Biblis 74 (Sommaren 2016)

Page 9

som Ernst Hæckel, Rudolf Eucken, Adolf von Harnack, Harald Höffding och Albert Schweitzer. Av alla bidrag i Karl Wåhlins album är det ett i bildform, som på grund sin lyster drar till sig min speciella uppmärksamhet. Det rör sig om en akvarell i abstrakta former och klara färger, målad direkt på al­ bumets papper.8 Bidraget är numrerat 243 och det textmässiga inslaget består enbart av en underskrift och en datering: ”Kandinsky Stockholm den 23 II 16.” Jag häpnar men tvekar inte om att bild och signering mot­ svarar ett verk av Wassily Kandinsky, en av den abstrakta konstens stora pionjärer. Min reaktion tycks också svara mot Kandinskys uppfattning att varje färg kan väcka en bestämd inre klang eller vibration hos be­ traktaren. Modernismen som chock Verk av Wassily Kandinsky finns i både privat och offentlig ägo, fram­ för allt finns de i konstmuseer. I Sverige förvärvade Nationalmuseum 1918 via Gummesons konsthandel akvarellen Komposition med figurer och Moderna Museet har efterhand byggt upp en samling med flera verk av den ryske konstnären. Att ett originalverk av Kandinsky dyker upp på Kungliga biblioteket är anmärkningsvärt – ”ren konst” är inte nationalbibliotekets fokus och utländsk originalkonst är sällsynt. Mera förvånande är den specifika kontexten, Karl Wåhlins album, och detta omdöme bottnar i min kännedom om hans konstsyn. Wåhlin följde konstens utveckling via den akademiska 1800-talskonstens idealism, rea­ lismens utvidgade motivkrets, naturalismens sanningslidelse, impres­ sionismens formexperiment och det nordiska sekelskiftets reflekterande måleri. Framme vid modernismen hejdade han sig tvärt. Visserligen anade Wåhlin att sekelskiftets introverta stämningsmåleri uttömt sina möjligheter, men ställd inför en tilltagande abstraktion frågade han sig om den var en framkomlig väg. Angelägen om att som kritiker förmed­ la vad han faktiskt såg, försökte Wåhlin analysera det nya form- och färgspråket. Ett stöd i sitt arbete fick han i begreppet ”dekorativ”, som gav en ledtråd från äldre konst. Trots ansatser till nyorientering gav han inte upp vare sig en viss grundläggande idealism eller övertygelsen om naturstudiet som en nödvändig utgångspunkt i konstskapandet. Be­ lysande är hans reaktioner på verk skapade av den svenska konstnärs­ gruppen De Unga och på den konst, som till en början fick etiketten ”postimpressionism”. 7


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.
Biblis 74 (Sommaren 2016) by Biblis – Kvartalstidskrift och förening för bokvänner - Issuu