Amos Rogberga vintern 2023

DIN TIDNING FRÅN SVENSKA KYRKAN | ROGBERGA-ÖGGESTORPS FÖRSAMLING | VINTERN 2023

DAVID THURFJELL:

”Folkkyrkan ­kräver ingen ­ otprestation” m

5

BILDRIKA BÖCKER I JUL HEIDI ANDERSSON, ARMBRYTERSKA:

”Den största ­resan jag gjort på senare år är den inom mig”

TEMA

BILDER Konsten att vara öppensinnad ODR SAMHÄLLSINFORMATION

LUSSINATTEN Årets farligaste natt

LEDARE

Vad räddar du i en brand?

F

”

rågan om vad som är viktigast att rädda om det brinner brukar ibland ställas. Ett av svaren brukar vara fotoalbumen. Fysiska album där inklistrade, framkallade foton skapar berättelser när vi sätter oss tillsammans i en soffa.

När jag hjälpt mina föräldrar att flytta har vi gått igenom fotoalbumen och varje foto har en berättelse värd att berätta, ett minne att titta tillbaka på och reflektera över.

Den dagen jag flyttar för sista gången och tar fram mina foton kommer de bestå av stora mängder knäppta kort med mobilkameran. Bilder på mat i en restaurang, bilder på en tallrik, bilder på ett jakttorn.

Sedan har varje motiv 12 bilder av samma sak samt ett antal bilder på en väckarklocka när jag i min fumlighet försöker stänga av larmet och i stället knäpper ett kort med mobilen.

et går inte att beskriva med en D bild, eller knäppa ett kort på vad som händer när vi knäpper våra händer och samtalar med Gud.

Varje foto har en berättelse värd att berät­ ta, ett minne att titta till­ baka på och reflektera över.

Foto: STOCK­ PLANETS/GETTY

Det kommer inte bli lätt för mina barn att sortera mina bilder den dagen jag dör. Vilka bilder som är viktiga och har en historia att berätta. Min gissning är att de trycker på delete-knappen och sedan är mina bilder borta.

I DAG ÄR DU OCH JAG så präglade av bilder i alla dess möjliga former, både stillbilder och rörliga bilder att vi börjar få svårt att se perspektiven i vår värld. Helhetsbilden håller på att försvinna för att vi möter så många olika små bilder. Samtidigt har det aldrig tagits 2

VINTERN 2023

så många bilder i vårt samhälle via övervakningskameror, satellitbilder och andra typer av bilder, vilket gör att människor ibland börjar känna ett obehag över att aldrig någonsin få vara privat.

Kameran kan användas till övervakning vilket både är positivt och negativt. Nattrokameran filmar äldre som behöver hemtjänst, vilket gör att de får sova bättre samtidigt som det finns en integritetsaspekt.

I snart sett allting finns det inbyggda kameror som fotar, filmar och skapar bilder.

Jag är inte odelat positiv eller negativ till bilder.

Det är både en fröjd att minnas och påminnas av händelser i livet samtidigt som det kan vara utmanande och krävande att ständigt påminnas eller inse att minnet sviker kring alla bilder jag sett.

NÄR GUD GER lagen till Mose och Israels folk i gamla

testamentet (2 Moseboken kapitel 20) så finns ett av buden med: Du skall inte göra bildstod eller avbild av det som finns i himlen. Gud gav budet för att Israels folk aldrig skulle tillbe en bild utan i stället söka en relation med Gud. För att relationen skulle bli möjlig blev Gud förkroppsligad människa i Jesus Kristus.

Därför sitter jag ofta, nästa varje dag och tittar mot en horisont för att vila ögonen och skapa en helhetsbild och reflektera över dagen som gått samt dagen som kommer. Det är då som jag tar upp min lista med personer som jag ber för, knäpper mina händer och talar med Gud. Under senaste tiden har jag fått förmånen att samtala om livet med fler och fler människor men också att få bära dem i bön. Ofta genom en svår situation eller sjukdom, men även kring deras ensamhet. Även jag har bett dem bära mig i bön och de gångerna har jag fått känna mig buren.

Det går inte beskriva med en bild, eller knäppa ett kort på vad som händer när vi knäpper våra händer och samtalar med Gud. Men det gör någonting med oss, en förändringsprocess startar men inte alltid som vi vill och önskar. Men däremot kan vi få umgås med Gud. Så om det börjar brinna vilka bilder skulle jag rädda? Faktum är att jag inte vet vad som är bäst, rädda de gamla bilderna eller möta livet och skapa nya bilder.

Greger Larsson Kyrkoherde

Foto: SOPHIE TORREALBA

TACK & HEJ! Förändringar i vår personal­ grupp.

INNEHÅLL Din församling 4 Lussinatten – årets farligaste natt 6 Aktuellt 8 Krönika Tema bilder 10 Konsten att vara ­öppensinnad 20 Bilden av kyrkan Porträtt 16 Heidi Andersson, armbryterskan från Ensamheten Reportage 26 Bildkonst som ett sätt att läka

Marianne Nilsson »» Är ny präst i församlingen.

Daniel ­Wetter

»» Har varit

säsongsanställd på kyrkogården de senaste fyra åren. Har nu ny tjänst som kyrkogårdsvaktmästare i Södra Vedbo pastorat, Eksjö.

Nytt från våra kyrkogårdar Vad har hänt?

»Föryngringen » av häckarna på Rogberga kyrkogård som kommer att pågå under de närmaste åren, pausas åtminstone till nästa år för att det inte ska se för kargt ut på kyrkogården. Åtgärderna i trädvårdsplanen är genomförda och det innebär att alla träd på både Rogberga kyrko­ gård och Öggestorps kyrkogård är rensade på döda grenar, gallrade och inklippta.

Andra åtgärder som har gjorts klara är målning av fönster och dörrar på Öggestorps kyrka samt målning av dörrar på Rogberga kyrka. Renoveringen av bårhuset på Rogberga kyrkogård är också klart.

Vad kommer att hända?

N VA

ENMÄRK

Trycksak 5041 0004

EN DEL AV

Rogberga kyrko­gård.

»Grävning » för att leda bort regnvattnet från Rogberga kyrkas grund och därmed förbättra miljön E T

Övrigt 24 Boktips 25 Ordet 31 Recept 32 Symbolen

Greger ­Larsson »» Ny kyrko­ herde. Har varit präst i församlingen i snart två år.

S

10

Christian ­Sandblom »» Har varit kyrkoherde i församlingen sedan 2017.

Har fått nytt uppdrag som präst i en församling i Borås.

under kyrkan kommer att påbörjas till våren 2024, eventuellt görs det en viss förberedande grävning nu under senhösten 2023.

Klimatstyrsystemet i ­Rogberga kyrka likt det som finns i Ögges­ torps kyrka kommer att installeras med början januari 2024. Systemet innebär att temperaturen inne i kyrkan regleras tillsammans med bokningssystemet, dvs när kyrkan är bokad höjs temperaturen och övrig tid är det lägre temperatur i kyrkan. Detta kommer att sänka kostnaderna för uppvärmningen och hjälpa till att hålla kolla på den vilande hussvampen som finns i kyrkans grund.

Under våren 2024 kommer markarbeten runt bårhuset på Rogberga kyrkogård genomföras.

Dan Lundstedt

Kyrkogårdföreståndare

REDAKTION Redaktionen: Greger Larsson och Sophie Torrealba Webb: www.svenskakyrkan.se/tenhult Adress: Rogberga-Öggestorps ­församling, Myrstadavägen 19, 561 60 Tenhult

Kyrko­herde Greger ­Larsson: 036-39 06 82, 073-037 47 80 Kyrkogårdsföreståndare Dan Lundstedt: 036-39 05 92, 070 649 25 63 E-post: tenhult@svenskakyrkan.se

Kontakta oss!

Expeditionen: 036-39 06 80 Telefontider då det är säkrast att nå oss: vardagar måndag, tisdag och torsdag klockan 10–12 samt onsdag klockan 13–15.

Produktion: Verbum AB Ansvarig utgivare: Martina Croner martina.croner@verbum.se Tryck: Stibo Complete Katrineholm, 2023. Distribution: Postnord Omslagsbild: Theresia Köhlin VINTERN 2023

3

SANKTA LUCIA

Lussinatten var årets ­farligaste natt Den 13 december firar vi i Sverige helgonet Lucia. På skolor, arbetsplatser och i kyrkor skrider luciatåg fram och vackra luciasånger sjungs. Men hur var det innan Lucia började firas i Sverige?

»Natten » mot den 13 december inträffade Lussinatta och under tiden mellan Lussinatta och julen trodde man att troll och onda andar var särskilt aktiva utomhus. Det var särskilt farligt att vara utomhus Lussinatta som var den längsta natten. Lussi, eller Lussekärringen, kom då ridande genom luften med en följeslagare som hette Lussiferda. Lussi var en kvinno­varelse med onda egenskaper, likt en kvinnlig demon eller häxa.

På lucianatten slaktades julgrisen och hade man otur kunde man träffa Lussi, som egentligen var Lucifer själv. Lussi kunde röva bort barn som ställt till det och Lussi kunde även straffa gården och huset om julförberedelserna inte var klara, men om allt var redo kunde man festa ordentligt när ljuset bröt in och morgonen kom.

LUCIA ÄR LATIN och betyder den

”

lysande eller ljusbärerskan.

Lucia föddes ca 283 efter Kristus i Syrakusa på Sicilien i Italien. Hon dödades år 304 under en av de

förföljelser som skedde mot kristna under den romerske kejsaren Diocletianus, därmed blev hon martyr och sedan helgon.

Lucias far dog när hon var fem år gammal och efter att fadern dog lovade modern bort Lucia till en äldre man. I sin ungdom avlade Lucia ett kyskhetslöfte och hon kämpade för att inte bli bortgift.

