Amos vintern 2024_Helsingborg

! swishgranen

Uppfyll någons önskan i jul med

VINTERN 2024

PÄR JOHANSSON, GLADA HUDIK:

”Att hänga med Ida är som balsam för själen”

HÅLLBARHET PÅ BESÖK HOS DOKSHAYE PLANSTKOLA

vila

Att finna ro i sorgen 1

ODR SAMHÄLLSINFORMATION VINTERN 2024

VÄLKOMMEN

På spåret S

å satt jag där på tåget, som sakta rullade ut från Helsingborg C, norrut. Sakta steg rälsen uppåt och jag lyfte blicken för att se smaragd­ blått Öresund när vi successivt kom upp ur tunneln. Är detta vila, tänkte jag, för jag visste att temat för Amosnumret i december skulle bli Vila. Är vila att återigen resa från en välbekant och älskad stad till den stad som jag veckopendlat till i nästan fem år. Är det resandet som ett mellanläge, med tid för återblick?

Bli Guds avbild som enligt Genesis första kapitel inte vilar från att göra gott också den sjunde dagen, på vilodagen.

Men, tänkte jag, och visade biljetten på min mobil, nog måste väl vila vara något mer än så? Mer än att vara fri från förväntningar och påfrestningar.

Läs vad Jesus gör i Markusevengeliets andra kapitel.

Foto: LINDA GUSTAFSSON

2

VINTERN 2024

Kanske handlar det i stället om att känna att jaget och rollen inte är i konflikt, att vara trygg.

PÅ ETT PERSONLIGT plan är det nog möjligt att få ett vardagsliv med vilopuls. Om det är en gåva given av generna, livet och omständigheterna och utan att det bekostas av någon annan, är det bara att tacka.

Men, vi får inte nöja oss med personlig vila. För som rationella och kännande subjekt hör vi ropet från krigshärdar, klimatkatastrofer, diskriminering och orättfärdigheter. Vi ser bilderna av polarisering.

Genom ropen och bilderna kommer en vädjan: Vila er men ta inte time out från att vara människor till 100 procent. Vila i att du är Guds avbild, och skapad till att vara som Gud. Bli Guds avbild som enligt Genesis första kapitel inte vilar från att göra gott också den sjunde da­ gen, på vilodagen, alltså Sabbatsdagen. (Läs vad Jesus gör och säger i Markusevangeliets andra kapitel.)

Kristian Lillö Kyrkoherde

9

Innehåll Din församling

4 Här kan du se Lucia 6 Dokshaye plantskola 26 Ge en julgåva till swishgranen

Tema vila 9

18 20 30

an vi nå en K punkt där vi kan finna ro i sorgen?

Nyfiken på Vad hände med vilo­ dagen?

Tankar om tro Vila i tron Kyrkogård Hur fridfull ska den sista vilan vara?

För Hanna Pierre Nilsson handlar vila i tron om att lägga allt i Guds händer.

Foto: LISA ­WIKSTRAND

Mötet

25 30 31

EN DEL AV

Kyrkovalet Boktips Korsord

NENMÄRKE VA

T

Övrigt

S

16 Ida och Pär Johans­ son, Glada Hudik

Trycksak 3041 0934

Vårt bästa tips till vila en stunds läsande.

Foto: LUZA STUDIOS/GETTY IMAGES

Vad vilar du ifrån? sista och tredje nummer av ◗Årets

Helsingborg Amos har tema ”vila”.

Och det önskar vi verkligen att advents- och jultiden vi går in i nu ska få ge dig. Vila.

Inte sällan hör man att just denna tid är förknippad med just det motsatta. Stress, hets och späckat schema. Men oavsett hur ens schema ser ut, fullt eller tomt, och oavsett hur man vill ha sitt schema, tomt eller fullt, behöver man vila. Hitta stunder när man kan ha tankarna på något helt an-

nat än det man brukar ha, ta paus helt enkelt.

Utan att veta något alls om dig och din tillvaro så är vårt bästa tips till vila en stunds läsande. Och i det här numret kan du få läsa om trädplantering i Etiopien, om det diakonala insamlingsprojektet Swish for a Wish och om hur vilsam den sista vilan behöver vara på våra kyrkogårdar och begravningsplatser.

God vila!

REDAKTION Redaktion: Kontraktsprost Kristian Lillö, Linda Gustafsson, Johan Sundqvist, Fredrik Torstensson och Josefine Sjöqvist.

Webb: svenskakyrkan.se/helsingborg E-post: amos.hbg@svenskakyrkan.se Telefon: 042-18 90 00

Produktion: Verbum AB Ansvarig utgivare: Martina Croner martina.croner@verbum.se Tryck: Printagon, Helsingborg, 2024.

Distribution: Postnord Omslagsfoto: Magnus Glans VINTERN 2024

3

KALENDARIUM

När kommer Lucia och var är hon?

Söndag 8 december

S:ta Anna kyrka 14.00 Välkommen Lucia, luciagudstjänst Barnkörerna Amazing och Voices. Fri entré.

Söndag 8 december

S:t Olofs kyrka 10.00 Musikgudstjänst med ­luciatåg S:t Olofs barnkör. Fri entré.

Tisdag 10 december

S:ta Anna kyrka 14.00 Middagsbön med luciatåg Barnkörerna Amazing och Voices. Fri entré.

Onsdag 11 december

Raus kyrka 17.30 & Kom nu alla - se Lucia 19.30 väntar här Choreli, Vox Angelica och musiker. Biljett 100 kronor via Billetto, till Act Svenska kyrkan.

Fredag 13 december

S:ta Maria kyrka 17.30 & Lucia - I mörka natten 19.30 i midvintertid Vox Angelica och Helsingborgs gosskör. Biljett 100 kronor via Billetto, till Swish for a Wish.

Lördag 14 december

Raus kyrka 16.00 Med ljuset i sin hand Tonjägarna och T-kören.

Fri entré.

Söndag 15 december

Adolfsbergskyrkan 14.00 Mässa med luciatåg Adolfsbergskyrkans barnkör.

Fri entré.

Söndag 15 december

Elinebergskyrkan 16.00 Elimässa med luciatåg Musikverkstaden. Fri entré.

4

VINTERN 2024

Lucia kommer inte bara den 13 december.

Håll utkik i kalendariet här intill när hon kommer till din kyrka!

Foto: ALEX ­GIACOMINI/IKON

”Vinterljus gör den ­mörka årstiden mysig” ... Elisabet Lindberg, ansvarig för Vinterljus i Helsingborgs stad.

hallå där

Vad är Vinterljus för något?

– Vinterljus gör den mörka årstiden till den mysigaste! Från början av november och fram till första advent tänder vi upp stämningsfulla och sagolika ljusinstallationer runt om i Helsingborgs centrum, som får lysa till slutet av februari. Förutom en ökad mysfaktor så vill vi att de ska bidra till ökad trygghet och trivsel, och till att ännu fler väljer att röra sig i city även när mörkret fallit på.

Vad kan man få uppleva på Vintersljus den här julen och vintern?

– Nytt för i år är bland annat att vi får en till gran vid korsningen Järnvägsgatan–Trädgårdsgatan, och så är de vackra ljuskronorna tillbaka över Södra Storgatan efter vägarbetet. Har du inte sett ljusfontänen vid stadsbiblioteket är den ett måste! Och min personliga favorit är de rosa träden i Furutorpsparken. Vi bjuder in till fyra guidade vinterljusvandringar

där vi berättar mer om utvalda installationer.

Varför är Svenska kyrkans swish­gran med på Vintersljus?

– Granen vid isbanan är en av våra 20 julgranar som vi sätter upp i Helsingborg under vintern. Den lyser inte bara upp på Sundstorget, utan via den går det också att sprida ljus och värme till familjer som har det ekonomiskt svårt.

LÄS MER information om swishgranen och ◗Mer

projektet Swish for a Wish kan du läsa på sid 26-27. Information om Vinterljus och de guidade vandringarna finns här: www.helsingborg.se/vinterljus

Kom och gift er på nyår

Foto: ANNA ­WALIEVA/ GETTY

Foto: MAGNUS ARONSON/IKON

Ni kan ha med vilka ringar som helst!

31 december kl 11.00–14.00 ◗Den

finns det möjlighet till drop in-­ vigsel i Raus kyrka. Kom som ni är och gift er där och då.

Det ni behöver är att: Ni har en godkänd hindersprövning från Skatteverket.

Ni har med era legitimationer.

Ni har med ringar (kan vara vilka ringar som helst).

Minst en av er är medlem i Svenska kyrkan.

Hindersprövning är ett intyg som visar att det enligt svensk lag inte finns några hinder att ni kan gifta er. Hinders­ prövningen behöver ni ansöka om

Säg ja i Raus kyrka mellan 11 och 14.

i god tid hos Skatteverket. På en drop in-vigsel finns präster och musiker på plats. Och naturligtvis får ni ha gäster med er.

