007 Jan-Feb) 67–75. [6] ISO140-4:1998, Acoustics – Measurement of sound insulation in buildings and of building elements – Part 4: Field measurements of airborne sound insulation between rooms (1998). [7] ISO140-7:1998, Acoustics – Measurement of sound insulation in buildings and of building elements – Part 7: Field measurements of impact sound insulation of floors (1998). [8] ISO717-1:1996, Acoustics – Rating of sound insulation in buildings and of building elements – Part 1: Airborne sound insulation (1996). [9] ISO717-2:1996, Acoustics – Rating of sound insulation in buildings and of building elements – Part 2: Impact sound insulation (1996). [10] SS25267:2004, Acoustics – Sound classification of spaces in buildings – Dwellings, Utgåva 3 (2004).

Fortsatt arbete

Ytterligare ett hus som är under produktion kommer att mätas upp för att verifiera resultaten i denna studie. Huset har samma planlösning men är spegelvänt i förhållande till det som testats här. Dessa mätningar kommer också ge ytterligare underlag för att visa på betydelsen av byggförfarandet vid själva uppförandet av husen. Eventuella uppmätta skillnader kommer till största del att orsakas av skillnader i själva byggförfarandet då skillnaderna i betongen (konstruktionssystemet) kan anses som små. ■

Bygg & teknik direkt på nätet Årgångarna 2006 till och med 4/2012 av Bygg & teknik finns nu att läsa i fulltext på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se Bygg & teknik 3/13


3ยธNH@OJUDAPร”

$=N=JPAN=P OยธGAN OJUCCK?DPยธP &=HH=Rยธ@AN

2SN3GDQL5@QHN#

EรQDMETJSRยปJDQ KTESSยปSNBGHRNKDQ@CE@R@C

12 3

4 5

6

7

 )QBPPยธPPK?DBQGPOยธGANPIA@0PK$Q=N@  (HEOPAN>NQG  !NยธJAN=J@AK?DPNU?GQPFยธIJ=J@AEOKHANEJC  $NQJ@LQPO  0H=CPยนHECK?DOLNE?GรŠRAN>NUCC=J@ACH=Oร–>ANRยธR  -NEIAN  0FยธHRNAJCรŠN=J@AIA@LQPOAJ0PK)KPQO=J(

+QH=JOAN=NREAPPL=PAJPAN=PPRยนOPACOPยธP=P @NยธJAN=J@AB=O=@OUOPAIOKICANAJHQBPPยธP  BQGPOยธGANB=O=@IA@CK@EOKHANBรŠNIยนC=K?DDรŠC>N=J@OยธGANDAP 0PK1DANI3=NEK!L=OO=N =HH=PULAN=R>UCCJ=@ANRE@OยนRยธHJULNK@QGPEKJOKINAJKRANEJC=ROG=@=@AB=O=@AN  0UOPAIAPยธNLANBAGPRE@AJANCEQLLCN=@ANEJCPEHHHยนCAJANCE K?DL=OOERDQO !AJQJEG=EOKHANOGER=JD=NHยนCREGPK?DยธN@=IIBNEREHGAP>E@N=NPEHHAJOQJ@=N>APOIEHFรŠ  0KIUP>AGHยธ@J=@G=JREAN>FQ@=OJUCCCH=OIKO=EG J=PQNOPAJK?DLQPOER=HBNEGQHรŠN 5ยปKIE@R@CRXRSDLDS2SN3GDQL5@QHN#  +ยปRLDQOยผVVV RSN RDDKKDQQHMF2SN2B@MCHM@UH@ ! SDK  0PK1DANI3=NEK!QLLBUHHAN>N=J@GN=RBรŠN>UCCJ=@ANEGH=OONQP=J>ACNยธJOJEJCLยน=JP=HRยนJEJCOLH=J  &OKHANEJCAJยธN>N=J@OGU@@=@ยธRAJQJ@AN>UCCJ=PEKJOPE@AJ 


Bostäder och industribuller – en helhetsmodell vid planering av nya bostäder Att man vill bygga bostäder i bullriga miljöer är inget nytt. Problem med buller uppstår i de flesta projekt i tätorter. Fram till idag har dock frågan främst handlat om bostäder utsatta för trafikbuller. I dagsläget finns också en vedertagen och inarbetad verktygslåda att ta till när man vill bygga bostäder där det finns trafikbuller. Genom att lägga minst hälften av boningsrummen mot en tyst sida och erbjuda tillgång till en tyst uteplats så kan man bygga bostäder med god ljudmiljö trots trafikbullret. De här bostäderna är också uppskattade av de boende. I Trafikbuller och Planering 4 redovisas enkäter genomförda hos boende i nya bostäder byggda med den här metoden och andelen som anser sig vara störda av buller är relativt låg [1]. Industribuller borde kunna hanteras på ett liknande sätt. Vi har utgått från avstegsmodellen som förespråkas av Länsstyrelsen i Stockholms län och arbetat in industribuller i den. Industribullernivåerna läggs 10 dB under trafikbullernivåerna för att inte bidra till en ökning av den totala ljudnivån. Dagens hårda krav på maxnivåer från industrier lättas upp och transporter inom industrier behandlas likadant som transporter på allmän väg. Riktvärden för ljudnivåerna inomhus måste alltid klaras och industribullret kommer att ställa särskilda krav på fasadisoleringen.

att bygga bostäder eftersom riktvärdet för industribuller överskrids. Detta trots att ekvivalentnivån från återvinningscentralen är mer än 10 dB lägre än nivån från trafiken i området. ● Bostäder planeras nära en mindre industri. Verksamhetsutövaren kan inte garantera att de inte får leveranser före klockan 07.00. På grund av att riktvärdet för maxnivåer nattetid är 55 dBA vid fasad för industribuller måste omfattande skärmåtgärder inklusive ett stort skärmtak byggas för att sänka ljudnivåerna. När lastbilarna är ute på gatan får de orsaka 70 dBA vid uteplats och inga särskilda åtgärder behövs.

Upp på agendan Figur 1: Industribuller och trafikbuller.

er. Vi är med och tar fram goda lösningar men stöter också ofta på fall som är svåra att hantera – inte för att ljudnivåerna är extremt höga utan för att vi saknar vedertagna verktyg, som exempelvis tyst sida eller andra kompensationsåtgärder. Där det finns industribuller är detta särskilt vanligt. Vi har erfarenhet av en lång rad projekt där trafikbullernivåerna vida överskridit industribullret men det har ändå till slut varit industribullret som orsakat de mest kostsamma åtgärderna. Några exempel på detta: ● Ett bostadsprojekt nära en återvinningscentral som har öppet två kvällar i veckan. På grund av terrängen är det svårt att skärma av ljudet från återvinningscentralen. På en stor del av tomten blir omöjligt

Behovet av bostäder i centrala lägen har nu fått kommuner och exploatörer att vända blicken mot hamnarna i Stockholm, Göteborg, Malmö och Helsingborg. Där måste man förutom trafikbuller även hantera externt industribuller som lyder under en annan uppsättning riktvärden och även en annan lagstiftning än trafikbullret. I dagsläget finns det inget sätt att komma runt riktvärdena för externt industribuller, som är avsevärt strängare än trafikbullerriktvärdena, utan att göra någon form av åtgärder på källorna. Dessa åtgärder är inte alltid möjliga att genomföra och ofta inte önskvärda från verksamhetsutövarens sida. Med dagens riktvärden är planerna på bostäder i närheten av hamnarna inte möjliga att fullfölja fullt ut. Förmodligen kommer detta att ändras. I och med Infrastrukturpropositionen (2012/13:25) har Boverket fått i uppdrag att utreda hur man ska kunna möjliggöra bostäder i närheten

Gammalt problem

Som akustiker arbetar vi dagligen med planering av bostäder i bullerutsatta miljö-

Artikelförfattare är Lisa Granå, tekn lic, Structor Akustik AB, Stockholm.

26

Figur 2: Dagens riktvärden enligt Infrastrukturpropositionen 1996/97:53 och Naturvårdsverkets allmänna råd 1978:5. Bygg & teknik 3/13


FOTO: STIG DAHLIN

Det är lätt att på en gång börja prata avsteg men man ska inte glömma bort huvudregeln. Fastslagna riktvärden avseende trafikbuller och industribuller bör innehållas vid fasad och uteplats. Bostäder bör i första hand planeras så att riktvärdena uppfylls och man bör alltid utreda vilka åtgärder som skulle krävas för att uppfylla riktvärdena.

lägen och lägen med god kollektivtrafik bör avsteg tillåtas. Avsteg bör aldrig få göras från riktvärden inomhus. Om något riktvärde avseende ekvivalentnivån för trafikbuller eller industribuller överskrids vid fasad ska byggnaden utformas så att samtliga lägenheter har tillgång till en mindre bullrig sida utanför minst hälften av boningsrummen. För avstegsfall A ska de boende även ha tillgång till en mindre bullrig uteplats som kan vara gemensam. Tillåtna nivåer på den ”tysta sidan” står i tabell 1. Vi anser att man bör ha en viss flexibilitet när man bedömer kvalitéerna, inklusive ljudmiljön, vid ett nytt bostadshus eller område. Om det i enstaka lägen är svårt att klara nivån vid den mindre bullriga sidan kan det vara bättre att acceptera något högre ljudnivåer just där än att göra lägenheter med mycket konstig planlösning eller tvinga in utrymmen för service och handel som har svårt att bära sig. Möjligheten att tillgodogöra sig av ljus och utsikt skulle också i vissa fall kunna motivera en något högre ljudnivå på den mindre bullriga sidan. Givetvis måste sådana undantag utredas noga innan de accepteras. I dagslägen är många planbestämmelser skrivna med nivåerna i avstegsfall B eftersom man inte kan garantera att A uppfylls i samtliga lägen. Vi tycker att det vore en bättre lösning att överlag ha ambitionen att klara A men att acceptera något högre nivåer i enstaka fall. Detta minskar risken för att ambitionsnivån sänks när detaljplanen gått igenom. Då industribullernivåerna ligger 10 dB lägre än trafikbullernivåerna medför modellen ingen ökning av de tillåtna ljudnivåerna på den mindre bullriga sidan relativt dagens krav i Länsstyrelsens råd. Att vi vill behålla nattvärdet för industribuller i avstegsfall B beror på att man annars skulle kunna släppa igenom fläktar och andra fasta installationer som är bullrigare än de vi installerar idag.

Avsteg

Hårdare krav på industrier?

Figur 3: Nya bostäder vid Värtahamnen – Frihamnen.

av hamnar och andra industrier och Naturvårdsverket har ålagts att se över hur man kan hantera verksamheter med tillstånd enligt miljöbalken med bullervillkor. Frågan som många hos både myndigheter och exploatörer ställer sig nu är därför hur man på bästa sätt möjliggör nya bostäder med goda ljudmiljöer.

En modell för flera bullerkällor

Vi är övertygade om att det är fullt möjligt att skapa bra bostäder i anslutning till hamnar och andra industriella verksamheter och välkomnar regeringens initiativ och myndigheternas arbete. Vi anser också att man bör ta ett helhetsgrepp kring ljudmiljön runt bostäder och inte dela upp avstegsmodellerna för olika typer av ljudkällor. Vi föreslår därför en avstegsmodell som omfattar både trafikbuller och industribuller. En viktig del i modellen är att ersätta ekvivalentnivån på dag-, kvälls-, och nattperioden för industribuller med en dygnsekvivalent nivå när man ska bedöma ljudnivån på den bullerdämpade sidan. Detta görs för att trafikbuller och industribuller ska hanteras på liknande villkor.

Avstegsmodellen är uppbyggd liknande den som Länsstyrelsen i Stockholms län [2] förordar och vi använder oss av begreppen avstegsfall A och B. Boverket [3] förespråkar en något skarpare definition av den mindre bullriga sidan och anser att man bör ha nedåt 45 dBA där. Vi väljer att lägga oss på Länsstyrelsen i Stockholms nivå som är 50 dBA, vilket är en mer realistisk nivå i stadsmiljöer. Man kan räkna fram mycket låga nivåer på den tysta sidan men i praktiken kommer sällan ljudnivån ned under 45 dBA i en större stad.

Huvudregel

Om riktvärdena ej kan innehållas ska särskilda hänsyn tas för att skapa en god ljudmiljö. Möjligheten till avsteg måste bedömas från fall till fall. I centrumnära

Tabell 1: Ljudnivåer som ska uppnås på den tysta sidan för avstegsfall A och B. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Avstegsfall Mindre bullrig sida Vid uteplats ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– A Trafik: Leq,dygn ≤ 50 dBA Trafik: Leq,dygn ≤ 50 dBA Industri: Leq,dygn ≤ 40 dBA Industri: Leq,dygn ≤ 40 dBA Ej mer än sammanlagt fem gånger per timme: Trafik: Lmax ≤ 70 dBA Industri: Lmax ≤ 55 dBA ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– B Trafik: Leq,dygn ≤ 55 dBA Inget krav på mindre bullrig Industri: Leq,dygn ≤ 45 dBA uteplats. Industri: Leq,22-06 ≤ 40 dBA

Bygg & teknik 3/13

Varför har man hårdare krav på industribullret än på trafiken? Vore det inte enklare om man bara summerade allt buller till en dygnsekvivalent ljudnivå oavsett var den kom ifrån? Tyvärr finns inte så mycket kunskap om hur industribuller påverkar människor. Ett fåtal studier om störning har gjorts och än färre om hälsokonsekvenser. Det vore givetvis önskvärt om det kunde genomföras mer forskning på området. Men det lilla som finns visar på att människor har avsevärt lägre tolerans mot industribuller än mot trafikbuller. Det kan bero på inställningen till källan (trafiken ses som allmännyttig, industrierna ses som privata intressen) eller på ljudets olika karaktärer. Det finns även studier gjorda i miljöer med både trafik- och industribuller, där industribullret visat sig vara 27


mer störande trots att ljudnivåerna vad påtagligt lägre [4]. Så även om det vore enklare att klumpa ihop allt buller till ett värde så tror vi att det är bra om man även i fortsättningen har en hårdare bedömning av industribuller.

Toner

Vissa typer av industrier alstrar hörbara, rena toner. Till exempel kan hjälpmotorerna på vissa fartyg alstra toner kring 40 till 50 Hz. Installationer på byggnader kan alstra hörbara toner om de är felaktigt inställda och även högspänningsanläggningar kan alstra toner. Rena toner gör att ljudet blir lättare att höra och kan medföra att det uppfattas som mer störande. Om industribullret innehåller kontinuerliga, hörbara toner kan det finnas orsak att kräva lägre nivåer på den mindre bullriga sidan. I dagens riktvärden för externt industribuller föreslås en skärpning på 5 dB och det är förmodligen en lämplig nivå.

Maxnivåer

Momentana ljud (maxnivåer) från industrier kan orsakas av en rad olika företeelser. De kan komma från fordon, nitningsarbeten och annan bearbetning som görs utomhus, att man slänger saker i containrar, att material lyfts och flyttas, från varningssignaler, slamrande portar, tågväxlar på en depå, pys från tryckluft med mera. Varje industri har sin karaktär på bullret och maxnivåerna bidrar mycket till den karaktären. Riktvärdet för maxnivå i Naturvårdsverkets allmänna råd är satt så att man ska kunna sova med fönstret på glänt. Det gäller bara under nattperioden. Den utformningen känns inte riktigt relevant när man planerar bostäder i stadsmiljöer. Vi har därför låtit bli att ta hänsyn till maxnivåerna vid fasad utan i stället inkluderat det i kravet vid uteplatsen. Då blir hanteringen densamma som för trafikbuller. Eftersom maxnivåer från industribuller kan vara mer plötsliga i sin karaktär, och därmed mer störande, än en fordonspassage är det dock befogat att behålla ett strängare värde.

område som trafikbuller och inte industribuller. Det är orimligt att en lastbil ska bedömas mycket strängare så fort den passerar gränsen till ett verksamhetsområde, när ljudnivån och risken för störning är densamma. Arbetsfordon som exempelvis truckar och lastare, fordon som inom området står på tomgång eller med påslagna kylaggregat samt slammer från rangering bör dock även fortsättningsvis beaktas som industribuller.

Ljudnivåer inomhus

I och med att riktvärdena för industribuller utomhus inte har fått överskridas vid bostäder har ljudnivåerna inomhus inte varit ett problem. Släpper man bostäder inpå industriella verksamheter kommer man att behöva ta särskild hänsyn vid dimensionering av fönster och fasader till de typiska ljud som industrin alstrar. Socialstyrelsen allmänna råd rörande ljudnivåer inomhus [5], inklusive riktvärden för lågfrekvent ljud, måste alltid följas. Inomhus får inte 30 dBA dygnsekvivalent ljudnivå överskridas i nybyggda bostäder och detta måste avse summan av samtliga bullerkällor. För maxnivån ska 45 dBA ej överskridas mer än fem gånger per natt oavsett vilken källa som alstrat bullerhändelsen. Man kan alltså inte tillåta fem bullriga fordonspassager och fem slammer från containrar under samma natt.

ljud, exempelvis ljud från tvättstuga, värmepump och fordon som står på tomgång under långa perioder. Man ska inte använda dem på enstaka fordonspassager. Men det finns otydligheter i tillämpningen. Ett reservkraftsaggregat som testkörs en timme, en gång i månaden, borde vara acceptabelt medan ett kryssningsfartyg som ligger vid kaj i två dygn med hjälpmotorer i drift är förmodligen inte det. Här krävs en bedömning från fall till fall och det vore önskvärt att med tiden få en praxis för hur kortvariga lågfrekventa ljud ska bedömas.

Indata saknas

Ett problem med lågfrekvent ljud är att fönsters och fasadelements ljudreduktion inte testas längre ned i frekvens än 50 Hz. Fönster har ofta en försämring i ljudisolering kring 100 Hz men ibland ligger den försämringen vid lägre frekvenser. Det är därför svårt att bara extrapolera ljudisoleringen under 50 Hz. All dimensionering av fönster och fasad vid påtagligt lågfrekvent ljud måste göras med viss marginal eftersom det saknas data. Lågfrekvent ljud riskerar också att alstra stående vågor i rum, vilket medför att ljudet i vissa frekvenser förstärks. Tyvärr finns det resonansfrekvenser kring 30 till 70 Hz i normalstora rum, vilka kan orsaka problem. Man kan motverka detta med snedställda väggar eller att på

En lastbil är en lastbil

Vi anser samtidigt att man bör beakta rörliga väg- och spårfordon inom ett industri-

Figur 4: Sopbilen lämnar återvinningscentralen och får plötsligt bullra mycket mer.

28

Figur 5: Ljudreduktion hos ett typiskt treglasfönster. Mätningen går ej under 50 Hz. Finns det hörbara toner inomhus bör kravet på ekvivalentnivån sänkas med 5 dB. Har man ljudnivåer över riktvärdena för både industri- och trafikbuller kan det finnas fog för att dimensionera fönster och fasad så att ljudklass B klaras inomhus. Detta är en mycket effektiv kompensationsåtgärd som ökar boendekvalitén när det är bullrigt utomhus.

Lågfrekvent ljud inomhus

Riktvärdena för lågfrekvent ljud inomhus avser kontinuerliga och återkommande

andra sätt planera rummen så att de inte är helt rektangulära, men resonansen mellan tak och golv är svår att bygga bort. Om ljudet är påtagligt lågfrekvent, och speciellt om det finns rena toner i ljudet, bör man överväga att lägga alla sovrum mot den tysta sidan.

Är barn industribuller?

I dagsläget används riktvärdena för industribuller som en sorts slasktratt för olika bullerkällor. De appliceras på alla verksamheter som alstrar ljud och som Bygg & teknik 3/13


inte har en egen uppsättning riktvärden. Det kan vara traditionell industri, hamnar, depüer, installationer pü byggnader och vissa mänskliga aktiviteter. Det sistnämnda vill vi lyfta bort helt ur begreppet industribuller. Även om vissa mänskliga aktiviteter, exempelvis nÜjesfält och idrottsplatser, kan upplevas stÜrande sü kan man inte anta att risken fÜr stÜrning uppstür vid samma ljudnivüer som fÜr industribuller. I nügra fall som vi arbetat med har det ifrügasatts om man kan ha en fÜrskolegürd pü en tyst sida eftersom barnen alstrar �buller� när de leker pü gürden. Det vore bra om man kunde släppa südana frügeställningar helt och hüllet. Visserligen kan ljudnivün frün fÜrskolegürdar vara hÜg men sü länge man dimensionerar fÜnster och fasad fÜr att klara dessa nivüer bordet det vara acceptabelt. Man borde i stället se fÜrdelar med att lägga en fÜrskolegürd pü en tyst sida.

Verksamheter med tillstĂĽnd

Till sist nügot om verksamheter som har tillstünd enligt miljÜbalken, vilka ofta innehüller villkor fÜr buller. I dagsläget är villkoren ofta utformade som en nivü som inte für Üverskridas vid närmsta bostad eller närmsta bostads fastighetsgräns utan att tydligare specificera vilken den närmsta bostaden är. Det är en knivig juridisk früga hur man ska kunna bygga bostäder

som är inom den bullerkurva som verksamheten har rätt att alstra. Lagstiftningen i miljÜbalken och plan- och bygglagen spretar üt olika hüll. Vem blir ansvarig om det uppstür klagomül? Detta borde gü att komma runt genom att utgü frün hur den befintliga bebyggelsen ser ut och se till att ljudnivüerna vid dessa hus inte Üverskrider gällande riktvärdena. Sedan kan man räkna baküt och skriva villkoret sü att en viss ljudnivü inte für Üverskridas vid en eller ett flertal punkter innanfÜr verksamhetens fastighetsgräns. Dü har man ett villkor som är oberoende av vad som händer med den fysiska miljÜn utanfÜr verksamhetsomrüdet. FÜr att uttrycka det tekniskt har vi närmat oss att begränsa industrins ljudeffekt snarare än ljudtrycket vid bostad. Bostäder kan därefter byggas, med avsteg, inpü verksamheten men om klagomül uppstür är det relativt enkelt att genom kontrollmätningar innanfÜr verksamhetsomrüdet undersÜka om de alstrar mer buller än de für gÜra, eller om det är bostadsomrüdet som har brister i utformningen.

BedĂśm hela ljudmiljĂśn

FÜr att sammanfatta har vi hÜr visat ett fÜrslag pü avstegsmodell som innehüller büde trafik- och industribuller och lyft fram de särskilda hänsyn som müste tas om man ska kunna bygga bostäder nära

industrier. Ă„ven om vi har fĂśrsĂśkt hĂĽlla modellen relativt enkel sĂĽ kommer det att krävas grundliga utredningar och argument fĂśr att avsteg ska kunna gĂśras. Detta är inte okomplicerat men ska man skapa bra bostäder i bullriga miljĂśer krävs mer än att jämfĂśra en beräknad nivĂĽ med ett värde i en tabell. Olika industrier har olika karaktärer och varje kombination av industribuller och trafikbuller kommer att bli unik. Det är ingen tvekan om att det är mĂśjligt att bygga bra bostäder i närheten av industrier. Vi hoppas att Boverket och NaturvĂĽrdsverket nĂĽr en samsyn kring frĂĽgan och att vi inom en snar framtid fĂĽr tillgĂĽng till en verktygslĂĽda som även kan hantera industribuller. â–

Referenser:

[1] Trafikbuller och Planering 4, Länsstyrelsen i Stockholms län, 2012. [2] Trafikbuller i bostadsplanering, Länsstyrelsen i Stockholms län, 2007: 23. [3] Buller i planeringen, Boverkets allmänna rüd 2008:1. [4] Noise annoyance from industrial and road traffic combined noises, M. Pierrette et al., Journal of Environmental Psychology 32 (2012). [5] Socialstyrelsens allmänna rüd om buller inomhus, 2005:6.

Välj rätt skärmhÜjd med vürt simuleringsverktyg püZZZKDPPHUJODVVVHOMXGVLPXOHULQJ

Upp till 6 m hĂśga “osynligaâ€? bullerskärmar ‡JJUVWDUNDUHlQJODV ‡5HSWnOLJWRFKNHPLNDOLHUHVLVWHQW ‡(JQDV\VWHPPHGVWROSDURFKLQIlVWQLQJDU ‡)|UYlJEURMlUQYlJRFKIDVWLJKHWVQlUDEXOOHUVN\GG

)|UPHULQIRUPDWLRQNRQWDNWDcNH)UDQ]pQ E-mail: ake.franzen@hammerglass.se Direkt: 070-812 77 11 Bygg & teknik 3/13

www.hammerglass.se 29


Ny standard för akustisk verifiering av inredning Möbelindustrin har utvecklats snabbt det senaste decenniet. Nya produkter utvecklas och introduceras på marknaden kontinuerligt och formen på produkterna blir mer och mer diversifierade. Gällande standarder för utvärdering av ljudabsorbenter för inomhusbruk är emellertid utvecklade för mer än tjugo år sedan. Vid den tidpunkten utgjordes akustisk reglering i rum främst av plana absorbenter i tak och stora väggabsorbenter och kontorsskärmar med kvadratiska former sammankopplade till större enheter. Idag har inredning för akustisk reglering blivit mer omfattande än tidigare. Alla producenter av möbler, kontorsskärmar, absorberande väggbeklädnader, gardiner och tyg använder akustik i sin marknadsföring, och de vill också kunna tillhandahålla testresultat för sina produkter, oavsett vilken form den aktuella produkten har. Det är en mycket intressant utveckling, som också gör det nödvändigt och faktiskt lite brådskande att anpassa rådande normer för utvärdering av akustiska egenskaper, samt att också utveckla nya standarder. På detta sätt kan man möta ett växande intresse för akustiska egenskaper hos produkter avsedda för användning inomhus så att korrekta och rättvisande utvärderingsförfaranden kan anges oavsett vilket ”produktfokus” respektive tillverkare har. I många år har ljudabsorptionsfaktorn använts för att avgöra absorptionsegenskaper för alla absorberande produkter. Utvärderingen av ljudabsorptionskoefficient är enkel och ”rätt fram” så länge som den tillämpas på produkter som täcker en stor yta som är sammanhängande, det vill säga i tak eller sammanhängande väggabsorbenter. Även om det tydligt framgår i ISO 354 att absorptionsegenskaperna för diskreta absorbenter bör uttryckas med ljudabsorptionsarea per ob-

Artikelförfattare är Klas Hagberg, WSP Environmental, Göteborg.

