Biblioteken i Östergötland 2007:3 och 4 by Birgitta Hellman Magnusson

3-4

2007

Östgötabibliotek i samverkan - www.ostgotabibliotek.se BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 3–4: 2007

Innehåll

nummer 3–4:2007

Östgötabibliotek i samverkan

Östergötlands författare lyfts fram

Nya portalen ostgotabibliotek.se

”E-böcker passar mig perfekt”

Söderköping väljer egen webblösning

Sidorna ska vara snygga

Lokalhistoria på biblioteken

Optimist som vill förändra allt

Ny bibliotekschef i Motala

Ge mig ett bra boktips, tack!

Invigning av biblioteksportalen

Notiser Surfa på ämne - tips för den som studerar

Länsmuseet på biblioteken

Skräddarsydda länkar med kvalitet

14 15 16 18

Lokalhistoriska rum på biblioteken

Berättelser om emigrationen på CD

Svårt att läsa? Lustfylld barnportal vill locka till läsning ”Jag vill göra folk glada”

Utgivningsplan 2008:

Ansvarig utgivare: Kerstin Olsson, länsbibliotekarie kerstin.olsson@ostsam.se Grafisk form: Iréne Stahre irene.stahre@linkoping.se

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

Nr 1 2 3 4

Manusstopp 15 februari 25 april 19 september 14 november

Välkomna med artiklar från biblioteken i länet! Skicka artiklar på högst 500 ord till ansvarig utgivare per e-post. Innehållet i varje artikel svarar insändaren själv för.

NR 3–4 : 2007

Omslagsbild baksida: Staffan Gustavsson/redakta

LEDARE

MAN BLIR GLAD ... Text: Kerstin Olsson, länsbibliotekarie

”Lusten att upptäcka, driften att berätta”, jag sitter och lyssnar på en inspirerande inledning till seminariet Folkbibliotekens litteraturförmedlande uppdrag. Samtidigt slutspurtar Östgötabiblioteken med sin nya gemensamma biblioteksportal. Jag blir på gott humör varje gång jag går in på den. Biblioteken i Östergötland är inte längre ett projekt utan ett etablerat samarbete med en gemensam vision och med målsättningen att bredda utbudet och göra det enklare för dem som använder biblioteken. Portalen är en av vägarna dit, mediesamverkan en annan. Rapporten om ett gemensamt biblioteksdatasystem är klar och kan laddas ner från länsbibliotekets hemsida. Där finns det lite att bita i! Går det att genomföra blir det enklare för både personalen och brukarna. Att arbeta lässtimulerande är viktigare än någonsin. Men hur skapar man läslust? Ett beprövat sätt är genom lästips och tillgång till många fräscha medier! Jag har en dröm. Inte bara att fler ska läsa mer, utan att fler ska tipsa om mer. Tänk om alla som arbetar på biblioteken i Östergötland skrev två boktips var till boktips.net. Då skulle boktipsbasen öka med flera hundra boktips bara från Östergötland. Länsbiblioteken kommer att erbjuda utbildningar i att skriva boktips under 2008. En utmaning är att jobba för höjda medieanslag på länets bibliotek. Östergötland ligger bland de sämsta i landet när det gäller tillgången till nya böcker och andra medier. Samtidigt som biblioteken fått nedbantade medieanslag ökar efterfrågan på att få samma berättelse i olika format, som bok, talbok, ljudbok, e-bok etc., vilket innebär att vi får tillgång till färre titlar. Så även om biblioteken samarbetar och på det viset ökar tillgången till fler titlar, så behövs en rejäl höjning av medieanslagen för att östgötabiblioteken ska kunna ge länsinvånarna ett bra utbud av medier jämförbart med resten av landet. Åter till konferensen. ”Litteratur är ett fullt legitimt ämne för nöje” är ord som jag snappar upp där. Jag håller med. Så just nu längtar jag till läsfåtöljen och en hög med böcker från tipsande kollegor: Färden genom mangroven, En halv gul sol och Du är allt jag drömt. God läsning och ett stort tack till alla som engagerat har bidragit till en bra bibliotekswebb med massor av tips!

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 3–4: 2007

ÖSTGÖTABIBLIOTEK I SAMVERKAN ”Nu har vi något riktigt bra att marknadsföra” Text: Eva Bergstedt

Nu har startskottet gått på allvar för lanseringen av Östgötabibliotek i samverkan, det samarbete som pågått under några år och fortsätter att växa. – Biblioteken i Östergötland ska mäta sig med de bästa i landet, säger länsbibliotekarie Kerstin Olsson. Under året har en vision formulerats kring samarbetet, som omfattar länets alla folkbibliotek och universitetsbiblioteket. Den lyder ”Alla östgötar har en likvärdig tillgång till biblioteksservice”. – Ett bra samarbete handlar om att förbättra servicen till medborgarna. I vårt fall att östgötabiblioteken ska förenkla livet för biblioteksbesökarna och dessutom bredda utbudet till alla, säger Kerstin Olsson. Kan man då inte bli lite trött på allt samarbete? Finns inte risken att man bara hänger på trender i tiden och springer åt samma håll för att vara politiskt korrekt? Kerstin Olsson ler lite igenkännande åt frågan, förmodligen har hon tänkt tanken själv. Men hon tycker inte att samarbetet sker för sakens – eller trendens – egen skull. Det handlar istället om att göra biblioteken tillgängliga för alla grupper, att ge service på olika språk, underlätta för funktionshindrade, underlätta åtkomst genom elektroniska tjänster, och inte minst att spara pengar genom att hitta samordningsvinster. – Vårt län har stora skillnader med både glesbygd och storstäder. Skatteintäkterna varierar. Om man då kan utnyttja varandras kunskap och kompetens så får alla tillgång till servicen på ett jämlikt sätt. – Dessutom pendlar många och lånar på olika bibliotek, då finns det också skäl att servicen är samordnad och likvärdig, fortsätter Kerstin Olsson. Argumenten för samarbete är alltså många och genomtänkta, tycker hon. Därmed är också skälen starka att förankra visionen väl i hela organisationen.

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

Men det finns också ett annat syfte med samarbetet. – Biblioteken behöver marknadsföras, bilden av dem förstärkas. Då behöver vi ligga i framkant och ha något gemensamt att visa upp. Uppdraget som länsbiblioteket har är att jobba regionalt, och både regionförbundet Östsam och de tretton östgötakommunerna är positiva till det gemensamma arbetet. Det är även universitetsbiblioteket, även om deras del av samarbetet inte är lika omfattande som det mellan folkbiblioteken. – De deltar i det friare flödet av böcker mellan biblioteken och ingår i samsökskatalogen. Dessutom har alla invånare möjlighet att låna på universitetsbiblioteket – något som få verkar känna till – och även att använda databaserna när de är på plats där. Arbetet med det friare flödet av medier mellan biblioteken fortsätter att utvecklas. I slutet av november fattade bibliotekscheferna beslutet att flödet hädanefter ska omfatta inte bara böcker, utan alla medier, som CD-musik, ljudböcker, filmer och tidskrifter. – En kompromiss blev att en medietyp som är under uppbyggnad, till exempel tv-spel för Norrköpings räkning, inte lånas ut till andra kommunbibliotek. Länsbiblioteket har också lovat att kompensera Norrköpings bibliotek om det blir överhettat med beställningar av hyrfilm under en period på tre månader. Det kommer också en ”undantagsklausul” om att det utlånande biblioteket kan ta ett beslut att inte låna ut en enskild titel vid ett visst tillfälle, om de till exempel

NR 3–4 : 2007

har en lång kö själva, säger Kerstin Olsson. Vid novembermötet bestämdes också att benämningen fritt flöde, eller friare flöde, ska upphöra och istället övergå till att kallas ”mediesamverkan i Östergötland”. – Vi ska också titta på vad det kostar att utöka transporterna mellan biblioteken till fyra gånger i veckan. När det gäller utvecklingen av ett gemensamt lånekort i länet så visar en färsk utredning att det är avhängigt av ett gemensamt bibliotekssystem. – Det innebär att alla kommuner och deras IT-avdelningar i så fall måste gå samman och arbeta ihop sig om det. På sikt hoppas vi att det ska bli så. Vinsten är ekonomiska besparingar, att servicen blir bättre och att rutinerna blir enklare. Men det gäller att hitta de tekniska lösningarna. I Gävleborg har åtta bibliotek gått ihop i ett gemensamt system, likaså i Umeåregionen, så vi vet att det går. Ett stort arbete har också pågått under hösten med att slutföra den gemensamma östgötaportalen, ostgotabibliotek.se (läs mer på sidorna 6-23). – Jag tycker den blir kanonbra, blir på gott humör varje gång jag går in på sidan. Alla bibliotek har verkligen bidragit till innehållet, betonar Kerstin Olsson. Som chef är det ytterst hon som drivit frågan om en gemensam portal. Varför tycker hon en sådan är viktig? Det finns många skäl, anser hon. Ett är att alla bibliotek inte har råd att ha bra interaktiva hemsidor, liksom att samordningsvinsterna blir många när man kan ha flera gemensamma tjänster samlade på ett och

samma ställe, som t.ex. lästips och läsfrämjande åtgärder.

Biblioteken i Östergötland ska mäta sig med de bästa i landet. Under 2008 drar en marknadsföringskampanj för bibliotekens tjänster igång.

Foto: Eva Bergstedt

– Nej, så måste det få vara. Men portalen blir ju verkligen ett sätt att profilera östgötabiblioteken tillsammans. Helst skulle hon på sikt vilja se en gemensam biblioteksportal för hela Sverige. – Det är ju en demokratifråga att alla invånare ska ha rätt till samma biblioteksservice på nätet. Men eftersom vi inte är där än, så får vår länsportal bli en början. Nu återstår det stora arbetet med att marknadsföra östgötaportalen och bibliotekens alla gemensamma tjänster på nätet. – Vi håller nu på med en marknadsundersökning av hur folk använder – eller inte använder – bibliotekens tjänster. Den blir klar till jul. Hundra intervjuade väljs slumpvis ut i varje kommun, det innebär att vi får in 1 300 svar. Under 2008 kommer biblioteken att på nationell nivå dra igång en marknadsföringskampanj. – Vi hakar på med en egen här i Östergötland. Med portalen och alla tjänsterna där har vi verkligen något gemensamt och bra att marknadsföra.

