En kvinna fick plötsligt ett brev. Det var från en vän hon inte hört ifrån på länge. Brevet kom precis före jul. Det var ett fint brev, med ord som hon kunde ta till sig och åren som legat mellan dem var som bortsopade. Även om brevet inte kunde ändra på att livet kommit emellan var det fint att få bekräftelse på att deras vänskap hade varit viktig. Hon blev väldigt glad men beklagade sig ändå; det var som att han använde högtiden för att ha en anledning att skriva!
Högtider har en särskild inverkan på våra relatio ner. De tenderar att utmanas, saknas eller bränna
till. Men det som sker behöver ju inte vara osant eller förhastat. Vi behöver kanske bara en knuff för att age ra i stället för att bara låta dagarna flyta på. Omsorg kan bli stum och passiv om vi inte hittar vägar för att uttrycka den.
VILKEN BRA IDÉ tänkte jag när jag hörde om brevet. Att använda våra högtider till att passa på att göra det där vi inte annars gör. Och då menar jag inte bara att klä huset i glitter och baka lussekatter. Utan att låta sig påverkas av det inre budskapet i högtiden och hämta kraft därifrån för att göra något som sprider glädje.
Julens inre budskap handlar om hur Gud kommer till oss. Inte med härar, inte med makt eller glans, utan som ett hjälplöst litet barn. Gud vet hur svårt vi har att blotta våra egna svagheter, men hur vi sänker garden och vågar närma oss när någon annan visar svaghet. Att öppenheten med vår egen svaghet är vägen till verklig kontakt.
DET KANSKE KAN bli en inspiration till vårt eget julfirande. Att låta det som känns osäkert och fattigt vara som det är. En tunnare plånbok, ett sorgearbete eller en oro för omvärlden. Gå in i en kyrka, på en jul konsert, på ett adventskaffe och ta till dig av budska pet att Gud är här.
Det var i en osäker omvärld, i en fattig familj som Gud tog plats i världen. Från den platsen fann Gud möjligheter att sprida kärlek och omsorg i världen. En sådan plats har också du och jag fått. Låt oss ta vara på julens alla möjligheter att visa varandra omsorg och omtanke. Nu är stunden då vi kan göra skillnad för en människa eller för många, för någon nära eller någon långt borta.
Maria Löfgren Tf kyrkoherde
”Det var i en osäker omvärld, i en fattig familj som Gud tog plats i världen.Foto: KIPGODI/ GETTY IMAGES
Din församling 4 Aktuellt
Så vårdas vårt siden från 50-talet
Marika Markovits, Linköpings stifts nya biskop
Kyrkogårdar 26 Kom och fira med oss i jul 30 Våra mötesplatser för barn och unga Tema omsorg 10 Kan dödshjälp någonsin vara rätt väg att gå?
”Mitt hjärta klappar för de sociala frågorna”, säger Marika Markovits, tillträdande biskop i Lin köpings stift.
Foto: STEVE NYSTRÖM
Malena Ernman, operasångare
Här bor gamla och unga tillsammans Övrigt
Tips för en grön jul
Berätta om dig själv!
– Jag är 19 år och gick ut gymna siet i våras. 2018 konfirmerades jag i Lambohov och efter det har jag varit med i konfirmandgrupperna som ung ledare. Den 1 september började jag som trainee och det är jag fram till 30 juni nästa år. Vad innebär det att vara trainee?
– Tanken med året som trainee är att man ska få veta mer om olika yrkesvägar inom Svenska kyrkan. Vi får också gå kursen Tro & liv på Vadstena folkhögskola under året. Är det något som överraskat dig?
– Att kyrkan har så mycket verksamhet för olika åldrar och att pastoratet är så stort visste jag inte. Jag har ju bara sett lite av det som händer i Lambohovs församling förut. Men det finns ju något för alla i församlingarna –barngrupper, soppluncher, körer och kaféer. Och vilket stort jobb
» Varsågod! Den här tidningen delas ut som samhällsinformation av Svenska kyrkan till hushåll inom Slaka-Nykils pastorat. Webb: svenskakyrkan.se/slaka-nykil E-post: slaka-nykil.pastorat @svenskakyrkan.se
som läggs ner på att planera och genomföra allt. Det hade jag ingen aning om.
Vad kan du tänka dig att jobba med i Svenska kyrkan?
– Hittills har jag följt med hos pedagogerna och vaktmästarna. Pedagog skulle jag gärna vilja bli, det verkar roligt. Omväxling är bra och det får man som vaktmästare. Det kanske skulle vara perfekt att jobba halvtid som pedagog och halvtid som vaktmästare?
Vad har varit roligast hittills?
– Att jag lär mig saker hela tiden och får träffa så många nya människor i olika åldrar. Jag får både lära känna barnen på Måndagskul och Tisdagskul och prata med de äldre som kommer på sopplunchen. Jag dyker upp lite här och där i pastoratet, kom gärna fram och prata med mig, det tycker jag är jätteroligt.
Mari LundmarkProduktion: Verbum AB Ansvarig utgivare: Martina Croner martina.croner@verbum.se
Tryck: Stibo Complete, Katrineholm, 2022. Distribution: Postnord Omslagsfoto: Mari Lundmark Nästa tidning: Kommer den 9 mars.
Innan vi vet ordet av är våren och krokusen här.
Foto: EKSPANSIO/ GETTY IMAGES
Bokcafé
Gammalkils församlingshem Fredagar 14.45-15.30 3 februari, 3 mars, 31 mars, 28 april
Torsdagscafé Lambohovskyrkan Torsdagar 14.00–16.00 Möjlighet att gå promenad för den som vill med start 14.00.
Ulrika café
Ulrika församlingshem 23 februari 12.00, 23 mars 18.30, 20 april 12.00, 25 maj 18.30.
Gammalkils syförening
Gammalkils församlingshem 19 januari, 16 februari, 16 mars, 13 april och 11 maj klockan 14.00
Lambohov, Församlingssalen Torsdagar udda veckor 12.00 Start 19 januari.
Nykil, Gamlegården Tisdagar udda veckor 12.00 Start 17 januari.
Slaka, Kyrkliden Tisdagar jämna veckor 11.30 Start 10 januari.
Foto: MAGONE/ GETTY IMAGES
Kören Sanctus i Ulrika Måndagar 18.30–20.30
Kontakt: Birgitta Ruthberg, telefon 070–517 37 98
Nykil-Gammalkils kyrkokör Tisdagar 18.30–20.30 Kontakt: Martin Frodlund, telefon 073–075 07 30
Skeda-Slaka kyrkokör Måndagar 18.30–20.30
Kontakt: Helene Ranada Matstoms, telefon 073–062 23 13
Barnkören Joy i Lambohov i samarbete med Equmeniakyrkan Onsdagar 17.30–18.30
Kontakt: Emma Czitrom, telefon 073–754 40 77
» Tider och datum är preliminära. Den senaste informationen finns i kalen dern på www. svenskakyrkan. se/slaka-nykil
» Den öppna verksamheten för vuxna annonseras också i Corren.
Onsdagsträff Skeda församlingsgård 11 januari, 8 februari, 8 mars, 19 april, 17 maj och 14 juni klockan 14.00
Trivselträff
Skeda församlingsgård 17 januari, 14 februari, 14 mars, 25 april, 9 maj och 13 juni klockan 14.00
Hantverkscafé
Nykil Gamlegården Tisdagar 17.30–19.30 Start 10 januari.
Stickcafé
Ulrika församlingshem Onsdagar 14.30–16.30 Start 11 januari.
Vi har många körer i pastoratet och nya korister är alltid välkomna. Kom med och sjung du också!
Lambohovs kyrkokör
Tisdagar 18.30–20.30
Kontakt: Birgitta Ruthberg, telefon 070–517 37 98
Jazz- och gospelkören Fröjda i Lambohov
Onsdagar 18.40–20.40
Kontakt: Albin Fronczak, telefon 072–565 50 19
Barnkörerna i Skeda Måndagar 16.45–17.10 Minikör (3–5 år) Måndagar 17.15–18.00 Barnkör (6–12 år)
Kontakt: Helene Ranada Matstoms, telefon 073–062 23 13
Barnkörerna i Nykil Onsdagar 14.15–15-45
Sånglek (skolår 1–2) Sångfåglar (skolår 3–6)
Kontakt: Martin Frodlund, telefon 073–075 07 30
Foto: ANTONEL/ GETTY IMAGES
» Nu är det klart att Slaka-Nykils nye kyrkoherde heter Carl Jyller mark. Han tillträder sin tjänst den 9 januari 2023. Carl kommer när mast från en tjänst som kyrkoher de i Kärna församling där han varit verksam sedan 2014. Tidigare har han varit arbetsledande kommi nister i Lidköpings församling. – Slaka-Nykil är ett pastorat med levande församlingar där
det händer mycket. Jag ser fram emot att få vara en del av allt detta och att få lära känna och verka tillsammans med försam lingsbor, medarbetare och förtroendevalda.
Vi hälsar Carl varmt väl kommen till oss. I nästa num mer av Himmel & Jord kommer du att få lära känna honom lite närmare.
Carl Jyllermark, tillträdande kyrkoherde
I januari drar vår kyrko musiker Martin Frod lund på sig nattmössan och vaggar kyrko besökarna till sömns med Bach.
Foto: MARI LUNDMARK
» Har du provat att meditera i ett kyrkorum någon gång? Det är en alldeles speciell upplevelse och kanske ett lite annorlunda sätt att hitta tystnaden och lugnet.
Vi har meditationsgrupper med lite olika inriktning i pastoratet. I skrivande stund är det inte riktigt klart när de olika grupperna star tar i vår. Håll ögonen öppna i vår annonsering och på vår webb.
» I vår planerar vi för en medita tionsgrupp som ska träffas varan nan vecka i Lambohovskyrkan.
Vill du vara med?
Kontakta Linnéa Rosenbaum på 073–440 26 02 så får du veta mer.
» Om du vill be completorium och dela en längre stunds tystnad är du välkommen till Nykils kyrka. Där finns en grupp som träffas på måndagskvällar för att avsluta dagen med att be och tänka. Det är be-tänketid helt enkelt.
Vill du veta mer eller anmäla dig? Kontakta Sara Bergstrand på 073–912 12 04, eller Anna-Karin Thalin Karlberg på 073–037 55 50.
» Har du provat att ligga i kyrk bänken med kudde och filt och bli vaggad till ro av mjuk orgel musik skriven av den store Johan Sebastian Bach? Och när du sedan vaknar till lite försiktigt få en kopp varm choklad och småprata lite?
Det är något alldeles speciellt kan vi lova.
I höstas var det premiär för Go Bach to sleep med vår musiker
Martin Frodlund och det blir fler tillfällen i vår.
Den 26 januari klockan 17.00 har Martin dukat upp med nattmössa, gosedjur och en marmorbyst av Bach i Lambohovskyrkan.
Boka in kvällen och kom och njut. Martin har lovat att hålla sig vaken hela kvällen.
Foto: GETTY IMAGES
» Meditationsgruppen i Slaka kyrka träffas på måndagar 19.00. De första tre gångerna är det introduktion. Kommande tre gånger ägnas åt kroppskännedom och de tre sista träffarna är det läsning av och samtal kring en text efter meditationen.
Vill du veta mer?
Kontakta Annika Pohl på annika.i.pohl@gmail.com
Foto: FIZKES/GETTY IMAGES
Textilprojektet i Slaka-Nykil – så vårdas sidentyg från 50-talet.
Textilier är en viktig del av vårt kulturarv som kräver vård och omsorg, säger vår vaktmästare Marianne Magnusson.
Text: Mari Lundmark
Vaktmästare
Marianne Magnusson visar slitaget på ett antependium.
Foto: MARI LUNDMARK
» Att smycka kyrkorummet är en gammal tradition, där textilier av olika slag spelar en stor roll. Det finns liturgiska kläder, dukar som används vid nattvarden, antependier till altaret, mattor till koret och mycket annat. Vårt textila kulturarv är stort och det krävs varsamhet och omsorg för att vårda och bevara det.
I NYKILS KYRKA finns ett vackert antependium i sidendamast som skänktes till kyrkan någon gång på 1950-talet. Tidens tand har satt sina spår i tyget på mer än ett sätt, berättar vaktmästare Marianne Magnusson. – Siden är ett naturmaterial som blir skört med åren, man kan näs
tan säga att det förstör sig självt. Så ett åldrat sidentyg som dessutom hängs upp och tas ner regelbundet utsätts för ett stort slitage.
Marianne visar den övre delen av antependiet där tyget är tråd slitet och trasigt på flera ställen. Tyget har blivit så skört att det inte längre klarar att bära sin egen vikt. Gör vi inget kommer skadorna att bli ännu större.
Om Länsstyrelsen ger klar tecken kommer antependiet att räddas. Det görs då i samarbete med Monica Karlsson på Textil verkstan i Klockrike, som är expert på vård och renovering av kyrkotextilier.
– Monica har gett oss ett förslag på åtgärder som bland annat inne bär att ett nytt tyg av siden monte ras i överkanten. Vi ska också titta på en ny upphängningsanordning som inte är lika tajt som den nuva rande. Då blir det inte så mycket spänningar och sträckningar av
Det är alltid lättare att åt gärda eventuel la problem på ett tidigt stadi um, säger Moni ca Karlsson på Textilverkstan i Klockrike.
tyglagren. Så med lite omsorg och en varsam hantering framöver kommer antependiet kunna vara med många år till. Det känns bra, säger Marianne.
2018 TOG VI ett samlat grepp på textilierna i pastoratets kyrkor. Arbetet startade med en inven tering där Marianne och försam
lingarnas inventarieansvariga gick igenom alla textilier för att se om något behövde åtgärdas eller kom pletteras. Ett resultat av arbetet blev att det nu finns röcklin och albor till präster och diakoner i olika storlekar i kyrkorna. Projekt gruppen har också sett över hur textilierna bäst kan förvaras.
– Vi har en del riktigt gamla
... Monica Karlsson, expert på vård och renovering av kyrkotextilier.
Vad är viktigt att tänka på när det gäller kyrkans textilier?
– Det är bra att gå igenom textilierna någon eller några gånger om året och kolla upp att de verkar må bra och att det inte finns några skador från insekter eller fukt. Det är alltid lättare att åtgärda eventuella problem på ett tidigt stadium, speciellt när det gäller fuktskador eftersom tillväxt av mögel kan gå väldigt snabbt. Vad ska man göra om man upptäcker en skada?
– Den första åtgärden är att
lägga föremålet plant. Sedan ringer man till muséet, Länssty relsen eller till mig för att ta reda på om det är något som måste åt gärdas nu eller om det kan vänta.
Har du några
– Det används ju mycket ljus i kyrkorna och det är inte alldeles ovanligt att man förvarar ljus på samma ställe som textilierna. Men det ska man inte göra. Möss tycker om att äta stearin och hittar de till ljusen så hittar de ju också textilierna. Och så är det viktigt att tänka på den relativa luftfuktigheten i både kyrkan och sakristian, är den för hög är risken stor för skador på textilier och andra föremål.
Silke är kokongtrådar som silkesfjärilens larver spinner in sig i när de förpuppas.
Foto: STUDIOANNIKA/ GETTY IMAGES
”På något vis känner jag mig som en del av historien. Jag är inte den första, och heller inte den sista, som får lyfta fram det här tyget.
Marianne MagnussonFoto: LUNAMARINA/ GETTY IMAGES
textilier i pastoratet. Så gamla att de är alldeles för sköra för att användas och måste förvaras väl skyddade från fukt och ljus. Men det är minst lika viktigt att även de textilier som används regel bundet förvaras på ett bra sätt som inte sliter ytterligare på dem. Samtidigt ska det vara en smidig hantering för vaktmästaren, så det gäller att tänka till, säger Mari anne.
BRA LÖSNINGAR KAN till exempel vara att lådor för liggande förva ring kläs in med syrafri lakansväv och att det finns mellanlägg om flera textilier förvaras i samma låda. Vissa mässhakar har tung brodyr på axelpartiet. Då kan det
vara bra att fylla axelpartiet med tomma hushållsrullar som är klädda med syrafri lakansväv för att inte brodyren ska plattas till. Varje kyrka och varje sakristia är unik och det är inte säkert att en lösning som fungerar på ett ställe också fungerar på ett annat.
ATT HA OMSORG om och vårda vårt textila kulturarv betyder mycket för Marianne.
– Känslan jag får när jag ska byta antependiet på altaret eller ta fram mässhaken till helgen är speciell. På något vis känner jag mig som en del av historien. Jag är inte den första och heller inte den sista som får lyfta fram det här tyget. Det känns stort.
?» ... silkesfjärilen har odlats i Kina i cirka 5000 år. Larven kallas silkesmask och dess föda består enbart av mullbärslöv.
» Marika Markovits är Linköpings stifts nästa biskop. Vid biskopsvalets andra omgång i början av november fick hon 63,4 procent av rösterna och i januari väntar en flytt från Stockholm till Linkö ping. En flytt hon ser mycket fram emot.
» Så många procent av rösterna gick till Marika Marko vits vid biskopsvalets andra omgång i början av november.
– Jag har fått ett varmt och starkt välkomnande. Det här känns fantastiskt roligt, säger Marika Markovits dagen efter valet.
Intresset för Linköpings stifts 65:e biskop är stort, delvis för att hon är stiftets första kvinnliga biskop.
– Det är en stor sak och samti digt en liten sak. Svenska kyrkan har under lång tid haft kvinnliga ledare i olika led, ett uttryck för var Svenska kyrkan befinner sig i dag och har gjort sedan länge, säger Marika.
I två år har hon varit domprost i Stockholm och dessförinnan arbe tade hon som direktor på Stock holms Stadsmission i 17 år.
– Mitt hjärta klappar för de sociala frågorna, för diakonin i stiftet, säger Marika, och lyfter samtidigt andra områden hon ser som sär skilt viktiga. Barn och ungas plats i
kyrkan är ett sådant område. Hon tycker om att leda och utveckla men också att förvalta.
– Jag tror på ett ledarskap som bygger på det tidigare ledare gjort. Jag har stor respekt för biskop Mar tins Modéus arbete, där han hela tiden lyft vikten av levande försam lingar och ideellt engagemang.
» ”Tacksam, glad och omtum lad”. Så beskrev Martin Modéus sig själv efter att i juni blivit vald till Sveriges nya ärkebiskop. 26 november lade han ned biskops staven vid en mässa i Linköpings domkyrka, och nu väntar ett helt nytt liv i Uppsala.
lättar ankar, men hans båt blir kvar i Lin köpings stift ett tag till.
Foto: KOYA79/ GETTY IMAGES
Nästan tolv år hann det bli i biskopsgården på Ågatan mitt emot domkyrkan. Nästan tolv år med besök i Linköpings stifts alla delar, från Mörlunda kyrka i söder till Skedevi kyrka i norr, från Vättervatten vid stiftets ”västkust” till bräckt Östersjövatten.
Livet som ärkebiskop kommer att bli betydligt mer påpassat än livet som biskop. Intresset för Martin och för ämbetet är stort hos allmänheten. Under hösten har intervjuerna avlöst varandra. Allt från taltidningsmagasin till Svenska Dagbladets Perfect Guide vill veta hur den nya ärkebiskopen tänker – om kyrkan, om tro, om… – Jag brukar vara bra på att värna om min tid, det hoppas jag kunna fortsätta med.
Med till ärkebiskopsgården flyttar Martins hustru Marianne. Hon är nybliven pensionär och
Marika Markovits är uppväxt i Farsta och har med undantag av präststudieåren i Uppsala bott hela sitt liv i Stockholmsområdet. Nu är hon nyfiken på Östergötland och norra Småland och längtar efter att komma till församlingar na på besök.
Katarina Sandström Blymekan i lugn och ro växa in i den nya staden och nya rollen. Närheten till barn och barnbarnen gläder båda. Med i flytten följer också terriern Tassa som strängt vakat över biskopsgården.
Kvar blir många goda minnen, vänner och kollegor, men Martin betonar att han vill hålla sig ur vägen för sin efterträdare.
– Men min båt, den finns kvar i stiftets farvatten ett tag till!
Katarina Sandström Blyme
”
Jag tror på ett ledarskap som bygger på det tidigare ledare gjort.Martin Modéus Foto: STEVE NYSTRÖM Foto: KATARINA SANDSTRÖM BLYME
”Min tro gör att jag vilar i det faktum att världen inte handlar om materiella saker, vilket ofta är det som hotas i en kris, utan om att Gud skapat oss till att vara i gemenskap med andra”, säger Jonas Ahlforn.
Foto: MARCUS GUSTAFSSON» Vid pandemins utbrott 2020 började folk plötsligt storhandla toalettrullar. Butikernas tom ma hyllor blev sinnebilden för människors beteende i kris. Ett irrationellt bunkrande som enbart ser till de egna behoven. Snart tog frågorna om mer seriös prepping plats i medvetandet. Vevradio och vattendunkar klickades hem.
Synen på den underliggande drivkraften var dock densamma: Hur ska jag klara mig?
Men prepping är inte fråga om jaget utan om laget. Åtminstone om man frågar Jonas Ahlforn, präst i Sörbykyrkan i Örebro.
Epitetet har växt fram i takt med att hans kunskaper om krisförbe redelse blivit kända – och efterfrå gade. I början mötte omgivningen hans engagemang med ett över seende leende. I dag vill många ha Jonas Ahlforns tips och råd.
En lång rad av tipsen finns nu samlade i nya boken Prepperpräs tens beredskapsbok. Så överlever
du, gör gott och sprider hopp – Jag skrev boken för att jag slogs av hur självisk prepping rörelsen uppfattades. För mig är prepping en kärlekshandling. Om vi förstår det kan kyrkan göra avsevärd skillnad, säger Jonas Ahlforn.
DET ÄR INTE bara prepping som bygger på tanken om empati. Jo nas Ahlforn lyfter också fram hur krisen i sig, när den pågår, föder gemenskap. Hemma har vi sett hur människor gått samman och hjälpt varandra vid skogsbränder, olyckor och samhällsstörningar.
I Ukraina gör kristna församling ar just nu ett otroligt samarbete inom den civila hjälpen, säger Jonas Ahlforn.
Just därför är det viktigt att alla får finnas med i krisplaneringen,
menar han och pekar i boken på hur barn och resurssvaga kan bidra. – Att vara behövd skapar me ning och sammanhang och kan i riktigt kritiska lägen leda till att man överlever. Det är viktigt att kyrkan förstår det. Vi har en tendens att vilja stötta de utsatta. Men i en kris behöver vi engagera dem samtidigt som vi hjälper dem.
ATT FÖRBEREDELSE HAR betydelse vet Jonas Ahlforn genom sin egen församling.
– Vid pandemiutbrottet var vår kyrka väldigt tidigt ute i Sverige med hjälparbete. Ett skäl till det var de utbildningar vi haft och som handlat om hur vi ska hjälpas åt om krisen kommer. Många var mentalt redo att kunna hjälpas åt organisatoriskt.
Prepperprästens beredskapsbok. Så överlever du, gör gott och sprider hopp Jonas Ahlforn Libris förlag
”
För mig är prepping en kärlekshandling. Om vi förstår det kan kyrkan göra avsevärd skillnad.Kristina Lindh
För den som är obotligt sjuk, har svåra smärtor och ångest kan döden komma som en befrielse. Ibland kan väntan pågå under många plågsamma år. Låt människor själva välja sin död, säger vissa då.
Text: Anna-Maria Stawreberg Illustration: Cecilia Undemark Péterfy
i vill inte tänka på döden. Än mindre vill vi tänka på att dö i förtid. Samtidigt är dödshjälp ett ämne som diskuterats av och till genom åren. Har en människa rätt att själv välja när och hur hon ska dö? Har en människa rätt att ta hjälp av sjukvården för att få möjlighet att avsluta sitt liv och dö en smärtfri och värdig död?
När Björn Natthiko Lindeblad den 17 januari 2022 dog genom assisterat självmord efter att ha insjuknat i ALS hamnade återigen debatten om dödshjälp på agendan. På sin facebooksida skrev han:
Om du läser det här, så har jag gått ur tiden.
Det skedde mitt på dagen, den 17 januari, i norra Halland, och jag var omgiven av nära och kära. Jag svalde ett glas smoothie med det gängse preparatet, och somnade sedan lugnt och stilla in. Utan rädsla eller tvekan.
Jag fick som jag ville.
Björn Natthiko Lindeblad hann bli 60 år, och hade
haft ALS i 2,5 år innan han avled. I sitt omtalade sommarprat 2020 talade han nästan uteslutande om döden och om hur hans pappa valt att avsluta sitt liv på en klinik i Schweiz.
Men för en läkare är det inte tillåtet att hjälpa en annan människa att avsluta sitt liv. Åtminstone inte här i Sverige. I höstas drog Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd in Staffan Bergströms läkarlegiti mation. Han är läkare och ordförande i föreningen Rätten till en värdig död, och assisterade en ALS-sjuk man som dog i juli 2020.
– Dödshjälp är en svår och brännande fråga, just för att det handlar om liv eller död, konstaterarar Niklas Juth, universitetslektor och docent i medicinsk etik på Karolinska Institutet.
Niklas Juth har under många år forskat kring de etiska frågor som handlar om en människas rätt till sin egen kropp när det kommer till sjukvården och vården i livets slutskede.
– Det finns få frågor som är så laddade och så exis tentiella i en människas liv som de som handlar om livets början och om livets slut, säger Niklas Juth.
Det väcker känslor helt enkelt. Och för oss som är friska och enbart har friska människor omkring oss är det frestande att sticka huvudet i sanden och inte låtsas om just den delen av livet.
– Men ju mer vetenskapen och medicinska kunska per går framåt desto mer relevant blir den här frågan, säger Niklas Juth.
På Karolinska institutet har man tittat på läkarkårens inställning till dödshjälp, och här har opinionen svängt. 2008 var en tredjedel för
”Det finns få frågor som är så laddade i en människas liv som de som handlar om livets början och om livets slut. Niklas Juth, docent i medicinsk etik
till dödshjälp än vad man var 2008 vet Niklas Juth inte riktigt.
– Men det kan ha att göra med att vi allt mer beto nar patientens rätt till att vara med och bestämma sin vård.
Förenklat uttryckt finns det tre sätt för vården att hjälpa en människa att dö på: Avbrytande av livsuppehållande behandling, som att stänga av respi ratorn under vissa omständigheter, läkarassisterad suicid, där läkaren skriver ut läkemedel avsedda för ett självmord men där patienten själv intar medlet, samt eutanasi, där läkaren hjälper patienten att få i sig läkemedlet.
– Läkarassisterat suicid är inte tillåtet – du kan bli av med din läkerlegitimation. Däremot är assisterat suicid tillåtet, där en privatper son tillhandahåller det som krävs för att en annan människas liv ska avslutas, men att personen som vill avsluta sitt liv själv begår den sista gärning som krävs för att dö, förklarar Niklas Juth.
Argumenten för dödshjälp är just det så kallade autonomiargumentet, där människor ska få ökad kontroll över sin egen vård. Ett annat argument som talar för dödshjälp är det humana i att avbryta ett outhärdligt lidande om det inte finns några andra alternativ.
– Förespråkare menar också att eftersom det är tillåtet att avbryta livsuppehållande vård, något som
Fler läkare är i dag positivt inställda till dödshjälp.
raliska, att det alltid är vara fel att förkorta någons liv och att det skulle vara emot läkarens yrkesroll att hjälpa någon att avsluta sitt liv.
– Det finns också en farhåga att samhället skulle bli mindre benäget att hjälpa en svårt sjuk människa om alternativet dödshjälp finns, och att en person skulle välja detta alternativ av rädsla för att ligga närstående till last.
Klart är att det är en viktig fråga att debattera kring.
– Ju bättre läkarvetenskapen blir på att hålla oss vid liv, desto mer angelägen blir den här frågan, säger Niklas Juth.
Steve Sjöquist är sjukhusdiakon i Stockholm och har levt med en hiv-diagnos sedan 1987. En chock först, men så småningom landade han.
– Jag tog näring i insikten i att livet för alla människor innehåller både glädje, sorg och stora ut maningar och att människan är den lidande männi skan.
Han möter i sitt jobb många människor i dödens närhet, och ser hur viktig vården i livets slutskede är. – Frågan om hjälp till att dö på egna villkor handlar ofta om att man är rädd för att vägen till döden ska bli för svår. Utmaningen är att värna om den palliativa vård som gör människor trygga och kan känna tillit till vården.
– Frågan om rätten till dödshjälp kräver enligt
min mening en motsats, rätten till ett liv som bygger på rätten till ett värdigt liv i alla dess skeenden. Det betyder ett värdigt liv från livets början till livets slut. Han uppmuntrar alla att ställa sig själva de svåra frågorna.
– Varje människa är ensam i dessa svåra existen tiella frågor, och människor har ett eget val som ska gälla i alla frågor från liv till död. För min egen del har det varit en investering att försöka förstå vad ett liv kan innehålla och vilka villkor som är grunden för livet. När jag fick min hiv-diagnos kom jag slutli gen fram till att ingen människa har garantier för ett lyckligt, friskt och rikt liv.
Läkaren, författaren och debattören PC Jersild kom 2020 ut med boken Hur vill du dö? Makten över livets slut. Han är en av de som förespråkar dödshjälp, och har under årens lopp skrivit en rad debattartiklar om ämnet.
Han håller med om att samtal om döden skapar ångest, men menar att vi behöver prata mer om dö den, både på ett privat och på ett politiskt plan.
– Om riksdagen tillsätter en parlamentarisk utredning om dödshjälp skulle det vara till hjälp för många. Alla fakta och argument måste komma upp på bordet innan människor kan ta ställning, säger PC Jersild.
I Schweiz utför flera privata föreningar läka rassisterat självmord, och hit kan även utländska medborgare söka sig. Men även i andra länder som Beneluxländerna, Kanada och i vissa amerikanska delstater är dödshjälp tillåtet.
PC Jersild förespråkar den så kallade Oregon modellen, en metod som kan bli aktuell för personer över 18 år som muntligen och skriftligen uttryckt en önskan om att få dö inför vittnen.
– Det finns mer än 20 års positiv erfarenhet av Oregonmodellen. I Oregon har människor som lider av en dödlig sjukdom med en överlevnadsprognos på mindre än sex månader, möjlighet att få ett starkt sömnmedel utskrivet av läkare efter särskild prövning.
Ämnet dödshjälp har på senare år tagits upp i såväl romanen Livet efter dig av Jojo Moyes, där den unga Lou får jobb som personlig assistent hos den förlamade Will, som i svenska Felix
Sjöquist
Frågan om rätten till dödshjälp kräver enligt min mening en motsats, rätten till ett liv som bygger på rätten till ett värdigt liv i alla dess skeenden.
Steve Sjöquist, sjukhusdiakon Herngrens relationskomedi Dag för dag, där ett sällskap pensionärer gör en sista resa genom Europa. I både filmen och boken är slutdestinationen en av Schweiz självmordskliniker, ett alternativ som av ekonomiska skäl är uteslutet för många personer som trots allt vill avsluta sina liv. Att avsluta sitt liv här kostar nämligen bortemot 200 000 kronor.
89-åriga Christina Österman är en av dem som inte har råd, och efter många månaders funderingar fram och tillbaka skickade hon en insändare med rubriken ”Låt alla äldre få hjälp att avsluta livet när de vill” till Dagens Nyheter.
– Det är klart att jag vill ha hjälp med en smärtfri död. En död där jag somnar in. Och jag vill att det ska ske när jag fortfarande är klar i huvudet, innan jag är en belastning för mina barn och barnbarn, säger Christina Österman.
”
Hon tycker att äldre personer ska få hjälp att av sluta sitt liv när de vill, med argumentet att allt större vikt läggs på att hålla äldre vid liv rent medicinskt, trots att möjligheten att leva mentalt försvunnit.
– Jag anser att vi äldre, tillsammans med våra när maste, själva ska få bestämma när vi vill avsluta våra liv och då få medicinsk hjälp för att genomföra detta.
Christina Österman har levt ett långt och aktivt liv. Hon är fil mag i en rad språk och sedan hon blev pensionär är hon engagerad som volontär i Röda Korset.
– För mig handlar det om värdighet. Det är en fasa för mig att bli borta i huvudet. Jag vill inte bli en bör da eller en belastning, säger Christina Österman.
Hade någon frågat journalisten Martin Eng qvist för 22 år sedan var han stod i frågan är risken stor att han valt att dö. Åtminstone under de svarta dagarna då perspektivet och hoppet lyste med sin frånvaro.
Martin Engkvist vaknade upp förlamad i en respi rator på Karolinska sjukhuset i Stockholm. Han hade provkört en sportbil i jobbet, kraschat och brutit fjär de nackkotan, vilket innebär att han inte har någon funktion eller känsel nedanför axlarna.
– Första tiden efter olyckan hade jag kolsvarta da
gar, dagar då jag inte ville leva. Men det var ändå inte på den nivån att jag bad någon hjälpa mig att dö, säger Martin Engkvist.
Det är han tacksam över i dag. För de svarta da garna blev allt färre, även om det fortfarande av och till naturligtvis är tungt att vara totalt beroende av personliga assistenter och andra i omgivningen. I dag är han tydlig med att det går att leva ett bra liv, trots att kroppen inte längre fungerar som den ska.
Martin Engkvist ser inga hållbara argument för dödshjälp. Tvärtom.
– Vem har rätt att formulera regler kring vad som är ett bra liv? Om människor känner oro inför livets slutskede, oro för smärta eller för en ovärdig till varo på någon undermålig klinik kan inte samhällets svar på den oron vara dödshjälp. Samhällets svar måste vara att se till att ge trygghet, värdig vård och smärtlindring, säger Martin Engkvist, som menar att man i stället för att satsa på dödshjälp alltså ska satsa resurser på att skapa ett så bra liv som möjligt, också för dem som är svårt sjuka.
Det är ingen självklarhet i dag, i ett samhälle där såväl hemtjänst som personlig assistens nedmonte ras.
– I dagens moderna samhälle har vi en slags upp fattning om att livet ska gå på räls, och så även döden. Det ligger i tidens anda att allt ska vara perfekt. Vi lever i ett förväntanssamhälle med höga krav på livet. Vi tar för givet att vi ska kunna planera allt, och vi har ett krav på fysisk perfektion.
För Martin Engkvist föder diskussionerna kring dödshjälp en viss oro. Han menar att i debatten diskuteras bara de ”enkla” fallen, till exempel patienter med ALS och han säger att han unnar alla ALS-patienter med svåra smärtor att få somna in. Han poängterar också att han inte har några som helst moraliska betänkligheter om någon vill ha hjälp med att dö. Det stora problemet, säger Martin Engkvist, är att det blir svårt att veta var gränsen ska dras.
– Om man som i Oregonmodellen bara ska ha sex månader kvar att leva, då frågar jag mig: varför inte nio? Varför inte tolv månader? Eller om man är gam mal, döv och blind, blir det då ett skäl? Räcker det att ”bara” vara gammal? Hur gammal är då gammal?
Martin Eng kvist tycker att det saknas hållbara argu ment för döds hjälp. För vem har egentligen rätt att for mulera regler kring vad som är ett bra liv?
Foto: JOHANNES FRANDSEN
» ... Oregon modellen finns i några ameri kanska delsta ter. Assisterat döende kan ges till den som har mindre än sex månader kvar att leva. Eutana si är olagligt. » ... Beneluxmodellen finns i Belgien, Nederländerna och Luxemburg. Assisterat döende eller eutanasi kan ges till den som är utsatt för stort lidande, fysiskt eller psy kiskt.
Omtanken om andra kom med modersmjölken. Malena Ernmans för äldrar har i åratal hjälpt papperslösa och flyktingar. Själv har hon varit en ljusgestalt för dem som vill bekämpa rasism. Men efter en utbrändhet har Malena insett att hon måste visa omsorg mot sig själv också för att orka ge till andra.
Köhlin» Malena Ernman var i Zürich, Schweiz, och jobbade när hon noterade en valaffisch om invandringen med andemeningen ”vi har inte råd.” Samtidigt prome nerade hon förbi en rad Bentley-bilar, folk med dyra klockor och lyxbutiker med puffiga dunjackor. Dis krepansen mellan ord och verklighet kändes absurd. Det här var 2014.
– ”Vi har inte råd” var ett argument även inför det svenska valet i höstas. Men Sverige ligger på topp tio i välståndsligan och kommer sist av alla att drabbas av klimatförändringarna. Inte alla, men många av oss, inklusive jag själv, är extremt bortskämda. Vi har visst råd att visa välvilja gentemot utsatta, säger
artisten och operasångerskan Malena Ernman.
Vi ses i Nyckelvikens herrgård i Nacka för att bland annat prata om omsorg. För Malena Ernman är inte bara artist och operasångerska, hon har i många år nu också varit en stridbar röst i samhällsdebatten. En ljusgestalt för dem som vill bekämpa främlingsfient lighet och rasism.
– Nu är det hög tid att stå upp för medmänsklig heten. Jag får ont i magen när jag tänker på hur saker som tidigare var helt otänkbara att säga nu norma liseras. I det läget får vi inte rycka på axlarna, känna ”jag orkar inte” och sitta tysta, för det är att ge tyst medhåll. Nej, vi behöver visa engagemang och sätta upp brandväggar mot intolerans.
DET SOCIALA ENGAGEMANGET fick Malena bokstavli gen med modersmjölken. Hennes morfar, hovpredi kanten Ebbe Arvidsson, var bland annat direktor för Lutherhjälpen, känd för en sina ibland aktivistiska gärningar, och generalsekreterare för Svenska bibel sällskapet. Malenas mamma Eva Ernman var diakon i
”
Jag får ont i magen när jag tänker på hur saker som tidigare var helt otänkbara att säga nu normaliseras.Text: Linda Newnham Foto: Theresa
”Vi måste sätta upp brandväggar mot intolerans”, säger Malena Ernman, som vet hur det är att ta emot hat och kritik.
Sandviken, Gästrikland, tills hon pensionerades, men har sedan dess fortsatt hjälpa utsatta människor.
– Jag är uppvuxen i en familj som gömde flyktingar och papperslösa. Mamma har gjort alltifrån att hämta traumatiserade familjer på Arlanda, till att följa med till advokater, skriva ansökningar, formulera över klaganden eller leta efter försvunna barn. Pappa å sin sida har hjälpt människor att få enklare arbeten, lärt dem svenska och övningskört.
Som barn reflekterade hon sällan över det här, det var en självklarhet därhemma. Som tonåring kunde hon, likt de flesta i den åldern, tycka att hennes för äldrar var sjukt jobbiga.
– Jag var en ganska självupptagen tonåring med drömmar om att bli bäst inom något och bråkade periodvis mycket med min mamma, jag tyckte att hon var värdelös och pinsam. Nu vet jag att det är en mammas lott, det är mitt jobb att vara jobbig, skrattar hon.
– Men som vuxen, framförallt efter att jag själv fått barn, upptäckte jag vilken fin uppväxt jag haft och vilka solida grundvärderingar jag fått med mig.
ÄVEN MALENAS SOCIALA engagemang har gått i rakt nedstigande led till döttrarna, där den äldsta är känd klimataktivist och den yngre tydlig feminist.
– De är två intelligenta personer med förmåga att läsa mellan raderna och agera med både hjärta och hjärna.
Malena Ernman Ålder: 51. Familj: Maken Svante Thun berg, två dött rar på 19 och 16, hundarna Moses och Roxy. Bor: I lägen het i Stock holm, samt sommarhus i skärgården. Gör: Artist och operasångare. Aktuell med: Julkonserter i bland annat Jönköping, Uppsala, Vara, Sandviken och på Artipelag på Värmdö. 30-årsfirande som artist i Uppsala 2023.
– Det är allt från blyga, unga tjejer till flyktingar som kommer och deltar, och det är underbart att förenas i sången. Vi behöver bjuda in varandra, inte vara så misstänksamma mot allt och alla. Då får vi ett vänligare samhälle och vår kultur berikas av andra.
PÅ GYMNASIET FLYTTADE Malena till Västerås för att gå på musikgymnasium. Där kom den tidigare lite blyga, udda tjejen äntligen till sin rätt, så efter det pluggade hon på såväl Kungliga Musikhögskolan som Operahögskolan. Just som karriären dragit igång på virvelvindsnivå med uppdrag över hela Europa träffade hon skådespelaren Svante Thunberg på en filminspelning.
– Jag hade lite svårt att hitta rätt i den ”fina” delen av kulturbranschen. Svante stack ut, han var inte alls så där självupptagen. Han är hyperintelligent och kan allt om allt, men är cool och skryter aldrig om sig själv, har inget behov av att hävda sig, vilket jag tyckte var väldigt sexigt. Att han dessutom var snygg och hade en fin rumpa gjorde inte saken sämre, skrattar hon.
Två månader efter den första dejten var hon gravid.
– Jag var överlycklig, det kändes rätt på en gång. I efterhand har jag tänkt på vilken tur jag hade, han kunde ju ha varit psykopat. Jag också, för den delen.
Hon hade dock bindande kontrakt med stora sce ner runt om i Europa. Parets lösning blev att han tog ett steg tillbaka för att kunna följa med och ta hand om familjen medan hon jobbade.
– Det var inte ett smärtfritt upplägg, jag hade ofta dåligt samvete över att han och hans karriär fick stå tillbaka. Men Svante har alltid varit tydlig med att det var hans eget val, och att man aldrig ångrar att man valt att sätta sina barn i första rummet. Det kallar jag manlighet.
Du har använt din plattform för att påverka, men att tycka till har sina risker i dagens hårda debattklimat. Hur förhåller du dig till hot och hat?
– Det hat som riktas mot mig bryr jag mig inte så mycket om, jag är ganska hårdhudad, men när det går ut över dem jag älskar är det något helt annat. Det tror jag nästan alla skriver under på, säger hon och tillägger att hon bland annat på grund av dessa hot inte kommer att prata om sina barn.
Du växte upp inom kyrkan, vilken roll spelar tron för dig?
– Inte så stor, om jag ska vara ärlig. Jag delar inte gudstron med mina föräldrar, jag är för krass för det, och tror i stället på människors egen vilja och kraft. Men man måste inte tro på Gud för att må bra av att vara i kyrkan. Det är en trygg plats, full av människor som sträcker ut en hand till andra, vilket jag högaktar. Jag älskar också att sjunga i kyrkan, akustiken där.
Malena berättar att hon under pandemin starta de vokalensemblen Ecstatic Ensemble, som bland annat uppträder i kyrkor. Inför konserter har hon ofta körrepetitioner, där hon bjuder in människor att sjunga med.
Bakgrund: Skolad vid Kungliga Musikhögsko lan i Stock holm. Det internationella genombrottet kom med Händels opera Agrippina i Bryssel 1999. I 15 år sjöng hon titelroller på de största operahusen i Europa. 2009 vann Malena Melodifestiva len med låten La Voix. 2011 utsågs hon till hovsångare.
Av familjeskäl kom hon så småningom att sluta med opera på den nivån. Hon förändrade sin livsstil och slutade flyga.
– När jag förstod att vår jord håller på att kollapsa så var det ett lätt beslut att fatta. För mig och Svante har det också varit självklart att sätta barnen i cen trum, säger hon, och tillägger att allt går att lösa.
NÄSTA SOMMAR PLANERAR hon och dirigenten Jean-Christophe Spinosi en båtturné till kusthuvud städer i Europa. Malena Ernman är en av få artister som lyckats kombinera operasång i världsklass med att nå ut till den breda publiken. Hennes karriär har fortsatt i nya banor, men åren i operaeliten satte sina spår. Det i kombination med privat oro fick till slut bägaren att rinna över. Hon svimmade inför sista föreställningen av ”Xerxes” på Artipelag, med kungen och drottningen i publiken. Tack vare sin rutin lyckades hon genomföra föreställningen, men väl hemma kom gråten utan botten, hon mindes inget av föreställningen. Malena var utbränd.
– När jag tänker på vad jag gjorde under mina första år av karriären inser jag att det var som att följa en manual för hur man blir utbränd. Jag gick tre utbildningar, jobbade överallt, åt väl och motionerade
”
Svante har alltid varit tydlig med att man aldrig ångrar att man valt att sätta sina barn i första rummet. Det kallar jag manlighet.
I efterhand har Malena insett att hon i prin cip följde en manual för att bli utbränd och krascha.
3sträck ut en handtips av Malena
1Om du orkar, ta striden på sociala medier. Hjälp till och stötta där det behövs, där hatet gör att människor annars tappar självförtro ende.
mycket, för att vara operasångare på den nivån liknar livet som elitidrottare.
Lägg därtill att hon var småbarnsmamma, med allt vad det innebär. Efter att hon blivit utbränd fick Malena veta att hon har adhd, och diagnosen kändes logisk.
– Jag är en högpresterande person, snabb och otå lig, som ofta har lagt in en extraväxel. Jag har tyckt att det varit roligt, men när man ångar på som jag gjorde faller man också hårdare.
Hon säger att hon på sätt och vis är tacksam för att hårddisken till slut blev överfull. För att komma tillbaka har hon fått lära sig att ta större hänsyn även till sig själv. Hon är inte framme än, men har kommit en bit på vägen.
– Jag är 51 år, firar 30 år som artist, och befinner mig i början på slutet eller slutet på början. Röst mässigt känner jag mig jädrigt fräsch – man måste peppa sig själv! – men jag har blivit bättre på att förstå hur mycket jag orkar och att jag måste vila ibland. Jag försöker också bli bättre på att stanna upp och njuta av saker jag lyckas med, inte bara springa vidare.
2Försvara drivkraf tiga unga tjejer i olika sammanhang, så att de orkar stå pall. De unga tjejerna har kraft, kunskap och empati att förändra sam hället till något bättre.
Hon förstår nu att man behöver visa omsorg mot sig själv också.
3
Lyssna på människor. Säg inte bara i förbifarten att ”ring om du behöver något”, utan var proaktiv, dyk upp, fråga människor hur de faktiskt mår och ta dig tid att lyssna på svaret.
– Förr tyckte jag att det kändes själviskt, men nu har jag insett att man måste vara lite självisk ibland för att orka bry sig om andra. Om man struntar i sig själv för länge börjar man i stället ta andras energi.
NÄR HON BÖRJADE lyssna mer till sig själv och sin kropp insåg hon till sin förvåning att hon är en intro vert person.
– Jag har alltid trott att jag är extrovert. Och som artist är jag extrovert, jag älskar att ge allt på sce nen och möta publiken. Men privat är jag introvert och orkar sällan gå på fester. I går klädde jag upp mig och gick på konsert, det var utdelning av Birgit Nilsson-priset. Det var första gången på länge som jag drog på mig en galaklänning, hemma går jag mest runt i träningskläder med håret i tofs.
Hon tillägger att det kan vara viktigt att komma iväg ibland, hon hade roligt när hon väl var på plats.
– Fast ibland blir jag trött på kultureliten som tar sig själva på så stort allvar. Herregud, det är ju bara musik, säger hon och kikar på mobilen när den plingar till:
– Det var min dotter som skickade ett hjärta. Det händer ju inte varje dag med tonåringar, så man blir desto gladare när det sker.
Det gäller att inte bara sprida omtanke och kärlek, utan också kunna ta emot den.
”
Att vara operasångare på den nivån liknar livet som elitidrottare.
Hanna
Holmqvist, Manfred Bacharach
ochIsak Kauppi nen träffas och samtalar i det stora allrum met på första våningen.
Alla som flyttar in i en lägenhet på Sällbo i Helsingborg lovar att socialisera med sina grannar. Här bor unga vuxna, varav hälften varit ensamkom mande flyktingbarn, tillsammans med äldre personer. Idén är att skapa gemenskap och motverka ensamhet.
– Att flytta hit är bland det bästa jag gjort, säger Hanna Holmqvist, 24.
» – Jag älskar det här. Vi är här för varandra, det är bra för själen, säger Isak Kauppinen som just kommit hem från sitt jobb som chaufför.
Isak berättar att han inte kände någon i trappuppgången där han bodde tidigare. Här på sällskaps boendet Sällbo i Helsingborg däre mot har han fått många vänner.
SÄLLBO ÄR ETT omgjort vårdboen de i stadsdelen Fredriksdal som ägs och förvaltas av det kommu nala bostadsbolaget Helsingborgs hem. Byggnaden har fyra våningar med sammanlagt 51 hyreslägenhe ter, alla tvåor. Här bor 58 personer. I 31 av lägenheterna bor äldre personer, i tio lägenheter bor unga vuxna som kommit till Sverige som ensamkommande flykting barn och i tio bor unga vuxna med svensk eller annan bakgrund.
I anslutning till foajén finns
Dragana Curovic, bosocial utvecklare på Helsingborgshemstora gemensamma ytor med soffgrupper, matbord och kök. Lokalerna som disponeras av alla omfattar 580 kvadratmeter. Här finns gym, bibliotek, pysselrum och ateljéer.
I de gemensamma lokalerna träffar vi även Manfred Bacharach och Hanna Holmqvist. Manfred flyttade hit som pensionär medan Hanna är nybliven F–3-lärare.
– Här kan det ta tjugo minuter att ta sig från min dörr till att komma ut på gatan. Jag kan inte tänka mig något annat ställe där det är så. Jag träffar nästan alltid någon att prata med, säger Hanna och skrattar.
Hon räknar med den tid det tar att växla några ord med grannarna när hon ska ta sig till jobbet på morgonen.
– Jag har alltid tänkt att när jag blir gammal vill jag bo i kollektiv, säger Manfred, som bott i villa och bostadsrätt tidigare. Han har jobbat som chef inom skolan, barnomsorgen och äldreomsorgen i Helsingborg innan han gick i pen sion för omkring åtta år sedan.
– Om jag vill vara själv så är jag själv. Om jag vill vara bland människor så är jag det. Det räcker med att man sitter i foajén så kom mer det alltid någon att tugga med, fortsätter han.
SÄLLBOS 51 HYRESLÄGENHETER hade just lagts ut på nätet när Manfred upptäckte det. Han var först med att anmäla sig som sö kande och flyttade in i november 2019.
Fyravåningshuset var landets största HVB-hem för ensamkom mande barn och unga efter den stora flyktingvågen 2015. Då upp stod spänningar mellan de äldre som bor i det omgivande bostads området och de ensamkommande som bodde i huset.
– Det behövdes integration för områdets välmående, men det är inte bara att putta in människor
Sonja Håkansson är Säll bos husvärd. Bakom henne står Dragana Curovic, som är Helsing borgshems kontakt.
i ett hus och så blir det integration. Det behövs någonting mer, säger Dragana Curovic, som är bo social utvecklare på Helsingborgshem.
Så föddes idén att alla som flyttar hit skulle skriva under på att de skulle socialisera sig med sina grannar minst två timmar i veckan. Det står i hyreskontraktet. Dragana Curovic understryker att det inte handlar om tvång och att det inte är juridiskt hållbart vid en eventuell prövning, men det är ändå en signal till dem som söker lägenhet i huset.
”Det räcker med att man sitter i foajén så kommer det alltid nå gon att tug ga med”, sä ger Manfred Bacharach, här flankerad av Sällbovän nerna Isak Kauppinen och Hanna Holmqvist.
– Vi tänkte att vi kanske skulle behöva ett kitt mel lan de äldre och de ensamkommande. Varför inte en tredje målgrupp med ungdomar i samma ålder som de som kommit som ensam kommande flyktingar? Ungdomar som är väletablerade i samhället, fortsätter Dragana Curovic.
SÄLLBOS VÄRD SONJA Håkansson ser till att allt fungerar och hjälper till att organisera de boendes gemensamma aktiviteter. Direkt demokrati tillämpas och månads mötet är ett viktigt forum för diskussioner och beslut.
– Min roll är lite som en mode rator. Jag är den som kallar till de obligatoriska mötena och känner av stämningen här i huset. Och som ser till att det skapas förut sättningar för gemenskap och främjar aktiviteter, säger Sonja Håkansson.
Det bästa för henne med Sällbo är att man har gemenskap när man vill.
De yngre arbetar eller studerar. När de kommer hem för dagen finns det alltid äldre hemma.
”
Det är inte bara att putta in människor i ett hus och så blir det integration. Det behövs någonting mer.Hanna Holmqvist, 24
På så vis blir de äldre den fasta punkten och den sammanhållan de faktorn.
DEN SOM SÖKER en lägenhet på Sällbo måste skriva en ansökan och blir intervjuad av två personer från Helsingborgshem. Det går inte att ställa sig i kö, ansökningar kan skrivas först när en lägen het blir ledig och utannonseras. Syftet är att den sökande ska vara införstådd med vad det innebär att bo här. De äldre ska vara över 70 och de yngre 18–25 år vid inflytt ningen.
– De äldre som söker sig hit gör det för att de inte vill vara ensam ma. De kan ha barn och barnbarn, så de är inte ensamma på det viset, men de vill ha gemenskap i varda gen, säger Dragana Curovic.
Genom att träffa och prata med yngre personer kommer de äldre i kontakt med sidor av samhället som de inte skulle möta annars, förklarar hon.
Manfred visar hur han bor. På väg upp till lägenheten visar han
de gemensamma lokalerna. De disponeras fritt av alla, men får inte användas för slutna möten. Dörrarna ska vara öppna.
Manfred bor i en tvåa med kök. Utsikten över en intilliggande park är magnifik. Från balkongen ser man Sällbos uteplats med egna planteringar. De sköts av de boen des trädgårdsgrupp.
– Jag stortrivs här. När jag bodde i bostadsrätten kunde jag känna mig ensam på kvällarna. I dag känner jag mig aldrig ensam, säger Manfred medan han serve rar kaffe.
Han berättar att han har tre barn som han träffar regelbundet, men ändå kunde det ibland kännas ensamt hemma där han bodde ti digare. Av de 58 som bor på Sällbo har han lärt känna ungefär hälften. Flera har han blivit god vän med.
DET FINNS GOTT om tillfällen att träffa folk i de gemensamma loka lerna. Här ordnas ofta aktiviteter, utflykter, föreläsningar, filmvis ningar och körsång. Då och då ord
nas även gemensamma måltider. Man bestämmer själv om man vill vara med eller inte.
– Jag känner mig aldrig tvingad av grupptrycket. Jag tror att det finns en rädsla för kollektiv från sjuttiotalet. Detta är något annat. Helsingborgshem gjorde rätt som kallade det här för sällskapsboen de, säger Manfred.
Han har övningskört med Has san, en av de ensamkommande killarna, som nu har tagit körkort. Han har också hjälpt ungdomar skriva cv och jobbansökningar.
Månadsmötena är viktiga lik som mer spontana möten. Mode ratorn Sonja Håkansson ser till att ta tag i de friktioner som uppstår innan de leder till konflikter, för klarar Manfred. Att alla aktivt valt den här typen av boende bidrar till den goda stämningen och gemen skapen, anser han.
HANNA HÖRDE TALAS om Sällbo när hon studerade, men var inte inställd på att flytta hemifrån då. Det är billigast att bo kvar hemma när man pluggar, som hon uttryck er saken. Men när det dök upp en ledig lägenhet sökte hon den.
Lone Lohse lägger pussel och Manfred Bacharach kollar hur sättpotatisen mår.
Men Sällbo passar förstås inte alla, resonerar Hanna. Man måste nog tycka om att prata med folk. Alla som flyttar hit är väl medvet na om vad sällskapsboendet inne bär efter de intervjuer som görs med dem som söker bostad här. – Det är ett av de bästa besluten jag fattat. Jag trivs otroligt bra. Det är väldigt kul med de olika mål grupperna. Det är människor som jag antagligen inte hade träffat annars. Vi har roligt tillsammans. Här känner man sig sedd, säger Hanna.
”Det är människor som jag antagligen inte hade träffat annars. Vi har roligt tillsammans. Här känner man sig sedd.
kallas rödgran, och kungsgran finns Kravmärkta, men generellt är rödgran ett snällare val mot naturen. Är den närodlad är det allra bäst. Tyvärr är plastgran inte bra för miljön.
Pynta med naturen
Rensa bland plasten och satsa på pynt i naturmaterial – tyg, halm, papper eller trä. Gör eget! Fyll apelsiner med nejlikor, vrid en krans av kvistar eller häng upp små grankvistar i fina band.
Mys energisnålt
Sortera julsoporna rätt och duka upp ekologiska läcker heter på julbordet. En smart gran och genomtänkta klappar garanterar att du kan fira jul på ett sätt som är bra för hela planeten.
Satsa på ekologiskt
Välj ekologiska varor i så hög utsträckning du kan och har råd med. Vissa livsmedel, som kaffe, russin, ananas och citrus, är extra viktiga att byta ut, eftersom de ofta är hårt besprutade. Välj gärna ekologiskt och svenskt kött.
Låt växtriket sätta färg
Många gröna rätter på julbordet gör att gästerna äter miljösmart av bara farten, och sätter dessutom färg på dukningen. Om det blir mat över, fortsätt kalaset över mel
landagarna i stället för att kasta resterna.
Servera bara fina fisken Leta efter märkningarna MSC eller Krav när du väljer sill och ansjovis. Lutfisk görs tradi tionellt på långa, men välj hellre MSC märkt sej eller torsk. Ål är en klassiker i många delar av landet, men på randen till utrotning. Nu mera finns odlade alternativ, till exempel rökt clarias.
Veganskt jul bord, paket inslagna i tyg och julgran av gamla knappar – så kan du också sätta julstäm ningen.
Ljus vill vi inte vara utan, men välj led ljus som kan vara tio gång er så effektiva som vanliga ljusslingor. Nu finns det även Svanenmärkta värmeljus. De tillverkas av stearin och behållarna är av glas som går att återvända.
Hitta klapparna i dina lådor Vågar du ta steget i år och ge bort en second hand pre sent? De hållbara julklapparna är upplevelser, välgö renhet, hemmagjort, hemlagat och second hand. Tänk så många jul klappar som ligger oanvända i byrålådor, helt i onödan!
Välj palmfria pepparkakor Var snäll mot regnskogen och välj pepparkakor utan palmolja. Många producenter har valt att skippa palmoljan helt. Kolla gärna också att chokladasken är fri från palmolja.
Satsa på en grön gran Bästa valet av gran är en Krav märkt variant. Både den vanliga granen, som ibland
Det mesta från julfesten kan återvinnas. Håll extra koll på vad din kommun säger om återvin ning av julklappspapper (aldrig i tidningsåtervinningen!), värmeljus (dela på kopp och den lilla metallbiten vid veken), julgranen (kanske finns det särskild uppsam lingsplats) och trasiga ljusslingor.
Källa: Naturskyddsföreningen
En älskad son, ett barnbarn, ett helt lands fattiga eller en avdelning anonyma skröpliga åldringar. Här är fem böcker där fokus ligger på att ta hand om någon annan, eller väldigt många andra, ibland till ett högt pris.
» Sofia har stora planer på att kunna hjälpa många människor, och på ett helt nytt sätt, när hon får jobb som bistånds chef på svenska ambassaden i Dhaka, Bangladesh. Hon och maken packar väskorna, han lite motvilligt, men går med på att vara medföljande och ta huvud ansvar för hemmet. Men inget blir som de tänkt sig. De kastas in i en värld där ambassadfolk lever i en verklighet som är extremt främmande för en svensk småbarnsfamilj. En värld där karriärister och idea lister samsas runt samma pool och där terrorism och tennismatcher präglar vardagen. Parallellt berättas historien om två systrar som flytt från landsbygden till storstaden för att slippa giftas bort sedan deras storasyster dödats av sin man, och hur deras vägar korsas med den svenska familjen.
Kärlek
och tro Monica Ali Bokförlaget Forum
» Att skydda sina familjer och varandra från nedgrävda konflikter, outtalade behov och svårförsvarade lögner kan vara ett heltidsjobb i ett förhållande. Yasmin har mycket att vara tacksam för: en stor familj som älskar henne, en lovande karriär som läkare och dessutom har hon Joe, en bra kille som hon snart ska gifta sig med. Men när bröllopsdagen närmar sig och Yasmins föräldrar måste umgås med Joes feministiska mamma, bubblar saker upp till ytan som utmanar allt det de tror sig veta om sig själva och varandra.
Monica Ali har skrivit flera böcker om livet i krocken mellan två kulturer, att växa upp och försöka orientera sig i tillvaron och samtidigt hitta fram till varandra på ett ärligt och uppriktigt sätt.
» I Hanoi 1972 sitter en flicka och hen nes mormor gömda i ett improviserat skyddsrum medan amerikanska bomber faller utanför. Föräldrarna är långt borta för att slåss i det krig som sliter sönder landet och splittrar deras familj. Medan den yngsta och den äldsta väntar på fred, och på att föräldrarna förhoppningsvis ska komma levande tillbaka, gör mormodern allt för att distrahera barnet och ge henne annat än kriget att tänka på. Hon berättar hemligheter och delar med sig av allt hon lärt sig om livet, om hur man lever det utan att förlora mod, heder eller medkänsla. Det blir en resa genom Vietnams historia, lika smärtsam och full av förödelse, som av hopp och livsglädje. Mormo derns berättelser ger både läsaren och flickan tröst.
Amerikansk jord Jeanine Cummins
Bazar förlag
» Historien tar sin början i Acapulco i Mexiko där huvudpersonen Lydia äger en bokhandel och lever ett behagligt medelklassliv med sin make, som är journalist, och den älskade åttaårige sonen Luca. När maken skriver en avslöjande artikel om den lokale knarkbossen blir de plötsligt hotade till livet. Sedan maken och över ett dussin familjemedlemmar dödats, måste Lydia rädda sin son. Vi får följa Lydia när hon tillsammans med Luca färdas norrut, förvandlade till utfattiga flyktingar, på jakt efter säkerheten i USA. Bland alla de människor som är på samma jakt som dem efter ett bättre liv, möter de medmänsklighet och barmhärtig het, men även ondska och stora faror. En berättelse om hur långt vi är villiga att gå för att rädda dem vi älskar.
Jag ska egentligen inte jobba här Sara Beischer Ordfront förlag
» Det här är Moas berättelse. Hon är 19 år och vill bli skådespelare, och därför har hon flyttat till Stockholm. Men innan teaterkarriären kan ta fart gäller det att försörja sig. Moa får jobb på ett äldreboende, och här finns inget av skådespelandets glamour. Här är det sjukdom och död, kroppsvätskor och stress – och den omöjliga uppgiften att med alldeles för lite resurser försöka vårda de som inte längre kan ta hand om sig själva. Sakta börjar Moa inse att den undflyende teatervärlden kanske inte är den enda platsen där det kan finnas något vackert och viktigt. Bland de uppgivna och desillusionerade kollegorna och patienterna på äldreboendet kanske det triviala och fula gömmer något större.
Den här boken landade mitt i debatten om äldre omsorgskrisen 2012, men kan läsas om och om igen.
» Våra kyrkogårdar fungerar många gånger som en plats för stillhet och eftertanke. Kanske blir lugnet än mer påtagligt så här i vintertider, när dagarna är kortare och det kan finnas ett täcke snö som dämpar allt ljud.
Anna Danielsson är samordnare för arbetet på pastoratets kyrko gårdar. Hon berättar att arbetet går in i en lugnare fas under vin tern, men att det fortfarande finns mycket att göra. En del vintrar kommer med stora mängder snö och minusgrader. Andra år är det grönt och termometrarna håller sig mest över nollan. Det har också betydelse för arbetet på kyrkogår den.
» Runt årsskiftet är det dags att boka gravskötsel för kommande år om du inte redan gjort det. Då skö ter våra vaktmästare om graven, vattnar, rensar ogräs och tar bort vissna blommor. Om det behövs fyller de också på jord och klipper prydnadsbuskar och perenner.
Här intill hittar du prislistan. Du väljer själv hur många plant paket du vill ha och kan på så sätt anpassa så att det passar gravrabatten.
– När det är snövintrar skot tar vi enbart huvudgångarna på kyrkogården, berättar Anna. Många gravar ligger inte utmed huvudgångarna och där kan vi inte snöröja på ett bra sätt. Risken för skador på mark och gravstenar är för stor.
– På vintern gör vi heller inga gravsättningar i minneslunderna. Vi har teknik för att tina upp mar ken så att vi kan gräva inför jord begravningar och urnsättningar i gravar och askgravplatser. Men upptiningen lämnar spår efter sig och i en minneslund ska du inte veta exakt var askan finns, så de gravsättningarna avvaktar vi med till våren, avslutar Anna.
Prislista grav skötsel 2023
1-plats 540 kr
2-plats 755 kr
3-plats 875 kr
4-plats 1 275 kr eller större
Tillval
Vinterdekoration
1 st liggare av granris med kottar och vide: 220 kr
Vårplantering (Antal plantor inom parentes)
1 pkt (5) 205 kr
2 pkt (10) 290 kr
3 pkt (15) 380 kr
4 pkt (20) 485 kr
Sommarplantering (Antal plantor inom parentes)
1 pkt (5) 205 kr
2 pkt (10) 290 kr
3 pkt (15) 380 kr
4 pkt (20) 485 kr
Övriga tjänster
T ex tvätt av gravsten, plan teringslåda med platsmontering,
större riktning av gravvårdar, jordbyte i rabatt mm, utförs enligt särskild taxa. Ljuständning vid högtider kostar 50 kronor per tillfälle.
För mer info Kontakta kyrko gårdsansvarig Anna Danielsson på 013–330209
» En fossilfri maskinpark på våra kyrkogårdar är högt prioriterat. Därför byter vi nu successivt ut våra bensindrivna redskap.
– I höst har vi bytt ut våra åkgräsklippare i Skeda och Ulrika mot redskapsbärare som drivs med fossilfritt bränsle, berättar Anna Danielsson. Bäraren kan monteras med redskap för bl a gräsklippning, lövinsamling och snöslungning. Nästa år får Nykil, Gammalkil och Slaka också redskapsbärare. Förutom den rena miljövinsten finns det andra fördelar, inte minst ur arbetsmiljöperspektiv, berättar Anna och fortsätter:
– En del moment som idag görs för hand, t ex att flytta och ösa jord och grus, kan vi istället göra med de nya maskinerna. Att vi har samma maskiner på alla kyrkogårdar är också en fördel. Det gör det betydligt enklare när våra vaktmästare behöver täcka upp för varandra när någon inte är på plats.
Redskapsbärarna leasas till att börja med.
– Det händer mycket på det är området och vi vill inte låsa fast oss vid en lösning. Med leasing kan vi testa och utvärdera och om det behövs kan vi lite enklare och snabbare byta till något annat.
Handgräsklippare och andra mindre maskiner byts successivt ut mot sådana som drivs med batteri. Målet är att alla redskap, stora som små, ska vara utbytta under 2023.
En julkrubba är något som finns i många hem. Hemma hos pas toratets pedagog Marie Wigh finns närmare 25 stycken. En av dem innehåller ett litet mysteri um. Kan du lösa det?
Hallå Marie, hur började det här?
– När jag var 10 år fick jag en jul krubba i plast man kunde hänga på väggen. Jag tyckte väldigt mycket om den, men den höll inte så bra. När palmerna hängde på trekvart och fåren inte hade några ben kvar åkte den ut och ersattes så småningom av en julkrubba från Ikea som jag fortfarande har kvar. På den vägen är det. Varför just julkrubbor?
– Jag har alltid samlat på något. Att det blev julkrubbor tror jag beror på att man kan se dem på många olika sätt. Det finns vackra och gulliga krubbor och så finns det de som är fulla av humor.
En julkrubba med badankor får en ju att le. För några år sedan köpte jag en hipsterkrubba där det finns många kopplingar till vår värld i dag. Det är solceller på stallets tak, Josef och Maria tar en selfie och de tre vise männen kommer på Segways. Jag tycker inte att hipsterkrubban är direkt vacker, men jag uppskattar tanken att ta berättelsen in i vår tid. Hur fyller du på samlingen?
– Nu har jag sagt till mig själv att jag inte får köpa fler nya krubbor. Däremot letar jag efter komplet terande figurer till de krubbor jag redan har på loppisar och på nätet.
MED NÄRMARE 25 krubbor i sam lingen kan inte alla komma upp varje jul hemma hos Marie. Men varje krubba har sin givna plats och frågan är om Marie
» ... den första kända julkrub ban skapades av Franciskus av Assisi 1223. Fram till början av 1900-talet sågs julkrub bor främst som en katolsk tradi tion. De första julkrubborna i Sverige fanns i borgerliga, katolska hem i slutet av 1800-talet.
Kan du lösa mysteriet med Maries Jenny Nyströmkrubba?
Foto: MARIE WIGH
har någon personlig favorit? – Faktiskt inte, de är charmiga alla, var och en på sitt vis. Men jag har ett litet mysterium som kan ske någon kan hjälpa mig att lösa. Det finns en krubba som Kalmar läns museum har tagit fram efter en teckning av Jenny Nyström. Där finns en figur som ser ut som en tomte, men jag und rar om det verkligen är det. Jag har hört mig för men inte
fått något svar. Själv tror jag att det är profeten Jesaja som ju förutsa de allt det som skulle hända. Om någon vet eller har en idé – hör gärna av er till mig.
Nu skulle du ju inte köpa flera hela krubbor, men finns det något du inte skulle kunna motstå?
– Om jag någon gång kommer till Israel, då ska köpa en julkrubba i olivträ. Så är det bara.
Mari Lundmark
”
För några år sedan köpte jag en hipsterkrubba där det är solceller på stallets tak och Josef och Maria tar en selfie.
På annan dag jul blir det gospels konsert i Ulrika kyrka.
Foto: ANDERS WÅNG
» Längtar du efter gemenskap runt fikabordet eller matbordet? Då kan vi tipsa om tre tillfällen i Skeda församlingsgård runt årsskiftet.
Adventskaffe
14 december klockan 14.00
Onsdagsträffen bjuder in till advent skaffe. Melinda Ackeräng spelar gitarr och sjunger advents- och julmusik.
Tvåtår
27 december klockan 14.00
Fika, samtal och en härlig gemenskap till tonerna av julig musik med AnnSofie Nord och Fredrik Ingå.
Grötfest
11 januari klockan 14.00
Julgröt, skinksmörgås och underhåll ning tillsammans med Onsdagsträffen.
Här berättar vi om en del av allt det som händer i våra församlingar under jul och nyår. På nästa uppslag finns en kalender där du kan se vad som är på gång och när.
» På annandag jul är det tradi tionsenlig konsert i Ulrika kyrka. Anna Olsson håller i trådarna för konserten.
– Precis som tidigare år sätter vi ihop en projektkör till konserten. I år kommer vi att vara närmare 40 personer. Förutom kören är det Elin Taberman som är solist, tremannabandet Bergstrand boys och så jag och min man Peter. Det blir lite trångt i koret i kyrkan, men det är ett angenämt problem som vi hittar en lösning på.
KÖREN TRÄFFAS NÅGRA gånger under hösten, däremellan är det egen övning med hjälp av ljudfiler
på hemmaplan som gäller. Nytt i år är att det inte blir julmusik, utan gospel.
– Efter nästan tio år kände vi att det var dags för lite nya grepp, säger Anna. Det blir ett härligt gung i kyrkan på annandagen.
Som vanligt blir det insamling till barnsektionen inom Linkö pings epilepsiförening.
UNDRAR NÅGON HUR det blir med ostkakan? Församlingsherde Anna-Karin säger att det finns goda chanser att det blir ostkaka även i år.
Konsert på annandag jul Ulrika kyrka 26 december klockan 17.00.
» Välkommen till en eftermiddag det svänger om i Lambohovskyrkan.
Jazz på annandag jul
26 december 15.30 Insläpp 16.00 Förband
17.00 Julig jazz med sväng med Johnnys HPD.
Lena Fagerström, sång. Hans Åkesson, saxofon/klarinett. Jakob Palmborg, gitarr. Hannu Räihä, trummor. Johnny Andersson, kontrabas.
Entré: 100 kr inkl fika
» Ändringar kan komma att ske. Följ vår annon sering i Corren, Linköpings posten och i kalendern på svenskakyrkan. se/slaka-nykil
Söndag 11 december
Slaka kyrka 11.00 Högmässa
Lambohovskyrkan 16.00 Luciagudstjänst Barn från Lambohovskyrkans barngrupper medverkar.
Gammalkils kyrka 18.00 Julkonsert Sånglek och Sångfåglar. Nykil-Gammalkils kyrkokör.
Skeda församlingsgård 17.30 Luciatåg med barnkörerna Alla är välkomna. Vi bjuder på fika och korv.
Skeda församlingsgård 14.00 Onsdagsträffens adventskaffe
Melinda Ackeräng spelar gitarr och sjunger advents- och jul musik.
Torsdag
Ulrika församlingshem 12.00 Ulrika café
Lambohovskyrkan 18.00 Lovsångsmässa
Lovsångsmässa med konfir mander och ledare i pastoratet
Lördag 17 december
Skeda kyrka 17.00 Julkonsert Skeda-Slaka kyrkokör och barnkörerna
Söndag 18 december
Lambohovskyrkan 10.00 Lambohovsgudstjänst
Slaka kyrka 11.00 Högmässa
Ulrika kyrka 18.00 Julkonsert Kören Sanctus.
Nykils kyrka 10.00 Gudstjänst vid krubban
Skeda kyrka 10.00 Levande julkrubba
Lambohovskyrkan 23.00 Midnattsmässa
Gammalkils kyrka 23.00 Midnattsgudstjänst
Ulrika kyrka 23.00 Midnattsmässa
Slaka kyrka 07.00 Julotta
Skeda-Slaka kyrkokör med solister och instrumentalister. Nykils kyrka 09.00 Julotta för morgontrötta
Lambohovskyrkan
Jazz i Lambohov – julspecial 15.30 Insläpp 16.00 Förband 17.00 Julig jazz med sväng med Johnnys HPD
Lena Fagerström, sång. Hans Åkesson, saxofon/klarinett.
IMAGES
Jakob Palmborg, gitarr. Han nu Räihä, trummor. Johnny Andersson, kontrabas. Entré: 100 kr inkl fika.
Ulrika kyrka
17.00 Annandagskonsert Projektkören under ledning av Anna Olsson. Elin Taberman, Bergstrand Boys och Peter Olsson. Insamling till barnsek tionen i Linköpings epilepsiför ening.
Skeda församlingsgård
14.00 Tvåtår
Ann-Sofie Nord och Fredrik Ingå underhåller med julig musik.
Ulrika kyrka 15.00 Nyårsbön
Skeda kyrka 17.00 Nyårsbön
Gammalkils kyrka 17.00 Nyårskonsert Martin Frodlund, orgel.
Nyårsdagen 1 januari
Slaka kyrka 18.00 Nyårsmässa
Trettondedagen 6 januari
Ulrika församlingshem 14.00 Julgransplundring
Lambohovskyrkan
17.00 Trettondedagsmusik Jazz- och gospelkören Fröjda. Lambohovs kyrkokör. Solister och instrumentalister.
» På juldagen blir det julotta för morgontrötta i Nykils kyrka. Per fekt för dig som vill gå på julotta men tycker det är svårt att komma i gång tidigt på juldagens morgon. Julottan är lekmannaledd och hålls av Sara Bergstrand, försam lingsbo i Nykil Gammalkil.
– Det blir precis som en vanlig julotta med de klassiska julpsal merna och läsning av julevangeliet. Skillnaden är att vi börjar först klockan 09.00, något som kanske kan passa flera. Kom och var med, tillsammans får vi juldagsmorgonen att glimma lite extra, om än lite senare än vanligt.
» Allt runt julen är inte roligt, ljust och glatt för alla. För en del kan helgerna kännas jobbiga och tunga av olika anledningar. Att få dela jobbiga tankar med någon kan göra skillnad. Om du vill prata med någon som lyssnar och kanske kan hjälpa dig vidare i dina tankar är du välkommen att kontakta någon av våra diakoner. Kontaktuppgifter finns på sista sidan i tidningen. Det kostar inget och diakonerna har tystnadsplikt. Du kan också kontakta jourhavande präst som har bemanning även på kvällar och helger. Jourha vande präst nås via 112 eller genom att chatta eller mejla via svenska kyrkan.se. Du kan vara anonym och allt du säger stannar mellan dig och jourhavande präst. Samtal om Gud, bibeln eller böner förekom mer inte under samtalet om du själv inte frågar efter det. Du behöver inte vara troende eller medlem i Svenska kyrkan för att kontakta våra diakoner eller jourhavande präst.
Fika, leka och sjunga är någ ra av de aktivi teter vi erbjud er de minsta barnen.
Foto: JOHANNES FRANDSEN/IKONUngdoms grupp
» Ungdoms gruppen i Lambohovs kyrkan träffas varannan tisdag kl 18.30–21.00 (jämna veckor). Kontakta Stefan Lidén på 072733 96 53 om du vill veta mer.
Ungdomsband
» Går du i nian eller på gymna siet och tycker det är kul med musik? Då kanske du vill vara med i Ung domsbandet.
Hör av dig till Stefan Lidén på 072-733 96 53
så får du veta mer. Instrument finns att låna.
Öppen verksamhet för daglediga barn och medföljande vuxen. Grupper för skolbarn och ungdomar. I Slaka-Nykil finns mötesplatser för de allra minsta och de som snart är vuxna. Kom och var med. Terminsstart är vecka 3.
0–5 år och medföljande vuxen
Ulrika församlingshem 09.30–11.30 Öppet hus
Udda veckor: Sångstund, fika och lek i och runt församlingshemmet. Jämna veckor: Församlingshemmet är öppet men inte bemannat. Välkommen in och lek på egen hand.
Kontaktperson: Jorge Ibañez, telefon 072–735 23 12
Lambohovskyrkan 09.30–11.30 Barnmusik
Vi sjunger, spelar och rör oss till musik. Efter sångstunden blir det fika och lek.
Kontaktperson: Lisa Falklöf, telefon 072–205 43 47
Nykil 09.30-11.30 Öppet hus
Lek, fika och sångstund i och runt Gamlegården.
Kontaktperson: Susanna Berggren, telefon 070–341 33 28
Skeda församlingsgård 09.30–11.30 Fredagsmys
Fika, lek och sångstund i och runt församlingsgården. Om du vill kan du stanna kvar och äta en enkel lunch till själv kostnadspris.
Kontaktperson: Susanna Berg gren, telefon 070–341 33 28
Måndag
Ulrika 14.30–16.30 Måndagskul Varannan måndag udda veckor. För barn i förskoleklass till och med skolår 6.
Kontaktperson: Jorge Ibañez, telefon 072–735 23 12
Lambohovskyrkan Eftermiddagstid Tisdagskul
För barn i skolår 1 till 3. För information och anmälan: Kontakta Marie Wigh på telefon 076–102 12 36.
Just nu har gruppen för barn i skolår 4 till 6 paus. Har du barn i den åldern som skulle vilja vara med, kontakta Susanna Berggren på telefon 070–341 33 28.
Skeda församlingsgård 13.50–16.30 Trädet
För barn i skolår 1 till 6.
Kontaktperson: Lisa Falklöf, telefon 072–205 43 47
Lambohovskyrkan 18.00–19.30 Equmenia scout
För barn i skolår 1 till 6.
Kontaktperson: Stefan Lidén, telefon 072–733 96 53
TERRASS BALETT KJOLEN
KAN VARA UNDER FUNDIG
LIBERIA GRUN DADE EISEN
TRÄ FLISOR
Vinnarna av Höstkrysset: » Lena Grönstedt, Linköping – afternoon tea för två på Stadsmissio nens café.
» Kurt Svens son, Nykil – kaffemugg från Herre gud & Co.
"I varje hjärta armt och mörkt sänd du en stråle blid, en stråle av Guds aaaaaaa aaaa i signad juletid "
HÖRS MYGG FURU FNATT FLUOR MOTAR KRITTER KARET FALLA IHOP BLIR IN TE ALLT
Sänd in lösningen till: Slaka-Nykils pastorat Tröskaregatan 41 583 33 Linköping Vi vill ha ditt svar senast den 8 januari 2023. Märk kuvertet ”Korsord”
» Bland de rätta lösningarna drar vi en vinnare som får ett presentkort på afternoon tea på Stadsmissionens kafé och en vinnare som får en kaffe mugg från Herre gud & Co.
Namn: Adress: Postadress:
Tröskaregatan 41,583 33 Linköping telefon: 013-474 23 00 (vx)
Expeditionen är öppen helgfri måndag, tisdag och torsdag kl. 10.00–12.00. Alla bokningar av dop, vigsel och uthyrning av lokaler görs via expeditionen.
E-post: slaka-nykil.pastorat@svenskakyrkan.se
Webbplats: svenskakyrkan.se/slaka-nykil E-postadresser där inget annat anges: förnamn.efternamn@svenskakyrkan.se
Tf kyrkoherde
Maria Löfgren 070-535 43 24 maria.lofgren@svenskakyrkan.se
Lambohov
Britt Andersson 010-474 23 00 britt.andersson3@svenskakyrkan.se Nykil-Gammalkil-Ulrika
Anna-Karin Thalin Karlberg 073-037 55 50 anna-karin.thalinkarlberg@svenskakyrkan.se Skeda-Slaka
Lars Svensson 072-204 55 36 lars.svensson4@svenskakyrkan.se
Lambohov
Albin Fronczak 072-565 50 19 Nykil-Gammalkil
Martin Frodlund 073-075 07 30 Skeda-Slaka
Helene Ranada Matstoms 073-062 23 13 helene.ranadamatstoms @svenskakyrkan.se Ulrika-Lambohov
Birgitta Ruthberg 070-517 37 98 birgitta.ruthberg@svenskakyrkan.se
Lambohov-Skeda-Slaka
Susanne Thomsen 073-091 21 84
Lambohov-Nykil-Gammalkil-Ulrika Annelie Almroth 070-341 02 70
Tf kyrkoherde
Maria Löfgren 070-535 43 24 maria.lofgren@svenskakyrkan.se Administration
Lene Alun 013-474 23 02 Ekonomi
Camilla Berg 013-474 23 088 Kommunikation
Mari Lundmark 070-248 89 10
Pedagoger och fritidsledare
Kontaktpedagoger Lambohov Stefan Lidén 072-733 96 53 stefan.liden@svenskakyrkan.se Malin Thell 076-102 12 61
Kontaktpedagog Nykil-Gammalkil
Marie Wigh 076-102 12 36
Kontaktpedagoger Skeda-Slaka
Susanna Berggren 070-341 33 28 Lisa Falklöf 072-205 43 47 lisa.falklof@svenskakyrkan.se
Kontaktpedagog Ulrika
Jorge Ibañez 072-735 23 12 jorge.ibanez@svenskakyrkan.se
Vaktmästare
Lambohov
Andreas Johansson 072-724 23 09 andreas.johansson4@ svenskakyrkan.se Monica Karlsson 076-104 23 24
Nykil-Gammalkil
Anders Orshammar 070-517 34 22 Skeda Mattias Karlsson 070-164 23 23 Slaka Helén Johanzon 076-137 23 20 Ulrika Marianne Magnusson 070-517 34 57
Fastighetsansvarig
Christer Andersson 070-517 34 48 christer.andersson2@ svenskakyrkan.se
Kyrkogårdsansvarig
Anna Danielsson 070-517 34 19 (träffas säkrast tisdag och torsdag kl. 08.00–12.00)
Förskolan Kilen
Nygården, 590 52 Nykil 013-33 02 00 Rektor
Martin Malmström 013-33 02 01 martin.malmstrom@svenskakyrkan.se
Förtroendevalda
Ordförande i kyrkorådet
Pär Martinsson 073- 078 93 46 Ordförande i församlingsråden
Lambohov
Linnéa Rosenbaum 073-440 26 02
Nykil-Gammalkil
Ingela Wadell 070-237 05 14 Skeda
Jacob Wikner 070-591 59 38 Slaka
Ingrid Dahlberg 076-163 93 40 Ulrika Anders Wång 070-229 29 77
Slaka kyrka Nykils kyrka Skeda kyrka Ulrika kyrka Gammalkils kyrka Lambohovskyrkan