Nyss var det högsommar, sen kom de mysiga höstkvällarna och det blev valrörelse i septem ber. Så föll höstlöven och nu står vi plötsligt här och tindrar i kapp med adventsljusen inför julfirandet.
I det perspektivet ter sig vår kommuns ut vecklingsresa helt fantastisk. I februari 2021 kom beskedet om att H2 Green Steel skulle bygga sitt gröna stålverk i Bodens kommun. Nu har markarbeten inletts på byggområdet, och om bara något år kommer en mäktig an läggning stå på plats där. Det kommer att dras järnvägsspår och nya vägar. Från anläggning en rullar mer stål än vad som i dag tillverkas i hela Sverige på landets största stålverk – i vårt Boden!
Jag tror mig förstå känslan hos de bodensare som såg fästningen växa fram för drygt 100 år sedan. Hur fascinerande är det inte att se något så stort och nytt ta form? Något som kommer att sätta en ny prägel på samhället för många decennier framåt. Något som inte bara påverkar närområdet, utan hela landet och med effekter som sträcker sig långt utanför landets gränser.
Stålverket kommer att vara vår tids fästning. Där och i de så kallade kringnäringarna kommer det att jobba tusentals människor. En del av
er bor redan här och sadlar om och satsar på något nytt. Men många av dessa tusental finns inte i vår kommun i dag. De kommer att behöva flytta hit från andra delar av Sverige och världen. Vi behöver få dem att känna lika varmt för vår kommun som vi själva gör, att de känner att de är bodensare.
Detta förutsätter att vi inte bara bygger stål verk i Boden, utan även bygger en ännu bättre och starkare kommun. Vi måste stärka kultur, idrott, fritid, och välfärden. Utveckla centrum och våra byar. Vi ska fortsätta skapa en kommun dit folk vill komma, stanna kvar och bli bofasta. Njuta av närhetslivet. Låta våra barn växa upp och utvecklas i en trygg miljö. Starta nya företag och skapa framtidens jobb i en kommun som ska ha norra Sveriges bästa företagsklimat.
De närmaste åren kommer att förändra vår kommun i grunden. Vi kommer att bli en grön industrikommun som ligger i internationell framkant. Vi kommer att få jobba intensivt och målmedvetet för att vår gröna samhälls omställning ska bli lyckad.
Det blir en fantastisk och unik utvecklings resa för hela vår fina kommun. Och jag ser fram emot att få göra den resan tillsammans med alla er bodensare. Underbara framtid, nu kör vi!
Vill du veta mer om det fina arbete Bodens kommuns medarbetare gör så finns vi på ett gäng olika sociala mediekanaler du kan följa för att hålla dig uppdaterad. instagram.com/bodenskommun facebook.com/bodenskommun youtube.com/bodenskommun
När den här QR-koden dyker upp finns det även filmat material kopplat till reportaget. QR-koden är länkad till webben där du kan ta del av några av alla kortfilmer vi producerat. Beroende på fabrikat på din telefon kan du antingen scanna in den direkt via kameran eller via en app du gratis laddar ned.
04 Ny kommunchef 05 Minska risken för brand 06 Återbrukad coworking i öppen loungemiljö 08 Nytt fordon för ledning av räddningisnsatser 09 Budgetrådgivarna Mari och Anna hjälper till när ekonomin kärvar 10 ”Vi rustar för att möta de positiva utmaningarna” 12 Genomtänkt kommunikation och marknadsföring 16 Organiserad inflyttningsservice 18 Hitta din favoritförening i Boden 19 #Närhetsliv2022 –En hyllning till våra eldsjälar 20 Lönelyft och tjänstebil till lärare på landsbygden 22 Lunda förskola går i bräschen för för skolor i hela Sverige 24 Mötesplats och rekreation 27 Bodenappen får nytt utseende 26 Care Hero Boden – En lyckosam modell 28 Utökade ytor för spontanidrott på Sveafältet 30 Nya bättre elmätare 31 Oro över elpriserna, vad kan du göra? 32 Här får människor växa 34 Youth Up North 35 Kraftsamling för vuxna på stan 36 Studentbostäder till Försvarsmakten 37 Rebab – Brinner för återvinning 38 Samlade villkor för entreprenörsboenden 40 Nu ska ödehusen få nytt liv 42 Ny investering möter efterfrågan på biogas
Boden Bild ges ut av kommunikationsenheten på Bodens kommun.
Redaktör: Fanny Norlin Ansvarig utgivare: Jens Andersson Grafisk formgivning: Fanny Norlin Adress: Boden Bild, KOMM, 961 86 Boden E-post: komm@boden.se Upplaga: 15 500 exemplar.
Tryck: Lule Grafiska, svanenmärkt trycksak Omslagsfoto: Mats Engfors/Fotographic
Magnus Åkerlund, tidigare chef för Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningen, har nyligen axlat rollen som kommunchef. Mats Berg fokuserar nu på uppdraget som näringslivschef och VD för kommunföretagen.
– På det här viset fortsätter vi att rusta för samhälls omställningen samtidigt som vi kan fortsätta ha stort fokus på kommunens kärnvärden som är vård, skola och omsorg. Alla delar ska fortsätta att utvecklas, säger Magnus Åkerlund.
Det som sker här och nu i Boden kräver beredskap och framförhållning. Vi befinner oss i en ovanligt intensiv tid med stora etableringar. En förutsättning för att hänga med i den snabba utvecklingen är kommunens förmåga och vilja att forma en struktur med balans mellan det traditionella kommunala ansvaret och allt nytt som händer. När beskedet om H2 Green Steel kom hade kommunen just slimmats från åtta förvaltningar till fyra. Kommunchefen Mats Berg har haft det övergripande ansvaret som kommunchef men också varit näringslivs chef med alla frågor som en stor industrietablering för
med sig parallellt med det lokala näringslivet.
Mats Berg förklarar att det är ett väldigt roligt men utmanande uppdrag och att en trimning och anpassning av organisationen är helt naturlig i den process som pågår. Varje månad och vecka händer nya saker som gör att olika ansvarsområden och kompetenser succes sivt grupperas om för att på bästa sätt stärka och möta behoven.
Genom att lämna kommunchefsrollen kan Mats Berg nu helt fokusera på uppdraget som näringslivschef. Han är också VD för kommunföretagen.
Magnus Åkerlund som blir ny kommunchef har tidi gare varit delprojektledare för området kompetensförsörjning i samhällsomställningen och förvaltnings chef på Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningen i Boden. Han är nu tillförordnad kommunchef under ett år från och med november 2022.
– Den kommunala organisationen måste leverera varje dag i sitt uppdrag gentemot både nuvarande och blivande bodensare. Jag är ödmjuk inför uppdraget och tycker att det ska bli oerhört stimulerande att i kommunchefsrollen leda arbetet i den kommunala organisationen, säger Magnus Åkerlund.
Släck ljusen Ta alltid en extra runda innan du lämnar bostaden för att se att alla levande ljus är släckta och spisen är avstängd (det kan vara svårt att se om ljusen är tända eller släckta i dagsljus, känn med handen om du är osäker).
Säkra ljusstakar Använd ljusstakar och ljusprydnader som är obrännbara. Glömmer du ljuset är risken för brand annars stor.
Brandvarnare Se till att det finns brandvarnare i bostaden – gärna flera – och kontrollera att de fungerar. Brandvarnaren ska vara placerad i taket.
Inget skräp i trapphuset Ställ inte ut gammalt julklappspapper i trapphuset. Det är din väg ut om det börjar brinna!
Släckutrustning En brandfilt och en 6 kg pulversläckare bör varje hem ha. Det är nästan alltid någon annan än räddningstjänsten som släcker en brand.
Larma Ring alltid 112 om du upptäcker en brand eller om någon är i fara.
Vill du också bli en del av nätverket på Boden Business Park? Nu kan du bli medlem i Space & Place coworking och få tillgång till en öppen loungemiljö.
– Det boostar våra möjligheter till nya idéer och motivation, säger Lars Lundqvist på FCV Sverige.
Sedan tidigare finns Space & Place coworking på Boden Business Park. Där hyr man en yta med skrivbord, stol och låsbart skåp. Men alla som söker sig till Boden Business Park är inte ute efter en arbetsplats, utan vill bli en del av nätverket, ta möten och delta i event. Boden Business Park erbjuder ett medlemskap i en öppen loungemiljö med möjlighet att boka mötesrum.
– Vi har fått frågan från många olika håll och nu hade vi äntligen möjlighet att göra verklighet av önskemålen, säger verksamhetsutvecklaren Ida-Marie Ek.
Loungemiljön är inredd med återbruk och ligger i anslutning till de fasta arbetsplatserna i Space & Place coworking högst upp i byggnaden Verkstan.
– Som en central del i den gröna omställningen är det viktigt att vi också lever som vi lär. Eftersom medlems loungen inte är en arbetsplats i första hand så behövs det inte heller inredas med möbler som är ergonomiska i samma omfattning som vi gör med vår vanliga coworking. Det här är en mötesplats för nätverkande.
Bland företagen som idag har en coworking-plats på
Boden Business Park finns både enmansföretag och större företag som har sitt huvudkontor någon annanstans. Genom nätverket på plats finns det möjlighet att både träffa potentiella kunder och hitta ny kompetens till företaget.
FCV Sverige är ett av företagen som har ett medlem skap. Företaget arbetar dels som leverantör till Arbets förmedlingen med tjänsten Rusta och matcha, samt med motiverande insatser som främst riktar sig till unga vuxna som varken arbetar eller studerar.
Lars Lundqvist tycker att det är viktigt att hela tiden omvärldsbevaka och följa med i samhällets snabba utveckling på alla nivåer för att fortsatt kunna ligga i framkant.
– En coworking-miljö känns då helt rätt för vår verk samhet. Det gör det lättare för oss att finnas på flera platser, att vara en modern verksamhet och en hybrid arbetsplats samtidigt som vi kan etablera nya genuina relationer, vilket är viktigt för oss.
