Biblioteken i Östergötland 2008:3 och 4 by Birgitta Hellman Magnusson

3-4

Bibliotek på entreprenad – hot eller möjlighet? BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 3-4 : 2008

2008

Innehåll 4

Lokalhistoriskt material lyfts fram.

Kartsök – en ny väg in i historien.

Olika uppfattningar om hur biblioteken ska drivas.

Film på bibliotek.

Lokal diskussion om hur bibliotek ska drivas.

En kobra och gröna silkesstrumpor – om länsmuseets lokalhistoriska utställningar.

Svenska Boklån – utmanare utan framgång.

Mjölby i backspegeln.

Åtvidsrummet nyinvigt.

”Det viktigaste är att brinna för verksamheten.”

Kulturdag i Valdemarsvik.

”Svårt få ett bibliotek att gå med vinst.”

Europeana – Europas digitala bibliotek.

Ny konsulent anställd. Lässtimulans sätts i fokus

Digital hembygdsbok lyfter Ödeshögs lokalhistoria.

Lokalhistoria på nätet.

Walter Ljungquist – utställning och seminarium på biblioteket i Kisa.

Ansvarig utgivare: Kerstin Olsson, länsbibliotekarie kerols@ostsam.se Redaktör: Eva Bergstedt ebergstedt@hotmail.com Grafisk form: Iréne Stahre irene.stahre@linkoping.se

Skicka artiklar på högst 500 ord till ansvarig utgivare per e-post. Innehållet i varje artikel svarar insändaren själv för.

Linköpings stadsbibliotek fortsätter i kommunal regi – men närbiblioteken ska konkurrensutsättas. ”Skilj på entreprenad och privatisering.” Bibliotek på entreprenad ovanligt i Sverige.

”För stark tilltro till marknadens möjligheter.” Fyra tycker till: ”Är du för eller emot bibliotek på entreprenad.”

Gemensamt biblioteksdatasystem en fördel. Bättre IKT-stöd på biblioteken i länet.

Omslagsbild framsida: Linköpings stadsbiblioteks entré Foto: Eva Bergstedt Omslagsbild baksida: Interiörer från biblioteket på Konsistoriegatan, Källa: Bild Linköping

nummer 3-4:2008

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 3-4 : 2008

LEDARE

ENTREPRENÖRER BEHÖVS PÅ BIBLIOTEKEN

Det är klart att jag gillar entreprenörer. Enligt ne.se är en entreprenör en företagsam person som skapar nytt användarvärde. Det behövs även på bibliotek. Utmaningar och nya sätt att arbeta. Nya sätt att tänka. Nya tjänster. Ta bara den utveckling som är på mobiltelefonerna. De senaste modellerna innehåller radiosändare, så att man t.ex. kan sända musik eller ljudböcker som man har i telefonen till sin bilradio och lyssna på det när man kör bil, eller till sin trådlösa hifi-anläggning hemma, om man har en sådan. Om man inte har det får man skaffa en och hålla hjulen rullande. Det är otroligt hur snabbt man måste byta teknik hela tiden. HD och Blue-ray ska man ju också ha. Vi instämmer med Norrbottens länsbibliotek och vinter.webb: ”Vi är inte med! Vi hoppar över lågkonjunkturen, för det verkar inte vara kul.” Skämt åsido. Nu ska jag vara allvarlig. Entreprenad? Är jag för eller emot? Kan man vara det så där generellt? Nej, jag tror inte det. Entreprenad och bibliotek då? Kan biblioteket driva turistbyrå eller kan turistbyrån driva bibliotek? Kan biblioteken vara försäljningsställe för Östgötatrafiken? Kan Östgötatrafiken vara ett mobilt bibliotek? Ockelbo (Gävleborg) bibliotek har haft bokhandel och Hällefors bokhandel driver bibliotek som vi kan läsa om på dessa sidor. Det verkar fungera alldeles utmärkt. Och ändå vill jag inte ha det. Varför? Folkbiblioteken ingår i ett nätverk av bibliotek som ska ge alla medborgarna tillgång till litteratur och information gratis. Folkbiblioteken och fri tillgång till litteratur och information är en av grundpelarna för vårt demokratiska samhälle. I uppdraget ingår att främja intresset för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning. Bibliotek och deras huvudmän ska samverka, står det i bibliotekslagen. Särskild uppmärksamhet ska ges åt funktionshindrade, invandrare och minoriteter. Särskild uppmärksamhet ska också ägnas ”barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning”. Det är där fokus ska vara. Det är där FOKUS ska vara. Det är möjligt att man i enstaka fall kan utföra verksamheten några kronor billigare, och kanske roligare, och bättre, men kanske har man istället tappat både fokus och energi. Kanske till och med kompetens. Det första som brukar få stryka på foten när man ska spara pengar är kompetensutvecklingen. Skulle samtliga folkbibliotek i landet upphandlas vart och vartannat år skulle både kvalitet och kontinuitet äventyras och samarbeten skulle ständigt rivas upp. Det behövs absolut entreprenörer på biblioteken, det finns mycket att utveckla och förändra, och mycket kan vi göra bättre tillsammans. Det är viktigt att biblioteken samarbetar så att alla medborgare får en jämlik tillgång till bibliotek och biblioteksservice av hög kvalitet. Östgötabiblioteken är på god väg. God läsning!

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 3-4 : 2008

Foto: Eva Bergstedt

Text: Kerstin Olsson, Länsbibliotek Östergötland

LINKÖPINGS STADSBIBLIOTEK FORTSÄTTER I KOMMUNAL REGI – men närbiblioteken ska konkurrensutsättas Text: Eva Bergstedt

Linköpings stadsbibliotek och bokbuss kommer att fortsätta drivas i kommunal regi. Kultur- och fritidsnämnden beslutade i slutet av november att tacka nej till aktiebolaget Svenska Boklåns utmaning att ta över driften. Däremot kommer närbiblioteken i Linköping att upphandlas, enligt ett tidigare beslut, och där erbjuds Svenska Boklån att lämna anbud. – Vi tackade nej till Svenska Boklån därför att vi inte såg några pluseffekter med deras erbjudande, de hade inte så mycket nytt att erbjuda. Däremot är de välkomna att lämna anbud på närbiblioteken om de vill. Men det innebär ingen garanti för att det blir just Svenska Boklån som får uppdraget eller att de ens väljer att lämna anbud när det är dags för det. Vi hoppas på att fler intressenter dyker upp när det gäller närbiblioteken så att anbuden kan prövas mot varandra, säger Johan Lundgren (c), kultur- och fritidsnämndens ordförande. Svenska Boklån har fått tummen ner från andra kommuner som haft kontakt med dem. Har ert beslut påverkats av det?

– Nej, vi har gjort en egen värdering och kommit fram till vår slutsats, säger Johan Lundgren.

Markant ökning Peter Åström, bibliotekschef i Linköping, tycker att politikerna gjorde klokt i att säga nej till Svenska Boklån. – Vi genomför stora förändringar på biblioteket nu och har en markant ökning av besökare och utlån. Under 2008 kommer vi att ha 50-60 000 fler besökare jämfört med 2007, och ungefär lika många fler utlån, kommenterar Peter Åström. Är du oroad över konkurrensen mot biblioteken? – Nej. Jag tycker snarare att det är bra att det finns fler aktörer. Det gör att vi måste se över vår egen verksamhet och bli bättre, det är bara bra för biblioteken. Men jag vill betona

Linköpings stadsbibliotek blir kvar i kommunal regi. Foto: Ahmet Kurt

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

T.v.: Johan Lundgren (c), ordförande i kultur- och fritidsnämnden. T.h.: Peter Åström, chef på Linköpings stadsbibliotek.

NR 3-4 : 2008

att när det gäller eventuella anbud på något närbibliotek så är det oerhört viktigt att kravspecifikationen blir mycket tydlig när man har med affärsmässiga företag att göra, säger Peter Åström.

Utmanarrätt Bakgrunden till att Svenska Boklån visat intresse för biblioteksverksamheten i Linköping är att kommunpolitikerna tidigare i år bestämde att införa en så kallad utmanarrätt. Det innebär att vem som helst kan lämna in en intresseanmälan när som helst om att ta över driften av en kommunal verksamhet. Kommunen har då skyldighet att ta ställning till förslaget och, om man ställer sig positiv till det, gå vidare till en offentlig upphandling. Men i detta fall blev det alltså nej till utmanaren vad gäller huvudbibliotek och bokbuss. Det beslut som politikerna tidigare fattat om att konkurrensutsätta biblioteken rör enbart de nio närbiblioteken, inte huvudbiblioteket och bokbussen. Beslutet om att närbiblioteken ska upphandlas innebär att ett eller flera av dem kan läggas ut på entreprenad om någon lämnar ett anbud som kommunen godtar. – Det finns en tidtabell för detta arbete. En eventuell entreprenör ska kunna påbörja verksamheten vid nästa årsskifte, 2009-2010, påpekar Johan Lundgren. Ett upphandlingsunderlag ska finnas färdigt under våren eller sommaren 2009 för alla som är intresserade av att lämna ett anbud.

”SKILJ PÅ ENTREPRENAD OCH PRIVATISERING” Kommunen har alltid ansvar för en kommunal verksamhet på entreprenad. En privat verksamhet, däremot, har kommunen inte något med att göra. – Många blandar ihop begreppen, påpekar Calle Nathansson på Sveriges kommuner och landsting, SKL. Vid en entreprenad är kommunen huvudman för verksamheten, men har slutit avtal med någon annan om att utföra själva arbetet. En privatisering innebär att kommunen inte längre bekostar verksamheten. En offentlig verksamhet som upphandlas, till exempel ett bibliotek eller ett äldreboende, omfattas av lagen om offentlig upphandling. – Den aktör som lägger det bästa budet och är bäst lämpad att utföra tjänsten får budet. Men utförandet måste följas upp av kommunen och efter några år måste tjänsterna upphandlas igen. Kommunen är beställaren och ställer kraven, säger Calle Nathansson. Det händer då och då att bibliotek eller kommunföreträdare vänder sig till SKL och ber om hjälp i frågor som rör bibliotek och entreprenörskap. Där finns både juridisk och ekonomisk expertis. – Det vi vill poängtera är vikten av att i upphandlingen ställa de rätta frågorna och tydligt visa vilka krav man har. Här fallerar det ofta. Går det att få med alla komponenter i en förfrågan? Det här är något som borde studeras närmare, jag tror inte det gjorts några studier kring det, säger Calle Nathansson. 

Besök och utlån på Linköpings stadsbibliotek ökar. Foto: Eva Bergstedt

Parallellt med processen med att konkurrensutsätta närbiblioteken så jobbar också kommunen med att förbättra skolbibliotekens kvalitet i kommunen. Det är en annan politisk nämnd som arbetar med den frågan; barn- och ungdomsnämnden. Några fokusbibliotek ska byggas upp för det ändamålet och sannolikt blir några av närbiblioteken utvalda. – Det gäller att snabbt identifiera de bibliotek som ska ingå som fokusbibliotek. För de övriga närbiblioteken som inte berörs kommer tidplanen om upphandling att ligga fast, poängterar Johan Lundgren. 

Läs mer om Linköpingspolitikernas uppfattning om bibliotek på entreprenad på sid 6-7. Läs mer om Svenska Boklån på sid 8-9.

BIBLIOTEK PÅ ENTREPRENAD OVANLIGT I SVERIGE Hösten 2007 publicerade Föreningen BiS, Bibliotek i Samhälle, en sammanställning av folkbibliotek med alternativa driftsformer. En kort summering av deras undersökning visar följande: • I Sverige finns det cirka 2 200 folkbibliotek, filialer och bokbussar. Det totala antalet bibliotek med alternativa driftsformer är 19. • De flesta av de bibliotek som drivs i annorlunda form är små filialer eller utlåningsstationer som har varit nedläggningshotade, ofta under 1990talet. Där har en förening tagit hand om filialen och driver den på delvis ideell basis. Föreningarna är hembygdsföreningar, byalag e.d. Några av biblioteken drivs av Folkets Hus-föreningar. • I Västerås kommun driver den ekonomiska föreningen Tillberga Grannskapsservice olika slag av medborgarstyrd samhällsservice på uppdrag av Västerås stad, bland annat ett bibliotek. • I stadsdelen Grubbe i Umeå drivs biblioteket som en intraprenad, det vill säga ”en självständig, företagsliknande enhet som på uppdrag utför verksamheter inom den kommunala organisationen”. • Rena entreprenader finns i Hällefors, där Hällefors bokhandel AB driver biblioteken i Hällefors och Grythyttan (se även sid 14-15). I Töre i Kalix driver en lokal affärsinnehavare biblioteket på entreprenad. I Sigtuna driver Sigtunastiftelsen sedan gammalt filialen i Sigtuna och Svenska kyrkan filialen i Rosersberg. Mest uppmärksammat har Dieselverkstadens bibliotek i Nacka blivit. Det drivs på entreprenad av ett personalkooperativ. 

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 3-4 : 2008

OLIKA UPPFATTNINGAR OM HUR BIBLIOTEKEN SKA DRIVAS Text och foto: Eva Bergstedt

Kristina Edlund, socialdemokrat, och Johan Lundgren, centerpartist, är ledamöter i Linköpings kultur- och fritidsnämnd, vice ordförande respektive ordförande. De har olika uppfattningar om hur biblioteken ska drivas. sa ja till att driva Linghemsfilialen på entreprenad. Men det är viktigt att se till vilken verksamhet det gäller och inom kultursektorn ser vi för närvarande inte någon poäng med entreprenadstanken. Tvärtom. De upphandlingar som senast gjorts av till exempel Skylten och Elsas Hus i Linköping visar att det inte blivit billigare med de privata alternativen, istället har kostnaderna ökat. Det är skattepengar det handlar om och dem ska vi vara rädda om.

