4
TIPS
FÖR ATT BLI FÖRFATTARE
MIN RESA
Göran Sellin, aktiv i kristna regnbågsrörelsen
DANIEL BOYACIOGLU:
”Om man börjar på minus vill man gärna ge tillbaka”
EMELIE ALMGREN
OCH MIRJAM BUTLER: ”Vi drömmer om en värld där second hand är första hand”
ODR SAMHÄLLSINFORMATION
Gud hjälp oss att vara rädda om våra drömmar som bär vår tro och hjälper oss att behålla hoppet. Amen
våras fyllde jag jämt och det hjälps inte men livet runt femtioårsdagen kretsar mycket kring halvtids-utvärdering. Vad blev det av alla drömmar jag haft? Jo, men faktiskt en hel del och lite till. Jag har haft turen och privilegiet att växa upp i en trygg familj, i ett fredligt land och ett välordnat samhälle, där alla kan utbilda sig och gifta sig med den man älskar. Jag har haft goda förutsättningar att förverkliga många drömmar med endast måttliga och fullt realistiska revideringar. Det betyder inte att jag i mitt liv så här långt varit förskonad från svårigheter. Vägen har varit både krokig och rak med uppförs- och nedförsbackar, omvägar och hissnade hårnålskurvor. Ofta har det varit en lättsam färd i medvind men ibland lite motigt. Precis så böljande som livet kan vara. Som människor har vi en möjlighet att både se framåt, det vi kallar hopp och drömmar och att se bakåt på det som varit vårt liv. Femtioårsåldern är en tid av reflektion, tänker jag och i bästa fall har man nytta av den livserfarenheten och kunskap man hunnit samla. Jag vill tro att runt femtio infinner sig en slags visdom om att omfamna livet här och nu men också insikten om att det är viktigt att fortsätta drömma. Drömmar ger näring och framtidstro. Drömmar
”Jag tycker mig höra en uppmaning att fortsätta tänka och drömma stort.
är det som kan ta oss igenom tuffa perioder och kriser som vi alla någon gång möter. Drömmar hjälper oss att behålla hoppet.
JAG ANAR ATT det finns många nedtystade drömmar i oss och att det finns många av oss som går med begränsande övertygelser som hindrar oss att utforska nya möjligheter, som gör att vi avfärdar drömmar som grundlösa fantasier. Genom generationer har vi fått lära oss att uppskatta det vi har, för att man inte vet vad man får och den inställningen kan det förvisso finnas grund för. En del saker låter sig göras, andra inte. Det kan också kännas tryggt att låta bli att drömma eller åtminstone hålla tankarna för sig själv så att man slipper behöva stå till svars om man misslyckas. Många gånger kan det vara bekvämt att hålla sig inom ramarna helt enkelt och ju årsrikare jag blir desto mindre behov har jag av utsvävningar, tråkigt nog. Men då finns det ett härligt bibelord som kan ge lite geist. I profeten Jesajas bok finns ett bibelord som handlar om att inte ge upp men det kan också tala om drömmar. I Jesaja 54:2 står det:
Gör mer plats åt ditt tält, spänn ut dina tältdukar, snåla inte, gör linorna längre, slå ner pluggarna stadigt.
Lösryckt, javisst, men jag tycker mig höra en uppmaning att fortsätta tänka och drömma stort. Att våga hoppas på mer och tro att allt är möjligt. Jesus stöttar tanken när han säger allt är möjligt för den som tror i Markusevangeliet 9:23.
I SKRIVANDETS STUND drömmer jag om ljusare dagar, försommarvärme, grönska och en hägrande semesterresa. Jag drömmer också att den där badrumsrenoveringen vi planerat för ska bli av och jag drömmer om en fortsatt livlig församlingsgemenskap. Det är konkreta och realistiska förväntningar för den närmsta tiden. Stora drömmar och visioner finns också men jag behöver låta dem få mer plats, som profeten påminner. Jag inser att jag måste jag öva mig i att inte snåla med drömmarna utan tänka större och mer.
Marie Edström Kyrkoherde
Din församling
4 Aktuellt
6 Lokalreportage Hållbar garderob
25 Kyrkogård
26 Min resa Göran Sellin, aktiv i kristna regnbågsrörelsen
28 Lokalporträttet
Elin Holmberg, författare
30 En sockerbagare från Iran
Tema drömmar
10 Hitta din inre ledstjärna
Porträtt
16 Daniel Boyacioglu, poet
Spaning
I ljuset av den begränsade tiden blir de stora frågorna viktiga, säger biskop Fredrik Modéus.
20 Författardrömmen
Så blir den verklighet
Övrigt
9 Nyfiken på vägkyrkor
24 Boktipset
31 Korsord
PEFC/03-31-107
PEFC-certifierad
Denhärprodukten
kommerfrånhållbart
skogsbrukoch kontrolleradekällor
www.pefc.se
... Sara Schmidt Jonsson, nyanställd försskollärare på Kyrktuppens förskola.
Välkommen till Örnsköldsviks norra pastorat! Berätta vem du är.
– Jag är 33 år, bor i Myckling, Själevad, med min man och våra två döttrar. Jag blev anställd på Kyrktuppen i januari och innan dess jobbade jag sju år på Hållängets förskola.
Vad gillar du att göra på fritiden?
– Jag gillar att vandra, gå i skogen, fiska och vara ute i naturen med familjen. Det är lite mindre äventyr nu när vi har småbarn men vi har så lyxigt att ha en grillplats bredvid huset och det är ju
» Den här tidningen delas ut av Svenska kyrkan till alla hushåll inom Örnsköldsviks norra pastorat. Eftersom vi även informerar om begravningsverksamheten delas den även ut till de som inte är medlemmar i Svenska kyrkan.
perfekt nu när barnen är små. Bästa tv-serien?
– Oj, jag har så många favoriter! Men den bästa är nog Grey’s anatomy som är en riktig långkörare.
Användbar talang?
– Jag pratar portugisiska eftersom jag har mina rötter i Brasilien. Min mamma är från Brasilien. Vart tycker du om att resa?
– Brasilien! Vartannat år åker vi till Vitória som ligger ungefär en timme från Rio de Janeiro. Där har jag min släkt.
Produktion: Verbum AB
Ansvarig utgivare: Martina Croner martina.croner@verbum.se
Tryck: Printagon, Helsingborg, 2024.
Distribution: Postnord
Omslagsbild: Charlotte Nordin
Sommarens
öppettider pastoratsexpeditionen v 25–34
Pastoratsexpedition: 0660-266400 Växelns
öppettider: Måndag, tisdag, torsdag, fredag 09.00–12.00
Mejladress: ornskoldsviks. norra.pastorat @svenskakyrkan.se
Aktuell information: svenska kyrkan. se/ornskoldsviks norra
... Eva Nordung-Byström, som snart kliver av uppdraget som biskop i Svenska kyrkan i Härnösands stift.
Du har en stark anknytning till vårt pastorat. Din mormor och morfar bodde i Grundsunda, du har varit skol- och studentpräst i Örnsköldsvik och därefter kyrkoherde i Arnäs Gideå Trehörningsjö pastorat.
– Innan dess var jag också församlingspräst i Mo församling. Under 70-talet var jag både ideellt aktiv i Själevads församling och vikarierande församlingsassistent i både Själevad och Örnsköldsvik. Sedan 2014 har du varit biskop i Härnösands stift. Vi känner det lite som att du är ”vår” biskop. Snart kommer du att lägga ned din biskopsstav och gå i pension efter att i många år arbetat i Svenska kyrkan. När började du att engagera dig i Svenska kyrkan?
– Jag blev hjälpledare i en lördagsvariant av söndagsskolan i Domsjö, Barnens helgdagsafton, när jag var 13 år. Men innan dess hade jag sjungit i barnkör. Sedan blev jag ung ledare för juniorer och konfirmander och en ungdomsgrupp, sjöng i ungdomskör och kyrkokör och hade en sånggrupp med jämnåriga i tonåren. På somrarna deltog jag först i och kom sedan att leda Sommarkyrkan, som var gemensamt för hela det nuvarande Örnsköldsviks kontrakt. Den bestod av en grupp ungdomar som reste runt och sjöng, bland annat på gudstjänster och andakter, trivselkvällar och campingplatser.
Hur kommer det sig att du valde att bli präst?
– Det var från början inget aktivt val, utan snarare något jag försökte undvika. För att göra en lång historia kort så blev kallelsen till slut för stark. Men jag brottades med den och med Gud ända fram
till slutåret på prästutbildningen innan jag till slut helt gav upp. Vilken är din favoritpsalm?
– Å, det är många. Blott en dag är en, Gud för dig är allting klart, I Guds tystnad får jag vara några andra. Jag sjunger med glädje alla lovpsalmer och på mitt prästvigningskors finns hänvisning till psalm 95, Ditt verk är stort men jag är svag. Den har följt mig från prästvigningen och in i biskopsuppdraget.
Vad har varit din drivkraft som präst och biskop?
– Guds kallelse, Guds kraft och uppdraget att sprida det kristna kärleksbudskapet i dagens samhälle.
Du har några månader kvar innan du kommer att gå i pension, men vet du redan nu vad du kommer att göra som pensionär?
– Både ja och nej. Det är ju lite svårt att tänka sig in i en ny livssituation å ena sidan. Å andra sidan finns det mycket som fått stå tillbaka under min yrkesverksamma tid. Barn och barnbarn har ju första prioritet. Sedan vill jag resa, släktforska, baka, måla, lyssna på musik, gå på konserter, meditera, sköta trädgården och stugan …
Vad drömmer du om inför framtiden?
– Att få vara frisk, pigg, vetgirig
och nyfiken i så många år som möjligt.
Har du några smultronställen du gärna åker till när du vill göra en utflykt?
– Jag har min stuga söder om Härnösand där jag också kommer att bo till att börja med, men också min lilla husbil som är som ett smultronställe i sig.
Vad är du mest nöjd med att ha uträttat i din biskopsgärning?
– Att fått medverka till en omorganisation av stiftskansliet och ett gott styrelsearbete, ett väl integrerat och långsiktigt hållbart visitationsarbete, större tydlighet i vad det är att vara Kyrka, glädjen och utmaningen i vårt primära uppdrag med och ansvaret för församlingens grundläggande uppgift, respekten för vår kyrkas ordning och vikten av fungerande styrning och ledning. Sist men inte minst, att fått möta alla fantastiska och engagerade medarbetare i församlingarna runt om i vårt stora stift. Det har verkligen varit en gåva. Om du fick bjuda vem du ville på middag, en känd eller okänd person, vem skulle du bjuda då?
– Det vore ju spännande med Jesus förstås... Men annars står barn och barnbarn, både mina egna och mina bonus, samt min övriga närmaste familj högst på listan.
» Sockenstugan öppnar sina dörrar varje sommar för den som vill få en paus i sommarvärmen.
Här i Arnäs församlings sommar stuga ett stenkast från kyrkan finns ett stort utbud av aktiviteter.
Under hela sommaren kommer det finnas en utställning om dop genom tiderna. På onsdagar finns möjlighet till meditation i kyrkparken och vid lunchtid bjuder någon av församlingens musiker på musikalisk underhållning, kanske på den gamla tramporgeln. Två kvällar i sommar hålls allsångscafé till doften av nybryggt kaffe.
Är du mer intresserad av att röra på dig kan du gå en kortare eller lite längre vandring. Antingen i labyrinten i kyrkparken eller till Arnäsbacken, där du kan vandra mellan gravhögar från 600-talet.
Alla barn och lekfulla vuxna kan hjälpa Trollet att hitta sina vänner som gömt sig i kyrkparken så att han kan bjuda dem till dopkalas. Du får en karta till hjälp och en belöning när alla vänner är funna.
Välkommen till sockenstugan!
Öppet: Måndag–fredag 17/6–2/8 11.00–16.00 (midsommarafton stängt)
Utställning
Dop genom tiderna
Handarbetscafé 18.00 tisdagar
Meditation 11.00 onsdagar
» Siv Andersson är Café Kyrkbackens stjärna när det gäller att baka gott fikabröd. Det vet alla som brukar köpa fika på caféet i Örnsköldsviks församlingshem. Siv som snart går i pension delar här med sig av sitt godaste recept på vaniljdrömmar.
– De viktigaste ingredienserna när man ska baka goda drömmar är riktigt smör och hjorthornssalt. Smör ger mycket godare smak och hjorthornssaltet gör kakorna spröda och porösa.
– Min speciella teknik för att få drömmarna att bli extra goda är att jag rör ihop smör, socker och vaniljsocker för hand, inte vispar med maskin. Gör man det blir smöret för varmt och sockerkristallerna löser upp sig. I drömmar vill man att sockret ska behålla sin konsistens.
– Ett annat tips är att jag ställer in plåten i kylskåpet i ungefär en kvart innan jag gräddar dem. Då kyls smöret och drömmarna blir fasta i formen vilket gör att de inte flyter ut.
Vilket är det vanligaste misstaget när man bakar drömmar?
– Det är att öppna ugnsluckan för tidigt. Man ska absolut inte öppna ugnsluckan innan det gått 20 minuter av gräddningstiden!
Promenad med prat
13.00 onsdagar 26/6, 17/7–14/8
Lunchmusik 12.00 onsdagar
Allsångscafé 18.00 torsdag 11/7 och 1/8
Kalasjakt 11.00–16.00 måndag–fredag
Gör man det försvinner hjorthornssaltets verkan och risken är att kakorna sjunker ihop. Hur viktigt är det att följa receptet exakt när man bakar drömmar?
Finns det utrymme för att experimentera med smaker och ingredienser?
– Bakning är kemi och det är jätteviktigt att man följer receptet. Då blir kakorna som bäst!
Förvara drömmarna i frysen och ta bara fram så många du vill ha åt gången.
Ca 40–60 st
Tid 20 min
150 gr smör (rumsvarmt)
4,5 dl strösocker
1,5 msk vaniljsocker
1,5 dl matolja (rapsolja)
1 tsk hjorthornssalt
5 dl vetemjöl
Gör så här:
» Sätt ugnen på 150 grader.
» Rör rumsvarmt smör, socker och
vaniljsocker för hand.
» Häll i matoljan. Blanda hjorthornssaltet och vetemjöl. Rör ner i smeten.
» Rulla kakorna till små bollar och placera ut på bakplåtspapper – ca 1 msk per kaka. Platta till dem lätt. Ställ plåten svalt i ca 15 min.
» Grädda drömmarna i ca 20 min.
Tänk på!
När man väl satt in dem i ugnen får man absolut inte glänta det minsta på ugnsluckan.
VEM? Emelie Almgren och Mirjam Butler om hur man ska tänka för att skapa en hållbar garderob:
» ”Jag har ingenting att ta på mig...” Vi är många som stått och tittat in i en överfull garderob och ändå känt den känslan, att ingenting passar eller känns rätt. Eller vi som rensat ur garderoben för att sedan rättfärdiga nya köp.
Reklam från modesajter kickar igång ha-begäret till att handla impulsivt och vilja köpa nytt. Det är en balansgång att tycka om modetrender och ändå inte bidra till överkonsumtion.
”Våga bryta normen att tro att vi måste förnya oss hela tiden.
Att modeindustrin är en miljöbov med oetiska villkor för anställda i många av de fabriker som tillverkar fast fashionkläder, det vet jag ju, men varför slutar jag då inte att köpa kläder jag faktiskt inte behöver? Den här intervjun blev ett samtal som gjorde att jag började ifrågasätta mina egna konsumtionsvanor.
EMELIE ALMGREN OCH Mirjam
Butler från Järved och Själevad är bästa vänner som inspirerar varandra till en hållbar livsstil, och de bygger sina garderober med secondhandkläder.
Hur kom det sig att ni började köpa kläder på secondhand?
– För mig är det lite rebelliskt att vara nöjd med det jag har och inte hela tiden köpa nytt, säger Emelie. Att vara förnöjsam och ändra köpbeteende är en resa jag gjort och jag har lärt mig efter vägen. Det började när jag gick i gymnasiet och då handlade det mest om att hitta annorlunda kläder. Nu handlar det inte bara om stil och att tänka på miljön, utan även etiskt kring vem det faktiskt är som sitter och syr våra kläder. Vi vet ju om hur hemskt det är i många fabriker i u-länder, men när det sker långt bort ifrån oss och vår vardag så glömmer vi. – Från början shoppade jag begagnade kläder mer som komplement, men nu köper jag bara secondhand, berättar Mirjam. Jag tänker att det är vi kunder som har störst makt att göra något åt den här branschen som skenar vilt i jakt på mängdförsäljning av kläder med låg kvalitet och låg marginal. Om någonting är orimligt billigt så är det någon annan som betalar priset.
EMELIE OCH MIRJAM berättar om fast fashion, hur klädföretag dagligen lanserar nya klädkollektioner, om returnerade plagg som inte går tillbaka till postorderföretagen
utan i stället slängs på sopberg och jag känner hur jag vill hoppa av slit-och-slängtåget.
– Skam är ingen bra drivkraft, säger Mirjam. Bli i stället en medveten konsument och våga bryta normen i att tro att vi måste förnya oss hela tiden. Influencern Hållbara Sara inspirerar mig och hon tipsar att man ska ”umgås med sin garderob” och aktivera kläderna man redan har. Att man ska styla ett plagg på många olika sätt. Jag har delat upp min garderob i tre avdelningar: baskläder, kläder jag använder till vardags
”För mig är det lite rebelliskt att vara nöjd med det jag har och inte hela tiden köpa nytt”, säger Emelie.
och en tidlösavdelning med kläder som inte används så ofta, men som jag vill spara. ”Det mest hållbara plagget äger du redan”, även det ett bra citat av Hållbara Sara.
– Våga ha samma plagg ofta och tänk inte att någonting blir omodernt. De flesta trender har faktiskt redan funnits och de återkommer i olika tidsperioder.
– Jag är stenhård när jag provar kläder i provhytten. Är det minsta lilla tveksamhet blir det inget köp. Jag kommer aldrig tycka om plagget mer än när jag står i provhytten.
» Fast fashion är en marknad som växer sig allt större och beskriver en affärsmodell där så många modekollektioner som möjligt kommer ut på marknaden så snabbt som möjligt.
» Leveranstiderna är korta och kollektionerna
är baserade på de senaste trenderna som drivs av vad som är på modet hos influencers, kändisar och designers. De här modetrenderna imiteras sedan på kortast möjliga tid, produceras i låg kvalitet och till låga priser för att plaggen så snabbt som
”Umgås med sin garderob”, tipsar Mirjam.
möjligt ska kunna bytas ut när nästa trend kommer.
» Fast fashions många nackdelar enligt Times
Entertainment: Klimatpåverkan: Den snabba produktions- och konsumtionscykeln bidrar till överproduktion
av kläder, vilket leder till överskott av avfall och föroreningar. Användningen av syntetiska material och kemiska färgämnen belastar miljön ytterligare.
Dålig kvalitet: För att hålla låga kostnader
kompromissar varumärken med materialkvalitet och passform. Oetiska arbetsförhållanden: Trycket att producera snabbt och billigt leder ofta till att arbetare utsätts för hänsynslösa arbetsvillkor och undermåliga löner i fabriker, ofta i utvecklingsländer.
Slit-och-slängkultur: Det ständiga flödet av nya stilar och trender uppmuntrar till att vi köper mer än vi behöver, vilket leder till att kläder slängs och hamnar på soptippen.
Vad är era råd angående hur vi konsumenter kan tänka kring kläder och fast fashion?
– Min drömvärld är att det blir större medvetenhet hos gemene man. Att vi saktar ner och hyllar långsamheten och undviker snabba kickar, som exempelvis impulsköp, säger Mirjam.
– Små förändringar gör skillnad. Se vinningarna! Inte minst ekonomiskt. Men också det sköna i att leva på ett sätt som inte skaver. Det finns så många kamper att strida, så mycket orättvisa i världen och i många frågor
tips
... till den som vill börja handla secondhand:
» Gå in på secondhandbutiker ofta och med ett öppet sinne. Otippade plagg kan vara guldkorn!
» Sök inspiration på vanliga butikskedjor och gå sedan in på begagnatmarknaden och leta snarlikt.
» Handla inte när du är stressad. Man fattar bättre beslut om man har tid i lugn och ro.
”Inget blir omodernt” är Emelies och Mirjams motto.
känner jag mig rätt maktlös. Men klär mig, det gör jag varje dag och här finns chans att fatta medvetna beslut.
– Jag drömmer om en värld där normen är att tänka andra hand i första hand, att vårda och ta hand om det vi redan har, säger Emelie. Att man ska tjäna på att laga och reparera i stället för att köpa nytt. Vi behöver inte mer forskning som säger hur vi måste leva för att ta hand om vår jord. Låt oss bli goda exempel för varandra. Tillsammans kan vi förskjuta normerna.
» Strunta i vad det står för storlek på klädesplagget. Prova och känn efter hur det känns.
» Är du minsta osäker på plagget i provhytten - köp inte.
» Byt och låna kläder med andra: kanske har du en kompis med samma storlek som kan tänka sig att byta några plagg med dig emellanåt?
Dra ihop kompisgänget och anordna en klädbytardag.
» Det blir sommar i år igen!
... i Tidningen 7 för fler musikarrangemang i sommar runt om i pastoratet.
Och som alltid ber vi att den ska bli lagomt varm och solig med tillräckligt mycket regn för att ge liv åt allt som växer. Också för oss människor. Även om vi är vuxna till kroppen fortsätter vi växa i vår själ och i vårt sinne med allt vi lär oss och upplever. Och musik och kultur är en god näring för denna växt. Genom musik tar vi del av andras berättelser om vad det är att vara människa. Från tonsättare, via musiker, tar vi i publiken gemensamt emot musiken men erfar dess tilltal individuellt. Att lyssna till musik i kyrkan, där Guds närvaro är gestaltat i rummet ger ytterligare en dimension. För i mötet mellan jaget och musiken finns Gud närvarande som den som ger liv. Och musikens skönhet och glädje är liv.
Årets festival presenterar fyra konserter med mycket erfarna och skickliga musiker med musik från flera århundraden som tar oss genom hela Europa och bortom haven. Den tjeckiske pianisten Bohumír Stehlík gästade oss för nio år och är nu tillbaka. Duo Dialog är gamla bekanta vars samspel och fina program alltid är värda att lyssna till. Makarna Weman Ericsson är vi särskilt glada åt att få hälsa välkomna i år. Hans-Ola är en internationellt eftersökt organist och pedagog och Lena är en mycket bra flöjtist och expert på tidig musik. Tillsammans har
Årets festival presenterar fyra konserter med mycket erfarna och skickliga musiker.
de i decennier utforskat 1700-talets repertoar för flöjt och klaver. Efter fjolårets fantastiska avslutningskonsert med Polar Chamber Ensemble kunde vi inte annat än att bjuda in stråkkvartetten i år igen för att avsluta festivalen. Så det är bäddat för succé även i år!
Fortfarande är det fri entré till alla konserterna, vilket möjliggörs av alla ni som är medlemmar i Svenska kyrkan och alla som väljer att stötta oss i samband med festivalen. Tack!
Varmt välkomna till sommarens musikfest i Arnäs vackra kyrka!
Sven Edsfors & Oskar Wedman, Kyrkomusiker i Arnäs församling
Fredag 28 juni
19.00 Tjeckiska toner Bohumír Stehlík, piano.
20.30 Duo Dialog Dan Larsson, klarinett, Magnus Grönlund, gitarr.
Lördag 29 juli
18.00 Flöjtspel och orgelverk Lena Weman Ericsson, traversflöjt, Hans-Ola Ericsson, orgel och cembalo.
19.30 Älskade stråkkvartett Polar Chamber Ensemble.
» ... om dopdagen hittar du om du följer qr-koden.
Dopet har ingen åldersgräns.
» Vi bjuder in till dop – där allt är förberett! En dag där du utan massa praktiska förberedelser kan låta döpa dig eller ditt barn. Vi ordnar präst, musiker och fika.
Välkommen på dopdag
När: lördag 24 augusti. Var: Arnäs kyrka. Anmälan och information: Pastorsexpedition: 0660–26 64 00 svenskakyrkan.se/ornskoldsviksnorra Sista anmälningsdag: 16 augusti. Kom på dop!
Vägkyrkan i Hålta i Kungälvs kommun har varit sommaröppen i 15 år. Vägkyrkor finns både i Sverige och utomlands, så håll utkik på vägarna.
Foto: MARCUS GUSTAFSSON
Visste du att många kyrkor håller extra öppet under sommaren? En sådan kyrka kallas sommarkyrka – eller vägkyrka om den ligger vid en väg.
» I vårt avlånga land finns det nästan tusen sommaröppna kyrkor, varav ungefär 140 är vägkyrkor som ligger lättillgängliga för bilister och andra vägfarare.
Här erbjuds en skön paus med
lugn och ro, lite svalka, och kanske även ett äventyr längs vägen. Många har daglig andakt, en del ordnar också musikkvällar och aktiviteter för olika åldrar. Ibland finns enklare servering.
SÅ NÄSTA GÅNG du är ute på tur och ser en vacker kyrka, varför inte stanna till en stund. Kom ihåg att även ett tomt kyrkorum har en historia att berätta, alla symboler och
målningar bär på vårt kulturarv. Att ligga på rygg i en kyrkbänk och ta in rummet från ett nytt perspektiv kan vara inspirerande. Att låta barn ställa frågor och fantisera fritt kan vara spännande.
Sophie Ekman
Hitta en vägkyrka nära dig! » Här finns en karta över alla sommarkyrkor och vägkyrkor i Sverige: www.svenskakyrkan.se/sommarkyrkan
Att befinna sig ensam i en kyrka kan vara speciellt, och ge dig en chans att utforska kyrkorummet helt utifrån dig själv. Ta hjälp av frågorna och gör din egna kyrkvandring:
1
Ta ett varv runt kyrkan. Vad ser du? Vilken sida av kyrkan tycker du bäst om? Hur gammal kan kyrkan vara? Vad tror du den varit med om?
2 Innan du kliver in i kyrkan, ta med dig ett löv. Lägg det i din öppna handflata. Försök vandra så sakta genom kyrkorummet att lövet ligger kvar.
3 Använd alla dina sinnen inne i kyrkan. Är det kallt eller varmt? Luktar det något? Hör du något? Vilken känsla möts du av?
4
Titta framåt och bakåt, uppåt och nedåt. Ser du något oväntat? Något du blir nyfiken på? Något du aldrig sett tidigare?
» ... många kyrkor erbjuder informationsmaterial och guidade rundturer. Vissa har även digitala guider och personal på plats. Utforska gärna landets kyrkor med appen Kyrkguiden! Där kan du också se aktuella gudstjänster och evenemang.
5 Finns det någon plats du tycker extra mycket om? Slå dig ner där du trivs. Varför tror du att du drogs till denna plats? Vad upplever du inom dig? KLIPP UT
Att
tillåta sig att drömma är viktigt. Det ger oss mening, säger både psykolog Katarina Blom och biskop Fredrik Modéus. Men hur förverkligar vi drömmarna? Och vad är det för skillnad mellan dröm och längtan?
Text: Linda Newnham
Illustration: Sophie Ekman
öreställ dig att du sitter på den där stora segelbåten i en hamn i varma Medelhavet, omringad av glada vänner. Eller att du flyttar in i det vackra vita trähuset du såg på väg till skolan som barn, med en trädgård full av rosor och spatserande höns.
Fast vänta. Hur skulle du ha råd med det? Hur skulle det funka med barnen och jobbet? Nej, det får bli senare i livet. Sen. Ja, det är lätt att släcka en dröm redan innan fantasin fått riktig fart. Det behöver inte ens handla om en särskilt stor dröm. Kanske drömmer du om att börja spela fotboll igen, i korplaget. Eller att våga fråga grannen om att bli dagmatte till hennes ljuvliga, svansviftande labrador.
Att tillåta sig att drömma kostar inget, men kan ha stor betydelse för dig. Enligt psykologen
Katarina Blom, författare till Tillsammans-effekten och vägledare i SVT-programmet Den svenska konsten att döstäda, ger drömmar livet riktning och syfte.
– Det är också spännande att våra hjärnor inte uppfattar tid kronologiskt. Det du tänker på blir verkligt för hjärnan, som om det händer här och nu. Så om du sitter hemma och blir nervös inför något nästa vecka, kan du få fysiska stresspåslag. Det här kan du också vända till din fördel genom att sjunka in i en härlig livsdröm. Då känns det i kroppen som att du redan lever drömmen, vilket kan bidra till din livsgnista, du känner mer hopp, ork och kraft, säger Katarina.
Drömmarna är också ett sätt att lära känna sig själv, vad du längtar efter och har för behov.
– De säger något om vad du värdesätter i livet. Är det ett torp på landet du vill ha, sex barn, eller att få resa till världens alla länder? Precis som en organisation har en vision för att vägleda medarbetarna i hur de ska prioritera, kan en dröm vara en kompass som vägleder dig i livet. Hur ska du prioritera ekonomiskt för att närma dig målet? Är en vältränad kropp viktig, så att du kan bestiga det där berget?
Katarina vill dock flagga för att det inte är okomplicerat att hitta sin dröm. Bli inte förvånad om känslor som skam, skuld eller sorg dyker upp. För om du som barn sällan kände att man trodde och satsade på dig, kan drömmen trigga känslor av skam: Jag är inte värd det här, att ha det så bra.
Katarina Blom, psykolog
– Du kan också känna skuld när du tänker på din
dröm, att du har svikit dig själv, för livet blev inte alls som du hoppats på. Eller säg att du drömmer om att hitta en fantastisk pappa till dina barn. Då kan du känna en sorg och saknad över att du själv inte hade en så kärleksfull och lekfull pappa.
Om drömmen väcker den typen av obehagskänslor, vad ska jag göra då?
– Lägg en varm hand på platsen i krop pen där du känner obehaget, eller över hjärtat om du är osäker. Du kan säga till dig själv att ”det är naturligt att många olika känslor kommer fram”. Dröj kvar vid obehaget och ge värme med en mjuk inre röst, som om du tröstar ett oroligt barn. Därefter kan du varsamt utmana obehaget i fem eller femton minuter, kanske sätta en timer. Försök då stanna kvar i drömmen och brodera ut den. Om du vågar göra det kommer du märka att obehaget klingar av, säger Katarina Blom.
På frågan om det finns bättre eller sämre livsdröm mar svarar Katarina att det viktiga är att fundera över vilken funktion drömmen har i ditt liv. Om du dröm mer om att bli bäst i världen på något, är drömmen varken bra eller dålig i sig.
”Det
finns en kraft i längtan att ta tillvara på, säger biskop Fredrik Modéus.
Katarina Blom, psykolog.
sa på, som att jobba med något som känns meningsfullt, stressa mindre för att vara mer närvarande i livet, och pengar för att kunna sätta lite guldkant på tillvaron. Vill du bli lycklig på lång sikt är detta mer värt än en månad på Mauritius, säger hon.
Oavsett om drömmarna är stora eller små, är det bra att ibland realisera dem.
– Det ger en känsla av agens, att du är kapabel, förmögen att ta hand om dig själv. Det är ett sätt att bygga både självkänsla och självförtroende som du kan ha användning av i livet i stort.
Så vad ska du då göra för att komma igång? Katarina tipsar om att skriva en lista med saker du behöver göra för att komma närmare din dröm. Fråga dig sedan vad som är ett prioriterat steg.
– Det måste inte vara något krångligt och komplicerat. Det svåraste är ofta att börja överhuvudtaget, så starta med något som är viktigt men enkelt, som du vet att du kan slutföra. På så sätt får du medvind och börjar känna lite momentum.
3 tankar på vägen ... med biskop Fredrik
Modéus:
1 Ta dina drömmar på allvar.
2
Utforska dem modigt. Fundera på vad de står för. Drömmer du om en resa till Bali, så kanske det egentligen är äventyr du vill ha mer av.
3
Dela dina tankar med en klok medmänniska. En sparringpartner, som en själavårdare eller psykolog, att bolla med.
5 Skapa en lista för att närma dig drömmen Vilka steg behöver du ta för att komma närmare din dröm? Skriv en lista. Gör en fyrfältare och sortera in punkterna under två axlar: svårt/ lätt och viktigt/ej viktigt. Nu kan du se vilka uppgifter som är mer krävande för dig och hur viktiga de är. Börja med en uppgift som är lätt och viktig. Vi blir mest motiverade av framsteg, så ge dig själv snabba framsteg i starten.
6 Varningsfinger!
Reflektera över hur dina drömmar påverkar ditt beteende. Fungerar de som ett sätt att undvika vardagens problem, eller inspirerar de dig att agera på sätt som tar dig närmare din dröm? Om drömmen mest är en flykt, se om du i stället kan möta problemen i vardagen och lösa dem konstruktivt.
Daniel Boyacioglu, poet och drömfångare:
KORT
OM...
Daniel Boyacioglu
Ålder: 43 år.
Familj: Singel, stor familj.
Bor: Stockholm.
Gör: Poet, dramatiker och musiker.
Aktuell med: Daniels bok
Daniel Boyacioglu är förortskillen som blivit en folkkär poet och uppnått en dröm som verkade omöjlig. – Gud har skapat oss alla, så om någon annan kan, så kan du också, säger han.
Text: Linda Newnham Foto: Theresia Köhlin
» När vi besöker poeten Daniel Boyacioglu i Björkhagen, Stockholm, står han i hallen och stryker skjortan. Daniel ligger lite efter, för hans springtur gick så bra så den blev längre än tänkt. Men njutbar. Han flyttade ändå hit just för att ha en riktig skog att springa i.
– Jag mår bra när jag är i skogen. Jag tror att skogen, inte savannen, är vår tryggaste miljö, så jag är aldrig rädd där. Inte ens om jag springer mitt i natten, utan pannlampa och kommer vilse. Det enda jag känner då är att jag för en liten stund har huvudrollen i actionfilmen om mig själv.
”Om du har identifierat dig som underdog i hela ditt liv är det svårt
att
Medan Daniel fixar espressokaffe och bullar berättar han att han befinner sig på en bra plats. – Allt och precis inget är förändrat på samma gång. Jag vaknar som vanligt upp och tycker det kämpiga är kämpigt, men livet har samtidigt plats för mer välmående. Jag tar lite lättare på saker, kanske för att jag har omförhandlat min egen självbild. Om du har identifierat dig som underdog i hela ditt liv, och behövt kämpa och slå underifrån, är det svårt att förlika sig med att man är senior, etablerad och uppskattad.
DET ÄR 20 år sedan Daniel Boyacioglu debuterade. Sedan dess har hans meritlista blivit nästan oöverskådlig. Han anses vara den som tog spoken wordpoesin till Sverige. Redan som 19åring vann han SM i Poetry slam första gången, har gett ut sju diktsamlingar, spelat på Dramaten, gjort uppsättningar för radioteatern, sommarpratat och skrivit musik. Författaren Johannes Anyuru har kallat Daniel för
förlika sig med att man är etablerad och uppskattad. »
”Det är lätt att börja deppa efter att i flera dagar ha gått runt här i kalsonger och vänt på dygnet, men så på tredje dagen kommer dikten och allt är förlåtet”, säger Daniel Boyacioglu.
»
portalgestalt inom svensk poesi. ”Det är bara det att han inte är en portalgestalt för den poesi som medelklassen kan ta till sig”, sa han i tidningen Vi.
Och Daniel själv konstaterar att han från början var en udda fågel i de finkulturella rummen.
Född i Sverige av syrianska föräldrar, uppvuxen i stockholmsförorten Norsborg, drogs han tidigt till hiphopen. Man kan undra vad som får en sådan liten förortskille att ens börja drömma om att bli poet.
– Mamma, svarar han utan tvekan.
Han berättar om mamma som varje dag efter skolan mötte sitt barn med en sång.
– Så vem är bättre rustad än jag att bli poet?
– Det är lätt att glömma att många invandrare har gjort en klassresa neråt. De är arbetarklass här, men båda mina föräldrar har akademisk bakgrund. Mamma gav mig och mina syskon ett självförtroende i att vi var berättigade till våra drömmar. Hon kommer från pengar. Här i Sverige hade vi inga pengar, men genom att handla på rea åt vi ofta bättre mat och hade snyggare kläder än de flesta. Det är sådan kunskap som gör att en liten kille långtifrån kulturvärlden känner sig berättigad att bli poet.
SJÄLV FICK HAN vittring på poesin redan som nioåring, när poeten Siw Widerberg kom till skolan och läste dikter. Barnen fick också skriva varsin dikt – där Daniels kom att publiceras i lokaltidningen. Ett urklipp med hans Höstdikt hänger fortfarande på kylen.
– Alla, släkt och vänner, var så stolta. Vart jag än kom, i den för mig kända världen, satt min dikt på deras kylskåp. Det tände en gnista i mig att fortsätta.
När han berättar om sin väg in i poesin inser man att Daniel har något som många saknar – förmågan att övervinna mentala hinder. När vi påtalar det berättar han om när han på högstadiet spelade basket med några killar som var svinduktiga.
Som nioåring skrev Daniel dikten Höstlöv, som kom med i lokaltidningen. Den sitter fortfarande på kylskåpsdörren.
... sin tro » – För oss syrianer är vår kyrka vår nation. Vi har inget land. Den enda bestående arena där vi får vara syrianer är i vår kyrka.
”Som barn såg jag det som min uppgift att försvara min mamma och mina systrar mot pappas våld.
– Jag sa till dem att jag var säker på att de skulle komma att spela i NBA, men de bara skrattade. De vågade inte ens drömma så stort. Varken då eller nu fattar jag den inställningen. Gud har skapat oss alla, så om någon annan kan, så kan du också. Men du måste lägga ner timmarna på att bli bra.
Det är vad han ofta gör om dagarna: lägger ner timme efter timme, dag efter dag på att till slut lyckas få till ännu en dikt.
– Det är lätt att börja deppa efter att i flera dagar ha gått runt här i kalsonger och vänt på dygnet, men så på tredje dagen kommer dikten och allt är förlåtet.
För även om vägen till poesin ibland låter självklar när han berättar, så har han kämpat hårt för sin dröm.
– 2003, när jag jobbade på Dramaten, hade jag även en massa andra engagemang, jag uppträdde på jazzfestivaler och sånt. Flera skådespelare undrade varför
jag flängde runt så mycket nu när jag hade min månadslön. De fattade inte, jag skulle ju betala även mammas hyra! För dem räckte det med att leva sin dröm.
För dig var det inte bara en dröm?
– Nej, i många år handlade det även om en upprättelse för hela min familj, mitt folk, min kyrka … Det funkar inte i längden att leva så, men om man börjar livet på minus, så vill man gärna ge tillbaka till alla som inte fick chansen att lyckas.
Nu försöker han i stället, bland annat genom att föreläsa i skolor, hjälpa unga att också hitta till poesin, inte nödvändigtvis för att bli poeter, men för att hitta sitt språk.
– Ett rikt språk ger dig mod. Med orden tillhands är du alltid herre över ditt känsloliv. Alla har mycket inom sig, men alla har inte ord att förstå och förklara detta. Språket är ditt redskap att förstå ditt känsloliv. Det ger dig förmågan att berätta om tankar och känslor. Det hjälper dig också att ta till dig andras berättelser, och du förstår dig själv genom andras liv.
KANSKE ÄR DET för att han nu, efter 20 år av framgångar, börjar känna ett visst lugn i sin roll som poet som han omvärderar saker i livet.
– Jag har satsat mycket på att bli bra på mitt jobb, på min karriär, men jag vill bli bättre på mitt liv.
I dikter, bland annat i senaste boken Daniels bok, har han skrivit om hur trassligt det varit att få till kärleken. I dikten Skapelsen skriver han:
Jag tvekade inför kärleken, den stod framför mig men jag var inte färdig.
Sen blev jag klar med det jag ville och hade kärlekssorgen kvar.
... sin nya bok » Idén kom till en söndag i kyrkan. Prästen talade om profeten Daniel. – Predikan var fin, och där föddes idén till Daniels bok. Att den har samma namn som boken i Gamla testamentet är alltså ingen slump.
– Jag har haft fel glasögon, önsketänkt och trott att jag framförallt vill ha trygghet och ett stabilt hem. Men jag har insett att jag också måste ha kul! Och när jag har hamnat rätt, så har jag varit rädd för det och backat ur.
Har du varit rädd för kärleken?
– Inte kärleken, men för att det ska bli fel. Att jag ska hamna i ett svenneområde, vakna upp en dag och ha tappat bort delar av mig själv. Men nu är jag redo. Jag ska bara träffa rätt, så kör vi!
Det finns en bakgrundsstory här, ett mörker, som satt djupare spår än han tidigare förstått – bland annat vad gäller relationer. Daniel växte upp med en våldsam pappa, i alla fall tills han var runt tio år då föräldrarna skiljde sig. I dikten Mamma skriver han att:
… hans temperament var fel och handen tung, det var skrik och slag och skräck, det var nära mord. Fast du blev av med honom finns han kvar i mitt blod.
”Barn är så mycket roligare än vuxna människor. Det skulle kännas fint att lägga massor av tid på ett barn snarare än en till diktsamling”, säger Daniel Boyacioglu som längtar efter att bli pappa.
På frågan om hur det har präglat honom säger han att det har präglat precis allt.
– Jag håller fortfarande på att skala av lager efter lager i jakten på att förstå detta. Jag fick jättebra självförtroende och starkt mod i mitt jobb, men i andra delar av livet har jag inte samma mod, som i sociala relationer, eller när jag ska ragga på tjejer.
– I sluttampen när jag jobbade med Daniels bok insåg jag en ny sak. Som barn såg jag det som min uppgift att försvara min mamma och mina systrar mot pappas våld, men jag lyckades inte med det. Rationellt förstår jag att jag bara var ett barn, jag kunde inte försvara dem mot en vuxen man, men känslomässigt har jag nog inte förstått det än.
I dag har han ingen kontakt med pappan – men han jobbar fortfarande på att frigöra sig från faderns mörka skugga, och han tror att sista steget
för att verkligen lyckas är att själv bli pappa.
– Att få barn är kanske enda lösningen. Att bli en annan, bättre far. Jag är redan en bättre son än han, en bättre bror och människa. Men jag måste också bli en bättre pappa för att riktigt lösgöra mig från det här spöket.
SÅ DRÖMMEN JUST nu handlar mycket om att hitta kärleken, få leva i välmående och bli pappa.
– Fast mest vill jag skaffa barn för barnets och min skull. Vi ska ha jättekul! Barn är så mycket roligare än vuxna människor. Det skulle kännas fint att lägga massor av tid på ett barn snarare än en till diktsamling, skrattar han.
Innan vi går erkänner han att han har en dejt på gång. Kanske passar de ihop. Kanske inte. Men han tar i alla fall steg i rätt riktning – för att nå ännu en dröm.
... för att uppfylla din dröm
Dröm stort och gör litet » Många tror att man ska drömma litet. Drömmer man stort, måste man göra stort. Men att realisera drömmar handlar om att, oavsett drömmarnas storlek, ta små steg i rätt riktning (i mitt fall som poet, om att älska att flytta kommatecken), och samtidigt se att det har med drömmen att göra.
Gör jobbet » För den som vill börja realisera drömmar: Lägg timmarna. Mod kommer inte från att bara fantisera. Mod och styrka får du genom att göra, testa och försöka. Det är också det enda som tar dig närmare drömmen.
Daniels bok Daniel Boyacioglu Wahlström & Widstrand
Lundin
Inger
Drömmer du om att skriva en bok? Bra! Inger Lundin, redaktör och skrivcoach, delar med sig av sina bästa tips.
Och berättar varför du inte ska skriva något som passar alla.
Text: Maria Widar
Inger Lundin
Ålder: 62 år.
Familj: 2 barn och 5 barnbarn.
Bor: I Örebro.
Gör: Arbetar som redaktör och skrivcoach, var innan dess förläggare på bokförlaget
Libris i mer än 20 år.
Motto i livet: ”Jag kan ta Stephen Kings motto: Att skriva är mänskligt, att redigera är gudomligt”.
» Inger Lundin möter ofta människor som bär på den där drömmen – att skriva en bok. Hon möter dem under sina skrivarkurser och när hon får manuskript för bedömning eller bearbetning. Förtrollningen kring den där egna boken har flera förklaringar, menar hon. – Någon kan ha sagt till dig att du borde skriva en bok. Kanske för att du har bra fantasi, är bra på att berätta eller upplevt något speciellt. Eller så har du gått igenom något tufft och vill hjälpa andra i samma situation. Eller så vill du helt enkelt lämna efter dig någonting.
Att skriva en bok ses många gånger som en prestation utöver det vanliga, menar hon. Lite som att genomföra Vasaloppet.
SJÄLV DRÖMMER HON inte om det, att skriva en egen bok alltså. Hon är medförfattare till flera böcker och har i många år arbetat med att spökskriva, förädla och förbättra texter, men … – … det finns ingen bok med Inger Lundin i stora bokstäver på framsidan, skrattar hon.
Om man däremot har en dröm om den egna boken i handen, hur och var börjar man?
– Författaren Tomas Sjödin har
» Att skriva är ett hantverk, precis som snickeri. Och ska du snickra ett stabilt bord
behöver du lära dig hantverket. Samma sak gäller skrivandet. Lyssna, läs och lär!
» Skrivarpodden, podcast med Kerstin Önnebo.
» Tre enkla regler finns inte – en
romanskola, bok av Elisabet Norin
» Författaren
Fredrik Backmans Sommar
sagt att man inte kommer till sista raden förrän man börjar med den första, så sätt i gång. Men hitta en struktur för boken så snart du kan – annars blir det lätt rörigt. Jag har sett alltför många manus som inte är uttänkta, berättar Inger. Vilken tur för oss då, att hon bjussar på 5 smarta tips:
1Vad och för vem?
– Vad är det viktigaste du vill säga med din bok? Vill du förmedla hopp genom att berätta om en kris du gått igenom, eller ta med läsaren på ett relationsdrama i södra Frankrike? Vad vill du att läsaren ska känna efter att ha läst
i P1 från 2017.
» Mian och Saras skrivarlya, podcast med Sara Lövestam och
Mian Lodalen.
» Så gör jag –konsten att skriva, bok av Bodil Malmsten.
din bok? Och, inte minst, vem ska vilja läsa din bok? Det är viktigt att kunna svara på. Och du får inte säga att alla ska vilja läsa, förklarar Inger.
Om jag gör det, vad svarar du i så fall?
– Att det tror jag inte på (skratt)! Det är bättre att tänka på en person som ska läsa, eller en mindre grupp. Är det barnbarnen? Tänk på dem när du skriver. Du behöver träffa rätt, både när det gäller läsare och genre. Är det en feelgoodroman, en pusseldeckare eller en fackbok? Återigen, tänk på läsarna.
2
Hitta ditt mönster
– Vi människor gillar struktur. Mönster gör oss trygga. Ta Netflix serie One day, till exempel. Den tar i varje avsnitt med oss till den 15 juli, samma datum under olika år. Och i tv-programmet På spåret är den återkommande frå-
gan ”vart är vi på väg” vilket också är ett slags mönster. Samma sak gäller böcker, det handlar om att hitta strukturen, säger Inger och fortsätter:
– Ett mönster kan vara att fokusera på händelser när berättelsen vänder. Kritiska ögonblick som när någon blir sjuk, gör slut eller ett stort beslut fattas. Hitta dina vändpunkter. Andra exempel kan vara att utgå från problem och lösning, använda sig av uppräkning (Bodil Jönssons 10 tankar om tid är ett bra exempel) eller att utgå från fotografier för att ta med läsaren på barndomsresan. Hitta ditt system som hjälper och engagerar läsaren.
3
Välj berättarperspektiv
– Vem är det som berättar? Testa olika perspektiv innan du bestämmer dig. Ta hjälp av olika övningar, som att låta din mobiltelefon berätta om dig. Det brukar
locka fram fantasin och hjälpa dig att landa rätt. Och varför inte testa ett allvetande perspektiv i en roman. Då är du berättelsens gud, den som sitter på fakta och vet allt om karaktärerna och platserna. Som Astrids Emil i Lönneberga? – Ja precis.
4
Gestalta (beskriv inte)
– Det kan vara en lätt väg att gå, att berätta för en läsare att en vägg är vit och att ett slott är grått. Men att rapa adjektiv blir trist. Sätt i gång människors inre skärm genom att använda sinnesintryck. Hur luktar det? Vad hör vi? Hur känns det mot huden? Plocka fram detaljer. Skriv om den sura disktrasan, de gamla pizzakartongerna, ostkanten som ligger kvar och ölburkarna som skräpar i vasken. – Att gestalta innebär att måla och ge läsaren bilder. I stället för att skriva att du var nervös, skriv att du blev torr i munnen, varm i
”Hitta en struktur för boken så snart du kan”, råder Inger Lundin. ”Annars blir det lätt rörigt.” Foto: PIXDELUXE/ GETTY IMAGES
ansiktet och behövde springa på toaletten hela tiden.
Håll ut – Bearbeta. Och bearbeta igen! Texten är sällan klar när du tror att den är det. När jag får ett manus som redaktör, är det ofta den tionde versionen från förlaget. Och då har jag inte ens börjat arbeta med det, berättar Inger och fortsätter:
– Håll ut och stå ut med synpunkter. De som arbetar med din text vill dig och manuskriptet väl. Det handlar inte om att någon ska skriva om din text, den ska vara din. Och du har all rätt att försvara din bebis. Men om någon säger att bebisen behöver en spruta är det för bebisens bästa. Om någon däremot börjar hugga av armar, spring därifrån.
SÅ HUR VAR det då. Har hon ändå inte en bok hon skulle vilja skriva? Jo, visst har hon det.
– Okej då. Det finns en enda bok jag vill skriva och det finns faktiskt ett halvfärdigt manus. Blir den klar ska jag ha mitt namn i jättestora bokstäver på framsidan. Titeln ska knappt få plats! skrattar Inger.
1Du skall skriva om det som du verkligen bryr dig om.
2 Du skall tro att just du har något att säga.
3
Du skall älska dina läsare såsom dig själv.
4 Du skall göra en färdplan för ditt skrivande – så att du vet vart du är på väg.
5
Du skall lära känna dem som du skriver om – dina huvudperson/dina karaktärer.
Sofia
Sivertsdotter
Ålder: 48 år.
Familj: Man och son.
Bor: I Kalmar. Gör: Är författare och ägare av förlaget Goodliness.
Motto i livet: Att vara så levande så att inget motto hinner fastna.
6 Du skall välja ditt berättarperspektiv.
7 Du skall gestalta mycket mer än du beskriver.
8 Du skall vara uppmärksam på detaljer.
9
Du skall låta någon annan läsa och ge dig feedback.
10 Du skall skriva och skriva om tills du är nöjd.
... Sofia Sivertsdotter, författare, som i alla sina böcker dras till människans innersta landskap.
”Att skriva kan vara som att djupandas”
Hur började du skriva?
» Läs om Sofia Sivertsdotters bok Innan jag dör vill jag förstå varför jag ödslade så mycket tid Sidan 24
– Jag har alltid haft nära till och dragits till bokstäver, ord och texter. Skrivandet har känts som hemma. Kanske fick jag ådran av min morfar som var journalist, kanske kom jag till jorden sådan, säger Sofia Sivertsdotter. Sofia debuterade som författare 2009 och har gett ut 12 böcker sedan dess. Hon föredrar att inte beskriva sitt författarskap, hon vill hellre låta andra avgöra vad texterna betyder för dem. Men om hon ändå ska beskriva det så …
– … dras jag alltid till människans innersta landskap. Jag tycker bäst om att måla med orden och sätta ord på alla nyanser av att vara människa.
Vad handlar din nya bok – Ordens sång. En bok om skrivandets kraft – om?
– Det är en bok där jag lyfter fram mina tankar om skrivandets kraft och hur den kan förändra våra liv till det bättre.
På vilket sätt?
– Att reflektera på papper är som att rada upp livet som noter framför sig, eller som att hålla upp en spegel som visar hur vi
egentligen mår. Vi får syn på oss själva. Att skriva kan vara som att djupandas, att tömma insidan från osynligt men skrymmande bagage och få kontakt med sig själv.
Vad vill du att boken ska ge läsaren?
– En livgivande och personlig skrivrutin där man får plats att vara den man innerst inne är utan att bli dömd, tillrättavisad eller påskyndad. En plats där den inre rösten kan få tala till punkt.
Varför skriver du?
– För att det är vad jag älskar att göra och för att jag får utrymme för reflektion och gott om tid att formulera mig. Genom orden och i bokskrivandet kan jag gå på djupet och utforska områden som jag tycker är viktiga. Jag skriver även alltid indirekt till min son, så att en del av mig ska bestå när jag inte längre finns på jorden.
Tips till den som vill upptäcka skrivandets kraft?
– Att komma ihåg att det inte finns något rätt eller fel i skrivandet. Laborera med olika typer av skrivande. Skriv ner känslor och tankar från dagen, skriv om ett beslut du står inför eller skriv brev till dig själv. Och köp det vackraste block och den finaste penna du kan hitta. Skrivandet är viktigt och får liv med penna mot papper. Maria Widar
Soligt: Alunrot (Heuchera Plumpudding, torktålig), stenkyndel och fänrikshjärta. Hjärtbergenia (Bergenia Baby doll), kaskadtimjan och stensöta är vintergröna marktäckare.
Skuggigt och torrt: Röd sockblomma (Epimedium rubrum, vacker vår som höst), skuggbräcka (Saxifraga umbrosa, vintergrön), bergorm
rot (Bisorta affinis Superba, lång blomning, men sprider sig så välj enbart denna).
Lökar: Kungsängslilja, pärlhyacinter, snödroppar, narcisser (lägre sorter), botaniska tulpaner (Turkestanica, Clusiana, Tarda).
Andra perenner och vintergrönt: Backsippa, julros, järnek, akleja (Nivea, Black Barlow)
Anlägg en färdig sedummatta (lilla bilden) som är lättskött och vacker året om. Här utför Bodils kollega Mikael Johansson viktigt förarbete med markduksväv och fuktfilm samt kantjärn för avskiljning.
Plantera perenner och gör gravplatsen både fin och hållbar, tipsar trädgårdsmästare Bodil Landén.
» Under sin tid som vaktmästare på kyrkogårdar reagerade Bodil Landén på växtåtgången.
– Jag tyckte det var galet att slänga växter tre gånger per år. Det finns så många fina perenner, vårlökar och vintergrönt som gör platsen vacker och lättskött året runt, säger Bodil som hoppas fler vill satsa på hållbar plantering. Vilka växter ska man välja?
– Växtvalet styrs av platsens förutsättningar. Är det sol, skugga, stora träd, vilken jordtyp? Välj tåliga sorter som framhäver varandra och ger kontrast i form
Bodil Landén är trädgårdsmästare i företaget BM idé och trädgård, som även designar hållbara gravplatser.
och färg, som är snygga även utan blommar. Låga i framkant, högre bak och i grupper med samma sort. Finns det gravsten, anpassa växternas höjd efter den – du vill inte skymma texten. Inkludera vårlökar, men plantera så att de döljs av perenner när de vissnar. Hur slipper man ogräs?
Hur anpassar man gravplatsen till högtider?
» ... att fråga personalen om vilka regler som gäller för din kyrkogård.
– Perenner med stora blad eller täta bladrosetter släp per igenom färre ogräsfrön och skuggar jorden vilket bevarar fukt. Även marktäckare har samma fördel, men blanda inte en starkt spridande sort med en svagare. Använd kantjärn för att slippa ogräs från sidorna.
Alunrot är tålig vid torka. Foto: LISA KARLSSON/MOSTPHOTOS
– Använd naturmaterial från trädgård eller skog. Att skapa egna kransar och gravsmycken ger personligare känsla än massproducerade plastdekorationer. Undvik icke komposterbara material, som Hur gör man gravplatsen person– Låta växtvalen spegla den anhörigas livsstil och intressen. Skogstema för skogsälskaren, strandkänsla för den som levt nära havet. Kanske vilda och otuktade ängsväxter passar en viss
Sophie Ekman
Tystnad. Värdet av att minska bruset Ulrica Norberg Bazar
Böcker som rör sig i drömmarnas värld, stora som små, andliga eller nattliga. Kanske träder de lättare fram genom vackra ord eller tystnadens närvaro.
Text: Sophie Ekman
Drömmar till salu
Ada Wester Piratförlaget
» En charmig feelgood om sörmländska loppisdrömmar. Men också en berättelse om två unga kvinnor i olika tider, som båda söker sin väg i livet och hamnar på samma speciella plats.
Anni ärver sin farmor Esters gamla hus i sörmländska byn Stjärnhov. Hon planerar att renovera huset över sommaren för att sedan sälja och köpa en lägenhet i stan. Med massor av femtiotalsmöbler i huset och en mängd loppisar i området startar Anni Instagramkontot Drömmar till salu, för att sälja retromöbler och visa upp sitt underbara liv på landet. Men är det så underbart?
Historien vävs samman med farmor Esters liv sextiofem år tidigare, när hon flyttar till samma hus som sjuttonåring och gravid. Vad hände mellan hennes uppväxt på gården utanför Stjärnhov och lärarinnestudierna i Stockholm? Vem är far till barnet och varför håller Ester det hemligt?
Innan jag dör vill jag förstå varför jag ödslade så mycket tid
Sofia Sivertsdotter Goodliness AB
» Sofia Sivertsdotters tolfte bok innehåller – som alla Sofias böcker – poetiska och mjuka ord som träffar så rätt och ger välbehövlig eftertanke. Här utforskar hon livets dans mellan mörker och ljus, yta och djup, inre och yttre landskap. Hon skriver om att skala bort livslögner, ömsa skinn och stå naken i ärlighetens ljus.
Skriv drömdagbok!
» I sömnen pendlar vi mellan ett medvetet och ett omedvetet tillstånd, och vi minns inte allt när vi vaknar. Men det vi minns kan vi använda för att lära oss om oss själva. Genom att skriva ner drömmarna kan vi bli medvetna om vilka tankar och känslor vi erfar under natten.
Gör så här: Ha en bok nära till hands och skriv ner din dröm så fort du vaknar. Beskriv händelseförloppet så detaljrikt du kan. Vem förekom i drömmen? Hur såg platser och miljöer ut? Återkommer känslorna i vardagen? Ingen tolkning är rätt eller fel, det handlar om att förstå sig själv bättre.
Skriv direkt när du vaknar, annars flyger drömmen sin kos!
Foto: TATYANA GONCHARUK/ GETTY
» Vi är allt fler som söker oss till tystnad för att komma i kontakt på vårt inre. Vi får lättare syn på våra drömmar, behov, idéer när distraktion skingras. Faktum är att vi mår bättre av att lyssna på tystnad, visar forskning. Det ökar celltillväxt, stärker hjärnan, ökar emotionell intelligens samt minskar stress, spänningar och hjärtsjukdomar. Ulrika Norberg är journalist men också andningscoach samt yoga och meditationslärare. I hennes nya bok delar hon med sig om erfarenheter av tystnad. Hon berättar om reflektionsträning som kan ge ökad mental skärpa, fysisk och själslig balans.
Barn som förändrat världen
Jenny Strömstedt, Beata Boucht
Max Ström
» I den här boken får vi träffa unga människor som drömt om att förändra världen – och även lyckats göra det. Vissa av dem levde för länge sedan, andra lever i dag och genomför sina drömmar just nu. Det är inspirerande för både stor och liten att läsa om till exempel Louis Braille som uppfann blindskriften, Liam Hannon som bredde smörgåsar åt hemlösa och Muzoon Almellehan som gick från tält till tält i flyktingläger för att övertala föräldrar att låta sina döttrar gå i skolan i stället för att gifta sig. Och så finns här förstås Greta Thunberg som brinner för att rädda vår planet och skakat om den politiska dagordningen över hela världen. Läs gärna ihop med barn 9 till 12 år och samtala om frågor som väcks. Journalisten Jenny Strömstedt har skrivit och illustrationerna av Beata Boucht förgyller läsupplevelsen ännu mer.
En fast punkt i livet
Niclas Blåder Verbum
» Drömmer du om att få in mer andlighet i ditt liv? Kanske känner du en längtan efter att prata mer om existentiella frågor. I den nya boken En fast punkt i livet skriver prästen och författaren Niclas Blåder översiktligt om grunderna i kristen tro. Det här är en bok för alla som är nyfikna på att veta mer om hur det är att vara kristen som modern människa och vad det kan tillföra. Som han själv skriver: ”…ge en förståelse för hur tron kan vara en fast punkt i livet, där mycket annat kan kännas osäkert.”
Jeanette Ödmark har arbetat som ”säsongare” på Örnsköldsviks kyrkogård varje år sedan 1990.
Kyrkogården ska vara en rofylld och lugn plats för alla, oavsett om du har en anhörig där eller ej. Det är målsättningen för Jeanette Ödmark som har arbetat som ”säsongare” på Örnsköldsviks kyrkogård varje år sedan 1990.
» Att Jeanette älskar kyrkogården och sitt arbete där, det är uppenbart när man pratar med henne. Ögonen glittrar och rösten är livlig. Under sommaren flödar faktiskt livet på kyrkogården. Livet i form av blommor, träd och andra växter, men också livet i form av sommarjobbande ungdomar och besökande som kommer dit för att få en stund av lugn och trygghet.
JEANETTE BERÄTTAR ATT på Örnsköldsviks gamla kyrkogård får de sommarjobbande ungdomarna börja efter årskurs 9 och fortsätta tills efter studenten. Den ordinarie personalen ser det som sitt ansvar att visa dem hur allting ska gå till, att arbeta med dem.
– Utan dem kan vi inte hålla
samma standard, säger Jeanette. På kyrkogården finns många sittplatser, så den som kommer dit har möjlighet att sitta ner. Många kommer med en kaffetermos eller en bok och kyrkogården är öppen för alla, oavsett om man har någon anhörig som ligger där eller ej. En del som kommer dit gör det för blommornas skull. Jeanette berättar att det är viktigt för alla som arbetar på kyrkogården att ta hand om och ta sig tid för dem som kommer dit och att de kan se människor blomma upp efter en stund i den lugna, sköna miljön.
– Det ska vara rofyllt, du ska kunna gå till din grav och sitta en stund. Om du är ledsen ska du kunna gå runt på kyrkogården, det ska kännas skönt och du ska kunna ladda batterierna, säger Jeanette.
FRÅN FÖRSTA JUNI och fram till midsommar råder stor aktivitet på kyrkogården. Alla blommor ska planteras. Man kan ha avtal för plantering av sommarblommor, men också av morsdagsbukett och
på hösten ljung och ljuständning i samband vid allhelgona. Jeanette berättar att allhelgonahelgen har blivit viktigare och att fler människor kommer till kyrkogården. Det är vackert med alla ljus som lyser upp höstmörkret.
VARJE GRAV SOM kyrkogårsdpersonalen planterar blommor på får sin speciella plantering. Det skall passa till varje gravsten och blommorna får inte växa upp över texten. Att den som äger graven ska känna att det är fint är viktigt för alla som arbetar på kyrkogården.
Jeanette berättar att vädrets makter har stor inverkan på hur livet på kyrkogården blir.
– Förra året kom vintern tidigt, då blir det på ett sätt och nästa år blir det på ett annat vis, säger hon. Eva Halling Präst
”På kyrkogården ska du kunna gå till din grav och sitta en stund”, säger Jeanette.
Göran Sellin från Örnsköldsvik är aktiv i EKHO Norr som är den kristna regnbågsrörelsen. Han är uppvuxen i frikyrkan och har hittat till ett nytt kristet sammanhang i Svenska kyrkan.
Nu vill han dela berättelsen om sin resa från att vara bunden och bli fri – att acceptera sig själv och komma ut som homosexuell.
Text: Björn Westerlund Foto: Charlotte Nordin
17 augusti
» Gå för kärleken i Övik Pride 2024!
Datum: Den 17 augusti.
Plats: Stadsträdgården.
» – Fram tills jag var ungefär 30 år försökte jag drömma om det liv som är godkänt i det sammanhang jag befann mig i. Det var drömmen om en fru, barn villa och Volvo, säger Göran. – Där någon gång förstod jag mer och mer varför den drömmen aldrig verkade bli verklighet, varför jag inte kunde få djupare känslor för någon kvinna och att jag i stället attraherades av män. Jag förstod instinktivt och med allt jag hade lärt mig, att detta var något som var oacceptabelt och fel. Jag försökte genast slå ifrån mig den nyvunna insikten att jag var gay. Stämpeln på mig själv, att jag skulle vara homosexuell, kändes som en dödsdom. Är jag gay kan jag inte komma in i himlen. Utifrån det jag fått höra ifrån mina andliga förebilder och lärare förstod jag att det fanns olika saker som var fel och syndigt och att homosexuella var bland de mest syndiga och gudsfrånvända människor man kan tänka sig.
I TAKT MED att tiden gick i Görans kamp att i bön och själavård försöka bli ”helad” från att dras till män, blev allting svårare. Han kände sig förtvivlad och hade tankarna på att måsta leva ensam, i celibat. Slutligen hamnade han i en depression.
– Jag kände mig smutsig och ovärdig och började dra mig undan den kristna gemenskapen och
även min hemförsamling, berättar Göran.
– För det hände ju att jag till och med i kyrkan träffade på någon kille som fick hjärtat att slå lite extra fort. Eftersom jag hade fått höra att till och tanken på att attraheras av någon av samma kön är en synd, förfasades jag än mer över att jag inte ens klarade av att ha rena tankar inom kyrkans väggar. Det kändes hopplöst. Skulle jag stänga in mig? Ensamheten och rädslan för att drömma om framtiden blev bara djupare och djupare. Visst fanns det tider då jag hade bättre och dagar, när jag klarade av att skärpa mig och inte tittade åt någon snyggings håll. Men för det mesta kände jag mig förtappad och som en riktigt ful fisk.
GÖRAN BLEV ALLT mer isolerad och han orkade inte längre söka själavård eller annan andlig vägledning. Han upplevde att det bara skulle ge tillfällig ”hjälp”. Samtidigt vågade han heller inte av rädsla för att bli ännu mer utanför Guds vilja, ge sig hän åt drömmen om att hitta en man att älska. Han gråter och det är märkbart tufft för honom att berätta vad han har upplevt.
– Jag gjorde några försök att bygga upp ett liv tillsammans med en kärleksfull man vid min sida, men rädslan för att gå miste om evigheten med Gud blev alltid för svår och jag fick till sist lov att göra
slut, för att göra bot och bättring. Ångesten blev för svår att hantera och jag kunde inte känna mig tillfreds att ha en relation med en man. Jag blev bara mer och mer ensam ju längre tiden gick, beskriver Göran. Samtidigt som jag ville lämna allt visste jag ändå på något förunderligt sätt att Gud var med. – Jag är så tacksam att jag i allt detta hade stöd av min familj och att några av mina barndoms- och ungdomsvänner fanns kvar. Annars vet jag inte om jag orkat och kanske hade jag, som så många andra, sett självmord som den enda vägen att bli fri smärtan och ångesten, berättar Göran medan han torkar sina tårar.
– Men jag tror också att Gud hörde mig mitt i min förtvivlan och fanns där hos mig, fastän jag då inte alls kunde förstå eller uppskatta att han skapat mig sådan jag är.
HAN BÖRJADE LYSSNA på andra röster som berättade om ett annat sätt att se på homosexualitet i kyrkan än den han var uppvuxen med. Så småningom kom vändningen för honom. Göran fick tag i boken ”Välkomna varandra -Bejakande perspektiv på homosexualitet i frikyrkan” och läste den med bävan. Han som hade fått höra att den boken var liberalteologi, sådant som riktiga kristna inte läste eller befattade sig med.
– Jag bokstavligen grät mig ige-
nom boken. Det var starkt att läsa andras berättelser som liknade min och samtidigt få bibliska argument att inte se homosexualitet som en synd. Båda perspektiven var viktiga för mig, menar Göran. – Dessutom blev en kär vän till mig, som också varit med i en frikyrklig miljö en väldigt viktig förebild. Han var så trygg, både i sin kristna- och i sin homosexuella identitet. Jag insåg att det fanns kristna som såg på olika slags sexuella identiteter med helt andra ögon än de jag fått lära mig att titta med. För mig var det en totalt revolutionerande tanke att Gud
”Gud vet vad som finns i mitt och ditt hjärta och vare sig vi är homo, bi, trans, queer eller hetero tar han emot oss när vi ber till honom”, säger Göran Sellin.
skulle kunna acceptera andra sexuella relationer än heterosexuella. Jag hittade också till ett kristet sammanhang som tydligt välkomnade mig – EKHO Norr i Örnsköldsvik. Jag minns när jag första gången smög in mig lite försiktigt i Gullängets kyrka och möttes där av ett varmt välkomnande. Jag har fortsatt att vara med i det sammanhanget. Vi träffas regelbundet och jag har i det sammanhanget kunna drömma om ett engagemang i kyrkan igen. Något som fram tills nu inte känts möjligt. Göran chattade med en man under en längre tid och där video-
samtalen blev längre och längre och med allt tätare intervaller. – Jag började få känslor för honom på riktigt. Efter ett sådant samtal var jag så upprymd och glad att jag helt spontant började be till Gud för mannen och för vår eventuella framtida relation. Responsen jag fick från den Helige Ande var nästan överväldigande och innan jag insett vad jag gjort satt jag där med glädjetårar på kinderna. Hur var detta möjligt? Hur kunde den helige Anden välsigna en sådan bön? Jag bad för en man och tänkte mig honom som min blivande partner och älskare och ändå kände jag en stark frid i hjärtat. Plötsligt öppnade sig ett helt nytt perspektiv för mig. Gud och hans skapelseverk blev så oerhört mycket större, vackrare och mer nyanserat än jag någonsin tidigare kunnat ana. Det var verkligen som att jag tidigare bara hade sett en enda färg i regnbågen men plötsligt kunde jag se alla de andra färgerna också. Nu kunde jag börja drömma igen.
DÄR OCH DÅ förändrades Görans tankar om sig själv och om andra i samma situation. Han läste böcker, fick inblick i hur bejakande teologer resonerar och förstod att han inte var ensam att finnas i kyrkan och vara homosexuell. Mötena med andra kristna hbtqi+ personer i och utanför EKHO Norr gav honom en ny djup och innerlig kristen gemenskap att tillhöra. – Stödet från mina vänner där har varit helt ovärderligt under min komma-ut process, berättar Göran. Jag har fått hjälp att tolka om vissa bibelord som ofta använts som bevis för att Gud inte kan välsigna hbtqi+-relationer. I dag känner jag mig trygg i min identitet som kristen och homosexuell. Jag dömer inte längre mig själv som en ful fisk och låter ingen annan göra det heller. Det är inte människor som ska döma. Det är bara Gud som kan göra det. Gud vet vad som finns i mitt och ditt hjärta och vare sig vi är homo, bi, trans, queer eller hetero tar han emot oss när vi ber till honom. Han älskar oss, förlåter våra misstag, upprättar oss och välkomnar oss med öppna armar.
VEM? Elin Holmberg, författare, om att bli refuserad, ändå fortsätta skriva och varför hon valde ungdomslitteratur:
Text och foto: Carola Harnesk
» Elin Holmberg är journalist i grunden och har jobbat 15 år som nyhetsreporter på tidning. Hon är numera författare och debuterade 2021 med ungdomsboken Högst upp på listan. Boken fick två uppföljare – Halvtid på hemmaplan och Slutsignal. 2023 kom Barnhemmets hemlighet, en fristående bok.
Redan från barndomen väcktes hennes dröm att bli författare, men det tog lång tid innan det blev något av den där drömmen. Elins pappa Bo R Holmberg är också författare och hon minns hur hon som barn satt bredvid honom när han skrev på sin gamla Facit skrivmaskin.
– Jag såg hans starka passion för att skriva böcker och det har påverkat mig mycket till att själv vilja börja skriva, berättar Elin. Jag var ingen stjärna i skolan, men svenska språket och att skriva berättelser, det kunde jag. Jag gick skrivarkurser från det att jag var 14–15 år, skrev dikter, var med i novelltävlingar som jag skickade in till olika veckotidningar. 2001
var jag med i en novelltävling arrangerad av Sveriges Radion och Piratförlaget där min novell valdes ut som en av de tio bästa bland 500 bidrag och publicerades i antologin Döden på isen och andra berättelser. Efter det tog skrivandet bara stopp. Jag utbildade mig, börjar jobba som journalist, fick fyra barn och det var fullt upp med familjelivet.
NÄR BARNEN BLIVIT större gick Elin en kurs på Mittuniversitetet som var inriktad på barn- och ungdomslitteratur. Under den kursen växte en historia fram.
– Jag tänkte att det här skulle kunna bli en bok. Jag skickade in bokmanuset till olika förlag och fick femtioelva nej, så som det funkar när man skickar in manus till förlag. Men till slut fick jag ett ja. Det var så overkligt när ett förlag hörde av sig om att de ville ge ut min bok. Då gick jag som på moln! Elin berättar att hon började skriva böcker för barn och ungdomar mest för att det råkade
sammanfalla med skrivarkursen på Mittuniversitetet som var inriktad på att skriva just barn- och ungdomslitteratur.
– Jag tyckte att det var spännande att skriva för den åldersgruppen och att det passade mig bra i den tid jag var i livet. Jag var innbandymorsa som tillbringade mest tid på läktaren i idrottshallar och jag hade en massa idéer på historier om innebandylag, intriger och vad som kan hända på och utanför plan. Jag kände också att jag ville skildra en flicka som bor varannan vecka hos sina frånskilda föräldrar som har dåligt kontakt med varandra. Den berättelsen har jag nämligen också erfarenheter av. Jag tror att det blir mest trovärdigt om man gräver där man står och skriver om det man känner till, säger Elin. Men så klart skruvar jag på historierna och tar dem inte rakt av ifrån mitt liv.
– Barn är otroligt kräsna, vilket triggar mig i mitt skrivande. Man måste tänka på språket och skriva ”
Min pappa gav mig rådet att inte ägna tid åt allt det som är sårigt och jobbigt i det här yrket.
så att barnen förstår, men inte för enkelt. Boken måste ha spänning, handlingen måste gå framåt hela tiden och inte ha några långa transportsträckor. Handlingen kan vara läskig och handla om mord, död och annat tragiskt, men slutet måste ge en varm känsla i magen. Barnet som läser ska känna att allting ordnar sig på ett bra sätt. Det är viktigt tycker jag. Hur ser din process ut när du skriver en bok?
– Jag tänker och funderar några veckor och sedan bara kör jag! Jag har ingen struktur, ingen planering eller synopsis, det vill säga en sammanfattning om vad som ska hända. Jag ”fulskriver” mycket och det är inget romantiskt skimmer över skrivandet. Det är både lustfyllt och plågsamt, precis som det är i alla jobb, säger Elin. Jag är luststyrd och kör jag fast kan jag hoppa fram till en scen längre fram i boken som är roligare att skriva. – Första utkastet är som en förlossning, säger Elin och skrattar.
Det är en jobbig fas och det blir inte jättebra. Men sedan börjar redigeringen som är kul och då ändrar jag, förfinar och skriver om.
ATT BLI REFUSERAD av bokförlag verkar vara en del av författarjobbet. Det verkar också som att det krävs en viss inställning och attityd för att inte ge upp drömmen om att bli utgiven. Hur hanterar du att få kritik och bli bedömd på det du skrivit?
– Jag tar faktiskt inte illa vid mig. Jag accepterar att redaktören kan och vet mer än jag om vad som är kommersiellt gångbart. För det är ju det som förlagen utgår ifrån, att boken måste kunna sälja. Jag är uppvuxen med en pappa som ägnade varje ledig stund till att skriva och vänta på svar ifrån förlag om han blivit refuserad eller antagen, så den processen har jag fått med mig tidigt och lärt mig av honom hur han hanterar det. Han är så prestigelös och är verkligen en förebild för mig. Min pappa har
också gett mig rådet att inte ägna tid åt allt det som är sårigt och jobbigt i det här yrket, som att vänta på förlags ja eller nej till exempel. Jag älskar inte allt i författarlivet, men jag älskar att skriva, så då gör jag det. Jag skriver på nya manus under tiden jag väntar på besked, berättar Elin.
Många som sitter hemma och skriver bär säkert på drömmen om att ge ut en skönlitterär bok. Vilket råd skulle du ge till den som vill lyckas hela vägen med att bli författare och ge ut böcker?
– Skriv, skriv, skriv, säger jag! Våga skriva fult. Vänta inte på någon kreativitet för då får man vänta ihjäl sig. Jag skulle också citera författaren Agustin Erba: ”Det krävs tre egenskaper: Talang, envishet och uthållighet. Ska man ta bort någon av dessa tre är det talang, för det är minst viktigt. Uthållighet är det viktigaste.”
Du måste orka ro bokmanuset i land hela vägen ut, från början till slutet.
... bland tårtor är bröllopstårtan. Här är hennes bästa tips!
» – Det är så roligt när kunder kommer in till bageriet med bilder och önskemål på hur tårtorna ska smaka och se ut. Att dekorera med färska bär är fint och smakar gott. Marängsmörkräm är jättebra för att få en bröllopstårta att hålla ihop under en hel bröllopsfest. – Jag tycker att själva tårtbotten är viktig. Det ska inte bara smaka vaniljkräm och sylt när man äter tårta, det blir för sött. Jag vill att tårtbotten i sig ska vara god och att du känner smaken och även texturen.
Tänk dig att du bär på en dröm och så en dag förverkligar du den. Det gjorde Elin, som kom till Sverige som flykting 2015 och som drömde om att få jobba med att baka och dekorera tårtor.
» Elin är född och uppvuxen i Iran och flydde till Sverige 2015, när flyktingströmmen var som störst. Hon och hennes man Daniel gjorde en dramatisk resa över havet, från Iran till Turkiet där de stannade i en månad. Sedan vidare till Sverige, Linköping, Flen och slutligen hamnade de i Örnsköldsvik.
Elin som är uppvuxen med iranska bakverk längtade efter persiska småkakor och under sin första tid i Sverige bakade hon iranskt fikabröd hemma i sitt kök. Intresset för att baka tårtor började för sju år sedan när hennes dotter Elsa skulle fylla ett år. – Jag ville göra en födelsedagstårta till min dotter, men hade inga kunskaper varken på hur man bakar sockerkaksbotten eller hur man dekorerar. Jag hade inte ens vispat grädde förut, skrattar Elin. Jag fick googla mig till hur jag skulle göra. Tårtan blev inte så bra, men det var min första och jag var nöjd och stolt över mig själv att jag hade lyckats klara av att göra den helt och hållet på egen hand.
ELIN BÖRJADE BAKA tårtor till kompisars fester och födelsedagskalas och det nya intresset tog verkligen fart. Hon startade ett Instagramkonto där hon lade ut bilder på sina bakverk, mest på tårtor och hon fick mycket uppmuntran beröm för hur goda och vackra hennes tårtor var.
– Jag kände att jag mådde bra av att baka. Då kunde jag skingra tankarna på flykten till Sverige och alla upplevelser jag bar med mig ifrån den. När jag kom till Sverige bestämde jag mig för att lära mig språket, eftersom språket är det viktigaste för en person att komma
in i samhället. Jag gick också webbkurser i hur man bakar och dekorerar tårtor. Det var kurser som jag bekostade helt själv. Jag älskade verkligen att baka tårtor och jag kände mer och mer att det här skulle jag vilja jobba med.
DET VAR INTE lätt att komma in på arbetsmarknaden. Elin besökte arbetsplatser och lämnade sin cv men det efterfrågades alltjämt efter specifik utbildning, intyg och betyg.
– Det spelade ingen roll att jag var duktig på det jag gjorde och att jag hade införskaffat mig kunskapen på egen hand. Det kändes som att intygen var viktigare än talangen. Det var en svår tid att hela tiden få nej. Jag och min man började tappa drömmen om att få jobb i Övik och planerade för att flytta ner till södra
”Jag kände att jag mådde bra av att baka”, säger Elin som lärde sig på egen hand.
Sverige och söka jobb där i stället. Men så fick Elin nystartsbidrag, en ekonomisk ersättning till arbetsgivare för att kunna anställa en person som varit borta från arbetslivet en längre tid, eller för någon som är nyanländ i Sverige. Hon åkte till Gräddat i Norr och lämnade in sitt cv till Cecilia Fält som driver bageriet. Då öppnades äntligen dörren!
– Cecilia frågade om jag ville komma och provjobba och jag svarade ja direkt! Jag fick testa en lördag och på min första dag gjorde jag en beställd tårta till en kund. Min arbetskollega berättade för Cecilia hur bra jag löste uppgiften den där första dagen. Jag fick jobbet! Nu har jag jobbat på Gräddat i Norr i två år och har fast anställning, berättar Elin. Charlotte Nordin Kommunikatör
RISKERA
FLYTA LUFTEN ERBIUM
HÖJER TILL SKYARNA
STÅR BESLUTSAM PROCESSION
BÄDDA NER
SES MED HALM OCH HÅR
EKOLOGISK ÄR MUNTERGÖK OFTA
SKREV LENNON VINDSTÖT
BELÄGGNING SJÖJUNGFRU
BETER SIG HEMLIGHETSFULLT
OFRÅNKOMLIGA GÖROMÅL
FÅRPAPPA
DRA PÅ MUNNEN JUBELSÅNG
FÖR DE BÄSTA I LANDET
IAKTAGBAR KÄRLEKSFULL
SÅG JAKOB I DRÖMSYN KUBMATERIAL
BÄRANDE KONSTRUKTION SIMFÅGEL
ROCKÄRMSKORT
KORN KAR
VARAR INTE LÄNGE
FÖRSÄKRAN HIMLAFENOMEN
GRÄSKAPARE
UTAN UNDANTAG KOMMER FÖRST
KAN INTE VÄNTA
FANTASIBYGGNAD
KONFESSION
HETER KANSKE KALVENS MAMMA
HÖRS I ETERN
KATTVAPEN
SAKNAR CIRKELN
MELODI
NÄSPLÅGA
LEVA FRILUFTSLIV
TÄNDA EN BRASA
VILL VINNARSKALLEBLI TV-PRIS
OOLONG
SES MED BONO GENRE ONTARIO SMIDER MÅLMEDVETEN
ANTAGANDE
NICKE NYFIKEN
OMSORGSFULLT
Här är alla vinnare av vårkrysset. Tack för alla inskickade svar!
OLGA ANDERSSON
BO FÖRBJUDET GIFT
FICK ADAM OCH EVA LÄMNA
MÄRKE
1:a pris:
» Ove Elfving 2:a–5:e pris:
» Elisabeth Grundberg
» Annki
Pettersson
» Berit
Svensson
DRÖMSÖMN
VÅNINGSPLAN KÄND NALLE
RINNER GENOM TURIN
MELLAN DO OCH MI
BEHÖVER INTE TUGGAS
SORGLÖS PERSON
» Skicka meningen som du finner i de färgade fälten senast 15 augusti. Glöm inte ditt namn och telefonnummer. Mejla lösningen till: ornskoldsviks.norra.pastorat@ svenskakyrkan.se
... eller skicka på ett vykort till: Örnsköldsviks norra pastorat Box 275 891 26 Örnsköldsvik
Fem vinnare får: 1:a pris: Två biobiljetter. 2:a–5:e pris: Presentkort 100 kronor i ett av våra kaféer.
Lycka till!
» Karin Sidén Persson
Vinsterna har skickats hem till vinnarna.
KRÖNIKA
Det skall ske i de sista dagarna, säger Gud, att jag utgjuter min ande över alla människor. Era söner och döttrar skall profetera, era unga män skall se syner och era gamla män ha drömmar.
Apostlagärningarna 2:17
Att drömmar har en stor betydelse i Bibeln är uppenbart. Drömmar kan fungera både som varningar, vägledning och som profetior.
Hur ska vi tolka texten ovan, att de unga ska profetera och de gamla ska ha drömmar? Ja, kanske är det så att de unga sönerna och döttrarna har hela sina liv framför sig, och därför har de idéer och bilder av vad som ska komma, medan de äldre har drömmar om vad som har varit.
Jakob ser i en dröm en stor stege som kopplar samman himmel och jord, och på stegen ser han änglar som rör sig upp och ner. I drömmen får han ett löfte från Gud, att han ska få många ättlingar, och att han alltid ska ha Guds beskydd.
Man skulle kunna anta att Jakob var en särskilt from och god person, som fick ett sådant tilltal från Gud i sin dröm, men Jakob är inte alls något föredöme i gott leverne. Han har lurat sin far och är osams med sin bror, men Gud talar ändå till honom om att alltid vara med honom, att aldrig överge honom.
I GAMLA TESTAMENTET kan vi också läsa om Faraos drömmar, och om Josef som av Gud får förmågan att uttyda dem. Farao drömmer om hur han ser sju feta kor som går på flodstranden och sedan sju magra eländiga kor som kommer och äter upp dem. Jakob
Fresk av Jakobs dröm i Altlerchenfelder kyrka i Wien.
Foto: SEDMAK/ GETTY IMAGES
förklarar att det ska komma sju goda år, då folket kan spara i ladorna, och sedan sju år av nöd. Från den Bibelberättelsen har vi uttrycket att något är som sju svåra år. Drömmen är en uppmaning att förbereda sig för framtiden och den för också med sig att Josef återförenas med sin familj, som i hungersnöden som följer söker sig till Egypten för att få tillgång till mat.
I SAMBAND MED Jesu födelse beskrivs flera drömmar i Bibeln. Josef får helt plötsligt ett oäkta barn att förhålla sig till. Han tänker att han ska lämna barnets mor Maria och göra så liten skandal av det hela som möjligt. Men Josef, som vi kan betrakta som Bibelns hyggligaste man, får i en dröm budskapet att ta till sig Maria och barnet. Barnet har blivit till genom Helig Ande, får han veta, och ska bli till frälsning för sitt folk.
”Om drömmarna står i kontrast till Bibelordet, så är de inte från Gud.
Även de österländska stjärntydarna, eller tre vise männen, har en dröm som varnar dem för att bege sig till Herodes för att berätta om barnet de har sett. Hur ska vi tänka på drömmar i dag? Talar Gud till oss genom drömmar? Vi kan absolut få tilltal från Gud i drömmar, men vi behöver vara försiktiga och vaksamma när det kommer på tal. Det vi vet om Gud är det som står i Bibeln och om drömmarna står i kontrast till Bibelordet, så är de inte från Gud.
Eva Halling Präst
VILL DU BLI MEDLEM I SVENSKA KYRKAN ELLER VILL DU VETA MER?
Välkommen att kontakta oss!
Webb: www.svenskakyrkan.se/ornskoldsviksnorra Telefon: 0660-26 64 00
Mejl: ornskoldsviks.norra.pastorat@svenskakyrkan.se