Hon ansåg att hennes löften till Gud var viktigare.

Lucia lyckades bryta förlovningen och i samband med detta blev modern sjuk. Lucia fick en uppenbarelse genom helgonet Agata och fick vara med om att bota sin blödarsjuka mor. Men mannen Lucia varit trolovad med, angav henne till Diocletianus och hon blev arresterad och torterad. Hon dömdes till att bli prostituerad på en bordell, men på resan dit hällde man kokande olja på henne och stack sedan ett svärd i halsen på henne.

UNDER 1700-TALET FIRADES Lucia på

gårdar i Sverige som en ersättning till Lussi. På Horns boställe utanför Skövde år 1764 visar sig den första dokumenterade lucian sig. Hon hade änglavingar och bar ljusstakar. Mörkret och Lussi som kom för att ställa till död och problem ersattes nu med Lucia som kommer med ljus och mat.

ucia kommer med ett budskap om hopp L och överlåtelse till Jesus Kristus i stället för att överlåta sig till mörkret.

4

VINTERN 2023

En ikon av Sankta ­Lucia.

Ikon är en bild som är målad ­under böner till Gud.

Under 1800-talet spreds luciafirandet till universitetsstäderna och år 1890 ordnade Skansen i Stockholm sitt första luciafirande.

Förhoppningen var att traditionen skulle vara en fest. År 1927 utlyste tidningen Stockholms Dagblad en tävling för att kröna årets lucia och år 1928 skrevs sången Natten går tunga fjät av Arvid Rosén.

Lucia vägrade att bli bortgift »Vi » lever alla under samma himmel och har samma rättigheter.

Men beroende på var vi föds, eller vilket kön vi har, ser verkligheten olika ut.

Fler än 30 000 flickor gifts bort varje dag. Legenden om Lucia berättar om en flicka som vägrade bli bortgift. Hon hävdade rätten till sin kropp, sin tro och sina egna val. Än i dag kämpar flickor runtom i världen för sina rättigheter.

Mellan första advent och trettondag jul pågår Act Svenska kyrkans julinsamling – för allas rätt till ett värdigt liv.

Tillsammans kan vi bryta skadliga traditioner som tvångs­ äktenskap, könsstympning och våld mot flickor.

Vill du bidra till kampanjen?

»» Swisha din gåva till 900 1223.

DET ÄR MÄRKLIGT på flera sätt att

Luciakrona i Rogberga ­kyrka.

Foto: SOPHIE TORREALBA

BRYT EN TRADITION Fler än 30 000 flickor gifts bort varje dag

:  /

helgonet Lucia firas i Sverige. Sverige är ett protestantiskt lutherskt land och helgon är ovanliga i den protestantiska kyrkan till skillnad mot katolska länder där det vanligt att fira helgon.

Det är också märkligt att firandet av Lucia kunde etableras under 1700–1800-talen då kyrkan i Sverige aktivt protesterade mot helgon.

Men kanske är det inte så konstigt ändå att kyrkan såg ett behov av att hitta något mer positivt att fokusera på Lussinatta i stället för Lussi.

Lucia kommer med ett budskap som präglas av ljus i årets mörkaste tid, hon kommer med ett budskap om hopp och överlåtelse till Jesus Kristus i stället för att överlåta sig till mörkret, tillika var hon beredd att dö i stället för att bli bortgift mot sin vilja.

Lucia har alltid symboliserat ett liv fyllt av martyrskap och även om hon levde för 1700 år sedan har vi fortfarande i dag något att lära av henne. Så låt oss förvalta den goda berättelsen om Sankta Lucia i Sverige.

SWISHA DIN GÅVA TILL

900 1223 Vi lever alla under samma himmel och tillsammans kan vi göra skillnad.

Greger Larsson

VINTERN 2023

5

AKTUELLT Foto: SOPHIE TORREALBA

Kom på gudstjänst i juletid

FÖLJ OSS! Webben: svenskakyrkan. se/tenhult Instagram: svenska_­ kyrkan_tenhult Facebook: Svenska­kyrkan Tenhult

Söndag 10 december

Måndag 25 december

Måndag 1 januari

Andra söndagen i advent Rogberga kyrka 16.00 Gudstjänst, luciatåg

Juldagen Rogberga kyrka 07.00 Julotta

Nyårsdagen Rogberga kyrka 16.00 Högmässa

Söndag 17 december

Tisdag 26 december

Lördag 6 januari

Tredje söndagen i advent Rogberga kyrka 16.00 Ekumenisk julsångs­ gudstjänst

Annandag jul Rogberga kyrka 16.00 Gudstjänst med julens sånger och psalmer

Trettondedag jul Rogberga kyrka 16.00 Gudstjänst

Söndag 24 december

Söndag 31 december

Julafton Rogberga kyrka 11.00 Samling vid krubban Öggestorps kyrka 22.00 Ekumenisk julnattsmässa

Nyårsafton, söndagen efter jul Pingstkyrkan 16.00 Ekumenisk julbön

SÖNDAG 25 FEBRUARI 2024 till förmån för barnverksamhet i Tallinn och ukrainska flyktingbarn i Estland

CHOKLADHJUL FISKETÄVLING LOTTERIER VÅFFLOR 08.00 Försäljning av startkort till fisketävling (20kr) vid Riddersberg

»På » en av konfirmandträffarna funderade vi på gudsbilder: vem är Gud, vad har Gud för egenskaper, var finns Gud…?

Bland annat fick konfirmanderna sätta en stjärna på de egenskaper som de menar att Gud har och på bilden syns vilka egenskaper

08.30– 13.00 Fisketävling 10.00 Gudstjänst i Rogberga kyrka

12.30 Dragning av Stora lotteriet 14.00 Prisutdelning fisketävlingen

Varmt välkommen!

Här är kon­ firmandernas härligt positiva gudsbild.

Foto: SOPHIE TORREALBA

6

VINTERN 2023

Första söndagen efter trettondedagen Rogberga kyrka 16.00 Högmässa

Konfirmander tog fram sin bild av Gud

08.25 Morgonbön vid Rogbergasjön

11.00-14.00 Våffelservering, barnlotteri och andra lotterier i Tillandzgården vid Rogberga kyrka

Söndag 7 januari

som konfirmanderna tycker är viktigast.

I topp finns Gud är förlåtande, kärleksfull, god, lyssnande och hjälpande. Vilken härligt positiv gudsbild!

DOP

Dopet – en påminnelse om ljuset Dopet är en påminnelse om att ljuset har övervunnit mörkret.

Dopet är vägen till liv genom död, och vi påminns om påskens drama varje gång ett barn döps.

»Han » stod där ute vid floden och tog emot människor som ville bli döpta. Johannes var hans namn.

Han kallades Döparen för han döpte människor i vatten och utmanade dem. Vänd om, sa han.

Vänd om, och lev som Gud vill. ­Dopet markerade något nytt, början på det nya livet.

En av dem som kom till honom var Jesus. Många hoppades att han var den som skulle komma i Guds ställe för att rädda folket undan orättvisa. När Jesus kom för att bli döpt tvekade Johannes. Inte skulle väl han, Johannes, döpa Jesus. Det borde ju vara tvärtom i Johannes ögon. Men Jesus insisterade. Han hade kommit till världen för att dela människans liv fullt ut. Dopet i floden Jordan blev en handling som visade på allvaret och beslutsamheten i detta. Jesus var beredd att gå hela vägen vid människans sida, oavsett vad det skulle kosta honom.

PRISET BLEV HÖGT. Jesus firade

sin sista påsk tillsammans med lärjungarna, hans vänner, i Jerusalem. De åt som vanligt den judiska påskmåltiden, men efter det var sig ingenting likt. Jesus blev tillfångatagen och torterad till döds.

Hans vänner gömde sig, de var troligen skräckslagna och rädda för vad de själva skulle kunna råka ut för. Mitt i detta mörker möttes de av Jesus. Han hade uppstått

från de döda. Han var inget spöke, ingen övernaturlig ande. Han var Guds son, ett människobarn, som visade att Gud går med människan i livet och i döden. Oavsett vad som händer.

DOPET ÄR EN grundläggande rit i kristendomen, och i stort sett alla kyrkor räknar med dopet som en helig handling. Ursprungligen var dopet en initiationsrit. Genom dopet välkomnades dopkandidaten in i den kristna gemenskapen.

Dopet skilde sig från andra samtida initiationsriter i och med att det var öppet för alla. Män och kvinnor döptes, slavar och fria.

Riten syftade inte till att dela in människor i olika grupper utan var tvärtom en handling som visade att Jesus död och uppståndelse har med allas liv att göra. Det krävdes inga särskilda kvalifikationer eller någon speciell position i samhället för att få välkomnas som kristen.

Från början var det vuxna som döptes. Dopkandidaten fick svara på frågan om man ville döpas i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn. Dopet skedde genom nedsänkning, enligt former som var hämtade från den judiska tvagningstraditionen. Parallellt med dop av vuxna förekom barndop. Från 400-talet e.Kr. var barndop det vanligaste.

I den tidiga kristna kyrkan knöts dopet till påskens händelser. Dopet gav uttryck för gemenskapen inte bara med den levande Jesus utan också med den korsfäste och uppståndne Jesus.

Fortfarande hör dopet och påsken

samman i kyrkans tradition.

Under påsknattens gudstjänst kan påskljuset tändas och då ljuder påskropet: Kristus är uppstånden!

Vid varje dopgudstjänst tänds påskljuset, Kristusljuset, igen och på det tänder man dopljuset.

Därför är varje dop en påskdag, en påminnelse om att ljuset lyser i mörkret, och att mörkret inte har övervunnit det.