Utnyttja det positiva

Kristina Edlund (s) – emot biblioteksentreprenad.

– Jag är emot att bibliotek ska drivas på entreprenad, säger Kristina Edlund. Hon är socialdemokrat, sjuksköterska och vice ordförande i Linköpings kommuns kultur- och fritidsnämnd. Varför är du emot? Det verkar ju till exempel som att den erfarenhet som Linköping har av att tidigare ha överlåtit Linghems bibliotek på entreprenad är positiv. – Det stämmer. Jag har aldrig hört några negativa synpunkter om det biblioteket. Men det finns vinster med att driva en verksamhet i en stor enhet, samordningen blir enklare. Kan du utveckla dina skäl för varför du och dina partikamrater är negativa till att driva bibliotek på entreprenad. – Först och främst vill jag betona att vi inte är principiellt emot att verksamheter drivs på entreprenad. Vi har själva genomfört ett antal upphandlingar inom andra delar av den kommunala verksamheten, äldreomsorgen till exempel. Det var också en socialdemokratisk majoritet som

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

– Det finns tre skäl till varför vi är emot. Det första handlar om att samordningen och samarbetet fungerar smidigare om all verksamhet finns samlad under ett tak. Det andra handlar om personalfrågor. Det är lättare att utnyttja personalens kompetens om de har samma arbetsgivare, att lösa vikariefrågor och annat. Dessutom är det en trygghetsfråga för många att ha kvar sin kommunala anställning. Och det tredje skälet är detta med ekonomin. Om det inte blir billigare att driva en verksamhet på entreprenad finns det ju inga skäl att göra det. – Dessutom är Linköpings bibliotek inne i en positiv trend. Personalen gör ett bra jobb och jobbar mot samma mål. Arbetet är effektiviserat och siffrorna pekar uppåt. Varför ska man inte utnyttja detta positiva? Ingen av oss politiker i nämnden är ju missnöjd med hur biblioteken i Linköping sköts. Varför ska man då enbart av ideologiska skäl ha en upphandling?

Nyskapande idéer Johan Lundgren är av en annan uppfattning. – Jag är för att bibliotek kan drivas på entreprenad, säger han. Johan Lundgren är centerpartist, sjukskötare och ordförande i Linköpings kommuns kultur- och fritidsnämnd. – Jag är allmänt positiv till entreprenadstanken. Sedan får man titta på

NR 3-4 : 2008

Johan Lundgren (c) – för.

det specifika fallet och se vilka mervärden en upphandling ger. Om det finns lämpliga aktörer som kan driva en kvalitativt bra verksamhet, till exempel. Finns det inte några mervärden med att lägga ut en verksamhet på entreprenad ska inte heller någon upphandling göras. – Jag tycker det kan finnas en finess i att etablera tanken hos offentligt anställda att möjligheten att driva verksamhet på entreprenad finns. På så vis kan vi få in fler nyskapande idéer även från dem. Vilka är dina främsta skäl till att politiskt driva frågan om bibliotek på entreprenad? – Politikernas roll är att använda skattepengarna på ett bra och effektivt sätt. Den som driver en verksamhet bäst och billigast utifrån de krav som ställs ska få göra det. Konkurrensutsatt verksamhet utvecklas bättre eftersom man måste ställa sitt eget arbete under lupp på ett annat sätt än om man kan gå på i samma hjulspår. Dessutom kommer det in perspektiv och ljusglimtar från andra aktörer. För dem som arbetar i en etablerad verksamhet är det också viktigt

att sträva efter att göra ett riktigt bra jobb, att ha i åtanke att politikerna ställer det kravet. Det är bra med självrannsakan, att ställa sig frågan vad som kan göras bättre och vilka mål och krav verksamheten ska ha. Istället för att förlänga avtal av ren slentrian är det bra med upphandling. Det är ett sätt att få en granskning av den egna verksamheten, som då kanske visar sig vara ganska bra, men inte jättebra. Hur vet ni som politiker vilka krav ni ska ställa när ni bjuder

in intressenter att lämna anbud på att driva bibliotek? – Det är en mycket grannlaga uppgift och en process vi till viss del överlåter åt våra tjänstemän som har mer sakkunskap. Det handlar om att ställa rätt krav på själva biblioteksverksamheten, men också om att bygga in kontroller, att vi politiker ska ha god insyn och att vi inför sanktioner om en entreprenör inte uppfyller det som utlovats. Men när det gäller kraven handlar det till exempel om att betona att biblioteken har en be-

tydligt större uppgift än att bara låna ut böcker och andra medier, att det handlar om tillgänglighet, samverkan med andra samhällsaktörer och att biblioteken ska fungera som mötesplatser för alla medborgare. Det räcker inte att till exempel köpa in 15 fler exemplar av Liza Marklund och på så vis höja utlåningsstatistiken, även om det inte heller är fel att göra något sådant. Men uppdraget för biblioteken är mycket större än så och det ska framgå av kravspecifikationen. 

LOKAL DISKUSSION OM BIBLIOTEKEN Sommaren 2008 diskuterades frågan om bibliotek på entreprenad på corren.se. Detta sedan Svenska Boklån lämnat in sin önskan om att ta över driften av Linköpings stadsbibliotek och bokbuss. Frågan på Correns forum löd: ”Vad tycker du om att ett företag kan komma att ta över biblioteket?” Här är ett urval av rösterna. •

•

• • •

•

”För det första, så MÅSTE staten garantera att folkbiblioteken även i fortsättningen kommer att vara gratis. De betyder så ENORMT mycket för människor, och i synnerhet för de människor som inte skulle ha råd att köpa böcker och tidningar. ... Men jag skulle bli glad om statens styrning över urvalet av litteratur minskade. Som det är idag, så finns det så mycket fåniga regler.” ”Det är bra med konkurrens även inom biblioteksområdet. Svenska folkbibliotek är mycket uppbundna vid traditioner och invanda arbetssätt och mycket kan förändras/förbättras om det blir lite mer tryck utifrån.” ”Det blir både dyrare och sämre.” ”Biblioteken. Vinstintresse. Nej, det rimmar inte.” ”... Däremot vill jag ha korrekt bemötande och professionell service och det får jag med RÅGE. ... Vi vet inte hur bra vi har det.” ”Men konkurrens är bra i alla fall. Men det gäller att hitta och använda rätt form av konkurrens.” ”Om det sker i privat eller kommunal regi är egalt om man bara håller sig till reglerna. Vad som behövs är visionärer, kommunpolitiker eller privata entreprenörer, som förmår vända utvecklingen.” 

Sex bibliotekarier på Linköping stadsbibliotek varnade i en skrivelse för följderna av att splittra biblioteken genom entreprenad. Brevet nedan skickades tidigare i år till kommunpolitikerna i Linköping.

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 3-4 : 2008

Svenska Boklån

– UTMANARE UTAN FRAMGÅNG Text och foto: Eva Bergstedt

En officer, en civilingenjör och en civilekonom utmanar nu de svenska kommunbiblioteken. Med aktiebolaget Svenska Boklån vill de driva bibliotek på entreprenad. Men hittills har de fått nej från kommunerna. Trots det är VD:n Per Magnus Wicén segerviss. – Om tre år bedömer vi att vi har ett antal kommuner som kunder, säger han. Han har ett förflutet inom försvaret och är nu konsult med inriktning mot IT-lösningar och offentlig-privat samverkan. Företaget Svenska Boklån startade i mars i år. Sedan dess har det vänt sig till fem kommuner, varav Linköping är en, för att presentera sina idéer om biblioteksentreprenad. De har använt sig av utmanarrätten som innebär att vem som helst kan lämna in en intresseanmälan om att ta över driften av en kommunal verksamhet. Samtliga fem kommuner har emellertid tackat nej till deras erbjudande. Linköpings politiker fattade sitt beslut i november där de tackade nej till utmaningen att stadsbiblioteket och bokbussen skulle drivas av Svenska Boklån. Däremot är företaget välkommet att i konkurrens med andra intressenter lägga anbud på närbiblioteken, som enligt ett tidigare politiskt beslut kommer att konkurrensutsättas (se även sid. 4-5).

Inga kunder Svenska Boklån har därmed ännu inga kunder alls och företaget drivs därför vid sidan av de tre ägarnas ordinarie jobb. Ingen av dem har någon erfarenhet av biblioteksverksamhet. Men de har många idéer om hur de tycker att biblioteken skulle kunna drivas bättre. Idéer som de fått genom att bland annat intervjua personal inom bibliotek och kulturförvaltningar och därefter jämföra med andra privata och offentliga företag och institutioner. Till sin hjälp och som rådgivare har de en bibliotekarie anställd vid ett folkbibliotek i Kungälv. Per Magnus Wicén tar emot i påfallande tomma lokaler i ett kontorshotell på Östermalm i Stockholm. Han

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

presenterar företaget och dess koncept via powerpoint, ritar då och då på tavlan för att förklara innebörden i affärsidén. Han talar mycket om samordning, att organisera verksamheten på ett annat sätt, utveckla personalen genom att tillgodogöra sig kompetensen, utnyttja tekniken bättre, förbättra logistiken, skapa balans i tillgång och efterfrågan och att nå nya grupper, bl.a. invandrare. Svenska Boklån har bland annat som affärsidé att distribuera böcker direkt hem till låntagarens brevlåda eller till ett utlämningsställe.

Öppet på julafton Några exempel på det han ifrågasätter och menar att Svenska Boklån på sikt skulle åtgärda: • Hälften av bibliotekens böcker lånas aldrig ut, medan det är långa köer på populära titlar. Varför köper man inte in mer av den litteratur som verkligen efterfrågas? • Jag kan beställa en ny bok från Amazon.com och få den hem till min brevlåda på två dagar, men på många bibliotek kan jag inte ens beställa den för att den är för ny. Ännu mindre få hem den i brevlådan. • Jag kan åka till London med mitt bankkort, men måste ha ett lånekort för att få låna på bibliotek. Och då endast i den kommunen. Varför? • Alla bibliotek bygger upp egna dyrbara internetportaler istället för att samordna och ha en nationell. Varför? • Varför har biblioteken inte öppet på julafton i invandrartäta områden där majoriteten är muslimer och inte firar jul?

NR 3-4 : 2008

Per Magnus Wicén, VD för Svenska Boklån, vill utmana biblioteksvärlden.

•

Varför har man inte proportionerligt mycket mer litteratur på invandrarspråken i de stadsdelar där många invandrare bor? Varför tar man inte in andra personalgrupper som kan prata invandrarnas språk? Varför har biblioteken inte öppet när folk är lediga, det vill säga på kvällar och helger? Biblioteken genomför kundundersökningar. Men de vänder sig ju till dem som redan kommer till biblioteken. Det är fel. Fråga dem som inte kommer istället.

Spara pengar Svenska Boklån har Idea Stores i London som en förebild, liksom även personalkooperativet Dieselverkstaden i Nacka. – Idea Stores fungerar som informationscentra. De har ansvar för folkbildning och sponsras av lokala företag. De vänder sig till alla och har lyckats nå även dem som inte tillhör den normala besökskategorin, till exempel 14–15-åriga killar. Där har även Dieselverkstaden lyckats. Massor av pengar går att spara, och tjäna, med hjälp av bl.a. modern teknik, genom att skapa balans mellan vad som efterfrågas och vad som köps in, genom att se över kringkostnader, jobba effektivare och ha en vassare upphandling som inte bara begränsar sig till Sverige, menar Per Magnus Wicén. – Köp in fler ex av Camilla Läckberg om det är hon som efterfrågas, men självklart ska även Lessing finnas, säger han.

Skeptisk till kritik Även om han lyfter fram en del positiva exempel inom den svenska biblioteksvärlden så är hans uppfattning att ”bibliotekskulturen inte bara är konservativ, utan direkt reaktionär”. Som en följd är en majoritet av bibliotekarierna emot entreprenörskap och ser förändring som något farligt istället för något utvecklande. Svenska Boklåns idéer faller därmed inte i god jord. Per Magnus Wicén är själv mycket skeptisk när vi kommer in på vad medierna skrivit om Svenska Boklån. Där har det rapporterats om kritik mot företaget, kritik som kommit

från politiker och kommunala tjänstemän som haft kontakt med dem. Själv avfärdar han de negativa skriverierna med att det istället många gånger handlar om att bibliotekarier och journalister har ett nära samarbete och lierar sig med varandra. Det vill säga att det inte skulle ligga något i den framförda kritiken. – Kommunpolitikerna vågar inte vara öppet kritiska mot hur den kommunala biblioteksverksamheten sköts idag. De vågar inte säga ja till nytänkande entreprenöridéer, eftersom de då får schavottera i pressen. Därför avstår de från att agera. Få politiker vågar gå först. Trots avsaknaden av kunder och uttalanden i pressen om att företaget är ”oseriöst” säger sig Per Magnus Wicén vara full av tillförsikt. Tiden kommer att tala för bibliotek på entreprenad, menar han. – Den utvecklingen kommer förr eller senare. Det handlar om att förbättra servicen för låntagarna och få mer för skattepengarna. Idag ifrågasätter ingen att skolor drivs på entreprenad,

Fler Läckberg – men Lessing ska också finnas.

men vilket liv det var när de första startade! Det går att fördröja en utveckling, men inte att stoppa den. 

De fem kommuner som tackat nej till Svenska Boklån är Linköping, Enköping, Sollentuna, Solna och Uppsala.