Foto: Ahmet Kurt

Hon ser ingen motsättning i att de respektive biblioteken, inte minst i Norrköping och Linköping, fortsätter satsa på sina egna hemsidor också.

Östgötabiblioteken 46 bibliotek och tre bokbussar utspridda över hela Östergötland! Stora som små, alla hänger ihop i ett nätverk, och skickar snabbt och enkelt böcker till varandra, så att du kan låna det du vill på vilket bibliotek som helst.

Folkbiblioteken i Östergötland har: – 49 bibliotek och filialer – 110 bibliotekarier – 330 publika datorer – 45 000 kr nyinköp/dag – 70 000 besök/vecka – 120 000 användare

Man kan välja bland:

Foto: Eva Bergstedt

– 1,1 milj vuxenböcker – 500 000 barnböcker – 35 000 talböcker – 27 000 ljudböcker – 25 000 musik-cd – 12 000 videofilmer – 10 000 cd-rom, dvd – 1000 tidskrifter

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 3–4: 2007

www.ostgotabibliotek.se

Nya portalen ostgotabibliotek.se

ETT LYFT FÖR ÖSTGÖTABIBLIOTEKEN Text: Eva Bergstedt

Nu har bibliotekens gemensamma östgötaportal tagits i bruk. En portal som ska locka nya besökare och som också lyfter fram bibliotekens nya tjänster på nätet. – Äntligen har vi sjösatt den. Det har varit ett stort arbete, konstaterar projektledaren Birgitta Hellman Magnusson på länsbiblioteket. På portalen finns servicen vid länets samtliga 49 kommunbibliotek och bokbussar samlad, även universitetsbiblioteket är delvis med. Här går det att hitta bibliotekens alla e-tjänster, söka efter medier i samtliga östgötabibliotek i den gemensamma samsökskatalogen, få boktips, djupdyka i lokalhistoria och östgötaförfattare, hitta specialsidor för barn, få studerandetips och hitta vad som behövs för att funktionshindrade ska kunna ta del av bibliotekens hela utbud. För att nämna en del av hela det omfattande utbud ostgotabibliotek.se erbjuder. Det finns flera syften med portalen. Ett är att marknadsföra länets folkbibliotek gemensamt. Bibliotekens utökade samarbete är ett sätt att ge en bättre och mer likvärdig service till länets samtliga invånare. Då är det bra och logiskt att också ha en gemensam ingång till samtliga bibliotek. – Vi vill också lyfta fram bibliotekens nya e-tjänster. Det finns ett stort utbud, som till exempel databaser, eller att kunna sitta hemma och ladda ner e-böcker, språkkurser och musik. Eller att kunna söka efter och beställa böcker, filmer, skivor och annat hemifrån i samsök, den gemensamma katalogen för alla östgötabibliotek. – I ett enda klick går det nu att hemifrån skicka iväg en beställning till vilket som helst av biblioteken. Hela mediebeståndet står till alla östgötars förfogande, säger Birgitta Hellman Magnusson entusiastiskt. Ännu så länge används inte e-tjänsterna i någon större omfattning. En anledning är att folk inte känner till dem, tror Birgitta.

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

– Vi måste satsa mycket mer på att marknadsföra dem och drar därför igång en kampanj under våren. Portalen är också ett sätt att lyfta fram e-tjänsterna. Ja, biblioteken behöver över huvud taget marknadsföras mer, och även här hoppas vi att portalen kan vara en del av vår marknadsföring. Hon betonar att ostgotabibliotek.se inte ska konkurrera med, eller ersätta, de enskilda bibliotekens hemsidor. – De finns kvar och det finns länkar till dem på portalen. Frågan kring ostgotabibliotek.se kontra hemsidorna har inte varit lätt, påpekar Birgitta Hellman Magnusson. Varje bibliotek har en egen hemsida och det gäller att undvika dubbelarbete. De små biblioteken ser portalen som en vinst, eftersom de inte tycker de hinner med att underhålla sina egna hemsidor, och istället kan hänvisa till en fullmatad och innehållsrik östgötaportal. Däremot har stadsbiblioteken i Linköping och Norrköping varit skeptiska och tyckt arbetet med ostgotabibliotek.se varit för resurskrävande och till viss del onödigt. – De har bra och välutvecklade hemsidor och har sett portalen som ett merarbete, vilket det ju helt riktigt är. Men nu har även de börjat svänga och ser den istället som ytterligare en exponeringsmöjlighet. Förebilden är Bibliotek Värmland, som på ett liknande sätt gått samman i ett länsövergripande samarbete med en gemensam portal. – Där fungerar portalen bra och antalet besökare ökar. Det mest logiska vore om det fanns en nationell portal med en gemensam ingång för alla Sveriges folkbibliotek, tycker Birgitta Hellman Magnusson. – Jag tror vi kommer dit så småningom, men vi kan inte vänta på den stunden. Just nu sker arbetet på regional nivå, vi har ett välutvecklat

NR 3-4 : 2007

–Nu gäller det att få människor att hitta till portalen, säger projektledaren Birgitta Hellman Magnusson. Foto: Staffan Gustavsson/redakta

www.ostgotabibliotek.se

samarbete med gemensamma licenser kring databaser, e-böcker, e-ljudböcker och e-musik, och även transporter mellan biblioteken. Då är det naturligt att bygga portalen utifrån den nivån. En stor utmaning blir nu att få människor att hitta till ostgotabibliotek.se. – Ja, det är verkligen en utmaning och det kräver marknadsföringsinsatser. Likaså att personalen använder den och visar den för besökarna, att andra webbplatser länkar dit och att vi har bra sökord som gör att portalen hamnar högt på Google. Det hela är lite av ett högriskprojekt, konstaterar Birgitta Hellman Magnusson. Men så måste det få vara, betonar hon. Portalen är ett experiment och till en början lanseras den i en testversion. – Vi får parallellt se det hela som ett utvecklingsarbete. Arbetet med den, liksom med hela vårt utökade samarbete i länet, har lett till att vi som jobbat med frågorna har svetsats samman. Det har lett till en bra inre process och vi har kommit varandra närmare och ser oss mer som ett län, än som 13 kommuner. Nu har portalen sjösatts, som hon säger. Birgitta Hellman Magnusson fortsätter uppenbarligen att tänka i termer av båtar och hav när hon fortsätter: – Nu gäller det att få ut portalen till folk, testa den och få en dialog med användarna. Flyter allt? Vill folk kliva ombord? Framtiden får utvisa om ostgotabibliotek.se får vind i seglen. Med portalens hjälp kan fler besökare även hitta till det fysiska biblioteket. Foto: Eva Bergstedt

Röster om biblioteksportalen Direkt efter det att biblioteksportalen öppnades för allmänheten den 7 december droppade det in spontana och uppmuntrande mail från besökare. Här är några av reaktionerna: Det här var den bästa siten jag har varit inne på (äldre kvinna, Linköping)

Himla bra jobbat! Jag är djupt imponerad av projektet!!!! Det här är framtiden. (kvinna, Norrköping)

Jag är nu inne på min 3:e e-bok, på rätt kort tid, och tycker det är TOPPEN!! Sitter vid datorn&handarbetar, samtidigt som jag lyssnar på en bok. Kan man ha det bättre?!!? Att komma åt biblioteket över nätet är SÅ SMIDIGT&BRA!!(Jag har nu varit sjuk 1 hel vecka, men alltså ÄNDÅ kunna utnyttja detta FINA bibl! Mer så’nt här för folket!! (vuxen kvinna, Sturefors)

Jättebra att kunna låna här och lämna där. Men... Jag kan inte förstå varför det ska krävas ett lånekort överhuvudtaget. Alla körkort och säkert de flesta IDkort har personnumret som streckkod på baksidan. Alltså borde det räcka med att biblioteken har en streckkodsläsare och att den som lånar använder sitt ID/Körkort när de lånar. Då slipper vi även problem med att någon kan låna på ett upphittat kort.

Mycket bra att kunna låna över nätet! Allrahelst när man bor på landsbygden och har svårare att kroppsligt besöka ett bibliotek! (äldre man, Motala)

Jag lånar en del e-böcker tidigare via Linköpings stads/ stiftsbibliotek men den här portalen tycker jag verkar vara ett bra initiativ! Trevligt med tidskrifter och andra sökfunktioner. Bra även med recensioner på nya böcker. (man, Linköping)

Väldigt trevligt och positivt med denna webbplats! Bra jobbat! (författare, Östergötland)

Jag har beställt lånekort och ser med nyfikenhet fram mot vad det kan ge mig för möjligheter! (äldre man, Motala)

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 3-4: 2007

www.ostgotabibliotek.se

SÖDERKÖPING VÄLJER EGEN WEBBLÖSNING Text: Eva Bergstedt

Söderköpings bibliotek har valt att göra en egen hemsida som är direkt kopplad till ostgotabibliotek.se. – Vi såg en möjlighet att få en bättre hemsida på det viset, säger Marie Eriksson, bibliotekarie i Söderköping. – Den förra hemsidan var vi inte nöjda med. Det var en massa tekniska problem, systemet motsvarade inte vad vi behövde. Därför bestämde de sig att som enda bibliotek i Östergötland hoppa på Limitprojektet, som pågått under 2007. Det är ett projekt där elva bibliotek i Mellansverige arbetat med olika webblösningar för hemsidor, bibliotekskataloger etc.

– På så vis blir det mera enhetligt för dem. Nackdelen kan vara att biblioteket i Söderköping inte har full kontroll över den information som finns på deras hemsida och att materialet ibland kan bli lite för allmänt hållet för deras biblioteks hemsida. – Å andra sidan är ju vi också med och jobbar med portalen så på så sätt kan vi styra vad som står där, konstaterar Marie Eriksson.

Söderköping valde att koppla sin hemsida direkt till östgötaportalen. De andra biblioteken har istället länkar till sina hemsidor på portalen. – Vi har samma webbverktyg som portalen och kan använda oss av menyer och ingångar där. På så vis behöver vi inte göra allt själva. Allt som går att lyssna på och ladda ner tar vi till exempel direkt därifrån, berättar Marie Eriksson. Fördelen för besökarna är att de hela tiden finns på Söderköpings biblioteks hemsida, även om delar av materialet kommer från den stora portalen.

