__MAIN_TEXT__

Page 1

republikanska föreningens medlemstidning

Reform

nr 2 2017

ledare 03 notiser 04 kalendarium 19 krönika 20

NY NATIONELL IDENTITET Vad innebär det att vara svensk? I tider av polarisering visar republik­frågan och samtalet om demokrati och jämlikhet vägen mot en ny nationell gemenskap. SIDAN 12

06 |DÄRFÖR REPUBLIKAN Monarkin är förlegad och går helt emot demokratin, säger Pia Sundhage.

08 |PLANEN FRAMÅT Föreningen har tagit fram en ny strategi för hur monarkin ska avskaffas.

11 |KAN INTE VÄNTA Sex reformer i väntan på republik som kan genomföras redan nu.


INNEHÅLL

04

08

NOTISER

SÅ SKAPAR VI OPINION

17 MYTEN OM TURISM

Almedalsveckan, Unga republikaner, musikal om republikan, med mera.

Läs om föreningens uppdaterade ­strategi för republik.

Vem reser till Sverige för att det finns ett kungahus? Dags att krossa turistmyten.

06

11

DÄRFÖR REPUBLIKAN

KAN INTE VÄNTA

18

Pia Sundhage umgås hellre med vänner än tar emot medalj från kungen.

Det här kan göras redan nu för att ­minska kungahusets inflytande.

Tre nya medlemmar om varför de gått med i Republikanska föreningen.

07

12

JOBBANNONS

SVENSK IDENTITET

19

Arbeta för republik? Nu söker ­Republikanska föreningen en ­kommunikationsstrateg.

I samtalet om demokrati skapas en ny svensk gemenskap.

TRE MEDLEMMAR

NORR TILL SÖDER Kalendarium och kontaktinformation till alla lokalavdelningar.

20 KRÖNIKAN På Irland finns en folklig respekt för presidentämbetet, skriver Stephen Farran-Lee.

12

05

2 – REFORM

08


KROSSA MYTERNA

N

Republikanska föreningen är en partipolitiskt och religiöst obunden förening som verkar för införandet av republik på demokratisk väg. Reform är föreningens medlemstidning och distribueras till medlemmar, riksdagsledamöter, bibliotek med flera.

"Tänk om vår nästa icke folkvalda statschef är otrevlig? Vad gör vi då?" någon makt och för att han dessutom är trevlig. De som menar att kunga­ huset är bra PR för Sverige och att kungafamiljen gör så mycket gott. Och det är i just de situationerna som det är vår skyldighet att krossa myterna och argumentera mot skit­ snacket. Han har visst reell makt. Och huruvida han är trevlig eller inte är till stor del en subjektiv uppfattning. Tänk om vår nästa icke folkvalda statschef är otrevlig? Vad gör vi då? Det finns så oerhört många fel med Sveriges nuvarande statsskick och vi som är republikaner ska ­aldrig sluta påpeka dem när vi ­träffar de ­pragmatiska monarkisterna. Snackar du med någon som tycker att religions­ frihet är viktigt – fråga dem vad de anser om att det gäller alla i Sverige förutom en familj. ­Träffar du ­någon som är intresserad av ekonomi och hur våra skattepengar används –

R E P U B LIKA NSKA FÖR ENINGEN

REDAKTION

I S SN 2000-9526

KONTAKTA OS S Birdh, birdh.se Redaktör: Johan Abrahamsson

T RYC K Exakta

Karlbergsvägen 86 B, 4 tr, 113 35 Stockholm Tel: 0768-71 77 22 E-post: reform@repf.se

U PPL AGA

B LI MEDLEM

Illustration: Rasmus Erixon

Medlemskap i Republikanska föreningen kostar 200 kronor per kalenderår. republikanskaforeningen.se/vi-behover-dig-som-medlem

ANSVA R IG U TG IVA R E Magnus Simonsson

Yasmine Larsson Ordförande

Helena Tolvhed, Lars Jonsson, Magnus Simonsson, Anne-Lie Elfvén,, Johan Abrahamsson

REDAKTION EL L PRODU KT ION Reform tar gärna emot material till nästa nummer, som utkommer under våren 2018. I första hand är vi ­intresserade av krönikor och essäer. Vid intresse, skicka ett mejl till: reform@repf.se

prata om apanaget. Hör du ­upprörda ­röster om BB-krisen – glöm inte bort ­prinsessornas gräddfil in på förlossnings­avdelningarna. Påminn alla barnrättskämpar om att barn­ konventionen – som är på väg att bli svensk lag – inte når innanför murarna på Haga slott. Jag har varit republikan sedan jag som tonåring engagerade mig inom politiken och för mig finns det bara ett statsskick som är rätt för vårt land. Allt annat är ovärdigt Sverige.

Foto: Johan Fredriksson

U ÄR DET VÄL ­ändå dags att upplösa Republikanska föreningen? Under hösten har vi presenterat ­Strategi för republik, ett dokument som ­inleds med en vision om att äntligen få kalla till presskonferens och berätta att föreningen upphört i samband med ­införandet av republik som nytt svenskt statsskick. För visst känns det hopplöst omodernt att vi ska behöva finnas i Sverige när vi närmar oss 2020-talet. I strategidokumentet presenteras långsiktiga tillvägagångssätt för att nå vårt mål. En stor del är att arbeta med opinionsbildning för att växa och bli en medborgarrörelse. Först när vi har en majoritet av det svenska folket bakom oss tvingas politikerna agera och vi kan äntligen rösta bort vårt omoderna och ickedemokratiska statsskick. Uppskattningsvis 15 procent av alla svenskar är övertygade ­monarkister och ärligt talat bryr jag mig inte om dem. De jag vill att vi fokuserar på nu är de så kallade pragmatiska ­monarkisterna, som utgör 50 procent av det svenska folket. De som gång på gång påpekar att statsskicket lika gärna kan vara kvar eftersom kungen inte har

11 500 ex

OMSL AG

E-post: info@repf.se Telefon/SMS: 0768-71 77 22 republikanskaforeningen.se facebook.com/republikanskaforeningen twitter.com/repf instagram.com/repfse google.com/+repfse Kansliets besöks- och postadress i Stockholm: Republikanska föreningen Karlbergsvägen 86 B, 4 tr 113 35 Stockholm Kansliets öppettider: Tisdag–torsdag: 08:30–17:00

Eftertryck endast med redaktionens tillstånd. Redaktionen ansvarar inte för ej beställt material. Åsikter som framförs i Reform av utomstående skribenter ­behöver inte nödvändigtvis överensstämma med ­redaktionens eller Republikanska föreningens.