DOPET ÄR EN välkomsthandling, en inbjudan att dela kyrkans gemenskap. Dopet är öppet för alla, man behöver inte göra sig förtjänt av det eller utföra särskilda handlingar för att få vara med. Tvärtom brukar dopet kallas för en nådehandling. Ordet nåd betyder gratis.

Det finns ingen åldersgräns för dopet. I dag döps både barn och vuxna. Dopet visar på att människans liv hör ihop med Jesus Kristus och hans liv, död och uppståndelse. I dopet nämns våra namn tillsammans med Guds namn. Det är en påminnelse om att Gud är med oss alla dagar, och har lovat att gå vid vår sida, oavsett vad som händer.

Gunilla Lindén

Vill du veta mer?

Se www.svenskakyrkan.se/dop

Dopet – livets första fest.

Foto: JESPER ­WAHLSTRÖM/IKON

?

VISSTE DU ATT...

»» ... Svenska

kyrkan är det trossamfund som döper flest vuxna. Välkommen att kontakta oss i Rogberga- Öggestorps församling 036-39 06 80 om du vill döpas eller du vill döpa ditt barn.

VINTERN 2023

7

KRÖNIKA

Bilden är skapelsen – i f­ örevigad utgåva E

”

Foto: KRISTINA JOHANSSON/IKON

n bild är ett ögonblick förevigat i svart-vitt eller färg. Betydelsen, innebörden, beror till stor del på vilken sinnesstämning du har vid granskningen av objektet. All ”fotografering” i dagens tekniska utveckling är i färg, i kameror, i telefoner och, med vår syn i behåll, i våra sinnen. Vid presentationen av en bild överlåter du till betraktaren att med sin personliga uppfattning uppskatta bildens innehåll.

Du kan, genom bilden, förmedla det som du anser vara värdefullt; olika färgers påverkan på sinnena, på tankarna och på fantasin. Det svart-vita, förr och nu i modern tappning, lockar mångas beundran. Färgerna är för många andra av största betydelse.

id presentationen av en bild V överlåter du till betraktaren att med sin personliga uppfattning uppskatta bildens innehåll.

Men vad kan bilden ge dig mer? En erinran om det som hänt tidigare i livet, påminnelser om händelser av stor vikt och minnen från livspåverkande episoder.

Motivet, bildens egentliga innehåll, det du ser, kan vara enkelt, nästan banalt, eller mästerligt upprättat med stor inlevelse och teknisk kunskap.

I VÅR KYRKA händer de mest minnesrika och livsvikti-

ga saker; vi döps och välsignas, vi går i söndagsskola, vi konfirmeras och vi vigs. Att alla dessa händelser förblir odokumenterade är ytterst ovanligt, snarare översvämmas våra fotoalbum eller dataminnen av bilderna. Även vårt sista möte i Guds hus, kyrkan, begravningen, blir rikligt dokumenterad av efterlevande.

Bilden blir en påminnelse, en hågkomst av högsta värde för efterlevande.

Att bläddra i ett album med gamla bilder kan hålla släktkalasets samling i en glädjeyttring av sällan skådat slag: ”Släng inte bilderna, spara dem för de efterlevande!” En bild efter konfirmation, dop, bröllop, eller begravning blir till slut ett bildarkiv av ringa ordning. Men, ack så värdefullt!

En bild kan också påvisa Skaparens under, i all

8

VINTERN 2023

sin prakt. Har du någon gång ägnat ett lönnlöv din uppmärksamhet? I Skapelsen, vår rika natur, finns för många bevis på det enkla men rent fantastiska. Vi förunnas när vi tar oss tid en skönhet av obeskrivliga färger och former! En bild på att av dessa miljoner nedfallna löv uppvisar i mitt bildarkiv ett konstverk av en Mästares hand! Hur kan vi, enkla varelser, uppskatta dessa symfonier i färger och former?

IFRÅGASÄTTS NU MITT omdöme när några nedfallna lönnlöv betraktas som sköna exempel på Skapelsens under? Det får jag i så fall acceptera, men inte utan förvändningen: gå nära Guds underbara natur och uppskatta den i sin enkelhet!

En bild är ett fotografiskt medel att meddela Dig inte bara färg och form. Du kan se det som skapats i en förevigad utgåva.

Han är den som med sitt ord skapat himmel, hav och jord. Hans barmhärtighet och nåd genom alla Psalm 31A, vers 2 släkten går.

Ingemar Ström

Församlingsbo

JUST NU VISSTE DU ATT

»» ... i norden

Kalkmålningarna i Risinge ­gamla kyrka, av Risingemästaren, vittnar om 1400-talets vardagsliv med mat, möbler och husgeråd i detaljer.

NYFIKEN PÅ

utfördes målningarna al seco, på torr puts, då det passar vårt kalla klimat bäst. Men på kontinenten målade man oftast al fresco, vått i vått, vilket egentligen håller bättre, enligt antikvarie Pia Bengtsson Melin.

KALKMÅLNINGAR Bilderna i kyrkornas valv en riktig konstskatt Det är lätt att förtrollas av vackra detaljrika kalkmålningar i medeltida kyrkor. Men vad är det för motiv och vem målade dem?

»– » Jag tror att Albertus Pictor och hans målarkollegor skulle bli väldigt förvånade om de såg att bilderna finns kvar, säger konsthistoriker Pia Bengtsson Melin, som är glad över att många medeltida kalkmålningar är så välbevarade.

Många av dem överkalkades under 1700-talet när nya liturgiska och estetiska ideal tog vid. Först vid slutet av 1800-talet återfick målningarna den uppmärksamhet de förtjänar, och knackades fram.

ALBERTUS PICTOR ÄR för övrigt

ett bra namn att lägga på minnet, då han står bakom flera kalkmålningar i Uppland, Sörmland och Västmanland under denna tid.

– Det var en lång resa från lärling till etablerad målare. Det krävdes ofta att en befintlig målare dött eller flyttat. Albertus Pictor hade tur som gifte sig med änkan till en avliden målare, och lyckades på så vis etablera sig i storstan, ­berättar Pia, som skrev sin av-

handling om just Albertus Pictor.

Skapandet var en noggrann process som krävde både tålamod och skicklighet. Man skissade med kol på kalkputsen och fyllde sedan i med kalkfärg. Målandet skedde under sommaren, när det var ljust och varmt. Lärlingarna höll till i vapenhuset medan mästaren fick skapa framme i koret.

– Ju längre fram mot altaret man kommer, desto bättre kvalitet och heligare motiv, förklarar Pia. DET ÄR STOR variation i bildvalen.

Ofta bibliska berättelser, men även motiv kopplade till sagor, traditioner, döden och själens välfärd.

Ibland varnande motiv, häxmotiv, som syftade till att avskräcka från att ge sig i lag med djävulen.

– Varningar av olika slag finns mest i kyrkornas vapenhus, synliga när människor kom och gick.

Livshjulet är också vanligt där. Det visar männi­skans resa till toppen, för att sedan falla av. Längst ner

”

står döden och gräver en grav, en påminnelse om att högmod går före fall, berättar Pia. INGEN KYRKA ÄR den andra lik.

– Man anpassade sig till kyrkans förutsättningar och önskningar från prästen, kyrkvärden och även andra sockenbor. Ibland hade adelsmän finansierat, då förekommer deras adelsvapen. Eller så hade man förkärlek för något särskilt helgon i en socken. I vissa kyrkor finns smådjävular eller lustiga små gubbar målade, så det var nog mycket tycke och smak.

Hur läste folket bilderna?

– Folk kunde sin bibel på ett helt annat sätt då. På medeltiden hade man inte dagens ständiga flöde av nya bilder. Det var en annan magi där. Ett mörkt kyrkorum, bilder i lysande färger, vaxljus och rökelse.

Man rörde sig också mer och hade en aktiv dialog med kyrkorummet.

KORT OM...

Pia Bengtsson Melin Ålder: 53 år.

Gör: 1:e antikvarie inom medeltidseran på Statens historiska museer.

Motto i livet: Vara snäll och professionell.

Sophie Ekman

u längre fram mot altaret man kommer, J desto bättre kvalitet och heligare motiv.

VINTERN 2023

9

TEMA

BILDER Konsten att vara öppensinnad

10

ÅRSTID 20XX

Vi har alla stereotypa bilder och fördomar om andra. Men se upp så att de inte blir för starka, för då kan din värld bli väldigt trång och styras av rädsla.

Här är tipsen på hur du blir en mer öppensinnad person – och får ett intressantare liv som bonus.

Text: Linda Newnhamn Illustration: Sophie Ekman

ÅRSTID 20XX

11

n TEMA BILDER

”

är Katarina Tingström var präst inom Försvarsmakten träffade hon en pluton där en av de värnpliktiga be­ rättade hur gruppen reagerat när en kille, vi kallar honom Lasse, tog fram Bibeln på kvällen, och låg i sängen och läste den innan sovdags. Vilken tönt! Varför tror man ens på Gud? Den värnpliktiga erkände att de inte alltid hade varit så schyssta mot Lasse. Men så hade de sin första övning ute i fält, och då visade det sig att Lasse var uppvuxen på landet, och visste hur man byggde skydd i skogen, slaktade en älg och grävde latrin­ gropar.

ag kan gå runt och hata alla, men J om jag alltid agerar humant så spelar det ingen roll vad jag tycker.

Mikael Hjerm, professor i sociologi vid Umeå universitet

Minns att du inte vet allt Påminn dig själv att du inte vet allt, det hjälper dig att vara mer öppen­

VINTERN 2023

I

samhället finns det en mängd generaliserade bilder, som vi påverkas mer eller mindre av – som den tystlåtna norrlänningen, den kaxiga 08:an, den hårdhudade motorcykelsnubben, den fjolliga bö­ gen, den hysteriska kvinnan, den kriminella invand­ rarkillen, män med mancolds…

I samtal med människor ser Karin Tingström vilka konsekvenser dessa bilder kan få.