Söderköpings bibliotek har valt en annan webblösning. Foto: Kristina Hagernäs

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 3-4 : 2007

– Vi får en bra hemsida, tycker Marie Eriksson. Foto: Robert Lindén

www.ostgotabibliotek.se

GRÄV DÄR DU STÅR Lokalhistoria på biblioteken Text och foto: Eva Bergstedt

Alla med intresse för lokal historia får nu tillgång till en webbplats i detta ämne på biblioteksportalen. En av dem som var med från början och jobbade med sidan är Elisabet Saxholm, bibliotekschef i Ydre. – Det är bra att ha unikt lokalt material på biblioteken samlat på ett och samma ställe på nätet. Det underlättar både för oss östgötar och för folk utifrån som vill leta uppgifter om den östgötska historien, säger hon. Begreppet lokalhistoria omfattar mycket, däribland litteratur om hembygden, hjälp till släktforskning, foton, filmer, uppsatser, hemsidor och arkiv. Det finns också länkar på biblioteksportalen till andra webbsidor, däribland till Kulturarv Östergötlands portal: www.kulturarvostergotland.se.

historiskt material som småtryck och lite udda saker, säger Mathias von Wachenfeldt. På sikt hoppas han att samsöksfunktionen kan byggas ut även till museer och arkiv. – Vi ser positivt på möjligheterna med att utveckla samsökningen. Dan Malmsten, samordnare för Kulturarv Östergötland på Östergötlands länsmuseum, har också deltagit i arbetet med den lokalhistoriska sidan på biblioteksportalen. – Lokalhistoriskt intresserade människor söker sig ofta först till biblioteken, därför är det naturligt att det ska finnas en lokalhistorisk ingång via portalen. Den blir ock-

Genom samsökskatalogen blir det lättare att lyfta fram lokalhistoriskt material.

så en ingång till allt lokalhistoriskt material, tack vare länkarna till andra sidor, som till museerna och Kulturarv Östergötland.

Elisabet Saxholm tror att intresset för lokalhistoria är stort på de flesta håll. Därför önskar hon att mer material kunde scannas in för att underlätta för den intresserade, eftersom mycket lokalhistoriskt material inte får lånas hem utan måste läsas på plats. Mathias von Wachenfeldt, ansvarig bibliotekarie för Linköpings stadsbiblioteks forskaravdelning där östgötasamlingen och släktforskarservicen hör hemma, tycker det är en stor poäng med att det nu blir enklare att hitta lokalhistoriskt material över hela Östergötland. – Det är tack vare samsöken, där det går att söka samtidigt i bibliotekens samtliga kataloger. På de olika biblioteken finns det en del lokala poster som annars kan vara svåra att hitta. Genom samsöken öppnas nya möjligheter för samverkan och det blir lättare att lyfta fram lokal-

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 3-4: 2007

www.ostgotabibliotek.se

GE MIG ETT BRA BOKTIPS, TACK! Text och foto: Eva Bergstedt

Portalens egen frontfigur som boktipsare heter Brita Lodén, bibliotekarie sedan 20 år och givetvis bokälskare. Favoritbok? Hon skrattar. – De är så många. Isabel Allendes ”Andarnas hus” är en. Jag var så tagen av den så mina kompisar blev trötta på mig, jag pratade om den jämt. Och jag lyssnade på henne på bokmässan -87. Brita Lodén har länge arbetat som barnbibliotekarie. Numera har hon en tjänst på huvudbiblioteket i Linköping där hon arbetar i informationsdisken för vuxna. En del barnbibliotekarieuppgifter, som pass i barndisken och bokprat, ingår också i tjänsten. Hon är också representant för Linkö-

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

pings stadsbibliotek i arbetet med östgötaportalen. – Jag skriver om olika teman där, vilka böcker, tidskrifter och filmer det finns på biblioteken kring ett visst ämne. Hittills har jag arbetat fram två teman med mångkultur, ett med barnböcker och ett med vuxenlitteratur. Jag har också skrivit ett tema kring våra högtider och traditioner. Men hon skriver också om boktips under rubriken ”Ge mig ett bra boktips, tack!” Folk kan via portalen skicka en förfrågan till boktips-

NR 3-4 : 2007

Brita Lodén – bokälskare.

www.ostgotabibliotek.se

redaktionen och så utlovas ett personligt svar i e-postlådan inom två dygn. Brita är redaktör för det hela och tillsammans med henne är det sju, åtta stycken bibliotekarier från olika bibliotek i länet som tipsar om böcker. – Vi bibliotekarier har ofta ett stort litterärt kunnande. Då är det kul att hitta nya vägar för att sprida det. Här kan man slå ett extraslag för skönlitteraturen. Det är också viktigt att visa vad vi kan och att folk utnyttjar våra kunskaper. Dessutom skriver hon bidrag till Boktips.net, som också kan nås via portalen. Det är en nationell tjänst som även finns på bibliotekens lokala hemsidor. Här kan man leta allmänt efter bra böcker, däremot inte få någon personlig hjälp. Om biblioteken vill ha tillgång till den här databasen måste de också bidra med att skriva boktips till den. – Jag skriver både om barn- och vuxenlitteratur och väljer själv vad jag vill rekommendera, så det är extra roligt. Brita Lodén gillar att skriva. Därför extraknäcker hon vid sidan av jobbet med att skriva recensioner för BTJ:s sambindning och för författardatabasen Alex där hon gör författarporträtt. Så här beskriver hon sina olika skrivuppdrag:

www.ostgotabibliotek.se

Hon hoppas att boktipstjänsten på portalen ska bidra till att fler hittar rätt i skönlitteraturens värld. – Sådant måste man alltid jobba med. Och många är intresserade, men det finns också så mycket annat i folks liv som ska hinnas med.

www.ostgotabibliotek.se

Konkurrensen om människors tid är helt enkelt större nu än förr. – Men jag hoppas många kommer att skriva till oss och ställa frågor. Vi måste pröva alla vägar för att föra ut skönlitteraturen.

– Det är viktigt att veta i vilket syfte man skriver om litteratur. I Boktips.net tipsar jag om böcker, i BTJ:s sambindning recenserar jag böcker och i Alex informerar jag om respektive författares böcker. I ”Ge mig ett bra boktips, tack!” hoppas jag kunna hitta en bok som just den personen får behållning av att läsa. Det är ju egentligen samma jobb som vi ständigt gör i våra informationsdiskar. Ja, som bibliotekarie är hon förstås van vid att tipsa om böcker, och hon är väl införstådd med att boksmak är något mycket individuellt. När man lyckas hitta mitt i prick är det desto roligare. Brita Lodén berättar om när hon jobbade på Anders Ljungstedts gymnasiebibliotek i Linköping och skulle tipsa ett gäng gymnasiekillar om böcker. – Jag rekommenderade Hans Olssons ”Inga bomber över Skärholmen” till en kille. Han hade inte läst en hel bok i hela sitt liv. Men den här läste han. Då känns det att man har gjort nåt bra i alla fall, säger hon och skrattar.

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 3-4: 2007

www.ostgotabibliotek.se

SURFA PÅ ÄMNE – tips för den som studerar

Text: Anne Hederén, Länsbibliotek Östergötland

Från första början har det funnits med i uppdraget att studerande, och då främst vuxenstuderande, skulle vara en av målgrupperna för portalen. En självklar del har varit att vägleda till de lokala biblioteken och den service som erbjuds där. Frågan var om det fanns något ytterligare som var värt att samarbeta kring. Arbetsgruppen, som från början bestod av Ursula Nielsen, Linköpings Universitetsbibliotek, Mona Quick, Motala bibliotek, Ann Wågman, Carlsunds utbildningscentrum, samt undertecknad ägnade en hel del tid åt att fundera över vilken typ av resurser studerande skulle vara betjänta av. En självklar del var att vägleda till de lokala biblioteken och den service som där erbjuds. Frågan var om det fanns något ytterligare som var värt att samarbeta kring och som kunde erbjudas som en gemensam ”tjänst” att använda hemifrån? Tid eller resurser att göra någon vettig behovs-

undersökning innan hade vi inte. Ett visste vi och det var att vi inte ville ramla i den där fallgropen och göra en sökguide som kanske ingen kommer att använda.

En länksamling år 2007…?! Visst är det med något blossande kinder jag tillstår att vi faktiskt har gjort en länksamling … Fallgrop eller inte, det får framtiden utvisa. Gruppen kom fram till att för en studerande som är studieovan, kanske biblioteksovan och ovan vid

Internet är det tips om informationsresurser inom olika ämnen som är användbart. Surfa på ämne innehåller därför länktips ordnade ämnesvis för att underlätta för den som vill hitta mer om olika ämnesområden på Internet. Ämnesstrukturen bygger inte på SAB-systemet, utan är utformad efter de ämnen och kurser som är aktuella inom vuxenutbildning på gymnasienivå. Tanken är att lotsa till länkresurser, både via bibliotek och ”fria”, som är användbara för studerande. Skolverkets kursinformationssystem har använts flitigt för att anpassa urvalet.