Röster om Svenska Boklån: ”De har ingen erfarenhet alls av biblioteksverksamhet sedan tidigare och mycket av det de säger stämmer inte överens med verkligheten, säger Anders Lohman, bibliotekschef i Enköping.” SvD 8 oktober 2008 ”Vi ansåg att utmaningen var seriös, men företaget saknar erfarenhet av att driva bibliotek, säger Roger Markdalen, kultur- och fritidschef i Solna.” SvD 8 oktober 2008. ”Vd:n anmälde i ett kortfattat brev sitt intresse för utmanarrätten. Det var ett väldigt torftigt underlag. Vi betraktade inte brevet som riktigt seriöst, säger kulturnämndens ordförande Jan-Erik Wikström (fp).” UNT 30/7 2008 ”Vi bedömer inte att företaget är seriöst, det är huvudorsaken.” Sagt av Benkt Kullgaard, kultur- och fritidsnämndens ordförande i Sollentuna. Svenskt näringslivs hemsida den 18 mars 2008. ”Utmanarföretaget tänker sig kunna få intäkter från annonsering på bibliotekets internetportal. ... Är det så lyckat med bibliotekswebbsidor som bl.a. riktar sig till barn och ungdomar med reklam? Hur ser allmänheten på detta, pedagoger och föräldrar?” Bibliotekschef Barbro Borg, Stadsbibliotekarien, www.solna.se. ”Vi har själva till exempel tackat nej till företaget Svenska Boklån. De kunde inte leva upp till våra krav. Det var väldigt tydligt att de inte kunde tillhandahålla den service vi har idag. Vi tror inte på deras koncept.” Siv Godberg, kulturnämndens ordförande (m) i Enköping. Biblioteken i Östergötland 3–4/2008, sid 10.

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 3-4 : 2008

Är du för eller emot bibliotek på entreprenad?

Barbro Borg, bibliotekschef i Solna:

” FÖR STARK TILLTRO TILL MARK

Text: Eva Bergstedt

Siv Godberg, kulturnämndens ordförande (m) i Enköping: – Det går inte att ge något entydigt svar. Jag kan tänka mig entreprenad om företaget erbjuder kvalitet samtidigt som verksamheten blir billigare och bättre. Om det går att motsvara de krav som kommunen ställer, då har jag ingen invändning. Folkbiblioteken har en fin service och är en demokratisk rättighet för alla. Jag har hittills inte sett något exempel på att det går att göra dem bättre i privat regi.

Barbro Borg är bibliotekschef i Solna där politikerna i somras sa nej till Svenska Boklån. Hon har också fört en debatt med Svenska Boklån i Biblioteksbladet. – Jag har ju haft anledning att tänka igenom frågan under den senaste tiden och har svårt att komma till en annan slutsats än att det blir problem om biblioteken ska drivas på entreprenad, säger hon.

– Vi har själva till exempel tackat nej till företaget Svenska Boklån. De kunde inte leva upp till våra krav. Det var väldigt tydligt att de inte kunde tillhandahålla den service vi har idag. Vi tror inte på deras koncept.

Christer Hermansson, kulturchef i Strängnäs (Foto: Ulf Strandberg): – Jag är emot. Varför? – Offentligt finansierade bibliotek ska inte drivas av kommersiella entreprenörer. Då blir det bara det kortsiktigt ekonomiska och det lättillgängliga som är i fokus. Som svar refererar jag till Strängnäs kommuns biblioteksplan: ”Folkbibliotekens huvuduppgifter är att garantera fri tillgång till information, stödja självstudier och utbildning, verka för läskunnighet samt stimulera kulturell mångfald. Offentligt finansierade bibliotek av god standard, tillgängliga för alla, är en viktig förutsättning för en levande demokrati, yttrandefrihet, kulturell utveckling och det livslånga lärandet. Biblioteken är symbolen för ett fritt och öppet samhälle. Och biblioteken är oumbärliga förvaltare av vårt kulturella arv.”

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

– Med entreprenad minskas möjligheten till insyn, menar Barbro Borg, bibliotekschef i Solna..

Anledningen är de krav som ställs på biblioteksverksamheten genom bibliotekslagen och de målsättningar som finns. Kan du ge exempel på vad du tänker på för krav? – Bibliotekslagen ställer exempelvis krav på samarbete mellan biblioteken. Utgångspunkten för företagen är att skapa vinst till ägarna. Konkurrensen är medlet och det står i motsats till samarbete. Går det inte att samarbeta med ett privat företag? – Jo, inom kommunerna är man van vid att samarbeta med privata företag. Men biblioteken arbetar också tillsammans på regional och nationell nivå. Ta till exempel en tjänst som ”Fråga biblioteket”, där servicen ges till hela landet. Det är en nationell tjänst som bygger på att vissa ger mer än andra.

NR 3-4 : 2008

Är du för eller emot bibliotek på entreprenad?

NADENS MÖJLIGHETER” Alla bibliotek deltar inte. För oss i Solna, som deltar, är detta en kostnad, men alla får del av servicen. Det är flera nationella tjänster som bygger på att vissa ger mer än andra. Fjärrlånen till exempel blir en kostnad för dem som lånar ut mer än de lånar in. Biblioteken i landet, även universitetsbiblioteken, har ett tätt nät sinsemellan. Nätverken strider mot konkurrensen. Handlar inte motståndet mot entreprenad mer om en ideologisk inställning än att det skulle vara ett hot mot biblioteksverksamheten som sådan? – Det är mycket möjligt. Som tjänsteman har man att solidariskt rätta sig efter vad politikerna beslutar. Det finns ingen tvekan där. Kan man inte acceptera det får man söka sig ett annat jobb. Vilka andra farhågor har du vad gäller bibliotek på entreprenad? – Skillnaden i öppenhet. Offentliga verksamheter kan synas på ett annat sätt. Olika lagar reglerar detta. Biblioteken är institutioner som står för demokrati och information, då är det viktigt med öppenhet. Med en privat entreprenör minskar möjligheten till insyn. Det är viktigt att bibehålla biblioteken som demokratiska kunskaps- och informationscenter där opartiskheten är viktig och där full insyn råder. Det har man inte i samma utsträckning om ett privat aktiebolag driver dem. – Dessutom innebär entreprenaden en kort framförhållning. Avtalen löper i allmänhet på tre år, därefter ska en ny upphandling ske. Det betyder kort planeringstid, vilket kan skada kontinuiteten i verksamheten. En farhåga är att kvaliteten på biblioteken försämras om vinstintresset blir centralt. Hur ser du på det? – Lägre kostnader kan säkert slå på kvaliteten. Biblioteken har ett högt förtroendekapital hos allmänheten. Jag är rädd för att allmänhetens tilltro skadas om ett huvudbibliotek börjar drivas av privata entreprenörer. Att enstaka filialer eller småbibliotek drivs på det viset tror jag inte har betydelse, däremot. Jag märker att politikerna är väldigt försiktiga. De resonerar utifrån att biblioteken är professionellt drivna. Varför ska de då anlita ovana privata företag? Det är svårt att hitta någon politiker som vill vara först med detta. – Generellt tycker jag också att det finns en alldeles för stark tilltro till marknadens möjligheter. Titta på finanskrisen och USA som är ett land där marknadsekonomin fått styra. Det är ju uppenbarligen inte alls säkert att marknaden klarar av att lösa sina problem på egen hand. Ideologiskt är det många som tror att privata utförare alltid är bättre. Man upplever den kommunala driften som ett monopol. Men det kan ju vara tvärtom också. Titta på skolsidan, där skapas privata monopol som driver en rad friskolor. På så sätt byts ett monopol mot ett annat. – Jag funderar också på hur ett privat företag skaffar sig kunskap om medieutbudet. Ska det vara helt efterfrågestyrt? Man kan ju bara ha efterfrågan på sådant som folk känner till, till exempel de titlar som exponeras i medierna. Men bibliotekens uppgift är ju att ha bredden och att erbjuda även smal litteratur. Det är sådant som har gjort att biblioteken har ett gott förtroendekapital. Det finns ju några få bibliotek som drivs på alternativa sätt. Hällefors som drivs av en bokhandel och personalkooperativet Dieselverkstaden i Nacka, till exempel. Hur ser du på dem? – Positivt. Dieselverkstaden är ju ett väldigt piggt och alert bibliotek. När det handlar om alternativa driftsformer i liten skala är problemen hanterbara. Men om den privata driftsformen tar över allt fler och allt större bibliotek, då ser jag en stor fara i det. 

Jan-Erik Wikström, ordförande i kulturnämnden (fp) i Uppsala: – Jag kan möjligen tänka mig att en biblioteksfilial skulle kunna drivas av t.ex. en förening. Inget företag med vinstintresse torde vara intresserat av det. Försöket i Åre på 90-talet med ett av ett företag drivet folkbibliotek slutade i konkurs. Jag tror inte på att en kommun med bevarat kulturpolitiskt ansvar kan låta ett företag sköta hela biblioteksverksamheten på entreprenad.

Britta Lejon, ordförande i Svensk Biblioteksförening: – Styrelsen har inte tagit ställning i frågan. Just nu pågår ett arbete där Svensk Biblioteksförening arbetar med en rapport som ska ge goda råd till biblioteken i frågor som rör entreprenad. Den del av rapporten som handlar om juridisk rådgivning beräknar vi vara klar nu i december. – Min personliga uppfattning är att bibliotek på entreprenad är problematiskt. En anledning är utvecklingen av barns läsförståelse, den går åt fel håll. Andelen med läskunnighetsproblem ökar, sett till hela Europa handlar det om så mycket som 24 procent av befolkningen. Även om siffran inte är lika hög i Sverige så har vi ett misslyckande även här. Här har skolbiblioteken en roll att fylla, liksom folkbiblioteken. Att i det läget införa entreprenad tror jag inte är bra, eftersom jag är rädd för att drivkraften bakom dessa tankar handlar om att spara pengar. Risken är att biblioteksverksamheten då utarmas, för jag förstår inte hur det ska gå att tjäna pengar utan att minska på ambitionsnivå eller personal. – De försök som hittills gjorts med bibliotek på entreprenad har inte varit dåliga och jag tror att som experiment kan entreprenad vara stimulerande och utvecklande. Men om man ser allmänt till hur biblioteken bör utvecklas så handlar det inte om avsmalnande tjänster, utan om en bred arsenal av service och verksamhet. Jag tror att det generellt sett är otroligt svårt att hitta ett koncept som utvecklar biblioteken och samtidigt minskar kostnaderna.

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 3-4 : 2008

Gun Aronsohn Nordin, biblioteksentreprenör:

”DET VIKTIGASTE ÄR ATT BRINNA FÖR VERKSAMHETEN” Text: Eva Bergstedt

I tolv år drevs Linghems biblioteksfilial på entreprenad av bibliotekarien Gun Aronsohn Nordin. – Det viktigaste är att den som driver ett bibliotek har kunskap och verkligen brinner för verksamheten, säger hon. Hon vet att frågan om bibliotek på entreprenad är laddad inom yrkeskåren och hon stötte under sina entreprenadår på en hel del motstånd från kollegor, tyst eller öppet. Men också stöd och uppmuntran. Själv tycker hon att entreprenad är en utmärkt form, under förutsättning att beställningen från kommunen är genomarbetad och att den som tar på sig verksamheten kan sin sak och jobbar för att främja biblioteken och dess besökare. När hon övertog Linghemsfilialen på entreprenad 1993 hade hon re-

dan jobbat där som filialföreståndare i fem år. – Politikerna blev nog chockade när jag la ett anbud, de trodde inte att någon skulle vilja driva just bibliotek på entreprenad.

Besöken ökade Skälen till att Gun Aronsohn Nordin ville göra det var en drivkraft att utveckla det arbete hon båbörjat med filialen. Hon var rädd för att servicen skulle bli sämre om biblioteket fortsatte att drivas i kommunal regi.

Gun Aronsohn Nordin drev Linghems bibliotek med vinst. – För vinsten höjde jag bland annat våra löner och köpte in fler böcker. Foto: Eva Bergstedt

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 3-4 : 2008

– Jag ville ha ett centralt läge för biblioteket, men stadsbiblioteket var på gång med att flytta det till en skola utanför det centrum som finns i Linghem. Ett bibliotek ska ju ligga nära människorna. Jag ville också ha bra öppettider, till exempel på kvällarna när folk har möjlighet att komma, och utveckla samarbetet med skolan och barnomsorgen. Hur ser då hennes erfarenheter ut? Vi träffas hemma i lägenheten i Lambohov i Linköping där hon med behaglig jazzmusik i bakgrunden återger sin personliga bild av sina år som VD i biblioteksbranschen. Det blev 12 år med intensivt, engagerat och väldigt roligt arbete, berättar hon över kaffet. – Den första hösten ökade antalet besök med 30 procent och den siffran höll i sig. Förklaringen till detta går att hitta i öppningstider bättre anpassade till människors behov, däribland tre kvällars öppethållande, ett centralt läge och utökat samarbete med skola och barnomsorg. – Inte minst ville jag stimulera läslusten hos barnen. Gun Aronsohn Nordin hade ett samarbetsavtal med skolan som innebar att hon upplät lokalen till skolverksamhet 16 timmar i veckan. – Skolan hade tillgång till biblioteket när vi inte var där. Hon tog emot skolklasser, servade dem med boktips, pratade läsning på föräldramöten och hade en rad läsprojekt i grundskolans olika stadier.

Idag drivs Linghems bibliotek åter av kommunen. Foto: Sophia Rappestad Karamitrou

– Genom barnavårdscentralen delade vi ut presentkort till nyblivna föräldrar på ”Barnens första bok”. På så sätt såg vi till att även den gruppen visste var biblioteket fanns och vilken service vi kunde ge dem.