Varför passar ett medlemskap bra?
– Vi kombinerar vårt kontor i Luleå med ett medlem skap här och kan på så sätt skapa de bästa förutsätt ningarna för oss. Att träffa andra i en unik miljö bidrar till att ha roligt på jobbet och att nya samhällsnyttiga insatser kan skapas. Det är också viktigt för oss att håll barhet är en röd tråd och uppskattar därför miljötänket och hur det går hand i hand med den sociala hållbarheten.
• Access 24/7, inkl. egen tagg. • Öppen loungemiljö • Samtliga events • Gemensamma mötesrum • Gemensamma samtalsrum • Gemensamt kök • Ett starkt nätverk med företag • Medlemserbjudanden • Kaffe, te och frukt • Snabbt wi-fi med redundans och tillgång till skrivare
Fordonet är en VW Multivan som är påbyggt av Abi con för att möte de behov som räddningstjänsten har. Ledningsfordonet körs av den som har beredskap som Insatsledare och fungerar som ledningsplats vid rädd ningsinsatser. Personal från Boden och Luleå delar på beredskapen.
Att vara insatsledare innebär att kunna leda och han tera insatser/händelser med omfattande hjälpbehov, komplexitet, med fler resurser att hantera, oftast i en skadeområdesnära kontext. Insatsledaren samordnar arbetet med räddningstjänstens egna styrkor, polis, am bulans, kommunen och andra aktörer.
Förutom att transportera ut insatsledaren på olyckor är det som ett rullande kontor. Inne i kupén finns två
arbetsplatser, kommunikationsutrustning, IT mm.
I bagaget finns det en stor skärm kopplad till dator. Där kan insatsledaren få ut exempelvis kartstöd och insatsplaner. Skärmen har touch funktion vilket gör att man kan rita kartor och bilder om man vill. Sidan om skärmen finns en utdragbar White board. Från bagage luckan kan en ytterligare en White board fällas ner. Där kan man hålla genomgångar med insatspersonalen för att skapa tydliga mål för de som jobbar med händel sen. Allt detta är till för att kunna leda effektiva rädd ningsinsatser. Under skärmen finns lådor där det bland annat finns brandsläckare och olika typer av verktyg och instrument då även detta fordon kan komma först till en olycka.
I tider av ökad inflation, höjda mat-, el- och bränslepriser oroar sig många svenskar för sin privatekonomi. Undersökningar visar att många känner oro för inflationen och flera tror att deras privatekonomi kommer försämras framöver.
För alla som är oroliga och har funderingar kring sin ekonomiska situation, finns rådgivning och hjälp att få hos kommunens budget- och skuldrådgivare. I Boden jobbar Mari Stoltz och Anna Nilsson som budget- och skuldrådgivare, de finns hos Medborgarservice i Stadshuset.
Rådgivarna har ännu inte sett en ökning i kontakter från bodensarna, men man förväntar sig att få fler samtal framöver, när de stigande levnadskostnaderna blir alltmer kännbara.
– Det brukar vara en eftersläpning. Man käm par oftast på med sin ansträngda ekonomi ett långt tag innan man till sist söker hjälp hos oss, berättar Mari.
– Tyvärr är det många som använder sig av krediter för att kortsiktigt lösa sin situation, men det gör oftast bara saken värre.
När man hamnat i ekonomiska problem är det ofta lätt att se kortsiktigt på situationen, och för söka hitta snabba lösningar istället för att göra långsiktigt hållbara förändringar.
– Vi kan aldrig utlova en ”quick fix”, betonar
Anna, men däremot kan vi vara ett stöd och ett bollplank, ge rådgivning och visa på vägar ur situationen.
Rådgivarna hoppas att fler söker hjälp i ett ti digare skede, så att de kan ge tips och vägledning innan problemen förvärras. Väntetiden för att få en första tid hos budget- och skuldrådgivarna är just nu cirka 1,5 vecka.
– Vi har också precis återinfört vår drop-in på onsdagar, vilket innebär att bodensarna kan komma till oss för ett kort, första möte utan att boka tid innan, säger Anna. Det ska vara lätt att komma i kontakt med oss.
Ekonomiska problem är ofta ett tabubelagt ämne och svårt att prata om. Men det är bra att lyfta sina funderingar med någon annan, för att få ett annat perspektiv på situationen och se förändringsmöjligheter.
– Man behöver inte vara svårt skuldsatt för att ta kontakt med oss utan kan höra av sig när man har frågor eller funderingar kring sin ekonomi, säger Mari. Under ett möte med oss diskuterar vi olika scenarion, vilket ofta gör att den rådsökande börjar tänka i andra banor och hittar lösningar där man tidigare har kört fast
I kärvare tider är rådgivarnas bästa tips att se över sina utgifter och ha en plan för sina pengar.
• Öppet onsdagar 10-15 (lunchstängt 12-13).
• Behöver inte bokas i förväg
• Kom till medborgarservice i stadshuset så hjälper de dig vidare.
Vill du i stället boka ditt besök så kan du göra det via mail eller telefon.
Kontakt: budgetochskuld@boden.se Tel: 0921-628 28, 0921-629 29
En växande spelindustri och den gröna samhällsomställningen har ökat trycket på Boden Business Park. Tre nya medarbetare har anställts för att möta den utvecklingen som sker. – Likt övriga Boden rustar vi att möta de positiva utmaningar samhällsomställningen innebär, säger vd Thomas Fägerman.
Som ett resultat av omorganisationen av Bodens kom muns förvaltningsstruktur flyttade de två näringslivsstrategerna Michaela Strömberg och Jörgen Nordqvist över från kommunledningsförvaltningen till Boden Business Park i januari 2021. Det var en strategisk kraftsamling där man såg synergieffekter och nya möjligheter i det fortsatta utvecklingsarbetet med Bodens näringsliv. Utvecklingen av Boden Business Park och näringslivet i Bodens kommun har fortsatt, vilket inneburit ytterligare tre anställda i det kommunala bolaget sedan dess.
Boden Game Camp är Boden Business Parks ekosystem för spelindustrin. Här finns idag omkring 300 stu denter. I takt med att antalet studenter blev fler såg man också behovet av en community manager. En person som kan skapa landningsplatsen och hjälpa studenterna att bli en del av Boden. Det handlar om allt från första intrycket och den första brännbollsturneringen under utbildning en, till att bli en del av Boden Game Club och bli goda ambassadörer för Boden.
Selma Knutsson har tidigare arbetat delvis som kom munikatör i spelklustret Arctic Game och gick 2021 över till att arbeta heltid med community-byggande och kom munikation på Boden Game Camp. Det sammanföll med
att Boden Game Camp byggdes i en av byggnaderna på Boden Business Park, där studenter och spelstudios flyttat ihop i gemensamma lokaler.
– Vår mission är att attrahera och bibehålla unga talanger i Boden. Det handlar om att skapa en utveck lingstrappa för den unga som vill klättra, göra den så pass intressant att man vill fortsätta samtidigt som man ska trivas på vägen. Det är utmanande, men fantastiskt roligt. Det är en hel resa vi får följa med på hos 300 olika individer, säger Selma Knutsson.
Boden Business Park som plats har gått från en handfull företag till över 60 hyresgäster. Från 50 till 500 personer som vistas i lokalerna på daglig basis och utvecklingen stannar inte där.
Därför uppstod ett behov av coworking och att skapa mötesplatser som är enkla att kliva i och ur. Hyresgästen ska inte vara bunden i långa avtal, men vara i en kreativ miljö.
– Vi ska bistå i utvecklingen av fler mötesplatser likt Boden Business Park ute i kommunen och skapa fler mötesplatser för talanger och företag. I vår omvärldsanalys är det inte guldklocka som gäller, säger vd Thomas Fägerman.
Ida-Marie Ek har anställts som verksamhetsutvecklare på Boden Business Park och jobbar med att fortsätta att ut veckla parken till norra Sveriges största möjlighetsplats. – Det ska vara trevlig att komma hit och alla med en idé ska känna – här finns en plats för mig. Vi utvecklas hela tiden, testar nya saker och försöker att alltid ha ett ”öra mot rälsen” för att vara lyhörda mot vad näringslivet vill och behöver för att fortsätta växa, säger hon Kompetensförsörjningen är en av de stora utmaningarna som Boden står inför. Det gäller för såväl det befintliga lokala näringslivet, som de nya verksamheterna som nu etablerar sig i Boden. Här är det otroligt viktigt för före tagen att behålla och kompetensutveckla sina befintliga medarbetare samtidigt som de ska attrahera och rekry
tera nya medarbetare med rätt sorts kompetens för att möta den efterfrågan som framtiden kommer att ställa. Det här är något som den nya näringslivsutvecklaren Magnus Sundling jobbar med.
Magnus arbetar även med företagsutveckling generellt och tillväxtområdet besöksnäringen. Där handlar det inte om att utveckla platsen, utan att arbeta strategiskt och skapa förutsättningar för en bra utveckling för besöksnä ringsföretag i kommunen.
– I rollen som näringslivsutvecklare är mitt arbete att verka för och att bidra till att det lokala näringslivet ges bästa förutsättningar. Allt ifrån att stötta och stödja de som står i fundering att starta ett företag och att hjälpa redan etablerade företag att bibehålla, utveckla och kan ske expandera sin verksamhet, till att vara behjälplig och välkomna nya verksamheter som vill etablera sig i Boden, säger Magnus Sundling och fortsätter:
Verksamhetsutvecklaren Ida-Marie Ek har som uppdrag att fortsätta att utveckla Parken till Norra Sveriges största möjlighetsplats.
– Sedan brinner jag personligen lite extra för kompe tensförsörjning och kompetensutveckling. Med tanke på den omställning vi nu är i så är just bristen på rätt sorts kompetens, och till vissa delar en efterfrågan på en helt ”ny” sorts kompetens, kanske den största utmaningen som både det befintliga lokala näringslivet och de nyeta blerade verksamheterna står inför.