30

jekt, så görs inte detta om man studerar akustiska data som tillhandahålls av tillverkarna. För att förenkla vill de flesta tillverkarna klassificera sina produkter enligt klassificeringssystemet som finns i den informativa bilagan B i ISO 11654 eller enligt gamla ”förstandarder” från Tredjedels oktavband [Hz]

Ekvivalent ljudabsorptionsarea per objekt [m²] –––––––––––––––––––– Tredjedels Oktavband oktavband –––––––––––––––––––––––––––––– 50 Frivillig 63 Frivillig Frivillig 80 Frivillig 100 0,42 125 0,50 0,5 160 0,59 200 0,65 250 0,89 0,9 315 1,11 400 1,12 500 1,21 1,2 630 1,30 800 1,38 1 000 1,59 1,6 1 250 1,79 1 600 1,76 2 000 1,62 1,6 2 500 1,48 3 150 1,44 4 000 1,39 1,4 5 000 1,36

Nordtest, utvecklade före ISO 11654. ISO 11654 bör dock inte användas för utvärdering av enskilda objekt. Moderna produkter används ofta som enskilda objekt och deras former är mer eller mindre slumpmässiga och det är näst intill omöjligt att utvärdera en ljudabsorptionsfaktor. Det blir mer och mer vanligt att använda enstaka produkter för ljudabsorption, enstaka skärmar som dekoration, absorbenter som utrymmesdelare eller andra visuella rumsavdelare. Dess egenskaper kan alltid mätas upp enligt ISO 354, men det är nästan omöjligt att utvärdera en ljudabsorptionsfaktor korrekt, och dessutom är det långt ifrån klart hur utvärderingen ska göras för att uppnå tydliga och jämförbara resultat mellan olika produkter. Därför är det nödvändigt att tillhandahålla en ny metod för att förklara olika produkters ljudabsorption.

Ny svensk standard utvecklas, SS 25269

För att tillhandahålla nödvändiga utvärderingskriterier som täcker alla tillgängliga produkter på marknaden, förslås en ny svenskt standard, SS 25269. Standarden kan sägas vara ett komplement till nuvarande utvärderingsstandarder och syftar till att ge ytterligare information om hur akustiska data av enskilda objekt tydligt ska presenteras. Mätstandarden ISO 354 används för mätning av produkter och anger hur de utvärderas i tredjedels oktaver. Om vissa villkor är uppfyllda kan produkterna utvärderas enligt nuvarande

Ekvivalent ljudabsorptionsarea per objekt [m²]

Figur 1: Obligatorisk redovisning av resultat enligt den nya svenska standarden förslag SS 25269. Bygg & teknik 3/13


ISO-standard, ISO 11654. Men i ISO 354 anges att; ”ljudabsorptionen hos diskreta absorbenter uttrycks i allmänhet som den ekvivalenta ljudabsorptionsarean per objekt”. Därmed bör ljudabsorptionsfaktor inte beräknas i dessa fall! Ändå är så inte fallet, i allmänhet. Det finns flera diskreta absorbenter/produkter som både utvärderas enligt ISO 11654 och klassificeras enligt bilaga B i samma standard. Detta görs trots att det tydligt står i ISO 11654 att den är mindre lämpligt för enskilda objekt, vilket ju också stämmer vad som står i ISO 354. Trots alla brister i utvärderingen förekommer det ofta att förfrågningsunderlag avseende kontorsskärmar eller andra ljudabsorberande produkter innehåller en text som hänvisar till någon form av klassificering. Klassificeringen har sannolikt sitt ursprung i ISO 11654, men det är tämligen oklart eftersom det används väldigt slarvigt. En typisk text för förfrågningsunderlag är, ”Produkten måste tillverkas i ett A-klassat material”! Med denna typ av förfrågningar ser alla tillverkare till att erbjud A-klassade produkter, utan att någon egentligen vet verkliga data för produkten som erbjuds. Det orsakar förvirring och en dålig situation vad gäller konkurrensen mellan olika tillverkare. De som förvränger sanningen mest vinner, på bekostnad av dem som försöker leverera korrekta uppgifter! Den nya standarden klargör situationen och definierar när en produkt ska behandlas som ett enda objekt, en diskret ljudabsorbent. Den anger också hur dessa produkter måste deklareras avseende ljudabsorberande egenskaper och dämpning. Vissa produkter kan användas individuellt (diskreta ljudabsorbenter) eller sammankopplade. Om de är samman-

kopplade till en yta större än tio kvadratmeter tillåter standarden att utvärdering sker efter de regler som anges i ISO 11654. Därmed kompletterar den nya utvärderingen i standardförslaget SS 25269, den nuvarande standarden, ISO 11654, och underlättar direkt användning av produktdata i beräkningsstandarden, EN 12354, del 6.

Innehåll

Standarden definierar olika produkter och identifierar sedan hur dessa produkter ska utvärderas. Om vissa villkor är uppfyllda kan nuvarande ISO 11654 användas. Om inte ska den nya SS 25269 användas. Definitionerna av produkterna i standarden är följande: Produkter/föremål. Golvskärm: En utrymmesdelare som är avsedd att användas i stora rum utan skiljeväggar. En skärm kan ha olika höjd och består normalt av flera enheter som står på golvet och kopplas samman för att bilda ett visuellt avskilt utrymme runt en eller flera kontorsplatser. Enstaka skärmenheter kan förekomma men är då normalt ingen skärm utan ett enstaka objekt när dessa bedöms såsom absorbenter. En golvskärm är normalt mellan 1,4 och 2,2 m hög. Bordsskärm: En enhet som är avsedd att placeras vertikalt i bortre änden av en bordskiva och/eller på kortsidorna av en bordsskiva. En bordsskärm kan bara värderas akustiskt som ett absorberande enstaka objekt. Bordsskärmar ska därför alltid betraktas som enstaka objekt när dessa bedöms såsom absorbenter. Absorberande väggbeklädnader och/eller takbeklädnader: Större absorberande enheter avsedda för väggmontage. Det kan exempelvis vara absorbenter eller hängande gardiner som förväntas ha en

sammanhängande area efter montage om motsvarande minst tio kvadratmeter. Enstaka objekt: Golvstående skärmar eller föremål som används som enstaka enheter, eller skärmar som är avsedda för att splittra ljud och tillföra absorption till ett rum. Det kan också vara enstaka absorberande enheter avsedda för väggmontage, enstaka vägghängda ljudabsorbenter som dekoration, enstaka rymdabsorbenter, bordsskärmar eller enstaka föremål av annat slag (såsom stolar, pallar, bord och soffor).

Utvärdering

Den ljudabsorberande förmågan ska bestämmas enligt anvisningar i SS-EN ISO 354 och utvärderas enligt ekvation (1). Absorptionsförmågan ska alltid anges såsom praktisk absorptionsarea Ap,obj i tredjedels oktavband mellan 100 Hz till 5 000 Hz samt i oktavbanden 125, 250, 500, 1 000, 2 000 och 4 000 Hz enligt följande:

(Ai1 + Ai2 + Ai3) (1) Ap,obj,i = –––––––––––––– 3 där Ai2 är centerfrekvensen av tredjedelsoktavbanden inom varje oktavband. Därför är klassificering enligt annex B i SS-EN ISO 11654 inte möjlig. Resultaten måste anges i båda tredjedels oktavband och i oktavband. På detta sätt kan detaljerade beräkningar utföras och man uppfyller normalt gängse krav utanför Sverige, men man kan också utföra beräkningar i oktavband enligt EN 12354 del 6, som ska användas för konsulter och arkitekter. Förslaget innebär att resultaten måste anges i både tabell och ett diagram enligt figur 1.

Analys

Att använda utvärdering med ljudabsorptionsfaktor enligt EN ISO 11654 för en-

Figur 2: Skärmar och ljudabsorbenter har ett antal olika former nuförtiden. Detta komplicerar utvärderingen enligt ISO 11654. Modern design och produktutveckling kräver ett nytt tydligt sätt att ange akustiska mätresultat som sedan kan användas för att jämföra produkter och för att användas som säkra indata till beräkningsmodeller, till exempel EN 12354 del 6. Bygg & teknik 3/13

31


Stort tack till den svenska standardiseringen, TK 197, och särskilt till Pontus Thorsson, som har bidrag förtjänstfullt till det nya standardförslaget. Även stort tack för värdefulla kommentarer och input från ett antal tillverkare i Sverige, särskilt S-Line Office, Glimakra of Sweden, Abstracta, Kinnarps, Offecct och Ecophon.

skilda objekt som enda möjlighet kan naturligtvis tyckas enkelt och det är ännu enklare om man kan beskriva en produkt med en klass enligt bilaga B. Det finns dock ett antal problem med detta. Industrin använder idag uppmätta data för att anpassa sina produkter på det sätt som passar bäst. De gör det eftersom det är långt ifrån klart hur olika produkter ska utvärderas. Idag utvecklar och producerar möbelindustrin ett enormt utbud av olika produkter som marknadsförs som absorbenter, jämfört med några decennier sedan. När standarden ISO 11654 utvecklades för ungefär tjugo år sedan fanns det färre varianter och absorbenter placerades i taket eller på väggen, som täckte stora områden. Kontorsskärmar fanns också, men deras form var mer fyrkantig och ”okomplicerad”. Formerna hos moderna produkter kan variera enormt, se nedan några typexempel i figur 2 på föregående sida.

En fråga som kom upp i samband med den offentliga remissen är, hur kan olika produkter jämföras? Den första och mest naturliga frågan är dock, hur de jämförs idag? Eftersom utvärderingskriterierna för dessa produkter är diffusa, kan alla tillverkare idag uppfylla kraven i alla förfrågningar genom att förvränga sina data. Ett typexempel när man skickar ut en förfrågan på bordsskärmar idag är ”skärmarna ska innehålla A-klassat material”, inget mer! I Sverige försöker vi redan informera arkitekter för att ge korrekta upphandlingstexter till arkitekter (i detta fall för bordsskärmar) ”Ljudabsorberande egenskaper för bordsskärmar med storleken på xxx * yyy (… Produktnamn i förekommande fall), måste mätas enligt ISO 354 och anges med motsvarande ekvivalenta ljudabsorptionsarean per enhet (kvadratmeter) i oktavband från 125 till 4 000 Hz”. Med den nya standarden kommer alla produkter att omfattas och en tydlig mall för att ange resultat kommer att finnas tillgängliga. Jämförelsen av produkter kan sedan göras enligt beräkningar i ett rum med fördefinierade dimensioner och efterklangstid, enligt en bilaga i standarden.

1. Ny design för nya produkter 2. Deras förmåga att förbättra den akustiska miljön i de lokaler som de är avsedda för. Standarden har tillkommit för att finna ett enhetligt sätt att förklara de akustiska egenskaperna för olika produkter som dyker upp på marknaden. I Sverige har vi sett ett ökande behov av en ny standard, anpassad till en helt ny typ av produkter som måste anges på ett korrekt sätt för att uppfylla kraven från marknaden, slutanvändarna. SS 25269 kommer att bidra till att klargöra situationen och ge samma akustiska förutsättningar för alla de produkter som har utvärderats enligt standarden. ■

Slutligen

Möbelindustrin utvecklas snabbt och en av de viktigaste faktorerna för ökade marknadsandelar för alla tillverkare är:

Mät ljud och vibrationer med 2270

www.bksv.se 32

Bygg & teknik 3/13


Bullriga skolor, en myt eller en realitet? Många av våra lärare och förskolelärare, barnpedagoger och barnskötare känner en stor belastning på arbetsplatsen. Ofta kan denna belastning härledas till för höga bullernivåer i arbetslokalerna. Denna yrkeskategori arbetar ofta i akustiska miljöer, där de utsätts (inte sällan) för bullernivåer som ligger i medel på 80 dBA och maxnivåer på 100 dBA eller ännu högre. Lärare klagar oftare än till exempel kontorsarbetande över buller och bullerbelastningen, dialogstörningar (man kan inte föra dialog med eleverna) och kommunikationsmissar. Detta medför ofta frustration och uppgivenhet, vilket leder allt för ofta till trötthet och i det längre loppet kanske till sjukdomstillstånd. Dessa tillstånd leder omutligt till ett deficit i både inoch utlärning. Sjukdomsbortfall av pedagoger medför ibland håltimmer och därmed missade tillfällen för undervisning, vilket i sin tur innebär förlorad kunskapsöverföring till eleverna. Inlärning i skolan sker i hög grad genom hörseln och hörselminnet. En god ljudmiljö är därför nödvändig för en effektiv undervisning och för att elever och lärare ska kunna trivas bra och kunna arbeta koncentrerat under den tid en eller ett par lektionstimmar tar. Normalt är det så i skolor, att även om ljudmiljön är dålig i ett rum för teoriundervisning, är det dock sällan risk för hörselskador. Däremot kan det vara ”omöjligt” att göra sig hörd. Möjligheten att uppfatta tal eller att själv tala underlättas i lokaler med god rumsakustik. Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt elever med eventuell hörselskada. Det känns lätt att tala i rummet och man hör vad som sägs utan ansträngning.

Artikelförfattare är Norbert Fichter, Svensk Teknikutveckling AB, Upplands Väsby. Bygg & teknik 3/13

En god ljudmiljö är nödvändig för en effektiv undervisning och för att elever och lärare ska kunna trivas bra och kunna arbeta koncentrerat under den tid en eller ett par lektionstimmar tar.

För att vi ska kunna fungera utan att bli drabbade av obehagskänslor och fysiskt och/eller psykiskt lidande/sjukdom, krävs att vi under en skolarbetsdag (och även efter dessa arbetspass) har – klimatmässigt, luftmässigt och akustiskt och även psykosocialt – en så god miljö som möjligt. Vi vet, att många människor har eller har haft någon form av allergi eller annat överkänslighetsbesvär. Vi vet också, att dagens skolarbete inte fungerar i symbios med gårdagens tänkande om hur en skollokal ska fungera, tekniskt, miljömässigt och socialt. Vi vet även att allt fler anställda drabbas av någon slags huvudvärk, antingen spännings- eller migrän betingat, som i förlängning kan leda till en arbetsrelaterad utmattningsdepression. Förklaringen förefaller inte enbart vara förändringen av ärftliga anlag, även om dessa inte kan uteslutas, utan måste även sökas i föroreningar i vår ”innemiljö”. Till dessa innemiljöer räknas även den personliga, den sociala och den lokala trivseln, men även en miljö som garanterar en frånvaro av konstanta emissioner. Till dessa emissioner räknas också buller och ljud, som påverkar människan (och djur) i hög grad. Även låga bullernivåer från ventilationssystem och klimatanläggningar kan störa uppmärksamheten och koncentrationsförmågan på jobbet eller i skolan. Vi borde lägga mycket mera vikt på ljudproblematiken. Idag saknas för de

flesta av oss lugna oaser, där vi kan dra oss tillbaka för att få rekreation. Framför allt när det gäller skolor borde vi lägga ner mycket möda för att få en så bra miljö som möjligt. Vi har nämligen att kämpa mot två fronter. Dels våra barn, som nästan aldrig ges en möjlighet att under lugna förhållanden få studera och dels för att våra lärare få dagligen utstå enorma påfrestningar i form av hög bullerexponering. Detta blir katten på råttan och råttan på repet syndromet. Ju sämre läraren mår, desto sämre undervisning får våra barn. Inlärningsprocessen påverkas nämligen starkt av den rådande miljön som barnen utsätts för. Är till exempel bullernivån hög eller mycket hög, sjunker koncentrationsförmågan och inlärningstakten försämras. Lågfrekvent buller minskar arbetsförmågan. Det lågfrekventa bullret upplevs som speciellt störande, och när personer, som är känsliga för buller arbetar under hög arbetsbelastning, ger bullret även upphov till fysiologisk stress, som kan konstateras och mätas i form av en förhöjd nivå av stresshormonet kortisol i saliven. Generellt kan sägas, att personer som är känsliga för, och utsätts för, lågfrekvent buller arbetar sämre och är mera störda av bullret än personer som är mindre känsliga. De känsliga personerna kan därför anses vara en riskgrupp som 33


bör undvika att arbeta i lågfrekvent buller. Lågfrekvent buller domineras av energi inom frekvensområdet 16 till 200 Hz. De vanligaste källorna i arbetsmiljön är ventilation, uppvärmning, luftkonditioneringssystem, kompressorer och dieselmotorer. Idag saknas tillräckliga rekommendationer från myndigheterna för att begränsa den här typen av buller som är dominerat av låga frekvenser. Låga frekvenser är svårare att dämpa än högre frekvenser på grund av att de lättare tränger igenom väggar, tak och golv. Enligt försöken går det att göra ett lågfrekvent buller mer behagligt genom att minska (modulationen av toner i ljudet, det vill säga hur mycket tonen varierar upp och ner i styrka). Ett behagligt lågfrekvent buller ska ha mindre märkbara modulationer och ett lägre innehåll av låga frekvenser. Man har funnit, att inlärningen och språkuppfattningen försämras med ökad bullerexponering, till exempel Neuman & Hochberg (1983). Simulerar man de i våra klassrum vanligt förekommande akustiska betingelser (signalstörnivådifferens mellan +2 och +6 dB, efterklangstid cirka 0,7 sekunder), så mäter man hos normalhörande barn en markant minskning av språkuppfattningen. Det man måste konstatera är, att den i våra skolor rådande bullernivå ofta inte tillåter en adekvat språkuppfattning, vilket i sin tur påverkar inlärningsprocessen. Förstår man inte vad som sägs, kan man heller inte begripa det som sägs. Cocktailparty. När grupper av människor träffas för samkväm eller mingel, blir man allt för ofta medveten om en så kallad Cocktailparty-effekt. Vid större tillställningar där människor minglar ökar ljudnivån för det mesta markant. Vi är å andra sidan fullt kapabla att med ett friskt öra kunna separera olika röster ur detta röstvirrvarr och kunna förstå vad som sägs till oss. När informationen kommer till oss från olika riktningsvinklar kan dessa störnivåer ligga 10 dB över rösterna och vi kan ändå uppfatta vad som sägs. Detta konststycke förmår vårt hörselsystem hantera om vi dels har fullgod hörsel samt att vi befinner oss under frifältsbetingelser, eller om rummet är så pass dämpad att ljudreflexer inte allt för starkt interfererar med de talade orden. Människor med dålig hörsel eller med nedsatt hörselförmåga har inte denna möjlighet. För dessa går informationen förlorad (auf nimmer wiedersehen). Dessa personer lämnar med en tyngd i magen och en besvikelse i hjärtat – oftast efter en kort tids mingel – lokalerna just pga dålig språkuppfattning och att de inte kan delta i samtalen (undertecknad är en av dessa personer). Att i sådana lokaler föra samtal med en grupp hörselhandikappade människor är utsiktslöst, därför att rummet är akustiskt dåligt konditionerad. Samtal blir 34

extrem ansträngande för dem. Själv anses de vara ”tråkiga” eller ”ointresserade” därför att de bara i begränsad omfattning kan delta i samtalen. Barn och elever med språk- och/eller sjukdomsrelaterade inskränkningar kan i akustiskt dålig konditionerade klassrum inte tillgodogöra sig undervisningens text som muntligen förs fram av en lärare som talar till en högljudd klass. Lärare måste för att kunna göra sig hörda i denna störande bullernivå ständigt höja rösten. Detta blir mycket ansträngande för stämbanden och många lärare lider av allmän röststörning (dysfoni) och det föreligger stor risk för neuropatisk röststörning (fonasteni). Normalt samtal alstrar ljudnivåer på cirka 60 dB(A) (vid 1 m avstånd). Lärare måste dock pressa rösten till cirka 75 eller 80 dB(A) för att kompensera för bakgrundsbullret och för att möjliggöra för att möjliggöra att deras budskap når fram till eleverna och kan resultera i en relevant inlärning. Att klasserna dessutom blir större med fler barn, gör heller inte saken lättare. Det vi har kunnat konstatera är följande: ● Buller är en stor belastning för våra lärare. ● Bullertoleransen sjunker med tilltagande ålder eller tjänstgörning. ● Bullertoleransen sjunker med skoldagens längd. ● Komplexa arbetsuppgifter kan inte förmedlas eller lösas på grund av bullerpåverkan. Efterklang, vad har det för betydelse? Efterklangstiden T är en funktion av rummets volym V i kubikmeter och den ekvivalenta absorptionsytan A i kvadratmeter i rummet. I regel skriver man: V T = 0,16 • –– (1) A Efterklangstiden är den viktigaste parametern över huvud taget, samt den enklaste ekvationen till att mäta samt att beräkna rumsakustiska storheter. Man måste dock beakta att A och därmed även T i mycket stark grad är beroende av frekvensen, vilket kan leda till besvär om man utgår enbart från ett medeltal. Här blir det framför allt basfrekvenserna (nedanför 200 Hz) som besvärar. Somatiska effekter (…). Buller (även lågfrekvent LFB 16 till 200 Hz) kan för människan i hemmamiljön ge upphov till störning, trötthet, minska möjligheterna till sömn och vila och negativt påverka arbetsprestationer. Nuvarande rekommendationer är uttryckta i dB(A) som inte tar hänsyn till effekterna av lågfrekvent buller varför underlag till nya rekommendationer behöver utvärderas närmare. Den mest uppenbara hälsoeffekten, det vill säga den mätbara, är hörselskada. Det är dock svårt att påstå att skolans buller-

miljö kan ge upphov till hörselskadande effekter. Däremot erhålles klara extra aurala effekter. Det är fortfarande om barn med ”normal” hörsel drabbas av dessa effekter, men barn med nedsatt hörsel har oerhört svårt att vistas i denna miljö. Även personalen som vistas hela dagen med barnen i denna ”bullermiljö” torde bli ”trötta, spända” och visa andra symtom på som är karakteristiska för ”bullerskada”. Höra för att lära. Det finns idag i våra skolor ett stort antal barn med akuta eller kroniska perifera hörselstörningar. Särskilt yngre barn får ofta problem med öroninflammation i mellanörat. Som en möjlig orsak kan man nämna en allt högre konsumtion av musik vid höga nivåer (MP3-spelare, klubb- eller konsertbesök). För barn i dagisåldern är det ofta leksaker som alstrar höga eller mycket höga bullernivåer (knallpistoler etcetera). För dessa, vars modersmål inte är svenska, och som ska tillgodogöra sig information på ett för dem främmande språk, kan det bli besvärligt. För dessa barn försvåras informationsupptagningen inte bara av en språklig/verbal barriär utan även kanske av kulturella skillnader. För dessa barn blir lyssnandet särskilt besvärligt därför att de måste använda mycket tankemöda (kognitiv kapacitet) för att språkligt (semantiskt) kunna avkoda allt de hör. Dålig rumsakustik skapar en ytterligare svårighet. Dålig rumsakustik sänker nämligen belastningsgränserna, det vill säga tidpunkten när man upplever att man blir mättad av ljud, och oljud infinner sig allt tidigare. Liknande gäller för barn med centrala hörselrubbningar. För dessa barn handlar det om en felfunktion av den centrala, auditiva delen av hjärnan, bearbetningsprocessen går alltså inte lika smort och ostört som hos friska människor. Den perifera hörförmågan hos dessa barn är mestadels intakt; hörseldiagnostik med audiogram hjälper alltså inte för att man ska kunna upptäcka felet, deras problem blir därför ofta störningar i uppmärksamheten, eller brist i motivationen och de blir därför alltför lätt felinterpreterade. Enligt American Speech-Language-Hearing Association (ASHA) påverkar dessa störningar följande mekanismer: ● Riktningshörsel ● Ljuddiskriminering (konsonanter hörs tydligare än vokaler, men orden uppfattas otydligt) ● Tidsenlig upplösning av sekvenserna. ● Störnivåerna dominerar, det vill säga de kan inte maskeras. Dessa mekanismer är av oerhört betydelse för att man ska kunna uppfatta och tolka språk. Ett deficit är då, att barnen ofta förväxlar ord som klingar lika, att de förväxlar meningar, inte hör sambanden mellan olika meningar och att de därför är mycket lättare att distrahera och blir förBygg & teknik 3/13


Akustikputs - också bra för ögonen En bra akustiklösning skall bara märkas - inte ses. Framförallt skall du inte vara bunden till förbestämda lösningar med former och färger. Med Rockidans akustikputs får du precis den lösning som du vill ha. Oavsett om du vill återställa de ursprungliga eller skapa nya visuella effekter. Vill du dessutom ha en integrerad och helt ljudlös kylning i taket, så kan du få det också. /nWLQVSLUDWLRQHQÁ|GD

www.akustikputs.se Tlf. +45 74 61 33 66 2. Slutbehandlas på platsen med ett eller två lager akustikputs. 1. Mineralullsplatta förbehandlad med porös puts uppklistras på betong eller nedhängande tak


virrade när läraren eller andra ställer frågor. Men även helt friska barn, som inte lider av ADHD (avsikten är inte att värdera), har ofta samma besvär, därför att man helt enkelt inte hör vad läraren säger. Skolarbetet har också förändrats – vi har inte längre en skola, där man har en katederundervisning utan arbetet är mer inriktat på grupparbeten, gruppdiskussioner och andra undervisningsformer, som kräver mycket mer av dagens skola än gårdagens.

Vad är bra?

Visst är det därför bra med väl definierade krav och målsättningar, men hur lätt är det att kunna definiera någonting så ogripbart som man inte ser? Ljud, koldioxid, formaldehyd och andra emissioner? Det som för somliga är ljud, är för andra oljud. Det som för den ene är starkt ljud, är för den andre mindre starkt. Vi har helt enkelt inga objektiva mått för att kunna definiera det som belastar oss mest. Vad är bra värden för en skolbyggnad? Vad kännetecknar en god ljudmiljö? Är det tystnad eller en lagom bakgrundsnivå? Det finns ingen total tystnad, vi omges alltid av ett bakgrundbuller var vi än befinner oss och det finns alltid ljud som vi inte kan stänga av eller påverka. För att vi ska kunna ställa lämpliga krav måste vi veta hur vi påverkas av alternativ. Det mänskliga hörselsinnet kan uppfatta tryckvariationer från det svagaste på 20 µPa till 20 Pa (som således är en miljon gånger starkare). Förändringar i ljudtryck uppfattar vi inte linjärt utan logaritmiskt. På grund av detta och den stora spännvidden är det opraktiskt att mäta ljudtryck i enheten Pa. Man använder därför istället den logaritmiska enheten decibel (dB), där 0 dB svarar mot hörtröskeln, det vill säga det svagaste ljud en normal hörande person kan uppfatta vid 1 000 Hz. Örat är normalt mest känsligt vid frekvenserna 2 000 till 4 000 Hz och mindre känsligt för högre respektive lägre frekvenser. Den normala hörtröskelnivån

över hela det hörbara frekvensområdet har standardiserats (ISO CD 226-1) och anger de lägsta nivåer som en genomsnittlig ung person kan höra. Vi är alla inte lika och avvikelser från den standardiserade hörtröskelnivån kan förekomma beroende på ålder och andra individuella skillnader. Mätningar görs ofta med standardiserade vägningsfilter som har utformats för att efterlikna människoörats känslighet. Det mest använda filtret kallas A-filtret, vilket ger en kraftig dämpning av lågfrekvent buller. Ljud uppmätt med detta vägningsfilter ges enheten dB(A). Ljud mätta utan vägningsfilter, linjär ljudtrycksnivå, uttrycks i enheten dB(20 µPa). Andra standardiserade filter är Boch C-filtren. För att med en vanlig bullermätare kunna avgöra om ett buller är lågfrekvent kan en första översiktlig kontroll vara att jämföra dB(C)-värdet med dB(A)-nivån. Är skillnaden större än 15 till 20 dB kan bullret anses vara lågfrekvent. Detta tillvägagångssätt kan användas när dB(A)nivån är högre än cirka 30 dB(A). Vid lägre nivåer bör man tolka en sådan skillnad med försiktighet. Buller i miljön har oftast mycket komplexa förlopp över tiden och kan därför sällan beskrivas med ett enkelt mått eller Tabell 1.

mätetal. En fysikalisk metod att kvantifiera ett ljud är att bilda ett logaritmiskt medelvärde av ljudnivån under en viss tid. Detta mått kallas ekvivalent ljudnivå och mäts i regel i enheten dB(A) under en viss mättid. Ekvivalentnivåvärdet är således ett medelvärde och ger ingen information om ljudnivåns variation under mätperioden. Nivåvärdet kan skrivas som LAeq,T, där LA avser A-vägd ljudtrycksnivå och Leq,T att det uttrycks i en ekvivalent (det vill säga motsvarande) ljudtrycksnivå under mätperioden T. Dygnsekvivalent ljudnivå skrivs till exempel på motsvarande sätt som LAeq,24 h. Därför beskriver man bullret enligt följande formel: 1 T pA(t)2 LA,eq = 10log–– ––––– dt (2) T 0 p02 Örat och hjärnan. Örat består av ytteröra, hörselgång, mellanöra och inneröra. Ytterörat fångar upp ljudet. Mellanörat överför ljudenergi mekaniskt från luften till vätskan i snäckan (Cochlea) innerörat, vilken är indelat i tre vätskefyllda håligheter (kanaler). På membranet mellan den mellersta och den nedre kanalen sitter hårceller som har en känslighet att reagera på ljud. Från dessa hårceller går det nerver som löper till hjärnstammen, där hörselintrycken bearbetas. Ljudvågor kodas till

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Lokaltyp Operativ Operativ Temperatur- CO2HCHO Buller från temperatur temperatur skillnad halt i Formal- ventilation Under Under Huvud – fot ppm 1) dehyd i dBA vintersäsong sommarsäsong °C i mg/l 2) –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Klassrum Aula

20 ±2 20 ±2

24,5 ±1,5 24,5 ±1,5

2 2

1 000 1 000

0,02 0,02

30 25

Sljödsal 20 ±2 23 ±2 3 1 000 0,02 40 –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 1) Koldioxidhalten avser den maximalt accepterade nivån och anges i ppm, det vill säga andelar per million luftdelar 2) Anger den maximal accepterade halten av formaldehyd i luften i mg per liter luftmängd Följande parametrar mättes under två lektionstimmar: Operativ temperatur, koldioxid mitt i klassrummet, höjd 1,3 m över golv, efterklangstid (tom lokal), bullernivå från installation (tom lokal) samt bullernivå från verksamheten.