Kriterier för val av resurser Det ska vara ett strikt hållet urval av några riktigt bra och faktamässigt innehållsrika webbplatser inom området. Vi guidar till tillförlitliga källor på Internet, tidskrifter, organisationer och myndigheter. Tonvikten ligger på svenskt material, men även några resurser på engelska tas med. Varje ämne delas upp i underrubriker för att det ska vara så lätt att hitta som möjligt. Varje länk har en kort presenterande text. Även om den enskilda vuxenstuderande på gymnasienivå är den tänkta målgruppen, är förhoppningen att länksamlingen kan vara en resurs i informationsarbetet både på folk- och gymnasiebibliotek. Urvalet är många gånger användbart från högstadiets senare år till högskolans inledande kurser liksom för den allmänt intresserade. Ambitionen är inte att vara heltäckande utan bara att ge några bra tips. Vi har varit noga med att inte skapa för långa listor. Varje ämne avslutas med hänvisning till vidare länk-

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 3-4 : 2007

www.ostgotabibliotek.se

Ämnesredaktörer Helena Bengtsson, Mjölby bibliotek Historia, Religion Agneta Blomgren, Ebersteinska Gymnasiet Norrköping Vård & hälsa Elisabeth Cserhalmi, De Geergymnasiet Norrköping Litteratur, Svenska Liselott Drejstam, Kungsgårdsgymnasiet Norrköping Bild, Ekonomi, Film, Musik Marie Eriksson, Söderköpings bibliotek Samhälle Lena Hartman, Anders Ljungstedts Gymnasium, Linköping Franska

Några av ämnesredaktörerna, fr.v. Helena Bengtsson, Elisabeth Cserhalmi, Anne Hederén, Agneta Blomgren. Foto: Staffan Gustavsson/redakta

Anne Hederén, Länsbibliotek Östergötland Matematik, Naturvetenskap, Teknik Kerstin Johansson, Nyströmska skolan Söderköping Engelska, Geografi, Spanska Ursula Nielsen, Linköpings Universitetsbibliotek Svenska språket, Tyska

tips i några stora länksamlingar som t.ex. Referensbiblioteket.se, Länkskafferiet och Mölndals länkkatalog. Under december inleddes den kanske viktigaste delen av arbetet - att testa urval och strukturering på målgruppen och ämneslärare från vuxenutbildningen. Framöver kan man tänka sig en mängd utvecklingsmöjligheter när det gäller tjänster för målgruppen studerande i portalen. Men först måste vi jobba för att dessa sidor ska nå fram till sin målgrupp.

Spännande möjlighet Surfa på ämnet utvecklas i samarbete mellan folk-, gymnasie- och universitetsbibliotek. Nio ämnesredaktörer är engagerade i arbetet. Varje redaktör ansvarar för ett eller flera ämnen. Alla har erfarenhet av gymnasieskola och/eller vuxenutbildning och känner till den typ av frågeställningar som kan vara aktuella inom respektive ämnesområde. På så vis får vi en spännande möjlighet att samutnyttja och exponera länets gemensamma kompetens.

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 3-4: 2007

www.ostgotabibliotek.se

SKRÄDDARSYDDA LÄNKAR MED KVALITET Text: Eva Bergstedt

– Vi tycker verkligen det varit givande att vara med i det här arbetet. Det säger gymnasiebibliotekarierna Agneta Blomgren och Elisabeth Cserhalmi som deltagit i arbetet med att bygga upp portalsidan för studerande. Båda arbetar i Norrköping, Agneta Blomgren på Ebersteinska gymnasiet och Elisabeth Cserhalmi på De Geer-gymnasiet. Agneta Blomgren är ansvarig för ämnet Vård & hälsa, Elisabeth Cserhalmi är ämnesredaktör för Litteratur och en av de ansvariga för ämnet Svenska. – Våra elever jobbar till och från mycket med informationssökning. Vi ser vad de letar efter och hur de letar. Det gör att vi lät�tare kan lägga oss på rätt nivå när vi arbetar med portalen. Steget från gymnasie- till vuxenstuderandenivå är inte heller så långt, så vi

tror vi hamnar rätt, säger Agneta Blomgren. – Som gymnasiebibliotekarier har vi kopplingen till hela skolvärlden, inklusive lärarna. Vi hör hur de diskuterar kring kursplaner och det gör att vi kan hitta rätt länkar och hitta en bra struktur som passar in. Och även om lärarna inte är en direkt målgrupp så hoppas vi att de tipsar sina elever om sidan, påpekar Elisabeth Cserhalmi. De slår även ett slag för samsöksfunktionen på portalen, där det går att söka i alla östgötabiblioteks kataloger samtidigt.

- Tjänsterna blir samlade på det viset. Man blir inlotsad direkt och ser till exempel med detsamma vilken kurslitteratur som finns på biblioteken, istället för att behöva söka enskilt i varje katalog, säger Agneta Blomgren. Ursula Nielsen, 1:e bibliotekarie på universitetsbiblioteket, har arbetat med biblioteksportalen, bl.a. med studerandesidan. Hon är positiv till samarbetet med folkbiblioteken. – Portalen ser överlag proffsig ut och det är bra att vår katalog finns med där. Dessutom har kontakterna mellan oss bibliotekarier fungerat jättebra i det här arbetet. Det är alltid bra att lära känna varandra, säger Ursula Nielsen. Marie Eriksson, bibliotekarie i Söderköping, har också jobbat med studerandesidan och är en av ämnesredaktörerna för Samhälle. – Folk använder Google när de ska söka. Och visst, Google är bra, men risken är att man drunknar i träffar. Dessutom måste man vara duktig på att källkritiskt bedöma deras kvalitet. Våra länkar är kvalitetsmärkta. Men det finns ju redan en massa bra länksamlingar på annat håll. Behövs det verkligen en till? – Ja, det där har vi diskuterat mycket. Men vi tycker det är bra att ha en skräddarsydd för målgruppen i anslutning till vår egen webbplats. Det är bra att det finns mycket på den, dessutom länkar vi vidare till andra länksamlingar, så att man kommer vidare om man vill det, säger Marie Eriksson.

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 3-4 : 2007

www.ostgotabibliotek.se

SVÅRT ATT LÄSA?

På portalen finns tipsen om hjälp Text: Eva Bergstedt

Alla som av olika skäl har svårt att läsa kan få stor hjälp av att använda portalens avdelning ”Svårt att läsa?”. Här finns tips och råd hur man kan få del av det tryckta ordet på andra sätt. Det finns t.ex. inlästa talböcker, teckenspråksböcker på film, böcker med punktskrift och upphöjda bilder. Här tipsas bl.a om talboksspelare, inspelad text, uppläsning i dator, taltidningar, lättlästa böcker, storstilsböcker, teckenspråk, andra medier, hemsändning och hjälp med studier. – Avdelningen vänder sig till en prioriterad målgrupp för biblioteken, säger Mona Quick, huvudansvarig för den här delen av portalen, tillika nyutnämnd bibliotekschef i Motala. (se även sid 26) Inte minst anhöriga och lärare kan ha användning för den, menar hon. – Många känner inte till det stora utbud som finns och vilken hjälp man har rätt till när man har funktionsnedsättning av det här slaget. De flesta vet om att det finns talböcker, men mycket har hänt inom området, och händer hela tiden. Det finns en hel del att erbjuda även när det gäller webben, tidningar och tidskrifter, till exempel med hjälp av uppläsning via talsyntes.

gäller en liten del av alla läromedel så är det i alla fall en bra början, påpekar Mona Quick. När det gäller tips och hjälp till de studerande så vänder sig sidan i första hand till dem som studerar eller undervisar på grund- och gymnasienivå. – Studenterna på högskolorna får bäst stöttning om de vänder sig till sina högskolebibliotek.

Där får de bra hjälp på rätt nivå, till exempel har de rätt att få sin kurslitteratur inläst. Mona Quick gissar att det blir ett långsiktigt arbete att få besökare att hitta till portalen. – Vi måste använda alla vägar. Jag tror starkt på idén med en gemensam portal. Vi blir slagkraftigare när vi gör något ihop.

– En nyhet kring läromedel är att Specialpedagogiska institutet numera lägger in sina nya titlar i Talboks- och punktskriftsbibliotekets katalog. Det innebär att det går att ladda ner dem, förut kunde skolorna bara köpa böckerna. Nu kan de samarbeta med ett bibliotek med talbokstillstånd. Även om det fortfarande bara

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 3-4: 2007

www.ostgotabibliotek.se

LUSTFYLLD BARNPORTAL VILL LOCKA TILL LÄSNING Text: Jessica Carlström-Svensson

Att biblioteksportalen skulle få en del riktad till barn har funnits med i planeringen ända sedan portalarbetet inleddes. Arbetet har varit en lång process, och för att vara ärlig så har ett visst mått av tvivel infunnit sig med jämna mellanrum. Men tack vare en entusiastisk, idésprutande och uthållig arbetsgrupp är den nu äntligen klar för lansering. Att i det virtuella rummet lyfta fram hur härligt det är med läsning och böcker som fritidssysselsättning har varit det främsta syftet under arbetets gång. Barnportalen ska vara en nöjes portal där innehållet ska vara lustfyllt och kunna locka till både läsning och biblioteksbesök. Ett eget biblioteksrum för barn på webben som är en del av biblioteken i Östergötland men som också fungerar fristående från det fysiska biblioteket. Portalen ger möjlighet att synliggöra bibliotekens barnavdelningar och personalens kompetens, samt kompletterar de egna hemsidorna. Här kan de unga besökarna hitta boktips, själva tipsa om bra böcker, tävla och vinna bokpriser, få länktips, läsa om sin favoritförfattare och kanske också hitta nya. Internet är en självklar del i många barns vardag, men biblioteket är ofta bara synligt som ett fysiskt rum där barnen erbjuds bokprat och visningar tillsammans med sin klass. Biblioteket är en plats där man lånar böcker. Naturligtvis är dessa fysiska besök viktiga för att barnen ska få en vana att besöka biblioteket, men faktum är att barn tillbringar mycket tid framför datorn. Därför är det viktigt att lyfta in bibliotekens läsfrämjande verksamhet också i den miljön. Portalen hjälper helt enkelt till att göra bibliotekens barnverksamhet och kunskaper om litteratur synlig på webben. För att kunna konkurrera med andra barnsidor på webben ställer det också krav på en hög grad

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

av interaktivitet, att barnen själva kan tipsa om böcker, tävla, spela spel m.m. Förhoppningsvis ses portalen inte som en konkurrent utan som ett komplement till det fysiska besöket. Att vänja barn vid att möta biblioteket på webben är också ett sätt att långsiktigt skapa en vana att använda bibliotekens e-tjänster.