Gick med vinst Hon satsade främst på böcker. Musik till utlån hade de inte, och inte mycket film. – Här var vi tvungna att begränsa oss. Och vi valde att utveckla bokbeståndet. Absolut inte bara de mest kända titlarna, utan även en hel del udda. När folk frågade efter en bok som vi inte hade så köpte jag in den direkt. Du skulle bli förvånad om du visste vilken avancerad litteratur folk efterfrågar. Även kurslitteratur köpte vi in. Det mesta av facklitteraturen köpte vi in på förfrågan. Inte slentrianmässigt, som till exempel en massa resehandböcker som sedan bara står där i hyllan. Det gäller att anpassa bokbeståndet till det område man arbetar i. Det anbud Gun Aronsohn Nordin lagt låg på samma nivå som kommunen själv budgeterat verksamheten till. Trots det kunde hon höja både

sin egen och sina två anställda medarbetares löner. – Jag var noga med lönerna, har själv jobbat fackligt i många år. Vad var det då som gjorde att hon kunde driva biblioteket med vinst? Hon ger en rad förklaringar till det. – Jag tjänade extra på att ha bra underavtal, till exempel med skolan vad gäller lokaler. Jag fick lägre hyra och vi samarbetade kring städning och vaktmästartjänster. Det gick också att sänka andra kostnader, jag kollade noga på priserna. När vi flyttade till de mer centrala lokalerna så fick jag billiga flyttkostnader och jag köpte inte in en massa nya möbler. Överhuvudtaget var jag försiktig med vad vi la pengarna på.

Utestängd – Vi köpte också böcker direkt från bokhandeln istället för via BTJ. Plastade gjorde vi själva. För pengarna vi tjänade in köpte vi fler böcker. De största skillnaderna med att driva ett bibliotek i egen regi jämfört med att vara anställd är att besluten är snabba, idéerna går att förverkliga snabbt och man har en frihet att agera, menar hon.

– Det är värt oerhört mycket. Gun Aronsohn Nordin hade gärna fortsatt att driva sitt bibliotek på entreprenad. Men hon beklagar att samarbetet med de övriga biblioteken i Linköping inte alltid var det bästa. – Ibland kunde jag känna mig avskuren och fick inte vara med när andra hade möten. Jag jobbade stenhårt på att samarbetet skulle fungera bra, en del bibliotekarier var bra och lätta att samarbeta med, de visste att jag var seriös och inte slarvade bort bibliotekstanken. Andra ville inte ha med mig att göra. 2004 tog hennes år i Linghem slut. Då bjöd huvudbiblioteket under henne i anbudsgivningen och Linghem återgick till kommunal drift. Att återgå till en anställning som bibliotekarie i Linköping har sedan dess inte varit aktuellt. – Aldrig! Hon säger det med eftertryck och bakom ordet går det att ana både stolthet och besvikelse. Då går hon hellre en osäker tillvaro som frilansande bibliotekarie till mötes. 

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 3-4 : 2008

Maria Dahlqvist i Hällefors:

”SVÅRT FÅ ETT BIBLIOTEK ATT GÅ MED VINST” Text och foto: Eva Bergstedt

I Hällefors i Bergslagen drivs biblioteket på entreprenad av ortens bokhandel. Även turistbyrån är utlagd på entreprenad. Allt finns i samma lokaler. Besökarna hittar dit, men så mycket vinst blir det inte. Klockan är elva en fredagsförmiddag i Hällefors. Trots att himlen öppnat sig och regnet verkligen öser ner har förvånansvärt många av de 7 500 boende i kommunen tagit sig ut. Till den kombinerade bokhandeln, turistbyrån och biblioteket letar sig människor in i en strid skara – skolbarn, turister och pensionärer. Barnen letar efter böcker inne på bibblan, ett gäng danska herrar ska ut och fiska och behöver hjälp av turistbyrån med kartor över området och pensionärerna läser dagstidningar eller köper något i bokhandeln. Maria Dahlqvist, med ett förflutet inom turistnäringen, äger tillsammans med Anna-Karin Svartengren bokhandeln. Det är de två som tillsammans har entreprenad även på biblioteket och turistbyrån och som driver alltihop med hjälp av sex anställda. Två är heltidsanställda utbildade bibliotekarier som enbart jobbar

i biblioteket. De fyra andra är deltidsanställd personal som också arbetar med de andra verksamheterna. Själv tycker Maria Dahlqvist inte det är något konstigt eller uppseendeväckande att driva ett bibliotek på entreprenad. Hon kan därför bli förvånad över den uppmärksamhet verksamheten får, och att en del misstrott den under de 15 år som de haft entreprenaden.

Ögonen på oss – Vi driver biblioteket precis som om kommunen gjort det. Allt är reglerat med avtal. Hällefors kommun är socialdemokratiskt styrd sedan ”urminnes tider” och det var således socialdemokraterna som drev igenom idén med biblioteket på entreprenad. Maria Dahlqvist talar om politikerna som vidsynta.

– De tyckte det var ett sätt för dem att spara pengar. Samtidigt har vi ögonen på oss, både från dem och från andra håll. Det har skrivits en del uppsatser och artiklar eftersom det är ovanligt med att bibliotek drivs på entreprenad, man inget negativt har framkommit. Vi får massor av studiebesök hit och det tycker vi är roligt. – Avtalet med kommunen är starkt reglerat. Där står tydligt och klart vad vi ska syssla med och vi har en biblioteksplan vi ska följa. Verksamheten får inte bli för kommersiell, påpekar hon.

Ingen vinst

Biblioteket går inte med vinst. Det ekonomiska utfallet hamnar på plus minus noll. De pengar de får från kommunen för att driva biblioteket går åt. Inte heller går turistbyrån med vinst. Det är helt och hållet den privatägda bokhandeln som drar in vins-ten. Men det är ingen lukrativ marknad att driva bokhandel heller, konstaterar Maria Dahlqvist med något luttrat i blicken. Tack vare att bibliotek och turistbyrå också finns i lokalerna så lockas det in fler människor som även köper något i bokhandeln. – Vi får helt enkelt in mer folk i huset som spenderar pengar. En fördel för bibliotekets del är att låntagarna kan få helt färska böcker, poängterar hon. – Samma dag som vi får in en ny bok till bokhandeln kan vi låna ut den direkt. Alla nya böcker kommer snabbt ut i biblioteket eftersom vi säljer böckerna direkt till biblioteket. Däremot lånas inte muBiblioteket ligger i samma lokaler som turistbyrån och bokhandeln. Mixen på människor är stor. sik eller filmer ut. Det Danska turister på fiskeutflykt blandas med skolbarn (bilden t.h.) som letar böcker.

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 3-4 : 2008

T.v.: Biblioteket i Hällefors ligger centralt i ett köpcentrum. T.h.: Pensionärerna har sökt sig till sitt favoritbord med tidningar.

finns inte heller pengar till författarbesök, även om sådana besök ändå arrangeras, ibland tillsammans med studieförbund eller folkhögskolan på orten.

Fungerande samarbete Biblioteket ligger i centrala Hällefors, i ett centrum där det även finns apotek, bank och systembolag. – Det är bra. Ett bibliotek bör ligga i mitten där folk rör sig. Öppettiderna är vardagar mellan 10–18 och lördagar mellan 10–13, utom på sommaren när det är öppet till klockan 14 på grund av turisterna. Även filialen i Grythyttan drivs på entreprenad av dem. Maria Dahlqvist har bara goda erfarenheter av att driva bibliotek på detta sätt. Även om hon själv inte har biblioteksbakgrund så fylls det behovet av de anställda bibliotekarierna. Själv arbetar hon mest i bokhandeln och turistbyrån. Var och en har sina grunduppgifter.

– Men det är klart att man kan rycka in och låna ut en bok om det är kö. Vi hjälper ju varandra om det kniper. Samarbetet med andra bibliotek i regionen fungerar bra. I avtalet finns uttalat att samverkan ska ske. – Vi har till exempel ett nära samarbete med Karlskoga bibliotek, vi har chefsträffar, barnbibliotekarieträffar och assistentutbildningar. Hela tiden har vi varit noga med att ha utbildat folk, att ha kollektivavtal med facken och följa utvecklingen i samhället på området. Maria Dahlqvist har bara något års erfarenhet av att vara kommunalt anställd och hon tycker den största skillnaden är snabbheten i beslutsvägarna. Det går fort när man själv kan bestämma, inga beslut behöver passera genom någon politisk nämnd. – Det är ja eller nej, sedan kör vi.

Behöver trygghet Under de femton åren med entreprenad har avtalet med kommunen löpt på mellan ett och tre år. Sedan har en ny upphandling gjorts. Just nu har de ett femårigt avtal, vilket Maria Dahlqvist välkomnar.

– Det var vårt krav. De ser ju att allt fungerar och lite trygghet behöver även vi ha. Genom åren har även andra intressenter lagt bud på verksamheten, men fått nej från kommunen. Vilka de intressenterna är vet inte Maria Dahlqvist. Men hon är medveten om att det kan dyka upp andra aktörer. – Om konkurrensen om jobben hårdnar så kan det ju bli fler som är intresserade av att pröva entreprenadformen. Ute i lokalerna kommer det hela tiden in nya besökare. Gänget med de glada danskarna har försvunnit ut till fisket i ösregnet, pensionärerna med tidningarna dröjer sig kvar, nya kunder kommer in och handlar i bokhandeln och skolbarnen duggar in vartefter och letar sig igenom hyllorna. Annika Lindhé är samordnande bibliotekare och även skolbibliotekarie från årskurs sex. Hon är utbildad i Borås och har jobbat i Hällefors i tre år. – Vi har samma verksamhet som andra bibliotek. Jag trivs bra här, konstaterar hon. 

T.h. Maria Dahlqvist och AnnaKarin Svartengren driver tillsammans bibliotek, turistbyrå och bokhandel. Längst t.h. Annika Lindhé, bibliotekarie ”på entreprenad”.

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 3-4 : 2008

Ny konsulent anställd

LÄSSTIMULANS SÄTTS I FOKUS Text: Kerstin Olsson, Länsbibliotek Östergötland

Illustration på www.ostgotabibliotek.se/barn. Ill: Bettina Johansson

Annika Holmén blir länsbibliotekets nya konsulent med inriktning mot lässtimulerande arbete. Annika Holmén kommer närmast från Söderköpings bibliotek där hon är verksamhetsansvarig. Hon har lång och bred erfarenhet av olika former av lässtimulerande arbete.

rig för och det är Unga berättare, Bokens alla sidor och Östergötlands del i ett större projekt som heter Läskonster. En hel del arbete kommer det också att bli med läslust på webben. Annika Holmén får huvudansvaret även för barnens östgötabibliotek www.ostgotabibliotek.se/barn och läslustdelen på östgötabibliotekens gemensamma webbplats www.ostgotabibliotek.se.

I den nya rollen på länsbiblioteket kommer Annika Holmén att utveckla det lässtimulerande arbetet inom prioriterade områden, såsom barn och ungdom, människor med funktionshinder och människor med andra språk än svenska.

Vi säger välkommen till Annika och ser fram emot den 1 februari då hon börjar på nya jobbet! 

Läslust på webben I det nya jobbet ligger också att utveckla nya metoder för att på olika sätt lyfta fram skönlitteraturen och den kraft som finns i berättelserna. Tre olika projekt pågår redan som Annika Holmén blir huvudansva-

Annika Holmén är ny bibliotekskonsulent på länsbiblioteket. Foto: Sara Carlsson

Annika Holmén blir bland annat huvudansvarig för flera lässtimulansprojekt.

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 3-4 : 2008

GEMENSAMT BIBLIOTEKSDATASYSTEM EN FÖRDEL – lägre kostnad, större utbud, bättre service och ett regionalt IT-nät Text: Kerstin Olsson, Länsbibliotek Östergötland

Biblioteken i Östergötland och kommunernas nätverk IT-e har i en utredning undersökt vad det skulle innebära om biblioteken har ett gemensamt biblioteksdatasystem, i stället för som idag, då varje kommun har sitt eget. Genom att samarbeta kring ett datasystem kan biblioteken få ner kostnaderna, framför allt för IT-drift och service och administration, men även för själva systemet. Utredningen visar att IT-drift och service kan minska med 13 procent, system med fyra procent och minskade personaltimmar för administration med 30 procent. Tid som hellre kan användas för mötet med besökarna, för att stimulera intresset för litteratur och läsning och motverka den digitala klyftan.

Bättre för medborgarna Biblioteken i Östergötland har redan idag ett bra mediesamarbete som innebär att alla östgötar har tillgång till alla medier vid folkbiblioteken. Via 49 bibliotek, filialer och bokbus-

Biblioteken i Östergötland har redan idag ett bra mediesamarbete. Foto: Eva Bergstedt

sar har man tillgång till 1,2 miljoner vuxenböcker, 600 000 barnböcker, 35 000 talböcker, 27 000 ljudböcker, 25 000 musik-cd, 12 000 videofilmer, 10 000 cd-rom och dvd och 1000 tidskrifter. Tillgängligheten försvåras av att biblioteken har olika system. Vad blir då ännu bättre av ett gemensamt system? Här är några punkter som bibliotekscheferna vill lyfta fram. För medborgarna: • Integrerad webb 2.0-lösning med integrerad katalog – för alla östgötar. • Alla östgötar kan se hela beståndet på biblioteken i Östergötland och kan själva via internet reservera det man vill låna. • Man kan se vad som finns på andra bibliotek och påverka mediebeståndet på det egna biblioteket. • Med ett gemensamt lånekort får man en jämlik service och tillgång till databaser med ”remote access” och andra tjänster som finns på något bibliotek i länet. • Det blir ökad tid för personlig och individuell handledning. • Samma system för folkbibliotek och skolbibliotek – enklare för användarna. • Samma bokningssystem över hela länet. • Det blir lättare att integrera nättjänster och e-medier i katalogen när det bara behöver göras på ett ställe. • På sikt blir det enklare och lättare låntagaridentifiering till nättjänster. • Det blir enklare, mer bekvämt och mera tillgängligt för brukarna. För bibliotekspersonalen: • Rationell hantering.

• •

• • •

Mer tid för annan biblioteksverksamhet. Möjligheter till medie - och inköpssamverkan och ”medieprofilering”. Högre kvalitet på katalogen. Likvärdig IT-standard och teknisk support för hela länet. Bättre logistik-system/transporter; idag vet man inte var en bok/cd/dvd är när den är på väg mellan systemen.

Ytterligare beslut Bibliotekscheferna på folkbiblioteken i Östergötland fattade ett beslut vid ett möte den 11 november att man ska arbeta för ett gemensamt biblioteksdatasystem. För att det ska kunna bli verklighet behövs även politiska inriktningsbeslut, dels för det gemensamma systemet men också för att det behöver skapas ett regionalt ITnät, något som saknas i Östergötland idag. Kostnaden för ett gemensamt regionalt IT-nät ska inte bekostas av biblioteken, biblioteken är bara först ut med regionala samhällstjänster. Kommunerna kan sedan dra nytta av det regionala nätet i andra samarbeten.

Tidplan Vi räknar med att den politiska förankringen ska vara klar i januari och att projektledare och projektorganisation kan börja planeringsarbetet senast i februari. Eftersom det idag finns flera olika biblioteksdatasystem i länet är det inte självklart vilket system det blir, så första jobbet blir att ta fram ett förfrågningsunderlag för upphandling. Om det går enligt planerna ska upphandlingen vara klar så att konverteringar från befintliga system till det gemensamma är i full gång i början av hösten 2009. 

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 3-4 : 2008

BÄTTRE IKT-STÖD PÅ BIBLIOTEKEN I LÄNET Text: Birgitta Hellman Magnusson, Länsbibliotek Östergötland

Med hjälp av ny teknik, internet, nättjänster och digitala medier kan det lilla biblioteket idag koppla upp sig mot världen och erbjuda ett lika stort utbud som det stora biblioteket. Men det lokala biblioteket är beroende av en väl fungerande kommunal IT-infrastruktur och ett bra IKT-stöd för att kunna ge låntagare tillgång till moderna medier. Länsbibliotek Östergötland har drivit projektet ”IKT-stöd (informations- och kommunikationsteknologi) på bibliotek” under 2007-2008. Projektet, som finansierades med medel från Östsam, syftade till att öka förståelsen för det moderna bibliotekets behov av IKT-stöd inom den kommunala förvaltningen. Målet är att på sikt skapa en teknisk miljö som gör det möjligt för alla östgötar att ta del av det moderna e-bib-

liotekets service, såväl på sitt ”fysiska” bibliotek som från andra platser via internet.

Bakgrund Senare års tekniska utveckling i form av datorisering, internet och ny teknik för medier har revolutionerat arbetet på folkbiblioteken i Östergötland. Enligt bibliotekslagen skall folkbiblioteken verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare.

I dag är biblioteken beroende av en fungerande kommunal ITinfrastruktur och bra IKT-stöd för att kunna fullgöra sin uppgift att tillhandahålla även digitala medier och internetbaserade informationsresurser till medborgarna. Men biblioteken får inte alltid tillgång till det IKT-stöd som behövs för verksamheten. Ett problem är att bibliotekspersonal och IT-ansvariga i kommunen talar olika språk. För IT-ansvariga är det naturligt att sätta

Vissa bibliotek erbjuder surfdatorer för barn, men långt ifrån alla. Bilden är från Norrköpings bibliotek. Foto: Ahmet Kurt

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 3-4 : 2008

Diagrammet ger en bild av IKT-stödet på östgötabiblioteken. De vita rutorna betyder att kriteriet inte är uppfyllt, de ljusblå visar det som var uppfyllt redan i september 2007, och de mörkblå rutorna är sådant som har åtgärdats under 2008.

IT-säkerheten först, men det får inte bli ett hinder för bibliotekets verksamhet. Detta projekt har visat att när ITansvariga får en ökad förståelse för det moderna bibliotekets IKT-behov, så går det mesta att lösa med bibehållna säkerhetskrav.

projektledaren jobbade under våren 2007 fram ett förslag till basnivå för bibliotekets IKT-stöd. Det blev en checklista med 23 kriterier, som skickades ut i form av en enkät till alla kommunbibliotek i länet vid två

tillfällen, i september 2007 och maj 2008, enligt följande: • att det finns hög bandbredd till huvudbiblioteket • att det finns bredband till alla filialer >

Önskvärd basnivå Hur ser då basnivån för bibliotekets IKT-stöd ut? Vad är det som måste finnas i form av tekniskt stöd för att låntagarna/användarna ska kunna få tillgång till det moderna bibliotekets hela utbud av medier och tjänster? En arbetsgrupp bestående av bibliotekarier från olika bibliotek samt

Tack vare internet kan även det lilla biblioteket idag koppla upp sig mot världen och erbjuda ett lika stort informationsutbud som det stora biblioteket. Bilden är från Valdemarsviks bibliotek. Foto: Ahmet Kurt

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 3-4 : 2008

•

• •

•

att biblioteket får öppna de brandväggsportar som krävs för verksamhet och kommunikation att det finns ett unikt IPnummer till bibliotek och filialer så att man kan ha direktlinloggning till bibliotekets betaldatabaser (utan lösenord) att det finns någon form av serviceavtal så att biblioteket snabbt får hjälp med datastrul att det finns publika internetdatorer med hög standard (max 3 år gamla) att det går att lyssna på ljud på de publika datorerna att det finns hörlurar till de publika datorerna, så att man kan lyssna på ljud att det finns minst en internetdator anpassad för synskadade och personer med läs- och skrivsvårigheter på huvudbiblioteket

•

att biblioteket förfogar över en dataprojektor och en bärbar dator som lätt kan kopplas till dataprojektorn

•

att biblioteket förfogar över en egen hemsida som man har kontroll över och underhåller själv, och där bibliotekets etjänster exponeras

•

att bibliotekets hemsida är användarvänlig och uppfyller kraven på tillgänglighet och anpassning för synskadade

•

att det finns studieplatser med internetdator som kan bokas under längre tid (ca 3 tim)

att biblioteket har möjlighet att lägga upp interaktiva tjänster på hemsidan t.ex. formulär

•

att biblioteket har tillgång till en Z39-server

•

att huvudbiblioteket kan erbjuda trådlöst nätverk

•

att det går att boka bibliotekets datorer via hemsidan

att biblioteket ingår i lämpliga kommunala nätverk för IT- och e-tjänstfrågor

•

att det finns scanner för publikt bruk på huvudbiblioteket

att det finns ett kommunalt eprogram som inkluderar biblioteket.

•

att det finns en publik internetdator där personalen kan visa låntagarna hur man laddar ner e-böcker, lyssnar på strömmande ljudböcker och laddar ner e-musik att det finns möjlighet att lägga in mera avancerade program på publika datorer t.ex program för ordbehandling, ljud och bild etc. att det finns möjlighet för användarna att spara material på publika datorer dvs. att de är försedda med usb-utgångar

På många östgötabibliotek kan man boka en studiedator med internetuppkoppling. Bilden är från Linköpings bibliotek. Foto: Ahmet Kurt

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 3-4 : 2008

Av kartläggningen framgår att det finns en väl utbyggd IT-infrastruktur sett till den samlade biblioteksverksamheten i länet. Det finns totalt 46 huvudbibliotek och filialbibliotek i länet, av dem har alla bibliotek, utom en filial i Ydre, tillgång till bredband och publika internetdatorer. Det innebär att östgötarna via biblioteken har tillgång till 45 offentliga IKT-miljöer utspridda över hela Östergötland! Dessa offentliga IKTmiljöer finns tillgängliga såväl i stadsmiljö som i förorter och på landsbygden. Men standarden på dessa offentliga IKT-miljöer varierar kraftigt!

Basnivån uppfylld till 76 procent Långt ifrån alla kriterier var uppfyllda på alla bibliotek första gången enkäten genomfördes. Basnivån för östgötabibliotekens IKT-stöd i maj 2007 var uppfylld till 58 procent. I maj 2008 skickades checklistan ut igen till biblioteken, för att se vad som hade förändrats under projektperioden, då vi också hade genomfört e-kampanjen på biblioteken. Ytterligare en avstämning gjordes i sept/okt 2008, eftersom flera bibliotek i sina ”maj-svar” uppgav att saker ”var på gång” att åtgärdas, och det visade sig att efter sommaren hade också flera av dessa saker åtgärdats.

IKT-stödet på biblioteken fungerade. Inför kampanjen var det viktigt att se till att tekniken skulle fungera. Innan kampanjen genomfördes var det många bibliotek som inte kunde visa de digitala medierna i biblioteket, eftersom de kommunala IT-reglerna inte tillät nedladdning eller att lyssna på strömmande ljud på de publika internetdatorerna. IKT-projektet lyckades få till stånd en överenskommelse med ITansvariga i kommunerna om att de skulle se till att tekniken skulle fungera under kampanjveckan. Överenskommelsen byggde på att bibliotekscheferna skulle rapportera till IT-avdelningen vad det var som inte fungerade på de publika internetdatorerna. Detta skulle då åtgärdas av IT-ansvariga inför kampanjveckan. Samarbetet fungerade alldeles utmärkt. Tekniken fungerade bra på alla bibliotek, utom i Finspång, där

man hade tekniskt ”strul” med handdatorer och mp3-spelare som inte fungerade. I utvärderingen av e-kampanjen framgick att biblioteken ansåg att tekniken fungerade bra, och att IT-personalen hade varit mycket hjälpsam.

Anpassade datorer Att tekniken fungerar på de publika datorerna så att man kan lyssna på strömmande online-ljud, ladda ner e-böcker och mp3-musik, är en förutsättning för att folkbiblioteken ska kunna marknadsföra sina moderna digitala medier och visa låntagarna hur man använder dem. Fortfarande återstår dock en hel del innan basnivån för bibliotekets IKTstöd kan sägas vara uppfylld på alla bibliotek i länet. Till exempel är det bara fyra kommunbibliotek som har en internetdator som är anpassad för synskadade personer, det borde finnas på alla huvudbibliotek! 

Resultaten visar att basnivån för östgötabibliotekens IKT-stöd hade förbättrats avsevärt – från 58 procent till 76 procent.

E-kampanj ledde till förbättringar Orsaken till förbättringarna är främst östgötabibliotekens gemensamma e-kampanj i mars 2008, då allmänheten inbjöds att prova på bibliotekets e-tjänster på sitt bibliotek. Det som särskilt skulle marknadsföras var möjligheten att ladda ner e-böcker, lyssna på strömmande ljudböcker, ladda ner klassisk musik och låna om och reservera böcker på nätet. E-kampanjen blev en del av IKTprojektet, och ett test på hur bra

På Norrköpings bibliotek finns närmare hundra publika internetdatorer, och de är nästan alltid upptagna. Foto: Ahmet Kurt

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 3-4 : 2008

Länsmuseet och biblioteken i samarbete

LOKALHISTORISKT MATERIAL LYFTS FRAM Text: Rolf Holm, Länsbibliotek Östergötland, och Dan Malmsten, Kulturarv Östergötland/Östergötlands länsmuseum

Intresset för vårt lokalhistoriska arv ökar. Kulturarv Östergötland och Biblioteken i Östergötland har en strategi för att möta behovet. Det lokalhistoriska intresserar och engagerar allt fler. Den fysiska arenan som når flest besökare och som vi tycker är speciellt lämpad att tillgängliggöra vår lokalhistoria idag är folkbiblioteken. Därför har vi i länet samarbetat en tid med det vi kallar ”Lokalhistoria på bibliotek”. På alla folkbibliotek i Östergötland finns en plats för lokalhistoriskt material ofta kallad det lokalhistoriska rummet. Många bibliotek i Östergötland har under året arbetat med att utveckla det fysiska biblioteksrummet. Ödeshög har dessutom fokuserat på det virtuella biblioteket i och med att de släppt sin hembygdsbok på nätet.

Bakgrund Intresset för lokalhistoria från allmänhet, skola och forskare kan sägas ha ökat de senare åren. Förklaringar-

na är inte bara en utan flera. Bland de faktorer som spelat roll är säkert att dagens samhälle snabbt har förändrats och att människor flyttar runt alltmer. Många ställer sig frågan var de har sina rötter. Det lokalhistoriska materialet blir också på ett helt annat sätt alltmer tillgängligt och åtkomligt genom digitaliseringar och internet. Arkivens, bibliotekens och museernas material, det s k ABM-samarbetet, blir idag alltmer synligt och vårt regionala ABM-samarbete, kallat Kulturarv Östergötland, har via webben blivit den naturliga portalen ut mot allt detta material. Biblioteken har en speciell roll som den del av samarbetet som kanske allra mest vänder sig ut mot besökarna och också i invånarnas ögon är den naturliga mötesplatsen för att söka information. I arbetet med att lyfta fram de lokalhistoriska rummen på biblioteken

i Östergötland har vi utgått från det som funnits från början. Då tänker vi framförallt på den tryckta boksamlingen.

Nuläge Med det tryckta materialet som bas har ett fortsatt utvecklingsarbete bedrivits för att skapa mer moderna forskarmiljöer. Här har det varit viktigt att få fram teknisk utrustning i form av välutrustade datorer, skrivare, scannrar samt att skapa ett biblioteksrum som bjuder in till besök och nyttjande. Den lokala förankringen finns genom och mycket tack vare de kontaktpersoner för lokalhistoria som finns på varje bibliotek. Detta nätverk träffas regelbundet. Tre nygamla företeelser som initierats på biblioteken i Östergötland är film på bibliotek, utställningar från länsmuseet och föreläsningsserier. Det gemensamma för dessa tre aktiviteter är den lokalhistoriska vinklingen och att de tillsammans utgör ett led i strävan att lyfta fram och göra det lokalhistoriska materialet mer intressant, attraktivt och lockande att ta del av. Eller annorlunda uttryckt handlar det om marknadsföring av vårt kulturarv.

Vision

Intresset för lokalhistoria från allmänhet, skola och forskare har ökat. Här på bilden föreläser Eva Lundblad, intendent på Östergötlands länsmuseum, om föremålsvård och föremål från Mjölby. Foto: Liselott Björkman

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 3-4 : 2008

Alla ska enkelt kunna ta del av lokalhistoriskt material om Östergötland – det är den övergripande visionen för ”Lokalhistoria på bibliotek”. För att det ska bli möjligt krävs en ökad delaktighet för att gemensamt bygga upp vårt östgötska kulturarv, en ökad kännedom och användning av östgötabibliotekens lokalsamlingar, att

En diskussion har påbörjats om hur intresset för lokalhistoria ska fångas upp på grundskole- och gymnasienivå. På bilden guidas elever från Björkö fria gymnasium av bibliotekarie Louise Kruse-Svensson på Linköpings stadsbibliotek. Foto: Eva Bergstedt

ABM – arkiv/bibliotek/museer – ska samverka mera för att tillgängliggöra det lokalhistoriska materialet och att våra östgötaförfattare ska göras mer synliga både litterärt och geografiskt. Det är viktigt att skapa mötesplatser i form av lokalhistoriska rum på biblioteken och att tillgängliggöra lokalhistoriskt material på webben. Det är i detta sammanhang vårt arbete som det beskrivits ovan ska sättas. Utvecklingen av lokala forskarmiljöer med tillgång till internetbaserade källor är ett viktigt inslag i det utvecklingsarbetet.

åker runt till biblioteken i länet och för en dialog kring de utvecklingstankar som finns hos oss på regional nivå och bland den personal som arbetar med dessa frågor på biblioteken runt om i länets kommuner. På senare tid har också en diskussion påbörjats om hur intresset för lokalhistoria ska kunna fångas upp i skolans arbete på grundskole- och gymnasienivå. Ytterligare en framgångsfaktor är den fortsatta digitaliseringen av vårt kulturarv som är en förutsättning för att öka tillgängligheten.

Framtid

Goda exempel

En av de viktigare komponenterna i ett framgångsrikt arbete med lokalhistoriska rum på biblioteken i Östergötland har varit och är att möta de individer som arbetar med dessa frågor på plats. Det sker genom att vi

Här vill vi lyfta fram ett par goda exempel. Det första är möjligheten att samsöka i alla bibliotekskataloger i Östergötland via östgötabibliotekens gemensamma webbplats, www.ostgotabibliotek.se. På det sättet kan man

hitta allt material som finns på biblioteken, även det lokalhistoriska materialet. Det andra exemplet är Kartsök som har tagits fram hösten 2008 av Kulturarv Östergötland. Syftet här har varit att skapa en geografisk ingång till några av de mest användbara databaserna för dem som söker historisk information om Östergötland. Parallellt med detta arbete sker föreläsningsserier med lokalhistorisk profil på biblioteken runt om i länet där folkbiblioteken fungerar på det sätt som de alltid gjort – en plats där människor möts, träffas och diskuterar. 

På följande sidor presenteras en rad av de projekt som pågår till följd av den lokalhistoriska satsningen.

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 3-4 : 2008

KARTSÖK – EN NY VÄG IN I HISTORIEN Text: Dan Malmsten, Kulturarv Östergötland/Östergötlands länsmuseum

Den 13 november lanserade Kulturarv Östergötland en ny sökfunktion kallad Kartsök. Med hjälp av ett par klickningar på kartan kan du nå böcker, bilder, föremål, arkiv och fornlämningar från den trakt du är intresserad av. Vi som arbetar med vårt kulturarv gläder oss åt att intresset för vår historia ökar alltmer. Vi tror också att det ökade intresset för vår lokala historia delvis hör ihop med de allt bättre möjligheterna som idag finns att komma åt källmaterial, inte minst tack vare en snabb utveckling på datasidan. Internet och databaser har inneburit mycket i den vägen. På Kulturarv Östergötlands hemsida har vi under lång tid presenterat olika databaser som rör vår östgötska historia. Vi vet att detta är uppskattat och många använder dessa databaser idag i sin forskning. Ett problem är emellertid att det ibland är ganska trassligt att ta sig fram och hoppa mellan databaserna. Dessutom är de uppbyggda på olika sätt och även om vi arbetar för större samordning är det emellanåt svårt att hitta rätt.

Klickbar karta Det vi har gjort nu är att vi har arbetat fram en östgötakarta som är klickbar. Via nivåerna ”kommun” och ”socken” kommer man direkt in i ett antal databaser som vi tycker är bra och som också ger träffar på de flesta platser som eftersöks. Här kan du via kartorna hitta in i Östgötabibliote-

Via kartan kommer man direkt in i flera databaser.

kens samsök förstås. De böcker, historiska filmer och andra objekt som finns inlagda här är viktiga för forskarna att hitta fram till. Du kan också

nå databaserna för Östgötabild och Arkivförbundets enskilda arkiv. Här finns också möjlighet att botanisera i förnämliga databaser från Historiska museet och Riksantikvarieämbetet.

Fint material

Med hjälp av några klick kan man nå bilder från svunna tider. Här Karolina Jonsdotter framför sin enkla backstuga under torpet Degerhult i Norra Vi socken, Ydre, 1903. Foto: August Christian Hultgren

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 3-4 : 2008

Databaserna innehåller ett brett spektrum av det som vi kallar vårt kulturarv. Du kommer att hitta mängder av bilder från din trakt, tips på arkiv och bilder på föremål. För dem som söker fornlämningar har Riksantikvarieämbetet lagt ut kartor med kopplingar mot enskilda objekt. Man upphör aldrig att förvånas över hur mycket fint material som redan idag finns tillgängligt. Vi tror att detta kommer att ytterligare underlätta och popularisera kulturarvsforskningen för allmänheten. På internationell, nationell och regional nivå diskuteras tillgänglighetsfrågor inom hela ABM-fältet livligt just nu. Med detta steg ligger vi i Östergötland väl framme i landet med att tillgängliggöra vårt kulturarv. 

FILM PÅ BIBLIOTEK Text: Ellika Kyndel, filminventerare på Östergötlands länsmuseum

Foto: Hans Kagebeck

Projektet ”Film på bibliotek” har lett till att lokalhistorisk film lyfts fram och nu lånas ut i sex östgötakommuner. Inte minst i de små kommunerna har intresset från befolkningen varit stort.

Genom de lokalhistoriska filmerna kommer betraktaren så nära historien som det är möjligt.

Det är ett samarbete mellan länsmuseet och länsbiblioteket som lett till att det numera gratis går att låna en lokalhistorisk film på biblioteteket, lika enkelt som det är att låna en bok. Gamla arkivfilmer har digitaliserats på museet och lånas sedan ut på biblioteken. De sex kommuner som ingått i projektet är Boxholm, Kinda, Linköping, Norrköping, Vadstena och Åtvidaberg. Projektet är nu avslutat, men Ellika Kyndel, filminventerare på länsmuseet, hoppas på att även de övriga östgötakommunerna ska kunna ansluta sig, om än i lite långsammare takt. Nedan ger hon sin personliga bild av vad lokalhistorisk film kan betyda. ”Häromdagen kom jag att fundera på när jag egentligen hade min egna första upplevelse av lokalhistorisk film. Under min uppväxt i Stockholm på 1970-talet hade min mor för vana att nästintill varje helg ta oss barn med på museum. Det var alltid lika spännande, man visste aldrig vilken värld man skulle få uppleva. Stockholms stadsmuseum var ett av museerna och personalen där var vid den tiden mycket aktiv i sin pedagogik att låta barn få en upplevelse av hur det var att vara barn förr i tiden. Iklädd förkläde, serverad en tallrik välling, minns jag också en vägg

i rummet där film projicerades och som visade sekvenser från vad som kunde vara ett barnhem eller en skola någon gång vid förra sekelskiftet. Detta blev till ett starkt minne som har naglat sig fast hos mig, känslan av det gamla som otäckt nära.

Nära känsla Visionen om att även andra skulle få tillgång till en sådan upplevelse hade jag med mig då jag började arbeta på Östergötlands länsmuseum för två år sedan. Det är just den där nära känslan som gör detta filmmedium så levande. Genom de lokalhistoriska filmerna kommer betraktaren så nära historien som det är möjligt. Med rörliga bilder far vi liksom genom en tidsmaskin tillbaka i tiden, närmare bestämt till – exempelvis – år 1938 och firandet av De gamlas dag i Västra Hargs socken i Mjölby. I filmen kan man se dessa människor som levat på 1800talet och de stundom väldigt närgångna sekvenserna av deras vackra anleten, där åren satt sina ringar. Eller vad sägs om filmen om den Siste indelte soldaten som ställer upp i sin uniform och tillsammans med sin hustru visar gårdens allra finaste ägodel, Rotekistan från 1600-talet. Eller tidsdokumentet med sekvensen från firandet av Majkarnevalen i

Linköping 1939, då ett par studenter klätt ut sig till Hitler, Mussolini, hans adjutant och Daladier endast fyra månader innan kriget bryter ut. Det finns en stor filmbank att ösa ur. Förmedlandet av filmerna är den absolut viktigaste uppgiften jag har i mitt arbete. Via hemsidan www.kulturarvostergotland.se/ostgotafilm kan vi nå ut till allmänheten genom att visa korta sekvenser av filmerna. Tidigare kunde vi inte nå ut med hela filmer utan att varje dag ha allmänna visningar av dem. Tack vare projektet ”Film på bibliotek” är det möjligt, genom att det nu går att låna filmerna på biblioteken. Enligt mig det mest demokratiska sättet att nå ut till allmänheten. Projektet har visat sig så efterfrågat att vi i projektgruppen beslutat att i möjligaste mån fortsätta denna tillströmning av lokalhistorisk film till biblioteken om än i mer långsam omfattning än förut. På detta sätt har en av mina visioner gått i upplevelse. För även om jag var barn vid min första upplevelse av lokalhistorisk film så kommer den känslan tillbaka varje gång jag får filmer av ovanstående slag i min hand. Genom projektet ”Film på bibliotek” kan man nu också ta hem den känslan. Mycket nöje!” 

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 3-4 : 2008

EN KOBRA OCH GRÖNA SILKESSTRUMPOR – Om Östergötlands länsmuseums lokalhistoriska utställningar Text: Inger Lindström, Östergötlands länsmuseum

”Vad tänker du på när jag säger Boxholm?” ”Låt mig se. Ost och järn.” ”Jaha, ja. Vad gör vi av det, då?” Så här kan det inledningsvis låta när vi planerar för en utställning till ett av de lokalhistoriska rummen på länets kommunbibliotek. Sedan går processen vidare med tankearbete, sökande av föremål och arkivhandlingar från den aktuella kommunen för att ta fram ett lämpligt tema att göra en monterutställning på. Förslag på tema och föremål presenteras för personal på biblioteket som får säga sitt och ofta ger tips om vinklingar på det föreslagna temat eller till och med föreslår ett annat tema. Idén med lokalhistoriska utställningar i kommunbiblioteken väcktes för några år sedan. Kontakter togs med biblioteken som var positiva till tanken. I dagsläget har vi gjort fyra utställningar, en i Kisa, en i Mjölby, en i Vadstena och en i Boxholm, och flera ska det bli. Bakgrunden till dessa utställningar är att de ska komplettera de lokalhistoriska samlingarna och rummen på biblioteken. Biblioteken har böcker och databaser. Länsmuseet har föremål och arkivhandlingar. Tillsammans kan detta ge en mer utförlig bild av kommunen eller av företeelser i kommunen.

Samma utseende Vägledande vid val av tema för utställningarna har varit vad vi förknippar kommunen med, vad vi har i våra samlingar av föremål, kulturhistoriska och arkeologiska, och arkivmaterial såsom handlingar, bilder och kartor samt, inte minst, vad personal på biblioteken tycker. Det vi förknippar med kommunen är inte alltid lätt att kombinera med vad vi har i våra samlingar. Insamling av föremål har ju inte primärt gjorts för att föremålen med nödvändighet ska ställas ut, utan mer för att föremålen är exponenter för sin tid. De utställningar vi gör har i princip samma utseende. De ska signalera att här står en monterutställning från Östergötlands länsmuseum med lokalhistoriskt material i bibliotekets lokalhistoriska rum eller vid den lokalhistoriska samlingen. Vi gör affischer och texter enligt en mall och

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

Temat för utställningen i Mjölby var kommunikation, bland annat ställdes en kobra ut. Foto: Liselott Björkman

de montrar vi använder är alla lika till utseendet De har järnstativ med en glasskiva och glashuv, men har något olika storlek och innehåll förstås. Monterstorleken är dessvärre en begränsning. Montrarna är tämligen små. Alltså kan vi inte ställa ut stora föremål, utan får begränsa oss till små, men det ska vara föremål som säger något, berättar något om sin användning, användare, ägare eller dylikt som har med temat att göra. Utställningen kompletteras med berättande föremålstexter.

Läsa och begrunda Som sagt, antalet monterutställningar med lokalhistoriskt material är hittills fyra. Nästa år gör vi två till. Arbetet med utställningarna är roligt och inspirerande. När sedan invigningarna är välbesökta och får uppmärksamhet i pressen känns det ännu

NR 3-4 : 2008

bättre. Vår förhoppning är att besökare till biblioteken ska stanna upp vid montern, studera föremålen, läsa och begrunda texterna. Kanske någon lärare tar med sig klassen för ett studiebesök? Slutligen måste jag nog kommentera rubriken ”En kobra och gröna silkesstrumpor”. Som tema för utställningen i Mjölby valde vi kommunikation. Bland de utställda föremålen finns en kobra, eller Ericofon, vilken designades av en man som kom att bosätta sig i Mjölby, Gösta Thames. För utställningen i Boxholm valde vi temat ”Kvinnor i Boxholm – kända och okända”. Bland dessa kvinnor finns en, Emy Fick, bosatt på Strålsnäs. Hon var synnerligen textilt intresserad och klädde sig dessutom lite extremt. De gröna silkesstrumporna har tillhört denna Emy Fick. 

