Himmel & Jord

DIN TIDNING FRÅN SVENSKA KYRKAN

|

SLAKA-NYKILS PASTORAT

JORD

|

SOMMAREN 2022

ANDREAS NORLÉN:

”Det som upprör mig är den ondska vi ser i världen”

KONFIRMANDER: Här får alla vara precis som de är

SUSANNA BERGGREN, FÖRSKOLAN KILEN:

”Pippi kan lära barnen räkna, läsa och tänka kritiskt”

3

TIPS TILL SOMMARENS UTFLYKTER

TEMA

VALFRIHET Det är du som bestämmer — inte din diagnos

ODR SAMHÄLLSINFORMATION

22am3222_omslag_29337.indd 1

2022-05-18 12:06:09

LEDARE

I frihet kan jag vandra R

”

oligt att ha dig som läsare av vår nya tidning Himmel & Jord! Jag ser fram emot att få möta dig som läsare och hoppas att de olika temana ska ge dig inspiration, glädje och påfyllning i livet.

Just detta nummers tema, valfrihet, tycker jag är ett begrepp som både kan inspirera, men också förvirra. Ibland är valfriheten svår och andra gånger är den en gåva och förmån.

år skyldighet är att skapa V valfrihet så vi får fortsätta leva i frihet, öppenhet och demokrati.

I vardagen gör vi ständigt val utan att vi kanske tänker så mycket på det och valen bara händer. Det kan vara att välja frukt ur fruktskålen eller om jag ska gå över gatan här eller längre bort och så vidare.

Sen finns d t val kring lite större frågor som kanske också kan förvilla eftersom vi inte alltid orkar samla fakta och ta ställning. Vi har möjlighet att välja så

mycket som är viktigt i livet. Det kan handla om vilken skola jag eller barnen ska gå på, vilken vårdcentral jag ska tillhöra eller vilken elleverantör som är bäst och billigast.

MEN SEN FINNS också den valfrihet som följer med frihet och demokrati. Att den valfriheten inte är självklar är något vi blivit varse den senaste tiden.

Vi ser hur kriget i Ukraina begränsar människors rätt till frihet och därmed också till valfrihet.

Varje gång jag eller någon annan bland oss inte riktigt orkar med den stora valfriheten så är det bra att tänka på motsatsen. Tvånget. Någon kanske skulle säga att skyldigheten är motsatsen till valfriheten, men då skulle jag vilja väva ihop de båda orden och uppmana oss alla till att vår skyldighet är att skapa valfrihet så vi får fortsätta leva i frihet, öppenhet och demokrati.

En av psaltarens författare skriver ”I frihet kan jag vandra” (Psalt 119:45). Låt temat valfrihet ge förutsättningar för att vi ska kunna fortsätta vår livsvandring i frihet!

Maria Åkerström kyrkoherde

En livsvandring i frihet är en självklarhet för många men inte för alla.

Foto: GETTY IMAGES

2

SOMMAREN 2022

22am3222_ledare__29338.indd 2

2022-05-18 12:06:11

3

BARN TYCKER TILL

10

Att välja kan vara lätt eller svårt. Ibland kanske det inte spelar så stor roll om det blir si eller om det blir så. Men ibland kan det vara viktigt att just få göra ett val. Vi frågade tre barn på förskolan Kilen när de tycker extra mycket om att få välja själva.

»» När jag är i leksaksaffären. Då tycker jag om att få välja själv. Jag vill välja Captain America eller monster-truck.

INNEHÅLL

Foto: NAMN NAMN

Din församling 4 Aktuellt 6 Diakoni – krönika 8 Kartläggning Våra församlingshem 25 Förskolan Kilen Pippi lär dig läsa Medlemmar 26 Vi engagerar oss 28 Kyrkogård Grönt vid graven 31 Korsord

4 år

vara med och välja regler. För då får man leka läskiga lekar med de stora barnen.

Charlie Mattias Karlsson tar hand om både växter och människor på Skeda kyrkogård.

EN DEL AV

5 år

Foto: GETTY IMAGES

»» Jag vill välja vad som ska vara i mitt påskägg. Hemma får jag välja vilken frukt jag vill äta.

Foto: OSCAR KÄLLBOM

N VA

ENMÄRK

E T

Reportage Ukrainare fann en 20 fristad i Sverige

Foto: GETTY IMAGES

»» När vi leker vill jag

S

Tema Valfrihet 9 Han vill göra skillnad 10 Man kan inte välja sin sjukdom 16 Andreas Norlén: Ge inte upp för lätt!

Hållbart: 23 Skamfyllda resval 24 Boktips

Eddie

Manfred 4 år

Trycksak 5041 0004

REDAKTION »» Varsågod! Den här tidningen delas ut som samhällsinformation av ­Svenska kyrkan till hushåll inom Slaka-Nykils pastorat Webb: svenskakyrkan.se/slaka-nykil E-post: slaka-nykil.pastorat @svenskakyrkan.se

Foto: GETTY IMAGES

Produktion: Verbum AB Ansvarig utgivare: Sofie Kalodimos sofi .kalodimos@verbum.se Omslagsfoto: Susanna Berggren Tryck: Stibo Complete, Katrineholm Distribution: PostNord Nästa tidning: kommer 6 oktober SOMMAREN 2022

22am3222_innehall_29339.indd 3

3

2022-05-18 12:06:17

!

AKTUELLT

ÖPPETTIDER

»» Våra kyrkor

är som regel öppna dagtid på vardagarna.

På helgerna är kyrkorna i Nykil, Gammalkil och Ulrika öppna klockan 10–16.

I Skeda och Slaka är kyrkorna öppna i anslutning till gudstjänster på helgerna. »» Vill du vara helt säker på att en viss kyrka är öppen när du kommer på besök är det klokt att kontakta ansvarig vaktmästare i förväg.

SOMMAR SOMMAR SOMMAR... »» Sommaren står för dörren och i år

FÖLJ OSS!

»» Följ vår

annonsering i Corren och Linköpingsposten.

Ibland blir det ändringar med kort varsel, kolla alltid kalendern på svenskakyrkan.se/ slaka-nykil

4

ser det ut som att vi äntligen kan mötas igen under lite mer vanliga former.

Friluftsgudstjänster, musik i sommarkväll, vägkyrka eller en alldeles vanlig gudstjänst eller mässa. Oavsett vilket av detta du helst förknippar med sommaren så kan du hitta det någonstans i pastoratet. Vi bjuder också in till friluftsteater i Gammalkil och sommarcaféer på flera håll.

Tider och platser finner du på onsdagar och torsdagar i Corren. Ibland kan det bli ändringar med kort varsel.

I kalendern på pastoratets webb finns alltid den senaste informationen.

Varmt välkommen i sommar.

Foto: GETTY IMAGES

SOMMAREN 2022

22am3222_notiser_29399.indd 4

2022-05-18 12:05:57

3

Välkommen på gudstjänst i det gröna

TIPS I SOMMAR

»Det » finns ycket att upptäcka sommartid i pastoratet och dess omgivningar. Här finns någr tips, både för den som är bilburen och den som hellre cyklar eller vandrar.

1

Vägkyrka i Ulrika. 30 juli–7 augusti kl 12–17 är Ulrika kyrka Vägkyrka.

Passa på att titta närmare på den vackra träkyrkan från 1700-talet. När du ändå är i närheten kan vi rekommendera ett besök på Ulrika muséum där årets utställning är en presentation av muséets 20 årsböcker.

2

Lilla Askaleden. I närheten av Slaka finns Lilla Askaleden som består av två leder: en på 2 kilometer på lätt underlag och en på 4 kilometer där underlaget är mer varierat. Lederna startar vid ekonomibyggnaden på Lilla Aska griftegård och är markerad med gulröda stolpar.

CAFÉ I SOMMAR

»» Det är som-

marcafé i Lambohovskyrkan varje torsdag mellan 14 och 16. Det finns också möjlighet att gå en promenad för den som vill. »» Skeda församling bjuder in till sommarcafé i församlingsgården 27 juli, 3 augusti och 10 augusti 18.30. På det sista tillfället blir det fullt ös med Chuck Berry Mania. »» I Nykil blir det sommarcafé på verandan när vädret så tillåter. Håll ögonen öppna efter gatupratare och affischer.

Full fart på repetitionerna i Gammalkil.

Foto: MARI LUNDMARK

3

Sommaröppna kyrkor i Linköpings stift. Även i år ger stiftet ut broschyren Sommaröppna kyrkor. Här kan du läsa mer om vad som finns att se i många av stiftets kyrkor och när de är öppna. Broschyren finns att hämta i våra kyrkor.

»Att » få fira gud tjänst i det gröna är något alldeles speciellt. Ta med en kaffe org och kom och var med du också.

Om du behöver en vägbeskrivning ST GUDSTJÄ N till någon av friluftsgudstjänsterna är du välkommen att höra av dig till expeditionen.

Vid dåligt väder kan det bli ändrade planer – då finns den sena te informationen i kalendern på pastoratets webb.

Friluftsgudstjänster 6 juni, kl. 10 Källerydsparken, Ulrika 10 juli, kl. 15 Runnebo, Nykil 31 juli, kl. 15 Lindsberg, Nykil 14 aug, kl. 14 Ekumenisk friluftsgudstjänst i Lilla Gåra, Skeda 21 aug, kl. 15 Ingvastebo kvarn

Feelgood-musikal med mycket skratt »2020 » fyllde Teatergruppen Harmoni tio år. Det skulle vi firat me ett jubileumsspel. Sedan kom det ett virus emellan ... Men i sommar är det äntligen dags igen för friluftsteater på gräsplanen bakom Gammalkils församlingshem. Årets uppsättning heter G(k) RIS eller En himlamassa Harmoni och utspelar sig på 1950–60-talet.

Vi möter stadsflickan Ella, yutbildad lärare, som får sitt första jobb i en skola på landet och fly tar in som inneboende hos familjen Hansson. Det är mycket där på landet som är nytt för Ella och inte blir det enklare när hon ska ta hand om skolans busigaste klass.

Dessutom är relationerna med grannbyn lite frostiga, de är ju inte riktigt som vi ... men kanske vore det bättre om vi kunde hitta ett sätt att samarbeta i stället för att vara i luven på varandra?

Birgitta Wigforss har skrivit manus baserat på minnen, händelser och skrönor som berättats av församlingsborna i Nykil-Gammalkil.

Vi får följa med på fredagsdans, se vad som händer när tjejerna vill komma med i fotbollslaget och syföreningen vill sätta upp en teaterföreställning. Vi kan också avslöja att någonstans i handlingen smyger sig ett litet virus in.

Det blir tongångar från bland annat Lill-Babs, Jerry William och filmen Grease. Allt i arrangemang av Sven Kederstedt.

Vi kan utlova en riktigt härlig feel-good-musikal, med många skratt, skön musik och i vissa fall hög igenkänningsfaktor. Det blir varmkorv i pausen och varje föreställning avslutas med en andakt i kyrkan.

Vi ses i Gammalkil!

Föreställningar 27, 28, 30 juni samt 1 juli kl. 18.30.

2 juli kl. 14.30.

Biljetter säljs via kulturbiljetter.se eller på församlingsexpeditionen i Lambohov.

SOMMAREN 2022

22am3222_notiser_29399.indd 5

5

2022-05-18 12:06:00

Foto: GETTY IMAGE

DIAKONI

Dessa ständiga val...

D

et är mycket vi ska välja och bestämma här i livet. För den som har det väl förspänt bjuds ofta ett smörgåsbord av möjligheter att välja från. Var vill jag vara på min semester? Ska vi gå på bio på lördag? Vilken utbildning ska jag satsa på? Det är små och stora val och även om det kanske är svårt att bestämma sig ibland, så finns tr ts allt möjligheten att välja. Men det är ingen självklarhet för alla. Vad gör jag om det verkligen inte finns nå ot jag kan förändra? Om det enda val jag kan göra just nu är att stanna kvar i den situation som är?

I mitt jobb som diakon möter jag då och då människor som av olika anledningar inte har så mycket att välja på. Det jag kan göra då är att finna där, lyssna och kanske ställa frågor. Några enkla, snabba lösningar finns ofta t inte. Men det jag har sett är att svaret och kraften ofta finns inne i män iskan själv. Att våga sätta ord på det som låser fast och tänka högt tillsammans med någon kan vara ett första steg i processen att komma vidare och hitta svaret som finns där inne

JAG MÖTER OCKSÅ människor som är stressade över alla val de måste göra, som är ängsliga över att välja fel. Ibland kan jag själv få känslan av att stå i ett vägskäl och fundera på om jag ska svänga höger eller vänster eller fortsätta rakt fram. Vilken väg är bäst? Tänk om jag kunde ha både hängslen och livrem och gärna också garantier för att allt ska bli bra. Så enkelt det skulle vara, men det är ju en omöjlighet. Jag tror att vi ibland måste prova att gå några steg i någon riktning och se vad som händer. Annars 6

”

I bland måste vi prova att gå några steg i någon riktning och se vad som händer. finns ris en att vi blir stående i det där vägskälet. Och för det mesta finns ju möjligh ten att göra ett nytt val om det första inte blev helt rätt.

EN GÅNG FÖR många år sedan mötte jag en ung man som var döende i en kronisk sjukdom. Han var svårt sjuk, men vi träffades då och då för a t prata. En härlig vårdag med solsken och fågelkvitter satt vi tillsammans på en parkbänk och jag frågade hur han hade det. ”Vet du, jag bestämmer mig varje morgon för att jag ska leva idag också”, blev hans svar. De orden har jag burit med mig i många år nu. För honom var det bokstavligt talat en fråga om liv eller död.

För mig är de orden, just nu i mitt liv, en påminnelse om att försöka leva varje dag, att se de små undren i livet och att vara tacksam för det jag har. Något som kan vara enkelt att säga, men kanske inte alltid helt enkelt att göra.

Oavsett om valmöjligheterna är för många eller för få, om det är lätt eller svårt att välja, kan sinnesrobönen vara ett sätt att samla tankarna (läs bönen på sidan här bredvid).

Annelie Almroth diakon

SOMMAREN 2022

22am3222_kronika_29342.indd 6

2022-05-18 12:06:00

Någon som lyssnar när livet ställs upp och ned

Handla lite extra och ge bort till behövande

»I» första Korinthierbrevet kapitel 12 vers 12–31 skriver Paulus om Kristi kropp och hur vi alla är sammanlänkade med varandra. Om en kroppsdel lider måste de andra stödja den del som behöver hjälp, utan att ta över det ansvar varje människa har för sitt eget liv. Gemensamt för all församlingsdiakoni är att vi litar till människors egna förmågor.

Vi behöver alla hjälp ibland och stöd en bit på vägen.

Foto: GETTY IMAGES

”

ud, ge mig sinnesro att acceptera det jag G inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden.

VILL DU GÖRA EN INSATS?

»» Frivilliga

krafter behövs alltid, både vid enstaka tillfällen och för lite längre åtaganden.

Hör av dig till diakon Annelie Almroth, 070-341 02 70, annelie.almroth@svenska kyrkan.se, om du vill vara med och bidra.

Sinnesrobönen

Jourhavande präst nås via 112 »Jourhavande » präst har funnits sedan 1956 då prästen Erik Bernspång satte in en liten annons i Öresunds-Posten: ”Innan ni begår självmord, ring …”. Idag finn telefonjouren över hela landet och drivs i samarbete med SOS Alarm.

Det är bara präster som bemannar jourhavande präst och de har tystnadsplikt. Samtalet är gratis, bandas inte och syns inte på telefonräkningen.

Den som ringer behöver inte vara medlem i Svenska kyrkan.

Att tron på Gud är självklar för de

Foto: MAGNUS ARONSON/IKON

DIAKONI – ATT SE SIN MEDMÄNNISKA

LÄMNA TORRVAROR. Våra kundvagnar finns då och då uppställda i matbutiker runt om i pastoratet.

kontakt är att ringa. Du är alltid välkommen in till Lambohovskyrkan, men då kan vi inte garantera att någon av diakonerna är på plats om du inte har bokat en tid.

Diakonerna har tystnadsplikt och samtalen är kostnadsfria.

Kontaktuppgifter finner du p sista sidan i tidningen.

Foto: GETTY IMAGES

»Vill » du hjälpa diakonerna att hjälpa? Något enkelt och konkret du kan göra är att handla lite extra nästa gång du är i mataffären Våra diakoner tar tacksamt emot hygienartiklar som tandborstar, tandkräm, tvål, schampo, mensskydd etcetera.

Lämna din gåva i någon av våra kyrkor eller på expeditionen i Lambohov. Annelie och Susanne förmedlar gåvorna vidare och lovar att de blir väl mottagna.

Då och då under året finn också en kundvagn uppställd i olika matbutiker i pastoratet där du kan lämna torrvaror och hygienartiklar. Vi berättar på Facebook och på pastoratets webbplats när och var kundvagnarna är på plats, så håll ett öga där.

Om du har något annat du vill skänka till diakonin, till exempel kläder eller leksaker, kontakta Annelie eller Susanne för att stämma av behoven just nu.

Om du vill skänka en penninggåva till diakonin går det bra att swisha till Lambohovskyrkan på 123 049 81 70. Kom ihåg att skriva ”Gåva till diakonin” i fältet för meddelande.

»Ibland » ställs livet upp och ner och då kan det vara skönt att prata med någon som lyssnar och kan hjälpa till att se vägar framåt. Våra diakoner Susanne och Annelie har sina kontor i Lambohovskyrkan och du är alltid välkommen att kontakta någon av dem för ett samtal. Det säkraste sättet att få

präster som svarar i jouren betyder inte att man talar om Gud, ber böner eller läser Bibeln under samtalet – om inte den som ringer själv ber om det förstås.

SOMMAREN 2022

22am3222_kronika_29342.indd 7

7

2022-05-18 12:06:06

LOKALFÖRSÖRJNINGSPLANER

Från ord till handling i Ulrika församlingshem Det har redan kommit in flera bra idéer kring Ulrika församlingshem.

Det finns fem församlingshem i Slaka-Nykils pastorat. Under våren och sommaren jobbar vi intensivt med att kartlägga och utvärdera vilka behov församlingarna har och – inte minst viktigt – se över vilket skick respektive fastighet är i.

»Steg » ett i arbetet är tre frågor som ställs till församlingsråden, ideella medarbetare, lokala föreningar och anställda i pastoratet i en enkät. Ulrika församlingshem är först ut i processen och det har kommit in flera bra ideér oc synpunkter, berättar Christer Andersson, fastighetsansvarig i pastoratet.

– Många ser församlingshemmet som en viktig samlingspunkt, inte bara i rent kyrkliga sammanhang utan i olika sammanhang i hela bygden. Flera menar att behoven är stora och att det borde finnas oda möjligheter att hyra ut församlingshemmet så att det används mer än idag. Vi har fått fler förslag på olika aktiviteter som skulle kunna finnas i för amlingshemmet, allt från musiklektioner och målarkurser till filmkvälla och gemensam matlagning. Så det saknas inte idéer.

MEN FÖR ATT idéerna ska kunna bli

verklighet krävs en renovering så att lokalerna blir mer funktionella än idag och även bättre anpassade ur tillgänglighetssynpunkt. Ett nytt och rymligare kök som är godkänt för matlagning till många, kontorsutrymmen samt ett omklädningsrum med möjlighet till dusch är några exempel på vad som krävs.

– Ett första steg är att göra en fackmannamässig besiktning så att vi får klart för oss i vilket skick fastigheten är. Sedan kan vi gå

8

Foto: CHRISTER ANDERSSON

FUNDERA PÅ...

»» Vad betyder församlingshemmet för dig? »» Hur tycker du att vi ska använda det? »» Vad behövs för att det ska uppnås? »» Mejla oss: slaka-nykil. pastorat@ svenskakyrkan.se

”

ånga ser församlingshemmet som M en viktig samlingspunkt, inte bara i rent kyrkliga sammanhang utan i olika sammanhang i hela bygden.

vidare och ta beslut kring vilken verksamhet som ska finnas i fö samlingshemmet och hur fastigheten i så fall ska anpassas, säger Christer Andersson.

NÄR DET HÄR skrivs har besiktning-

en precis gjorts och när tidningen kommer ut kanske planerna har klarnat något.

Under våren och sommaren

fortsätter arbetet med att kartlägga behoven i våra övriga församlingshem.

Har du idéer kring hur vi kan nyttja lokalerna? Tveka inte att höra av dig till Christer. Kontaktuppgifter finns på si ta sidan i tidningen.

Mer information hittar du på svenskakyrkan.se/slaka-nykil

SOMMAREN 2022

22am3222_ensiding_29347.indd 8

2022-05-18 12:06:13

PROFILEN KORT OM...

Albert Kraft Ålder: 18 år Bor: Sollentuna Sysselsättning: Studerar estet media och jobbar extra som städare Familj: Mamma, pappa, syster, bror och hunden Rosa

Miljöfrågorna är viktiga för förstagångsväljaren ­Albert Kraft.

Foto: ALICIA XU XIA

ALBERT KRAFT

Förstagångsväljaren ser fram emot att göra skillnad

»» Albert Kraft är 18 år och studerar estet media på gymnasiet Rudbeck i Sollentuna. I år ska han, som så många andra 18- till 21-åringar, rösta i riksdagsvalet för första gången. Något Albert ser fram emot.

– Det ska bli kul. Det känns som att jag kan göra lite mer skillnad med min röst.

NU FÖRBEREDER HAN sig inför

höstens val genom att diskutera politik lite mer än vanligt, kolla partiledardebatterna och genom att göra valkompasser.

– Jag tycker det är viktigt att alla som får rösta lägger sin röst. För mig är miljöfrågan och alla frågor som har med medmänsklighet att göra viktiga.

22am322_profilen_28950.indd 9

På fritiden är Albert aktiv i scouterna och han spelar i band.

Han är inte politiskt engagerad men tycker att politiska frågor är intressanta och han följer aktivistkonton på Instagram och håller sig uppdaterad genom sociala medier.

– Och jag kollar på partiledardebatterna för att sätta mig in i vad varje parti är inriktade på. För det har jag inte jättebra koll på.

Det är därför viktigt för honom vem som är partiledare.

– Ja, partiledaren representerar ju hela partiet, så det kan vara avgörande. Om man följer partiledardebatterna så kommer en

”

partiledare som inte vet vad den håller på med kunna påverka mig negativt och få mig att tycka att det partiet är värre än det kanske är.

ALBERT KRAFT TROR att förstagångsväljare tänker lite annorlunda än de som har röstat tidigare.

– De som har röstat fler gån er har varit med och sett hur varje parti har betett sig innan, så på så vis har de mer erfarenhet av det.

Men de kan också ha fördomar om partiet. Så det är både en fördel och en nackdel att vara förstagångsväljare.

Sofi Kalodimos

ag tycker det är viktigt att alla som J får rösta lägger sin röst SOMMAREN 2022

9

2022-05-18 11:17:40

TEMA

VALFRIH 10

SOMMAREN 2022

22am322_tema_28951.indd 10

2022-05-18 11:17:36

HET

Man kan inte välja sin sjukdom.

En diagnos är en diagnos. Men kan man välja att inte vara ett offer för sjukdomen? Kan man välja att inte begränsas av den?

Text: Annelie Larsson Illustration: Robert Hilmersson

”Jag bestämmer – inte min diagnos” SOMMAREN 2022

22am322_tema_28951.indd 11

11

2022-05-18 11:17:38

h TEMA VALFRIHET

är sitter vi. Mitt i 2000-talets glory. Du kan vara exakt den du vill vara – alla är okej. Samhällets officiella klimat talar om för o att alla är sina egna och att beskrivande fack är förlegade. Samtidigt har vi strålkastarljuset på oss och avstamp från normen är inte så enkelt som det verkar. Är det vårt fria samhälle som gör att vi behöver kategorisera och stoppa oss själva och andra i fack för att skapa någon slags kontroll?

E

Foto: GEORGIOS DIMITRIADIS

”

12

nligt psykolog Linda Hellquist handlar det om att vi behöver vissa förställningar för att skapa illusionen om behärskning.

– Ja. I grunden sorterar och kategoriserar vi hela tiden, det är så våra hjärnor försöker skapa ordning i alla intryck som ständigt strömmar mot oss. En slags kontroll i ett perceptuellt kaos, om man så vill, säger hon.

isken, som jag ser det, är att R vi i ett större perspektiv skulle sjukdomsstämpla olikheter.

Linda Hellquist, psykolog

Det är naturligtvis en milsvid skillnad mellan olika diagnoser men när det kommer till sjukdomar eller tillstånd följer ofta förväntningar om hur man ska hantera dessa. Huruvida man ska genomgå en frivillig

utredning eller inte är en fråga flera v oss ställer oss i dag. Vad medför det för fördelar eller nackdelar?

– En fördel med exempelvis en adhd-diagnos kan vara att förstå sig själv bättre utifrån styrkor och svårigheter, att få en förklaring till det som varit svårt. Även att ta udden av nedvärderande attityder och kommentarer som en person med koncentrationssvårigheter, igångsättningssvårigheter etcetera ofta fått höra, till exempel ”Det är så enkelt, du kan om du vill, sluta vara lat”. En annan fördel kan vara rättig­ heten att få externt stöd, exempelvis hjälp med struktur och eventuell medicinering vid behov. Nackdelar för individen kan vara stigmatisering och risken att reduceras till en diagnos från en pressad omgivning.

Om patienten inte får den hjälp hen behöver, eller ännu värre feldiagnosticeras, så kan förstås diagnosen bli en nackdel även där. Det är ett stort samtalsämne i sig kopplat till den ekonomi och annat som styr vem som får vad inom vården.

L

inda menar också att det på samhällsnivå är en intressant fråga som tål att löpande funderas på, hur mycket fokus lägger vi på individens anpassningar till samhället och hur mycket fokus lägger vi på samhällets anpassning till individen?

– Risken, som jag ser det, är att vi i ett större ­perspektiv skulle sjukdomsstämpla olikheter för att vi misslyckas med att anpassa samhället, skola, arbetsplatser och så vidare. Med det sagt så tänker jag ­att arbetet med neuropsykiatriska ­utredningar görs för att kartlägga svårigheter i mötet med ­omgivningen och hitta åtgärder som kan underlätta och hjälpa.

SOMMAREN 2022

22am322_tema_28951.indd 12

2022-05-18 11:17:39

E

rika Kits Gölevik var 30 år gammal och befann sig i fritt fall. Hon var nyseparerad, hade två små barn och ägnade varje vaken minut åt att orientera sig i en värld som för henne låg upp och ner.

– Jag mådde så dåligt att jag nära på hade panik.

Jag var överallt och ingenstans, mitt inre var i fullskalig kaos. Jag var inte beredd på vilken grad av dra undan mattan och riv alla väggar jag skulle hamna i. Jag var desperat efter klarhet som på något sätt fanns att finna utanför mig, tt piller att svälja som justerade min verklighet. Jag behövde en förklaring till varför jag inte fick plats i mina känslo , berättar hon.

Adhd låg nära till hands. Erika menar att hon alltid tveklöst dragit åt det hållet. I huvudet går det snabbt tills det inte gör det längre och tankarna förhandlar om utrymme med de projekt som vill genomdrivas.

Men känslorna och livet då? Hur vet man vad som är vad?

– Jag hade möjligtvis fått diagnosen under vilket tillfälle som helst i mitt liv, men där och då var jag desperat att fixa, ta bort d t som inte fick plat . Jag visste inget sätt att arbeta mig igenom det utan ville bara snabbt fixa d t som gjorde ont. Jag var övertygad om att medicin för adhd skulle lösa allt och få mig tillbaka in i livets led. Jag hittade inte in någonstans och all tid gick åt till frenetisk distraktion från mina egna känslor. Jag kunde inte lyssna till vad kroppen sa till mig eftersom jag befann mig i kris och sorg.

Erika fick sin diagnos och hon fick sina pill .

Lösningen uteblev dock. Medicinen visade sig vara svårinställd och beskedet ledde där och då till fler fr -

22am322_tema_28951.indd 13

När det kommer till sjukdomar eller tillstånd ­följer ofta förväntningar om hur man ska hantera dessa.

gor än svar. Adhd var för henne inte den riddare i skinande rustning som hon hoppats på.

– Diagnosen som skulle kännas skön, kastade mig i stället in i nya kristankar. Jag lämnade läkarens mottagning med en stödbok som skulle förklara varför man kan ha svårigheter i relationer, på jobbet eller i familjen.

Det enda jag läste var svårigheter. Jag gick från att ha bilden av mig själv som sympatisk medmänniska till en person som hade problem överallt. Det hade sönder min självkänsla och fick mig a t ifrågasätta mig själv, min nutid såväl som mitt förflutna. Har jag vari en jobbig person hela livet utan att veta om det?

H

on är i nästa mening noga med att poängtera att detta är hennes berättelse. Hon vet att just diagnos varit räddningen för många.

– När jag genomgick min utredning var det inte adhd utan sorg som var mitt problem. Mina rötter var upprivna från grunden och jag hade panik. I stället för en neuropsykiatrisk utredning hade jag i det läget behövt någon som sa till mig ”vet du vad? Du har varit med om någonting svårt, vila och ta det lugnt ett tag.

Låt det värka och låt mig hjälpa dig arbeta dig igenom det. Du har det jobbigt nu och det ska vi ta hand om.

Efter vi gjort det ska vi se om det är något kvar som vi kan arbeta med.” Men jag vet också att jag inte var mottaglig för den frågeställningen just då.

Erika understryker också att hon inte ångrar att hon genomgick utredningen, på något vis var det den processen som fick henne a t slå i botten och ta spjärn uppåt igen.

»

SOMMAREN 2022

13

2022-05-18 11:17:40

TEMA VALFRIHET Foto :

Em

ma

W all s

ko

g

Erika

»

”

– Att det blir trängre då man inte passar in är ett samhällsproblem och ligger inte på individen. Ingen av oss är gjorda för att klara det konstanta inflöde v intryck, avtryck och information som vi har i dag. Men har man ett långsammare tempo på insidan fungerar det bättre. När jag accepterade och fann insikt om att jag är en känslig person insåg jag att det var en rikedom att få uppleva, se och känna så mycket som andra missar. Priset jag betalar för det är att jag behöver stänga av ibland.

ag tycker att det finns något J väldigt vackert i att inte göra det till ett problem.

– Jag måste ta mig tid till lugn och ro och stänga ibland. Vad jag däremot inte behöver är stöd att bli någon som bättre passar in i samhällsnormen. Jag tycker att det finns nå ot väldigt vackert i att inte göra det till ett problem utan i stället intressera sig för sig själv och låta den man är ta plats. Om vi gör det en individ i taget kommer vi att rucka på strukturens förklädda budskap om att alla måste vara stöpta i samma form.

J

Jag vill bara varna för att det är lite dimmigt i dag.

Emma inleder vårt möte med att berätta att hon just nu är väldigt trött och påverkad av hjärntumören.

På promenaden med hunden Freja en stund tidigare gav hon allt för att stå kvar på två ben.

– Om jag möter någon då jag är ute och går stör det mitt fokus. Jag har svårt med motorik, balans och perception just nu. Rörelser från omgivningen eller ljud kan få mig att tappa fokus helt. Jag måste ha full koncentration på att sätta den ena foten framför den andra. Det här beror på strålbehandlingen jag fic i februari.

Månaden var september och året var 2011 när blixten slog ner i Emmas liv. Med sig tog den framtidsplanerna om arbete inom internationella relationer i Frankrike, drömmarna om Svenssonlivet i horisonten och studentlivets glada dagar. En yrsel och ett illamående från ingenstans mitt emellan glaset och tallriken hon diskade den där söndagen. Gissningen om att kvällen innan gjorde sig påmind höll inte längre då kroppen började krampa. Hon tog sig till akuten och 48 timmar senare var livet som hon kände det borta. Beskedet om att hon hade en hjärntumör var starten på en resa för överlevnad.

– Den första tiden är ett gytter av ­panikattacker, overklighetskänslor och dödsångest. Jag var 22 år gammal och odödlig. En 22-åring är odödlig tills ­hon sitter där med kniven mot stupen. Jag var bekymmerfri ena dagen för att den andra upp­ leva en mardröm jag inte kunde förhandla mig ur.

Utåt försökte jag hålla humör och hopp uppe, men inombords var det kaos. Det tog två månader innan läkarna kunde presentera en plan och innan jag fic operationstid. Därefter har jag levt med laserpekaren mot huvudet.

E

mmas tumör går inte att ta bort. Flera gånger sedan den första operationen 2011 har man gått in och opererat tumören för att få den att minska eller stanna då den hamnar i oberäkneliga tillväxtfaser. Ingen vet om den ska sova för alltid eller om den ska vakna nästa månad igen.

Som om det inte vore nog kände Emma för några år sedan en knöl i bröstet och nästa mardröm knackade på. Diagnosen var obotlig bröstcancer.

Det är lätt att föreställa sig att livet är svårt under dom ­förutsättningarna, att livskvalitén är hotad och

14

SOMMAREN 2022

22am322_tema_28951.indd 14

2022-05-18 11:17:43

”

ag blev vän med ovissheten och J håller mina tankar i nuet.

22am322_tema_28951.indd 15

Emma

tårarna ständiga. Men så är det inte för Emma.

– Det är klart att den första tiden kantades av tankar om att jag stod i början av slutet. Året som följde efter jag blev diagnosticerad med hjärntumör satt så hårt att jag senare förstod att jag utvecklat ptsd (posttraumatiskt stressyndrom). Jag var och är ingen naturlig talang på tuffa levnad villkor. Jag har det bra i dag, mer än bra de fle ta dagar och det har inte kommit av sig själv. Jag har jobbat mig igenom det här och att ändra mindset blev min räddning. Det är jag som bestämmer, inte diagnosen.

Emma började jobba med att lära sig vara i nuet under samtalsterapi. Hon köpte hund, åt mat som stärkte kroppen och såg till att få mycket sömn. Hon blev medveten om vilka tankar hon hade och lärde sig att separera dem från verkliga fakta. Sakta programmerade hon hjärnan att påverka det hon kan och lämna resten. Att aldrig ta ut något i förtid och bli vän med ovissheten.

– Ingen vet något om framtiden men jag har inget att sätta upp mot min morgondag. Jag blev vän med ovissheten och håller mina tankar i nuet. Statistiken säger att man inte blir frisk från min sjukdom – men

statistik är för mig helt oväsentligt. Det säger ingenting om mig som individ i denna situation utan någonting om en grupp. At the end of the day handlar det ändå bara om att hamna på rätt sida de siffrorna och d t vet vi inte vilka som gör förrän vi ändå är framme. Jag lever nu och det enda ansvar jag har är att se till att jag har det så bra som jag bara kan just nu.

F

ör några år sedan testade Emma mindfulness. Hon blev fast direkt och fick y terligare redskap för att behålla sitt fokus i nuet. Hon utbildade sig till instruktör och har sedan dess drivits av motivationen att minska lidande hos andra genom att visa att man kan ta makten över sitt liv och mående oavsett situation.

– Jag väljer hur mitt liv är. Jag kanske drabbas av det här, men är inget offe . Jag väljer hur jag förhåller mig till det och hur jag tänker kring det. Mindfulness är ett sätt för mig att gå från offer till a t göra aktiva val. Jag är glad och lycklig och får ofta kommentarer i exempelvis sociala medier att någon önskar den vore lika stark som jag. Jag har kommit till den här nivån för att jag tagit till mig och använt de redskap som finns för a t träna hjärnan. Det är inte talang det handlar om. Träna din hjärna som du tränar dina muskler och du kan fixa vad än du tår inför.

Min räddning är mitt mindset – jag bestämmer, inte cancern.

SOMMAREN 2022

15

2022-05-18 11:17:45

PORTRÄTTET

Andreas Norlén, riksdagens talman:

Tron är ett ­ankare i tillvaron Talmannen Andreas Norlén har ett av Sveriges fina te ämbeten. ­Samtidigt är han upptagen småbarnspappa. Trots det är tålamod och en känsla för rättvisa något han är känd för – och för fi amöten så klart.

Text: Linda Newnham Foto: Theresia Köhlin

”

»Förra » sommaren var Andreas Norlén på loppis med sonen Henry och köpte böcker. Damen de handlade av kommenterade att hon noga följde regeringsdramat på teve, när lillgrabben avbröt och sa att ”Jag ska berätta en sak för dig, och det är att när talmannen har talat så kan man sluta lyssna, för det är bara honom man vill höra.” Damen såg lite undrande ut, Andreas avslutade affären och skyndade vidare – Det visade sig senare att en gång när mamma Helena och Henry skulle gå ut och leka, så hade hon sagt att ”vänta lite, jag ska bara höra vad pappa säger här på teve, det är bara honom jag vill höra, sen kan vi gå ut igen”, skrattar Andreas Norlén.

ag har varit lugn sedan jag J var barn, vilket kan bottna i en trygghet jag fått med mig.

16

Vi möter talmannen kring ett gigantiskt bord i den så kallade talmanskonferensen, som ligger vägg i vägg med hans kontor i riksdagen – som i sin tur roligt nog ligger vägg i vägg med det som är hans ”riktiga” arbetsrum, där högarna med papper och de utströdda pennorna finns (pu t, mannen är mänsklig). Men det är i talmanskonferensen han tar emot utländska

höjdare, som Tysklands president och kungen av Spanien. Längs med väggarna står vackra blå skinnband med riksdagsprotokoll.

– Huset tillhörde tidigare Riksbanken, och vi tror att man ställde ut myntsamlingen i det här rummet, berättar han.

Andreas Norléns historiska intresse får mycket näring här, och han visar sig vara full av historier. Han berättar om tidigare talmän, och hur en medlem av kungafamiljen på 1700-talet lämnade in en klocka i pant till Riksbanken. Den löstes aldrig ut, utan står på hans kontor och går.

– Urverket kommer från London och måste dras upp en gång i veckan, som tur är kan man ställa in det på ”silent.” Men klockan kan användas som en påminnelse om att det är viktigt att betala sina skulder, påpekar han.

NÄR ANDREAS NORLÉN valdes till talman hösten 2018 var han ett ganska okänt namn. Talmansuppdraget är det näst fina te i rang i Sverige, efter kungen och före statsministern. Han var tidigare en stridbar moderat som ivrigt slogs för sina ståndpunkter, och trodde kanske att han skulle sakna det, men det nya jobbet visade sig vara än mer utmanande. För samma höst skulle det ta 134 dagar, sju talmansrundor och hot om nyval för att få ihop en regering.

»

SOMMAREN 2022

22am322_portrettet_28952.indd 16

2022-05-18 11:17:51

I det här rummet har mycket sagts i förtroende. Det var här de numer berömda kafferepen och regeringssamtalen med okuvliga partiledare pågick.

SOMMAREN 2022

22am322_portrettet_28952.indd 17

17

2022-05-18 11:18:01

PORTRÄTTET »

Den hösten kom Andreas Norlén också att bli folkkär – för sina fikam ten, sin fallenhet för att citera poeter som Karin Boye och Johan Ludvig Runeberg, och sina pedagogiska förklaringar av hur landet fungerar. Han blev också känd för sitt tålamod och sin känsla för rättvisa.

– Jag har varit lugn sedan jag var barn, vilket kan bottna i en trygghet jag fått med mig. Sedan försöker jag ge mig själv tid att refle tera innan jag agerar. Jag strävar efter att vara omtänksam, genomtänkt och att göra det jag bedömer är det rätta i varje situation. Om jag lyckas eller inte får andra bedöma.

3

dikter från själen – talmannen tipsar »» Döden betyder ingenting av Henry Scott Holland. 2020 bjöd

­ rkebiskopen in till en minnesgudstjänst för att hedra pandemins offer, ä då höll jag ett tal där jag läste delar av den dikten. »» En vänlig grönskas rika dräkt, särskilt vers 4 och 5. Sommarpsalm med text av von Carl David von Wirsen. »» The hill we climb av Amanda Gorman. Dikten som lästes vid Bidens ­presidentinstallation.

Foto: AP/TT

Och vad gör dig heligt förbannad?

– Jag blir sällan riktigt arg. Det som upprör mig är den ondska vi ser i världen, vilken jag påminns om ibland, som när vi nyligen mindes såväl Emerich Roths som Fadime Sahindals bortgång.

Andreas Norlén växte upp som ensambarn i östgötska Ödeshög, där han också var med i scouterna.

Redan som barn var han något av en estradör, ”man måste nog ha det i sig för att bli politiker.” Föräldrarna skiljde sig när Andreas Norlén var 12 år, varefter han bodde med sin mamma, numera tidningsdrottning.

”

ag blir sällan riktigt arg.

J Det som upprör mig är den ondska vi ser i världen.

– Mamma har präglat mig i hög grad. Hon lärde mig mycket om arbetsmoral, att man ska göra rätt för sig och anstränga sig så att saker blir bra. Pappa, som är ekonom, lärde mig vikten av att ha ordning och reda på sin ekonomi. Nu låter allt det här väldigt lutherskt, haha, men vi har haft mycket roligt tillsammans också.

När kom tron in i ditt liv?

– Det är svårt att sätta fingr t på en exakt tidpunkt, men jag skulle säga att det var när jag konfirmerad mig. Det var betydligt vanligare att konfirmera sig p 1980-talet, nästan alla i klassen deltog, men jag var en av dem som tyckte att det var intressant och utvecklande att fundera över livets stora frågor.

Så tron kommer alltså inte hemifrån?

– Nej, inte på det sättet.

Han är medlem i Svenska kyrkan, och säger att han är ”en av de medlemmar som faktiskt tror på budskapet.” Men han understryker att han av olika skäl alltid har varit ganska privat med den här typen av frågor – privat med sin tro.

– Tron är ett ankare i tillvaron, en vardagstrygghet och naturlig del av mitt liv, som jag inte har grubblat särskilt mycket över.

Hur tar den sig uttryck?

– Framförallt i form av bön, det är ett bra sätt att refle tera på. Jag är ingen flitig gud tjänstbesökare, 18

KORT OM...

Andreas Norlén Ålder: 48.

Familj: Hustrun Helena, sonen Henry, 5 och katten Bessie.

Bor: Norrköping.

Gör: Riksdagens talman.

Bakgrund: Tog juristexamen vid Stockholms universitet 2000, och blev doktor i affärsjuridik vid Linköpings universitet 2004.

inte för att jag har något emot gudstjänster, utan mer för att vi har ett litet barn hemma. Det är mycket annat som behöver göras, och tiden räcker inte alltid till.

Han tror också att andlighet har en viktig roll att spela även i dagens samhälle.

– Det brukar sägas att Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder, men jag tror att människor överallt och i alla tider har refle terat över de existentiella frågorna: Vad är meningen med livet? Varför är vi här? Hur kan vi se skillnad mellan gott och ont? Jag tror att de frågorna är viktiga än i dag, sedan kan det skilja hur man söker svaren.

DEN ANDRA TRYGGA grundstenen i hans liv är den egna

lilla familjen, trion hemma i Norrköping. De kom in ganska sent i hans liv. Andreas Norlén blev sambo vid 38.

– Jag hade ganska mycket att göra under ett antal år av mitt liv. Nu är jag glad för att jag väntade, för annars hade jag ju inte träffat ju t Helena.

Kärleken är uppenbar när hustrun kommer på tal.

Paret träffades via nät t och pratade i telefon fler gånger innan de till slut sågs. Det blev en ganska dråplig dejt, vilket han berättade om i Söndagsintervjun i P1. De träffades i Nässj , mitt emellan deras respektive hemorter, där den romantiska italienska restaurang han trodde sig ha bokat bord på visade sig vara ett pizzahak, bara för att efter middagen hamna mitt i ett EPA-traktor-rally. Men det hindrade inte förälskelsen.

– Vi kände tidigt att vi hade en särskild samhörighet, vilket också bekräftades när vi träffades för ta gången. Hon är en väldigt kärleksfull person, med stor humor.

Vi känner till Andreas Norlén som talman, men hans vardagsliv vet vi ganska lite om, förutom att han ibland lägger upp mat-bilder på Instagram.

– Helena lagar nästan all mat, och ibland säger hon att jag inte ens vet vad en dammsugare är, men det kan härmed dementeras för dammsugare är en av mina favoriter, skojar han och håller upp en grön kaka för fotografen.

– När Helena lagar mat så leker jag gärna med ­Henry. Vi har väldigt roligt ihop, och jag är ganska bra på att göra olika röster och roller. Just nu är han inne på dinosaurier, säger Andreas och börjar ­berätta om quetzalcoatlus, den största flygand ­varelsen som funnits på jorden, stor som ett stridsflygplan

SOMMAREN 2022

22am322_portrettet_28952.indd 18

2022-05-18 11:18:02

Anders Norlén strävar efter att göra det han bedömer är det rätta i varje situation. ”Om jag lyckas eller inte får andra bedöma”, säger han.

Du har tidigare både skrivit och pratat om familjen som en grundläggande byggsten i samhället, och vikten av att hålla ihop äktenskapet. Berätta.

– Här måste jag börja med att säga att jag verkligen inte vill recensera hur andra människor väljer att leva sina liv, och att det finns många tillfällen då d t är rätt och rimligt att gå skilda vägar. Men min poäng är att har man valt att gifta sig, så har man också sagt att det vi har tillsammans är värdefullt och värt att kämpa för. Livet är jobbigt ibland, man möter både yttre påfrestningar och inre slitningar, och då tror jag det är viktigt att man inte ger upp för lätt utan går tillbaka och tänker på det som gjorde att man en gång valde att gifta sig, säger han och tillägger: – Jag vill verkligen kämpa för mitt äktenskap med Helena, och ser framför mig att vi ska leva tillsammans resten av livet eftersom hon är den person jag älskar.

Och vad är din svaghet som förälder?

– Jag kan vara lite för snäll och ge efter för lätt.

Henry är duktig på att argumentera för sin sak, vilket i grunden är positivt, och jag är övertalningsbar om det finns oda argument. En gång frågade han sin mamma om hon kom ihåg att hon lovat honom en glass varje dag hela veckan. När hon svarade ”nej”, sa han ”men du har ju ganska dåligt minne.” Det argumentet flög dock inte ri tigt.

Så vad är mest tålamodsprövande, en utdragen ­regeringsbildning eller en trotsig femåring?

– Jag vill inte dra den jämförelsen för långt, men under regeringsbildningen blev jag aldrig så irriterad att jag tappade humöret. Det har jag gjort som pappa vid enstaka tillfällen.

Ja, även om han innehar har ett av landets fina te uppdrag, så är det tydligt när han pratar om familjen att livets fina te uppdrag ändå att följa en liten människas utveckling.

– Men Henry har också lärt mig om livet. Jag hoppas och tror att jag varit en hänsynsfull människa även tidigare, men det blir på en helt annan nivå när du får en person som är beroende av dig.

­Fikamötena under de utdragna talmansrundorna 2018 ­gjorde ­Andreas Norlén folkkär. Dammsugaren är en av hans favoriter på kakfatet.

Du bor i Norrköping, jobbar i Stockholm och har en del kvällsuppdrag därtill – allt detta under småbarnsåren som kan vara stressiga som de här. Så vad gör ni för att hålla i kärleken?

– Det viktigaste vi gör är att prata. Vi försöker sitta ner och prata varje dag, bara hon och jag. Jag tror det är viktigt att man tar sig tid att vara vuxna tillsammans även när man har barn. Sedan har vi väldigt roligt tillsammans och skrattar ofta. Det är också något som binder oss samman.

Innan vi avrundar måste vi ta upp det faktum att det är valår igen. Tillbaka där han började som talman alltså. Så vad ser han fram emot och bävar inför nu?

– Vi har ett delvis nytt politiskt landskap, och jag tror att både media och väljarna under valrörelsen kommer att vilja veta hur partierna och partiledarna ser på regeringsfrågan, vilka alternativ man förordar.

Så den här gången kommer partiledarna att vara mer förberedda när det blir dags för samtal, säger han och tillägger: – Sedan är det inte säkert att jag får leda de samtalen. Det första en nyvald riksdag gör är att välja sig en talman, den sittande eller någon annan.

SOMMAREN 2022

22am322_portrettet_28952.indd 19

19

2022-05-18 11:18:16

LIVSBERÄTTELSEN

Familj på flykt Den 12 februari i år kom Ivan Sovych till Sverige för att jobba som takläggare. Tolv dagar senare invaderade Ryssland hans hemland Ukraina.

Kvar där fanns frun Iryna och deras femåriga dotter Victoria.

Text: Sofie alodimos Foto: Mikael M Johansson

”

»Jag » träffar van, Iryna och lilla Victoria utanför domkyrkan i Strängnäs. Solen värmer, kyrkklockorna klämtar och Victoria har spring i benen. Strängnäs är familjens hemstad nu. Det är här de har landat när oron hemma i Ukraina är för stor. De bor tillfälligt hos vänner och letar efter något mer långvarigt. För än så länge vet de inte hur länge de blir kvar i Sverige.

Konfli ten mellan länderna hade pågått i åtta år när Ryssland invaderade Ukraina. Mamma Iryna och femåriga Victoria levde då som en helt vanlig familj i staden Ternopil i Ukraina. Pappa Ivan var

tillfälligt i Sverige och jobbade, som han gjort så många gånger förut. Men att vara åtskilda när kriget kom var något nytt.

– Jag var väldigt rädd. Jag var ju aldrig under någon attack, men jag förstod att det var krig, människor dog. Det var galet! Och min familj var kvar i landet, säger Ivan Sovych.

BILKÖERNA UT UR Ukraina var

milslånga och för att ta sig från Ternopil tog det många timmar.

Ivan ville förenas med sin familj, men rådde dem att stanna lite till.

– De första dagarna var fruktansvärda. Min familj var kvar

e första dagarna var fruktansvärda. Min D familj var kvar i Ukraina och Ryssland började attackera.

20

SOMMAREN 2022

22am322_inblick_28953.indd 20

2022-05-18 11:17:34

Pappa och dotter kan leka i solen igen efter att ha återförenats i Sverige.

i Ukraina och Ryssland började attackera i nästan alla städer runt om i landet. Vi var så rädda. Men jag sa att det inte var någon idé att fly ju t då. Det var köer på 36 timmar för att komma ut ur städerna och min fru hade ingen bil. Det skulle krävas en enorm styrka och vara väldigt farligt för henne och min dotter att fly ju t då.

Det sattes in direktbussar mellan Ternopil och Krakow och tillsammans flydde Iryna oc Victoria till Polen för att ta sig vidare till Sverige. Ivan mötte upp i Krakow och därifrån flög de til Malmö, tog tåget till Norrköping och sedan vidare till Strängnäs.

Familjen känner sig trygg i Sverige. Men det finns en längtan he och det är en avvägning för Ivan.

– För mig är det tufft a t se vad som pågår. Mitt hjärta blöder! Å ena sidan vill jag stanna med min familj här, å andra sidan vill jag åka till Ukraina och hjälpa på något vis. Jag frågar mig själv ”vad kan jag göra?”

Iryna, Ivan och Victoria Sovych har funnit en ­fristad i Strängnäs efter att kriget bröt ut i Ukraina.

NÄR VI SES den här dagen i slutet

av april hoppas Ivan att kriget ska ta slut inom kort. Han pratar om att antingen Ryssland eller Ukraina kommer vinna striderna i Donbas och efter det kanske det kan lugna sig, trots att konfli ten kommer att finnas kva . Då kanske de kan åka hem igen. Och han tänker då att han kan hjälpa till att bygga upp sitt hemland på nytt.

– Alla med militär erfarenhet ska ut i krig . Jag har inte militär erfarenhet så jag stannar kvar i Sverige. Men jag har två händer, så om jag kommer till Ukrai-

na så kommer jag nog också få ett vapen i min hand.Men om kriget slutar så kommer vi behöva många människor som jobbar på plats med att bygga upp landet igen. Mura väggar, rengöra och så vidare.

När jag pratar med Ivan så pratar vi på engelska, men ibland skiftar han över till svenska. Hans modersmål är ukrainska, men han pratar också ryska.

– Jag har aldrig studerat ryska men kan prata det flytande. ag föddes 1984 och då var tv-program, filmer och musik på rysk för Ukraina tillhörde Sovjetunionen. Det mesta var på ryska, så jag lärde mig.

För honom är det både en positiv och en negativ kunskap.

– Vissa politiker säger att vi är som samma land, Ryssland och Ukraina, för att vi har ett gemen-

PRATA KRIG MED BARN »» Rädda barnen har tagit fram en checklista för

hur man på bästa sätt pratar med barnen om kriget i Ukraina. Den handlar om att ta barnen på allvar, att vara lugn och konkret, att ge hoppfull information, att prata om vikten av att man inte ska tro på allt man ser och läser i sociala medier och att inte ha vuxna samtal om kriget inför barnen. »» Mustafas mustascher – flykten från landet av sand är en bilderbok för barn mellan 6 och 9 år och ett enkelt sätt att prata med barn om krig.

Mustafas mustascher, handlar om musen Mustafa i Landet av sand som måste fly för att landet

blir ockuperat. Den grundar sig i Naeef Almezels berättelse om hans flykt från Syrien. »» På svt’s Lilla aktuellt förklaras pedagogiskt och bra vad som händer i Ukraina och varför. Man pratar om krig utan att skrämmas, men svarar tydligt på barnens oro och tankar. »» Kry.se har en enkel sida om att prata om krig med barn. De trycker på att ärligheten är viktig och att validering av barnens känslor och oro är nödvändig.

SOMMAREN 2022

22am322_inblick_28953.indd 21

21

2022-05-18 11:17:37

LIVSBERÄTTELSEN

”Hon är aldrig rädd för något, min ­dotter”, säger Ivan Sovych om femåriga Victoria.

”

ena sidan vill jag stanna med min familj Å här, å andra sidan vill jag åka till Ukraina och hjälpa på något vis.

»

samt språk. Men det är inte sant.

Det är som att man skulle säga att du och jag kom från samma land för att vi just nu kommunicerar på engelska. Men det är ju inte sant!

Den sortens propaganda påverkar vissa i Europa och det är inte lätt att förstå om man inte har hela historien.

IVAN ÄR TACKSAM för att så många

länder i Europa hjälper Ukraina att kämpa mot Rysslands attacker så att landet kan jobba för att åter igen få fred.

– Många länder i Europa vet hur det är. Estland, Lettland, Litauen, Tjeckien, Polen och alla länder runt Ryssland vet hur det är i Ryssland och hur det är att kämpa för frihet. Även många unga ryssar tycker att det som sker nu är fel.

De skäms över det som händer.

22

I ryska medier påstår man att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj är nazist, nationalist och fascist. Och Ivan har träffat rys ar i Sverige som också tror på den missinformationen. De anser att Zelenskyj ska ge sig och gå med på Vladimir Putins villkor.

– Det som Putin har gjort är katastrofalt. Han har förstört ländernas relation för all framtid.

Men jag hoppas att det blir bättre för våra barn. Och jag hoppas att vi kan lämna under fred.

Men vi vill lämna på våra egna villkor.

Kvar i Ukraina är Ivans och Irynas föräldrar och syskon. Det är oroande och viljan att hjälpa dem är stor. Samtidigt så är det för tillfället lugnt på de platser i landet där de bor. Och det lugnar något.

– Krig är alltid kris, död och

Saknaden ­efter hemlandet är stor, kvar i Ukraina finns Irynas föräldrar och syskon.

förstörelse. Inget gott händer av krig. Men nu är det såhär och vi har inget val. Det är för sent att gå tillbaka till hur det var innan, säger Ivan.

DET ÄR INGEN slump att jag träffa familjen Sovych utanför Strängnäs domkyrka. Det är en kristen familj och de känner sig hemma i församlingens gudstjänster och har fått ett fint bem tande över kaff och lek i församlingslokalen.

– Kyrkan är speciell för mig och Svenska kyrkans predikningar påminner mycket om upplägget i Nyapostliska kyrkan, som jag tillhör, säger Ivan.

Vi avbryts i vårt samtal då Victoria har hittat en humla, som har landat på marken framför oss. Hon pratar med den och börjar klappa den. Ivan ser på henne och skrattar.

– Hon är aldrig rädd för något, min dotter.

SOMMAREN 2022

22am322_inblick_28953.indd 22

2022-05-18 11:17:42

HÅLLBARHET

SKAMFYLLT RESVAL Flyg skapar klimatskuld

Det värsta vi kan göra per timme, när det gäller klimatet, är att sitta i ett flygplan berä tar Mats Björsell.

– Att flyga är tt väldigt effe tivt sätt att använda sin tid om man vill lägga den på att sabba klimatet.

Flyger du 200 mil på två timmar, till södra Europa, så har du egentligen förbrukat ditt klimatutrymme för det året. Om man tänker på att vi ska ner på kanske ett ton koldioxid per person och år.

Vad krävs då för att komma dit?

När pandemin lättar och solen lockar börjar många av oss att planera semestrar utomlands.

Vi längtar efter varma stränder och kaffe på uteserveringar i sydeuropeiska städer. Samtidigt vet vi att miljön inte mår bra av ännu en flygresa. Men ska ansvaret för att minska utsläppen verkligen ligga på oss, som privatpersoner?

– Man får lite olika svar beroende på vem man pratar med, även om den man frågar jobbar med klimatfrågor. Men jag tror att de allra fle ta är med på att man måste jobba gemensamt. Staten ska genom olika styrmedel påverka det här men individer har också ett ansvar, säger Mats Björsell, som är miljöekonom på Naturvårdsverket.

INNAN PANDEMIN VAR 80 procent av vårt flygande privatresor oc 20 procent arbetsrelaterade. Mats Björsell tror nu att skillnaden är ännu större, eftersom man under de 2,5 senaste åren har lärt sig att det går alldeles utmärkt att hålla digitala möten.

– Man kan säga att 80 procent av världens befolkning aldrig har suttit i ett flygplan. De som fl er en gång vart femte år ska inte ha dåligt samvete för det. Men det finns en väldigt liten grup , som

”

En enda flygresa till södra Europa förbrukar ditt klimatutrymme för ett år. FOTO: GETTY

har gott om pengar och tycker att det är jättekul att flyga till London Rom och så vidare över en långhelg och gör det en gång i månaden eller varannan vecka. Det finns absurda e empel på det här.

Och de bygger naturligtvis upp en enorm klimatskuld.

tt flyga är ett väldigt effektivt sätt A att använda sin tid om man vill lägga den på att sabba klimatet.

22am322_hallbarhet_28954.indd 23

VISSTE DU ATT…

»» Företaget

Heart aerospace i Göteborg utvecklar elfl gplan.

2026 lanserar de sitt fl gplan ES-19. Det rymmer 19 passagerare och kommer kunna fl ga 400 kilometer.

– En ökad insikt om klimatförändringarna. Man vet att det är allvarligt men man har inte förstått hur allvarligt. Så är det i ännu högre grad i de fle ta andra länder, vilket inte är konstigt. Tar du de fattiga delarna av världen så har de de dagliga problemen att försöka lösa, säger Mats.

Om vi enbart tittar på CO2 så är fly ets utsläpp globalt cirka tre procent. Men Mats Björsell berättar att den totala klimatpåverkan är större än så och det beror på något som kallas höghöjdseffe ten, som sker när man släpper ut avgaser på över 9 000 meter.

De avgaserna ger en ökad klimatpåverkan, framförallt genom kondensdimmorna.

– Det bildas ett värmande moln, ett täcke som gör att vi kan räkna med att klimatpåverkan är dubbelt så stor. Det gör att påverkan i dag från fly et är kanske sex procent av den total klimatpåverkan. På sätt och vis är det bra, för det gör det enkelt att halvera de verkliga klimateffe terna.

MÅNGA HOPPAS ATT tekniken ska göra att vi kan fortsätta flyga i samma takt. Men tekniken går inte lika snabbt framåt som miljöpåverkan går utför. I flygbranschen förlita man sig på biodrivmedel för att komma ifrån koldioxid­utsläppen.

Men det är inte tillräckligt.

Det Mats Björsell nu hoppas på är att det ska forskas mer på förnybara bränslen, som elektrobränslen eller vätgasflyg, och p ny teknik. Och det är på gång, även om det går långsamt.

Sofi Kalodimos SOMMAREN 2022

23

2022-05-18 11:17:35

5

BOKTIPSET

BÖCKER MED BRIST PÅ VALFRIHET

Med karaktärer som ofrivilligt hamnar på platser i livet och ­världen tar dessa boktips oss med i berättelser om att inte ha några val.

Text: Sofie alodimos

Löpa varg Kerstin Ekman Albert Bonniers Förlag

VISSTE DU ATT…

»» Enligt Nuckans hjärtespalt Malin Lindroth Norstedts

»Nuckan » går in som rådgivare till tidningarnas relations- och frågespalter.

Hon svarar på frågor om att återfå gamla kärleksrelationer, om svek, sexuella besvikelser och svartsjuka.

Och hon gör det i rollen som den ofrivilliga nuckan, den som inte haft valet, men ändå hamnat i ensamhet. Svaren blir annorlunda än i relationscoachernas och sexologernas frågespalter. Nuckans svar är rakare, rappare och med en annan ingång. Intentionen är att frångå tvåsamhetsnormen, men effe ten blir för mig något annat. I varje svar läser jag mellan raderna ord av bitterhet och överlägsenhet. Malin Lindroth fick tt stort genomslag med boken Nuckan, där hon lyfte ordet nucka och gjorde det starkt och självständigt. I denna fristående uppföljare ser man också det tunga och negativa med att leva i ensamhet.

­ iftarens guide L till galaxen så är en handduk det mest användbara objektet för en galaktisk liftare. Den fungerar både värmande, som sköld och som vapen.

Liftarens guide till galaxen Douglas Adams B Wahlströms

»Den » brittiska mannen Arthur Dents hus ska rivas eftersom man på platsen ska bygga en genomfartsled. Han är förkrossad, men övertalas ändå av sin vän Ford Prefect att följa med på puben. Väl där meddelar Ford Prefect att jordens undergång bara är några minuter bort och att han själv är en utomjording som ska hjälpa Arthur att lämna jorden innan det är för sent. Tillsammans beger dig sig ut på ett äventyr i rymden där de träffar trevliga och fula vogoner, galaxens president Zaphod Beeblebrox och där Arthur får veta att människan bara var den tredje smartaste varelsen på planeten jorden.

Liftarens guide till galaxen är den första av sex böcker i den klassiska, humoristiska trilogin av Douglas Adams.

24

»En » varghane rör sig i skogarna i närheten av Ulf och hans fru Ingas stuga.

Ulf har länge varit jaktlagets ledare men nu är han undanskuffad v yngre, starkare och mer jaktgalna män. När han på sin 70-årsdag ser den mäktiga varghanen men gulgrå päls och ljusa ögon så fylls han av en vördnad till djuret och till naturen. Han behåller synen som sin hemlighet och beslutar sig för att se till att djuret ska få leva. Jaktlagets varghat växer när de får veta att vargen strövar omkring i markerna och de beslutar sig för att döda. Löpa varg handlar kanske främst om Ulfs minnen och hans känslor för att åldras. Men också om relationen till frun Inga och till naturen.

Små dygder Natalia Ginzburg Albert Bonniers Förlag

»Små » dygder är elva essäer skrivna mellan 1944 och 1962. De bildar en överblick över Natalia Ginzburgs liv som mamma, vän, hustru och journalist. Läsaren får göra djupdykningar i hennes kärlek till det skrivna ordet och magin i att sätta samman ord för första gången. De tidiga essäerna är skrivna på den italienska landsbygden där författaren levde i exil, från den faschistiska regimen, tillsammans med sin familj. De senare utspelar sig i London där Natalia bodde under några år tillsammans med en extrem hemlängtan. Texterna är mer resonerande och praktiska än filosofiska. en åh vad de är vackra, tänkvärda och poetiska!

Sockerormen Karin Smirnoff Roman Polaris

Karin Smirnoff, författare.

»Agnes » minns saker från när hon ännu inte kunde gå. Hon minns hur hon och råttan i hörnet delade på smulorna och hur Anitamamman har blivit frisk och kommit hem igen och hur då allting är mycket sämre. Agnes är två år när hon sätter sig vid ett piano och kan spela för första gången. Hon är ett underbarn och för det blir hon straffad v Anita­mamman. Men hon har sin vän Kristian, som också han är ett underbarn. Tillsammans får de lära sig musik av den före detta världsartisten Frank Leide. Han älskar verkligen barn. Men han älskar barn för mycket. Sockerormen handlar om Agnes som far illa genom hela barndomen utan någon möjlighet att ta sig någon annanstans. Men den handlar också om styrkan i vänskap och om kärleken till musiken.

SOMMAREN 2022

22am322_boktipset_28955.indd 24

2022-05-18 11:17:35

FÖRSKOLAN KILEN

Foto: FÖRSKOLAN KILEN

Pippitemat har funnits med i både läs- och räkneövningar. Och ibland har ”Pippi” kommit på besök. Här är det fritidsledare Susanna Berggren som klätt ut sig.

Pippi lär barnen räkna, läsa och tänka kritiskt Under våren har mycket gått i Pippi Långstrumps tecken på förskolan Kilen. Pippi har funnits som en röd tråd i både stort och smått, berättar Julia Andersson, barnskötare på Kilen.

Pippi-temat har också haft bäring på Kilens mål om digitalisering och språkutveckling.

– Digitala verktyg ska finnas förskolan, men det är viktigt att det görs på ett sätt som stimulerar barnens utveckling och lärande, berättar Julia. Vi har till exempel scannat QR-koder med surfplattor och kommit till klipp ur Pippifi merna. Då har vi sjungit och dansat till filmen. å det viset börjar vi bygga upp en förståelse för den digitala världen samtidigt som vi tränar språk, rörelse och motorik.

– Vi läser också berättelser om Pippi och resonerar tillsammans om

olika händelser i böckerna. Det utvecklar språket och lärandet och kanske kan vi så ett litet första frö till att tänka kritiskt. Är det verkligen möjligt att en liten tjej kan lyfta en stor häst?

Pippi-temat kommer att avslutas under våren. Än är det inte riktigt klart på vilket sätt, men någon avslutningsaktivitet blir det.

!

STÄLL DITT BARN I KÖ

»» Kilen är en

liten, familjär förskola som finns i nya, fräscha lokaler mitt i Nykil. Vi har en fin utemiljö, kreativa pedagoger, en egen kock som lagar mat i vårt kök och en härlig barngrupp. »» Låter det intressant? Då kan du ställa ditt barn i kö via kommunens webbplats. »» Vill du veta mer om Kilen är du välkommen att kontakta Rektor Martin Malmström på 013-33 02 01.

»Starten » på temat var en maskeraddag där alla som ville fick kl ut sig till någon av karaktärerna i berättelserna om Pippi. Dagen Blir det något mer tema och i så fall till ära serverades pannkakor till vad? lunch – rosa och gröna till – Det blir det säkert, det ger en färgen. bra struktur i det pedagogiska ar– Det finns mång betet och barnen tycker det är rosätt att göra koppligt. Astrid Lindgrens berättelser lingar till temat är populära här på Kilen, så det är varje dag, berättar inte omöjligt att det blir någon ny Julia Andersson. karaktär därifrån. Eller så blir det När vi ska lära något helt annat, det får framtiden oss färgerna kan utvisa, avslutar Julia. vi koppla det till Mari Lundmark Pippis klänning och vi lär oss räkna genom att se hur många Foto: MARI guldpengar Pippi har i LUNDMARK sin kappsäck eller hur många prickar Lilla Gubben har.

Vi kan prata om djur i djungeln utifrån Herr Nilsson, ja det finn

Julia Andersson, barnskötare på Kilen hur många exempel som helst.

”

i lär oss räkna genom att se hur många V guldpengar Pippi har i sin kappsäck eller hur många prickar Lilla Gubben har.

22am3222_kilen_29344.indd 25

SOMMAREN 2022

25

2022-05-18 12:14:22

ENGAGERADE MEDLEMMAR VAD? Möt några som på olika sätt valt att vara en del av Svenska kyrkan.

Här får alla vara precis som de är Text: Mari Lundmark

Varje år väljer tusentals ungdomar att konfirmeras i Svenska kyrkan. Vincent, Julia och Signe är tre av dem som konfirmeras i år. Jonatan konfirmerades för tre år sedan och är nu ung ledare.

»Julia, » Vincent och Jonatans familjer är inte så kyrkliga av sig, det är däremot Signes familj. Oavsett vilket så är det viktigt att själv ta reda på mer och göra sig en egen bild av kyrkan, tycker alla fyra.

NÄR VI TRÄFFAS närmar sig konfi

mandåret sitt slut och det finns e del som överraskat de tre som ska konfirmeras i å .

– Jag trodde det skulle vara mer strikt, att vi skulle läsa mycket i Bibeln och lära oss en massa utantill, säger Julia. Men så är det inte. Vi läser Bibeln, men vi pratar också mycket om vad som menas med texterna och vad det betyder i våra liv, idag. Vi har roligt och alla får vara som de är. Man måste inte vara på ett speciellt sätt.

26

Att åka på läger hör konfi mandtiden till. Det har varit en höjdpunkt under året. En resa till Berlin brukar också finnas med p programmet, men av kända skäl gick inte den att genomföra i år.

– Jag hade sett fram emot att få åka till Berlin, det hade varit intressant, säger Signe. Vi ska åka på resa nästa vecka, vart vi ska blir en överraskning, men det blir säkert bra. Och Berlin finns ju kva .

KONFIRMANDERNAS RESA GICK till Vadstena, Skaga i Västergötland och sedan till Stockholm där det sociala arbetet i Klara församling och judiska muséet fanns på programmet. I slutet av maj var det konfirmation och vis t kan de tre tänka sig att göra som Jonatan och bli unga ledare.

Julia, Signe, Jonatan och Vincent en kylig vårdag vid Sankt Sigfrids källa vid Husaby kyrka.

Liam döptes vid en familjär ceremoni i Lambohovskyrkan.

Vad skulle de vilja säga till någon som funderar på att bli konfirmand

– Ta chansen, det är jätteroligt.

Man lär sig mycket, får nya vänner och man får vara den man är. Alla passar in, summerar Vincent.

Foto: PRIVAT

SOMMAREN 2022

22am3222_dop_o_konfa_29345.indd 26

2022-05-18 12:05:53

Foto: MARIE WIGH

Värdarna är gudstjänstens allt-i-allo När du kommer till gudstjänst i våra kyrkor möter du gudstjänstvärdarna. I Lambohovskyrkan kan det vara Christer och Alda som hälsar dig välkommen och ger dig psalmbok och agenda.

Välkommen till Lambohovskyrkan, säger Christer och Alda.

Foto: MARI LUNDMARK

Dopet – en viktig tradition och fint minne för familjen Att Liam skulle döpas, precis som storebror Vincent, var det ingen tvekan om, berättar mammorna Angelica och Josefine.

»– » Vi är döpta båda två. Det är en viktig tradition och ett fint minn för hela familjen. Och så blir man en del av allt bra Svenska kyrkan gör. Det tycker vi är viktigt.

LIAM OCH VINCENT döptes i Lambohovskyrkan. Det var små, familjära dop och barnen som var med blev engagerade på olika vis.

– Vincent fick hänga upp Liam

dopängel i dopträdet. Hans storasyskon hjälpte till att hälla upp dopvattnet och tända dopljuset.

Det var en jättefin tund.

DET VAR INGA stora arrangemang

före dopet, berättar mammorna.

– Vi lånade församlingssalen till dopkaff t, det var smidigt. Och så fixade vi smörgå tårta, det tycker vi är ett måste. Allt var enkelt och smidigt och det blev en jättefi dag. Nu står dopljuset i fönstret i pojkarnas rum och påminner oss om dopdagen.

?

VISSTE DU ATT...

»» ... det finns

dopklänningar att låna, även en i en lite större storlek.

»– » Det är mycket att ordna med inför och under en gudstjänst, berättar Christer. För att allt ska flyta på beh ver vi vara tre värdar på plats och vi fördelar uppgifterna emellan oss. Vi förbereder kyrkkaff t, hälsar välkommen när gudstjänsten börjar, läser dagens texter och hjälper till när brödet och vinet delas under mässan.

En viktig del av uppdraget är att möta de som kommer till kyrkan.

– Någon kanske kommer till oss för första gången, säger Alda. Då är det extra viktigt att bli sedd så att man känner sig välkommen. Vi är också med på kyrkkaff t och ser till att alla har det bra och har någon att prata med.

DET BEHÖVS FLERA gudstjänstvärdar i pastoratets kyrkor.

Inga speciella förkunskaper krävs, det viktiga är att man tycker om att träffa männis or och är beredd att lära sig det som behövs. Christer har varit gudstjänstvärd länge, medan Alda är ganska ny i rollen.

Tillsammans är de ett bra team.

– Vi samarbetar och lär av varandra, säger Alda. Jag var inte så van vid att läsa högt för andra i början, men jag har lärt mig och nu går det riktigt bra.

– Det är utvecklande att vara gudstjänstvärd. Jag lär mig nya saker hela tiden, trots att jag haft uppdraget i många år. Det blir också en inre resa och jag får en ytterligare dimension i min tro.

Det är mäktigt, avslutar Christer.

Vill du bli gudstjänstvärd?

Kontakta församlingsherden eller församlingsrådets ordförande i din församling. Kontaktuppgifter finns på sista sidan i tidningen.

SOMMAREN 2022

22am3222_dop_o_konfa_29345.indd 27

27

2022-05-18 12:05:54

BEGRAVNINGSVERKSAMHETEN

Foto: GETTY IMAGES

Grönt och hållbart vid graven Text: Mari Lundmark Foto: Oscar Källbom

Anna Danielsson.

»Under » sommarmånaderna är det hög aktivitet på våra kyrkogårdar. Säsongsanställda vaktmästare jobbar för fullt med att klippa gräs och häckar och rensa ogräs.

Planteringen av sommarblommor på de gravar som har gravskötsel ska också hinnas med i början på juni och då är det isbegonior och silverek som gäller. Begoniorna blommar oftast hela sommaren och tål också regn och rusk om det skulle bli en sådan sommar.

ATT KLIPPA HÄCKAR och gemen-

samma gräsytor kan ibland vara en utmaning, berättar Anna Danielsson som ansvarar för pastoratets kyrkogårdar.

– Det händer att det ligger gravlyktor och krattor bakom stenarna.

Det innebär risk för skador, både på våra maskiner och på gravste-

28

narna. Därför är det viktigt att inte använda utrymmet bakom gravstenen på det sättet.

Andra frågor Anna ofta får är hur länge gravlyktor kan vara kvar på gravarna och hur det fungerar med vattningen om det blir en regnfattig sommar.

– Du avgör själv om och när du tar bort gravlyktor och andra dekorationer. Det är tillåtet att ha dem kvar på gravarna året runt, så länge allt hålls i ett vårdat skick.

– Vi vill värna om naturens resurser och därför har vi ingen generell vattning av allmänna ytor på kyrkogården sommartid. Planteringarna på de gravar som har skötselavtal vattnar vi förstås.

SITUATIONEN I UKRAINA påverkar oss alla på olika vis, så även begravningsverksamheten.

– En väl fungerande begrav-

ningsverksamhet är oerhört viktig, det märkte vi ju inte minst under pandemin. Skulle vi komma i ett läge där vår beredskap höjs måste vi ha planer för att säkra att verksamheten fungerar. Det har vi ägnat en del tid åt under våren.

Det handlar till exempel om att se till att vi har tillräckligt många gravplatser, att vi kan gräva nya gravar och att transporter fungerar, berättar Anna.

Hur känns det att jobba med de här frågorna?

– Det är absolut dubbla känslor.

Att planera för en allvarlig situation är jobbigt. Samtidigt tycker jag att det känns betryggande att göra det här arbetet. Att veta att vi har koll och att vi är förberedda om det värsta skulle hända. Sedan får vi innerligt hoppas att planerna aldrig behöver realiseras.

SOMMAREN 2022

22am3222_begravningsverksamheten_29346.indd 28

2022-05-18 12:05:55

Marie Sooaru och Mattias Karlsson tar hand om både växter och människor på Skeda kyrkogård.

?

VISSTE DU ATT...

»» ...vi beställer

Ett långsiktigt arbete som kräver kunskap Det är mycket våra vaktmästare på kyrkogårdarna ska ha koll på. Hur tar man bäst hand om det som växer? Vad säger begravningslagen om praktisk hantering av kistor och urnor?

Hur gör vi för att jobba hållbart, både när det gäller medarbetarnas arbetsmiljö och våra miljömål?

»– » Att jobba på kyrkogården är att möta och vårda både naturen och människan, säger Marie Sooaru som gör sitt andra år som säsongsanställd vaktmästare i pastoratet.

Jag måste både veta hur jag ska vårda det som växer på bästa sätt och hur jag bäst bemöter någon som sörjer eller helt enkelt bara behöver prata lite.

Mattias Karlsson är vaktmäs-

tare i Skeda. Han berättar att vårdandet av träd och buskar är ett långsiktigt arbete som kräver stor kunskap.

– Det är viktigt att tänka framåt när jag beskär ett träd. Hur kommer det att se ut om fem, femton eller femtio år? Ett litet misstag idag kan få stora konsekvenser som kan ta lång till att rätta till.

Våra kyrkogårdar ska vara välskötta platser där man kan finna tillhet och ro, det är ett stort åtagande som kräver arbete året runt.

MILJÖARBETET ÄR HÖGT prioriterat

i pastoratet, självklart också på kyrkogårdarna. Det är viktigt att tänka i cirklar, säger Marie.

– Allt hänger ihop. Det vi gör idag får vi ta konsekvenserna av

i morgon. Så vi komposterar och källsorterar och siktar på att bli helt fossilfria till 2025. Målet är att lämna så lite avfall som möjligt.

hem drygt 3 000 isbegonior och 2 000 silverek till sommarplanteringen på de gravar där gravrättsinnehavaren tecknat avtal om gravskötsel.

ETT LED I kretsloppet är att

gynna den biologiska mångfalden, något Mattias brinner lite extra för.

– Ängsmarkerna blir allt färre. Vi måste göra vad vi kan för att hjälpa bin och andra insekter på traven. På ängen runt Skeda församlingsgård kommer de första bina redan när krokusarna blommar. Jag låter också blommorna gå i frö på gräsytan vid minneslunden så att insekterna kan göra sitt jobb och vi får nya blommor nästa år. Det är också en cirkel i kretsloppet.

Foto: GETTY IMAGES

SOMMAREN 2022

22am3222_begravningsverksamheten_29346.indd 29

29

2022-05-18 12:05:58

SYMBOLEN

Det förflutna och framtiden vävs samman genom symbolerna som bruden bär på bröllopsdagen.

Foto: GETTY

VISSTE DU ATT...

»» Vigselringen

Något gammalt, något nytt… »”Something » old, something new, something borrowed, something blue and a sixpence in her shoe” är en gammal engelsk ramsa om hur man som brud ska klä sig på sin bröllopsdag. Något gammalt, något nytt, något lånat, något blått och en liten slant i skon är alla symboler för att få ett välbalanserat och lyckligt äktenskap.

Det gamla, som kan vara ett ärvt smycke eller mormors gamla slöja ska påminna om brudens tidigare liv och vara en kontakt till hennes rötter.

30

Det nya visar på det nya livet och framgången i det. Nu startar en ny era och brudparet får möjligheten att påbörja ett nytt liv och skapa en familj.

Enligt traditionen bör bruden också ha något lånat på sig. Det symboliserar bandet till hennes vänner och visar att de alltid kommer finnas dä . Det är viktigt att lämna tillbaka det man lånat, för att visa respekt och tillit till sin vän.

Blå är en färg som här handlar om hopp och trofasthet. I Sverige har bruden ofta burit ett blått

strumpeband under bröllopet men i det gamla Israel fanns en tradition där bruden bar ett blått hårband under sin bröllopsdag.

Kanske är det därifrån symbolen härstammar.

“A sixpence in her shoe” översätts ibland som “något fått” och handlar om önskan om ett rikt liv – både i kärlek och ekonomi.

I England lade brudens far ett silvermynt i hennes vänstra sko medan bruden i Sverige också fic ett guldmynt av sin mor, för att lägga i den högra skon.

varit omgiven av mycket skrock.

Då den är placerad på vänster ringfinger, med ett blodkärl som går rakt upp i hjärtat såg man det som ett knutet band mellan bruden och brudgummen. Än i dag kan det anses bringa olycka om man provar någon annans vigselring, då det enligt folksägen kan bringa osämja mellan makarna. Om bruden fick en för trång ring trodde man att äktenskapet skulle få det svårt ekonomiskt.

SOMMAREN 2022

22am3222_symbolen_29417.indd 32

2022-05-18 12:06:12

KORSORD PASSAR FÖR DOPP LUFTSPELAT VÄGSIN BESVÄR

VÄNDER SIG TILL GUD DÖNAS

BEN IBLAND

!

I KYRKA OCH HAGE INFALLER ALLTID PÅ SOMMAREN

SLASK MUNDIARRÉ BURGEN

SKRED

UNDERBEN

BLIR AVBILDAD

VINNARE

GREKISK BOKSTAV

ÄR STRUTSLIK

Vi presenterar vinnarna i nästa nummer som kommer i oktober.

ORÖRLIG

VET EN DEL OM SAMSPELET MELLAN ORGANISMER GÖRS DET IBLAND BREDVID MUN FIRAS FRITZ I RÖVARDOTTER

SKINN

KERUBEN GOLA

HYFS

GÖRA INGENTING

TV-KANAL FÖR UNGA

TUSEN

MITT I PANNAN

LIGGER UNDERLÄGSEN I

LITEN GÖPA ELLER HOTELLHALL

MJÖLMAN

HOARE

NUMERÄR DESS MOBILER ÄR LEDER SPRIDDA ÖVER EN EBBA VÄRLDEN

SPORRAR APOSTLAHÄSTAR

JENNY SOM SJÖNG

TOKERI TROSSATS VÅGBRYTARE

ANNO DOMINI

BESTÄMMER EN BOK

VAR MED PÅ ARKEN

P SA L MEN " När j ag hö r t rast e ns k l ara sång , när l ärk an aaaaaa aaaaa l ång hö g t o v an f äl t o c h bac k ar, då k an j ag i c k e t i g a st i l l .

Mi n Gud, så l äng e j ag är t i l l f ö r l i v e t j ag di g t ac k ar."

GOJA PÅ NYA ZEELAND TÅGA

SVULST

VAR MED PÅ FÖRKLARINGSBERGET

INFRARÖD KADAVER

ÄR JU MÅNGEN ROLIG HISTORIA

BOK 2202

SOMMARKRYSSET

GÖR SÅ HÄR

Sänd in lösningen till: Slaka-Nykils pastorat Tröskaregatan 41 583 33 Linköping Vi vill ha ditt svar senast den 30 juli. Märk kuvertet ”Korsord”

»» Bland de rätta lösningarna drar vi en vinnare som får ett presentkort på Afternoon Tea på Stadsmissionens café och en vinnare som får en kaffemugg från Herre Gud & Co.

Namn: Adress: Postadress: SOMMAREN 2022

22am3222_korsord_29348.indd 31

31

2022-05-18 12:05:54

KONTAKT Pedagoger och fritidsledare

Pastorsexpeditionen Tröskaregatan 41,583 33 Linköping telefon: 013-474 23 00 (vx) Expeditionen är öppen måndag, tisdag och torsdag kl. 10.00–12.00. Alla bokningar av dop, vigsel och uthyrning av lokaler görs via expeditionen.

Ulrika kyrka

E-post: slaka-nykil.pastorat@svenskakyrkan.se Webbplats: svenskakyrkan.se/slaka-nykil E-postadresser där inget annat anges: förnamn.efternamn@svenskakyrkan.se

Präster Kyrkoherde 070-357 93 79 Maria Åkerström maria.akerstrom@svenskakyrkan.se Lambohov 070-535 43 24 Maria Löfgren maria.lofgren@svenskakyrkan.se Nykil-Gammalkil-Ulrika Anna-Karin Thalin Karlberg 073-037 55 50 anna-karin.thalinkarlberg@svenskakyrkan.se Skeda-Slaka 072-204 55 36 Lars Svensson lars.svensson4@svenskakyrkan.se

Kyrkomusiker Lambohov Albin Fronczak 072-565 50 19 Nykil-Gammalkil Martin Frodlund 073-075 07 30 Skeda-Slaka Helene Ranada Matstoms 073-062 23 13 helene.ranadamatstoms @svenskakyrkan.se Ulrika-Lambohov Dorotea Amnehammar 070-517 37 98 dorotea.amnehammar3 @svenskakyrkan.se

Slaka kyrka

Skeda kyrka

Nykils kyrka

Ledning och administation Kyrkoherde Maria Åkerström 070-357 93 79 maria.akerstrom@svenskakyrkan.se Administration Lene Alun 013-474 23 02 Ekonomi Maud Thornell 013-474 23 08 Kommunikation Mari Lundmark 070-248 89 10

22am3222_sista_29349.indd 32

Vaktmästare Lambohov Andreas Johansson 072-724 23 09 andreas.johansson4@ svenskakyrkan.se Monica Karlsson 076-104 23 24 monica.karlsson@svenskakyrkan.se Nykil-Gammalkil Anders Orshammar 070-517 34 22 Marianne Magnusson 070-517 34 57 Skeda Mattias Karlsson 070-164 23 23 Slaka Helén Johanzon 076-137 23 20 Ulrika Christer Andersson 070-517 34 48 christer.andersson2@ svenskakyrkan.se

Kyrkogårdsansvarig Lambohovskyrkan

Anna Danielsson 070-517 34 19 (träffas säkrast tisdag och torsdag kl. 08.00–12.00)

Förskolan Kilen Nygården, 590 52 Nykil Rektor Martin Malmström

Diakoner Lambohov-Skeda-Slaka Susanne Thomsen 073-091 21 84 Lambohov-Nykil-Gammalkil-Ulrika Annelie Almroth 070-341 02 70

Kontaktpedagogerer Lambohov Stefan Lidén 072-733 96 53 Malin Thell 076-102 12 61 Kontaktpedagog Nykil-Gammalkil Marie Wigh 076-102 12 36 Kontaktpedagoger Skeda-Slaka Susanna Berggren 070-341 33 28 Lisa Falklöf 072-205 43 47 lisa.falklof@svenskakyrkan.se Kontaktpedagog Ulrika Jorge Ibañez 072-735 23 12 jorge.ibanez@svenskakyrkan.se

Gammalkils kyrka

013-33 02 00 013-33 02 01

Förtroendevalda Ordförande i kyrkorådet Pär Martinsson 073- 078 93 46 Ordförande i församlingsråden Lambohov Linnéa Rosenbaum 073-440 26 02 Nykil-Gammalkil Ingela Wadell 070-237 05 14 Skeda Jacob Wikner 070-591 59 38 Slaka Ingrid Dahlberg 076-163 93 40 Ulrika Anders Wång 070-229 29 77

2022-05-18 12:06:16