Gyptone akustikundertak ®

Akustisk komfort och estetik i samverkan Gyproc tagit fram en app för iPad som ett inspirationsverktyg fyllt med vackra projektbilder från spännande byggprojekt.

Ladda ned appen och låt dig inspireras av klimatklok och kreativ design med Gyptone!

Scanna koden för att ladda ner appen från AppStore

36

185x65_AdGyptoneApp.indd 1

2013-03-04 08:25:00 Bygg & teknik 3/13


Klass 8 MB SO

Diagram 1: Koldioxidloggning en timme. Klass 8 MB SO

neuronala stimuli i hörselnerven. I ett hörselcentra som ligger i hjärnbarken omvandlas hörselfibrernas likriktade stimulikarta i parallella banor, där de omvandlas till olika kartmönster. Genom inhibition modifieras koderna och beräknar (genom två hörselingångar) ljudets riktning. Man förmodar, att hypotalamus, som kan betraktas som hjärnans stresscentral, skickar starka, i vissa fall för starka signaler till hörselsnäckan, varför somliga människor blir ljudöverkänslig. Vårt hörselsystem är mycket känsligt och komplext. Det är inte enbart: ljud in – ljud ut. Innerörat är den delen som är involverad i hörsel. Tyvärr har vi inte en on/offknapp där vi kan stänga av ljud eller en volym kontroll där vi kan minska ljudstyrkan. Vi lever i den miljön vi själv skapar och vistas i.

Fallbeskrivning

I en skola, byggd på sena 1960-talet klagade både elever och personal på dåligt klimat. Man kunde inte sätta fingret på vad som var dåligt, men att det var högljudd och allmänt dåligt klimat. Av rent intresse gjordes en nästan fullständig klimatanalys i ett av klassrummen under två lektionstimmar. Målvärden. För att få en tillfredställande inomhusmiljö, där både elever och lärare kan trivas och känna sig ”avslappnade” och säkra har man satt upp vissa målvärden som man ska kunna hålla. I vissa fall är målvärdena absoluta krav, som till exempel koldioxidhalten (CO2) och formaldehydhalten (HCHO).

Resultat

Diagram 2: Verksamhetsbuller en timmes loggning. Klass 8 MB

Diagram 3: Efterklangstid. Bygg & teknik 3/13

Mätningen gjordes på vinterhalvåret februari, mars. Innan lektionen började, mättes även bakgrundsnivåer på både koldioxid och dBA. Frapperande var, att ppmvärdet (CO2) i tom lokal låg på större än 2 000. Efter tio minuters vädring (ett fönster öppnades) sjönk koldioxidvärdet i det närmaste ner till utomhusvärden, det vill säga 380 ppm. Efter lektionstidens slut vädrades klassrummet igen. Lektionen började klockan 12.20. Totalt antal personer räknades till 24, 22 elever och två vuxna (en lärare och jag själv). Efter cirka en kvarts timme tangerade koldioxiden redan 1 000 ppm, för att sedan plana ut vid 1 400 ppm. Fluktuationerna i kurvan (diagram 1) beror på att dörren öppnades ganska frekvent av elever som skulle på toalettbesök och dylikt. Med hjälp av det uppmätta ppm – värdet kan man beräkna den tillförda friskluften via ventilationsanläggningen. Enligt detta beräknas tilluftsflödet till cirka 5 l/s och person, det vill säga totalt 120 l/s. Anmärkningsvärd är att det saknades fem elever på grund av sjukdom. Skulle alla eleverna ha varit närvarade, skulle koldioxidhalten ha stigit (med bibehållet luftflöde) i motsvarande grad till 1 500 ppm. 37


Den operativa temperaturen Ükade snabbt frün lektionens bÜrjan 17 till 24,5 °C vid lektionens slut. Ljudnivün mättes som A-vägd bullernivü och loggades under lektionstimmen. Diagram 2 visar en timmes ljudprofil fÜr klassen. Miniminivün lüg pü cirka 50 dBA, maximinivün pü cirka 90 dBA. Bakgrundsnivün (ventilation) lüg pü LAequ 33 dBA. Efterklangstiden mättes till Tmed 0,61 sekunder (se diagram 3).

Kommentar till dessa mätningar

Koldioxidhalten är alldeles fÜr hÜg. Utan vädring i bÜrjan av timmen, skulle koldioxidhalten ha stigit till orimliga värden. Koldioxid är ju inte giftigt, men i fÜr hÜga koncentrationer framkallar den huvudvärk, yrsel och trÜtthet. DärfÜr sattes gränsvärdena till maximala 1 000 ppm (se tabell 1). Detta innebär det dimensionerade luftflÜden inte är tillräckliga fÜr klasser med elevantal stÜrre än 20 elever, eller att ventilationsanläggningen inte är skÜtt med filterbyte och kanalrengÜring etcetera. Den hÜga, jag skulle püstü mycket hÜga bullernivün i klassrummet alstrades av eleverna själva. Klassrummets efterklangstid hüller i stort de krav som ställs i SS 25268:2007, men en halvering av efterklangstiden skulle inverka mera

gynnsam pü undervisningen och sprükperceptionen. FramfÜr allt den stigande tiden nedanfÜr 200 Hz gÜr det besvärligt fÜr lyssnarna. Jag vügar püstü att detta klassrum inte är anpassat till dagens flexibla undervisning. FÜr münga reflexer fÜrstärker ljudet och gÜr det nästan omÜjligt att fÜra en dialog i �normal� samtalston. FÜljden av detta är trÜtthet och en känsla att man drar en gammal hatt Üver Ügonen. Koncentrationssvürigheter och spänning i tinningarna. Spänningshuvudvärk och därav fÜljande migränliknande symptom är ofta fÜrekommande i dessa �bullriga� miljÜer. Det rüder ingen tvekan om, att klassrummen inte är anpassade till dagens undervisning metodik. Rumsakustiken är inte anpassad till �dialogundervisning� utan lämpar sig enbart fÜr ett bruk som püminner om 1960-talets undervisningsform. Läraren fÜreläser, eleverna lyssnar. Mätningarna som genomfÜrdes gav en fingervisning pü den rüdande innemiljÜn. Syftet med mätningarna var att resultatet skulle tjäna som diskussionsunderlag och vägledning fÜr skolledningen, personal och planerare. Büde elever och lärare har rätt till en fullgod inomhusmiljÜ, utan att lÜpa risk fÜr skadliga effekter som utbrändhet och dülig hälsa. Skolans innemiljÜ bÜr diskuteras av büde lärare och elever, sü att skolsalarna kan anpassas till dagens krav pü optimal undervisning.

Man kan diskutera pedagogiska interventioner, och de lär säkerligen bidra till en bättre ljudmiljĂś, men tekniskt borde vi sätta all krut vi har fĂśr att underlätta och mĂśjliggĂśra nya pedagogiska grepp. Jag fĂśrmodar att dagens skolor projekteras och byggs med mycket stor noggrannhet. Jag antar även att man alltid anlitar adekvat akustisk expertis fĂśr att lĂśsa eventuella svĂĽrigheter. FĂśr det kommer att uppträda svĂĽrigheter under resans gĂĽng. Skolan jag mätte pĂĽ är fĂśrhoppningsvis enbart ett undantagsfall i dĂĽlig akustisk och miljĂśmässigt planerande, eller? â–

Litteratur

Kirchner, T: Raumakustik in Berliner Klassenräumen im Vergleich mit internationalen Normen. DAGA 2010, Berlin S 937–938 Fuchs, H V, Zha, X, Zhou, X & Drottleff, H: Creating low noise environments in communication rooms. Appl. Acoustics 62 (2001) Nr 2. Everest, F A: The master handbook in acoustics. Fourth Edition. New York 2001. Fuchs, H V, Lamprecht, J & Zha, X: Zur Steigerung der Wirkung passiver Absorber‌: Gesundheits-Ingenieur 132 (2011). SchÜnwälder, H G, Berndt, J, StrÜver, F & Tiesler, G: Lärm in Bildungsstätten. (2005). Egna utredningar 2006 till 2009.

Robusta, fältmässiga och användarvänliga instrument fÜr s Ljudmätning i fastigheter, byggarbetsplatser, kontor, grannbullerärenden, installationsljud. s -ÊTNINGAVLJUDISOLATION EFTERKLANG STEGLJUD

Ta gärna kontakt fÜr mer info!

Norsonic AB info@norsonic.se www.norsonic.se Säljare Jani Huhtala, 0709699370

38

Bygg & teknik 3/13


Taluppfattbarhetens beroende av efterklangstid Detta är den fjärde artikeln vi skriver i denna tidning som belyser olika aspekter av rumsklang och i synnerhet efterklangstid. Efterklangstid är i dagsläget den enda parameter som kravställs i samband med krav på rumsakustik. I de tidigare artiklarna har inriktningen varit att påvisa att flera andra parametrar är viktigare än efterklangstid och att efterklangstid i många fall kan vara intetsägande. Efterklangstid fungerar rimligt bra i samband med maskinhallar och dylikt. När det handlar om tal eller musik blir situationen genast annorlunda, vilket denna artikel vill belysa.

Det har nu byggts en lokal på Skeppsholmen i Stockholm, där man förutsättningslöst har koncentrerat sig på högsta möjliga uppfattbarhet för både musik och tal. Lokalen heter Audiorama och är egentligen byggd som ett mångkanaligt lyssningsrum för teaterstycken och modern mångkanalig musik. Samtidigt fanns önskemål att den skulle fungera perfekt för föredrag och företagsevent.

Projektförutsättning

Audiorama är en före detta torpedsverkstad med kraftigt murade väggar och valv. I originalskick var detta en akustisk mardröm mer eller mindre omöjligt att föra ett samtal i. Man önskade nu bygga om denna mardröm till en dröm av uppfattbarhet. Få personer har haft tillfälle att höra perfekt taluppfattbarhet och blir i det närmsta chockerade när man får uppleva det. Vanliga klassrum, föreläsningssalar, konferenslokaler med mera ligger mycket långt bort ifrån vad vi menar med perfekt taluppfattbarhet. Skillnaden mellan god och perfekt taluppfattbarhet innebär att i god taluppfattbarhet upplever man att

Artikelförfattare är Simon Edvinsson och Lennart Nilsson, LN Akustikmiljö AB, Stockholm. Bygg & teknik 3/13

man hör allt som sägs men vid perfekt tal- talaren att nå både publiken och tillbaks uppfattbarhet är det mer eller mindre till talaren själv samtidigt som man undviomöjligt att låta bli att lyssna och man ker påtagliga högtalarreflexer. Dessa pakommer dessutom ihåg det mesta av allt neler finns på den nedre halvan av sidosom sagts. Med andra ord en perfekt miljö väggar och bakvägg. I övrigt är den övre för undervisning. halvan av väggen, hela taket och även En miljö med perfekt taluppfattbarhet hela golvet helt dämpat över hela frepåverkar även personer som har problem kvensområdet. Målet har alltså varit att göra en supermed att vara lugna och tysta. Till exempel finns det många barn med olika typer av dämpad lokal för alla hörbara frekvenser bokstavssjukdomar som har mycket stora men med vissa stödjande reflexer för de koncentrationssvårigheter eller elever i högstadieklasser som ofta anses bråkiga och högljudda. Det har visat sig att när dessa kommer in i Audiorama så blir de helt lugna och tysta trots att de har varit mycket livliga direkt utanför lokalen. För mångkanaliga teateruppspelningar är riktningsinformationen och närvarokänsBild 1: Superdämpad lokal. lan av största betydelse, vilket innebär att rummet måste ha informationsbärande delarna av tal i ett en mycket liten inverkan på ljudet från föredrag. Dessa stödjande reflexer ska högtalarna. Högtalarljudet ska med andra ligga inom 50 ms för att ge stöd för både ord vara mer eller mindre döddämpad talaren och lyssnaren. Därefter ska samtli(ekofritt). Dessa förutsättningar passar ga reflexer vara försumbara, vilket inneemellertid mindre bra för en talare som då bär att efterklangstiden ska vara extremt skulle behöva anstränga rösten onödigt kort och på gränsen till omätbart. Se bild 1. mycket. Även lyssnaren skulle uppleva denna miljö som onaturlig och störning- Resultat skänslig på grund av svag talarnivå. Pro- Mätresultaten kan anses mycket kontrojektförutsättningarna var alltså något som versiella relativt den allmänna uppfattskulle fungera för samtliga situationerna: ningen i rekommendationer och standartalarkomfort, lyssnarkomfort och funge- der. Av den anledningen finns det skäl att rande högtalarlyssning. redovisa både mätresultat och en helt dominerande subjektiv uppfattning hos beAkustiska lösningar sökare i denna lokal. Högtalarna sitter på en ring runt om lyssFör att börja med den subjektiva uppnarna och en bit över huvudet på stående fattningen så reagerar flertalet med häpperson vilket innebär cirka 1 m över nad när man kommer in i lokalen över hur huvudhöjd på sittande person. Högtalarna extremt tyst den är och detta utan att man är riktade snett nedåt och med högtalar- upplever ett obehag. Det är annars vanligt nas huvudlop riktade in mot den publika att personer upplever obehag i extremt arean utan att ge upphov till nämnvärda tysta miljöer som mätlaboratorier och likväggreflexer. Publikarean är avsedd för nande. Erfarenheten efter ett par års arbete i ett ekofritt rum hos Televerket Farsta cirka 40 personer. Grundfilosofin i detta är att ju fler ka- med omfattande studiebesök är så gott naler som ska återges i lyssningsrummet som samtliga besökare påtalade ett tydligt desto mer dämpat måste lyssningsrummet obehag. Skillnaden i akustisk miljö är att i vara. Talarens mun har en höjd över golv Audiorama finns ett antal tydliga reflexer på cirka 1,5 m och ligger därmed betydligt vilka helt saknas i ett ekofritt rum. Vid mätning av bullernivån kan man konstatelägre än högtalarna. Genom att sätta vinklade reflekterande ra att den ligger under hörtröskeln vid väggpaneler kan man då få reflexer från låga frekvenser och att den ligger i paritet 39


Figur 2: Tersbandsspektrum för installationsbuller i Audiorama, bakgrundsnivå = 22 dB(A) Leq inklusive mikrofonbrus i mätinstrument. Strömskenor i taket ger bidrag vid 1 000 Hz. Ljudtrycksnivå vid låga frekvenser

med mätinstrumentets egenbrus. Mätinstrument B&K 2250 med ett egenbrus på cirka 18 dBA och med ett mätresultat på cirka 21 dBA innebär det att lokalens verkliga nivå är 18 dBA.

Figur 3: Tersbandsnivåer på installationer i Audiorama relativt hörtröskeln.

Mycket arbete är nedlagt på att få ventilationen så tyst som möjligt men tyvärr har det visat sig att de elektriska installationerna med sina belysningsarmaturer avger ett svagt surr som helt styr dBA ni-

vån på 18 dBA. Ventilationen är annars betydligt tystare än 18 dB(A). Planer föreligger att försöka förbättra de elektriska installationerna. De nämnda reflexerna i Audiorama har stor betydelse för att ge rummet en dimension och en rumsuppfattning vilket tar bort känslan av obehag. Den allmänna kommentaren bland besökare är att rummet ger en starkt lugnande effekt som nästan kan betraktas som sakral. Det påminner om att gå in och sätta sig ensam i en hel tyst kyrka utan mekanisk ventilation typ gamla gotländska stenkyrkor. Tystnad är alltså viktigt och i synnerhet avsaknaden av låga frekvenserna. Det som är ytterst märkligt är att även barn och ungdomar som anses extremt livliga och okoncentrerade omedelbart blir helt stillsamma och lugna i denna miljö. Se figur 2 och 3. Man skulle kunna tro att man som talare mycket snabbt skulle bli trött i rösten i denna miljö. Föredragshållare kan konstatera att man även efter en hel dags föredragshållande inte på något visst är trött i rösten och att man precis tvärt om mot vad man kan tro talar med lägre röststyrka än normalt. Detta bekräftas av teknikansvarig i Audiorama som har kontakt med samtliga föredragshållare i lokalen. Som talare hör man nämligen sig själv synnerligen tydligt och kan höra att talet utan svårighet kan nå ut i lokalen. Detta gör att man känner att man kan sänka röststyrkan. Kommentarer bland åhörarna är att man har aldrig har hört så tydligt tal och att det är nästan omöjligt att undgå att lyssna. Som talare märker man detta i form av en omedelbar respons och koncentration hos lyssnarna. Det känns som om varje lyssnare inte vill missa ett ord av det som sägs. Det kontroversiella i mätresultaten av rumsakustiken är framför allt att efterklangstiden är extremt kort på 0,18 sekunder vilket är långt ifrån de rekommenderade 0,5 till 0,6 sekunder för denna typ av lokal. Efterklangstiden är inte bara extremt kort utan den är så kort att mätinstrument har svårt att klara av det. Därför redovisas uppmäta kurvor med två olika

Efterklangstid

Figur 4: Efterklangstid, Audiorama. 40

Figur 5: B&K efterklangstider i filter utan ljudfält. Bygg & teknik 3/13


2013BuildingTechnologyMag:Layout 1

3/13/13

5:10 PM

Page 1

www.larsondavis.com/Model831

I I I I I I I

Calculate Sound Insulation to ISO 140 Calculate Reverberation Time to ISO 3382-2 Standard Supports Interrupted Noise and Integrated Impulse Response Methods Built-in Pink and White Noise Generator Complete Quality Indicators for Background Noise, Non-linearity, Curvature, and Standard Deviation Complete Line of Noise Sources Available DNA software for ISO 140 measurements and customized reports (optional) PCB Piezotronics AB • info@pcbscandinavia.se • Phone: 08-444 38 70

SPAkustik Ljudochvibration Urbaniseringochförtätningavvårastäderskaparnyautmaningar ochmöjligheterförattuppnåenuthålligljudmiljö.Bullerpåverkar vårhälsaochenhållbarstadinnebärbådeattnegativaeffekternaav bullerundviks,samtidigtsomljudenspositivaeffektertastillvara. SParbetarmedforskningochinnovationinomljudochvibration inomSamhällsbyggnad,TransportochEnergiförattstödjautveckͲ lingenmotetthållbartsamhälle.

³I|UHQElWWUH LQRPKXVPLOM| Giha Golvsystem passar oberoende av lutning och ojämna underlag:

‡ Installationsgolv ‡ Ljudgolv ‡ Ventilationsgolv ‡ Golvvärmesystem Alla våra golv är kontrollerade och testade av SP och Sitac.

Viskaparvärdeisamverkan,vilketharavgörande betydelseförnäringslivetskonkurrenskraftochhållͲ barautveckling. www.sp.se/akustik 010Ͳ5165000

Lindberg 97 | 432 92 VARBERG | Tel: 0340-62 07 64 | www.giha.se Bygg & teknik 3/13

41


metoder, dels med hjälp av tersbandsfilter och mätinstrument B&K 2250 och dels med FFT-analys i mätprogramet WaveCapture. I dessa mätningar finns i instrumenten en viss restklang vid korta mättider som subtraherats bort från den slutliga redovisade kurvan på 0,18 sekunder. Vid höga frekvenser visar FFT (Fast Fourier Transform) och tersband likartade resultat men på grund av att FFT med sina konstanta bredbandsfilter har bredare filter vid låga frekvenser än tersband så blir tiderna kortare här. Se figur 4 och 5 på sidan 40. I lågfrekvensområde 63 till 125 Hz är den kompenserade efterklangstiden lägre än 0,1 sekunder. Detta gäller den normalt kravställda T20. Tittar man sedan vidare på den i mitt tycke mer relevanta T-EDT så uppvisar den en likartad fördelning över frekvenserna och samma förhållande mellan B&K 2250 och RoomCapture. Tiderna här är emellertid något längre med ett uppmätt värde på 0,29 sekunder och ett kompenserat värde på 0,22 sekunder. Att EDT är något längre än T20 är positivt eftersom det visar att vi har mer av den tidiga energin som uppfattas som förstärkt tal. Enbart en kort efterklangstid är inte nödvändigtvis något positivt eftersom det har man också i ett ekofritt rum, där det är tämligen svårt att samtala. Se figur 6. För att mer i detalj studera den första delen av klangförloppet måste man titta på ett högupplöst reflektogram som kan visas som en ETC-kurva eller en Cepstrumkurva. Cepstrum är något tydligare än ETC då slumpartade eller brusartade produkter får en underordnad betydelse. I Cepstrumgrafen kan man se att direktlju-

Figur 7: Cepstrumdiagram.

det kommer efter 12 till 13 ms och att den första starka reflexen kommer efter 22 ms alltså cirka 10 ms senare än direktljudet. För att tal ska låta naturligt och inte förvrängt bör man inte ha några starka reflexer inom de första 5 ms efter direktljudet. Man kan på grafen se att detta område ligger synnerligen lågt, vilket gynnar ett naturligt tal. Reflexer som ligger inom 50 ms efter direktljudet ger en förstärkning av talnivån och är positivt ur taluppfattbarhets synpunkt eftersom de ger en subjektiv förstärkning på grund av Haas-effekten. Hjärnan hinner inte uppfatta den sanna nivån på kortvariga ljud och får en stor hjälp när korta ljud förlängs i tid. Vi kan på grafen se att samtliga starka reflexer ligger inom detta område. Efter 50 ms har reflexerna en degraderande effekt på talet och är att likna vid buller. Vi kan på grafen se att reflexer efter 50 ms är mycket låga i nivå. Detta innebär att reflexernas fördelning i tid ligger optimalt placerade för att ge stöd för talaren som är positivt både för talaren och lyssnaren. Se figur 7. EDT

Figur 6: Uppmätt efterklang som EDT i Audiorama mätt med tersband i BK 2250 och FFT i Roomcapture utan kompensation för filterringning. Medelvärde 250 – 4k, cirka 0,28 sek. 42

Ett annat betraktelsesätt är att visa något som kallas för vattenfallsdiagram. Där kan man se samtliga frekvenser samtidigt och hur dessa avklingar. Man kan se att höga frekvenser som ligger närmast i figur 8 och har röda toppar med ett brett frekvensområde ligger kvar energimässigt cirka 30 till 40 ms. För att sedan snabbt avklinga.

Figur 8: Vattenfallsdiagram.

Längst bak i figur 8 visas en kraftig röd topp vilken egentligen inte finns i rummet utan beror på en ringning i instrumenfiltren under 63 Hz. Däremellan kan vi se en kraftig svacka som är vokalområde. Det är både undertryckt i nivå och klingar snabbt av och dyker ner i det mörkblå fältet. Det betyder att den normalt kraftiga maskeringseffekten som vokaler har i vanliga rum helt har uteblivit här och därmed påtagligt gynnar taluppfattbarhet. Betraktar man vattenfallskurvan rakt uppifrån får man en energi-tidsfördelning för de olika frekvenserna. Här kan man tydligare se den snabba avklingningen av vokaler i området från 400 till 1 000 Hz. De kraftigt utdragna röda linjerna är i huvudsak lågfrekventa ringningar i instrumentfiltren. Vad som är intressant att se är också området vid cirka 2 kHz där vi har utdragna gula linjer, vilket betyder att konsonanterna ligger kvar med utdragen energi i tid. Detta är positivt för Haas-effekten och därmed tydliggörandet av konsonanter. I synnerhet möjligheten för hjärnan att uppfatta korta konsonanter. Detta har åstadkommits genom att välja panelbrädor 70 respektive 120 mm breda på de vinklade sidoväggarna. Mellan panelbrädorna är en spalt på drygt 1 cm. Redan Harry F Olsson visade på 1940talet att alla ytor har ytresonanser. En paBygg & teknik 3/13


Figur 9: Spektrogram.

nelbräda på 70 mm har sin första stående våg på våglängden 140 mm och panelbräda 120 mm får sin första stående våg på våglängden 240 mm våglängd. Dessa stående vågor visar sig som resonanser i frekvensområdet cirka 2 kHz och ger därmed en kraftigt ökad energi för konsonanter både fysikaliskt, vilket mätningen visar, men framför allt subjektivt via Haas-effekten. Denna innebär att ett ljud som förlängs med hjälp av reflexer uppfattas som starkare för hjärnan utan att nivån har blivit högre. Med andra ord är det synnerligen viktigt hur man väljer panelbrädor i en glespanel. För att få en god täckning av konsonantområde valdes två panelbrädor. Se figur 9. Använder man sig av olika taluppfattbarhetsparameter kan man konstatera att D50 blir 96 procent; C50 blir 14 dB; STIPA blir 0,92. Dessa siffror är tal som man nästan aldrig hört talas om. Det förstärkts också av det allmänna subjektiva intrycket där besökare konstaterar att lokalen är både lätt att tala i och har en extremt god taluppfattbarhet med den märkliga förmågan att fängsla en lyssnare.

Design kriterier

Nedan beskrivs de grundläggande konstruktions principer för denna lokal. Lokalen har ett golv som är mycket ovanligt men som tidigare provats i studiomiljöer och även i rättssalar i Stockholms rådhus. Golvet är en kraftigt dämpat Helmholtzresonator uppbyggt på ett regelverk fylld med markskiva typ stenull och sedan täckt medakustikon en spaltad golvspånskiva, vilannons 194x58mm 19-03-12 .pdf 2012-03-19

ken i sin tur är täckt med filt, valsad sträckmetall och heltäckningsmatta med skuren lugg samt öppen varp. Det senare är mycket viktigt. Konstruktionen ger en mycket kraftig lågfrekvensabsorption över ett stort frekvensområde och en god dämpning av de högre konsonantfrekvenserna via heltäckningsmattan. Dessa skulle annars hamna efter de viktiga 50 ms och degradera talet. Väggar består av spalt eller glespanel upp till halva vägghöjden och har en lutning upp mot taket. Det har två olika djup. Den lägre delen som också fungerar som sittbänk har en djup på cirka 80 cm. Den övre delen har en varierande djup på cirka 10 till 30 cm. På så sätt har man fått en mycket hög lågfrekvensabsorption enda från 50 Hz och upp till 500 Hz. Konstruktionen gör att vokaler och lågfrekvenser absorberas kraftigt medan konsonantfrekvenser reflekteras och diffuseras. Det senare kan ses på Capstrumsgrafen där man kan se att reflexerna som ligger strax före och efter 30 ms alltså 20 ms efter direktljudet har en kraftigt breddning i tid. Denna breddning gör att det blir avsevärt lättare för hjärnan att tillgodogöra sig dessa reflexer. Hjärnan är nämligen väldigt tidsberoende, vilket gör att en kortvarig nivå som dras ut i tid uppfattas som väsentligt högre i nivå. Ovanför panelen och hela taket sitter högvärdig akustikputs med bakomliggande mineralullsfyllning. Tjockleken varierar från 10 till 30 cm, vilket gör att absorptionen blir bredbandigt och mycket hög. Reflexerna från denna yta blir alltså 14:05:24

försumbara. För att ytterligare förbättra lågfrekvensabsorptionen har bakre delen av rummet, som innehåller en ljudsluss som är cirka 5 m lång, en mycket kraftigt lågfrekvensdämpare placerad i volymen ovanpå slussen. Slussen har som effekt att inga ljud utifrån ska ha möjlighet att nå in till lokalen. Volymen ovanför slussen är en porös dämpare med mycket mineralull. Den är nästan 1,5 m djup med effektiv dämpning ända ned till under 30 Hz. Hela frontväggen som också fungerar som filmduk har en porös dämpning som är cirka 1 m djup och ger en kraftig dämpning över hela det hörbara frekvensområdet. Utifrån den beskrivna designen kan man förstå att absorptionen i rummet är extremt hög på alla begränsningsytor, vilket också visar sig på den exceptionellt korta efterklangstiden. I denna absorption så finns det sedan ett antal konsonantreflekterande och diffuserande ytor som ger den stora skillnaden mellan ett ekofritt rum och detta rum med sin extremt höga taluppfattbarhet.

Slutsats

Vi vill med denna artikel och byggandet av Audiorama visa att efterklangstiden är en mycket dålig parameter för att kvantifiera taluppfattbarhet. Allt ljud efter 50 ms avseende tal är enbart degraderande för taluppfattbarheten, vilket innebär att efterklangstiden bör vara så kort som möjligt men med ett stort antal reflexer i området 5 till 50 ms. Utan dessa reflexer blir det mycket ansträngande att tala i rummet och en lyssnare kommer att uppleva ljudet som väldigt svagt och störningskänsligt. Reflexerna höjer den subjektiva nivån avsevärt och taltydligheten blir till och med bättre än om någon talar på 0,5 m avstånd från en person. Detta på grund av att de korta konsonanterna som är svåra att uppleva framhävs med hjälp av reflexerna. I de fall en efterklangstid upplevs för kort, så är det avsaknad av tidiga reflexer som är orsaken och inte att det finns för lite energi efter 50 ms. ■

C

M

Y

CM

MY

CY

CMY

K

Bygg & teknik 3/13

43


AkuLite avslutas – vad händer nu? Forskningsprojektet AkuLite avslutas den 30 april i år och mer än tre års akustisk forskning med fokus på flervånings bostadshus med lätta stommar avslutas därmed. Det är dock inte samma sak som att all aktivitet upphör inom lättbyggnadsforskningen. Just nu pågår febril aktivitet för att hitta projekt som kan ta vid efter AkuLite. Trots stora framsteg och en klart förhöjd kunskapsnivå så är inte allt löst, men vi kommer att nå våra mål och nu ska vi in i nästa fas. AkuLite har varit en spännande resa med oerhört många aktörer inblandade. Totalt åtta stycken institutioner/forskningsutövare samt cirka 35 till 40 olika industriföretag. Projektets huvudfokus har varit att nå fram till nya värderingsmått för ljudisolering så att lättbyggnadsindustrin har rätt utgångspunkter när de utvecklar nya byggsystem i framtiden. I punktform har målen för projektet varit: ● att utveckla objektiva mått för ljudisolering, stegljudsnivå, vibrationer och svikt som ger en värdering av den akustiska kvalitet som är oberoende av vilken typ av stomsystem som används i byggnaden. Med nya mått för utvärdering av ljudisolering, vibrationer och svikt, kommer olika konstruktioner inom en och samma ljudklass (A, B eller C) att uppvisa någorlunda lika värdering när det gäller subjektiv upplevelse, men också ❍ att upprätthålla och vidareutveckla kompetensen inom området byggnadsakustik (särskilt när det gäller lätta konstruktioner) vid de deltagande forskningsorganisationerna på lång sikt ❍ att öka samarbetet mellan aktörer i innovationssystemet, universitet, institut, konsulter och näringsliv ❍ att öka kunskapsbasen inom industrin och bland konsulter för framtida ut-

Artikelförfattare är Klas Hagberg, WSP Environmental, Göteborg.

44

veckling och ökad konkurrenskraft för lätta konstruktioner.

Är målen uppnådda?

Vad gäller huvudmålet har projektet tagit fram mått för stegljudsnivå, ljudisolering och vibrationer för flerbostadshus. Måtten baseras på intervjuundersökningar korrelerade med noggrant uppmätta egenskaper i fält i tio stycken olika projekt enligt en särskild mall. Alla dessa data analyseras och sammanställs i skrivande stund av Luleå tekniska universitet. Detta kommer att vara en viktig del i slutrapporteringen. Efterhand har mer och mer fokus kommit att handla om stegljudsnivåer och vibrationer eftersom intervjuundersökningar i ”verkliga” hus har visat att det är där som fokus måste vara. Vi ser samma resultat från laboratorieförsöken som utförts av Chalmers. Resultatet från de olika undersökningarna har presenterats i ett stort antal vetenskapliga artiklar och konferensbidrag men de kommer också att finnas presenterade i flera mer lättillgängliga rapporter som delvis är färdigställda eller som kommer att färdigställas under våren 2013, se lista i rutan intill. Håll utkik på acuwood.com, där rapporterna efterhand kommer att finnas tillgängliga. Hur når våra resultat industri, myndigheter och slutanvändare? Redan från starten av projektet planerades ett tätt samarbete med standardiseringen, eftersom ISO redan vid starten hade aviserat om revision av ny standard för utvärdering av ljudisolering, ISO 717 blir nya ISO 16717. Vi har redan levererat en rapport

till den nya mätstandarden ISO 16283, men för att våra resultat ska nå ut brett så kommer en sammanfattning av våra resultat att presenteras i en rapport som blir Sveriges bidrag till ISO 16717 del 2, stegljudsisolering. Arbetet med denna standard kommer att intensifieras under 2013 så tidpunkten för att leverera underlag är mycket bra. Vi har också under hela vårt arbete kunnat påverka länder inom Europa genom att kontinuerligt leverera ”input” till COST-nätverket, TU 0901 som jobbar med harmonisering av ljudkrav i Europa. Det finns nu en överenskommelse om att åtminstone gå ner till 50 Hz för stegljud, helt i samklang med Sveriges krav sedan 1999, samt att använda DnT,w och L´nT,w, vilket i stort stämmer med svenska krav som gällt sedan 2007 och som nu beskrivs fullt ut i nya BBR som träder i kraft 2013. Utöver att kunna leverera idéer till nya mått för ljudisolering och direkt input till ISO och CEN som sedan tillämpas av nationella myndigheter, så har vi inlett ett arbete som behöver utvecklas mer i framtida forskningsprojekt. Det finns nu en första modell för beräkning av låga frekvenser i volymelement med hjälp av FEM som utvecklats av Lunds universitet. Därtill finns nu en modell tillgänglig som beskriver hur kraften från ett fotsteg matas in i ett träbjälklag utvecklad av SP Akustik, som är en viktig ”byggsten” i framtida predikteringsmodeller. Det kan låta teoretiskt men för lättbyggnadsindustrin är det oerhört viktigt för framtiden att det finns trovärdiga och pålitliga predikteringsmodeller för lätta konstruktioner,

Figur 1: Femvåningshus i Malmö som ingått som ett av tio byggprojekt i AkuLite. Bygg & teknik 3/13


Rapporter

Dessa rapporter kommer att finnas tillgängliga efter projektet (titlarna kan komma att vara annorlunda): Handbok – Handbok om lätta konstruktioner – AkuLite rapport nr 1. Analys – analys av enkätmodell och jämförelse med befintliga mätningar – AkuLite rapport nr 2. Mätningar – Input till ISO 16283 – AkuLite rapport nr 3. Vibrationer – Jämförelse mellan prover i Växjö och Lund – AkuLite rapport nr 4. Vibrationer – mätningar på bjälklag samt enkät resultat – AkuLite rapport nr 5. Beräkningar – beräknings modell av sammansatta volymelement med FEM – AkuLite rapport nr 6. Lyssningsförsök – resultat från lyssningsförsök i laboratoriemiljö – AkuLite rapport nr 7. Mätningar – provningsrapporter från tio objekt inom AkuLite – AkuLite rapport nr 8. Resultat – rapport till standardiseringen för ISO 16717 och nätverket COST TU 0901 – AkuLite rapport nr 9. Resultat – undvik fel och fällor vid konstruktion av lätta konstruktioner – AkuLite rapport nr 10. Resultat – Förslag på fortsättning – AkuLite rapport nr 11. Resultat – Slutrapport – AkuLite rapport nr 12 (alternativt del av rapport 11).

och nu har vi en bra ”bas”. SP trä har tillsammans med Lunds universitet särskilt studerat vibrationer för flera olika ”verkliga” bjälklag och hur olika konstruktioner upplevs i detta avseende. Vad gäller ”övriga mål” enligt ovan så har vi ett väl sammansvetsat ”team” som nu snabbt kan forma nya konsortier och söka nya utvecklande och spännande projekt. En del ansökningar har redan genomförts tillsammans med partners från AkuLite men också från våra utländska partners inom det parallella projektet AcuWood. Under tiden som vi arbetat i projektet har vi fått in några nya industriföretag (i såväl AkuLite som AcuWood) som ”knackat på dörren” och vill veta vad som pågår, för att veta hur de bäst kan utveckla sina idéer effektivt. Intresset är därmed fortsatt stort och nätverket för stabila och framåtsyftande nya konsortier i framtida projekt, är på plats.

fortsättning av AkuLite och AcuWood. Utöver detta har SP Trä lämnat in en ansökan till Vinnova den 13 februari i programmet Utmaningsdriven innovation (UDI) som handlar om att verkligen försöka driva igenom harmoniseringen och samtidigt radera onödiga nationella anpassningar i regelverket. I arbetet involveras också myndigheterna direkt. Utmaningen i detta projekt handlar också om att utnyttja olika material (exempelvis trä och betong) för olika byggdelar för att på så skapa bättre förutsättningar för optimering av byggsystem, vilket i framtiden ska kunna öka exporten av svenska byggsystem. Projektförslaget går under namnet ”Harmony”. Slutligen finns nu en möjlighet att sätta ihop ännu en europeisk ansökan inom något som kallas WoodWisdomNet. I skrivande stund har vi börjat skissa på ett tänkbart konsortium men det finns ännu ingen färdig projektidé.

Så vad händer härnäst?

Slutligen

Blir det ett vakuum efter att AkuLite avslutas i maj 2013 och AcuWood i september 2013? Personligen hoppas jag inte det även om vi just nu inte har några beviljade projekt som kan köras igång direkt. Dock saknas inte idéer! I november lämnades två ansökningar in som en direkt fortsättning av det som gjorts inom AkuLite och AcuWood, ett svenskt initiativ från Skogsindustrierna (Silent Wood) och ett franskt initiativ (Silentium) från FCBA. Båda innehåller industripartners och forskningsutövare som idag är inblandade i projektet (och AcuWood) och de kompletterar varandra på ett mycket bra sätt med inriktning mot beräkningsmodeller respektive effektivare byggsystem. De utgör därmed en naturlig Bygg & teknik 3/13

Som projektledare vill jag tacka alla inblandade för en fantastisk insats, ingen nämnd ingen glömd. Det har varit stimulerande att jobba i detta projekt och förhoppningsvis får vi möjlighet att fortsätta på ett eller annat sätt i någon eller några av de projekt som våra olika forskningsutövare sökt under hösten 2012 och nu i vår. Med hopp om mera trä i byggandet med akustisk kvalitet i fokus! ■

… och svarar

Energipriset i framtiden är okänt. Räntorna i framtiden är okända. ● Vilket tidsperspektiv (hur långsiktigt) man räknar påverkar resultatet. ● Vilken beräkningsmetod man använder påverkar resultatet. De fyra svaren ovan är de tänkta huvudalternativen. Man kan lägga till fler saker som är mer eller mindre relevant, och som till exempel kan ge poäng. Exempel (det finns fler saker): Teknikutvecklingen är osäker, exempel 1. Om man till exempel nu bygger en yttervägg med 40 cm mineralull, och om tio år finns det billiga och bra vakuumpaneler (eller något annat) med 2 cm tjocklek som ger lika bra värmeisolering, skulle man då ha byggt en tunnare vägg nu och sedan kompletterat med vakuumpaneler om tio år? Teknikutvecklingen är osäker, exempel 2. Den passiva värmen från hushållsel (bostäder) / verksamhetsel (lokaler) har stor betydelse. Om man tänker sig en framtida utveckling med en kraftig eleffektivisering så kan den passiva värmen minska kraftigt. Detta medför då ett ökat behov av aktiv uppvärmning, och detta talar då för att tjockare värmeisolering är optimalt. Utrymmeskostnaden. Om man till exempel bygger en yttervägg med total tjocklek 50 cm så kan man säga att man ”förlorar” 1 m² golvarea för varje 2 m längd för ytterväggen. Hur ska man räkna med utrymmeskostnaden i förhållande till investering och energikostnader? Framtida klimatförändringar. Om vi till exempel har ett mycket mildare klimat i framtiden så talar det i sig för att lite tunnare värmeisolering är optimalt. Om till exempel Golfströmmen tappar fart i framtiden kan det bli precis tvärtom! Mycket osäkert om och i så fall hur man ska ta hänsyn till det här. Miljö viktigare än ekonomi? Huvudtanken med frågan är en långsiktig ekonomisk optimering med hänsyn till kostnader på mer eller mindre lång sikt för investering, energi och underhåll med mera. Man kan då tycka att miljöaspekterna väger för lätt eftersom energipriset är för lågt i förhållande till den miljöpåverkan som följer av vår energianvändning. Här finns en möjlighet att själv ”sätta ett pris på miljön” genom att välja ett högre energipris och få en alternativ och mer miljöriktig optimering. ■ ● ●

Läste Du det i Bygg & teknik? Du vet väl att Bygg & tekniks innehållsregister och mycket annat finns på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se 45


Hur ska det låta?

Soundscaping, designade ljudmiljöer – ett självklart inslag

denna artikel används som benämning på företag, produkter, fastigheter, parker, områden och även hela stadsdelar och kommuner.

Sedan dagen du föddes har du aldrig stängt av din hörsel. Inte ens när du sover. Hittills har samhällsdebatten när det gäller ljud handlat om buller, det vill säga oönskat ljud. Det är dags att utmana den traditionellt negativa synen på ljud och de defensiva efterhandsåtgärder denna syn för med sig. Akustiker och ljuddesigners kan tidigt i processen avgöra och demonstrera hur en miljö ska låta. En genomtänkt ljudmiljö ökar både välbefinnande och hälsa. Se dig omkring. Vad ser du? Antagligen föremål av olika storlek och form som samtliga är designade. Bortsett från träd och andra växter har någon valt material, storlek, utformning och färg på föremålen omkring dig. Allt för att de ska passa så bra som möjligt för ändamålen de är ämnade för. Även rummet du sitter i är säkert skapat utifrån en idé om vad det ska användas till. Hur är det då med ljud? Om du bestämmer dig för att under resten av dagen verkligen lyssna på din omgivning kommer du att lägga märke till hur få ljud som är framtagna med människan i fokus. De flesta ljud omkring oss är biprodukter från mekaniska maskiner vars primära syfte inte alls är att alstra ljudenergi. Detta leder till att när ljudfrågor väl kommer upp på agendan i bygg och planeringsprocessen handlar diskussionen uteslutande om buller och ljudnivåer. Istället bör vi fundera på hur vi kan skapa fungerande ljudmiljöer som förhöjer upplevelsen, skapar glädje, behaglighet och trygghet och gör en plats intressant.

Ljud är inte endast buller

Den allmänna definitionen av buller är ”oönskat ljud”. Till termen oönskat kan man även tillägga störande ljud, omusikaliskt ljud samt starkt ljud. Det är dock endast det sistnämnda som går att mäta med en ljudnivåmätare. En ljudnivåmätare reArtikelförfattare är Zlatan B Idnert, Carl Pilman och Mikael Ekholm, ÅF Ljud & Vibrationer, samt Anna Kind och Martin Hallberg, Radja Sound Design Agency.

46

Sinnenas samspel

gistrerar tryckvariationer orsakade av förtätningar och förtunningar i luften, men saknar förmågan att förstå ljuden och dess påverkan på den enskilda människan, och har därför en begränsad funktion vid analys av ljudmiljöer och ljudlandskap. Att ljud ofta beskrivs med negativt laddade ord som buller gör att hela det rika spektret med mängder av möjligheter och potentiella kvaliteter som också finns hamnar i skymundan, Cerwen (2011). Ljudkvalitet bör istället ses utifrån tre huvudaspekter: Stimulus – hur vi rent funktionellt svarar på ljud, Behaglighet – den individuella upplevelsen och helhetsintrycket från en mängd olika ljudkällor och Identifierbarhet – att kunna identifiera ljudet och dess källa, (Guski, Zeiter & Hellbrück). Man kan börja med att omformulera den klassiska frågan ”Vad vill vi inte höra?” till ”Vad vill vi höra?”, eller ännu hellre ”Hur ska det låta?”. Författarna av den här artikeln förespråkar en aktiv ljudplanering där man tillför ljud som samspelar med omgivningen på ett harmoniskt sätt. Att redan på ett tidigt stadium behandla ljudfrågor, bestämma sig för vilken effekt man vill uppnå och varför, gör hela processen mycket enklare och tydligare. Vid arbete med varumärken idag kommer vi inte ifrån att det är en helhetssyn som råder. Att i ett tidigt skede skapa en ljudprofil att utgå ifrån underlättar vidare arbete för samtliga parter. Utifrån denna tar man sedan beslut om vilka traditionella akustiska åtgärder som bör göras samt vad som kan göras för att förstärka det uttryck man vill att varumärket ska kännetecknas av. Termen varumärke i

Den danske arkitekten Gehl argumenterar framgångsrikt för att våra sinnen är en förutsättning för gestaltning av utomhusmiljöer och benämner samtidigt hörseln som ett väsentligt sinne att ta hänsyn till för att lyckas med god planering. För funktionella miljöer bör människors sinnesupplevelser uppmärksammas och få kan argumentera mot att hörseln är ett av våra viktigaste sinnen! Hur en produkt låter spelar en viktig roll i hur vi upplever dess funktionalitet och kvalitet. Detta gäller inte bara produkter som dammsugaren i hemmet utan även rulltrappan i varuhuset, bussen eller tåget, park- och stadsmiljöer etcetera. Många produkttillverkare har redan insett hur viktigt det är att producera produkter som låter ”rätt”. Bilindustrin har sedan länge bedrivit systematisk forskning kring just detta. Ljudet som uppstår då en bildörr slår igen är avgörande för helhetsintrycket av bilen. Inom retailbranschen har man sedan länge förstått fördelarna med ett strategiskt ljudarbete, inte minst genom att styra konsumenter med hjälp av musik. En dammsugare måste generera ljud som både kommunicerar funktion och effektivitet. Många produkter kommunicerar med oss via smarta genomarbetade ljud, som mobiltelefoner, skrivare, kaffebryggare, vitvaror och kameror – för att nämna några. När ljuden upphör ifrågasätts funktionen. Men, bortsett från den här typen av ljud, är större delen av våra ljudmiljöer restprodukter. Ingen har tagit ansvar för att ljuden ska låta som de gör.

Ljudmiljön förr

Vi ska inte tro att våra gator och torg var så mycket tystare förr. Innan industrialiseringen dominerades gatumiljön av ljud från olika typer av mänsklig verksamhet; hovslagare, kärror, hästskoklapper mot stenlagda gator, porlande vatten och inte minst sorl och rop från människor. Läskunnigheten var ofta låg, och i och med det tog nyheter och förordningar en form som var muntlig och högljudd. Noterbart är att det starkaste ljud som förekom i människors vardag var kyrkklockans ringande. Efter industrialiseringen börBygg & teknik 3/13


jade vi tillverka maskiner som alstrade ljud som var starkare än vad vi med egna händer och röster kunde skapa. På många arbetsplatser steg ljudnivån radikalt. Ånglok och ångbåtar gjorde sig hörda på allt fler platser i landskapet. En urban medelklass började också växa fram där man skiljde på arbete och bostad, och vid bostaden ville man ha det lugnt och tyst. (Tystnadens historia och andra essäer, Peter Englund, 2003) Ljud bearbetas i samma delar av hjärnan som bearbetar minnen och känslor. Hörseln är med andra ord en fundamental del av vår hjärna och fanns på plats tidigt i vår utveckling. Men evolutionen går trots allt mycket långsamt i kontrast till hur vår omvärld förändras. Hur våra öron och hur vår hjärna behandlar ljud har alltså inte ändrats nämnvärt under de senaste tusentals åren. Däremot har under samma tidsperiod mångmiljonstäder med omfattande infrastruktur och komplexa transportsystem byggts upp, fyllda med ljud som vår hörsel inte direkt är anpassad för. Naturljud som skapas av vind, vatten och fåglar är däremot bakgrundsbrus som öron och hjärna är vana att tolka. När fågelsången slutar blir vi av tradition och arv medvetna om en potentiell fara, men vad säger oss stadsbussens lågfrekventa brum?

Vår fantastiska hörsel

Vi sover med slutna ögon för att stänga ute störande ljus. Våra pupillers storlek styr ljusinsläppet. Är ljuset för starkt anpassar sig ögat. Dessa funktioner saknas dock helt hos örat, eftersom den funktionen, evolutionsmässigt, inte har behövts. Vi har inga öronlock, våra öron är alltid på, även när vi sover. Från tolv veckors ålder, alltså fortfarande kvar i vår mammas mage, hör vi med hela kroppen och inte bara med öronen. Detta är något vi även gör i vuxen ålder, men som vi lätt glömmer bort. Basfrekvenser tas exempelvis upp med hela kroppen. Det finns fler förinstallerade reaktioner på ljud. Kopplingen mellan frekvensen av ett litet barns skrik och föräldrars örons känslighet i samma område är ett bra exempel. När vi är nyfödda hör vi i ett spann av sju oktaver mellan den lägsta och den högsta frekvensen som vi kan uppfatta. Vi kan urskilja cirka 1 400 steg av tonförändring från lägsta till högsta frekvensen i vårt hörområde men bara 150 steg av färgförändring i vårt synområde. Vår hörsel är med andra ord mycket mer finkänslig och omfångsrik än synen. Mellan det svagaste ljud vi kan uppfatta och den ljudnivå vid vilken vi upplever smärta har ljudtrycket ökat cirka en miljon gånger! Då vi inte kan anpassa vår hörsel till dagens miljöer, får vi istället fokusera på att göra våra miljöer bättre anpassade till vår hörsel. Planeringen av ljudmiljön glöms ofta bort och blir beroende av vad som finns i omgivningen för tillfället. Att hörlurar var årets julklapp 2012 är kanske Bygg & teknik 3/13

ett tecken i tiden på att människor vill kontrollera sin egen ljudmiljö? Effekten av att vi med hjälp av hörlurar i allt högre utsträckning skapar egna ljudmiljöer blir en verklighet som består av miljontals personliga ljudrum. För att höras genom alla dess små privata ljudlandskap tror många kommersiella aktörer att de måste skrika allt högre för att få vår uppmärksamhet. Tillsammans med bilar, tåg, bussar, mobiltelefoner och allt annat som låter i dagens samhälle skapar detta en okontrollerad ljudmiljö som bidrar till otålighet, stress och stressrelaterade sjukdomar.

Soundscapes gör skillnad

Under de senaste hundra åren har ljuden vi alstrar ökat i styrka på ett exponentiellt sätt. En anledning till att ljudupplevelsen hittills inte ansetts vara en viktig gestaltningsfaktor kan vara att vi delvis slutat att aktivt lyssna på vår omgivning som en konsekvens av att större delen av vår upp-

fattade ljudmiljö utgörs av just restprodukten, buller. Följden blir att resurser och tid inte läggs på att skapa behagliga ljudmiljöer, eftersom man har fokuserat på defensiva åtgärder för att ta hand om bullret och inte insett att rätt ljud gör någon skillnad – tills nu. Den internationella trenden sedan ett par år tillbaka är att samhällsplanerare, arkitekter och beställare i allt högre grad anlitar akustiker och ljuddesigners för att i ett tidigt skede definiera en önskad ljudupplevelse. Man utvecklar ljudstrategier, dimensionerar effektiv bullerdämpning samt projekterar byggnader som uppfyller krav på ljudisolering och efterklangstid. Tillsammans med arkitekter, landskapsarkitekter och belysningskonsulter skapas miljöer där helheten är avgörande för upplevelsen av en utemiljö, byggnad eller lokal. Begreppet soundscape, eller ljudlandskap, har kommit upp på agendan de senaste åren. Genom en helhetssyn på ljud-

Verktyg

Klassiska akustiska åtgärder – avskärmning, absorption, diffusion, ljudisolering, ljuddämpare. Målet är att skapa rätt akustiska förutsättningar för en viss miljö. Beskriver ljud i form utav ljudnivåer (dB, dBA) för olika frekvenser. Här kan man nyttja auralisering för att göra bedömningar utifrån hur det låter! Finns ingen anledning att enbart uttrycka ljud i siffror när det finns möjlighet lyssna på och göra subjektiva observationer av ljudkvaliteten. Maskering eller tillförsel av naturliga ljud – fontäner för vattenbrus, växter för vindsus, grusgångar istället för asfalt och konstruktioner som skapar ljud utifrån vind och vatten samt fågelholkar som lockar fåglar. Modern teknik – högtalare för artificiell tillförsel av ljud. Soundscapes med exempelvis utvalda stadsljud, specialkomponerad musik, ljud från naturen, akustiska instrument, körsång och röster. ”Spotlight”-högtalare för riktad verkan. Digital signalbehandling, exempelvis aktiv brusreducering. Dynamiska och interaktiva ljud.