– De kan få oss att avfärda människor, bli rädda eller misstänksamma. Ja, vi generaliserar för mycket och nyanserar för lite, vilket drabbar olika grupper.

Så varför gör vi då det? Jo, genom historien har det gynnat människan att snabbt kunna bedöma andra.

TRE VÄGAR TILL ETT MER ÖPPENSINNAT LIV

1 12

– När de förstod vilken kunskap han besatt, och vilken nytta de därmed hade av honom, ändrades deras bild av Lasse. Efter det var de helt okej med att han läste Bibeln också. Jag tyckte det var modigt av killen att erkänna detta, hur fördomsfulla de först varit och hur de sedan ändrat sin åsikt när de lärde känna Lasse bättre, säger prästen och psykoterapeu­ ten Katarina Tingström.

sinnad. Genom att också förstå att du aldrig kan veta säkert varför vissa personer uppför sig som de

gör, blir du mindre negativt inställd och mer empa­ tisk. Kanske hade kvinnan en hemsk morgon, och snä­

ser därför av dig nu. Kanske gjorde någon ett riktigt dumt val på grund av extrem stress och utsatthet.

2

Fråga Du kanske blir irriterad på att dina grannar har en högljudd fest med halva släkten

varje söndag.

Eller så irriteras du av att någon i bostadsrättsför­ eningens styrelse alltid sopar saker

– Vi behövde kunna skilja på dem som tillhörde den egna gruppen och alltså var vänligt sinnade, från farliga perso­ ner, för att kunna undvika de senare, säger Karin Tingström.

Baksidan av detta är förstås att erfarenhetsbanken inte är hundraprocent tillförlitlig.

– Det klassiska är när du träffar en helt ny p ­ erson, och instinktivt känner en motvilja. Skulle du ana­ lysera känslan så kanske personen till utseendet eller ­sättet påminner om din dominanta pappa, eller någon annan som har gjort dig illa. Hjärnan vill att vi ska överleva, så den lägger ihop ett och ett och sig­ nalerar fara, trots att informationen den här gången inte alls är tillförlitlig.

I

nformationen kan även komma utifrån. Säg att ni ska få en ny kollega till arbetsgruppen. Om Viola dagen innan han kommer utbrister att ”åh nej, Nisse har jag stött på förut, han är skitjobbig”, så bör­ jar du genast tolka Nisse utifrån den informationen.

– Om kollegan i stället säger ”vad kul, Nisse är un­ derbar! Det kommer att bli fantastiskt”, så kommer

under mattan för att undvika kon­ flikter. I stället för att anklaga, fråga hen varför hen gör så. Fråga också

dig själv varför du triggas så mycket av detta. Kanske handlar det om en oro eller rädsla, eller känner du

stygn av avund över en gemen­ skap du inte har (men som om du ber snällt kanske får ta del av).

Våga le mot någon i buss­ kön och visa dig välvilligt inställd, för en hjälpsam, glad och god­ hjärtad per­ son får oftare vänlighet till­ baka.

du att vara mycket mer positivt inställd när ni väl möts, säger Karin Tingström.

Vad är faran med detta? Jo, olika intressenter kan påverka folk i en viss riktning, och ofta jobbar de då med rädsla som är en stark känsla. Exempelvis kan man sprida att ”män från Norrland är bara ute efter våra pengar.” Eller desin­ formationen vi har sett spridas det senaste året om att ”svenska myndigheter tar våra barn”, vilket gjort vissa invandrargrupper rädda för svensk myndighets­ personal.

– Det bygger murar och skapar konflikter. Vi dömer ut varandra på förhand, vilket får en massa konse­ kvenser för både samhället och i mindre kretsar, säger Katarina Tingström.

M

ikael Hjerm, professor i sociologi vid Umeå universitet, har i över 20 år studerat attity­ der, stereotypa uppfattningar och förutfat­ tade meningar.

– Förenklat kan man säga att en fördom innebär att du ogillar personer enbart baserat på deras grupptill­ hörighet. Det kan vara ”alla golfare är snobbiga.” Du

3

Sök ­mångfald Möt nya männi­ skor, lär dig om andra religio­ ner, testa mat

från andra kök.

Genom att aktivt söka mångfald, kommer du att bli mer accepte­ rande gentemot

»

olikheter och uppskatta rike­ domen i omväx­ ling.

VINTERN 2023

13

TEMA BILDER

”

n hjälpsam, glad och godhjärtad E person får oftare vänlighet tillbaka.

Katarina Tingström, präst och psykoterapeut

7

TECKEN ... på att du är en öppen­ sinnad ­person:

»» Du är nyfiken på att höra vad andra tycker.

»» Du tål att dina åsikter ifråga­ sätts.

»» Du blir inte arg när du har fel.

»» Du hyser empati för andra.

»» Du tar hän­ syn till andras åsikter.

»» Du är ödmjuk kring din egen kunskap.

»» Du tror att andra har rätt att uttrycka sina tankar och åsikter.

14

» gillar inte snobbiga människor, så därför gillar du inte

golfare.

Han säger att över tid har våra fördomar gentemot andra minskat. I jämförelse med 50-talet är vi mycket mindre fördomsfulla i dag, exempelvis mot invand­ rare, homosexuella och kvinnor, även om främlings­ fientligheten tycks ha planat ut de senaste tjugo åren.

Man ser också att högutbildade tenderar att vara mindre fördomsfulla än lågutbildade.

– På sätt och vis är det logiskt att samhällen blir mer inkluderande, för det är dumt att vara exkluderande, samhället fungerar bättre när det är mer öppensinnat.

Mikael Hjerm lägger sedan till att egentligen är en persons attityd irrelevant.

– Jag kan gå runt och hata alla i hela världen, men om jag alltid agerar humant och snällt så spelar det ingen roll vad jag tycker. Problemet är att människor tenderar att agera utifrån sina föreställningar om andra och därmed behandla vissa sämre.

O

ch här kan man se en viss spridningseffekt.

Om någon tar sig rätten att uttrycka sin nega­ tiva attityd gentemot transpersoner, så kan fler upptäcka att ”jaha, fler känner som jag”, också vokalisera sin åsikt, och så sprids den. Och ja, det har betydelse.

– Om jag springer runt och skriker okvädesord åt folk på stan, så drabbar det mottagaren hårt. Vi vet att personer som utsätts för upprepad diskrimine­ ring har ökad risk för fysisk och psykisk ohälsa, säger Mikael Hjerm.

Katarina Tingströms erfarenhet är att trångsynta eller felaktiga bilder av andra även drabbar en själv.

– En konsekvens kan vara att man får ett väldigt instängt och snävt liv. I stället för att jag träffar många olika typer av människor, lär mig nya saker och blir berikad av fräscha intryck och idéer, blir min värld väldigt liten och styrs i hög grad av rädsla – och det tror jag ingen mår bra av i förlängningen.

S

å om en mer fördomsfri attityd ger mig ett glada­ re, mer intressant liv, vad kan jag då göra för att bli mer öppensinnad? Mikael Hjerm berättar om

kontakthypotesen, som innebär att kontakt med olika typer av människor gör dig mindre fördomsfull. Kata­ rina Tingström plockar upp den tråden och uppmanar dig att utmana dig själv. Börja med att försöka sätta fingret på vilka bilder du har, för att sedan undersöka om de faktiskt stämmer med verkligheten. Här kan du söka fakta, men också stresstesta hypotesen genom att möta personer från den gruppen.

– Att öppna upp mot världen kan vara så lätt som att du går fram till en människa du normalt inte gått fram till och fråga om vägen. Våga le mot någon i busskön och visa dig välvilligt inställd, för en hjälp­ sam, glad och godhjärtad person får oftare vänlighet tillbaka, säger hon.

Eller minns vad föreläsaren och den före detta bud­ distmunken Björn Natthiko Lindeblad lärde oss: ”Jag kan ha fel.” Vi vet inte allt – inte om andra heller.

!

VISSTE DU ATT

... det finns många sätt att träffa nya människor. Här är tre sätt: Svenska ­kyrkans ­grupper »» Kyrkan arrangerar på olika håll stick-café, språk-café, au pair-café etcetera, där människor i olika åldrar och med olika bakgrunder får chans att mötas. Kolla vad som finns i just din församling.

Nya kompis­ byrån »» Länkar sam­ man nya och etablerade svenskar för roliga möten i vardagen.

Mer info: nyakompis-­ byran.se Yrkesdörren

»» Kopplar ihop etablerade svenskar med personer som är nyare i lan­ det. På så sätt kan ni båda bredda ert nät­ verk, vilket är viktigt eftersom sju av tio jobb i Sverige tillsätts via kontakter.

Mer info: yrkesdorren.se

VINTERN 2023

15

PORTRÄTTET

Heidi Andersson, armbrytarinstruktör:

Det är en ­befrielse att leva sina värderingar Som idrottare är det vanligt att jobba mot en tydlig målbild.

När Heidi Andersson slutade tävla i armbrytning började hon i stället jobba mot målet ”en bättre värld”.

Text: Linda Newnham Foto: Theresia Köhlin

Heidis make Björn Ferry är tidigare skidskytt, med bland annat ett OS-guld i bagaget.

Foto: SARA BERGLUND

16

”

VINTERN 2023

»Många » som lägger av med elitidrottandet brukar unna sig att trappa ner. Men när Heidi Andersson, elvafaldig världsmästarinna i armbrytning, slutade började hon i stället jobba mot en ny målbild: att förändra världen.

– Jag är en passionerad person som brinner för saker, skrattar hon. Den energin verkar vara medfödd.

Och rätt kanaliserad är den en tillgång, så varför inte använda den till något bra, säger Heidi Andersson.

