– glädje eller bekymmer?

Lusten till sex är inget som försvinner med åren eller för att man flyttar in på ett äldreboende. För personalen på Lindgården har utbildning, nya rutiner och en satsning på hjälpmedel blivit en ögonöppnare.

en ser inte så märkvärdig ut, äldreboendet Lindgårdens gröna plastbag som de kallar ”lustkorg”, fylld som den är med fyrkantiga förpackningar.

Men för att finnas på ett äldreboende har den väckt uppmärksamhet långt utanför det östskånska samhället Broby. Undersköterskan och gruppchefen Emma Rydh Persson plockar och väljer bland de sexhjälpmedel som finns i korgen som visningsexemplar.

– Här är en penispump och en penisring. Här är lite olika glidmedel och en dildo, och här – vänta, få se, så ska jag packa upp… en vibrator för att stimulera penis.

Tanken är att de 55 boende – fördelade på Lindgårdens fem olika avdelningar (somatiska och demens) – ska veta att lustkorgen finns och vid behov få hjälp av personal att beställa sexuella hjälpmedel.

Den boende som vill kan även få en ”Stör ej”-skylt att sätta upp på dörren för att försäkra sig om privata stunder.

Nyligen lagades det upp både en ”dam”- respektive en ”herr”-middag på Lindgården med italiensk mat och högläsning ur antologin Äldres sexualitet – hälsa, rättigheter och njutning”(se tipsruta) som en ingång till samtal om lust och sexuell hälsa.

6 P St Enden Om Sex

1. Kärlek och intimitet hos personer med demenssjukdom påverkar hälsa och välbefinnande.

2. Sexuell hälsa är inte enbart frånvaro av sexuell ohälsa.

3. Sexualitet är mer än samlag.

4. Alla definierar sig inte utifrån sitt vid födseln tilldelade kön.

5. Sexuell hälsa är en rättighet.

6. Medverka till att göra temat äldre och sexualitet pratbart på din arbetsplats.

Källa: Sexualitet och demenssjukdom (2017) Svenskt Demenscentrum.

– Det var väl inte direkt så att folk pratade om sex, även om flera har uttryckt att det är bra att vi tar upp ämnet, säger Emma Rydh Persson. Däremot berättade flera om minnen från dansbanor i ungdomen och om hur de mött sin man eller fru. Men också om hur tyst det var kring sex när de var unga, jämfört med hur öppet deras barnbarn kan prata med sina föräldrar om det nu. Även en man som sa att han egentligen inte har några behov av sådana samtal sa att det var ”bra att vi tar upp det”. Jag ser det som att vi öppnar upp för samtal, så får vi se vart det leder och vilka behov folk har.

Det är knappast någon underdrift att säga att det fortfarande pratas rätt tyst om lust och sexualitet hos de generationer som i dag är 70–100 år, såväl inom äldreomsorgen som i samhället i stort. Äldres sexualitet är osynlig eller förväntat obefintlig. När den väl syns – till exempel inom äldreomsorgen – framstår olika situationer ofta som ett problem och en korseld av känslor att hantera för personal och anhöriga. Det kan vara en kvinnlig gift boende som plötsligt inleder sexuella relationer med andra på boendet. En manlig boende som onanerar flera gånger om dagen. Eller en boende som vill ha handgriplig hjälp av personalen för att tillfredsställa sig. Och vem i personalen ska berätta för maken att hans fru numera har sex med andra?

– Ingen, säger Lindgårdens verksamhetschef Liselotte Nilsson Klang. Dels får vi inte det enligt sekretesslagen, dels handlar det om integritet. Alla människor har rätt att bestämma över sin sexuella hälsa.

Det är hon som – efter ett antal incidenter på Lindgården och under hennes tidigare 15 år inom äldreomsorgen – har tagit initiativ till satsningen.

Trots det tabu som fortfarande vilar över äldre och sexualitet. Och trots en viss skepsis från personalen.

– Någon sa: ”Är det inte nog att vi måste prata om döden – ska vi kunna prata om sex nu också?” Men det ändrade sig rätt snabbt.

Efter en utbildning med sexolog Suzann Larsdotter (se intervju här intill) och många diskussioner i personalgruppen har ett antal nya rutiner formulerats.

En viktig sak ur vård- och omsorgssynpunkt är att en ny boende på Lindgården redan vid det första samtalet kring genomförandeplanen får frågor som: ”Är du sexuellt aktiv i dag?” ”Om nej, är detta något som är självvalt eller har det bara blivit så?” ”Vi vill gärna stödja dig att ha en fortsatt sexuell hälsa – vill du det?”

Dessutom ska läkare i den rutinmässiga genomgången av boendes läkemedelslista även utgå från den sexuella hälsan. Liselotte Nilsson Klang förtydligar:

– Jag har varit med om flera gånger under mina år inom äldreomsorgen att personer som tidigare har fått läkemedel mot erektil dysfunktion får höra av sin läkare när de ska flytta till särskilt boende att: ”Det läkemedlet kan vi ta bort nu.” Men varför det – för att de byter bostad?

Det är så ologiskt! Att flytta in på äldreboende innebär inte att man slutar leva. För boende som inte uttrycker att de vill vara sexuellt aktiva eller verkar vara det kan det ändå vara rimligt att göra en anamnes: Saknar den här personen lust på grund av för torra slemhinnor och kan det i så fall vara medicinskt riktigt att förskriva östrogenstimulerande läkemedel? Kan en penisring eller penispump hjälpa en person med sviktande erektion?

Hittills har det inte varit någon större efterfrågan på vare sig lustkorgen eller på ”Stör ej”-skyltarna. Den stora förändringen är snarare förändringen i tanke, förhållningssätt och teamarbete hos personalen, och även i nya rutiner, menar gruppcheferna Dorte Rasmussen och Emma Rydh Persson.

Dorte Rasmussen var själv en av dem som i början kände sig obekväm att tala öppet om sex.

– Jag vill inte skylta med min egen sexualitet. Då kan det kännas svårt att ställa personliga frågor om det till någon annan. Men nu har vi i personalgruppen pratat så mycket om sex tillsammans att det känns helt avdramatiserat.

– Det viktiga är ju att vi ser kundernas sexualitet som något helt naturligt. Och att vi aldrig skuldeller skambelägger dem, oavsett om man har sex med sig själv eller någon annan.

Gruppchefen Emma Rydh Persson lyfter hur personalen numera också uppmärksammar hudhunger mer medvetet:

– Vi hade exempelvis en man, som hade en fru, men som uppvaktade andra kvinnor på boendet och kallade dem för mans-namn. Man vet ju inte om det bara blev så, eller om det var uttryck för att den personen egentligen alltid velat leva som homo- eller bisexuell? Ryktet om Lindgårdens satsning på sexuell hälsa har spridit sig inom koncernen Vardaga, som Lindgården tillhör. Under våren har Emma Rydh Persson haft åtta digitala träffar med demensombud från hela landet inom ramen för Vardagas lärplattform Demensakademin.

– Det har varit många bra samtal och många berättelser som delats. Bland annat var det en deltagare som berättade om en kvinnlig boende

Så övar du på att prata om sexuell hälsa

Se till att ha gemensamma ord och benämningar i arbetsgruppen. Det underlättar i era diskussioner, men också för att kunna ställa rätt frågor vid anamnes, som: ”Var har du ont – är det i slidan, på blygdläpparna eller venusberget?”

Särskilt för det kvinnliga könet har det saknats ett allmänt accepterat begrepp innan ”snippa” lanserades. Jag brukar annars rekommendera ”vulva–vagina” eller ”vulva–slida”. Det är neutrala och medicinskt gångbara ord. Öva! Uttala orden tills de känns bekväma i munnen och du ”äger”