Önskescheman lösningen i norr

De fasta arbetspassen är borta och gränsen mellan hemtjänst och äldreboende är inte längre lika tydlig.

– Vi har tagit modellen med önskescheman ett steg längre, säger Birgitta Uusitalo, enhetschef i Junosuando.

Längst upp i Norrbotten har schemaläggningen blivit ett sätt att göra arbetet i äldreomsorgen mer attraktivt. Medarbetarna får själva lägga in sina önskemål för de kommande sex veckorna.

– Man ska hinna med sina arbetsuppgifter och man ska må bra på jobbet, säger Birgitta Uusitalo, enhetschef med ansvar för hemtjänst och äldreboendet Asphemmet i Junosuando i Pajala kommun.

Fasta arbetspass har försvunnit och ersatts av en mer flexibel modell där medarbetarna kan välja vilka dagar de vill arbeta och hur många timmar.

– Vi har större chans att behålla personal nu. Det blir också lättare att rekrytera nya medarbetare.

Innan schemat är fastställt har medarbetarna gjort förändringar i sina önske– scheman utifrån sina egna möjligheter att täcka behov där det saknas eller varit för mycket personal. Alla fick sin sommarsemester utan att något bemanningsföre- tag behövde anlitas. Ekvationen bygger på att alla gör sina timmar. Schemaläggningen underlättas också av att samarbetet blivit tätare mellan hemtjänsten och Asphemmet. Bland annat rycker ett par från hemtjänsten in och städar på äldreboendet en timme i veckan. Hemtjänstpersonal täcker också upp när anställda på äldreboendet går över till hemtjänstens lokal för att få en lugnare lunchrast.

– På det här sättet kan våra medarbetare lägga upp sitt yrkesliv på ett friare sätt. Kanske har man småbarn och en sambo som jobbar udda tider. Då behöver man styra sitt schema för att få både arbetslivet och privatlivet att gå ihop, säger Birgitta Uusitalo.

Samtidigt måste modellen passa in i EU:s skärpta regler för dygnsvila som börjar gälla 1 oktober. Reglerna utgår från EU:s arbetstidsdirektiv som slår fast att vårdanställda måste ha elva timmars vila per dygn mellan arbetspassen. I fortsättningen blir det mycket svårt att göra undantag från reglerna.

Undersköterskan Katarina Henriksson var med och startade äldreboendet i Junosuando. När ryggen började ta stryk sökte hon sig till hemtjänsten och är mycket nöjd med möjligheten att påverka schemaläggningen.

– Jag var lite betänksam och undrade om vi skulle få ihop schemat. Skulle det bli dålig stämning i gruppen? Men tvärtom har det blivit mycket bättre och brukarna märker att vi är nöjda, säger hon.

Pajalas äldreomsorg i siffror

Lönenivå för enhetschefer i äldreomsorgen, genomsnitt:

43 824 kr/mån

Hela landet: 45 700kr/mån (Källa: Yrkeskollen)

Antal medarbetare per

30 st

(Hela landet: 50 st) 1

Dokumenterade brytpunktssamtal med närstående:

47,6%

Hela landet: 81,1%

Andel tillsvidareanställd omsorgspersonal2: 70%

Hela landet: 75% (2022)

Andel heltidsanställd omsorgspersonal 2: 63%

Hela landet: 69% (2022)

Omsorgspersonal per boendeplats, vardagar: 0,31

Hela landet: 0,31 (2022)

Antal personal som hemtjänsttagare möter under 14 dagar: Ingen uppgift

Hela landet: 15 st

Antal dagar från beslut till första erbjudande om särskilt boende (2022): Ingen uppgift

Hela landet: 44 dagar (2022)

Pendling över nationsgränsen gör att Pajala kommun lättare klarar både bemanningen och behovet av finsktalande medarbetare i äldreomsorgen.

– För en del vårdutbildade i våra finska grannkommuner kan det vara närmare att jobba på vår sida gränsen, säger Birgitta Haurula (S), ordförande i stöd- och omsorgsutskottet.

Svårigheten att hitta tillräckligt med personal är den största utmaningen för äldreomsorgen i Pajala. Räddningen kommer ibland från andra sidan Torne älv.

– Vi ser nu över möjligheten att öka samarbetet med Finland. Vi har många finsktalande som bor på våra äldreboenden och då är det bra att även ha personal som kan språket.

Är det inte risk att även svenska undersköterskor väljer att åka över gränsen och i stället börja jobba i Finland?

– Ja, risken finns ju, men den får vi ta, säger Birgitta Haurula.

Personalens ökade inflytande över schemaläggningen har gett ytterligare energi åt de svensk-finska förbindelserna.

Så mycket lägger kommunen på äldreomsorgen (2021) 3: 4,7 %

Hela landet: 3,4 % (2022)

1. Socialstyrelsens kartläggning 2021.

2. Avser månadsavlönade i äldreomsorgen samt personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning.

3. Avser nettokostnadsavvikelse, dvs avvikelse i procent mellan nettokostnad och den förväntade kostnaden efter att hänsyn tagits till kommunens

Andel äldreomsorg i privat regi: 0%

Hela landet: 7,4 % (hemtjänst) 8,8% (säbo) förutsättningar, exempelvis andel äldre, nyanlända etc. En hög siffra indikerar att kommunen satsar mer pengar än statistiskt förväntat på äldreomsorgen. En låg siffra eller minussiffra indikerar motsatsen. ”Hela landet” avser ett genomsnitt för samtliga kommuner. Källor: Gnosjö kommun, Kolada, SCB, Senior alert, Svenskt palliativregister

– En av mina medarbetare har funnit kärleken i Finland. Nu när han kan bestämma mer över när han jobbar kan han tillbringa mer tid i Finland, där han även arbetar som kock, säger Birgitta Uusitalo, enhetschef för äldreomsorgen i kommundelen Junosuando.

TORBJÖRN TENFÄLT