Varför en portal? En viktig fråga att ställa sig är naturligtvis hur portalen ska förhålla sig till andra sidor som riktar sig till samma målgrupp. Nationellt finns Barnens bibliotek och lokalt varje enskilt biblioteks webbsidor. Barnens bibliotek är en bra sida men saknar en lokal anknytning som att kunna söka böcker. Denna möjlighet erbjuds på kommunbibliotekens hemsidor, samtidigt som tid kanske ofta saknas för att exempelvis skapa en större mängd bok-

NR 3-4 : 2007

tips på den egna hemsidan. En trend i tiden är att bibliotekens hemsidor allt mer ses som ett forum för att inspirera låntagarna och locka till interaktivitet. Men alla bibliotek har inte personalresurser för att jobba med detta. Därför är samarbete kring innehåll en möjlighet att göra mer av bibliotekspersonalens kunskaper tillgängliga. Att skapa en gemensam portal har inte bara varit självklart. Framförallt har det varit nödvändigt att ständigt förhålla sig till varje biblioteks egen hemsida. Ofta har man fått ställa sig frågan vilken nytta en portal kan göra. Då gäller det att komma ihåg att samarbetsprojektet ”Biblioteken i Östergötland” är det sammanhållande projektet och portalen en funktion som länkar samman Östergötlands 13 kommunbibliotek. Det vill säga, förutom att länets invånare får se mer av biblioteken, så har samarbetet och den generösa inställningen att bidra med tid och kunskaper som funnits inom de olika arbetsgrupperna haft ett värde i sig. Resultatet har blivit en experimentplats som visar bibliotekens mångfald.

www.ostgotabibliotek.se

Målgrupper Innehållet i barnportalen är tänkt att passa barn i slukaråldern, det vill säga 8-12-åringar. En delgrupp som är särskilt viktig att lyfta fram är de barn som har svårt att läsa vanliga böcker. En virtuell äppelhylla som även innehåller lästips anpassade för gruppen ska försöka locka fler att använda DAISY, böcker på teckenspråk, taktila böcker och andra anpassade medier. Eftersom barns läsvanor grundläggs tidigt, innehåller barnportalen även en del för nyfikna föräldrar som hittar tips på bra böcker att läsa själva eller tillsammans med barnen. Här ligger tonvikten på föräldrar och små barn och innehållet som till största delen består av teman, rör ämnen som högläsning, vänta barn och att få syskon.

www.ostgotabibliotek.se

Så vad är då resultatet av flera års hårt arbete kring en gemensam barnportal? Förhoppningsvis en sida som

www.ostgotabibliotek.se

genom att väcka nyfikenhet och läslust visar en ny sida av Biblioteken i Östergötland.

Foto: Eva Bergstedt

Arbetsgruppen, som i stort sett har varit beständig under hela arbetet, har jobbat drygt ett och ett halvt år inför lanseringen. De som ingått i gruppen är/har varit, Jessica Carlström-Svensson, LBÖ, Johanna Juntunen, LBÖ/Linköpings stadsbibliotek, Marie Sääf, Finspångs bibliotek, Ingrid Loeld Rasch, Norrköpings stadsbibliotek, Sara Carlsson, Söderköpings bibliotek, Brita Lodén, Linköpings stadsbibliotek, Cecilia Dilnot Smith, Motala bibliotek, Kathrin Johansson, Åtvidabergs bibliotek och Erika Sundberg, Valdemarsviks bibliotek. Vid de regelbundna möten som gruppen har haft, har struktur tagits fram, design diskuterats och innehåll skapats. Tillsammans har vi lagt ner mycket tid, engagemang och kommit med många idéer.

Foto: Håkan Ahldén

Arbetssätt

Jessica Carlström-Svensson t.v. har lämnat över till Johanna Juntunen.

Hoppas på många besökare – Grunderna för barnportalen har lagts, nu är det bara att jobba på med den, säger Johanna Juntunen, bibliotekarie som just nu håller i arbetet med barnportalen. Arbetet har fungerat väldigt bra, tycker hon. Inte minst vill hon lyfta fram möjligheten till interaktivitet på barnsidorna. – Våra besökare kan kommunicera med oss, här känns det lite mera som webb 2.0 jämfört med på många andra hemsidor. Till exempel så går det att skriva in egna boktips och göra topplistor på vad man vill. Jag hoppas vi får många besökare.

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 3-4: 2007

www.ostgotabibliotek.se

Bettina Johansson, illustratör:

”JAG VILL GÖRA FOLK GLADA” Text: Eva Bergstedt

Överallt på portalens barnsidor dyker hennes färgglada bilder upp. - Jag vill att folk ska bli glada av mina filurer, säger illustratören Bettina Johansson. Som småbarnsmamma har hon inte precis all tid i världen åt att professionellt ägna sig åt att måla och rita. Men hon har hittat sina strategier. – I morse slängde jag barnen i badet och så satte jag in ett bord i badrummet och satt där och tecknade. Det gick faktiskt riktigt bra, dom höll sig lugna i bortåt en tim-

me så jag hann med lite, säger Bettina med ett nöjt leende. Hon bor i Ödeshög, har läst formgivning och design på folkhögskola, jobbat både som bildlärare och tvätteribiträde och vill helst av allt satsa yrkesmässigt på att försörja sig som illustratör. – Inte minst nu sen jag fick mina två barn.

Bettina Johansson har gjort bilderna till portalens barnsidor. Foto: Eva Bergstedt

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 3-4 : 2007

De heter Vilfred och Rut och är 3,5 respektive 1,5 år gamla. Vilfred har en CP-skada. – Den har ställt om hela vårt liv. Många nya erfarenheter har gjorts, en lång rad nya tankar har tänkts. Att få barn är i sig tillräckligt omvälvande, att få ett barn med en skada ger andra dimensioner som inte så många har inblick i.

www.ostgotabibliotek.se

För Bettina Johansson har erfarenheten lett till att hon nu håller på att skriva och rita på en barnbok om Vilfred. – Barn undrar ju varför han inte kan gå, till exempel. Det kommer alltid att födas barn med handikapp, men det finns inte så många böcker om det. Och även för Vilfreds skull vill jag skriva boken, han ska ju också kunna förstå varför det blev som det blev. Ett förlag har hittills visat intresse för boken.

www.ostgotabibliotek.se

i Ödeshög och Vadstena och ritat bilder till en barnteater i Söderköping. – Jag försöker att komma bort från traditionella synsätt när det gäller könsroller och andra föreställningar vi har om våra liv. När jag skulle illustrera lycka i en bild så valde jag att rita en bild där barnets farmor och farfar hoppar studsmatta. Tänk vilken lycka för ett barn att få se sina farföräldrar göra det! Det är roligare att rita en sån bild, än en mer traditionell där farmor och farfar kanske istället kommer med en present. Nu arbetar hon på en bild som ska skickas ut till alla nyfödda som föds i Ödeshögs kommun. – Och just det, ja. Häromdagen ringde ett förlag till mig som hade sett mina bilder. De hade ett manus till en barnbok som bilderna kanske skulle passa till. Hon hoppas försörjningen som illustratör ska lösa sig framöver.

— Det är bra att kunna styra över sin egen tid med tanke på barnen, och inte minst Vilfred. Jag vill inte försvinna bort på heltidsjobb, säger Bettina Johansson. Så samlar hon ihop sina bilder och skyndar iväg ut till övriga familjen som väntar i bilen. Dags för McDonald’s och shopping.

– Jag vet ju inte säkert om det blir något, men hursomhelst så har jag börjat. Bettina Johansson verkar inte vara av den storskrävlande sorten, men under vårt samtal kryper det fram att hon hunnit komma en bit på väg mot sitt mål att yrkesmässigt jobba som illustratör. Hon har illustrerat en barnbok som getts ut i Ödeshögs kommun och ytterligare en som har en lokalhistorisk anknytning till bygden. Dessutom har hon deltagit i några utställningar

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 3-4: 2007

www.ostgotabibliotek.se

ÖSTERGÖTLANDS FÖRFATTARE LYFTS FRAM Text och foto: Eva Bergstedt

Emma och Lisen Adbåge, Marcus Birro, Olle Hedberg, Moa Martinson, Ture Nerman, Merri Vik … Författare med anknytning till Östergötland har en egen avdelning på portalen.

– Blandningen på författarna är stor, det tycker jag är en fördel. Vi har samlat olika genrer och åldrar, både levande och döda. Totalt har vi nu ett hundratal, men vi hoppas kunna fylla på vartefter vi hittar fler. Det är roligt att kunna visa hela vidden av hur författarkåren ser ut i vårt län, säger Elisabeth Strömberg som ansvarar för sidan.

kultur.se. I samband med den nya biblioteksportalen har arbetet intensifierats och utökats. Hur definierar man då en östgötaförfattare? Jo, det är en författare,

både inom skön- och facklitteratur, som någon gång levt i Östergötland. Det är på olika vägar hon kommit författarna på spåren. Långt ifrån alla har varit kända för henne.

Hon är webbredaktör på länsbiblioteket och arbetar också med Östsams kulturwebbar ostgotakultur.se och ostergotland.se. Dessutom är hon webbmaster för kulturarvostergotland.se. Elisabeth Strömberg är kvinnan som ligger bakom den absoluta merparten av researchen på författare som platsar. – Jag har också fått tips från biblioteksanställda och andra, är hon snabb att påpeka. Sedan 1999 har hon arbetat med att samla in namn på och uppgifter om östgötaförfattare för att kunna presentera dem på ostgota-

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

Elisabeth Strömberg ansvarar för portalens avdelning om östgötaförfattare.

NR 3-4 : 2007

www.ostgotabibliotek.se

– Johan Birath i Boxholm kände jag inte till förrän jag läste in en bok av honom som talbok. Och Ladislaus Horatius i Vadstena fick jag berättat för mig att han fanns. Honom sprang jag ifatt sedan, på en lunch i Vadstena, för att höra om jag fick lägga in honom i vår webbsamling, och det fick jag, berättar Elisabeth Strömberg och ler åt minnet. Att få hålla på att rota runt bland författare och böcker måste ju vara hur kul som helst, säger jag, och Elisabeth Strömberg håller med. Men det är ändå skillnad på att göra det i jobbet, jämfört med att gräva ner sig i böckerna på fritiden, betonar hon. – I jobbet hinner man inte fördjupa sig i någon bok eller författare, utan det blir mer ett uppradande av fakta. Men om man upptäcker något intressant så kan man ju ta reda på mer när man är ledig. Har hon själv någon favorit bland östgötaförfattarna? Hon funderar, och nämner sedan E O Backlund, pensionerad läkare från Linköping. som både skriver och illustrerar, de verkar vara väldigt duktiga.