Heidi, som ibland kallas för ”armbryterskan från Ensamheten” efter en dokumentär om henne, var bara elva år när hon skrev i sin dagbok att hon ville bli planetskötare i världsklass

om jag minns det var det S Björn som införde kramarna i Ensamheten, tidigare kramades vi mest när någon tog VM-guld.

– eller bäst på armbrytning. Hon kom att realisera det sistnämnda först – och det med råge.

Men i slutet på 2015 var det så dags att ta tag i nästa stora livsdröm. I samband med att både Heidi och hennes man Björn Ferry, också tidigare världsmästare men då i skidskytte, lade av med elitidrottandet bestämde de sig för att sätta upp en ny målbild: att bli fossilfria till 2025.

– Björn fångade upp min barndomsdröm om att bli planetskötare och föreslog detta, och jag nappade direkt. Jag tänkte kanske inte så mycket på vad det skulle innebära i praktiken, men det kändes och lät bra, skrattar hon.

SÅ VARIFRÅN KOMMER då denna passion och starka

vilja att förändra och förbättra? Heidi växte upp i byn Ensamheten, strax utanför Storuman i Lappland.

Hon säger att som mest var det 18 personer som bodde i byn – alla släkt med varandra.

– Det var fantastiskt att växa upp där, en riktig bullerbykänsla. Det fanns alltid någon som hade tid, och

»

Heidi Andersson hade två drömmar som barn: att bli bäst på armbrytning och att bli en planetskötare i världsklass. Den första drömmen har hon gjort verklighet av, den andra jobbar hon målmedvetet på.

ÅRSTID 20XX

17

PORTRÄTTET » alltid någonstans att hänga. Vi lekte järnet och hade

obegränsat med utrymme.

Men uppväxten gav henne också skinn på näsan.

Jargongen kunde vara tuff, och tålamod var inte släktens starka sida.

– Du fick ofta bara en chans på dig att klara något nytt, fixade du det inte då så gavs du inte chans att testa igen. Det var tufft, men lika för alla, ingen blev särbehandlad. Som jag minns det var det också Björn som införde kramarna i Ensamheten, tidigare kramades vi mest när någon tog VM-guld. Vid idrott var det tillåtet.

Ord som solidaritet, jämlikhet, jämställdhet var tydliga ledstjärnor. Att farfar bytte blöjor var inga konstigheter, liksom att Heidi tidigt fick lära sig att jaga. Kanske inte så konstigt att de på vissa håll kal�lades kommunisterna i Ensamheten.

– Farfar och hans bror ville inte stycka upp skogen mellan barnen, utan startade en ekonomisk förening som ägs av medlemmarna, och medlem blir man när man fyller 18. Där fattar vi beslut om skogen och marken gemensamt. Den lever än i dag och vi hjälps åt att utföra arbetet, som att plantera skog.

Heidi med några av de viktiga saker­ na i ­livet: ­familjen – och låd­ cykeln.

Foto: SARA BERGLUND

Vad fick du med dig från allt detta?

– Jag ser ansvar som något stort, starkt, och superviktigt. Att ta ansvar för helheten.

Hon säger att det var en jordnära, pragmatisk uppväxt.

– Jag och min ena bror är konfirmerade. Jag röker inte, snusar inte och konfirmerade mig – och i Ensamheten var det att göra revolt, skrattar hon.

KANSKE VAR DET närheten till naturen och känslan för helheten – i kombination med den passionerade personligheten – som gjorde att hon tidigt ville bli miljöaktivist, bo i ekohus och rädda världen.

– Redan på högstadiet gillade jag att ha begagnade kläder. Jag tyckte snarast synd om dem som hade märkesplagg de hade betalat dyrt för. Där gick de runt med en stor logga på magen, som värsta reklampelaren, utan att få betalt. Grattis, vilken affär!

Hon tvekade alltså inte när Björn föreslog att de skulle kavla upp och bli koldioxidneutrala till 2025.

– Han menade på att om Sverige har beslutat om nettonollutsläpp till 2045, så borde enskilda individer kunna bli fossilfria innan dess.

Som tidigare elitidrottare gillar hon att ha tydliga målbilder även i vardagen. Hon säger sig må bra av det.

– Att ha mål ger en känsla av fokus och riktning.

Det hjälper mig att prioritera och hålla mig motiverad. Och både jag och Björn vet hur man bryter ner stora mål i delmål för att ta sig mot slutdestinationen.

DE BÖRJADE MED att kartlägga sina utsläpp på klimatkontot.se. Den genomsnittliga svenskens utsläpp är cirka åtta ton per person och år, men det här paret

”

KORT OM...

Heidi ­Andersson Ålder: 42 år.

Familj: Maken Björn Ferry och sönerna Dante, 12 år, och Simon, 2 år.

Bor: Stor­ uman.

Gör: Före­ läsare, arm­ brytarinstruk­ tör och skogs­ brukare.

Bakgrund: Sveriges mest framgångsrika armbryterska genom tider­ na. Världs­ mästarinna i armbrytning elva gånger.

ag röker inte, snusar inte och J konfirmerade mig – i Ensam­ heten var det att göra revolt.

18

VINTERN 2023

låg på nästan det dubbla, 15 ton per person och år.

– När jag fick staplarna framför mig blev det tydligt, det gick inte längre att blunda, säger hon.

En stapel stack ut, och det var transporter. Båda hade flugit till tävlingar världen över, framförallt Björn när han kajkade runt med världscup-cirkusen. Transporter var därför en av de saker paret först tog tag i. De slutade flyga och började resa fossilfritt, med tåg och buss. De införskaffade en lådcykel som är användbar när barn ska lämnas och hämtas eller ärenden utföras nere på byn.

– Och vi gjorde oss av med bensinbilen och skaffade en Tesla. Vi var först i Storuman med elbil, och många ojade sig över att batteriet inte skulle klara den norrländska vintern. Men det har inte varit några problem. Vi överbevisade skeptikerna, på så vis kan man sprida ringar på vattnet. Nu är det många som har elbil, och vi har ett helt gäng med snabbladdare på orten.

Man brukar prata om de tre B:na, bilen, biffen och bostaden, tre saker som är bra att börja med om man som enskild individ vill bidra till omställningen mot en hållbar framtid. Familjen Andersson/Ferry bor i en bostadsrätt och har solceller.

– Vad gäller mat är vi är självförsörjande på potatis, viltkött, svamp och bär. Nötkött från affären väljer vi bort, vi försöker äta efter årstid, och minimera mat­ svinnet. Restfest är ett av mina favoritord! Inte sällan ställer vi fram en buffé av rester, där alla får välja vad de är sugna på just den dagen.

I BÖRJAN GICK det snabbt att minska utsläppen, men nu är de nere på så låga nivåer, cirka två ton per person och år, att det börjar bli svårt.

– Vi vill ju bo i det fantastiska landet Sverige, och vara en del av det här samhället, men många viktiga funktioner som vård, skola och brandförsvar är fossilbaserade.

Hur känns det att ni därmed kanske inte når målet till 2025?

– Det innebär inte att jag lägger mig ner och ger upp, utan då engagerar jag mig i att försöka förändra saker på ett samhällsplan, säger hon och berättar att hon exempelvis ringt och ”tråkat ut” Storuman energi i flera år nu för att de tillsatt olja vid produktion av fjärrvärme.

– För inte så länge sedan hörde de av sig och sa att nu ska de sluta blanda i olja, säger hon och gör segertecknet.

Ja, koldioxidbantaren här i soffan i fotografens studio har en optimistisk ton.

”

”Den största resan jag gjort på senare år är inom mig”, ­säger Heidi.

estfest är ett av mina favoritord! Inte sällan ställer vi fram R en buffé av rester, där alla får välja vad de är sugna på just den dagen.

– Jag älskar ju att göra research och testa nya saker, som: Finns det bättre bränsle för motorsågen och klimatsmarta mobiler? Vilka är de mest hållbara löpar­ skorna? Björn kan bli tokig på mig ibland, han vill ha nya löparskor nu, inte om tre månader, skrattar hon.

Vad har du fått offra?

– Jag ser det inte som en uppoffring. Det här har ju varit min vilja och strävan sedan jag var liten, så för mig är det snarare en befrielse. Jag lever mina värderingar, vilket är vad jag vill. Det får mig att sova gott om natten, säger hon och lägger till att hennes tweenie Dante, 12 år, inte alltid håller med om detta när han vill få något som ”alla andra” har, men mamma kommer med en lång nej-motivering.

Jag tror att många skulle sakna att kunna semestra på soligare breddgrader?

– För det första kan man åka tåg söderut, men nej, jag behöver inte åka på solsemester. Jag tycker man ska fundera på vad det är man vill ha ut av resandet egentligen. Är det ledigheten? Att vara tillsammans?

Samla på minnen? Det kan man ju göra även här, säger hon och lägger till: – Den största resan jag gjort på senare år är inom mig, säger Heidi och berättar att hon för ett tag sedan var på en tio dagars meditationsretreat.

– Jag hade aldrig tidigare mediterat, och precis innan jag åkte på retreat var jag med på en ”strong­ woman-tävling”, så första dagarna var jag så stel att jag inte ens kunde sitta på golvet, och jag somnade när vi skulle meditera. Men så småningom var det en fantastisk upplevelse, jag njöt av att vara i mig själv.

Så ska du göra ditt livs resa, gör den inom dig. Även för relationen tycker hon att det här projektet har varit bra.

– Det är alltid bra att ha en gemensam strävan och uppnå mål tillsammans. Det för oss närmare varandra.

Och som sagt – det har varit helande även för henne själv.

– För mig är natur en andlig upplevelse, så att ta hand om den känns bra.

VINTERN 2023

19

SPANING

Bilden av kyrkan Den vackra kyrkan tornar upp sig i vinterskrud.

