Ögonhälsa 2020/21-rapporten

Ögonhälsa 2020/21-rapporten

Ögonhälsa 2020/21-rapporten

Nyhet:

Upptäck dyslexi i tid Unik undersökning:

Blått ljus

Linser bromsar närsynthet hos barn Idrott:

Rätt synträning kan ge ökad prestation

8 av 10

föräldrar vill ha synundersökningar i skolan

1

Liten ordlista för ögonhälsa Närsynt /Myopi En närsynt person ser bra på nära håll men inte på långt.

Diabetesretinopati Förändringar på ögats näthinna orsakade av diabetes.

Långsynt En långsynt person ser bra på långt håll men inte på nära.

Synfältmätning Mätning av eventuella avvikelser på ett normalt synfält.

Åldersynthet En oförmåga att anpassa fokus mellan olika avstånd.

Ögats tryck Ögat behöver ett visst tryck för att upprätthålla sin form. Detta mäts för att finna avvikelser som kan tyda på eventuell ögonsjukdom.

Progressiva glas Ett glas med flera styrkor som gör att man ser bra på alla avstånd även när man är äldre.

Enkelslipade glas Glas med endast en styrka.

Dubbelslipade glas Glas med två styrkor, ett för längre avstånd och ett för närseende.

Multifokala (progressiva) linser En kontaktlins som gör att man ser på alla olika avstånd.

Ögonhälsa 2020/21-rapporten Ansvarig utgivare: Jenny Fridh, Synsam Redaktör: Manuel Ferrer, 1Voice Network Grafisk form: Veronica Sokolow, Folket Produktionsledning: Pauline Enorson, Folket Fotograf: Zebastian Hall, Folket (s. 21–22: Getty/FatCamera) Tryckeri: Billes Tryckeri, 2020 Papper: Munken Kristall ISBN 978­91­519­4620­7

Denna trycksak är klimatkompenserad och tryckt av ett klimatneutralt tryckeri.

Blått ljus Energirikt ljus från bland annat digitala skärmar som både är viktigt för oss men också ohälsosamt.

Torra ögon Multifaktoriell sjukdom på ögats yta. Beror ofta på för lite tårar eller att tårarna är av för dålig kvalitet. Ögonbottenfoto Foto av ögats näthinna.

Glaukom/Grön starr Ögonsjukdom som kännetecknas av förhöjt tryck i ögat, bortfall i synfältet och skador på synnerven.

Grå Starr Ögonsjukdom som kännetecknas av grumlingar i ögats lins som orsakar nedsatt synskärpa och bländning.

Gula fläcken/Makula/ Makuladegeneration Gula Fläcken, eller makula av latinets ord för fläck, är den yta på näthinnan som genererar vårt tydliga detaljseende. Makulade­ generation, ofta benämnt AMD (Age­Related Macular Degenera­ tion), är åldersförändringar i gula fläcken som påverkar vårt detaljseende.

Funduskamera En kamera som man fotar ögats näthinna med.

RetinaLyze En leverantör av AI­tjänst för att bedöma ögonbottenbilder.

4

Ögonhälsa 2020/21-rapporten

Vi vill väcka nyfikenhet för ögonhälsa

Innehåll 2

14–15

34–37

Liten ordlista för ögonhälsa

När tårarna sinar

Synträning kan ge bättre idrottsprestationer

5

16–19

38–41

Vi vill väcka nyfikenhet för ögonhälsa

Revolution på gång

Så kan linser bromsa närsynthet hos barn

6–9

20–25

42–43

Allt börjar med en bra optiker

Blått ljus

Kvalificerade optiker en underutnyttjad samhällsresurs

10–11

26–27

44–46

Ögat som minilabb

Undersökning: Barns skärmvanor och ögonhälsa

Siktet inställt mot det cirkulära

12–13

28–33

47

Dyslexi i blicken

Linser, glasögon eller operation?

Det är vi som är Synsam Group

D

et brukar sägas att ögat är själens spegel. Förutom att berätta om en människas sinnestillstånd avslöjar de även en hel del allvarliga sjukdomar som diabetes och högt blodtryck.

Bara sju gram tungt är ögat ett av kroppens mest komplicerade organ och samtidigt den i särklass snabbaste muskeln med en kontraktionsförmåga på en hundradels sekund.

I denna rapport, som blir Synsams första med fokus på ögonhälsa, ska vi bland annat djupdyka i de senaste forskningsrönen, lyssna på svenska föräldrars åsikter om barnens skärmtittande – läs de spännande resultaten av vår opinionsmätning i mitten av rapporten – och lära oss hur världsstjärnorna i det danska e-sportlaget Astralis använder ögonträning för att prestera bättre resultat.

Ambitionen med rapporten är högt ställd. Som nordisk marknadsledare har vi på Synsam ett ansvar att väcka nyfikenhet för och sprida kunskap om allt fantastiskt som händer inom ögonhälsa.

Eller visste du att det går att diagnostisera dyslexi hos barn genom att studera deras ögonrörelser? Eller att celler från bukspottskörteln börjar producera livsviktigt insulin efter transplantation till ögat, för att nämna ett annat exempel.

Precis som inom många andra medicinska områden har utvecklingen inom ögonhälsa gått snabbt framåt på kort tid.

Det kan bland annat förklaras med introduktionen av ny teknik som möjliggör att optikern i dag kan genomföra avancerade ögonundersökningar. Men också att optikerna själva är bättre och längre utbildade.

I Sverige är optiker en högskoleutbildning sedan 1994 och från 2008 går det att komplettera utbildningen med en magisterexamen. Det har många av våra medarbetare valt att göra.

Men allt är naturligtvis inte bättre idag.

Andelen närsynta svenskar har till exempel ökat med närmare 300 procent på 80 år, enligt en studie genomförd på värnpliktiga. Och enligt färska beräkningar kommer hälften av världens befolkning att vara närsynta till år 2050. Det är ett problem vi behöver ta på större allvar.

Inte minst med tanke på den ökade risken för komplikationer som kan uppstå senare i livet. Ökat har också tiden som barn och unga spenderar framför en digital skärm av något slag. Effekten som blått ljus har på ögats funktionssätt är ett relativt nytt forskningsområde. Att det har en negativ påverkan är redan klarlagt. Men i vilken omfattning behöver utredas vidare.

Det gäller även det blåa ljusets inverkan på sömnen, som vi tittar närmare på i denna rapport.

Trots sin litenhet är ögats välmående alltså grundläggande för det mesta vi gör i livet. Med andra ord: frågor som rör ögonhälsa måste vara en angelägenhet för långt fler än bara de närmast berörda i branschen.

Håkan Lundstedt vd och koncernchef, Synsam Group

”Bara sju gram tungt är ögat ett av kroppens mest komplicerade organ och samtidigt den i särklass snabbaste muskeln med en kontraktionsförmåga på en hundradels sekund.”

5

6

HĂĽkan Broman, kategorichef fĂśr kliniska produkter pĂĽ Synsam.

Ögonhälsa 2020/21-rapporten

Ögat som minilabb

Välutbildade optiker är en resurs som kan avlasta vården, både vad gäller tidig upptäckt av sjukdomar i ögat och för att övervaka en eventuell sjuklig utveckling.

Så beskriver Håkan Broman, kategorichef för kliniska produkter på Synsams huvudkontor i Stockholm, grunden för Synsams satsning på ögonhälsa. ”Vi vill attrahera duktiga optiker med ambitioner att utvecklas, och vi märker att vårt koncept väcker intresse”, säger han.

Allt börjar med en bra optiker

7

8

”På sikt är målet att ögonläkare ska kunna koncentrera sig på att ta hand om de patienter som verkligen behöver avancerad vård, mycket annat kan välutbildade optiker stå till tjänst med.”

Håkan Broman, kategorichef för kliniska produkter på Synsam.

Ögonhälsa 2020/21-rapporten

I

Sverige började den strategiska satsningen på ögonhälsa för drygt fem år sedan. Då fick fler och fler optiker möjlighet att vidareutbilda sig genom en kliniskt inriktad påbyggnadskurs i samarbete med Karolinska Institutet.

Utbildningen, inom diagnostisk optometri, kan genom ytterligare akademiskt arbete byggas på till en magisterexamen.

– Först när kompetensen är på plats utrustar vi våra ögonhälsocenter med den senaste tekniken. För oss är det helt avgörande att våra medarbetare är rustade för att ta hand om all information som vi nu har möjlighet att få fram, förklarar Håkan Broman.

Strategin att bygga ögonhälsocenter runt välutbildade optiker handlar om trygghet – både för kunder och för medarbetare.

Hög klinisk kompetens – En kund hos oss ska möta den högsta kliniska kompetens som branschen kan erbjuda parat med möjligheten att välja de bästa produkterna, vare sig det gäller kvalitet, design eller hållbarhet såsom återvinningsbara bågar. Kompetens och kvalitet ska prägla hela mötet.

Optikerutbildningen är legitimationsgrundande och yrkeslegitimationen utfärdas av Socialstyrelsen. Optiker arbetar efter samma kvalitetskrav som styr hälso- och sjukvården, men här relaterat till optikerverksamhet. Det innebär exempelvis tystnadsplikt och krav på journalföring.

– Yrket är extra intressant eftersom vi rör oss över hela skalan – från en detaljhandelsrelation med en kund till en vårdsituation med en patient, erinrar Håkan Broman. Rent konkret innebär den höjda kompetensen hos optikerna att vården kan avlastas med mer specifika remisser.

– På sikt är målet att ögonläkare ska kunna koncentrera sig på att ta hand om de patienter som verkligen behöver avancerad vård, mycket annat kan välutbildade optiker stå till tjänst med.

Skiljer sjukt från friskt Det är inte bara de vanligaste och mest kända ögonsjukdomarna som optiker kan upptäcka med den utrustning som finns tillgänglig idag. Hög kompetens i kombination med ny teknik gör att det också går att tidigt upptäcka neurologiska tillstånd, tecken på MS och även tumörsjukdomar som exempelvis kan ge synbortfall.

– Det som välutbildade optiker har kunskap om är att skilja sjukt från friskt.

Det innebär möjligheter att tidigt upptäcka tecken på väldigt många olika sjukdomar, säger Håkan Broman.

I en framtid ser han inte bara en möjlighet för optiker att avlasta ögonsjukvården, utan också ett tätare samarbete där det blir naturligt att be en ögonläkare och optiker jobbar tillsammans och stöttar varandra för att uppnå bästa patientupplevelse och kvalitet.

9

10

Diabetes leder ibland till omfattande ögonkomplikationer. Fast ögonen har också potential att kunna användas för att upptäcka och bromsa diabetes i tid och därmed rädda patienters syn.

Bromsa och upptäck diabetes

Ögat som minilabb Ö

gonen sägs ibland vara själens spegel. Men man skulle också kunna säga att ögonen är kroppens fönster.

Det visar forskning som Per-Olof Berggren, professor i experimentell endokrinologi vid Karolinska institutet, genomfört i samarbete med forskare vid Diabetes Research Institute på University of Miami. Forskarna har använt ögat som ett laboratorium för att studera diabetes. Det görs genom transplantation av insulinproducerande celler från bukspottkörteln till främre ögonkammaren. Finessen är att ögats immunförsvar är mindre aggressivt vilket gör att de främmande cellerna inte stöts bort utan etablerar sig i ögat och fortsätter att producera insulin.

Möss blivit helt friska I försök på möss med diabetes har försöksdjuren blivit helt friska vilket visar att cellerna fungerar lika bra i ögat som på sin vanliga plats i bukspottkörteln. Dessutom sitter cellerna fullt synliga på mössens regnbågshinna vilket gör att de kan studeras i mikroskop utan att djuren skadas eller behöver avlivas. Eftersom samma celler kan studeras hos samma djur över en lång period kan dessutom antalet försöksdjur minskas.

Men huruvida metoden kommer att kunna bota diabetessjuka människor är oklart. Regleringen av insulinfrisättningen skiljer sig åt mellan möss och människor och än så länge går det inte att veta om celltransplantationer till ögat i framtiden

Ögonhälsa 2020/21-rapporten

kan ersätta de transplantationer av insulinproducerande celler som idag görs till levern hos patienter med diabetes. Försök på apor skapar dock tillförsikt om bättre behandlingsmetoder. Aporna har inte blivit helt oberoende av insulinbehandling, men cellerna i ögat har fått igång en egen insulinproduktion. Det ökar hoppet om att diabetessjuka människor i framtiden kan få ett minskat behov av tillsatt insulin.

Diagnostiseras för sent Typ 1-diabetes uppdagas ofta för sent när de insulinproducerande cellerna i buk-

”I försök på möss med diabetes har försöks­ djuren blivit helt friska vilket visar att cellerna fungerar lika bra i ögat som på sin vanliga plats i bukspottkörteln.”

spottkörteln redan är förstörda. Celler från bukspottkörteln transplanterade till ögat kan utgöra viktiga rapportörer för utvecklingen av diabetes. Genom försök med möss upptäcktes tidiga tecken på inflammation i körteln långt innan andra tecken på sjukdomen syntes. Detta är viktigt eftersom det möjliggör insättning av behandling innan de insulinproducerande cellerna har förstörts, vilket är ett måste för att behålla patientens egen förmåga att frisätta insulin.

Abdulreda MH, Molano RD, Faleo G, LopezCabezas M, Shishido A, Ulissi U, Fotino C, Hernandez LF, Tschiggfrie A, Aldrich VR, Tamayo-Garcia A, Bayer AS, Ricordi C 5, Caicedo A, Buchwald P, Pileggi A, Berggren PO. In Vivo Imaging of Type 1 Diabetes Immunopathology Using Eye-Transplanted Islets in NOD Mice. Diabetologia. 2019 Jul;62(7):1237–1250.

11

12

Ögonhälsa 2020/21-rapporten

Ögat som minilabb

Några snabba förberedelser och en minuts läsning. Det är tillräckligt för att upptäcka dyslexi med en ny metod som undersöker ögonens rörelser.

Dyslexi i blicken D

yslexi är i regel ärftligt och innebär svårigheter att stava, läsa och koda av ord. Uppskattningsvis 5–10 procent av Sveriges befolkning är drabbade. Idag saknas dock tydliga riktlinjer för hur barn och ungdomar ska utredas vid misstanke om dyslexi. Det går inte heller att avgöra vilka testmetoder som är tillförlitliga eftersom de inte är vetenskapligt utvärderade.

Det står dock klart att orsakerna till dyslexi hänger samman med svårigheter i hjärnans avkodning av språkets ljudmässiga uppbyggnad, något som avspeglar sig i ögonrörelserna hos dyslektiker vid läsning.

Gustaf Öqvist Seimyr är datorlingvist och forskare i ögonrörelsemätning.

Studerar ögonrörelser Forskare vid Karolinska Institutet i Stockholm har utvecklat en metod för att upptäcka dyslexi hos barn genom att studera deras ögonrörelser. Metoden går ut på att elever får läsa en text på en datorskärm

och därefter används avancerad teknik för att jämföra ögonrörelserna med tidigare mätningar av andra barn med och utan dyslexi.

Gustaf Öqvist Seimyr är datorlingvist och forskare i ögonrörelsemätning. Han är även en av grundarna av företaget Lexplore som lanserat den nya metoden.

– Vid läsning så stannar man upp med blicken och avkodar det man läser, det kallas fixation. Sedan förflyttas ögonen till en ny fixationspunkt. Men hos dyslektiker ser man att de här fixationerna blir längre och mindre stabila, och att förflyttningarna blir kortare. Det innebär att dyslektiker oftare går tillbaka i texten, de får läsa mer än andra, säger Gustaf Öqvist Seimyr.

– Vi använder en särskild kamera, en eye tracker, som har infrarött ljus och registrerar 90 bilder per sekund. På så sätt kan vi följa hur ögonen rör sig, både var för sig och hur de samverkar.

Upptäcker tidigare Snittåldern för när man identifierar barn med dyslexi är idag omkring 13 år, men med Lexplores teknik går det att undersöka barn redan när de går i första klass och har börjat läsa. Inklusive förberedelser tar testet bara 3–5 minuter och träffsäkerheten är uppemot 95 procent. Efter genomförd analys förses skolan med en rapport.

En av de stora fördelarna med den nya metoden är att den sparar tid. Elever som visar tecken på dyslexi kan snabbt fångas upp och utredas av en logoped som gör fler tester och ställer en diagnos utifrån sin expertis och erfarenhet.

– Vår förhoppning är att elever ska få tidigare och bättre hjälp. Vi ser gärna att testerna görs flera gånger under ett läsår för att se vilka åtgärder som fungerar.

Baserat på testresultaten kan vi erbjuda riktlinjer och individanpassade råd, säger Gustaf Öqvist Seimyr.

– Vi aggregerar dessutom resultaten så att skolor och kommuner kan göra jämförelser för att se var resurserna gör mest nytta.

Hittills har Lexplore genomfört omkring 50 000 screeningar i Sverige.

Metoden är även anpassad för engelska och nästa steg är tyska och norska.

13

14

När tårarna sinar Torra ögon

Torra ögon är ett problem för 10 till 20 procent av befolkningen. Den största riskgruppen är äldre människor, men vem som helst kan drabbas. Orsakerna till ögontorrhet varierar och det finns olika sätt att lindra besvären.

Ögonhälsa 2020/21-rapporten

S

må körtlar i ögonlocken och ögonhålorna producerar vätska som skapar en tunn beläggning av vatten, fett och slem på ögonens yta. Denna beläggning kallas tårfilm och har till uppgift att smörja ögonen, skölja bort främmande föremål, skydda mot infektioner samt hålla ögonens yta slät och klar. Om körtlarna producerar för lite tårar, eller om de inte är tillräckligt närande, kan det leda till att ögonen blir torra och irriterade. Ibland kan även rinnande ögon orsakas av torrhet, det beror på att ögonen börjar producera vätska för att motverka uttorkningen. Denna vätska är dock inte av samma kvalitet som vanliga tårar och hjälper därför inte mot torrheten.

Vanligast bland äldre Torra ögon kan drabba vem som helst men är vanligast bland äldre. Det beror på att produktionen av tårar minskar i takt med åldern. Tårarnas kvalitet kan också försämras, till exempel genom att de körtlar som producerar fettämnen och slem till tårfilmen blir igensatta. När mängden fett minskar gör det att tårfilmen avdunstar för mycket.

Andra orsaker till ögontorrhet kan bland annat vara olika sjukdomar, biverkningar av läkemedel och torra eller blåsiga miljöer. Problemen är vanligare bland kvinnor än bland män.

Vid besvär av torra ögon är det lämpligt att bli undersökt av en legitimerad optiker på ett ögonhälsocenter. Vid undersökningen kan bland annat tårvätskans sammansättning och kvalitet analyseras. Under undersökningen sker även en kontroll av tårkanaler, hornhinnor och ögonens slemhinnor för att säkerställa att där inte finns förträngningar eller skador.

Kontroll med ny teknik Ny teknik möjliggör dessutom att ögonlocken och ögonens fettkörtlar kan kontrolleras med en specialkamera för att bedöma status och funktion. De största fördelarna med att använda kameror är möjligheterna till dokumentation och jämförelser av ögonen över tid. På så sätt

Några av de vanligaste tecknen på torra ögon är att de svider, skaver och känns grusiga. Ögonen kan också kännas trötta, vara ljuskänsliga, rinniga och ge suddig syn.

Utebliven behandling innebär ökad risk för infektioner och sårbildningar med nedsatt syn som följd.

får optikern mätbara resultat och kan med stor precision föreslå rätt behandling.

Problemen med torra ögon är ofta kroniska, men det finns sätt att lindra symtomen. Om möjligt är det bra att undvika drag, torr luft, rök och damm. Det är också viktigt att blinka tillräckligt, till exempel vid bildskärmsarbete. Vid fortsatta problem finns olika typer av ögondroppar

och salvor. Om det är fettämnen som saknas i tårfilmen kan värmebehandling eller rengöring av ögonlockskanterna hjälpa. Om problemet är mängden tårvätska är insättandet av små pluggar i tårkanalerna ett alternativ. Tillskott av omega 3 och en god vätskebalans kan också minska besvären. Vid större obehag finns receptbelagda läkemedel.

15

16

Stamcellsforskning ger hopp om att kunna reparera skadade näthinnor

Åldersförändringar i gula fläcken är en folksjukdom och den vanligaste orsaken till att personer över 60 år får försämrad syn. Men genom stamcellsforskning hoppas forskare i framtiden kunna reparera skadade näthinnor.

Revolution på gång

Ögonhälsa 2020/21-rapporten

Anders Kvanta, överläkare vid S:t Eriks ögonsjukhus.

17

18

G

ula fläcken, makula, är den plats på ögats näthinna där det finns flest synceller och där synen är som skarpast.

Området är 2 till 3 millimeter stort och väldigt känsligt. Åldersförändringar i gula fläcken kallas även makuladegeneration och är den vanligaste orsaken till att personer över 60 år får försämrad syn. Det finns två olika former av åldersförändringar i gula fläcken, en torr och en våt. Vid torra förändringar bryts synceller i gula fläcken ned och synen blir gradvis sämre. Oftast drabbas båda ögonen och tillståndet är kroniskt. Vid våta förändringar bildas nya blodkärl bakom näthinnan som läcker blod och vätska vilket får gula fläcken att svullna. Den torra varianten är vanligast och står för cirka 80 procent av fallen.

Den våta formen är ovanligare men kan utvecklas snabbt.

Forskning ökar hoppet Makuladegeneration leder aldrig till fullständig blindhet, utan ledsynen blir kvar.

Men det gäller att vara vaksam på symtom som till exempel fläckar mitt i synfältet, att bokstäver faller bort eller att raka linjer blir krokiga. Det sistnämnda exemplet rör främst den våta formen av makuladegeneration som är behandlingsbar genom injektioner som bromsar bildandet av nya blodkärl under gula fläcken och minskar svullnaden. Den torra formen är obotlig, men här ger stamcellsforskning hopp om en framtida lösning. Målet är att kunna transplantera nya friska näthinneceller som omvandlas från stamceller.

Anders Kvanta är överläkare vid S:t Eriks ögonsjukhus och professor vid Karolinska Institutet. Han menar att stamcellsforskningen är en del av en pågående biomedicinsk revolution.

– För 30 år sedan var kemiska molekyler basen för läkemedel och sedan kom biologiska läkemedel med antikroppar som blivit väldigt stort och viktigt för till exempel behandlingen av våt makuladegeneration. Nästa steg är genterapi och efter det cellterapi – i första hand stamcellsbehandling. Vi är mitt uppe i en väldigt

snabb och spännande utveckling, säger Anders Kvanta.

Idéerna om att ersätta döda celler i ögat tog fart på 1990-talet. Då isolerade man näthinneceller från foster och transplanterade dem i försök, men med mindre lyckat resultat.

– Det blev något man lade på hyllan, men det öppnade samtidigt för det senaste decenniets diskussioner om att istället använda stamceller som utgångsmaterial för att reparera näthinnor.

Kommit väldigt långt Forskningsläget är mycket komplext och frågorna är fortfarande många. Men Anders Kvanta har stora förhoppningar om att den stamcellsforskning hans forskargrupp arbetar med ska kunna leda till fungerande behandlingar.

– Det känns som att vi kommit väldigt långt med det här. Vi har snart kliniskt dugliga näthinneceller som klarar de krav som läkemedelsindustrin måste leva upp till och de cellerna vill vi transplantera till människoögon. Arbetet kan fortfarande stöta på patrull, men vi för en diskussion med Läkemedelsverket om detta.

Ett vanligt problem vid transplantationer är att kroppen stöter bort transplantatet. För att undvika detta vill forskarna försöka lura immunsystemet att acceptera

de nya näthinnecellerna. Det görs genom att modifiera näthinnecellerna som tillverkats från stamcellerna så att de framstår som mer kroppsegna.

Genmodifierade celler – Vi har nått stora framsteg genom att kombinera gensaxteknik med stamcellsteknologi, men immunsystemet är extremt komplext och det finns fortfarande mekanismer som gör att det aktiveras av de nya näthinnecellerna. Om vi ska göra en studie på människor behöver vi nog först dämpa deras immunsystem med läkemedel så att cellerna inte stöts bort, men tanken är att senare istället använda genmodifierade celler.

Betydligt längre fram i tiden hoppas Anders Kvanta att även ögats fotocellsreceptorer ska kunna framställas och transplanteras. Då skulle patienter kunna återfå förlorad syn. Här ökar dock svårighetsgraden för forskarna eftersom cellerna inte bara ska hamna rätt utan också kunna skapa kopplingar till andra celler i näthinnan.

– Först ska celler tillverkas och sedan behövs fler kliniska studier och data innan det går att säga att det fungerar. Det kan dröja 20 år innan det blir möjligt att bota torr makuladegeneration, säger Anders Kvanta.

Ögonhälsa 2020/21-rapporten

Kaffedroppar på ögat Forskare i Uppsala har hittat en överraskande positiv effekt av kaffe.

I jakten på ämnen som bromsar grå starr (katarakt) upptäcktes att koffein är en kraftig antioxidant om man har utsatts för höga doser av ultraviolett strålning.

Kaffedroppar på ögat hämmar utvecklingen av grå starr, men mycket forskning återstår.

Hornhinnor i 3D-printer

Virtual Reality Forskare i Lund planerar för ett projekt där patienter ska kunna koppla speciella glasögon till en app och med hjälp av virtual realityteknik mäta sitt synfält. Resultatet ska sedan skickas till en ögonläkare. Förhoppningen är att patienters besvär ska identifieras tidigare så att glaukomblindhet kan förhindras.

Brittiska forskare har lyckats skriva ut hornhinnor med en printer. För att åstadkomma detta har de skapat ett ”biobläck” av stamceller från en donator blandat med en gel av kollagen, alginat och stamceller. Hornhinnorna skrevs ut med en helt vanlig 3D­bioprinter. Vid en demonstration tog det mindre än tio minuter att skriva ut en hornhinna och efter utskriften började stamcellerna växa.

Näthinna av havsanemon Vid Linköpings universitet deltar forskare i ett stort projekt som utvecklar konstgjorda hornhinnor för transplantation. Det genomskinliga materialet kommer delvis från ett sjöanemonliknande djur som lever på havets botten längs Norges kust och är starkare än stål.

19

Oklart om skärmljus gör dig sömnlös

Har du svårt att somna när du tar med dig surfplattan i sängen? Det är du inte ensam om. Men huruvida det beror på skärmens blå ljus eller andra faktorer är ännu inte fastslaget inom forskningen.

Blått

Ögonhälsa 2020/21-rapporten

ljus

21

22

Att scrolla sig till sömns

E

n god natts sömn är beroende av tallkottkörteln i hjärnan. Körteln är inte större än en halv ärta, men den producerar det viktiga hormonet melatonin som frigörs vid mörker och gör oss sömniga. Ljus, framförallt dagsljus, håller däremot melatoninnivåerna nere och signalerar till kroppen att det är dags att vara pigg och vaken.

Vi människor har historiskt sett varit tvungna att anpassa oss efter solen och därmed sovit när det varit mörkt och varit vakna när det varit ljust. Men i det moderna samhället med tillgång till artificiellt ljus så styrs vi inte lika mycket av de naturliga skiftningarna mellan dagsljus och nattmörker som vi borde göra. Allt ljus vi utsätts för påverkar oss, men det så kallade blå ljuset är det som är mest betydelsefullt för att bli pigg. Naturligt blått ljus får vi främst mitt på dagen. Idag finns blått ljus dessutom i mycket av den teknik vi använder, till exempel i lampor, mobiltelefoner och surfplattor. Men huruvida det konstgjorda blå ljuset försämrar sömnen eller ej är inte fastslaget.

Inga entydiga resultat – Teorin att skärmljus påverkar sömnen bygger på att de flesta skärmar avger mycket blått ljus, och det finns ju en koppling mellan blått ljus och minskad produktion av melatonin. Men det finns inte så många studier om just själva skärmarnas effekt, säger Frida Rångtell som är disputerad sömnforskare vid Uppsala universitet.

– De studier som gjorts har haft lite olika upplägg och resultaten har varierat.

Vissa studier har visat att skärmtid på kvällen försämrar sömnen och sänker

”Vi människor har historiskt sett varit tvungna att anpassa oss efter solen och därmed sovit när det varit mörkt och varit vakna när det varit ljust.”

Frida Rångtell, disputerad sömnforskare vid Uppsala universitet. melatoninnivåerna. Men andra studier har gett andra indikationer, säger Frida Rångtell och hänvisar bland annat till sin egen forskning.

I Frida Rångtells experiment undersöktes hur två timmars skärmljus före sänggående påverkade melatoninnivåerna och sömnen. Under de två timmarna med skärmljus läste deltagarna en bok på surfplatta, vilket jämfördes med att samma deltagare vid ett annat tillfälle läste en vanlig bok. Resultatet visade inte någon effekt på melatoninnivåerna eller den efterföljande sömnen. Men Frida Rångtell vill inte dra för långtgående slutsatser av resultatet.

– Om testpersonerna använt surfplattan längre än två timmar hade vi kanske sett en påverkan. En annan åldersgrupp eller annan årstid hade också kunnat påverka.

Dessutom befann sig deltagarna i det ljusa labbet hela eftermiddagen och det finns tecken på att mycket ljus under dagen kan göra oss mindre känsliga för att trycka ner melatoninet vid ljusexponering på kvällen.

Människor påverkas olika Det finns också färska studier av hur ljus generellt, inte bara det blå, påverkar och

vilka mängder ljus som krävs för att trycka ner melatoninnivåerna hos olika individer.

– Det verkar som att vi alla påverkas väldigt olika, vilket verkar helt rimligt.

Trots att forskningsresultaten inte ger några entydiga svar om skärmars påverkan på sömnen finns det ändå goda skäl att fundera på hur man använder tekniken före sänggåendet. Det är nämligen skillnad på att till exempel läsa upprörande inlägg på sociala medier och att läsa något rogivande.

– Både positiva och negativa starka känslor och stress kan göra det svårt att slappna av och somna så det går inte att enbart peka ut skärmljuset som problemet.

Det är i dagsläget inte känt huruvida blåljusfilter på telefonen och surfplattan har någon effekt när det gäller att underlätta insomnandet.

– Det finns ingen forskning som visar att blåljusfilter gör någon nytta, men det skadar inte och teoretiskt sett skulle ett filter kunna hjälpa om det är så att skärmarnas ljus stör sömnen. Det finns mycket kvar att utforska på området för den tekniska utvecklingen är snabb men forskningen är långsam, säger Frida Rångtell.

Ögonhälsa 2020/21-rapporten

Frida Rångtell.

23

Med ögon känsliga för blått Så kan barns ögon skyddas mot blått ljus

Blått ljus finns naturligt i solljus och behövs för att vi människor ska må bra och ha en naturlig dygns­ rytm. Men blått ljus finns även i tekniska apparater och för stora mängder kan skada ögonen. Ida Malmblad är legitimerad optiker på Synsam och uppmanar föräldrar att skydda sina barns ögon när de använder mobiltelefoner och surfplattor.

Ögonhälsa 2020/21-rapporten

U

tvecklingen av digital teknik är dramatisk och många elektroniska enheter använder idag LED-belysning som ger ifrån sig betydligt mer blått ljus än till exempel en traditionell glödlampa. Nästan alla människor använder dagligen digitala enheter och det gäller framförallt yngre vilket gör dem väldigt utsatta för det ohälsosamma blå ljuset. Ögonen har förvisso ett naturligt blåljusfilter men det ger inte tillräckligt skydd.

”Många mobiler och läsplattor erbjuder redan blåljusfilter.

Problemet är att färger och kontraster inte blir lika bra.”

Flimmer kan ge trötta ögon Blått ljus flimrar mer än annat ljus. Denna typ av flimmer tros vara en anledning till ögontrötthet och huvudvärk efter många timmar framför en skärm. Att utsättas för det under lång tid kan dessutom orsaka skador på näthinnan. En amerikansk studie från 2018 visar att blått ljus förvandlar vissa molekyler i ögat till så kallade ”cellmördare” vilket skapar åldersförändringar i gula fläcken och förstörd syn.1 Även franska myndigheter har varnat för riskerna med blått ljus, framförallt för barn och tonåringar eftersom deras ögon inte utvecklat ett tillräckligt starkt filter. 2 – Barnen skadas inte på en gång, men ju mer tid de ägnar åt mobiltelefoner och surfplattor desto mer utsätts de för det, säger Ida Malmblad som är legitimerad optiker på Synsam.

Att utsätta ögonen för så mycket blått ljus som vi gör idag är ett nytt fenomen. Än så länge vet ingen om långvarig exponering i framtiden kommer att orsaka problem som är okända idag.

kan skada synen eftersom det absorberas djupt in i ögat.

– Många mobiler och läsplattor erbjuder redan blåljusfilter. Problemet är att färger och kontraster inte blir lika bra. Samma sak gäller om man laddar ned en app. Det skyddar bra men det är inte så behagligt att titta på, säger Ida Malmblad.

Barns ögon känsligare – Som optiker kan jag säga att en sak är helt säker. Barns ögon är känsligare och det finns inte något negativt med att skydda deras ögon innan vi med säkerhet vet vad exponering för blått ljus leder till på sikt, säger Ida Malmblad.

Synsam erbjuder glasögon som skyddar mot blått ljus från skärmar. De riktar sig till barn som tillbringar mycket tid med datorer, läsplattor och mobiltelefoner.

– Vi har tagit fram ett par glasögon utan styrka som kan användas för att filtrera bort delar av det blåa ljuset. Vi har fokuserat på det kortvågiga blå ljuset eftersom forskningen visar att det är det mest ohälsosamma. Denna typ av ljus

För ett ökat välmående för både ögon och huvud tipsar Ida Malmblad även om den så kallade 20-20-20-regeln.

– Var 20:e minut ska man ta en paus på 20 sekunder och titta på något som befinner sig 20 meter bort. För oavsett om tittar på en skärm eller läser en vanlig bok ansträngs ögonen av mycket närarbete vilket kan leda till närsynthet.

Ida Malmblad, legitimerad optiker, Synsam Sverige.

Filtrerar bort det skadliga Glasögonglasen är behandlade med en avancerad ytbehandling kallad Prevencia.

Tekniken reflekterar bort stora delar av det skadliga blå ljuset och minskar risken för skador på näthinnan. 3 – Prevencia tar endast bort det kortvågiga ljuset vilket gör att det fortfarande blir behagligt för barnen att titta på skärmen. Det är viktigt att upplevelse och hälsa går hand i hand.

”Prevencia tar bort delar av det kortvågiga ljuset vilket gör att det fortfarande blir behagligt för barnen att titta på skärmen. Det är viktigt att upplevelse och hälsa går hand i hand.”

1. Ratnayake K, Payton JL, Lakmal OH, Karunarathne A. Blue light excited retinal

intercepts cellular signaling. Sci Rep. 2018 Jul 5;8(1):10207.

2. Genet R. OPINION of the French Agency for Food, Environmental and Occupational Health & Safety on the effects on human health and the environment (fauna and flora) of systems using light-emitting diodes (LEDs). ANSES Opinion Request No

Risker med blått ljus från skärmar ­ Kan öka risken för så kallad digital ögontrötthet: suddig syn, svårt att fokusera, torra och irriterade ögon, huvud­ värk, nack­ och ryggont. 4 ­ Stör den naturliga dygnsrytmen. 5 ­ Kan orsaka permanenta skador på ögat som kan bidra till åldersförändringar i gula fläcken, vilket i sin tur leder till förlorad synförmåga. 6, 7

2014-SA-0253 3. Leung TW, Li RW, Kee CS. Blue-Light Filtering Spectacle Lenses: Optical and Clinical Performances. PLoS One. 2017 Jan 3;12(1):e0169114.

4. Noseda R et al. Migraine photophobia originating in cone-driven retinal pathways. Brain. 2016 Jul;139(Pt 7):1971–86.

5. Tosini G, Ferguson I, Tsubota K. Effects of blue light on the circadian system and eye physiology.

Mol Vis. 2016 Jan 24;22:61–72.

6. Zhi-Chun Zhao, Ying Zhou, Gang Tan, Juan L. Research progress about the effect and prevention of blue light on eyes. Int J Ophthalmol. 2018; 11(12): 1999–2003.

7. Vila N, Siblini A, Esposito E, Bravo-Filho V, Zoroquiain P, Aldrees S, Logan P, Arias L, Burnier MN. Blue-light filtering alters angiogenic signaling in human retinal pigmented epithelial cells culture model. BMC Ophthalmol. 2017 Nov 2;17(1):198.

25

26

Unik undersökning: Svenska föräldrar om barnens tid framför skärmarna

Barns skärmvanor och ögonhälsa På uppdrag av Synsam Group frågade undersökningsföretaget YouGov mellan perioden 3 till 15 januari 2020 svenska föräldrar med barn i åldrarna 0 till 17 år om barnens tid framför digitala skärmar och hur det påverkar ögonhälsan.

Samma undersökning genomfördes även i Finland, Danmark och Norge.

Synundersökningar på barn under 8 år?

7 av 10 av föräldrarna som hade en åsikt i frågan om att synundersökningar på barn under 8 år ska kunna utföras av optiker är positiva. Idag blir barn under 8 år hänvisade till en ögonläkare.

32%

68% Ja, det vore en bra förändring.

Nej, det är bra som det är idag.

Ögonhälsa 2020/21-rapporten

Huvudvärk Mitt skolbarn klagar på skärmrelaterad huvudvärk/ ögonproblem.

20%

Bromsa närsynthet 60% av föräldrarna är intresserade av linser/ glasögon som kan bromsa närsynthet hos barn.

8 av 10 föräldrar stödjer förslaget om att införa en årlig synundersökning i skolan.

Blått ljus

Skärmtimmar Antalet skärmtimmar per dag för barn.

63%

av föräldrarna är oroliga över effekten av blått ljus på sina barns ögonhälsa.

0–7 år

8–13 år

VARDAG

VARDAG

14–17 år

VARDAG

2,2 tim

3,8 tim

5,2 tim

HELGDAG

HELGDAG

HELGDAG

2,8 tim

16,6

tim/vecka

4,5 tim

28

tim/vecka

5,6 tim

37,2

tim/vecka

27

Ögonhälsa 2020/21-rapporten

360-perspektiv på ögonhälsa

Synsam har alltid som mål att erbjuda bästa möjliga hjälp – oavsett om det rör glasögon, kontaktlinser eller råd om kirurgi. Jesper Nørgaard är optiker och butikschef i danska Hornslet och berättar här om det helhetsansvar som Synsam tar för kunden.

Linser, glasögon eller operation?

V Jesper Nørgaard, optiker och butikschef i danska Hornslet.

id en ögonhälsoundersökning hos Synsam finns möjligheten att undersöka ögonen med hjälp av den senaste tekniska utrustningen. Optikern ställer ingen diagnos, men kan upptäcka tecken på olika sjukdomar och hänvisa vidare till en läkare. Genom en ögonhälsoundersökning kan man upptäcka de tre vanligaste ögonsjukdomarna: grå starr, grön starr och åldersförändringar i gula fläcken. Grå starr är en vanlig sjukdom och innebär att linsen blir grumlig. Glaukom, eller grön starr, drabbar synnerven med synfältsbortfall som följd. Ofta spelar ett högt ögontryck roll i denna sjukdom.

– Genom att mäta trycket i ögonen och fotografera ögonbotten kan vi upptäcka tecken på glaukom. Sjukdomen är ärftlig och därför går vi även igenom kundens

familjs sjukdomshistoria för att få hela bilden, säger Jesper Nørgaard.

I samband med en undersökning kontrolleras även synen och optikern hjälper till att hitta rätt glasögonstyrka.

Erbjuder komplett lösning – Tillsammans med våra olika samarbetspartners erbjuder vi en komplett lösning åt kunden. Det gäller i hela Norden oavsett om det rör sig om linser eller glasögon. I vissa fall kan vi också hänvisa kunden vidare om bedömningen är att det kan vara aktuellt med operation eller laserbehandling, säger Jesper Nørgaard.

Har man ärftlighet för diabetes, högt blodtryck eller grön starr är det bra att i förebyggande syfte göra en fördjupad hälsokontroll av ögat.

29

30

Synsams butiker runt om i Norden använder olika metoder, men det som undersöks i en komplett ögonhälsoundersökning är: > Ögats främre delar. Undersökning av ögats yta och lins. Förändringar i hornhinna och lins kan påverka ögats hälsa, som torra ögon eller grå starr.

> Glasögonstyrkan.

En grundlig syn­ undersökning som ger underlag för nya glasögon och kontaktlinser.

> Ärftligheten. Vid en mer grundlig undersökning mäter optikern ögontrycket men kontrollerar också synfältet och synnerven.

Har man en familjemedlem som är drabbad är det viktigt att undersöka ögonen i förebyggande syfte.

> Nervsystemet.

Optikern kontrollerar förändringar i ögats nervsystem.

> Ögonbotten. Näthinnan fotograferas och bland annat synnerven, gula fläcken och blodkärlen undersöks.

> Ögonmotoriken.

Undersökning av hur ögonen jobbar tillsam­ mans och hur flexibelt de fokuserar på olika avstånd. Eventuella skelningar upptäcks och bedöms.

> Trycket i ögat. Ett förhöjt tryck är en av flera indikationer på grön starr.

> Synfältet. I vissa butiker/ögonhälso­ center erbjuds synfältsmätning. Det är extra viktigt att undersöka synfältet vid ögonsjukdomar som grön starr.

> Torra ögon. Tårkvaliteten undersöks och kunden får tips på hur ögonen ska tas om hand på bästa sätt.

Ögonhälsa 2020/21-rapporten

”Vi rekommenderar att man kontrollerar synen en gång om året för bästa möjliga resultat. Det är som att gå på kontroll hos tandläkaren. Vi kan följa kundernas ögonhälsa genom hela livet och jämföra med tidigare syntest, tryckmätningar och ögonbottenfotograferingar.”

Jesper Nørrgaard

Om en undersökning visar på närsynthet, långsynthet eller brytningsfel finns tre alternativ för att korrigera synen: glasögon, kontaktlinser och i vissa fall operation.

Om valet faller på glasögon tar optikern och kunden tillsammans fram en glasstyrka eller en kombination av glasstyrkor som ger full synskärpa. Om synskärpan fortfarande är nedsatt trots bästa möjliga glasstyrka beror synnedsättningen på något annat än brytningsfel.

– Kunderna väljer det alternativ som passar bäst utifrån yrke och livsstil, säger Jesper Nørgaard.

Glasögon kan vara enkelslipade, dubbelslipade eller progressiva. Enkelslipade glasögon har samma styrka över hela glasytan. Dubbelslipade glas har en styrka i den övre delen av glaset och en annan styrka i den undre delen. Progressiva glas är en förfining av dubbelslipade glas där gränsen mellan övre och nedre styrkan är steglös. Dubbelslipade eller progressiva glas används när ögat har svårt att ställa om för olika avstånd, det är vanligast vid ålderssynthet.

Bör kontrolleras regelbundet Kontaktlinser är också ett bra alternativ.

Men vilka linser som passar bäst beror på ett antal faktorer: ögonform och känslighet, hur ofta linserna ska användas och hur ofta de ska bytas. Oavsett vad man väljer är det viktigt att regelbundet kontrollera ögonen för att upptäcka eventuella förändringar.

Brytningsfel som närsynthet, översynthet och astigmatism kan behandlas genom operation. Det finns flera metoder och vilken som används beror på typen av synfel. Den vanligaste är laserbehandling av hornhinnan, men vid vissa synfel är det denna metod inte lämplig. Personer som är kraftigt närsynta eller översynta kan istället få en extra lins inopererad i ögat.

Den som är närsynt och över 40 år kan få genomgå en operation där ögats lins byts ut. Optikern kan diskutera olika alternativ med kunden och bistå med rådgivning, men Synsam genomför inga operationer i egen regi.

Eftersom synen inte har stabiliserat sig förrän i 20-årsåldern är det lämpligt att vänta med att behandla ett brytningsfel till dess. Synen ska heller inte ha förändrats på två år inför behandlingen. Oavsett synfel är det bra att regelbundet undersöka ögonen.

– Vi rekommenderar att man kontrollerar synen en gång om året för bästa möjliga resultat. Det är som att gå på kontroll hos tandläkaren. Vi kan följa kundernas ögonhälsa genom hela livet och jämföra med tidigare syntest, tryckmätningar och ögonbottenfotograferingar. Vid misstanke om sjuklig förändring skickar vi remiss till en läkare, säger Jesper Nørgaard.

Som ett led i att upprätthålla en regelbunden kontakt med sina kunder erbjuder Synsam ett så kallat Lifestyle-abonnemang.

– Som kund kan man kombinera olika typer av glasögon och välja tre eller flera par glasögon mot en månadsavgift. Varje år kan du byta in ett par av dina glasögon mot ett nytt par till ditt abonnemang.

Skulle din syn förändras ingår nya glas och dessutom ingår en försäkring och regelbundna synundersökningar, säger Jesper Nørgaard.

31

32

Snabbguide

Vad passar dig bäst?

Glasögon 1. Enkelslipade glasögon har samma styrka över hela glasytan.

2. Dubbelslipade glas har olika styrka i den övre och undre delen av glaset.

3. Progressiva glas är en förfining av dubbelslipade glas där gränsen mellan den övre och nedre styrkan är steglös.

4. Dubbelslipade eller progressiva glas används när ögat har svårt att ställa om för olika avstånd.

Ögonhälsa 2020/21-rapporten

Linser 1. Endagslinser Endagslinser av i dag är av hög kvalitet vilket är bra för ögonhälsan. De släpper igenom mycket syre till ögat, och de är av hög optisk kvalitet, vilket betyder att användaren ser riktigt bra samtidigt som ögat kan ”andas”. I dag finns endagslinser som korrigerar i princip alla typer av synfel.

2. Månadslinser Månadslinser kan användas i upp till en månad i taget och är ett alternativ till endagslinser. De tas ut varje natt och rengörs med linsvätska. Synsams månadslinser korrigerar alla typer av synfel.

4. Dygnet runt-linser Inte alla kan använda dygnet runt-linser, det beror på om de passar ögonen.

Synsams optiker hjälper till med en undersökning. 24-timmarslinserna kan man sova med och de korrigerar för närsynthet, astigmatism och vid behov finns även progressiva dygnet runt-linser.

5. Sfäriska linser – för dig som är närsynt eller långsynt Sfäriska linser täcker de grundläggande synbehoven och är designade att lägga sig helt runt ögonlinsen och korrigera synen för den som är närsynt eller långsynt/översynt.

6. Progressiva linser/multifokala linser I 40-årsåldern kan synen förändras och man kan behöva se bättre på både nära och långt håll samtidigt. Progressiva linser kallas också multifokala eller bifokala linser och har flera olika styrkor i linsen. De är utformade för att se bra på alla avstånd oavsett synriktning och passar den som har åldersynthet.

R L

3. Tvåveckorslinser Dessa linser kan användas på olika sätt – antingen tas de ut varje natt under två veckors tid eller så används de dygnet runt i en vecka.

Operation av ögonen 1. Så fungerar Lasek Den som har närsynthet, översynthet eller astigmatism kan behandlas med Lasek-metoden. (Lasek = laser-assisted sub-epithelial keratectomy) Läkaren lyfter då bort det yttersta skiktet av hornhinnan.

Sedan tas vävnad i hornhinnan bort med hjälp av laser innan hornhinnan läggs tillbaka. Därefter placeras en kontaktlins som fungerar som ett genomskinligt bandage på ögat.

2. Så fungerar Lasik Den som är närsynt, lätt till måttligt översynt eller har astigmatism kan behandlas med Lasik då ett lock skapas över hornhinnan (Lasik = laser-assisted in situ keratomileusis). Locket lyfts upp och lasern polerar sedan hornhinnan till en ny form. Slutligen lägger läkaren tillbaka locket på rätt plats.

7. Toriska – eller astigmatiska linser Toriska linser är utformade för att kunna korrigera synen vid brytningsfel, så kallad astigmatism. Kontaktlinser för astigmatism finns både som månadsoch endagslinser och kan vid behov även kombineras med progressiva linser.

3. Så fungerar SMILE SMILE-metoden är lämplig vid närsynthet, lätt till måttlig översynthet och astigmatism. Laser används för att skapa en ficka i hornhinnan (SMILE = Small Incision Lenticule Extraction). Efter laserbehandlingen tar läkaren bort den tunna skiva av vävnad som skapats i hornhinnan.

8. Nattlinser Nattlinser omformar hornhinnan under sömnen så att användaren kan se tydligt nästa dag utan att använda glasögon eller kontaktlinser. Redan efter första natten uppnås en märkbar förändring.

4. Så fungerar RLE Närsynthet, översynthet och astigmatism hos personer över 40 år kan behandlas med en metod som kallas RLE (RLE = Refractive Lens Exchange). Ögats egen lins opereras bort och ersätts med en plastlins.

33

34

Ögon och idrott

Elitidrottare inom alla sporter lägger stora resurser på att förbättra sin fysiska kapacitet. Även mental träning har fått en allt större roll. Men att bli en bättre idrottare genom synträning är ett nästan outforskat område.

Det vill Synsam ändra på.

Synträning kan ge bättre idrottsprestationer

O

lav Torgersen är Chief Optical Officer på Synsam och har varit aktiv inom idrott i över 20 år, bland annat som fotbollsspelare och tränare. Han har ofta funderat på vad det är som gör att vissa spelare blir framgångsrika och andra aldrig når toppen.

– Jag är själv ett bra exempel. Jag var en duktig spelare som ung, men min utveckling bromsade in trots att jag var lika stark och snabb som de andra i laget.

Olav Torgersen insåg senare att samarbetet mellan ögon, hjärna och kropp spelar en stor roll. Synen utvecklas under uppväxten och alla lär sig olika tekniker för att använda den. Vissa av dessa tekniker är bättre än andra.

– Jag har studerat fotbollsdomare och hittat stora skillnader i hur de bearbetar intryck under matcherna. Informationen

kommer främst från synintrycken som sedan tolkas av hjärnan och ger underlag för rätt beslut.

Manchester United-pionjär En klubb som gått i bräschen när det gäller att koppla samman syn och idrott är den engelska fotbollsklubben Manchester United som redan 1996 knöt till sig professor Gail Stephenson (1953–2015) för att dra nytta av hennes expertis inom ortoptik. Gail Stephenson fick bland annat spelarna att inte bara värma upp kroppen före match utan även ögonen. Hon var dessutom delaktig i ett berömt beslut där.

Manchester Uniteds spelare bytte sina grå matchtröjor i pausvilan för att spelarna skulle se varandra bättre i andra halvlek.

– Manchester United skiljer ut sig från mängden och jag har studerat professor Stephensons metoder och vidareutvecklat

dem. Idag håller jag föredrag för klubbar och sedan går vi ut på träningsplanen och genomför praktiska övningar så att spelarna i praktiken får se vilken skillnad det gör, säger Olav Torgersen.

Glasögon som blixtrar Synsam arbetar med en metod som tog form under den amerikanska basketstjärnan Michael Jordans karriär. Michael Jordan hade besvär med att skjuta straffkast på grund av blixtar och ljus från området bakom basketkorgen och för att vänja sig vid ljuset började han träna under liknande förhållanden. Synsam har vidareutvecklat metoden och erbjuder idag spelare speciella glasögon som blixtrar genom att snabbt växla mellan att vara genomskinliga och svarta.

– Glasögonen får hjärnan att processa information snabbare. Det är som köra bil

Ögonhälsa 2020/21-rapporten

Olav Torgensen, optisk chef Synsam Group.

35

36

”När vi jämförde danska landslagsspelare i fotboll med spelare på lägre nivå var den stora skillnaden att landslagsspelarna hade förmågan att ta mycket snabbare beslut än andra.”

Olav Torgersen.

på motorvägen och tvingas gallra mellan de snabba intrycken. Det är vetenskapligt bevisat att glasögonen ökar reaktionsförmågan efter tio minuters användning och de används under träning och före match.

Synsam har tagit fram ett unikt system för att mäta effekten av glasögonen. Vi undersöker bland annat ögonförflyttning, djupsyn, 3D-syn, beslutsfattande och hur bra användaren uppfattar kontraster.

När testerna är klara jämförs idrottarnas resultat med varandra för att analysera vad de är bra respektive sämre på. Sedan får de övningar som är skräddarsydda efter de individuella behoven.

– När vi jämförde danska landslagsspelare i fotboll med spelare på lägre nivå var den stora skillnaden att landslagsspelarna hade förmågan att ta mycket snabbare beslut än andra, säger Olav Torgersen.

Viktigt flytta ögonen snabbt Två av världens bästa e-sportlag (datorspel) heter Astralis och Origin och samarbetar också på detta sätt med Synsam.

– Det som särskiljer de bästa e-sportspelarna är inte deras snabba reaktionsförmåga utan förmågan att flytta ögon snabbt för att se vad som sker på datorskärmen.

En annan aspekt av ögonens betydelse inom idrott är att det vänstra och högra ögat används på olika sätt. Alla människor vet huruvida de är höger- eller vänsterhänta och använder därför den hand eller fot som känns mest naturlig. Men få är med-

vetna om att de även har ett dominant öga som de använder mer än det andra (se faktatext). Informationen från det dominanta ögat når hjärnan snabbare och har stor påverkan på till exempel fotbollsspelares prestation under match.

En spelare med ett dominant högeröga blir sämre av att spela på högersidan eftersom hjärnan då främst får information om vad som sker utanför planen.

Kan ta snabbare beslut – De flesta toppspelare på högerbacken har ett dominant vänsteröga och uppfattar därför bättre vad som händer på planen.

Jag är själv högerhänt, högerfotad och har ett dominant högeröga. Så är det för en stor del av befolkningen, men inte bland de främsta spelarna. Om de är högerfotade har de ett dominant vänsteröga och vice

versa. Det ger dem bättre information till hjärnan och då kan de ta snabbare beslut på fotbollsplanen, säger Olav Torgersen.

Synsams samarbete med de bästa norska fotbollsklubbarna, det norska och danska landslaget samt världens bästa e-sportspelare har gett ringar på vattnet.

Nu har det även kommit förfrågningar om samarbete från den amerikanska basketligan, NBA, och det franska rugbylandslaget.

– Nästan all idrott idag fokuserar på fysisk och mental träning. Men om en spelare inte springer åt rätt håll blir det inga mål gjorda, konstaterar Olav Torgersen.

Ögonhälsa 2020/21-rapporten

TEST

Vilket av dina ögon är dominant?

När det gäller hand­ och ögondominans är mer än hälften av befolkningen högerhänt och högerögd. Näst vanligast är högerhänthet och vänsterögdhet.

De vänsterhänta utgör mindre än 15 procent av befolkningen.

Fördelningen varierar mellan olika sportutövare. Bland gevärs­ och bågskyttar är det vanligare att vara högerhänt och högerögd än bland idrottare inom bollsporter.

1

Håll ut armarna framför dig och bilda ett litet hål med händerna.

2

Håll båda ögonen öppna och titta på ett bestämt föremål genom hålet, till exempel en väggklocka.

3

Blunda nu med vänsterögat.

Om du fortfarande ser före­ målet är ditt högra öga dominant. Om du i stället ser föremålet när du blundar med högerögat är ditt vänstra öga dominant.

37

38

Närsynthet

Så kan linser bromsa närsynthet hos barn Närsynthet, myopi, hos barn behöver inte vara ett tillstånd som automatiskt försämras med tiden.

Med olika typer av linser, både mjuka och hårda, kan närsynthet hos barn bromsas, så kallad myopikontroll.

D

et är synd att kunskapen om de här möjligheterna fortfarande är så dåligt spridd, säger Linda Neumann, optiker vid Synsams ögonhälsocenter på Norrmalmstorg i centrala Stockholm. Genom att bromsa närsynthet hos barn och ungdomar kan man förhindra en rad allvarliga komplikationer och ögonsjukdomar.

Linda Neumann är specialiserad på myopikontroll med mjuka linser, medan hennes kollega, Michaela Nemes Dorsell, optiker med internationell masterexamen i klinisk optometri, inriktar sig på hårda linser som används nattetid, så kallade Ortho-K-linser.

De hårda linserna verkar genom att omforma hornhinnan och ”platta till” den under natten så att man inte ska behöva använda glasögon under dagen.

Nattlinser kan korrigera närsynthet upp till -5,50 dioptrier, den enhet som används för att mäta synfel. Cirka 75 procent av alla närsynta finns i denna kategori. Linserna kan även korrigera brytningsfel upp till -2,5 D och lässtyrka upp till +1,75 D.

Ger skarp syn – Det handlar om att använda en stabil kontaktlins som rättar till ett synfel och ger en skarp syn när linsen plockas ur, säger Michaela Nemes Dorsell.

Hon berättar att metoden funnits i mer än 20 år, men blivit mer populär på senare tid. Barn har flexibla hornhinnor och det varierar hur många nätter per vecka de behöver sova med linserna.

Ortho-K (Orthokeratologi) Under natten omformar den stabila kontaktlinsen hornhinnan. Den korrigerar synfelet centralt samtidigt som den ger en så kallad pluseffekt i periferin. Det är den perifera pluseffekten som har en myopibehand­ lande verkan.

”Fördelarna är att barnens syn korrigeras nattetid och att de inte behöver använda glasögon eller linser i skolan.”

Michaela Nemes Dorsell.

Men för så bra effekt som möjligt behöver man sova minst sex timmar per natt och vara flitig med att använda linserna.

Som regel uppnås full effekt av linserna efter 3–12 dagar och varar sedan hela dagen, i minst 16 timmar.

– Fördelarna är att barnens syn korrigeras nattetid och att de inte behöver använda glasögon eller linser i skolan, säger Michaela Nemes Dorsell. När de går upp på morgonen tar de ut linsen och ser sedan tydligt hela dagen. Den ortokeratologiska processen är reversibel.

Det betyder att när man slutar använda nattlinserna återgår hornhinnan snabbt till sin naturliga form.

Ögonhälsa 2020/21-rapporten

Michaela Nemes Dorsell, legitimerad optiker fĂśr Synsam Sverige.

39

40

Effekt belagd i studier Även mjuka kontaktlinser kan användas för att bromsa närsynthet. Det finns både endagarslinser och månadslinser. Individuella skillnader avgör vad som är lämpligast i det enskilda fallet. De här linserna är utformade med något som kallas dual focus. Den centrala delen av linsen korrigerar synfelet för att förbättra närsynta ögons förmåga att se på håll, ungefär som en vanlig kontaktlins. Därutöver fokuserar koncentriska perifera ringar i linsen en del av ljuset framför näthinnan vilket antas minska det stimulus som driver på utvecklingen av närsynthet. Effekten är belagd i kliniska studier. 1,2 – Ju tidigare man tar tag i problemet, desto bättre är det, och det finns ingen åldersgräns för när man tidigast kan börja med linser, säger Linda Neumann. Vi får behandla från åtta år i butikerna, medan ögonläkare tar emot yngre barn. Studier visar att det inte ger större risk för skador eller komplikationer än för tonåringar eller vuxna, det är föräldern som bestäm-

mer när barnet är moget nog att börja.

Hon erinrar om att redan vid ett dioptrital på minus ett ökar den framtida risken för till exempel skador på makula, gula fläcken, eller näthinneavlossning. Den som ser sämre än motsvarande minus sex dioptrier löper mer än 40 gånger så stor risk för problem i framtiden.

”Det naturliga utomhusljuset är viktigt och det gäller att vara ute och göra andra saker än att titta på skärmar.”

Linda Neumann.

Behöver vara utomhus Att det finns en ärftlig faktor bakom närsynthet är väl känt. Nu visar ny kunskap också att sättet vi använder våra ögon på spelar en avgörande roll.

– Brist på utomhusvistelse kan påverka barns syn negativt, säger Linda Neumann.

Det naturliga utomhusljuset är viktigt och det gäller att vara ute och göra andra saker än att titta på skärmar.

Både Linda Neumann och Michaela Nemes Dorsell tar emot barn och ungdomar, från åtta år och oftast upp till omkring 20 år, som remitterats internt inom Synsams verksamhet.

– Många optiker verkar dessvärre tro att myopikontroll är ett extremt svårt område.

Min förhoppning är att fler kommer att arbeta på samma sätt som vi inom en snar framtid, säger Linda Neumann, som tycker att fler optiker borde ägna sig åt myopikontroll.

– Det är intressant och utvecklande och vi känner att vi gör nytta. Det är en härlig känsla när synen äntligen stabiliserar sig.

Allt fler närsynta

E

nligt det ansedda australienska forskningsinstitutet Brien Holden Vision Institute beräknas hälften av världens befolkning vara närsynta år 2050. Det kommer också att vara den vanligaste orsaken till permanent synnedsättning i framtiden3. En svensk studie på 650 mönstrande män mellan 17 och 23 års ålder visade att 38 procent var närsynta vilket kan jämföras med 9 procent när en motsvarande studie genomfördes 1936 – en ökning med över 300 procent 4.

Detta är myopi Vid närsynthet, eller myopi, ser man skarpt och tydligt på nära håll medan avlägsna objekt blir suddiga. Problemen uppstår till följd av att linsens form ger en alltför stark optisk brytkraft som gör att bilden foku-

seras framför näthinnan. Den vanligaste formen av närsynthet kallas axial myopi och beror på att ögat är för långt i relation till den optiska brytkraften. Myopi kan också vara refraktiv vilket kommer sig av en för stark optisk brytkraft i förhållande till ögats axiala längd. Vid myopi ser man alltså bättre på nära håll än på avstånd eftersom den optiska avbildningen i ögat förskjuts närmare näthinnan vilket i sin tur ger en skarpare bild. Oskärpan på avstånd kan till viss del kompenseras genom kisande – dock till priset av ökade besvär som exempelvis huvudvärk.

1. Chamberlain P et al. A 3-year Randomized Clinical Trial of MiSight Lenses for Myopia Control. Optom Vis Sci. 2019 Aug;96(8):556–567.

2. Ruiz-Pomeda A et al. MiSight Assessment Study Spain (MASS). A 2-year randomized clinical trial. Graefes Arch Clin Exp Ophthalmol. 2018 May;256(5):1011–1021.

3. Holden BA, Fricke TR, Wilson DA, Jong M, Naidoo KS, Sankaridurg P, Wong TY, Naduvilath TJ, Resnikoff S. Global Prevalence of Myopia and High Myopia and Temporal Trends from 2000 through 2050. Ophthalmology. 2016 May;123(5):1036–42 4. Uhlin D, Lutteman S, Jennings JAM, et al.

Refractive trends in Swedish military recruits.

Källa: Internetmedicin. Myopi

Scandinavian Journal of Optometry and Visual

(närsynthet). Uppdaterat 2019-07-11

Science. 2009;2(1).

Ögonhälsa 2020/21-rapporten

Linda Neumann, legitimerad optiker för Synsam Sverige.

41

42

”Inom hela Synsam, framför allt på våra ögonhälsocenter, finns idag en yrkesskicklighet och klinisk kompetens som duger till så mycket mer än att prova ut glasögon och linser. Jag tror att det är en tidsfråga innan samhället inser att den moderna optikern måste få ta ett större ansvar i vårdkedjan.”

Synsams optiskt ansvarige i Sverige

Kvalificerade optiker en underutnyttjad samhällsresurs

A

wet Tesfamariam, vars formella titel lyder Senior Eyecare Professional Manager, menar att Sveriges välutbildade optiker utgör en i stora stycken underutnyttjad resurs i samhället.

– Ett exempel är diabetesvården, säger Awet Tesfamariam. Det finns regioner som inte är i närheten av att uppfylla kraven i Socialstyrelsens riktlinjer om regelbunden screening för diabetesretinopati, en uppgift som med fördel kan hanteras av kvalificerade optiker med modern utrustning. En grundlig synundersökning innefattar idag ögonbottenfotografering, synfältsmätning och kontroll av trycket i ögat, undersökningar som ger potentiellt värdefull information om kundens hälsotillstånd.

Tidiga tecken på diabetes – Vi kan upptäcka tidiga tecken på diabetes och remittera kunden till utredning och behandling innan kunden ens hunnit märka av några symtom. Och hos kunder

som redan är diagnostiserade med diabetes kan vi övervaka utvecklingen av diabetesretinopati, skador på näthinnan som uppstår efter många år med sjukdomen – ett bättre utnyttjande av denna resurs vore gynnsam både för patienterna och för vården.

Också när det gäller glaukom, alltså grön starr, är den svenska ögonsjukvården hårt belastad. Patienterna måste kontrolleras regelbundet för att inte riskera permanenta synskador, i värsta fall blindhet.

– Det finns inga rimliga argument för att screening och uppföljning av glaukom inte skulle kunna hanteras av kvalificerade optiker, säger Awet Tesfamariam. Genom att mäta tryck och synfält i samband med regelbundna synundersökningar kan vi följa utvecklingen och skicka remiss till ögonläkare när det är medicinskt motiverat.

Avlasta ögonsjukvården Åldersförändringar i gula fläcken är ytterligare ett exempel på tillstånd som välutbildade och välutrustade optiker kan

upptäcka och övervaka för att på så sätt avlasta ögonsjukvården.

– Jag tror att man måste förstå den fulla vidden av att optiker idag också är vårdgivare, säger Awet Tesfamariam. I Norge har man långtgående planer på att på att lägga större ansvar för ögonhälsan på optikerna. En sådan utveckling vill jag se i Sverige också, att optiker med diagnostisk kompetens kan bli ackrediterade och att undersökningarna ska omfattas av högkostnadsskyddet.

En hjärtefråga för Awet Tesfamariam är syn- och ögonhälsa hos barn. Enligt det regelverk som gäller idag får optiker endast skriva ut recept på glasögon och linser till barn som är minst åtta år gamla.

Barn under fem år undersöks i samband med kontroller på BVC och när de börjar skolan går ansvaret över till skolsköterskan. Dessa rutinundersökningar, som sker med den gamla hederliga syntavlan, fungerar utmärkt för att upptäcka närsynthet, men det finns flera andra synfel som man inte hittar.

Ögonhälsa 2020/21-rapporten

Awet Tesfamariam, Senior Eyecare Professional Manager på Synsam i Sverige.

Vill sänka åldersgräns – Vi vet att synfel ofta är en faktor när skolbarn har koncentrations- och inlärningssvårigheter, huvudvärk och trötthet – sådant som skulle kunna åtgärdas om problemen bara identifierats genom en synundersökning.

Awet Tesfamariam vill att alla barn ska få genomgå en ordentlig synundersökning innan de börjar skolan och vill därför se att åldersgränsen ska ändras från dagens åtta år till fem år.

– Idag får vi inte hjälpa barnen med deras synfel ens om deras föräldrar ber

oss, och det känns inte bra. För ju tidigare synfel upptäcks, desto fortare kan de korrigeras vilket kan spela stor roll på både kort och lång sikt.

”Stolt över Synsams ögonhälsocenter”

A

wet Tesfamariam tog sin optikerexamen för tio år sedan.

Därefter jobbade hon ett år innan hon hoppade på möjligheten att läsa in en magisterexamen.

– Det var tredje året som den utbildningen gavs och jag gjorde mitt magisterarbete om diabetes. Sedan dess har jag arbetat med ögonbottenkamera och synfältsmätare.

Ursprungligen var tanken att hon skulle

ägna sig åt kemiteknik, men efter en tids studier insåg hon att livet på ett laboratorium kanske inte var precis det hon drömde om.

– Optikeryrket är en bra mix där jag får avsättning för mina vetenskapliga intressen samtidigt som jag får träffa människor och hjälpa dem till en bättre ögonhälsa.

Till Synsam kom Awet Tesfamariam för ett år sedan efter att ha haft ledande positioner i andra kedjor.

– Det finns flera skäl att jag sökte mig till Synsam, säger hon. Ett är att Synsam verkligen värdesätter utbildning och kompetens, något som också syns i de ambitiösa vidareutbildningsprogram som erbjuds de anställda. Ett annat är våra ögonhälsocenter som jag verkligen är stolt över: där arbetar några av landets främsta optiker med den mest avancerade utrustningen.

Idag har vi cirka 30 centra och vi planerar att öppna fler under 2020.

43

44

Ögonhälsa 2020/21-rapporten

Fullt fokus på ögonhälsa – och höga ambitioner för hållbarhet

Ambitionerna för Synsams hållbarhetsarbete är högt satta. Och detta för att hållbarhet och god ögonhälsa går hand i hand. ”Vi tar ansvar genom hela värdekedjan och ska i varje steg hela tiden förbättra oss”, säger Martin Daniels, som ansvarar för innovation inom Synsam Group. Ett mål är att allt som lämnar Synsams butiker ska vara återvinningsbart.

Siktet inställt mot det cirkulära

G

runden i hållbarhetsarbetet är den cirkulära värdekedjan som sträcker sig från design, produktutveckling och råmaterial via produktion, transporter och försäljning till återanvändning och återvinning. Under varje punkt finns identifierade processer och angreppssätt för ett ständigt pågående förbättringsarbete.

Hållbart i hela kedjan – Självklart ska vi göra hållbara materialval i våra egna kollektioner, men vi går längre än så. I dialog med underleverantörer ställer vi också krav på hållbara material genom hela leverantörskedjan, säger Martin Daniels, som beskriver det som att Synsams alla processer internt granskas med ”hållbarhetsglasögon”.

Ett högaktuellt område är de klimatberäkningar som genomförs för hela värdekedjan. Arbetet sker i enlighet med den globala standarden Greenhouse Gas Protocol som möjliggör en trovärdig redovisning av ett företags klimatpåverkan.

– Att i alla led skatta vår klimatpåverkan är ett sätt att höja medvetenheten och samtidigt ta små steg mot ett ännu bättre hållbarhetsarbete, säger Martin Daniels.

Resultatet kommer att hjälpa oss och våra leverantörer att se var vi bör göra ytterligare insatser och vilka produktions- och transportmoment som bör reduceras eller helt enkelt tas bort helt.

Samordnade transporter När det gäller logistik har Synsam genom samordning och planering minskat transporter till butik med mer än 60 000 leveranser per år. Inom den växande e-handeln används gröna avtal för leveranser.

– Det pågår ett ständigt lärande och vi erbjuder interna utbildningar inom hela hållbarhetsområdet. Jobbar man hos oss kan man räkna med att ligga i framkant, intygar Martin Daniels.

Skapar värden för en hållbar livsstil Genom att erbjuda kostnadsfria aktivitetsglasögon till barn mellan 5 och 12 år med synfel bidrar Synsam till samhällsinitiativet Alla ska se. Aktivitetsglasögonen är särskilt anpassade för att klara sportaktiviteter, utelek, hopp och bus. Det bakomliggande syftet är att minska stillasittandet och öka motivationen för en aktiv fritid. Hittills har cirka 14 000 aktivitetsglasögon delats ut i projektet som genomförs i samarbete med Generation Pep, Essilor och Aller media.

Martin Daniels, innovationschef på Synsam Group.

45

Synsams värdekedja Synsam har ett tydligt integrerat hållbarhetsperspektiv genom hela värdekedjan. Målet är att vara och uppfattas som ett långsiktigt hållbart företag. Miljömässig, etisk och social hållbarhet genomsyrar därför hela verksamheten från design­ och produktutveckling till återvinning och återanvändning.

Produktion

Transporter

Verksamheten

Design­ och produkt­ utveckling samt råmaterial

Försäljning

Det är vi som är Synsam Group Synsam Group är en av Europas ledande aktörer inom optik och ögonhälsa. Vi är ett innovativt livsstilsföretag som alltid utgår ifrån människors behov och olika livsstilar. Hållbarhetsperspektivet är en självklar och integrerad del i allt vi gör. Med våra 480 butiker har vi närvaro i alla fyra nordiska länder. I Danmark under namnet Profil Optik by Synsam. Vi har cirka 2100 medarbetare varav cirka 800 är optiker. synsamgroup.com

Återanvändning och återvinning Hemleverans Produktanvändning

Ögonhälsa 2020/21-rapporten

48

Ögonhälsa 2020/21-Rapporten