Soundscaping

Med soundscape menas ljudmiljön som helhet i en fysisk miljö. Förenklat delas den upp i två kategorier: 1. Förgrund – det kommunikativa ljudet som innehåller kommunikativ information 2. Bakgrund – kulissen, en ljudatmosfär.

Ljuddesign/Audio Branding

Audio Branding innebär att man med hjälp av ljud och musik stärker ett varumärkets identitet. Genom att ta kontroll över hur varumärket låter skapar företaget igenkänning och bygger relationer med besökare, kunder och anställda via offentliga ytor, kundstråk, webb, reklam, telefonväxel och voicemail.

47


Arbetsmetod

1. Ta fram en ljudprofil. Vilken upplevelse vill vi skapa? Hur ska miljön låta och varför? 2. Skapa rätt akustiska förutsättningar med klassiska akustiska åtgärder, baserat på mätningar och beräkningar. 3. Ta fram och testa ljudmedia för önskad upplevelse. 4. Välj ut eller designa lämplig hårdvara för distribution av ljudmedia. 5. Implementera hårdvara och ljudmedia i miljön och kalibrera så att helheten stämmer överrens med det syfte och mål man haft från början.

miljön i ett avgränsat område definieras åtgärder som exempelvis maskering av trafikbuller, genomtänkt ljudkommunikation i ett köpcentrum, tillförsel av ljud från naturen på ett sjukhus eller design av ljudidentitet för en elbilsmodell. Det pågår dessutom forskning inom hälsa och beteende kring vilken påverkan ljud och musik i form av olika soundscapes har, för att påskynda tillfrisknande och sänka stressnivåer. Även inom planering av stads- och gatumiljöer undersöks hur vi rör oss och uppfattar det offentliga rummet. Medvetenheten har ökat i takt med kunskapen om hur man med hjälp av soundscapes till exempel kan påverka människors trivsel och hälsa. Man tänker därför mer aktivt på vad som kan tillföras i form av musik, olika naturljud eller annan ljudinstallation för att skifta fokus från negativt laddade ljud.

Nya samarbeten

Utvecklingen av ljudområdet påminner mycket om resan belysningsprojekteringen har gjort de senaste tio åren. Från början var det elentreprenörerna som hade uppdraget att projektera och ta hänsyn till önskad upplevelse, utrustning, teknik och kvalité. Idag är det belysningskonsulter. När det gäller ljud har det tidigare varit leverantörer av teknik, högtalare och larm som även bestämt vilken musik som skulle spelas i högtalarsystemen – nu är det ljuddesigners. Vägen fram måste vara att akustiker, arkitekter, stadsplanerare och ljuddesigners utmanar etablerade former för samarbete, bjuder in varandra tidigare i processen och öppnar upp för en gränsöverskridande ljuddiskussion. Något som blir allt vanligare i internationella sammanhang. Franska RATP (Régie Autonome des Transports Parisiens) som ansvarar för kollektivtrafiken i Paris har låtit en ljuddesigner ta fram ljudidentiteten för företaget som applicerats på bussar, snabbtåg, tunnelbana och spårvagnar. Ljudidentiteten anger riktlinjerna för hur RATP ska låta, vilket alla som sedan arbetar med RATP:s olika audiella produkter måste 48

förhålla sig till. Till exempel ombads artisten Rodolphe Burger att utifrån ljudidentiteten ta fram ett innovativt sätt att annonsera de olika hållplatserna ombord på spårvagnarna, tramway des Maréchaux. Resultatet blev 42 korta melodier, en för varje hållplats, samt röster av kvinnor, män och barn som läser upp namnen på de olika hållplatserna. För resenären innebär detta att man enklare orienterar sig och upplevelsen av själva resan blir starkare eftersom företaget även tagit hänsyn till hur man låter ombord. Genom att ta kontroll över hur man låter bygger RATP ett ännu starkare varumärke som man möter oavsett var i Paris man åker kollektivt. Det medvetna ljudarbetet påminner om hur man sedan länge använt sig av ljud och musik i Tokyos tunnelbana. Korta ljudlogotyper komponerade av bland andra ljuddesignern Takuya Katsu har kopplats till i princip alla stationer och tunnelbanelinjer inspirerade av till exempel en konstnär eller författare som varit verksam i just det området. På detta vis fås via ljudmiljön en tydlig social eller historisk koppling till platsen. Ett annat bra exempel är företaget Steen & Strøm:s arbetssätt med det nyöppnade Emporia i Malmö där ljuddesignbyrån Radja har tagit fram en omfattande ljudprofil för shoppingcentret. Utifrån denna har man sedan producerat och implementerat olika produkter i form av bland annat soundscapes för de olika torgen, specialskriven musik för garagen och en röst som personifierar själva varumärket. Hela tiden med besökarens upplevelse i fokus.

Allvarliga konsekvenser

Att inte ta ansvar för ljudmiljön utomoch inomhus har naturligtvis konsekvenser. Under 1990-talet gjordes en uppskattning inom EU av vad hälsoeffekten av buller kostade medlemsländerna. Man kom fram till att denna låg på drygt två procent av BNP. Nyligen röstade EU-parlamentet igenom EU-kommissionens förslag till skärpta bullergränsvärden för vägfordon. CityHush är en annan satsning inom EU som har i uppdrag att ta fram nya metoder för identifiering och utvärdering av problem med buller. Det har nämligen visat sig att de flesta åtgärder hittills endast bidragit till ökade utsläpp och att man i de flesta fall tagit hänsyn till buller inomhus. Därför har CityHush haft i uppdrag att ge stöd åt samhällsplanerare att eliminera skadliga effekter av exponering för buller, särskilt i städerna. Forskning från Karolinska sjukhuset visar på att ljudmiljöer med höga bullernivåer på lång sikt leder till hälsoproblem som stress och högt blodtryck. Världshälsoorganisationen (WHO) har fastställt att 1 000 000 människoår av ”hälsosamt liv” förloras varje år på grund av störd sömn och varnar för att ”ljudföroreningar” snart är ett lika allvarligt hot mot samhället

som luftföroreningar. Det finns alltså inget tvivel om att vårdslösheten med vår ljudmiljö får allvarliga konsekvenser. Tar man en sjukhusmiljö som exempel så har forskning visat att patienter ofta har svårt att sova och slappna av som en direkt effekt av störande ljud som alstras av diverse apparater, larm och kommunikation. Något som skulle kunna undvikas om mer fokus lades på den akustiska utformningen och design av ljuden apparaterna kommunicerar med. Ett annat bra exempel på otillräckliga ljudmiljöer är skolmiljön. En amerikansk studie har kommit fram till att de elever som sitter på tredje raden eller längre bak i ett klassrum framför en icke mikrofonförstärkt föreläsare, endast uppfattar 50 procent eller mindre av vad läraren säger. För att ändå förstå vad som sägs kompenserar hjärnan och fyller ut luckorna med den information den tror saknas. Detta extra arbete är mycket energikrävande för hjärnan och gör elever mer trötta än vad de behöver vara. En motsvarande studie på svenska universitet visade att 42 procent av studenterna hade problem med att höra vad som sades på lektionerna. Av dessa hade 78 procent svårt att koncentrera sig, 50 procent kände sig trötta och 40 procent hade svårigheter att komma ihåg vad de hört. Vad säger föräldrar om det faktum att deras barn riskerar att endast tillgodogöra sig hälften av all undervisning? Med hjälp av stor hänsyn tagen till både modern forskning inom området och en prioriterad akustisk projektering hade dessa siffror kunnat sänkas radikalt.

Lyckade exempel

Inte bara hälsan påverkas av dåliga ljudmiljöer utan även företagens förmåga att lyckas ekonomiskt. Butiker och köpcentra med ogenomtänkt ljudmiljö tappar kunder och i restauranger med dålig ljudmiljö spenderar gästerna mindre tid och tenderar att inte återkomma. Ljudmiljön påverkar i högsta grad helhetsupplevelsen. Människor drar sig mot behagliga ljud och undviker obehagliga ljud. Bullriga miljöer leder till sänkt koncentration och trötthet, vilket leder till att besökare aktivt väljer andra mer behagliga platser att spendera tid och pengar på. Detta har resulterat i att allt fler aktörer tvingas se fördelarna med en medveten ljudmiljö och satt strategier för hur man ska arbeta med ljud på ett aktivt sätt. Vi har tidigare nämnt shoppingcentret Emporia, men även gallerian Mood Stockholm är en aktör som insett vikten av en genomtänkt ljudmiljö i de publika utrymmena. Ett bra exempel i stadsmiljö är Malmö stads satsning kring Södervärns busstation. Där har man installerat ett antal fontäner i ett band längs med gatan som ger en maskerande effekt av trafikljuden om man befinner sig kring bussterminalen. En fördel med att använda riktiga ljud som maskering är att då skapas en naturlig Bygg & teknik 3/13


visuell koppling till det maskerande ljudet, något som har visat sig vara av stor vikt för hur ljudet uppfattas. Vet man vad det är som låter och kan lokalisera det, upplevs det som mindre störande om man är positivt inställd till ljudkällan. På S:t Knuts torg i Malmö, som ligger vid den hårt trafikerade Amiralsgatan, uppfördes för två år sedan ett installationsrum av bullerskärmar med växtlighet och högtalare som spelade upp naturljud som fågelkvitter och vattenbrus. En enkätundersökning genomfördes som visade att 70 procent av de tillfrågade upplevde att ljudmiljön förbättrades, trots högre totala ljudnivåer. I Danmark har man börjat spela anpassad musik i ambulanserna för att skapa en lugnande effekt på patienterna. Studien, under ledning av överläkare Per Thorgaard via forskningsnätverket Ausira, syftar till att undersöka möjligheten att sänka stressnivån genom att minimera upplevelsen av stressande ljud som sirener och motorbuller. Det görs i sin tur genom att maskera dessa med hjälp av musik och mänskligt tal. Forskning inom Ausira går ut på att undersöka effekten av musik på sjukhus, behandlingshem, institutioner eller vid behandling i hemmet. Man har bland annat kommit fram till att en patients fokus medvetet riktas mot en gynnsam och positiv ljudmiljö och man riktar mindre fokus mot negativa och nedbrytande ljud som exempelvis tickande ljud från apparater och larm. 2004 testade den brittiska transportpolisen i London att spela klassisk musik på de mest våldsutsatta tunnelbanstationerna. Efter sex månader gjordes en utvärdering då det visade sig att antalet rån hade minskat med 33 procent, överfall av personal hade minskat med 25 procent och att vandaliseringen gått ner med 37 procent. Detta ledde till att man spelade musiken på fler stationer. Det finns olika teorier om vad minskningen berodde på, som att musiken gav en lugnande avstressande effekt men också att det inte blev en lika ”tuff” omgivning för våldsverkare att vistas i.

vill vi att miljön ska låta? Ska det vara en av de tystaste platserna i området eller ska det vara en stimulerande miljö som inbjuder till kreativitet, tillfrisknande, nyfikenhet och glädje? Vad vi än bestämmer oss för ska det definieras och läggas till övriga riktlinjer. För att effekten ska bli mätbar måste vi också fastställa syfte och mål. Ljuddesign ska samspela med övriga discipliner, inklusive de visuella. Vid halvårsskiftet i år träder nya allmänna råd från Boverket i kraft gällande tillgänglighet och användbarhet i publika lokaler. Rekommendationerna behandlar ljudmiljön i publika lokaler där personer med nedsatt orienteringsförmåga är beroende av ljudmiljön för att kunna ta del av väsentlig information. I dessa rekommendationer ingår tekniska specifikationer då högtalare för utrop används i publika lokaler, men det är minst lika viktigt att ta ställning till hur dessa utrop låter. Vilken röst, dialekt, tempo och vilken typ av tilltal används i utropen? Ska rösten vara feminin eller maskulin? Lugn och förtroendegivande? Eller ska den vara sprudlande och energisk för att fånga uppmärksamhet? Med en helhetssyn på ljudmiljön följer även en helhetsyn på själva metoden. Ekonomiskt mest fördelaktigt, och det som även har störst effekt på slutresultatet, är att börja arbetet kring ljud och ljudmiljöfrågor tidigt i processen. Redan i projekteringsstadiet bör en diskussion kring ljudmiljö och anpassningen av denna tas upp. Syfte, mål och önskade effekter definieras. Som utgångspunkt i den önskade upplevelsen undersöker man sedan vilka eventuella produkter som ska ljuddesignas samt slutligen vilken teknik som är bäst lämpad för ändamålet. Akusti-

Nya riktlinjer

ker har redan de verktyg som krävs för att skapa bra akustiska förutsättningar samt även uttrycka detta i form av auralisering (motsvarar arkitekternas skisser och visualisering). Ljuddesigners tar, utifrån en för ändamålet unik ljudprofil, fram olika ljudprodukter där konceptutveckling av fysiska miljöer ingår. Utifrån en önskan att skapa en miljö med mindre risk för

Hur vi upplever en miljö blir i slutändan ett resultat av all information som plockas upp av våra sinnen. Miljön ska vara anpassad efter vad den är ämnad för. Att inkludera ljudmiljön i de tankarna är något samtliga aktörer kommer att behöva vänja sig vid. För att kunna maximera upplevelsen måste vi också definiera vårt mål. Hur vill vi att miljön ska upplevas? Hur Bygg & teknik 3/13

stress och sjukdom eller att bygga ett tydligt varumärke, kan akustiker och ljuddesigners utforma ljudmiljöer i samarbete med arkitekter, stadsplanerare och produktdesigners.

Självklara vinster

Ljudmiljö är inte primärt en akustisk eller miljömässig aspekt, utan främst en social angelägenhet. Den sociala hållbarheten av ett byggprojekt ökar om man tar hänsyn till fler aspekter av ljudmiljön. Målet för framtiden måste vara att ljudmiljön ska få samma status som den visuella miljön, där man sedan länge framhäver både estetiska, historiska, sociala och kulturella värden. Låt det audiella och det visuella gå hand i hand. Se till att miljöerna samspelar och kompletterar varandra. Ljuddesigners och akustiker måste då vara med i processen från början. Fundera på förväntningarna och syftet med ljudmiljön i ett tidigt skede. Detta gäller både för utomhusmiljöer vid planering av nya stadsdelar som inomhus i publika eller kommersiella lokaler. Precis som man kan skissa sig fram till de visuella byggstenarna går det att i förväg lyssna på den resulterande ljudmiljön. Man kan naturligtvis fråga sig om det är helt rätt att lägga till mer ljud i vår redan ljudexponerade värld. Hälsoskadande ljud ska förstås fortfarande minskas, men som vi pekat på tidigare i den här artikeln är det inte ljudtrycksnivån i sig som avgör hur vi uppfattar en ljudmiljö, utan helheten i form av ljudets karaktär, betydelse och vår subjektiva bedömning. Maskering av negativt laddade ljud och flytt av fokus från det negativa till det positiva är framtidens melodi. Här finns fantastiska möjligheter och stor potential. För en hållbar utveckling är det hög tid att sätta människor och välbefinnande i fokus. Vi måste börja tänka på vilka ljudmiljöer vi trivs i och vilka effekter vi vill uppnå. Design av ljudmiljön är en självklarhet. ■ 49


Trafikbuller och planering – Ljudkvalitetsindex Riksdagen fattade 1997 beslut om riktvärden för trafikbuller. Riktvärdena som omfattar nya bostäder samt ny infrastruktur och som gäller än i dag är framförallt för nya bostäder stränga men innehåller möjligheter till avsteg. I samband med detta beslut påbörjade Länsstyrelsen i Stockholms län och Stockholms stad tillsammans med dåvarande Ingemansson Technology AB ett projekt kallat Trafikbuller och planering. Projektets huvudsakliga syfte är att skapa en samsyn om hantering av bullerfrågor vid planering av bostäder nära vägar och spår. Den första rapporten, Trafikbuller och planering (I) publicerades år 2000. I den rapporten beskrivs metoder på hantering av avsteg samt exempel på bebyggelseutformning i trafiknära miljöer. Exempel med varierande lösningar för att begränsa bullerstörningar och skapa bra bostadsmiljöer, trots betydande bullerexponering. När rapporten publicerades uppkom frågor om hur de boende i de beskrivna och andra nya bostäder i bullerutsatta lägen uppfattade sin ljudmiljö. Projektets andra del startade och i denna del genomfördes enkäter och intervjuer med boende i nybyggda bostäder som utsätts för olika grad av bullerexponering. Resultatet redovisades i rapporten Trafikbuller och planering II, publicerad år 2004. I rapporten lanserades även, utgående från resultatet av enkäterna, ett förslag till poängberäkning, ljudstandardpoäng. Positiva och negativa faktorer viktas för att i en samlad bedömning avgöra om ett bostadsprojekt är acceptabelt från bullersynpunkt. Poängsystemet omarbetades och benämndes därefter ljudkvalitetspoäng vid lansering-

Artikelförfattare är Leif Åkerlöf och Anne Hallin, Åkerlöf Hallin Akustikkonsult AB.

50

en i Trafikbuller och planering III, publicerad år 2006. För att ytterligare förbättra kunskapen om hur boende, som utsätts för mycket höga trafikbullernivåer på den bullerutsatta sidan, upplever bullerstörningen har en ny enkätstudie utförts. I Stockholms län och Uppsala län har cirka 3 300 boende i hus byggda 1999 till 2009 erhållit enkäten. 2 354 svar erhölls, vilket är en svarsfrekvens på 72 procent. Enkätstudien, resultat och slutsatser redovisas och diskuteras översiktligt i denna artikel. För utförligare redovisningar hänvisas till rapporten Trafikbuller och planering IV.

Slutsatser

Andel mycket störda av trafikbuller i moderna bostadshus i bullerutsatta lägen, ekvivalentnivåer på trafiksidan över 62 dB(A) är endast 11 procent. I äldre bostäder i samma lägen är andelen mycket störda 26 procent. En jämförelse med tidigare enkäter indikerar att trafikbullerstörningarna i nybyggda bostäder, trots bullerutsatta lägen, är lägre i dag än i början av 2000-talet. Medvetenheten om trafikbuller har ökat, kraven blivit tydligare liksom även förutsättningarna för avsteg från riktvärden. Det går att bygga bostäder med mycket god ljudstandard både i bullerutsatta lägen, centralt, i ytterstad och förort och i mindre bullerutsatta lägen. Störningen är inte kopplad till enbart en faktor utan en kombination av faktorer. Vissa faktorer ökar störningen medan andra minskar störningen.

Faktorer som ökar störningen är Höga bullernivåer inomhus Exponering för fler bullerkällor Buller på balkong/uteplats Bullrigt grannskap (långt till tyst miljö). Faktorer som minskar störningen är ● Låg ljudnivå inomhus ● Många boningsrum mot bullerdämpad sida ● Bullerdämpad gård och gårdssida. För att i planeringen av bostäder kunna bedöma ljudkvaliten i tidigt skede och genom hela planprocessen har, utgående från resultatet av vårt arbete metoden med ljudkvalitetspoäng vidareutvecklats. Den nya metoden benämns Ljudkvalitetsindex. Ett kanske mer oväntat resultat är att det föreligger en stor variation i kvalitén i kommunernas hantering och formulering av detaljplanekrav för trafikbuller. Många krav verkar vara slentrianmässigt formulerade, vissa är mycket svåra att förstå och andra direkt felaktiga. ● ● ● ●

Resultat – trafikbuller

Vissa av enkätsvaren sammanfattas översiktligt nedan. Med undersökningsobjekt avses bostadsprojekt i bullerutsatta lägen, över 62 dB(A) ekvivalentnivå på trafiksidan. Nybyggda referensobjekt är bostadsprojekt som i stort sett klarar riktvärdet 55 dB(A) ekvivalentnivå på alla sidor. Äldre referensobjekt är bullerutsatta bostäder byggda före 1960. Se tabell 1 till 3. När det gäller buller på trafiksidan saknas en direkt koppling mellan ljudnivå och andelen störda. Det är färre mycket störda bland boende i projekt som har Bygg & teknik 3/13


Tabell 1: Alla objekt. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Störningsgrad av trafikbuller – alla bostäder i undersökningen ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Objektsindelning Mycket störd Inte alls störda ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Alla undersökningsobjekt

11 %

40 %

Alla äldre referensobjekt

26 %

20 %

Alla nybyggda referensobjekt

4%

50 %

Tabell 2: Geografisk indelning. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Störningsgrad av trafikbuller – undersökningsobjekt ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Geografisk indelning Mycket störda Inte alls störda ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Stockholms innerstad 8% 34 % Stockholms ytterstad 12 % 36 % Övriga kommuner i 12 % 41 % Stockholms län Uppsala län 11 % 44 % ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Störningsgrad av trafikbuller – referensobjekt ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Geografisk indelning Mycket störda Inte alls störda ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Stockholms innerstad 3% 46 % Stockholms ytterstad 3% 55 % Övriga kommuner i 5% 40 % Stockholms län Äldre objekt i Stockholms 26 % 21 % ytterstad

över 65 dB(A) ekvivalent ljudnivå på trafiksidan är de som har 56 till 65 dB(A). Det är motsvarande resultat som i Trafikbuller och Planering II, vilket dels kan bero på att ljudnivån på trafiksidan har en begränsad betydelse för störningsupplevelsen, dels att ju mer bullerutsatt bostäderna är desto större hänsyn tas till bullersituationen vid planeringen. Se tabell 4 och 5. Typ av byggnad har stor betydelse för att uppnå bullerskyddade sidor, uteplatser och gårdar. En sluten gårdsbebyggelse har då stora fördelar. Det är dock möjligt att, vid måttliga bullernivåer få god ljudkvalitet även med punkthus om hänsyn tas till trafikbullret tidigt i planeringen. Trafikbullernivån inomhus är den enskilt viktigaste faktorn för att minska störningen. Den är så viktig att det finns goda skäl för en skärpning av minimikraven i Boverkets byggregler (BBR). Det är dock inte möjligt att uppnå god ljudmiljö med hänsyn enbart till trafikbullernivån inomhus.

Resultat – andra ljudstörningar

I samband med enkäten om trafikbuller passade vi på att även fråga om de svarande upplever andra ljudstörningar i boBygg & teknik 3/13

Tabell 3: Buller på trafiksidan för nybyggda bostäder. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Störningsgrad av trafikbuller – ekvivalentnivå på trafiksidan. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Ekvivalentnivå Ljudnivå inne Mycket störd Inte alls störda ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 51 – 55 dB(A) B 4% 45 % 56 – 60 dB(A) B 11 % 37 % 61 – 65 dB(A) B 9% 40 % 66 – 75 dB(A) B 7% 55 % 61 – 65 dB(A) C 21 % 27 % ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– B = Ljudklass B. 26 dB(A) ekvivalentnivå och 41 dB(A) maximalnivå. C = Ljudklass C. 30 dB(A) ekvivalentnivå och 45 dB(A) maximalnivå.

Tabell 4: Typ av byggnad. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Störningsgrad av trafikbuller – byggnadstyp ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Typ av byggnad Objektstyp Mycket störd Inte alls störda ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Punkthus Undersökning 13 % 32 % Referensobjekt 3% 50 % ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Lamellhus Undersökning 12 % 37 % Referensobjekt 6% 41 % ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Sluten gård Undersökning 7% 48 % Tabell 5: Trafikbuller inomhus. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Störningsgrad av trafikbuller – ekvivalentnivå inomhus. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Ekvivalentnivå Maximalnivå Mycket störd Inte alls störda ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 30 dB(A) 45 dB(A) 21 % 27 % 26 dB(A) 41 dB(A) 7% 43 % –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

26 dB(A) ekvivalentnivå och 41 dB(A) maximalnivå motsvarar Ljudklass B. 30 dB(A) ekvivalentnivå och 45 dB(A) maximalnivå motsvarar minimikravet i BBR.

staden. Utöver buller från väg- och spårtrafik omfattade frågorna ljud från ● Grannar ● Ventilation ● VA-ledningar (vatten och avloppssystem) ● Trapphus ● Hissar ● Lokaler ● Annat. Andelen mycket störda är i medeltal betydligt lägre än medelvärdet för trafikbuller men vissa undantag finns. Andelen mycket störda i de nybyggda bostäderna redovisas i diagram 1 på nästa sida. Grannar. Grannar är i de flesta undersökningar den, efter trafikbuller, mest vanliga störningskällan. Det är även den bullerkälla som är svårast att dimensionera och åtgärda. Knappt fyra procent av boende i moderna bostäder är mycket störda av ljud från grannar. För de äldre bostäderna är andelen mycket störda drygt tio procent. Ett ökat fokus på ljudmiljön i bostäder, exempelvis ljudklassningen enligt SS 25267, har generellt gett bra resultat. Ventilation. Ljud från ventilationssystem upplever många som irriterande och många fall störande.