I fönstren lyser tända ljus och dörrarna står på glänt. Den känns så varm och inbjudande – men är dörrarna öppna för alla? Är det bara att gå in? Även om man inte är säker på vad man tror på?

Text: Sophie Ekman

”

»– » Osäkerheten handlar om att man tvivlar på sin rätt att vara en del av kyrkan, säger religionshistorikern David Thurfjell.

Han menar att många har svårt att finna tid för kyrkobesök i sina liv, och tvivlar kanske på om de passar in i kyrkans gemenskap.

Samtidigt hoppas många, trots detta, att det är okej att ha kyrkan som ett slags ramverk i livet. Vid dop, vigslar, begravningar eller när barnen sjunger.

– De flesta medlemmar besöker kyrkan kanske femtio gånger under ett liv. Det är alltså väldigt sällan. Men, de femtio gångerna är de tillfällen som man kanske skulle värdera högst.

Och därför vill man ha kyrkan där. Det är en livslång men extremt lågintensiv relation till detta samfund, för de flesta, säger David.

Han påminner om att man inte behöver besöka folkkyrkan i Sverige regelbundet för att få lov att känna en tillhörighet.

– Ändå kan det finnas en känsla av att man inte riktigt är välkommen, vilket skapar en märklig situation.

HUR HAR DET då blivit så här? Vi

har en folkkyrka i Sverige med 5,8 miljoner medlemmar, men vad har svenskarna för bild av Svenska kyrkan och kristen tro egentligen?

rundbudskapet är att alla är välkomna.

G Och det är inte så många platser i samhället där alla är välkomna.

David Thurfjell, religionshistoriker

20

VINTERN 2023

David berättar att bilden var och en har är mångfacetterad och beror på människors bakgrund och erfarenheter. Vi påverkas också av hur kristendom framställs i populärkulturen, filmer och i litteratur.

En del känner sig hemma i kyrkan och har en klar förståelse för dess verksamhet, medan andra som är nya i Sverige, kan projicera tidigare kyrkoerfarenheter från andra länder.

Bland majoriteten, som inte är kyrkoverksamma svenskar, finns det också förutfattade uppfatt-

ningar om vad Svenska kyrkan borde vara, enligt David.

– I den gruppen är det vanligt att man har en bild som är färjad av frikyrkliga traditioner, snarare än av Svenska kyrkan. Och saknar man intresse för religion, har man ofta en begränsad kunskap och tenderar att tro att alla kyrkor är ganska likvärdiga. Men det är enorma skillnader förstås mellan olika kyrkoinriktningar. Ideologiskt och teologiskt, vad man har för verksamheter, vad man lägger i orden ”kristen tro”, säger David.

Ekerö kyrka ligger vid Kyrkfjärden i Stockholm, och har anor från 1100-­talet.

Foto: KENNETH BENGTSSON

Svenska kyrkan välkomnar även de som inte har någon trosövertygelse. Det kan handla om att vilja vara en del av en tolkningsgemenskap och en tradition.

– Om du kommer till Svenska kyrkan och säger ”jag kan inte tro på Gud, men jag behöver en meningsgemenskap med mitt liv, får jag vara med här?” Då kommer Svenska kyrkan säga: ”Det här är din kyrka. Vi finns här för dig.”

David menar dock att det inte är en sådan folkkyrka folk tänker på.

– Snarare något snävare, mer in-

tensivt, engagerat och kanske lite mer trosintensivt. Och den bilden har man fått från de starkaste, högljudda kristna rösterna i Sverige, vilket är olika frikyrkor, som drivs av en stark trosövertygelse.

Så det finns ett slags missförstånd här.

FOLKKYRKAN, NÄR DEN är som bäst,

är öppen och inkluderande.

– Den kräver ingen motprestation. Du behöver inte vara en lyckad person för att bli älskad. Grundbudskapet är att alla är välkomna.

»

VINTERN 2023

21

SPANING KORT OM…

David Thurfjell Ålder: 50 år.

Bor: Uppsala och Stockholm.

Familj: Dot­ tern Molly, 20, sonen Sten, 18, flickvän Nina Hemmingsson, två bröder, för­ äldrar, katten Miaov, hunden Brorsan.

Gör: Religions­ historiker.

Motto i livet: ”Älska din fas”.

”Det är ett tydligt tecken i tiden att folk inte organiserar sig kring sina idéer och övertygelser i samma utsträckning som förr”, säger David Thurfjell.

Foto: MIKAEL M ­JOHANSSON

22

VINTERN 2023

» Och det är inte så många platser i

samhället där alla är välkomna.

Kanske borde vi se på Svenska kyrkan på samma sätt som judar ser på sina synagogor eller katoliker ser på sina katolska kyrkor.

Att det är en del av vår historia och vår kultur, oavsett våra tvivel och övertygelser. Detta tankefrö vill David gärna plantera.

– Man är med där liksom, man råkar komma från den där religionen. Den har sina fördelar och nackdelar, och ibland är man jättetrött på det, skiter i den oftast.

Men det är där man hör hemma, det är ett familjearv.

I JULTID FYLLS kyrkbänkarna i Svenska kyrkan i samband med alla musikgudstjänster. I december månad förra året besökte 1 251 767 svenskar någon form av gudstjänst. Som kulturell institution är kyrkan den största i Sverige.

– Och det är inte någon extra­ grej utan det är en bärande del av det här samhället. Och det kan man vara stolt över och odla, tycker David.

Just musiken – men också konsten, litteraturen och filmen – är i dag viktiga forum där existentiella frågor får ta stort utrymme, och som är alternativ till kyrkan för många. För enligt David är intresset för existentiella frågor större än det någonsin varit. I vår tid, där individualismen är mer utbredd, upplever människor också ett ökat behov av en privat tro.

– Det är ett tydligt tecken i tiden att folk inte organiserar sig kring sina idéer och övertygelser i samma utsträckning. Förr var man mer organiserad och gick samman, hela det landskapet är något som har förändrats.

MEN FÖR ATT fortsätta vara rele-

vant tror inte David att kyrkan behöver genomgå så stora förändringar. Den har unika tillgångar, så som närvaro i varje liten by och en stark koppling till lokalsamhällen.

– Fortsätta vara kyrka, hålla på med de unikt kyrkomässiga sakerna, konstaterar han.

Och viktigt att kyrkan kommunicerar att alla har hemortsrätt.

”Det är inget hinder för dig att komma till kyrkan med den tro du har, eller med de frågor du har”, säger kyrko­ herde Anita Elweskiöld.

Foto: EWA ­LINNROS

”

ag skulle inte ens säga att vi finns här för J dig, jag skulle säga att du är en del av oss.

Anita Elweskiöld, kyrkoherde

Att människor är välkomna att ha sina festligheter där, precis som deras föräldrar och deras förfäder har gjort i århundraden.

– Oftast är det också den vackraste byggnaden på en plats. Så det är bara att berätta att man på riktigt är välkommen, oavsett hur man tror.

EN VINDPUST FRÅN Mälaren letar sig fram vid Kyrkfjärden och hjälper snällt stegen över tröskeln. Ekerö kyrka, med anor från 1100-talet, och kyrkoherde Anita Elweskiöld, tar emot med värme.

Är alla välkomna in i Svenska k ­ yrkan?

KORT OM…

Anita Elweskiöld Ålder: 50 år.

Bor: Bromma.

Familj: Stor.

Gör: Kyrko­ herde i Ekerö pastorat.

Motto i livet: ”Den nåd som bar mig intill nu, skall bära ända fram.”

– Ja, alla människor är välkomna. Du får se ut hur som helst, vara hur som helst och också ha vilken tro som helst. Du får må dåligt, känna dig ovärdig eller bära på skuld för något du gjort. Du är en del av den här kyrkan med de tankar och den vilja du har, där du befinner dig. Jag skulle inte ens säga att vi finns här för dig, jag skulle säga att du är en del av oss, säger Anita.

Hon tillägger att det finns tillfällen då man kan bli avvisad.

– Du får inte bete dig hur som helst. Och då menar jag om du tillexempel är hotfull, kränker andra eller vill inskränkta på andras möjligheter att vara sig själv, då

kan vi säga till dig. Du blir inte avvisad direkt, men vi är måna om att kyrkan är ett skyddat rum där man inte råkar illa ut, där man är trygg.

Men om man inte är säker på sin tro?

– Man har en föreställning om vad det är att tro, men den som bjuder in är så mycket större än våra ramar för vad tro är. Det är alltid Gud som bjuder in till kyrkan. Många säger ”jag tror, men inte som kyrkan”. Jag tänker som jag sa innan, du är en del av kyrkan. Det är inget hinder för dig att komma till kyrkan med den tro du har, eller med de frågor du har, ­eller med den känsla av tillhörighet du vill ha. Svenska kyrkan står för en tro och kommer fortsätta göra det, men som enskild människa får man gärna komma och vara en del av helheten, med en liten eller stor, välformulerad eller oformulerad tro.

Kyrkoherde Anita Elweskiöld tror kyrkan behöver fortsätta kommunicera vad den gör.

– Men också vad vi är. Att vi är en öppen folkkyrka och en gemenskap. Också viktigt då att vi inom kyrkan pratar med varandra och hela tiden strävar mot detta, påminner varje aktiv kyrko­ medlem. Att när vi säger att alla är välkomna också välkomnar när människor kommer in.

VINTERN 2023

23

5

BOKTIPSET

BILDRIKA BÖCKER SOM PASSAR I JUL

Text: Sophie Ekman

Granen som längtade Sofia Hedman Illustrationer av Emelie Gårdeler Speja förlag

»Granen » som längtade är en gripande saga om en liten skogsgran som drömmer om att utforska världen, bortom tallarna och granarna som omger den.

När vinden erbjuder en chans till äventyr, vill granen inte missa den. Det blir början på en häftig resa.

Men sagan utforskar också temat att längta hem och finna sin rätta plats i livet. En hjärtevärmande och vacker bilderbokssaga med julstämning, som berör både unga och vuxna läsare.

Korsdragspoesi. Till dig som famlar Pia Eriksson Illustrationer av Stina Wollter Bazar

»I» poesiform utforskar Pia Eriksson de utmanande stunderna i sitt liv för att hitta läkning och ordning i sitt inre kaos. Hon har själv mått dåligt i perioder och sökt svar på hur man ska leva. Det blev tydligt att det handlar om att omfamna sig själv snarare än anpassa sig till normer. Genom trösterika texter inspireras du som läser att utforska och sätta ord på dina egna känslor. Tillsammans med Stina Wollters illustrationer når hon fram till den som kan behöva orden, när det känns mörkt och kallt.

24

VINTERN 2023

TÄNK PÅ ATT

Foto: EKATERINA ZAKHAROVA/GETTY

Läs en saga om en äventyrlig gran, lär dig stöpa egna ljus eller sjunk ner i trösterik poesi när allt känns mörkt och kallt. Här är fem böcker som värmer själen i vinter.

Min barndoms jul – Astrid Lindgrens julkokbok Recept av Fredrik Eriksson Nordstedts

»En » rikt illustrerad julkokbok i sann Astrid Lindgren-anda, som fyller hjärtat med värme och nostalgi.

Låt oss börja med pepparkaksbak ihop med Bullerbybarnen vid första advent, och sluta med Pippis legendariska julgransplundring. Förutom goda recept skapade med hjälp av kocken Fredrik Eriksson, får vi en inblick i Astrids barndomsjular och småländska jultraditioner. En rikt illustrerad kokbok om drömmen om julen, att ha framme i juletid eller ge bort som present.

»» ... du kan lysa upp mörkret och själen genom att tända dina egna hemmagjorda ljus.

Här kommer en bonusbok som lär dig stöpa, gjuta, bygga, forma och färga ljus av bivax och stearin.

Ljus: stöpa, gjuta, forma och färga Anna Dykhoff Natur och Kultur

Snöfall över Paris Karolina Schützers LB Förlag

»I» debutromanen Under stjärnorna i Paris går journalisten Sophia miste om sitt drömjobb samtidigt som hon ärver en bar i Paris. Vågar hon lyssna på sig själv och släppa andras förväntningar? Nu är uppföljaren här, Snöfall i Paris, och mitt i uppladdningen för en magisk jul nystas hemligheter från det förflutna upp. Karolina Schützers utforskar stora frågor i sina romaner och styr skickligt läsarens inre bilder. Härlig feelgood som får dig att vilja byta jobb och flytta till Paris, mitt i vintern.

Lyckomanualen Casandra Brunstedt och Therésia Franklin LB Förlag

»”Lyckomanualen” » inspirerar dig till att stanna upp och ta tag i lyckan, mitt i en kanske hektisk vardag.

Författarna och småbarnsföräldrarna Cassandra Brunstedt och Therésia Franklin, har dykt djupt in i lyckoforskningen och pratat med olika experter för att hitta svaret på den eviga frågan: Hur blir man lycklig? Boken är deras personliga resa mot att förstå och praktisera lycka. Fylld med insikter och de senaste rönen inom ämnet, erbjuder den kanske samma möjlighet till dig. Eller en vän. Det är också den perfekta boken att ha liggande framme, vacker och redo att påminna dig om din väg till ett meningsfullt liv.

ORDET PROMPT »» Generativ artificiell intelligens (AI) är en teknik som revolutionerar olika områden just nu. Genom avancerade algoritmer och maskininlärning gör generativ AI det möjligt för datorer att skapa unikt innehåll som bilder, text och musik. Något som tidigare varit begränsat till mänsklig kreativitet.

Med utvecklingen har vi numera en uppsjö av verktyg, så kallade AI-chatbottar, som kan hjälpa oss.

En prompt är, enkelt förklarat, en instruktion eller förfrågan som du ger till ett AI-system för att få ett specifikt svar eller resultat.

Det är inget registrerat nyord (än), men används flitigt även som verb (prompta, promptat, promptade).

Att bemästra konsten att effektivt prompta är en viktig del av att framgångsrikt använda AI-tekniken.

Foto: AI-GENERERAD BILD SKAPAD I MIDJOURNEY

VINTERN 2023

25

LIVSBERÄTTELSEN

Här skapas bildkonst som ett sätt att läka På den ideella föreningen Ny gemenskap träffas en grupp människor varje onsdag för att skapa tillsammans. Över färgburkar, papper och pannåer utför de storverk samtidigt som de pratar om livets allvar.

Text: Anna-Maria Stawreberg Foto: Mikael M Johansson

”

»Det » är kallt utomhus. Men inne i Ny gemenskaps gamla herrgård i Västberga är det varmt. Ett trettio­tal personer har stått ute i kylan och väntat på att dörrarna ska slås upp för dagen och att frukosten ska serveras. Nu skramlas det med skedar och porslin och det doftar himmelskt av nybryggt kaffe.

Men gänget på övervåningen har inte tid att äta frukosten. De har samlats för veckans höjdpunkt, konstkursen under ledning av bildläraren Niina Kulgavaja som hålls varje onsdag klockan 10.30. Hon lägger fram en trave konstböcker på det stora bordet.

För även om det är fri målning,

skadar det inte med lite inspiration.

FÖRST IN I den ljusa ateljén är Lotta Olsson. Hon har gått i konstgruppen i tre år och i dag har hon som projekt att måla ett verk inspirerat av en konstnär hon hittat på internet.

Medan hon tar fram det material hon behöver, berättar hon om hur hon hittade till Ny Gemenskap.

– Jag började plugga till journalist, men har i hela mitt liv haft olika psykiska diagnoser. Att måla blev ett sätt att försöka bota mig själv, och jag har målat på heltid i 25 år, säger hon.

Det där med heltid är inte riktigt

et här är min terapi, min meditation. När D jag målar glömmer jag tiden.

26

VINTERN 2023

sant, visar det sig. För Lotta arbetar med att sälja Situation Stockholm, och när hon tar fram senaste numret visar hon flera publicerade illustrationer.

– Länge stod jag hemma och målade ensam. Grupper har aldrig varit något för mig. Men så tipsade redaktionen mig om Ny gemenskap, och nu har jag varit med i en grupp i sex terminer och det går ju jättebra.

DEN FÖRE DETTA snickaren Risto Heikkinen klämmer ut en rejäl klick blå färg på en palett och börjar måla en mörkt blå himmel på den stora kartongskiva han lagt upp framför sig. Han håller med Lotta om att den kreativa verksamheten kan kännas lugnande.

– Det här är min terapi, min meditation. När jag målar glöm-

»

”När man målar kommer man in i en annan tankevärld och alla problem läggs åt sidan”, säger Ann-Marie Skoglund, som hittade Ny Gemenskap av en slump.

ÅRSTID 20XX

27

LIVSBERÄTTELSEN

Överst: ”Här inspirerar vi varandra”, säger ­Eduard Melnikov, son till bildläraren Niina Kulgavaja.

Till vänster: Lotta Olsson inspireras av en konstnär hon hittat på nätet.

Till höger: Risto Heikkinen med två av sina verk.

» mer jag tiden. Jag glömmer att äta.

Ann-Marie Skoglund hittade Ny Gemenskap för första gången 2011, av en slump.

– Jag skulle lämna kläder, och då tipsade någon mig om konstgruppen en trappa upp, minns Ann-Marie.

Hon gick uppför trappan, och sedan dess har hon dykt upp varje onsdag.

– När man målar kommer man in i en annan tankevärld och alla problem läggs åt sidan.

Ann-Marie är uppväxt med att måla, och målade mycket med de egna barnen när de var små. Nu händer det att hon målar med barnbarnen.

28

VINTERN 2023

”

I bland kommer det folk som bara är med någon enstaka gång. De är också välkomna.

Skriv det!

– Men jag målar aldrig när jag är ensam. Det måste vara en gemenskap. Det finns inget som går upp emot att sitta och måla i sällskap av någon annan som man kan utbyta sina tankar med.

– För mig är det precis som med Ann-Marie. Jag har försökt måla hemma, men jag får inte samma känsla då. Här inspirerar vi varandra, säger Eduard Melnikov som med säkra penndrag tecknar en blombukett i blyerts.

Han är son till Niina, och sedan han blev av med jobbet i skogen har han varit en trogen medlem i konstgruppen.

NÅGON BÖJER SIG fram för att kommentera en bild, Lotta skrattar till och utbrister att ”risken med att måla i grupp är att man inspireras för mycket av varandra. Som när jag började måla träd på samma sätt som Sixten.”

– Ja, numera både känner och

KORT OM...

”Att måla blev ett sätt att försöka bota mig själv”, säger Lotta Olsson, här tillsammans med Ann-­ Marie Skoglund.

inspirerar vi varandra. Under många år höll jag ju på med olika kurser överallt, men här blir det en annan gemenskap, konstaterar Ann-Marie och avslöjar att hon även sjunger i kören Gatans röster tillsammans med Niina och Eduard, också det en kreativ och social syssla som ger mening åt tillvaron.

Det rasslar till i dörröppningen.

En stilig herre i motorcykelmundering gör entré och hälsas med glada tillrop. Det är tydligt att han är efterlängtad.

Det är Sixten Strömberg, han som är så duktig på att måla träd.

Han sökte sig till Ny gemenskap efter en ekonomisk krasch för några år sedan.

