CARIN GĂTBLAD: âJag tror inte att jag hade överlevt utan kyrkomusikenâ
5 BĂCKER MED PASSION
Handbollsklubben som satsar pĂ„ LĂXHJĂLP
CHRISTOFFER NYGREN, KYRKVAKTMĂSTAREN SOM BĂRJADE SPRINGA:
âJag tror inte att det alltid Ă€r helt negativt med en besatthet â jag har hittat min passionâ
TEMA
VÀnd blicken och lÄt dig drabbas
NDen franska filosofen René Descartes levde pÄ 1600-talet.
Foto: ADOBE STOCK
Àr anvÀnde du ordet passion senast? SjÀlv anvÀnder jag det sÀllan och det beror nog pÄ att det Àr ett rÀtt sÄ mÄngtydigt begrepp. Men det kan ocksÄ bero pÄ att passion ofta definieras som en stark nÀstan okontrollerbar kÀnsla.
Lillös avvaktande hÄllning Àr ett uttryck för hans trÄkighet, tÀnker du kanske? För precis sÄ tÀnkte jag lÀnge, att min tveksamhet inför ordet passion var ett resultat av min uppfostran och sjÀlvfostran.
MEN SAMTIDIGT visste jag ju att brinnande entusiasm ofta beskrivs som att ha en passion för nÄgot, alltsÄ att begreppet inte alls
âendast Ă€r förbehĂ„llet intensiv förĂ€lskelse och sexuell Ă„trĂ„.
Det dÀr större engagemanget, som gÄr bortom den egna individens sÀrintressen, har jag haft i hela mitt liv.
Sedan ungdomen har jag brunnit för saker och engagerat mig, anvĂ€nt min tid, mina resurser, kunskaper och velat vara aktiv i pĂ„verkansnĂ€tverk. (Och blir sĂ„ ledsen nĂ€r jag ser att undersökningen frĂ„n Ungdomsbarometern som publicerades den 1 februari har rubriken Ăkad ekonomisk stress och minskat politiskt intresse: Unga prioriterar om och fokuserar inĂ„t).
JONNA BORNEMARK BESKRIVER i sin bok Det omÀtbaras renÀssans (2018) hur passionerna kan ses som förmÄgor i oss för att tolka de oÀndliga sinnesintryck vi utsÀtts för, samtidigt som passionerna Àr nÄgot vi (pass-ivt) tar emot. För att passionerna (som alltid överdriver) inte ska stÀlla till det behöver de dessutom gÄ via förnuftet till viljan, enligt Bornemark och filosofen Descartes i boken SjÀlens passioner (1649).
Kristian Lillö KyrkoherdeDet dÀr större engagemanget, som gÄr bortom den egna individens sÀrintressen, har jag haft i hela mitt liv.
Din församling
4 Kalendarium
6 LokalportrÀttet
Christoffer Nygren brinner för löpning
8 Skatterna pÄ vinden i Gustav Adolfs kyrka
25 Handbollsklubben satsar pÄ lÀxhjÀlp
28 KyrkogÄrdsvaktmÀstarna som fotar fÄglar
Tema passion
10 VÀnd blicken och lÄt dig drabbas
PortrÀtt
16 Carin Götblad, polischef
Spaning
20 Pilgrimsvandring Ăvrigt
9 Passionsmusik
24 Boktipset
31 Korsord
Jesu uppstÄndelse pÄ en mosaik i Markuskyrkan i Venedig.
Foto: GETYY IMAGES
âDet Ă€r attraktivt med mĂ€nniskor som vidgar vĂ„r vĂ€rldâ, sĂ€ger Emma Audas, prĂ€st och Ă€ktenskapsforskare.
Foto: MATILDA AUDAS BJĂRKHOLM
» Temat för det hÀr numret Àr som du nog sett Passion, och i det hÀr numret fÄr du trÀffa olika personer som fÄr berÀtta om sina passioner. Bland annat Christoffer som springer lÄngt, Rikard som söker och finner kulturskatter och föreningsledarna för OV Helsingborg som engagerar sig för barn i vÄr stad.
Ordet passion kommer frĂ„n det latinska ordet âpassioâ som betyder lidande, och det Ă€r ju ocksĂ„
Redaktion: Kontraktsprost
Kristian Lillö, Linda Gustafsson, Johan Sundqvist, Fredrik Torstensson och Josefine Sjöqvist.
Webb: svenskakyrkan.se/helsingborg
E-post: amos.hbg@svenskakyrkan.se
Telefon: 042-18 90 00
vad pÄskens berÀttelse handlar
om. Men den passion som pÄsken Ànnu mer handlar om Àr den som har betydelsen starkt intresse, engagemang, glöd, brinnande iver och ovillkorlig kÀrlek.
Om du blir nyfiken pÄ mer om pÄskberÀttelsens hela spann, frÄn lidande och död till lidelse och glöd, vÀlkommen till kyrkan under palmsöndag, stilla veckan och pÄsken. Mer om det hittar du pÄ nÀsta uppslag.
Produktion: Verbum AB
Ansvarig utgivare: Martina Croner martina.croner@verbum.se
Tryck: Printagon, Helsingborg, 2024.
Distribution: Postnord
Omslagsfoto: Linda Gustafsson
» ⊠veckan innan pÄsk kallas stilla veckan? Och att veckodagarna i den veckan kallas BlÄ mÄndag (eller svart mÄndag), vit tisdag och dymmelonsdag. Egentligen hör inte de tvÄ första dagarna riktigt till pÄsken, utan till fastetiden. Dymmelonsdag dÀremot handlar om att kyrkklockorna inte skulle ringa och dÀrför virade man in sjÀlva metallklÀpparna i klockorna i tyg eller bytte ut dem mot en trÀstav, en sÄ kallad dymmel.
KÀlla: Svenska kyrkans webbplats, Institutet för sprÄk och folkminnen
VÀlkommen att följa med i pÄskens berÀttelse, frÄn palmsöndag till annandag pÄsk, genom gudstjÀnst, mÀssa och musik. HÀr kommer ett axplock frÄn pÄskveckan. Glad pÄsk!
Söndag 24 mars
Palmsöndag
Allhelgonakyrkan
10.00 HögmÀssa
18.00 Konsert
Stabat Mater med Raus vokalensemble, Vox Angelica, solister och musiker.
Gustav Adolfs kyrka
10.00 HögmÀssa
S:ta Maria kyrka
11.00 HögmÀssa
Den Gode Herdens kyrka
14.00 HögmÀssa
MĂ„ndag 25 mars
Elinebergskyrkan
08.30 Stilla morgonbön i Taizéanda
Gustav Adolfs kyrka
12.00 Passionsandakt
Allhelgonakyrkan
18.00 Passionsandakt
S:ta Maria kyrka
18.00 GudstjÀnst/mÀssa
Tisdag 26 mars
Elinebergskyrkan
08.30 Stilla morgonbön i Taizéanda
Gustav Adolfs kyrka
12.00 Passionsandakt
Allhelgonakyrkan
18.00 Passionsandakt
S:ta Maria kyrka
18.00 GudstjÀnst/mÀssa
Onsdag 27 mars
Elinebergskyrkan
08.00 MorgonmÀssa
08.30 Stilla morgonbön i Taizéanda
Gustav Adolfs kyrka
12.00 Passionsandakt
Allhelgonakyrkan
18.00 Passionsandakt
S:ta Maria kyrka
18.00 GudstjÀnst/mÀssa
Torsdag 28 mars
SkÀrtorsdag
S:ta Anna kyrka
16.00 SkÀrtorsdagsmÀssa
S:ta Maria kyrka
18.00 SkÀrtorsdagsmÀssa
S:t Andreas kyrka
18.30 SkÀrtorsdagsmÀssa
Gustav Adolfs kyrka
18.30 SkÀrtorsdagsmÀssa
Raus kyrka
19.00 SkÀrtorsdagsmÀssa
Fredag 29 mars
LĂ„ngfredag
Raus kyrka
10.00 LÄngfredagsgudstjÀnst
S:t Olofs kyrka
10.00 LÄngfredagsgudstjÀnst
S:ta Maria kyrka
11.00 LÄngfredagsgudstjÀnst
18.00 MusikgudstjÀnst
Den Gode Herdens kyrka
18.00 MusikgudstjÀnst
Lördag 30 mars
PĂ„skafton
S:ta Maria kyrka
23.30 PÄsknattsmÀssa
Elinebergskyrkan
23.30 PÄsknattsmÀssa i Taizéanda
Söndag 31 mars
PĂ„skdagen
Gustav Adolfs kyrka
10.00 HögmÀssa
S:ta Maria kyrka
11.00 HögmÀssa
Den Gode Herdens kyrka
14.00 HögmÀssa
S:t Olofs kyrka
10.00 MĂ€ssa
Raus kyrka
10.00 MĂ€ssa
S:ta Anna kyrka
14.00 MĂ€ssa
MĂ„ndag 1 april
Annandag pÄsk
Adolfsbergskyrkan
10.00 HögmÀssa
S:ta Maria kyrka
11.00 HögmÀssa
Allhelgonakyrkan
18.00 GospelmÀssa
Hela programmet
» LÀs mer om vad som hÀnder i Svenska kyrkan Helsingborg pÄ vÄr webb och i sociala
medier:
Webben: svenska kyrkan.se/ helsingborg
Instagram: @svenskakyrkanhelsingborg
Facebook: Svenska kyrkan Helsingborg
» ... finns som vanligt pÄ Svenska kyrkan Helsingborgs webbplats, i appen Kyrkguiden eller i utskrivna program i kyrkorna.
