__MAIN_TEXT__

Page 1

Ingrid Jönsson

e s l i V

n e d m i ry r e s l e t t ä r e b a r d och an

Vilse i rymden och andra berättelser – Lärarhandledning Ingrid Jönsson


Vilse i rymden och andra berättelser – Lärarhandledning

Förord Vad roligt att du har valt att arbeta med Vilse i rymden och andra berättelser i din under­ visning.

veckling av god läsförståelse. God läsförståelse är i sin tur avgörande för hur man totalt sett lyckas i skolan!

Till varje novell i boken finns ett arbetsmaterial bestående av tre delar:

Valet av texter är i sammanhanget mycket viktigt. När det gäller skönlitteratur är lärarens förmåga att hitta läsvärda texter, med tillräcklig komplexitet, ofta avgörande för hur lyckosamt arbetet med läsförståelse blir. Jag hoppas att ”Vilse-novellerna” kan bli ditt verktyg i det arbetet!

1. Läsförståelsefrågor till alla noveller utifrån lässtrategierna som grundar sig på reciprok undervisning och ELK (en läsande klass). 2. Textanalys, litteratursamtal, läslogg och andra sätt att arbeta vidare med novellerna. Förslag på olika arbetsmodeller. Färdiga samtalsfrågor efter varje novell.

Inspiration för att skriva Att skriva är så mycket enklare om man är in­ spirerad. Med enkla övningar försöker jag inspi­ rera den unga läsaren/lyssnaren att utveckla sitt skrivande genom att ta utgångspunkt i novellen de just läst/lyssnat på.

3. Liten skrivkurs. Läsförståelse Läsförståelse är själva grundbulten i läsningen. Utan förståelse, ingen läslust. Att finna rätt läs­ förståelsefrågor, som övar de olika lässtrategi­ erna, är därför viktigt. Med de färdiga frågorna i lärarhandledningen som grund kommer du en bra bit på väg.

Ämnesövergripande teman Till sist hoppas jag att Vilse i rymden och andra berättelser inspirerat dig och dina elever att arbeta vidare med några av de teman som novellerna tar upp. Man kan tänka sig ämnes­ övergripande teman som känslor, vänskap och familjer.

Litteratursamtal och textanalys Min förhoppning är att de tio novellerna, för­ utom läsupplevelsen, ska ge rika möjligheter till litteratursamtal och textanalys.

Lycka till! Ingrid Jönsson

Samstämmig forskning visar att strukturerade samtal om text är avgörande för elevernas ut­

Vilse i rymden och andra berättelser – Lärarhandledning Utgiven av Beta Pedagog AB Skutevägen 1, 432 99 Skällinge info@betapedagog.se www.betapedagog.se Tel. 0340-355 05 Copyright © Ingrid Jönsson, Marta Leonhardt och Beta Pedagog AB, 2017 Författare: Ingrid Jönsson Illustrationer: Marta Leonhardt Redaktör: Isac Carlsson Art. nr beta-3782 ISBN 978-91-88009-57-9 Första upplagan, första tryckningen Dardedze Holografija, Lettland, 2017

1


Vilse i rymden och andra berättelser – Lärarhandledning

Innehåll Att arbeta med novellerna ............................................................................................................... 4 a) Om textsamtal ............................................................................................................................................... 4 Sokratiska frågor – eftertänksam dialog ............................................................................................... 4 Att använda sig själv som modell när man högläser .......................................................................... 5 Att samtala om texten utifrån läsförståelsestrategierna ..................................................................... 6 b) Om läslogg ..................................................................................................................................................... 7 c) Om olika, kreativa arbetssätt ..................................................................................................................... 7

Förslag till arbetsgång för samtliga noveller ................................................................ 8 Vilse i rymden .................................................................................................................................................... 8 Läsförståelsefrågor ..................................................................................................................................... 8 Sokratiska frågor ......................................................................................................................................... 8 Lämpliga stopp och frågor vid modellering.......................................................................................... 9 Dramatisera, rita, måla, berätta! .............................................................................................................. 9 Liten skrivkurs – Skriva faktatext ............................................................................................................. 9 Nellies kalas .......................................................................................................................................................11 Läsförståelsefrågor ....................................................................................................................................11 Sokratiska frågor ........................................................................................................................................11 Lämpliga stopp och frågor vid modellering ....................................................................................... 12 Dramatisera, rita, måla, berätta! ............................................................................................................ 12 Liten skrivkurs – Början, mitt, slut ......................................................................................................... 12 En spökhistoria i oktober .............................................................................................................................. 14 Läsförståelsefrågor ................................................................................................................................... 14 Sokratiska frågor ....................................................................................................................................... 14 Lämpliga stopp och frågor vid modellering ....................................................................................... 15 Dramatisera, rita, måla, berätta! ............................................................................................................ 15 Liten skrivkurs – Miljöbeskrivningar med hjälp av sinnena ............................................................. 16 Julduken ........................................................................................................................................................... 18 Läsförståelsefrågor ................................................................................................................................... 18 Sokratiska frågor ....................................................................................................................................... 18 Lämpliga stopp och frågor vid modellering ....................................................................................... 19 Dramatisera, rita, måla, berätta! ............................................................................................................ 19 Liten skrivkurs – Dialog ........................................................................................................................... 19 Happy som i hamster ..................................................................................................................................... 21 Läsförståelsefrågor ................................................................................................................................... 21 Sokratiska frågor ....................................................................................................................................... 21 Lämpliga stopp och frågor vid modellering .......................................................................................22 Dramatisera, rita, måla, berätta! ............................................................................................................22 Liten skrivkurs – Skriva dikt ....................................................................................................................22

2


Vilse i rymden och andra berättelser – Lärarhandledning

En tax som heter Max och en kille med snygga öron ............................................................................24 Läsförståelsefrågor ...................................................................................................................................24 Sokratiska frågor .......................................................................................................................................24 Lämpliga stopp och frågor vid modellering .......................................................................................25 Dramatisera, rita, måla, berätta! ............................................................................................................25 Liten skrivkurs – Spänning och konflikter ...........................................................................................26 Mössan ..............................................................................................................................................................28 Läsförståelsefrågor ...................................................................................................................................28 Sokratiska frågor .......................................................................................................................................28 Lämpliga stopp och frågor vid modellering .......................................................................................29 Dramatisera, rita, måla, berätta! ............................................................................................................29 Liten skrivkurs – Att börja och avsluta en berättelse ........................................................................29 Att göra en ollie ............................................................................................................................................... 31 Läsförståelsefrågor ................................................................................................................................... 31 Sokratiska frågor ....................................................................................................................................... 31 Lämpliga stopp och frågor vid modellering .......................................................................................32 Dramatisera, rita, måla, berätta! ............................................................................................................32 Liten skrivkurs – Personer ......................................................................................................................32 Under hökens vingar, kom! ..........................................................................................................................34 Läsförståelsefrågor ...................................................................................................................................34 Sokratiska frågor .......................................................................................................................................34 Lämpliga stopp och frågor vid modellering .......................................................................................35 Dramatisera, rita, måla, berätta! ............................................................................................................35 Liten skrivkurs – Detaljer ........................................................................................................................35 Tanden som kom bort .................................................................................................................................... 37 Läsförståelsefrågor ................................................................................................................................... 37 Sokratiska frågor ....................................................................................................................................... 37 Lämpliga stopp och frågor vid modellering .......................................................................................38 Dramatisera, rita, måla, berätta! ............................................................................................................38 Liten skrivkurs – Berättelsens byggstenar ..........................................................................................38