Sedan återgår vi till att tala mer om vad läsning kan ge en. Om att själen får sitt. – I en del böcker får man tillfälle att känna igen sig. I andra är det tvärtom, man har inte alls tänkt eller känt så själv, men inser att det ju är en möjlig tankegång eller livsväg det också. Böckerna öppnar upp. – Men när ska man hinna läsa allt man vill?

– Han har skrivit en väldigt fin lyrikbok ”En tid då fruktskal öppnar sig”. Det var en av bibliotekarierna som tipsade om den och jag tyckte titeln lät spännande. Jag tycker om hans dikter, de är på ytan enkla, men med ett djup som får mig själv att fundera. Elisabeth funderar vidare och skrollar ner i webblistan på östgötaförfattare. – Gunilla Dahlgren är kul. Hennes kåserande böcker gillar jag, ja även Emma och Lisen Adbåge, systrarna

Arbetet med avdelningen östgötaförfattare är långt ifrån klart, betonar hon. – Ännu så länge har vi bara namn, och kortfattad information på en del. På sikt ska vi komplettera och göra mer utförliga presentationer. Det finns en hel del författare som intresserar en stor allmänhet, vi har många sökningar på Google på Moa Martinson och Tage Danielsson, till exempel.

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 3-4: 2007

www.ostgotabibliotek.se

Lina Alm Mäntyniemi

”E-BÖCKER PASSAR MIG PERFEKT” Text: Eva Bergstedt

– Att läsa e-böcker via bibblan är hur bra som helst. Men jag känner ingen annan som gör det, säger Lina Alm Mäntyniemi. – Jag tror inte folk vet om att de tjänsterna finns. Lina Alm Mäntyniemi tillhör generationen teknikvana småbarnsföräldrar med ständig tidsbrist. – Jag har en två-åring, två hundar, jobbar heltid, är gift, bor på landet – och har inte en chans att hinna med att gå på bibliotek. Så att kunna utnyttja bibliotekets etjänster och ladda ner e-böcker därifrån passar mig perfekt, berättar Lina när vi träffas över en småstressig lunchsallad. Hon upptäckte möjligheten i våras när hon just börjat en projektanställ-

ning på Östsam och var med på ett seminarium om bibliotekens e-tjänster. – Då tänkte jag väl inte närmare på det. Men så kom semestern och Lina åkte iväg på resa, fulladdad med läslust. – På tio dagar köpte jag sju böcker, det började kännas knepigt. Och då slog det mig som en blixt från en klar himmel att jag ju skulle kunna pröva e-böcker istället. Så när jag kom hem letade jag fram mitt tio år gamla lånekort och testade, och det funkade!

Lina Alm Mäntyniemi – e-boksälskare. Foto: Ahmet Kurt

För att ladda ner e-böcker från biblioteket krävs ett lånekort, en pinkod och en speciell programvara som man laddar ner gratis direkt från bibliotekssidan. – Det var i och för sig bökigt, informationen på hemsidan för hur programmet skulle laddas ner var krånglig, men till slut fungerade det. Och den informationen kanske kan förbättras. Sedan den dagen i somras använder sig Lina Alm Mäntyniemi regelbundet av e-bokstjänsten. Hon läser helst deckare, Camilla Läckberg är en favorit, Liza Marklund en annan. – Utbudet är än så länge lite begränsat, men det är de mest kommersiellt gångbara titlarna som erbjuds och det räcker för mig. Dessutom är de alltid åtkomliga, det bildas ju aldrig köer. Specialstället för att läsa böckerna är i sängen. Hon laddar ner dem till sin bärbara dator och så är det bara att läsa. Att sitta i en vanlig stol fungerar också bra. – Däremot inte i hängmattan, det fixar inte ljusförhållandena. Hon slår gärna ett slag för e-boken och hoppas fler ska inse möjligheterna med dem. – På bibliotekens vanliga hemsidor är det däremot inte alltid lätt att hitta till den tjänsten. Den ligger liksom gömd bakom en massa länkar. – Fast det går väl också att fixa till, påpekar hon innan hon skyndar iväg till dagens nästa möte.

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 3-4 : 2007

www.ostgotabibliotek.se

”Sidorna ska vara snygga och tillgängliga för alla” Text: Eva Bergstedt

– Det gäller att hitta en design som känns rätt. Jag har försökt följa de önskemål som biblioteken fört fram, säger Cecilia Holmqvist. Hon är designer och arbetar på Teknomedia, det företag i Norrköping som står bakom den tekniska och grafiska utformningen av ostgotabibliotek.se. – Eftersom portalen ingår i ett Östsam-samarbete så har vi anpassat strukturen till deras sidor, samtidigt som det gäller att hitta en design som känns rätt för biblioteken. Webbverktyget heter Edge och är producerat av Teknomedia. Ett stort arbete har lagts ner på att få sidorna användarvänliga och tillgängliga för alla.

– Vi har följt de instruktioner som finns på Verva. Verva står för Verket för förvaltningsutveckling och är en vägledning för hur man ska göra för att få sina sidor tillgängliga även för personer med funktionshinder. – Dessutom ska det vara lätt att ladda ner bilder, texten på sidorna ska inte var för liten, allt ska vara lätt att hitta. Sidorna ska också vara snygga och mallen ska vara lätt att jobba med, så att det snabbt går att uppdatera sidorna, kommenterar Cecilia Holmqvist. – Designen ska kännas rätt för biblioteken, säger Cecilia Holmqvist. Foto: Mikael Hellström

Högtidlig invigning av biblioteksportalen Text: Eva Bergstedt

Dags för ostgotabibliotek.se. Specialdesignad tårta ingick i firandet. Invigningsklippet utfördes av Lars Eklund, Östsam. Foto Staffan Gustavsson/redakta

Biblioteksportalen invigdes den 7 december. En lång rad av alla som arbetat med den fanns med och firade och visade exempel på vad som erbjuds på portalen. Det klipptes band och åts tårta som sig bör vid högtidliga invigningar. – Låt oss nu kasta oss ut i cyberrymden och erövra nya bildningsområden och ideal, uppmanade invigningstalaren Lars Eklund (kd) från Östsam. Birgitta Hellman, projektledare och eldsjäl, fick blommor för sitt enträgna och uppmuntrande arbete. – Vi har rivit väggarna, jobbar modernt och breddar utbudet, konstaterade hon.

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 3-4: 2007

Peter Åström, ny bibliotekschef i Linköping

OPTIMIST SOM VILL FÖRÄNDRA ALLT Text: Eva Bergstedt

Han ifrågasätter nästan allt. – Eftersom jag inte kan något om bibliotek så ser jag på det mesta med friska ögon. Det behövs, tycker Peter Åström, Linköpings nya bibliotekschef. Inte så att han inte respekterar bibliotekspersonalens kompetens och kunnande. Den respekten lyser igenom i intervjun. Men mycket sitter i väggarna av sig självt, gamla strukturer som överlevt sig själva. – Ta det här med uppdelningen i informationsdisk och utlåningsdisk och den noggranna arbetsfördelningen mellan bibliotekarier och assistenter. Det där har jag aldrig förstått, det är en ytterligt besynnerlig företeelse och jag ser inte behovet ur kundens perspektiv. Snarare finns det risk att man måste stå i flera köer för att få svar på en enkel fråga som vem som helst i personalen kan svara på. Det måste ändras på. Jag frågar vad det är mer han ifrågasätter. Han tänker efter en liten stund, ler lite och säger sedan: – Byggnaden. Visst är vårt stadsbibliotek otroligt vackert och det är ju fantastiskt i sig. Men när jag står här på andra våningen och tittar ut över våra biblioteksbesökare så ser jag inte jättemycket folk och inte många med utländsk härkomst. Skillnaden mot biblioteket i Norrköping är stor. Där är det mycket fler besökare och betydligt fler från andra länder; där, i den lite mer slitna och inte lika tjusiga byggnaden känns det helt enkelt mer familjärt. Jag tror byggnaden spelar roll, det här är ett folkbibliotek, alla ska känna sig välkomna, inbjudna och få samma bemötande. En tredje sak Peter Åström vill förändra i ett första skede är inställningen till kurser och utbildningar för personalen. – Det finns en uppsjö av allt sådant och det är lätt att åka på för mycket. Men vi behöver tänka innan vi åker iväg, varför vi gör det. Visst är det bra med personlig utveckling,

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

men det räcker inte. Kompetensutveckling måste också tillföra organisationen något. Vi måste ha ett mer medvetet synsätt på detta. För länge sedan var Peter Åström egenföretagare, bl.a. han drev en modeboutique med dåvarande frun, hade en tobaksaffär och jobbade med livsmedel. – Jag har en entreprenörssjäl i mig. På 80-talet läste han ekonomi och informationsteknik på högskolan. Sedan dess har han i stort sett haft ledarskapet som sitt yrke, främst inom IT-branschen. ”En dynamisk och förändringsbenägen bransch”, konstaterar han. Samtidigt som han sökte bibliotekschefsjobbet i Linköping sökte han också två andra jobb, ett som planeringschef i Tranås och ett som IT-chef i Norrköping. – Jag fick alla tre, säger han med ett skratt. Varför valde du det här då? – Därför att bibliotek är ett område som jag inte kan något om. En optimal utmaning alltså, det är lockande. Efter några månader på sin post har Peter Åström emellertid hunnit sätta sig in i en hel del, och hunnit tänka många tankar för hur han vill utveckla verksamheten. En sak han vill prioritera är arbetsmiljön på biblioteket. – Medarbetarna måste må bra, det hänger ihop med att skapa struktur och mål. Han är inte heller främmande för att anställa personer med annan kompetens än biblioteksutbildning i framtiden. – Vi behöver också annan kompetens här. Folk med högskoleutbildning som kan musik och film till exempel. Det behövs olika slags

NR 3–4 : 2007

kunskap och bakgrund bland personalen, fler som kommer in utan att kunna biblioteksvärlden specifikt. – Ungdomssidan behöver överhuvudtaget utvecklas, här behövs en massa engagemang och mycket fler upplevelser. Och varför inte starta läsecirklar för barn och tonåringar? Och mer samverkan med skolorna, det samarbetet behöver vi strukturera mycket mer. Väldigt mycket sker slumpartat idag, det finns mycket vilja och energi hos personalen, men den behöver struktureras och vara riktad mot ett tydligt mål. Sedan Peter Åström började har han handplockat en grupp på sex personer på biblioteket som ska bygga en vision för verksamheten. Biblioteken har en enormt viktig roll och nytta i vårt samhälle som offentlig, gratis mötesplats, tycker han. – Vi ska svara på frågan ”varför finns stadsbiblioteket i Linköping?”. Min syn är att det ska vara en mötesplats. En mötesplats för alla, det är där vi ska lägga krutet. Då får vi göra åtgärder som ska främja det. Vi har sjunkande besökssiffror och utlåningssiffror. Jag tror det går att öka dem rejält. Samtidigt, menar Peter Åström, är biblioteksvärlden den minst förändringsbenägna miljön han hittills jobbat inom. Varför det är så har han inte klurat ut ännu. – Jag tror det handlar om okunskap och rädsla för det nya och det innebär sannolikt att förändringarna tar lite längre tid. Min ledarstil är inte att köra över, utan att jobba underifrån och få med mig merparten. Med min entreprenörssjäl blir det en ännu större utmaning. Det ska gå. Jag är alltid optimist.

Namn: Peter Åström Ålder: 50 Familj: Fru och tre döttrar på 9, 13 och 25 Senast lästa bok: ”Krokodilen” av Herman Lindqvist Favoritförfattare: Har ingen, läser allt Fritidssysslor: Resor (överallt) och schack Inte helt väntad egenskap: Har flyttat 20 gånger de senaste 30 åren. ”Det beror på arbete och kärlek.” BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 3–4: 2007

25 Foto: Kim Ekerstad

NY BIBLIOTEKSCHEF I MOTALA Text: Eva Bergstedt

Några frågor till Mona Quick, tillträdande bibliotekschef i Motala vid årsskiftet. Varför vill du jobba som bibliotekschef? Som bibliotekschef kan jag på ett tydligare sätt påverka helheten, och få alla delar i verksamheten att samverka i en gemensam biblioteksutveckling. Varför just i Motala – jo, för att det är en vacker kommun, med ett trivsamt bibliotek och trevlig personal.

Kan du kort beskriva din bakgrund? Jag blev bibliotekarie 1982 och arbetade på olika bibliotek i Norrland och Storstockholm. Senare vidareutbildade jag mig till marknadsförare/ informatör och arbetade som det på Talboks- och punktskriftsbiblioteket under många år av DAISY-utveckling. För fem år sedan flyttade jag till Motala och har arbetat med projekt på

Länsbibliotek Östergötland samt haft eget företag, med många bibliotek som kunder. Senaste året har jag varit mediestrateg i Motala bibliotek.

Har du någon vision för biblioteksverksamheten i Motala? Visionen är att Motala bibliotek ska vara väl integrerat i kommunen och att invånarna ska se alla biblioteksenheterna som självklara och attraktiva möjligheter till upplevelser, kunskap och mötesplatser.

Vilka frågor vill du prioritera som ny chef? Viktiga frågor är väl fungerande ITmiljö på alla biblioteksenheter (inklu-

Mona Quick – Motalas nya bibliotekschef. Foto: Marie Wissting

sive skolbibliotek), kundperspektiv på medier, lokaler och information, och att bibehålla den goda stämningen och hjälpsamheten hos personalen.

Samverkan ger mångfald

Bättre service i Norrköping för talboksanvändare

”Samverkan ger mångfald” är namnet på ett nytt samarbete mellan Norrköpings stadsbibliotek och Linköpings stadsbibliotek. Samarbetet inleds 2008 och syftet är att samordna bibliotekens hantering av medier på andra språk än svenska. Uppsökande verksamhet och någon form av projekt inom ramen för mångfaldsarbetet kommer också att genomföras.

Norrköpings stadsbibliotek har tecknat avtal med Teknikhuset AudioIndexAB som innebär att våra talbokslåntagare själva kommer att kunna gå runt i hyllorna och botanisera bland talböckerna. AudioIndex bygger på RFID-teknik. Talboksryggarna ”taggas” med ett chip som avläses med en fingerläsare. Informationen om talboken hämtas ur en databas och konverteras till tal som läses upp i högtalare. Låntagaren lånar fingerläsaren och en handdator i bärväska, med hörlurar integrerade i nackremmen. Handdatorn har kontakt med databasservern där all information om böckerna finns inlagd (författare, titel och kort resumé). Man kan även placera RFID-taggar på hyllgavlar och skyltar för att ge möjlighet för besökarna att orientera sig. Även boktips m.m. kan ”taggas”. Vi planerar att starta med att utrusta talböckerna nu i januari, så inom

Samarbetet mellan Norrköping och Linköping beträffande mångfaldsfrågor påbörjades redan 2006. Då anordnades en konferens i Linköping med temat ”Att leva i Sverige med annat modersmål”. Hösten 2007 genomfördes en liknande konferens i Norrköping. ”Samverkan ger mångfald” är därför en naturlig förlängning av ett redan påbörjat samarbete mellan biblioteken. Johanna Wassholm, Norrköpings stadsbibliotek

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 3–4 : 2007

några veckor är verksamheten förhoppningsvis igång. AudioIndex baseras på en idé utvecklad av Designhögskolan vid Umeå universitet och ingår i Länsbibliotek Västerbottens projekt ”Det talande biblioteket” som startade i januari 2007 (www.talandebiblioteket.se) . Produkten lanserades på Bok- & Biblioteksmässan i Göteborg i september. I dagsläget har fem bibliotek i landet tecknat avtal om AudioIndex. Den som vill veta mer kan titta på Fråga Doktorn i SVT från den 29 oktober i år. Carina Ljung, Norrköpings stadsbibliotek

LÄNSMUSEET PÅ BIBLIOTEKEN Text: Eva Bergstedt

Sedan i somras pågår ett arbete med att placera ut lokala bygdeföremål på biblioteken. – Vi vill att folk ska få se en del av våra samlingar. Här finns massor av intressant för dem som är intresserade av lokalhistoria, säger Dan Malmsten. Han är samordnare för Kulturarv Östergötland och arbetar på länsmuseet i Linköping. Ännu så länge finns det montrar med lokala föremål på biblioteken i Kisa och Mjölby, vartefter kommer fler bibliotek att få ta emot museiföremål kopplade till den lokala historien. Vadstena och Boxholm står i tur under nästa år. Kisa var först ut i somras. Hade jägmästare Hjort från Kinda levat nu skulle han nog varit nöjd. Han levde runt sekelskiftet och var en riktig samlare av massor av lokala föremål. När han dog hamnade en del av hans samlingar på länsmuseet, men nu är några av grejerna tillbaka i Kinda, på biblioteket i Kisa. – Vi vill visa på museets breda verksamhet, både arkeologiska föremål, dokument och bruksföremål. Det blir samtidigt ett sätt att marknadsföra vår verksamhet, påpekar Dan Malmsten. I Mjölby är det temat kommunikation som varit utgångspunkten för val av saker att placera i montern. Utställningen invigdes den 11 december. Annika Ekström Stockman, avdelningschef för Kultur i Mjölby, välkomnar den.

– Temat har valts därför att Mjölby alltid varit en knutpunkt, människor har i alla tider färdats förbi här. Utställningen är bra PR både för biblio teket och museet, säger hon. Även Thomas C Ericsson, bibliotekschef i Kinda, är tilltalad av idén.

– Vi vill att folk ska få ta del av våra samlingar, säger Dan Malmsten på länsmuseet i Linköping. Foto: Staffan Gustavsson/redakta

– Många besökare har varit intresserade av montern och frågat efter den. Vi har ju en hel del släktforskare och historiskt intresserade personer här, men även skolklasser har varit och tittat. Det är ett jättebra sätt att föra fram vår historia på, säger han. Satsningen på museimontrarna är en del av projektet ”Lokalhistoria på bibliotek” som drivs av länsmuseet, biblioteken och Kulturarv Östergötland. – Det går ut på att utveckla de lokalhistoriska rummen som finns på biblioteken, säger Dan Malmsten. Det första steget har varit att upprätta en lokalhistorisk boksamling och det andra att skaffa minst en forskardator med internetuppkoppling. – Steg tre är det här som vi kallar ”Länsmuseet på biblioteken”. Ett steg nummer fyra är också på gång, men fortfarande mest på planerings-

stadiet. Det handlar om östgötafilm och projektet kallas ”Film på bibliotek”. – Det vi ser framför oss är att gamla arkivfilmer som vi digitaliserar här på museet ska bli utlåningsbara på biblioteken. En provstart har redan skett i Boxholm. Sex dokumentära filmer därifrån har börjat lånas ut under hösten. Det kan t.ex. handla om privatpersoner som filmat när bron över riksväg 32 byggdes, eller kommunala uppdrag att filma en viss företeelse eller händelse. – Efterfrågan på dem har varit stor, framför allt från äldre personer. Men en hel del yngre är faktiskt också intresserade rent allmänt av lokalhistoria. Det är roligt. Jag tycker också att vi på senare år blivit bättre på att vända perspektivet från institutionerna och rikta in oss mer på brukarna. Nu är vårt material mer lättåtkomligt för dem, säger Dan Malmsten. – Man har ju rätt till sitt kulturarv.

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 3–4: 2007

LOKALHISTORISKA RUM PÅ BIBLIOTEKEN Presentation av en utredning Text: Rolf Holm, Länsbibliotek Östergötland

Syftet med gruppens arbete har varit att möta och stärka intresset för lokalhistoria ute i kommunerna genom att samverka i utvecklandet av lokala forskarmiljöer med tillgång även till internetbaserade källor på kommunbiblioteken. Gruppen har bestått av Länsbibliotek Östergötland, Linköpings stadsbibliotek, Kulturarv Östergötland, Östergötlands länsmuseum och Centrum för lokalhistoria.

lokalhistoriskt material, den andra delen är en lathund med förslag på hur man kan arbeta med folkbibliotekens lokalhistoriska rum, den tredje delen är en handlingsplan för hur länsmuseets samlingar kan lyftas fram i de lokalhistoriska rummen på folkbiblioteken i Östergötland och den sista delen är en plan för samarbetet mellan Kulturarv Östergötland och folkbiblioteken när det gäller lokalhistoriska rum.