MJÖLBY I BACKSPEGELN

– En föreläsningsserie på biblioteket i Mjölby med lokalhistoria i fokus Text: Anneli Friberg, bibliotekschef i Mjölby

Hur levandegör man bibliotekets lokalhistoriska arbete? I Mjölby har vi under hösten erbjudit fyra föreläsningar för allmänheten med lokalhistoria som tema. Föreläsningarna har vi samlat under namnet ”Mjölby i backspegeln”. Arrangemanget har varit ett samarbete mellan Mjölby bibliotek, Kulturarv Östergötland och Östergötlands länsmuseum och ingår som en del i det regionala projektet ”Lokalhistoria på bibliotek”. Samtliga föreläsningar har ägt rum på biblioteket. Först ut i föreläsningsserien var Bo Jansson. Han är lokalhistoriker och författare. I början av nästa år ger han ut sin tredje bok, där han berättar om Mjölbys industrihistoria. Mjölby har en imponerande industriell historia, som tar sin början då Edlunds kvarn byggdes år 1885. Bo Jansson gav en utförlig presentation av allt ifrån svagdricksbryggeri och gjuterier till en axelvaddsfabrik och en pianofabrik. Denna första föreläsning lockade 45 personer.

Föremål från Mjölby

och samordnare för Kulturarv Östergötland, som bjöd på en ”vandring på nätet” via Kulturarv Östergötland. Han berättade bland annat om olika personer och händelser i Mjölby samt visade bilder, kartor och filmsekvenser.

Tro och sägen Den fjärde föreläsningen gick av stapeln tisdagen den 11 november. Då kom Barbro Johansson, intendent och pedagog på Östergötlands länsmuseum, för att berätta om tro och sägen från Mjölby kommun. Trots det ruskiga höstvädret kom det drygt 40 åhörare till denna sista föreläsning. Berättelserna handlade om allt ifrån övernaturliga väsen till hur man firade högtider i äldre tid. Lokalhistoria är ett ämne som både engagerar och fascinerar väldigt många. Det har varit tydligt inte minst under dessa fyra föreläsningar. Interaktionen mellan föreläsare och åhörare har varit påtaglig vid samtliga

tillfällen. Tanken med ”Mjölby i backspegeln” var att bjuda in allmänheten till biblioteket, i syfte att lyfta fram det lokalhistoriska arbete som redan idag bedrivs på biblioteket, men som många gånger kommer lite i skymundan. Genom att samverka med länsmuseet kunde vi ge föreläsningarna ett intressant och varierande innehåll, utan att behöva lägga pengar på externa föreläsare. Samtidigt gav det museet en chans att sprida sin kunskap ute i länet under bra former. Det känns som om vi har hittat ett fungerande koncept – formen finns. Nu väntar den bara på att fyllas med ett nytt spännande innehåll ... Min förhoppning är nämligen att ”Mjölby i back spegeln” skall återkomma nästa höst. 

Till det andra tillfället kom drygt 25 personer och då var det Eva Lundblad som var i blickfånget. Hon arbetar till vardags som intendent på Östergötlands länsmuseum, där hon ansvarar för de kulturhistoriska samlingarna. Hon brukar också delta i arbetet med många av museets ut ställningar. Eva Lundblad var även involverad i skapandet av den miniutställning som invigdes på Mjölby bibliotek i december förra året. Det var delvis med den som utgångs punkt, som hon berättade om föremål från Mjölby som finns i museets samlingar. Avslutningsvis gav hon även råd om hur man vårdar föremål av olika material. Tredje föreläsningen lockade åter igen en riktigt stor skara på drygt 40 personer. Föreläsningarna har varit välbesökta. På bilden föreläser Bo Jansson, lokalhistoriker och författare, Då var det Dan Malmsten, om Mjölbys industrihistoria. kollega till Eva Lundblad Foto: Liselott Björkman

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 3-4 : 2008

ÅTVIDSRUMMET NYINVIGT

Text: Marie Drejstam, biblioteksassistent, och Kathrin Johansson, bibliotekarie

I juni i år nyinvigdes vårt lokahistoriska rum – Åtvidsrummet – av kommunalrådet Lennart Haraldsson. På plats fanns även Dan Malmsten och Ellika Kyndel från länsmuseet/ Kulturarv Östergötland. Kl. 16 började vi med en smygvisning av lokalhistorisk film om Åtvidaberg för det tiotal besökare som kommit. Efter filmvisningen visade Dan Malmsten intressanta källor på internet som går att finna via Kulturarv Östergötlands webbplats, www. kulturarvostergotland.se. Bland annat förevisades Östgötabild och databasen med bergstingsprotokoll som är väldigt intressant med tanke på den gruvverksamhet som förekommit runt Åtvidaberg. När det var dags för Lennart Haraldsson att inviga Åtvidsrummet hade ett 30-tal personer kommit för att besöka vårt nygamla rum och se på de lokalhistoriska filmer som sedan visades.

Inbjudande rum I samband med att vi gjorde om Åtvidsrummet har vi även gjort studiebesök på Brukskultur Åtvidaberg som förfogar över en mängd lokalhistoriskt material och äldre arkiv. Vårt mål är att genom ett närmare samarbete hjälpa våra besökare att ta del av såväl bibliotekets som Brukskulturs material. Nya Åtvidsrummet är beläget på samma plats som tidigare men vi har fräschat upp det med nya möbler i gammal stil och flyttat om bokhyllorna. I Åtvidsrummet ryms numera släktforskarhörnan, med såväl dator som ficheläsare, Åtvidabergslitteratur och en hyllsektion uppslagsverk såsom Nationalencyklopedin. Övrig referenslitteratur har fått flytta ut på respektive avdelningar i biblioteket. Efter renoveringen har vi fått positiva reaktioner från besökarna som tycker att rummet är trevligt och inbjudande.  Det uppfräschade Åtvidsrummet uppskattas av besökarna. Foto: Stefan Lindén

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 3-4 : 2008

KULTURDAG I VALDEMARSVIK Text: Andreas Pettersson, bibliotekarie, och Gun Töllefsen, kulturassistent

I oktober genomfördes Valdemarsviks första officiella kulturdag med en lång rad aktiviteter, allt ifrån ungdomscirkus till utställning med lokala foton från 1900-talets början. Dagen bjöd på en mängd kulturella uttryck som började med en mysig sagostund för de minsta i havsinspirerad miljö på biblioteket. Det inslaget var ett samarbete mellan kulturassistenten Gun Töllefsen och bibliotekarie Erika Sundberg. Därefter var det invigning i Sjöhuset vid Valdemarsviks hamn med musikskolan som spelade och tal som hölls av kommunpolitiker Hans Jonsson (m). Han pekade på den kulturella bredd som finns i vårt samhälle. Det var stor uppslutning av olika kulturaktiviteter och besökare denna första officiella kulturdag i Valdemarsvik.

Bredd på programmet Vår kulturdag innehöll allt från kulturarv, hembygdsföreningar, konst & hantverk, ansiktsmålning, öppen bildverkstad, utställning med lokala foton och vykort från 1900-talets början, musik och dansuppträdande, skolutställning ”Valdemarsvik om 100 år” samt demonstrationer av Carl Malmstensgymnasiet. På parkeringen utanför visades veteranbilar. Aktivitetshuset Garveriet var öppet och poesi pågick till Norrköpings Ungdomscirkus uppträdande. Efteråt fick barnen pröva på konster. Ni kanske undrar hur det hela började? Jo, genom ett möte med bibliotekschef Ella Fronczak, Dan Malmsten Östergötlands länsmuseum, Rolf Holm, Länsbibliotek Östergötland och Hannes Carlsson som är lokalhistoriskt intresserad. De startade med en vilja att visa fram vårt kulturarv på ett bra sätt och så föddes tanken om en kulturdag. Dagen skulle fokusera på det lokalhistoriska. Evenemanget utökades sedan med fler aktiviteter och aktörer genom kulturassistent Gun Töllefsen som ville bejaka en bredd både kulturellt och generationsmässigt.

Göran Sarring från Skådebanan höll ett kraftfullt tal i kulturens tecken om vikten av vårt behov av kreativitet. Han sa bland annat att kommuner som satsar på kultur är vinnare i det långa loppet. Dan Malmsten visade digitala resurser för släktforskning och presenterade Kulturarv Östergötland som möjliggjort att man nu kan bevara och se film från länet. Det finns många gömda kulturskatter som riskerar att gå förlorade.

Årligt återkommande Gun Töllefsen påpekade att en kulturdag är viktig för att få möjlighet att visa och uppleva något av allt det fina som finns i kommunen, men som faktiskt inte har någon given scen idag. –Ett kulturhus i Valdemarsvik med ett större bibliotek och en levande bred kultur står högt på önskelistan. Kultur har så många sidor att alla som vill har möjlighet att hitta sin del. En fast plats och utgångspunkt för kulturen i kommunen skapar en expansiv, kreativ miljö som ger både bofasta och sommarboende i kommunen ett mervärde. Kulturen berikar kommunen och är ytterligare ett dragplåster till ett intressant Valdemarsvik, avslutade hon. Kulturdagen blev ett lyckat evenemang som kunde genomföras med hjälp av alla de kulturintresserade som deltog, kommunen samt andra medarrangörer. Ella Fronczak hoppas nu på att detta ska bli ett årligt återkommande arrangemang. – Det här var ett positivt startskott med en härlig blandning av kulturyttringar och publik som gav mersmak och den kulturella framtiden ser ljus ut i Valdemarsviks kommun, sade hon.  Kulturaktiviteter av skilda slag och tal av Göran Sarring från Skådebanan var några av inslagen på kulturdagen. Foto: Gun Töllefsen

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 3-4 : 2008

EUROPEANA – EUROPAS DIGITALA BIBLIOTEK Text: Birgitta Hellman Magnusson, Länsbibliotek Östergötland

Tio miljoner besök på en timme! Premiären den 20 november av ”Europeana” – Europas digitala bibliotek – blev dramatisk. Den nya sajten klarade inte anstormningen av besökare utan fick stänga ner efter några timmar. Succé eller fiasko – det beror på hur man ser det! EU:s storsatsning på ett digitalt bibliotek för nedladdning av historiskt material från bibliotek i hela Europa fick en snöplig början. Efter flera års förberedelser lanserades den nya webbplatsen – www. europeana.eu – den 20 november 2008. Intresset var enormt, sajten fick ta emot cirka 10 miljoner besök i timmen, vilket orsakade tekniska problem. Några timmar efter premiären stängdes den nya webbplatsen, och följande meddelande kablades ut över världen: ”The Europeana site is temporarily not accessible due to overwhelming interest after its launch (10 million hits per hour). We are doing our utmost to reopen Europeana in a more robust version as soon as possible. We will be back by mid-December.”

Flerspråkig ingång Europeana är ett av EU-kommissionens flaggskepp för att skapa ett in-

formationssamhälle för alla i syfte att främja tillväxt och arbetstillfällen. Målet är att skapa en flerspråkig ingång till det europeiska kulturarvet. Miljontals digitaliserade böcker, konstverk, manuskript, kartor, filmer och andra objekt från bibliotek, museer och arkiv i hela Europa ska läggas in på webbplatsen.

Webbplatsen Europeana – Europas digitala bibliotek – kommer att finnas tillgänglig på alla EU:s officiella språk, alltså även på svenska.

– Europas invånare ska alla kunna glädjas åt vårt rika kulturarv. Projektet är ett viktigt steg för att göra det möjligt, säger kommissionär Viviane Reding som inom Europeiska kommissionen ansvarar för området ”Information Society and Media”.

eller kunna laddas ner till den egna datorn.

Ladda ner gratis

Bland annat har Statens arkiv lagt in samlingen ”Originaltraktater med främmande makter”. Riksantikvarieämbetet och Statens ljud- och bildarkiv har också bidragit med digitaliserat material till webbplatsen.

Besökare från hela världen kommer via detta virtuella bibliotek att få gratis och snabb tillgång till Europas största samlingar och mästerverk. Webbplatsen kommer att finnas tillgänglig på alla EU:s officiella språk, alltså även på svenska. Materialet ska gå att läsa och se i sin helhet på nätet,

Hittills har cirka två miljoner digitaliserade objekt från hela Europa lagts in på webbplatsen. Även svenska bibliotek, arkiv och museer bidrar med digitaliserat material till Europeana.

Bläddra, se och lyssna Europeana gör det möjligt att söka i och bläddra igenom de digitala samlingarna i Europas bibliotek, arkiv och museer samtidigt. Detta innebär att användarna kan utforska ämnesområden utan att söka efter och besöka flera webbplatser och webbresurser. Sammanlagt över 1000 kulturorganisationer från hela Europa har tillhandahållit material för Europeana. Europas museer, inbegripet Louvren i Paris och Rijksmuseum i Amsterdam, har bidragit med digitaliserade målningar och objekt från sina samlingar.

På projektplatsen http://dev.europeana.eu/ kan man följa händelseutvecklingen i väntan på att den riktiga webbplatsen Europeana ska återöppna.

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 3-4 : 2008

Statsarkiv har gjort viktiga nationella dokument tillgängliga och Frankrikes Institut National de l’Audiovisuel har tillhandahållit 80 000 utsändningar som återger det tjugonde århundradet, ända från tidigt filmmaterial från slagfälten i Frankrike 1914.

Nationalbibliotek i hela Europa har bidragit med tryckt och otryckt material, inklusive digitaliserade kopior av de stora bokverken som har gett upphov till nya idéer i hela världen.

Privata sektorn engageras Målet är att Europeana inom en snar framtid ska omfatta minst 10 miljoner digitaliserade föremål. Två miljoner euro av EU:s medel kommer årligen att anslås för detta ändamål. Kommissionen planerar också att engagera den privata sektorn i den fortsatta utbyggnaden av Europas digitala bibliotek. Under åren 2009–2010 kommer dessutom cirka 69 miljoner euro att bli tillgängliga för forskning om digitala bibliotek genom EU:s forskningsprogram. Under samma period kommer den del som handlar om informationssamhället i programmet för konkurrenskraft och innovation att avsätta cirka 50 miljoner euro till att förbättra tillgången till Europas kulturarv och vetenskapliga arv.