LÄS MER www.svenskakyrkan.se/helsingborg VINTERN 2024

5

MILJÖ OCH HÅLLBARHET

Borgmästaren i Chencha, representanter från den lokala administrationen, Svenska kyrkan Helsingborg och Hope for children tillsammans med anställda på trädplantagen.

Välkommen till Dokshaye plantskola TEXT: Linda Gustafsson FOTO: Johan Sundqvist

Under hösten 2024 startades ett nytt projekt inom ramen för ­Svenska kyrkan Helsingborgs miljö- och håll­barhetsarbete. Syftet är att öka biologisk mångfald, ­binda koldioxid, öka förutsättningar att klara både torka och översvämning och minska risker för jorderosion.

I september 2024 stod Dokshaye plantskola i ­Chencha, Etiopien, redo att påbörja sitt uppdrag. är ett samarbete ◗Planteringen

med den lokala administrationen, kommunen för Chencha, och i september var borgmästaren på plats för invigningen. Plantorna som odlas här kommer att distribueras ut på speciellt avsatta ytor i området där de ska få växa upp och förbättra jorden, hindra jordskred och översvämningar.

Kommunen har avsatt mark för arbetet och projektet drivs av organisationen Hope for Children in Ethiopia, HCE, en av Svenska kyrkan Helsingborgs nära partners i det internationella arbetet. Yonas Tesfaye, som är föreståndare för 6

VINTERN 2024

HCE, är tacksam för möjligheterna det här projektet ger.

– I dag är jag väldigt glad att få se den här rörelsen för den biologiska mångfalden. Och tacksam för att Svenska kyrkan kom med förslaget att kunna göra en viktig insats tillsammans.

BRISTEN PÅ SKOG och träd är ett

utbrett problem i Etiopien orsakat av bland annat klimatförändringar och överexploatering. Landets regering, med premiärminister i spetsen, gick för några år sedan ut med en kampanj där man uppmanade landets invånare och kommuner

att plantera fler träd. Men landets kommuner och invånare har sällan resurser till det här, så fortfarande finns stora behov. Senast i somras drabbades ett bebott område i södra Etiopien av ett jordskred där över 200 personer miste livet.

I september invigdes plantskolan, som ligger i Chencha cirka 50 kilometer söder om Addis Abeba.

Här finns en stor entusiasm och glädje över möjligheterna som det här projektet ger, och plantorna är redan på väg upp.

Hope for children in Ethiopia har redan flera projekt i gång i området. Bland annat med

»

Yohannes Seid, ansvarig i kommunen, Yonas Tesfaye, chef Hope for children, Kent Kvist, Svenska kyrkan Helsingborg, Chencha Tsera, borgmästare i Chencha och representant för regeringskansliet.

!

visste du att kyrkan ◗Svenska

Helsingborg har, sedan 2014, kontinuerligt utökat sitt internationella engagemang, som en självklar del i den grundläggande uppgiften, och den världsvida kyrkans uppdrag. ◗Pastoratets

finansiering av det internationella arbetet vilar på fyra ben, där de två förstnämnda är insamlingsbaserade och de två följande beslutade budgetposter:

1

Insamlingskampanjer för Act Svenska kyrkan.

2

Internationella projekt hos församling som drivs av församlingsråd, till exempel barnbyn Hutano Zimbabwe i ­Maria församling.

3

Budgeterade anslag som beslutas av kyrkorådet för samverkan med Act Svenska kyrkan, Ethiopian Graduate School of Theology (EGST) och Hope for Children in Ethiopia (HCE).

4

Anslag från investeringsportfölj, där avkastningen går till pastoratets ovan nämnda partners.

VINTERN 2024

7

MILJÖ OCH HÅLLBARHET

Planeringarna ska förbättra jorden och hindra jordskred och översvämningar.

och inte minst arbetstillfäl­ ”Den samverkan som detta projekt innebär är ännu hopp len för de som arbetar där. en pusselbit i vår ambition att verka för FN:s hållI SVENSKA KYRKAN Helsingborgs barhetsmål.”

Kristian Lillö miljöpolicy står bland annat att

» självhjälpsgrupper för kvinnor

på landsbygden. Över 3 000 kvinnor är hittills organiserade i 110 självhjälpsgrupper. Genom utbildning, inkomstgenererande aktivitet och utvecklingsprojekt inom landsbruk och djurhushåll­ ning skapas nytt hopp för ett gott liv.

PROJEKTET SECOND CHANCE är

ett annat viktigt arbete i området där Hope for children skapar förutsättningar för barn som inte fått någon skolgång att kunna få komma i kapp genom ett intensiv­ år för att sen slussas vidare till kommunens skolor.

I Addis Abeba driver HCE också

en förskola där ett 80-tal barn får möjlighet inte bara till att få börja skolan utan också till två mål mat om dagen, kläder och en trygg plats att vara på. Många av barnen lever i fattiga slumområden eller på gatan.

I Addis Abeba driver organisa­ tionen också skyddade boenden och en ettårig lärlingsutbildning för unga killar och tjejer som på olika sätt utnyttjats i sexindustri och slavarbete. Många av dessa har också kommit till staden från just området Chencha, i hopp om att få försörjning till sin familj.

Nu blir trädplanteringen ytter­ ligare ett sätt att stärka samhället och området i Chencha, ge nytt

”Omsorgen om miljön ska genom­ syra all verksamhet och prägla det dagliga arbetet i syfte att främja och verka för en hållbar utveck­ ling och en rättvis fördelning av jordens resurser.”

– Den samverkan som detta pro­ jekt innebär är ännu en pusselbit i vår ambition att som en del av så många goda krafter i världen verka för kombinationen av FN:s hållbarhetsmål (Sustainable Development Goals) och De inre utvecklingsmålen (Inner Develop­ ment Goals). Vi vet att forskning klarlagt att just denna kombina­ tion medför kostnadseffektiva och förblivande mänskliga resultat i just komplexa situationer, säger kyrkoherde Kristian Lillö.

HOPE FOR ­CHILDREN IN ­ETHIOPIA förankring hos myndigheter, ◗Med

socialtjänst och polis verkar Hope for Children in Ethiopia (HCE) med både konkreta åtgärder och förebyggande arbete mot människohandel, fattigdom och utsatthet.

8

VINTERN 2024

bildades 2001 och ◗Organisationen

är i dag en väl etablerad och ansedd organisation som har kunna hjälpa ett stort antal barn och unga. har kontinuerligt utvecklat sin ◗HCE

verksamhet och finns i dag i Addis Abe-

ba och i Chencha. Det är en fristående organisation som drivs visionärt med förankring i evangeliet. Att konkret i handling och ord arbeta med diakoni är själva kärnan i organisationen och drivkraften hos de anställda.

vila

XX

tema

Kan vi nå en punkt där vi kan finna ro i sorgen?

TEXT & ILLUSTRATION: Sophie Ekman

VINTERN 2024

9

h TEMA VILA

ögtider som julen brukar vara glädjefyllda, men de kan också påminna oss om det som saknas. Den tomma platsen vid peppar­ kaksbaket, eller så är det för­ sta julen utan barnen efter en skilsmässa.

– Sorg är en förlust av något, och det handlar inte alltid om att för­ lora någon närstående.

Den kan också handla om andra förluster i livet, som förlorade drömmar, en förändrad livs­situation eller en barndom som inte blev som man hade hoppats. Sorg är stort och komplext, och vi bär ofta på mer än vi tror, säger Åsa Tomczyk, samtals­terapeut, lärare och föreläsare inom sorg.

Hon träffar ofta människor som inte själva är med­ vetna om sin sorg.

– Många är rädda för att möta sina känslor och flyr hellre ifrån dem, förklarar Åsa. Vissa går in i undvikande och låtsas som att allt är bra, vilket ger en tillfällig lättnad. Andra kan reagera med ilska, få

När vi tillåter oss att känna alla känslor kan läkningen börja. Åsa Tomczyk, samtals­terapeut 10

VINTERN 2024

vredesutbrott eller börja agera på sätt de inte känner igen sig själva i. Förändrade matvanor, sömnproblem eller självstraffande beteenden kan vara tecken på att sorgen finns där, även om vi inte alltid förstår det.

F

ör ja, sorgen får oss ofta att stänga av eller fly från känslorna, men en viktig del av att må bättre i sorgen är att acceptera den, och ge den utrymme.

– Att sopa sorgen under mattan kanske fungerar för stunden, men förr eller senare kommer den ikapp. När vi vågar möta sorgen blir den oftast lättare att bära.

Det gör vi genom att prata om sorgen. Hur den känns – i både kroppen och i huvudet.

– Sorgen är inte farlig, den är inte bara mörker och förtvivlan. Den kan också ge oss insikter om oss själva och våra känslor. När vi lär känna sorgen blir den inte lika hotfull, säger Åsa, och betonar vikten av att låta känslorna komma, även om det kan vara läskigt.

Hon berättar om sina egna upplevelser efter att ha förlorat sina föräldrar, som hon stod mycket nära.

– Jag kunde bryta ihop plötsligt, helt utan förvar­ ning. Men det är okej att vara ledsen och gråta, det betyder att det vi sörjer är viktigt för oss. Att accepte­ ra det är en del av läkandet.

Ofta klarar man ett sorgearbete själv, men ibland kan man fastna och då finns hjälp.

– Det finns verktyg som gör skillnad. Det finaste i mitt arbete som terapeut är när jag ser någon börja förstå sig själv och sin sorg, och pratar om den på ett

kort om Åsa Tomczyk Ålder: 49 år.

Familj: Man och två barn.

Gör: Certifierad handledare i sorgbearbet­ ning, samtals­ tera­peut (ACT) och lärare i sorg.

”Julen är en extra tuff tid eftersom den är så starkt förknippad med familj, traditioner och gemenskap”, säger Åsa Tomczyk.

nytt sätt. Det gör att mitt arbete känns så värdefullt, säger Åsa.

Kan man vila i sin sorg?

– När vi tillåter oss att känna alla känslor, kan läkningen börja. Då kan vi nå en plats där vi kan minnas och känna glädje, och där saknaden inte längre hindrar oss från att leva vidare. Det är en plats där vi kan vila i sorgen, förklarar Åsa.

G

öran Larsson, präst och psykoterapeut, har också arbetat med människor i kris på olika sätt och under många år. Hans egen sorg efter att ha förlorat sin yngste son, Isak, som tog sitt liv, har haft en djup inverkan på honom.

– Den akuta, sönderslitande sorgen är som en varg som river runt, en oerhörd smärta. Den kan vara så sönderslitande att det nästan inte går att sörja. Det är svårt att hitta någon vila där. Men så småningom tror jag det går att komma till en vila i sorgen, säger Göran.

Liksom Åsa, betonar Göran vikten av att möta alla känslor. Han ogillar begrepp som ”sorgebearbetning” eller ”att hantera känslor”.

– För mig handlar det om att tillåta känslor, snarare än att försöka hantera dem. Det är inte de känslor vi uttrycker som gör oss sjuka, utan de vi gömmer inom oss, förklarar han.

Göran delar Åsas syn på att sorg är en process som

behöver tid.

– Sorg är den långsammaste av alla känslor. Om man blir arg går det över ganska snabbt, eller om man skrattar åt något.

Men du kan inte trösta någon snabbt.

Sorgen läker i sin egen takt och behöver sin egen omsorg. Den viktigaste omsorgen är tid.

Han liknar sorgen vid ett sår som läker.

– Du kan inte skynda på läkningsprocessen, men du kan se till att såret är rent och luftigt, ge de bästa förutsättningarna för att läka. Samma gäller för ett sorgesår.

E

n sorg kan läka ut, men saknaden kan bestå.

Göran berättar hur han ibland överväldigas av saknaden efter sin son Isak, trots att det gått många år.

– Saknaden triggas ibland av små saker, som att jag ser några unga killar i fotbollströjor från hans klubb.

Då måste jag stanna bilen och bara gråta. Men även om saknaden aldrig helt försvinner, är den något annat än den första, sönderslitande sorgen.

När hans mamma nyligen gick bort vid 97 års ålder, var sorgen annorlunda.

– Det var mer som ett lugnt vemod. När jag tänker på henne känner jag att vi båda är omslutna av något ­större, och det ger mig en känsla av vila i sorgen, säger han.

» VINTERN 2024

11

TEMA VILA

kort om Göran Larsson Ålder: 71 år.

Familj: Fyra barn, tre på jorden och ett i himlen.

Gör: Präst och psykoterapeut.

Kan högtider som julen förstärka känslan av sorg En osörjd sorg kan leda till depression och saknad?

– Julen är en extra tuff tid eftersom den är så starkt om man fastnar i den och inte kommer förknippad med familj, traditioner och gemenskap, vidare.

Göran Larsson, präst säger Åsa. Det kan hjälpa att förbereda sig mentalt

»

Göran vill påpeka att sorg i sig självt inte är samma sak som depression, men liksom Åsa menar han att det finns tillfällen när man kan behöva ta professionell hjälp.

– En osörjd sorg kan leda till depression om man fastnar i den och inte kommer vidare. Det är viktigt att hålla ett öga på sina känslor och söka stöd om man upplever det som att man inte kan sörja på ett sätt som för en framåt.

B

åde Åsa och Göran betonar vikten av att inte bära sorgen ensam. Att dela sina känslor med andra är en viktig del av sorgeprocessen.

– Sorg är väldigt tungt att bära ensam, säger Åsa.

Om du har vänner omkring dig, våga prata med dem.

Och om du inte har det, finns det andra du kan vända dig till, som terapeuter eller stödgrupper.

Göran instämmer: – Vi är inte gjorda för att bära svåra förluster på egen hand. För att kunna vila i sorgen, behöver du minst en annan människa att vila tillsammans med.

Han berättar om hur ovärderligt det var att ha en vän som ringde honom en gång i veckan efter Isaks död.

– Ibland sa jag att jag inte orkade prata mer för dagen, och då sa han bara: ”Okej, jag ringer nästa vecka”.

12

VINTERN 2024

inför högtiden och tänka på hur man kan ta hand om sig själv.

Göran berättar hur hans familj hanterade julen efter Isaks död.

– Vi firade inte jul alls ett år, vi reste bort i stället.

Det tog tid innan vi kunde återuppta traditionerna igen, men när vi gjorde det skapade vi en minnesstund för Isak, vilket hjälpte oss att finna vila i sorgen även under högtiden.

Han tillägger: – Ibland behöver man också få vila från sorgen.

Att göra något helt annat, resa bort eller fokusera på något som ger glädje, kan vara nödvändigt för att orka möta nästa sorgevåg.

Kan tro vara en tröst i sorgen?

– Tro kan vara både ett stöd och en börda under sorg. När Isak dog kunde jag inte längre vara präst.

Jag hade inget att säga om Gud eller Jesus längre.

Men paradoxalt nog har jag aldrig känt mig så nära Gud som just då. Det var som att vara buren och omsluten, trots att jag inte kunde predika längre. Jag tror inte på Gud som något ”där ute’”, utan mer som en verklighet vi alla är en del av, något som omsluter både mig och Isak. Jag tror i Gud, inte på. Åsa, som inte definierar sin tro, finner också tröst i något större.

– Jag går ofta till kyrkogården och sitter vid minnes­lunden där mina föräldrar är begravda. Där känner jag en starkare närvaro som ger mig ro.

T

rots att sorg ofta känns överväldigande, tror både Åsa och Göran att den kan leda till personlig utveckling.

– Ju mer du lär känna din sorg och smärta, desto bättre lär du känna dig själv. Du blir starkare i dig själv och vågar uttrycka vad du behöver, säger Åsa.

– Sorgen kan ge oss en djupare förankring i oss själva. Vi blir lite starkare, lite lugnare och lite klokare av det vi går igenom, om vi får möjlighet att bearbeta det på ett läkande sätt, säger Göran.

Att finna vila i sorgen är en personlig resa som kräver tid, acceptans och medkänsla med sig själv.

Genom att tillåta alla känslor att finnas, söka stöd hos andra och ge sig själv tid att läka, går det så småningom att hitta en plats där sorgen inte längre dominerar ens liv.

– Sorgen är en del av livet, och även om den kan kännas övermäktig, finns det vägar att hitta vila och ro mitt i det smärtsamma. Det handlar om att vara snäll mot sig själv och våga känna det man känner, säger Åsa.

– Man kanske inte kan skapa vilan, men man kan underlätta för den och ge förutsättningar för att den ska infinna sig. Genom att acceptera sorgen kan man så småningom finna ro, och kanske till och med tacksamhet för det man haft, avslutar Göran.

4

... sätt att ta hand om din sorg

1

2

3

4

Tillåt dig att sörja Det är lätt att vilja undvika smärtan, men för att läka behöver vi våga känna sorgen. Det är okej att vara ledsen.

Ge sorgen tid Sorg har ingen tidsram.

Den tar den tid den tar.

Försök att inte stressa fram läkningen, utan låt den komma i sin egen takt.

Prata med någon Att dela din sorg med någon annan kan vara en stor lättnad, och hjälpa dig att förstå dina känslor.

Var snäll mot dig själv I sorgen kan vi ibland vara hårda mot oss själva och känna att vi ”borde” må bättre eller komma vidare snabbare. Kom ihåg att ge dig själv den omsorg du behöver – små, enkla saker kan göra stor skillnad.

... sätt att stötta en vän i sorg

1

2

3

4

Lyssna utan att lösa Var närvarande och låt din vän sätta ord på sina känslor. Försök inte komma med lösningar eller säga att ”allt blir bra”.

Undvik att säga ”nu är det väl bättre!”

Alla sörjer olika. Istället för att anta något, låt din vän känna det hen behöver känna.

Våga fråga ”hur mår du?”

Fråga hur din vän känner och var redo att lyssna. Att visa att du bryr dig betyder mycket.

Erbjud hjälp i vardagen Enkla saker som att laga mat eller bara vara där kan göra stor skillnad när allt känns tungt.

VINTERN 2024

13

MÖTET

IDA JOHANSSON OCH PÄR JOHANSSON SKÅDESPELARE I GLADA HUDIK-TEATERN

”Vi vill visa att alla är olika och att vi bör ta vara på det” Det började med en dans på en regnig parkeringsplats. Sedan kom genombrottet med Catwalk och nu syns Pär och Ida på vita duken igen. När livet snurrar på, finner de lugn i varandra.

TEXT: Anna-Maria Stawreberg FOTO: Magnus Glans

I höstas gick Det kunde ha varit vi upp på biograferna.

nedlagda mentalsjukhus. Ida Johansson ◗Säters

storgråter och känner ångest. Hon har precis besökt Rasbiologiska institutet i Uppsala, och sett outhärd­ liga bilder. Nu sitter hon i en tom sjukhussal och ring­ er hem till sin pappa i Mölndal. Frågar det oerhörda.

Tanken som hon knappt orkat snudda vid: – Hade ni tänkt lämna bort mig? När jag föddes. På ett typ sjukhus eller barnhem eller något?

Sådana tankar har han aldrig haft, försäkrar han.

Förstås.

Men egentligen är det inte så självklart. För hade Ida, som har Downs syndrom, fötts för 60 år sedan hade hennes liv säkerligen sett annorlunda ut.

BÅDE PÄR JOHANSSON och Ida Johansson har varit igång sedan i ottan. Pär har kört 30 mil från Hudiks­

Jag är väl medveten om att det jag ­utsatte Ida för under film­inspelningen var extremt tufft.

Pär Johansson 14

VINTERN 2024

vall och Ida har rest ännu längre, 40 mil från Göte­ borg. Trots det ser de båda nästan oförskämt pigga och utvilade ut när vi träffas på Glada Hudik-teaterns stamhotell i Stockholm.

Det har gått några månader sedan inspelningen av deras nya film Det kunde ha varit vi. För Ida var inspelningen känslomässigt tung. Filmen tar upp ett mörkt kapitel i Sveriges historia, då funktionshin­ drade människor sågs som mindre värda, gömdes undan på institutioner och till och med användes i experiment.

– Jag är väl medveten om att jag utsatte både Ida och Emma Örtlund, Idas motspelerska, för något tungt och tufft. För precis som filmens titel antyder, det kunde ha varit de som utsattes, om de levt i en annan tid, säger Pär och tittar på Ida. – Ja, i slutet ville jag inte fortsätta. Jag mådde psy­ kiskt dåligt, säger Ida. Men Ida härdade ut och genomförde inspelningen.

Så är hon proffs också. Ida har spelat teater sedan barnsben. Redan när hon var i förskoleåldern framför­ de hon stycken som Djungelboken och Klas Klättermus.

– Jag tycker om att spela teater, eftersom jag tycker om att överdriva mina känslor, förklarar Ida. »

Ida har spelat teater sedan hon var sju år.

Pär började med teater som 26-åring. I dag är de båda välkända ansikten för den svenska publiken.

VINTERN 2024

15

MÖTET Pär påpekar att Ida ibland kanske är för bra på att uttrycka känslor.

– Du kan leva dig in så starkt i olika situationer att det blir jobbigt för dig, säger Pär.

Ida tystnar en stund. Klappar Pär tålmodigt på axeln och suckar djupt, nästan lite teatraliskt, innan hon svarar.

– Ja, jag är bra på att uttrycka kärlek. Du är också bra på det, Pär, men inte lika bra.

DE KÄNNER VARANDRA väl. Faktum är att de varit vän-

ner i 14 år. En vänskap som resulterat i filmer som Catwalk, där Ida och de andra i Glada Hudikgänget drog till New York, men också i föreställningar som Trollkarlen från Oz, en föreställning som dragit fulla hus runt om i Sverige.

– Jag glömmer aldrig första gången jag träffade Ida. Vi hade spelat föreställningen Elvis på Lorensbergsteatern i Göteborg, berättar Pär.

Den då 20-åriga Ida hade suttit i publiken. Fylld av drömmar om att få dansa, spela teater och sjunga inför en publik. Hon var väl förberedd. Och hon hade en djärv plan.

– Hon väntade utanför teatern, och när jag kom stoppade hon mig och framförde en liten dans och ett teaterstycke. Jag kände direkt: ”Henne ska vi ha!”, säger Pär och skrattar.

Ida ser nöjd ut. För så blev det. Och sedan dess har Ida gjort stor succé såväl med sin dans och sin sång som med sitt skådespeleri. För att inte tala om hennes enorma talang som komedienne.

– Hon är en komisk drottning, säger Pär.

Kort om Ida ­Johansson Ålder: 34 år.

Familj: Pojk­ vän, syskon och föräldrar.

Bor: I Mölndal.

Gör: Skåde­ spelare och jobbar i daglig verksamhet.

Dansen är mitt liv. Då känner jag mig fri från allt annat. Då känner jag hur ­magiskt och underbart det är.

Ida Johansson

Den som sett henne programleda serien Idas träningsskola på Youtube kan bara instämma. Likt en svensk Bridget Jones visar hon övning efter övning.

Och även om det inte alltid går perfekt, är hon ständigt lika värdig. Ett stoneface som slutför uppgiften, kosta vad det kosta vill.

FÖR PÄR KOM genombrottet på ett annat sätt. Det

har gått nästan 30 år sedan den då arbetslösa Pär öppnade dörren till dagcentret i Hudiksvall. I bagaget hade han en kraschad fotbollskarriär. Han hade delat lägenhet med Tomas Brolin och framtiden såg ljus ut.

Men han höll inte hela vägen. Och nu var han alltså 26 år och tvingad att ta ett ALU-jobb på ett dagcenter.

Pär hade en vag aning om att han var intresserad av teater. Han visste också att han definitivt inte var intresserad av att låta ett gäng ungdomar med funktionsvariation sitta och träna på att knyta skorna hela dagarna. Den som har sett filmen Hur många lingon finns det i världen? vet hur det gick.

16

VINTERN 2024

Kort om Pär ­Johansson Ålder: 54 år.

Familj: Två vuxna barn, sambo och hunden Nellie.

Bor: I Hudiks­ vall och i Stockholm.

Gör: Verksam­ hetsledare, manusförfat­ tare, teater­ producent och regissör.

Grundade Glada Hudik.

För Pär tog med sig gänget till närmaste köpcentrum, köpte skor med kardborreband och i stället började de spela teater. Det blev succé.

– I dag har vi 14 utvecklingsstörda skådisar och sex normalstörda. Och vi har auditions precis som alla andra teatrar. De som är med måste ha någon form av talang, säger Pär.

Förutom att Glada Hudikteatern är en viktig del av Kultursverige, finns det ett underliggande budskap i allt de gör.

– Vi vill få hela världen att ändra sitt sätt att se på utvecklingsstörda, och sedan vi började har det hänt massor. Se bara på ICA-Jerry, som jobbar hos oss och blev en stor karaktär i ICA:s reklamfilmer. I dag har ICA anställt 1 750 personer med någon form av utvecklingsstörning, säger Pär.

Sedan genombrottet har det gått i ett för Pär. Under de senaste åren har han rest runt både i Sverige och utomlands för att hålla föredrag om Glada Hudik-teatern och arbetet med integration.

– Vi vill visa att alla är olika, och att vi ska värdesätta och ta vara på de där olikheterna i stället för att se dem som ett hinder, säger Per. Det är extra viktigt i dag, när det blåser snåla vindar, dras in på bidrag och talas allt mer om ekonomisk effektivitet. Lägg därtill att fosterdiagnostistiken som blivit allt mer utvecklad gör att det föds färre och färre barn med Downs syndrom.

OCKSÅ IDA HAR haft fullt upp. Ibland har det till och med snurrat lite för fort, erkänner hon.

– Det är underbart att vara känd. Men ibland känner jag ”hur ska jag orka bära runt på allt det här jag måste göra”, säger hon.

Då laddar hon om genom att lyssna på musik, bowla och umgås med människor hon tycker om, som sin pojkvän.

Och du, Pär, hur orkar du?

– Jag omger mig med väldigt bra personer.

Dessutom har jag ett andningshål hemma i Hudiksvall. Och att bara hänga med Ida, som i dag, är som balsam för själen, säger han.

Pär trivs med sitt jobb, är något av en arbetsnarkoman och konstaterar att arbetslivet ibland känns enklare än privatlivet. Hemma i Hudiksvall finns barnen Hannes, 24, och Elsa, 20 år. Efter skilsmässan från barnens mamma, i efterdyningarna av sonens återfall i leukemi, levde Pär ensam i många år.

Men inte längre. Han har träffat en ny kvinna och pendlar nu mellan huset i Hudiksvall och lägenheten i Stockholm. Med i boet har även den vita japanska spetstiken Nellie flyttat in.

Nellie, som är med under intervjun, låter sig villigt klappas av Ida. ”Hon är duktig på hundar”, säger Ida, medan Nellie blundar njutningsfullt.

Själv har Ida ingen hund, men eftersom hon älskar djur har hon börjat rida och anmält sig till dansskola. Även om hon redan är en naturbegåvning när det kommer till dans, vill hon ändå utveckla sin ytterligare.

– Dansen är mitt liv. Då känner jag mig fri från allt

annat. Då känner jag hur magiskt och underbart det är. Och det viktigaste av allt: kärlek.

BÅDE IDA OCH Pär har lyckats med långt mer än vad de

någonsin vågat drömma om. Men än finns det många drömmar kvar att uppfylla. Åtminstone för Idas del.

– Om fem år gör jag ännu mer musik än vad jag gör nu. Men jag vill också jobba mer som komiker.

Pär däremot duckar frågan. Kanske beror det på att han är mer fatalistisk.

– Jag tror att långsiktiga mål kan hindra en från att se möjligheterna här och nu. Därför sätter jag aldrig några framtidsplaner.

När Ida blir ombedd att beskriva sig själv svarar hon blixtsnabbt: – Jag är glad, positiv, kärleksfull, romantisk och omtänksam. Jag är lite av en drömmare och har två dåliga sidor. Jag kan inte joddla och jag är dålig på att jonglera.

”Att bara hänga med Ida, som i dag, är som balsam för själen”, säger Pär Johansson.

Pär är inte lika snabb på att beskriva sina egenskaper, men efter en stunds fundering säger han: – Jag är energisk och målmedveten. Envis och pratar i halva meningar. Och så är jag snäll …

Ida håller med. Drar efter andan som för att säga något.

– Okej, nu kommer det, säger Pär nästan lite ängsligt.

Han behöver inte vara orolig.

– Pär är bra på att säga kloka ord och på att ge oss nya upplevelser. Han gör mig glad, och faktiskt kan ingen ersätta dig, Pär.

Pär ser genuint lycklig ut över att höra Idas ord.

– Jag vet att jag utsatte Ida för mycket under inspelningen av Det kunde ha varit vi. Men hon är en otroligt stark kvinna. Och utan hennes och Emmas insatser hade det inte blivit någon film. Därför är jag otroligt tacksam.

VINTERN 2024

17

18

VINTERN 2024

NYFIKEN PÅ

Vad hände med

vilodagen?

I en tid där prestation och ­effektivitet styr vår ­vardag har vilodagen hamnat i skymundan. Men det finns en ­oväntad kraft i att stanna upp ibland. Prästen Olle Liljefors ­reflekterar över vila och hur stillheten kan vara vår mest radikala handling i dag.

TEXT: Karin Cedronius FOTO: Maria Wiig, Roberth Björk

för övriga dagar, jag tror mer på att skapa små vilo­ stunder varje dag, så vi kan hitta balans i livet.

Hej Olle Liljefors, präst i Maria ­Magdalena församling i Stockholm. Varför har vilodagen tappat sin betydelse för så många?

– Det är en bra fråga. Som trebarnspappa är jag själv en del av denna stressiga samtid. Men det är intressant att se hur vila har blivit något av det mest radikala du kan göra i dagens pre­ stationssamhälle.

Hur kan det fungera i praktiken?

Är det skärmarnas och teknikens fel?

– Ja, delvis. Teknikens löfte var ju att underlätta för oss, men vi är mer stressade än någonsin. Jag tror dock det är de existentiella frågorna som stressar oss på djupet. Den stressen kan inte motas genom att vi stänger av skärmarna, sätter oss i soffan och tittar rakt fram. Vi behöver sammanhang där våra funderingar tas på allvar. Kyrkan är ett sådant ställe och det är så spännande att se att fler och fler hittar tillbaka hit.

Borde vi återinföra vilodagen?

– Jag önskar att det vore så enkelt att vi kunde ha en dag helt utan måsten. För en del kanske det funkar – då är det fantastiskt. Men för egen del, som förälder till tre barn med massor av aktiviteter, skulle det vara svårt att ägna en hel dag enbart åt vila.

– Vilodagen känns lite missvisande för mig. Jag tror inte på en dag för att ta igen all stress vi utsätts

kort om Olle Liljefors Ålder: 41 år.

Gör: Präst i Maria Magdalena församling i Stockholm, föreläser om kristen mystik och skriver en bok om ämnet.

”Vi måste få tillåta oss själva att bara ligga på soffan och äta skumtomtar ibland.”

– Precis som med träning är det bättre att ha vardagsmotion än att köra på hårt en gång i veckan och sen vila resten av tiden. Samma gäller för vila, små stunder av stillhet och efter­ tanke varje dag gör stor skillnad. Kanske en kort bön under tandborstningen eller några minuter meditation före läggdags eller på bussen. Boka in en skogspromenad med dig själv eller en kaffe med en vän – före alla måsten. Så försöker jag göra för att få en stunds eftertanke i min vardag. Det handlar om att medvetet skapa utrymme för kontemplation. Det påminner om hur det varit traditionellt i kyrkan och kloster: man hade bestämda tider för bön och lade in arbetet utifrån det, inte tvärtom.

Lever du själv som du lär?

– Inte alltid, men jag har blivit bättre. Jag stänger av telefonen varje kväll, läser inte jobbrelaterad litte­ ratur i sängen och kollar inte mejlen när jag är ledig.

Jag tror att denna vila gör mig till en bättre människa och präst.

Julen är snart här. Hur kan vi hitta frid mitt i alla måsten?

– Vi måste få tillåta oss själva att bara ligga på soffan och äta skumtomtar ibland. Vila ger oss inte bara inre lugn, den är också en plats där vi samlar kraft för att sedan gå ut med ljuset i en alltför ofta väldigt mörk värld. Vila föder både kontemplation och aktion.

VINTERN 2024

19

TANKAR OM TRO

VILA I TRON. Att lägga sina bekymmer i Guds händer och lita på att allt

kommer att ordna sig. Det är inte alltid så lätt. Vad innebär det att vila i tron och hur kan vi göra det? Hur kan tron ge oss styrka och ­trygghet? Vi lät tre unga, nyblivna präster dela med sig.

Hanna Pierre Nilsson, präst:

”Jag har bara mina händer – resten får Gud fixa” tioåring ifrågasatte hon hela idén med Gud. ◗Som

Hur kan en gud finnas med tanke på allt elände i världen? I dag förtröstar prästen Hanna Pierre Nilsson på att Gud har koll och hon tycker det är helt okej – till och med viktigt – att tillåta sig att tvivla. Och att få bli arg på Gud. – Jag var sex år när jag fick en barnbibel av församlingen hemma i Norra Nöbbelövs församling i Lund.

Jag och mamma läste högt ur den om kvällarna varpå jag började ställa en massa frågor som varken hon eller pappa kunde svara på. Då tänkte mamma att henne skickar vi till kyrkans Miniorerna, ”de kanske kan reda ut det”.

Hur visste du att du ville bli präst?

– Mycket hände under och efter konfirmandåret.

Jag började engagera mig mer i kyrkan och startade bland annat upp söndagsskolan. När jag sedan insåg att man som präst både får jobba med människor och sin egen tro var det en pollett som trillade ner. Att få möta Gud på jobbet – vad fantastiskt!

Hur möter du Gud på jobbet?

– I möten med människor. Det är svårt att förklara men vissa möten är utöver det vanliga. Något klickar och jag kan känna gudsnärvaro. Det finns ju ett spår av Gud i oss alla.

Att vila i sin tro, vad innebär det för dig?

– För mig handlar det om att lägga allt i Guds

20

VINTERN 2024

händer. Många saker går bortom mitt förstånd som människa, då är det en tacksamhet att förtrösta på att Gud har koll.

– Jag arbetar i en församling i ett socialt utsatt område där barnfattigdomen är väldigt hög. Jag vill hjälpa dem som kämpar men har bara mina händer, resten får Gud fixa. Det är en form av förtröstan.

Har du ifrågasatt tron?

– Ja verkligen. När jag var tio år började jag ifrågasätta hela idén med Gud. ”Om Gud finns, varför finns det då så mycket elände i världen?” Det är inte alla tioåringar som dealar med teodicéproblemet men jag gjorde det. Senare, i konfirmationsgruppen, pratade vi om Gud på ett annat sätt som jag kunde ta till mig.

– Sedan tror jag – å andra sidan – att det är viktigt att tvivla ibland, att få bli arg på Gud. Varför det?

– All världens jävligheter kan vara svårdefinierade.

Det kan vara skönt att ha någon att frustrerat fråga varför.

Hur kan du som präst och medvandrare hjälpa andra att vila i sin tro?

– Än så länge är jag ny i min roll, att bygga relationer tar tid. Men jag tror att det handlar om att vara närvarande. Jag kanske inte alltid kan komma med råd men jag kan alltid lyssna.

Hanna Pierre Nilsson är pastors­adjunkt i Perstorps församling i Lund.

Foto: LISA ­WIKSTRAND

VINTERN 2024

21

TANKAR OM TRO

Julia Insulander, pastorsadjunkt i Torshälla församling i Eskilstuna:

”Jag vandrar a ­ ldrig ensam, Gud är med”

”Aha! Det är Gud jag har ­pratat med”

är i mötet med församlingsborna som det blir ◗Det

extra tydligt, att Gud finns nära och att han bär. Där och då får prästen Julia Insulander en glimt av Gud. – För mig var konfirmationstiden viktig. Det betydde mycket att få samtala kring och utforska kyrkan, tron och Gud och vem jag själv var i allt det här. Efter konfirmationen fortsatte jag som ung ledare och insåg rätt snart att det var mitt kall, att bli präst.

Fornander Rosell var säker på att bli ingenjör, ◗Lucas

men livet tog en annan väg – han blev präst. Tron för honom handlar om att våga bli berörd och överraskad, vilket kan vara utmanande.

– Det var så självklart att jag skulle bli ingenjör. Jag hade betygen och fixade ämnena. Men så insåg jag hur otroligt tråkigt det var och tänkte, vad är motsatsen till matematik? Jag provar teologi i stället.

– Jag kommer ofta tillbaka till löftet i dopet, löftet om att Gud är med oss alla dagar. Det är verkligen något att vila i. Att jag aldrig vandrar ensam, det finns en gud som är med oss.

– Jag halkade med mina kompisar på konfirmationen och kände direkt att kyrkan bekräftade min syn på livet. Dessutom har jag alltid bett. Det har inte alltid varit riktade böner, men jag har alltid längtat och sökt efter något mer. Under konfirmationen blev det som ett aha, det är Gud jag har pratat med! Allt stämde.

Vad innebär det för dig att vila i tron?

Vad gör det med dig, den vissheten?

– Det ger en trygghet att kunna luta sig mot Guds kraft och jag tycker det blir extra tydligt i mässan.

Där får vi ta emot kraft i nattvarden, musiken och gemenskapen. Gudnärvaron blir för mig väldigt tydlig i mötet med andra människor.

På vilket sätt?

– Som präst möter jag många församlingsbor och i samtalen kan jag ibland få en tydlig känsla av att något förde oss samman. Det kan handla om små ord som jag märker landar helt rätt och jag får en gudsglimt. Sen hamnar jag i olika situationer där jag efteråt känner att jag inte fixade det själv utan att Gud bar och tog vid där jag som människa inte räckte till.

Varför är det viktigt att få känna sig buren?

– I en tid när vi ska klara oss själva, prestera och visa upp saker och ting behöver vi bli påminda om vad som är viktigt på riktigt. Få återkomma till Guds kärlek och överlämna, släppa allt, lägga dagen i Guds händer och lita på att han är där.

– Återigen, jag återkommer till löftet i dopet och vetskapen om att någon har älskat mig först. Det ger mig styrka att ta mig an världen utanför.

22

Lucas Fornander Rosell, pastorsadjunkt i Kolmårdens församling i Norrköping:

VINTERN 2024

Hur kom du i kontakt med kyrkan?

Att vila i sin tro, vad innebär det för dig?

– För mig handlar det om att hålla mina händer öppna. Att låta mig beröras och överraskas. Och det kan vara utmanande. Jag, som många andra, vill gärna beräkna och förstå livet, kunna kontrollera det.

Det gäller att inte bygga upp en vägg mot det som kan överraska mig.

På vilket sätt vilar du i din tro i dag?

– Nu, i mitt nya jobb, berörs jag av möten med människor på ett sätt jag inte hade kunnat föreställa mig. Ofta uppstår en magisk känsla, det är Kristus själv som sitter med oss i rummet. Det vet jag, annars skulle vi inte kunna nå varandra på det sättet vi gör, gång på gång. Då känner jag att jag vilar i tron.

När brottas du med tron?

– Rätt ofta. Jag kan brottas mycket med Gud, med att saker är oförståeliga. Då kan det bli en irritation rent av. Samtidigt, under mina bästa dagar, är det exakt det som är min källa till tro. Att saker är oförståeli­ga visar på att livet är mer än vad vi ser och förstår och det är ju något stort att vila i.

RECEPT

himmelskt goda

Saffransstjärnor med vit choklad Saffran, vit choklad och apelsin är fantastiskt fina kompisar. Det är svårt att sluta äta dessa söta, spröda saffranskakor.

RECEPT OCH STYLING: Sophie Ekman FOTO: Eva Hildén

30 kakor Ingredienser: ½ g saffran 4½ dl vetemjöl 1 dl strösocker 1 tsk vaniljsocker 200 g smör, rumsvarmt 100 g vit choklad 1 apelsin, rivet skal

Gör så här: saffran med 1 tsk strö◗Mortla

socker. mjöl, strösocker och ◗Blanda

vaniljsocker i en bunke. Häll i smör och saffran, arbeta samman till en deg. Låt vila i kylen 30 minuter. ugnen på 175 grader. ◗Sätt

ut degen cirka 5 mm ◗Kavla

tjock. Tryck ut stjärnor med mått.

Lägg dem på plåt med bakplåtspapper. Strö på pärlsocker. i mitten av ugnen, 8-10 ◗Grädda

minuter. vit choklad i vattenbad. ◗Smält

Ringla över stjärnorna. Strö över rivet apelsinskal.

VINTERN 2024

23

BÖCKER

5

boktips för en vilsam jul

Böcker som kan hjälpa oss att hitta vila och tröst, oavsett om det handlar om att bearbeta sorg, ta en paus från vardags­stressen eller finna ro i julens stillhet.

STICKAT FRÅN KUST OCH STRAND Erica Åberg Bokförlaget Semic

dig genom vintern med ◗Sticka

20 inspirerande projekt. I denna bok guidar Erika Åberg dig g­ enom vackra, värmande plagg som ­tröjor, västar, strumpor och vantar.

Stickningarna är inspirerade av naturen, med motiv som Vintergatan och färger från sillgrisslans ägg.

Boken innehåller både enkla och avancerade projekt för alla typer av stickare. Med stämningsfulla bilder och tydliga instruktioner är detta boken för den som vill skapa och vila samtidigt under vinterns lugna stunder.

STILLHET & RÖRELSE Jonas Parandian Nordstedts

◗I sin nya bok utforskar Jonas Parandian hur vi kan uppnå balans i livet genom att kombinera rörelse och stillhet. Med en bakgrund som naprapat guidar han oss att lyssna inåt, lita på kroppens signaler och skapa trygghet i nervsystemet. Han förklarar hur närvaro är lika viktigt för hälsan som fysisk aktivitet, och hur vi kan läka och bli starkare genom små, medvetna förändringar i vardagen. Fin läsning för dig som vill hitta lugn och återhämtning i julstressen – och kanske börja det nya året med både kropp och själ i harmoni.

24

VINTERN 2024

FYRA KLASSISKA JULNOVELLER II Elisabeth Beskow, Selma Lagerlöf, Chales Dickens, Johannes V Jensen Novellix

!

missa inte Novellen i P1 i ◗Novellen

P1 är en ny poddserie från Sveriges Radio Play som presenterar specialskrivna noveller.

Varannan lördag släpps en ny novell, i uppläsning av skådespelare eller författarna själva.

Lyssna här: sverigesradio. se/novellen-i-p1

◗I en vacker julask ligger fyra utvalda noveller, alla med julens tidlösa budskap om medmänsklighet, drömmar och mirakel. I Julgästen av Elisabeth Beskow förmedlas julens kanske viktigaste budskap – att öppna sitt hjärta för andra.

Charles Dickens klassiker En julsaga lär oss vikten av generositet och medkänsla. Selma Lagerlöf lyfter med Luciadagens legend fram ljusets och hoppets betydelse genom Lucias uppoffrande handlingar för att sprida värme till de mest behövande. Slutligen påminner Sjusovarna av Johannes V Jensen oss om vikten av vila och drömmar. Denna samling noveller ger både värme och eftertanke i vinter.

LILLA FÖRLUSTBOKEN Christa Mickelsson Fontana Media

förlustboken är en personlig ◗Lilla

och reflekterande bok om livets förluster och hur vi kan möta dem.

Christa Mickelsson, som själv drabbades av en allvarlig hjärnblödning som ung vuxen, skriver med insikt och värme om förluster av olika slag – från sjukdom och förlorade förmågor till sorg och död. Genom sin egen resa vill hon inspirera oss alla att bearbeta förluster och hitta lindring i sorgen. Det är en bok för dig som vill sluta fly från sorgen och istället lära dig att hantera den. Här får du en påminnelse om att förlust är en del av livet, men att det går att finna vila i den.

FÖR DIG SOM VILL FINNA RO Charlotte Frycklund Verbum

kan ibland kännas långt ◗Livet

ifrån harmoniskt, med mycket som händer runt omkring och en överväldigande mängd känslor och tankar. Hur hittar man då lugn och ro? I denna bok delar Charlotte Frycklund med sig av berättelser om personer i Bibeln och vardagen som lyckats ta sig igenom tuffa utmaningar.

Texterna är korta och enkla att ta till sig på bara några minuter. De är tänkta att ge en paus från det kaos som kanske just nu dränerar dig på energi och kreativitet.

KYRKOVALET 2025

”Som förtroendevald har man möjlighet att påverka vilken riktning kyrkan ska ta i många viktiga frågor,” säger Aina Modig Lindell, som har varit förtroendevald i Svenska ­kyrkan i 25 år.

Marianne Holm Christensen började som förtroendevald i Svenska kyrkan för 18 år sedan. Hon tycker att det är ­viktigt med förtroendevalda som representanter för medlemmarna.

Du kan påverka hur Svenska kyrkan styrs I september 2025 har du möjlighet att påverka hur Svenska kyrkan ska styras. Då är det kyrkoval och alla medlemmar över 16 år har rösträtt. För den som vill påverka ännu mer finns möjligheten att ställa upp som förtroendevald.

kyrkan styrs av förtro­ ◗Svenska

endevalda som väljs vart fjärde år i kyrkovalet. Precis som i de allmänna valen röstar man till tre nivåer (se faktaruta). De förtroen­ devalda är medlemmarnas repre­ sentanter och spelar en viktig roll i kyrkans demokratiska system.

Två som har valt att engagera sig är Aina Modig Lindell, ordförande och Marianne Holm Christensen, ledamot, i kyrkorådet i Svenska kyrkan Helsingborg.

– Som förtroendevald har man möjlighet att påverka vilken rikt­ ning kyrkan ska ta i många viktiga frågor, till exempel socialt och eko­

nomiskt, säger Aina Modig Lindell.

Hon har varit förtroendevald i 25 år och sitter i både kyrkorådet och kyrkofullmäktige. Att vara engagerad har inneburit en stor personlig utveckling för henne.

– Jag har vuxit som person när jag tagit på mig ansvar och velat göra skillnad. Jag har fått lära mig administration, organisationsstyr­ ning och ledarskap till exempel, säger hon.

MARIANNE HOLM CHRISTENSEN

engagerade sig för 18 år sedan.

Förutom att vara ordförande i för­ samlingsrådet i Raus församling är hon också ledamot i kyrkorådet, kyrkogårdsutskottet och kyrko­ fullmäktige.

– Det är viktigt att medlemmar­ na har en kanal som har inflytande i kyrkan. Som förtroendevald är man till exempel med och påver­ kar hur budgeten ser ut och, i och med det, vilka områden som ska

nivåer

prioriteras. Det kan vara barn och unga till exempel. I Helsingborg prioriterar vi musik mycket också och det internationella arbetet, sä­ ger Marianne Holm Christensen.

SÅ HUR GÖR man om man själv skulle vilja engagera sig? För att bli förtroendevald i Svenska kyrkan behöver man tillhöra en nomineringsgrupp. Lite enkelt kan man likna dessa vid de politis­ ka partierna i allmänna val. Ett bra första steg, tycker både Aina Mo­ dig Lindell och Marianne Holm Christensen, är att ta kontakt med en företrädare från den nomine­ ringsgrupp man är intresserad av för att få reda på mer om vilka möjligheter som finns.

– Det finns många nivåer att engagera sig på, man kan välja lite efter vad man är intresserad av, säger Aina Modig Lindell.

Josefine Sjöqvist

NOMINERINGSGRUPPERNA I KYRKOFULLMÄKTIGE Arbetarpartiet Socialdemokraterna (S): Aina Modig Lindell aina.lindell@ svenskakyrkan.se

Borgerligt alternativ (BA): Marianne Holm Christensen marianne. christensen@ svenskakyrkan.se

Centerpartiet (C): Torbjörn Raimosson torbjorn. raimosson@ svenskakyrkan.se

Frimodig kyrka (FK): Åse Ljungkvist ase.ljungkvist@ svenskakyrkan.se

Miljö­partister i Svenska ­kyrkan De Gröna (­MPSDG): Ralf Nymberg ralf.nymberg@ svenskakyrkan.se

3

Sverigedemokraterna (SD): Petri Kaldjärv petri.kaldjarv@ svenskakyrkan.se

De tre nivåer du väljer i kyrko­valet Lokalt: Kyrkofullmäktige är församlingens eller pastoratets högsta beslutande organ.

Fullmäktige beslutar i principiella ärenden och andra ärenden av större vikt, exempelvis mål och riktlinjer, budget, kyrkoavgift, samt val av församlingsoch kyrkoråd.

Regionalt: Stiftsfullmäktige är högsta beslutande organ i stiftet. Stiftet har till uppgift att stödja församlingarna i deras verksamhet och förvaltning.

Nationellt: Kyrkomötet har 251 ledamöter och beslutar om kyrkans gemensamma och övergripande frågor.

VINTERN 2024

25

DIAKONI

SWISH FOR A WISH.

En swishgran för behövande barn och barnfamiljer i vår stad.

Swishgranen invigdes som vanligt den 1 december i samarbete med HGB City och Stadsbyggnadsförvaltningens projekt Vinterljus.

Swisha en julgåva till granen Det var en bit in på hösten 2017.

Samtal och avstämning i pasto­ ratets diakonigrupp kretsade kring frågor som ”kan vi göra ännu mer? Göra mer för att lindra akut nöd hos behövande barnfamiljer i Helsingborg?”

Det var upptakten till insam­ lingskampanjen Swish for a Wish.

inför julen 2017 var kam­ ◗Redan

panjen sjösatt. När julen stod för dörren kunde pastoratets diakoni förmedla en summa pengar till cirka 70 barnfamiljer. En liten summa till varje barn. Men även lite kan göra mycket när man har det tufft ekonomiskt. Det hör dia­ konerna om och om igen i möten med behövande barnfamiljer.

Sedan dess har mycket hänt med Swish for a Wish. Kampanjen har utvecklats, vuxit till sig, blivit 26

VINTERN 2024

mer känd och fått in mer pengar.

Numera kan diakonin förmedla långt större belopp än den där för­ sta julen när presentkort på 320 kronor per barn noterades som en framgång.

I BÖRJAN HANDLADE det uteslu­

tande om det personliga mötet mellan diakon och behövande. Då kunde diakonin nå de som aktivt söker sig till kyrkan; människor diakonin möter och känner. Så småningom kunde diakonin även nå och bistå behövande barn­ familjer som man inte möter och känner.

Dessa för diakonin okända barnfamiljer kontaktar kyrkan via den årligt återkommande möjlig­ heten att söka stiftelsemedel. Med en stiftelseansökan som underlag kan insättning på konto göras inför julen. Det var en positiv utveckling

!

visste du att ◗... allt som swishas in till granen går oavkortat till kampanjen Swish for a Wish – för behövande barn och barnfamiljer i vår stad. Granen hittar du på Sundstorget vid Järnvägsgatan.

när vi nått så långt att vi kunde bistå både kända och okända barn­ familjer i Helsingborg med omnejd.

NÄR BIDRAGEN ÖKADE och saldot i kampanjen steg kunde diakonin börja överväga tillfälliga större insatser. Det kunde till exempel gälla inköp av sommarkort inför sommaren och presentkort på mat inför julen.

Julen 2022 är en viktig mil­ stolpe i kampanjens historia. Det plingade och glittrade när Svenska kyrkans egen swishgran gjorde ­entré på Sundstorget. Helsing­ borgs stad hade på olika sätt visat sig positiv och generös till kam­ panjen genom åren och toppade nu med att viga sin julgran på Sundstorget till Swish for a Wish.

Det innebar mer pengar till kam­ panjen och därmed fler möjlighe­ ter att göra gott där det behövs.

+

så kan du bidra

Två lite större projekt finns i dag under Swish for a Wish-para­ plyet. Matkasseprojektet är ett pastoratsövergripande projekt där behövande barnfamiljer under en tid får möjlighet att ta emot en matkasse per vecka. Därtill Projekt läggdags, som är ett samarbete med Helsingborgs kvinnojour.

Med hjälp av medel från kampanjen bekostas personliga läggdagskit för barn och ungdomar som tillsammans med sin mamma kommer till kvinnojouren. År 2022 är viktigt också av en annan anledning. Det var nämligen då Helsingborgs Gosskör blev ambassadör för Swish for a Wish.

Körens engagemang betyder mycket. Inte minst de konserttillfällen där intäkterna går till kampanjen. Här kan särskilt nämnas konserterna i Mariakyrkan på Luciadagen.

◗Vill du ha en upplevelse när du swishar behöver du stå vid granen, eller följa livesändningen via www.swish forawish.se ◗Naturligtvis

kan du bidra utan att få en upplevelse i granen. Scanna qr-­koden nedan genom din swish-app.

Genom koden får du direkt upp rätt nummer dit pengarna ska gå. Det enda du behöver skriva in är den summan du själv väljer att ge.

Det går också att skriva in swishnumret manuellt i ­appen. Numret du ska använda är: 123 568 1705. du inte ◗Har

swish går det bra att betala in valfri summa till bankgiro 5613-7649.

Märk betalningen: Swish for a Wish.

Tack för ditt bidrag!

Vad händer just nu?

Under 2024 har pastoratets diakoni tagit emot en strid ström av ärenden. Ofta kan lite göra mycket. Det kan handla om aktiviteter under lov, bidrag till höst- och vinterkläder, en slant till ett kalas.

Ett antal presentkort avsedda för glass delades ut under sommaren.

Ja, det är faktiskt så det ser ut för en del familjer; det finns inte pengar till glass till barnen en solig sommardag.

familj får ta del av fadderns gåva, vid två utbetalningstillfällen – ett inför sommaren och ett inför julen.

Detta är ett fint sätt att bistå lokalt och kan till exempel passa för en organisation eller ett företag som vill göra en insats.

Under hösten öronmärks en stor del av pengarna för en särskild insats vid jultid. Det handlar om att familjer som är kända hos Betala med Swish diakonin ska kunna få ett presentkort på mat inför julen.

SAMARBETE OCH SAMSPEL med ex-

SWISHGRANEN DÅ? JA visst kommer den tillbaka till Sundstorget även i år. I ganska lika skepnad som tidigare år. Men vem vet, kanske kan granen få överraska dig den här julen? Håll utkik och swisha gärna!

terna aktörer är viktigt och inspirerande. Kampanjenen har löpande kontakt med bland annat Helsing­ borgs stad och Helsingborgs kvinnojour. Det finns organisationer som skänkt lite större summor.

Nytt inför 2025 är möjligheten att säga ja till ett tidsbestämt fadderskap. Det innebär att en specifik

123-370 08 87 Swisha en gåva

Katharina Sparre Diakonisamordnare VINTERN 2024

27

KYRKOGÅRD

Hur fridfull ska den sista vilan vara?

TEXT OCH FOTO: Fredrik Torstensson

Jag är välkommen om jag är kopplad!

Foto: ­MUSTAFA GUL/ GETTY IMAGES

28

VINTERN 2024

finns till för ◗Begravningsplatser

att vi alla ska få en sista viloplats, men hur fridfull ska egentligen sedan den sista vilan vara?

Det är en fråga som de senas­ te åren aktualiserats runt om i landet, bland annat i Stockholm där pulka­åkning på begravnings­ platser vållat återkommande debatt.

En begravningsplats är ju, som vi konstaterat tidi­ gare i Amos, inte bara en plats för minnen och sorg – utan ska även vara en levande del av staden som fungerar som rekreationsområde och grön lunga. En plats där man kan promenera, gå ut med hunden (mer om det senare) eller bara njuta av naturen – kanske på

något av de sätt vi tidigare lyft i Amos, genom att titta på djurlivet eller vila en stund i grönskan på en bänk.

I Helsingborg har vi kanske inga lockande pulkabackar på våra begravningsplatser, men även här behöver vi fundera runt frågor gäl­ lande balansen mellan de levande och de döda, mellan begravnings­ platsen som en sista viloplats och ett område för liv och rörelse.

SÅ, HUR SKA man egentligen tänka och agera när man besöker eller passerar genom någon av begrav­ ningsplatserna i Helsingborg?

Under sommaren satte Helsing­ borgs kyrkogårdsförvaltning ut nya skyltar med uppdaterade ordningsregler.

Där ber vi besökare att uppträda respektfullt mot både gravsatta och sörjande, att städa upp efter sig och att leda cyklar eller andra

åkfordon de tar med sig in i om­ rådet.

Ett respektfullt uppträdande gentemot gravsatta och sörjande betyder bland annat att man håller samtal på en rimlig ljudnivå och att man inte går eller springer annat än i avsedda gångar, där sådana finns.

Man bör vara extra uppmärk­ sam på skyltning och annat som markerar var gravsättningar sker, och att inte gå ovanpå gravar om det är möjligt att undvika. Man bör

såklart även se till att inte lämna något skräp efter sig, utan slänga eventuellt avfall i avsedda kärl.

OCH SÅ VAR det där med att gå ut

med hunden, som vi nämnde tidigare i texten. Får hundar följa med in på begravningsplatsen? Frågan återkommer ofta, och svaret är absolut ja! Hundar är väldigt välkomna in på begravningsplatserna, men de behöver hållas kopplade och de får inte rastas.

Skulle olyckan ändå vara framme

Var uppmärksam på skyltar. Vad som ser ut att vara en fin gräsmatta för en picknick eller en fotografering kan vara en sista viloplats som inte ska beträdas.

ber vi dig att plocka upp efter er.

Något som kan vara bra att känna till är att områden för gravsättning inte alltid spärras av eller markeras med tydliga ramar i sten eller annat.

Minneslundar kan se ut som fina gräsytor, till synes väldigt inbjudande för en picknick eller en fotografering, men skyltar markerar ändå att gräsmattorna inte får beträdas. Detta eftersom de är en begravningsplats och att gravsatt aska finns under gräsmattan,

och att man därför bör respektera detta genom att inte gå på den.

SÅ I GRUND och botten handlar det

om att som besökare vara medveten om den balans som finns, och försöka ha den medvetenheten med sig in i sitt besök. Att behandla platsen, de vilande och de sörjande med respekt – men att ändå känna att det finns en frihet att vara där, och utforska allt som begravningsplatsen har att erbjuda även för de levande.

VINTERN 2024

29

ORDET Foto: MAGNUS ARONSON

ANDRUM

andrum har funnits länge i vårt ◗Ordet

språk. Det kommer från sammansättningen av ”and” som syftar på andning, och ”rum” som betyder utrymme eller plats. Det handlar bokstavligen om att skapa utrymme för andning, vilket ofta tolkas som en paus eller vila i livet med tid för återhämtning. En stund av lättnad, fri från stress och krav. En möjlighet att andas fritt och hämta ny kraft.

Det vackra ordet bär på en känsla av stillhet och reflektion. En stund för att återfinna sig själv, kanske fundera över något som nyss inträffat eller en situation man befinner sig i.

I vissa sammanhang kan andrum också kopplas till en andlig paus, där man får tid att vara i kontakt med sitt inre och med något större än sig själv.

30

VINTERN 2024

KORSORD

VASSBÅT

GULD, MYRRA OCH?

KAN SKRIVAS PÅ MÅTT

LIGGER PÅ VÄSTKUSTEN

TV-HASSE

LETAR VISSA IVRIGT I

EN BILLGREN MUNCIBEDDU

HÅRT TRÄSLAG HA TILLSAMMANS

PROBLEMATISK SANDJORD

ETT ANNAT SÄTT

EN SÅDAN JÄMRAR VISADE SIG VÄGEN STAD I ÖSTRA TYSKLAND TID FÖR EFTERTANKE YTMÅTT

FÖLJDE I VERKLIGA NOOMI LIVET ARMOD

SÅGS PÅ LINJEN KRAFTLÖS VÄRMEKÄLLA STANNAR STUGSITTAREN

HAVSNYANS

ÅTER KORT SKURMEDEL

BAKVÄND REKLAM FISK MED VÄNNER SKREV TILLBAKA LOKAL

TÄTT SOM SIFFRA INTILL STARK MEN KORT BETONING

FÖRE HELGONNAMN FÅGEL

FRISPRÅKIG TVÄTTA FÖRR

EN BRORSON BIFALL I MADRID

BIBELDEL EN FÖRMÅGA

NÄVERSAK FÖLL 1989

EN FRÅGA OM PLATS SVARTA FINNS I RYMDEN

Vinterkrysset GÖR SÅ HÄR korsordet så du får fram en mening i de färgade rutorna. ◗Lös

Vinnaren presenteras i nästa nummer och får en biobiljett.

Glöm inte att ange din postadress!

Skicka in din korsordslösning till: Vi vill ha ditt Helsingborg Amos svar senast Box 1453 den 31 januari.

251 15 Helsingborg ... eller mejla korsordslösningen till: helsingborg.redaktionen@svenskakyrkan.se

INIFRÅN

!

grattis Vi gratulerar vinnarna i det senaste korsordet: ◗Gunilla,

­Jan-Åke Facit finns på vår webbsida: svenskakyrkan. se/helsingborg/ amos

FÖRSVIN- SES MED NER VID VALE NAPP

FÖRFOGAR ÖVER

ANVÄNDS DEON UNDER

INSIKTSFULL

ÄLDRE GEMENSKAP

FÖRSÖKA FÅ TAG I

GENAST ELLER MED?

FÅR KRITIK

SKA HELST VARA FYNDIG HÅLLA HÅRT I SLANTARNA BLIR LYSANDE MED STÅENDE

HÖRS FRÅN UPPTAGEN

PRONOMEN

TJOCKARE ÄN KVIST

Namn: Adress: Postadress: Telefon: E-post: VINTERN 2024

31

XX

Tänd granen på Sundstorget Hela julen kan du åter tända granen på Sundstorget genom att swisha en gåva.

Varje dag träffar diakonerna i Svenska kyrkan familjer som har det svårt. Din gåva kan lysa upp och bidra till julstämning både hos dem och i vår stad. Och vem vet, kanske överraskar granen även dig i år?

Swisha din gåva via koden eller till nummer 123 568 1705.

Mer om SWISH FOR A WISH: www.svenskakyrkan.se /helsingborg

Kan du inte ta dig till granen på Sundstorget för att se din gåva, kan du se granen live från swishforawish.se Vi önskar dig en God Jul.

Illustration: Johan Sundqvist

32

VINTERN 2024