– Jag hade ont om pengar, var ensam och ville träffa människor i samma situation som jag. Här kan jag äta i gemenskap och en dag hittade jag konstgruppen. För mig betyder det jättemycket, att ha ett ställe att gå till en bokad tid varje vecka, säger Sixten.

I ett tidigare liv arbetade han som översättare, och han talar såväl rumänska som tyska, grekiska, japanska, lite makedonska och albanska. Vid sidan av intresset för politik och religion, finns ett stort intresse för konst, något som funnits med ända sedan han som skolpojke drömde om att studera konstvetenskap.

– För mig blir de här timmarna

Ny gemenskap

»» Den ideella

med konstgruppen och Niina ett slags oas i den mörka tiden vi lever i. Här får jag en form av vila i det jag gör, och det får mig att må bra.

föreningen Ny gemenskap bildades för 25 år sedan.

Då, precis som nu, var målet att ingen ska behöva vara ensam och att alla ska få plats i vårt samhälle.

Föreningen är både politiskt och ekonomiskt oberoende och här, på den gamla herrgården i Västberga ordnas aktiviteter, serveras måltider och erbjuds plats för hemlösa så att de får möjlighet att tvätta sina kläder och ta en varm dusch. »» De volontärer som arbetar på Ny gemenskap jobbar ideellt, och föreningen har nära samarbete med bland annat Stockholms stad, flera församlingar, Frälsningsarmén, Stockholms Stadsmission, Sociala Missionen, Svenska kyrkan och Hela Människan i Stockholms län.

NUMERA ÄR GRUPPEN ett sam-

mansvetsat gäng som lärt känna varandra väl. Samtalen flödar över färgburkar, pennor och block.

Niina bläddrar bland de många bilder på katter hon tecknat, och vandrar mellan gruppdeltagarna för att ge råd.

– Ibland kommer det folk som bara är med någon enstaka gång.

De är också välkomna. Skriv det!

Till oss är alla välkomna, och jag lovar, man behöver varken ha målat eller tecknat tidigare, säger Niina.

VINTERN 2023

29

HÅLLBARHET Så skapar du stärkande...

HÅLLBARA VANOR Nytt år, nya små vardagsvanor – som kan stärka och göra livet mer hållbart och meningsfullt. Prästen Marit Norén guidar dig till bättre kontakt med ditt andliga rum.

Text: Marit Norén

Kärlek Vana: Be för andra »» Att visa kärlek handlar om att foku­ sera på andra människor och försöka se dem med kärleksfulla ögon. Testa att be för dina medmänniskor, även om du har svårt för vissa av dem. Genom att göra detta tränar du dig själv i att bry dig om människor runt dig och ökar din samhörighet med dem.

Glädje Vana: Sök förundran

»» Känslan av förundran är starkt

Tålamod Vana: Ta små steg

»» Ofta innebär nyårslöften att sätta upp mål. Det är inte fel att ha mål, men min uppmaning är att inte fokusera på ett slutmål eller resultat.

Ta för vana att i stället fråga dig själv: ”Vad kan jag göra just nu, just i dag, som hjälper mig och andra?”. Att ta små steg med stor självmedkänsla övar dig i att ha tålamod med dig själv och kanske också med andra.

Vänlighet Vana: Hälsa vänligt på människor du möter »» Vardagliga samtal med andra har visat sig öka människors livslängd.

Genom att småprata vänligt skapas fred i det lilla. En enkel och viktig vana är att hälsa vänligt på grannen, kas­ sören eller förskolebarnen du möter.

Testa att se varje medmänniska genom ”Jesus-glas­ögon”, det vill säga med helt och hållet kärleksfull blick.

Marit Norén

Att ha kontakt med ditt andliga inre märks både på in- och ut­ sidan. I Bibeln beskrivs det som att den inre kontakten bär frukt, och det nämns nio så kallade Andens frukter.

Här tipsar Marit om små vardagsvanor som kan ge näring för frukterna att växa i ditt liv, och stärka dig under svåra dagar.

LÄS MER!

»» Nyfiken på

att läsa mer om Andens frukter som Marit utgått från?

Läs i Bibeln Galater­brevet 5:22–23.

kopplad till att minska stressnivåer och stärka inre glädje. Förundran är den där ”wow”-känslan du kan upple­ va till exempel i naturen, när du ser på konst, lyssnar på musik eller leker. Ta för vana att för en stund lyfta din blick från skärmen eller det du håller på med, och lägg märke till skönheten i små och stora saker runt omkring dig.

VINTERN 2023

om de är små eller stora, stärker för­ mågan till omtanke och empati. Oav­ sett tid och utrymme i ditt liv kan du alltid göra något – allt från att enga­ gera dig ideellt till att göra små saker i din vardag som stärker en annan människa. Se var du kan odla godhet i ditt liv, genom att göra något för en annan människa.

Trofasthet Vana: Öva tillit genom bön eller medi­tation »» Att tro är att ha tillit – tillit till livet självt, kanske till Gud eller till en mening som är större än oss själva.

Tillit stärker banden mellan människor och skapar en större trygghet i livet.

Att hitta stunder för bön och/eller meditation hjälper dig att bli grundad och vara mer stadig i din tillit. Med andra ord, det ger näring till din tro­ fasthet.

Ödmjukhet Vana: Ta del av berättelser och kunskap »» Ödmjukhet hänger ihop med en ärlig nyfikenhet, en insikt om att varje människa har något att lära dig. Det är också livsnödvändigt att öva upp ödmjukhet gent­ emot vår vackra planet och dess ekosystem. Att med ärligt intresse läsa eller på andra sätt ta del av männi­ skors livsberättelser och kunskap vid­ gar din värld och gör dig mer ödmjuk.

Vana: Lägg märke till ditt inre brus

Vana: Rensa bort något

»» Självbehärskning handlar inte om

»» Livet kan vara hektiskt eller stres­

30

Vana: Gör något för någon annan

»» Att utföra goda gärningar, oavsett

Självbehärskning

Frid sande på olika sätt. Skapa lite mer luft omkring dig genom att rensa i hemmet och i kalendern. Välj bort något. Sök korta stunder av tystnad och stillhet och tillåt dig själv att ha lite tråkigt – det kan räcka långt med en minut här och där. Mer enkelhet både i tiden och rummet ger mer plats för frid.

Godhet

Känslan av förundran kan minska stressnivåer och stärka inre glädje.

Foto: TIJANA87/ GETTY IMAGES

att trycka undan dig själv och det du vill, utan om att söka inåt och förstå dig själv bättre. Vi har alla ett inre brus, en röst som söker bekräftelse och kommenterar, som oroar sig över det som ska komma och som ältar det som varit. Den rösten är inte du, utan ditt ego. Att ta för vana att stanna upp, ta några djupa andetag och lägga mär­ ke till det inre bruset, är befriande och ger en klarare blick.

RECEPTET

RG SÄT T FÄ RN! E PÅ VINT

Vacker och god teaterkonfektyr Teaterkonfektyr är klassiskt marsipangodis som inte bara är gott, utan också en fröjd för ögat. Bjud dina gäster i vinter.

Recept: Sophie Ekman Foto: Eva Hildén Ca 60 stycken Ingredienser: 50 g smör 1 1/2 dl vispgrädde 1 1/2 dl vetemjöl 3 1/2 dl mandelmjöl 6 dl florsocker 2 tsk vaniljsocker 1 krm bittermandelarom Hushållsfärg (karamellfärg, gärna tre olika färger) Strössel

Gör så här:

»» Dela degen i tre delar och

tillsätt grädde, sjud upp.

Rör i vetemjöl tills det lossnar från kanter. Låt svalna. »» Lägg blandningen i en bunke och tillsätt mandelmjöl, florsocker, vaniljsocker och bittermandelarom.

Blanda ihop till en smidig deg.

färga in varje del med valfri hushållsfärg. Kavla ut varje del mellan två bakplåtspapper. Lägg ihop delarna och strö över strössel. Kavla lite lätt på dem så att de fästs samman. »» Skär degen i 2 cm stora kuber. Låt torka i rumstemperatur. Förvara i burk med lock.

»» Smält smör i en kastrull,

VINTERN 2023

31

”Sistine Madonna” hänger på Gemäldegalerie Alte Meister, i Dresden, Tyskland.

SYMBOLEN

Foto: PUBLIC D ­ OMAIN/WIKIPEDIA

Varifrån kommer de ­rundnätta änglabarnen? »Tänk » på en målad bild av änglar.

Sannolikheten att du tänker på en bild av italienska konstnären Raphael Sanzio är ganska stor. En av de mest kända skildringarna är hans så kallade ”Sistine angels”, två små änglar bland molnen.

De flygande rundnätta barnen kallas även putto, eller putti i plural, kommer från antikens 32

VINTERN 2023

konst och får sin höjdpunkt under renässansen och barocken.

Visste du att ”Sistine angels”, som ofta förekommer i reproduktioner, egentligen är en del av ett ännu större konstverk? ”The Sistine Madonna” är en stor oljemålning skapad av Raphael 1513 på uppdrag av påven Julius II. På bilden svävar änglarna på

varsin sida om Jungfru Maria och Jesusbarnet.

Raphael fortsatte måla änglar i flera kända verk. De är inte bara vackra med sina gracila kroppar, ädla ansiktsdrag och glittrande ögon. Deras närvaro ger målningarna en andlig dimension och förstärker känslan av mystik och helighet. Änglarna har inspirerat generationer av konstnärer och har en speciell plats i konsthistorien som en av de mest älskade och ikoniska framställningarna av änglar. De personifierar en tid av stor kreativitet och skönhet inom konsten.

VISSTE DU ATT...

»» ... det sägs

att när Raphael målade Maria, kom barnen till hans modell in för att titta på.

Han målade då in dem i verket.

Enligt en annan historia ska han ha inspirerats av två barn som längtansfullt såg in i ett bageri.