Näringslivsutvecklaren Magnus Sundling arbetar med att utveckla det lokala näringslivet.
Foto: Mats Engfors/Fotographic
Text: Anna Bergström/Nordskribenten
Arbetet med att utveckla kommunens kommunikationsarbete på ett delvis nytt sätt inleddes för flera år sedan. De nya, främst digitala, informationskanaler som skapats för att matcha dagens digitala kommunikationslandskap, drivs av kommunens kommunikationsenhet KOMM enligt en tydlig strategi.
I den övergripande kommunikationsstrategin, som togs 2017, slås det fast att Bodens kommun ska jobba med två parallella varumärken; Det kommunala varumärket (skölden) och platsvarumärket Boden (PVM Boden) kopplat till begreppet #Närhetsliv.
För att möta upp detta har KOMM utvecklats och förstärkts med relevanta kompetenser, som jobbar i det tysta men skapar väldigt mycket. Jens Andersson, kommunikationschef med en bakgrund i kommuni kationsbranschen, har under de senaste fem åren steg för steg byggt upp en så kallad inhouse-funktion. Den fungerar som en egen skräddarsydd organisation i den kommunala strukturen. Som kommunal organisation är Boden ganska unik med egen personal inom foto, film, textproduktion, digital marknadsföring och strategiskt varumärkesarbete, kompletterade med punktinsatser av lokala underleverantörer.
Det innebär att det nu, när kommunikationsbehovet på flera plan i vår kommun ökar, finns en inarbetad strategi och personella resurser att bygga vidare på.
– Antalet medarbetare på KOMM har ökat något från fem till sju kommunikatörer men utfallet ger förhållandevis mycket pang för bodensarens skattepeng.
Fler kommuninvånare
Enligt den tidigare strategiska planen, som är den kommunala organisationens viktigaste styrdokument, sattes målet att vi ska bli minst 30 000 kommuninvånare
år 2025. Med en grundlig implementering av varumärket Närhetsliv, för att visa och öka stoltheten bland kommuninvånarna, riktar KOMM sen våren 2020 in kommunikationen på en målgrupp utanför kommun gränsen. En stor målgrupp var inledningsvis hemvändare.
– När pandemin kom och mässan Hemlängtan för att locka hemvändare från Mälardalen till Boden ställdes in, väcktes behovet av att kunna synas utan att ses, säger Beatrice Isaksson, själv hemvänd haradsbo, som är den
som internt har huvudansvaret för kommunikationsen hetens digitala utveckling.
Denna kommunikativa process har accelererat och ökat både nationellt och internationellt med den pågå ende samhällsomställningen.
– Den strategi och det långsiktiga kommunikationsar betet kopplat till vår platsmarknadsföring som vi började med redan 2017 har gjort att vi nu, när omfattningen skalas upp, ändå är hyfsat förberedda. Även om det händer väldigt mycket på en gång, säger Jens Andersson.
Med den digitala marknadsföringen sprids inte bara bilden av Boden. Allt som publiceras skapar också en växande databas över personer som är intresserade av vad som händer här. Genom tekniska lösningar som läser av vad i våra flöden som läsarna stannar upp vid och klickar på, kan användare av sociala medier ringas in och nås med fortsatt riktad marknadsföring. På så vis kan olika budskap riktas till rätt målgrupp vid rätt tid punkt, mätas och ännu fler intresserade nås. Metoden används framgångsrikt inom företagsvärlden men inte lika ofta av offentliga förvaltningar.
– Nu tar vi det vi har lärt oss, den data vi samlat in tidigare och bygger nya kampanjer som leder till leads (potentiella inflyttare). Det är få kommuner som jobbar så, kanske ingen annan, säger Beatrice Isaksson.
Kommunikationsenhetens arbete är en viktig del i både marknadsföringen av vår kommun som bostads- och ar betsort och den praktiska inflyttningsservice som byggs för att hantera inflyttningen bra och effektivt. Idén till
en ”Flytta-hit”-sida påbörjades innan den stora nyheten om att Europas första gröna stålverk med behov av 1500 anställda skulle etableras i Boden. För att inte översålla den viktiga och löpande lokala informationen till våra befintliga kommuninvånare skapades Bodenxt där den gröna samhällsomställningen är i fokus. Behovet av mer renodlad inflyttningsinformation har utmynnat i Flytta tillboden.se som kan nås via de andra kanalerna. Vissa saker parallellpubliceras på flera ställen.
– Vårt mål är att klara av att locka hit kompetens och bli nog många för att klara av samhällsomställningen och undvika fly-in fly-out, men göra det till så låg kostnad som möjligt. Detta gör vi genom att mäta och riktas oss rätt, vi följer personerna från första annonsen på sociala medier, kontakten med vår inflyttningslots till faktiskt inflytt i kommunen. Med deras tillåtelse såklart, säger Beatrice Isaksson.
Bodens kommun kommunicerar idag via: Boden.se – Bodens kommuns officiella hemsida för all information om kommunens verksamheter, näringsliv, skola med mera, för boende och besökare.
Boden Bild – Denna tryckta tidning har funnits i flera decennier och delas ut två gånger per år till alla hushåll i Bodens kommun. Boden Bild redovisar vad som händer i kommunen, våra verksamheter och kommunala bolag och finns både som tidning, taltidning, på boden.se samt våra sociala mediekanaler.
#Närhetsliv – Bodens platsvarumärke som kommuni ceras på instagram och facebook. En tryckt brozine (en mix av broschyr och magasin) under samma namn gavs ut första gången 2017. 2019 vann den Publishingpriset i kategorin medborgartidningar. Under 2021 har den legat vilande men i höst har en uppdaterad version ska pats, nu med engelsk översättning. Alla som vill, både i kommunen och ute i världen, kan prenumerera på den kostnadsfritt. Reportagen finns också att läsa digitalt. Kopplat till varumärket #Närhetsliv anordnas även en gala för att hylla lokala eldsjälar och föreningar.
Bodenxt – En samlad sight som har byggts upp för att kommunicera hela den gröna samhällsomställningen. Från Bodenxt går det även ut information via nyhets brev och webb-TV-sändingen Bodenxt Talks, med aktu ella frågor, inbjudna gäster och fördjupning i industrioch samhällsomställningen.
Flyttatillboden.se – Här samlas den information som blivande kommuninvånare kan behöva, med bland annat formulär för kategoriserad bostadssökning och möjlighet till personlig kontakt med en inflyttningsvärd.
Bodens kommuns kommunikationsavdelning sköter också kommunens all närvaro på sociala medier som till exempel: instagram, facebook, twitter, snapchat, youtube och google.
3000 nya bodensare på tre år, vi fixar det men vi behöver din hjälp. Genom att hyra ut en bostad kan du som bodensare vara med och bidra i den gröna samhällomställningen.
Bodens kommun har beslutat att i nuläget själva agera bostadslots för att skapa en så smidig flytt till Boden som möjligt. Vi kommer vara din kontakt till de som är intresserade av att hyra bostäder från bland annat H2 Green Steels personal.
Bra för dig att veta är att även om vi är kontakten emellan parterna under de första stegen så kommer inte vi vara parten ni skriver hyreskontraktet med. Kontraktet är mellan hyresvärd och hyresgäst.
Kommunens inflyttningsservice fortsätter att växa och organiseras i takt med att förfrågningarna från blivande bodensare ökar. Medborgarservice får en tydligare roll tillsammans med inflyttningsvärd och representanter från näringsliv, besöksnäring och projektledningen för Leva & bo.
Norra Sverige står inför en samhällsomställning som saknar motsvarighet i modern tid. Etableringen av en planerad industri med 1500 anställda här i Boden inne bär att vår kommun förväntas växa med flera tusen nya invånare på kort tid. I den processen krävs både bered skap och en strukturerad organisation. Linnéa Byberg, infödd bodensare med god kännedom om både fören ingsliv, stad och landsbygd, blev snabbt den inledande inflyttningsvärden med stöd från olika förvaltningar och samverkan med Servicepunkterna i Harads, Gunnars byn och Unbyn/Avan.
En mer operativ grupp har nu vuxit fram runt Linnéa. Den består av Magnus Sundling, näringslivsutvecklare på Boden Business Park med nära koppling till företagarorganisationen i kommunen, Peter Wallin, med lång er farenhet av besöksnäring både lokalt och nationellt, och Katarina Nyberg, Medborgarservice. Gruppen jobbar nära Ann Sundberg som är huvudansvarig för del-
projektet Leva & Bo och kommer att ha fortsatt sam verkan med alla berörda förvaltningar och även Service punkterna på landsbygden. – Verksamheten inflyttningsservice håller på att sätta sig, konstaterar Linnéa Byberg.
Personlig kontakt En viktig del i första intrycket som kommunen vill ge är att erbjuda en personlig kontakt. De personer som lotsas in via kommunens plattform Flyttatillboden.se får i ett formulär välja hur de vill kontaktas och ange vad de söker. Tidigt vid H2Green Steels egen rekrytering finns möjlighet till ett första digitalt möte med inflyttnings service. Linnéa tar kontakten, ger tips och guidar vidare till allt från förskolor och skolor till boendealternativ, fritidsaktiviteter, arbetsplatser, restauranger, kultur och musikutövande.
– Det handlar mycket om att skapa en social inte gration för alla som vill bli bodensare. Vi måste ha ett bra värdskap, hela vägen från tjänstepersoner till nya grannar och föreningsmedlemmar, menar hon.
Kommunens inflyttningsservice kommer också ha ett nära samarbete med Jobbcenter och de modeller som har arbetats fram med inriktning mot bostads- och jobblots för nysvenskar. Arbetsmetoden kan skalas upp även för andra kategorier inflyttade.
Även Medborgarservice och Servicepunkternas redan inarbetade vana att svara på kommuninvånarnas alla frågor ska tillvaratas i inflyttningsservicen.
