Hela livet Sydöstra Jämtland sommaren 2024

Kyrkans LOKALER under lupp

MARIE WALLENTIN, KYRKVAKTMÄSTARE:

”Jag har jobbet som många

vill ha”

DANIEL BOYACIOGLU : ”Om man börjar på minus vill man gärna ge tillbaka”

4 UNGDOMAR OM SINA DRÖMMAR

DRÖMMAR

Hitta din inre ledstjärna

ODR SAMHÄLLSINFORMATION

Gläntor av enkelhet

Nu närmar sig sommaren och det kanske är den tid när vi mer än annars gör upp planer och drömmer om återhämtning, sol och värme, att ägna sig åt sin odling, att få göra en resa, gemenskap med nära och kära, hinna med renoveringsprojekt och träffa vänner eller kanske bara kunna vara. Många av oss vill få tillfälle att vara ute i naturen, vid havet, vid en speciell sjö eller åka till en stuga.

När världen känns hotfull och konfliktfylld så är det då lättare att ägna sig åt sin egen lilla värld. Men jag tror att många av våra egna individuella drömmar också speglar något om vad vi drömmer för världen och att vi ser hur allt hänger ihop, mitt liv med andras.

Men det har varit en mörk tid och det har varit utmanande att vara hoppfull kring de stora frågorna om

”Jag tror att ett sätt att bli mera hoppfull är vara i naturen, att lära sig mer om hur sinnrikt allt hänger samman.

fred, människovärde och att ställa om till en hållbar framtid för allt levande på jorden.

Jag tror att ett sätt att bli mera hoppfull är vara i naturen, att lära sig mer om hur sinnrikt allt hänger samman. Jag återkommer ofta till en tanke från författaren Gunnar Edman som menade att människan behöver ”gläntor av enkelhet” för att bevara sin mänsklighet.

GLÄNTOR ÄR SAMMANHANG eller platser där allt kommer nära men där man samtidigt också kan ta ut en hälsosam distans och se vad som verkligen är betydelsefullt. Man kanske kan beskriva det som att man ser att verkligheten är mångbottnad och helig. Vi kan känna igen det i känslan som drabbar en när man uppfylls av ett speciellt musikstycke eller rörs inför åsynen av ett landskap eller en utsikt. Det ger oss en fördjupad relation till världen, en känsla av mening. Jag önskar alla att sommaren ska kunna erbjuda de gläntor av enkelhet som vi behöver, där vi kan hämta näring för att forma hoppfulla drömmar och jag tror att de fina natur- och kulturmiljöer som finns här kan ge oss både fantasi och uppfinningsrikedom för den uppgiften!

Christin Nygren Sundvisson Kyrkoherde

Människan behöver ”gläntor av enkelhet” för att bevara sin mänsklighet.

Foto: EVGENY HARITONOV/ MOSTPHOTOS

INNEHÅLL 10

Din församling

4 Lokaler under lupp

6 Kultursommar

8 Aktuellt

25 Fyra ungdomar om sina drömmar

26 Kyrkogårdar

28 Kulturarv En 500-åring värd ett besök

Tema drömmar

10 Hitta din inre ledstjärna

Porträtt

16 Daniel Boyacioglu, poet

Spaning

3TYCKER TILL

Vad är en dröm? Vad är din dröm?

» En dröm är något man önskar ska hända eller som kommer när man sover. Det är ett ord som betyder flera saker. Jag kan drömma om att bo på hotell och ha en massa pengar.

I ljuset av den begränsade tiden blir de stora frågorna viktiga, säger biskop Fredrik Modéus.

20 Författardrömmen Så blir den verklighet

Övrigt

9 Nyfiken på vägkyrkor

24 Boktipset

31 Korsord

SVANENMÄRKET

Trycksak 3041 0934

» En dröm är t.ex. att man tänker så här att: Åh, jag skulle verkligen behöva skaffa mig ett nytt hus, men jag har inte råd. Då har man ju en dröm om att få ett nytt hus.

» Jag har flera drömmar. Två drömyrken, att bli polis och att starta en egen restaurang. Jag tycker om att laga mat. Jag vill tjäna mycket pengar.

Kan man ha för många drömmar?

PEFC/03-31-107

PEFC-certifierad

Denhärprodukten kommerfrånhållbart skogsbrukoch kontrolleradekällor www.pefc.se

» En dröm kan vara till exempel att man vill uppleva något speciellt, men att man måste uppnå flera delmål för att det ska hända.

» Jag drömmer om att ha en stadig ekonomi. Bra hus, ha råd med hyra och kunna göra vad jag vill. Jag vill bo i en liten by, där det inte bor så mycket människor. Och jag vill bli skådespelare.

» Att bli veterinär, sköta om djuren och hjälpa dem. Eller vara trummis i ett rockband och ha jättemånga fans, som skriker och blir helt galna. Eller så vill jag bli författare och skriva en massa böcker. Eller så vill jag bli skådespelare.

REDAKTION

» Hela livet ges ut av Sydöstra Jämtlands pastorat Redaktion: Kyrkoherde Christin Nygren Sundvisson, Kjell Svantesson, Mikaela Håkansson, Hans-Åke Grinde, Åsa Nilsson, Michael Eriksson och Anders Gustafsson.

Kontakt: 010-451 38 00, mån–tis 9 00–12 00, ons 13 00–15 00, tor 9 00–12 00, fre stängt sydostrajamtland.pastorat @svenskakyrkan.se

» Nej. Man kan ha stora drömmar och stora mål. Om man har ett stort mål, ska man alltid försöka nå sitt mål, eller dröm. Samma sak, ungefär. » Nej, egentligen inte, men samtidigt ja. Om man har många drömmar kan det bli svårt att uppfylla alla drömmar. Det kan bli svårt att prioritera. » Man ska alltid tänka större, ju större desto bättre. Man ska inte drömma smått. Om man har en liten dröm har man inte tillräcklig viljekraft för att uppnå den. Om man har en stor dröm får man starkare viljekraft för att uppnå den.

Postadress: Kyrkvägen 31, 834 96 Brunflo Hemsida: www.svenskakyrkan.se/ sydostra-jamtlands-pastorat

Produktion: Verbum AB

Ansvarig utgivare: Martina Croner martina.croner@verbum.se

Tryck: Printagon, Helsingborg, 2024. Distribution: Postnord

Omslagsfoto: Hans-Åke Grinde

Astrid, 11 år Åsarna

Livia, 12 år Åsarna

Malou, 13 år Svenstavik

VAD? Vara kyrka eller fastighetsförvaltare?

Exempel på aktiviteter

JOHANNES FRANDSEN/IKON

Lokaler under lupp

I pastoratets 16 församlingar bedrivs aktiviteter året om till

Kyrkmys (åk 4–5), Körer, Sommar café, Tjejgrupp (åk 6), Öppet kyrkis, Café

Men för att detta ska vara möjligt fortsättningsvis behöver pastoratet se över sina 225 byggnader. Höga fastighetskostnader och minskade medlemsintäkter gör att församlingarna behöver agera.

» Just nu pågår ett stort arbete med att ta fram en plan för lokalerna i Sydöstra Jämtlands pastorat. Under vårvintern har församlingsbor, förtroendevalda och personal fått göra sin röst hörd genom träffar och enkäter. Det har varit givande möten med många goda samtal, frågor, funderingar och förslag.

I slutet av augusti och början av september kommer det finnas fler tillfällen till dialog innan beslut ska fattas.

Kyrkoherde Christin

Kyrkoherde

Christin

Nygren Sundvisson och kyrkorådets ordförande

Kjell Svantesson.

Foto: ANDERS

GUSTAFSSON

Nygren Sundvisson (CNS) och kyrkorådets ordförande Kjell Svantesson (KS) svarar här på några vanliga frågor från församlingsbor: Har kyrkan hur mycket pengar som helst?

KS: – Vi har god ekonomi i dag men ser i ett längre perspektiv att vi behöver göra vissa saker för att få en ekonomi i balans och för att kunna behålla och öka vår verksamhet.

Vilka lokaler är i riskzonen att försvinna?

CNS: – Det är svårt att peka ut men

låg nyttjandegrad, ett läge som uppfattas som avsides och stora behov av underhåll är inte en fördel.

Kommer ni sälja våra kyrkor?

KS: – Nej! Det finns nog inte med på agendan just nu. Om så skulle ske är detta en lång process där många kommer att vara inblandade.

Vad händer med min kör/barnverksamhet/mötesplats m.m. om mitt församlingshem försvinner?

CNS: – Verksamheten kan bedrivas i andra lokaler såsom bygdegårdar, överenskommen plats på skolan till exempel.

När finns det färdiga förslag om vad som händer med mina lokaler?

KS: – Förhoppningsvis om allt går enligt plan så finns det ett diskussionsunderlag i augusti/september. Varför behöver vi en lokalförsörjningsplan?

CNS: – Vinsterna är att vi har ett strukturerad plan för våra lokaler under en längre tid vilket hjälper oss att hantera kostnaderna för våra lokaler.

Utmaningar och möjligheter i den här processen?

Körer, Sommarkollo, Mittpå-dagen-träff, Älghälga, Skolcafé, Fotbollsskola

Foto: URFINGUSS/ GETTY IMAGES

CNS: – Utmaningen är att vi har många positiva känslor och goda minnen i många av de här husen och det kan vara svårt att tänka om. Möjligheter är att det kan uppstå samordningsvinster och nya samarbeten. Något medskick som ni särskilt vill betona?

CNS: – Vi försöker se till helheten och det är viktigt att inte polarisera mot varandra. Mikaela Håkansson

Läs mer

» På vår hemsida kommer du hitta reportage om tidigare försäljningar som bidragit till en levande landsbygd med inflyttning och arbetstillfällen. Läs mer här: www.svenskakyrkan.se/ sydostra-jamtlands-pastorat/lfp

Brunflo (Torvalla), Lockne, Marieby, Näs

Foto:

Exempel på aktiviteter

Körer, Barnverksamhet, Musik i sommarkväll, Själavård, Pilgrimsvandring, Uppvaktningar, Konfirmationsundervisning, 11-kaffe, Five o’clocktea med helgmålsbön, Vägkyrka

Tyck till om åtgärderna

Foto: JOHANNES FRANDSEN /IKON

Bräcke-Nyhem, RevsundSundsjö-Bodsjö

Borgvattnet, Hällesjö-Håsjö, Stugun

Fors, Ragunda

Exempel på aktiviteter Öppet kyrkis, Körer, Musikevenemang, Själavård/samtal, Uppvaktningar, Tacotisdag för ensamstående föräldrar med barn, Byskvaller, Akvarellmålning, Fredagsträffen, Konfirmationsundervisning

Exempel på aktiviteter Tisdagsfika, Körer, Musik i sommarkväll, Själavård, Pilgrimsvandring, Stickkafé, Uppvaktningar, Konfirmationsundervisning, Församlingsafton, Sopplunch

Kyrkorum ute i Guds natur

» Våra församlingslokaler berör, väcker minnen och känslor hos många. Men våra aktiviteter är inte alltid bero ende av lokaler. Sommartid flyttar flera av våra guds tjänster ut i Guds natur.