HALLĂ DĂR!
... Sofija Lazic Pedersen, tjÀnstledig församlingsherde i Gustav Adolfs församling:
âDet har varit en fröjd att fĂ„ psalmnörda pĂ„ heltidâ
Vad har du sysslat med pĂ„ sistone ââJag har slutfört en masterexamen i praktisk teologi, genom att bygga pĂ„ min gamla kandidatexamen med tvĂ„ Ă„rs studier. Jag Ă€r psalmnörd och det har varit en fröjd att fĂ„ nörda pĂ„ heltid!
ââKortfattat har jag knutit det teoretiskt till begreppet liminalitet, som handlar om livets
trösklar, samt begreppet mimesis, som handlar om hur texter fÄr liv genom att upprepas.
ââJag har intervjuat elva dopförĂ€ldrar vars barn döptes i Helsingborgs pastorat mellan maj och oktober 2023 om deras val av psalmer till dopet. Jag Ă€r sĂ„ tacksam för att de berĂ€ttade hur de gjorde för att vĂ€lja. Hur kommer det sig att du har ett sĂ„dant intresse för psalmer?
ââPsalmer Ă€r den sjungna teologin, som mĂ€nniskor bĂ€r med sig frĂ„n gudstjĂ€nsten och in i vardagen. De kan följa oss hela livet, just det tycker jag Ă€r fascinerande. De Ă€ldsta texterna i Bibeln Ă€r ocksĂ„ hymner, sĂ„ det finns en urĂ„ldrig tradition av att sjunga om Gud. Kan man ta del av ditt arbete sĂ„ smĂ„ningom?
ââJa! Snart finns uppsatsen, liksom alla uppsatser pĂ„ DiVAÂportal. Den heter Mycket större Ă€n vad ord kan rymma DopförĂ€ldrars val av doppsalmer i korsningen mellan liminalitet och mimesis. Och sĂ„klart â vilken Ă€r din favoritpsalm?
ââJag har sĂ„klart mĂ„nga, men för dop Ă€r det den psalm som uppsatsen fick sitt namn ifrĂ„n. Sv. ps. 383 Med vĂ„r glĂ€dje över livets under Den beskriver sĂ„ fint hur man som förĂ€lder stĂ„r pĂ„ tröskeln till nĂ„got nytt, ibland efter att ha upplevt sorg (vilket psalmförfattaren Svein Ellingsen sjĂ€lv gjort).
Linda Gustafsson
Text och foto: Linda Gustafsson
» I dörren till Allhelgonakyrkan pÄ RÄÄ möts jag av en leende kyrkvaktmÀstare som hÀlsar vÀlkommen och ger mig en agenda inför morgonens mÀssa. Just nu stÄr han still, men kanske Àr det mer vanligt att se Christoffer Nygren i rörelse, springandes. NÄgot som för bara tre Är sedan var nÀstan otÀnkbart.
ââJag behövde en förĂ€ndring och kĂ€nde ett slags urvilja att bryta mig loss, berĂ€ttar Christoffer.
Hans livssituation var nÄgot han lÀnge hade grubblat pÄ.
ââAtt kunna springa var nĂ„got jag lĂ€nge kĂ€nt att jag ville. Det har nog alltid funnits inom mig.
Han var dÄ rejÀlt överviktig och storrökare, men kÀnde aldrig rik-
tigt igen sig i sin egen kropp eller sin livssituation.
ââJag kĂ€nde inte att det hĂ€r var jag, och jag ville inte vara den hĂ€r personen lĂ€ngre, berĂ€ttar Christoffer.
HAN BESTĂMDE SIG pĂ„ dagen, bĂ„de för att sluta röka och att börja springa. Och det gjorde han, lĂ„ngsamt och bara 100 meter.
ââDet var otroligt jobbigt. Det var verkligen att börja i uppförsbacke. I dag, tre Ă„r och sju dagar senare, Ă€r jag vĂ€ldigt tacksam för mitt beslut, berĂ€ttar Christoffer.
Datumet har han koll pÄ genom en app dÀr han registrerat hur lÀnge han har varit rökfri.
ââNĂ€r det gĂ€ller rökningen hade
âMĂ„nga frĂ„gar om det hĂ€r Ă€r en passion eller en besatthet, och jag vet inte riktigt.
jag tidigare försökt trappa ner, men det har aldrig funkat. Det bÀsta för mig var att bara sluta helt, direkt.
Hemligheten tror Christoffer Àr viljan.
ââMan mĂ„ste verkligen vilja det, dĂ„ gĂ„r det. Och det tror jag gĂ€ller för allt i livet, fortsĂ€tter han och ler.
Christoffer lÀgger ner cirka 20 timmar i veckan pÄ löpningen. I december gjorde han kalenderutmaningen vilket innebar att han sprang 24 kilometer om dagen i 24 dagar.
ââMĂ„nga frĂ„gar om det hĂ€r Ă€r en passion eller en besatthet, och jag vet inte riktigt. Men jag tror inte det alltid Ă€r helt negativt med en âbesatthetâ. Det Ă€r lĂ€tt att fastna i siffror, springa lĂ€ngre, fortare, men för mig har jag hittat min passion i livet.
Christoffer berÀttar att efter-
som han byggt upp sin löpning succesivt, frÄn de första lunkande 100 meterna, till ultradistanser och maratonlopp, sÄ kÀnner han nÀr det Àr dags att vila eller ta det lite lugnare. NÄgot som gjort att han varit nÀstan skadefri under alla Är.
ââJag utmanar mig sjĂ€lv, men Ă€r det nĂ„got jag lĂ€rt mig sĂ„ Ă€r det att alltid lyssna pĂ„ kroppen. Behöver jag sĂ„ tar jag det lugnt eller vilar.
FĂR CHRISTOFFER ĂR det mer Ă€n bara den fysiska förĂ€ndringar som kommit ur allt det hĂ€r.
ââDet kan vara obekvĂ€mt, det kan göra ont, men man lĂ€r sig sĂ„ mycket av det. Jag har haft sĂ„ mĂ„nga djupa tankar om vad det hĂ€r har betytt för mig. Det Ă€r sĂ„ berikande gĂ„ng pĂ„ gĂ„ng, att fĂ„ bekrĂ€ftat att man kan och klarar det hĂ€r.
LÀrdomen tror han kan gÀlla Àven för andra.
ââDu kan mycket mer Ă€n vad du tror. Det Ă€r inget speciellt med mig, jag har bara accepterat det obekvĂ€ma och fĂ„r ut sĂ„ mycket av det.
NÀr Christoffer Nygren inte springer jobbar han som kyrkvaktmÀstare i Raus församling.
Christoffer menar att det Ă€r den största förĂ€ndringen för honom, att spannet för vad tillfredstĂ€llelse Ă€r har blivit sĂ„ mycket större. ââJag behöver inte lika mycket för att bli nöjd. Att hantera livets alla vardagligheter kan ju vara jĂ€ttejobbigt, men tillĂ„ter du dig att vara obekvĂ€m och dĂ„lig för att sen klara av det vinner du sĂ„ mycket. ââAtt springa lopp Ă€r ett personligt Ă€ventyr, det spelar ingen roll var jag hamnar eller vilken plats jag fĂ„r, jag har Ă„stadkommit nĂ„got oavsett. Och det Ă€r belöningen.
HAN FĂRKLARAR ATT alla ju sĂ„klart inte behöver springa, det finns andra saker man kan göra, bara de pĂ„ nĂ„got sĂ€tt Ă€r kreativa. Det viktiga Ă€r att vara nöjd med det man gör och inte nedvĂ€rdera sin förmĂ„ga eller jĂ€mföra den med alla andra. ââDu behöver bara hitta din sak, din grej som kan fĂ„ dig att se livet pĂ„ ett helt nytt sĂ€tt.
ââFör mig var det egentligen ett ganska litet beslut â sluta röka, börja springa â men effekterna av det beslutet har förĂ€ndrat mitt liv.
Gustav Adolfs kyrka har varit en sjÀlvklar del av Helsingborgs skyline sedan 1897. Det dÀr tornet med den höga spiran tar man inte fel pÄ, men det Àr kanske inte sÄ mÄnga som vet att det finns en utstÀllning av gamla inventarier uppe pÄ vinden. » Församlingspedagogen Rikard Honnér hÄller ihop utstÀllningen och han gillar att leta fram GA-kyrkans hemligheter.
ââDet hĂ€r att detektiva Ă€r roligt, att upptĂ€cka föremĂ„l och se om de passar ihop och sen ocksĂ„ hitta gamla bilder att jĂ€mföra med, berĂ€ttar Rikard HonnĂ©r medan han leder vĂ€gen uppför trappan i kyrktornet.
HÀr Àr ytskikten rÄa och trappstegen blir smalare och brantare allt eftersom. Innan man nÄr kyrkklockorna tar man dörren in till vÀnster dÀr vinden strÀcker ut sig under takbjÀlkarna. Ska man ta sig fram hÀr gÀller det att hÄlla sig pÄ de spÄngar av trÀplankor som Àr utlagda bland isoleringen. PÄ en avsats i skenet frÄn tvÄ strÄlkastare finns GA-kyrkans gamla inredning, eller i alla fall delar av den, utstÀllda.
ââJag hade konfirmandgrupper och tog med dem upp hit i tornet och pĂ„ vinden och dĂ„ sĂ„g jag ju att det lĂ„g en massa gamla saker hĂ€r, berĂ€ttar Rikard.
HAN FICK MED sig nÄgra kollegor frÄn Gustav Adolfs församling och runt 2010 började de undersöka föremÄlen.