2020 utnämndes Boden till Sveriges föreningsvänligaste kommun. Föreningslivet i Boden har alltid varit starkt. Här finns cirka 300 föreningar registrerade. I föreningskatalogen på kommunens hemsida hittar du som boende i kommunen dina favoriter där våra föreningar syns gemensamt.
Här i Boden är det nära till anläggningar och de ytor och lokaler där föreningarna har sina aktiviteter. Det är det vi kallar #Närhetsliv. För dig som bor här eller är på väg att flytta hit är fritiden och föreningslivet en viktig del av livet med aktiviteter som ger nya vänner och skapar glädje och gemenskap.
Utbudet av aktiviteter som erbjuds är mycket varie rande och till mängden imponerande. Här finns allt från boxning, forskning, ishockey, ridning, längdskidor, karate, agility, motor, simning och paraidrott till bowling, boule, dans, sång, schack, bridge, foto, bågskytte, padel, cykel, cheerleading, skärmflyg, bordtennis, basket, teater, musik, skoter, golf, handboll, fiske, draghund, fotboll, konst, slalom, modellflyg och ja - listan kan göras ännu längre.
De flesta av Bodens föreningar finns att hitta i fören ingskatalogen på kommunens hemsida www.boden.se. Där kan du söka utifrån kategorier som verksamhet, geografiskt område, typ av förening eller på föreningens namn.
Aktuella föreningsaktiviteter hittas ofta via eve nemang på Facebook och konton på Instagram som Närhetsliv och i Ungdomsaktiviteter Boden. Inför kom mande sportlov läggs program upp på loviboden.se med många aktiviteter för ungdomar. Det går även att söka på taggen #närhetsliv på Instagram för att tagga den
information du själv vill dela med dig av eller söka vad andra har lagt upp.
Boden har även ett rikt kulturutbud och i glaskuren på Medborgarplatsen finns affischer med tips på olika kulturella arrangemang och andra event som ligger i närtid. Du kan även läsa kommunens Evenemangska lender på Boden.se.
För er som driver en förening Ni som driver en aktiv förening, titta gärna om ni be höver uppdatera era uppgifter i föreningskatalogen på kommunens hemsida. Om ni inte redan finns med där, berätta att ni finns för att nå fler medlemmar. Har ni ett arrangemang, lägg upp det i evenemangskalendern och meddela om ni vill ha med något i glasmontern.
Föreningar i hela vår kommun har även en viktig upp gift vid stora arrangemang, som under O-Ringen 2013, stadsfester eller vid det framflyttade SM Boden-Luleå (2024). Ett stort utbyte sker i dialogmöten med våra föreningar som också samarbetar mellan varandra, winwin för alla parter. Att väljas till Sveriges Föreningsvän ligaste kommun 2020 är ett resultat av det goda arbete som kommunen och föreningarna gör gemensamt.
Föreningsservice är samlingsnamnet för de personer som arbetar med Bodens föreningar på Kultur-, fritidsoch ungdomsavdelningen. De nås via mail på forenings service@boden.se och kan guida både dig som kom munmedborgare och förening rätt om du har frågor.
På den stora galan #närhetsliv2022 - en hyllning till våra eldsjälar firas det rika föreningslivet i vår kommun. Den 26 november var det dags igen. Flera hundra förslag utmynnade i 32 nominerade och tio lyckliga vinnare, prisade av Mark Levengood på Sagateaterns scen och med galamiddag på Bodensia.
Runt om i vår kommun finns ett enastående engage mang som skapar mervärden och livskvalitet för väldigt många, i alla åldrar. 2019, då Bodens kommun firade 100 år som stad, togs beslutet att uppmärksamma alla ideella krafter i vårt närhetsliv med en egen gala. Beslu tet var redan då att bara hålla den var tredje år.
Från juni till augusti i år har alla i hela kommunen kunnat komma in med namnförslag till de tio olika kategorierna. Därefter har jurygrupper valt ut vilka som ska nomineras och slutligen utsett en vinnare i varje kategori. I kategorin Eldsjäl är det kommuninvånarna själva som har fått rösta fram sin vinnare av fem nomi nerade.
– Det har varit ett stort engagemang, över 1000 per soner har röstat, konstaterar galageneralskan Linnéa Byberg.
Eldsjäl: Berthel Viklund Guldhjärtat: Elisabeth Åhman Årets ledare: Niclas Nyström Kulturstipendium: Johan Jansson Det Smarta Gröna: Åsa Lindmo Förening: Vittjärvs IK Orientering Kulturtant: Marianne Strand Jämställdhetspriset: Bodens Riksteaterförening Vinnarskalle: Johanna Björk Ungdomssatsning: Dance Direction
Berthel Viklund, röstades fram av folket till årets galas eldsjäl, med följande motivering:
I kategorierna ingår även kommunens Jämställdhetspris och Kultur Fritid och Ungdomsnämndens årliga pris som förläggs till galan de år den hålls.
Prisutdelningen skedde under festliga former på Sagateatern i Boden med Mark Levengood som konfe rencier. Därefter var det galamiddag och underhållning på Bodensia.
Vinnarna tilldelades förutom äran även 10 000 kronor vardera och ett konstverk av de lokala konstnärerna René, Hans och Tina Blom.
”Berthel är ett ankare, en klippa och en ständigt puttrande motor i Harads byaförening och en ovärderlig resurs för Harads föreningsliv i stort. Med bakgrund i allt från idrott till hembygd och revy har han i flera decen nier varit en drivande kraft och fixare i Edeforsbygdens olika kulturarrangemang för alla åldrar. Berthel Viklund är en sann eldsjäl som hugger i helhjärtat vad han än företar sig.”
För att säkra personaltillgången på sina landsbygdsskolor erbjuder Bodens kommun ett lönepåslag på 3000 kronor per månad, samåkningsbil från Boden och möjlighet att resa på arbetstid för tillsvidareanställd personal med rätt behörighet. Harads skola är först ut i pilotsatsningen.
– Det känns verkligen att Bodens kommun satsar på oss och att vi är värdefulla, säger Agneta Gustavsson, som är en av de inpendlande lärarna på Harads skola.
Där tar Bodens kommun nu första steget för att öka landsbygdsskolornas attraktionskraft och jobba in konceptet.
På Harads skola arbetar cirka 20 personer varav flera pendlar från Boden med omnejd. Ett återkommande problem har varit att få behörig personal och även vikarier till bygden. Avståndet, även om det bara är en halvtimmes resa från Boden, avgör många gånger valet mellan ett jobb i stan eller på en landsbygdsskola. För hoppningen är att bättre villkor ska få fler att se fördelarna med att arbeta på en liten skola utanför tätorten.
I satsningen Byaskolorna i Boden får berörd personal nu inte bara 3000 kronor mer i lönekuvertet, utan också snart en biogasbil att pendla med och möjlighet att resa på betald arbetstid. På plats där personalen möts upp i Boden för att samåka får de också nyttja motorvärmare kostnadsfritt till sina egna bilar. Erbjudandet gäller personal som väljer att arbeta eller redan arbetar vid Harads
skola med en tillsvidareanställning och behörighet an tingen som förskolelärare, lärare eller fritidspedagog.
En av lärarna i Harads är Nils Andersson. Han är själv uppvuxen i Harads och har arbetat som lärare här i 29 år varav han pendlat från Boden i 14.
– För mig blir det ju en enorm skillnad nu, det har gått mycket pengar i tanken genom åren, säger han.
Samarbete med bygden
Att resa på arbetstid innebär dock att pendlarna tappar viss gemensam planeringstid med övrig personal på sko lan. För att täcka upp för det och knyta bygden närmare skolans verksamhet har en hand sträckts ut till lokala företag och föreningar. Under utvalda block fördelade över läsåret är förhoppningen att lokala resurser med kunnande som kan komma eleverna till godo, ska kun na gå in och bistå med en koppling till lokalsamhället, tillsammans med några av skolans medarbetare då de övriga kan sitta samlade och planera.
Vid en första föreningsträff på Servicepunkten i Harads togs förslaget emot positivt. Det kom idéer om allt från konst och hantverk till kulturhistoria, djur, natur och teknik.
– Det här är en jättebra satsning som möjliggör en levande landsbygd där skola, föreningsliv och företag arbetar tillsammans för en livskraftig bygd, säger Maria Norberg, kvalitetsutvecklare för skolorna i Harads och Unbyn men också haradsbo och ansvarig för satsningen under uppbyggnadstiden.
I första steget implementeras det på Harads skola för att successivt även införas i Unbyn och Gunnarsbyn.
I köket huserar kocken Jessica Lundh med kollegor. Nyligen har fyra av hennes recept tagits ut till en nationell kokbok som ska inspirera fler förskolor att laga vegetariskt.
Den nybyggda Lunda förskola ligger i centrala Sävast. Den öppnades i februari 2021 och består av åtta portaler med de inspirerande namnen Glöden, Energin, Styrkan, Kraften, Viljan, Modet, Hoppet och Tron. Förskolan har två torg att samlas kring, två ateljéer, ett snickeri och en restaurang. Allt är anpassat till de små men ack så viktiga kommunmedborgarna. Restaurangen är hjärtat som samlar alla barnen men på olika tider och i olika avdelningar där varje barn har sin bestämda plats. Färgglatt, klimatsmart, hållbart och mycket ekologiskt och närproducerat är några av målen när menyerna sätts för att skapa matglädje. Här serveras allt från Svantes viltskav från Harads till Petterssons korv och pålägg, Norrmejeriers mjölkprodukter och Outinens potatis. Men också mycket vegetariskt och nya spännande kryddningar, en till två gånger i veckan.
Kocken Jessica Lundh har arbetat inom kök i 25 års tid och lämnade för länge sedan de klassiska restaurangköken bakom sig.