3


Vilse i rymden och andra berättelser – Lärarhandledning

Att arbeta med novellerna a) Om textsamtal Sokratiska frågor – eftertänksam dialog 3. Sedan går frågan runt till alla. Här är lärarens upp­ gift att uppmuntra eleverna att underbygga sina resonemang genom att hänvisa till texten. Att bygga vidare på vad andra sagt är en annan förmåga som är viktig att öva på. Tänk på att elevernas unika och personliga tolkningar och idéer alltid bör uppmuntras vid arbete med eftertänksam dialog. Målet är nyfiket och förutsättningslöst utforskande av texten! Eleverna får absolut inte känna att samtals­ledaren sitter inne med de ”rätta” tolkningarna.

Sokratiska frågor är en typ av eftertänksam dia­ log om en given text. Huvudsyftet är att göra eleverna medvetna om sitt eget tänkande och få dem att lyssna på andras idéer. Detta kan i förlängningen få dem att ompröva sina egna analyser och tankar om texten. Eftertänksam dialog gör att eleverna utvecklar sin läsförståelse, sin analysförmåga, sin förståelse av sig själv i relation till omvärlden och sin kommunikativa förmåga. Det kan ta tid att arbeta upp det här arbetssättet men det är väl använd tid. I förlängningen bidrar det till ett bättre gruppklimat. Allra bäst fungerar arbetssättet om grupperna inte är för stora. Kanske finns det möjlighet att arbeta i halvklass?

4. Låt samtalet fortsätta efter den gemensamma rundan. Ofta för elevernas egna resonemang samtalet vidare på ett naturligt sätt men för säkerhets skull bör man som samtalsledare ha förberett ett par frågor av analys-/tolkningskaraktär som man kan ställa om man känner att samtalet går på tomgång.

Viktiga regler vid sokratiska frågor – efter­tänksam dialog: • Vi ska hjälpa varandra att tänka noga. • Lyssna noga på vad andra säger. • Det finns många möjliga svar. • Var beredd att ändra dig om du upptäcker en bättre idé.

5. Avsluta med en värderingsfråga. Nu är det meningen att eleverna ska koppla diskussionen till egna erfarenheter. 6. En utvärderande diskussion där eleverna får reflekt­ era över sin egen insats under samtalet är viktig. Vad har de lyckats bra med idag? Vad ska de tänka på till nästa gång?

Samtal med yngre elever De yngre eleverna orkar oftast inte samtala mer än 20–25 minuter och då fungerar oftast ett friare samtal bäst. Använd gärna ett särskilt föremål som skickas runt, en sten eller liknande, och gör klart för eleverna att man ber om stenen när man vill prata. Att ge varandra talutrymme och respektera varandras tankar och åsikter är grundläggande för allt textsamtalsarbete.

Observationsgrupp En god idé är att ha en observationsgrupp om två– tre elever som antecknar under tiden som samtalet pågår. Denna grupp får själva inte delta i samtalet. Observations­arbetet, som bör gå runt på alla eleverna, ger dem möjlighet att tydligare uppmärksamma strukturen i samtalet. Det får dem ofta att själva bli bättre deltagare i samtalet nästa gång. Gruppens observationer bidrar till viktig information vid den utvärderande diskussionen. Lät man alla komma till tals? Avbröt man varandra när man blev ivrig? Kom alla infallsvinklar i diskussionen fram eller glömdes vissa bort?

Arbetssätt med äldre elever Med de något äldre eleverna kan man med fördel använda ett mer strukturerat arbetssätt: 1. Eleverna har först fått gott om tid att bli förtrogna med novellen. Helst ska de ha läst, eller lyssnat på, texten två gånger.

Förslag på frågor För den som vill arbeta med eftertänksam dialog ges efter varje novell förslag på: • Inledande fråga (som alltid ställs) • Några olika tolkningsfrågor (som ställs vid behov) • Avslutande fråga (som ställs om man inte upplever att den redan besvarats i samtalet)

2. Läraren ställer en inledande fråga. Den inledande frågan ska vara en öppen värderingsfråga. Helst ska den knyta an till den bärande idén i texten och till elevernas egen upplevelse av den. Eleverna får fundera på svaret någon minut.

4


Vilse i rymden och andra berättelser – Lärarhandledning

Att använda sig själv som modell när man högläser Eller, om du förutspår handlingen:

Målet med alla former av textsamtal är att elev­ erna ska få en fördjupad förståelse och större behållning av texten.

”Hm, jag kom att tänka på att mormor kanske är sjuk eftersom morfar säger så där, vi ska läsa vidare och se om det stämmer.”

För en del elever är läsförståelse något som kommer utan större ansträngning, men för de flesta är det något som måste övas upp. Det görs genom att eleverna undervisas i de strategier som goda läsare använder sig av för att ta till sig texten.

Eller om din inre konstnär framkallar en bild som samtidigt låter dig göra en koppling till egna erfarenheter och gör att du svarar på en bortom raderna-fråga:

Fem lässtrategier Med rötter i forskning och reciprok undervisning i USA och Kanada har vi i Sverige på senare år anammat modellen med de fem lässtrategierna.

”Jag ser Lisas kalasbord tydligt framför mig – det är alldeles fullt av fat med chokladkex och vaniljbullar på, duken är blå och servetterna blommiga – förresten kom jag att tänka på ett kalas som jag var på när jag var liten …”

Den goda läsaren …

Förberedelser Förbered dig, som alltid, genom att läsa novellen innan och fundera på var det kan vara lämpligt att stanna och modellera. Vad det gäller att förklara svåra ord i texten så kan det vara lämpligt att ta upp ord man tror kommer att vålla bekymmer redan före läsningen. Man ska givetvis också uppmuntra eleverna att räcka upp handen om de inte förstår ord och uttryck under läsningen.

• • • • •

förutspår handlingen skapar inre bilder sammanfattar och identifierar det viktiga identifierar och reder ut svåra ord och oklarheter samt ställer egna frågor på tre olika nivåer (på raderna, mellan raderna och bortom raderna)

Så här kan det låta när du ställer en ”mellan radernafråga” till dig själv och prövar att svara på den:

Vanlig högläsning eller modellering Det är en svår avvägning att veta hur ofta man ska ”störa” läsupplevelsen genom att stoppa och ställa frågor. I en tidig modelleringsfas måste det bli ganska ofta. För att eleverna, kanske speciellt de som redan kommit en bit i sin läsförståelse, inte ska uppleva det som alltför frustrerande bör man vara tydlig med när det är ”vanlig” högläsning (som också är viktig!) och när ni aktivt jobbar med läsförståelse för att bli bättre läsare!

”Nu kom jag att tänka på att Lisa nog är rädd, eftersom hennes röst darrar när hon svarar.”

För varje novell finns förslag på var du kan göra stopp för att ställa en fråga.

… i en ständigt pågående process. Att själv agera modell Att stanna upp i texten och modellera (berätta för eleverna hur du som erfaren läsare gör för att förstå) är ett sätt att medvetandegöra läsförståelseprocessen.

5


Vilse i rymden och andra berättelser – Lärarhandledning

Att samtala om texten utifrån läsförståelsestrategierna till texten är mycket fruktbart. Låt dem också hitta på egna frågor utifrån de olika strategierna/figurerna! Ett gemensamt avslutande samtal i helklass där de olika grupperna nämner något om sina diskussioner och sina förslag till lösningar skapar vi-känsla och vidgar förståelsen av texten. Ju fler som deltar i ett textsamtal kring en gemensam läsupplevelse desto bättre!

När man arbetat ett tag med modellering, och det känns som om eleverna är med på tåget, är nästa steg att låta dem berätta för dig, och för varandra, om sin läsförståelseprocess i stället. Då blir det också tydligt för dem vilka strategier de använder. Vänj dem vid att själva sätta ord på sin läsförståelseprocess: ”Jo, min inre bild ser ut så här …” eller ”Jag gör en bortom raderna-koppling till hur det kändes när jag fick en hund. Det var ungefär som när Lisa fick sin hamster i boken.”

Verktyg – inte huvudpersoner Det är viktigt att eleverna inte ser lässtrategierna som isolerade företeelser, som lever sitt eget liv, utan anknytning till text och förståelse. Risken är kanske allra störst med yngre elever där de olika läsförståelsefigurerna (om man väljer att benämna dem) blir roliga och lustfyllda och därmed riskerar bli huvudpersoner i för hög grad. Strategierna ska vara verktyg och inget annat.

Skapa delaktighet Att eleverna får vara aktiva i läsförståelsearbetet är av stor betydelse. Med stigande ålder och mognad är det självklart att flytta över det huvudsakliga ansvaret för samtalet till eleverna. Att arbeta i grupp med frågor

6


Vilse i rymden och andra berättelser – Lärarhandledning

b) Om läslogg Att använda sig av läslogg är ett sätt att fånga tanken och få syn på sitt eget lärande och sin utveckling.

Arbetssätt för äldre elever För de lite äldre eleverna kan man pröva det här sättet att arbeta med läslogg i sin klass:

En läslogg kan se ut på olika sätt. För de allra yngsta är det förstås bilden som är i fokus. Att bearbeta den text som man just hört genom att rita och måla fritt och sedan skriva några ord om bilden är gott nog. Något som däremot glöms bort ibland, men som är viktigt, är efterarbetet. Att sitta två och två och berätta för varandra om sin bild, och varför man ritat den, kan ge många nya insikter och tankar.

1. Läs novellen högt för eleverna. 2. Ställ en öppen fråga av värderingstyp. Frågan ska helst innefatta själva kärnan i texten och dessutom anknyta till elevernas erfarenheter och åsikter. 3. Låt eleverna skriva ner sitt svar på frågan utan att diskutera med någon. 4. Diskutera i par/liten grupp. 5. Diskutera i storgrupp.

Aidan Chambers modell för yngre elever För de yngre eleverna kan man också tänka sig en för­enklad Aidan Chambers-modell. Den brittiske författarens fyra frågor är kända för de flesta lärare som någon gång arbetat med litteratur och textsamtal. I en F-klass eller förstaklass kan man gott utelämna den fjärde frågan, som handlar om kopplingar/mönster, och endast behålla de två–tre första frågorna:

Man kan välja att stanna efter första diskussionsrundan men ibland kan man lyfta diskussionerna ytterligare om man ställer en avslutande, sammanfattande fråga. Denna fråga har man förstås inte förberett tidigare utan den är helt avhängig av elevernas svar och diskussioner efter första frågan. Följ schemat ovan igen (punkt 3–5) när du ställt frågan. Litteratur skapar gemenskap Den avslutande diskussionen kan i sina bästa stunder bli helt magisk och förlösande. Jag tror att en klass som arbetar på det här sättet med läslogg och samtal kring litteratur och livet har mycket goda förutsättningar att bli en tight grupp präglad av respekt och god kamrat­ anda. Litteratur för människor närmare varandra!

1. Berätta om något du gillade i texten. 2. Berätta om något du inte gillade i texten. 3. Berätta om något som du inte förstod i texten. Läsloggsboken Dela gärna upp bilden i läsloggsboken i två så att eleverna får möjlighet att både rita och skriva några ord om det de gillade och det som de inte gillade i texten.

c) Om olika, kreativa arbetssätt För varje novell finns ett par tips kring skapande och/ eller dramatiserande.

Kreativt arbetssätt hör ihop med litteratur. Inte minst yngre elever behöver få använda sig av alla sina förmågor. Det är viktigt att inte glömma bort de praktiska och skapande arbetssätten i allt teoretiserande!

7


Vilse i rymden och andra berättelser – Lärarhandledning

Novell 1 – Vilse i rymden Läsförståelsefrågor 8. Vad menar Tomas när han frågar Adrian om han ”ska börja på bänken”? 9. Tror du Tomas blir arg när Adrian säger att han inte gillar fotboll? Motivera ditt svar! 10. Vilken klubb tycker Tomas att Adrian ska gå med i?

Spågumman (förutspår handlingen) 1. Läs titeln och studera bilden. Vad tror du att novellen kommer att handla om? 2. Pappa har bestämt att Adrian ska börja spela fotboll, fast Adrian inte vill. Hur tror du att det kommer att gå för honom på fotbollen?

Konstnären (skapar inre bilder under läsningen) 1. Vilken inre bild fick du i huvudet av Adrians koja? Dela ett papper i två och rita och färglägg både utsida och insida av kojan! 2. Hur ser det ut när Adrian och Tomas sitter och pratar på bänken? Beskriv deras kroppsspråk, klädsel och miner. Beskriv också bänken och miljön runt den.

Detektiven (utreder svåra ord och uttryck) 1. Förklara orden: staffli supernovaexplosion immiga gravitationen dvärgstjärna ljusår parallellklassen koner himlar förväntas positionerna repliker

Cowboyen (fångar textens kärna och sammanfattar det viktigaste) 1. Sammanfatta det viktigaste i berättelsen! Du kan tänka att det är fem scener: a) Inne i kojan b) Vid matbordet c) Ute på fotbollsplanen d) På bänken e) I bilen med pappa 2. Vilken av dessa tre alternativa titlar tycker du passar bäst? Motivera varför! a) Pappa gör som han vill b) Fotbollsmatchen c) Adrian älskar rymden

Reportern (ställer frågor på, mellan och bortom raderna) 1. Var har Adrian sin koja? 2. Varför går inte Adrian in i köket och hämtar laddaren? 3. Varför säger pappa att han ibland tror att han har fått en son från Mars, tror du? 4. Vad ska familjen ha till middag? 5. Adrian är väldigt intresserad av Gliese 581c. Vad är det för något? 6. Adrian gillar inte fotboll. Finns det några fritids­ aktiviteter som du ogillar? 7. Vad gör de på fotbollsträningen?

Sokratiska frågor Inledande fråga • Pappa säger att Adrian ska börja spela fotboll eftersom han tycker att Adrian behöver ett fritidsintresse där han träffar andra. Har han rätt i det? Kan föräldrar ibland veta bättre än barnen själva, vad som är bra för dem? Vad anser du?

människors minspel. Vad tror du det kan leda till? Tycker du själv att det är svårt eller lätt att tolka andra människor genom deras minspel och kroppsspråk? • Vad tror du pappa kände och tänkte när han åkte hem? Vad tror du Adrian kände och tänkte?

Tolkningsfrågor • Varför trivs Adrian så bra i sin koja, tror du? • Har mamma och pappa samma uppfattning om vad som är bra för Adrian, tror du? • Vad tror du att Maltes himlande med ögonen betyder? Adrian verkar ha svårt att förstå andra

Avslutande fråga • Adrian verkar gilla att vara för sig själv och syssla med saker som han tycker om. Är det fel eller rätt? Är det konstigt eller naturligt? Finns det plats för alla att vara som de är, tycker du?

Novell 1 – Vilse i rymden

8


Vilse i rymden och andra berättelser – Lärarhandledning

Lämpliga stopp och frågor vid modellering • Efter drygt halva första sidan av novellen: Berätta om läsupplevelser (eller andra sysselsättningar) som gjort dig onåbar för omvärlden!

• Gör ett uppehåll när Tomas föreslår att de ska sätta sig på bänken och prata. Vad tror du ska hända nu? Är Tomas arg? Kommer han tvinga Adrian att spela?

• Efter scenen vid middagsbordet: Berätta om vad du tänker och tror inför fortsättningen. Berätta om din tolkning kring varför pappa är så envis och varför Adrian ogillar fotboll.

• Vad får den sista delen av novellen, när pappa och Adrian kör hem igen, dig att känna och tänka? Vad tycker du om slutet? Hur tror du det kommer att gå för Adrian?

Dramatisera, rita, måla, berätta! 1. Hjälp Adrian att förklara för pappa att han inte vill spela fotboll. Hitta på argument! Skriv ner dem eller spela upp en liten scen där du är Adrian och du berättar för pappa hur du känner, och varför du känner så!

2. Gör en ritning på din önskekoja. Det kan vara en verklig koja eller en fantasikoja! Bifoga en inventarie­förteckning på alla prylar som finns där!

Liten skrivkurs Och alltsedan den dagen ... (lämplig avrundning på berättelsen)

Skriva faktatext Bläddra i faktaböcker och skönlitterära böcker till­ sammans. Diskutera likheter och skillnader mellan faktatexter och berättelser/sagor. Hittar ni skillnader vad gäller omslag och titlar?

2. Skriv en gemensam faktatext utifrån något eller några av följande svåra ord i läsförståelsedelen: supernovaexplosion gravitation dvärgstjärna ljusår

Uppgifter för årskurs F–1 1. Skriv en gemensam berättelse/saga om rymden som utgår från följande enkla modell:

• Gör faktatexten så enkel och kortfattad som det går. • Kopiera till alla eleverna! • Diskutera likheter och skillnaderna i de två olika text-typerna!

Det var en gång en ... (någon rymdfigur, kanske en astronaut eller en utom­ jording) Varje dag brukade han/hon ... (någon lämplig sysselsättning)

Avsluta med att klistra upp de två korta texterna på varsin halva av ett papper. Rubrikerna: ”Rymdsaga” och ”Faktatext om rymden”.

Men en dag ... (här sker något nytt – en vändpunkt) Och detta ledde till/Och då ... (Konsekvensen av vändpunkten ovan)

Novell 1 – Vilse i rymden

9


Vilse i rymden och andra berättelser – Lärarhandledning

Ett alternativ är att skriva en faktatext om en riktig rymdhund – Laika!

Uppgifter för årskurs 2–3 1. Skriv en berättelse/saga om Rymdhunden Nisse! Du får hjälp med början:

Gör ett VÖL-schema enligt nedanstående modell: Det var en gång en rymdhund som hette Nisse. Nisse jobbade på ett stort rymdinstitut någonstans i världen. En dag när han som vanligt gick och nosade efter matrester i personalrummet fick han reda på att en assisterande astronaut blivit akut sjuk. Nisse var tvungen att ge sig ut i rymden i hans ställe!

Vad vet vi?

Vad önskar vi veta? Vad har vi lärt oss?

• Leta i böcker, på nätet, och se faktafilmer! • Fyll i schemat efterhand. • När schemat är ifyllt använder du det till att skriva en kort sammanhängande faktatext om din rymdglosa. • Till sist jämför ni de två texterna och diskuterar skillnader och likheter!

Nisse fick på sig en silverglänsande astronautdräkt och sen spändes han fast i ett säte bredvid astronauten Olga Watson. Nu var det så att Olga var väldigt tankspridd. Ja, hon var faktiskt universums snurrigaste astronaut. Just när hon skulle trycka på startknappen fick hon en nysattack och det bar sig inte bättre än att … 2. Skriv en faktatext om något av ”rymdglosorna” i novellen: gravitation dvärgstjärna supernovaexplosion ljusår

Novell 1 – Vilse i rymden

10


Vilse i rymden och andra berättelser – Lärarhandledning

Novell 2 – Nellies kalas Läsförståelsefrågor 7. Vem kommer fram till Nellie i matsalen och börjar prata med henne? 8. Varför har fröken inneskor på fötterna när hon är ute på skolgården, tror du? 9. Vad är det för en klump Nellie har i sin mage? Har du haft en sådan någon gång?

Spågumman (förutspår handlingen) 1. Läs titeln och studera bilden. Vad tror du novellen kommer att handla om? 2. Dagen efter att Nellie delat ut inbjudningskorten kommer några av hennes klasskompisar fram till henne. ”Det står konstiga datum på korten”, säger de. Vad tänker du om fortsättningen? Hur ska det gå?

10. Vilken dag kommer Nellie att ha sitt kalas? Konstnären (skapar inre bilder under läsningen) 1. Blunda och föreställ dig scenen när Nellie sitter i buskarna och Måns kommer fram och tröstar henne. Beskriv miljön, barnens utseende och klädsel, ansiktsuttrycken, osv.

Detektiven (utreder svåra ord och uttryck) 1. Förklara orden: lyckost flockas knöla ner fladdra besticken klonkar 2. Kan du hitta andra ord som betyder ungefär samma sak (synonymer) som orden ovan?

Cowboyen (fångar textens kärna och sammanfattar det viktigaste) 1. Berätta vad som hände i början, i mitten och i slutet av berättelsen! (Läraren kan gärna skriva och/eller rita på tavlan när eleverna berättar.)

Reportern (ställer frågor på, mellan och bortom raderna) 1. Vilken färg har inbjudningskorten som Nellie delar ut? 2. Varför känns det ”härligt varmt” i Nellies mage när barnen flockas runt henne, tror du? 3. Vart går Nellie först på rasten? Vart går hon senare? Varför det? 4. Har du ett speciellt favoritställe på skolgården? Berätta! 5. Vad pratar Maja och Alice om på rasten? 6. Tror du att Nellie har många vänner? Varför eller varför inte?

Ord till din hjälp: • Början: inbjudningskort, rast, gungor, busken, glad • Mitten: konstiga datum, Petter, Maja och Alice, matsalen, ledsen, busken, Måns • Slutet: Fröken ringt, mamma och pappa ringer, klumpen i magen, Måns 2.

Om du skulle välja en annan titel till novellen, vilken skulle den vara?

Sokratiska frågor • Varför tror du att Måns skrattar när Nellie berättar om det hon har gjort? Hur kommer det sig att man kan uppleva samma sak så olika?

Inledande fråga • Nellie har skrivit inbjudningskort till ett födelsedagskalas. Hon delar ut dem i klassen utan att ha frågat föräldrarna om det är okej att ha kalas. Varför gör hon så? Gör hon rätt eller fel, enligt dig?

Avslutande fråga • Hur skulle du tänka kring den här saken om det hände i vår klass?

Tolkningsfrågor • Hur tror du Nellie trivs i sin klass? • Nellie är glad då hon delar ut inbjudningskorten, men nästa dag känner hon helt annorlunda. Hur känner hon då och varför det?

Novell 2 – Nellies kalas

11


Handledningen till novellsamlingen Vilse i rymden och andra berättelser  är en guldgruva för dig som lärare. Till varje novell finns ett färdigt arbetsmaterial bestående av tre delar – läsförståelse, textanalys och skrivkurs. Ingrid Jönsson är lärare med stor erfarenhet av att arbeta med skönlitteratur i undervisningen. Här har hon skapat ett material som ger alla elever nycklar att utveckla sina läsoch skrivkunskaper, oavsett förkunskaper. Materialet passar för elever i årskurs F–3.

Profile for Beta Pedagog

3782 Vilse i rymden - Lärarhandledning (smakprov)  

Här kan du provläsa lärarhandledningen till boken "Vilse i rymden och andra berättelser" av Ingrid Jönsson.

3782 Vilse i rymden - Lärarhandledning (smakprov)  

Här kan du provläsa lärarhandledningen till boken "Vilse i rymden och andra berättelser" av Ingrid Jönsson.