Vision

Medie- och bevarandeplan

Inget arbete av den här arten utan en uttalad vision. Den övergripande visionen för lokalhistoriskt material på folkbiblioteken i Östergötland är: Alla ska enkelt kunna ta del av lokalhistoriskt material om Östergötland. Ett antal andra viktiga punkter formulerades också: • Öka delaktigheten för att gemensamt bygga upp vårt östgötska kulturarv • Öka kännedomen och användningen av östgötabibliotekens lokalsamlingar • ABM – arkiv/bibliotek/museer – ska samverka mera för att tillgängliggöra det lokalhistoriska materialet • Våra östgötaförfattare ska göras mer synliga både litterärt och geografiskt • Skapa mötesplatser i form av lokalhistoriska rum på biblioteken • Tillgängliggöra lokalhistoriskt material på webben Utredningen består av fyra delar. Den första delen är en Medie- och bevarandeplan och ansvarsfördelning för

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

Flera har fört fram tanken att det kanske är den här delen av utredningen som det är mest nytänk i. Sagt är att varje kommun i länet bevakar och köper in relevant litteratur för den egna kommunen. Det innebär att ansvaret ligger på varje kommun att bevaka och köpa in den litteratur som berör den egna hembygden. Det ansvaret gäller också småtryck; för många av oss kan det vara svårt att överblicka omfång och vilka utgivningsvägar som används. Det innebär alltså att folkbiblioteken har det lokala uppdraget att genom en allsidig lokalhistorisk samling ge invånarna en möjlighet att lära känna sin hembygd, dess kulturarv, seder och bruk. I Linköpings stadsbibliotek finns östgötarummet och samlingen med medier för referens och till utlån, rörande Östergötland i allmänhet och Linköping i synnerhet. Här finns också stiftsbibliotekets samlingar av framförallt böcker och handskrifter. Innehållet i handskriftssamlingen har ett lokalhistoriskt intresse genom sin koppling till länet och stiftet.

NR 3–4 : 2007

Foto: Eva Bergstedt

En referensgrupp startade förra året sitt arbete med att ta fram ett dokument om det fortsatta arbetet med de lokalhistoriska rummen på folkbiblioteken i Östergötland.

Och så har vi Länsbibliotek Östergötland med sitt regionala uppdrag när det gäller den kompletterande medieförsörjningen som också inkluderar lokalhistoriskt material. Medie- och bevarandeplanen tar även upp hur olika mediekategorier ska behandlas. Småtryck är redan nämnt och när det gäller bilder/ fotografier/filmer så är tanken den att Östergötlands länsmuseum och Kulturarv Östergötland utarbetar en ”lathund” som bl.a. ska ta upp frågor kring tillgänglighet och förvaring.

Folkbibliotekens lokalhistoriska rum Lokalsamlingen är varje enskilt biblioteks lokalhistoriska samlingar. Östgötasamlingen är alla östgötakommuners lokalhistoriska samlingar. Varje huvudbibliotek har en kontaktperson på det egna biblioteket. Uppgiften för den personen är frågor som rör lokalhistoriskt material. Kontaktpersonen ingår i folkbibliotekens regionala lokalhistoriska nätverk dit också biblioteksfilialerna räknas. För att underlätta detta arbete med hur man kan arbeta med folkbibliotekens lokalhistoriska rum har en ”lat-

hund” tagits fram. Syftet med den är att ge praktiska förslag på hur man kan arbeta i lokalhistoriska rum. Exempel på praktiska råd kan vara hur biblioteket ska förhålla sig till lokalhistoriskt material när det erbjuds biblioteket. Andra frågor är vad som ska bevakas, köpas in, sparas och gallras. Här kan biblioteket etablera ett samarbete med den lokala bokhandlaren för att underlätta bevakningen av lokalhistoriskt material. En annan intressant och viktig fråga är vilka ämnesord som ska användas vid katalogisering. Utredningen tar som minsta gemensamma standard upp sju ämnesord, nämligen Östergötland-kommun-socken-ortby-gård-personnamn. Utöver dessa läggs andra relevanta ämnesord och geografiska begrepp in efter eget val. Utställningar i anslutning till bibliotekens lokalhistoriska rum lyfts också

fram. Här har ett samarbete etablerats med Östergötlands länsmuseum; biblioteket upplåter utställningsyta för egna eller andras utställningar eller utställningar framtagna i samarbete med länsmuseet. Först ut med att visa föremål ur länsmuseets samlingar blev under hösten Kisa bibliotek.

Länsmuseets samlingar på folkbiblioteken i Östergötland Sedan tidigare har länsmuseet samlingar på olika platser. Det rör sig om såväl tavlor, annan konst som föremål. Tanken är nu också att folkbiblioteken i länet mer än tidigare ska kunna ta del av denna utställningsverksamhet. Det innebär att länsmuseets utställningsverksamhet också knyts till de lokalhistoriska rummen på folkbiblioteken i Östergötland,

som i Kisa. Helt nyligen har Mjölby haft invigning på sin utställning och näst i tur står biblioteket i Vadstena.

Samarbetet mellan Kulturarv Östergötland och folkbiblioteken Lokalhistoriska rum är ett samarbetsprojekt mellan Länsbibliotek Östergötland, Kulturarv Östergötland och kommunbiblioteken i Östergötland. Nätverkets syfte är att aktivt driva utvecklingen av de lokalhistoriska rummen. Här kan lokalhistoriska rum bidra till att stärka intresset för lokalhistoria ute i kommunerna genom att samverka i utvecklandet av lokala forskarmiljöer med tillgång även till internetbaserade källor på kommunbiblioteken.

Tisdag den 11 december invigdes en ny lokalhistorisk utställning i Mjölby. Det är det andra biblioteket i länet som får ta del av länsmuseets satsning på att visa upp sina föremål ute i kommunbiblioteken. På bilden t.v. avtäcks utställningen av Henry Jansson, kommunchef. Annika Ekström Stockman, avdelningschef för kultur i Mjölby, var en av talarna. Foto: Kulturarv Östergötland/Östergötlands länsmuseum

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 3–4: 2007

BERÄTTELSER OM EMIGRATIONEN PÅ CD Text: Ing-Marie Wallin, Kinda kultur- och fritidsnämnd

Berättelser om emigrationen från södra Östergötland till Amerika finns nu samlade på en CD-skiva. Under hösten har TV-bolaget Canal Digital spelat in och sänt två program om emigrationen från Kisa och Horn. Det första programmets innehåll var en allmän information om emigrationen från området. I det andra programmet specialiserade man sig på Titanic-katastrofen 1912; många personer med anknytning till Horn och Kisa var med på fartyget när det förliste. Endast en kvinna från trakten klarade sig med livet i behåll efter kollisionen med isberget. Hur emigrationen från gårdarna Yxefall och Harg såg ut berördes också. Kinda kommun har nu köpt visningsrättigheter till de inspelade programmen, vilket innebär att vi kan visa dem offentligt på biblioteken i Kinda.

på det arbetet. Vi räknar med att skivan ska ”släppas” före jul. Skivan handlar om den entusiastiska apotekaren Sundius i Kisa, som på nära håll under sin utbildningstid i Tyskland följt den stora emigrationen därifrån till Amerika under tidigt 1800-tal. Sundius kom sedan via Danmark och Vadstena till lilla Kisa och då med sina stora drömmar om Amerika. Han startade Sveriges första emigrantbyrå i sitt apotek, nuvarande fastigheten där Kisa Emigrantmuseum är inrymt. En av personerna som Sundius tidigt mötte i Kisa var den fritänkande bonden Peter Cassel. Sundius och Cassel pratade och diskuterade Amerika med stor entusiasm och det slutade med att Peter Cassel med familj och några goda vänner emigrerade till Amerika 1845. Detta var den första större grupp som emigrerat från Sverige och det var inledningen till den stora emigrationsvåg under andra halvan av 1800-talet och början av 1900-talet som drabbade Sverige. Sundius skrev i ett brev till sin son Adolph Sundius 1853 följande:

CD:n ”Svensk emigration” Under året har vi arbetat med en CDskiva om emigrationen från södra Östergötland och vi är nu i slutfasen

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

(...) ”SÅ LÄNGE JAG ANDAS HVILAR MINA TANKAR MED GLÄDJE VID DET FRIA OCH LYCKLIGA AMERIKA. EMIGRATIONEN TILL DETTA LAND HAR EUROPA ATT TACKA FÖR SIN EXISTENCE. UTAN DENNA AFLOPSKÄLLA FÖR SIN ÖFVERBEFOLKNING, HADDE VÅR VERLDSDEL FÖR FLERE DECENIER TILLBAKA VARIT SÖNDERSLAGTADT”.(...) CD:n handlar också om Andrew Peterson (Anders Pettersson) född 1818 i Västra Ryd socken, Ydre kommun som emigrerade till Amerika 1850

NR 3–4 : 2007

och vars dagböcker till stor del låg till grund för Vilhelm Mobergs utvandrarböcker. Även Astrid Lindgren talar om att hon läst Andrews dagböcker vid ett besök i Amerika Vilhelm Moberg har skrivit följande om Andrews dagböcker i ”The Swedish Pioneer” april 1966: ”I Andrew Petersons dagböcker hade jag hittat vad jag letade efter i Amerika. I flera månader satt jag i biblioteket i St. Paul för att läsa om denna bonde, för att veta vad han hade gjort och för att veta vad han tyckte om livet i denna värld. Jag läste om hans fru, hans nio barn, hans boskap och grödor och hans kyrkoliv. När jag läst färdigt dagböckerna hade jag all information jag behövde om en svensk bondes liv i de första svenska bosättningarna i Minnesota”. Vidare har vi på CD:n använt oss av breven vi har i Kinda Lokalhistoriska Arkiv. Ett antal Kindabor läser upp utdrag ur breven. Breven och informationen är översatt till engelska och läses av en Kisabo med amerikanska rötter. Breven varvas med emigrantvisor inspelade av musiker från Kisa. CD:n kommer att kunna köpas på våra bibliotek i Kinda.

Emigrantbrev till Kinda Lokalhistoriska Arkiv Vårt arbete med att samla in Amerikabrev fortsätter. Under våren planerar vi att scanna de brev som tillkommit den sista tiden och föra dem vidare till Riksarkivets hemsida www.svar.ra.se där de sedan går att läsa fritt.

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 3–4: 2007

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND