Biblioteken i Östergötland 2008:1 och 2

nr

1-2

Visionär biblioteksutveckling i Finland BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 1-2 : 2008

2008

1

Innehåll 26 östgötar studerade biblioteksutveckling i Finland Finsk kampanj lyfter folkbiblioteken Det gränslösa biblioteket – i verklighet och vision

nummer 1-2:2008

4 5 6 8

Bibliotek 10 – låna en gitarr och en studio

Lyckad e-kampanj trots få besökare

20

Stort behov av datorkunskap

23

”Tekniken måste bli bättre”

24

Gratis internetutbildning för vuxna

10

”Bra tillfälle att spotta upp sig”

25

Internetbussen som sprider glädje

12

”Kampanjen förändrar bilden av biblioteket”

26

Ett informationssamhälle för alla

15

Större politisk satsning på IT-kunskap behövs

28

Digital bokbuss i USA

16

5 tycker till om IT och bibliotek Stora digitala klyftor i kommunerna

Internetsatsning för nybörjare

18

Föremål från kuriositetskabinettet ställs ut i Ukraina

IFLA-konferens: ”Ett smörgåsbord att välja och vraka från”

29 30

Nästa nummer, som utkommer i december, handlar bl.a. om bibliotek på entreprenad samt lokalhistoriska rum.

Ansvarig utgivare: Kerstin Olsson, länsbibliotekarie kerols@ostsam.se Redaktör: Eva Bergstedt ebergstedt@hotmail.com Grafisk form: Iréne Stahre irene.stahre@linkoping.se

2

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

Manusstopp är den 11 november.

Skicka artiklar på högst 500 ord till ansvarig utgivare per e-post.

Innehållet i varje artikel svarar insändaren själv för.

NR 1-2 : 2008

Omslagsbild framsida: Elina Harju, chef för internetbussen Netti-Nysse.

Foto: Birgitta Hellman Magnusson.

Omslagsbild baksida: Höst i Linköping.

Foto: Eva Bergstedt

LEDARE

GRÄSRÖTTERNAS DIGITALA BIBLIOTEK

Vad är det som händer egentligen? Ja, jag menar på bibliotekens digitala arena 2.0. De nya digitala redskapen gör att alla kan bidra med kunskap och åsikter. Man taggar, flickrar, bloggar, skriver i wikis och deltar i communities. Var är bibliotekspersonalen? Jo, dom är där! På webben!

Säg det bibliotek som inte har en egen hemsida! Säkert 290 kommunbibliotek, därtill 20 länsbibliotek, några lånecentraler och depåbibliotek, skolbibliotek, några biblioteksportaler, några nationella biblioteksprojekt som boktips.net, Barnens bibliotek, Bibliotek24, Öppna bibliotek med flera. Därtill bloggandet.

En sökning på Google på orden blogg och bibliotek med en begränsning till svenska sidor ger 812 000 träffar. Och många av mina kollegor hittar jag bland biblioteksavatarerna. Alla vill gå 2.0.

Vad vill jag nu säga med detta? Jo, att det finns en oerhörd mängd kunskap och energi bland bibliotekspersonalen att jobba med och vara på webben. Eftersom vi alla som jobbar på biblioteken använder den som arbetsverktyg, och eftersom biblioteksanvändarna använder den både hemifrån och på biblioteket, skulle det vara bra om vi kunde samla all denna tid och kraft till någonting gemensamt och inte splittra upp energin på hundratals olika webbplatser. Det mesta innehåll som finns på våra hemsidor är ju ändå rätt lika, eller hur?

I dagarna har det hänt en helt fantastisk sak! Btj har sagt upp alla avtal som de har med kommunbiblioteken om bibliografisk service. Nu har vi ett gyllene tillfälle att samla de resurser som tidigare använts till att betala Btj för bibliografisk service, till att bygga upp en ny gemensam nationell beståndskatalog, ett folkbibliotekens LIBRIS, och äntligen få till det bibliotek.se som aldrig blev som det var tänkt. När KB och Kulturrådet är klara med sin fjärrlåneutredning finns det ett gemensamt nationellt nytt verktyg som förenklar och förbättrar tillgången till de gemensamma folkbiblioteksresurserna för alla i hela landet. Utopi? Inte alls. Men det behövs en generös hållning från de större biblioteken att bjuda på en del resurser för gemensamt arbete och inte tro att ensam är stark. Och bygga upp ett gemensamt varumärke för folkbiblioteken och inte bara för den egna kommunen.

Om man kunde få till en bra fördelning på olika gemensamma resurser så skulle det snabbt göra skillnad. Säg att tio proffs på att skriva boktips gjorde det för hela landet, tio proffs på katalogisering tog hand om bibliografisk service, tio proffs tog hand om att utveckla bibliotekens tjänster på nätet, tio proffs utvecklade bibliotekens marknadsföring etc. Då kunde vi andra använda mer tid till besökarna, jobba med läslust för prioriterade grupper och utveckla biblioteken lokalt. Om dessutom landets politiker och nationella myndigheter tog tag i frågan om nationella biblioteksstrategier, vilken otrolig skjuts det skulle kunna ge svensk biblioteksutveckling! Och vilket fantastiskt bibliotek alla gräsrötter skulle få, både digitalt och lokalt! Medan det biblioteket växer fram så fortsätter vi förstås att spana in omvärlden, till exempel Finland, och att reflektera över vad vi själva gjort exempelvis under e-kampanjen.

Som i det här numret av Biblioteken i Östergötland. God läsning!

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 1-2 : 2008

Foto: Eva Bergstedt

Text: Kerstin Olsson, länsbibliotekarie

3

FINLANDSRESAN

26 östgötar studerade biblioteksutveckling i Finland

”SPÄNNANDE MED SÅ MYCKET NYTÄNK OCH DJÄRVA GREPP” TEXT: Birgitta Hellman Magnusson

Hur kan biblioteken arbeta för att höja medborgarnas IT-kompetens och göra fler delaktiga i informationssamhället? För att få svar på den frågan åkte en stor delegation av politiker och tjänstemän till Finland i slutet av augusti, för att inspireras av de finska bibliotekens aktiva roll att hjälpa människor att använda sig av informationstekniken i vardagen.

Paradigmskifte

Starka intryck

I Helsingfors träffade gruppen internationellt kända ”biblioteksvisionären” Maija Berndtson, direktör för Helsingfors stadsbibliotek, som hävdar att biblioteksvärlden lever mitt uppe i en stor paradigmförändring.

– Framtidens bibliotek är en härd för skaparkraft och medborgaraktiviteter, säger hon.

Gruppen fick höra om Helsingforsbibliotekets omfattande satsning på att hjälpa vuxna att bli mer förtrogna med IT-teknik. Att lära ut grunderna i internet och hjälpa till med tjänster på nätet räknas som en självklar del av bibliotekets informationstjänst.

Slutligen fick deltagarna träffa Tuula Haavisto, biblioteksdirektör i Tammerfors, som visade på hur väl bibliotekets verksamhet stämmer med stadens mål, som är att skapa ett informationssamhälle för alla medborgare.

Inspirerande! Visionärt med fotfäste! Trovärdigt! Lärorikt! Kreativitet och nytänkande! Imponerande!

Kundvänligt! Fascinerande!

Annorlunda! Livgivande! Helt outstanding!

Intrycken från Finlandsresan var starka. Framtiden får utvisa om några idéer kan omsättas och bli verklighet på hemmaplan.

Låna instrument, boka en inspelningsstudio med dator och teknik och redigera din egen musikvideo, som sedan läggs ut på nätet på bibliotekets hemsida. Eller boka en tid hos laptop-doktorn som lär dig att installera ett virusprogram i din dator.

Bibliotek 10 och Träffpunkten i centrala Helsingfors liknar inte någonting annat.

– Hur inspirerande som helst! Har fått många nya tankar och idéer.

Spännande med så mycket ”nytänk” och djärva grepp. Här har vi mycket

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

På sidorna 5-17 kan du läsa mer om Finlands satsning och deltagarnas reflektioner. 

Vi som besökte Finland Lena Johansson, bibl.chef, Boxholm, Marie Sääf, bibl.chef, Finspång, Thomas Ericsson, bibl.chef, Kinda, Anneli Friberg, bibl.chef, Mjölby, Helena Bengtsson, IT-bibl., Mjölby, Mona Quick, bibl.chef, Motala, Birgitta Hjerpe, bibl. chef, Norrköping, Håkan Blomqvist, studiebibl., Norrköping, Annika Holmén, bibl.ansv., Söderköping, Marie Eriksson, bibl., Söderköping, Ella Fronczac, bibl.chef, Åtvidaberg/Valdemarsvik, Anja Leiding, IT-bibl., Åtvidaberg, Elisabet Saxholm, bibl.chef, Ydre, Karin Hermansson, bibl.ansv., Ödeshög, Kerstin Mohall, Östsam, Peter Karlsson, Östsam, Christer Alsbjer, Östergötlands bildningsförbund, Michael Cornell (c ), Östsam, Lars Eklund (kd), Östsam, Nils-Åke Gustafsson (fp), Östsam, Johan Andersson (s), Östsam, Andreas Söderberg, IT-ansv. IT-sam, Kerstin Olsson, länsbibliotekarie, länsbiblioteket, Anne Hederén, bibl.konsulent, länsbiblioteket, Sofia Larsson, projektledare, länsbiblioteket, Birgitta Hellman Magnusson, bibl.konsulent och reseledare.

NR 1-2 : 2008

Foto: Kerstin Olsson

Tammerfors stadsbiblioteks internetbuss ”Netti-Nysse” har lärt över 16 000 (!) Tammerforsbor, varav många pensionärer, att ”fånga musen” och hitta ut på internet på ett lekfullt sätt. Att servicen var gratis, och tillgänglig för alla, imponerade stort på gruppen.

Djärva grepp

4

att lära, tycker Anneli Friberg, bibliotekschef i Mjölby.

– Vi fick en inblick i framtidens bibliotek, säger Johan Andersson (s), en av fyra regionpolitiker från Östsam som deltog i länsbibliotekets studieresa till Finland.

Sammanlagt 26 östgötar (politiker, bibliotekschefer och tjänstemän för lärande, kultur och bildning) följde med på resan som gick till Helsingfors och Tammerfors.

FINLANDSRESAN

Bilderna på detta uppslag: Kommunala bibliotekschefer samt tjänstemän och politiker från regionförbundet Östsam fick höra mer om hur finska bibliotek arbetar för att göra människor mer delaktiga i informationssamhället.

Foto: Birgitta Hellman Magnusson.

FINSK KAMPANJ LYFTER FOLKBIBLIOTEKEN TEXT: Birgitta Hellman Magnusson

De finska folkbiblioteken deltog 2005 i en landsomfattande kampanj, ”Finland i nätverken”, som syftade till att göra människor mer förtrogna med hur man använder tjänster på nätet. Även i Sverige har man från statligt håll velat ge biblioteken ett liknande uppdrag, men det tappades bort någonstans på vägen.

Den finska nätverkskampanjen skedde på regeringens uppdrag, och var en del av den statliga satsningen på att skapa ett informationssamhälle för alla. Kampanjen vände sig särskilt till vuxna och äldre. Målet var att öka människors kunskap, mod och förutsättningar att använda tjänster och innehåll på nätet.

Omkring 400 bibliotek och medborgarkontor i hela landet deltog i kampanjen, vilket har lett till att finska folkbibliotek idag på ett mer självklart sett jobbar med att introducera internet för vuxna.

– Folkbibliotekets image fick ett lyft genom kampanjen, säger Maria Repo, som ansvarar för undervisning i informationsteknik på Helsingfors stadsbibliotek.

Även i Sverige har det funnits tankar på att mobilisera folkbiblioteken för att stimulera till en ökad användning av IT-teknik bland vuxna och äldre. Den statliga IT-kommissionen föreslog redan 2002 att särskilda stimulansmedel skulle utgå till folkbiblioteken för att de skulle hjälpa till att öka användningen av informationstekniken.

Försvunnet förslag Förslaget lades fram i en rapport, ”IT och äldre”, där det framhölls att folkbiblioteken har goda förutsättningar att spela en central roll när det gäller introduktion av IT. Man pekade bland annat på att biblioteken enligt lag ska verka för att göra databaserad information till-

gänglig för alla medborgare, att i stort sett alla bibliotek erbjuder tillgång till datorer uppkopplade mot internet samt att människor i alla åldrar besöker biblioteken.

IT-kommissionen föreslog att stimulansmedlen skulle utgå under en treårsperiod för att därefter utvärderas. Det statliga bidraget skulle täcka cirka hälften av kostnaderna, resten skulle täckas av kommunala bidrag.

Kravet var att inga neddragningar skulle få göras i bibliotekets ordinarie budget.

Kulturrådet föreslogs bli den myndighet som skulle fördela stimulansmedlen till folkbiblioteken.

Vad hände sen? Ja, utredningen ”försvann” någonstans på vägen, och IT-kommissionen lades sedermera ner. 

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 1-2 : 2008

5

FINLANDSRESAN

DET GRÄNSLÖSA BIBLIOTEKET – i verklighet och vision TEXT: Anne Hederén

– Vi måste gå utanför väggarna och fixa samarbetspartners. Vi ska vara öppna åt alla håll. Biblioteket behöver dyka upp på lite överraskande ställen. Och vi måste regelbundet fråga oss vem vi är till för och varför vi gör det vi gör.

Maija Berndtson, direktör vid Helsingfors stadsbibliotek, är en sann biblioteksvisionär som arbetar för ständig utveckling av bibliotekets tjänster. Hon gör det genom att analysera verksamheten, spana på omvärlden och våga ställa självkritiska frågor.

– Har inte biblioteken blivit för mycket av institutioner? undrar hon.

Helsingfors stadsbibliotek är också ett hybridbibliotek vars tidiga satsning på IT och nättjänster prisbelö-

nats. År 2000 fick biblioteket Bill Gates pris ”Access to Learning” på en miljon dollar. Bibliotekets vision till 2010 är att vara ”ett gränslöst bibliotek, en källa till bildning och upplevelser i alla faser av livscykeln”.

Maija Berndtson visade hur användningen av biblioteket har utvecklats under de senaste 20 åren.

Fler virtuella besök Mellan 1990-95 ökade biblioteksanvändningen markant i samband

med en kraftig lågkonjunktur. Helsingfors bibliotek var tidiga med internet, bland de första i världen.

Redan 1996 fanns internet i alla bibliotekslokaler. 1996 började man också mäta hur det virtuella biblioteket används.

De virtuella besöken har sedan ökat stadigt. Förra året var besöken via webben fler än de fysiska.

1989 var 90 procent av utlåningen böcker. År 2007 hade siffran sjunkit till 71 procent. På dessa 18 år har

Förra året var biblioteksbesöken via webben fler än de fysiska på Helsingfors bibliotek. Källa: Helsingfors stadsbibliotek.

6

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 1-2 : 2008

FINLANDSRESAN tekens existens, som enligt Maija Berndtson är demokrati, utveckling och kultur.

den totala utlåningen ökat från 6 miljoner till 9 miljoner. Ökningen kommer från de nya medierna, utlåningssiffran för böcker har varit stabil. De nya medierna har alltså inte ökat på böckernas bekostnad. Användningen av bibliotek i dag är överhuvudtaget mycket mångsidigare än tidigare.

– Folkbibliotekets demokratiska roll får vi inte glömma bort. I alla nordiska länder finns starka folkbibliotek. I länder utan demokrati finns inte folkbibliotek. Biblioteken ger människor möjlighet att ta del av olika åsikter.

En farlig roll – i vissa samhällen.

I Finland har användning och utlåning ännu inte börjat sjunka som den har i Sverige, Danmark, England och Holland. Men man kan inte slå sig till ro med det, det finns anledning att oroa sig, menar Maija Berndtson.

Biblioteken i Finland har varit de ungas bibliotek, men nu börjar de lämna biblioteken. Nästan 70 procent av de unga har haft bibliotekskort, nu är det ca 50 procent.

– Vi talar om att satsa på ungdomar, men det räcker inte med att ställa upp en hylla. Det måste vara en seriös satsning.

Biblioteket är kvinnornas bibliotek, närmare två av tre aktiva låntagare är kvinnor.

Alla nordiska länder har haft en stark ekonomisk utveckling. Givetvis har utvecklingen av folkbibliotek på bred front haft en positiv påverkan även på samhällsutvecklingen, menar Maija Berndtson.

Stor utmaning Just nu planeras ett nytt centrumbibliotek i Helsingfors. Kostnaden är beräknad till cirka 100 miljoner euro.

Maija Berndtson drar sig inte för att ställa de obehagliga frågorna:

Maija Berndtson – biblioteksvisionär.

Foto: Birgitta Hellman Magnusson

– Vad ska vi göra för att männen ska hitta hit? IT, musik och tidningar har tidigare lockat männen. Är det något fel med vårt bokbestånd? Det är sådant vi frågar oss nu.

En ny kundtjänstkultur Utvecklingsarbetet handlar även om själva kundkontakterna. Man talar rent av om en ny kundtjänstkultur.

Allt högre grad av självbetjäning i utlåning och återlämning frigör tid och ger nya möjligheter för personalen att fördjupa mötet med kunden.

Bakgrunden är insikten att möten mellan människor är bibliotekens stora styrka. Den gamla kulturen som handlat om att personalen sitter och väntar i diskarna byts mot mer aktiva initiativ i mötet med kunden.

– Det mänskliga är vår styrka, säger Maija Berndtson.

Att acceptera kunden som en jämställd partner som också deltar i ska-

pandet av information och kunskap är ett annat spår i ett förändrat förhållningssätt till kunderna. Det är t.ex. önskvärt att kunderna medverkar mer i skapandet av innehållet i katalogen. För att utvecklas krävs, enligt Maija Berndtson, kännedom om marknaden, dvs. kunderna, och en äkta vilja att lyssna på kundens behov.

– Vi behöver en större flexibilitet.

Kanske ska vi gå från mass-service till att erbjuda skräddarsydd service.

– Finns det någon framtid för biblioteken? Ska man i dagens läge skapa folkbibliotek?

Det är frågor från omvärlden som vi måste ta på allvar.

Att hon själv svarar ett rungande ja på frågorna råder det inget tvivel om, men hon har också skarpa uppmaningar till alla som vill vara med och bygga framtidens bibliotek: – Vi måste vara snabbare med förändringar och åtgärder, ta nya initiativ och ändra våra attityder. Det är den stora utmaningen framöver. 

Tappat samhällsuppgiften När det gäller bibliotekets roll i samhället saknar Maija Berndtson den tydliga samhällsfunktion som biblioteken en gång hade: – Vi har på något sätt suddat bort vår samhällsuppgift.

Anknytningen till lokalsamhället måste bli tydligare för biblioteken, menar hon. Vi behöver även påminna oss om de yttersta motiven för biblio-

Länktips: www.biblioteken.fi www.HelMet.fi Helsingfors stadsbibliotek: www.lib.hel.fi/sv-FI/

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 1-2 : 2008

7

FINLANDSRESAN

Bibliotek 10

LÅNA EN GITARR OCH EN STUDIO TEXT: Kerstin Olsson FOTO: Birgitta Hellman Magnusson, Kerstin Olsson

Låna en gitarr och en studio på ditt bibliotekskort. Gör en demo.

Låna ut den. Allt på Bibliotek 10 i centrala Helsingfors.

Möjligheternas verkstad Vi kommer in via gamla posten och passerar något som liknar en museishop med design och muminmuggar.

Svänger vänster vid caféet och kommer in i en ny puls. Vi har kommit till Bibliotek 10 (www.lib.hel.fi/bibliotek10), det som ursprungligen fick oss att resa österut. Det första vi möts av är ljudanläggningar, datorer, musik-cd och människor.

Bibliotek 10 är ett musik- och ITbibliotek i centrala Helsingfors. Nära musikliv, tåg och bussar där tusentals människor passerar varje dag. In till

Bibliotek 10 kommer ca 2 000 besökare en vanlig dag och av dessa är 60 procent män. De flesta besökarna är unga människor, 60 procent är i åldern 15-30 år.

Vem är personal?

Bibliotek 10 ser inte ut som andra bibliotek och personalen ser inte ut som schablonbilden av en bibliotekarie. Det är en del av konceptet. Här jobbar 28 personer, 19 av dem är män med befattningar som chef, ITplanerare, musikbibliotekarie, medieassistent, lärlingsstudenter och assistenter. Alla rekryterade för att bidra till den ungdomligt raffiga och kreativa atmosfären.

Har man frågor eller behöver handledning sitter personal och besökare bredvid varandra vid datorn och inte mitt emot varandra med en disk emellan, som det oftast är på bibliotek.

Den kreativa användaren Allt går att låna bara man har ett bibliotekskort. Gitarrer, inspelningsstu-

Övre bilden: På hyllan hänger demoskivor som har spelats in på Bibliotek 10.

Bilden till höger: Tanka information vid någon av bibliotekets många publika internetdatorer.

8

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 1-2 : 2008

dio (finns tre stycken) med instrument, mixerbord, keyboard, ljud, dator och programvara. Allt som behövs. Det finns en scen om man vill ge en konsert, medverka i direktsändningar och podsändningar, paneldiskussioner, författarbesök och mycket annat. Det finns cd-pelare med demos som är framställda av Bibliotek 10-användare och som kan lånas hem. ”Notställ” finns utplacerade här och där för den som har med sin egen laptop eller Notebook. Man får flytta runt möblerna hur man vill, efter hur det passar ens sätt att arbeta. Har man egen laptop kan man låna annan utrustning, till exempel hörlurar, scanner och kamera. Bibliotek 10 är som en enda stor workstation.

Finns det böcker?

Man får titta lite extra noga för att hitta böckerna. Det finns drygt 5 000 böcker, mest inom musik, film och resehandböcker. 9 000 notböcker. Tidningar och tidskrifter, ”bestsellers” och serier. Samlingarna är uppbyggda utifrån de mer än 40 000 musik-

FINLANDSRESAN cd som finns, med områden som Pop area, Classical music area och World area. På avdelningen World area finns till exempel världsmusik, folkmusik, resehandböcker, tidskrifter om världsmusik, resetidskrifter och rese-dvd.

Multimedia area @ Meeting Point För den som är ren nybörjare finns Träffpunkten som tillhör Bibliotek 10 men är belägen på andra sidan gatan. Där kan man få hjälp med allt från mushantering till multimedieprogram.

Det är inte meningen att man ska konkurrera med marknaden och professionell verksamhet på multimedieområdet. Därför har man inte de program som proffsen använder. Man erbjuder istället enklare program, men som ändå fungerar bra för den som till exempel vill redigera film, göra egna cd eller dvd, publicera sig på papper eller webben.

Här finns utrustning att låna för gördet-självaren, däribland USB-minnen, headphones, spelare, kortläsare och zip-drives. Men också datorer och vägledning för den som vill hitta arbete eller utbildningar. De har till och med en ”laptopdoktor” som man kan boka tid hos om man har problem med sin laptop och internet.

Experimentbibliotek Bibliotek 10 är inte bara en experimentverkstad för kreativa Helsingforsbor.

Det är också prov på ett koncept som har visat sig hålla och dra många besökare. Med sina 800 kvadratmeter och över 2 000 besökare per dag blir det trångt om utrymmet. Nu planerar man ett stort nytt centralt bibliotek med Bibliotek 10 som förebild. Det gamla huvudbiblioteket ska få ligga kvar några kilometer utanför centrum med den verksamhet och administration man har idag, medan Helsingforsborna kan se fram emot ett stort modernt multimediebibliotek mitt i centrum.

Vad tar vi med oss hem?

Förutom ett visst mått av den svenska avundsjukan så kan man ta med mycket hem. Inte minst den generösa inställningen till de grupper som vill använda nya uttrycksformer men som inte behärskar eller har den nya tekniken. På Bibliotek 10 har man kommit långt för att minska de digitala klyftorna på ett mycket lustfyllt och inspirerande sätt. 

Övre bilden: Kari Lämsä, chef för Bibliotek 10, visar och berättar om verksamheten. På bilden syns också Ella Fronczac, Birgitta Hjerpe och Lena Johansson.

Bilden i mitten: Bibliotek 10 är inrymt i gamla posthuset, mitt i centrala Helsingfors.

Undre bilden: De flesta besökarna är unga människor, många är män.

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 1-2 : 2008

9

FINLANDSRESAN

GRATIS INTERNETUTBILDNING FÖR VUXNA TEXT: Sofia Larsson

Grundläggande internetutbildning för vuxna erbjuds på alla folkbibliotek i Helsingfors.

Maria Repo har arbetat i två år som pedagogisk informatiker vid Helsingfors stadsbibliotek. Hennes arbetsuppgifter är att samordna arbetet med vuxenundervisningen.

Hon fungerar även som mentor för dem som arbetar med undervisning ute på biblioteken.

söka tjänsten var genom att fylla i en webblankett på nätet.

Om man, som kvinnan i fråga, inte har använt internet och inte har någon e-postadress är det lätt att känna sig utanför i samhället.

När hon började sitt arbete samlade hon representanter från de olika biblioteken i Helsingfors, en del arbetade redan med IKT-undervisning för vuxna och andra hade inte kommit igång. De diskuterade om IKT-undervisning hör till folkbibliotekets pedagogiska uppgift och i så fall varför. Utgångspunkten för diskussionen var bl.a. bibliotekslagen. Enligt den svenska bibliotekslagens paragraf 2 ska folkbiblioteken ”verka för att databaserad informaKurserna främjar demokrati och jämlikhet, tion görs tillgänglig för alla tycker Maria Repo. Foto: Birgitta Hellman Magnusson medborgare”. Lydelsen i den finska bibliotekslagen är likartad. Man diskuterade vad tiskt samhälle. Det är även en del av det innebär i praktiken. Alla har den uppsökande verksamheten, det rätt till information, men har alla vill säga att nå nya kunder som ansamma möjlighet att nå informationars inte utnyttjar bibliotekets tjänsnen? Är det tillräckligt att erbjuda ter. datorer med internetanslutning? I Helsingfors kom man gemensamt Kurserna i bibliotekets regi främfram till att man borde göra någonjar demokrati och jämlikhet mellan ting mer än att erbjuda datorer. olika grupper i samhället, bibliotekets synlighet, det livslånga lärandet, invånarnas samhällsengagemang Varför vuxenundervisning? och stärkandet av medborgarkunDe diskuterade sig fram till varför skaper. En annan viktig aspekt som IKT-undervisning hör till biblioteMaria Repo talar om är förebyggankets arbete och vad målsättningen det av utslagning. På tv och i tidningmed undervisningen är. Man enades ar hänvisas ofta till viktig informaom att vuxenundervisningen hör till tion på internet. Maria Repo nämner en del av informationstjänsten och som exempel en kvinna som kom in kan ses som en av bibliotekets samtill biblioteket och bad om hjälp. Hon hällsuppgifter. Tillgängligheten till skulle söka jobb som julkortssorteinformation är en del i ett demokrarare på posten. Enda möjligheten att

10

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 1-2 : 2008

Slutligen ska man inte glömma folkbibliotekens uppgift att främja rekreation. Om man vänder sig till biblioteket för att lära sig spela datorspel eller är nyfiken på vad Second life är för någonting är det inte mindre viktigt.

Vuxenutbildningens mål Målet med undervisningen är framför allt att minska rädslan och osäkerheten hos deltagarna. Att få dem att förstå att musen inte kommer att explodera eller internet att krascha om de trycker på fel knapp. Kurserna som erbjuds är grundläggande, man ger ett smakprov på det praktiska och roliga man kan använda datorn och internet till.

En annan viktig målsättning är att ge deltagarna mod och inspiration att gå vidare, att våga fortsätta utforska datorn och internet på egen hand eller att anmäla sig till en kurs hos en utbildningsanordnare.

Brett kursutbud Ett brett spektrum av grundkurser erbjuds i dator- och internetanvändning.

Internet för nybörjare, e-post och e-service är några exempel. Man erbjuder också undervisning i olika teman, exempelvis släktforskning, web 2.0-tillämpningar och digital bildhantering. Temakurserna bygger mycket på personalens egna kunskaper och intressen. Undervisningens utformning varierar. En del bibliotek

FINLANDSRESAN

Gratis undervisning i internets grunder ges på alla bibliotek i Helsingfors. Bilden är tagen i Viks bibliotek i Helsingfors. Foto: Sari Lehikoinen

erbjuder kurser upp till fem kurstillfällen, medan andra har kortare genomgångar. På vissa bibliotek erbjuder man gruppundervisning i datasalar; på andra där man inte har så stora utrymmen, erbjuder man istället enskild undervisning efter tidsbeställning. Deltagarna bestämmer då själva vad de vill lära sig mera om.

Biblioteken har trådlöst nät och man uppmuntrar de deltagare som har bärbara datorer att ta med sig dessa till kurserna så att man lär sig direkt på sin egen dator.

Samarbete och administration Nätverket som arbetar med vuxenutbildningsfrågor består av representanter från 36 bibliotek. I små arbetsgrupper arbetar de fram kursinnehåll och kursmaterial som samlas i en gemensam materialbank.

Kurserna består ofta av olika moduler som kan sättas samman efter behov. Exempel på moduler är ”så här använder du musen” och ”så här fungerar en webbläsare”. Bibliote-

ken har en stor frihet att själva välja hur de vill lägga upp sina kurser efter det material som finns tillgängligt i den gemensamma materialbanken.

Det ordnas gemensam utbildning och träffar för dem som arbetar med kurserna. Man har även ett utbyte med kursledare mellan biblioteken, framför allt när det gäller undervisning på svenska eftersom få i personalen behärskar det svenska språket.

På vissa bibliotek är studenter från datavetenskapliga utbildningar kursledare som en del i sin praktik.

Hur ser situationen ut idag?

I nuläget är det inte längre någon som internt ifrågasätter arbetet med vuxenutbildningen. Allt fler bibliotek vill erbjuda kurser på ett eller annat sätt. Ett tag märkte man en svacka i intresset för kurserna men trenden har vänt. En ökad satsning på marknadsföring, bland annat i lokaltidningarna, och att fler äldre skaffar bärbara datorer som de kan använda både hemma och i sommarstugan har ökat deltagarantalet. 

Kurser på svenska på Helsingfors stadsbibliotek: Smakprov på internet Under två timmar får du tryggt pröva på hur internet fungerar. Dessutom får du några smakprov på sådant som kan intressera dig.

Det viktigaste först!

Under kursen får du lära dig grunderna om datorn och internet samt att använda datormusen.

Ut på internet Under kursen tar vi de första stegen ut på internet. Du lär dig att hitta webbsidor både via internetadresser och länkar.

Att fiska pärlor – informationssökning på internet Under kusen går vi in på många intressanta sidor där du hittar information som du kan behöva.

E-post Under kursen skapar varje deltagare en egen e-postadress. Du lär dig också att skicka, ta emot och svara på e-postmeddelanden.

Att uträtta ärenden på webben Under kursen lär du dig att använda offentliga nättjänster t.ex att söka bussrutter och hitta blanketter för bl.a. bygglov.

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 1-2 : 2008

11

FINLANDSRESAN

Netti-Nysse

INTERNETBUSSEN SOM SPRIDER GLÄDJE TEXT OCH FOTO: Birgitta Hellman Magnusson

Det är kärlek vid första ögonkastet! Det räcker med att se den roligt målade internetbussen Netti-Nysse för att bli glad. När man sen får höra om Netti-Nysses ”livsuppgift” – att hjälpa människor att söka nytta och glädje av informationsteknik i vardagen – så blir man nästan rörd. Tänk att det finns en sådan ”medmänsklig” samhällsservice!

Netti-Nysse, Tammerfors stadsbiblioteks gula internetbuss, lyser som en glad sol där den står parkerad på ett torg framför den vackra biblioteksbyggnaden. ­ Ja, visst ser den ut som en glad – ”hippiebuss”, säger Elina Harju, en sann entusiast som var med och drog igång verksamheten för sju år sedan.

Hon kallar nätbussen för sitt fjärde barn. Själv har hon en bakgrund inom vuxenpedagogiken. Idén om en internetbuss föddes i januari 2000 som resultatet av en internationell brainstorming i Wales.

– Jag blev tänd på idén och så här efteråt kan jag säga att jag fick makthavarna i stan ganska lätt och fort på min sida. Nyckelpersonen var rektorn för yrkesskolan som jag visste var svag för allt som går på hjul.

Starkt politiskt stöd Det började som ett projekt och med en ombyggd gammal stadsbuss, men sen fyra år är Netti-Nysse en ordinarie del av bibliotekets verksamhet, som det har anslagits extra pengar till. Den nuvarande bussen är ny och modern, med allt det senaste i teknisk väg.

– Vi har ett starkt stöd från stadens politiker, säger Elina Harju och ler stort.

Framme i bussen finns det tio moderna datorer med internetanslutning. Bak i bussen finns ett utrymme för föreläsningar med dataprojektor och projektorduk. Det finns också en handikappanpassad datorarbetsplats. Bussen har trådlös internetanslutning, via WLAN el-

12

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

Fem personer jobbar i tvåskift på Netti-Nysse. Man är alltid två som undervisar. Här syns från vänster Elina Harju, Helena Kortelainen och Ari Solopuro.

ler 3G-nätet, och kan koppla upp sig överallt i kommunen.

Internet för nybörjare Vad gör man då i bussen? Jo, här får man chansen att lära sig grundkunskaper om datorn och internet; hur man hanterar musen, skaffar epost och hittar intressanta sidor på nätet. Netti-Nysse vill uppmuntra och handleda människor att bekanta sig med informationstekniken.

– Vi vill att människor ska känna nytta och glädje av den nya tekniken i sin vardag, säger Elina Harju, som menar att det ska kännas lustfyllt och roligt att lära sig använda internet. Det gäller att skapa en avspänd stämning under kursen och använda mycket humor.

Musen är nyckeln till internet. Så fort deltagarna behärskar musen går man vidare till internet. Man

NR 1-2 : 2008

lär sig att röra sig på nätet, använda sökmaskiner, öppnar e-postadress och sista gången bekantar man sig med nätbanker och andra tjänster på nätet.

Gratis kurser Netti-Nysses grundkurser består vanligtvis av fem kurstillfällen à två timmar, totalt 10 timmar. Kurserna är gratis för föreningar och privatpersoner i Tammerfors.

– All biblioteksservice är gratis, det gäller även dessa kurser för nybörjare på nätet. Detta har vi upptäckt är viktigt, för att nå många människor som annars inte skulle gå dessa kurser.

Tycker inte studieförbunden att ni konkurrerar med deras verksamhet?

– Nej, vi har ett bra samarbete med studieförbunden. Har man lust att

FINLANDSRESAN

Fånga musen Bilden högst upp: Elina Harju, chef för Netti-Nysse, svarar på frågor från Thomas Ericsson, bibliotekschef i Kinda, och Andreas Söderberg, IT-ansvarig i Ydre m fl. kommuner.

Den undre bilden visar Netti-Nysse-bussen. (Netti-Nysse betyder nätbuss på ”Tammerforsmål”).

lära sig mer efter denna grundkurs tipsar vi om studieförbundens kurser och övrig fortbildning. Vi tar inga kunder från någon, tvärtom, säger Elina Harju bestämt.

Stor efterfrågan Vem som helst kan samla ihop en grupp och boka tid för en kurs. Gruppen kan bestå av medlemmar i någon förening, grannar, bekanta, pensio-

närer på ett serviceboende eller kollegor på en arbetsplats. Bussen åker dit där deltagarna finns. Netti-Nysse har också öppna grupper där enskilda människor kan anmäla sig.

Tiotusentals Tammerforsbor har gått Netti-Nysses nybörjarkurs, och det är kvinnorna som dominerar stort. Två av tre deltagare är kvinnor.

Fånga musen är ett interaktivt studiematerial, som har utformats av personalen på NettiNysse.

Materialet finns tillgängligt på internet. Det är översatt till flera språk, däribland svenska.

Fånga musen är utformat som ett spel och tanken är att det ska vara ett lekfullt sätt att lära sig använda musen, som är nyckeln till internet.

Ladda ner materialet från denna adress: www.tampere.fi/kirjasto/nettinysse/fangamusen/fangamusen.html

– Våra kurser är väldigt populära, det sprider sig snabbt inom en >

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 1-2 : 2008

13

Foto: Tammerfors bibliotek

FINLANDSRESAN

T.v.: Elina Harju, chef för Netti-Nysse, visar hur man lätt kan vrida på visningsdatorn och få till en anpassad datorplats för personer med funktionsnedsättning.

T.h. Net Squares är ett slags kunskapstorg, som finns på två bibliotek i Tammerfors, och som är öppna för alla. Här finns ett 20-tal internetdatorer och personal som kan hjälpa till.

grupp om några har gått en kurs. Om vi till exempel har haft en utbildning för kökspersonalen på en skola, så är det genast fler skolor som hör av sig.

Trots att verksamheten har pågått i sju år, och trots att de fem handledarna på bussen jobbar i tvåskift från morgon till kväll, så är efterfrågan på dessa grundkurser fortfarande lika hög. På senare år har kurserna lockat alltfler äldre deltagare. Ca 90 procent av deltagarna förra året var 55 år och äldre. Drygt hälften var pensionärer!

Positivt resultat – Responsen har verkligen varit positiv, och detsamma kan man säga om resultaten. Bara en procent av våra

kunder tänker inte använda dator i fortsättningen, berättar Elina Harju.

De flesta vet säkert att de ska fortsätta använda internet efter kursen, men cirka 20 procent säger kanske.

Hon menar att detta är en intressant grupp. De känner sig osäkra, kanske har de ingen dator hemma.

Fortsatt datoranvändning för deras del beror på om de hittar stöd och tillgängliga datorer.

– Då kan vi hänvisa dem till något av de 20 bibliotek som finns i Tammerfors, där det finns totalt 145 publika internetdatorer. Bibliotekets nya kunskapstorg, ”Net Squares”, är också ett bra stöd för dem som känner sig osäkra, eftersom man där kan få handledning och hjälp med tekniken.

Hur ser då framtiden ut för Netti-Nysse?

– Vårt viktigaste arbete är guidning till grunderna. Men vi satsar även på annat. Vi har till exempel haft kurser i digitalt berättande för äldre människor som har spelat in sina berättelser och illustrerat med gamla fotografier.

Det blir oerhört starkt med den inspelade rösten.

– Utöver detta deltar Netti-Nysse i olika evenemang och ibland har vi öppet hus. Vi har haft en utställning om multimediakonst och samarbete med lokala diktare. Vi är intresserade av allt som man kan använda denna plattform till, säger Elina Harju, som den sanna entusiast hon är. 

Tammerfors huvudbibliotek, Metso, stod färdigt år 1986. Metso betyder tjäder och namnet kommer sig av att byggnaden uppifrån sett liknar en fågel med sköld. Färgerna i interiören är tagna ur den finska naturen och består främst av blått, grönt och vitt.

14

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 1-2 : 2008

FINLANDSRESAN

Vision för Tammerfors:

ETT INFORMATIONSSAMHÄLLE FÖR ALLA TEXT: Birgitta Hellman Magnusson

”Vi bygger ett mänskligt, hållbart informationssamhälle för alla – kritiskt men nyfiket, djärvt men enkelt, modernt men med respekt för det gamla.” Så lyder visionen för Tammerfors stads e-program. Och biblioteket spelar en viktig roll för att förverkliga visionen.

Tammerfors, Finlands tredje största stad med drygt 200 000 invånare, bedrev under åren 2000-2005 ett omfattande EU-projekt – eTampere.

Målet var att utveckla ett informationssamhälle för alla som stöder aktivt medborgarskap, nyskapande och nyföretagande.

• •

biblioteken.

Bra möjligheter att lära sig använda informationstekniken.

Motivation, det vill säga nättjänster som är lätta och trevliga att använda, som ger glädje och nytta i vardagen.

Tammerfors vill bli en av världens ledande städer inom utveckling av informationssamhället. Det ska ske genom att främja kompetensutveckling, skapa ny affärsverksamhet och introducera nya offentliga nättjänster för alla medborgare.

Bibliotekets internetbuss, NettiNysse (se föregående artikel), som började rulla 2001, var en del av eTampere-programmet. Och blev en av de mest lyckosamma delarna av projektet. År 2001 belönades NettiNysse med Europakommissionens hedersomnämnande ”eGovernment for best practice” och fick även det finska Undervisningsministeriets kvalitetspris för vuxenutbildning.

Kräver samarbete – Att utveckla ett informationssamhälle för alla, eller medborgarnas informationssamhälle som vi uttrycker saken i Finland, kräver samarbete, och det lärde vi oss genom eTampereprojektet, säger Elina Harju som är chef för Netti-Nysse.

Universitetet, kommunen, vuxenutbildningen, biblioteken, företag, organisationer och samfund samarbetar för att skapa ett informationssamhälle för alla. Elina Harju pekar på att åtminstone följande faktorer behövs i ett informationssamhälle där alla kan vara delaktiga: • Bra och förmånliga bredband och datorer hemma, men också gott om offentliga och avgiftsfria IKT-miljöer på

Hon betonar att all biblioteksservice enligt finsk lag ska vara helt avgiftsfri; det gäller även bibliotekets IKTservice och grundläggande internetkurser.

– Att denna service är avgiftsfri är lika självklart som att vi har gratis boklån.

Stora IKT-satsningar

Biblioteksdirektör Tuula Haavisto, Tammerfors, eftersträvar ett brett samarbete.

Foto: Birgitta Hellman Magnusson

Stödjer stadens mål Tuula Haavisto, biblioteksdirektör i Tammerfors, menar att det är viktigt att bibliotekets verksamhet stödjer stadens övergripande mål att skapa ett informationssamhälle för alla.

– Stadens styrande har tagit det seriöst, det är inte bara en papperstiger, säger hon stolt.

Hon hänvisar också till att finska bibliotek av tradition har som uppgift att stödja ett aktivt medborgarskap.

– Det är idag lika viktigt att lära ut grundläggande internetfärdigheter och höja IT-kompetensen som det är att arbeta med läsfrämjande åtgärder, framhåller hon.

På senare år har Tammerfors bibliotek gjort stora satsningar på att utveckla nya IKT-miljöer för allmänheten: • 2004 blev internetbussen Netti-Nysse ”Web on wheels” en permanent verksamhet.

Den gamla bussen ersattes med en ny, med tio internetdatorer och trådlös uppkoppling.

• Fem heltidstjänster bemannar Netti-Nysse som kör runt och erbjuder grundläggande IT-kurser i hela Tammerfors kommun mellan kl 9-21, fyra dagar i veckan.

• Två ”Net Squares” (kunskapstorg) har hittills startats på två olika bibliotek.

Ett kunskapstorg består av ca 20 internetdatorer och personal som kan hjälpa till.

Man kan boka datorer 1-3 timmar. Här erbjuds även nybörjarkurser i data och internet.

• Åtta heltidstjänster bemannar dessa två Net Squares, som har öppet sammanlagt hundra timmar i veckan.

• Planer finns på att öppna fler Net Squares.

• Utöver Netti-Nysse och de två kunskapstorgen finns ca 145 publika internetdatorer utspridda på 20 bibliotek. 

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 1-2 : 2008

15

FINLANDSRESAN Är det bibliotekens uppgift att lära ut internet till nybörjare?

STÖRRE POLITISK SATSNING PÅ TEXT: Eva Bergstedt

Anneli Friberg, bibliotekschef i Mjölby: – Jag tycker absolut att det är en viktig uppgift för biblioteken. Vi tillhandahåller tekniken, men det är också viktigt att vi lär ut hur man använder sig av den. Men varför biblioteken?

Jo, dels finns kompetensen där, dels är bibliotek en av få institutioner i samhället som kan erbjuda tjänsten gratis, vilket är en viktig aspekt inte minst ur ett demokratiskt perspektiv.

I bibliotekslagen står det att vi ”skall verka för att databaserad information görs tillgänglig ...” och för mig innefattar det både teknik, handhavande och innehåll.

Lars Eklund och Michael Cornell var några av de politiker som deltog på Finlandsresan. Båda tycker att det behövs en större politisk satsning för att alla ska få möjlighet att lära sig grundläggande internet. Är det bibliotekens uppgift att lära ut internet till nybörjare?

Michael Cornell (c), talesperson för landsbygds- och skärgårdsutvecklingen i Östsam: – Det är inte enbart bibliotekens ansvar, utan det ska ske i samarbete med studieförbunden. Men om det inte finns någon annan utbildningsaktör på plats, så tycker jag att biblioteken är en utmärkt kanal.

Där finns ju bra datorutrustning. I Finland är det annorlunda eftersom det inte finns samma folkbildningstradition som i Sverige. Regeringen i Finland har beslutat att öka kunskapen om IT och då har biblioteken blivit en ypperlig kanal där.

Hur ser du på att grundläggande IT-utbildning kostar pengar i Sverige?

Karin Hermansson, biblioteksansvarig på Ödeshögs bibliotek: – Både och. Vi har den senaste tiden diskuterat frågan ingående här på biblioteket i Ödeshög. I bibliotekslagen står det att biblioteket ska verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare. Det vore bra med ett tydligt uppdrag från antingen kommunen, regionen eller regeringen att man skulle satsa på att lära ut internet. Vi ser ju att det finns ett behov av detta när allt fler funktioner i vårt samhälle blir internetbaserade. Det räcker inte med dator och bredband, man behöver ITkunskap också.

– I Finland gissar jag att det är statsbidrag som betalar satsningen Något liknande var på gång i Sverige på 90-talet, men drogs tillbaka. Nu när det ställs krav på IT-kunskap och det blir allt svårare och krångligare att klara sig utan internet, så vore det ju bra om vi kunde få till en liknande lösning i Sverige.

Men diskussionen har ebbat ut, det är en miss. Regering och riksdag borde ta ett större ansvar för frågan.

Du arbetar med landsbygdsutveckling. Siffror visar att internetanvändningen är betydligt lägre i exempelvis Ödeshög och andra mindre kommuner jämfört med i Linköping. Hur arbetar du för att minska på det glappet?

– Vi jobbar till exempel mycket med bredbandsutbyggnad. Biblioteken har ju också en viktig roll här eftersom det finns gratis datorer och internetuppkoppling. Vad gäller frågan om IT-utbildning så kommer jag att ta upp frågan och jag anser att det måste vara upp till varje kommun att organisera det praktiska i samverkan med andra.

Vad gjorde mest intryck på dig i Finland?

– Att de gör en sådan bred IT-satsning och samverkar med andra aktörer, biblioteket blir en del av ett större samarbete. Det är roligt att se hur väl det kan fungera. Dessutom tycker jag det var bra att vi var en sådan blandad grupp från Östergötland som åkte, både biblioteksfolk, politiker och folk från utbildningssektorn. Man får samma referensram och kan komplettera varandra.

Du bor ju i Ödeshög. Besöker du biblioteket där?

– Jodå, jag går dit och läser tidningar ibland. Och så har jag kontakt med personalen där, i arbetet med en digital hembygdsbok. Men lånar böcker gör jag inte.

16

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 1-2 : 2008

FINLANDSRESAN Är det bibliotekens uppgift att lära ut internet till nybörjare?

IT-KUNSKAP BEHÖVS Är det bibliotekens uppgift att lära ut internet till nybörjare?

Lars Eklund (kd), talesperson för kultur, folkbildning, natur och fritid i Östsam: – Haha, den frågan processade vi politiker i våra huvuden hela tiden under Finlandsresan. Det jag uppfattar som speciellt med den finska offentliga sektorn är att den är oerhört entreprenörsinriktad och operativ. Man genomför saker snabbt och på ett annat sätt än vad som sker inom den svenska offentliga sektorn.

Andreas Söderberg, kund/driftansvarig inom ITsam (IT-samverkan mellan fem kommuner): – Ja, om det inte konkurrerar med lokala företag som erbjuder sådana tjänster. När kommuner börjar publicera e-tjänster av olika slag så skulle biblioteken kunna vara en naturlig plats där man håller enkla genomgångar av hur man använder dessa tjänster på internet.

Så vad blir svaret på frågan?

– Att det inte är biblioteken ensamma som ska ta på sig det ansvaret. I Sverige har vi traditionen att det är studieförbunden och andra utbildningsaktörer som har uppgiften att lära ut grundläggande internet. Däremot tycker jag att biblioteken och folkbildningen behöver samarbeta i det här sammanhanget. Biblioteken har utrustningen, men den pedagogiska kompetensen finns inom folkbildningen, som studieförbunden till exempel. Vi sitter på olika tillgångar och behöver föra ihop dem. Om vi gjorde det tror jag vi skulle kunna få något liknande av det vi såg i Finland.

Är du som politiker beredd på att ta något sådant initiativ?

– Det har jag redan gjort, Östsam för nu en dialog med Östergötlands Bildningsförbund i frågor som rör bland annat grundläggande IT-utbildning. Jag uppfattar det som att biblioteken är intresserade av att vara med i ett samarbete och av att hitta nya kontaktytor med människor. Min dröm är att det här ska bli av, det vore en nytändning för folkbildningen där vi samtidigt nyttjar biblioteken.

Är IT-kunskap för gemene man något som prioriteras av politikerna idag?

– Ja, men det borde göras mer. Alla människor har rätt att lära sig de grundläggande kunskaperna. Nu är till exempel Svensk Kassaservice snart nedlagd, då blir det ett problem att betala räkningar om man inte kan internet, eller har tillgång till det.

Men om studieförbunden ska hålla i utbildningen så kommer den ju att kosta pengar. Hur ser du på det?

– Det är ingen orimlig tanke att en sådan utbildning borde vara gratis. Men någon måste ju betala. Kanske staten kan gå in och lösgöra resurser, eller att man genom EU-bidrag startar projekt. Jag misstänker att mycket av det vi såg i Finland finansieras med hjälp av EU-pengar.

Har du för övrigt några allmänna reflektioner från Finlandsresan?

– Som jag nämnde så blev jag imponerad av entreprenörsandan. Ingenting verkar omöjligt. Kanske är heller inte datormognaden i Finland lika hög som i Sverige. Man ser vissa behov, då tillgodoser man dem. De verkar helt enkelt få beslutsfattarna att öppna plånboken.

Christer Alsbjer, bildningskonsulent på Östergötlands Bildningsförbund: – Nej, det tycker jag inte. Andra aktörer än biblioteken ansvarar för en sådan utbildning i Sverige, men de kan inte utföra den gratis. Gratisservicen som vi såg i Finland gick för långt, tycker jag. Som till exempel att reparera bärbara datorer för allmänheten, som man sysslar med i Helsingfors.

Det finns en kommersiell marknad för dessa tjänster. Att datafirmor i Finland reagerar och tycker det är fel är väl självklart; frågan är vad de politiskt ansvariga där anser.

Thomas Ericsson, bibliotekschef i Kinda: – Det är bättre att studieförbunden tar på sig den uppgiften, gärna i samarbete med folkbiblioteken. Jag tror inte att biblioteken har möjlighet att avsätta de resurser som skulle behövas.

Vi kan inte lösa alla informations- och utbildningsbehov i landet. Vi kan däremot erbjuda litteratur och material i till exempel släktforskning, körkortsutbildning och datakunskap, men det måste ligga på andra aktörer att genomföra regelrätta utbildningar i respektive ämne.

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 1-2 : 2008

17

Undersökning av biblioteksvanor

STORA DIGITALA KLYFTOR I KOMMUNERNA TEXT: Eva Bergstedt

Det är stor skillnad på hur människors tillgång till internet ser ut. Många som bor i de mindre östgötakommunerna använder inte internet överhuvudtaget. I Åtvidaberg rör det sig om över 50 procent.

– Skillnaderna är mycket större än vad vi räknade med, säger länsbibliotekarie Kerstin Olsson.

I vintras genomförde länsbiblioteket en telefonundersökning riktad till 1 300 östgötar, hundra från varje kommun. Syftet var att ta reda på hur stor kunskapen var om bibliotekens tjänster i Östergötland och även att få fram hur tillgängligheten till internet ser ut, med tanke på de tjänster på nätet som biblioteken erbjuder.

– Vi hade just öppnat vår nya portal, ostgotabibliotek.se, och skulle ha en kampanjvecka om våra etjänster. Därför behövde vi veta mer om folks internetanvändning och hur människor ser på våra bibliotekstjänster överhuvudtaget, både de som använder sig av biblioteken och de som inte gör det, säger Kerstin Olsson.

Bra underlag Ett företag inriktat på bl.a. kvalitetsmätningar för bibliotek, Compile Solutions, genomförde undersökningen genom slumpvis utvalda telefonintervjuer på kvällstid. På så vis fick man med både brukare och icke-brukare.

Resultaten visar bl.a. att • 56 procent har besökt ett av Östergötlands bibliotek eller bokbuss det senaste året.

• Icke-besökarna skaffar sina eventuella böcker främst genom bokklubb.

• Biblioteks- och bokbussbesökarna är mer vana internetanvändare än icke-besökarna.

• Störst tillgång till internet har man i Linköping.

Minst tillgång har man i Åtvidaberg och Ödeshög.

• Begreppet e-tjänst är mest känt i Linköping där 82 procent känner till begreppet. Minst känt är det i Åtvidaberg och Ödeshög.

18

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

•

•

•

Endast knappt var femte besökare är medveten om att man kan ladda ner e-böcker på biblioteket.

Totalt sett är kännedomen låg om att man kan låna på ett bibliotek och lämna tillbaka på ett annat inom länet. 22 procent är medvetna om detta.

Mest nöjda med sitt bibliotek är Linköpingsbesökarna, minst nöjda är Finspångsbesökarna. Men alla finns på den övre delen av skalan (skalan: 0 till 7).

Nöjdhet i Linköping ligger på 6,48 och i Finspång på 4,97.

Bättre marknadsföring – Undersökningen ger underlag som är bra att jobba utifrån. Resultaten ger ett stöd för oss hur vi ska gå vidare, nu har vi fakta och behöver inte famla i luften, kommenterar Kerstin Olsson.

Vissa siffror är riktiga överraskningar, menar hon.

– Jag trodde att tillgången till internet var större och att fler skulle ha kännedom om vad e-tjänster är.

Undersökningen visar att av samtliga intervjuade är det 35 procent som inte använder internet överhuvudtaget. Av dem som inte är biblioteksbesökare ökar siffran ytterligare, här är det 45 procent som inte använder internet. Motsvarande siffra för besökarna är 27 procent. Norrköping och Linköping skiljer sig åt, där Norrköping har både fler internetvana och internetovana personer än Linköping.

– Undersökningen visar tydligt att vi behöver uppmärksamma de internetovana grupperna mer. Därför kommer nästa satsning i vår e-kampanj att handla om att minska den digitala klyftan. Vi kommer att rikta oss till de

NR 1-2 : 2008

ovana internet-grupperna. (Se även sid 28).

Resultaten pekar även på att människor efterfrågar mer av exempelvis föredrag, information om tjänster och utbud, musik och utställningar på biblioteken.

– Det vill säga sådant som vi redan erbjuder. Slutsatsen blir att vi behöver marknadsföra oss bättre. Det är vi medvetna om sedan länge och vi har därför börjat arbeta mer långsiktigt tillsammans.

Två tredjedelssamhälle Att människor är nöjda med sina bibliotek, vilket undersökningen visar, är förstås bra. Men biblioteken kan ändå inte slå sig till ro med det, menar Kerstin Olsson.

– Antalet biblioteksbesök sjunker, samtidigt som biblioteksbesöken på nätet ökar. Problemet är att många inte tar del av bibliotekens tjänster överhuvudtaget, de är okända för alltför många. Vi lever i ett två tredjedelssamhälle. En del tar för sig, andra hamnar utanför. Här kan biblioteken spela en roll, till exempel för att minska den digitala klyftan. Både när det gäller grundläggande internet men också vad gäller kännedom om databaser, e-tjänster och annan biblioteksservice på nätet.

– Samtidigt måste man förstås inse att allas liv inte kretsar kring bibliotek. Många väljer ju helt enkelt bort biblioteken, det finns ju annat här i livet också. Men vi ska enligt lag jobba med eftersatta grupper, den skyldigheten har vi och den ska vi ta på stort allvar. 

Läs mer om undersökningen: Ladda ner utredningen på länsbibliotekets webbplats: www. lansbibliotek.ostsam.se/Omvarldsbevakning/Senaste+nytt/digitalaklyftor_ostergotland.htm.

Foto: Roy Andersson

Foto: Birgitta Hellman Magnusson

Foto: Kerstin Olsson

Ovan: Minst tillgång till internet har man i Åtvidaberg och Ödeshög, störst i Linköping.

Nedan: Vanan vid internet varierar stort, visar undersökningen. Den visar också att de flesta är nöjda med sitt bibliotek (se nedre diagrammet).

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 1-2 : 2008

19

E-KAMPANJEN

LYCKAD E-KAMPANJ TROTS FÅ BESÖKARE TEXT: Eva Bergstedt

Bibliotekens gemensamma e-kampanj i mars var värd mödan, trots att inte så många kom till visningarna som erbjöds under kampanjveckan.

– Det är en stor utmaning att göra de nya e-tjänsterna mer kända bland allmänheten, säger projektledaren Birgitta Hellman Magnusson. och alla bibliotek hade utbildningspiloter som undervisade sina arbetskamrater.

Foto: Eva Bergstedt

Mammor som kritiker

Birgitta Hellman Magnusson driver satsningen på e-tjänsterna vidare.

Bakgrunden till e-kampanjen är att biblioteken i länet sedan några år tillbaka har flera gemensamma etjänster, däribland e-böcker, klassisk musik att ladda ner, databaser och möjligheter att låna om och beställa böcker och andra medier via datorn.

Men få användare har känt till dessa möjligheter.

Mer synliga medier Bibliotekscheferna i länet har sedan tidigare beslutat om en handlingsplan för att utveckla ”24-timmarsbiblioteket”, dvs. bibliotekens tjänster på nätet. Startskottet gick i november 2006.

I december förra året lanserades så den gemensamma biblioteksportalen, ostgotabibliotek.se, som ett led i satsningen på det dygnsöppna biblioteket. Där marknadsförs de nya digitala medierna som man kommer åt hemifrån.

– Men de här ”osynliga” medierna måste också bli mer synliga på det fysiska biblioteket, så därför beslutades

20

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

om en gemensam kampanjvecka då allmänheten skulle bjudas in att prova de nya e-tjänsterna, berättar Birgitta Hellman Magnusson.

Utbildningspiloter Kampanjnamnet blev ”Biblioteket hemifrån”. Målgruppen var vuxna personer som är vana vid internet men inte känner till bibliotekens nättjänster.

– Vi har ju till exempel en massa nya e-böcker, deckare och annat, som är populära och svåra att få tag på som tryckta böcker, eftersom många vill låna dem. Men också en massa facklitteratur. Då, när vi startade kampanjen, var till exempel Katerina Janouchs Orgasmboken en favorit bland e-böckerna. Vi vill ju att fler låntagare ska få kännedom om möjligheterna att nå böckerna hemifrån.

En förutsättning för en lyckad kampanj var att all berörd bibliotekspersonal själv skulle kunna hantera de etjänster som biblioteken erbjuder. En miniminivå på kunskapen bestämdes

NR 1-2 : 2008

– Det fungerade himla bra. Bibliotekspersonalen är en viktig målgrupp i kampanjen och här har vi verkligen lyckats. Utbildningen ledde till att personalen nu hanterar e-tjänsterna och kan visa dem för besökare som frågar efter dem.

Lika viktigt var det att tekniken skulle fungera.

– Det kan ju tyckas självklart att tekniken på biblioteken ska vara anpassad för de nya digitala medierna, men så var det inte, säger Birgitta Hellman Magnusson, som dock kan konstatera att e-kampanjen bidrog till en förändrad syn på bibliotekets IT-stöd.

Under en vecka i mars genomfördes så själva kampanjen där länets bibliotek erbjöd besökarna hjälp och information om e-tjänsterna. Med hjälp av annonser, affischer och broschyrer skulle man locka till sig folk.

– Vi bemödade oss verkligen om att broschyrerna på ett lättfattligt sätt skulle beskriva hur tjänsterna används.

Våra mammor hade testat manualerna, de var goda kritiker.

Media visade intresse för kampanjen, både tidningar, radio och teve rapporterade om den.

– Allt gick bra, utom att det inte kom så många besökare. Det är klart det hade varit kul om det blivit rusning.

Varför är ni då nöjda med kampanjen?

– Därför att personalen lärt sig att hantera e-tjänsterna och för att >

E-KAMPANJEN

Sten Mattsson, bibliotekarie i Vadstena, skyltar upp med eftermiddagens program, då det ska bli visning av bibliotekets e-medier på storskärm.

Foto: Birgitta Hellman Magnusson

Kerstin Martinsson (t.h.) från Mjölby passade på att få en individuell handledning på Mjölby bibliotek i hur man laddar ner en e-bok till sin dator.

Helena Bengtsson (t.v.), bibliotekarie, handledde.

Foto: Birgitta Hellman Magnusson

Ola Ekström, bibliotekarie i Ödeshög, står redo för att visa intresserade besökare hur man laddar ner e-böcker i datorn.

Foto: Birgitta Hellman Magnusson.

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 1-2 : 2008

21

E-KAMPANJEN

Utlåningen av e-böcker har långsamt stigit och nådde en topp under kampanjveckan.

media uppmärksammade det hela, vilket är bra för biblioteken.

Statistiken när det gäller utlåning av e-böcker i Östergötland visar att utlånen sedan 2006 stiger sakta och att intresset växte under kampanjveckan i mars. Därefter avtog det, men är nu på väg uppåt igen. (Se diagrammet ovan).

Underlättar livet Trots det uteblivna stora intresset från användarna är Birgitta Hellman Magnusson inriktad på att driva satsningen på bibliotekens e-tjänster vidare. Hon har en rad argument för sin synpunkt: – Biblioteken ska helt enkelt vara tillgängliga 24 timmar om dygnet och på så vis underlätta folks liv. Att kunna låna om på nätet förenklar till exempel vardagen för många. Om biblioteken inte hänger med i utvecklingen och anpassar sina tjänster efter hur människor lever sina liv så kommer vi att tappa mark. Dessutom är det bibliotekens roll att hjälpa människor in i informationssamhället.

Hon lyfter också fram att nedladdningarna via biblioteken är lagliga.

– Det råder en väldig anarki på nätet, folk laddar ner musik och filmer på olaglig väg. Det alternativ som vi

22

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

erbjuder är lagligt, upphovsrätten är löst. Jag tror det finns många som uppskattar att det faktiskt är lagligt och som tycker det är bra att författare och andra får sin rättmätiga ersättning. Dessutom kan jag tänka mig att framför allt många äldre, som inte laddar ner så mycket, känner sig otrygga och är rädda för virus. Det här är ett tryggt sätt att göra det på.

Homogen grupp Något som försvårar arbetet med etjänsterna är att all bibliotekspersonal inte riktigt tror på dem, menar hon.

– Vi som jobbar på biblioteken är en homogen grupp. Om jag själv inte tycker jag behöver tjänsterna så tolkar jag det som att ingen annan heller behöver dem. Men det är fel. Det finns en större potential än vad vi anar. Målgrupperna finns kanske på andra håll än vad vi tror. Jag önskar det fanns en större nyfikenhet på användarnas syn. Det finns till exempel flera 55-plussare som uttrycker tacksamhet över möjligheten att ladda ner böcker och musik.

– Vi ser det hela så mycket utifrån ungdomarnas behov, att allt ska vara på ett speciellt sätt. Men jag tror det finns en väldig mångfald, alltifrån en

NR 1-2 : 2008

invandrare som kan lyssna på lättlästa svenska böcker till att bilder från gamla tiders Linköping kan visas på servicehus.

Nationell samordning Däremot tycker Birgitta Hellman Magnusson att arbetet med att samordna e-tjänsterna borde ske på en nationell nivå, och inte som nu – på länsnivå.

– Bibliotekssverige efterlyser verkligen en samordning på nationell nivå.

Frågan diskuteras visserligen, men ännu så länge verkar det mest vara bara prat. Visst har vi kommit en bit på väg när vi samordnar tjänsterna i länet. En liknande utveckling sker också i andra län. Men Sverige ligger efter. I flera andra länder, som till exempel i Danmark och Finland, har samordningen på nationell nivå kommit mycket längre.

Hon återkommer till argumenten för att fortsätta marknadsföra etjänsterna.

– I vår genomkommersialiserade värld är de allra flesta av bibliotekens tjänster gratis, det är nästan lite häftigt och något att kämpa för och lyfta fram.

På sidorna 23-28 kan du läsa mer om e-kampanjen. 

E-KAMPANJEN

”STORT BEHOV AV DATORKUNSKAP” TEXT: Eva Bergstedt

– I Norrköping finns det många nyanlända personer från andra länder. Det finns ett enormt behov av datorkunskap, både bland dem och hos många infödda svenskar, säger Sofia Larsson, bibliotekarie i Norrköping.

Bibliotekarie Sofia Larsson (t.h.) på Norrköpings stadsbibliotek visar Ellinor Monell hur man laddar ner e-musik.

Foto: Ahmet Kurt

pingsbibliotek för att få mer information om e-tjänsterna.

– Framför allt när tidningarna eller radion hade rapporterat om kampanjen så märktes ett ökat intresse hos besökarna.

Hon välkomnar nästa e-kampanj som ska vända sig till ovana internetanvändare.

– Vi som var med i Finland blev nog alla inspirerade av vad vi såg där.

Bland annat den inriktning de hade på att lära ut grundläggande internet och hur man använder sig av olika slags tjänster på nätet, som att betala räkningar och annat. Här i Norrköping är det många som kommer med den typen av frågor.

– Sedan kan man förstås diskutera var gränsen går. Vad är bibliotekens roll, hur långt ska servicen sträcka sig och vad är andras roll? Här skiljer sig nog synen åt på olika bibliotek och även inom personalgrupper.

Ökat intresse E-kampanjen som genomfördes i mars lockade mellan 10-20 personer per dag att besöka något Norrkö-

Språkkurserna som går att ladda ner väckte intresse. Även e-ljudböcker, till att börja med.

– En hel del medelålders och äldre frågade efter dem, men när de insåg att de måste vara uppkopplade hela tiden avtog intresset. Många vill ju till exempel lyssna när de pendlar. Jag tror att tjänsterna kommer att bli bättre utnyttjade när produkterna är mer mogna, liksom tekniken, säger Sofia Larsson. 

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 1-2 : 2008

23

E-KAMPANJEN

”TEKNIKEN MÅSTE BLI BÄTTRE” TEXT: Eva Bergstedt

– Vi vann mycket på att kampanjen fick uppmärksamhet i media. Men den stora vinsten är förankringen av e-tjänsterna bland personalen. Det var också ett av målen.

Foto: Eva Bergstedt

Ju fler bibliotekstjänster som finns på nätet, desto bättre, menar Gullvor Elf, som gärna ser att biblioteken får en mer central roll när det gäller att hjälpa folk med e-tjänster överhuvudtaget. Hon tycker att biblioteken borde positionera sig mer som en ”strategisk resurs”, inte minst för kommunernas e-tjänster.

– Allt mer service och tjänster finns på nätet, till exempel ansökan om barnomsorg, att välja skola och eget vårdval inom äldreomsorgen. Samtidigt står väldigt många utanför internetsamhället och kan därför inte använda sig av tjänsterna. Biblioteken skulle kunna vara en resurs här, som hjälper människor att använda dem.

Vi ska vara där användarna är.

E-tjänsterna behöver utvecklas, tycker bibliotekarie Gullvor Elf.

Gullvor Elf, bibliotekarie i Linköping, är med i projektgruppen för e-kampanjen.

– Det har funnits, och finns, en viss osäkerhet hos personalen när det gäller bibliotekens e-tjänster och tekniken kring dem.

Hon hänvisar till en nationell undersökning från e-boksföretaget Elib.

Den riktades till e-boksanvändare och gjordes vintern 2007. På frågan ”Hur fick du reda på att du kan låna e-böcker från bibliotekets hemsida?” var det bara knappt nio procent som

fått information om det via besök på det fysiska biblioteket. (Se diagrammet nedan).

Central roll Gullvor Elf tror att en anledning till att så pass få får informationen direkt av bibliotekspersonal kan bero på osäkerhet kring tekniken.

– Nu har alla berörda fått lära sig hanteringen av det tekniska och det är en stor vinst. Det gör det lättare för dem att berätta om tjänsterna för besökarna.

Därför finns det alla skäl för biblioteken att fortsätta utveckla e-tjänsterna och servicen kring dem, tycker Gullvor Elf. – Om vi tittar på e-böckerna och eljudböckerna så växer utlånen sakta på dem. Vad vi väntar på är en bättre teknik och att licensfrågorna blir lösta. Eböckerna behöver ett annat format där det går att läsa på läsplattor istället för på datorskärmen, och e-ljudböckerna måste gå att ladda ner till en ipod eller mp3-spelare. Idag måste man vara uppkopplad till internet för att kunna lyssna, och det är frustrerande för många. Det visade sig också under kampanjen. Fler skulle varit intresserade av tjänsterna om tekniken sett annorlunda ut. 

Utfall för enskild fråga från Elibs undersökning: Hur fick du reda på att man kan låna e-böcker från bibliotekets hemsida?

24

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 1-2 : 2008

E-KAMPANJEN

”BRA TILLFÄLLE ATT SPOTTA UPP SIG” TEXT: Eva Bergstedt

– Vi tycker att kampanjen var ett bra tillfälle för oss att spotta upp oss vad gäller tekniken och e-tjänsterna. Intresset från allmänheten var inte jättestort, men en del är verkligen intresserade av nedladdningen av e-ljudböcker och klassisk musik.

Ta till knep I Boxholm satsade de totalt fem biblioteksanställda på ett delvis eget kampanjkoncept. Utöver den länsgemensamma satsningen på presskonferenser, annonser och broschyrer annonserade Boxholmsbiblioteket också i den lokala annonstidningen.

Dessutom utlottades två USB-minnen.

– Man får ta till lite knep för att få folk att komma. Sen, när de väl sitter där, så tycker de att det är intressant, säger en något luttrad Lena Johansson.

Trots att de är nöjda med genomförandet av kampanjen, tycker Lena Johansson att det är frustrerande att efterfrågan på e-tjänsterna jämförelsevis är så liten.

– Det är svårt att nå ut till människor med information om tjänsterna, trots att vi tycker att vi hela tiden gör vårt bästa på den punkten. Men det är klart att vi måste ju inse att folk har annat för sig än att använda sig av bibliotekets tjänster.

Politiskt uppdrag Hon välkomnar den nya inriktningen på kampanjen våren 2009, som ska rikta sig till ovana internetanvändare.

– Biblioteken är en utmärkt plats för att ha den sortens utbildning. Jag tycker vi borde få ett sådant uppdrag från politikerna, varför inte från Östsam?

När det gäller användningen av vissa databaser, däribland Ebsco där man får tillgång till engelskspråkiga tidskriftsartiklar, är efterfrågan ytterst liten i Boxholm.

– Frågan är om man på sikt kan ha kvar en sådan tjänst. Men det är jättesvårt detta, för servicen ska ju samtidigt vara likvärdig över hela länet.

Då gäller det att alla solidariskt går med och delar på kostnaderna. Global Grant, däremot, där man kan hitta stipendier och annat, används. 

Foto: Gen Larsson

Så sammanfattar Lena Johansson, bibliotekschef i Boxholm, deras egen lokala kampanj under marsveckan.

25 personer kom under veckan till biblioteket för att få lära mer om tjänsterna, därefter har fler dykt upp efter hand.

– De vill veta hur man sköter biblioteket hemifrån. Skönlitterära e-böcker finns det inget stort intresse för hos oss, eftersom det bara går att läsa dem på den egna datorskärmen och det är inte tillräckligt bra. Nya e-fackböcker – speciellt inom data – har däremot väckt intresse. Och så finns det alltså en efterfrågan hos oss för eljudböckerna och den klassiska musiken som är nedladdningsbar.

– Man får ta till knep för att få folk att komma, säger Lena Johansson.

T.v.: Doris Blom (t.v.) visar Laila Andersson (t.h.) hur hon ska göra för att kunna lyssna på en strömmande ljudbok T.h.: Elke Schmelt (t.h.) vann ett USB-minne. Gen Larsson (t.v.) lämnar över vinsten.

Foto: Lena Johanssson

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 1-2 : 2008

25

E-KAMPANJEN

E-kampanjen utvärderad

”KAMPANJEN FÖRÄNDRAR BILDEN AV BIBLIOTEKET” TEXT: Birgitta Hellman Magnusson

Inte så många ”provare” som väntat under kampanjveckan, men bra att personalen har lärt sig bibliotekets e-tjänster. Biblioteken har utvärderat den gemensamma e-kampanjen under våren. Positivt är att statistiken för utlåning av e-böcker gick upp under kampanjen.

– Även om kampanjen i sig inte direkt bidragit till att öka användandet av våra e-tjänster, så tror jag den bidrar till att förändra bilden av biblioteket som en institution med hög IT-kompetens och ett brett urval av tjänster, säger Thomas Ericsson, bibliotekschef i Kinda.

Utvärderingen visar bland annat: • att personalen lärde sig etjänsterna.

• att tekniken fungerade bra – utom i Finspång.

• att synen på kampanjmaterialet varierar. En del tycker att broschyrer och affischer fungerade bra. ”Informativa”, ”snygga” är några omdömen. Andra tycker att kampanjbilderna var tråkiga och stereotypa.

Annonsernas genomslagskraft varierade.

• att allmänhetens intresse för e-tjänsterna inte var särskilt

26

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

• • • •

•

stort under kampanjveckan. att de som kom på visningarna var nöjda. att många besökare blev besvikna över att det inte går att ladda ner ljudböckerna. att genomslaget i media blev bra. att stödet från länsbiblioteket var bra. Dock finns det en negativ kommentar om att kampanjmaterial anlände ”till stadsbiblioteket väldigt sent, vilket gjorde att filialerna inte hann få det i tid”. att man inför nästa omgång av e-kampanjen ska tänka ännu mer på var och när man annonserar, marknadsföra den gemensamma portalen ostgotabibliotek.se och ordna något speciellt, t.ex föreläsning.

Det är viktigt att vi tar tillvara på erfarenheterna från den här kampanjen

NR 1-2 : 2008

så att vi står ännu bättre rustade inför nästa etapp av e-kampanjen, som planeras till våren 2009. 

Läs mer om utvärderingen: www.lansbibliotek.ostsam.se/ nattjanst/ekampanj08

E-KAMPANJEN

De lokala medierna uppmärksammade kampanjen.

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 1-2 : 2008

27

E-KAMPANJEN

INTERNETSATSNING FÖR NYBÖRJARE

DIGITAL BOKBUSS I USA

TEXT: Eva Bergstedt

TEXT: Birgitta Hellman Magnusson

Den första etappen av e-kampanjen är nu avklarad. Etapp två, som ska genomföras i mars 2009, får en annan inriktning än vad som först planerades. Målgruppen blir nu nybörjarna på nätet.

En högteknologisk bokbuss med interaktiva stationer där besökarna får prova att ladda ner böcker, musik och filmer. Flera bibliotek i de östra delarna av USA delar på en digital bokbuss – The Digital Bookmobile – som används för att marknadsföra bibliotekens digitala medier.

Alla har inte datorvana. Nu är det dags att satsa på de internet-ovana.

Läs mer på webbplatsen för Digitala bokbussen: www.digitalbookmobile.com

Från början var planerna att etapp två av kampanjen skulle fortsätta rikta in sig på den grupp som är vana internetanvändare. Databasernas alla möjligheter skulle marknadsföras. Nu blir det inte så.

Skälen är två: • Finlandsresan (se sid 4-17) inspirerade deltagarna till att satsa mer på de ovana internetanvändarna.

• Den telefonundersökning (se sid 18-19) som genomförts i år visar att tillgången till internet varierar stort mellan olika kommuner. Biblioteken har en roll att överbrygga dessa klyftor.

I september beslutade därför bibliotekscheferna att ändra inriktning på fortsättningen av e-kampanjen.

Biblioteken i samarbete med studieförbunden kommer att erbjuda introduktioner och kurser för nybörjare på nätet. De ska också visa på samhällets e-service i samarbete med den egna kommunen, landstinget, myndigheter, internetbanken etc.

– Det blir alltså ett fokus på att minska de digitala klyftorna. På så sätt visar vi också tydligt på bibliotekens nytta när det gäller lärande, tillgänglighet och demokrati, kommenterar länsbibliotekarie Kerstin Olsson.

Hur kampanjen ska genomföras är inte planerat ännu.

– Men redan idag har vi ett projekt i samarbete med Medborgarskolan, ”Lärmiljöer på bibliotek”, där kurser på bibliotek erbjuds gratis. Alltifrån mushantering till hur man hittar samhällstjänster på nätet. Så det är på gång, säger Kerstin Olsson. 

28

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 1-2 : 2008

Den digitala bokbussen, som mer liknar en stor lastbil, är under hösten 2008 ute på en turné på den amerikanska östkusten. Den stannar till utanför olika folkbibliotek och inbjuder allmänheten att komma in och prova på de nya digitala medierna. Samtidigt ordnas olika jippon; utomhusföreställningar, lokala band som spelar, barnteater, akrobatik och servering.

Inuti fordonet demonstrerar personalen hur nedladdning av olika digitala medier går till. De amerikanska folkbiblioteken erbjuder ett rikt utbud av digitala medier för utlån. Allt ifrån e-böcker för läsning till ljudböcker som går att ladda ner till mp3-spelare samt nedladdning av musik och filmer.

Den digitala bokbussen är utrustad med trådlös uppkoppling, stora bildskärmar, förstklassigt ljudsystem med hörlurar och en mängd olika portabla mediespelare. Vid de interaktiva datorstationerna kan besökaren prova att söka efter digitala medier i den ”digitala katalogen”, testa att ladda ner till olika mediespelare och låna hem e-böcker, ljudböcker, musik och filmer från sitt bibliotek.

De amerikanska biblioteken samarbetar om en digital bibliotekskatalog – ”Digital Media Locator” – där man kan söka efter digitala medier som går att ladda ner till dator eller mediespelare. Det handlar om en samkatalog för digitala medier, där man kan se vilka bibliotek som har vilka medier.

The Digital Locator omfattar inte bara amerikanska bibliotek, utan även bibliotek i Kanada, England, Nya Zeeland, Australien med flera länder. 

FÖREMÅL FRÅN KURIOSITETSKABINETTET STÄLLS UT I UKRAINA TEXT: Eva Bergstedt

Två historiska föremål från kuriositetskabinettet i Linköpings stadsbibliotek ledde till att bibliotekarie Mathias von Wachenfeldt nyligen deltog vid invigningen av en stor museiutställning i Ukraina.

Ukrainas nationalhistoriska museum i Kiev öppnade den 1 oktober en stor utställning om Sveriges och Ukrainas relationer under 1600-1700-talen. ”Ukraina Sweden at the crossroads of history” heter den.

Det är en stor satsning Ukraina gör, och utöver sådana prominenta gäster som svenska kungen och drottningen som invigde utställningen, deltog även Ukrainas president, liksom utrikesminister Bildt med fru.

– Att utställningen är så viktig för ukrainarna beror på att de lägger stor vikt vid sin självständighet. Genom historien har Ukraina varit ett komplicerat politiskt område som behärskats av andra länder. Drömmen om ett självständigt Ukraina har funnits länge och aktualiserades bland annat i samband med Karl XII:s krig mot Ryssland, säger Mathias von Wachenfeldt.

Linköpings stadsbibliotek blev tillfrågat att bidra med föremål till utställningen därför att det finns två tingestar i kuriositetskabinettet med anknytning till Ukraina och den tiden.

Det ena föremålet som donerades är ett värdighetstecken, en så kallad bulava, som användes av kosackhöv-

dingar. Bulavan (donerad till biblioteket 1784) kan ha tillhört kosackhetmanen Ivan Mazepa, som kämpade tillsammans med svenskarna vid Poltava 1709. Den är utformad som en vacker spira, med inläggningar av guld och silver. Det andra föremålet är ett schatull, ett elegant kistliknande skrin med inredning av små fack med bokbinderiarbeten och kopparstick. Schatullet skänktes till Karl XII i Bender.

– Eftersom jag ansvarar för de äldre samlingarna på biblioteket har jag skött de praktiska frågorna och var därför med vid invigningen i Kiev.

Det var mycket högtidligt, säger Mathias von Wachenfeldt. Även andra föremål har samlats in från Sverige, bland annat från Armémuseum i Stockholm.

– Det är verkligen roligt att våra samlingar kommer ut och visas för en större publik.

Vårt kuriositetskabinett är en av de finaste bevarade samlingarna av det slaget i Sverige.

Ovan: Karl XII:s schatull och bulavan – värdighetstecken för kosackhövdingar.

Nedan t.v.: Vy över Kiev.

Nedan.: Röda mattan, utanför Ukrainas nationalhistoriska museum.

Foto: Mathias von Wachenfeldt

Utställningen ska senare också visas i Dnipropetrovsk, Ukraina. 

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 1-2 : 2008

29

IFLA-konferens i Kanada

”ETT SMÖRGÅSBORD ATT VÄLJA OCH VRAKA FRÅN” TEXT: Eva-Lisa Holm Granath

Eva-Lisa Holm Granath, bibliotekarie på universitetsbiblioteket i Linköping, har varit på IFLA-konferens. Hon rapporterar från augustikonferensen i Quebec city i Kanada.

Cirka 4 000 personer från hela världen deltog i årets konferens. Temat var ”Libraries without borders: navigating towards global understanding”.

De öppna programmen var som ett smörgåsbord att välja och vraka från.

Vad gör besökarna?

Ett tema som lockade stor publik var ”Managing libraries in a changing environment – legal, technical and organisational aspects” Där fastnade jag för norrmannen Tord Høiviks presentation som hade rubriken ”Count the traffic” där han frågade sig vad besökarna egentligen gör när de är på biblioteket.

Høivik hävdade att bibliotekarier i regel har mycket lite systematisk information om de aktiviteter som försiggår på biblioteken. Vi har intryck, idéer och mentala bilder, men den informationen är mer slumpmässig och kvalitativ.

De undersökningar som görs för att samla in systematisk och kvantitativ information bygger oftast på intervjuer och enkäter, sällan på direkt observation av beteenden. Bibliotek som vill attrahera fler användare/besökare, som dessutom tillbringar mer tid på biblioteken, behöver ta reda på mycket mer om användarnas beteenden för att kunna utvärdera, planera och bedriva marknadsföring.

Regelbundna observationer Høivik redogjorde för en metod som bland annat använts vid några norska folkbibliotek. Den bygger på att bibliotekspersonal gör regelbundna observationsrundor genom bibliotekets publika områden.

Høivik rekommenderade att man samlar in data en dag i veckan under

30

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

flera månader för att undvika tillfälliga fluktuationer. Denna typ av undersökning kan vara ett viktigt komplement till den typ av statistik som vi normalt samlar in, den kan också vara viktig när man argumenterar för biblioteket som lokal med olika användningsområden.

Fler sociala aktiviteter Bland de resultat som man kom fram till när en sådan här undersökning gjordes i Drammen förra året nämns att datoranvändningen (inräknat privata datorer också) var högre än väntat, gruppaktiviteterna var fler än väntade, de rent sociala aktiviteterna var fler än väntat. Høiviks föredrag var mycket konkret och spännande tycker jag. Det finns att läsa i fulltext här: www.ifla.org/IV/ifla74/ papers/107-Hoivik-en.pdf

sök och utflykter, pampig invigning, konferensfest och kulturella program.

En av kvällarna var det filmvisning.

Vi fick chans att se långfilmen ”The Hollywood Librarian: a look at librarians through film”. Den bjöd på både skratt och allvar. Det fanns gott om roliga klipp från Hollywoodfilmer men framför allt bestod filmen av intervjuer med en mängd amerikanska bibliotekarier. Den marknadsförs som ”the first full-length documentary film to focus on the work and lives of librarians” Här finns det mycket mer information om filmen: www. hollywoodlibrarian.com. Kanske något att visa på Biblioteksdagarna nästa gång?

Nästa år är det Milano som står som konferensvärd för IFLA. 

Egen sektion

Om IFLA

Jag har förmånen att vara medlem i ”the standing committee” för sektionen ”Serials and Other Continuing Resources” (SOCRS). Det passar mig bra eftersom jag arbetar med tidskrifter på Linköpings universitetsbibliotek. Min sektion hade ett program under rubriken ”Navigating the world of serials: new initiatives in management and cataloging”. Det lockade knappt 100 personer som bland annat fick höra om hur man arbetar med att få in stora mängder katalogposter för elektroniska tidskrifter, dels i California State University’s bibliotekskatalog och dels i den tyska samkatalogen för tidskrifter.

IFLA (International Federation of Library Associations and Institutions) grundades 1927 och har ca 1 650 medlemmar i 145 länder. Många svenska bibliotek är medlemmar i organisationen och alla som är med i Svensk biblioteksförening är därigenom även med i IFLA. Nordiska bibliotekarier är, och har länge varit, mycket aktiva och viktiga för arbetet i IFLA. Grunden i IFLAs organisation är arbetet som bedrivs i de över 40 olika sektionerna. Det finns sektioner för allt: informationskompetens, kartbibliotek, katalogisering, referenstjänst, bibliotekshistoria, folkbibliotek, informationsteknologi, utvärdering och statistik, fjärrlån, nationalbibliotek etc.

Här kan man läsa mer om IFLA: www.ifla.org

The Hollywood Librarian Konferensen handlar ju inte bara om föreläsningar och presentationer, den sociala samvaron är viktig, liksom ”nätverkandet”. Det erbjuds studiebe-

NR 1-2 : 2008

Quebecs parlamentsbyggnad.

Foto: Eva-Lisa Holm Granath

Del av ringmuren runt gamla Quebec city.

Foto: Eva-Lisa Holm Granath

Utsikt över hamnområdet och St Lawrence-floden.

Foto: Eva-Lisa Holm Granath

SOCRS: Philippe Cantié (Frankrike), Helen Heinrich (USA), Eva-Lisa Holm Granath (Sv) & Jina Choi Wakimoto (USA).

SOCRS: Jina Choi Wakimoto (USA), Eva-Lisa Holm Granath (Sv) & Helen Heinrich (USA).

Foto: Philippe Cantié

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

NR 1-2 : 2008

31

32

BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND

www.ostgotabibliotek.se NR 1-2 : 2008