ââDĂ„ visste vi ju inte exakt vad det var för nĂ„gonting. Vi hittade till exempel den hĂ€r, sĂ€ger Rikard och visar en bit av ett spetsigt torn i trĂ€.
ââSedan upptĂ€ckte vi den hĂ€r delen och toppen ocksĂ„. NĂ€r vi sedan kunde bygga ihop dessa till ett torn och alla bitarna passade ihop sĂ„ började vi förstĂ„ att vi hade hittat delar av den tidigare orgelfasaden. Sedan kunde vi jĂ€mföra med gamla bilder och se att allt
PÄ vinden i Gustav Adolfs kyrka finns predikstolen frÄn 1930-talet med tillhörande Àngel. HÀr stÄr Àven ett torn frÄn den gamla orgelfasaden, Àven den med tillhörande Àngel.
De hÀr fiskarna har suttit pÄ de gamla kyrkbÀnkarna.
Foto: JOHAN
SUNDQVIST
stÀmde. Att hitta de hÀr sakerna och fÄ forska fram vad det Àr kÀnns vÀldigt spÀnnande, sÀger han.
GUSTAV ADOLFS KYRKA har genomgÄtt tre stora ombyggnader under sin snart 130-Äriga historia. FrÄn kyrkans första decennier finns tvÄ gamla psalmtavlor bevarade, det övriga Àr frÀmst frÄn tiden mellan 1930-talet och 1960-talet. HÀr stÄr predikstolen av modell 1930-tal med en Ànglastaty framför. Det
gamla altarskranket med knÀfall kan ses i en hörna och spetsiga utsmyckningar av den gamla orgelfasaden stÄr i motsatta hörnan.
DET TOG Nà GRA Är att fÄ ihop alla fynden och det var ett dammigt och smutsigt arbete, men vÀl vÀrt det tycker Rikard. Han har kÀnt sig extra hemma i Gustav Adolfs kyrka, sedan han första gÄngen gick in genom dess portar 1994.
ââGA-kyrkan Ă€r sĂ„ speciell tycker jag. Man har byggt om mycket i flera omgĂ„ngar, nĂ€stan sĂ„ att det Ă€r som en annan kyrka i dag jĂ€mfört med hur den sĂ„g ut i början av 1900-talet, men det Ă€r fortfarande samma, gamla fina GA-kyrka, sĂ€ger han.
Vem kan se den hĂ€r utstĂ€llningen? ââVi har studiebesök frĂ„n skolor och ibland har vi haft offentliga visningar. Ăr man vĂ€ldigt intresserad av att se detta kan man alltid höra av sig till mig. Dessutom har vi stĂ€llt ut nĂ„gra av sakerna pĂ„ en av lĂ€ktarna nere i kyrkan. Det Ă€r lite mer tillgĂ€ngligt Ă€n hĂ€r uppe pĂ„ vinden, sĂ€ger Rikard.
Josefine Sjöqvist
Fredrik Sixten komponerade den första svenska passionsmusiken, byggd pÄ Markusevangeliet.
Fredrik Sixten à lder: 61 Är. Gör: TonsÀttare pÄ heltid.
Motto i livet: âDet finns en ovĂ€ntad glĂ€nta i skogen som bara hittas av den som gĂ„tt vilseâ (Tomas Tranströmer).
JÀmfört med mysiga julkonserter kan den klassiska pÄskmusiken kÀnnas lite tung och svÄr. Men det behöver inte vara sÄ, menar tonsÀttare Fredrik Sixten.
» ââDet Ă€r en vĂ€ldigt dramatisk och plĂ„gsam berĂ€ttelse om Jesus lidande, men det finns ocksĂ„ nĂ„got vĂ€ldigt vackert. Det Ă€r kĂ€rleken manifesterad, menar Fredrik som för snart tjugo Ă„r sedan komponerade den första svenska passionsmusiken, byggd pĂ„ Markusevangeliet.
Nu Àr den framförd nÀstan 60 gÄnger, vilket saknar motsvarighet nÀr det gÀller nyskrivna oratorier.
ATT BEHà LLA EN tydlig melodi och lÄta passionsmusiken vara lÀttillgÀnglig Àr viktigt i Fredriks komponerande. Utöver det finns det utrymme att förena tillsynes oförenliga element och skapa nya spÀnnande kombinationer.
ââDet gĂ€ller att hitta former inom
berÀttelsen som gör att du kan Äterta vissa musikaliska moment. Du förhÄller dig till en viss ram, det hjÀlper lyssnaren att kÀnna igen sig.
Handlingen i passionsberÀttelsen tror Fredrik ocksÄ ger mycket igenkÀnning, mÄnga kan identifiera sig, och man mÄste inte vara troende.
ââDet finns det bitterljuva och det melankoliska, det skrĂ€mmande och det brutala, lojaliteter som brister, att bli hĂ„nad och förlöjligad. Svek, drömmar och förvĂ€ntningar. Du har egentligen allt som finns i ett mĂ€nskligt liv. Det Ă€r en fantastisk berĂ€ttelse som alltid kommer vara aktuell.
SJĂLV VAR HAN sex Ă„r nĂ€r han följde med sin pappa till Sankta Helenas kyrka i Skövde för att lyssna pĂ„ Matteuspassionen av Bach.
ââDirigenten sĂ„g ut som en pingvin och hans son satt vid dirigentpodiet. Jag minns att jag tĂ€nkte att jag ocksĂ„ ville sitta dĂ€r nĂ„gon gĂ„ng,
berÀttar Fredrik som dÄ inte hade nÄgon aning om att han senare i livet skulle stÄ dÀr och dirigera sina egna passioner. Eller att han skulle studera vid Kungliga musikhögskolan och arbeta som domkyrkoorganist innan han blev tonsÀttare. Men det var dÀr det började.
ââDet var nĂ„got magiskt, alla var sĂ„ allvarliga men samtidigt var det sĂ„ oerhört vackert. Hur kommer musiken till dig?
ââDet börjar med en musikalisk idĂ©, sedan Ă€r det bĂ„de tekniska och kĂ€nslomĂ€ssiga översĂ€ttningar av berĂ€ttelsen, sĂ€ger Fredrik.
Han berÀttar att det Àr svÄrt att förklara processen. Han blundar och tÀnker efter.
ââMen visst sjunger musiken inom mig, det gör den ju hela tiden. Det Ă€r det som gör att jag mĂ„ste fĂ„ det ur mig. Vad önskar du att mĂ€nniskor tar med sig nĂ€r de lyssnar pĂ„ din passionsmusik?
â Att budskapet kommer fram, alla de olika nyanserna i berĂ€ttelsen. Att min musik sĂ€tter fingret pĂ„ det viktiga, och ger mĂ€nniskor möjligheter till reflektion.
Sophie EkmanFredriks nybörjartips
O Huvud blodigt sÄrad Körkoral av J S Back ur Matteuspassionen Erbarme dich, mein Gott Soloaria av J S Bach ur Matteuspassionen
Stabat Mater Av G B Pergolesi O Jesu kÀr vad har vÀl du förbrutit Körkoral av Fredrik Sixten ur Johannespassionen Han var föraktad Inledningskör ur En svensk Markuspassion av Fredrik Sixten
viktigt i en relation?
Vad Àr ens passion?
Och hur vÄrdar och bevarar
vi den? Emma Audas, prÀst och Àktenskapsforskare, samt Torbjörn BildtgÄrd, relationsforskare, delar med sig.
Text: Maria Widar
Illustration: Sophie Ekman
i kanske skulle kunna ta och fördjupa innebörden av ordet passion, menar Emma Audas. Passion kan vara nÄgot helt annat Àn det första elektrifierande pirret i magen, sinnet som tappar balansen, hjÀrtat som springer ruscher, syret som nÀstan tar slut nÀr vÀrlden upplevs pÄgÄ nÄgon annanstans, lÄngt bort. Passion kan vara nÄgot betydligt djupare, menar hon. à ter till det snart.
Emma Audas Àr prÀst och Àktenskapsforskare. RÀtt tidigt in i teologistudierna fastnade hon för Àmnet Àktenskap och relationer.
ââFrĂ„gorna kring relationer och sexualitet Ă€r utmanande, intressanta och spĂ€nnande. Det Ă€r ett laddat Ă€mne som engagerar, som ligger nĂ€ra oss mĂ€nniskor, sĂ€ger hon.
âDet Ă€r attraktivt med mĂ€nniskor som vidgar vĂ„r vĂ€rld.
Emma Audas
ââDessutom var det mĂ„nga omkring mig som gifte sig och jag hade en lĂ€rare i Ă bo som skrev mycket om de hĂ€r frĂ„gorna. Det fanns överlag en miljö som uppmuntrade att dyka djupare.
Efter nÄgra Är i församlingstjÀnst började hon forska pÄ heltid och skrev sin doktorsavhandling om kyrkans syn pÄ Àktenskapet.
ter till ordet passion, vad anser hon att det ordet egentligen innebÀr?
ââFör mig Ă€r inte passion synonymt med
den tidiga förÀlskelsen i en relation eller med den sexuella lusten och ÄtrÄn. Det betyder nÄgot annat, passion Àr sÄ mycket större Àn sÄ. Passion, för mig, Àr att drabbas av en annan mÀnniska. Det Àr en glÀdje och ett firande av en annan mÀnniskas existens.
Det liknar pÄ mÄnga sÀtt den tidiga förÀlskelsen, menar Emma, skillnaden Àr att passionen Àr djupare och har blicken pÄ den andra, inte pÄ en sjÀlv.
ââPassionen krĂ€ver att du Ă€r uppmĂ€rksam och verkligen ser den andra, inte den du önskar att han eller hon vore. FörĂ€lskelsen handlar mĂ„nga gĂ„nger om att tillskriva den andra ideal och egenskaper. VĂ„r sjĂ€lvupptagna kultur fĂ„r oss lĂ€tt att bli mest intresserade av oss sjĂ€lva och vad andra kan ge oss; âKan nĂ„gon annan rita ett hjĂ€rta pĂ„ stranden Ă„t mig?â Passion fungerar tvĂ€rtom, den krĂ€ver uppmĂ€rksamhet pĂ„ en annan mĂ€nniska.
KrÀvs det passion för att leva lycklig i en relation?
ââJag tror att man kan ha en lycklig relation utan att bli drabbad av sin partner, man kan ha det jĂ€ttebra Ă€ndĂ„. Det ska snarare ses som en stor gĂ„va att kunna bli drabbad. Att ibland fĂ„ frĂ„ga sig hur Ă€r det möjligt att jag fĂ„r vara med dig?
Om man studerar de som skilt sig, dĂ€r passionen inte lĂ€ngre finns â vad sĂ€ger de? En som Ă€r expert pĂ„ Ă€ldre och relationer Ă€r Torbjörn BildtgĂ„rd, docent i sociologi. Han har Ă€gnat en stor del av sin forskning Ă„t relationer sent i livet. Tillsammans med sin kollega professor Peter Ăberg arbetar han just nu med en studie om att skiljas sent i livet.
ââMĂ„nga jag intervjuar och möter resonerar; âDen
Emma Audas
Ă lder: 36 Ă„r.
Familj: Mannen Patrik Hagman. Stor familj, viktiga vÀnner. MÄnga Àr Àlskade!
Bor: Vadstena.
Gör: Teolog och prĂ€st. Jobbar som stiftsadjunkt för Linköpings stift. Har skrivit doktorsavhandlingen Det heliga Ă€ktenskapet, som pĂ„ ett teologiskt sĂ€tt diskuterar frĂ„gan vad ett Ă€ktenskap Ă€r. Motto i livet: Jag undviker motton. Men âVar sann!â Ă€r vĂ€l nĂ„got jag försöker leva ut.
âPassionen krĂ€ver att du Ă€r uppmĂ€rksam och verkligen ser den andra, inte den du önskar att han eller hon voreâ, sĂ€ger Emma Audas.
Foto: MATILDA AUDAS BJĂRKHOLM
Ă„terstĂ„ende livstiden Ă€r begrĂ€nsad sĂ„ hur vill jag anvĂ€nda den tiden? Vill jag fortsĂ€tta leva med min partner dĂ€r kĂ€rleken och passionen inte lĂ€ngre finns?â berĂ€ttar han och fortsĂ€tter:
ââI de skilsmĂ€ssoberĂ€ttelser jag har tagit del av vittnar mĂ„nga Ă€ldre om att man inte lĂ€ngre har gemensamma projekt, man har helt olika mĂ„l för resten av livet. Den ena kanske vill resa och trĂ€ffa mĂ€nniskor och den andra trivs med att ta det lugnt hemma och titta pĂ„ tv. Det hĂ€r splittrar mĂ„nga par och det kanske heller inte Ă€r nĂ„gonting man varit medveten om tidigare. Det blir tydligt först nĂ€r barnen flyttat ut och man har gĂ„tt i pension.
à ren efter pensionen innebÀr ett enormt skifte i livet för mÄnga, förklarar han. Man tar klivet frÄn tidigare livsvillkor in i nÄgot
âĂ trĂ„ uppstĂ„r i avstĂ„ndâ, sĂ€ger Emma Audas. âOm vi lever i en sĂ„dan symbios att det inte lĂ€ngre finns ett du och ett jag blir det svĂ„rt för attraktionen att överleva.â
âOm man ser till att skapa gemensamma mĂ„l har man som par bĂ€ttre förutsĂ€ttningar att hĂ„lla ihop sent i livet.
Torbjörn BildtgÄrd
helt nytt. Men om man vÀnder pÄ det, menar Torbjörn, Àr det ocksÄ bland mÄlen och drömmarna vi kan finna sjÀlva nyckeln till den lÄnga, goda relationen.
ââOm man har eller ser till att skapa gemensamma mĂ„l och drömmar har man som par bĂ€ttre förutsĂ€ttningar att hĂ„lla ihop sent i livet.
Förutom att hitta nya gemensamma mÄl och drömmar som Torbjörn pÄpekar, Àr det ocksÄ viktigt att lÄta varandra vara egna personer, menar Emma Audas.
ââĂktenskapet kan ha en konserverande effekt pĂ„ oss eftersom vi hela tiden Ă€r i nĂ„gon annans blick, nĂ€ra nĂ„gon som vet vad vi brukar göra och hur vi brukar bete oss. âVa? Ska du gĂ„ pĂ„ danskurs?â kan det lĂ„ta. En viktig nyckel Ă€r dĂ€rför att lĂ„ta den andra vara en egen person.
Och, förklarar Emma, att för egen del se till att ta den platsen.
ââStĂ„ ut med att utsĂ€tta den andra för det obehag det kan innebĂ€ra att visa att du Ă€r en egen person. Försök inte att rĂ€dda honom eller henne frĂ„n det obehaget. Det Ă€r attraktivt med mĂ€nniskor som vidgar vĂ„r vĂ€rld. Att fortsĂ€tta vĂ€xa Ă€r ett sĂ€tt att fortsĂ€tta göra den andras vĂ€rld större, sĂ€ger hon och fortsĂ€tter: ââDessutom uppstĂ„r Ă„trĂ„ i avstĂ„nd. Om vi lever i en
sÄdan symbios att det inte lÀngre finns ett du och ett jag blir det svÄrt för attraktionen att överleva. DÀrför Àr det bra att fÄ se den andra i nya situationer och miljöer, dÄ ser vi nya sidor lite pÄ hÄll. Vad sÀger Bibeln om passion?
ââDen Ă€r full av det! Passion Ă€r ett tema som förekommer mycket i Bibeln, bland annat i Höga visan och Psaltaren som i den tidiga kyrkan Ă€r de mest citerade och kommenterade böckerna. HĂ€r kan vi bland annat lĂ€sa: âJag strĂ€cker mina hĂ€nder mot dig, öppnar mig som törstig jordâ och âGud min Gud, dig söker jag, min sjĂ€l törstar efter dig, min kropp lĂ€ngtar efter dig, som ett kargt och uttorkat landâ. Det Ă€r erotiskt laddade texter.
Och Bibeln, menar Emma, verkar envist pĂ„stĂ„ att mĂ€nniskans erfarenhet av lĂ€ngtan efter en annan mĂ€nniska Ă€r nĂ„got mer Ă€n sexuell lust och Ă„trĂ„. Ăn det elektrifierade pirret.
ââDet Ă€r en djup lĂ€ngtan som sĂ€ger oss nĂ„got om hur mĂ€nniskan lĂ€ngtar efter Gud, och hur Gud lĂ€ngtar efter oss. VĂ„r mellanmĂ€nskliga lĂ€ngtan kan alltsĂ„ ge oss kunskap om vem Gud Ă€r, och hur Gud Ă€r. PĂ„ samma sĂ€tt som den jag Ă€lskar Ă€r oersĂ€ttlig Ă€r jag ocksĂ„ det i Guds ögon.
Vad kan vi göra i vÄra relationer för att hÄlla passionen levande? PrÀsten och Àktenskapsforskaren Emma Audas ger tre tips pÄ hur vi bÀddar för passion.
1 Be
NÀr vi stillar oss i bön övar vi oss i den uppmÀrksamhet som behövs för att passion ska kunna uppstÄ. Denna stund av stillhet lÀr oss inte bara att lyssna till en annan, vi fÄr ocksÄ en Àrligare blick pÄ oss sjÀlva och förstÄr vÄr plats i tillvaron. SÄ fortsÀtt öva dig i bön.
2 GÄ pÄ danskurs
Ett annat sÀtt att vÀcka passion Àr att prova nya saker. Det kan till exempel vara att delta i olika samhÀllsinitiativ, kanske hjÀlpa
till att dela ut matkassar i församlingen. Genom att involvera dig i nya aktiviteter, tar du fram nya sidor av dig sjÀlv. Det gör i sin turt din vÀrld större. Kanske göra det tillsammans med din partner? Finns det nÄgot mer attraktivt Àn att lite pÄ distans betrakta sin partner i ett nytt sammanhang, med nya mÀnniskor?
3 Tala sanning FÄ saker Àr sÄ bra som Àrlighet för att hÄlla passionen vid liv. Genom att tala sanning skapar vi tydlighet och framtrÀder som egna personer. Om vi döljer sanningen, Àven om det Àr för att skydda nÄgon, eller om vi bygger upp fasader, kan det skapa misstro och Àngsligheter, vilket dödar passionen.
Torbjörn BildtgÄrd à lder: 53 Är. Familj: Fru och tvÄ barn. Bor: Sollentuna. Gör: Universitetslektor vid institutionen för socialt arbete, Stockholms Universitet. Forskar om Àldres familjerelationer, sÄ som att skiljas sent i livet, att trÀffa ny partner sent i livet, Äldrande och intimitet, Äldrande styvfamiljer samt att Äldras utan familj. Forskar Àven kring bilder av Äldrande.