”Sverige – föregångsland” Europeana drivs av stiftelsen för ett europeiskt digitalt bibliotek, som sammanför Europas viktigaste sammanslutningar av bibliotek, arkiv, museer, audiovisuella arkiv och kulturinstitutioner. Det nederländska nationalbiblioteket Koninklijke Bibliotheek är värd för Europeana. Kungliga Biblioteket är svensk kontakt i projektet. – Satsningen på Europeana är ett intressant försök att knyta samman det europeiska kulturarvet och öka dess tillgänglighet. En styrka med projektet är att material från arkiv, bibliotek och museer samlas. I detta ABM-samarbete är Sverige ett föregångsland, säger riksbibliotekarien Gunnar Sahlin. I väntan på att Europeana ska återöppna kan man läsa mer om projektet på projektplatsen http://dev.europeana.eu/. Där kan man se en video som ger ett smakprov på vad man kan hitta på Europeana. Intresserade kan prenumerera på ett nyhetsbrev om Europeana. Där finns också information om hur bibliotek och övriga kulturinstitutioner kan bidra med digitaliserat material till Europas digitala bibliotek. 

DIGITAL HEMBYGDSBOK LYFTER ÖDESHÖGS LOKALHISTORIA

Text: Rolf Holm, Länsbibliotek Östergötland

Ödeshögs digitala hembygdsbok lyfter fram det lokalhistoriska materialet och gör det mer tillgängligt. I september invigdes boken på biblioteket i Ödeshög. Arbetet med boken är dock inte ett avslutat kapitel utan fortsätter allteftersom mer material tillkommer. Det här är ett nyskapande sätt att arbeta med och tillgängliggöra kulturarvet. Jag ringde därför upp Magnus Lundberg, kulturchef i Ödeshög, och bad honom berätta om arbetet och de tankar som ligger till grund för den digitala hembygdsboken. Magnus Lundberg menar att detta är ett grupparbete där biblioteket är motorn. Den lokahistoriska samlingen som finns på biblioteket i Ödeshög är den enhet som man bygger på. – Det här arbetet ligger helt i linje med det uppdrag som kultur- och fritidsnämnden har gett förvaltningen, nämligen att tillgängliggöra Ödeshögs kulturarv för medborgarna, skolan och turismen, säger han. Den digitala hembygdsboken är uppbyggd som en sökbar databas där det material som idag är inlagt kommer att växa i omfång. Det är ambitionen. Ännu återstår mycket material att lägga in bl.a. från bibliotekets lokalhistoriska samling. Lägger man också till det material som hembygdsföreningar och enskilda personer kan bidra med så förstår alla att detta kulturarvsarbete aldrig har något slut. Just samverkan med hembygdsföreningarna är viktigt, framhåller Magnus Lundberg. Det är inte lätt att kortfattat beskriva allt intressant innehåll och alla sökmöjligheter som Ödeshögs digitala hembygdsbok ger på adressen www.hembygdsbok.odeshog.se. Men en sak som kan nämnas är möjligheten till interaktivitet som är inbyggd i avdelningen ”Minnen”. Här går det bra att skicka in eget material för publicering. Också genom Wikipedia som finns med i Ödeshögs digitala hembygdsbok kan enskilda personer vara med och påverka innehållet. Samarbetet har engagerat enskilda personer, bibliotekspersonal, hembygdsföreningar och Kulturarv Östergötland. Ledstjärnan i utvecklingsarbetet har varit enkelhet och tydlighet och att det inte bara handlar om att skapa en sökmotor. – Det ska också vara kul att gå in på sidan, påpekar Magnus Lundberg. 

Dyk ner i Ödeshögs digitala hembygdsbok på adressen www.hembygdsbok.odeshog.se

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 3-4 : 2008

LOKALHISTORIA PÅ NÄTET Text: Birgitta Hellman Magnusson, Länsbibliotek Östergötland

Agda i Fröknegår’ns dagbok. ”Gu’medde!” sa Käck. Öna - en flik av himmelen. Poetiska titlar framsprungna ur den östgötska myllan. Finns också inlästa som daisy-talböcker. På ostgotabibliotek.se är det numera enkelt att hitta det unika materialet från östgötabibliotekens lokalsamlingar. ”Lokalhistoria” har en egen ingång på östgötabibliotekens gemensamma webbplats www.ostgotabibliotek.se. Syftet är att lyfta fram det många gånger unika lokalhistoriska materialet som finns i östgötabibliotekens samlingar. ”Upptäck bibliotekens unika lokalsamlingar – en guldgruva för dig som vill veta mer om din hembygd. Börja dina efterforskningar här! Nästan allt lokalhistoriskt material som finns på östgötabiblioteken är sökbart på nätet.” Denna text möter besökaren som surfar in på ”Lokalhistoria”. En sökruta i direkt anslutning till texten går till samsöken, så att jag med ett enda

klick kan få reda på vilka bibliotek som har material i det ämne som intresserar mig. En sökning på ”Trehörna” ger till exempel två träffar på det lokala biblioteket i Ödeshög, men hela 11 träffar ur Östgötasamlingen på Linköpings stadsbibliotek.

Inspirerande djupdykningar För användaren ska det vara enkelt att komma åt materialet, även om det inte får lånas hem. Därför har östgötabiblioteken en överenskommelse om att skicka även referensmaterial ur lokalsamlingarna till varandra, så att man kan ta del av det på sitt eget bibliotek.

Här finns många rubriker som ska inspirera till djupdykningar i det lokalhistoriska materialet på biblioteken, några exempel: Månadens tips • Sök på socken • Östgötska e-böcker • Musik och noter • Lokala talböcker • Originalutgåvor • Lokalhistorisk film • Släktforskning Hembygdsböcker, javisst, men begreppet lokalhistoria omfattar så mycket mer som är värt att lyfta fram. Inspelad östgötsk musik, dokumentärfilmer, foton, hjälp med släktforskning, tidningsklipp, uppsatser, hemsidor och arkiv. Genom tipsen om inspelad östgötsk musik, noter och sångtexter, torpinventeringar och lokalhistoriska filmer, så kan besökaren få upp ögonen för vilken typ av material som finns i bibliotekens lokalsamlingar.

Lätt att hitta

Dan Malmsten visar Kulturarv Östergötlands hemsida på Mjölby bibliotek. Foto: Kulturarv Östergötland/Östergötlands länsmuseum

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 3-4 : 2008

För besökaren är det lätt att hitta i östgötabibliotekens samlingar när man bara behöver söka på ett ställe. Men tanken på sikt är att det också ska finnas digitaliserat material från östgötasamlingarna som man kan komma åt hemifrån. En del digitaliserat material kommer man åt redan idag på östgötaportalen. Till exempel finns en länk till Ödeshögs digitala hembygdsbok, med material som kan läsas i sin helhet på nätet. Besökaren kan också låna hem och bläddra i den digitaliserade originalutgåvan av Vadstenadiariet – en handskrift från 1300-talet som skildrar livet i Vadstena kloster. Eller ladda hem originalverket ”Handskrift om Wånga bergslag” från 1816, som förvaras på Norrköpings stadsbibliotek. 

Ovan: Lokalhistoria har en egen ingång på östgötabibliotekens gemensamma webbplats www. ostgotabibliotek.se. T.h.: Tips på östgötsk musik, noter och sångtexter. Nedan t.v.: Ladda hem originalverket ”Handskrift om Wånga bergslag” från 1816, som förvaras på Norrköpings stadsbibliotek. Nedan t.h.: Blädda i den digitaliserade originalutgåvan av Vadstenadiariet – en handskrift från 1300-talet som skildrar livet i Vadstena kloster.

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 3-4 : 2008

Utställning och seminarium om

WALTER LJUNGQUIST Text: Didrik von Wachenfeldt, initiativtagare och terapeut i Järna

Under september 2008 visades en utställning på biblioteket i Kisa om författaren och Kisasonen Walter Ljungquist. Dessutom hölls ett välbesökt helgseminarium. Helgseminariet omfattade fem föreläsningar och dagen därpå gjordes en utflykt till Walter Ljungquists boplatser i Kindabygden. Arrangörer var undertecknad i samarbete med Mathias von Wachenfeldt, som gjorde utställningen, personal på Kinda bibliotek, Kultur och fritid i Kinda, Bibliotekets vänner och föredragshållarna. Sist men inte minst medverkade Walter Ljungquists änka, författarinnan Gerda Antti, som berättade om sitt liv med maken och bjöd på fika i sitt hem på Thomestorp. Utställningen lockade många besökare och seminariet samlade ett 80-tal deltagare.

nutid och ett skeende i förfluten tid. Berättaren minns och försöker förstå det som hänt genom sitt efter hand mer mogna eller i varje fall förändrade medvetande.

Fördjupad förståelse

Walter Ljungquist låter inte sällan läsaren förstå saker som berättaren eller de agerande personerna inte förstår. För att åstadkomma detta utvecklade han en mycket personlig berättarteknik. Han var dessutom mycket visuell i sitt berättande. Intryck och stämningar avlöser varandra och bildar en färgrik mosaik. Läsaren är oftast själv hänvisad till att tolka och förstå vad som Nyskapande författare sker. Kanske därför har Walter Ljungquist ofta betraktats Vem var då Walter Ljungsom svårläst. Många vill ha en quist? Han hör till de mest författare som förklarar och originella och nyskapande håller läsaren i handen genom svenska författarna under berättelsen. Men om man ser 1900-talet. Men han har komintentionen blir det inte så mit i skymundan av dem som svårt. Och framför allt – Walägnade sig åt att skildra soFörfattaren Walter Ljungquist levde mellan 1900–1974. ter Ljungquists böcker ska läciala orättvisor, könsroller, Foto: Stig Berg sas flera gånger. För varje ny sexuell frigörelse och krimiläsning djupnar förståelsen nalpsykologi. Walter Ljungoch förhoppningsvis också läquists berättelser fokuserar på ägnas åt att spegla denna inre utvecksarens egen självinsikt. individens inre utveckling och mogling genom symboler och naturstämnad, från barndom till ålderdom. Den Ambitionen med höstens utställning ningar. Berättarperspektivet är oftast yttre handlingen är ofta sparsam och och seminarium var att lyfta fram en inre dialog mellan reflektioner i

Seminariet samlade ett 80-tal deltagare. Foto: Ing-Marie Wallin

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 3-4 : 2008

Några av Walter Ljungquist böcker blev filmatiserade och han skrev dialog till en rad andra filmer, framför allt i samarbete med Hasse Ekman.

Walter Ljungquists mångsidighet och djup som författare, bildkonstnär och filmmakare.

Mindre känd sida Torbjörn Lindqvist, journalist på Östgöta Correspondenten, inledde seminariet med en skildring av Walter Ljungquists liv, uppväxten i Kisa och debuten 1933 med romanen Ombyte av tåg, livet i Stockholm under 30och 40-talen samt återkomsten till Kindabygden på 50-talet. Didrik och Mathias von Wachenfeldt berättade om en av Walter Ljungquists mest intressanta litterära gestalter, Paula Göpfert, och läste högt ur de böcker som handlar om henne. En hittills mindre känd sida av Walter Ljungquists skapande är engagemanget i den svenska filmvärlden på 40- och början av 50-talet. Han skrev dialog till ett 20-tal filmer varav 13 i samarbete med regissören Hasse

Ekman. Tre av filmerna baserades på Walters böcker och den mest omtalade av Ekmans filmer, Flicka och hyacinter, är indirekt baserad på en Ljungquist-roman.

Visuellt språk Tidigare professorn i filmvetenskap, Leif Furhammar, gav en god inblick i detta samarbete och spelade upp exempel ur Ekmans filmer. Furhammar ville sätta ”Människors möten” som en rubrik för Ekman-Ljungquists berättelser. Det älskande paret i Ombyte av tåg, den pladdriga skådespelerskan och den inbundne kontoristen i Vandring med månen, de båda självmordskandidaterna i Flickan från tredje raden, fröken Ensam och den bohemiske konstnären i Flicka och hyacinter o.s.v. Flera av scenerna och gestalterna är originella nyskapelser i svensk film, betonade Furhammar. Scenografen Jan Öqvist belyste det arbete som består i att överföra lit-

terära texter till scenisk framställning och framhöll i synnerhet hur tacksamma och intressanta Walter Ljungquists texter är för den som vill göra teater och film. Jan Öqvist gav exempel på Walter Ljungquists mycket målande och visuella språk. Genom litteraturvetaren Bo GeorgiiHemmings föredrag fick seminariedeltagarna göra en djupdykning i Walter Ljungquists roman Azalea. Verkets uppbyggnad och symbolik och rikedomen på tolkningsmöjligheter framhölls. Aktörsrelationerna belystes utifrån en psykologisk modell, som Georgii-Hemming tillämpat i sin doktorsavhandling ”Träd – ett försök till Lacansk läsning av Walter Ljungquists berättelser, särskilt Jerk Dandelin-sviten”. Lördagen avslutades med att deltagarna fick lyssna på ett par radiointervjuer som gjordes med Walter Ljungquist i slutet av 50och början på 60-talet. 

T.v.: Mathias och Didrik von Wachenfeldt och projektets samordnare Thomas C. Eriksson, bibliotekschef i Kisa. T.h.: Föredragshållarna Leif Furhammar, Torbjörn Lindqvist, Bo Georgii-Hemming och Jan Öqvist. Foto: Ing-Marie Wallin

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 3-4 : 2008

Interiör av Stifts- och landsbiblioteket, Konsistoriehuset. T.v.: Återlämningsdisken (1951). Nedan: Rotundan (1934). Källa: Bild Linköping

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND