Tidningen Äldreomsorg nummer 2 2024

TIDNINGEN

Boktips: Så öppnar du dörren för samtal om döden

FÖR DIG SOM ARBETAR I ÄLDREOMSORGEN

PLUS:

Här har missbrukare sin egen hemtjänst

INTERVJUN: WILHELMINA HOFFMAN

Lätta tips för träning på säbo

PORTRÄTT FORSKNING

”Dags att satsa på kompetens”

Goda exempel räcker inte för att lyfta äldreomsorgen, anser SUSANNE IWARSSON som forskat om äldre hela sitt yrkesliv.

Rätt vald förflyttning –

för ökad livskvalitet och färre arbetsskador

Varje dag utför vi människor en mängd förflyttningar för att leva våra liv. När vi saknar förmågan att förflytta oss självständigt blir vi beroende av andra. Men med rätt vald metod för förflyttningarna skapas förutsättningar för aktiva vårdtagare, minskad belastning på vårdpersonalen och möjligheter att frigöra resurser inom äldreomsorgen.

I SVERIGE HAR MER än 300 000 personer någon form av äldreomsorg – i samma sektor arbetar över 100 000 undersköterskor. Alla vet att det behövs många förflyttningar på ett dygn för att en person ska leva sitt liv. Om man är beroende av andras stöd för detta (vända sig i sängen, sätta sig på sängkanten eller resa sig upp som några exempel) är det väldigt viktigt att få stödet på rätt sätt och i rätt omfattning – ibland med hjälp av hjälpmedel och ibland bara genom en hand på rätt ställe eller en uppmaning.

FÖR ATT KUNNA GE RÄTT STÖD krävs utbildning i hur man, på ett systematiskt sätt, tar reda på vårdtagarens resurser och anpassar förflyttningen utifrån dem. Genom att kartlägga vårdtagarens förmågor kan vi skräddarsy förflyttningar och anpassa miljön, till exempel med hjälpmedel, så att hen får använda sina fysiska resurser så

mycket som möjligt. Det hjälper till att upprätthålla vårdtagarens befintliga förmågor och minskar dessutom avsevärt vårdpersonalens belastning. Att inte få vara delaktig i sina egna förflyttningar och använda sina resurser/funktioner gör att man snabbt förlorar dessa. Det gäller särskilt för vårdtagare inom äldreomsorgen och funktionshinderverksamhet. De har i många fall redan små marginaler. Vi vet att ökad immobilitet är en stor riskfaktor för en för tidig död och den ger också ett ökat stödbehov i en redan pressad kommunal vård och omsorg.

MED UTBILDNING i förflyttningskunskap får undersköterskorna redskap att hantera utmanande förflyttningssituationer utan att riskera sin hälsa och människorna som de hjälper får rätt hjälp, i rätt tid och på rätt sätt! Vinn-vinn för alla inblandade!

” För att kunna ge

rätt stöd krävs utbildning i hur man, på ett systematiskt sätt, tar reda på vårdtagarens resurser och anpassar förflyttningen utifrån dem.”

Vill du veta mer om HMC-metoden och HMC Sveriges utbildningar?

Besök hemsidan: • hmcsverige.se •

I korthet

06 Ny socialtjänstlag på gång Mer förebyggande arbete föreslås i den nya lag som ska styra omsorgen.

09 Döva får hjälp av team I tre kommuner finns särskilda team som arbetar med icke hörande äldre.

11 Äldre kan tvingas byta hemort Kommuner är inte längre tvungna att ordna säbo för alla med behov.

12 Intervjun: Wilhelmina Hoffman Chefen för Svenskt Demenscentrum ser positivt på nya läkemedel.

14 Gnissel på säbo i Stockholm Inte smärtfritt när kommunen återtar driften av säbo och hemtjänst.

Ny forskning

27 Omsorgsjobbet ger mening Därför vill äldre omsorgspersonal fortsätta jobba efter pensionen.

Reportage

18 Så blir träningen av på säbo Undersköterskan Marie Bernardsson i Göteborg tipsar om enkla övningar.

34 Lång väg till nyktert liv I Skellefteå finns en hemtjänstgrupp som enbart jobbar med missbrukare.

42 Porträtt: Susanne Iwarsson Forskaren som ägnat hela sitt yrkesliv åt hur vi ska må bra hela livet.

Boktips

55 Prata mer om döden En handbok om det svåra samtalet.

I varje nummer

49 Panelen: Hur jobbar ni med missbrukare och med fysisk aktivitet?

57 Så gör vi: Filipstad tar hand om äldre med stora särskilda behov.

58 Krönika: Ingmar Skoog.

34

42

6

18

Tidningen Äldreomsorg

CHEFREDAKTÖR: Karin Södergren karin.sodergren@ gothiakompetens.se

Låt inte politikerna glömma pandemin

Det har gått drygt två och ett halvt år sedan den mest akuta fasen av coronapandemin. Fortfarande blir många äldre och andra sköra svårt sjuka och till och med dör i sjukdomen. Under hösten har prover på avloppsvatten visat att antalet smittade ökat dramatiskt i vissa län jämfört med året innan.

Vaccination mot covid-19 rekommenderas för riskgrupper en gång per år, inför vintern. Alla över 80 år och personer över 65 med dagligt omsorgsbehov rekommenderas dessutom ytterligare en påfyllnadsdos varje vår.

Trots alla bistra erfarenheter är vaccinationstäckningen fortsatt låg. I mars i år hade endast hälften av 80-plussarna fått en påfyllnadsdos. Och variationen var stor över landet. I Kalmar län var vaccinationstäckningen 33 procent medan den i Dalarna låg på 80 procent.

Coronakommissionen konstaterade i sin slutrapport 2022 att äldreomsorgen var dåligt rustad när pandemin slog till. Förbättringar skulle behövas på många områden för att nästa pandemi inte ska drabba lika hårt. Trots att bristerna i den underfinansierade äldreomsorgen varit kända i årtionden var det som att hela samhället plötsligt vaknade till på riktigt. En nödvändig förbättring man särskilt pekade på var behovet av ökad läkartäckning på säbo. För att åstadkomma det behövde kommunerna få möjlighet att

anställa läkare. En annan viktig åtgärd som påtalades var att alla äldreboenden borde ha tillgång till syrgas. Dessutom måste lagren av skyddsutrustning stärkas. Även personalens och enhetschefernas arbetsvillkor behövde förbättras.

Vad har då hänt sedan dess? Tyvärr väldigt lite. Kommunerna har fortfarande inte rätt att anställa egna läkare. På många äldreboenden saknas fortfarande syrgas. Några regioner och kommuner har börjat bygga egna beredskapslager för bland annat skyddsutrustning. Men något nationellt beredskapslager har ännu inte synts till. Och när det gäller anställningsvillkoren går det i snigelfart åt rätt håll.

Så här kan det inte fortsätta. Kanske kan en högljudd protest få fart på beslutsfattarna? Ett stort och gemensamt avgrundsvrål från hela äldreomsorgens personal. Vem tar första steget upp på barrikaden?

Detta är sista numret av Tidningen Äldreomsorg. Stort tack alla läsare och medverkande genom åren. Du kan fortsätta förkovra dig i omsorgyrket genom att ta del av våra poddar, böcker och konferenser.

Läs mer på gothiakompetens.se/ omraden/aldreomsorg

Södergren

Chefredaktör

ANSVARIG UTGIVARE: Bo Westerdal bo.westerdal@ gothiakompetens.se

GRAFISK FORM: Content Innovation

TRYCKERI: Exakta, 2023 ISSN 1403-7025

OMSLAGSFOTO Emil Malmborg

KONTAKTA OSS: Redaktionen: 073-0223998

Prenumeration: 08-462 26 70 aldreomsorg@ gothiakompetens.se

Kundtjänst: 08-462 26 70 info@gothiakompetens.se

ANNONSER: Karin Westlund, 070-812 70 72 karin.westlund@ gothiakompetens.se

Växel: 08-462 26 60 Adress: Box 22543, 104 22 Stockholm E-post: info@gothiakompetens.se

BESÖKSADRESS: Kungsholmstorg 5, Stockholm

Tidningen Äldreomsorg vänder sig till dig som arbetar inom äldreomsorgen.

Tidningen Äldreomsorg är en del av Gothia Kompetens – kompetensutveckling och kunskaps förmedling för och av oss som jobbar med förskola, skola, vård och omsorg.

Tillsammans utvecklar vi både verksamheter och människorna i dem. Verksamhetsnära kompetensutveckling – för en bättre dag på jobbet.

Hur återhämtad är din arbetsplats?

Visste du att en balanserad arbetsmiljö kan vara nyckeln till ökad produktivitet och välmående medarbetare?

Ta reda på hur ni ligger till – gör vårt kostnadsfria test! Vi finns här för att hjälpa er att ta steget mot en mer harmonisk, effektiv och hälsosam arbetsplats.

Gör vårt kostnadsfria test och få svar inom några minuter

promas.se/test

Mer förebyggande i ny socialtjänstlag

LAGFÖRSLAG. En äldreomsorg som bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet, högre krav på kommunerna att arbeta förebyggande, bättre tillgänglighet och vissa undantag för individuell behovsprövning. Det är några av nyheterna i förslaget till ny socialtjänstlag som regeringen presenterade i somras. Förslagen bygger till stor del på den utredning som kom redan 2020. – Äntligen ska äldreomsorgen bedrivas i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Den nya bestämmelsen ger rättsliga förutsättningar för en äldreomsorg av hög kvalitet, kommenterar Eva Eriksson, förbundsordförande för SPF Seniorerna.

Det blir upp till kommunerna att besluta om vad

som kan göras utan behovsprövning.

– Det blir enklare att sätta in åtgärder utan långa utredningar, konstaterar SKR:s ordförande Anders Henriksson (S).

AI hjälper till med språket

Beslut om plats på särskilt boende hör dock inte till det som får undantas från behovsprövning i framtiden.

Den nya lagen är tänkt att börja gälla 1 juli 2025.

TEKNIK. Tre kommuner på västkusten, Kungsbacka, Tjörn och Göteborg, har sedan i våras provat att använda AI, artificiell intelligens, i hemtjänsten. Det har varit i form av en så kallad AI-assistent som döpts till Svea. I en första fas har en databas med interna dokument skapats. Den innehåller riktlinjer, policydokument och annat som personalen behöver känna till. Hemtjänstpersonalen kan kommunicera med Svea genom att ställa frågor och få svar. Den som behöver kan få svaret översatt till enkel svenska eller till sitt eget modersmål. – Många nya svenskar har svårt att ta till sig information som finns på kanslisvenska. Då kan man få texter omskrivna så att de blir lättare att förstå, berättade Jonatan Permert från företaget bakom projektet på Dagens Samhälles seminarium i Almedalen i juni.

Femåringar besöker säbo

UTBYTE. I Kumla hälsar femåringarna på Malmens förskola på de äldre på demensboendet Akvarellen tre gånger per termin. De träffar även vuxna med intellektuella funktionsnedsättningar. – Både barnen och de vuxna gillar det här. Många barn träffar sällan äldre och på det här sättet får de en förståelse för gamla och äldre, erfarenheter för livet, berättar förskollärare Anna Sköld Östlund för tidningen Sydnärkenytt. Vid träffarna har man pysslat, haft uteaktiviteter och luciafirande. De har också haft en dag när personalen på boendet haft med sig djur.

Många uskor har fått yrkestitel

YRKESTITEL. Fram till i juli i år hade över 100 000 personer ansökt om att få skyddad yrkestitel som undersköterska. Av 82 000 behandlade ansökningar beviljades 77 000.

De vanligaste anledningarna till avslag är att det saknas poäng från vård- och omsorgsämnen, att det saknas underlag på svenska eller att det helt saknas utbildning.

På vissa håll får undersköterskor som utbildar sig och får skyddad yrkestitel ett garanterat lönepåslag. Ibland sker det på bekostnad av dem som utbildat sig för länge sedan, rapporterar Kommunalarbetaren.

BOENDE FÖR PERSONER MED DEMENSSJUKDOM & PSYKIATRISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING

I ett naturskönt parkområde bland lummiga äppelträd ligger Lunnagård. Här är vi specialister på att ta hand om personer med demenssjukdom och psykisk funktionsnedsättning. De som bor hos oss har ofta en komplex sjukdomsbild och är utåtagerande eller oroliga. Med vår erfarna personal och fokus på professionell vård har vi under åren lyckats bra med personer som tidigare inte passat in på andra boenden.

Vi ser alltid människan bakom diagnosen och gör vårt yttersta för att alla som bor hos oss ska få en medmänsklig omvårdnad - helt anpassad efter deras behov och förutsättningar. Det gör att vi är särskilt bra på att ta hand om människor som dessutom har en bakgrund i långvarigt missbruk eller som av andra anledningar inte passar in i den traditionella äldreomsorgen. De som bor hos oss är från 50 år och uppåt.

Vår personal har lång erfarenhet av omvårdnad av personer med komplexa diagnoser. Med regelbunden

VÄLKOMMEN ATT KONTAKTA:

Verksamhetschef Sofie Schiller för placeringsförfrågan: sofie.schiller@lunnagard.se Tel: 0702-31 55 30

reflektion och diskussion kring bemötande lever vi efter mottot “med hjärtat i vården”. Vi är Silviacertifierade vilket innebär att all vår personal genomgått ett utbildningsprogram i Silviahemmets regi.

Lunnagård ligger vackert beläget i utkanten av Eksjö på småländska höglandet. Våra lokaler är handikappanpassade och vi har generösa utrymmen för gemenskap och aktivitet. I vår herrgårdsliknande parkmiljö samsas äppelträd med boulebana och stora grönytor.

Lunnagård har tillstånd från Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) för både permanentoch korttidsboende enligt 7 kap. § 1p.2 och 3 i Socialtjänstlagen. Man tar emot män och kvinnor med psykisk funktionsnedsättning eller demenssjukdomar - antingen för en permanent placering eller också en korttidsvistelse. Verksamheten tar emot personer från 50 år och uppåt.

Möbler för ett vuxet hem

Kroppen förändras under hela livet, men speciellt när man blir äldre är sitt- och viloupplevelsen viktig. Vi vet att möbler anpassade efter ålder och hälsoutmaningar ger bättre livskvalitet. Därför tillverkar vi säkra kvalitetsmöbler för den offentliga sektorn och för privata hem. Läs mer på www.helland.no/sv

Träffa oss på Äldreomsorgsdagarna 3-4 oktober, Stockholmsmässan

Mobilt team stöd för döva

TECKENSPRÅK. Många som är döva sedan barndomen har svårt att kommunicera med omsorgspersonalen inom äldreomsorgen. I Jönköping har man startat ett mobilt team för att råda bot på problemet, rapporterar tidningen Äldre i centrum. Enligt tidningen finns det bara tre äldreboenden för vårdbehövande döva i landet, i Göteborg, Örebro och Malmö. Men behovet är stort över hela landet. Teamet i Jönköping består av två undersköterskor och en projektledare som be -

härskar teckenspråk och är förtrogna med dövas kultur, historia och värderingar. De besöker döva personer med hemtjänst och utför samtidigt en del av deras insatser. Det gör att de missförstånd som ofta uppstår mellan omsorgspersonalen och döva omsorgstagare minskar.

Teamets arbete följs av forskare och drivs med hjälp av medel från Allmänna arvsfonden.

– Den hörande personalen är inte medveten om att döva ställs utanför i

många situationer, att de inte känner sig trygga och inte kan delta i aktiviteter. Personalen ser det som ett funktionsbortfall att inte höra, men tänker inte alltid på vad det för med sig. Till exempel i matsalen när andra äldre personer äter tillsammans, pratar och skrattar. De döva kan undra om andra skrattar åt dem och vad de pratar om, säger forskaren Yashar Mahmud till tidningen.

Avslag för ny bromsmedicin

ALZHEIMER. Ett nytt läkemedel mot alzheimer som godkänts i USA, Japan och Kina har fått avslag av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA, rapporterar TT. Anledningen till avslaget är att risken för allvarliga biverkningar bedöms vara för stora. Medicinen består av antikroppar som förhindrar plack av proteinet beta-amyloid att ansamlas i hjärnan. – När den här bromsmedicinen äntligen står till buds är det idiotiskt att stoppa den, kommenterar Liselotte Jansson, generalsekreterare för Alzheimerfonden.

Ökad livskvalitet på äldreboende

Att hörseln försämras när man blir äldre är ingen nyhet. På flera äldreboende har man därför valt att testa och köpa in ljudutjämningssystemet Roger SoundFieldTM .

�� Talarens röst förstärks - alla hör tydligt, oavsett om man har hörapparat eller ej

�� Ljudet sprids jämnt i lokalen - alla hör utan att anstränga sig, oavsett var man sitter

�� Personalen sparar rösten genom att fortsätta tala i normal samtalston

�� Social interaktion mellan boende och personal främjas genom tydlig kommunikation, vilket ökar känslan av gemenskap och välbefinnande på äldreboendet

Kom och träffa Jörgen och Gustaf på Äldreomsorgsdagarna 3-4 oktober, då berättar de allt om Roger SoundField. Vi ses där!

phonak.se

Okej med flytt till annan kommun

SÄBO. Kommuner har rätt att ge äldre med omsorgsbehov plats i särskilt boende i en annan kommun än den där de är skrivna, om behovet inte kan tillgodoses i den egna kommunen. Det har högsta förvaltningsdomstolen slagit fast. Ärendet gällde Ystads kommun som har fått betala 1,5 miljoner i vite för att man inte kunde erbjuda en person särskilt boende i den egna kommunen. Det var Inspektionen för vård och omsorg som ansåg att det inte är rimligt att äldre med omsorgsbehov ska behöva flytta till en annan kommun. Men nu har alltså Ystads kommun fått rätt i högsta instans.

– Det här är en viktig dom för oss och även för andra kommuner, säger

Så kan språket ta plats på jobbet

KOMMUNIKATION. Språket på jobbet heter en rapport om hur Storumans kommun i Västerbottens inland arbetat med flerspråkighet i äldreomsorgen. Den är skriven av projektledaren, undersköterskan och SFI-läraren Maria Bergfors och bygger på observationer och intervjuer med chefer och medarbetare.

När projektet startade för två år sedan var det många nyanställda i kommunens äldreomsorg som hade ett annat modersmål än svenska. Behovet att göra något var stort. Kurserna i svenska för invandrare (SFI) visade sig inte räcka till. I rapporten beskrivs hur man lyckades hitta en modell med bland annat språkombud för att förbättra kommunikationen på arbetsplatserna. Maria Bergfors beskriver att många tidigare hamnade i ett moment 22.

Erika Hult, tillförordnad socialchef i Ystad till Ystads Allehanda.

– På jobbet kan de för lite svenska och när de jobbar klarar de inte SFI heller för att de studerar för lite. Den svenska de behöver på jobbet läser man inte riktigt på SFI. Där jobbar man med formella brev och verb, medan man ute på arbetsplatserna behöver mer bassvenska och yrkesord. Vi behöver mer samarbete mellan arbetsliv och skola, men arbetsplatserna behöver också förstå att man måste arbeta språkutvecklande även där, berättar Maria Bergfors i ett pressmeddelande från Storumans kommun. Rapporten går att ladda ner från Stor -umans kommuns hemsida. Sök på Språket på jobbet.

Vårdbiträden har ofta ont

ARBETSMILJÖ. Mer än hälften av alla kvinnliga vårdbiträden har ont i kroppen flera dagar i veckan, enligt en rapport från Centrum för arbetsoch miljömedicin i Region Stockholm. Bland män är det bil-, motorcykel- och cykelförare som har mest ont i kroppen – 39 procent av dem känner ofta kroppslig smärta.

Aktiviteter minskar oro

RAPPORT. Andelen äldre som upplever ensamhet och oro är 40 procent lägre på de särskilda boenden som ordnar regelbundna aktiviteter jämfört med de boenden som sällan eller aldrig gör det. Utbildad personal på säbo ökar andelen nöjda omsorgstagare med fyra procent. Det visar Socialstyrelsens lägesrapport för 2024.

Omsorgslöner halkar efter

JÄMFÖRELSE. På tio år har undersköterskornas löner ökat med 24 procent. För vårdbiträden var ökningen 17 procent. Det är betydligt lägre än den genomsnittliga löneökningen för kommunala tjänstemän som sedan 2014 ökat med 35 procent. För arbetsmarknaden som helhet var löneökningen 27 procent under samma period. Källa: Kommunalarbetaren

”Vi måste kunna åldras i trygghet”

Nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom har gett många ett hopp. Men Wilhelmina Hoffman på Svenskt Demenscentrum manar till tålamod.

Hur ser du på utvecklingen av nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom. Är vi på väg mot ett genombrott?

– För första gången på många år har vi ett hopp. För vissa patienter kommer det att finnas en bromsande behandling, ingen bot. Men det är en bit kvar. Det krävs bland annat att läkemedelsbolagen får ut läkemedlen på marknaden och där är vi inte ännu.

Nyligen fick ett nytt läkemedel mot Alzheimers sjukdom, som godkänts av bland annat USA, nej av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA. Var det rätt bedömning?

– Det kan jag inte säga. Jag tycker däremot att England har gjort det rätta som godkänt läkemedlet för en specifik grupp patienter som tycks vara mindre känsliga för svåra biverkningar. Det är de som saknar en dubbel uppsättning av en viss gen och som är i en tidig och mild fas av sjukdomen. Nu kommer man att kunna utvärdera effekten och biverkningar av behandlingen innan man sprider den till en större grupp.

Bör Sverige göra likadant?

– Ja, det är min förhoppning att vi kommer dit. Eftersom England inte längre är med i EU har man en större frihet att gå sin egen väg. Tack vare

deras beslut kan vi också ta del av deras erfarenheter. Ingen vet ju ännu hur den här behandlingen fungerar över tid.

Snart kan man med ett enkelt blodprov få veta om man har Alzheimers sjukdom redan innan första symtomen har visat sig. Hur ser du på det?

– Det är ett etiskt dilemma eftersom man riskerar att skapa en stor obefogad oro. Ett blodprov anser jag bara ska användas som ett hjälpmedel av flera när man befinner sig i en utredning för minnesproblem. Den dagen det finns en botande behandling är det däremot en helt annan sak.

Hur ser du på förslaget till ny socialtjänstlag, kan den bli ett steg framåt för demensvården?

– Det är positivt att man i förslaget fokuserar på det förebyggande arbetet. En ny proaktiv socialtjänstlag är jag definitivt för. Men det krävs väldigt mycket för att vi ska komma dit.

Vad behöver göras?

– En lag är bara ett ramverk. För att förverkliga den behövs verktyg. Det handlar i hög grad om kunskap, och om

”Man kan spara, inte bara medel utan också människors lidande genom att agera klokt.”

modeller, hur gör vi? Hur motverkar vi till exempel ensamhet hos äldre som vi vet generar så mycket sjuklighet?

Vad betyder det att äldreomsorgen enligt den nya lagen ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet?

– Att arbeta så borde vara en självklarhet inom socialtjänsten på samma sätt som det är inom sjukvården. Kunskapen finns, det gäller bara att få ut den. Hur bra nutrition ser ut och vikten av bra fysisk aktivitet till exempel. Men allt fler kommuner har specialistutbildade sjuksköterskor och undersköterskor. Det är ett steg i rätt riktning.

Så du ser att utvecklingen går åt rätt håll?

– Inte överallt. Eftersom kommunerna har självstyre ser det väldigt olika ut. Trots att det finns entydig forskning på vad som fungerar kan det bli väldigt fel ibland. Tvärprofessionella demensteam vet vi är bra, men de har lagts ner på många håll. När man på ett ställe stängde en dagverksamhet för att spara pengar hamnade många av dem som gått dit i kö till särskilt boende. Heldygnsomsorg vet vi ju är mycket dyrare.

Vad behöver förändras i äldreomsorgen för att kognitivt nedsatta personer ska få det bättre?

– Kunskap är A och O. Det ska krävas utbildning för att jobba i äldreomsorgen. Många som jobbar där behöver också språkstöd. Även ledarskapet behöver lyftas. Jag vill att det ska finnas krav på någon typ av akademisk utbildning för att få vara ledare i äldreomsorgen, en utbildning som omfattar personcentrerat arbetssätt, teamarbete, anhörigstöd och inte minst hur man säkerställer att personer med kognitiv sjukdom får optimal behandling.

Vilka politiska beslut behövs?

– Medvetenheten hos beslutsfattare behöver öka. Om att man kan spara inte bara medel utan också människors lidande genom att agera klokt. Gamla förlegade föreställningar måste växlas ut. Vi måste kunna åldras och känna trygghet i att vi kan få ett värdigt liv hela vägen.

Text: Karin Södergren Foto: Martin Lundsvoll

Wilhelmina Hoffman

Ålder: 64

Arbete: Chef för stiftelsen Silviahemmet och Svenskt Demenscentrum.

Bakgrund: Läkare, geriatriker certifierad i kognitiv medicin.

Bostad: Vasastan, Stockholm.

Familj: Gift, två vuxna barn, ett barnbarn och ett ”svansbarnbarn”.

Fritid: Läser, spelar pingis och umgås med barnbarn.

Gnissel på säbo när kommunen tar över

Stockholms stad har sedan 2022 återtagit sex äldreboenden från privata vårdgivare. Även åtta hemtjänstutförare har sagts upp. Men övergången är inte problemfri.

Löneläget har förbättrats och personalen vågar prata mer öppet om sina arbetsvillkor, konstaterar facket sedan Stockholms stad under det senaste året tagit tillbaka verksamheten vid tre äldreboenden i stadsdelen Norra innerstaden.

Undersköterskan och skyddsombudet Miguel Tupayachi på äldreboendet Sabbatsbergsbyn är dock bekymrad över ledarskapet som han anser inte har fungerat sedan staden tog över efter Attendo på hans arbetsplats förra året.

Bemötandet av personalen är dåligt och kommunikationen med medarbetarna bristfällig. Det går ut över arbetsmiljön och därmed de boende, menar han.

– Vi trodde att det skulle bli bättre när staden tog över, men hittills har det inte blivit så, säger han.

Några chefer är nyrekryterade, några jobbade på boendet före övergången. Miguel Tupayachi menar att vissa av dem är för kontrol-

Undersköterskan Miguel Tupayachi är besviken över hur övergången från privat till kommunalt äldreboende har skötts.

lerande. Han anser också att tillgången på sjuksköterskor under helgerna är för dålig.

– Då finns bara en sjukskö-

”Enhetschefer som följer med från de privata utförarna behöver få tid på sig för att lära sig hur staden fungerar.”

terska på plats för att hantera de 106 personer som bor på Sabbatsbergsbyn. Jag är rädd att det ska hända en olycka.

Områdeschefen Petra Nilsson påpekar att äldreboenden är att likställa med hemsjukvård och att de flesta sjuksköterskor därför arbetar under dagtid från måndag till fredag.

– Den sjuksköterska som är på plats under helgen griper

in om det händer något akut. I övrigt har vi en inställelsetid på 30 minuter om ytterligare hjälp från sjuksköterskor behövs, säger Petra Nilsson. Stadsdelsförvaltningen Norra innerstaden övertog driften av Sabbatsbergsbyn och ytterligare två stora boenden efter valet 2022 när Stockholm fick ett rödgrönt styre.

– Övertagandeprocessen är alltid komplex, resurskrävande och förutsätter ett gott samarbete mellan dem som överlämnar och dem som tar över verksamheten. Det kan ta tid att komma underfund med skillnader i arbetssätten mellan de privata och kommunala utförarna, vilket kan leda till missförstånd och missnöje, kommenterar Gosia Holmberg, avdelningschef för äldreomsorgsavdelningen i Norra innerstaden, i mejl till tidningen Äldreomsorg.

En erfarenhet hon drar efter processen är att det är viktigt att i god tid frigöra resurser och den tid som behövs för att förbereda övertagandet.

– Enhetschefer som följer med från de privata utförarna behöver få tid på sig för att lära sig hur staden fungerar, säger hon.

TORBJÖRN TENFÄLT

FOTO: JIMMY ERIKSSON

Stockholms äldreomsorg i

siffror

Lönenivå för enhetschefer i äldreomsorgen, genomsnitt:

60 127 kr/mån

Hela landet: 48 363 kr/mån (2023) Källa: Vision

Antal medarbetare per enhetschef i genomsnitt säbo/hemtjänst (2023):

32/35 st

(Hela landet: 50/42 st) 1

Dokumenterade brytpunktssamtal med närstående: 88,3%

Hela landet: 76,2% (2023)

Andel tillsvidareanställd omsorgspersonal2: 72%

Hela landet: 75% (2022) Andel heltidsanställd omsorgspersonal 2: 76%

Hela landet: 69% (2022)

Omsorgspersonal per boendeplats, vardagar:

0,27

Hela landet: 0,32 (2023)

Antal personal som hemtjänsttagare möter under 14 dagar:

12 st

Hela landet: 16 st

Så mycket lägger kommunen på äldreomsorgen (2023) 3:

– 13,4 %

Hela landet: 3 % (2022)

1. Socialstyrelsen 2021, säbo/hemtjänst.

2. Avser månadsavlönade i äldreomsorgen samt personal som arbetar med personer som har funktionsnedsättning.

3. Avser nettokostnadsavvikelse, dvs avvikelse i procent mellan nettokostnad och den förväntade kostnaden efter att hänsyn tagits till kommunens

Antal dagar från beslut till första erbjudande om särskilt boende (2023):

109 dagar

Hela landet: 54 dagar (2023)

Andel privat regi hemtjänst/säbo:

63/60

Hela landet: 7,8 % (hemtjänst) 8,8% (säbo)

förutsättningar, exempelvis andel äldre, nyanlända etc. En hög siffra indikerar att kommunen satsar mer pengar än statistiskt förväntat på äldreomsorgen. En låg siffra eller minussiffra indikerar motsatsen. ”Hela landet” avser ett genomsnitt för samtliga kommuner. Källor: Stockholms kommun, Kolada, SCB, Senior alert, Svenskt palliativregister.

POLITIK

”Vi behöver bygga mer”

Om utföraren är offentlig eller privat är inte det viktigaste för den rödgröna majoriteten i Stockholm.

– Viktigast är att vi har rådighet över verksamheten och hittar mark att bygga nya boenden på, säger äldreborgarrådet Torun Boucher (V).

När S, V och MP tog makten i Stockholm 2022 slog partierna fast att staden ska äga 60 procent av de fastigheter där det bedrivs äldreomsorg. Andelen har gällt tidigare, men ändrades till 50 procent av det föregående borgerliga styret som hoppades att privata aktörer skulle bygga mer.

– Nu har stadens egna byggbolag fått en större utmaning. Tidigare har vi alltid haft ett överskott av platser, men nu kommer behovet att öka.

Att flera äldreboenden åter hamnat i stadens regi beror främst på att flera avtal med privata utförare gick ut i början av mandatperioden. Vid avtalstidens slut, eller vid tidpunkter när avtal kan förlängas, kan staden välja att göra en ny upphandling eller ta över.

– När man tar tillbaka verksamhet brukar anledningen vara att den är illa skött. Stadsdelsnämnderna fattar besluten och de kan även ha andra motiv.

Alla som i dag arbetar deltid ska erbjudas heltid. – Ambitionen är att det ska ske inom ett år. Det går att begära undantag, men då måste man motivera varför man behöver mer tid, säger Torun Boucher. TORBJÖRN TENFÄLT

Karlstad cyklar världen runt

Ann-Sophie Gustafsson Utvecklingsledare välfärdsteknik och digitalisering.

Sedan 2016 har Karlstads kommun särskilt arbetat med digitalisering och välfärdsteknologi för att kunna möta den demografiska utmaningen med en ständigt ökande äldre befolkning.

Det har även varit ett fokus på att medborgarna ska kunna vara självständiga så länge som möjligt. Träning och aktivitet är en viktig del av detta.

- Videobiblioteket Motiview var ett av de första verktygen vi började använda. Vi vet att bättre hälsa är en förutsättning för att skapa självständighet och oberoende. Och Motiview möjliggör detta för våra medborgare genom aktivering och träning med cykelvideor, berättar Ann-Sophie Gustafsson, utvecklingsledare för välfärdsteknik och digitalisering.

Idag har kommunen 10 licenser och egna cykelstationer på trygghetsboenden och särskilda boenden. De har också två mobila licenser för användning inom hemtjänsten, där de används för tidsbegränsad träning i hemmet, ofta tillsammans med en sjukgymnast.

- Motiview är ett enkelt sätt att inkludera aktivitet i det dagliga livet och att på ett lättillgängligt sätt få till träning. Det ska vara kul, och det blir det när man kan sitta och cykla till filmer från sitt närområde eller resa tillbaka till platser man har besökt tidigare. Den här motivationen skapar ökad aktivitet och bidrar till att tävlingsmomentet triggar igång och övningarna blir längre och längre, säger Gustafsson.

Kommunen köpte sin första Motiview-licens år 2016 och etablerade då en mötesplats där allmänheten kunde komma och testa produkten. Testen blev en stor framgång.

- Vi upplevde Motiview som en otroligt enkel och rolig tjänst att använda. Vi hade bland annat individer som fick bättre hälsa och cirkulation och till exempel ”cyklade bort” sina stödstrumpor. Detta var en hälsoeffekt vi inte hade tänkt på, men som blev ett kvitto på att produkten fungerade, säger Gustafsson.

Utvecklingsledaren tillägger att Motiview ger medborgarna större möjlighet att utföra fysisk aktivitet på ett enkelt sätt. Det har blivit mycket populärt. Det är ofta köer och trängsel för att få cykla, särskilt under Road Worlds for Seniors, cykel-VM, som vi har deltagit i varje år.

Världsmästareskap i cykling

Vad får 7000 seniorer och personer med demens att cykla flera varv runt jorden varje oktober? Road Worlds for Seniors – det enda världsmästerskapet i cykling där ålder och diagnoser inte hindrar dig från att delta.

Road Worlds for Seniors har arrangerats sedan 2017 och har länge varit en årlig höjdpunkt för seniorer över hela världen. Tävlingen engagerar äldre människor i meningsfulla sociala interaktioner, ökar känslan av social tillhörighet och bekämpar ensamhet.

- Det fina med cykel-VM är att alla kan vara med. Även de svagaste kan delta. Cyklar du en kilometer är du med i laget, cyklar du 280 km är du också med i laget. Vi cyklar alla för Team Sofienberg, och det är jätteviktigt, säger sjukgymnasten Andrine Hovde Tellugen.

I mästerskapet blir alla deltagare belönade för sin insats med sitt eget diplom och medalj.

- Att bli sedd och erkänd för sina prestationer är mycket viktigt. Mästring ska firas. Därför har vi bubbel i glasen, tårta och högtidliga öppnings- och medaljceremonier, berättar Hovde Tellugen och tillägger att det blir många rörande ögonblick, särskilt när cyklisterna får sina medaljer.

– Detta hade jag aldrig trott. Jag blir helt rörd. Tänk att jag skulle få min första medalj vid så hög ålder. Detta ska jag berätta för mina barnbarnsbarn, säger Elsa (97), som tävlar i Road Worlds for Seniors för första gången.

Cykelisterna använder videobiblioteket Motiview under VM, och kan cykla till 2400 videor från 38 länder över hela världen.

Road Worlds for Seniors

• 7000 deltagare från hele världen

• Lag från aktivitetscenter, särskilda boenden och äldreboenden

• Världsmästare inom damer, herrar och lag

• Alla deltagande får medalj och diplom

• Deltagarna cyklar till videor från hela världen genom videobiblioteket Motiview

• Gratis event

På Sofienberghemmet engagerar sjukgymnast Andrine och frivilliga Solveig boende i världsmästerskapet Road Worlds for Seniors.

Reportage

Marie får träningen att bli av

Specialistundersköterskan

Marie Bernhardsson arbetar som personlig tränare på Änggårdsbackens äldreboende i Göteborg.

Med enkla fysiska övningar och gymträning hjälper hon äldre att behålla styrka, balans och rörlighet.

Text: Kristina Karlberg Foto: Emelie Asplund

Det är tidig eftermiddag på Änggårdsbacken. Marianne, Ulla och Ingela sitter i en soffa vid huvudentrén och väntar på att deras personliga tränare Marie Bernhardsson ska komma och hämta dem. De ska ha ett gruppträningspass på gymmet längre bort i korridoren. De tre kvinnorna har kognitiva nedsättningar som gör att de inte hittar till gymmet på egen hand. När Marie Bernhardsson dyker upp är de nyfikna på vad de ska göra på träningen.

− I dag ska vi använda gåstavar till något helt annat än att promenera med, avslöjar Marie Bernhardsson. I gymmet börjar de med att värma upp genom att cykla på spinningcyklar.

− Det är ganska härligt för man kan luta sig bakåt mot ryggstödet samtidigt som man trampar, säger Ingela som fått upp tempot på cykeln.

När alla är uppvärmda går de igenom övningen med gåstavarna.

− Vi ska jobba med armarna och göra sidoböjningar samtidigt som vi håller i stavarna, säger Marie Bernhardsson.

Marianne, Ulla och Ingela sitter på varsin stol för att bättre kunna hålla balansen när de ska göra övningen. Marie Bernhardsson börjar med att visa hur de ska hålla i stavarna. Sedan visar hon långsamt hur rörelsen går till. Hon uppmanar dem att försöka hålla armarna raka. Alla tre kommer snabbt in i hur de ska göra. Marianne nynnar på en melodi samtidigt som hon följer med i rörelsen med kroppen.

”När jag var ung gjorde jag volter, men nu tränar jag för att slippa bryta armar och ben. Det skulle vara förfärligt!”

Varje pass börjar med uppvärming på spinningcyklar.

− Det här var skoj, utbrister Ulla.

De tar en liten paus. Sedan gör de ytterligare sidoböjningar i samma takt, men med motsatt kroppshalva.

− Fint jobbat! Det här är bra för att minska stelhet i axlar och rygg. Ni får också starkare armar, säger Marie Bernhardsson.

Träningspasset fortsätter med fler övningar för att stärka muskler, förbättra balans och mjuka upp stelheter i kroppen.

Ulla berättar att hon har varit gymnast och arbetat som idrottslärare. Hon brukar träna i gymmet på äldreboendet två till tre gånger i veckan.

− När jag var ung gjorde jag volter, men nu tränar jag för att slippa bryta armar och ben. Det skulle vara förfärligt!

Marie Bernhardsson ger Ulla några individuella övningar för att hon ska förbättra sin benstyrka och balans. Ulla ska göra knäböjningar, gå upp och ner på en steppupp-bräda och göra benpress i en träningsmaskin.

− Man känner att det är bra för be -

nen, säger Ulla och tar i lite extra när hon pressar ifrån med fötterna mot träningsmaskinens fotbräda.

På Änggårdsbacken har de boende tillgång till olika former av fysisk aktivitet. Förutom ett gym och personliga tränare kan de även delta i gruppgympa alla vardagar i veckan. Det är Marie Bernhardsson och hennes tränarkollegor som håller i dessa tillfällen. Hon märker att de boende blir glada av gympan.

− Träningen har en social betydelse. Det är ganska vanligt att man knyter nya kontakter på gympapassen eller hittar likasinnade på gymmet.

Hon berättar att de också kan se konkreta resultat av den fysiska träningen. Det är ganska vanligt att personer som flyttar in på äldreboendet har rört sig väldigt lite under en period.

− De äldre har kanske mestadels varit fysiskt inaktiva i hemmet eller på ett korttidsboende. På kort tid kan vi se hur många med hjälp av enkla övningar kan förbättra sin kondition och

Träningen har också en social dimension.

”Det handlar om att ha fingertoppskänsla och att respektera när ett nej verkligen är ett nej.”

styrka. Det kan handla om att de börjar med att gå fem steg om dagen. Efter en kort tid orkar de gå trettio steg. Änggårdsbacken ägs av Tre Stiftelser, som driver ytterligare två äldreboenden i Göteborg. På dessa boenden är fyra personer anställda som personliga tränare eller kulturcoacher som de även kallas för. Tränarna arbetar huvudsakligen med fysiska aktiviteter, men det ingår också i jobbet att ordna till exempel quiz, konserter och filmkvällar.

− Jag brukar säga att jag jobbar med att aktivera både kropp och knopp. Marie Bernhardsson berättar att hon började arbeta som undersköter-

ska på Tre Stiftelsers äldreboenden för 40 år sedan och att hon under tiden även utbildat sig till specialistundersköterska inom vård och omsorg. För tre år sedan blev hon tillfrågad av sin chef om hon ville börja arbeta som personlig tränare.

− Jag tackade ja direkt. Jag har alltid tyckt om att träna själv och det kändes som en väldigt rolig och meningsfull utmaning.

Vid fyra utbildningstillfällen fick hon lära sig mer om träning för äldre av Petra Johansson som redan var anställd som personlig tränare och coach för äldre hos Tre Stiftelser. Marie har också vidareutbildat sig inom andningsteknik och taktilmassage. Men även hennes egna erfarenheter från gympa och Friskis & Svettis kommer till stor användning och hon använder ofta sin fantasi för att sätta ihop övningar. Det kan till exempel handla om att hon på gympapasset berättar en historia om hur de simmar ut till en ö och vad de ser på vägen ut till ön

samtidigt som alla hänger med och gör simtag med armarna.

− Jag försöker också välja medryckande musik till alla träningspass. Om någon saknar motivation brukar jag ge exempel på roliga övningar som kommer och påminna om hur härligt det kan kännas efter att man har tränat. Det går att locka många till träning. Men hon poängterar vikten av att lyssna på den äldre personens vilja och hålla koll på att det inte är andra krävande aktiviteter inplanerade samma dag. Ibland är det bättre att vänta med träning till ett annat tillfälle,

− Det handlar om att ha fingertoppskänsla och att respektera när ett nej verkligen är ett nej.

Hur avgör hon hur mycket fysisk belastning som en äldre person klarar av?

Marie Bernhardsson tror att hon har stor nytta av sin bakgrund som undersköterska. Hon är van vid att läsa av hur någon mår.

− Det kan till exempel handla om att en person blir ovanligt tyst eller att

deras ansiktsfärg eller andning förändras. Det är viktigt att direkt ställa frågor och pausa om jag misstänker att någon inte mår bra.

Men för det mesta brukar hon kunna ge de äldre individuella utmaningar i sin träning. En gång i månaden träffas de personliga tränarna tillsammans med verksamhetens fysioterapeuter och arbetsterapeuter. Då kan de stämma av hur träningen kan anpassas, till exempel vid smärta eller andra krämpor.

Gruppgympan som under sommarhalvåret hålls i den prunkande trädgården på innergården är oftast välbesökt. Minst ett 30-tal boende brukar vara med och gympa sittandes eller ståendes. Och det finns även deltagare som är med och gör rörelserna från sina balkonger.

− Jag älskar mitt jobb! Det är så härligt att se glädjen och gemenskapen som träningen ger.

Hon blir också alltmer övertygad om hur viktigt det är med träning för äldre.

− Jag skulle vilja påstå att träning är det allra viktigaste för att bibehålla sin hälsa.

Fotnot: Marianne, Ulla och Ingela har andra namn i verkligheten. Eftersom de har kognitiv demenssjukdom kan de inte ge godkännande till att deras riktiga namn används.

”Stora hälsovinster för alla”

Att träna som äldre kan leda till ett självständigare vardagsliv och förebygga fallolyckor.

Största hälsovinsterna av att börja träna gör de som tidigare varit inaktiva, enligt forskaren Erik Rosendahl.

− Den fysiska förmågan försämras när vi åldras. Därför är det extra viktigt att äldre personer tränar för att bygga upp muskelstyrka och förbättra balansen, säger Erik Rosendahl som är professor i fysioterapi vid Umeå universitet och forskar om fysisk aktivitet för äldre personer.

Han berättar att den fysiska förmågan hos äldre är väldigt individuell. Personer som har tränat hela livet och fortsatt sin träning som äldre kan vara i bättre fysisk form än en tjugoåring.

− Man kan tjäna på att ha tränat tidigare i livet. Men även faktorer som sjukdomar och genetik påverkar hur vår fysiska förmåga blir som äldre.

Han poängterar att det inte är för sent att börja träna, även om någon varit inaktiv i många år. Tvärtom. Äldre som inte har tränat kan göra stora hälsovinster genom träning.

− För en person som är nära gränsen att klara av att resa sig upp från en stol kan en relativt liten förbättring i muskelstyrka ge stor betydelse. Med bättre benstyrka kan personen förhoppningsvis börja resa sig från stolar på egen hand och få ett självständigare vardagsliv.

Erik Rosendahl tycker att äldre per-

soner ska följa Folkhälsomyndighetens riktlinjer kring träning, om det är möjligt. Det innebär att personer över 65 år bör ägna sig åt muskelstärkande aktiviteter vid två tillfällen per vecka, balansträning tre gånger per vecka och pulshöjande aktiviteter minst 150 minuter i veckan.

− Många tycker om att promenera, men det är även viktigt att göra övningar som tränar muskelstyrka och balans.

Tillsammans med kollegorna Håkan Littbrand och Nina Lindelöf har han utvecklat träningsprogrammet HIFE, som innehåller 39 övningar anpassade efter fysisk förmåga. Målet med träningen är att förbättra benstyrka, balans samt gång- och förflyttningsförmåga hos äldre. HIFE används vanligtvis av fysioterapeuter på äldreboenden och inom hemsjukvården.

− Vi har sett att högintensiv träning med övningar som utmanar deltagarnas fysiska förmåga ger den bästa effekten. Det gäller att hitta rätt nivå, övningarna ska gå att klara av men ändå utmana.

Läs mer om HIFE och ta del av övningarna: www.hifeprogram.se

Maries tips på enkla övningar

(som även kan göras inomhus):

Intensiteten och antal gånger som övningarna ska göras anpassas efter den äldre personens förutsättningar. Övningarna ska vara utmanande, men inte alldeles för jobbiga.

Sitt på en stol och gör ”huvud, axlar, knä och tå”. Låt dina fingrar nudda huvud, sedan axlar, däref- ter knä och sist tår. Når du inte ner – låt fingrarna nudda låren i stället för knä eller tår. Upprepa rörelsen 3–6 gånger. Träning för att mjuka upp stelhet i armar, axlar och rygg och öka rörligheten.

Stå vid ett räcke och håll i dig med ena handen. Inomhus går det exempelvis att använda en sänggavel eller stolsrygg. Sträck upp motsatt arm och om du kan – ställ dig även på tårna. Sträck upp armen och ställ dig på tårna 10 gånger och vila. Upprepa samma sekvens med rörelse och vila ytterligare två gånger. Tränar balans och mjukar upp stelhet i axlar, armar, bål och ben.

Gå i trappa. Gå uppför trappan och sedan direkt ner igen i raskt tempo utan att vila. Behöver du stanna på mitten, gör det. Upp- repa trappövningen 2–3 gånger. Träning för kondition, balans, benstyrka och knän.

Sitt på en stol och saxa sträckta ben över varandra, växla mellan att ha höger eller vänster ben överst. Gör 30–50 saxningar. Träning för att bygga upp ben- och bålstyrka.

Här hittar Marie inspiration till övningar

Instagram-kontot: @traningutangym

Boken: Senior Power skriven av Michail Tonkonogi och Helena Bellardini (SISU idrottsböcker 2013)

Upplev framtidens äldreboende!

Monter A03:21 Äldreomsorgsdagarna 3-4 oktober Stockholmsmässan

En ny standard.

Vi skapar mer än möbler

Trygghet, stimulans, hemkänsla och god ergonomi. Med hjälp av noggrant planerade inredningslösningar skapar vi hälsofrämjande och inkluderande miljöer som stödjer både boende och personal såväl som anhöriga.

kinnarps.se/omsorg

NYA TENA PROSKIN PANTS

VÅRT TORRASTE BYXSKYDD NÅGONSIN

SVANEMÆRKET

TENA Pants inkontinensskydd har nu blivit ännu bättre. En ny och förbättrad kärna med unika kanaler ger:

3 3 Nyhet!

3

Snabbare absorption

En torrare yta

Upp till 100% läckagesäkerhet

För en bättre skyddad hud. Läs mer på tena.nu

Tyngdtäcken kan förbättra sömnen

KOMPLEMENT. Antalet uppvaknanden på natten minskar när tyngdtäcken används för äldre personer på säbo. Det visar en ny avhandling från Högskolan i Halmstad. Enligt studien kan tyngdtäcken också minska behovet av sömnmedicin, bidra till smärtlindring och lugna oroande tankar.

– Utöver att förbättra sömnen kan tyngdtäcken bidra till ökat välbefinnande, lugnande av känslomässigt oroliga tillstånd, förbättring av kognitiva funktioner och ökning av näringsstatus och daglig aktivitet, säger doktoranden Eva Hjort Telhede vid högskolan i ett pressmeddelande.

Metoden att använda

Blodprov ger alzheimersvar

DEMENS. Ett enkelt blodprov i den vanliga sjukvården kan nu ge svar på om en person med minnesproblem har drabbats av alzheimer eller inte, enligt en ny studie från Lunds universitet. Totalt har 1213 personer med lindriga kognitiva problem deltagit i försöken som gjorts i primärvården och på minnesmottagningar. Omkring hälften av patienterna visade sig ha alzheimerförändringar i hjärnan. Resultaten har bekräftats

med ryggvätskeprov.

– En tidigt ställd diagnos blir allt viktigare i takt med att nya sjukdomsbromsande behandlingar tas fram. Men det är också viktigt för att kunna forska fram nya behandlingar, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.

Blodprovet beräknas bli tillgängligt för läkare i Sverige att beställa under hösten, enligt Oskar Hansson.

tyngdtäcken kan därför vara ett välkommet komplement till traditionella behandlingar, menar hon. – De äldre blev mer aktiva i sociala sammanhang och kunde delta mer aktivt i konversationer och gemensamma aktiviteter. Det visar verkligen på den breda potentialen i detta, säger Eva Hjort Telhede.

Tungt vårda demenssjuk

ANHÖRIGA. Antalet personer som vårdar en anhörig ökar i takt med att befolkningen blir äldre. Omkring 150 000 demenssjuka bor hemma och vårdas av sin partner. En avhandling från Högskolan Dalarna visar att anhörigvårdare till demenssjuka får mindre stöd från släkt och myndigheter än andra anhöriga.

– Situationen som partnervårdare är mest belastande när det handlar om att vårda en partner med demenssjukdom. Sjukdomen kommer smygande med vetskapen att jag kommer förlora min livskamrat, vilket oftast innebär en stor sorg, ensamhetskänslor och känslor av skam och skuld, säger forskaren Marcus Falk Johansson till Äldre i centrum.

Jobbets mening skäl att stanna

PENSION. Arbetet i äldreomsorgen är en källa till personlig identitet, ger sociala kontakter och en känsla av att bidra och höra till. Det ger också vardagen en struktur och bidrar till ekonomisk trygghet. Det framkom när forskare från Stockholms universitet frågade sjuksköterskor och vårdbiträden nära pensionsåldern vad som skapar mening i deras arbete. Det viktigaste för att fortsätta arbeta var att arbetet kändes meningsfullt. Forskarna hoppas att resultaten ska kunna användas för att uppmuntra personal att jobba kvar längre. Studien publicerades i forskningstidskriften Journal of Aging studies i juni.

Manliga chefer söker stöd uppåt

KÖNSROLLER. Manliga enhetschefer i äldreomsorgen känner sig oftare ensamma i sin chefsroll än kvinnliga chefer. Det framkommer i en avhandling från Linköpings universitet som bygger på intervjuer med 40 enhetschefer i hemtjänst och särskilt boende.

Kvinnliga chefer förutsätter ofta att manliga chefer inte är intresserade av att stanna länge på arbetsplatsen, enligt studien. I stället antar man att de tagit jobbet för att komma vidare i karriären. Därför är kvinnorna inte särskilt motiverade att lära känna sina manliga kollegor närmare. Kvinnorna har ofta kvinnliga kollegor i samma roll att prata förtroligt med. Männen söker i stället stöd hos överordnade chefer eller medarbetare. – Men det går ju inte

att hitta en kompis bland medarbetarna på samma sätt, även om man kan samarbeta. Då kan det också bidra till att männen slutar, säger studiens författare Karin Wastesson, universitetsadjunkt i pedagogik, i ett pressmeddelande.

Enligt avhandlingen har könsroller stor inverkan på både manliga och kvinnliga chefer i äldreomsorgen. Männen betraktas mer självklart som kompetenta chefer av sina medarbetare. Kvinnornas chefskap förutsätter att de, förutom att klara alla chefsuppgifter, även ska leva upp till bilden av hur en kvinna ska vara. Det kan vara att komma ihåg medarbetares födelsedagar eller att bjuda på geléhallon på alla hjärtans dag.

Detta dubbla chefskap ökar arbetsbördan för de

kvinnliga cheferna och får som följd att tiden för lärande och utveckling minskar.

– Det är ett slags machoideal för kvinnor, konstaterar Wastesson.

Även organisationen påverkas negativt av skillnaderna i förväntningar på kvinnliga och manliga chefer. Den större arbetsbördan för kvinnliga chefer kan göra att demokratiskt fattade beslut inte genomförs fullt ut. Misstag och nya smarta lösningar har också en tendens att stanna på enheten utan att spridas vidare.

– Därför behöver arbetsgivarna ta ett större ansvar för att chefer får mötas i olika konstellationer för att utbyta erfarenheter. Man behöver också lyssna mer på de kvinnliga cheferna, säger Karin Wastesson.

Läkemedel bakom sjukhusinläggning

AVHANDLING. Många med äldreomsorg läggs in upprepade gånger på akutsjukhus. Det gäller främst personer på säbo. Av 300 patienter blir ungefär hälften återinlagda minst en gång under 180 dagar efter utskrivning, enligt en avhandling av farmakologen Jonas Kindstedt vid Umeå universitet. Särskilt personer med kognitiv svikt och hjärtsvikt är i riskzonen för återinläggning.

I många fall kan orsaken till de upprepade inläggningarna vara de läkemedel de äldre fått, inte sällan psykofarmaka och sömnmedel, enligt studien.

De äldstas öron missas

HÖRSEL. Nästan alla över 90 år har en hörselnedsättning. Det kan forskarna bakom en studie från Göteborgs universitet och Region Västra Götaland konstatera. Av 42 undersökta 90-åringar och 49 undersökta 95-åringar hade 98 procent en hörselnedsättning i sitt bäst fungerande öra. 80 procent hade behov av hörselhjälpmedel. 30 procent hade vaxpropp i ett eller båda öronen, vilket försämrar hörseln och försvårar användandet av hjälpmedel.

”Äntligen en finurlig produkt som minskar städ och tvätt inom vård och omsorg”

Testa ett provpaket helt kostnadsfritt

Läs mer på sternerosterner.se

sterner & sterner urinstänkskydd förbättrar hygien och arbetsmiljö och minskar kostnaderna för städ och tvätt inom vård och omsorg.

Urinstänkskyddet är utvecklat i samarbete med Innovation Skåne (Region Skåne) och löser det kostnadskrävande problemet med urin på kläder och inredning.

Gå in på sternerosterner.se redan i dag och beställ ett provpaket helt kostnadsfritt.

En utbildningspodd för dig som arbetar inom äldreomsorgen

Kompetensutveckling – var och när du vill

Utbildningspoddar är ett enkelt, stimulerande och roligt sätt till utveckling. Deltagarna lyssnar och lär, när och var det passar, och kan repetera obegränsat antal gånger.

Självtest ingår som stöd för inlärningen. Vid behov av språkstöd finns möjlighet att lyssna långsammare på podden.

Nyfiken på poddar för utbildning? Scanna QR-koden för att läsa mer och provlyssna några minuter på två av våra utbildningspoddar.

Läs mer här!

Ett nyktrare liv och en mer fungerande vardag. Det är målet för hemtjänstgruppen MOA som vänder sig till personer med missbruksproblem. Att bygga relationer är avgörande för jobbet.

Lång väg till nyktrare liv

Text: Lena Frändberg Illustration: Emma Hanquist

MMOA-gruppen

är en av få hemtjänstgrupper i Sverige som specifikt vänder sig till människor med beroendeproblematik. Gruppen bildades 1990 i Skelleftehamn, ett socialt utsatt område en bit utanför Skellefteå. I dag jobbar sex undersköterskor med att hjälpa ett fyrtiotal brukare i olika delar av den vidsträckta kommunen. Personalomsättningen är låg, de som börjar jobba i MOA stannar i regel länge. Undersköterskan Monica Sundström har jobbat i teamet MOA Moröbacke sedan början av 2000-talet. – Det finns utmaningar med att jobba med människor med missbruksproblem och det kan ta tid innan man kommer in i arbetet. Men jobbet ger mycket tillbaka och vi har stor frihet att lägga upp och styra arbetet utifrån vårdtagarnas behov. Vi är två i varje team som jobbar tillsammans och därför har vi alltid någon att bolla saker med, säger hon.

För att få hjälp av MOA-gruppen ska man ha ett aktivt missbruk och insatsen initieras av individ- och familjeomsorgen. Efter en prövoperiod på sex veckor utvärderas arbetet och förvaltningen förvård och omsorg fattar ett beslut om fortsättning. MOA (missbruk, omsorg och aktivering) är alltså ett samarbete mellan kommunens socialtjänst och omsorgsförvaltning.

– Under prövoperioden kan det vara en utmaning bara att ta sig in hos brukaren. Det krävs ofta stor envishet för att bli insläppt eftersom vårdtagaren inte alltid är motiverad att ta emot hjälp. Det är då, och även senare, viktigt att samma personer kommer varje gång för att skapa tillit och bygga upp en relation, säger Viveca Bohman, chef för MOA-gruppen.

Målet med MOA-gruppens verksamhet är att brukaren ska få vardagen att fungera och att missbruket ska minska, inte nödvändigtvis att det ska upphöra helt. Teamen hjälper vårdtagarna med praktiska saker, men ett stort fokus ligger på social samvaro och att motivera och aktivera personen. De praktiska göromålen utförs ofta tillsammans med brukaren, man kan till exempel hjälpas åt att städa eller följas åt till affären. Det kan också handla om att sätta sig ner och prata, spela kort, fika eller gå en sväng.

– Teamen kan också behöva styra upp saker, se till att brukarna får försörjningsstöd, att de tar sig till hälsocentral, att de får en god man och så vidare. Det kan vara mycket misär i början när insatsen startar, säger Viveca Bohman.

betonar vikten av att det är samma personer som kommer till en vårdtagare med missbruksproblem vid varje besök. Arbetet förutsätter att en relation byggs upp och det kan ta olika lång tid. Möjligheten till flexibilitet är också viktig. Eftersom brukarna ofta har dåliga och bra perioder varierar stödbehovet och även möjligheterna att ge stöd. MOA-teamen lägger till stor del upp sitt arbete själva och kan anpassa sig till läget.

Om en brukare som får hjälp av MOA-gruppen har behov av praktisk hjälp och omsorg flera gånger om dagen får de också hjälp av kommunens ordinarie hemtjänst. Ofta kommer MOA-teamet till vårdtagaren några gånger i veckan, men i enstaka fall kan det handla om dagliga besök. Monicas team hjälper till exempel en kvinna med medicin och frukost varje morgon. Resten av dagen får hon hjälp av den vanliga hemtjänsten. – Hon har ett allvarligt missbruk och det har varit stora problem. Vi vill ha koll på hur mycket hon dricker och se till att hon får i sig mat. Det är mycket samtal och pepp. Den vanliga hemtjänsten har inte den tiden och lär inte känna vårdtagaren som vi gör, säger Monica Sundström.

MOA Moröbacke-teamet består av Monica och hennes kollega Mariann Widmark som började i MOA för ett år sedan. Både Monica och Mariann

– Om en brukare är mycket i festandet/drogandet blir det kanske bara korta besök, att vi tittar in och kollar läget. Är någon rejält påverkad så sitter vi inte och samtalar och har trevligt någon längre tid. När det är en bättre period så kan man passa på och åka i väg och fika, säger Mariann Widmark.

Enligt Viveca Bohman hjälper MOA-gruppen i dag fler yngre personer och fler drogmissbrukare än tidigare. En del är inte alltid hemma i sin bostad vid besöken och när de är det kan det vara kompisar där och mycket festande. Det finns en risk för våld, det är bland annat därför man alltid arbetar två och två. Städning hos drogmissbrukare kan också innebära risker, man måste vara försiktig så att man inte sticker sig på kanyler som ligger framme. – Ibland finns det en svans av besökare som inte alltid är så roliga. Det händer att vi backar ut och säger att vi kommer tillbaks en annan dag. Våld från någon av våra vårdtagare har bara inträffat någon enstaka gång under åren som jag har jobbat här, säger Monica Sundström. Det ställs inga särskilda kunskapskrav, förutom

Mariann Widmark.

Viveca Bohman.

utbildning till undersköterska, för att arbeta i MOA-gruppen. Kommunens individ- och familjeomsorg erbjuder en basutbildning om missbruk som alla nyanställda tar del av. Marianne Widmark ska gå på de tre träffarna under hösten. Dessutom ges en del föreläsningar löpande som ibland är intressanta för MOA.

Enligt Viveca Bohman är det önskvärt med en del livserfarenhet när man börjar jobba i gruppen eftersom arbetet kan innebära utmanande situationer. Ett viktigt förhållningssätt när man jobbar med personer med missbruksproblem är att man är rak och ärlig och står fast vid det man säger.

kan ta många år men det kan också gå fort.

Monica Sundström betonar också vikten av att kunna läsa av människor i hennes jobb. Ibland måste man gå försiktigt fram, inte pressa vårdtagaren (till exempel om att ta medicinen) utan lirka sig fram. I andra lägen kan det vara nödvändigt att vara tuff och säga till på skarpen.

Enligt Viveca Bohman fungerar MOA-gruppen för det mesta väl och gör stor nytta. Många som får hjälp av gruppen landar i en mer fungerande vardag, missbruket avtar ofta och en hel del slussas så småningom vidare till vanlig hemtjänst eller klarar sig utan hjälp. Det

Tomas Rönnbäck har fått hjälp av MOA Moröbacke-teamet i ungefär tio år. Hjälpen har betytt mycket för honom, bland annat för att ekonomin styrts upp på ett annat sätt än tidigare. I dag har Tomas mindre pengar i handen varje vecka eftersom MOA-teamet har hand om matpengarna. Det har gjort att mindre går till alkohol och Tomas är i dag betydligt nyktrare än för tio år sedan. – Det sociala är också viktigt. Jag brukar träffa Monica och Mariann tre eller fyra gånger i veckan och vi har kontakt via sms och telefon. De hjälper mig bland annat med matinköp och mediciner, och på måndagar brukar vi spela kort. Teamet är ett stort stöd för mig, säger Tomas Rönnbäck.

Tips till chefer och personal i ”vanliga” hemtjänstteam

Ta fram skriftliga rutiner för hur personalen ska agera vid misstanke om missbruk. Rutinen ska tydliggöra hur hemtjänstpersonal ska agera vid misstanke, vem de ska kontakta, hur de ska dokumentera samt klargöra ansvarsfördelning. Prata med den äldre personen i nyktert tillstånd om hur hen vill bli bemött när hen är berusad. Sträva efter hög personalkontinuitet för att på så sätt skapa relationer.

Socialstyrelsen har en webbutbildning om äldre och alkohol specifikt för personer som arbetar inom hemtjänst och hemsjukvård och som möter äldre personer i sina hem. Där finns även fördjupningsmaterial och stödmaterial till chefer. Sök på Webbutbildningar inom äldreområdet på socialstyrelsen.se

Allt fler äldre med missbruk

Mellan 2004 och 2021 har alkoholkonsumtionen ökat med ungefär trettio procent i gruppen 65–84 år och ligger nu nära den för befolkningen i stort. Ökningen förklaras framför allt av en högre konsumtion bland kvinnorna.

Männen dricker dock fortfarande mer än kvinnorna (ungefär dubbelt så mycket 2021).

Andelen 65–84-åringar som intensivkonsumerar alkohol (som druckit motsvarande en flaska vin eller mer vid samma tillfälle de senaste trettio dagarna) fördubblades mellan 2004 och 2021. Äldre intensivkonsumerar fortfarande i lägre utsträckning än övriga åldersgrupper.

Monica Sundström.

Forskare: Missbruk ofta svårt för hemtjänsten

Hemtjänsten organiseras ofta på ett sätt som inte passar äldre med missbruksproblematik. Mer utbildning behövs, enligt en forskningsrapport.

Allt fler äldre brottas med beroende av alkohol och droger och problematiken förväntas öka framöver. Tove Harnett, lektor i socialt arbete vid Lunds universitet, forskar om omsorg för äldre med missbruksproblem. Tillsammans med professor Håkan Jönson och Nora Germundsson har hon bland annat skrivit en forskningsrapport om hur hemtjänsten fungerar för äldre missbrukare, baserad på intervjuer med femtio enhetschefer runt om i landet.

Intervjuerna i Lundaforskarnas undersökning visade att hemtjänsten generellt sett är dåligt anpassad för äldre med beroendeproblematik. Sättet att organisera omsorgen med tidsbegränsade punktinsatser kan vara problematisk för många men passar inte alls för personer med missbruk eftersom deras behov ofta varierar över tid. – Hemtjänsten är i dag organiserad för att man har samma behov sju dagar i veckan. Det fungerar särskilt dåligt för den här gruppen. Det är i många fall personer som i perioder är ganska självgående men i andra perioder inte reder ut någonting själva, säger Tove Harnett.

vanligt så länge missbruksproblemen inte är så omfattande. Vid allvarligare problematik kan de äldre däremot få mindre hjälp eller hjälp av sämre kvalitet, bland annat för att de tackar nej eller vägrar släppa in personalen. Enligt forskarna riskerar situationen att leda till etisk stress när personalen inte har möjlighet att ge en god omsorg.

Många av de intervjuade enhetscheferna ser ett behov av mer utbildningsinsatser för personalen.

Att bygga upp relationer med omsorgstagarna är dessutom särskilt viktigt när det gäller personer med missbruksproblem, inte minst för att de ibland bara släpper in vissa människor i sina hem. Bristen på personalkontinuitet inom hemtjänsten blir därför extra problematisk för den här gruppen.

Studien visar att hemtjänsten trots detta i många fall kan utföras som

– Som personal behöver man ha en förståelse för målgruppen. Det kanske inte är nödvändigt med utbildning om alkohol och missbruk, men däremot mer kunskap om bemötande och hur man ska göra för att över huvud taget komma in i bostaden, säger Tove Harnett. Kommunerna har hanterat frågan om omsorg för äldre med missbruksproblem på olika sätt och en del har satsat på specialiserade boenden eller specialiserade hemtjänstteam för målgruppen. Under 2022–2023 genomförde Håkan Jönson och Tove Harnett en nationell kartläggning som identifierade specialiserade boenden i 27 kommuner samt en handfull specialiserade hemtjänstteam.

– Det finns en stor efterfrågan på goda exempel. I många fall står man ganska handfallen. Det är ett allvarligt problem både för individen, organisationen och personalen, säger Tove Harnett.

Jeanne Højgaard-Bøytler är doktorand och arbetar med en avhandling om specialiserad omsorg för äldre med

missbruksproblem som planeras vara klar 2025. Hon har bland annat besökt MOA-teamet i Skellefteå och intervjuat både personal och omsorgstagare.

Forskningen visar att specialiserade hemtjänstteam för äldre med beroendeproblem fungerar bättre än vanlig hemtjänst. De har ofta mer tid för den enskilde och kontinuiteten är större. Personalen i dessa team har enligt Jeanne Højgaard-Bøytler valt att arbeta med målgruppen och är inställda på att hantera problematiken. Även om man inte har specialiserad utbildning har man ofta motivation, personkännedom och erfarenhet.

– Det är naturligtvis en resursfråga. Alla hemtjänstorganisationer önskar en högre personalkontinuitet med mindre minutstyrning och stress. Men även om specialiserade team blir dyrare på kort sikt kan de vara lönsamma i längden eftersom missbruk ger upphov till stora samhällskostnader. Viktigast är att teamen kan ge förbättrad livskvalitet för äldre med missbruksproblem, säger Tove Harnett.

LENA FRÄNDBERG

Forskningsprojektet

Namn: Specialiserad omsorg för äldre med missbruk och komplexa behov

Lärosäte: Socialhögskolan, Lunds universitet

Forskare: Professor Håkan Jönson, lektor Tove Harnett och doktorand

Jeanne Højgaard-Bøytler

Finansiering: FORTE 4 660 000 kr

Tid för projektet: maj 2019–2025

Projektet undersöker tre modeller för specialiserad äldreomsorg för personer med missbruk; specialinriktade äldreboenden, specialinriktade avdelningar på äldreboenden och specialiserade hemtjänstteam.

Tove Harnett.

LEDARSKAP INOM ÄLDREOMSORG

Handbok för lärande och utveckling

Äldreomsorgen står inför stora förändringar med hög personalomsättning och alltmer komplicerade sjukdomsbilder hos de äldre. För att möta dessa utmaningar krävs arbetsgrupper som aktivt efterfrågar och delar kunskap och har ett tydligt gemensamt syfte och mål.

Boken Ledarskap inom äldreomsorg ger ledaren verktyg för att hjälpa arbetsgruppen att bli ett sammansvetsat team där reflektion, lärande och utveckling står i centrum.

– Vi hoppas att boken både ska inspirera och guida ledare i äldreomsorgen att få arbetsgruppen att utvecklas till att bli en reflekterande grupp med gemensam kompassriktning. När allt faller på plats kan det verkligen skapas magi, säger författarna Egon Rommedahl, leg. psykoterapeut, och Therese Kleveland, Silviasjuksköterska.

En mycket användbar bok för chefer och handledare, inte bara inom äldreomsorg.

Helhetsbetyg: 5.

Hanna Berg, BTJ-häftet nr 3 2024

”Goda exempel räcker inte”

Hur ska vi leva och bo för att må bra på äldre dar?

Frågan har engagerat SUSANNE IWARSSON , en av landets ledande äldreforskare, hela yrkeslivet. Att höja kompetensen i äldreomsorgen är nu hennes stora fokus. Och hon är arg.

Text: Gunhild Wallin Foto: Emil Malmborg

Jag är 66 år och bejakar det, säger Susanne Iwarsson, professor i gerontologi och äldrevård vid Medicinska fakulteten vid Lunds universitet sedan 2005 och initiativtagare till forskningscentret CASE, ”Centre for Ageing and Supportive Environments”. Det låter ju som det inte vore något konstigt med det, men att känna sig som den ålder man faktiskt har är ovanligt, enligt Susanne Iwarsson. I stort sett alla som tillfrågas om hur gamla de känner sig drar bort upp till 20 procent av sin kronologiska ålder och det har betydelse för många av de val vi gör när vi närmar oss pensioneringen och senare delen av livet. – Vi prokrastinerar, det vill säga skjuter upp, vårt åldrande jag. Det kan till exempel betyda att när vi tänker på hur vi vill bo efter pensioneringen, så sätter 80 procent av oss balkong eller uteplats högst på önskelistan, medan bara 8–9 procent prioriterar att den bostad man flyttar till ska kunna vara tillgänglig också om man behöver rollator eller andra tekniska hjälpmedel på grund av funktionsnedsättning. Genom att förneka den ålder vi har blir vi själva ålderister, säger Susanne Iwarsson.

Hon har ägnat sitt yrkesliv åt åldrande, hälsa och miljö och dess många perspektiv. Vägen till hennes engagemang för åldrande gick genom yrket som arbetsterapeut. Men kanske började det ännu tidigare. – Jag växte upp med en farmor med allvarlig funktionsnedsättning. Hon hade MS sedan unga år och kunde inte förflytta sig själv, utan fick bäras upp och ner för de höga trapporna i mitt barndomshem. Hon fick aldrig tillgång till moderna förflyttningshjälpmedel, men hon var envis och levde tills hon blev över 80 år.

Som arbetsterapeut blev hon också medveten om hur sällan byggmarknad, kollektivtrafik och andra samhälleliga funktioner tänkte in åldrande och funktionsnedsättningar i planeringar, beställningar och utförande. Hennes doktorsavhandling kom också att handla om funktionsnedsättning,

boende och åldrande. Och på den vägen är det, konstaterar hon. – Tillgänglighet handlar i grunden om att bygga om befintliga miljöer, vilket egentligen är som att kasta in jästen efter degen. I stället för att bygga efter principer för universell design redan från början, säger Susanne Iwarsson.

Vi möts på Karolinska Institutet i mitten av juni. Konferensen ”27th Nordic Congress of Gerontology” med temat ”Att åldras i en föränderlig värld” har just öppnats av drottning Silvia. Under lunchpausen vimlar det av ungefär 800 gerontologer från de nordiska men även många andra länder. Susanne Iwarsson är en återkommande deltagare. I år är hon här med

ett krav från många finansiärer, men då var det ovanligt, berättar Susanne Iwarsson.

Susanne Iwarsson är också med i ett initiativ som går ut på att höja kvalitén inom äldreomsorgen, i samverkan med Helsingborg stad. En liknande satsning är under planering också i Härnösands kommun. Hon är kritisk till kvaliteten inom äldreomsorgen och anser att där råder stor brist på adekvat kompetens.

Erfarenheten stärks av den omsorg hennes mamma får som hon menar är undermålig när det gäller kompetens för att bemöta personer med kognitiv svikt. Hon har regelbunden kontakt med ansvarig chef, men med begränsad framgång. Hon värjer sig också

” Undersköterskor har en viktig baskompetens men deras utbildning räcker inte för att utveckla nya metoder och tillämpa forskningsbaserad kunskap i praktiken.”

ett tjugotal kollegor från CASE. Många unga är i dag intresserade av att forska kring åldrande, vilket också märks på antalet unga deltagare på konferensen. –Vi har mycket spännande forskning att presentera här, både från CASE och inom forskarskolan SWEAH. Vi har gjort ett stort förberedelsearbete, där min uppgift framför allt har varit att stötta unga forskare inför deras presentationer, berättar Susanne Iwarsson.

Hon möter upp med raska steg och att hon just kommit hem från en arbetsresa till Kina märks inte ett spår. När vi funnit en någorlunda stillsam plats börjar hon berätta om CASE, som startade 2006 för att skapa forskning kring åldrande och stödjande miljöer. Verksamheten är tvärvetenskaplig och består av forskare inom medicin, samhällsvetenskap, teknik och juridik. Arbetet genomförs med nära koppling till praktisk verksamhet och involverar ofta äldre och andra intressenter i forskningsprocessen.

– När vi startade CASE ville vi involvera parter utanför akademin på riktigt. Nu är det vanligare och ofta

mot att berättelser om goda exempel inom äldreomsorgen skulle vara tillräckligt.

– Snälla! Det har jag hört i alla år. Men det går inte att bygga verksamheter på goda exempel. Äldreomsorgen styrs av lagar där jämlik vård oavsett vem man är eller var man bor är ett grundläggande krav. Det här tänkesättet är upprörande på riktigt, säger Susanne Iwarsson.

I dag har under tio procent av de anställda inom äldreomsorgen legitimation från utbildningar inom hälsooch sjukvården. De socionomer som finns inom äldreomsorgen arbetar i regel med biståndshandläggning och ledningsfrågor och inte i den praktiska verksamheten. Ädelreformen 1992 innebar att äldreomsorgen kom att omfatta både insatser enligt socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. Men dagens omsorgsbehövande äldre är så mycket sjukare än för drygt 30 år sedan och det ställer andra krav på innehållet i äldreomsorgen. – Äldreomsorgen måste satsa på högre kompetens. Undersköterskor

har en viktig baskompetens, men deras utbildning räcker inte för att utveckla nya metoder och tillämpa forskningsbaserad kunskap i praktiken. Utan fler personer med akademisk utbildning i äldreomsorgen är det fullständigt omöjligt. När jag ständigt tar upp detta tycker folk att jag är jobbigt kritisk, men jag står för det, säger Susanne Iwarsson. Hon leder just nu forskningsprogrammet RELOC-AGE, som handlar om flyttning i den senare delen av livet och hur boendet kan se ut för att stödja ett aktivt och hälsosamt

åldrande. Genom samarbete med Pensionärernas riksorganisation, PRO, SPF Seniorerna, Riksbyggen, Karlshamnsbostäder och Örebrobostäder, ett mjukvaruföretag och flera kommuner pågår nu flera studier av hur personer som är 55 år och äldre tänker kring och realiserar planer på att flytta. Eftersom det tar 15–17 år för forskningsresultat att nå praktiken berör den forskning som sker nu inte främst dagens äldre, utan framtidens. RELOC-AGE är ett exempel på det. – Genom samarbetet har vi kunnat följa hur bostadskarriären senare i li-

Susanne Iwarsson

Ålder: 66 år

Bor: På en avstyckad gård i Skåne och i lägenhet i Lund.

Familj: Man, en son, två barnbarn och tre bonusbarnbarn.

Utbildning och arbete: Legitimerad arbetsterapeut, doktor i medicinsk vetenskap. Sedan 2005 professor i gerontologi och äldrevård vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet. 2006 initiativtagare till och föreståndare för ”Centre for Ageing and Supportive Environments, CASE, vid Lunds universitet. Sedan 2014 koordinator för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa, SWEAH.

Utmärkelser: Vinnare av Sohlbergspriset 2022, vilket är Nordens största pris inom gerontologi och som delas ut på ”Nordic Congress of Gerontology” vartannat år.

Fritid: Tränar, går i skogen, odlar, reser, träffar barn och barnbarn. Syr gärna kläder till sig själv och barnbarnen.

vet verkligen ser ut. Vi får fram mycket relevant kunskap och många idéer som i sin tur gett mycket forskningspengar. Inom CASE forskas det också kring ålderism, vilket kan beskrivas som fördomar, diskriminering och strukturer i samhället som inte tar hänsyn till åldrandet. Hon citerar Världshälsoorganisationen som slår fast att ”allt i samhället måste stödja det goda åldrandet”. Och med rätt förutsättningar kan åren efter pensioneringen bli möjligheternas tid, säger Susanne Iwarsson.

Många 70-åringar har fysiska, psykologiska, kognitiva och sociala förmågor som tidigare var förbehållna 50-åringar och lever mycket aktiva liv. Och för den som går i pension i 60-årsåldern kan framtiden rymma minst tjugo lediga och relativt friska år.

”Jag promotar gärna ansvar för den egna hälsan, men man ska heller inte glömma att det finns grupper i samhället som lever i sårbara situationer och har sämre förutsättningar.”

– Mycket kan hända då. Det kan vara att odla intressen eller att verkligen kunna ge stöd till sina barn och barnbarn eller något annat man drömt om att göra, säger Susanne Iwarsson.

Samtidigt är hon försiktig med att lägga allt ansvar för ett gott åldrande på individen.

– Jag promotar gärna ansvar för den egna hälsan, men man ska heller inte glömma att det finns grupper i samhället som lever i sårbara situationer och som har sämre förutsättningar att ta det ansvaret.

Själv förbereder hon sig inför pensioneringen både yrkesmässigt och privat. På arbetet delegerar hon ansvar och strävar efter att göra sig alltmer obehövlig i det dagliga arbetet.

Däremot kan hon som forskare välja att delta även i framtiden efter lust och kraft.

– Det jag ser fram emot är att slippa deadlines, säger hon.

Privat gör hon saker som hon vet är bra för hälsan och som kan påverka kvaliteten på åren som kommer. Det handlar om att vara med make, barn och barnbarn, att vara ute i skog och mark, att ta hand om gården i norra Skåne, att äta bra mat och att träna. Men även om hon vet att det är bra att förbereda sig inför livet som pensionär erkänner hon med ett skratt att det inte är lätt. Att lämna den underhållskrävande gården till förmån för en lägenhet i tätorten är inte ett lätt steg att ta.

CASE

CASE står för ”Centre for Ageing and Supportive Environments” och är ett forskningscentrum om åldrande och stödjande miljöer vid Lunds universitet. CASE är tvärvetenskapligt och består av forskningsmiljöer från de juridiska, medicinska och samhällsvetenskapliga fakulteterna samt Lunds tekniska högskola. Startade 2006 på initiativ av Susanne Iwarsson och Agneta Ståhl. Redan från starten betonades betydelsen av att bedriva tillämpad forskning i nära samverkan med parter utanför akademin, särskilt äldre personer och deras intresseorganisationer. Sedan 2010 finns också ett intressentråd, som leds av och består av människor utanför akademin. Intressentrådet har stor självständighet inom centrumet, men tar del av föreläsningar och forskningsresultat med mera. De spelar också in frågeställningar till CASE och bidrar i hög grad till forskningskommunikationen. Årligen hålls den så kallade CASE-dagen, som är öppen för allmänheten och presenterar aktuell forskning.

– Min kunskap om åldrande, hälsa och miljö påverkar inte vårt eget boende ännu, så jag lever inte riktigt som jag lär, säger hon.

Som en röd tråd genom hela intervjun hörs forskarens röst. Susanne Iwarsson prisar samarbetet nära praktiker och människor utanför akademin. Det påverkar resultaten, ger reaktioner och sprider kunskap.

– Mitt bärande argument är att det ger forskningen relevans, säger hon.

Hon beskriver sig själv som kritisk och kreativ. Hon är handledaren som säger ”Det var ju bra, men…” och hon är också entreprenören som startar upp verksamheter och som dragit in stora pengar till forskning om åldrande. Hon har en röst kring åldrandet och dess förutsättningar, vilket innebär att hon blir inbjuden att tala om åldrande i många inflytelserika sammanhang. – Att definiera problem, undersöka dem och leverera ny kunskap är mitt uppdrag som forskare. Däremot inte att lösa dem, där får andra ta vid, säger Susanne Iwarsson.

Säkerställ och öka kompetens med patientsimulering

Simulering används för ökad realism vid inlärning och träning, som t ex vid:

• Bemötande och teamarbete

• Ergonomi och förflyttningsteknik

• Kliniska procedurer

22-23 oktober välkomnar vi till vår Nationella konferens

SUN (Simulation User Network) i Stockholm.

Intresset för existentiell hälsa växer i samhället.

Att kunna känna tilltro, lugn, hopp, förundran och mening i livet är viktigt för att vi ska må bra.

Men vad betyder existentiell hälsa?

Varför uppmärksammas det i vår tid?

Livets frågor

Minikurser i existentiell hälsa

Välkommen att ta del av fem korta digitala utbildningar (ca 45 min/kurs) utan kostnad!

Kurser och mer på: betaniastiftelsen.nu/utbildningar

Panelen

Både chefer och medarbetare i äldreomsorgen är ofta ensamma om beslut och komplexa situationer. Hur resonerar kollegor runt om i landet som kanske brottas med samma problem som du? Här svarar panelen på tre aktuella frågor.

FRÅGA: Hur ordnar ni fysiska aktiviteter?

Dorte

Rasmussen

Undersköterska särskilt boende Broby

Vi har en aktivitetsansvarig på hundra procent som i samarbete med fysioterapeut och arbetsterapeut har sittgympa, yoga eller annan träning två gånger i veckan med boende. Flera gånger i veckan har vi promenader, antingen i promenadgrupper eller individuellt. Vi har också individuella träningar med dem som behöver och planerade träningar i vår träningssal med olika redskap, till exempel cykel och liknande. Om det finns andra önskemål försöker vi att tillgodose det. Varje vecka skickar aktivitetsansvarig ut ett schema för nästkommande vecka så att var och en kan se vad som ska hända och planera utefter det.

Jeanette Liljegren

Undersköterska hemtjänsten Visby

Fysisk aktivitet i alla dess former bidrar till ökad livskvalitet. Mitt förslag är att införa en beviljad hemtjänstinsats: Vardagsmotion i hemmet. Ett biståndsbeslut som möjliggör delaktighet utifrån den äldres egen förmåga och förutsättningar. En kvart om dagen. Tillsammans med hemtjänstpersonal. Det kan vara trappträning. Gå ett visst antal steg varje dag och utforma det som en rolig utmaning för den äldre. Använda ballong, boll eller töjbart gummiband. Skapa ett rörelsepass med svängig musik! Varför inte skriva ut recept på vardagsmotion för äldre?

Att bli ”gammal” behöver inte innebära stillasittande och en passiv hemmiljö.

Marjeta Jesenicnik

Enhetschef och resurschef Jönköping

I hemtjänsten finns fysisk aktivitet som beviljad insats, oftast formulerad som promenad. Där finns även social tid och ibland ledsagning till andra aktiviteter i samhället. På äldreboenden finns så kallade aktivitetssamordnare. Minst tre gånger i veckan erbjuds aktiviteter på nästan alla boenden i kommunen. Det kan vara utevistelse eller utflykter. Hyresgästerna tillfrågas vad de vill göra och anmäler sig efter förmåga och intresse. Utöver det finns säsongsaktiviteter, exempelvis grillning, bio, underhållning, olika temadagar som exempelvis italiensk mat, spa med mera. Utmaningen är att utbudet inte tilltalar alla och att det krävs en hel del personal vid aktiviteterna

Anette Isaksson

Enhetschef hemtjänst Tingsryd

Vi arbetar mycket med hälsobefrämjande insatser. Något som har varit väldigt populärt är den balansträning som Kommunrehab utför på de olika enheterna. Det vi också försöker arbeta med är den vardagliga och naturliga träningen, att gå själv i sin bostad, att få bibehålla de fysiska förmågor man som enskild har. Det är så lätt att vi som personal tar över i stressade situationer för att det går fortare, men då gör vi egentligen mer skada än nytta. Personalen på både särskilt boende och i hemtjänsten försöker uppmuntra och stödja den fysiska aktiviteten hos alla de upplever behöver det. Under hösten kommer vi att starta träffpunkter där vi också ska lägga fokus på hälsa.

FRÅGA:

Hur hanterar

ni missbruk?

Dorte

Rasmussen

Undersköterska särskilt boende Broby

Vi kan inte hindra någon från att köpa och dricka alkohol. Men om det blir ett problem försöker vi diskutera det med både den boende och eventuellt anhöriga. Vid behov skrivs en handlingsplan. Personalen kan hjälpa till med att portionera ut alkoholen så att allt inte dricks på en gång. Det viktigaste är att kunna kommunicera kring det. Ibland blir det diskussioner om hur man ska göra när vi bjuder på ett glas vin till maten eller liknande. Man kan inte bestämma eller låta bli att erbjuda någon. Det är vuxna människor som bor hos oss och som själva bestämmer.

Marjeta Jesenicnik

Enhetschef och resurschef Jönköping

Det görs alltid en riskbedömning. Dels en handlingsplan som är för brukare och en riskbedömning samt handlingsplan utifrån arbetsmiljön för personalen som arbetar där. Åtgärder som dubbelbemanning, att personalen i en viss riskmiljö inte ska vistas ensamma eller efter mörkrets början är vanliga. Det handlar alltid om en bedömning i varje enskilt ärende.

För medarbetare med missbruksproblem finns en utarbetad process som vi följer när problem uppstår. Vi tar hjälp av HR och företagshälsan.

Jeanette Liljegren

Undersköterska hemtjänsten

Visby

Ofta finns det sedan tidigare en känd missbruksproblematik. När jag kliver in i personens hem behöver jag få en uppfattning om dagsform och mående –klädsel, hygien, matintag, sjukdomsbild. Är personen påverkad? Kan vi föra ett samtal? Här kan daglig dokumentation bli avgörande för att snabbt kunna se förändringar, för att agera och säkerställa god vård och omsorg. För ökad trygghet och iakttagelseförmåga är det bra att vara två vid insatsen. Samtidigt måste individens rätt till integritet och självbestämmande alltid beaktas. En svår balansgång.

Anette Isaksson

Enhetschef hemtjänsten Tingsryd

Missbruk är tyvärr något vi möter med jämna mellanrum. Vi tar hjälp av våra kollegor på individ- och familjeomsorgen om det handlar om äldre eller funktionshindrade personer. Det handlar alltid om vad den enskilde själv vill men ibland blir personalens arbetsmiljö påverkad. Då måste vi föra en diskussion med den enskilde. Vi har vägledningar nedskrivna för att underlätta i svåra situationer, men varje person och situation är unik så det kräver mycket av verksamheterna för att hitta bra lösningar.

Anpassad till äldreomsorgens personal.

DEN NYA SOCIALTJÄNSTLAGEN

– hur påverkar den äldreomsorgen?

Den 1 juli 2025 träder den nya socialtjänstlagen i kraft. För dig som arbetar inom äldreomsorgen är det avgörande att förstå de nya reglerna och hur de kommer att påverka ditt arbete. Denna kurs ger dig en djupare inblick i lagstiftningen och vad den innebär för äldreomsorgens framtid.

DATUM, TID OCH PLATS:

29 november 2024 • 13.00-16.00 • Digital kurs

Läs mer och boka din plats idag.

FRÅGA: Vad brottas ni med just nu?

Dorte

Rasmussen

Undersköterska

särskilt boende Broby

Det största problemet just nu är sommaren med ledighet och vikarier. Det är tufft att få ihop schemat med kompetent personal som kan ersätta ordinarie. Man ska orka jobba hela sommaren och inte vara helt slut när semestern kommer. Man behöver verkligen satsa mer på vård–yrkena över lag så att fler vill arbeta inom vården på olika sätt.

Marjeta Jesenicnik

Enhetschef och resurschef Jönköping

Äldreomsorgen har ett aldrig sinande behov av medarbetare. Just nu går mycket energi åt att få arbetet under sommaren att fungera. Både med att få tillräckligt med personal som kan utföra arbete hos kunder och hyresgäster men också att ge vikarier kunskap och tillräckligt med personal som kan gå bredvid så att de kan få bra förutsättningar att klara sitt arbete. I vår stad finns nybyggda stadsdelar med nyöppnade stora trygghetsboenden. Många kommuninvånare flyttar in, vilket innebär att en del hemtjänstgrupper får väldigt många kunder. Vi ser även en inflytning från närliggande kommuner till trygghetsboende. Så det är ett stort jobb att ta tag i under hösten.

Jeanette Liljegren

Undersköterska hemtjänsten

Visby

Nya bestämmelser om elva timmars sammanhängande dygnsvila försvårar schemaläggning och kontinuitet. Det är en av många saker. Men det jag inte brottas med är mina arbetskamrater som dagligen är vardagshjältar i någon annans liv! Som gör verklig skillnad. Allt det andra som skaver och irriterar i äldreomsorgen är politiska beslut. Det är där förändringen måste börja

Stärk dina medarbetare & dig själv

Ett urval av våra utbildningar

• Ledarskapsutbildning för chefer i äldreomsorgen 30 hp

Anette Isaksson

Enhetschef hemtjänsten Tingsryd

Just nu är det mitt i sommaren och arbetet ser lite annorlunda ut. Färre sittande möten men mer tid att möta människor i verksamheterna. Efter semestern kommer vi att arbeta mycket med att starta upp träffpunkter och stimulera till en mer meningsfull vardag. Den nya socialtjänstlagen kommer också att ta mycket av vår arbetstid i höst, men det är ett väldigt stimulerande arbete!

• Socialrätt för arbetsledare 7,5 hp

• Biblioterapi som metod för personlig och professionell utveckling 15 hp

• Att upptäcka och stödja suicidnära personer 7,5 hp

• Sorg, förlust och kris - psykosocialt stöd när livet är hotat 7,5 hp

Vi anpassar även utbildningar för just din arbetsplats, med möjlighet till fördjupade kunskaper och utveckling av verksamheten.

Marie Cederschiöld högskola tidigare Ersta Sköndal Bräcke högskola mchs.se/uppdrag uppdrag@mchs.se • 08-555 051 19

Varför är vi så bra på det vi gör? Den frågan får vi ofta - varför klarar vi av att ge god omvårdnad och en trygghet till både boende, närstående och ansvariga kommuner? Jo, därför att vi har:

Erfarenhet av målgruppen sedan lång tid. Verksamheten startade på 60-talet och har sedan dess haft inriktning mot psykiatri och demens. Personer med speciella behov, beteendestörningar och kombinationer av olika behov är den målgrupp som vi specialiserat oss på sedan lång tid.

Kompetens med utbildad personal i olika yrkeskategorieri.

Vår baspersonal får löpande stöd och utbildning i de områden som de upplever behov inom.

Om oss

Sydsvenska Hälsogruppen är ett familjeföretag som startades 1966. Läs mer om oss och våra verksamheter på Nömmeberg och Vittsjö Omsorg på www.shg.se

Individanpassad omvårdnad. Varje individ ses med sina speciella behov och resurser. Vi förväntar oss inte att personer ska kunna, vilja eller passa i större grupper. Det räcker för oss att man gör insatser kring en individ åt gången.

Utveckling som hela tiden driver oss frmåt. Vi vill och behöver kunna det senaste inom verksamheten för att vara konkurrenskraftiga och trovärdiga.

Vi lagar maten, ni skapar måltiden!

På Dafgårds lagar vi god mat till många människor.

Vi hjälper er att skapa en måltidsupplevelse som leder till glädje och gemenskap. Vår mat har sin bas i svensk husmanskost vilket ska anspela på smaker vi minns och väcka minnen till liv. Målet är att måltiden ska vara en guldkant i tillvaron för alla som äter vår mat.

Smaken tummar vi aldrig på. Därför lagar vi all vår mat från grunden i vårt stora kök i Källby. Med råvaror av hög kvalité och ett brett hållbarhetstänk vill vi skapa måltidsglädje.

Vi vill även ge dig en trygghet i god spårbarhet genom våra professionella inköpare och våra egna laboratorier.

god mat för alla - från köket i Källby

”

Våga prata mer om döden”

HANDBOK. ”Döden är det sekulära samhällets blinda fläck” sa en vän till narkosläkaren Jakob Ratz Endler när de träffades en dag på gymmet. Han hade då börjat arbeta på en bok om döden, ett ämne han fått anledning att fundera på många gånger i sitt jobb på en intensivvårdsavdelning.

I boken Hantera döden – en handbok (Bonnier fakta) vill han ge alla, men inte minst personal i vård och omsorg, förutsättningar att våga prata om döden, både med den som själv närmar sig döden och med anhöriga. Boken är tänkt att avdramatisera ämnet och vara en hjälp för den som i sitt jobb – och i livet i övrigt – behöver närma sig ämnet. För det finns mycket att vinna på att våga prata om döden, menar Jakob Ratz Endler.

– Vi läkare är inriktade på att rädda liv. Och det är ju fantastiskt när det sker. Men att hjälpa någon att få en fin död är också en fantastisk upplevelse. Genom att veta mer om döendet och öppna upp för den sortens samtal blir vi mindre rädda för det som väntar, säger Jakob Ratz Endler.

I dag finns sällan ett bra tillfälle att starta ett samtal om döden, menar han. När man ses i familjen eller släkten vill man framför allt ha trevligt och inte göra närstående ledsna. I slutet av boken finns därför en ”packlista” – saker som kan vara bra att tänka igenom och även ta upp med nära och kära.

– Organdonation är ett exempel på en sak som kan vara relativt lätt att börja prata om. Och gör man det kan man lättare fortsätta med annat runt döden också.

Tankar om tyst kunskap

DILEMMAN. ”Tjenare din gamla skata, sitter du här?” Med de orden kom undersköterskan Christina in till den gamla damen när hon satt på toaletten. Efter att många gånger ha blivit kränkt och kallad gråsugga hade Christina till slut tappat tålamodet. Hon gick resolut ut ur rummet och samlade ihop sig. När hon gick tillbaka bemötte hon medvetet damen på ett till synes respektlöst sätt. Men resultatet blev att damens ögon lyste upp. Den oväntade vändningen blev ingången till en ny fördjupad kontakt mellan Christina och den demenssjuka damen. Berättelsen finns med boken Omtankar – praktisk kunskap i äldreomsorgen som inleds med sju texter skrivna av omsorgspersonal. De handlar alla om svåra dilemman som de mött i sitt arbete. Texterna kom till under en serie vidareutbildningar för omsorgspersonal från Huddinge kommun som gavs vid Centrum för praktisk kunskap på Södertörns högskola. Frågor som diskuterades på kurserna och som också finns med på många sätt i boken är: Vad innebär ett bra omsorgsarbete? Vilka svårigheter möter omsorgspersonal med äldre som har stora vårdbehov? Hur kan kunnande om att handla klokt värnas och få det rum som behövs för att utvecklas?

I den andra delen av boken diskuteras och fördjupas frågorna i texter skrivna av forskare och omsorgslärare, bland andra av filosofen Jonna Bornemark.

Boken går att ladda ner gratis från nätet och från Södertörns högskola. Sök på bokens titel.

Dikter från hemtjänsten

POESI. Undersköterskan Frida Turander skriver dikter om sitt arbete i hemtjänsten i värmländska Hagfors. Det är raka dikter om arbetet och arbetets dilemman, om det vackra och svåra och när livet går mot sitt slut. Bakom orden skymtar en vrede.

ANNA SERNER OM ATT LEDA

GENOM FÖRÄNDRING.

Efter 25 års ledarskap i offentligheten är Anna Serners ficka till brädden fylld med kunskap och insikter. I boken Ur djupet av min bakficka –erfarenheter av att leda i förändring delar hon med sig av sina erfarenheter från olika branscher. Hon skriver personligt och bjuder på både misslyckanden och framgångar, men framför allt är det en konkret bok om att leda genom förändringens olika faser.

”...Problem löser sig inte om man fortsätter göra på exakt samma sätt som man alltid gjort, därför är det bättre att göra något konkret även om det innebär att man ibland får göra om.”

Läs mer och beställ.

Särskild hemvård minskar oro i Filipstad

För äldre med särskilda behov är kunnig och samma personal en förutsättning för trygghet. I Filipstad förestår Nathalie Ringqvist specialisthemvården som gör just det.

Vad?

En speciell grupp inom Filipstads hemvård – kallad specialisthemvården – som möter människor med särskilda behov och/eller behov av kontinuitet. Teamet bildades 2022, då fyra geografiska hemvårdsområden slogs ihop till tre – och specialisthemvården blev den fjärde verksamheten. Kunderna har olika utmaningar som demens, kraftig ångest/oro, missbruk eller stora psykosociala behov. De har därför bedömts ha extra behov av att möta färre personal, kunniga i utmanande beteenden. Teamet går hem till äldre, men även till yngre personer.

Den lilla arbetsgruppen består av 15 handplockade personer, främst undersköterskor. De har i sin tur arbetat upp ett nära samarbete med både demenssjuksköterska, psykiatri och andra stöttande professioner inom kommun och region.

Hur?

En person som känner oro kan reagera på om det är många olika personal som kommer till hemmet. Kanske får de ökad ångest, isolerar sig socialt eller slutar att äta. I vår lilla arbetsgrupp har vi redan från början arbetat personcentrerat – som att ha ”lära känna”-möten med/kring kunden, göra besöken på ”rätt” tid och anpassa val av personal samt bemötande efter kundens behov. Kanske känner sig en person tryggast i sin trädgård? Då börjar vi med att bygga relation utomhus.

Arbetsgruppen har också blivit väldigt duktig på att dokumentera – och följa upp det. Ett bra, personcentrerat bemötande kräver en bra grund och en röd tråd hela vägen; det är något vi hela tiden påminner varandra om.

Vi har gjort stora framsteg med många kunder i den här gruppen. Och vi lär oss och delar ny kunskap med varandra hela tiden. Exempelvis hade vi en äldre kund med psykisk ohälsa som inte hade lämnat sin lägenhet på flera år. Så när vi byggt upp förtroende, följde den personen med ut på stan och åt glass.

Vi hade också en äldre kund som helt hade tappat livsgnis-

Har du och ditt arbetslag gjort något som kan inspirera andra? Mejla till karin.sodergren@gothiakompetens.se

tan, men som vi lyckades vända. Det är det som är vår belöning och drivkraft att vi får se: ”Åh, det kan bli bra för den här personen”.

Varför?

Filipstad är en så liten stad att vi fick välja att ha en grupp riktad mot samtliga komplexa behovsområden. Eftersom vår specialgrupp är så liten kan vi också erbjuda de här särskilt utsatta kunderna kontinuitet. Samtidigt kan kollegor i den ordinarie hemvården fokusera på majoriteten av kunder som inte har samma utmanande beteenden.

BERÄTTAT FÖR ANNA KÅGSTRÖM

3 bra saker med specialisthemvård

1. Samma personal besöker kunden. 2. Hög personkännedom om kunderna.

3. Ständigt ökande kunskap kring komplexa förhållanden i arbetsgruppen.

USK Susann Magnusson dokumenterar.

Nathalie Ringqvist, chef specialisthemvården.

Glasklara samband mellan träning och hälsa

NNär detta skrivs pågår Veteran-VM i friidrott i Göteborg. 8000 personer från hela världen tävlar, 90-åringar tävlar på 100 meter, 100-åringar stöter kula och 70-åringar har spurtat mot varandra på 1500 meter. En 68-årig Ingemar Stenmark har hoppat 3 meter i stav, men kom bara på 10:e plats. Det har slagits världsrekord i olika åldersklasser och alla verkar ha haft väldigt roligt. Är det då nyttigt att tävlingsidrotta på elitnivå livet ut? Ja, varför inte? Och om det inte är nyttigt är det i alla fall roligt. Men det är antagligen väldigt nyttigt. Mer om det senare. Ibland får man höra att det inte finns några bevis på att motion är nyttigt. Någon auktoritet uttalar sig i media och viftar med någon vetenskaplig artikel som inte funnit några samband. I själva verket finns det tusentals artiklar som visar på hälsoeffekter i studier gjorda i olika delar av världen. Motion verkar minska risken för hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, depression och cancer. Det verkar till och med motverka risken att få demens.

Vi publicerade för några år sedan en studie på kvinnor som undersöktes i medelål dern. Då gjordes bland annat en konditionstest. Jämfört med de tre femtedelar som låg i mit ten hade den femtedel kvin nor med bäst kondition 90 procent mindre risk att få demens de följande 40 åren. Den femtedel som hade sämst kondition hade tre gånger ökad risk. Kvinnorna tillfrågades också om de motionerade. Ju mer man motionerade,

ju lägre risk hade man för demens. Flera andra studier i olika delar av världen har funnit samma sak.

Hur kommer det sig då att motion har så många positiva effekter? Det finns säkert flera orsaker. En viktig är att motion är bra för kärlens hälsa och ökar blodflödet i kärlen vilket är viktigt för alla våra organ, också för hjärnan. Det gör att olika näringsämnen och syre lättare kommer fram och att skadliga ämnen lättare kan sköljas bort. Motion verkar också motverka den låggradiga inflammation som sker när vi blir äldre. Inflammation verkar vara en bidragande orsak till demenssjukdomar, som Alzheimers sjukdom. Sedan sänker motion våra sockervärden i blodet. Motion används därför i tidig behandling av diabetes. Diabetes och högt blodsocker är också en riskfaktor för demens. Antagligen finns det också andra mekanismer. Hur mycket måste man då träna? Tja, om man rör sig väldigt lite så sker den stora hälsoeffekten redan när man ökar sin träningsdos litegrann. Rekommenderad träningsdos när det gäller måttlig träning (promenad i en takt så man kan prata medan man går) är 2,5-5 timmar per vecka. Alltså, cirka 30 minuter per dag i fem dagar. Den största effekten

ser man redan när man går från noll till hälften av detta (15 minuter), alltså inte så mycket. Sedan blir det successivt allt bättre för hälsan. När det gäller mer ansträngande träning (så att man svettas, pulsen går upp och det är svårare att samtala) är rekommenderad dos från 1 timme och 15 minuter till 2,5 timme per vecka, men effekt ses redan halvvägs dit.

Är det då nyttigt att tävlingsidrotta på äldre dar? Det är det absolut. Dels får man alla de positiva effekterna av motion som jag beskrivit, dels gör det att man även träffar andra människor och att man har ett mål att sträva efter, inte bara att man tävlar mot andra utan också mot sig själv och sina egna rekord.

Vad har då detta med äldreboenden att göra? Jo, precis som för alla andra är det viktigt att de som bor på säbo rör på sig regelbundet för att motverka effekterna av demens och för att hålla sig aktiva. Det är också viktigt att ha meningsfulla sysselsättningar, som att prova olika idrotter. Detta görs redan på många ställen. Tänk om kommunala bidrag till idrottsklubbar kunde kopplas till att hjälpa äldre prova olika idrotter? Det skulle göra att man fick träffa andra människor från olika generationer, att man fick göra något roligt och samtidigt förbättra sin kondition.

Ingmar är professor i psykiatri vid Göteborgs universitet och chef för Centrum för åldrande och hälsa, Agecap. ingmar.skoog@gothiakompetens.se

Från uppgiven till given.

Med rätt kompetens och ny energi gör du skillnad precis där det behövs.

Vi har kostnadfria vidareutbildningar för dig som vill utvecklas i din yrkesroll.

Som undersköterska kan du specialisera dig på distans och halvtid inom demensvård • kognitiva sjukdomar

• vård & omsorg av äldre • psykiatri

• palliativ vård

Gothia Kompetens AB, Box 22543, 104 22 Stockholm