Foto: RICKARD KILSTRĂM
Carin Götblad, polischef:
Polischef Carin Götblad brinner för utsatta mÀnniskor och försöker hitta vÀgar för ett bÀttre samhÀlle.
Text: Linda Newnham Foto: Theresia Kölin
» Polisens âgrand old ladyâ Carin Götblad sĂ€ger att om man jobbar med samhĂ€llets baksidor Ă€r det bra att ha djur hemma som man kan gosa med. SjĂ€lv har hon marsvinen Roger och Nala.
ââNĂ€r man jobbar med ondska Ă€r det bra att ha en relation med nĂ„got som Ă€r litet, snĂ€llt och skört. Djur gör att du inte blir cynisk. De Ă€r inte psykopater, de förstĂ€ller sig inte, de har inte ondska som drivkraft, Ă€r inte fördomsfulla, ifrĂ„gasĂ€tter inte vem du Ă€r eller varför du lever som du gör. Jag har vĂ€ldigt stor respekt för djur.
Carin Götblad kunde ha gĂ„tt i pension redan för nĂ„gra Ă„r sedan, men fortsĂ€tter brinna och verka för ett bĂ€ttre samhĂ€lle. Framförallt Ă€r hon engagerad i barn, Ă€ldre och psykiskt fragila â pĂ„ olika sĂ€tt utsatta mĂ€nniskor. I hennes nya roll som polischef pĂ„ NOA, fokuserar hon pĂ„ att förhindra nyrekrytering av unga till kriminella gĂ€ng, vilket passar henne perfekt.
âFörebyggande arbete syns ju inte, det Ă€r inget man kan föra statistik över eller fĂ„r poĂ€ng för.
Carin sticker inte under stol med att Sverige befinner sig i ett allvarligt lÀge, dÀr kriminaliteten har slagit rot inom myndigheter, och tonÄrspojkar Àr kanonmat i gÀngkrig. För 14 Är sedan varnade hon för detta, och lade fram förslag som liknar det som nu diskuteras och implementeras: lÀtta pÄ sekretessen
inom socialtjÀnsten, bygga upp lokala poliskontor, sÀtta in tidiga insatser för unga i riskzonen och ge stöd till förÀldrar.
Om Ă„tgĂ€rderna genomförts dĂ„, kanske vi inte varit hĂ€r iâdag. Hur kĂ€nns det att du inte blev lyssnad pĂ„?
ââDet var inte sĂ„ att jag inte alls blev lyssnad pĂ„, men man förstod inte allvaret och det Ă€r synd, för nu har saker gĂ„tt sĂ„ lĂ„ngt att det krĂ€vs stora insatser för att vĂ€nda utvecklingen. Men om det Ă€r nĂ„got som Ă€r viktigt nĂ€r man jobbar med förĂ€ndring, sĂ„ Ă€r det att vara uthĂ„llig. Jag lutade mig heller inte tillbaka, utan gjorde allt jag kunde. I Stockholm dĂ€r jag var lĂ€nspolismĂ€stare startade vi bland annat en förĂ€ldratelefon och öppnade 27 smĂ„ poliskontor i de mest utsatta omrĂ„dena.
Hon skapade ocksÄ ungdomsrÄd, ÀldrerÄd och kontaktpoliser för skolor, men fick efter sin avgÄng se det mesta nedmonteras.
ââAllt handlar om att vara nĂ€ra och involvera mĂ€nniskor. Förebyggande arbete syns ju inte, det Ă€r inget man kan föra statistik över eller fĂ„r poĂ€ng för.
MEN SKAM DEN som ger sig (vilket inte verkar ligga för den hĂ€r kvinnan). Hon sĂ€ger glatt att iâdag, vid 68, blir hon lyssnad pĂ„.
ââNu blir jag inbjuden lite överallt, sitter som expert i mĂ„nga regeringsuppdrag, och fĂ„r vara med i intervjuer och debatter dĂ€r jag försöker sprida kunskap och ett strategiskt tĂ€nk.
Hon förstÄr ocksÄ att uppskatta sitsen, för Carin Götblad vet vad det innebÀr att inte ha denna starka
âMina förĂ€ldrar sa alltid âDu Ă€r sĂ„ klok, Carinâ. Om man fĂ„r höra det som barn, sĂ„ tror man pĂ„ det. Det Ă€r bra oavsett om det Ă€r sant eller inte, man fĂ„r automatiskt mer ansvarskĂ€nslaâ, sĂ€ger Carin Götblad.
»
position och röst. Vid 19 Ärs Älder var hon ensamstÄende mamma med tvÄ barn. Hon bodde i ett miljonprogramomrÄde, och hade vare sig utbildning, pengar eller nÀtverk. Hon fick uppleva hur fördomar kÀnns, verkligen kÀnns, och det Àr en erfarenhet hon bÀr med sig.
ââBara för att en mĂ€nniska har ett problem, sĂ„ innebĂ€r det inte att hon har alla andra ocksĂ„. Att man Ă€r en ung ensamstĂ„ende mamma, innebĂ€r exempelvis inte att man har en beroendeproblematik. Det Ă€r lĂ€tt att döma mĂ€nniskor utifrĂ„n generaliseringar. Det gör inte jag.
CARIN GĂTBLAD VET ocksĂ„ att det gĂ„r att förĂ€ndra sin situation â och brinner för att sprida det budskapet.
ââNĂ€r man Ă€r med om svĂ„ra saker, dĂ€r livet stĂ€lls pĂ„ sin spets, mĂ„ste man till slut ta stĂ€llning till vad som ska fĂ„ dominera ens liv. Antingen dras du ner i förtvivlan, och dĂ„ Ă€r det de krafterna som styr â som ganska lĂ€tt kan förgöra dig. Eller sĂ„ famlar du efter strĂ„n av hopp, och nĂ€r du gör det blir du starkare. Jag Ă€r en stark och uthĂ„llig person, och det kommer sig nog av att jag har varit i en situation dĂ€r jag var tvungen att hitta lösningar. SĂ„ sedan dess har jag haft det perspektivet: jag försöker hitta vĂ€gar framĂ„t, tar hĂ€ng pĂ„ goda mĂ€nniskor och tar fasta pĂ„ det ljusa som finns, sĂ€ger hon och lĂ€gger till:
ââJag har jobbat mycket med ondska, sĂ€rskilt kring utsatta barn, som hedersvĂ„ld eller nĂ€tbaserade övergrepp pĂ„ barn. Det Ă€r sĂ„dant som berör en, men dĂ€r Ă€r det viktigt att vara en kraft framĂ„t, se att man kan pĂ„verka saker till det bĂ€ttre, och förmedla det till mĂ€nniskor.
... för ett medmÀnskligare samhÀlle:
1 Ingen kan göra allt, men alla kan göra nÄgot. Tillsammans blir vi en betydelsefull kraft.
2 LÀr kÀnna mÀnniskorna i ditt nÀromrÄde, prata med grannar och bjud in familjen som verkar ensam.
âKyrkomusiken var livsviktig för mig nĂ€r min son gick bort. Jag tror inte jag hade överlevt utan den.
En annan nyckel för att förÀndra sitt liv Àr mod. Hon menar att hon inte Àr rÀdd av sig, att ta risker och agera Àr nödvÀndigt för att komma vidare.
ââIbland kan jag med facit i hand konstatera att det dĂ€r borde jag kanske inte ha gjort pĂ„ just det hĂ€r sĂ€ttet, men dĂ„ lĂ€r jag mig nĂ„got och blir bĂ€ttre pĂ„ att göra saker.
SJĂLV UTBILDADE HON sig till förskollĂ€rare, för att sedan gĂ„ vidare och bli jurist. Polisen hade hon ingen sĂ€rskilt positiv bild av. Som aktiv inom alternativrörelsen pĂ„ 70Âtalet tyckte hon snarast att polisen hade dĂ„lig attityd mot folk.
ââJag erkĂ€nner att jag hade fördomar, skrattar hon. Jag sĂ„g poliser som ganska brutala mĂ€nniskor. Lite var det sant, för dĂ„ var poliser inte alls lika vĂ€lutbildade som iâdag.
SĂ„ nĂ€r hennes studiekompis föreslog att de skulle söka in till polischefsutbildningen, som erbjöds jurister pĂ„ den tiden, var första reaktionen âskĂ€mtar du?â
ââMen det var en fin utbildning, och man fick betalt
nÀr man studerade. Och nÀr jag funderade pÄ saken ett varv till tÀnkte jag att polisen behöver sÄdana som mig. Sedan kom mina fördomar sÄklart ocksÄ pÄ skam, jag hade aldrig tidigare varit pÄ en arbetsplats med sÄ mÄnga engagerade mÀnniskor som ville vÀl.