I Bräcke-Nyhem och Revsund-Sundsjö-Bodsjö församlingar brukar vi bland annat fira fri luftsgudstjänster på Karl-Knutsvallen, Bräcke hembygdsgård, Åker viken och Sösjö.

I östra området bjuder vi bland annat in till gemenskap

i Jöns-Bengtstorpet i Fors församling och Skallsjön i Borgvattnet. Friluftsgudstjänster hålls även återkommande vid hembygdsgården i Berg, Rätans gamla kyrkogård, kyrkbåtsbryggan i Lockne, samt kyrkoruinen och Brunkulla-ängen i Marieby. Mikaela Håkansson

Vi erbjuder många fler friluftsgudstjänster. Håll utkik på vår hemsida för att se vad som händer i din församling: www.svenskakyrkan.se/ sydostra-jamtlands-pastorat

PASTORAT I SIFFROR

Sydöstra Jämtlands pastorat

» Bildades 2022.

» 16 församlingar.

» 21 915 kyrkotillhöriga.

» 8 338 kvadratkilometer yta (större än Medelpad)

» 225 byggnader (41 kyrkor/kapell, 19 församlingshem/gårdar)

» Helena Stridh är projektledare i arbetet med pastoratets lokalförsörjningsplan. Hon uppmuntrar dig som församlingsbo att komma till våra avslutande möten innan beslut ska fattas.

– Vi måste göra åtgärder bland fastigheterna för att slippa minska på verksamheten. Det krävs svåra beslut och vi vill kommunicera tänkta åtgärdsförslag med er församlingsbor, säger Helena.

Har du några frågor?

» Kontakta Helena Stridh på telefon 076–139 43 03 eller mejl: helena.strid@svenskakyrkan.se

HÖSTTRÄFFAR

Hackås sockenstuga

Datum: 26 augusti. Tid: 18.00. För församlingsbor i Hackås, Oviken­Myssjö församlingar.

Föreninga, Klövjö

Datum: 27 augusti. Tid: 18.00. För församlingsbor i Berg, Åsarne, Rätan­Klövsjö församlingar.

Borgvattnet, Eriksberg

Datum: 28 augusti. Tid: 18.00. För församlingsbor i Hällesjö­Håsjö, Stugun, Borgvattnets församlingar.

Fors sockenstuga

Datum: 29 augusti. Tid: 18.00. För församlingsbor i Ragunda, Fors församlingar.

Mariagården, Marieby

Datum: 2 september. Tid: 18.00. För församlingsbor i Brunflo, Lockne, Marieby, Näs församlingar.

Bräcke församlingshem

Datum: 3 september. Tid: 18.00. För församlingsbor i Bräcke­Nyhem, Revsund­Sundsjö­Bodsjö församlingar

VISSTE DU ATT

» ... i arbetet med att se över pastoratets lokaler har kyrkobyggnaderna en särställning på grund av deras unika betydelse för kyrkans uppdrag och kulturarvet. I dag betalar församlingarna själva underhåll av kyrkobyggnaderna. Staten bidrar årligen med en ersättning som täcker ungefär en fjärdedel av kostnaderna.

Foto: KRISTIN LIDELL/IKON

Foto: HORSCHE/ GETTY IMAGES

VEM? Olle Schubert, ny ordförande för Ovikenveckan:

Kulturen är kittet i samhället

Körövning inför Kulturnatta under Ovikenveckan 2022. Foto: ANDERS GUSTAFSSON

5 tips

Olles fem tips du inte får missa under Ovikenveckan:

» Stina Wolter

» Anna Stadling

» Bengt-Eric Norlén – Tangokonserter på

Kultur’n

» Snilleriket

Missa inte helheten – åk dit!

Ovikenveckan innehåller allt från fäbodfrukostar till konstutställningar, kyrkans kulturnatt, till högklassiga konserter i kyrkan. Olle Schubert är ny ordförande för Ovikenveckan som tillsammans med hela bygdens föreningsliv gör Ovikenbygden till en kulturell smältdegel under en sommarvecka.

» Olle Schubert med familj har återvänt till sin hembygd och släktgård i Persåsen. Sin passion för hembygden och musiken har tagit ett steg vidare när han blivit ordförande för Ovikenmusik som är huvudarrangör för Ovikenveckan.

– Jag tackade ja på villkoret att Bengt-Eric Norlén finns med i organisationen, han är så mycket primus motor som har gjort Ovikenveckan så högkvalitativ genom åren, säger Olle.

MEN VAD ÄR Ovikenveckan?

Ovikenveckan är en perfekt smältdegel för all kultur som pågår i området och i omgivande socknar under en koncentrerad vecka på ett fantastiskt sätt.

– Jag ser kulturen som kittet i samhället. Här finns en tradition av föreningsliv, av orkestrar, körer,

syföreningar, konstföreningar, av människor som träffas av det enkla skälet att de tycker det är trevligt att göra saker tillsammans för att man tycker det är inspirerande och viktigt, säger Olle. Svenska kyrkan är också en del av Ovikenveckan på olika sätt.

– Kyrkan är en viktig del av det här, en sammanhållande punkt, både fysiskt men också organisatorisk som finns kvar genom decennierna och som står upp för

goda värden, menar Olle Schubert. Under 2024 års upplaga av Ovikenveckan blir det traditionsenlig invigningskonsert med Ovikens kammarorkester under BengtEric Norléns ledning. Vidare Stina Wolter på Orrgården, Louise Hoffsten, Anna Stadling, KF:s kammarkör. Ovikens egna mansoch damkörer. Konstutställningar, Snilleriket, fäbodvandringar, Svenska kyrkans kulturnatt, en familjedag där alla, oavsett ålder, kan vara med.

– En organisatorisk nyhet är att vi kommer erbjuda förköp till de lite större evenemangen, för att de som åker långt kan vara säker på att få plats, säger Olle.

Anders Gustafsson

Läs mer: ovikenveckan.se

Ovikens gamla kyrka.

Foto: SANDRA LEE PETTERSSON

Anders Nilsson, kantor och konsertarrangör, föll pladask för orgeln.

Såld – efter första klangen

» För Anders Nilsson var det en omtumlande upplevelse som ledde till kantorsyrket. Han gick på folkhögskola och pluggade klassisk gitarr när han fick för sig att prova orgel som bi-instrument. Hans lärare Håkan Dahlén, domkyrkoorganist, inspirerade honom stort.

– Bara efter första träffen var jag såld, ”jag satsar allt på det här nu”! Det var den mäktiga klangen, den här känslan … och fyra manualer.

Sen har tonsättarna Bach och Messian blivit levande ”kompisar” när Anders musicerar på orgeln.

ANDERS MENAR ATT musiken tillför en annan dimension i kyrkan.

– Det skulle vara väldigt tråkigt och fattigt att gå till kyrkan om det inte fanns någon musik alls. Musiken berör på ett annat sätt, det ger en extra dimension till det talade ordet. Den kan ge människor Gudsupplevelser, menar Anders.

Att vara kantor är ett varierat arbete. Anders spelar vid gudstjänster och förrättningar som dop, begravningar och bröllop, han leder körer, både barnkör och vuxenkör.

En något ovanlig del i hans tjänst som kantor är att arrangera konserter. Artister som Sonja Aldén, Sara Zackarias, Frank

Ådahl och Janne Schaffer har tack vare Anders besökt Ovikens kyrkor och dragit fulla hus.

– Det är en utmaning, en spänning i det, när det kommer mycket folk och det händer saker. Att testa gränserna och göra något som andra kantorer inte vågar är en drivkraft, säger Anders.

ANDERS PASSION FÖR att få fina musiker till kyrkorna kommer väl till pass då han är ansvarig för Svenska kyrkans kulturnatt i samband med Ovikenveckan.

I år hålls den fredag den 5 juli. Med start 18.00 är det hela fem konserter och allt avslutas med en midnattsmässa klockan 23.00.

– Det känns som om jag fått vara med och bygga upp något här i Oviken, som jag gärna vill fortsätta med. Jag trivs jättebra, avslutar Anders.

Anders Gustafsson

Program för Kyrkans kulturnatt 5 juli

18.00 Eva och Juppa

19.00 Trebadurerna

20.00 Sonny Wallentin

21.00 Kyrkokören med Sonny Wallentin

22.00 Staffan Löwenberg, Anders Nilsson, Per Arne Berglin

23.00 Midnattsmässa

3TIPS

MUSIK I SOMMARKVÄLL

» I år fortsätter vi med traditionen Musik i sommarkväll. Flera av musikevenemangen är gratis och öppna för alla. Här nedan har vi samlat några glimtar ur sommarens program. Varmt välkommen!

?VISSTE DU ATT

» Ovikenveckan startade 1993.

» Ovikenveckan har i snitt 6 000 besökare.

» Föreningen Ovikenmusik arrangerar veckan tillsammans med lokala arrangörer.

» Festivalen drivs helt och hållet av ideella krafter med god ekonomisk hjälp av lokala sponsorer.

» Ovikenveckan erbjuder musik, konst och teater i olika genrer samt matkultur.

Onsdag 26 juni

Fors kyrka

18.00 Salongsorkestern Kaprifol från Ådalen spelar.

Torsdag 27 juni

Lockne kyrka

19.00 Konserten Fantasi för en flöjt med Kristine West.

Torsdag 13 juni

Hackås kyrka

19.30 Konsert med Ingrid Hällberg, Gölin Hällberg och Sanna Magnusson. Inträde.

Fler event

» Se hela programmet på hemsidan: www.svenskakyrkan.se/ sydostra-jamtlands-pastorat/ musik-i-sommarkvall

Pilgrimsvandra med oss i sommar

» Sydöstra Jämtlands pastorat är som en järnvägsknut av pilgrimsleder med Jämt­Norgevägen, Kårböleleden, Indalsleden och S:t Olavsleden. Förra året vandrade drygt 120 personer totalt cirka 250 km led vid våra långa eller dagsetapper. En av dem var Sara Berggren som testade pilgrimsvandring för första gången. Under fyra dagar gick Sara en av pastoratets anordnade pilgrimsvandringar mellan Prästbodarna och Ljungandalen.

– Jag hade inga förväntningar annat än en längtan efter att vistas i naturen. Blev glatt överraskad

och inspirerad av de fantastiskt fina lederna som vi promenerar. Det var otroligt befriande att ta rygg på kamraten framför, ett steg i taget, utan att fundera vare sig på riktning eller resans mål. Tankarna blåser in och ut innan de till sist uppslukas och tystnar helt på de stigar vi vandrar. Andlöst vacker natur, trevligt sällskap tillsammans med ett strålande väder gör vandringen till sommarens absoluta höjdpunkt, berättar Sara.

Mikaela Håkansson

Gudstjänst, dop och bröllop – och så ska dockan ha mat. Det är fullt upp i Lekkyrkan.

Här är barnens egen kyrka

» Lekkyrkan i Hammarstrand stod klar 2018 och invigdes av barnen tillsammans med biskop Eva Nordung Byström och har sedan dess varit öppen och besökts av många barn och vuxna.

Lekkyrkan är en tiondel av Ragunda kyrka och snickrad med omsorg. Stuprör och hängrännor är handgjorda för att vara proportionerliga. Tre bänkar på var sida om gången, altarring och naturligtvis en altartavla. Den har en kyrktupp och en klocka att ringa in till gudstjänst med. Inne finns prästkläder och en docka för lek. Det var kyrkorådet i före detta

Gå

Pärlstigen i Hoverberg

Sara Berggren testade pilgrimsvandring för första gången förra året.

Foto: HELENA STRIDH

MISSA INTE!

Gör som Sara och ta chansen du också! » I sommar erbjuder vi flera pilgrimsvandringar. För mer information: www.svenska kyrkan.se/ sydostrajamtlandspastorat/ pilgrims vandringar

Fors och Ragunda pastorat samt bidrag från Leader3Sam som gjorde Lekkyrkan möjlig. Nu leker barnen gudstjänst, dop och bröllop. Ibland måste dockan få mat och sova, och då blir sakristian sovrum.

Kring Lekkyrkan ligger målade stenar och bildar Frälsarkransen, ett radband skapat av biskop emeritus Martin Lönnebo där varje pärla har sin egen betydelse, med koppling till livet och tron.

Alla barn och vuxna är välkommen att besöka Lekkyrkan. Lek för fullt, barn och vuxna, det är roligt och vi blir barn på nytt! Åsa Nilsson

16

juni klockan 14.00

» ... blir det gudstjänst vid Lekkyrkan, Centralgatan 3 i Hammarstrand. Vi bjuder på korv, kaffe och fikabröd.

» Varmt välkommen till pärlstigen i Hoverberg vid Bergs kyrka. Under tre år har smeden KG Lindblad i Rätansböle skapat 15 smidesinstallationer utifrån Martin Lönnebos radband, Frälsarkransen. Pärlorna är vackert utplacerade längs viken vid Storsjöns södra spets bland nyplanteringar, jämtländska floran och kyrkogårdens växter och träd. Skyltar med QR­koder är uppsatta och tillför en dimension till vandringen för den som så vill. Frälsarkransen är ett redskap för meditation och återhämtning, med rötter i vår kristna tradition. Mikaela Håkansson

De åtta årstiderna lyfter samisk kultur

» De åtta årstiderna är ett projekt med syfte att synliggöra samisk kultur och historia i kyrkomiljön. Detta sker i samverkan med kapellstiftelsen, Tossåsens sameby, Sydöstra Jämtlands pastorat och Sensus.

Länsstyrelsen Jämtland har beviljat finansiering av Giesie –Sommaren. Den 11 augusti invigs årstiden i samband med Busöndagen i Arådalen. Tanken är att samtliga årstider ska kunna lånas eller hyras ut till offentliga lokaler som vill lyfta samisk kultur i samverkan med kyrkans högtider. Sedan tidigare är Daelvie – Vintern färdigställd. Mikaela Håkansson

Läs mer www.svenskakyrkan.se/ sydostra-jamtlands-pastorat/nyheter/ de-atta-arstiderna

Vägkyrkan i Hålta i Kungälvs kommun har varit sommaröppen i 15 år. Vägkyrkor finns både i Sverige och utomlands, så håll utkik på vägarna.

Foto: MARCUS GUSTAFSSON

NYFIKEN

VÄGKYRKOR

En himmelsk paus vid vägen

Visste du att många kyrkor håller extra öppet under sommaren? En sådan kyrka kallas sommarkyrka – eller vägkyrka om den ligger vid en väg.

» I vårt avlånga land finns det nästan tusen sommaröppna kyrkor, varav ungefär 140 är vägkyrkor som ligger lättillgängliga för bilister och andra vägfarare.

Här erbjuds en skön paus med

lugn och ro, lite svalka, och kanske även ett äventyr längs vägen. Många har daglig andakt, en del ordnar också musikkvällar och aktiviteter för olika åldrar. Ibland finns enklare servering.

SÅ NÄSTA GÅNG du är ute på tur och ser en vacker kyrka, varför inte stanna till en stund. Kom ihåg att även ett tomt kyrkorum har en historia att berätta, alla symboler och

UPPTÄCK EN KYRKA PÅ EGEN HAND

målningar bär på vårt kulturarv. Att ligga på rygg i en kyrkbänk och ta in rummet från ett nytt perspektiv kan vara inspirerande. Att låta barn ställa frågor och fantisera fritt kan vara spännande.

Sophie Ekman

Hitta en vägkyrka nära dig! » Här finns en karta över alla sommarkyrkor och vägkyrkor i Sverige: www.svenskakyrkan.se/sommarkyrkan

Att befinna sig ensam i en kyrka kan vara speciellt, och ge dig en chans att utforska kyrkorummet helt utifrån dig själv. Ta hjälp av frågorna och gör din egna kyrkvandring:

1

Ta ett varv runt kyrkan. Vad ser du? Vilken sida av kyrkan tycker du bäst om? Hur gammal kan kyrkan vara? Vad tror du den varit med om?

2 Innan du kliver in i kyrkan, ta med dig ett löv. Lägg det i din öppna handflata. Försök vandra så sakta genom kyrkorummet att lövet ligger kvar.

3 Använd alla dina sinnen inne i kyrkan. Är det kallt eller varmt? Luktar det något? Hör du något? Vilken känsla möts du av?

4

Titta framåt och bakåt, uppåt och nedåt. Ser du något oväntat? Något du blir nyfiken på? Något du aldrig sett tidigare?

VISSTE DU ATT...

» ... många kyrkor erbjuder informationsmaterial och guidade rundturer. Vissa har även digitala guider och personal på plats. Utforska gärna landets kyrkor med appen Kyrkguiden! Där kan du också se aktuella gudstjänster och evenemang.

5 Finns det någon plats du tycker extra mycket om? Slå dig ner där du trivs. Varför tror du att du drogs till denna plats? Vad upplever du inom dig? KLIPP UT

Att

tillåta sig att drömma är viktigt. Det ger oss mening, säger både psykolog Katarina Blom och biskop Fredrik Modéus. Men hur förverkligar vi drömmarna? Och vad är det för skillnad mellan dröm och längtan?

Text: Linda Newnham

Illustration: Sophie Ekman

DRÖMMAR

DRÖMMAR Hitta din inre ledstjärna

öreställ dig att du sitter på den där stora segelbåten i en hamn i varma Medelhavet, omringad av glada vänner. Eller att du flyttar in i det vackra vita trähuset du såg på väg till skolan som barn, med en trädgård full av rosor och spatserande höns.

Fast vänta. Hur skulle du ha råd med det? Hur skulle det funka med barnen och jobbet? Nej, det får bli senare i livet. Sen. Ja, det är lätt att släcka en dröm redan innan fantasin fått riktig fart. Det behöver inte ens handla om en särskilt stor dröm. Kanske drömmer du om att börja spela fotboll igen, i korplaget. Eller att våga fråga grannen om att bli dagmatte till hennes ljuvliga, svansviftande labrador.

Att tillåta sig att drömma kostar inget, men kan ha stor betydelse för dig. Enligt psykologen

Katarina Blom, författare till Tillsammans-effekten och vägledare i SVT-programmet Den svenska konsten att döstäda, ger drömmar livet riktning och syfte.

– Det är också spännande att våra hjärnor inte uppfattar tid kronologiskt. Det du tänker på blir verkligt för hjärnan, som om det händer här och nu. Så om du sitter hemma och blir nervös inför något nästa vecka, kan du få fysiska stresspåslag. Det här kan du också vända till din fördel genom att sjunka in i en härlig livsdröm. Då känns det i kroppen som att du redan lever drömmen, vilket kan bidra till din livsgnista, du känner mer hopp, ork och kraft, säger Katarina.

Drömmarna är också ett sätt att lära känna sig själv, vad du längtar efter och har för behov.

– De säger något om vad du värdesätter i livet. Är det ett torp på landet du vill ha, sex barn, eller att få resa till världens alla länder? Precis som en organisation har en vision för att vägleda medarbetarna i hur de ska prioritera, kan en dröm vara en kompass som vägleder dig i livet. Hur ska du prioritera ekonomiskt för att närma dig målet? Är en vältränad kropp viktig, så att du kan bestiga det där berget?

Katarina vill dock flagga för att det inte är okomplicerat att hitta sin dröm. Bli inte förvånad om känslor som skam, skuld eller sorg dyker upp. För om du som barn sällan kände att man trodde och satsade på dig, kan drömmen trigga känslor av skam: Jag är inte värd det här, att ha det så bra.

Katarina Blom, psykolog

– Du kan också känna skuld när du tänker på din

dröm, att du har svikit dig själv, för livet blev inte alls som du hoppats på. Eller säg att du drömmer om att hitta en fantastisk pappa till dina barn. Då kan du känna en sorg och saknad över att du själv inte hade en så kärleksfull och lekfull pappa.

Om drömmen väcker den typen av obehagskänslor, vad ska jag göra då?

– Lägg en varm hand på platsen i krop pen där du känner obehaget, eller över hjärtat om du är osäker. Du kan säga till dig själv att ”det är naturligt att många olika känslor kommer fram”. Dröj kvar vid obehaget och ge värme med en mjuk inre röst, som om du tröstar ett oroligt barn. Därefter kan du varsamt utmana obehaget i fem eller femton minuter, kanske sätta en timer. Försök då stanna kvar i drömmen och brodera ut den. Om du vågar göra det kommer du märka att obehaget klingar av, säger Katarina Blom.

På frågan om det finns bättre eller sämre livsdröm mar svarar Katarina att det viktiga är att fundera över vilken funktion drömmen har i ditt liv. Om du dröm mer om att bli bäst i världen på något, är drömmen varken bra eller dålig i sig.

”Det

finns en kraft i längtan att ta tillvara på, säger biskop Fredrik Modéus.

Katarina Blom, psykolog.

sa på, som att jobba med något som känns meningsfullt, stressa mindre för att vara mer närvarande i livet, och pengar för att kunna sätta lite guldkant på tillvaron. Vill du bli lycklig på lång sikt är detta mer värt än en månad på Mauritius, säger hon.

Oavsett om drömmarna är stora eller små, är det bra att ibland realisera dem.

– Det ger en känsla av agens, att du är kapabel, förmögen att ta hand om dig själv. Det är ett sätt att bygga både självkänsla och självförtroende som du kan ha användning av i livet i stort.

Så vad ska du då göra för att komma igång? Katarina tipsar om att skriva en lista med saker du behöver göra för att komma närmare din dröm. Fråga dig sedan vad som är ett prioriterat steg.

– Det måste inte vara något krångligt och komplicerat. Det svåraste är ofta att börja överhuvudtaget, så starta med något som är viktigt men enkelt, som du vet att du kan slutföra. På så sätt får du medvind och börjar känna lite momentum.

3 tankar på vägen ... med biskop Fredrik

Modéus:

1 Ta dina drömmar på allvar.

2

Utforska dem modigt. Fundera på vad de står för. Drömmer du om en resa till Bali, så kanske det egentligen är äventyr du vill ha mer av.

3

Dela dina tankar med en klok medmänniska. En sparringpartner, som en själavårdare eller psykolog, att bolla med.

5 Skapa en lista för att närma dig drömmen Vilka steg behöver du ta för att komma närmare din dröm? Skriv en lista. Gör en fyrfältare och sortera in punkterna under två axlar: svårt/ lätt och viktigt/ej viktigt. Nu kan du se vilka uppgifter som är mer krävande för dig och hur viktiga de är. Börja med en uppgift som är lätt och viktig. Vi blir mest motiverade av framsteg, så ge dig själv snabba framsteg i starten.

6 Varningsfinger!

Reflektera över hur dina drömmar påverkar ditt beteende. Fungerar de som ett sätt att undvika vardagens problem, eller inspirerar de dig att agera på sätt som tar dig närmare din dröm? Om drömmen mest är en flykt, se om du i stället kan möta problemen i vardagen och lösa dem konstruktivt.

Daniel Boyacioglu, poet och drömfångare:

Med orden tillhands är du alltid herre över ditt känsloliv

KORT

OM...

Daniel Boyacioglu

Ålder: 43 år.

Familj: Singel, stor familj.

Bor: Stockholm.

Gör: Poet, dramatiker och musiker.

Aktuell med: Daniels bok

Daniel Boyacioglu är förortskillen som blivit en folkkär poet och uppnått en dröm som verkade omöjlig. – Gud har skapat oss alla, så om någon annan kan, så kan du också, säger han.

Text: Linda Newnham Foto: Theresia Köhlin

» När vi besöker poeten Daniel Boyacioglu i Björkhagen, Stockholm, står han i hallen och stryker skjortan. Daniel ligger lite efter, för hans springtur gick så bra så den blev längre än tänkt. Men njutbar. Han flyttade ändå hit just för att ha en riktig skog att springa i.

– Jag mår bra när jag är i skogen. Jag tror att skogen, inte savannen, är vår tryggaste miljö, så jag är aldrig rädd där. Inte ens om jag springer mitt i natten, utan pannlampa och kommer vilse. Det enda jag känner då är att jag för en liten stund har huvudrollen i actionfilmen om mig själv.

”Om du har identifierat dig som underdog i hela ditt liv är det svårt

att

Medan Daniel fixar espressokaffe och bullar berättar han att han befinner sig på en bra plats. – Allt och precis inget är förändrat på samma gång. Jag vaknar som vanligt upp och tycker det kämpiga är kämpigt, men livet har samtidigt plats för mer välmående. Jag tar lite lättare på saker, kanske för att jag har omförhandlat min egen självbild. Om du har identifierat dig som underdog i hela ditt liv, och behövt kämpa och slå underifrån, är det svårt att förlika sig med att man är senior, etablerad och uppskattad.

DET ÄR 20 år sedan Daniel Boyacioglu debuterade. Sedan dess har hans meritlista blivit nästan oöverskådlig. Han anses vara den som tog spoken wordpoesin till Sverige. Redan som 19­åring vann han SM i Poetry slam första gången, har gett ut sju diktsamlingar, spelat på Dramaten, gjort uppsättningar för radioteatern, sommarpratat och skrivit musik. Författaren Johannes Anyuru har kallat Daniel för

förlika sig med att man är etablerad och uppskattad. »

”Det är lätt att börja deppa efter att i flera dagar ha gått runt här i kalsonger och vänt på dygnet, men så på tredje dagen kommer dikten och allt är förlåtet”, säger Daniel Boyacioglu.

»

PORTRÄTTET

portalgestalt inom svensk poesi. ”Det är bara det att han inte är en portalgestalt för den poesi som medelklassen kan ta till sig”, sa han i tidningen Vi.

Och Daniel själv konstaterar att han från början var en udda fågel i de finkulturella rummen.

Född i Sverige av syrianska föräldrar, uppvuxen i stockholmsförorten Norsborg, drogs han tidigt till hiphopen. Man kan undra vad som får en sådan liten förortskille att ens börja drömma om att bli poet.

– Mamma, svarar han utan tvekan.

Han berättar om mamma som varje dag efter skolan mötte sitt barn med en sång.

– Så vem är bättre rustad än jag att bli poet?

– Det är lätt att glömma att många invandrare har gjort en klassresa neråt. De är arbetarklass här, men båda mina föräldrar har akademisk bakgrund. Mamma gav mig och mina syskon ett självförtroende i att vi var berättigade till våra drömmar. Hon kommer från pengar. Här i Sverige hade vi inga pengar, men genom att handla på rea åt vi ofta bättre mat och hade snyggare kläder än de flesta. Det är sådan kunskap som gör att en liten kille långtifrån kulturvärlden känner sig berättigad att bli poet.

SJÄLV FICK HAN vittring på poesin redan som nioåring, när poeten Siw Widerberg kom till skolan och läste dikter. Barnen fick också skriva varsin dikt – där Daniels kom att publiceras i lokaltidningen. Ett urklipp med hans Höstdikt hänger fortfarande på kylen.

– Alla, släkt och vänner, var så stolta. Vart jag än kom, i den för mig kända världen, satt min dikt på deras kylskåp. Det tände en gnista i mig att fortsätta.

När han berättar om sin väg in i poesin inser man att Daniel har något som många saknar – förmågan att övervinna mentala hinder. När vi påtalar det berättar han om när han på högstadiet spelade basket med några killar som var svinduktiga.

Som nioåring skrev Daniel dikten Höstlöv, som kom med i lokaltidningen. Den sitter fortfarande på kylskåpsdörren.

DANIEL OM

... sin tro » – För oss syrianer är vår kyrka vår nation. Vi har inget land. Den enda bestående arena där vi får vara syrianer är i vår kyrka.

”Som barn såg jag det som min uppgift att försvara min mamma och mina systrar mot pappas våld.

– Jag sa till dem att jag var säker på att de skulle komma att spela i NBA, men de bara skrattade. De vågade inte ens drömma så stort. Varken då eller nu fattar jag den inställningen. Gud har skapat oss alla, så om någon annan kan, så kan du också. Men du måste lägga ner timmarna på att bli bra.

Det är vad han ofta gör om dagarna: lägger ner timme efter timme, dag efter dag på att till slut lyckas få till ännu en dikt.

– Det är lätt att börja deppa efter att i flera dagar ha gått runt här i kalsonger och vänt på dygnet, men så på tredje dagen kommer dikten och allt är förlåtet.

För även om vägen till poesin ibland låter självklar när han berättar, så har han kämpat hårt för sin dröm.

– 2003, när jag jobbade på Dramaten, hade jag även en massa andra engagemang, jag uppträdde på jazzfestivaler och sånt. Flera skådespelare undrade varför

jag flängde runt så mycket nu när jag hade min månadslön. De fattade inte, jag skulle ju betala även mammas hyra! För dem räckte det med att leva sin dröm.

För dig var det inte bara en dröm?

– Nej, i många år handlade det även om en upprättelse för hela min familj, mitt folk, min kyrka … Det funkar inte i längden att leva så, men om man börjar livet på minus, så vill man gärna ge tillbaka till alla som inte fick chansen att lyckas.

Nu försöker han i stället, bland annat genom att föreläsa i skolor, hjälpa unga att också hitta till poesin, inte nödvändigtvis för att bli poeter, men för att hitta sitt språk.

– Ett rikt språk ger dig mod. Med orden tillhands är du alltid herre över ditt känsloliv. Alla har mycket inom sig, men alla har inte ord att förstå och förklara detta. Språket är ditt redskap att förstå ditt känsloliv. Det ger dig förmågan att berätta om tankar och känslor. Det hjälper dig också att ta till dig andras berättelser, och du förstår dig själv genom andras liv.

KANSKE ÄR DET för att han nu, efter 20 år av framgångar, börjar känna ett visst lugn i sin roll som poet som han omvärderar saker i livet.

– Jag har satsat mycket på att bli bra på mitt jobb, på min karriär, men jag vill bli bättre på mitt liv.

I dikter, bland annat i senaste boken Daniels bok, har han skrivit om hur trassligt det varit att få till kärleken. I dikten Skapelsen skriver han:

Jag tvekade inför kärleken, den stod framför mig men jag var inte färdig.

Sen blev jag klar med det jag ville och hade kärlekssorgen kvar.

... sin nya bok » Idén kom till en söndag i kyrkan. Prästen talade om profeten Daniel. – Predikan var fin, och där föddes idén till Daniels bok. Att den har samma namn som boken i Gamla testamentet är alltså ingen slump.

– Jag har haft fel glasögon, önsketänkt och trott att jag framförallt vill ha trygghet och ett stabilt hem. Men jag har insett att jag också måste ha kul! Och när jag har hamnat rätt, så har jag varit rädd för det och backat ur.

Har du varit rädd för kärleken?

– Inte kärleken, men för att det ska bli fel. Att jag ska hamna i ett svenneområde, vakna upp en dag och ha tappat bort delar av mig själv. Men nu är jag redo. Jag ska bara träffa rätt, så kör vi!

Det finns en bakgrundsstory här, ett mörker, som satt djupare spår än han tidigare förstått – bland annat vad gäller relationer. Daniel växte upp med en våldsam pappa, i alla fall tills han var runt tio år då föräldrarna skiljde sig. I dikten Mamma skriver han att:

… hans temperament var fel och handen tung, det var skrik och slag och skräck, det var nära mord. Fast du blev av med honom finns han kvar i mitt blod.

”Barn är så mycket roligare än vuxna människor. Det skulle kännas fint att lägga massor av tid på ett barn snarare än en till diktsamling”, säger Daniel Boyacioglu som längtar efter att bli pappa.

På frågan om hur det har präglat honom säger han att det har präglat precis allt.

– Jag håller fortfarande på att skala av lager efter lager i jakten på att förstå detta. Jag fick jättebra självförtroende och starkt mod i mitt jobb, men i andra delar av livet har jag inte samma mod, som i sociala relationer, eller när jag ska ragga på tjejer.

– I sluttampen när jag jobbade med Daniels bok insåg jag en ny sak. Som barn såg jag det som min uppgift att försvara min mamma och mina systrar mot pappas våld, men jag lyckades inte med det. Rationellt förstår jag att jag bara var ett barn, jag kunde inte försvara dem mot en vuxen man, men känslomässigt har jag nog inte förstått det än.

I dag har han ingen kontakt med pappan – men han jobbar fortfarande på att frigöra sig från faderns mörka skugga, och han tror att sista steget

för att verkligen lyckas är att själv bli pappa.

– Att få barn är kanske enda lösningen. Att bli en annan, bättre far. Jag är redan en bättre son än han, en bättre bror och människa. Men jag måste också bli en bättre pappa för att riktigt lösgöra mig från det här spöket.

SÅ DRÖMMEN JUST nu handlar mycket om att hitta kärleken, få leva i välmående och bli pappa.

– Fast mest vill jag skaffa barn för barnets och min skull. Vi ska ha jättekul! Barn är så mycket roligare än vuxna människor. Det skulle kännas fint att lägga massor av tid på ett barn snarare än en till diktsamling, skrattar han.

Innan vi går erkänner han att han har en dejt på gång. Kanske passar de ihop. Kanske inte. Men han tar i alla fall steg i rätt riktning – för att nå ännu en dröm.

DANIELS TIPS

... för att uppfylla din dröm

Dröm stort och gör litet » Många tror att man ska drömma litet. Drömmer man stort, måste man göra stort. Men att realisera drömmar handlar om att, oavsett drömmarnas storlek, ta små steg i rätt riktning (i mitt fall som poet, om att älska att flytta kommatecken), och samtidigt se att det har med drömmen att göra.

Gör jobbet » För den som vill börja realisera drömmar: Lägg timmarna. Mod kommer inte från att bara fantisera. Mod och styrka får du genom att göra, testa och försöka. Det är också det enda som tar dig närmare drömmen.

Daniels bok Daniel Boyacioglu Wahlström & Widstrand

FÖRFATTARDRÖMMEN

Så blir den verklighet

Lundin

Inger

Drömmer du om att skriva en bok? Bra! Inger Lundin, redaktör och skrivcoach, delar med sig av sina bästa tips.

Och berättar varför du inte ska skriva något som passar alla.

Text: Maria Widar

KORT OM

Inger Lundin

Ålder: 62 år.

Familj: 2 barn och 5 barnbarn.

Bor: I Örebro.

Gör: Arbetar som redaktör och skrivcoach, var innan dess förläggare på bokförlaget

Libris i mer än 20 år.

Motto i livet: ”Jag kan ta Stephen Kings motto: Att skriva är mänskligt, att redigera är gudomligt”.

» Inger Lundin möter ofta människor som bär på den där drömmen – att skriva en bok. Hon möter dem under sina skrivarkurser och när hon får manuskript för bedömning eller bearbetning. Förtrollningen kring den där egna boken har flera förklaringar, menar hon. – Någon kan ha sagt till dig att du borde skriva en bok. Kanske för att du har bra fantasi, är bra på att berätta eller upplevt något speciellt. Eller så har du gått igenom något tufft och vill hjälpa andra i samma situation. Eller så vill du helt enkelt lämna efter dig någonting.

Att skriva en bok ses många gånger som en prestation utöver det vanliga, menar hon. Lite som att genomföra Vasaloppet.

SJÄLV DRÖMMER HON inte om det, att skriva en egen bok alltså. Hon är medförfattare till flera böcker och har i många år arbetat med att spökskriva, förädla och förbättra texter, men … – … det finns ingen bok med Inger Lundin i stora bokstäver på framsidan, skrattar hon.

Om man däremot har en dröm om den egna boken i handen, hur och var börjar man?

– Författaren Tomas Sjödin har

INGERS INSPIRATIONSTIPS

» Att skriva är ett hantverk, precis som snickeri. Och ska du snickra ett stabilt bord

behöver du lära dig hantverket. Samma sak gäller skrivandet. Lyssna, läs och lär!

» Skrivarpodden, podcast med Kerstin Önnebo.

» Tre enkla regler finns inte – en

romanskola, bok av Elisabet Norin

» Författaren

Fredrik Backmans Sommar

sagt att man inte kommer till sista raden förrän man börjar med den första, så sätt i gång. Men hitta en struktur för boken så snart du kan – annars blir det lätt rörigt. Jag har sett alltför många manus som inte är uttänkta, berättar Inger. Vilken tur för oss då, att hon bjussar på 5 smarta tips:

1Vad och för vem?

– Vad är det viktigaste du vill säga med din bok? Vill du förmedla hopp genom att berätta om en kris du gått igenom, eller ta med läsaren på ett relationsdrama i södra Frankrike? Vad vill du att läsaren ska känna efter att ha läst

i P1 från 2017.

» Mian och Saras skrivarlya, podcast med Sara Lövestam och

Mian Lodalen.

» Så gör jag –konsten att skriva, bok av Bodil Malmsten.

din bok? Och, inte minst, vem ska vilja läsa din bok? Det är viktigt att kunna svara på. Och du får inte säga att alla ska vilja läsa, förklarar Inger.

Om jag gör det, vad svarar du i så fall?

– Att det tror jag inte på (skratt)! Det är bättre att tänka på en person som ska läsa, eller en mindre grupp. Är det barnbarnen? Tänk på dem när du skriver. Du behöver träffa rätt, både när det gäller läsare och genre. Är det en feelgoodroman, en pusseldeckare eller en fackbok? Återigen, tänk på läsarna.

2

Hitta ditt mönster

– Vi människor gillar struktur. Mönster gör oss trygga. Ta Netflix serie One day, till exempel. Den tar i varje avsnitt med oss till den 15 juli, samma datum under olika år. Och i tv-programmet På spåret är den återkommande frå-

gan ”vart är vi på väg” vilket också är ett slags mönster. Samma sak gäller böcker, det handlar om att hitta strukturen, säger Inger och fortsätter:

– Ett mönster kan vara att fokusera på händelser när berättelsen vänder. Kritiska ögonblick som när någon blir sjuk, gör slut eller ett stort beslut fattas. Hitta dina vändpunkter. Andra exempel kan vara att utgå från problem och lösning, använda sig av uppräkning (Bodil Jönssons 10 tankar om tid är ett bra exempel) eller att utgå från fotografier för att ta med läsaren på barndomsresan. Hitta ditt system som hjälper och engagerar läsaren.

3

Välj berättarperspektiv

– Vem är det som berättar? Testa olika perspektiv innan du bestämmer dig. Ta hjälp av olika övningar, som att låta din mobiltelefon berätta om dig. Det brukar

locka fram fantasin och hjälpa dig att landa rätt. Och varför inte testa ett allvetande perspektiv i en roman. Då är du berättelsens gud, den som sitter på fakta och vet allt om karaktärerna och platserna. Som Astrids Emil i Lönneberga? – Ja precis.

4

Gestalta (beskriv inte)

– Det kan vara en lätt väg att gå, att berätta för en läsare att en vägg är vit och att ett slott är grått. Men att rapa adjektiv blir trist. Sätt i gång människors inre skärm genom att använda sinnesintryck. Hur luktar det? Vad hör vi? Hur känns det mot huden? Plocka fram detaljer. Skriv om den sura disktrasan, de gamla pizzakartongerna, ostkanten som ligger kvar och ölburkarna som skräpar i vasken. – Att gestalta innebär att måla och ge läsaren bilder. I stället för att skriva att du var nervös, skriv att du blev torr i munnen, varm i

”Hitta en struktur för boken så snart du kan”, råder Inger Lundin. ”Annars blir det lätt rörigt.” Foto: PIXDELUXE/ GETTY IMAGES

ansiktet och behövde springa på toaletten hela tiden.

5

Håll ut – Bearbeta. Och bearbeta igen! Texten är sällan klar när du tror att den är det. När jag får ett manus som redaktör, är det ofta den tionde versionen från förlaget. Och då har jag inte ens börjat arbeta med det, berättar Inger och fortsätter:

– Håll ut och stå ut med synpunkter. De som arbetar med din text vill dig och manuskriptet väl. Det handlar inte om att någon ska skriva om din text, den ska vara din. Och du har all rätt att försvara din bebis. Men om någon säger att bebisen behöver en spruta är det för bebisens bästa. Om någon däremot börjar hugga av armar, spring därifrån.

SÅ HUR VAR det då. Har hon ändå inte en bok hon skulle vilja skriva? Jo, visst har hon det.

– Okej då. Det finns en enda bok jag vill skriva och det finns faktiskt ett halvfärdigt manus. Blir den klar ska jag ha mitt namn i jättestora bokstäver på framsidan. Titeln ska knappt få plats! skrattar Inger.

INGERS 10 BUDORD FÖR FÖRFATTARE

1Du skall skriva om det som du verkligen bryr dig om.

2 Du skall tro att just du har något att säga.

3

Du skall älska dina läsare såsom dig själv.

4 Du skall göra en färdplan för ditt skrivande – så att du vet vart du är på väg.

5

Du skall lära känna dem som du skriver om – dina huvudperson/dina karaktärer.

KORT OM

Sofia

Sivertsdotter

Ålder: 48 år.

Familj: Man och son.

Bor: I Kalmar. Gör: Är författare och ägare av förlaget Goodliness.

Motto i livet: Att vara så levande så att inget motto hinner fastna.

6 Du skall välja ditt berättarperspektiv.

7 Du skall gestalta mycket mer än du beskriver.

8 Du skall vara uppmärksam på detaljer.

9

Du skall låta någon annan läsa och ge dig feedback.

10 Du skall skriva och skriva om tills du är nöjd.

HALLÅ DÄR!

... Sofia Sivertsdotter, författare, som i alla sina böcker dras till människans innersta landskap.

”Att skriva kan vara som att djupandas”

Hur började du skriva?

LÄS MER!

» Läs om Sofia Sivertsdotters bok Innan jag dör vill jag förstå varför jag ödslade så mycket tid Sidan 24

– Jag har alltid haft nära till och dragits till bokstäver, ord och texter. Skrivandet har känts som hemma. Kanske fick jag ådran av min morfar som var journalist, kanske kom jag till jorden sådan, säger Sofia Sivertsdotter. Sofia debuterade som författare 2009 och har gett ut 12 böcker sedan dess. Hon föredrar att inte beskriva sitt författarskap, hon vill hellre låta andra avgöra vad texterna betyder för dem. Men om hon ändå ska beskriva det så …

– … dras jag alltid till människans innersta landskap. Jag tycker bäst om att måla med orden och sätta ord på alla nyanser av att vara människa.

Vad handlar din nya bok – Ordens sång. En bok om skrivandets kraft – om?

– Det är en bok där jag lyfter fram mina tankar om skrivandets kraft och hur den kan förändra våra liv till det bättre.

På vilket sätt?

– Att reflektera på papper är som att rada upp livet som noter framför sig, eller som att hålla upp en spegel som visar hur vi

egentligen mår. Vi får syn på oss själva. Att skriva kan vara som att djupandas, att tömma insidan från osynligt men skrymmande bagage och få kontakt med sig själv.

Vad vill du att boken ska ge läsaren?

– En livgivande och personlig skrivrutin där man får plats att vara den man innerst inne är utan att bli dömd, tillrättavisad eller påskyndad. En plats där den inre rösten kan få tala till punkt.

Varför skriver du?

– För att det är vad jag älskar att göra och för att jag får utrymme för reflektion och gott om tid att formulera mig. Genom orden och i bokskrivandet kan jag gå på djupet och utforska områden som jag tycker är viktiga. Jag skriver även alltid indirekt till min son, så att en del av mig ska bestå när jag inte längre finns på jorden.

Tips till den som vill upptäcka skrivandets kraft?

– Att komma ihåg att det inte finns något rätt eller fel i skrivandet. Laborera med olika typer av skrivande. Skriv ner känslor och tankar från dagen, skriv om ett beslut du står inför eller skriv brev till dig själv. Och köp det vackraste block och den finaste penna du kan hitta. Skrivandet är viktigt och får liv med penna mot papper. Maria Widar

Foto: KATJA P ISAKSSON

Foto:

BODILS BÄSTA VÄXTTIPS

Soligt: Alunrot (Heuchera Plumpudding, torktålig), stenkyndel och fänrikshjärta. Hjärtbergenia (Bergenia Baby doll), kaskadtimjan och stensöta är vintergröna marktäckare.

Skuggigt och torrt: Röd sockblomma (Epimedium rubrum, vacker vår som höst), skuggbräcka (Saxifraga umbrosa, vintergrön), bergorm­

rot (Bisorta affinis Superba, lång blomning, men sprider sig så välj enbart denna).

Lökar: Kungsängslilja, pärlhyacinter, snödroppar, narcisser (lägre sorter), botaniska tulpaner (Turkestanica, Clusiana, Tarda).

Andra perenner och vintergrönt: Backsippa, julros, järnek, akleja (Nivea, Black Barlow)

Anlägg en färdig sedummatta (lilla bilden) som är lättskött och vacker året om. Här utför Bodils kollega Mikael Johansson viktigt förarbete med markduksväv och fuktfilm samt kantjärn för avskiljning.

Så fixar du en vacker viloplats med

PERENNER

Plantera perenner och gör gravplatsen både fin och hållbar, tipsar trädgårdsmästare Bodil Landén.

» Under sin tid som vaktmästare på kyrkogårdar reagerade Bodil Landén på växtåtgången.

– Jag tyckte det var galet att slänga växter tre gånger per år. Det finns så många fina perenner, vårlökar och vintergrönt som gör platsen vacker och lättskött året runt, säger Bodil som hoppas fler vill satsa på hållbar plantering. Vilka växter ska man välja?

– Växtvalet styrs av platsens förutsättningar. Är det sol, skugga, stora träd, vilken jordtyp? Välj tåliga sorter som framhäver varandra och ger kontrast i form

Bodil Landén är trädgårdsmästare i företaget BM idé och trädgård, som även designar hållbara gravplatser.

och färg, som är snygga även utan blommar. Låga i framkant, högre bak och i grupper med samma sort. Finns det gravsten, anpassa växternas höjd efter den – du vill inte skymma texten. Inkludera vårlökar, men plantera så att de döljs av perenner när de vissnar. Hur slipper man ogräs?

Hur anpassar man gravplatsen till högtider?

» ... att fråga personalen om vilka regler som gäller för din kyrkogård.

– Perenner med stora blad eller täta bladrosetter släp per igenom färre ogräsfrön och skuggar jorden vilket bevarar fukt. Även marktäckare har samma fördel, men blanda inte en starkt spridande sort med en svagare. Använd kantjärn för att slippa ogräs från sidorna.

Alunrot är tålig vid torka. Foto: LISA KARLSSON/MOSTPHOTOS

– Använd naturmaterial från trädgård eller skog. Att skapa egna kransar och gravsmycken ger personligare känsla än massproducerade plastdekorationer. Undvik icke komposterbara material, som Hur gör man gravplatsen person– Låta växtvalen spegla den anhörigas livsstil och intressen. Skogstema för skogsälskaren, strandkänsla för den som levt nära havet. Kanske vilda och otuktade ängsväxter passar en viss

Sophie Ekman

Foto: BODIL LANDÉN

5BÖCKER

OM DRÖMMAR

TIPS!

Tystnad. Värdet av att minska bruset Ulrica Norberg Bazar

Böcker som rör sig i drömmarnas värld, stora som små, andliga eller nattliga. Kanske träder de lättare fram genom vackra ord eller tystnadens närvaro.

Text: Sophie Ekman

Drömmar till salu

Ada Wester Piratförlaget

» En charmig feelgood om sörmländska loppisdrömmar. Men också en berättelse om två unga kvinnor i olika tider, som båda söker sin väg i livet och hamnar på samma speciella plats.

Anni ärver sin farmor Esters gamla hus i sörmländska byn Stjärnhov. Hon planerar att renovera huset över sommaren för att sedan sälja och köpa en lägenhet i stan. Med massor av femtiotalsmöbler i huset och en mängd loppisar i området startar Anni Instagramkontot Drömmar till salu, för att sälja retromöbler och visa upp sitt underbara liv på landet. Men är det så underbart?

Historien vävs samman med farmor Esters liv sextiofem år tidigare, när hon flyttar till samma hus som sjuttonåring och gravid. Vad hände mellan hennes uppväxt på gården utanför Stjärnhov och lärarinnestudierna i Stockholm? Vem är far till barnet och varför håller Ester det hemligt?

Innan jag dör vill jag förstå varför jag ödslade så mycket tid

Sofia Sivertsdotter Goodliness AB

» Sofia Sivertsdotters tolfte bok innehåller – som alla Sofias böcker – poetiska och mjuka ord som träffar så rätt och ger välbehövlig eftertanke. Här utforskar hon livets dans mellan mörker och ljus, yta och djup, inre och yttre landskap. Hon skriver om att skala bort livslögner, ömsa skinn och stå naken i ärlighetens ljus.

Skriv drömdagbok!

» I sömnen pendlar vi mellan ett medvetet och ett omedvetet tillstånd, och vi minns inte allt när vi vaknar. Men det vi minns kan vi använda för att lära oss om oss själva. Genom att skriva ner drömmarna kan vi bli medvetna om vilka tankar och känslor vi erfar under natten.

Gör så här: Ha en bok nära till hands och skriv ner din dröm så fort du vaknar. Beskriv händelseförloppet så detaljrikt du kan. Vem förekom i drömmen? Hur såg platser och miljöer ut? Återkommer känslorna i vardagen? Ingen tolkning är rätt eller fel, det handlar om att förstå sig själv bättre.

Skriv direkt när du vaknar, annars flyger drömmen sin kos!

Foto: TATYANA GONCHARUK/ GETTY

» Vi är allt fler som söker oss till tystnad för att komma i kontakt på vårt inre. Vi får lättare syn på våra drömmar, behov, idéer när distraktion skingras. Faktum är att vi mår bättre av att lyssna på tystnad, visar forskning. Det ökar celltillväxt, stärker hjärnan, ökar emotionell intelligens samt minskar stress, spänningar och hjärtsjukdomar. Ulrika Norberg är journalist men också andningscoach samt yoga­ och meditationslärare. I hennes nya bok delar hon med sig om erfarenheter av tystnad. Hon berättar om reflektionsträning som kan ge ökad mental skärpa, fysisk och själslig balans.

Barn som förändrat världen

Jenny Strömstedt, Beata Boucht

Max Ström

» I den här boken får vi träffa unga människor som drömt om att förändra världen – och även lyckats göra det. Vissa av dem levde för länge sedan, andra lever i dag och genomför sina drömmar just nu. Det är inspirerande för både stor och liten att läsa om till exempel Louis Braille som uppfann blindskriften, Liam Hannon som bredde smörgåsar åt hemlösa och Muzoon Almellehan som gick från tält till tält i flyktingläger för att övertala föräldrar att låta sina döttrar gå i skolan i stället för att gifta sig. Och så finns här förstås Greta Thunberg som brinner för att rädda vår planet och skakat om den politiska dagordningen över hela världen. Läs gärna ihop med barn 9 till 12 år och samtala om frågor som väcks. Journalisten Jenny Strömstedt har skrivit och illustrationerna av Beata Boucht förgyller läsupplevelsen ännu mer.

En fast punkt i livet

Niclas Blåder Verbum

» Drömmer du om att få in mer andlighet i ditt liv? Kanske känner du en längtan efter att prata mer om existentiella frågor. I den nya boken En fast punkt i livet skriver prästen och författaren Niclas Blåder översiktligt om grunderna i kristen tro. Det här är en bok för alla som är nyfikna på att veta mer om hur det är att vara kristen som modern människa och vad det kan tillföra. Som han själv skriver: ”…ge en förståelse för hur tron kan vara en fast punkt i livet, där mycket annat kan kännas osäkert.”

Vad drömmer unga om? För att få en liten inblick i detta har Praba, Elin och Katarina frågat några ungdomar ute i kyrkans verksamheter.

Även om det inte ser så jättebra ut i världen så får man hoppas på att det blir bättre i framtiden”.

Felicia ”Jag drömmer om att kunna göra skillnad för barn och unga som mår dåligt. Jag har alltid velat jobba med människor på något sätt och nu känner jag att jag har hittat det som jag vill göra”.

Greta, som läser psykologprogrammet

ärligt så vet jag inte vad jag drömmer om just nu, försöker prova lite allt möjligt för att hitta det jag verkligen är passionerad i. Jag drömmer om att hitta en passion och att bygga en framtid inom det”.

Moa

Ungdomar om sina drömmar

Vad drömmer dagens ungdomar om och hur upplever kyrkans personal ungas framtidstro? Vi har fångat in några citat ute i våra verksamheter.

» Diakon Praba Singham och församlingsassistent Elin Lidgren i Brunflo församling möter många ungdomar i sitt arbete. De upplever att unga ofta lyfter ämnen som klimathot, ekonomi, politik och konsekvenserna efter pandemin. Unga uttrycker att det finns en oro för framtiden och det är mer ång-

estladdat att prata om dessa ämnen. Det finns en känsla av utanförskap då familjer har sämre ekonomi, beskriver Praba och Elin.

I arbetet möter de även unga med drömmar och hopp om en ljus framtid, vilket bekräftas av kollegan Katarina Montonen, som arbetar som diakon i Bräcke-Nyhem och Revsund-Sundsjö-Bodsjö församlingar. – Jag upplever i mötet med ung-

”Har inte några drömmar just nu förutom långt in i framtiden, då drömmer jag om att leva ett lugnt och lyckligt liv. Att jobba med något jag brinner för och ha många barn och djur. Att bo i ett hus, ett sådant stort gammalt hus med flera hus på tomten och bo i en liten by. Jag vill att mina framtida barn ska växa upp och känna sig trygga och lyckliga och att alla jag älskar och bryr mig om fortfarande står mig nära”.

Alva

Praba. Elin.

Katarina.

domar när vi pratar framtidstro att många har planer och mål för sig och det tolkar jag som någonting hoppfullt, säger Katarina. Praba och Elin betonar att det är viktigt att det finns trygga vuxna som stöttar och finns med på vägen. Vuxna som inger hopp för framtiden. I våra församlingar finns utbildad personal som lyssnar, ger stöd och råd. 12–25-åringar kan även använda Nätvandrarchatten för att samtala om det som känns svårt och jobbigt eller bara småprata med en trygg vuxen inom Svenska kyrkan.

Mikaela Håkansson

Mer information » www.svenskakyrkan.se/ sydostra-jamtlands-pastorat/nagonatt-prata-med » https://kyrkanssos.se/ hitta-hjalp/natvandrarchatten/

VEM? Marie Wallentin, kyrkvaktmästare på pastoratets

största kyrkogård, Brunflo:

Jag har jobbet många säger sig vilja ha

Text: Hans-Åke Grinde Foto: Marie Wallentin, Hans-Åke Grinde

» Marie Wallentin är en av de 40-talet kyrkvaktmästare som arbetar i vårt stora pastorat. Den största yrkesgruppen med många engagerade medarbetare med lååång erfarenhet.

– Jag har jobbet som många människor kan tänka sig ha, säger kyrkvaktmästare Marie om sitt jobb i och runt kyrkan i Brunflo. När hon i olika sammanhang berättar om sitt yrke får hon inte så sällan just de orden till sig –och hon bekräftar att det är ett toppenjobb.

FÖR MARIES DEL började det som ett sommarjobb på Östra begravningsplatsen i Östersund efter gymnasietiden. Blev kvar som ”säsongare” (dvs återkommande sommarextra) flera år under utbildningen till trädgårdsmästare, och har hela

tiden trivs med variationen och blandningen av utomhus- och inomhusarbete. Anställningen som trädgårdsmästare på Rösta i Ås behöll hon i åtta år innan hon återvände till Svenska kyrkan och Östra begravningsplatsen. Sedan våren 2022 jobbar hon på Brunflo kyrkogård, pastoratets största.

– Det är nog variationen och omväxlingen som gör att jag trivs så bra, säger hon och börjar räkna upp en massa saker som många inte ens tänker på att kyrkvaktmästare gör, som till exempel: Hjälper besökare att hitta gravar, informera om och ge råd om gravskick.

Ställa i ordning inför begravning, hissa flaggan, transportera kistor till och från kyrkorna. Serva fordon, underhålla och städa fastigheter.

”Det är nog variationen och omväxlingen som gör att jag trivs så

bra.

En av uppgifterna som kyrkvaktmästare Marie Wallentin har är att ta emot besökare i kyrkan för att sedan styra ljus och ljud under gudstjänsten.

Sköta ljud och ljus under gudstjänster och förrättningar, hålla ordning och rent i kyrkan.

DE FLESTA VET nog att kyrkvaktmästarna gräver gravar och sköter om kyrkogården men inte många vet att kyrkvaktmästarna i Brunflo driver upp egna snittblommor att använda till altare samt även utsmyckning i församlingsgård och andra lokaler. Ett annat av Maries skötebarn är återvinning.

– Uppdelat i fraktioner är det

inte mycket som vi inte kan sortera på plats här i Brunflo, säger Marie.

HELGTJÄNSTGÖRINGEN ÄR LITE speciell, berättar hon. Vaktmästare som arbetar inom samma geografiska område behöver turas om och får då chans att tjänstgöra vid gudstjänster, dop och vigslar i områdets alla kyrkor. Ett bra sätt att lära känna hela området och öka förståelsen för de olikheter som finns.

Blomsterprakten på kyrkogården är magnifik, speciellt under högsommaren. Gör gärna ett besök på en kyrkogård nära dig.

VISSTE DU ATT

» ... vaktmästarna odlar egna snittblommor till Brunflo kyrka. De pryder sedan altaret under hela säsongen.

En 500-åring

Under sommaren håller vi flera av våra kyrkor öppna för dig som vill upptäcka kulturarvet. Kyrkorna är en del av församlingens, landsbygdens och landets historia, men även en del av människors personliga livsberättel-

Linnea Engström är sommarguide och tar emot i Ragunda gamla kyrka mellan den 24 juni och den 4 augusti, klockan 11.00–18.00.

Text och foto: Mikaela Håkansson

» Solen bryter sakta genom molntäcket i pastoratets östra område. På en höjd mitt i ett förtrollande landskap, omgiven av höga berg och älv ligger Ragunda gamla kyrka. I jordnära färger och material smälter kyrkan naturligt in i miljön. Här har den stått sedan den byggdes någon gång mellan år 1480 och 1510.

I sommar är den unika medeltidskyrkan öppen 24 juni–4 augusti klockan 11.00–18.00. Här finns möjlighet för samtal och guidning samt enkelt fika.

I år blir det femte sommaren som Linnea Engström arbetar som sommarguide i vägkyrkan. Hon be­

Omgiven av höga berg och älv ligger Ragunda gamla kyrka Foto: ROGER STRANDBERG

värd ett besök

ser. Här äger stora händelser rum både i glädje och sorg. Stunder som vi minns hela livet. Vi gör ett nedslag i en av dessa kyrkor som med sin 500-åriga historia rymmer många berättelser. Välkommen in!

rättar att hon vill att alla ska känna sig varmt välkomna och få ta del av den lugna miljön.

Förra sommaren besökte omkring 1 000 personer vägkyrkan. Tydliga vägskyltar guidar enkelt till en av Jämtlands bäst bevarade medeltidskyrkor.

FRIDFULL, SPÄNNANDE OCH färgstark är tre ord som beskriver kyrkan, enligt Linnea.

Hon betonar särskilt det ovanliga korskranket, en dekorativ träställning som står framför koret i syfte att avgränsa mot församlingsutrymmet. Det är unikt att se i dagens svenska kyrkor, berättar Linnea.

Utöver detta finns det mycket att se bland annat de impone­

Det unika korskranket framför koret är en av många sevärdheter i kyrkan.

rande väggmålningarna från 1600­talet. I över 200 år var de dock överkalkade, men vid en stor restaurering under 1920­talet togs de bibliska berättelserna åter fram. Under 70 år stod kyrkan helt övergiven, men efter renoveringen brukas den och

Medeltidskyrkan är inbäddad i grönska sommartid. Foto: ROGER STRANDBERG

i dag används den bland annat vid bröllop, dop och sommargudstjänster.

Ta chansen och besök Ragunda gamla kyrka eller någon av våra andra kyrkor i vårt pastorat.

Som församlingsmedlem är du med och bevarar historien vidare.

!LÄS MER

» På vår hemsida hittar du mer information om våra öppna sommarkyrkor: www.svenska kyrkan.se/ sydostrajamtlandspastorat/ sommarkyrkor

VISSTE DU ATT

» ... du smidigt kan boka doptider direkt på vår hemsida: www.svenska kyrkan.se/ sydostrajamtlandspastorat/ dop-boka-dop

Så funkar kyrkan

”Det verkar ta extra lång tid att ändra på något i kyrkan, varför är det så?”

Som personal kan man få den frågan lite då och då, och ibland är det kanske ett rätt antagande och det finns naturligtvis en och oftast fler förklaringar till det.

1Beslutsprocessen

Liknar den inom kommun och landsting. En representativ demokrati där folkvalda i församlingsråd och kyrkoråd har del i besluten. Församlingsråden, (16 stycken, som våra församlingar) som är den instans som finns närmast medlemmarna och kyrkobesökarna, träffas cirka sex gånger per år. De remitterar beslutsärenden vidare till kyrkorådet (ett för hela pastorat) och de träffas 10–12 per år (oftast digitalt).

EXEMPEL PÅ HUR

DET KAN GÅ TILL

» Under arbetet med inventariehantering 2020 enligt SACER påtalade en konservator att två träskulpturer i Stuguns gamla kyrka behövde restaureras. Församlingsrådet uttryckte en önskan om detta till kyrkorådet som gav bifall till. Länsstyrelsen (i egenskap av bevakare av kulturmiljölagen) gav sitt okej och Härnösands stift likaså. Då gick uppdraget till Mittkonservator som i maj 2023 hämtade trästatyerna. I oktober 2023 återfördes träskulpturerna till sin plats i Stuguns gamla kyrka.

gravsättning, gravregister, begravningsavgift.

2

Juridik

Alltså lagar och regler för vad som får göras och inte göras.

KYRKOORDNINGEN: Reglerar hur Svenska kyrkan styrs, hur man blir medlem, vem som får vara med och bestämma, hur Svenska kyrkan får hantera pengar, vad pengar får gå till med mera.

LAG OM SVENSKA KYRKAN: Reglerar oss som trossamfund och stipulerar bland annat att våra arkiv är öppna och ”skall bevaras, hållas ordnade och vårdas så att de tillgodoser rätten – enligt 11 § att ta del av kyrkans handlingar – behovet av information för rättskipning och förvaltning, och forskningens behov”.

BEGRAVNINGSLAGEN: Reglerar bland annat begravningsplatser, gravanordningar (gravsten med mera), flyttning av aska och stoft,

KULTURMILJÖLAGEN: Anger grundläggande bestämmelser till skydd för viktiga delar av kulturarvet. Lagen innehåller bland annat bestämmelser för skydd av värdefulla byggnader liksom fornlämningar, fornfynd, kyrkliga kulturminnen och vissa kulturföremål.

3 Tradition I och runt våra kyrkobyggnader finns det många lokala traditioner. Det kan vara allt från hur man ringer i kyrkklockorna när en medlem i församlingen har avlidit, att församlingen organiserar bärarlag, det vill säga ett antal personer som bär kistan från kyrkan till graven vid kistbegravning, eller att församlingen uppvaktar medlemmar på högtidsdagar. Allt exempel på sånt som har långa traditioner och kan vara svåra att ändra.

Hans-Åke Grinde

Dop och gudstjänst i ett

» Dopet är en gåva till alla och Guds försäkran om omsorg över människan genom hela livet. Dopet kan vara en del i en gudstjänst tillsammans med församlingen eller utformas som en egen dopgudstjänst med endast de närmaste.

I Sydöstra Jämtlands pastorat välkomnar vi fler dop i samband med gudstjänst. Det är ett fint sätt

att inleda det kristna livet i gemenskap med församlingen. Vid ett dop i en gudstjänst är en stor del av ordningen redan bestämd, men inför dopet sker dopsamtal och val av psalmer, böner och texter. Det kostar ingenting att bli döpt eller att låta döpa sitt barn. Präst, musiker, vaktmästare och kyrka ingår.

Mikaela Håkansson

Dop i samband med mässa i Klövsjö kyrka. Foto: KERSTIN STRÖMBERG

RISKERA

HÖJER TILL SKYARNA

STÅR BESLUTSAM

ROCKÄRMSKORT

KAN INTE VÄNTA

FANTASIBYGGNAD

KONFESSION

BETER SIG HEMLIGHETSFULLT

OFRÅNKOMLIGA GÖROMÅL

SÅG JAKOB I DRÖMSYN KUBMATERIAL

BÄRANDE KONSTRUKTION SIMFÅGEL

NICKE NYFIKEN

TÄNDA EN BRASA

ANTAGANDE

FÅRPAPPA

DRA PÅ MUNNEN JUBELSÅNG VILL VINNARSKALLEBLI

TV-PRIS

OOLONG

OMSORGSFULLT

FLYTA I LUFTEN ERBIUM

BÄDDA NER

SES MED HALM OCH HÅR

BELÄGGNING SJÖJUNGFRU

FÖR DE BÄSTA I LANDET

SES MED BONO GENRE ONTARIO SMIDER MÅLMEDVETEN

EKOLOGISK ÄR MUNTERGÖK OFTA

PROCESSION

GRÄSKAPARE

KORN I KAR

VARAR INTE LÄNGE

UTAN UNDANTAG KOMMER FÖRST

SKREV LENNON VINDSTÖT

KATTVAPEN

GÖR SÅ HÄR

» Lös korsordet så får du fram en mening i de färgade rutorna.

HETER KANSKE KALVENS MAMMA

LEVA FRILUFTSLIV SAKNAR CIRKELN

IAKTAGBAR KÄRLEKSFULL FÖRSÄKRAN HIMLAFENOMEN

OLGA ANDERSSON

FICK ADAM OCH EVA LÄMNA

MÄRKE

BO FÖRBJUDET GIFT

DRÖMSÖMN

VÅNINGSPLAN KÄND NALLE

MELODI NÄSPLÅGA

HÖRS I ETERN RINNER GENOM TURIN

BEHÖVER INTE TUGGAS

SORGLÖS PERSON

» Rätt svar finns på vår hemsida från den 10 juli: www.svenskakyrkan.se/sydostra-jamtlands-pastorat/forsamlingstidningen-hela-livet

MELLAN DO OCH MI

MEDLEM I SVENSKA KYKAN

Ger hopp för människor och bygden

I Svenska kyrkan finns det plats för dig som tror eller tvivlar. Här äger händelser rum både i glädje och sorg – och livet däremellan. Du är välkommen till kyrkan oavsett om du är medlem eller ej, men här nedan vill vi berätta om allt gott ett medlemskap gör för människor och bygden.

SOCIALT ARBETE

Året om är det dop, konfirmation, vigslar och begravningar.

LANDSBYGDEN

» Vi handlar till exempel lokalt för att stödja, uppmuntra och samverka till levande landsbygd. Genom lokal närvaro och samverkan får vi ett mervärde och kan tillsammans värna församlingarna och landsbygden.

MUSIK

Som medlem i Svenska kyrkan är du med och bidrar till våra verksamheter för barn och unga, den levande musiken och kulturarvet.

skors personliga livsberättelser.

PILGRIMSSATSNINGAR

» Vi erbjuder pilgrimsvandringar och underhåller delar av Kårböleleden, Jämt-Norgevägen och Indalsleden.

INTERNATIONELLT ARBETE

» Pastoratet stöttar Act Svenska kyrkan som kämpar för allas rätt till ett värdigt liv.

» Vi gör hembesök hos äldre och sjuka, ger stöd och tröst och har flera viktiga gemenskapsplatser för alla åldrar. Vi satsar på framtidens generation och erbjuder olika barn- och ungdomsgrupper för 0–19 åringar.

Jag är döpt i Svenska kyrkan.

GUDSTJÄNSTER OCH

KYRKLIGA HANDLINGAR

» Varje vecka firar vi olika typer av gudstjänster och vill förmedla hopp.

Jag är döpt i en annan kristen kyrkas ordning.

Jag är inte döpt, men vill bli medlem och önskar undervisning om dop.

» Vi erbjuder ett flertal konserter och har körer för barn, unga och vuxna. Större musikevenemang anordnas som t.ex. Musik i sommarkväll som finns i hela pastoratet.

BEGRAVNINGSAVGIFT

vill bli medlem i Svenska kyrkan vänlig markera de svar och uppgifter som du känner till eller lämna dessa obesvarade.

Namn:

KULTURARV

Personnr:

» En del av kyrkoavgiften går till att bevara våra 41 kyrkor och kapell. De är en del av församlingens och landsbygdens historia, men även del av männi-

Adress:

Ja, jag vill bli medlem i Svenska kyrkan

BETALAR ALLA

» Alla som är folkbokförda i Sverige och har en beskattningsbar inkomst betalar begravningsavgift. Den finansierar kostnaderna för att anlägga och sköta pastoratets 36 begravningsplatser med gravplatser, gravsättning, kremering och lokal för begravningsceremonin.

Mikaela Håkansson

Namn:

Var vänlig markera de svar och uppgifter som du känner till eller lämna dessa obesvarade

Jag är konfirmerad i Svenska kyrkan.

❑ Jag är döpt i Svenska kyrkan

❑ Jag är döpt i en annan kristen kyrkas ordning

Postnr/ort: Tel: E-post:

❑ Jag är inte döpt, men vill bli medlem och önskar undervisning om dop

Jag är konfirmerad i en annan kristen kyrka.

❑ Jag är konfirmerad i Svenska kyrkan

Namnteckning:

❑ Jag är konfirmerad i en annan kristen kyrka

KLIPP UT BLANKETTEN och lämna till någon av personalen i våra kyrkor.

Personnr:

Adress:

Postnr/ort:

Tel: E-post:

ut blanketten och lämna till någon av personalen i våra kyrkor. Du kan även lämna den i brevlådan utomhus kansliet i Brunflo eller skicka blanketten till: Sydöstra Jämtlands pastorat, Kyrkvägen 31, 834 96 Brunflo

Du kan även lämna den i brevlådan utomhus vid kansliet i Brunflo eller skicka den till: Sydöstra Jämtlands pastorat, Kyrkvägen 31, 834 96 Brunflo

Uppgifterna behöver vi för att kunna registrera ditt medlemskap. När det är klart får du en bekräftelse hemskickad. Information om hur vi hanterar dina personuppgifter och om dina rättigheter enligt dataskyddsförordningen finns på: svenskakyrkan.se/sydostra-jamtlands-pastorat/dataskyddsforordningen-gdpr-

Namnteckning:

Uppgifterna behöver vi för att kunna registrera ditt medlemskap. När det är klart får du en bekräftelse hemskickad. Information om hur vi hanterar dina personuppgifter och om dina rättigheter enligt dataskyddsförordningen finns på svenskakyrkan.se/sydostra-jamtlands-pastorat/dataskyddsforordningen-gdpr

Foto: DOUG OLSON/MOSTPHOTOS