REFORM – 3


NOTISER

Sofia Fölster (M)

MEDLEMSAVGIFT 2018

Glöm inte att ­förnya ­medlemskapet Under november och december kommer Republikanska föreningen att samla in medlemsavgiften för 2018. För att spara porto och miljö får du en avi via e-post om föreningen har din e-postadress i ­medlemsregistret. Kontakta info@repf.se om du inte har fått e-post från föreningen på ett tag. ­Medlemsavgiften är fortfarande 200 kronor per kalenderår.

RIKSDAGEN

Det rör på sig! I år har för första gången, åtminstone i modern tid, en moderat lämnat in en motion för att avskaffa monarkin. Den banbrytande moderaten är Sofia Fölster, som representerat sitt parti i riksdagen sedan 2014. Dessutom har för andra året i rad representanter från fem riksdagspartier gemensamt undertecknat en motion för republik i riksdagen. Ledamöterna bakom den motionen är Rasmus Ling (MP), Niclas Malmberg (MP), Mia Sydow Mölleby (V), Maria Weimer (L), Christina Örjebjär (L), Yasmine Larsson (S), Hillevi Larsson (S) och ­Johanna Jönsson (C). Utöver att riksdagen ska inleda arbetet med att avveckla monarkin framför de också ett antal krav som de vill få igenom redan i dag, som att statschefen ska kunna åtalas.

Aza Cheragwandi, ordförande Unga republikaner.

UNGDOMSFÖRBUNDET

BOKTIPS

Unga republikaner knyter nya kontakter

Årets julklapp!

Republikanska föreningens ungdomsförbund Unga republikaner har ­ under hösten haft en kongress. Engagemanget är stort och förbunds­styrelsen ­utökades från fyra till nio ledamöter. Aza Cheragwandi valdes om som ­förbundsordförande. Tidigare i år var Unga republikaner (facebook.com/ungarepublikaner) delaktiga i grundandet av en ­syskon­organisation i Danmark, Ung republik. De för även samtal med unga ­krafter i Nederländerna och Storbritannien. Sedan 2010 har Republikanska ­föreningen ett europeiskt samarbete (aerm.org), vilket har inspirerat de unga republikanerna i Sverige. 4 – REFORM

I år gavs det äntligen ut en ny bok om republikfrågan. I ­”Republik! Om demokratin, kungahuset och vårt framtida statsskick” (Fri tanke förlag 2017) finns ­monarkins ­tillkortakommanden och ­argumenten för ­republik författade av Bengt Hall. Köp en klapp till dig själv eller någon du tycker om. republikanskaforeningen.se/butiken


UNDERSÖKNING

Allt fler har litet ­förtroende för kungahuset Enligt en undersökning som ­Demoskop genomförde i våras på uppdrag av Expressen är det nu nästan en av fem som har mycket litet förtroende för kungahuset i Sverige. Undersökningen visade också att kungahuset har lägst stöd bland unga.

Andel som svarat att de har mycket litet förtroende för kungahuset.

20% 18% 18%

16% 14% 14%

12% 10% 8%

10%

6% 4% 2% 0% 2010

”Jag tycker inte att de är dugliga. Jag är egentligen republikan. Där är också frågan om integration. De kan väl söka jobb någonstans. De kan jobba på Volvo.” Före detta Volvochefen Pehr G Gyllenhammar om kungafamiljen, intervjuad i tv-programmet Sommarkväll i somras.

2012

2017

ALMEDALSVECKAN I VISBY

Bra PR om ­kungens dåliga PR Under Almedalsveckan i Visby var Republikanska föreningen och Unga republikaner på plats för att kampanja för republik. Många uttryckte spontan uppskattning till b ­ udskapet som gick ut på att ­ifrågasätta ­myten om att kungen gör bra PR för Sverige. Berömmet kom både från vanligt folk och från de som jobbar just med PR. Under veckan ­träffade ­kampanjarbetarna politiker, ­diskuterade i sociala medier och värvade strax över 50 medlemmar till de två ­organisationerna. Styrelsen vill framföra ett stort tack till alla hårt ­arbetande, hundra procent ideella hjältar!

TIPS!

Kungarevoltören Under senhösten och vintern gör Riksteaterns musikal Bläck eller blod n ­ edslag runt om i Sverige. Musikalen handlar om republikanen Rutger Macklean, som försökte störta Gustav III och införa republik i Sverige. Huvudrollen som baron Macklean sjungs av Anders Ekborg. Efter turnéns avslutning spelas föreställningen på Örebro Länsteater. riksteatern.se/forestallningar/black-eller-blod

Lyckad kampanj i Almedalen.

REFORM – 5


DÄRFÖR ÄR JAG REPUBLIKAN

Pia Sundhage Pia Sundhage är en av Sveriges största fotbolls­ profiler. Hon är före detta förbundskapten för ­Sveriges d ­ amlandslag och har bland annat ett svenskt OS-silver, och två OS-guld som tränare för det ­amerikanska damlandslaget.

Text: Julia Lindström Bild: Christian Örnberg/Bildbyrån

HEJ PIA SUNDHAGE, VARFÖR ÄR DU REPUBLIKAN? – Av den enkla anledningen att jag inte tycker att man ska födas in i ett ämbete och ärva en titel. Om man tror på demo­ krati är detta gammalmodigt helt enkelt.

VAD OGILLAR DU MEST MED ­MONARKIN? – Det går helt emot demokrati och allas lika värde. Det är något förlegat, och att vi behåller något sådant i dag är för mig förvånande. Om vi vill sätta Sverige på kartan och visa vad vi står för finns det väldigt många andra personer som skulle kunna göra det bättre.

DU TACKADE NEJ TILL ATT TA EMOT EN HEDERSMEDALJ FRÅN KUNGEN, VAR DET ETT AKTIVT STÄLLNINGSTAGANDE? – Människan har ett val, och jag ville ­hellre vara hemma och umgås med

6 – REFORM

"Det finns i dag ett antal partier som i sina partiprogram säger att de ska arbeta för republik, men de prioriterar andra saker istället." v­ änner än ta emot medaljen. Det ­symboli­serar något, att välja vem du umgås med, vad du vill göra eller vad du vill uttrycka – för mig är det valet enkelt.

HUR KOMMER MONARKIN ATT AVSKAFFAS? – Genom att man gör som man säger, hur svårt kan det vara? Det finns i dag ett antal partier som i sina partiprogram säger att de ska arbeta för republik, men de prioriterar andra saker istället.

VILKA SAMHÄLLSKRAFTER TROR DU SPELAR STÖRST ROLL NÄR DET KOMMER TILL ATT AVSKAFFA MONARKIN? – Vi måste ta upp ämnet, och det är därför jag ställer upp i den här intervjun. Men vi kan uttrycka vår åsikt på många sätt, allt från att ta upp debatten i köket, till att diskutera det med nya människor vi träffar.

HUR TOLKAR DU SVENSKA ­FOLKETS BILD AV KUNGAHUSET? – I min umgängeskrets pratar vi aldrig om kungahuset, och om det kommer upp på tal så konstaterar vi bara att det är konstigt att vi har ett, punkt. Men både i radio och på tv tas det upp, när någon föds eller ska döpas verkar det vara väldigt viktigt.


PLATSANNONS

SÖKES:STATEGISK KOMMUNIKATÖR Republikanska föreningen söker en driven och erfaren kommunikationsstrateg. Är du kreativ och initiativrik och samtidigt strukturerad och leveranssäker? Då är du rätt person. Vi ser gärna att du har arbetat i en medlemsorganisation och har djup förståelse för en verksamhet där medlemmar och förtroendevalda är uppdragsgivare.

Vi tänker oss att du har följande kvalifikationer: • Högskoleutbildning med relevant inriktning (kommunikation, journalistik och/eller statskunskap). • Vana av att jobba som kommunikatör, gärna från partipolitik eller arbete i intresseorganisation. • Erfarenhet av att leda större och mindre projekt. • Ett starkt samhällsengagemang och en god förmåga att analysera politik och medier. • Erfarenhet av att arbeta med layoutprogram, webbpubliceringssystem, sociala medier och/eller tidningsproduktion. • God förmåga att analysera politik och medier. • Stilistisk skicklighet i kombination med förmåga att snabbt kunna leverera texter.

Att jobba för Republikanska föreningen innebär att arbeta med en av Sveriges mest grundläggande demokratiska frågor. För oss är opinionsbildning med fokus på det digitala och på förtjänad media prioriterad. Du har tillsammans med generalsekreteraren ett övergripande ansvar för föreningens löpande kommunikation och bistår styrelsen i dess opinionsbildande och politiska arbete. Tjänsten är på heltid och placerad i Stockholm. Tillträde enligt överenskommelse, dock tidigast den 1 januari 2018. Tillsvidareanställning med sex månaders provanställning. Vi tillämpar individuell lönesättning och har kollektivavtal med IDEA. Ansökan med CV och personligt brev skickas till info@repf.se senast 30 november. I ärenderaden skriver du ”Ansökan kommunikationsstrateg”. Frågor om tjänsten besvaras av ordförande Yasmine Larsson på 072-538 41 94 eller generalsekreterare Magnus Simonsson på 076-871 77 22. Republikanska föreningen är en partipolitiskt och religiöst obunden förening som verkar för införandet av republik.

REFORM – 7


STRATEGI FÖR REPUBLIK

SÅ AVSKAFFAR VI MONARKIN Ett nytt politiskt landskap kräver nya arbetssätt. ­Föreningen har därför tagit fram uppdaterade idéer och prioriteringar för arbetet med att införa republik. Text: Erik Bredhe

R

EPUBLIKANSKA ­FÖRENINGEN HAR ­på 20 år gått från ingenting till att vara världens största republikanska förening. ­Opinionen har länge pekat åt rätt håll och ­sedan starten har rörelsen blivit både ­bredare och starkare. Men även om ­förutsättningarna är goda finns det anledning att se över arbetet. ­Republikanska föreningens styrelse beslöt därför i augusti 2015 att ta fram en långsiktig strategi för vägen framåt. ”Strategi för republik” arbetades fram av en analysgrupp bestående av fem personer – tre medlemmar, en styrelse­ ledamot och föreningens två anställda. Ambitionen är att strategin ska peka ut vägval och prioriteringar för de ­närmaste fem till tio åren – och utifrån dessa utforma en handlingsplan. – Det har hänt mycket sedan ­föreningen startade för 20 år sedan. Till exempel har det politiska land­ skapet förändrats kraftigt. Vi behövde formulera våra prioriteringar och mål tydligare för att verkligen kunna nå hela vägen fram, säger Helena Westin, medförfattare till Strategi för republik och numera styrelseledamot.

8 – REFORM

För att lyckas med att skapa opinion blir engagemanget hos föreningens medlemmar en nyckelfaktor.

"Det har hänt mycket sedan ­föreningen startade för 20 år sedan. Till exempel har det politiska land­ skapet ­förändrats kraftigt. Vi behövde formulera våra ­priori­teringar och mål tydligare för att verkligen kunna nå hela vägen fram."


EN AV UTMANINGARNA de ­ ommande åren är att driva frågan på k ett bra sätt. I dag brottas Sverige och världen med många svåra samhälls­ problem och i det klimatet kan det uppfattas som okänsligt att driva ­frågan om republik. Ett sätt att hantera detta är att låta frågan haka på andra, större, samhällsfrågor. I Australien handlar till exempel republikkravet om en självständighetshandling ­gentemot Storbritannien. I Spanien om att ­monarkin symboliserar centralmakten i Madrid. Den svenska ­republikanska rörelsen saknar motsvarande ­hjälp­frågor, men det går att placera frågan i andra debatter. – Vi kan prata om en större ­problematik, som frågan om vem som bör representera vårt land. Ska det vara en gubbe med unkna värderingar, i ett progressivt, medvetet samhälle som Sverige? Ett sätt att nå en bredare

målgrupp är att låta vår fråga spela på starka värderingar och känslor. Visa att det inte bara handlar om formella paragraffrågor kring statschefskapet, säger Helena Westin. FÖRENINGENS ARBETE SKA ha fokus på att ändra opinionen och ­bedrivas på ett mångfacetterat och slagkraftigt sätt. Och på bredare front. Många medlemmar ser sitt ställnings­ tagande mest som en protesthandling – inte som ett engagemang i en ­politisk fråga som man ser kan föras till ­seger. Viktigt blir därför att ­mobilisera de medlemmar som verkligen vill ­engagera sig för att skapa ett brett nätverk av talespersoner. – Vi är medvetna om att inte alla medlemmar har samma engagemang och vårt arbete måste inte vara en massrörelse. Men de som verkligen vill hjälpa till bör vi använda på ett ännu

Helena Westin, medförfattare till den nya strategin.