YRKESVALET VISADE SIG vara rĂ€tt. Polisen behövde Carin Götblad, och var smarta nog att ta vara pĂ„ hennes kraft och kreativitet. Som 47ÂĂ„ring blev hon vald till lĂ€nspolismĂ€stare i Stockholm. Hon var den första kvinnan pĂ„ posten, med 27 mĂ€n före sig sedan 1700Âtalet. Hon blev chef för cirka 7â000 medarbetare, men fick ingen mjukstart. Fyra mĂ„nader efter tilltrĂ€det ledde hon jakten pĂ„ Anna Lindhs mördare. Sedan dess har Götblad varit kĂ€nd för sin frisprĂ„kighet och sina okonventionella metoder. PopulĂ€r, men ocksĂ„ ifrĂ„gasatt. Hon var ju inte ens vanlig polis i botten, utan förskollĂ€rare och jurist. SjĂ€lv kommenterar hon det med ord som ofta Ă„terkommer under intervjun: âman mĂ„ste ha förstĂ„else.â
ââNĂ€r man kommer in i en organisation och Ă€r annorlunda kan man ha en uppförsbacke i början, det fĂ„r man ha förstĂ„else för, men inte lĂ„ta sig styras av. ââJag brukar sĂ€ga att jag Ă€r bra pĂ„ en sak, och det Ă€r att rekrytera duktiga mĂ€nniskor. NĂ€r jag var chef i Stockholm sĂ„g jag bland annat alltid till att ha en 60Âplussare som min bitrĂ€dande. DĂ„ kunde han (det var bara mĂ€n dĂ„) hĂ„lla koll pĂ„ allt som mĂ„ste hĂ„llas koll pĂ„, och sĂ„ kunde jag Ă€gna mina unga, djĂ€rva ögon Ă„t utveckling. SĂ„ hade jag inte kunnat jobba om jag inte hade haft de kloka, erfarna personerna bredvid mig. Jag har ocksĂ„ alltid kĂ€nt ett starkt stöd frĂ„n medarbetarna. Jag Ă€r en lagarbetare, det Ă€r sĂ„ man fĂ„r igenom progressiva förĂ€ndringar.
SOM KVINNA I en mansdominerad vĂ€rld Ă€r Carins tips att anvĂ€nda de effektiva vapnen vĂ€nlighet och hjĂ€lpsamhet â och att aldrig be om ursĂ€kt för sig sjĂ€lv.
3 Var tolerant och bry dig mer, men lÀgg dig ocksÄ i lite mer vid behov. Ha förvÀntningar pÄ mÀnniskor.
4 Bli kontaktperson för en ungdom pÄ gild.
5 Ge möjlighet till jobb eller sommarjobb inte enbart till vÀnners barn, utan till nÄgon som verkligen
ââNĂ€r mĂ€nniskor försöker fĂ„ dig att kĂ€nna att de inte alls Ă€r glada över att du har fĂ„tt den hĂ€r positionen, sĂ„ lĂ„tsas du att du inte förstĂ„r. Se bara glad ut. Och om nĂ„gon sĂ€ger nĂ„got lite halvcyniskt, sĂ„ ler du och lĂ„tsas som att du tror att du fĂ„r beröm. SĂ„ gör jag nĂ€r jag pratar till nya grupper som inte kĂ€nner mig. Efter ett tag nĂ€r man har bemött saker pĂ„ det hĂ€r sĂ€ttet tror folk att man Ă€r galen. Det gör inget det heller, för fördomarna lĂ€gger sig sĂ„ smĂ„ningom, nĂ€r de har lĂ€rt kĂ€nna dig. SĂ„ ta det inte personligt, hur oschysst det Ă€n Ă€r, det handlar helt enkelt om att de inte Ă€r vana vid en sĂ„dan som du.
Carin skrattar ofta, sĂ„ Ă€ven nĂ€r hon berĂ€ttar det hĂ€r â nĂ„gon krĂ€nkt, vit kvinna verkar hon inte ha lust att bli, man fĂ„r liksom vĂ€lja sina strider. Men sett i backspegeln kan hon konstatera att polisen var en passande vĂ€g för henne att gĂ„ â hon har Ă€lskat att jobba inom kĂ„ren.
ââIngen annanstans har jag trĂ€ffat sĂ„ mĂ„nga mĂ€nniskor som inte bara snackar utan gör. Vi kanske inte gör allting rĂ€tt, men vi försöker i alla fall. Om du ringer oss och sĂ€ger att ânu slĂ€nger jag mig framför tĂ„getâ svarar vi inte att du fĂ„r en tid om 14 dagar, utan
vi rycker ut direkt. Det Àr underbart att jobba pÄ en sÄdan arbetsplats. Och yrkesgrupper som jobbar med livets realiteter, som kommer in i olika svÄra saker, fÄr speciella kvaliteter. Det Àr samma sak med mÀnniskor som jobbar inom kyrkan, socialtjÀnsten och sjukvÄrden.
CARINS EGET FĂRHĂ LLANDE till kyrkan Ă€r dubbelt.
ââJag Ă€r uppfostrad till att tro pĂ„ Gud, men pĂ„ ett sĂ€tt som gjorde att mitt liv höll pĂ„ att sluta med katastrof. Jag var lĂ€rd att Gud har en mening med allt, sĂ„ jag lĂ€t saker hĂ€nda för jag trodde att Gud hade bestĂ€mt det, vilket innebar att jag hamnade i utsatta situationer. Men en dag hĂ€nde det nĂ„got som gjorde att jag kĂ€nde nej, det finns ingen Gud.
Men hon talar om kyrkan med stor vÀrme. En av hennes söner gick bort vid 21 Ärs Älder, och dÄ sökte hon sig till kyrkomusiken och kyrkorummet.
ââDels upplevde jag att kyrkan var den enda som kunde hantera döden pĂ„ ett respektfullt sĂ€tt â och dĂ„ handlar det ju ocksĂ„ om livet â att kyrkan var den enda som kunde bottna i det. Iâdag Ă€r kyrkan nog ocksĂ„ det enda rum, förutom naturen, som finns för eftertanke och kontemplation.
PÄ Gotland, dÀr Carin bor nÀr hon Àr ledig, finns det
âDet stĂ€mmer att jag inte Ă€ter lunch. Tidigare brukade jag sĂ€ga att âjag blir för snĂ€ll dĂ„â, men jag har lĂ€st nĂ„gon forskningsstudie om att kvinnor som inte Ă€ter lunch verkar fĂ„ en viss skĂ€rpa. Till middag blir det ofta min mans köttfĂ€rssĂ„s â minst tvĂ„ jĂ€tteportioner!
Carin Götblad
Ă lder: 68 Ă„r.
Familj: Sambon Erling (forskare), son och tre barnbarn.
Bor: Stockholm och Visby.
Gör: Polischef vid polisens nationella operativa avdelning, NOA, med sÀrskild inriktning pÄ arbete mot nyrekrytering av unga till gÀngkriminalitet.
mÄnga medeltida kyrkor, och hon kÀnner en vördnad och respekt nÀr hon sitter i dem.
ââKyrkomusiken var livsviktig för mig nĂ€r min son gick bort. Jag tror inte jag hade överlevt utan den. SĂ„ mycket vacker kyrkomusik som jag har hört. Jag Ă€lskar orgeln, och mina allra bĂ€sta vĂ€nner Ă€r organister, sĂ„ jag Ă€r ofta i kyrkan och lyssnar.
OCH SVERIGE Dà . Hur ska vi fÄ den hÀr demokratin och det hÀr samhÀllet att mÄ bÀttre igen? Carin Àr optimistisk. Framförallt sedan hon offentligt började uppmana till en folkrörelse mot brott och för inkludering.
ââJag kĂ€nner mig hoppfull, för det Ă€r sĂ„ mĂ„nga mĂ€nniskor som kontaktar mig varje dag och vill hjĂ€lpa till, alltifrĂ„n organisationer till enskilda. Med viss skĂ€rpa i rösten lĂ€gger hon till att vi inte kan förlita oss pĂ„ att myndigheter, skolan och kyrkan ska fixa detta. Det Ă€r allas vĂ„rt samhĂ€lle. Allas vĂ„rt ansvar. ââMan mĂ„ste ha lite högre krav pĂ„ sig sjĂ€lv och bidra. Om alla tar sig i kragen, sĂ„ kommer vi att kunna vĂ€nda detta. För om alla gör nĂ„got, sĂ„ blir det sammantaget betydelsefullt. Och Sverige Ă€r ett land dĂ€r man kan pĂ„verka sin situation och förĂ€ndra sitt liv, det mĂ„ste vi ocksĂ„ tala om för mĂ€nniskor mycket mer, sĂ€ger hon.
Sofia Olsson till vÀnster och Elisabet Holmén till höger.
Att vandra den tusenÄriga pilgrimsleden till Santiago Àr ett drömÀventyr för mÄnga, en chans till bÄde rörelse och eftertanke. Men periodvis Àven en lidelse.
â Har vi verkligen gjort det hĂ€r eller har vi drömt? sĂ€ger Sofia
Olsson och Elisabet Holmér som gÄtt de 80 milen tillsammans.
Text: Sophie Ekman Foto: Privat
Sofia Olsson
Ă lder: 53 Ă„r.
Familj: Make, tvÄ vuxna barn och ett bonusbarn.
Bor: Stockholm.
Gör: Pluggar till diakon.
Motto: Allt Àr som det ska.
Elisabet Holmén
Ă lder: 56 Ă„r.
Familj: TvÄ vuxna barn.
Bor: Stockholm.
Gör: TjÀnstledig och studerar.
Motto: What you feel you can heal.
» Det var i början av juni. Sofia och Elisabet hade anlÀnt till sitt första boende lÀngs den 80 mil lÄnga vandringsleden till Santiago de Compostela. Men det visade sig vara fel hÀrbÀrge. Det de hade bokat lÄg ytterligare nÄgra kilometer bort. Det var bara att slÀnga pÄ sig de stora ryggsÀckarna igen.
NÀr de Àntligen nÄdde rÀtt stÀlle möttes de av en strÀng Àgare med strikta regler kring packning, duschtider och middagen. Vid lÀggdags fick de dela en liten soffa i vardagsrummet som anvÀndes som sovsal.
ââPĂ„ toaletten fanns det ingen tvĂ„l och knappt nĂ„got papper. Det var proppat med folk och otroligt spartanskt. Ăr det sĂ„ hĂ€r det ska vara tĂ€nkte jag, sĂ€ger Elisabet.
