Tjejer kan också leka med dockor Lärarhandledning
Text: Sandra Brömster Bild: Jonas Olsson beta-0201
Tjejer kan också leka med dockor – Lärarhandledning Utgiven av Beta Pedagog AB Skutevägen 1, 432 99 Skällinge info@betapedagog.se www.betapedagog.se Copyright © Sandra Brömster, Jonas Olsson och Beta Pedagog AB, 2015 Författare: Sandra Brömster Illustratör: Jonas Olsson Redaktör: Isac Carlsson Art. nr beta-0201 ISBN 978-91-86213-83-1 Första upplagan, första tryckningen, InPrint, Lettland, 2015
Text: Sandra Brömster Bild: Jonas Olsson
Tjejer kan också leka med dockor Lärarhandledning
Innehåll Förord.................................................................................................................................................................... 4 Kapitel 1 – Mindys pedagog............................................................................................................ 5 Förändring av könsnormer............................................................................................................................... 5 Vad är normkritisk pedagogik?........................................................................................................................ 6 Att använda ordet hen....................................................................................................................................... 8 Steg 1 – Synliggör de normer som finns hos er.......................................................................................... 9 Övning: Manligt och kvinnligt................................................................................................................... 9 Övning: Hur ser det ut i vår verksamhet?............................................................................................. 10 Övning: Om jag vore man/kvinna..........................................................................................................11 Övning: Barn i fokus..................................................................................................................................11 Pedagogernas förhållningssätt – observation och kartläggning.................................................... 12 Pedagogerna som förebilder – observation och möjlig förändring.............................................. 13 Hur synliggör och förändrar jag mina normer?.................................................................................. 13 Steg 2 – Hitta Mindy (kartläggning).............................................................................................................. 15 Kartläggning – Skolans/förskolans rum och miljöer......................................................................... 15 Kartläggning – Barnens fria lek och skapande................................................................................... 16 Kartläggning – Hur upplever barnen/eleverna verksamheten?...................................................... 16 Steg 3 – Ge Mindy möjligheter (förändring)............................................................................................... 17 Leklotteri..................................................................................................................................................... 18 Temaveckor................................................................................................................................................ 18 Utmaningar................................................................................................................................................. 21 Självkänsla och självförtroende.............................................................................................................. 21
Kapitel 2 – Mindy i förskolan.......................................................................................................23
Övning: Rita Mindy...........................................................................................................................................24 Övning: När jag blir stor..................................................................................................................................25 Övning: En bra kompis – illustrera...............................................................................................................26 Övning: En bra kompis – gestalta................................................................................................................. 27 Övning: Charader – bryt normer..................................................................................................................28 Övning: Dramatisera Mindy............................................................................................................................29 Övning: Sjung – för att få Mindy att våga...................................................................................................30 Övning: Vem dansar till musiken?................................................................................................................. 31 Övning: Gör egna Mindy-berättelser...........................................................................................................32 Övning: Vad vill du göra idag?.......................................................................................................................33 Övning: Hur kan vi göra för att ingen ska behöva känna som Mindy?.................................................34 Övning: Bygg en värld där alla är precis som de vill vara.........................................................................35
Kapitel 3 – Mindy i skolan..............................................................................................................36
Lektion: Klassens egen bilderbok.................................................................................................................. 37 Lektion: Normkritiska berättelser..................................................................................................................38 Lektion: Synliggör könsnormen – egenskaper hos en bra kompis.......................................................39 Lektion: Synliggör könsnormen – om jag var av motsatt kön.............................................................. 40 Lektion: Ifrågasätt könsnormen – analysera kläd-/leksakskataloger.................................................... 41 Lektion: Ifrågasätt könsnormen – är alla tjejer/killar likadana?..............................................................43 Lektion: Ifrågasätt könsnormen – hur skulle världen se ut om alla var som de ville?.......................44
Tjejer kan också leka med dockor – Lärarhandledning
Förord Boken ”Tjejer kan också leka med dockor” synliggör normen genom att vända på den. Vissa aspekter i boken, till exempel att Mindys pappa är den som lagar mat hemma, kanske barnen inte uppfattar som något ovanligt. Hemma hos dem kanske pappa alltid lagar mat. Det är i så fall en norm som har förändrats och då behöver vi heller inte lyfta den i det här arbetet. Men det finns troligtvis andra aspekter av boken som barnen reagerar på. Det barnen reagerar på, är det som de upplever som normbrott. Det är vid dessa upplevda normbrott ni bör lägga fokus i ert fortsatta genusarbete och i era diskussioner med barnen.
Under mina år som lärare har jag många gånger hört både vuxna och barn säga ”Det är inget fel med att pojkar har rosa” eller ”Tjejer kan faktiskt också spela fotboll”. Toleranspedagogik Sådana här uttalanden är alltid väl menade, men vad ger de uttryck för? Jo, de ger uttryck för att det finns en norm (där rosa är en tjejfärg och där fotboll är en killsport) men att det är okej att avvika från normen. Pedagogik som utgår från den här sortens tankar kallas för toleranspedagogik. Konsekvensen av toleranspedagogik blir att de som följer normen får makten att ”tolerera” de som avviker från den.
Lärarhandledningens upplägg I lärarhandledningen finns tips och förslag på hur ni kan arbeta normkritiskt. Den innehåller både övningar för personal, metoder för kartläggning, aktiviteter och lektionsplaneringar för både förskolan och årskurs F–3 med anknytning till läroplanen, samt kopieringsunderlag.
Normkritisk pedagogik Vad finns det då för alternativ? Jo, det finns normkritisk pedagogik. Normkritisk pedagogik bygger på att synliggöra normen, för att kunna ifrågasätta den. Att normer ofta är outtalade gör dem ännu mer ”normala”. Ingen har sagt att killar måste bete sig, eller klä sig, på ett visst sätt, ändå verkar alla veta om det – alltså måste det vara normalt. Synliggör vi normen kan vi prata om den och ifrågasätta den. Känns det som att det finns förväntningar på hur en kille/tjej ska vara? Varför känner vi så egentligen?
Lärarhandledningen är uppdelad i tre delar: • Mindys pedagog. Tips till dig, som pedagog, på hur du och arbetslaget kan arbeta med genusfrågan. • Mindy i förskolan. Aktiviteter som ni kan göra tillsammans med barnen på förskolan. • Mindy i skolan. Lektionsplaneringar, kopieringsunderlag och aktiviteter för elever i årskurs F–3.
Normer förändras Normer är alltså det som ses som normalt, som allmängiltigt. Men normer är alltid bundna till tid och kontext. Det som är en norm i en grupp behöver inte vara norm i en annan. Det som var en könsnorm på 1920-talet i Sverige är inte längre norm idag.
Jag hoppas att Mindy kan hjälpa dig, när du tillsammans med dina kollegor och barn/elever förändrar könsnormen och de stereotypa könsroller som finns i samhället idag. Tillsammans kan vi skapa möjligheter – för alla barn.
Normer är alltså föränderliga och vårt uppdrag i skola och förskola blir att hjälpa till att förändra normerna, för att ge alla barn, oavsett kön, samma möjligheter.
Sandra Brömster Författare
Synliggöra dolda normer Ofta är normen dold eftersom vi sällan pratar om den. Det är först när det sker ett ”normbrott” som normen uppmärksammas. Till exempel med ett ”Pojkar kan faktiskt också ha rosa, det är inget fel”.
4
Tjejer kan också leka med dockor – Lärarhandledning
Kapitel 1 – Mindys pedagog Förändring av könsnormer information och fakta om normkritik och genusarbete. I den andra delen, ”Att använda ordet hen”, finns tankar om just ordet hen och varför det är viktigt att kunna använda ett könsneutralt pronomen.
Den första delen av lärarhandledningen handlar om hur ni pedagoger kan arbeta för att förändra könsnormen som finns på skolan, eller förskolan, och därmed ge alla barn samma möjligheter, oavsett kön.
Därefter följer ett material för praktiskt arbete med genus och normkritik på er förskola/skola. Tanken är att arbetet ska ske i tre olika steg:
Hur kan ni skapa ett klimat där inget barn behöver känna som Mindy? Där alla barn känner att det är okej att vara precis så som de vill. Där det inte finns förväntningar på hur de ska bete sig, beroende på vilket biologiskt kön de har, och där de inte behöver vara rädda för att begå ett normbrott.
Steg 1: Synliggör de normer som finns hos er Steg 2: Hitta Mindy (kartläggning) Steg 3: Ge Mindy möjligheter (förändring)
Avsnittet ”Mindys pedagog” är uppdelat i fem delar. Den första, ”Vad är normkritisk pedagogik?”, innehåller
Kapitel 1 – Mindys pedagog
5
Tjejer kan också leka med dockor – Lärarhandledning
Vad är normkritisk pedagogik? Det hjälper inte att vi säger till barnen att ”det finns inga pojk- eller flicksaker”. För de ser ju hur samhället ser ut. Och framförallt märker de hur vi vuxna beter oss, och förhåller oss till varandra och barnen. Kanske bemöter vi dem annorlunda utifrån kön? Kanske har vi större tolerans för att pojkar pratar rakt ut? Kanske är de kvinnor och män, barnen har i sin närhet, ganska olika varandra. Barnen kanske inte känner någon vuxen man, som har klänning på sig? Eller nagellack? Eller som kan dansa balett? Det kanske inte finns någon vuxen kvinna som har snaggat hår? Eller som är duktig på teknik och datorer?
Normer finns överallt. I skolan och på förskolan, i hemmet, i en nation, i ett flygplan, på nobelmiddagen … De är ständigt närvarande och fungerar som osynliga ramar, vilka vi gärna håller oss inom. Kliver någon utanför normen, begår denne ett så kallat ”normbrott”. Personen bryter normen. Ofta får ett normbrott reaktioner, ibland väldigt starka sådana. Om normer i läroplanen Så är normer dåliga? Nej. Alla normer är inte dåliga. Många normer är bra, till och med nödvändiga, för att samhället ska fungera. Normer tas upp både i skollagen och läroplanerna för grundskolan och förskolan. I skollagen (1 kap. § 4) står det om normerande värden, som utbildningen syftar till att eleverna ska utveckla: människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet och solidaritet mellan människor. Detta tas också upp i läroplanen för grundskolan (s. 7) och läroplanen för förskolan (s. 4). I förskolans läroplan finns dessutom uppsatta strävansmål som ligger under rubriken ”Normer och värden” (s. 8).
Synliggör normerna Barn lär sig om världen då de växer upp, de suger åt sig och försöker förstå. De lär genom att imitera. Genom att lyssna och iaktta. De lär sig de normer som finns i samhället, redan när de går i förskolan. Därför måste vi erbjuda dem möjligheter. Andra sätt att se och uppleva världen på. Sätt där de själva får välja vem de vill vara och vad de vill göra i sina liv. För att nå dit kan vi arbeta med normkritik. Normkritik går, enkelt beskrivet, ut på att synliggöra normerna för att sedan ifrågasätta dem. Vad finns det för normer? Hur tror vi att en flicka förväntas vara? Varför tror vi så, egentligen?
Diskriminering När blir normer dåliga, då? Jo, när de inkräktar på tidigare nämnda värden. På människans okränkbarhet, frihet, integritet, på människors lika värde … eller just jämställdhet.
Det kan kännas motsägelsefullt att synliggöra normerna när vi inte ens vill att de ska finnas. Men för att kunna ifrågasätta en norm behöver vi alla kunna se den. Många normer är för givet tagna, det ”bara är så”. För att kunna förändra dem måste vi lyfta dem och ställa oss frågan ”varför är det egentligen så?” och ”vill vi ha det så?”.
I vårt samhälle finns flera normer som står i direkt relation till diskrimineringsgrunderna. Sexuell läggning är exempelvis en diskrimineringsgrund, eftersom det idag finns en heteronorm i samhället. Kön är en annan diskrimineringsgrund, och i dagens samhälle har vi könsnormer där vi ofta styrs in i stereotypa könsroller.
Barnens normer i fokus Det är dock en balansgång då vi belyser normer. Oförsiktigt skulle man kunna säga till barnen att ”vi kanske tycker att rosa är en flickfärg, men varför tycker vi egentligen så?”. Då har man lagt sin upplevda norm på barnen. Eftersom normer är föränderliga, är det inte alls säkert att barnen upplever normen att rosa är för flickor.
Diskrimineringsgrunderna är alltså direkt knutna till normer vi har i samhället. Och hur kommer det sig? Jo, ju starkare en norm är, desto tydligare och kraftigare blir också normbrottet. Om en person bryter en stark norm följer ofta starka reaktioner, tyvärr alltför ofta genom kränkning och diskriminering. Outtalade normer Normer är som osynliga regler. Vi säger sällan ”det är förbjudet för pojkar att ha rosa tröjor med puffärmar och glitter”. Ändå är det som om vi ”vet att det är så”. Vi vet vad pojkar, respektive flickor, bör ha på sig och leka med. Trots att kanske inte en enda människa har sagt det rakt ut. Men vi ser det i reklam, på tv, i filmer, på internet, i klädaffärer, och så vidare.
När vi arbetar normkritiskt i förskolan/skolan är det alltså viktigt att vi arbetar med de normer, som vi märker att barnen upplever. Våra egna normer får vi arbeta med på annat sätt. En bra metod att upptäcka normer är delvis genom observation och kartläggning, men också genom att ”vända” på normen, precis som det görs i berättelsen om Mindy.
Kapitel 1 – Mindys pedagog
6
Tjejer kan också leka med dockor – Lärarhandledning
Undvik toleranspedagogik I förordet introduceras begreppet toleranspedagogik, något som har varit vanligt förekommande. Den pedagogiken använder vi då vi säger ”Pojkar kan också leka med dockor”. ”Också” betyder underförstått att det är flickor som leker med dockor, men att ”också” pojkar kan göra det, om de vill. Det är att uttrycka att dockor är en flicksak, men att pojkar också kan leka med flicksaker. Och vem har makten att avgöra det? Jo, de som följer normen.
Att arbeta med sina egna normer Man ska vara medveten om att det viktigaste, och det svåraste, är att arbeta med sig själv och sina egna normer. Vi bär på massor av normer, inlärda beteenden och roller. I arbetet med genus behöver vi granska oss själva och utveckla vårt förhållningssätt. Det handlar både om hur vi bemöter barnen, och våra kollegor, och om hur vi undervisar. Vad väljer vi att berätta för sagor? Kan vi kanske byta ut Törnrosa så att hon blir en pojke? Och räddaren i nöden, så att han blir en flicka? Kan vi granska de läromedel vi använder? Kan vi tänka normkritiskt i de matteexempel vi använder?
Toleranspedagogik skapar alltså en maktstruktur där de som följer normen får makten att tolerera (eller inte tolerera) de som avviker från den. Det blir att säga att man ”accepterar de där andra”. Ju mer vi säger det, ju mer förstärker vi normen.
Fortsätt med normarbetet Genus och normkritik är inget vi kan arbeta med under en termin, eller ett läsår, för att därefter vara ”klara”. Det är något vi behöver jobba med kontinuerligt. Något vi behöver hålla levande, både i verksamheten och inom oss själva. Skolverket menar att jämlikhet och jämställdhet bör vara en stående punkt på dagordningen och att det bör ingå i det systematiska kvalitetsarbetet.
Arbeta normkritiskt Så, hur kan vi göra istället? Vi kan förändra normerna. Det gör vi genom ett normkritiskt förhållningssätt, genom att belysa normerna och ifrågasätta dem. På så sätt ifrågasätter vi maktstrukturen snarare än upprätthåller den. Man kan också aktivt arbeta med att bryta normer, gång på gång, för att ”normbrott ska bli normalt”. I den här lärarhandledningen finns många olika aktiviteter, metoder, övningar och lektioner, med konkreta förslag på hur man kan arbeta normkritiskt. Trots att handledningen är uppdelad i förskola/skola, går det med fördel att hämta inspiration från båda delarna. Gör gärna om lite för att det ska passa just er grupp.
Förhoppningsvis kommer berättelsen om Mindy, i kombination med handledningen, att hjälpa er att komma igång med ett normkritiskt genusarbete. Ni kommer att upptäcka att arbetssättet är utvecklande för er själva, som pedagoger, samtidigt som det öppnar en mängd nya möjligheter för era barn/elerver.
Kapitel 1 – Mindys pedagog
7
Tjejer kan också leka med dockor – Lärarhandledning
Övning: Rita Mindy tänker sig henne. Om ni i arbetslaget ritat egna bilder av Mindy, så visa dem för barnen. Säg att barnen kan utgå från berättelsen i boken och från det ni just pratat om kring Mindy.
Mål i läroplanen Förskolan ska sträva efter att varje barn • utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier, samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, • utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama.
Låt barnen sätta sig och rita/måla. Låt gärna barnen berätta till sina teckningar och skriv ner vad barnen säger. Barnen kan också visa sina teckningar, och berätta, för varandra. Sätt gärna upp teckningarna på väggen tillsammans med det ni skrivit om barnens teckningar.
Ungefärlig tid Cirka 30–45 minuter.
Varför denna aktivitet? Den här aktiviteten är särskilt bra om ni under era observationer har märkt att det är skillnad på vad pojkar och flickor väljer att rita, alternativt att de använder olika färgskalor då de ritar/målar. När barnen ritar eller målar Mindy bryter de troligtvis sitt ”normala mönster” som de har när de ritar fritt. Kanske ritar de vanligtvis inte tjejer som spelar ishockey? Om de brukar göra det, så är det ingen norm för barnen att ishockey är en ”pojksport”, och då är det inget ni behöver arbeta vidare med efter denna aktivitet.
Förberedelser Egentligen krävs inga förberedelser för den här aktiviteten. Om ni vill kan ni i arbetslaget ha ritat era egna versioner av Mindy. Gör det gärna tillsammans, eller kommunicera kring hur ni ska rita, så att era versioner blir olika. Exempelvis olika frisyrer/hudfärg/sysselsättningar/miljöer. På det sättet blir barnen inte låsta till hur Mindy ser ut i boken. Material Ni behöver boken ”Tjejer kan också leka med dockor”, samt papper och färgpennor/målarfärg till alla barn.
Ni kan också utveckla aktiviteten vidare genom att exempelvis skapa andra karaktärer från boken, till exempel Lydia, Chrissie, mamma, pappa eller någon av pojkarna som har roligt när de leker med dockor. Ni kan också skapa Mindy på flera andra sätt, till exempel konstruera med byggmaterial eller forma i lera.
Genomförande Sitt i en ring, där ni brukar ha samling. Börja med att läsa första sidan i boken, där Mindy presenteras. Prata med barnen om vad som händer senare i boken. Vad brukar Mindy leka? Vad brukar hon ha på sig? Hur ser det ut i hennes rum?
Barnens skapande är också en vinst i sig. Både kopplat till läroplansmålet för förskolan och för ert fortsatta arbete med Mindy. Då barnen själva har skapat henne, och funderat kring hur deras Mindy ser ut och vad hon tycker om att göra, så bygger de upp en relation till henne.
Fråga barnen vad de tror att hon mer brukar leka, hur de tror att hennes favoritkläder ser ut, vilka sporter hon gillar. Säg till barnen att de ska försöka utgå från Mindy och det ni har pratat om att hon tycker om. Om hon gillar ishockey, vad är det då rimligt att hon mer gillar för aktiviteter?
I grupper, som tidigare fått göra denna aktivitet, har det skett en stor utveckling i barnens skapande. Det blev en ”brytpunkt” som tog udden av den norm som fanns när det gällde vad pojkar respektive flickor skulle rita. Barnens skapande blev mer varierat och mindre könsbundet.
Berätta för barnen att de nu ska rita sin egen Mindy. Berätta att det finns olika sätt Mindy kan se ut på, inget är rätt eller fel. Barnen ritar Mindy som de själva
Kapitel 2 – Mindy i förskolan
24
Tjejer kan också leka med dockor – Lärarhandledning
Övning: När jag blir stor bytte yrke då de bytte kön? Hur tänkte barnen som hade kvar samma yrke?
Mål i läroplanen Förskolan ska sträva efter att varje barn • utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, • utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv.
Varför denna aktivitet? Under denna aktivitet synliggörs de könsnormer som barnen upplever. Om de byter yrke, då de byter kön, upplever de troligtvis, precis som Mindy gjorde, att det finns könsnormer som styr vad som är ”rätt” och ”fel” när man är pojke/flicka. Då behöver ni arbeta vidare med detta ämne.
Ungefärlig tid Cirka 45–60 minuter. Dela upp passet i två delar om barnens ork tryter.
Diskutera gärna med de andra pedagogerna, om vad ni tror att ni behöver lägga fokus på i ert fortsatta arbete, utifrån denna aktivitet. Kan ni se mönster i att vissa barn, som bytte yrke, också leker könsstereotypa lekar? Eller fanns det ett mönster i att en viss yrkesgrupp enbart ritades som män?
Förberedelser Inga förberedelser krävs. Material Ni behöver boken ”Tjejer kan också leka med dockor”, samt papper och färgpennor/målarfärg till alla barn.
Utifrån det ni får syn på, arbetar ni vidare. Om det exempelvis var många som ville bli fotbollsspelare, när de tänkte sig som pojkar, kan ni exempelvis läsa sagor om flickor som spelar fotboll, uppmärksamma något i nyheterna som rör en kvinnlig fotbollsspelare, ha fotbollstema en vecka, där flickorna inkluderas eller bjuda in någon tjej som spelar fotboll. Förhoppningsvis kan ni tillsammans förändra normen.
Genomförande Börja med att samla barnen för högläsning. Läs om Mindy, fram till och med sidan 12, där Mindy berättar om då de fick rita sig själva som det yrke de ville ha i framtiden. När ni har läst berättar ni för barnen att de nu ska få göra det som Mindy och hennes klasskompisar gjorde – de ska få rita sig själva i det yrke de vill ha när de blir stora.
Det är viktigt att ni har diskussionen i slutet av aktiviteten. Under diskussionen ifrågasätter ni normen. Om ni inte har diskussionen, synliggör ni normen, men lämnar den sedan där att bli förstådd av barnen. Tanken är inte att de ska bli uppmärksammade bara på att det finns en könsnorm. Ni ska istället uppmärksamma vad barnen upplever att det finns för könsnorm, och sedan hjälpa dem att ifrågasätta den, för att tillsammans kunna förändra könsnormen och de begränsningar den innebär i barnens lek, utveckling och identitetsskapande.
Barnen får papper och pennor/målarfärg. Låt dem rita, och färglägga, bilder på sig själva som yrkesverksamma vuxna. Här bryter ni aktiviteten om ni vill dela den till två kortare aktiviteter. När barnen är klara, får de en ny uppgift. De ska nu tänka sig att de är av motsatt kön, alltså flickor tänker att de vore pojkar och pojkar tänker att de vore flickor. Sedan ska på nytt rita sig som vuxna. Exempelvis kanske en flicka ritat sig som lärare. Flickan ska nu tänka sig att hon skulle ha blivit född som pojke, vad tror hon då att hon hade velat bli när hon blev stor?
Om barnen inte byter yrke när de ritar sig som det andra könet, behöver ni inte lägga mer fokus vid yrkesgrupper. Ni behöver alltså inte ”skapa” en könsnorm för att ha något att ifrågasätta, om barnen inte upplever att den finns, och därmed inte blir begränsade av någon könsnorm.
När barnen är klara samlas ni. Låt gärna barnen visa sina bilder, och berätta för varandra hur de tänkte, under samlingen. Prata om yrkena. Finns det yrken som bara flickor/pojkar kan ha? Hur tänkte barnen som
Fokus i ert genusarbete ska ligga på vad barnen känner och upplever som begränsningar på grund av könsnormer.
Kapitel 2 – Mindy i förskolan
25
Alla barn har rätt att vara precis som de vill. Oavsett om de är pojkar eller flickor. Det vet vi. Men varför känns det inte alltid så? Det är tillåtet för pojkar att ha rosa glittersandaler. Det är också tillåtet för flickor. Men om det nu är precis samma sak … Hur kommer det sig då att vi bemöter det olika? Genusarbete handlar inte om att förändra eller ta bort ett brinnande intresse. Det handlar om att lägga till möjligheter. Det är först när barnen känner att de har alla möjligheter, alla dörrar öppna, som de kan välja fritt vad de vill göra och hur de vill vara. I lärarhandledningen till boken ”Tjejer kan också leka med dockor” finns konkreta tips och förslag på hur ni kan arbeta normkritiskt. Den innehåller såväl övningar för lärarlaget och metoder för kartläggning, som aktiviteter och lektionsplaneringar för både förskolan och årskurs F–3.