Språkkrav skapar dilemman för chefer

HEMTJÄNST. Det ökade kravet på skriftlig dokumentation inom äldreomsorgen skapar dilemman för första linjens chefer vid rekrytering av omsorgspersonal med utländsk bakgrund. För att bedöma de sökandes språkliga nivå skapar cheferna egna regler, ett slags miniminivå med hemgjorda språktester som kan skifta mellan olika arbetsgivare.

Det framgår av en studie från Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet av socionomerna Palle Storm och Anneli

Stranz. Studien bygger på intervjuer med 15 enhetschefer inom hemtjänsten i Stockholmsområdet.

Enligt forskarna tvingas många chefer anställa personer med alltför knackig svenska för att klara personalbehovet. Bara genom att sänka kraven på den sökandes förmåga att tala och skriva korrekt svenska går det att hitta tillräckligt många att anställa för att fylla luckorna.

På vissa ställen försöker man lösa situationen genom att utse så kallade dokumen- tationsombud i personalen. De intervjuade cheferna efterlyser mallar med färdiga korrekta fraser att använda vid dokumentation.

En slutsats i studien är att det behövs tydligare nationella riktlinjer för att säkerställa att personalen kan utföra sina ålagda arbetsuppgifter och en diskussion om hur språkförmågan ska bedömas.

Studien ”Hemtjänstchefer om personalens språk och barriärer...” är publicerad i Äldre i Centrums vetenskapliga supplement nr 3.

Tidshjälpmedel ger självständighet

DIGITALT. Elektroniska kalendrar hjälper personer med demenssjukdom i vardagen och gör dem mer självständiga. Det visar preliminära resultat från en studie från Region Dalarna ledd av Gunnel Janeslätt, doktor i arbetsterapi.

– Patienterna som fått ett tidshjälpmedel klarar av sina mål bättre än patienterna i kontrollgruppen som inte fått något sådant. Det är häftigt att se att förmågorna faktiskt ökat när man följer upp efter tre månader, trots att demens är en sjukdom som förvärras över tid, säger hon i ett pressmeddelande.

Att få hjälpmedel tidigt i sjukdomen är viktigt, liksom att arbetsterapeuterna ges tid att introducera och följa upp hur det går, påpekar Gunnel Janeslätt.

MÄTNING. En frisk person har normalt regelbunden gång. En person med förhöjd risk för fallolyckor och kognitiv sjukdom har ofta ett mer oregelbundet rörelsemönster. Enligt en metod som utvecklats på Chalmers tekniska högskola kan man med en radarsensor avläsa stegtiden och regelbundenheten i stegmönstret och därmed kartlägga om en person har förhöjd risk för att ramla, rapporterar tidskriften Äldre i Centrum. Ökad fallrisk hänger ofta ihop med kognitiv sjukdom.

Tidig upptäckt av viss demens

LEWYKROPP. Ett stick i ryggen för att ta lite ryggmärgsvätska kan numera upptäcka Parkinsons sjukdom och Lewykroppsdemens på ett tidigt stadium, redan innan personen själv märker av symtomen.

– Det här testet är unikt, innan kunde man bara se detta efter döden, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet till SVT Nyheter, vars forskargrupp tagit fram metoden.

Forskarna har testat 1100 personer med gott resultat. Omkring 50 000 personer lider av sjukdomen som kallas Lewykroppssjukdom. Ett tidigt tecken är luktbortfall.