När jag var barn sa min pappa doktorn att ståplatserna på läktaren i Anatomiska teatern var så smala för att studenterna inte skulle ramla i golvet när de svimmade. För det gör man under anatomilektioner, menade han. Jag har aldrig kunnat släppa det där när jag går in i Anatomiska teatern. Jag ser framför mig bleka, smala unga män i svarta kappor och konstiga hattar som stå-hänger över räcket. De tuppar av och kräks om vartannat.
Gustavianum byggdes på 1620-talet och ritades av holländaren Caspar van Panten, som också har ritat en stor del av Uppsala slott. Gustav II Adolf låg bakom beställningen och han skänkte byggnaden till universitetet för att ge det en tydligare identitet. Och kanske han också ville glänsa lite – han gav ju bygganden namn efter sig själv. Men efter bara fyrtio år byggdes Gustavianum om. De nya ritningarna var gjorda av Olof Rudbeck, en annan excentrisk man som gärna ville sätta sina spår i Uppsala. Med tillbyggnaden skapade han Anatomiska teatern för sina lektioner i anatomi. Rummet är en undervisningssal i form av en amfiteater. Rudbeck hade sett den här typen av rumsform under sina resor på kontinenten. Den höga fönsterraden i kupolen gav dagsljus för de 200 studenter, som följde Rudbecks dissektioner från läktarna. Studenterna drog sig kanske tillbaka till sina studentrum efter dissektionen, några bodde ju i Gustavianum, där det även fanns matsal, föreläsningssal och boktryckeri. Ett solur är alltid ett solur – det är dekorativt och fascinerande i sin enkelhet. Och Gustavianums takkupol kröns förstås av ett solur, som ett slags markering för att bygganden innehöll vetenskap. Just det här soluret är utformat som en jordglob och klockslagen i guld ligger längs ekvatorn. Gränsen mellan sol och skugga visar tiden. Snyggt och raffinerat. Men tänk hur uppseendeväckande tillbyggnaden med kupolen måste har uppfattats av dåtidens Uppsalabor. Det är något att tänka på idag när diskussioner handlar om att bevara det gamla. Undrar vad Rudbeck hade satt tänderna i om han levat på 2000-talet? I Gustavianum finns universitetets dyrbaraste föremål. Har man inte tidigare sett Augsburgska konstskåpet, så är det bara att knata dit. Det är helt unikt!
49