Cirka två procent av boende i moderna bostäder är mycket störda av ljud från ventilationen. För äldre bostäder är andelen mycket störda cirka fem procent. Även i dessa fall är störningen relativt liten men det visar hur viktigt det är att ta hänsyn till allt buller vid projektering av bostäder. VA-ledningar. Vattenspolning och framförallt WC-spolning upplever många som mycket irriterande och vissa fall störande även om ljudnivån ofta inte är speciellt hög. Färre än en procent av boende i moderna bostäder är mycket störda av ljud från VA-ledningar. För äldre bostäder är andelen mycket störda cirka sex procent. Genom att förlägga våtrum respektive kök ovan varandra, inte förlägga avloppsschakt mot boningsrum samt stomljudsisolera WC-stolarna kan risken för störning minimeras. Trapphus. Störning från trapphus kan framförallt utgöras av ljud från gångtrafik i trappor, på vilplan och stannplan respektive ljud från högljudda personer i trapphuset. I Boverkets byggregler anges krav på högsta stegljudsnivå från trapphus, minsta ljudabsorptionsmängd i trapphuset samt lägsta ljudisolering hos lägenhetsdörren. 51


Diagram 1: Andelen mycket störda i nybyggda bostäder. Färre än en procent av boende i moderna bostäder är mycket störda av ljud från trapphus. För äldre bostäder är andelen mycket störda cirka åtta procent. Detta resultat visar att störningar från trapphus är mycket ovanligt. Kraven i BBR avseende ljudabsorption och ljudkrav på lägenhetsdörrar bör dock kvarstå. Beträffande stegljudsnivå bör det vara skillnad i krav från ytor med frekvent gångtrafik, exempelvis i entréer etcetera och från ytor med gles gångtrafik, exempelvis trappor, vilplan och stannplan högre upp i bostadshuset. Om det bara är tidningsbudet och två grannar som tar tre kliv från hissen till sin bostad några gånger per dag är inte risken för störning särskilt stor och kravet på högsta stegljudsnivå kan slopas eller åtminstone mildras med 10 dB jämfört med dagens krav. Hissar. Endast cirka en procent av boende i moderna bostäder är mycket störda av ljud från hiss. För äldre bostäder är andelen mycket störda cirka tre procent. Hissar ska naturligtvis alltid inköpas med ljudkrav, exempelvis högst 25 dB(A) maximal ljudnivå i boningsrum. Då hissschakt gränsar mot sovrumsvägg bör väggen tilläggsisoleras på sovrumssidan med ● 13 mm gips + 12 mm plywood 70 mm mineralull/45 mm fristående reglar Lokaler. Endast cirka en procent av boende i de bostäder som ingår i vår undersökning är mycket störda av ljud från lokaler. Annat. Cirka sex procent av boende i de bostäder som ingår i vår undersökning är mycket störda av ljud från annat än de tio bullerkällor som angavs i enkäten. På den öppna frågan fanns möjlighet att ange annat som ger upphov till bullerstörning. De mest återkommande störningarna är här ● Byggbuller 67 svar 3% ● Kyrkklockor 25 svar 1% ● Sopbil/sophämtning 20 svar < 1 % ● Utryckningsfordon 16 svar < 1 % ● Lekande barn/förskola 14 svar < 1 % ● MC, mopeder 13 svar < 1 % 52

Det är viktigt att ta hänsyn även till dessa typer av ljud vid projektering av bostäder och då framförallt vid val av fönster. Ljudisolerande fönster även mot gården kan vara väl motiverat. Större skillnad i ljudkrav för alla fönster i ett bostadsprojekt än 8 dB(A) rekommenderas inte och aldrig sämre än Rw = 38 dB.

Planeringsgrunder

Den viktigaste erfarenheten från vårt arbete är att bostäder med god ljudkvalitet kan erhållas trots bullerutsatta lägen om hänsyn till bullret tas tidigt och får genomsyra hela planeringsprocessen. Planering av bostäder i bullerutsatta lägen bör ske enligt följande åtta steg: 1. Motivera bostäder på den aktuella platsen 2. Överväg möjliga övergripande åtgärder för att sänka trafikbullernivåerna 3. Utred andra åtgärder för att innehålla Riksdagens riktvärde 4. Välj byggnadstyp med hänsyn till trafikbullret 5. Anpassa byggnaderna till trafikbullret 6. Planera lägenheterna utgående från trafikbullret 7. Använd i mindre omfattning lokala bullerskyddsåtgärder för att sänka trafikbullret utomhus 8. Överväg i begränsad omfattning speciallösningar

Ljudkvalitetsindex

Metoden med ljudkvalitetspoäng som frekvent användes till och med år 2012, har genom resultatet av enkäterna och det övriga arbetet successivt vidarutvecklats. Den vidareutvecklade metoden som används från år 2013 har namnet Ljudkvalitetsindex. Vid bedömning av bostädernas ljudkvalitet samt lämpligheten till bostadsbebyggelse tas hänsyn till följande faktorer. 1. Buller på trafiksidan 2. Buller på bullerdämpad sida 3. Buller vid entré

4. Buller på gård, uteplats och balkong 5. Buller inomhus 6. Förekomst av flera trafikslag/bullerkällor 7. Planlösning 8. Bullerskydd på balkonger 9. Grannskapet Bedömning och beräkning av ljudkvalitetspoäng för ett objekt sker enligt följande steg. 1. Buller på trafiksidan. Poängen för buller på trafiksidan utgår från den dygnsekvivalenta ljudnivån på den mest bullriga fasaden inom projektet. Detta gäller oavsett om alla lägenheter i byggnaden har fönster mot denna sida eller inte. Innehåller projektet flera byggnader behandlas dessa tillsammans eller var för sig. Den kvalitet som ger lägst poäng används. Följande poängsättning tillämpas: ––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Kvalitet Poäng ––––––––––––––––––––––––––––––––––––– > 65 dB(A) dygnsekvivalentnivå -3 61 – 65 dB(A) dygnsekvivalentnivå -2 56 – 60 dB(A) dygnsekvivalentnivå -1 < 55 dB(A) dygnsekvivalentnivå +0 –––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Bullret på trafiksidan kan minskas genom olika former av trafikreglering (minskad trafik och lägre hastighet), ökat avstånd mellan bullerkällan och byggnaden, bulleravskärmning samt tystare vägbeläggningar och fordon. 2. Buller på bullerdämpad sida Poängen för buller på den tysta eller bullerdämpade sidan av byggnaden, exempelvis på gårdssidan, utgår från den dygnsekvivalenta ljudnivån. Följande poängsättning tillämpas: ––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Kvalitet Poäng ––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 51 – 55 dB(A) dygnsekvivalentnivå +0 46 – 50 dB(A) dygnsekvivalentnivå +4 < 45 dB(A) dygnsekvivalentnivå +8 –––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Bullret på den bullerdämpade sidan kan minskas med lämplig utformning av byggnaderna samt genom bulleravskärmning. Hänsyn måste även tas till buller från trafik på stora avstånd, det så kallade ”bullerregnet”. 3. Buller vid entré Poängen för buller vid entré utgår från den dygnsekvivalenta ljudnivån utanför och i omedelbar närhet av den entré som oftast används till trapphuset för aktuell lägenhet. Den kvalitet som ger lägst poäng används. Om det finns flera entréer som används lika ofta så räknas poängen för den aktuella lägenheten fram genom att ta medelvärdet för de olika entréerna. Följande poängsättning tillämpas: ––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Kvalitet Poäng ––––––––––––––––––––––––––––––––––––– > 60 dB(A) dygnsekvivalentnivå -2 56 – 60 dB(A) dygnsekvivalentnivå -1 51 – 55 dB(A) dygnsekvivalentnivå +0 < 50 dB(A) dygnsekvivalentnivå +1 –––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Bygg & teknik 3/13


Bullret vid entrén kan minskas med lämplig placering och utformning av entré och byggnad samt med bulleravskärmning. 4. Buller på gård, uteplats och balkong Poängen för buller på gård, uteplats och balkong utgår från den dygnsekvivalenta ljudnivån och maximala ljudnivån samt på hur många platser nivån innehålls. Följande poängsättning tillämpas:

––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Kvalitet Poäng ––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Gemensam uteplats eller balkong med högst 70 dB(A) maximalnivå +0 Gemensam uteplats och balkong med högst 70 dB(A) maximalnivå +1 Större gård, gemensam uteplats och balkong med högst 70 dB(A) +2 maximalnivå Gemensam uteplats eller balkong med högst 70 dB(A) maximalnivå och högst 55 dB(A) dygnsekvivalentnivå +2 Gemensam uteplats och balkong med högst 70 dB(A) maximalnivå och högst 55 dB(A) dygnsekvivalentnivå +3 Större gård, gemensam uteplats och balkong med högst 70 dB(A) maximalnivå och högst 55 dB(A) dygnsekvivalentnivå +4 Större gård, gemensam uteplats och balkong med lägre än 70 dB(A) maximalnivå och högst 50 dB(A) dygnsekvivalentnivå +6 –––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Bullret på gårdssidan kan minskas med lämplig utformning av byggnaderna samt genom bulleravskärmning. Hänsyn måste även tas till buller från trafik på stora avstånd, det så kallade ”bullerregnet”. 5. Buller inomhus Poängen för buller inomhus utgår från den dygnsekvivalenta ljudnivån och maximala ljudnivån i sov- och vardagsrum med stängda fönster men öppna ventilationsdon. (I kök accepteras 5 dB(A) högre nivåer.) Utgångspunkterna är ljudklassningen enligt svensk standard SS 25267. Kraven enligt BBR motsvarar där ljudklass C. Följande poängsättning tillämpas: ––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Kvalitet Poäng ––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Högst 30 dB(A) dygnsekvivalentnivå och 45 dB(A) maximalnivå (Ljudklass C) 0 Högst 26 dB(A) dygnsekvivalentnivå och 41 dB(A) maximalnivå (Ljudklass B) +7 Högst 22 dB(A) dygnsekvivalentnivå och 37 dB(A) maximalnivå (Ljudklass A) +10 –––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Bullret inomhus minskas med rätt val av yttervägg, fönster och eventuella uteluftdon. En skillnad i trafikbullernivå ute – inne på 40 dB(A) kan fås med standardfönster av rimlig storlek. 6. Flera trafikslag/bullerkällor Antalet trafikslag, vägtrafik, spårburen trafik, flygtrafik och sjötrafik respektive förekomsten av andra bullerkällor, inBygg & teknik 3/13

dustribuller, idrottsbuller, frekvent trafik med utryckningsfordon, kyrkklockor eller liknande, bestämmer poängen. Trafikslag som har fler än tio passager per dag och vid den aktuella byggnaden ger dygnsekvivalentnivå eller FBN över 50 dB(A) eller maximalnivåer över 70 dB(A) tas med. Även andra bullerkällor som utomhus nattetid ger ekvivalentnivåer över 40 dB(A) respektive maximalnivåer över 55 dB(A) tas med. Följande poängsättning tillämpas: ––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Kvalitet Poäng ––––––––––––––––––––––––––––––––––––– > 3 trafikslag/bullerkällor som hörs -6 2 trafikslag/bullerkällor som hörs -3 Ett dominerande trafikslag +0 –––––––––––––––––––––––––––––––––––––

7. Planlösning Poängen för lägenhetens planlösning bestäms i tre steg utgående från ekvivalent ljudnivå utanför fönster. Om lägenheten klarar kriterierna för steg två erhålls poängen enligt steg tre avseende på hur många av lägenhetens sov- och vardagsrum som har minst ett fönster mot sida med högst 55 respektive 50 dB(A) dygnsekvivalent ljudnivå. Kvaliteten som ger högst poäng används. Följande poängsättning tillämpas:

––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Kvalitet Poäng ––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Steg 1 Lägenhet med > 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå vid alla fönster i alla boningsrum -12 Steg 2 Minst ett boningsrum har fönster på sida med < 55 dB(A) dygnsekvivalent nivå -8 Steg 3 Minst hälften av boningsrummen har fönster på sida med < 55 dB(A) dygnsekvivalentnivå +0 Alla boningsrum har minst ett fönster på sida med < 55 dB(A) dygnsekvivalentnivå +4 Minst hälften av boningsrummen har fönster på sida med < 50 dB(A) dygnsekvivalentnivå +8 –––––––––––––––––––––––––––––––––––––

8. Balkonger Poängen för balkonger bestäms av hur genomarbetad byggnaden är för att den vid behov tillsammans med balkongen ska ge bullerskydd utanför fönster. En lösning där balkongen bara ”hakas på” byggnaden och slentrianmässigt förses med inglasning ger lägre poäng. En mer genomarbetad byggnadsutformning för att tillsammans med balkongen ta hand om trafikbullret ger fler poäng. Den kvalitet som ger lägst poäng används. Rapporten kan beställas från leif.akerlof@ahakustik.se eller anne.hallin@ahakustik.se eller laddas ner från www.ahakustik.se.

Följande poängsättning tillämpas:

––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Kvalitet Poäng ––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Balkong inglasad > 95% krävs för att uppnå högst 55 dB(A) dygnsekvivalentnivå utanför fönster -12 Balkong skärmad 76 – 95 % krävs för att uppnå högst 55 dB(A) dygnsekvivalentnivå utanför fönster -6 Balkong skärmad 51 – 75 % krävs för att uppnå högst 55 dB(A) dygnsekvivalentnivå utanför fönster -2 Balkong skärmad < 50 % krävs för att uppnå högst 55 dB(A) dygnsekvivalentnivå utanför fönster +0 Balkong där lokalt bullerskydd inte behövs för att uppnå 55 dB(A) dygnsekvivalentnivå utanför fönster +2 –––––––––––––––––––––––––––––––––––––

9. Grannskapet Poängen för grannskapet bestäms av hur bullrigt det är i områden som ligger inom fem minuters promenadavstånd. Bullret uttrycks inte enbart som absolutvärde utan även i relation till bullret vid den aktuella byggnaden. Följande ungefärliga bedömningsgrunder kan användas: Mycket bullrigt grannskap. Ekvivalentnivån i grannskapet är över 60 dB(A) eller högst 5 dB(A) lägre än på projektets trafiksida. Måttligt bullrigt grannskap. Ekvivalentnivån i grannskapet är 51 till 60 dB(A) eller 5 till 10 dB(A) lägre än på projektets trafiksida. Tyst grannskap. Ekvivalentnivån i grannskapet är 45 till 50 dB(A) eller 10 till 15 dB(A) lägre än på projektets trafiksida. Mycket tyst grannskap. Ekvivalentnivån i grannskapet är högst 45 dB(A) eller mer än 15 dB(A) lägre än på projektets trafiksida. Följande poängsättning tillämpas: ––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Kvalitet Poäng ––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Mycket bullrigt grannskap +0 Måttligt bullrigt grannskap +1 Tyst grannskap +2 Mycket tyst grannskap +3 –––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Ljudkvalitetsindex

Utgående från beräknade poäng sker beräkningen av ljudkvalitetsindex enligt nedan: Ljudkvalitetsindex = (medelvärdet för alla lägenheter + minimivärdet för någon lägenhet)/15. För att projekt ska vara godkänt och god ljudkvalitet kan förväntas krävs att ljudkvalitetsindex är lägst 1,0. Vid ljudkvalitetsindex över 2,0 bör mycket god ljudkvalitet kunna uppnås. I diagram 2 på nästa sida visas sambandet mellan ljudkvalitetsindex, x-axeln, och andelen mycket störda, y-axeln, för alla nybyggda objekt i undersökningen. 53


Diagram 2: Samband mellan mycket störda och ljudkvalitetsindex för alla nybyggda objekt i rapporten. Hur trafikbuller ska hanteras vid byggande av nya bostäder är kanske en ännu mer aktuell fråga idag än under senare delen av 1990-talet då arbetet med Trafikbuller och planering inleddes. I strävan mot en hållbar samhällsutveckling är det viktigt att kunna förtäta städernas centrala delar i stället för att sprida ut bebyg-

Sammanfattning

gelsen. Med rätt utformning ger det även förutsättningar att staden blir trivsam, trygg och på det hela taget mer attraktiv. Men det får inte ske på sådant sätt att det innebär risk för påverkan på människors hälsa. Trafikbuller är en viktig fråga och senare års forskning indikerar att bullrets påverkan på människors hälsa troligen underskattats.

Rapporten Trafikbuller och planering IV innehåller en redovisning av enkätundersökningar som gjorts vid ett stort antal bostadsobjekt i trafiknära lägen. Bostäderna är i huvudsak byggda de senaste tio åren och är enligt det urval som gjorts de mest bullerexponerade som byggts under perioden. Objekten är från Stockholm och Uppsala län. I undersökningen ingår enkäter till boende, mätningar och beräkningar av buller, granskning av planhandlingar samt en utveckling av metoden med ljudkvalitetspoäng, som utvecklades i Trafikbuller och planering II, till en metod med ljudkvalitetsindex. Stöd för arbetet i form av ekonomiska bidrag samt arbetsinsatser har erhållits från Lennart Ericsson Fastigheter, SBUF, Länsstyrelserna i Stockholms och Uppsala län, Stockholms stad, miljöförvaltningen och stadsbyggnadskontoret, Åkerlöf Hallin Akustikkonsult, Sveriges Kommuner och Landsting, ÅF-Forskningsstiftelse, ÅF-Ingemansson, Stockholms universitet och KI. I denna studie är bullerstörningen betydligt lägre än i den föregående undersökningen. Detta kan bland annat bero på att bostäder numera är bättre byggda med avseende på buller, framförallt bostäder i bullerutsatta lägen. Resultatet visar på en ökad kunskap och hänsyn till bullerfrågorna i planeringen, där detta projekt utgör en viktig del i kunskapsuppbyggnaden. ■

Bullerskärmar från GPP Perimeter Protection AB i samarbete med Attacus Fågelforshus AB š š š

Effektiv bullerdämpning Estetiskt tilltalande Oändliga möjligheter

Kontakta oss för mer information: GPP Perimeter Protection AB, Vägprodukter 010-209 48 77, 010-209 48 75 www.perimeter.se

Vi skapar vibrationsfria miljöer

CHRISTIAN BERNER AB • Box 88, 435 22 Mölnlycke • Tel 031 33 66 900 infose@christianberner.com • www.christianberner.com

54

Bygg & teknik 3/13


krysset

Kryssa rätt och vinn biobiljetter! Fem rätta lösningar belönas med två biobiljetter var. Senast den 26 april 2013 vill vi ha ditt svar. Lycka till!

Namn .......................................................................................................... Gatuadress ................................................................................................

Postnummer .......................... Ort ............................................................

Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren.

När Du löst korsordet, fyll i namn och adress på talongen och skicka sedan in hela sidan i ett kuvert till: Bygg & teknik, Sveavägen 116, 113 50 Stockholm. Bygg & teknik 3/13

Läste Du det i Bygg & teknik? Du vet väl att Bygg & tekniks innehållsregister och mycket annat (bland annat lösningarna på krysset) finns på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

55


Bullerdämpning av bergtäkter

I en bergtäkt losshålls berget med hjälp av borrning och efterföljande sprängning. Materialet krossas sedan i flera steg för att slutligen siktas i olika fraktioner, se figur 1. Bergmaterialet används främst för att bygga vägar, järnvägar samt i anläggnings- och bostadsbyggande. Täktverk-

Artikelförfattare är Pär Wigholm och Per Wikström, ÅF Ljud och Vibrationer, Trollhättan respektive Göteborg.

56

samheten sker huvudsakligen i öppna täkter. Täkter påverkar miljön för boende i dess omgivning genom bl.a. förändring av landskapet, damning, tunga transporter och buller. Naturvårdsverket utarbetar föreskrifter, riktlinjer och allmänna råd för buller. Länsstyrelserna hanterar tillståndsprövning och tillsyn av täkter. Täkter är tillståndspliktiga enligt 9 kap miljöbalken (miljöfarlig verksamhet). Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller avseende nyetablerad verksamhet (1978:5 rev, 1983) anger de bullerriktvärden som i de flesta fall sammanfaller med de slutliga bullervillkoren för verksamheten. I denna anges exempelvis högsta ekvivalenta ljudnivå, dagtid klockan 07.00 till 18.00, vid bostäder till 50 dBA. Motsvarande ljudnivåer för kvällsoch nattetid är 45 dBA respektive 40 dBA.

Buller en stor miljöfråga

Buller är en av de största miljöfrågorna för en bergtäktsverksamhet. I samband med en tillståndsansökan utförs en bullerutredning som en del av en miljökonsekvensutredning ifall främst bostäder och/eller områden som planlagts för fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv finns inom nära avstånd till den planerade verksamheten. Bergtäkter är ofta placerade i områden där liten övrig bullerpåverkan råder och där toleransen hos de närboende avseende buller kan vara låg. Bullerpåverkan från en bergtäkt till omgivningen kan styras genom: ● val av maskinpark ● utformning av brytningsområde ● brytningsriktning ● arbetstider ● arbetsmetoder

Figur 1: Krossningsverksamhet i bergtäkt.

transportvägsalternativ information. I en bergtäkt är det främst aktiviteterna borrning av spränghål, drift av krossar och sorteringsverk samt knackning av skut med hydraulhammare som är de största bullerkällorna. Tunga transporter på täktvägar påverkar hus nära vägen, även långt från täkten, och hanteras som en följdverksamhet. ● ●

Bullerbekämpning

Inom bergtäktsverksamheten jobbar man aktivt med bullerfrågan, både för att minska buller till omgivningen men även för att minska buller i arbetsmiljön för de anställda. Täktentreprenören har i regel en god förståelse för hur buller sprids och kan dämpas till omgivningen. Vanliga åtgärder som täktentreprenören utför är: ● placering av bullriga maskiner i bullerskyddade lägen till exempel invid en pallkant ● kompressorer byggs med fördel in i skjul ● materialupplag placeras i den riktning där närliggande bostäder eller annan bebyggelse återfinns för att ge skärmning ● i samband med avbaning av ett jordlager för att nå ner till bergytan skapas bullervallar av avbaningsmaterialet för att dämpa buller från till exempel borrplats mot omgivningen.

Indelning av bullerbekämpning

Generellt kan man indela bullerbekämpning av industribullerkällor i tre delar: ● Minska bullret vid källan ● Förhindra bullerspridning längs utbredningsvägen ● Minska bullret vid mottagaren.

FOTO: RÅSJÖ KROSS AB

Bergtäkter fyller en stor funktion i samhället genom att förse bostadsoch infrastrukturbyggandet med byggmaterial. Det dova ljudet från bergkrossning eller det mer ettriga ljudet från bergborrning och skutknackning sprids kring täkten och uppfattas inte alltid som ljuv musik av de närboende. Mycket kan dock göras för att minimera bullerstörningar till omgivningen. ÅF Ljud och Vibrationer genomför på uppdrag av Nordiska ministerrådet, en förstudie kring BAT (Best Available Technique) rörande buller från bergtäkter.

Bygg & teknik 3/13


dBA motsvarar en halvering av den upplevda ljudnivån. Fakta bergmaterialindustrin för år 2011 Tillverkarna Atlas Copco samt Total leverans av ballast: cirka 79 miljoner ton Sandvik har tagit fram ljuddämLeverans av naturgrus: 13,3 miljoner ton pande borriggar för topphammarLeverans av morän: cirka 1,5 miljoner ton riggar som går ut på att kapsla in Leverans av krossberg: cirka 64,7 miljoner ton borrstativet samt dämpa luftintag KÄLLA: SGU, SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING och utlopp. Bullerreduceringen till omgivningen anges av båda Indelningen av vilka åtgärder som är tillverkarna till cirka 10 dBA jämfört tillämpbara beror oftast på vilket stadie motsvarande borrigg i odämpat utföden bullrande verksamheten är i, samt vil- rande. se figur 3. ket behov av bullerdämpning som finns.

Faktaruta

Bullerdämpa källan

Det är mest effektivt att utföra bulleråtgärder direkt på källan då det ger effekt för flera utbredningsriktningar och bergtäktsentreprenören får en större frihet i sitt arbete och behöver inte fokusera på att bygga upp och jobba bakom till exempel bullervallar för att innehålla bullervillkor till omgivningen. Att åtgärda vid källan skapar också bättre ljudmiljö vid arbetsplatserna för den personal som hanterar borrigg, grävmaskin, hjullastare, och övriga maskiner i täkten. Typiska principåtgärder för att dämpa buller vid källan är: ● Val av tystare maskin ● Val av arbetsmetod ● Påverka störkrafter, göra processen mjukare med kortare fallhöjder etcetera ● Minska ljudutstrålning från vibrerande ytor ● Kontinuerligt underhåll. Exempel på dämpade källor är till exempel dämpad borrigg samt dämpade lastbilsflak. Lastflak hos lastbil/dumper kan förses med gummibeklädnad, vilket dämpar buller vid lastning med cirka 10 dBA jämfört utan gummibeklädnad, se figur 2. Detta skapar också ett minskat slitage samt en lägre bullerpåverkan för både förare av hjulastare och lastbil. Dämpningen 10

Förhindra bullerspridning längs utbredningsvägen

Att minska bullerutbredningen mellan källa och mottagare är allmänt den mest tillämpbara metoden i samband med befintliga bergtäkter. Typiska principåtgärder är: ● Inbyggnader, till exempel av kompressorer och krossar ● Avskärmning genom bullervallar eller lokala, mobila skärmar ● Placering av maskiner invid naturlig och skapad topografi för att medge skärmeffekt. Med skapad topografi menas till exempel upplag av bergmaterial samt täktkanter ● Att välja en brytriktning som medger bulleravskärmning mot berörda områden.

Minska buller hos mottagaren

Att reducera ljudet enbart vid mottagare i omgivningen kan ofta bli kostsamt om det är flera mottagare som berörs av denna typ av åtgärd kring en bergtäktsverksamhet. Typiska åtgärder kan vara uppförande av bullervall nära fastighetsgräns eller avskärmning av buller från lastbilar utmed transportväg med hjälp av plank och/eller bullervall.

Jämförande resultat och praktiska råd i samband med bullerdämpning

Beräknade så kallade bullerkartor enligt

Figur 3: Bullerdämpad borrigg – Atlas Copco Silenced Smartrig ROC D9C.

figur 4 och 5 på nästa sida redovisar bullerutbredning från en täkt där jämförelse gjorts mellan två olika bullersituationer. Figur 4 representerar en situation där inga åtgärder tagits för att minimera buller till omgivningen. Maskinparken är den mest bullriga och inga bullervallar har uppförts nära maskiner för att dämpa bullerspridningen, förutom placering av krossplats relativt nära täktkant. Figur 5 visar effekten av en så tyst maskinpark som möjligt. Dämpad borrigg, dämpade lastbilsflak, samt maskiner med lägst uppmätta ljudeffektnivåer har använts. Även bullervallar nära krossplats ingår i den bullerdämpade situationen. Resultatet av beräkningen visar att med ett systematiskt arbete med buller i bergtäkters planering och pågående verksamhet kan ljudutbredningen till omgivningen minskas betydligt. I figur 4 och 5 kan man utläsa att avståndet för att understiga 50 dBA i täktens omgivning varierar kraftigt för de två beräknade situationerna. Avståndet från täkt till 50 dBAkurvan uppgår som mest till 1 000 m till för det bullriga alternativet jämfört 650 m för det ljuddämpade. Mot sydost, där ljudet dämpas bättre bakom täktkanten, mäts avståndet till 50 dBA kurvan till 500 m för den bullrigaste situationen jämfört cirka 250 m för den dämpade.

Praktiska råd

FOTO: SANDVIK Bygg & teknik 3/13

Figur 2: Bullerdämpat lastflak.

Det är alltid rekommenderat att om möjligt styra brytningsriktningen så att en topografisk nivåskillnad bildas mellan täktbotten vid brytfront och närmaste bostäder. Detta kommer att ge en betydligt högre möjlighet att bullerskärma till exempel krossar, vilket gör att ljudnivåbidraget från dessa maskiner till omgivande bostäder minskas. Avbaningsmaterial kan med fördel användas för att bygga upp permanenta eller 57


på maskiner i täkten om upplagens storlek och utbredning är tillräckligt stor. Placering av krossplats och upplagshögar bör beaktas för att få bästa möjliga bullerdämpning. Transportvägar kan med fördel asfaltbeläggas. Detta minskar buller och damning till närboende. Hastigheten på täktvägen bör begränsas till cirka 30 till 50 km/h nära bostäder.

Information ger minskad bullerstörning

Figur 4. Bullerkarta utifrån odämpade maskiner på täktbotten, inga övriga vallar/upplag vid krossplats och odämpad borrning på högt beläget ytberg.

Flera täkter jobbar aktivt med bullerfrågor genom att informera grannar om sin verksamhet med så kallad öppen täkt, och skriftliga utskick. Att bjuda in till öppen täkt, där verksamheten visas under avspända former, kan skapa en bra ömsesidig förståelse för verksamheten och dess grannar. Att informera grannar om speciella händelser i verksamheten är extra viktigt exempelvis när täkten måste drivas maximalt med utlastning och krossning under en kampanjperiod.

Positiva effekter av bergtäkter

Bergtäkter kan ge positiva effekter som att vägar i närområdet, vilka används för täkttransporter, underhålls och sköts av täktentreprenören. Täkter ger jobb, inte bara i täkten. Flera verksamheter drar nytta av att det finns tillgång till bergmaterial inom kort avstånd. Efter att brytningen i en bergtäkt har avslutats kan den återställande efterbehandlingen av området ge upphov till till exempel en ny badplats, eller som i Dalhalla utanför Rättvik, en uppskattad konsertlokal. ■

Referenser

Figur 5. Bullerkarta utifrån dämpade maskiner på täktbotten, vallar/upplag vid krossplats och dämpad borrning på högt beläget ytberg.

tillfälliga bullervallar mellan borrning och bostäder. Bullervallen bör vara placerad så nära borrningen som möjligt.

58

I en bergtäkt har man normalt stora upplag av olika grusfraktioner. Upplagen kan ha en betydande bulleravskärmande verkan

Externt industribuller – Allmänna råd, RR 78:5 rev, 1983, Naturvårdsverket. MinBaS II delprojekt 3.1a-2 buller – Slutrapport, november 2010. Kragh J, Andersen B & Jacobsen J: Environment noise from industrial plants. General prediction method. Lydteknisk laboratorium, Denmark. Report no. 32, 1982.

Bygg & teknik 3/13


Utredning av ljudpåverkan vid nedisning av vindkraftverk Mätningar på ett vindkraftverk i kallt klimat utfördes under vintern 2012 för att påvisa hur isbildning på vindkraftverks rotorblad påverkar ljudet. Detta är av intresse då det finns ljudkrav vid bostäder och således en risk att dessa överskrids om ljudnivån ökar. Mätningarna visade på en medelökning på 7 dB över den garanterade ljudemissionsnivå som tillverkaren angett för aktuell turbintyp, vilken ofta används för beräkning av ljudnivån vid bostäder. Ljudökningarna var dock begränsade till elva dagar under ett år och de går inte direkt att koppla till ljudnivån på längre avstånd, såsom till bostäder, från vindkraftverket då mätningarna utförts nära detta. Nedisning på vindkraftverk skulle dock kunna vara en förklaring till de rapporter om ljudstörningar vid vindkraftparker i kallt klimat som förekommer. Isbildning på vindkraftverk är inget nytt fenomen. Trots detta är det inte förrän på senare år som problemen med isbildning har börjat uppmärksammas på allvar. Detta i och med den ökade utbyggnaden av vindkraft i Sverige, där många vindkraftparker byggs och planeras även i kallt klimat. Kända problem innefattar produktionsbortfall och risk för iskast med eventuella personskador som följd. Avisningssystem för rotorbladen erbjuds av flera turbinleverantörer men dess verkan och lönsamhet är i många fall inte fullt testad. På senare tid har också frågan väckts om isbildning på vindkraftverk påverkar ljudet, och i så fall hur och i vilken ut-

Artikelförfattare är Peter Arbinge och Paul Appelqvist, ÅF Infrastructure AB, Stockholm. Bygg & teknik 3/13

sträckning. Eftersom många vindkraftanläggningar dimensioneras inte bara efter vindförhållandena, utan även efter ljudkrav, kan ljudpåverkan på grund av isbildning innebära problem. Ljudnivån vid närboende till vindkraftanläggningar ska inte överstiga ekvivalent ljudnivå 40 dBA enligt Naturvårdsverkets rekommendationer för ljud från vindkraft, vilket har blivit praxis som villkorsvärde i ett antal domar. Detta riktvärde tillsammans med vindkraftverkens garanterade ljudemissionsnivå (högsta teoretiska källjud), vilken tillhandahålls från tillverkaren, används ofta för att dimensionera anläggningens totala ljudnivå i omgivningen, även kallat ljudimmission. Vid projektering och tillståndsprövning av nya vindkraftanläggningar sker detta genom att ljudnivån i förhand beräknas vid närboende. På senare tid har en del tillståndsprövande myndigheter även krävt en viss marginal till riktvärdet 40 dBA, eller i vilket fall att det ska finnas möjlighet att ljudreglera vindkraftverken i Figur 1: Exempel på nedisat rotorblad. efterhand. Detta för att säkerställa att riktvärdet kan klaras även om kon- detta bidrar isbildningen även till att rotortrollmätningar, efter uppförande av an- bladets profil deformeras och följden blir läggningen, visar att ljudnivån är högre att detta över tid förlorar sin ”lyftkraft”. än den beräknade. Det bör tilläggas att Dessa tre faktorer är tillsammans avgötillverkarna i flertalet fall även uppger att rande i och med att vindkraftverket aldrig vindkraftverkens garanterade ljudemis- får en chans att hämta igen förlorat rörelsesionsnivåer enbart gäller då bladen är mängdsmoment, och verket tvingas till stillastående. Detta även om vindförhålrena och således isfria. Om isbildning på vindkraftverk inne- landena är oförändrade eller till och med bär högre ljudemissionsnivåer är det möj- tilltagande. Belägg finns för att tilltagande ligt att ljudnivån vid bostäder kan översti- vindhastigheter innebär att isbildningen ga 40 dBA vid vissa tillfällen. Tänkbara också sker snabbare. Vid ett tidigt skede i följder kan således vara att vindkraftpar- isbildningsprocessen kan det tänkas att det ken måste regleras vid sådana tidpunkter fortfarande är möjligt att isen spontant så att riktvärdet klaras alternativt att man lossnar. Om vindförhållandena tillåter och bygger vindkraftverk med avisningssys- om ispåbyggnaden blivit tillräckligt (men tem, då det är troligt att dessa kan reduce- ej alltför) tung kan isen slungas iväg på grund av de centrifugala krafterna. Detta ra eller helt ta bort ljudökningen. kallas i vardagligt tal för iskast och kan Produktionsbortfall och iskast leda till personskador för personal eller Ett uppmärksammat problem för vind- andra personer som vistas på vindkraftankraftverk i vinterklimat är isbildning med läggningen. Iskasten sker i rotorplanet, produktionsbortfall som följd. Anledning- men kan driva med vinden och hamnar en till detta kan verka uppenbar, nämligen därmed nedströms om verket [1]. att isen ”tynger ned” vindkraftverket, det vill säga att massa adderas till det rote- Isbildning rande mekaniska systemet och gör det Främsta orsaken till isbildning på vindtyngre. Hastigheten med vilken is bildas kraftverk är att regn fryser eller snö fäster kan också spela en avgörande roll. Utöver vid kontakt med rotorbladet. För regn 59


krävs yttemperaturer under 0 °C medan snö fäster vid rotorbladet vid yttemperaturer mellan 0 och +3 °C. Isbildning kan även uppstå genom att underkylda vattenpartiklar i moln fryser vid kontakt med rotorbladet [2]. Om vattenpartiklarna är små, fryser dessa snabbt och bildar mjuk rimfrost, om dessa är stora är förloppet långsammare och hård rimfrost bildas. Om det finns vatten på ytan bildas klar is. Vid isbildning till följd av nederbörd är påbyggnaden av is snabbare, något som har stor betydelse i flera avseenden. till exempel för risken för produktionsbortfall eller maskinhaveri. Mycket talar för att isbildningen är större längre ut på rotorbladen; luftflödet är snabbare, rotorbladen sveper genom en större luftvolym och bladspetsarna kan nå lågt stående moln. Analytiska simuleringar visar dock att isbildningen har ett maximum vid cirka två tredjedelar av bladspannet och att isen främst bildas på framkant av rotorbladet [3]. Manuella observationer kan bekräfta detta.

Vindkraftverkets akustik

För att förstå hur isbildning på vindkraftverk skulle kunna bidra till onormala ljudnivåer, måste man först se till vilka ljudkällor som finns på vindkraftverket i vanliga fall. Av ljudkällorna kan två huvudtyper urskiljas; mekaniskt ljud och aeroakustiskt ljud. Den förstnämnda typen förekommer sällan i moderna vindkraftverk, såtillvida det inte är mekaniska missljud vilka orsakas av trasiga maskinkomponenter i till exempel en växellåda. Dessa bör i så fall snarast repareras/ersättas för att undvika totalt haveri. Det mekaniska ljudet går ofta bara att uppfatta vid lägre vindhastigheter, då de aeroakustiska ljudkällorna ej är särskilt framträdande. Isbildning på vindkraftverk

60

är inte direkt kopplat till det mekaniska ljudet utan påverkar i mycket större utsträckning det aeroakustiska (strömningsakustiska) ljudet. På vissa nya typer av vindkraftverk kan det även förekomma odämpat ljud från till exempel kylfläktar eller hydraulik, som inte heller påverkas av isbildningen. Ur ljudnivåsynpunkt är det de individuella rotorbladens passage genom luftflödet som bidrar till det största ljudet. Detta så kallade ”svisch”-ljud har bredbandig karaktär och uppträder främst när bladen bryter ner i luften, vilket också är en orsak till att det just ”svischar” eller modulerar. Luftflödet över rotorbladen är olika vid olika rotationshastigheter, och man talar om laminärt flöde vid lägre hastigheter och turbulent flöde vid högre hastigheter. Laminärt flöde i sig är ingen ljudkälla, men om detta kopplas till rotorbladens aerodynamiska och geometriska egenskaper kan ljud uppstå i form av brus och/eller toner. Det akustiska systemet ger upphov till en så kallad feedbackfunktion som utnyttjar systemets resonanser. Fenomenet är jämförbart med att få en flaska att ”sjunga” då man blåser över öppningen. En konstant luftström som inte är alltför stark ger en ton som under en kort stund tilltar i styrka. Tydliga tonkomponenter, om dessa är oönskade, uppfattas i allmänhet som mer störande än brus och Naturvårdsverkets rekommenderade riktvärde på 40 dBA skärps vid tonalt ljud till 35 dBA. Det är mycket ovanligt att moderna vindkraftverk har en så tydlig tonal ljudkaraktär att det skärpta riktvärdet blir gällande. För vindkraftverk får ljud till följd av turbulent flöde anses vara den största bidragande ljudkällan. Vid högre rotationshastigheter strömmar luften snabbare över rotorbladet och ett turbulent flöde

Figur 2: De två olika mätuppställningarna.

ersätter det laminära. Luftflödet separeras och tvingas om ömse sidor av rotorbladet innan det åter förenas vid den bakre kanten av bladet, där virvlar avlöses och tryckfluktuationer i luften uppstår. Dessa har en slumpmässig karaktär och uppfattas som bredbandigt brus, men störst energi i ett frekvensområde som bestäms av strömningshastigheten över bladet och bakkantens tjocklek. I exemplet med den ”sjungande” flaskan skulle detta innebära att ett mycket starkare luftflöde passerar över dess öppning. Det som då skulle höras är inte längre en ton utan endast ett brus. Noterbart är att det turbulenta flödet i sig kan fungera som en ljudkälla. I många fall krävs annars att fysiska objekt kopplas till flödet för att ljud ska uppkomma. Det är troligen detta flöde som ger upphov till ovan nämnda ”svisch”ljud när ljudkällan sveper runt. För vindkraftverk i vinterklimat är som sagt påbyggnaden av is störst på rotorbladens framkant och isens yta/struktur är ofta grov och oregelbunden. Mest sannolikt är att isen stör luftströmmen över rotorbladet och ger denna en turbulent karaktär redan vid låga rotationshastigheter. Man kan tänka sig, som en naturlig följd av ökad turbulens i flödet, att ljudet borde anta en mer brusartat karaktär och ljudnivåerna bli högre. Vidare ändrar ljudkällan karaktär när bladet blir tjockare.

Ljudmätning i vinterklimat

Vid kontrollmätning av ljud från vindkraft vid bostäder är det i vissa fall lämpligt att mäta då det ej är löv på träden och då det samtidigt är snöfritt. Löv på träd kan bidra till högre bakgrundsnivåer, vilket avsevärt försämrar möjligheten att särskilja vindkraftljudet från bakgrundsljudet. Mätningar kan ej heller utföras vintertid enligt mätmetoden för ljudimmission (ljud vid bostäder) [4], främst eftersom det är osäkert hur snö påverkar ljudutbredningen då det är troligt att den kan ha en dämpande effekt. Det finns studier som visar att snö kan dämpa ljudet upp till femton decibel på cirka en kilometers avstånd, till exempel vid bostäder [5]. Med anledning av detta utförs ibland kontrollmätningar på vindkraftverk under sen höst och tidig vår innan det finns snö på marken. En del mätningar har kritiserats för att göras under för kort tid och att tillfälligt förhöjda ljudnivåer inte inkluderas. Det finns rapporter/berättelser om att vindkraftverk låter mer när träden är snötyngda. Den ökade hörbarheten skulle kunna bero på att det vindalstrade bakgrundsljudet från vegetationen minskar då trädgrenarna blir tunga av snön. Det finns även rapporter om upplevd subjektiv ökning av ljudnivån vid nedisade vindkraftverk. Isbeläggning är en möjlig hypotes som behövde undersökas. För att vidare studera ljudpåverkan till följd av nedisning av vindkraftverk har ÅF Ljud & Vibrationer tillsammans med VattenBygg & teknik 3/13


fall Vindkraft AB valt att låta en student, artikelförfattaren Peter Arbinge, vid ljud och vibrationsinriktningen på Kungliga Tekniska högskolan och Marcus Wallenberg laboratoriet genomföra ett examensarbete i ämnet [6]. Examensarbetet innefattade lång- och korttidsmätningar på ett vindkraftverk i vinterklimat, vilka utfördes från december 2011 till mars 2012. Mätningarna genomfördes i så stor utsträckning som möjligt enligt den internationella standarden för mätning av ljudemission (källjud), IEC 61400-11 [7]. Utöver ljudmätningar utfördes simultana mätningar av vindförhållanden, verkets produktion och isbildning. Långtidsmätningarna genomfördes med vissa avsteg från standarden, bland annat satt mikrofonen på stativ mot i vanliga fall en platta på marken. De syftade till att uppskatta vindkraftverkets ljudnivåskillnad under isiga och isfria förhållanden. Korttidsmätningarna omfattade totalt åtta dagar och utfördes vid två tillfällen i februari respektive mars 2012 då det enligt prognosen fanns risk för isbildning. De sistnämnda utfördes helt enligt standarden och syftade till att bestämma vindkraftverkets ljudeffektnivå under isiga och isfria förhållanden. Utöver detta gavs möjlighet att jämföra mätuppställningen för långtidsmätningen med den för korttidsmätningen. På så vis kunde båda mätningarna göras ”standardiserade”. Mätningarna utfördes då mätplatsen var täckt med mycket snö, upp till 1,5 meter, vilket normalt bör undvikas då snöns påverkan på ljudet är svår att uppskatta, även vid mätning av ljudemission nära vindkraftverket. Under hela mätperioden december 2011 till mars 2012 kunde dock snöförhållandena och andra yttre omständigheter anses vara likvärdiga. Detta gör att skillnaden i uppmätt ljudnivå mellan isiga och isfria förhållanden under långtidsmätningen med största sannolikhet är korrekt.

ett tydligt problem då man ska relatera till exempel ljudnivå eller produktionsbortfall till isbildning. En del av lösningen kan vara att använda sig av ett ”externt” ismätningssystem, vilket tidssynkroniseras med vindkraftverket och övriga mätningar [6]. Ser man ”onormala” mätdata i de andra mätningarna, till exempel att produktionen är låg relativt vindhastigheten, kan detta vara ett tecken på isbildning på verket. Ismängden på vindkraftverket kan på så sätt grovt uppskattas och relateras till ismätningen utförd av det externa mätsystemet. Att under längre tid få god överensstämmelse (korrelation) mellan dessa är däremot svårt [6]. Detta beror till stor del på att isen som bildas på vindkraftverket, till skillnad från isen på mätsystemet, tenderar att spontant lossna, vilket gör att verket återgår till mer normala driftförhållanden. Korrelationen mellan mätningarna har därmed förlorats. Under kortare tid, säg några timmar, kan däremot mycket god korrelation erhållas.

Högre ljudnivåer

Enligt studien [6] gav isbildning på vindkraftverket och dess rotorblad i de allra flesta fall upphov till högre ljudnivåer i mätpunkten. Under vintermånaderna december 2011 till och med mars 2012 var ljudemissionsnivån, beräknad från ljudnivån i mätpunkten enligt [7], vid nedisning och med verket i produktion i snitt 7 dB över den garanterade ljudemissionsnivån vid en vindhastighet på åtta meter per sekund och medvind. Den garanterade ljudemissionsnivån gäller som sagt oftast enbart för isfria förhållanden, en anledning som tydliggörs med klarhet här. Under kortare stunder gav isbildning ljudemissionsnivåer upp till 12 dB över

garanterad ljudemissionsnivå. Noterbart var dock att den uppmätta ljudemissionsnivån var mer än 3 dB under den garanterade ljudemissionsnivån för det aktuella vindkraftverket utan is på rotorbladen. Det är vanligt att de garanterade ljudemissionsnivåerna har viss marginal, vilket återspeglas här. Om man ser till hela mätperioden december 2011 till och med mars 2012, säger statistiken att vindkraftverkets garanterade ljudemissionsnivå kan förväntas överskridas drygt tio procent av tiden. Detta motsvarar ungefär tre procent av tiden under ett år, cirka elva dagar, om mätperioden innefattar årets alla nedisningar oavsett vindriktning. Ljudemissionsnivåer 5 dB över den garanterade ljudemissionsnivån kan förväntas ungefär en procent av tiden under ett år eller cirka tre dagar. Noterbart är att vid allvarlig nedisning blir vindkraftverket i många fall stillastående, vilket gör att vindkraftverket istället blir helt tyst bortsett från eventuellt mekaniskt ljud. Figur 3 tydliggör nedisningsförloppet. Under en period på ett dygn går vindkraftverket från full produktion till stillastående till följd av isbildning. Den övre grafen visar uppmätt ljudnivå under denna tidsperiod. Den mellersta och nedre grafen visar hur vindhastighet respektive uppmätt ismängd varierar under samma period. Tydligt syns hur vindkraftverkets ljudnivå stiger allt eftersom isen bygger på. Detta sker redan vid en relativt låg ismängd och vid låga vindhastigheter. Ett slags kulmen nås efter cirka nio timmar, då ljudnivån stabiliseras trots att ispåbyggnaden ser ut att fortsätta. Anmärkningsvärt är även hur starkt isbildningen är kopplad till vindhastigheten. Då vinden blir starkare bygger isen

Ismätning

Det finns idag ingen vedertagen metod för att uppskatta mängden is på ett vindkraftverks rotorblad. Det går inte heller utan manuell observation att upptäcka var på rotorbladet is bildas. En erfaren tekniker skulle eventuellt kunna se på produktionssiffror och relatera dessa till aktuella vindförhållanden, och om risk för is föreligger så skulle kanske slutsatsen dras att det är is på verket. Någon kvantitativ mätmetod existerar dock inte. För mätning av atmosfärisk isbildning, för andra än för vindkraftverk, existerar kommersiella system. Vissa mätsystem beräknar och loggar tyngden av is som ackumuleras på ett väderexponerat referensobjekt. Andra system ”läser” kontinuerligt av hur mycket is som bildas på en yta med särskilda optiska egenskaper. Det sistnämnda är i allmänhet lämpligt för mätning av mindre ismängder. Att inte kunna mäta mängden is direkt på vindkraftverkets rotorblad blir Bygg & teknik 3/13

Figur 3: Under ett dygn; ljudnivå, vindhastighet och ismängd över tid. Ljudet är mätt på ett avstånd lika med verkets totalhöjd. 61


på snabbt och detta bidrar märkbart till högre ljudnivåer, särskilt under de första nio timmarna, innan ljudnivån stagnerar. Omkring klockan 21 blir nedisningen så allvarlig att vindkraftverket tvingas till stillastående, vilket syns som avbrott i kurvorna i figur 3. Vindstyrkan tilltar dock kraftigt under dygnets sista timmar och vindkraftverket sätts åter i produktion men bara under några korta tillfällen, innan isen blir alltför tung och ett definitivt produktionsstopp är oundvikligt.

mat till exempel atmosfärens stabilitet. För att utreda påverkan på ”längre” avstånd bör ytterligare mätningar utföras på stort avstånd från en vindkraftpark, till exempel vid bostäder, samtidigt med mätningar nära vindkraftverken för att se vilken koppling som finns. Det kan också vara av intresse att mäta på vindkraftverk med och utan avisningssystem, för att se om dessa kan avhjälpa problemet med förhöjd ljudnivå. ■

Slutsatser

Referenser

Studien visar objektivt genom mätningar att ljudet från nedisade vindkraftverk faktiskt ökar, vilket endast visats genom beräkningar och subjektiva rapporter tidigare. Det är dock viktigt att påpeka att denna påvisade ökning har uppmätts nära ett vindkraftverk och att detta inte direkt går att koppla till ljudnivån vid bostäder på längre avstånd från vindkraftverken. Det är troligt att snön har viss dämpande effekt på ljudet då det är risk för nedisning. För att den ökning som redovisas i denna artikel ska kunna inträffa på längre avstånd krävs också att alla vindkraftverken i en vindkraftpark är nedisade samtidigt. Nedisning kan dock vara en förklaring till höga ljudnivåer som rapporterats av närboende till vindkraftparker i kallt klimat. Det finns dock även andra faktorer som påverkar ljudutbredningen i kallt kli-

ceedings Internoise 2012. New York: INCE. [6] Arbinge, P. (2012). The effect on noise emission from wind turbines due to ice accretion on rotor blades, TRITAAVE-2012:62. Kungliga Tekniska högskolan (KTH), Stockholm, Sweden. [7] IEC 61400-11 (2006). Wind turbine generator systems – Part 11: Acoustic noise measurement techniques. ISO copyright office, Geneve, Switzerland.

[1] Hutton, G. (2013), The applications of ice throw modeling to risk assessment and planning in cold climates. Seminariematerial WinterWind 2013, Östersund, Sverige. [2] ISO 12494 (2001). Atmospheric Icing of Structures. ISO copyright office, Geneve, Schweiz. [3] Fuchs, L. (2011). CFD in icing and deicing of WT, risk assessment of ice throw, increased noise due to iced up blades and cylindrical sound propagation. Föreläsningsmaterial. Kungliga Tekniska högskolan (KTH), Stockholm, Sverige. [4] Ljungren, S. Elforsk 98:24, Mätning av bullerimmission från vindkraftverk. [5] Larsson, C. & Öhlund, O. (2012). Variations of sound from wind turbines during different weather conditions. Pro-

ŶƐƂŬŝĚĂŐŽŵĂƩďůŝĨĂŬƚƵƌĂŬƵŶĚŽĐŚ ŚĂŶĚůĂƐŶĂďďƚŽĐŚƐŵŝĚŝŐƚ͊

Beställ katalog ŐĞŶŽŵĂƩƐĐĂŶŶĂ QR-koden

ϭϴϬĚĂŐĂƌƐƌĞƚƵƌƌćƩƉĊůĂŐĞƌǀĂƌŽƌ ^ƚŽƌƚůĂŐĞƌ ^ŶĂďďĂůĞǀĞƌĂŶƐĞƌ ůůƟĚĞŶƉƌŝƐǀćƌĚĂīćƌ ZŝŶŬĂďLJZƂƌͲĨƂƌĨƂƌĞƚĂŐ

sŝĮŶŶƐŝZŝŶŬĂďLJŽĐŚ:ƂŶŬƂƉŝŶŐ͕ ƉŽƐƚŽƌĚĞƌͬǁĞďďƐŚŽƉ ǁǁǁ͘ƌŝŶŬĂďLJƌŽƌ͘ƐĞ 62

Bygg & teknik 3/13


Flervåningsbyggnader i trä, fortsättning Här fortsätter artikeln, från förra numret av Bygg & teknik, om design och konstruktion av bjälklag, väggar och anslutningar. Masonites flexibla byggsystem. Byggsystem och byggmetoder för flervåningsbyggnader i trä har genomgått en snabb utveckling. Idag används inom träbyggnadstekniken ofta prefabricerade enheter, som är konkurrenskraftiga avseende kostnader, miljö och montage. Masonites flexibla byggsystem (MFB) är ett av flera system som baserar sig på prefabricering. MFB-systemet är ett öppet byggsystem i betydelsen att de tekniska lösningarna och byggmetoden är fri att användas av olika arkitekter, konstruktörer, tillverkare och byggföretag. Systemet klarar nuvarande krav på brandsäkerhet, fuktegenskaper, hållfasthet och stabilisering, termisk och akustisk isolering. Systemet är indelat i två varianter: MFB XL och MFB Light. XL-systemet är ämnat för flervåningshus upp till åtta våningar och bjälklagsspännvidder upp till 8 m, medan Light-versionen är kostnadsoptimerad för mindre byggnader med lägre laster och mindre spännvidder. Den huvudsakliga skillnaden mellan systemen ligger i den konstruktiva utformningen av bjälklags- och väggelementen. XL-systemet är ett panel-regelsystem som innehåller en speciell träpanel kallad Plyboard, se figur 6. Plyboard-panelen är

Figur 6: Plyboard-panelen med ytskikt av Masonite K40-skivor och kärna av lamellträ. Undre figuren visar slitsen och skarvning genom inlimmad boardskiva. Mått i millimeter. Bygg & teknik 3/13

en treskiktsskiva med en kärna av lamellträ och ytskikt av hårda träfiberskivor. Fiberriktningen är densamma för alla lameller. Panelens uppbyggnad ger hög hållfasthet och styvhet, god form och dimensionsstabilitet samt högt fuktdiffusionsmotstånd. Panelskivan tillverkas med boardtjocklekarna 4 eller 8 mm och antalet fanér är mellan tre och sju. Standardformatet är 1 200 x 2 400 mm². Plyboard-panelen förses med en slits runt om för att kunna skarvas, förbindas och förankras, figur 6. Vid skarvning av interna paneler i ett väggelement används en skarvskiva som limmas i det inslitsade spåret. Detta ger ett starkt förband, lufttäta ytterväggar och en fuktbarriär. Vid förband och förankringar används stålplåt som iläggsskiva enligt beskrivningen nedan. På plyboardpanelen fästs Masonites lättreglar, vanligtvis mekaniskt, figur 7. Light-versionen är en mer konventionell skiv-regelkonstruktion. De två varianterna kan kombineras i flervåningsbyggnader för att erhålla kostnadseffektiva lösningar. Till exempel kan Light-systemet användas i de övre våningarna där belastningarna är lägre, medan XL-systemet används i de lägre våningarna. Här fokuseras på MFB XL-systemet. Dess utformning och kvalitet medger stor arkitektonisk frihet och enkelt montage och är väl lämpat för höghusbyggande. Konstruktivt är XL-systemet ett sammansatt skivsystem med reglar eller balkar. De sammansatta elementen utgör stommen i vägg- och bjälklagselementen. Det

Figur 7: Yttervägg i XL-systemet bestående av I-reglar och plyboard-panel med inslitsade förbandsplåtar och monterad upplagsbalk för bjälklagsinhängning. Yttre och inre beklädnadsskikt framgår av figuren.

Artikelförfattare är Ulf Arne Girhammar, professor, och Helena Johnsson, docent, Luleå tekniska universitet, Bo Källsner, Erik Serrano och Anders Olsson, professorer, SP Trä och Linnéuniversitetet, Per Johan Gustafsson och Roberto Crocetti, professorer, Lunds universitet, Magnus Larsson och Alex Kaiser, arkitekter, Ordinary Ltd, samt PerAnders Daerga, tekn lic, Umeå universitet.

består av prefabricerade väggar, bjälklag och takelement, som levereras i platta paket och monteras våning för våning. Den maximala längden på elementen är begränsad till 9 m med hänsyn till transporter. Väggelementen levereras med beklädnad, dörrar och fönster och en upplagsbalk för upphängning av bjälklaget. De levereras även med förtillverkade kanaler för elektriska kablar och eluttag. Systemet klarar REI 60 avseende brand och klass A avseende ljud. Väggelementen. Figur 7 visar en representativ yttervägg. Tjockleken på den bärande delen är normalt 200 till 400 mm beroende på kravet på isolertjocklek. Plyboard-panelen och lättreglarna bildar tillsammans en samverkande och kontinuerlig bärande struktur, vilket innebär att det inte finns några horisontella komponenter som utsätts för tryck vinkelrätt mot fibrerna i våningsskarvarna (syll och hammarband är ersatta av remsor av hård träfiberskiva, se figur 10 på nästa sida). Det medför att vertikallasten kan föras ned direkt till grunden, och den vertikala sättningen kan reduceras till ett minimum. Plyboard-panelen används även som horisontalstabiliserande enhet, samt kan fungera som lufttätt membran och fuktbarriär, förutsatt att panelskarvarna är tätade och förseglade. Bjälklagen hängs upp på särskilda bärlinor eller upplagsbalkar, som är monterade på väggelementen (figur 7). Enkla innerväggarna består av en plyboard-panel med konstruktionsreglar på båda sidor, medan lägenhetsskiljande innerväggar av två plyboard-paneler med konstruktionsreglar emellan enligt figur 8 på nästa sida. Av figur 8 framgår också dess infästning mot tvärväggen genom vinkelplåtar inslitsade i plyboarden och likaså upplagsbalken för förbjälklagen. Liksom ytterväggarna bär innerväggarna vertikal last från taket och bjälklagen och utnyttjas även för horisontalstabilisering. 63


Figur 11: Anslutningar mellan ytterväggar (vänstra delen) respektive innerväggar (högra delen) och anslutningar i korsningen eller hörnet mellan dessa. Då innerväggen används som stabiliserande skjuvvägg och förbinds med ytterväggen, kommer ytterväggen (tvärväggen) att fungera som förankring mot skjuvväggens upplyftning.

Figur 8: Lägenhetsskiljande innervägg i XL-systemet som en typ av lådbalk. Beklädnadsskiktet på ena sidan visas också i figuren.

Bjälklagselementen. Bjälklagskonstruktionen illustreras i figur 9. Det prefabricerade elementet levereras med påmonterade bjälklagshängare och undertak. Plyboard-panelen adderar både massa och styvhet till bjälklaget och reducerar därmed vibrationerna och fördelar den akustiska energin i sidled mellan reglarna. Övergolvets ytterskikt består normalt av två lager av gipsskivor ovanpå ett lager med spånskiva enligt figur 9. Undertaket installeras separat under bjälklagselementet i samband med tillverkningen genom särskilda fjädrande upphängningsstag. Dessa stag tillåter att undertaket förskjuts mot själva bjälklagselementet för att bli en kompakt enhet under transporten. Vid upphängningspunkterna är ljuddämpande material placerat. Anslutningarna – inslitsad stålplåt och bjälklagshängare. XL-systemet har ett enhetligt system för anslutningar och kopplingar mellan plyboard-panelerna i vägg- och bjälklagselementen samt ett särskilt beslag för upphängningen av bjälklaget gentemot de bärande väggarna. Olika typer av inslitsade stålplåtar används genomgående för plyboard-panelen. Ytter- och innerväggarna skarvas med inslitsade stålplattor och skruvar, som är installerade vid tillverkningen i det ena

samhet. Den måste utformas robust och motstridiga konstruktiva, akustiska och Figur 10: Anslutningen mellan väggelement genom inslitsade stålplåtar och skruvar. Användningen av tunna hårda träfiberskivor för att reducera den vertikala sättningen mellan elementen framgår också av figuren.

elementet. Vid monteringen skjuts den utstickande beslaget in i motsvarande slits och skruvas i det redan monterade elementet, se figur 10. Antal inslitsade plåtar och antal skruvar är flexibelt beroende på lastförhållandena. De inslitsade förbanden tar upp både horisontal- och upplyftningskrafter. Särskilda förankringsbeslag behövs därför inte. Anslutningar mellan ytterväggar respektive innerväggar illustreras i figur 11. Specifikt framgår anslutningarna i korsningen eller hörnet mellan ytter- och innerväggar genom inslitsade L-beslag (se även figur 8). Hopkopplingen mellan den stabiliserande skjuvväggen och den förankrande tvärväggen ger ett mycket effektivt tredimensionellt verkningssätt för att klara horisontalstabiliseringen. Anslutningen av bjälklaget till väggen är kritisk och behöver speciell uppmärk-

Figur 9: Bjälklagselementet i XL-systemet med plyboard-panelen och I-balkarna. Monterade bjälklagshängare framgår också av figuren, liksom övergolvets skikt. 64

Figur 12: Bjälklagshängaren integrerad med balkskon. Kuddarna i övre och undre delen av hängaren är elastiska dämpare. Hängaren tar bara vertikal last, horisontell vindlast tas genom vinkelbeslaget som är inslitsat i plyboarden och som fästs till väggen. Undertak visas också med dess speciella upphängningsanordning, dock inte övergolv. Bygg & teknik 3/13


brandtekniska krav måste mötas. Upphängningsbeslaget hakas på upplagsbalken som är monterad på ytterväggen. Bjälklagshängarens utformning framgår i detalj av figur 12 (jämför även figur 9). Det speciella upphängningsbeslagen är integrerade med balkskorna för I-balkarna i bjälklaget. Lasten från bjälklaget förs därmed direkt till upplagsbalken och inga direkta krafter överförs i själva kantbalken. Kantbalken behövs dock fortfarande för stabilisering av I-balkarna och för positionsfixering av bjälklagshängarna. Hängaren tar upp enbart vertikala laster. Horisontella krafter från vinden överförs mellan bjälklaget och väggen genom vinkeljärn inslitsade i plyboard-panelen. Flanktransmission reduceras genom att bjälklagshängaren förses med elastiska dämpare vid övre och undre delen av hängaren. Genom att bädda in huvuddelen av bjälklagshängaren innanför bjälklagselementet blir den brandskyddad. Topp- och bottendelen av hängaren skyddas dessutom av plyboard-panelen och övergolvet på översidan och av undertaket på undersidan. Praktikfall – Limnologen i Växjö. Systembeskrivning. Stommen i de åtta våningar höga byggnaderna består av element i massivträ som levererats av Martinsons Byggsystem. Massivträ används i både bjälklag och i väggar. Dessutom används traditionella regelkonstruktioner i vissa lägenhetsskiljande väggar. Första våningen utförs i betong, bland annat därför att den därigenom ökade egentyngden underlättar förankringen av övriga våningar. Huvudsakligen har tre olika väggtyper använts till den bärande stommen i byggnaderna, se figur 13. De är (a) ytterväggar av treskikts massivträskivor, (b) lägenhetsskiljande regelväggar och (c) innerväggar av fem-skikts massivträskivor. Till ytterväggarna kopplas ett putssystem eller alternativt en fasad av limträpanel. De lägenhetsskiljande väggarna är uppbyggda av dubbla regelväggar separerade med en 20 mm luftspalt i mitten. Samtliga väggar kompletteras med gipsskivor på insidan. Bjälklagskonstruktionen framgår av figur 14. Bjälklaget är uppbyggt av en överfläns bestående av en treskikts massivträskiva till vilken skruvlimmats liv och underflänsar av limträ på cc-avståndet 600 mm. För att minimera överföringen av stegljud mellan ovanpå varandra liggande lägenheter har bjälklagets undertak konstruerats så att det inte har någon kontakt med den bärande delen av bjälklaget utan är upphängt mellan väggarna. Till det stabiliserande systemet hör, förutom ytterväggar, även bjälklag, lägenhetsskiljande regelväggar och vissa innerväggar. Lasterna förs via skivverkan i bjälklagen till överkant vägg. Bygg & teknik 3/13

(a) (b) (c) Figur 13: Exempel på a) yttervägg med putsad fasad, b) lägenhetsavskiljande regelvägg och c) innervägg inom lägenhet. ILLUSTRATION: MARTINSONS BYGGSYSTEM AB

Figur 14: Bjälklag (med undertak monterat). ILLUSTRATION: MARTINSONS BYGGSYSTEM AB

För att motverka de stora lyftkrafter som stommen utsätts för vid exempelvis stark vind har gängstänger (stag) monterats på 48 platser i varje byggnad. Lyftkrafter måste man ta särskild hänsyn till då man bygger med trästomme, på grund av den låga egentyngden. Stagen förankras i betongen på bottenplanet och sträcker sig upp till plan åtta inuti mellanväggarna. Stagen kan efterspännas med hänsyn till framför allt deformationer orsakade av träets uttorkning men även krypning i konstruktionen. Kraven på en god ljudmiljö kan i samband med flervåningsbyggnader av trä ställa till med problem. För att förhindra flanktransmission har man sett till att bryta mellanväggarna vid varje våning och man har låtit isolerskikten fortsätta upp till massivträskivan. Inte heller bjälklagen är genomgående. Flanktransmissionen minskas med hjälp av en polyuretanlist, Sylomer och Sylodyn, på upplagen mellan bjälklagselementen och underliggande väggelement.

Eftersom bjälklagen inte görs kontinuerliga och fästs till varandra genom de lägenhetsskiljande väggarna försvåras horisontalstabiliseringen av byggnaderna. Det innebär att lägenheter som ligger intill varandra statiskt sett är frikopplade från varandra, se figur 15 på nästa sida. Genom att lägenheterna är ihopspända på höjden kommer lägenheterna i princip att fungera som fristående ”torn” där varje ”torn” bär sina egna laster. För överföring av tryckkrafter mellan tornen används polyuretanlist. Uppföljning. Ett tiotal olika uppföljningsprojekt har genomförts vid Limnologen inom områden som planeringsprocessen, teknik, miljö och ekonomi och marknad. Ett av teknikprojekten som ännu pågår omfattar mätningar av deformationerna i ett av husen. Utrustningen installerades under byggskedet och levererar kontinuerligt uppgifter om de våningsvisa deformationerna i huset. Sedan starten av mätningarna uppgår den totala deformatio65


tivt snabba ökningen av deformationen (sättningen) i ytterväggen. Efter denna inledande fas varierar deformationen med klimatets årstidsväxling.

Horisontalstabilisering

Traditionellt används en elastisk metod för dimensionering av skivbeklädda träregelväggar. Den bygger på en del idealiserade förutsättningar som kan vara svåra att uppfylla i verkliga konstruktioner och ger därför inte alltid tillförlitliga resultat. Den elastiska metoden bygger på att skiv-regelförbandens kraft-förskjutningssamband är linjärt elastiska något som vanligtvis bara är giltigt vid mycket små deformationer i bruksgränstillståndet. Den elastiska metoden bygger dessutom på förutsättningen att de vertikala reglarna är fullt förankrade (ledat infästa) i syll och hammarband. För att uppfylla den senare förutsättningen krävs att frontregeln i väggen förankras till den underliggande konstrukFigur 15: Planlösning med fem statiskt tionen med ett beslag eller att separerade lägenheter i horisontalplanet. egentyngden från överliggande byggnadsdelar kan utnyttjas för nen, mätt över sex våningar, till cirka 25 att motverka upplyftningen av väggen vid mm (mätningar genomförs i den del av frontregeln som orsakas av den angrihuset som är sju våningar högt, betongvå- pande horisontalkraften, jämför figur ningens deformationer mäts inte). Genom 17 a. En annan svaghet med den elastiska att samtidigt mäta temperatur och relativ metoden är att den inte kan beakta bärförfuktighet kan man konstatera att de upp- mågan hos väggdelar med öppningar och mätta deformationerna till stor del beror inte heller utnyttja till exempel tvärvägpå den uttorkning av träet som skedde in- gar för förankring. ledningsvis, och att den variation som seFör att bättre tillgodoräkna sig skiv-redan registrerats beror på träets variation i gelförbandens mekaniska egenskaper har fuktkvot. I figur 16 visas exempel på re- en ny dimensioneringsmetod utvecklats sultat från mätningarna, där den första ti- som bygger på att förbandens plastiska dens uttorkning återspeglas av den rela- kapacitet utnyttjas. Med hjälp av den

Figur 16: Uppmätt total deformation och relativ luftfuktighet i våning 2 till 7 (trädelen) under perioden september 2007 till maj 2012. 66

plastiska metoden kan man välja att styra kraftflödet genom byggnaden på ett flexibelt sätt. Liksom i den elastiska metoden kan man välja att överföra förankringskrafterna via de vertikala reglarna till grundkonstruktionen men man kan i den plastiska metoden också förankra väggen via syllen till grunden enligt figur 17 b (kallas även partiell förankring). Det är en väsentlig skillnad i verkningssätt hos styva respektive skjuvveka väggskivor när det gäller upptagningen av vertikala krafter då sådana väggar ska stabiliseras mot horisontallast. För en styv vägg av typ betong gäller att väggen kan betraktas som en stel kropp, vilket innebär att samtliga vertikala krafter kan utnyttjas för att motverka det stjälpande momentet. För skjuvveka väggskivor av typ skivbeklädda träregelväggar kan ofta endast en del av de vertikala krafterna utnyttjas som stabiliserande eftersom väggens skjuvhållfasthet inte får överskridas. Finita elementmodeller. Parallellt med arbetet att ta fram den plastiska dimensioneringsmetoden har ett antal projekt bedrivits som syftar till att klargöra olika aspekter av verkningssättet hos skivbeklädda träregelväggar. Av särskild betydelse är att kunna modellera de mekaniska egenskaperna hos förbanden mellan skivorna och trästommen på ett realistiskt sätt. För att säkerställa att det inte uppträder spröda brottmoder i en vägg är det väsentligt att man beräkningsmässigt kan följa väggens kraft-förskjutningssamband även efter det att maximal last har passerats. I projektet har ett speciellt förbandselement för kontinuerlig plastisk skjuvkraftsöverföring utvecklats och tillämpas på skivbeklädda träregelväggar. Ytterligare studier har gjorts avseende kopplade och okopplade olinjära elastiska finit element modeller av skiv-regelförband för analys av skivbeklädda träregelväggar och hur bland annat olika förbandsmodeller påverkar verkningssättet hos fullständigt och partiellt förankrade skiv-regelväggar. Betydelsen av anliggning mellan intilliggande skivor i skivbeklädda träregelväggar har också studerats för fallet då inga öppningar i väggarna finns. Förekomsten av anliggning bidrar marginellt till ökad bärförmåga för detta fall. Däremot påverkas den inre kraftfördelningen i väggarna tydligt av förekommande anliggning. Plastiska handberäkningsmodeller. Under utvecklingen av den plastiska dimensioneringsmetoden har ett par alternativa handberäkningsmodeller presenterats och diskuterats. En jämförelse av resultat från genomförda finit element analyser och resultat från utförda provningar visar att handberäkningsmodellerna ger god överensstämmelse med provningsresultaten. På 1980-talet presenterade professor Sugiyama i Japan en enkel metod för beBygg & teknik 3/13


Erkännande

Ett stort tack riktas till EU Strukturfonder – Regionala fonden, Regionförbundet i Västerbotten och Länsstyrelsen i Västerbottens län för deras finansiella stöd.

räkningarna omfattar dels resultat framtagna med två versioner av den plastiska dimensioneringsmetoden och dels resultat från en analys med finit element metoden. Dessa resultat jämförs med resultat är att märgens läge i syllen även har ett från provningar av ett begränsat antal visst inflytande på brottlasten (storleks- konfigurationer. Den plastiska dimensioordningen tio procent). neringsmetoden ger något lägre kapaI samband med utvärderingen av prov- citetsvärden än förutom fallet då tvärvägningsresultaten har brottmekanik tilläm- garna är två våningar höga. Den plastiska pats på de båda sprickmoderna. Detta har dimensioneringsmetoden ger resultat som medfört att enkla uttryck för handberäk- ligger något på säkra sidan i förhållande ning av spricklasterna idag är tillgängliga. till provningsresultaten. Förankring via tvärväggar. Med den Handbok. Den plastiska dimensioneplastiska dimensioneringsmetoden öpp- ringsmetoden för horisontalstabilisering nas nya möjligheter till förankring av trä- av skivbeklädda träregelväggar finns tillregelstommar genom att utnyttja tredi- gänglig i en handbok [2]. Den innehåller mensionell kraftöverföring. I figur 19 vi- dimensioneringsprinciperna för brottgränstillståndet för en och flera våningar höga skiv-regelväggar med mekaniska förband utsatta för olika typer av statiska laster. Den plastiska metoden kan inte tillämpas för dimensionering i bruksgränstillståndet. I handboken rekommenderas därför en enkel elastisk analys för bedömning av horisontalförskjutningarna hos regelstommar. I anslutning till de olika teoriavsnitten presenteras ett antal beräkningsexempel av principiell karaktär. Figur 19: Förankring av skivbeklädd vägg via I handboken ges också exempel syll i tvärvägg. på mekaniska förband med godtagbara egenskaper med avseensas ett exempel där syllen i en tvärvägg är de på seghet och lämplig utformning av förankrad till den underliggande kon- förankringar. ■ struktionen. För enkelhets skull redovisas endast en förenklad bild av kraftfördelReferenser ningen i tvärväggens plan. I en jämförande studie har ett antal oli[1]. Girhammar, U.A., Källsner, B., ka konfigurationer av tvärväggar under- Gustafsson, P.J. & Johnsson, H. Stabilisesökts med avseende på bärförmåga. Be- ring och bjälklag kritiska för höghus i trä. Husbyggaren, Nr 1, s. 16–21, 2011. [2]. Källsner, B. & Girhammar, U.A. Horisontalstabilisering av träregelstommar – Plastisk dimensionering av väggar med träbaserade skivor. SP Rapport, SP Sveriges tekniska forskningsinstitut, 2009.

(a) (b) Figur 17: Förankring av skivbeklädd vägg via (a) frontregel eller via (b) syll. räkning av bärförmågan hos skivbeklädda träregelväggar som innehåller öppningar. Metoden, som går under namnet ”Sugyamas öppningskoefficientmetod”, utgår från bärförmågan hos en vägg utan öppningar som sedan reduceras med den så kallade öppningskoefficienten. I vårt projekt har vi diskuterat uttrycket för öppningskoefficienten och jämfört med vad en analys enligt Stringermetoden ger. Det konstateras att öppningskoefficienten inte uppfyller kraven för en undre gränsvärdesmetod, vilket indikerar att metoden inte alltid ger resultat som ligger på den säkra sidan. Förankring via syll. För att kunna tilllämpa en plastisk metod för dimensionering av skivbeklädda träregelstommar är det viktigt att det inte uppstår lokala spröda brott som riskerar att leda till brott i hela konstruktionen. Sådana typer av brott har identifierats i samband med att syllen används till att förankra väggar mot vertikal lyftning enligt figur 17 b. Ett stort antal provningar av väggdelar där syllen förankrats i den underliggande konstruktionen med genomgående skruvar och brickor har genomförts. Studerade parametrar har bland annat varit brickans storlek, brickans placering och märgens läge i syllen. Två huvudtyper av sprickbrott noterades i syllen, jämför figur 18. Avståndet mellan brickans och skivans kant är en viktig parameter för att bedöma spricklasten. Då detta avstånd är stort propagerar sprickan från syllens bottensida medan då det är litet propagerar sprickan från syllens kantsida. Noterbart

Läste Du det i Bygg & teknik? (a) (b) Figur 18: Två typer av sprickbrott i syllen. Spricka i bottensidan (liten bricka) och spricka i kantsidan (stor bricka). Bygg & teknik 3/13

Du vet väl att Bygg & tekniks innehållsregister och mycket annat finns på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se 67


Armeringsverktyg:

Fogtätningsmassor:

Vi servar hantverkare! Leverantör av fönster- och fasadprodukter. VENTILER – TÄTLISTER – BESLAG FOGMASSA – KITT – FOGBAND – VERKTYG MASKINER – SLIPMATERIAL – M.M. Beställ vår katalog på www.leifarvidsson.se

Balkonger:

Fuktskydd:

Mullsjö 0392-360 10 · Stockholm 08-26 52 10 Göteborg 031-711 66 90

Fuktsäkrar husgrunder! • Snabb uttorkning • Torr grund • Varm grund • God värmeekonomi • Låg totalkostnad

EgcoBox – Isolerad balkonganslutning Egcobox sparar energi och minskar köldbryggan vid balkonger och loftgångar

Max Frank AB (tidigare Rolf Dickman AB)

Betong/Membranhärdare: info@rolf-dickman.se - www.rolf-dickman.se

– skivan

59 x 46 mm

Brandskydd:

Rörvägen 42 • 136 50 Haninge Telefon 08-609 00 20 • Fax 08-771 82 49

www.isodran.se

Fukt, lukt, mögel och radon TrygghetsVakten skyddar krypgrund & vind från fuktrelaterade skador. s-ARKNADENSLËGSTAENERGIFÚRBRUKNING s-INIMALTMEDUNDERHÍLL sÍRSLIVSLËNGD

Betongdukar:

Fiberkompositskivor:

Färg:

www.trygghetsvakten.se

031-760 2000

annons bygg-teknik1010.indd 1

Betonginstrument:

Fogband:

10-10-12 13.08.48

Geosynteter: www.jehander.se Stockholm 08-625 63 00 Göteborg 031-86 76 50 Norrköping 011-33 16 00 Gävle 026-400 56 50

68

Bygg & teknik 3/13


branschregister

0771-640040

Allt pekar på att en bra epoxibeläggning skall hålla minst 40 år

Nöj dig inte med mindre! (FPO¼Up'JCFSEVLp(FPNFNCSBO #FOUPOJUNBUUPSp4LZEETHFPUFYUJM %S¼OFSJOHTLPNQPTJUp4WFUTOJOH

Geoteknik:

NM Golv 100 UP har bl.a. god slitstyrka, är tryckfördelande, slagtålig, stötdämpande, kemikalieresistent och lättstädad. För vårt kompletta golvsortiment, se vår hemsida.

Nils Malmgren AB

| Box 2093 | 442 02 Ytterby Tel: 0303-936 10 | www.nilsmalmgren.se | info@nilsmalmgren.se

Golvgjutsystem:

Mikrobiella analyser på dagen Säkra DNA-analyser DNA analyser av mögel/hussvamp Kemiska analyser

sŝĂŶĂůLJƐĞƌĂƌLJŐŐĚŵŝůũƂ  sĂůůŽŶŐĂƚĂŶϭ͕ϳϱϮϮϴhƉƉƐĂůĂ͕Ϭϭϴϰϰϰϰϯϰϭ ŝŶĨŽΛĂŶŽnjŽŶĂ͘ƐĞ ǁǁǁ͘ĂŶŽnjŽŶĂ͘ĐŽŵ

Grundläggning:

Ingjutningsgods:

Golvbeläggningar:

Box 20179, 161 02 BROMMA Tel 08-764 68 80, Fax 08-98 05 19 www.meba.se Mobiltel 0708-55 77 89 0708-73 61 67

Bygg & teknik 3/13

Konsulterande ingenjörer:

Vi möjliggör ert projekt med säkra och genomförbara lösningar inom byggnadsakustik, rumsakustik, industriakustik och samhällsbuller. Besök oss på www.acad.se

69


branschregister

Konsulterande ingenjörer, forts:

Tak- och fasadvård:

MILJÖANALYSER

Asbest, PAH, PCB, PCP, VOC, MVOC, Mögel- och röta mm.

1650 ISO/IEC 17025

PK Group AB Box 96, 851 02 Sundsvall 060-12 72 40 www.pkgroup.se

Tak/Tätskikt:

Ljus och säkerhet: • Byggnadsakustik • Buller • Vibrationer • Kalibrering – Ljudisoleringslab – Halvekofritt lab – Efterklangsrum

1002

Tel: 010-516 50 00 • www.sp.se/akustik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Mätinstrument:

Takplåt:

Plywood:

Utemiljö/Terrasser

METSÄ WOOD BARRTRÄPLYWOOD MED MÅNGA VIKTIGA EGENSKAPER & BRETT ANVÄNDNINGSOMRÅDE eì-6))7-78ì138ì&6%2( eì390(9%6(ì138ì6¥8% eì!)%8,)69%6(ì138ì*9/8ì3',ì:%88)2 328%/8%ì377B Metsä Wood, Kent Hed, Telefon 070-5761056 kent.hed@metsagroup.com WWW.METSAWOOD.COM

70

Bygg & teknik 3/13


Upplev tystnaden källan till lugn och harmoni.

Mapesilent och Mapesonic CR Användarvänliga och effektiva stegljudssystem Mapesilent System och Mapesonic CR är enkla att installera. Systemen passar utmärkt under keramiska plattor och naturstensgolv. Allt du inte hör värdesätts.

Mapei. Våra erfarenheter - dina lösningar. För ytterligare information, se www.mapei.se


BEGRĂ&#x201E;NSAD EFTERSĂ&#x201E;NDNING Vid definitiv eftersändning ĂĽtersänds fĂśrsändelsen med nya adressen pĂĽ baksidan (ej adressidan)

POSTTIDNING B

Avsändare: FÜrlags AB Bygg & teknik Sveavägen 116, 113 50 Stockholm

Släpp aldrig in radon i huset! Unika lÜsningar vid nybyggnation Radon stoppar du effektivast redan vid nybyggnation. Vi har unika kunskaper om radonskydd och erbjuder beprÜvade system utvecklade fÜr nordiska fÜrhüllanden. Välj det system som passar bäst fÜr dina fÜrutsättningar; radonmembran under, pü eller i grunden. Läs mer pü icopal.se. Icopal. Ingen stoppar radon bättre. Och enklare!

)!

1. Rulla ut

2. Skarva

3. Täta genomfÜringar

Âş )!ĂŚ'59[Ă?9[ 5 under grunden â&#x20AC;&#x201C; effektivt! Âş )NĂ&#x2030;Ă ĂŚ 8g9 9  pĂĽ eller i grunden

Âş Ă 65%6Ă&#x152;885ĂŚ (dubbelhäftande) Âş Ă 65Ă&#x2030;86 55

Âş Ă 65%istos Âş Ă 65#689 5Ă?Ă&#x152;59

3/13 Bygg & teknik  
3/13 Bygg & teknik  

Tema: Akustik och ljudisolering

Advertisement