ââJag hade ju sovit pĂ„ sĂ„dana hĂ€r
stÀllen innan, Àven om detta var lite extremt, sÀger Sofia.
De skrattar Ă„t det nĂ€r vi ses nĂ„gra mĂ„nader efter hemkomst. För Ă€ven om de hade planerat sin sex veckor lĂ„nga pilgrimsvandring noga, blev detta ett av flera exempel pĂ„ hur lite man kan planera ett sĂ„dant hĂ€r Ă€ventyr â egentligen.
MEN VI BĂRJAR denna berĂ€ttelse redan i maj, dĂ„ Sofia och Elisabet med skrĂ€ckblandad förtjusning var i gĂ„ng med alla förberedelser.
ââResan börjar nĂ€r man börjar tĂ€nka pĂ„ den, sa Elisabet.
De provpackade, kollade vad ryggsÀcken vÀgde, tog bort saker. MÄlet var att inte bÀra mer Àn tio procent av kroppsvikten. Sofia besökte fotvÄrdare och naprapat. Elisabet investerade i nya vandringsskor som skulle klara 2,5 mil
per dag. BÄda hade lÀnge drömt om att göra en lÄng vandring.
De hade lÀrt kÀnna varandra genom en utbildning. NÀr Elisabet hörde om Sofias planer, frÄgade hon om hon kunde fÄ följa med. Sofia hade tÀnkt gÄ sjÀlv, men ville redan dÄ förhÄlla sig till livet som en sann pilgrim.
ââDet Ă€r att vara öppen för det man möter. Och nu hade jag stött pĂ„ en som ville följa med.
ATT DELA UPPLEVELSEN med Elisabet kÀndes otippat hÀrligt, att förbereda sig ihop var roligt och de skulle ju kunna hjÀlpa varandra om nÄgot hÀnde. Dessutom delade de samma utmaning kring kosten, dÄ bÄda Àter vegansk och glutenfri mat. Förhoppningsvis skulle de hÄlla sams.
Sofia hade precis avslutat sin
tjÀnst hos Stockholm pilgrimcentrum pÄ Tyresö efter 19 Är. För henne skulle pilgrimsvandringen bli en övergÄngsrit till nÀsta plan; att lÀsa till diakon. Hon lÀngtade efter att fÄ tid för sig sjÀlv.
ââVi lever mycket pĂ„ ytan, och ofta handlar det om andra mĂ€nniskors behov. Men vad lĂ€ngtar jag efter?
Hemma hos Elisabet gick torkugnen varm och hon fyllde pÄsar med egengjord vegansk buljong.
ââJag ser fram emot att gĂ„ och rensa huvudet. Vara i kroppen och vara nĂ€rvarande.
Efter en hektisk period i livet ville Elisabet ta hand om sig sjÀlv. Inte bara skynda pÄ. Hon tog tjÀnstledigt, hade gÄtt lite kurser och sökte efter en större livskvalitet. En pilgrimsvandring kÀndes helt rÀtt.
ââJag har aldrig haft en sĂ„ lĂ„ng obruten tid, dĂ€r jag inte ska rusa ivĂ€g och prestera. Och jag har svĂ„rt att sitta still och meditera just nu, dĂ€rför passar nog detta mig bĂ€ttre.
EN MĂ NAD SENARE stod Elisabet i solen pĂ„ en sandfĂ€rgad grusvĂ€g i Spanien, omgiven av vackra vallmofĂ€lt och iklĂ€dd sina nya vandringsskor. De var ett klokt köp â hon fick inte ont nĂ„gonstans. DĂ€remot fick Sofia ganska omgĂ„ende besvĂ€r med knĂ€n och höfter. Elisabet tyckte att de skulle skicka sina ryggsĂ€ckar till nĂ€sta anhalt, en tjĂ€nst mĂ„nga hĂ€rbĂ€rgen erbjuder mot en peng. Men Sofia var envis, tills hon skrev i sin dagbok om prestige.
ââJag hade tĂ€nkt att jag Ă€r en prestigelös person. Men sĂ„ insĂ„g jag att jag ville vandra den hĂ€r
Det sÀgs att ingen kan utföra vandringen till Santiago utan att förÀndras. Sofia och Elisabet har bland annat fÄtt med sig en bÀttre kontakt med sin kropp och mer tillit. »
pilgrimsvandringen pÄ ett perfekt sÀtt. Det skulle vara morgonbön, middagsbön och kvÀllsbön. Jag skulle bÀra min ryggsÀck hela tiden. Jag skulle inte ha ont nÄgonstans, sÀger Sofia som till slut förstod att det var omöjligt.
ââVi hade flugit ner till Biarritz, sĂ„ jag gjorde ett klimatavtryck ocksĂ„. Det tĂ€nkte jag mycket pĂ„. Och âhĂ€r kommer jag i min lyxtillvaro, med massa saker som jag inte orkar bĂ€ra. Men dĂ„ skickar jag det, för jag har pengarâ. Det blev en inre moralisk konflikt, förklarar Sofia.
Men hon insÄg till slut att det var en större frÄga, att vandringen handlade om att fÄ ihop varje dag.
ââOch du hjĂ€lpte mig mycket i detta, sĂ€ger hon till Elisabet.
ââJag försökte pĂ„minna om ditt ansvar för dig sjĂ€lv. Om du gjorde
I Sofias dagbok den 11 juni
Gick vid klockan 06.00 för att hinna gĂ„ en del pĂ„ morgonen. VĂ€ldigt trött i kroppen efter lunchen vid 11-tiden sĂ„ tog en liten siesta. MĂ„nga skrattade nĂ€r de sĂ„g oss i vĂ€gkanten. SĂ„ vackra vyer hela dagen. Ă ter igen vĂ€ldigt trött i ben, fötter och höfter idag. LĂ€rt mig att jag har svĂ„rt att acceptera det jag beslutat mig för. IfrĂ„gasĂ€tter och vĂ€ger för eller emot Ă€ven om beslutet Ă€r fattat. âBorde jag gjort si, borde jag gjort sĂ„?â Försöker nu istĂ€llet vara glad Ă„t det som Ă€r, att jag har en vandringsvĂ€n som vill lite annat Ă€n mig exempelvis. Att nerförsbackar Ă€r okej om jag svĂ€nger mer pĂ„ höfterna (gör mindre ont i knĂ€na dĂ„).
âNĂ€r jag slutade försöka definiera pilgrimsvandringen förĂ€ndrades allt. Det blev iâstĂ€llet som ett lĂ„ngt samtal med Gud, genom tystnad, andra mĂ€nniskor och Elisabet.
dig illa skulle du kanske fÄ Äka hem, sÀger Elisabet.
SOFIA BĂRJADE LYSSNA pĂ„ kroppen och gick med pĂ„ att skicka ryggsĂ€cken. Just kontakten med kroppen Ă€r nĂ„got de bĂ„da lyfter som en stor behĂ„llning av pilgrimsvandringen.
ââInnan skulle min kropp betjĂ€na mig, nu Ă€r det mer ett integrerat vi. Huvud och kropp har gĂ„tt ihop. Och vĂ„rt undermedvetna tar sig ofta uttryck i kroppen, det Ă€r information och klokskap vi inte kan fĂ„ frĂ„n hjĂ€rnan, sĂ€ger Sofia.
ââNĂ€r man vandrar kommer det man bĂ€r inom sig ut lite med varje steg man tar. För mig var det en sex veckor lĂ„ng terapi, sĂ€ger Elisabet.
De menar att det kan vara en svag kÀnsla som dyker upp nÀr man gÄr.
ââDĂ„ kan man ta emot den som en gĂ„va, och man har ju tid att reflektera över den. âOj, hĂ€r kommer en liten kĂ€nsla, vad vill den?â SĂ„ fĂ„r man gĂ„ med den som sĂ€llskap ett tag, kanske grĂ„ta lite, för det gjorde jag i perioder. Det var jĂ€ttehĂ€rligt, sĂ€ger Elisabet och skrattar.
Hon berÀttar att de stöttade varandra genom att stÀlla frÄgor.
â Ibland behöver man höra sin röst för att komma framĂ„t. Och man behöver inte lösa sĂ„ mycket i livet, bara vara med det och kĂ€nna det till fullo. DĂ„ liksom upplöses det.
De Àr bÄda överens om att det
» ... den mest kÀnda av alla gamla pilgrimslederna genom Spanien till Santiago de Compostela Àr Camino Francés, eller Den franska vÀgen som den ocksÄ kallas. Den börjar pÄ den franska sidan av Pyreneérna och gÄr genom norra Spanien. Totalt cirka 80 mil vandringsled att utforska.
var givande att vandra ihop med nÄgon. Kanske hade kÀnslorna följt med lÀngre annars, eftersom deras interaktion gjorde processen mer effektiv.
ââDet Ă€r inte sjĂ€lvklart att man gör en inre resa. Men jag tror att mĂ„nga kĂ€nner att det kommer upp saker, det Ă€r nĂ€stan oundvikligt, sĂ€ger Sofia.
LĂNGS MED FĂRDEN stötte de pĂ„ mĂ€nniskor frĂ„n hela vĂ€rlden. Den franska kvinnan som varit nunna pĂ„ ett kloster i tjugo Ă„r och nu tvivlade pĂ„ sitt kall. Ett amerikanskt ungt par som lĂ€ngtade efter barn. En kvinna frĂ„n Sydafrika som hade blivit ensam dĂ„ flera i hennes familj gĂ„tt bort. En katolsk prĂ€st som saknade en livskamrat och dĂ€rför var osĂ€ker pĂ„ sitt yrke. Alla gjorde de olika avtryck.
ââDet Ă€r fint att fĂ„ ta del av andra mĂ€nniskors livsöden, dilemman och inre. Alla Ă€r ju inte som öppna böcker, men vill man ha kontakt sĂ„ kan man fĂ„ det. Och man hittar alltid nĂ„gon likasinnad, sĂ€ger Elisabet.
Sofia minns en ung kille som hon vandrade med under en dag nÀr hon och Elisabet delat pÄ sig. Det hÀnde nÄgra gÄnger att de
gjorde det, för att fÄ lite egentid. DÄ sÄgs de pÄ hÀrbÀrget pÄ eftermiddagen.
Killen berÀttade om sin relation till sin mamma, och Sofia tÀnkte inte sÄ mycket mer pÄ det just dÄ.
ââMen nĂ€r vi hade skiljts Ă„t hĂ€nde det nĂ„got. DĂ„ insĂ„g jag att hans berĂ€ttelse speglade mitt förhĂ„llande med min dotter. Jag kunde förstĂ„ saker och se dem pĂ„ ett nytt sĂ€tt, det var hĂ€ftigt.
EN KVĂLL NĂR de checkat in pĂ„ ett hĂ€rbĂ€rge upptĂ€ckte de att en viktig matkasse glömts pĂ„ en restaurang. Mycket skulle nĂ€mligen vara stĂ€ngt nĂ€sta dag, dĂ„ det var helgdag.
PÄ morgonen fyllde de ÀndÄ vattenflaskorna och traskade ivÀg.
Det dröjde inte lÀnge förrÀn ett gigantiskt körsbÀrstrÀd stod framför dem. De plockade varsin pÄse som rÀckte hela förmiddagen. Vid lunch kom de till en by dÀr det fanns en öppen restaurang, som dessutom serverade glutenfritt bröd, vilket inte hörde till vanligheterna. PÄ kvÀllen nÄdde de ett hÀrbÀrge och kunde njuta av fantastisk veganmat, ocksÄ det sÀllsynt.
ââSĂ„ det löste sig fint. Det har varit otroligt givande att gĂ„ runt och trĂ€na pĂ„ tillit, att det som sker Ă€r det bĂ€sta. Ibland var man hungrig och trött, men vi var i alla fall det tillsammans. Jag behöver inte vara sĂ„ orolig i livet. Jag har tillit att mina steg leder mig framĂ„t, sĂ€ger Elisabet.
Ăntligen framme vid katedralen i Santiago de Compostela efter 80 mils vandring.
Sedan Sofia kom hem har Ànnu mer fallit pÄ plats.
ââJag kan fatta beslut pĂ„ ett helt annat sĂ€tt. Med kroppen ocksĂ„. NĂ€r jag slutade försöka definiera pilgrimsvandringen förĂ€ndrades allt. Det blev iâstĂ€llet som ett lĂ„ngt samtal med Gud, genom tystnad, andra mĂ€nniskor och Elisabet. Samtalet blev viktigare Ă€n den fasta rutinen. Jag kĂ€nner att detta inre utrymme, vĂ€rmen som varje mĂ€nniska bĂ€r inom sig, Ă€r platser dĂ€r jag samtalar med Gud.
ââVandringen har verkligen berikat mitt liv, jag Ă€r sĂ„ tacksam. Jag ska vandra pĂ„ Madeira i vĂ„r, för jag vill ju bara fortsĂ€tta gĂ„, det var min kĂ€nsla efter sex veckor. Jag lĂ€ngtade inte hem, jag ville bara fortsĂ€tta gĂ„, sĂ€ger Elisabet.
... Sofias och Elisabets bÀsta packtips:
» KlÀder för vÀder. Lager pÄ lager. Tunna i ull eller linne. Hotpants om varmt.
» Hatt, solglasögon, solkrÀm och myggspray.
» LÄng regnponcho.
» Minst ett par stadiga skor, vi gillar mjuka skor för terrÀnglöpning/trekking och sandaler att byta till pÄ hÀrbÀrgena.
» Yllestrumpor, och fotpuder att hÀlla i yllestrumporna varje morgon.
» BekvÀm, mindre ryggsÀck för dagpackningen.
» SkavsÄrsplÄster.
» Silkeslakan.
» Tunn stor yllesjal blir bra filt pÄ natten.
» Ett skrivhÀfte eller en andaktsbok och penna. Men gÄr att anteckna i mobilen ocksÄ.
» Sköna öronproppar och sovmask.
» TvÀttvÄl för ylle.
» PackpÄsar, gÀrna smÄ fÀrgglada för ordning i ryggsÀcken.
Vacker passionerad kÀrlek handlar dessa böcker om, men ocksÄ om att brinna för ett intresse eller ha en stark Äsikt. Vad vÀcker din passion?
Text: Sophie Ekman
Vad brinner du för?
En lyckligare tid
Claire Lombardo Bazar förlag
» NÀr Marilyn och David trÀffades pÄ 70-talet blev de passionerat förÀlskade. Deras starka kÀrlek har tagit dem genom livets prövningar, men ocksÄ fÄtt deras fyra döttrar att kÀnna sig utanför ibland. Nu Àr barnen vuxna och har egna relationer, problem och hemligheter. Kommer de nÄgonsin kunna uppleva samma kÀrlek deras förÀldrar verkar ha? Hur förhÄller de sig till drömmen om ett perfekt liv? Ett familjedrama som spÀnner över 40 Är och handlar om kÀrlek, familjeband och systerskap.
Dit floden för dig
Shelley Read Bokförlaget Forum» Om du gillade NÀr krÀftorna sjunger kommer du Àven gilla denna gripande berÀttelse som utspelar sig i 1940-talets Colorado. Victorias mamma har gÄtt bort och hon bor pÄ en persikofarm med sin osympatiska och destruktiva pappa och bror. En dag trÀffar hon av en slump Wilson. De blir passionerat förÀlskade i varandra. Men kÀrleken Àr inte accepterad, vare sig av familjen eller samhÀllet. En kÀrlekshistoria som Àr lika vacker som den Àr sorglig.
Ett halvt andetag
Anna Agrell
Historiska media
» Sonja lever med sin fÀstman i en smÄstad i SmÄland. En dag flyttar finlandssvenska Mirkka in i ett fallfÀrdigt grannhus. Hon brinner för löpning och drömmer om att sÀtta rekord och springa Àrevarv pÄ Stockholms stadium. Det lÄter kanske inte konstigt, men Äret Àr 1940 och förvÀntningarna pÄ kvinnor Àr mÄnga. De blir vÀnner, men normbrytande Mirka ifrÄgasÀtter Sonjas livsval. För Àven Sonja bÀr pÄ hemliga drömmar. En historisk roman som berör och Àr svÄr att lÀgga ifrÄn sig.
» Med denna fylla-i-bok lÀr du kÀnna dig sjÀlv bÀttre, och pÄ sÄ vis kanske du lÀttare fÄr syn pÄ dina passioner i livet.
En vÀn till tant Irene
Elin Johansson/Ellen Svedjeland Rabén & Sjögren
» Grannen tant Irene har sovit ensam i sin dubbelsĂ€ng sedan hennes man dog för trettio Ă„r sedan. Det tycker Naima och Lisen Ă€r sorgligt. Hon har ju haft hela livet pĂ„ sig att hitta nĂ„gon att bli kĂ€r i, men nu Ă€r hon i alla fall ensam. Dags att tant Irene börjar dejta! DĂ„ kanske hon hittar nĂ„gon innan sommaren Ă€r slut. Bara hon nu ville anstrĂ€nga sig lite sjĂ€lv ocksĂ„. En charmig historia om kĂ€rlek, vĂ€nskap och ensamhet. Skriven för barn i Ă„ldern 9â12 Ă„r men lĂ€svĂ€rd Ă€ven för yngre barn och vuxna.
Dina perfekta sidor
Colleen Hoover
Lovereads by Forum
» En berĂ€ttelse om en kĂ€rleksrelation som hĂ€nger pĂ„ en skör trĂ„d. Quinn och Grahams Ă€ktenskap Ă€r skadat efter Ă„r av misstag och hemligheter. De Ă€lskar varandra men det finns mycket sorg mellan dem. Ăr kĂ€rleken nog för att relationen ska överleva? Orkar de allt jobb som krĂ€vs för att de ska hitta tillbaka till den passion de en gĂ„ng hade? KĂ€nslosam bok som Ă€r hjĂ€rtskĂ€rande och hjĂ€rtvĂ€rmande pĂ„ samma gĂ„ng.
âHandboll har alltid varit en radhus- och villasport, men vi ville nĂ„ fler, i synnerhet barn i utsatta omrĂ„denâ, berĂ€ttar Mats Jacobson, verksamhetsansvarig.
Foto: IMAGEAN/ GETTY IMAGES
I Ätta Är har handbollsklubben OV Helsingborg drivit OV handboll och skola, ett socialt arbete som gÄr ut pÄ att lÄta barn fÄ testa handboll i kombination med lÀxhjÀlp och studiestöd.
Lika lÀnge har Svenska kyrkan Helsingborg stöttat arbetet ekonomiskt.
Text: Josefine Sjöqvist Foto: Johan Sundqvist, Janne Bengtsson
» Konceptet har utvecklats, bĂ„de nĂ€r det gĂ€ller aktiviteter och vilka Ă„ldrar man riktar sig till. Fram till i dag har runt 3â000 barn fĂ„tt ta del av verksamheten.
ââDet började med att vi ville nