__MAIN_TEXT__

Page 1

republikanska föreningens medlemstidning

Reform

nr 1 våren 2016

ledare 03 notiser 04 kalendarium 19 krönika 20

ELEFANTEN I RUMMET 200 år av demokrati­utveckling. Men utan att lyckas bli av med den största av alla feodala rester – monarkin. Sidan 12.

09 |NY WEBBPLATS Nu är den här. Och den är snyggare och bättre än någonsin.

10 |SEX MYTER

Så bemöter du vanliga missuppfattningar i republikfrågan.

14 |HOVET OCH MEDIA

Kungahuset har ökat sin närvaro i sociala medier. Men vad är det de visar upp, och varför?


INNEHÅLL

04

09

14

NOTISER

NY WEBBPLATS

#KUNGAHUSET

En oväntad republikan, moderater mot monarkin, Reform fyller tio nummer, med mera.

I februari lanserades föreningens nya webbplats.

Från knäpptyst och fåordigt till Youtubeklipp och Instagram. Så påverkar hovets pr-strategi den seriösa journalistiken.

10

06 NY BOK Bengt Hall, styrelseledamot i Republikanska föreningen, skriver på en bok om republik.

07

SEX MYTER

18

Vad händer med familjen Bernadotte och blir det inte dyrt? Här reder vi ut de vanligaste missförstånden om republik.

Tre röster i media om behovet av republik.

12

19

NOTISER

KONGRESSEN

EN SISTA REST

NORR TILL SÖDER

Kallelse till årets kongress den 23 april.

Sveriges väg mot modern demokrati. Men en föråldrad institution är kvar.

Kalendarium och kontaktinformation till alla lokalavdelningar.

08 REDO FÖR REVANSCH Republikanerna i Australien har återigen vind i seglen. Nu siktar de på en ny folkomröstning.

09

10

08 2 – REFORM


DET GÅR BRA NU ET GÅR BRA för Repu­ blikanska föreningen. De ­senaste sex åren har med­ lemsantalet mer än fördubb­ lats och vi är nu omkring 11 000 med­ lemmar. Enbart under förra året fick föreningen 1 373 nya medlemmar och jag vill hälsa alla er varmt välkomna. Ju fler vi är, desto starkare blir vår röst i samhällsdebatten. Föreningen finan­ sieras nämligen av dig som är medlem och varje medlemsavgift är bränsle i arbetet för republik.

D

ÖKNINGEN AV medlemsantalet och därmed större ekonomiska resurser har möjliggjort nya satsningar för att öka trycket på införandet av republik. Nyligen lanserades en ny webbplats. Den tidigare hade många år på nacken och uppfattades som rörig, överlastad och oflexibel. För att fortsätta vara en växande rörelse och stärka stödet för republik bland allmänheten behövde vi en bättre och snyggare informations­ kanal utåt. Jag vill tacka vår webbyrå Full Circle för samarbetet under pro­ cessen med vår nysatsning på webben. Gå gärna in på den nya webbplatsen och ta en titt: republikanskaforeningen.se

Republikanska föreningen är en partipolitiskt och religiöst obunden förening som verkar för införandet av republik på demokratisk väg. Reform är föreningens medlemstidning och distribueras till medlemmar, riksdagsledamöter, bibliotek med flera.

”Du är pionjär och ambassadör för att driva Sverige mot en utveckling i mer demokratisk riktning.” MEDLEMSÖKNINGEN UNDER de senaste åren har också gjort att vi med­ lemmar tillsammans kan finansiera ett kansli med två deltidsanställda. Per­ sonalen har ett över­gripande ansvar för föreningens löpande kampanjverk­ samhet och bistår oss i styrelsen i vårt opinionsbildande och politiska arbete. Det nya unika läget för föreningen ska­ par stora möjligheter att än mer verka för att Sverige blir en republik inom en snar framtid. VI MEDLEMMAR kan vara stolta över det vi tillsammans har bidragit till att skapa, men vi får inte vara nöjda förrän dagen då republiken utropas. För att lyckas behöver vi fortsätta att värva ännu fler nya medlemmar och tillsammans argumentera än mer för fördelarna med en republik. Din insats behövs mer än någonsin. Du är pionjär och ambassadör för att driva Sverige

R E P U B LIKA NSKA FÖR ENINGEN

I S SN 2000-9526

KONTAKTA OS S Birdh, birdh.se Redaktör: Johan Abrahamsson

T RYC K Tryckfolket AB

U PPL AGA

B LI MEDLEM

Illustration: Lovisa Ljungquist

ANSVA R IG U TG IVA R E Magnus Simonsson

Yasmine Larsson Ordförande

REDAKTION

Karlbergsvägen 86 B, 4 tr, 113 35 Stockholm Telefon/SMS: 0768-71 77 22 E-post: reform@repf.se

Medlemskap i Republikanska föreningen kostar 200 kronor per kalenderår. republikanskaforeningen.se/vi-behover-dig-som-medlem

VI I STYRELSEN vill att Republikan­ ska föreningen ska genomsyras av engagemang och verksamhet. Vi ver­ kar för att allt fler medlemmar ska ges möjlighet att engagera sig i föreningen och bli delaktiga i verksamheten. Du är viktig för att det ska fortsätta gå bra för Republikanska föreningen och för att vi ska nå framgång.

Helena Tolvhed, Lars Jonsson, Magnus Simonsson, Anne-Lie Elfvén, Jonas Wikström, Johan Abrahamsson

REDAKTION EL L PRODU KT ION Reform tar gärna emot material till nästa nummer, som utkommer under hösten 2016. I första hand är vi ­intresserade av krönikor och essäer. Vid intresse, skicka ett mejl till: reform@repf.se

mot en utveckling i mer demokratisk riktning.

12 000 ex

OMSL AG

E-post: info@repf.se Telefon/SMS: 0768-71 77 22 republikanskaforeningen.se facebook.com/repf.se twitter.com/repf instagram.com/repfse google.com/+repfse Kansliets besöks- och postadress i Stockholm: Republikanska föreningen Karlbergsvägen 86 B, 4 tr 113 35 Stockholm Kansliets öppettider: Tisdag–torsdag: 08:30–17:00

Eftertryck endast med redaktionens tillstånd. Redaktionen ansvarar inte för ej beställt material. Åsikter som framförs i Reform av utomstående skribenter ­behöver inte nödvändigtvis överensstämma med ­redaktionens eller Republikanska föreningens.

REFORM – 3


NOTISER

JUBILEUM

Reform fyller 10 Trumpeter och fanfarer! Hösten 2011 utkom det första numret av Republikan­ ska föreningens medlemstidning Reform. Numret du håller i handen (eller läser på nätet) är det tionde i ordningen. Men arbetet för republik är inte på något vis slutfört. Vi fortsätter med vår ambition att skapa texter och reportage som inspirerar och engagerar dig som är medlem. Hör gärna av dig till redak­ tionen med artikeluppslag: reform@repf.se

OVÄNTAT AVSLÖJANDE

nr 2 hösten stidning ngens medlem a föreni republikansk

Reform

Kommer ut som republikan

krönika

04

republikan ska fören ingens medlemst idning

Reform

19 20

nummer

Hösten 2011

sten 2 hö

nr 1 våren

ledar e notiser

2012

kalendar ium krönika

03 04 19 20

2012 03 04

m for e R

nska blika repu

ing stidn dlem me ens ning före

EFTERLYST

Kontaktpersoner sökes Föreningens nuvarande kontakt­personer i Väster­ norrland, Växjö och Örebro har av olika anled­ ningar valt att avsäga sig sina uppdrag. Kanske är det just du som nu ska hjälpa till med att utveckla föreningens verksamhet lokalt och planera aktiviteter tillsammans med andra medlemmar. Är du intresserad av att ta över som kontaktperson, kontakta Repu­blikanska föreningens general­­s­­ek­reterare Magnus Simonsson. På föreningens webbplats finns information om vad en lokalavdelning kan göra, och som kontakt­ person samordnar du det ideella arbetet. Klicka på ”För dig som medlem” i toppmenyn för att läsa mer. Magnus Simonsson, magnus.simonsson@repf.se republikanskaforeningen.se

4 – REFORM

03

notiser kalendarium

Reform01

nr

Till vardags är Karin Lennmor, i egenskap av chefredaktör på hyll­ ningsorganet Svensk Damtidning, in­ officiell rojalistisk överkucku. Svensk Damtidning är en publikation som i stort och smått lever i symbios med sitt värddjur, hovet. Men i januari, under en intervju i radioprogrammet P1 Morgon, framgick att även Karin Lennmor tvivlar på det rimliga med monarkin: – Professionellt är jag naturligtvis rojalist, men om jag inte jobbade på Svensk Damtidning skulle jag nog också vara republikan.

2013

ledare

Republ ikansk a FöReni ngens MeDleM sTiDnin g

re leda er m tis no ariu nd kale ika krön

19

republikan ska fören ingens medlemst idning

Reform

20

För allas de lika vär

BEBISLY nr 1 våren CKAN

2013 Kungafa som vanl miljens vilja att iga ledar uppfatta e monarki försvårar samtalet s 03 Bernadot n. Med födsnotis om eln er te kalen av Estelle 04 saklig debahar de som villdariu bedrmiva ika menar statstt fått enkrön en 19 ny utm aning, 20 vetaren och mon forskaren arki­ Cecilia Åse.

ikanska har Republ Sedan i våras ledning. Möt Mia en ny och Anna föreningen y, ordförande, Sydow Mölleb ordförande. Steele, vice

06 |özz NûjeN

härligheten Om makten, . ärligheten bristen på

sidan 6

ottet s ing av monarkin Skärskådn påstådda pr-värde.

10 |LuftsL och

tet g för Ovärdig inramnin Sveriges folkvalda.

16 |Riksmö

republikanska föreningens medlemstidning

nr 1 våren 2016

Reform

ins rk ser na t Moestel ed sockra gtar m m län ta sö kar fr

a so det t , et loc all ahus en för ar all degård , Kung röd. M k smak as Vi peut m era eb bli skåd er repu ket. To psykot arkins eft ra un g och mon ba olo raft. om psyk river ningsk sk drag an 14

03 04

kalendarium

19

krönika

20

10 |utr ednin

g: Mats Einarsson, om föreni utredare, skrive r ngens förslag nytt statssk till ick.

12 |sna rt

republik: Så avska ffas monar Fem steg kin. som visar kommer att gå till. hur det

14 |essä

: Kalle Lind offrad anstän om kungligheter dighet och nas kolleg umgänge med diktat iala orer.

hove och va t pnen

När Victo ria Bern Daniel adotte West kanonsko ling gifte sig och dånade samtidigt tten över Stock flög över som 18 stridsflygholm krigiska slottet. Böjelsen plan tycks för i monarkinsvara en grun det symbolvär dbult de. sidan 8

sid

t: ge slä Minion n, SO nde op kta t. sso t Nil det svi use nar gah om Len tet, för kun institu endet förtro

ledare notiser

13 | A: seRn än för gR rm eR ttfo sista ÖV as m pla nsa Europ Geme nd i tstå mo kier. nar mo

10 | e: AR sVet en ing At e st utredn inte |tR 06 grundlags sdagen ublik. rik rep för Om var gan om och frå driver

10 |

DÄRFÖR REPUBLIK: Radiop rataren Kim Kärnfa om varför lk det är synd Victoria om Bernad otte.

12 | S-ENK ÄT: Majoriteten av ordför i S-distr andena ikten vill avskaff monarkin. a

ELEFANTEN I RUMMET

14 |

SVAR PÅ Retorikskola TAL: som hjälper att överty dig ga kring fikabor i diskussionern a det.

200 år av demokratiutveckling. Men utan att lyckas bli av med den största feodala resten av de alla – monarkin. Sidan 12.

09 |NY WEBBPLATS Nu är den här. Och den är snyggare och bättre än någonsin tidigare.

10 |SEX MYTER Så bemöter du vanliga missuppfattningar i republikfrågan.

14 |HOVET OCH MEDIA Kungahuset har ökat sin närvaro i sociala medier. Men vad är det de visar upp, och varför?

”Varför medierna tagit på sig uppgiften att förklara och försvara monarkin ur alla ­aspekter, och gör jobbet som flaggviftande rojalister, överstiger helt min fattningsförmåga.” Johan Croneman, i en krönika i Dagens Nyheter efter att Madeleine Bernadotte och Christopher O’Neill medverkat i tv-programmet Skavlan.


”Vidare kan man undra vad det är för budskap vi ger de flyktingar som kommer till Sverige, som flyr från förföljelse för sin religion, som flyr förtryck. Ska vi säga att i Sverige har vi kompromisslösa värderingar, att alla här får tro vad dom vill, älska den dom vill, och leva hur dom vill, att här är vi alla jämlikar – förutom en särskilt utvald familj?” Walter Guldbrandzén, juriststudent, i en debattartikel på DN.Åsikt i december.

ÖREBRO VISAR VÄGEN

2 7 0 0 Så många medaljer har nuvarande kungen delat ut sedan han tillträdde tronen 1973. – Medaljregnet speglar kungens behov av att bygga stöd för monarkin bland inflytelserika svenskar, säger Yasmine Larsson, Republikanska föreningens ordförande. För att ha störst chans att bli dekorerad på 2010-talet ska du vara direktör, professor eller yrkesmilitär. Och man, förstås.

Moderata republikaner

I februari meddelade Moderata ungdomsförbundets Örebrosektion att de tagit ställning mot monarkin. Nu får vi hoppas att det inte dröjer länge innan de övriga delarna av förbundet och moderpartiet följer detta goda exempel.

VÄRVA VÅRA VÄNNER

Starkare när vi är många WEBBUTIKEN

Stödköp I föreningens butik kan du beställa tjusiga muggar, pins, pennor, affischer och tidigare utgåvor av Reform, samt en hel del annat. Alla intäkter går till opinionsarbetet för republik. republikanskaforeningen.se

Det finns alldeles för många republi­ kaner – som ännu inte är medlemmar i Republikanska föreningen. Berätta om föreningen för dina släktingar, vänner och bekanta. Om din vän frågar vad medlem­ skapet gör för nytta kan du svara: 1. Ett högt medlemsantal är vik­ tigt när riksdagspartierna skyller sin

ovilja att agera i republikfrågan på opinionen. 2. Varje ny medlemsavgift ökar Republikanska föreningens kapacitet att bedriva kampanj. 3. Som medlem har du möjlighet att – om du vill – lära dig mer och delta i aktiviteter tillsammans med en massa trevliga människor.

FACEBOOK

Tyck om oss På föreningens sida på Facebook finns avdelningen ”Recensioner”. Där kan du betygsätta oss och lämna en kommentar. Gör gärna det! facebook.com/repf.se/reviews

REFORM – 5


NOTISER

Kamplitteratur Det behövs ny och aktuell litteratur i republikfrågan. Det menar Bengt Hall, styrelseledamot i Republikanska föreningen, som skriver en bok om Sveriges statsskick och kampen för republik. BERÄTTA OM DIN BOK, VAD HANDLAR DEN OM? – Bokens arbetsnamn är Republiken Sverige i tiden. Den handlar om Sveriges statsskick och hur kungamakten och demokratin vuxit fram, men även om motståndet mot kunga­ väldet och kampen för republik. Jag ställer frågan om varför monarkin fortfarande finns och vad folket och våra p ­ olitiska partier tycker om den. Vad finns det för argument för repu­ blik och hur skulle den svenska republiken kunna se ut? ÄR DET NÅGOT SOM ÖVERRASKAT DIG UNDER ARBETETS GÅNG? – Något som jag reflekterat en del över är hur monarkin full­ ständigt går på tvärs med allt vad demokrati heter. Kungarna och monarkin har levt sitt eget liv, vilket skiljer sig markant från hur folk i allmänhet har haft det.

kritiska skriften, Vilhelm Mobergs ”Därför är jag republikan” är fantastisk, men lite ålderstigen. Även Republikanska för­eningens ”…bara ett penndrag” från 2012 är en utmärkt faktasamling, men behöver utvecklas. Jag såg ett behov av att skapa en aktuell och lättläst bok för en bredare publik. NÄR BERÄKNAS BOKEN KOMMA UT? – Min förhoppning är att den blir klar för utgivning under andra halvåret 2016.

VAR MED OCH STÖD UTGIVNINGEN VARFÖR HAR DU VALT ATT SKRIVA DEN HÄR BOKEN? – Eftersom att jag har varit aktiv i Republikanska föreningen i flera år har jag samlat på mig mycket fakta och reflektioner som jag ville skriva ner. Det finns ett behov av en bok som inte bara når ut till de som redan är övertygade republikaner utan även andra som vill veta mer om Sveriges statsskick och republikens nödvändighet. VAD HOPPAS DU ATT BOKEN FÅR FÖR EFFEKT? – Jag hoppas att den kan sprida kunskap och övertyga fler att ta ställning för republik. Det är inte den första monarki­

För att säkerställa utgivningen behöver Republikanska föreningen garantera en grundsumma (100 000 kronor) för bokinköp. Eftersom det inte ryms inom befintlig budget går föreningen nu ut och söker ekonomiskt stöd. Om du har möjlighet och sympatiserar med bokutgivningen tar vi tacksamt emot alla bidrag. Vill du skänka ett bidrag gör du det enklast genom att sätta in ett valfritt belopp på föreningens plusgirokonto 114 96 91-6. Skriv "Republikbok" i meddelandefältet.

HOVET ERKÄNNER

Putsar fasaden med pr För första gången har hovet erkänt att de anlitar pr-byråer för att förbättra bilden av kungafamiljen. I tidningen Resumé bekräftade hovet i februari att man anlitat pr-byrån Mind­makers under flera år. Konsultköpen gjordes för att skapa en mer positiv bild av prins Carl Philip efter designbluffen 2013, då det blev känt att prinsens gnistskydd egentligen formgetts av Eric Ericson. Pr-hjälpen ledde bland annat till tala ut-intervjuer i Expressen och TV4. Mindmakers var också med och skrev prinsens bröllopstal 2015. – Det är nästan skrattretande. Skattebetalarna finansierar kungahuset. Sedan används pengarna till att hålla uppe en

6 – REFORM

snygg fasad gentemot samma skattebetalare. Men det är en bra påminnelse om att det allmänheten får se inte är det kungahus vi har, utan det kungahus som de själva vill visa upp, säger Yasmine Larsson, Republikanska föreningens ordförande.


KONGRESSKALLELSE

Kära republikan, Den 23 april äger Republikanska föreningens kongressdag rum. Vår kongressdag är den största årliga sammankomsten för oss som strävar efter ett mer demokratiskt statsskick. Vi kommer att diskutera Republikanska föreningens verksamhet, behandla inkomna motioner och välja en styrelse. Kongressdagens program: 09:30 Kaffe och registrering. 10:00-11:00 Kongress (inledning). 11:00-12:30 Kampanj på stan. 12:30-13:00 Lunch. 13:00-14:30 Seminarium om strategin för att införa republik. 14:30-17:00 Kongress (fortsättning). Varmt välkommen till Republikanska föreningens kongressdag 2016! Yasmine Larsson, ordförande Republikanska föreningen

NÄR? Lördagen den 23 april klockan 09:30-17:00.

Motioner ska ha inkommit till info@repf.se senast den 28 mars.

VAR? Stockholm Waterfront Congress Centre, Nils Ericsons Plan 4, Stockholm.

Kongresshandlingar kommer att finnas tillgängliga från den 8 april: republikanskaforeningen.se/2016

Valberedningen ber att få in förslag via valberedningen@repf.se snarast. Nominera ordförande, vice ordförande, ledamöter, ersättare och revisorer med motivering och ge gärna kontaktuppgifter till berörda personer.

Anmälan senast den 15 april: republikanskaforeningen.se/2016 alternativt 0768-71 77 22

DAGORDNING 1. Kongressens öppnande 2. Val av kongressordförande 3. Val av kongressekreterare 4. Val av två justerare/rösträknare 5. Upprop och fastställande av röstlängd 6. Fastställande av dagordning 7. Fråga om kongressens behöriga utlysande 8. Presentation av styrelsens verksamhetsberättelse 9. Presentation av årsredovisningen 10. Revisorernas berättelse 11. Beslut om styrelsens ansvarsfrihet för den gångna verksamhetsperioden

12. Behandling av inkomna motioner och styrelsens propositioner 13. Fastställande av verksamhetsplan 14. Fastställande av budget och medlemsavgift 15. Val av ordförande och vice ordförande 16. Val av fem styrelseledamöter och två ersättare 17. Val av två revisorer och två personliga ersättare för dessa 18. Val av tre personer till valberedning, varav en sammankallande 19. Övriga frågor 20. Kongressens avslutande

REFORM – 7


UTBLICK

REVANSCHSUGNA I slutet av 1990-talet förlorade republikanerna i Australien en folkomröstning. Nu visar nya initiativ från landets politiker och en allt större opinion att de är redo för revansch. Text: Johan Abrahamsson Foto: Rob Griffith

OM VI I SVERIGE tycker att det är uppåt väggarna med att ha en statschef som tillsätts genom arv och inte val, föreställ dig då hur befängd situatio­ nen måste upplevas av republikaner i Australien. Inte nog med att de lever i en monarki och att deras statschef tillsätts genom arv, statens överhuvud kommer inte ens från samma land som invånarna, utan bor i ett slott i London 1500 mil bort. DET ÄR DÄRFÖR inte överraskande att det i landet sedan många år till­ baka finns en stor och väletablerad republikansk rörelse som kämpar för att frigöra sig från sitt engelska statsöver­huvud. Australian Republican Movement, som dess organiserade del heter, drev i slutet av 1990-talet frågan så långt som till en folkomröstning. Dessvärre förlorades omröstningen, med siffrorna 45 procent mot 55 pro­ cent. Enligt många på grund av att de gick till val på att låta parlamentet utse statschefen, ett förslag som inte var ordentligt förankrat i opinionen. Nu är det nya tag. I januari under­ tecknade sju av de åtta ledarna för landets delstater ett krav på att avsätta sin brittiska monark och bli republik (den åttonde bedyrade att även han är republikan, men att tiden just nu inte är den rätta). – Australien kan bättre än att hämta sitt statsöverhuvud från en icke-vald engelsk familj som bor i ett palats i England, sa Peter FitzSimons, ord­ förande i Australian Republican Move­

8 – REFORM

Vid folkomröstningen 1999 leddes ja-kampanjen av Malcolm Turnbull, som i dag är Australiens premiärminister.

ment, när initiativet tillkännagavs. För första gången är dessutom både landets premiärminister och opposi­ tionsledaren engagerade republikaner. Malcolm Turnbull, som är premiär­ minister, var till och med den som ledde ja-sidan i folkomröstningen 1999 i egenskap av Australian Republican Movements dåvarande ordförande. MÅLET FÖR DE australiska republi­ kanerna är nu att mobilisera ett brett folkligt stöd vilket skulle göra det möjligt att låta frågan ännu en gång gå till folkomröstning. De senaste opini­ onsundersökningarna visar att de har vind i seglen – och den här gången

tänker rörelsen inte misslyckas. Den nya strategin går ut på att först låta folket rösta om huruvida monar­ kin ska avskaffas. Därefter, om resul­ tatet faller väl ut, initieras en bred och folklig debatt kring olika tillvägagångs­ sätt för att utse statschefen. Sedan kräver konstitutionen ytterligare en folk­omröstning och i den skulle med­ borgarna slutgiltigt få välja mellan ett folkligt förankrat republikanskt alter­ nativ och att fortsätta som monarki. – Låt drottningen komma hit ­medan hon kan och istället för att buga oss, ska vi resa oss tillsammans i en stående ovation och säga, tack ers majestät, nu tar vi över, sa Peter FitzSimons.


NY WEBBPLATS

Snyggare. Enklare. Bättre. Nu är den här. I februari lanserades föreningens nya webbplats. En modern digital plattform för opinionsbildning. Här kan du bland annat följa republikfrågan, dela artiklar och värva medlemmar.

Enkelt att anmäla sig till föreningens aktiviteter.

Enkelt att navigera och hitta det du söker.

Nytt nyhetsbrev med slagkraftiga nyheter och de senaste artiklarna.

Dela artiklar till dina v­ änner via e-post eller i sociala medier.

Alla föreningens dokument på en och samma plats.

Följ föreningens närvaro i sociala medier.

republikanskaforeningen.se

aHelt ny design. a Fungerar lika bra på datorn som i mobilen eller på läsplattan.

a Följ det som sägs av och om

föreningen i sociala medier.

a Enkelt att stödja aLätt att dela artiklar. föreningens arbete med en donation via Swish eller kontokort.

REFORM – 9


MYTKROSSEN

SEX MYTER OM REPUBLIK Vad då, ska det bli som i USA? Du har säkert hört det själv. När republikfrågan kommer upp för diskussion är det inte ovanligt att tvingas bemöta en del märkliga påståenden. Här reder vi ut några av de största missuppfattningarna.

REPUBLIK INNEBÄR ATT SVERIGE HAR EN PRESIDENT Inte alls. Republikanska föreningen har visat att det finns flera andra rimliga alternativ. Det är fullt möjligt att helt avstå från att ha en statschef, eller låta statschefsrollen gå till talmannen.

I EN REPUBLIK FÅR POLITIKER ÄNNU MER MAKT Nej, bara för att människor får rösta betyder inte det att de måste rösta på en politiker. Vem som helst får kandidera till rikets högsta ämbete, till skillnad från i en monarki. I flera länder (till exempel Island) har presidenterna ofta en ickepolitisk bakgrund. Riksdagens och regeringens makt blir troligen lika stor med en president.

NÄR SVERIGE BLIR EN REPUBLIK FÖRSVINNER KUNGEN Ja, men familjen Bernadotte finns kvar och de som är intresserade av att följa deras liv kommer troligen att kunna fortsätta göra det (om familjen själv vill). Det finns männ­ iskor i republiker som på olika sätt följer kungligheter i andra länder. Turister kommer fortsätta besöka de kungliga slotten, och perioden som monarki kommer att bevaras som en del av Sveriges historia. Om medlemmarna i familjen Bernadotte vill får de gärna ställa upp i ett eventuellt presidentval också.

10 – REFORM


DET ÄR DYRT MED REPUBLIK Inte särskilt. Normalt är att presidentval sker med 5–6 års mellan­rum, och valkampanjerna till poster som är mest symboliska kommer inte att kosta lika mycket pengar. Presidentlöner är låga jämfört med Carl XVI Gustafs apanage om man tittar ut i världen. Dessutom kanske vi väljer att ha en modell där presidenten utses av riksdagen – då försvinner kostnaden för valrörelser helt. Det kostar heller ingenting att ha ett statsskick utan statschef eller där rollen ingår i talmannens uppgifter.

DET KOMMER ATT BLI SOM I USA Nej, för att det ska bli som i USA måste en pre­ sidentpost innebära enorm makt. Det är därför valrörelserna i USA är en sådan miljardindustri. Sveriges politiska traditioner kommer att vara intakta. De formella skillnaderna blir små och är enkla att genomföra.

REPUBLIK ÄR TRÅKIGT, MONARKI GER GULDKANT PÅ TILLVARON Vet inte italienare eller fransmän hur man festar? Republiken blir jättekul. Nu kan äntligen Nobelfesten bli ett party istället för en stel middagsbjudning. Någon akut brist på förebilder och idoler lär det inte bli heller.

REFORM – 11


DEMOKRATINS UTVECKLING

200 ÅR AV FRAMSTEG, TYP Sedan 1800-talets början har Sverige steg för steg förpassat den ena feodala resten efter den andra till historiens skräphög. Men kvar står elefanten i rummet: monarkin. Text: Erik Bredhe Illustration: Lovisa Ljungquist

N SOLIG DAG på Drott­ ningholm 1921 slår kung Gustaf V en slarvig, lite för hård, tennisbackhand i nät. Samma år får Sveriges alla kvin­ nor rösta för första gången. Under en fasanjakt i Finland 1975 får kung Carl Gustaf en lustig keps av politikern och vännen Urho Kekkonen. Samma år träder Sveriges nuvarande regerings­ form i kraft och lägger en över 160 år gammal lag på hyllan. Demokratin har under de senaste 200 åren tagit stora steg framåt, mot ett samhälle präglat av jämlikhet, fri­ het och yttrandefrihet. Samtidigt har monarkin stått vid sidlinjen och tittat på. Först högljutt vevande, rädd att för­ lora makten. I dag slugt diplomatisk, medveten om en befolkning som stäl­ ler sig alltmer frågande till monarkin. Följ Sveriges väg mot demokrati, från 1809 års regeringsform fram till dagens moderna samhälle. Ett samhälle som skakat av sig gamla rester som skrå­ väsende, ständer, hattar, mössor och omyndigförklarande, men håller kvar i den allra äldsta: monarkin.

E

12 – REFORM


1867 – Sveriges första tvåkammars­ riksdag sammanträder. Detta utgör Sveriges riksdag fram till 1971 då en­ kammarsriksdag inrättas.

1949 – Tryckfrihetsförordningen an­ tas. Dessförinnan hade svensk tryckfri­ het stegvis, med ursprung i en lag från 1766, förändrats och moderniserats.

1869 – Det Nyliberala partiet bildas med en uttalad ambition att öka det folkliga valdeltagandet och skapa mer debatt. Men fortfarande saknas det riktiga partier och några valkampanjer är inte att tala om.

1951 – Religionsfrihetslagen antas. Det blir fritt att lämna Svenska kyrkan utan att gå över till annat samfund. Det införs också en möjlighet att fritt bilda trossamfund.

1887 – Nyval och en het debatt kring de svenska tullarna. Detta markerar en tid då landets väljarkår går från apatisk till engagerad – och börjar kräva uppmärksamhet från svenska riksdagsmän. 1809 – Gustav IV Adolf avsätts och en ny regeringsform antas. Det gustavian­ ska enväldet ersätts med en grundlag och ett styrelsesätt som kommer att gälla fram till 1975. 1837 – Svenska Nykterhetssällskapet bildas. Rörelsens framväxt, tillsam­ mans med frikyrkorna och fackfören­ ingarna, gynnar demokratin genom att lära människor mötesregler, att argu­ mentera för sin sak och sköta kontak­ ter med myndigheter. 1842 – Folkskolan införs. Detta inne­ bär obligatorisk skolgång från ungefär sju års ålder, ett viktigt steg mot att jämna ut klassklyftorna. 1846 – Skråväsendet avskaffas vilket ger möjlighet för samtliga medborgare att försörja sig genom hantverk. 1864 – Näringsfrihet införs och det finns inte längre några begränsningar för medborgarna att starta företag. 1866 – Ny riksdagsreform vilket innebär att riksdagsledamöter väljs ur befolkningen i sin helhet, inte bara från representanter ur de fyra ständerna. Fast det är ännu långt till allmän rösträtt.

1962 – Riksdagsbeslut om allmän grundskola. Den nya skolformen ersät­ ter folkskolan, fortsättningsskolan, högre folkskolan, kommunala mellan­ skolan, realskolan och kommunala flickskolan.

1889 – Sveriges socialdemokratiska arbetareparti – Socialdemokraterna – bildas. 1902 och 1905 bildas de partier som i dag heter Liberalerna och Moderaterna.

1968 – Fyraprocentsspärren införs. Regeln har setts som både demokratisk och antidemokratisk. Demokratisk för att det underlättar regeringsbildningar, antidemokratisk eftersom den inte av­ speglar svenska folkets röster fullt ut.

1911 – Efter en utdragen debatt får samtliga svenska män över 24 år rösträtt.

1971 – Tvåkammarriksdagen avskaf­ fas och direktvald enkammarriksdag införs.

1919 – Åttatimmars arbetsdag införs. Det dröjer dock till 1971 tills vi får även lördagar lediga och arbetsveckan blir 40 timmar.

1975 – Sveriges nuvarande regerings­ form träder i kraft. Detta innebär att världens då näst äldsta, efter den ame­ rikanska, regeringsform förpassas till historien.

1921 – Allmän rösträtt genomförd. Nu får även kvinnor rösta, men det finns fortfarande inskränkningar i röst­ rätten. Till exempel måste män ha fullgjort värnplikten för att få lägga sin röst. 1937 – Intagna på häkten och anstalter ges rätt att rösta. 1945 – Rösträttsåldern sänks från 23 till 21 år. Vidare sänks den 1965 till 20 år, 1969 till 19 år för att 1975 bli nuva­ rande 18 år. 1947 – Sverige får sitt första kvinnliga statsråd. Socialdemokraten Karin Kock var även Sveriges första kvinnliga professor i nationalekonomi.

1989 – Termen ”omyndigförklarad” för­ svinner. Personer med till exempel psy­ kisk sjukdom, demens eller utvecklings­ störning som i domstol tidigare ansetts oförmögna att rösta får nu rösträtt. 1991 – Yttrandefrihetsgrundlagen antas och tas i bruk året därpå. Det är i dag Sveriges yngsta grundlag. 1994 – Regeringens mandatperiod förlängs från tre till fyra år. Partierna får nu mer tid att genomföra sin politik när de är vid makten. 2009 – Sverige får könsneutral ­äktenskapslagstiftning vilket möjliggör samkönade äktenskap.

REFORM – 13


# HOVET OCH MEDIERNA

KUNG

Det är nya tider på slottet. Från knäpptyst och fåordigt till egenproducerade Youtube-filmer och söta barn på Instagram. Fram träder bilden av en raffinerad pr-strategi och vi behöver fråga oss, vad kommuniceras och hur påverkas den seriösa bevakningen av kungahuset?

Text: Kerstin Sundmark

14 – REFORM


G AHUSET RET 1976. Carl Gustaf Bernadotte och Silvia Sommerlath är nyförlova­ de. De sitter i en soffa på slottet framför en massa fotografer och ler mot tv-kameran. Vid deras fötter ligger en svart labrador. ”Det sa bara klick”, säger Carl Gustaf och myntar ett uttryck som citeras oftare än hans valspråk. 2009. Victoria Bernadotte och ­Daniel Westling är nyförlovade. De sit­ ter vid ett sirligt bord tillsammans med kungen och drottningen. Ingen hund och inga fotografer. Men alla ler in i kameran. Tre år senare är det dags att meddela nästa förlovning. Madeleine Bernadotte och fästmannen Chris­ topher O’Neill står tätt intill varandra. Båda tittar in i kameran. Varken media, hund eller föräldrar är närvarande. Madeleine avslutar med ett ”Tihi!”. Det lilla fnitteruttrycket tog fart, men fick inte samma genomslagskraft som kungens klick. Det är lätt att tro att det inte har hänt så mycket i de kungliga salong­ erna sedan 1976. Inget kunde vara mer fel. Hovets presstab har gått från sten­ åldern till rymdåldern. Kungens förlovning sändes i SVT, ­Victorias och Madeleines lades ut ­direkt på Youtube, utan att passera traditionella ­medier. I samma sekund

Å

som hovet tryckte på skicka-knappen, kunde svenska folket ta del av klippet i sina mobiler, surfplattor och datorer. Det sa bara klick. Utöver den officiella hemsidan, har hovet även en Facebook-sida. De ­använder också Instagram. Informa­ tion som kommer direkt från källan, i det här fallet hovet, upplevs som mer äkta än det vi läser i en tidning. Kunga­ huset har lärt sig att använda och utnyttja sociala medier. – Innehåll läggs ut med en frekvens som gör att hovet sakta men säkert eta­ blerar en insikt hos de som följer sidan att det är just via Facebook som man kommer att hållas uppdaterad bäst. Det är här bilderna läggs ut först, säger medieforskaren Brit Stakston. Med hjälp av Facebook och Insta­ gram avdramatiseras de kungliga och en falsk intimitet skapas. NYA TIDER KRÄVER nya seder. För statsvetaren Cecilia Åse är det här något som varit i säck innan det kom i påse:

– Det är ingen nyhet att kunga­ makten framställer sig som de vill uppfattas. Så har den gjort i alla tider. Förr var det med porträtt och statyer, nu är det i sociala medier, säger hon. Men det handlar inte bara om att visa upp en fördelaktig bild av sig själv. Genom sin uppdaterade närvaro på ­Facebook och Instagram har kunga­ huset även en chans att ta kommandot över nyhetsflödet. – Tidigare styrde hovet medierna genom att vara otillgängligt och stängt. Nu styr man precis tvärtom genom att vara väldigt öppen och lägga ut mycket lockande och snyggt material, säger medieforskaren Kristina Widestedt. Söta barn och höga håruppsätt­ ningar – i dag publicerar många medier okritiskt och oreflekterat hovets Instagrambilder rakt av. Det är enklare, snabbare och billigare än att ta egna, alternativt köpa, fotografier. VECKOTIDNINGEN Svensk Dam­ tidning har till och med gått så långt att de bett hovet om lite bättre upplös­

"Tidigare styrde hovet medierna genom att vara otillgängligt och stängt. Nu styr man precis tvärtom genom att vara väldigt öppen och lägga ut mycket lockande och snyggt material." REFORM – 15


HOVET OCH MEDIERNA

ning på bilderna, så att de kan dra upp dem ordentligt. Och skulle Madeleine ­Bernadotte kunna vara snäll att lägga ut semesterfotona lite tidigare, så Svensk Damtidning slipper att betala dyra paparazzi­fotografer? (När hon lyx­semestrade med sin familj på Mau­ ritius i januari, surnade hon till över att fotograferna lurade i palmdungarna och la helt sonika ut egna foton på sitt Instagram. Svensk Damtidning surnade också till lite, eftersom de då redan köpt paparazzi­bilderna.) Öppet mål för hovet. Nu är Svensk Damtidning inte en tidning som vållar hovet några större problem. En och annan glidande rubr­ ik kanske, men i övrigt ställer man inte till något direkt besvär. KARIN LENNMOR, chefredaktör på Svensk Damtidning, har bevakat hovet i 26 år och sett förvandlingen från sluten till öppen institution. Hon välkomnar att hovet tänker mer prmässigt. Det gör även Aftonbladets hovexpert Jenny Alexandersson, som har 13 år på hovnacken. Som exempel tar hon pr-konsulten Christina Saliba. Hon anlitades – för skattepengar – när det stormade runt Carl Philip ­Bernadotte och hans design. Hon har också ­medietränat prinsen och slipade på hans bröllopstal. Ordet medieträning brukar skära i journalistöron. Men Jenny Alexan­ dersson menar att hennes jobb blivit lättare. Carl Philip Bernadotte är inte längre skräckslagen när han möter journalister och det går i dag att få

"Ju fler informationskällor, desto större är behovet att granska dem. Media måste vara vaksamma på innehållet." 16 – REFORM

­vettiga kommentarer från honom. I så fall skulle man ju kunna vända på steken och rekommendera pr-kon­ sulter åt hela kungahuset. – Nej, det skulle nog inte fungera. Jag tror inte kungen är så bra på att lyssna på råd, säger Jenny Alexandersson. ATT HOVET HAR – en eller till och med flera – direktkanaler ut till folket är naturligtvis ett problem för alla som är kritiska till monarkin. Med bilder på sina barn och tjusiga aftontoaletter mobiliserar de sina fans. Och media hjälper frivilligt eller ofrivilligt till när de pumpar ut samma bilder. Enligt Brit Stakston är kungahuset bara att gratulera till sin sociala medie­ strategi. – Med officiell information, som kommunikéer och liknande, och mer privata detaljer, grupperar hovet sina fans och tillfredsställer dem på ett oerhört strategiskt sätt. De historie­ intresserade och rojalisterna älskar det här och känner sig både informerade och delaktiga, säger hon. – Dessutom mobiliserar de ett vac­ cin mot närgångna journalister. ”Kan de inte lämna kungligheterna ifred?” Brit Stakston lyfter också fram hur hovet genom sin närvaro i sociala medier även får draghjälp av sina motståndare. Rojalister delar bilderna för att de upp­ skattar dem, republikaner för att de förfasar sig. Såväl anhängare av som motståndare till monarkin sprider bil­ derna och exponeringen ökar. Men det finns en nackdel med att mata allmänheten (och medierna) via sociala medier. – Kungahuset riskerar att trivia­ lisera sig själv. Den polerade bilden blir både meningslös och betydelselös. Man kan ju fråga sig om det i längden går att argumentera för att den här ­typen av trivial information ska kom­ ma från en institution som är så viktig, säger Kristina Widestedt.

MAN KAN OCKSÅ fråga sig vad som händer när nästa skandal blossar upp. Hovet hade inte bjudit upp till sin ­sociala mediedans när boken Den motvillige monarken kom ut – deras pr-strategi har ännu inte prövats i mot­ vind. Hur ska man hantera sina fans då? Kan de bara lägga locket på efter att ha vant följarna vid täta uppdate­ ringar? – Visst kan de det! Möjligen grum­ sar fansen lite, men de är också väldigt förlåtande. Den stora förlusten för hovets del är att de missar chansen att skapa förståelse om de tiger i en kris, säger Brit Stakston. HOVETS NÄRVARO i sociala medier verkar ha kommit för att stanna, vilket i sin tur ställer ännu högre krav på journalistiken. – Ju fler informationskällor, desto större är behovet att granska dem. Media måste vara vaksamma på inne­ hållet. Precis som redaktioner disku­ terar om – och i så fall vilka – bilder på terrordåd de ska publicera, måste man resonera om bilderna från kungahuset. Varför ska vi ta in de här? Vad får det för konsekvenser? säger Brit Stakston. Hon får medhåll av Kristina ­Widestedt: – Nyhetsredaktionerna borde fun­ dera på hur de ska balansera utbudet som nu kommer direkt från hovet. I dagsläget är deras pr-strategi inte det främsta problemet utan att media inte producerar något som visar en­ ­annan sida. Rent kvantitativt blir det en övervikt av lekande barn och det ger ju en skev bild. Svenska journalister borde snegla mera på sina kollegor i Storbritannien. Där finns ett kritiskt förhållningssätt som är ständigt när­ varande i såväl de stora dagstidning­ arna, inklusive deras kolumnister, som i veckotidningarna.


#Itiden #kungligtbröllop2015 #öland #hovstallet #tbt #25årpåtronen #drottningen #thelilianlook

#gastronomiskasamtal #högtidligaaudienser #prins­ danielsfellowship #musikpåslottet #prinsparet #kungahuset #kungligaslottet #kronprinsessparet #prinsdaniel #prinscarlphilip #kronprinsessparetsstiftelse

#agenda2030 #globalamålen

#kongharald #drottningholm #världsarv #worldheritage #slottsboden #jultal #prinsessanestelle #kronprinsessparetsstiftelse #hagaparken #drottningholmsslott #prinsdanielsentreprenörsdag #bröllopsfin #prinsnicolas #besokbogotacolombia #besoklimaperu #prinscarlphilips­racingpokal #sollidensslott #öppetslott #sigvard­bernadotte #kungligaoperan #kungsgran #nobel

påslottet

#natt-

#kortege #prinsessanmadeleine

REFORM – 17


NOTISER

En god avslutning Efter en lång dag med seminarier och års­ kongress avslutas kongressdagen den 23 april med en gemensam middag. Du är varmt välkommen att delta. Ta med kontanter. Middagen kostar 100 kronor, men anmäl dig gärna i förväg. När: Lördagen den 23 april, klockan 19:00 Var: Bååtska rummet, våning 8, Munkbron 17, Gamla Stan, Stockholm Anmälan: Magnus Simonsson, 0768-71 77 22 eller magnus.simonsson@repf.se

Fråga efter Reform För att öka spridningen av information kring Republikanska föreningen får du gärna ­besöka ditt närmaste bibliotek och fråga om de har Reform. Då finns det nämligen möjlig­ het att biblioteket beställer en prenumeration via BTJ (Bibliotekstjänst).

pressröster om republik LEGITIMERAT LISMANDE, SAKNADEN AV ETT PENNSTRECK OCH EN ODANSK INSTITUTION. HÄR ÄR TRE MEDIERÖSTER FÖR REPUBLIK.

”Det påstås att Bernadottarna saknar makt, men det är alldeles osant. På behörigt avstånd från varje demokratisk ordning utövar de ett inflytande över vårt sätt att leva och tänka som inte skall underskattas. Deras närvaro som högt prioriterade med sociala bidrag i mångmiljonklassen och kravet på överhög samhällsställning legitimerar ett lismande, krypande, nigande, bockande förhållningssätt mellan människor. Att vissa står högre än andra är ju i grunden falskt, vilket ju till och med FN:s deklaration om mänskliga rättigheter slår fast.” Sven Wolter, debattinlägg i Expressen (oktober)

”Efter den berömda Torekovsöverenskommelsen har monarkin steg för steg flyttat fram positionerna utan att ha mött demokratiskt motstånd. Det radikala pennstreck som skulle införa ett modernt statsskick verkar aldrig bli draget.” Lennart Torstensson, debattinlägg på DN.Åsikt (december)

Skänk en gåva med Swish Var med och bidra till kampen för republik. Du kan skänka en gåva via Swish till Republikanska föreningen. Gör så här: 1. Ange 123 319 840 5 som mottagare. 2. Fyll i 100 kr, 200 kr eller 500 kr (eller annat valfritt belopp). 3. Välj ”Betala”. Stort tack för ditt stöd!

18 – REFORM

”Så nej, det är inte kungahuset som skapar den sammanhållande kraften i vårt samhälle. Det som håller oss samman är våra värderingar och de drömmar vi har om att skapa världens bästa skola, den bästa sjukvården, den bästa konsten, de bästa företagen, som kommer att ge våra barn de bästa möjligheterna. Jag kan inte komma på något som är mindre danskt än kungafamiljen som institution.” Anne Sophia Hermansen, blogginlägg på danska tidningen Berlingske (januari)


AKTIVITETER

LOKALA AVDELNINGAR

KALENDARIUM 8 MARS, KL. 18.00 Studiecirkel. Kontakt: Sverker Frid, sverker.frid@repf.se SV, Redbergsskolan, Örngatan 6, Göteborg

9 MARS, KL. 18.00 Medlemsmöte. Kontakt: Elisabeth Jörgensen, elisabeth.jorgensen@repf.se ABF, Magasinsgatan 4, Kristianstad

12 MARS, KL. 11.30 RepF Stockholms årsmöte. Kontakt: Fredrik Sollner, fredrik.sollner@repf.se Munkbron 17, Gamla Stan, Stockholm

21 MARS, KL. 18.00 Studiecirkel. Kontakt: Peter Bloch, peter.bloch@repf.se Järfälla

Engagera dig!

7 APRIL, KL. 18.00 GOTLAND

NORRBOTTENS LÄN

Kontaktperson: Anders Johansson anders.johansson@repf.se

Kontaktperson: Ulf Pilerot ulf.pilerot@repf.se

Medlemsmöte. Kontakt: Elisabeth Jörgensen, elisabeth.jorgensen@repf.se ABF, Magasinsgatan 4, Kristianstad

7 APRIL, KL. 18.00 GÖTEBORG Kontaktperson: Sverker Frid sverker.frid@repf.se

SJUHÄRAD Kontaktperson: Eva Josefsson eva.ek.josefsson@repf.se

JÄMTLANDS LÄN Kontaktperson: Anny Berglin anny.berglin@repf.se

Argumentationsträning. Kontakt: Ulla Holm, ulla.holm@repf.se Crêperie Lemoni, Svartbäcksgatan 19, Uppsala

23 APRIL, KL. 09.30 Kontaktperson: Fredrik Sollner fredrik.sollner@repf.se,

Kongressdag. Kontakt: Magnus Simonsson, magnus.simonsson@repf.se Waterfront, Nils Ericsons Plan 4, Stockholm

UMEÅ

11 MAJ, KL. 18.00

Kontaktperson: Mikael Lindbäck mikael.lindback@repf.se

Medlemsmöte. Kontakt: Elisabeth Jörgensen, elisabeth.jorgensen@repf.se ABF, Magasinsgatan 4, Kristianstad

STOCKHOLM

JÄRFÄLLA Kontaktperson: Peter Bloch peter.bloch@repf.se

JÖNKÖPING Kontaktperson: Helen Carlsson helen.carlsson@repf.se

UPPSALA Kontaktperson: Ulla Holm ulla.holm@repf.se

VÄRMLAND

Flygbladsutdelning. Kontakt: Ulf Nilsson, ulf.nilsson@repf.se Korsningen Skomakaregatan/Södergatan, Malmö

Kontaktperson: Imre Randin imre.randin@repf.se

18 MAJ, KL. 18.00

KRISTIANSTAD Kontaktperson: Elisabeth Jörgensen elisabeth.jorgensen@repf.se

LUND Kontaktperson: Bengt Hall bengt.hall@repf.se

14 MAJ, KL. 11.00

ÖSTERGÖTLAND Kontaktperson: Bo Eriksson bo.eriksson@repf.se

Föredrag. Kontakt: Fredrik Sollner, fredrik.sollner@repf.se ABF, Sveavägen 41, Stockholm

MALMÖ

21 SEPTEMBER, KL. 18.00

Kontaktperson: Ulf Nilsson ulf.nilsson@repf.se

Föredrag. Kontakt: Fredrik Sollner, fredrik.sollner@ repf.se ABF, Sveavägen 41, Stockholm

REFORM – 19


Returadress: Reform Republikanska föreningen Karlbergsvägen 86 B 113 35 Stockholm

BESVIKELSENS EPOK ÅTERIGEN ÄR DEN demokratiska ideologin utsatt för angrepp i Europa, precis som den var under mellan­ krigstiden i början av 1900-talet. Den demokratiska yra som rådde år 1919 – omedelbart efter första världskriget – ersattes snabbt av en antidemokratisk utveckling. År 1940 var demokratin utrotad på den europeiska kontinenten, med undantag av Schweiz. I övrigt kvarstod det demokratiska statsskicket enbart i Sverige, Storbritannien, Irland och Finland. Den antidemokratiska utvecklingen 1919–1940 kopplas vanligen samman med totalitära ideologier. Bortglömd är antidemokratin inom auktoritär konservatism, trots att denna ideologi eliminerade demokratier i Europa på löpande band efter 1919. Och detta skedde ofta i nära samarbete med ­rojalismen, som därmed återkommande visade sin antidemokratiska potential. EN ÅTERKOMMANDE TANKE inom den auktoritära konservatismen är att ”folket” inte ska sysselsätta sig med politik, utan hålla sig i sin privata sfär. Istället ska traditionella eliter styra landet enväldigt. Urtypen för denna typ av diktator var kungen, som för­ kroppsligade – med Guds nåde – stats­ styret såsom väsensskilt från ”pöbel­ väldet” demokrati. Typiskt tog kungar under mellankrigstiden makten via statskupp (till skillnad från fascistiska ledare som oftast föredrog det demo­ kratiska systemet för att nå inflytande). Ett exempel är Rumäniens kung Carol som 1938 avskaffade demokratin och antog rollen som diktator. Hans jugoslaviske kungakollega Alexander upplöste parlamentet (Skupštinan) år 1929 och införde kunglig militärdikta­ tur. I Grekland utsåg kung Georg II en ministär 1936 och – under förevänd­ ningen att undvika ett kommunistiskt

kuppförsök – införde den så kallade fjärde augusti-diktaturen. Parlamentet upplöstes, pressfriheten inskrän­ tes, fackföreningarna förbjöds och ­republikanska officerare rensades ut. I Bulgarien gjorde militären statskupp 1934 och samtliga partier upplöstes, varpå kung Boris III antog rollen som diktator 1935. Alternativen till kungar som dikta­ torer var framför allt högre militärer, som general Franco i Spanien. Eller marskalk Józef Piłsudski i Polen, som genomförde statskupp 1926. Eller den konservative amiralen Miklós Horthy som tog makten i Ungern 1919. Men även detta skedde i en rojalistisk anti­ demokratisk tradition och det är där­ med ingen slump – hävdar jag – att det just är i stater som Polen och Ungern som vi i dag ser demokratin mer eller mindre avskaffas, utifrån ett auktori­ tärt konservativt arv. De bägge anti­ demokraterna Piłsudski och Horthy hyllas mycket riktigt av mörkermakter i dagens Polen respektive Ungern. Det går även att lägga till Rysslands tsaris­ tiskt rojalistiska tradition, under vilken Vladimir Putin verkar. EUROPAS KVARVARANDE monar­ kier förblir en påminnelse om idé­ godset hos auktoritär konservatism, som bevisligen inte låtit sig utplånas efter 1945. Tanken att ”en stark man” ensam ska regera som upplyst despot förefaller 2016 mer levande än på mycket länge. I skuggan av antidemo­ kratin hos nazism, neofascism och radi­ kal högerpopulism gör sig även denna ideologi sig påmind i vår mörka tid. ”Allting går igen, ur tidens grums och mögel”, sjöng revyartisten Karl Gerhard redan 1940. Att vara stolt demokratisk republikan blir därför en allt viktigare princip för oss som satts att leva i denna besvikelsens epok.

”Europas kvarvarande ­monarkier förblir en ­påminnelse om idégodset hos auktoritär ­konservatism.” HENRIK ARNSTAD Vetenskapsjournalist och författare.

Profile for Birdh

Reform, 1-2016  

Republikanska föreningens medlemstidning Reform. Redaktionell produktion: Birdh

Reform, 1-2016  

Republikanska föreningens medlemstidning Reform. Redaktionell produktion: Birdh

Profile for birdh
Advertisement