"Vi ska fokusera på opinionsbildning fram till en folkomröstning."

REFORM – 9


STRATEGI FÖR REPUBLIK

"Ett sätt att nå en bredare målgrupp är att låta vår fråga spela på starka värderingar och känslor. Visa att det inte bara handlar om formella paragraffrågor kring statschefskapet."

SÅ HÄR BYGGER VI OPINION Föreningens nya strategidokument pekar ut fem framgångsnycklar.

smartare sätt. Dessa måste inte vara de som är allra mest insatta. Tvärtom. Man kan stå på insidans utkant och se saker på ett nytt och inspirerat sätt, säger Helena Westin. GENOM ATT FÅ en majoritet av svenskarna att svara avskaffa på frågan ”Vill du bevara eller avskaffa ­monarkin?” bildas ett politiskt tryck i frågan och kravet på en folk­omröstning kan bli verklighet. Ett eventuellt tronskifte blir ett viktigt tillfälle för opinionsbildning. När monarkins ­oförenlighet med demokrati sätts i blixtbelysning måste föreningen agera. Exakt hur detta ska gå till ­avser ­föreningen ta fram en detaljerad kommunikationsplan för. Att ha en klar republikmodell att använda som argument för republik anses inte ­nödvändigt, och är inte heller ­föreningens uppgift. – Vi ska fokusera på opinions­ bildning fram till en folkomröstning. När vi väl kommit fram dit är vårt ­arbete klart och då behövs vi inte längre. Då tar andra instanser vid för att utforma det nya statsskicket, ­avslutar Helena Westin.

10 – REFORM

1. TA HJÄLP AV ANDRA FRÅGOR Om republikfrågan uppfattas som oviktig av dem vi har att övertyga, ­måste föreningen få den att haka in i större samhällsfrågor. Vi ska inte ­försöka ändra människors ­värderingar, utan få dem att applicera sina ­värderingar på frågan om statsskicket. 2. TALA GENOM ANDRA Om republikfrågan ska göras relevant genom andra, mer engagerande, perspektiv måste den drivas av många olika röster. Republikanska föreningen behöver ha företrädare som är ett tvärsnitt av den svenska befolkningen. Den republikanska argumentationen ska vara både folklig och intellektuell, tilltala både förnuft och känsla. 3. PRATA OM MONARKIN En förutsättning för att kunna placera in republikfrågan i andra frågor är att tala om monarkin och de värderingar den står för, istället för att prata om det republikanska alternativet. Om vi endast ägnar oss åt att beskriva vår egen vision, är det svårare att skapa ­kopplingar till andra frågor och ­värderingar.

4. AGERA NÄR DET FINNS TILLFÄLLE Vad som händer inom kungahuset är ofta ingångar i debatten. Vår fråga behöver den draghjälpen. Därför är det nödvändigt att vi är extremt flexibla och snabba så fort vår fråga blir aktuell. Vi kan sällan sätta den på dagordningen av egen kraft, men de kungliga händelserna är förutsägbara. Därför kan vi gå in i dem väl för­beredda, med planerade kampanjer. 5. ARGUMENTERA KONKRET En stor del av vår opinionsbildning måste handla om att slå hål på myterna om kungahusets PR-arbete och om hur billig och effektiv monarkin är. För att kunna göra det måste vi bli bättre på research. Vi blir bättre motståndare till monarkin om vi inte bara uttalar oss svepande om monarkin i allmänhet, utan hittar och förmedlar konkreta detaljer som är talande för monarkins brister. Egna fakta och rapporter är ett sätt att komma ur fällan att bara ­defensivt ”kommentera” kungliga event.


SEX REFORMER SOM INTE KAN VÄNTA Det återstår mycket arbete innan Sverige kan avskaffa monarkin. Men det finns saker som skulle kunna göras redan i dag för att minska kungahusets makt och inflytande. Text: Erik Bredhe

TA BORT HEMLIGSTÄMPLARNA Kungahuset är i dag ingen myndighet och följer inte offentlighetsprincipen. Ingen myndighet har rätt att kontrollera kungahuset. Riksdagen får inte göra det, inte heller polisen eftersom kungen har åtalsimmunitet. Så ser vår ­konstitution ut. Att det saknas möjlighet till insyn gör dessutom att kunga­huset helt kan styra bilden av sig själva.

GRANSKA STATSCHEFEN PRECIS SOM POLITIKER Kungen ska inte ha någon politisk makt. Det är därför ett grundlagsbrott när han uttalar sig i kontroversiella frågor och därmed styr opinionen. Det saknas en ­kontrollmekanism för att komma åt detta problem. Att ge konstitutionsutskottet, KU, möjligheten att granska statschefens uttalanden skulle vara ett sätt att stävja detta.

GE KUNGEN MÅNADSLÖN Tre ingifta kungligheter, sex små ­prinsar och prinsessor. Sedan 2010 har m ­ edlemmarna i kungafamiljen nästan tredubblats – och kungahusets anslag från staten ökat med 25 miljoner. ­Skatte­betalarna ska inte behöva försörja varje medlem av familjen Bernadotte. ­Apanaget ska inte höjas – det måste ­sänkas. På sikt ska detta leda till att statschefen avlönas precis som alla andra: med månadslön.

SKILJ KYRKAN FRÅN STATEN – EN GÅNG TILL Grundlagen säger att statschefen ska vara kristen. Därmed är det svenska statschefsämbetet inte sekulärt. Det är orimligt. Det statliga favoriserandet av en enskild religion måste upphöra.

GÖR STATSCHEFEN CIVIL Kungen är vår ”främsta representant för försvarsmakten”. Han har den högsta militära graden inom samtliga försvarsgrenar. Men militära grader ska förtjänas, och statschefen bör inte vara mer representant för en del av samhället på bekostnad av andra, mer civila områden.

INFÖR LIKHET INFÖR LAGEN Kungen ska kunna åtalas för brott som han begår som privatperson. Vidare ska brott riktade mot medlemmar av kungahuset inte straffas hårdare än brott riktade mot någon annan. Det ­nuvarande systemet gör till exempel prinsessan ­Birgitta till en viktigare person för ­Sveriges säkerhet än statsministern.

REFORM – 11


SAMLING KRING REPUBLIK

NY GEMENSKAP FÖR SVERIGE På resan mot ett Sverige utan kungahus är det kanske i samtalet om jämlikhet och individens frihet som demokratin utvecklas och en ny svensk gemenskap skapas. Att republikfrågan redan i dag sträcker sig över partigränserna är ett tecken på det. Text: Eva-Lotta Hultén Illustration: Rasmus Erixon

12 – REFORM


F

ÖR MIA SYDOW ­MÖLLEBY ­har det alltid varit självklart att vara republikan. – Monarkin är ålderdomlig och märklig och vi bör få välja våra företrädare, säger hon på en raspig telefonlinje, från ett tåg på väg mellan Stockholm och Hallsberg. Hon är riksdagsledamot för Vänster­partiet och beskriver ­arbetet för en övergång till republik som ”ett långsamt nötande”. Riksdagens ­republikanska sällskap framställer en årlig partiöverskridande motion som Mia Sydow Mölleby brukar ­under­teckna. – Den är viktig för att visa att det finns en växande grupp i riksdagen som är för att avskaffa monarkin, och att det finns en politisk bredd kring frågan, men det är trycket utanför riks­ dagen som är viktigast. Bland partierna finns alltid en rädsla att förlora väljare så först måste allmänheten bli mer medveten och aktiv i att föra fram krav på republik. Enligt Mia Sydow Mölleby har det varit lätt att komma ­överens om innehåll och formuleringar i den parti­ överskridande motionen e­ ftersom ­sak­frågan är överordnad partipolitiken. TILL ÅRETS MOTION saknas under­ tecknare från Sverige­demokraterna, ­Moderaterna och ­Kristdemokraterna. Mia Sydow ­Mölleby menar att det exempelvis inte är någon slump att Moderaterna inte finns med. – De har inte samma syn på stats­ skicket och på demokrati, historiskt sett. Moderaterna har ju varit emot varje utökning av rösträtten. De har en i grunden annan inställning till rikets styre och statsskick och har alltid tyckt att det är viktigt att bevara monarkin. KAMPEN FÖR ETT annat statsskick rymmer både frågor som handlar om individens frihet och jämlikhet, två ­parametrar som skulle kunna sorteras in som en liberal kontra en vänster­ fråga. Men Mia Sydow Mölleby menar att både jämlikhet och individens ­frihet är klassiska vänsterfrågor.

– Vi kanske vill använda andra v­ ägar att nå dit än liberalerna, men ­frihet för individen är vårt mål också. Vad skulle hända med vår nationella identitet om vi avskaffade monarkin? – Det finns många som hävdar att monarkin är enande och ger en vikänsla och så kan man ju tycka om man är monarkist men jag som republikan ser det inte så. Jag ser det mer som att riksdagen och regeringsformen är en enande kraft och att monarkin är något jag tar avstånd från eftersom det ­främjar skilda livsvillkor.

"Den är viktig för att visa att det finns en växande grupp i riksdagen som är för att avskaffa monarkin." MIA SYDOW MÖLLEBY (V)

NÄR LIBERALEN MATHIAS SUNDIN får frågan varför han är republikan anger han samma skäl som Mia Sydow Mölleby: han vill att samhället ska vara jämlikt och tycker att ­monarkin är ålderdomlig. Ja, bitvis är det lite som att intervjua samma person en gång till – deras svar överens­ stämmer på nästan alla frågor. Det är ­därför lätt att tro honom när även han ­beskriver ­samarbetet kring den parti­ överskridande motionen som smidigt och utan konflikter. – Det här är ingen klassisk högervänsterfråga utan värderingar som finns i alla ideologier och handlar om hur vi ska styra landet och att alla ska ha lika värde och möjligheter. I hans eget parti, Liberalerna, finns det, hävdar han, gott om republikaner men när frågan tas upp på exempelvis landsmötena vartannat år landar det alltid i att partiet vill respektera Torekovs­kompromissen, och frågan skjuts på framtiden. – Man kan få höra att i höst är det viktigare med något annat men om man alltid tänker så, kommer vi ju aldrig ändra statsskicket och utveckla vår demokrati. MATHIAS SUNDIN BESKRIVER, precis som Mia Sydow Mölleby, ­enga­gemanget i frågan i riksdagen som lågt – det finns inga röster att vinna på att vilja ändra statsskick. Utöver ­motionen handlar det mest om att en del ­republikaner tar upp frågan i debatter som också berör jämlikhet, klassklyftor eller individuell frihet,

REFORM – 13


SAMLING KRING REPUBLIK

och att man i samförstånd kan sucka över ålder­domliga inslag kopplade till monarkin. – En nyinvald ledamot från ­Moderaterna frågade mig när det var dags att sjunga Kungssången ”Vad tusan gör man nu, måste man sjunga med?”, berättar Mathias Sundin, och avslöjar att han själv brukar vara tyst under sången. I DEN SENASTE demokrati­ utredningen framgick att många människor inte tycker att de har n ­ ågot inflytande ­mellan valen. Mathias

­ undin konstaterar att de inte skulle få S mer makt bara för att vi inte har någon kung, men menar att frågan om vårt statsskick kunde bli en del i ett större samtal om hur vi ger mer makt och inflytande till människor. – Vi skulle kunna prata om hur vi utvecklar demokratin och ­avskaffandet av monarkin kan vara en del av en sådan initierad diskussion. När vi sedan inte längre har monarkin att samlas kring kan vi kanske samtala mer om sådant som vilka vi vill bli och vad vi kan förbättra i vårt land, tror han. Det skulle kunna bli en positiv,

"Det här är ingen klassisk höger-vänsterfråga utan värderingar som finns i alla ideologier och handlar om hur vi ska styra landet." MATHIAS SUNDIN (L)

14 – REFORM


framåtriktad diskussion: – Om det inte är kungahuset som står för vad Sverige är – vad är det då att vara svensk och vad har vi för ­värderingar? Vad uttrycker vår ­grund­lag om vilket land vi ska vara? STATSVETAREN CECILIA ÅSE ­ erättar att monarkin var en förbisedd b aspekt av statsskicket när hon började forska kring dess makt runt 2004. Det fanns väldigt lite problematisering och nästan inga analyser. – Det som hänt de senaste åren, sedan kronprinsessan förlovade sig, är att monarkin kommit längre fram i samhällsdebatten. Alla familje­ händelser har gett uppmärksamhet. Har vi alltså blivit mer ­monarkistiska? – Jag skulle säga att när statsskicket kopplas ihop med barnafödande inom en viss släkt får det med n ­ ödvändighet mer genomslag när det händer familje­ angelägenheter som bröllop och dop.

Men jag kan tycka att det också har lett till en sorts folkbildning, ­kanske framför allt när kronprinsessan gifte sig. Folk fick upp ögonen för att dessa personer saknar religionsfrihet och att det finns särskilda regler för ­deras ­äktenskap. Det är i alla fall mitt ­intryck. I sin bok ”Monarkins makt. ­Nationell gemenskap i svensk ­demokrati” ­beskriver Cecilia Åse hur vår ­demokrati bygger på idén om sund oenighet. För att vara sund måste ­oenigheten emellertid utspelas inom en ram av enighet. Ramen är ­nationen och dess symboler, varav ­kunga­familjen är en. – Den överordnade idén i hela den svenska författningsutvecklingen har varit att man måste vara överens om de grundläggande reglerna och att det finns ett demokratiskt värde i att man är det. Det har blivit till en hämsko för kraven på att förändra författningen och avskaffa monarkin, säger Cecilia Åse.

"Det är alltid viktigt att prata om de demokratiska institutionerna och hur vi värnar dem." CECILIA ÅSE

REFORM – 15


SAMLING KRING REPUBLIK

Ur ett republikanskt perspektiv var Torekovskompromissen misslyckad, menar hon. – Det blir mycket svårare att ­argumentera mot monarkin när ­kungligheterna fråntagits all offentlig politisk makt. Detsamma gäller tron­ följden. Hade det fortfarande varit manlig tronföljd hade det varit mycket lättare att argumentera mot monarkin ur ett jämställdhetsperspektiv. CECILIA ÅSE KONSTATERAR att jämlikhet alltid har angetts som ett viktigt skäl för att avskaffa monarkin, både för vänstern och för liberalerna. Men det betyder inte att vänster och liberaler pratar om samma sorts ­jämlikhet: – I den liberala tanketraditionen handlar det mer om alla människors universella rättigheter och att vi alla ska vara jämlika som med­borgare, vilket monarkin utmanar. Inom ­socialdemokratin har motståndet mer handlat om en klassmässig ­jäm­likhet, och att det är stötande med stora ­skillnader i förmögenhet och ­privilegier. Det är olika jämlikhetstankar som har närt motståndet mot monarkin i olika partier. VARFÖR ÄR DÅ många svenskar så ­förtjusta i kungahuset och varför ser vi det inte som ett problem för ­demokratin? Cecilia Åse menar att avlövningen av ämbetet är en nyckel för att förstå. Vi tycker att kungen är harmlös. Ärftligheten spelar också in. – Det faktum att kungen inte har valt sin roll skapar någon sorts omsorg. Han har hamnat där och vi tycker lite synd om honom. Det leder motsägelsefullt nog inte till att vi vill avskaffa monarkin för hans skull. I stället uppfattas det ­nästan som elakt att vilja det – om han nu inte valt sin position då blir det ojuste att ta den ifrån honom, förklarar Cecilia Åse. Sammanbindningen mellan den kungliga släkten och våra före­ ställningar om nationell historia är en annan nyckel. – Vi lever i en minneskultur och

16 – REFORM

det är mycket nostalgisk bakåtriktning i vårt sätt att förhålla oss. Där ­passar monarkin bra in. Om vi ­av­skaffar ­monarkin skulle det riskera att ­upp­fattas som att vi avskaffar det vi ­upplever att vi är, och vår historia. Cecilia Åse anser att monarkin är ett uttryck för idéer om nationell ­identitet, snarare än orsaken till dem. – Sammankopplingen med ­blods­band och idén om släkten som ­kommer och går är starkt kopplade till ­före­ställningen om vad en nation är. Jag berättar om Mathias ­Sundins förhoppning om att vi skulle kunna få mer intresse för våra demo­kratiska ­institutioner genom att ­avskaffa kungahuset. Är det bara en from ­för­hoppning från en politiker? – Kanske är det en from för­ hoppning men det är en angelägen sådan. Det är alltid viktigt att prata om de demokratiska institutionerna och hur vi värnar dem. Men om du tittar hur det sett ut historiskt, har det varit väldigt svårt att öka det intresset. MÖJLIGEN KAN, funderar Cecilia Åse, den ökande nationalismen i Sverige och i Europa göra att de förment icke­ politiska institutionerna uppfattas som mer problematiska. Nationalismen kan ses som en politisering av dem: av folkdräkten och kungahuset och annat som vi förut uppfattat som naturliga symboler för det svenska. – Det kan slå tillbaka mot de ­nationalistiska krafterna, men också öppna våra ögon för frågan om vad som är svenskt, vad kungahuset ­symboliserar och hur nationell ­gemenskap kan komma i motsättning till demokrati. Vilka är då hennes råd till dem som vill införa republik? – Man bör problematisera ­före­ställningen om att något måste stå över demokratin och politiken. ­Diskussionen om monarkin som ett demokratiproblem är viktig och man bör ta alla tillfällen att lyfta den.

"Diskussionen om monarkin som ett demokratiproblem är viktig och man bör ta alla tillfällen att lyfta den." CECILIA ÅSE


TURISTMYTEN

MYTEN OM MONARKIN SOM TURISTMAGNET Ofta hävdas det att monarkin är bra för turismen. Det är en seglivad och grundlös myt. Tvärtom står kungahuset för raka motsatsen till de värden som ska marknadsföra Sverige utomlands. Text: Jonas Wikström

D

E UNDERSÖKNINGAR SOM FINNS v­ isar att det är den svenska naturen, med berg, fjäll, skogar och sjöar, som tänkbara utländska turister främst förknippar med vårt land. Tanken på att någon skulle välja att resa till ­Sverige med förhoppningen om att få se en skymt av någon av våra kunglig­ heter är orealistisk, milt sagt. Det är sannolikt få som väljer resmål utifrån vilka kändisar som hör hemma där. Visit Sweden nämner överhuvudtaget inte kungahuset i sin strategi för internationell marknadsföring av Sverige. Istället vill de marknadsföra Sverige med värden som ”nytänkande” och ”öppenhet” – som det är svårt att hävda att monarkin ens är i närheten av att kunna representera. MEN SKULLE INTE MONARKIN kunna göra Sverige lite mer exotiskt och spännande? Kanske hos några, men det är i så fall marginellt. De flesta utlänningar är republikaner. Många svenska rojalister tycks tvärtom utgå ifrån att associationerna som svenska kungahuset skapar alltid är positiva. Det

är naivt: precis som för ­svenskarna, finns det antagligen en stor andel utlänningar som tänker ”gammaldags, larvigt och ojämlikt” när de hör ordet monarki. Och hur stark turistmagnet är det att ha ett statsskick som ger de associationerna? DE DESTINATIONER SOM kan f­ örknippas med kungahuset – som slotten – utgör en liten del av ­turismen i Sverige. Stockholms slott ligger på 17:e plats bland destinationer i ­Stockholms län – som i sin tur bara står för var tredje övernattning från utländska turister. Idén om monarkin som turistmagnet är ett Stockholms­ argument, och ett svagt sådant. Men det är inte slottets placering på listorna som ska avgöra debatten – ­eftersom vad du besöker i Sverige inte ­automatiskt är liktydigt med skälet till varför du valde att åka hit. Att du som turist i Stockholm någon gång hamnar utanför slottet är inte konstigt. DET FINNS HELLER INGEN orsak att tro att de kungliga slotten skulle dra varken fler eller färre besökare om

Sverige blev en republik. V ­ ersailles i Frankrike tillhör de mest besökta turistmålen i Europa fastän Frankrike är en republik. Inte heller drabbas Notre Dame eller Sacré-Coeur (också på topplistan) av att Frankrike inte har någon statskyrka. Folk gillar slott och kyrkor ändå. Monarkins historia slutar ju inte att vara intressant bara för att den upphör att existera i nutid. DE ENDA LÄNDER som blivit r­ epubliker hittills under 2000-­talet – Nepal och Samoa – har sett sina ­turistsiffror öka efter reformerna. Ökningen beror förstås inte på att statsskicket ändrats, snarare hänger båda länderna med i en globalt ökande turism. Men om rojalisternas bild var sann, skulle turismen drabbats. Och det har den inte gjort. TURISTMYTEN SAKNAR ­FORTFARANDE varje tillstymmelse till belägg. Skönt, eftersom det tillhör en av rojalisternas dystraste myter: Sverige är inte alls särskilt fantastiskt, utan behöver kungahuset för att locka besökare.

REFORM – 17


NOTISER

nya medlemmar VARFÖR HAR DU VALT ATT GÅ MED I ­ REPUBLIKANSKA FÖRENINGEN?

Nu kan du swisha ditt bidrag.

Skänk en gåva Republikanska föreningen finansieras av ­med­lemmarna själva. Medlemsavgiften har inte höjts på många år och föreningen ska satsa ännu mer på opinionsbildning framöver. Du får gärna bidra efter förmåga för att stärka föreningens kapacitet att höras och synas! Skänk en gåva till Republikanska föreningen med Swish: 123 319 84 05. Du kan också stödja föreningens arbete genom att betala till plusgiro 114 96 91-6.

”Monarkin är en föråldrad och grotesk modell, baserad på idéer om ärvd makt, ärvd lämplighet och ärvda privilegier, som är fullständigt ovärdig en modern, meritokratisk och i övrigt demokratisk stat. Jag skrev en kritisk krönika på nationaldagen i somras om hur svenska medier fjäskar för kungahuset i stället för att granska det. Tidigare har jag varit utlandsbaserad medlem och insåg nu till min fasa att jag inte var det längre. Så jag gick snabbt med! Sverige behöver en kraft som arbetar aktivt och kontinuerligt för avskaffandet av monarkin.” Lisa Bjurwald, Stockholm

”Det ska inte finnas ämbeten kopplade till staten som man inte kan nå genom egna meriter. Det pratas om Sverige som ett av världens mest demokratiska länder, men vi kan inte kalla oss det om vår statschef avlas fram. Det är upprörande att det största politiska partiet, Socialdemokraterna, har inskrivet i sitt partiprogram att man vill avskaffa monarkin men sedan inte bildar opinion för det. Vem ska då göra det? Jo, Republikanska föreningen, som erbjuder ett tvärsnitt av olika politiska läggningar där man förenas i att man tycker att Sverige förtjänar ett bättre statsskick.” Csaba Bene Perlenberg, Landskrona

Paraply, bagagebricka och penna Nu finns det nya varor i Republikanska ­föreningens webbutik. För första gången finns paraply och bagagebrickor att köpa. Perfekt när regnet öser eller du ska åka på solsemester. Dessutom finns en ny penna. Stöd föreningen genom att handla i butiken: republikanskaforeningen.se/butiken

18 – REFORM

”Kungafamiljen verkar vara populär bland folket och i dagstidningar, men jag tycker att det är absurt att vi har en monarki 2017. Om vi vill ha ett jämlikt samhälle kan vi inte ha ett ämbete som ärvs. Problemet är att det inte finns en majoritet i riksdagen för avskaffandet av monarkin. Därför är Republikanska föreningen viktig som tar upp frågan och diskuterar den med våra makthavare.” Emil Norén, Boden


LOKALA AVDELNINGAR

AKTIVITETER

KALENDARIUM 13 NOVEMBER, KL. 14.00 Debatt. Kontakt: Jan Magnusson, 073-376 36 30 Högskolan, Borås

13 NOVEMBER, KL. 19.00 Debatt. Kontakt: Ingegerd Palmér, ingegerd.palmer@repf.se Stadsbiblioteket, Svartbäcksgatan 17, Uppsala

15 NOVEMBER, KL. 18.00 Bokcirkel. Kontakt: Cecilia da Mata, cecilia.da.mata@repf.se Timmermansgården, Timmermansgatan 46, Stockholm

Engagera dig! GOTLAND

MALMÖ

Kontaktperson: Anders Johansson 0736-40 47 68 anders.johansson@repf.se

Kontaktperson: AnnCharlotte Gauffin, 070-357 40 97 anncharlotte.gauffin@repf.se

GÖTEBORG

NORRBOTTENS LÄN

Kontaktperson: Sverker Frid 070-324 69 07 sverker.frid@repf.se

Kontaktperson: Ulf Pilerot 070-377 13 15 ulf.pilerot@repf.se

HELSINGBORG

SJUHÄRAD

Kontaktperson: Eva Ingers 070-343 46 54 eva.ingers@repf.se

Kontaktperson: Eva Josefsson 070-356 79 96 eva.ek.josefsson@repf.se

JÄRFÄLLA

STOCKHOLM

Kontaktperson: Peter Bloch 070-373 03 79 peter.bloch@repf.se

Kontaktperson: Cecilia da Mata 070-926 66 99 cecilia.da.mata@repf.se

JÖNKÖPING

UPPSALA

Kontaktperson: Klas Wigren 070-212 99 89 klas.wigren@repf.se

Kontaktperson: Ingegerd Palmér 070-529 16 08 ingegerd.palmer@repf.se

KRISTIANSTAD

VÄRMLAND

Kontaktperson: Elisabeth Jörgensen 070-672 30 68 elisabeth.jorgensen@repf.se

Kontaktperson: Ulf Gustavsson 0735-70 08 79 ulf.gustavsson@repf.se

LUND

ÖSTERGÖTLAND

Kontaktperson: Bengt Hall 073-364 90 70 bengt.hall@repf.se

Kontaktperson: David Örtenvik 076-808 76 47 david.ortenvik@repf.se

21 NOVEMBER, KL. 18.30 Författarsamtal. Kontakt: AnnCharlotte Gauffin, anncharlotte.gauffin@repf.se ABF, Spånehusvägen 47, Malmö

29 NOVEMBER, KL. 18.00 Bokcirkel. Kontakt: Cecilia da Mata, cecilia.da.mata@repf.se Republikanska föreningen, Karlbergsvägen 86 B, Stockholm

2 DECEMBER, KL. 11.00 Flygbladsutdelning. Kontakt: Mikael Jändel, 070-469 48 72 Stora Torget, Borås

4 DECEMBER, KL. 18.00 Medlemsmöte. Kontakt: Anna Ragnar, anna.ragnar@repf.se Republikanska föreningen, Karlbergsvägen 86 B, Stockholm

9 DECEMBER, KL. 13.00 Kaféträff. Kontakt: John Vestergren, 076-209 41 52 Café Mekka, Rådhusesplanaden 17 A, Umeå

REFORM – 19


Returadress: Reform Republikanska föreningen Karlbergsvägen 86 B, 4 TR 113 35 Stockholm

1 1 1 0 1 3 4 0 0

IRLAND – FOLKETS REPUBLIK PÅSKDAGEN 2016 står jag och min yngsta dotter tillsammans med hundratusen­tals andra och f­ örsöker få en glimt av vad som ­försig­går på andra sidan floden Liffey i ­Irlands huvudstad Dublin. Vi firar hundraårs­minnet av påsk­upproret 1916, det försök till ­revolution som slogs ned utan alltför stora problem av engelsmännen. Det är en högtid med kransnedläggning och tal för martyrerna: de femton ledare för upproret som blev av­ rättade v­ eckorna efter att de utropat ­Poblacht na hÉireann, Republiken Irland. Det var framför allt dessa avrättningar som väckte den folkliga opinionen för självständighet, och ledde till frihetskrig och dessvärre inbördeskrig. Det tog faktiskt en hel generation innan republiken var ett faktum. Långt efter att Irland hade blivit fristat 1921 måste regering och parlament svära en förhatlig trohetsed mot den brittiska kronan. Kanske var det därför som presidentämbetet blev så symboliskt viktigt. Resultatet, när det utformats i konstitutionen, blev ett bevis för oss andra för att en president som statschef inte behöver innebära makt­missbruk eller högtidlighetsförlust. Den ­irländska presidentens roll är ungefär som den svenska tal­ mannens, med tillägget att president­ en är överbefäl­havare för landets ­militära styrkor: en uppgift som dock i ­praktik­en är r­ egeringens och försvarsministerns. DEN CEREMONIELLA IN­ RAMNINGEN, för den monarkist som oroar sig för den, är inte den sämsta. Presidenten, Uachtarán, bor

i Áras an Uachtaráin, ett 1700-tals­ palats i Phoenix Park i Dublin, där han eller hon kan ta emot utländska stats­överhuvuden i stor stil. Också en mer djupgående hög­ tidlighet såg jag rätt mycket av under de där dagarna i Dublin förra våren. Det fanns en ömsesidig värme ­mellan medborgarna och deras president som var påtaglig, och som inte enbart har med fanfarer och vackra ord att göra. Michael D Higgins är en ­respekterad politiker, sociolog, poet, humanist och talar flytande iriska. Hans företrädare Mary ­McAleese (president 1997–2011) var en v­ iktig röst för att minska spänningen ­mellan protestanter och katoliker i det brittiska Nordirland, som hon och hennes familj var tvungna att lämna under oroligheterna på ­sjuttiotalet. Högt meriterade yrkesmän och -kvinnor har iklätt sig rollen att ­knyta nationen samman, att stå för dess traditioner och i bästa fall peka ut en framtida riktning för ­republiken, utan att lägga sig i den dagliga politiken. Och skulle en idiot väljas till president kan han eller hon röstas bort efter sju år. JAG HAR VARIT övertygad r­ epublikan i hela mitt vuxna liv, men ju äldre jag har blivit, desto mer har jag varit rädd för att aldrig få vara del av en republik. Den saken är nu åtminstone delvis åtgärdad. ­Eftersom min farfar föddes på ön har jag ­utnyttjat min konstitutionella rätt att söka irländskt medborgarskap. Nu är jag åtminstone medborgare i en ­republik, och fortsätter att sträva efter att få vara det i två.

”Det fanns en ömsesidig värme mellan medborgarna och deras president som var påtaglig, och som inte enbart har med fanfarer och vackra ord att göra.” STEPHEN FARRAN-LEE Förläggare och översättare.

Profile for Birdh

Reform, 2-2017  

Republikanska föreningens medlemstidning. Redaktionell produktion: Birdh

Reform, 2-2017  

Republikanska föreningens medlemstidning. Redaktionell produktion: Birdh

Profile for birdh
Advertisement