Pastasås med morot och röda linser 10 Portioner 80g Margarin flytande 90g Hackad gul lök 4g Pressad vitlök 300g Riven morot 500g Krossade tomater 100g Röda linser 30g Örtagårdsbuljong 250g Valfri gräddsort 4g Salt 2g Svartpeppar 2g Persilja
Fräs lök och vitlök i flytande margarin. Skölj linserna och fräs dem och de rivna morötterna med löken. Tillsätt krossade tomater och buljongen och låt det puttra tills linserna har blivit mjuka. Tillsätt grädde och kryddorna.
– Det är så roligt att laga mat till barn. Och det är bra att börja tidigt med nya smaker. Kikärtsbiffar till exempel äter de jättebra av. Jag tycker de är väldigt duktiga på att äta här, säger Jessica, som får ärliga och direkta utvärderingar från barnen om hur maten faller dem i smaken.
Den klassiska husmanskosten som tidigare var den huvudsakliga menyn på skolor och förskolor har på Lunda kompletterats med fler smaker som barnen gärna provar. Jessica menar också att vegetariskt många gånger kan vara lättare för de minsta att tugga.
För en tid sedan utlystes en tävling av grossisten Martin & Servera, som sökte recept till en vegetarisk kokbok för förskolor i hela Sverige. Jessica fick frågan i en intern menygrupp som kommunen har. Hon valde ut några olika recept och blev både glad och förvånad när inte mindre än fyra av hennes recept kom med, två luncher och två mellanmål.
De vegetariska recepten som övriga Sverige får inspi reras av från Boden är:
Pastasås med morot och röda linser Linsgryta med gröna linser, kokosmjölk och ris Kesofrutti med färska bär Banan- och chokladdrink
Här kan du själv testa två av Jessicas recept hemma. Gör en stor laddning till matlådor, hungriga tonåringar eller barnens alla kompisar, eller halvera recepten.
Linsgryta med kokosmjölk 10 portioner 1 msk Rapsolja 2 st Gul lök hackad 0,5 msk Pressad vitlök 2 tsk Curry 2msk Tomatpure 4dl Kokosmjölk 4dl Vatten 1 msk Örtagårdsbuljong 4 dl Gröna linser 1 tsk Sambal oelek 1 tsk Salt 0,5 tsk Svartpeppar Koriander
Fräs löken i olja Tillsätt vitlök,curry och tomatpure, fräs ytterligare en liten stund. Rör i kokosmjölk, vatten, grönsaksbuljong, linser och sambal. Koka tills linserna blivit mjuka. Krydda.
En outnyttjad grönyta mitt i kvarteret Geväret på Sveafältet har blivit en ny mötesplats för rekreation och odlingslotter.
I kvarteret Geväret på Sveafältet i Boden har Bodens kommun bland annat med stöd av Boverkets satsning ”Grön Miljö” utvecklat en helt ny mötesplats. Platsen är i det närmaste färdigställd under hösten. Den är redan inbjudande med en lång pergola kantad av perenner. Här finns en fruktlund och bärbuskar och en grillplats att mötas vid. Alla växter är märkta så att du som besö kare kan läsa vad det är.
– Här ska dom som vill kunna plocka bär och frukt, konstaterar Erland Berg, enhetschef på Samhällsbygg nadsförvaltningens Park & Skog.
Han synar namnlapparna med de nyplanterade frukt träden och berömmer personalen som arbetat med plane ringen.
Centralt i parken ligger en upphöjd kulle med en spiralgång upp till toppen och möjlighet för barn att åka pulka på vintern. Här finns också en ny lekpark, grönyta för spontanidrott och bänkar och bord strate giskt utplacerade. Hela området har gångar med packat material som gör att även personer med funktionsvaria tioner kan njuta av platsen.
En mycket efterlängtad del blir också de nya odlings lotterna som Bodens kommun möjliggör här. Sedan tidigare finns det odlingslotter på Prästholmen. Nu är även totalt 1800 kvm avsatta och förberedda för odling här på Sveafältet. Förhoppningen är att en lokal fören ing ska bildas för odlingslotterna medan marken till handahålls av kommunen.
Området ska få ökad belysning och planen är också att flytta hit skateparken från Garnisonsgatan för att skapa en större arena för multisport här.
Satsningarna på det här området är också ett resultat av tankar som framkommit i medborgardialogen.
JobbCenter i Boden har fått stor positiv upp märksamhet nationellt för sitt arbete med att ta emot ukrainska flyktingar. Hittills har 146 av 200 ukrainare intervjuats och närmare 30 personer har kommit i arbete.
Att fly och bryta upp från ett liv i trygghet och komma till ett nytt land innebär en mängd utmaningar. Att få komma till ett samhälle som omfamnar, stöttar och hjälper i pro cessen att finna en ny fungerande vardag är väldigt viktigt.
– Att JobbCenter då kunnat erbjuda stöd till de ukra inska medborgarna för att påbörja en snabb integration och vägleda mot egenförsörjning känns riktigt bra, säger Thomas Knutsson, enhetschef på JobbCenter. Särskilt i en tid då Boden och Norrbotten är i ett stort behov av arbetskraft. För att åstadkomma den här insat sen snabbt sökte Bodens kommun i våras EU-medel från den europeiska socialfonden, ESF. I ESF-projektet Care HERO BODEN ges under drygt ett år en unik möjlighet att utveckla ett effektivt (sam)arbete för att matcha de ukrainska medborgarna, som genom massflyktsdirektivet på obestämd tid befinner sig i Boden, mot anställning eller eget företagande.
Genom projektet erbjuds först en genuin kartläggning av den kompetens som finns hos de ukrainska medborgarna. Projektets medarbetare hjälper sedan till med matchning för enkel och smidig anställning, och vid behov bidrar de även med kompetens och administrativt stöd för komplexa frågor som tangerar Arbetsförmedlingens och Migrations verkets regelverk kopplat till anställning. Arbetsplatserna erbjuds sedan kunskaper om hur de kan bidra till språkut veckling i svenska. I projektet finns därför en pedagog anställd för att stötta individen och arbetsplatsen i svenska språket. Detta erbjuds oavsett vilken bransch de arbetar i.
I projektet finns också en person som är anställd för att hitta boendelösningar. Även om Migrationsverket och kommunerna har del i boendefrågan för ukrainska med borgare, så finns precis som hos många andra ett behov av att hitta en egen bostad. Denna del av projektet samverkar med övriga ansvariga inom kommunen som arbetar med
Massflyktsdirektivet
EU:s medlemsstater aktiverade massflyktsdirektivet. Det innebar att de som kommer från Ukraina kan få omedelbart skydd i Sverige och ett tidsbegränsat uppehållstillstånd Boende
Den 1 juni beslutade regeringen om en lagförändring för att mottagandet av personer som flytt från Ukraina skulle fördelas jämnare över landet. Migrationsverket anvisar med det personer till kommuner som då ordna boendet. Bodens kommun fick en tilldelning på 78 ukrainska medborgare. Tilldelningen har baserats på kommunens befolkningsstorlek, arbetsmarknadsförutsättningar samt antalet asylsökande som vistas i kommunen.
inflyttning. Dessutom finns en person anställd som samver kar med civilsamhällets olika aktörer.
För närvarande finns omkring 200 ukrainare i Boden. Två av dessa, Olha Musiienko och Vadym Bystrov är anställda på JobbCenter. De har intervjuat 146 lands män och matchat 30 av dem till arbete. Nyligen har även Charlotta Lennartsdotter anställts som kommunikatör i projektet för att sprida information och kunskap i syfte att nå fler potentiella bostäder och arbetsgivare. ”Vi kan göra mer om vi når fler” är mottot.
– Vår tidigare kommunchef Mats Berg har många gånger uttalat att vi måste jobba 5-7 gånger snabbare för att möta den takt som samhällsomställningen kräver. Pro jektet ger oss en möjlighet att vidareutveckla och testa en speedad variant av JobbCenters ordinarie verksamhet helt i den andan, menar Thomas Knutsson.
Förutom att Care HERO BODEN ska kunna hjälpa våra medmänniskor är en förhoppning även att arbetsmodellen sedan ska kunna permanentas och appliceras på annat arbete i utmaningen med kompetensförsörjning i vår väx ande kommun.
Under hösten 2022 har Bodenappen fått ett nytt utseende. Med det har kommit att några nya funktioner har tillkommit och några gamla har gjorts bättre. Som vanligt när appen uppdateras önskar vi få in dina åsikter så vi kan göra den ännu bättre, tillsammans.
Gamla funktioner som blivit mer överskådliga är busstidtabellerna och sophämtningsturlistan. De har brutits ner och gjorts som enskilda sidor i stället för att allt ska vara i en pdf- fil. Busstiderna som är uppdelade efter linjer och turlistorna för sophämtning är de som fått mest kärlek. Där har varje turlista fått en egen sida så du lättare får en överblick om när just ditt sopkärl töms.
E- tjänster och matsedlar i Bodenappen En uppskattad del som kommer finnas kvar är matsedlar. Skillnaden nu är att det finns ikoner som leder direkt in till den verksamhet du vill åt. Det kan vara att du vill se vad ditt barn äter på skolan eller vad din närstående äter på något boende i Boden.
Tidigare fanns det E-tjänster i Bodenappen och nu är de fler. Vi har tagit fram vilka som används mest sen har vi tittat på vilka som är appvänliga. Alltså vilka som lämpar sig bra för appanvändning och inte kräver en dator för att skriva massor.
Nya funktioner i Bodenappen
Driftinformation får nytt utrymme i Bodenappen. Där kan du genom en enkel knapptryckning se vad som händer i Boden, vilka vägar som eventuellt är avstängda. Biblioteksinformation får en egen del i den nya appen också. Här kan du se adresser och öppettider. Hitta i Boden är titeln på den nyaste funktionen som tillåter dig att se platser av intresse i Boden. Den är utvecklade både för dig som Bodensare och för turister som kommer hit. Vi tar gärna emot förslag på platser som inte finns med.
Instruktioner om hur du använder appen På Boden.se finns instruktioner med tips om hur du använder appen. De sidorna kommer också uppdateras. För att hitta åt sidorna så söker du bara på Bodenappen.
Skicka dina inputs, bra eller dåliga, till: bodenappen@boden.se
Du söker bara på Bodens kommun för att hitta åt den. Alternativt scanna QR-koden för att installera den. Har du appen sedan tidigare behöver du inte ladda hem en ny version. Stäng den bara och öppna den på nytt.
På Sveafältet/Lundagård planeras flera framtida projekt för att göra det mer attraktivt och trivsamt för både befintliga och blivande boende.
På området Sveafältet/Lundagård finns sedan lång tid tillbaka många fastigheter med framförallt lägenheter. Nyligen byggdes en ny förskola, Björkdungen, här. Försvarets behov av studentbostäder har också medfört nybyggnation på delar av området.
För en del av arbetet med att göra Boden ännu mer att raktiv och trygg som bostadsort har kommunen beviljats medel från Delegationen mot segregation (DELMOS). Tillsammans med Bodenbo har dialoger genomförts med boende i alla åldrar på området, på förskola, i pensionärs grupper, i närbutiken med mera. Med resultatet som grund har Bodens kommun påbörjat en omfattande utveckling av stadsdelen Sveafältet/Lundagård.
På mark där en gammal fotbollsplan låg tidigare har det byggts studentbostäder till Försvarsmakten. Som kom pensation för den försvunna planen har Bodens kommun skapat ett nytt område för spontanidrott intill. Parkförvalt ningen har anlagt en gräsplan på 4000 kvm och två bad mintonbanor. Fritidsförvaltningen förser ytorna med mål och nät. Här finns sedan tidigare även en tennisbana.
Tanken är att alla åldrar, både befintliga och blivande boende och tillfälliga studenter, ska kunna ha glädje av satsningarna på ökad trivsel och trygghet i området.
Under de senaste åren har Bodens kommun rustat upp flera utemiljöer runt om i kommunen. Bland andra kan nämnas Bodsvedjan, där en helt ny lekpark har byggts. Det har även gjorts satsningar på lekplatser på Sävastön och i Torpgärdan, Svartbjörnsbyn, Gunnarsbyn, Svartlå och Bodträskfors.
I våras påbörjade Bodens Energi byten av el mätare i Bodens kommun. Med den nya tekniken kan du lättare följa din elförbrukning och koppla på tjänster för smartare elanvändning.
I september 2018 tog regeringen beslut om krav på nya funktioner i elmätarna. För att leva upp till lagkravet måste alla elnätsföretag i Sverige byta ut eller uppdatera sina elmätare innan år 2025. Bodens Energi har påbörjat arbetet som nu sker löpande i område för område i hela kommunen.
För dig som abonnent innebär själva bytet endast att mätaren ska vara åtkomlig. Har du den inomhus måste någon vara hemma vid besöket. Du blir kontaktad innan via brev eller sms när elbolagets utsända kommer. Kan du inte ta emot den tiden gör ni upp om en annan tid. Vid själva bytet blir det ett kort elavbrott.
Målet är att alla mätare i kommunen ska vara utbytta 30 juni 2024. Mätarbytet sker i samarbete med J&B Elinstallationer AB och medför ingen extra kostnad för dig som användare.
Med den nya mätaren följer flera fördelar – På mätaren finns en HAN-port av modellen RJ12. Via porten kan du ansluta utrustning för att få mer informa tion om elanvändningen. Informationen uppdateras minst var tionde sekund. Han-porten kan även användas för exempelvis elbilsladdare som lastbalansering, det vill säga att utrustningen ser till att inte huvudsäkringarna ska lösa ut. Utrustningen som kopplas till HAN-porten köps av extern leverantör, säger Håkan Engström, elkraftingenjör på Bodens Energi och projektledare för mätarbytet.
• De nya elmätarna kan mäta elanvändningen per timme eller per kvart. Det möjliggör mer dynamiska prismodeller och så kallad efterfrågeflexibilitet, med möjlighet att styra elanvändningen till de timmar då elnätet har lägre belastning och elen är billigare när du har ett elhandelsavtal med timpris.
• Elmätaren ger dig som kund direktåtkomst till sin mätdata.
• Elmätarna kan mäta både energin som används i fastigheten och produktion/export av el från mikroproduktion, exempelvis solceller. Det underlättar för dig som producerar egen el.
• Elmätaren kommer också att kunna skicka avbrottslarm vid strömavbrott, vilket i framtiden skulle kunna hjälpa elnätsbolagen att snabbare åtgärda fel/avbrott i elnätet, och underlätta kommunikationen till kunderna.
Tips! Under Mina sidor på Bodens energis hemsida kan du också följa din egen elförbrukning.
Sällan har landets elpriser varit en så het fråga som i år. Den osäkerhet och oro som råder på marknaden märks av även hos Bodens Energi, som får många frågor.
Värmen Sänk värmen inomhus en grad och sänk energianvändningen ungefär fem procent. Ha inte möbler i vägen för elementen och termostaterna.
Dusch, tvätt och disk Halvera din duschtid. Diska i diskmaskin. Undvik att spola av disken. Tvätta i fylld tvättmaskin och inte på högre temperatur än nödvändigt. Nyttja ecoprogrammen. Nya tvätt- och diskmaskiner har ofta timer så de kan startas automatiskt på tider då priset är lågt. Undvik torktumlaren.
Belysning och apparater Stäng av apparater och släck lampor när du lämnar rummet och hemmet. LEDlampor drar fyra till fem gånger mindre el än halogenlampor.
Vädra smart Om du behöver vädra: Öppna mycket och vädra under kort tid, i stället för att vädra lite under lång tid. Stäng av termostaterna på elementen under tiden.
Kyl och frys
– Vi ser att många har börjat tänka på ett annat sätt och ändra beteende. Det är också allt fler som skaffar solpa neler till exempel, säger Anders Hjälte, elhandelschef på Bodens Energi.
Elpriset påverkas av många olika saker som händer i omvärlden - strypta tillgångar på gas, ökade råoljepriser, vattenmängden i vattenkraftsmagasinen, vindar och tem peratur. Framförallt har det pågående kriget i Ukraina och EU:s sanktioner mot Ryssland haft stor effekt.
– Tyvärr kommer nog priserna fortsätta vara svajiga och högre än normalt ett bra tag till. Det finns inget quickfix, det behövs mer elproduktion, framförallt i södra Sverige, konstaterar Anders Hjälte.
Den ökade diskussionen om energibesparing och elpriser visar ändå att vi konsumenter kan göra skillnad. Bara under oktober minskade förbrukningen här med över sex procent jämfört med samma tid i fjol.
– Om vi har en hög förbrukning måste vi använda dyrare alternativ. Under hösten har spotpriset varit nere på 2-10 öre. Men mer vindstilla dagar kopplas vi mot södra Sverige och priserna kan rusa många gånger högre, vilket det gjort vissa dagar under hösten, förklarar Anders.
Rätt temperatur i kyl och frys, +4 grader i kylen och -18 grader i frysen. Frosta av om det bildats is. Torka av baksidan av kylen och frysen så att kondensorn hålls dammfri. Även dammet gör att elanvändningen ökar.
Huset
Se över tätningslister, husets isolering, uppvärmningssystem och ventilation. Upp till en tredjedel av husets värme försvinner genom fönstren på äldre tvåglasfönster. Vid kallt väder kan ett draperi för dörren och persiennerna eller fördragna gardiner på natten göra skillnad.
Bilen
Förvara bilen i varmgarage. Skaffa en energieffektiv kupévärmare. Ladda elbilen nattetid då priset är lägre.
Källa: www.energimyndigheten.se
Elavtal
Se över ditt elavtal. Välj en typ av elavtal som passar dig bäst. Hos Boden Energi erbjuds exempelvis ett energikonto där du får betala samma snittpris över hela året.
Läs mer på www.bodensenergi.se
Genom JobbCenter har många i vår kommun gått från utanförskap till behövda riktiga jobb. En av arbetsplatserna som regelbundet tar emot och hjälper människor att växa är Förvaltningsservice. Genom dem, och den fortsatta arbetsplatsen Stadins Glas, tog Jonny Blom ett nytt steg i livet.
– Jag har växt som person hur mycket som helst. Att få den här chansen är det bästa som hänt mig, säger Jonny. Numera är han bara på Förvaltningsservice och hälsar på då och då. Han har gått vidare till en heltidsanställning på Stadins Glas där han nu har arbetat i ett och ett halvt år. – Det har betytt väldigt mycket för mig. Jag har utveck lats som person och lärt mig ett helt nytt yrke. Framförallt fick jag tid och trygghet att arbeta med mig själv och komma tillbaka, säger han.
Han ringar in precis det som Christer Lind, arbetsledare på Förvaltningsservice, vill uppnå.
– Vi ser förmågan i personerna som kommer hit. Deras intressen och möjligheter. Vi jobbar efter en plan, sätter upp mål och hjälper till att klä på dem förmågor så de blir mer gångbara på arbetsmarknaden. Samtidigt får de göra jobb som är skarpa och känna att de behövs på riktigt, säger Christer.
Successivt byggs ansvar och arbetstid upp i takt med att personen växer. Förvaltningsservice utför en mängd uppdrag till de övriga förvaltningarna i Bodens kommun. Det är deras arbetsteam som bland mycket annat levererar sand och grus till äldre och utför alla kommunala flyttjobb.
Christer räknar snabbt upp ett tiotal personer bara på senare år som har stått långt ifrån arbetsmarknaden. Efter en tid på Förvaltningsservice har de kunnat gå vidare till praktik som givit vanliga anställningar på arbetsplatser runt om i kommunen och länet. Flera har även fångats upp och fått anställningar inom de kommunala förvaltningarna. Både samhällsekonomiskt och mänskligt är varje person som kan växla från utanförskap och bidragsberoende till självförsörjande välmående en enorm vinst. Den sociala hållbarheten är en mycket viktig komponent i vår kommun där individ, samhälle och näringsliv ska växa tillsammans i ett cirkulärt tänk på alla plan.
JobbCenter är en del av Bodens kommun och jobbar tillsammans med arbetsgivare och myndigheter för att öka sysselsättningen i Boden. De hjälper människor med bland annat kompetensutveckling, jobbmatchning, stöd vid integration och kan erbjuda ett relevant nätverk.
För dig som arbetsgivare kan JobbCenter hjälpa till att hitta rätt person till rätt plats. Samtidigt som du får hjälp att hitta bra medarbetare bidrar du som arbetsgivare till att öka försörjningsgraden i Boden.
www.jobbcenterboden.se
I det treåriga projektet Youth Up North är Bodens kommun är en av tre medverkande kommuner. Ny lokal projektledare är Wille Dahl som tog studenten i våras och nu ska ta projektets sista år i hamn.
Youth Up North drivs av föreningen Youth Movement 2030 i samarbete med Bodens, Arjeplogs och Doroteas kommuner. Bakom initiativet står Familjens Kamprads och Stenbecks stiftelser. I projektet medverkar även Fanzingo och Sveriges Ungdomsråd. Youth Up North ska präglas av entreprenörsanda, kreativitet och innova tioner och arbeta medskapande utifrån ungas visioner, idéer och med unga ledare som kraft.
Projektet leddes inledningsvis av Olivia Steen som lade grunden för det som Wille Dahl nu har övertagit. Wille tog studenten i våras och har varit engagerad i kommunens ungdomsfullmäktige i flera år. Han har även i samarbete med sin föregångare gjort insatser som exempelvis föreläsningar om barnkonventionen som
enligt lag ska implementeras i alla beslut som berör barn och unga.
I projektet har det tidigare bland annat hållits så kall lade Hackathon, ett event där ungdomar har träffats för att ringa in och lösa problem. Det har satts upp idébrev lådor och skapats kontakt med Servicepunkter och ung domsgårdar på landsbygden.
– Just nu jobbar jag med klassrumsbesök på gymna siet och dialogluncher med soldatgrupper, säger Wille, som nu efter pandemin kan arbeta mer utåtriktat i pro jektet än vad som var möjligt inledningsvis.
Målet är att stärka ungas inflytande och delaktighet för att skapa en levande landsbygd där unga vill bo och ha en aktiv roll för att utveckla hela kommunen och bidra till samhällsutvecklingen.
Projektet vänder sig till unga från 13-25 år och ligger under Kultur-, Fritids- och Ungdomsavdelningen som finns i före detta Vårdhögskolans/Lärcentrums lokaler. Finalen i projektet är en stor gemensam erfarenhetsmässa i Arjeplog tillsammans med samarbetskommunerna Dorotea och Arjeplog i april.
Vissa kvällar är vad vi kallar för riskkvällar, det är till exempel skolavslutning, cruisingar, valborgsmässoafton, Boden Alive, mfl. Det är kvällar där det ofta samlas ungdomar på olika platser och det innebär ofta att det finns alkohol med i bilden.
Under kvällar spelas det ofta musik på hög volym och skräpas ner på platser och närboende störs, ofta upplevs det som väldigt otryggt när dessa kvällar inträffar.
Under riskkvällar arbetar inte bara de så kallade Blåljus enheterna utan även personal ifrån Bodens kommun med representanter från kultur,-fritids och ungdomsavdelning en, team stöd från socialförvaltningen samt samordnaren för effektiv samverkan för trygghet (EST). Syftet är för stås att skapa tryggare mötesplatser och att minska stör ningarna rent allmänt.
Är du/ni intresserad så är ni varmt välkomna, vi lägger ut information om tid och plats på Bodens kommuns Facebook cirka en vecka innan aktuellt datum.
På Sveafältet har 60 studentbostäder uppförts för Försvarsmaktens studenter. Bostäderna ligger intill det område som kommunen har iordningställt för ökad trivsel för alla på området
Just söder om Björkdungens förskola har 60 student bostäder, med förråd och parkeringsplatser, byggts. 40 av studentbostäderna är minivillor från Bodenföretaget Novahus. 20 är andra moduler som har rustats och upp förts i två våningar. Lägenheterna hyrs ut möblerade.
– Det är lite som hotellrum med sovalkov och köksdel med pentry och TV, säger Anna-Karin Andersson, Give Competence AB, Sörbyn.
Hon var projektledare och flera lokala Bodenföretag var underleverantörer. Bostäderna blev inflyttingsbara i oktober och hyrs ut via Fortifikationsverket ut till stu denter inom Försvarsmakten.
– Det här projektet har gått rekordsnabbt tack vare att alla inblandade har kämpat på bra. Det finns många styrkor i Boden. Vi som jobbar på flera håll i landet ser att Bodens kommun är helt fantastisk, så snabba och tydliga, säger Thomas Lindgren som är en av delägarna i Fastighetsbolaget Fotbollsplanen AB som äger de nya fastigheterna som byggts.
Han berömmer också kommunens förmåga att hantera det snabbt växande läget med eftertanke.
Med tillgång till egna boenden för kadetter som studerar i Boden säkras tillgången till bostäder internt inom Fortverket och Försvarsmakten i tider då trycket på bostäder ökar i Boden. Förutom att de får ett bra intryck av att leva och bo i Boden innebär satsningen också mindre konkurrens för övriga bodensare om det lokala bostadsutbudet.
Restproduktbearbetning i Boden AB, REBAB, är ett helt kommunägt bolag. De driver Brännkläppens avfallsanläggning i Boden med en av de få deponierna som är i bruk i Norrbotten, och sköter även driften av områdets nya anläggning för matavfall.
REBAB har funnits i olika ägarkonstellationer sedan 1997 och har i alla år varit en viktig aktör i kommunens avfallshantering och steg mot en grönare kommun.
Här på Brännkläppens avfallsanläggning, ett områ de på 45 hektar, rullar cirka 13 000 tunga fordon från yrkestrafik in med avfall årligen.
Från anläggningen levereras cirka 30 000 ton bränsle till Bodens Energi. Här krossas även cirka 5 000 ton flis per år. Allt detta går till energiåtervinning.
Här förbehandlas matavfall, i en ny anläggning från slutet av år 2021. Avfallet blir cirka 15 000 ton så kallad slurry till biogasproduktionen.
Under de år som verksamheten har funnits har mycket hänt. Bodens kommun var tidig med att införa källsortering i hemmen, bygga en egen biogasanläggning och börja fasa in den kommunala bilparken på bio gasbilar. Successivt investeras det i ny teknik, om- och nybyggnationer för att fortsätta ligga i framkant i länet.
– Målet är att den här anläggningen ska vara top notch och fortsätta utvecklas med nya tillstånd och satsningar, säger Gunnar Nyberg, platschef.
REBAB har kunder från hela länet, men en av de största kunderna är Bodens eget kommunägda energibolag Bodens Energi AB, som också investerar stort. På Brännkläppen tas det brännbara avfallet emot, det bereds och mellanlagras för att vintertid levereras till Värmeverket.
Genom att även ta emot avfall från andra kommuner skapas nya intäkter till vår kommun. Här tas askor emot för återvinning till anläggningsytor. Ytterligare ett stort område på Brännkläppen är att de har en av Norrbottens få deponier med tillstånd för sluttäckning av material som inte går att återvinna.
På anläggningen arbetar en liten tight styrka som sköter maskiner, invägning, kontroll av driften av slurry, administration med mera. De tar ofta emot studiebe sök, skolor och andra kommuner för att berätta hur det kommunala bolaget arbetar.
För mer information om öppettider, företagsavfall med mera, se mer info på restprodukter.com
Inför det stora behovet av entreprenörsboenden har Bodens kommun själv tagit taktpinnen genom ett reglerat ramavtal med H2 Green Steel. Fem geografiska huvudområden är utvalda där drift och skötsel måste följa kommunens krav.
Under uppbyggnadstiden av H2 Green Steel uppskattas ett behov av entreprenörsboenden till upp emot 5000 personer. Bodens kommun planerar för att tillhanda hålla mark för 3000. Med erfarenheter från andra orter som genomgått liknande snabba samhällsomställningar har Bodens kommun valt att själva ta kontrollen över var entreprenörsboenden ska byggas och hur de ska utformas och skötas.
Med gemensamma krav för entreprenörsboenden, både vad gäller plats, standard och skötsel, säkerställs i möjligaste mån trivsel och trygghet, både för de boende, företagen som hyr in sig och för de bodensare som är grannar. Arbetet görs också för att minska påverkan på den befintliga bostadsmarknaden som annars riskerar att överhettas.
Grundläggande förarbete Arbetet har föregåtts av en nära dialog med H2 Green Steel och polisen som också har erfarenhet från andra kommuner. Genom detta kan Bodens kommun försöka minimera saker som fungerat sämre på andra platser och göra entreprenörsboendena så bra som möjligt redan från start.
Erfarenheten från Skellefteå och Malmfälten är att vi bör undvika stora helt isolerade bostadsområden för entreprenörer. Genom att sprida ut dem närmare befintliga bostadsområden ges större möjlighet till integration, fritidsutbud och planerad kollektivtrafik.
Säkerhet, ordning, information till boende, koppling till näringsliv och föreningar, skyltning och belysning är några av de många punkter som tas upp i ramavtalet som måste följas för entreprenörsbostäderna. På större boenden finns även krav på reception.
– Vi som kommun ska inte bygga eller driva boenden. Det vi gör är att möjliggöra mark och se till att alla krav uppfylls av de som bygger och driver det, säger Johan Larsson, projektledare för projektet Entreprenörsboende.
En del av hans arbete är också att länka samman entreprenörer och intressenter med varandra och med H2 Green Steel, som ska stå som huvudentreprenör med givna regler för underleverantörerna. Förhoppningen är att både byggprocessen och alla servicetjänster som krävs runt alla dessa entreprenörer ska gynna det lokala näringslivet.
– Det kommer finnas hur mycket jobb som helst för de lokala företagen. Vårt jobb är att samla allt som har med entreprenörsbostäder och bygglov att göra och hjälpa H2. Om vi går in som möjliggörare har vi koll på att det sker så bra som möjligt, säger Johan Larsson.
Fem huvudområden och nio delområden är utvalda som lämpliga platser.
Område Prästholmen 500-700 boende Prästholmen – 350-500 Björkelund 1 – 75-150 Björkelund 2 – 75-150
Område Nylandsbäcken 150-250 boende
Område Slipvägen 1000-1300 boende Slipvägen 1 – 400-650 Slipvägen 2 – 400-650
Område Boden Business Park 400-500 boende BBP 1 – 250-400 BBP 2 – 75-150
Område Sävast 500-700 boende
I Råne och Vitå älvdalar finns drygt 550 hus som står tomma, enligt en inventering som utfördes 2021. Nu kan ödehusen komma till liv på nytt. Bodens kommun har beviljats medel för att fortsätta projektet och aktivera husen, tillsammans med lokala krafter och Luleå kommun.
I det kommunöverskridande projektet Växa tillsammans har Bodens kommun, medborgarkontoret Råneå i Luleå kommun och RÅEK (Råne älvdalsrådet i Gunnarsby församling ekonomiska förening) utfört en inventering av ödehus i 60 byar i Gunnarsby församling och Råne älvdal i Bodens kommun samt Råne- och Vitå älvdalar i Luleå kommun. Resultatet blev att drygt 550 obebodda hus i varierande skick identifierades.
Hösten 2021 skickade Bodens kommun in en ansökan till Spira Mare om ytterligare medel för att fortsätta projektet och aktivera husen. Nu har Jordbruksverket godkänt ansökan och kommunen får en dryg miljon till nästa steg, Växa tillsammans II.
– Det är ju fantastiskt roligt! Den stora grejen är att Boden och Luleå gör den här stora satsningen över kommungränsen och gör det tillsammans så att det blir en gemensam lösning. Vi har ju en enorm efterfrågan på hus och tomter, säger Jenny Engström, verksamhetsle dare på RÅEK, som arbetat med inventeringen.
Fastigheter aktiveras
I ett första steg ska en projektledare med god lokal kännedom upphandlas. Denna ska arbeta i projektet tillsammans med en halvtidstjänst på medborgarkonto ret Råneå. Med start i november 2022 och 16 månader framåt ska fastighetsägare kontaktas för dialog, men också lantmäteriet, byggfirmor, mäklare och andra bo stadsförmedlare. Målet är att 10 procent av fastigheter na ska ha lagts ut till försäljning eller börjat renoveras
innan projekttidens slut.
– En del av husen är faktiskt redan sålda. Människor som har hört om projektet har ringt oss och frågat och så har vi kopplat samman dem med fastighetsägare som vi visste kunde tänka sig att sälja. Men den stora massan med fastighetsägare har vi ännu inte kommit i kontakt med, säger Jenny Engström.
Till projektet hör också workshops, kommunikation och utveckling av en digital portal som ska integreras i kommunernas befintliga inflyttningsservice. Två år efter avslutat projekt ska ytterligare fem procent av fastig heterna varit föremål för någon insats och fem år efter projektets slut ska minst 60 personer bo i fastigheterna.
– Bodens kommun ska leva och utvecklas i varje del och det är många som vill bosätta sig på vår fina lands bygd. Det här fantastiska projektet, som syftar till att tomma hus återigen ska bli bebodda, kommer att gjuta ännu mer liv i Gunnarsbyområdet och Råne älvdal, säger Claes Nordmark, kommunalråd, Bodens kommun.
Ska öka inflyttningen Syftet med projektet är att öka inflyttningen i kommu nerna och bidra till en levande landsbygd. Det finns ett stort bostadsbehov utanför tätort i både Boden och Luleå kommun och bristen förväntas bara öka i och med inflyttningen kopplad till den pågående gröna samhällsomställningen. Det problemet ska detta projekt bidra till att lösa.
– Kan vi aktivera 50 hus så kommer det att skapa inflyttning. Det här kan verkligen kopplas till samhälls omställningen, inflyttning och delprojektet Leva och bo, men också till våra ambitioner att skapa utveckling ut anför tätorten. Vi vet att folk vill flytta hit, både de som kommer utifrån och de som vill lämna tätorten, säger Patrik Lindahl, projektsamordnare på Bodens kommun.
De identifierade fastigheterna finns i 60 byar i Gun narsby församling och Råne älvdal i Bodens kommun samt Råne- och Vitå älvdalar i Luleå kommun. Växa tillsammans är inspirerat av det framgångsrika konceptet Hej hemby i Tornedalen som belönades med utmärkelsen Placebrander of the year 2022.
– I Gunnarsbyområdet har vi hittat ungefär 100 ödehus. Om några blir renoverade och någon flyttar in betyder det mycket, dels ur ett hållbarhetsperspektiv men det ser också trevligare ut i bygden. Vi hoppas också att vi kan inspirera privata fastighetsägare att stycka av byggbara tomter, säger Jenny Engström.
Efterfrågan på biogas har ökat markant i takt med övriga stigande drivmedelspriser.
Biogasanläggningen i Boden har ökat tillstånden och investerat i ny teknik för att kunna producera upp till fyra gånger mer.
I Boden rullar idag cirka 200 privata biogasbilar. Största delen av de kommunala fordonen drivs med biogas från den egna anläggningen liksom lokaltrafiken. Ett mål har i alla år varit att priset för biogas ska ligga lägre än motsvarande ordinarie bensin- och dieselpris. Inom kort läggs en ny och stabilare prismodell som inte ska påverkas av oljepriserna.
Den första kommunala biogasbilen som köptes in för 20 år sedan är fortfarande i drift och har gått 27 000 mil. På privatbilsidan var intresset länge ganska svalt för biogas. Men med snabbt ökade drivmedelskostnader har allt fler börjat intressera sig för biogasbilar.
– Vi får hela tiden mer förfrågningar, både direkt och indirekt, säger Urban Jansson, utvecklingsingenjör för biogasen i Bodens kommun.
Han ser stor utvecklingspotential. Den privata aktö ren Polargas som har etablerat sig i Boden, Luleå och Piteå köper sin gas från Boden och har en ambition att fortsätta växa. Allt fler transportföretag investerar i biogasbilar, exempelvis Norrmejerier, som är en trogen kund vid transporter i och via Boden. Länstrafikens senaste upphandling signalerar också ett framtida stort behov av mer biogas som det måste finnas kapacitet för att möta.
Mot den bakgrunden har det investerats för fortsatt tillväxt på biogassidan i Boden. Tekniken har utvecklats mycket sedan anläggningen byggdes vilket öppnar nya möjligheter.
– Vi började titta på nya lösningar och fick tips om PSA-anläggningar. Det är enkelt förklarat en teknik som fångar vissa gaser, som koldioxid, men släpper igenom metan, förklarar Urban Jansson.
Metoden håller på att växa fram som den mest po pulära uppgraderingstekniken för biogas i många delar av världen. Tekniken som Bodens biogasanläggning har valt kommer från Portugal och tekniker från det ansvariga företaget Sysadvance finns med hela vägen från montage till inkörning, utbildning, provdrift och driftövervakning under de första två årens produktion i skarpt läge.
– Med den nya tekniken kan vi nå fyrdubblad kapaci tet jämfört med tidigare, säger Urban Jansson.
Satsningen innebär en investering på cirka 14 miljoner kronor och har till 45 procent finansierats via Klimat klivet. En tanke är också att den koldioxid som den nya anläggningen tillvaratar ska kunna användas i framtida växthusprojekt i Boden.
kringliggande serverhallarna. AI-teknik ska känna av temperaturen och sköta bevattningssystemet. Under kommande år planeras uppförandet av fullstora anläggningar
Arctic Bath är nominerade till årets stora turismpris. Priset delas ut till en verksamhet som på ett innovativt och hållbart sätt bidragit till att utveckla besöksnäringen. Tidigare i höstas invig de Treehotel sitt 8:e rum, Hemisphere I skogen intill lagade nyligen nio Michelinkockar mat på lokala råvaror med na turen som restauranglokal. Fantastiska måltider serverades under norrskenet.
I Boden har vi nära till det som är viktigt i livet. Oavsett om du vill bo stadsnära eller på landsbygden. De närmaste åren ska det byggas 3200 nya bostäder Ett av projekten är kvarteret Narcissen, mitt i centrala Boden, där bostadsbo laget Covitum vill genomfört ett unikt koncept genom att bygga hela upp hela kvarteret med hållbart material och med stora gemensamma mötesplatser för att
Boden ligger i hjärtat av en extremt etableringsintensiv region och är en viktig del av den gröna globala samhällsomställningen. Här sker 20 års samhällsutveckling på 5 år och i norra Sverige satsas 1070 miljarder på den gröna nyindustrialiseringen. Vår region, våra resurser och vår kompetens uppfattas nu som en tillgång och är en utgångspunkt för skapandet av morgondagens hållbara samhälle / bodenxt.se
Boden Industrial Park är ett 550 hektar detaljplanerat område avsatt för elinten siva industrietableringar. Här förbereder H2 Green Steel byggandet av ett vätgasdrivet stålverk för produktion av grönt stål. Det första i Europa på över 70 år och det första i sitt slag vid den På Boden Plug&Play testas ett 300m2 stort växthus för åretruntodling. Det drivs av spillvärme från en av de för kommersiellt bruk. Nelson Kiyoshi Kossuga flyttade från Brasilien till Boden för att plugga spel design. Här på Boden Game Camp är han en av 300 elever från stora delar av världen. Den svenska dataspelsindustrin omsatte 2021, 37 miljarder SEK Vi blickar upp mot stjärnorna eller åtminstone rymden. Det amerikanska Assured Communications har precis byggt sin första satellitmottagare i Boden och fler planeras då samarbetet med kommun och lokala leverantörer har gjort etableringen enkel och snabb.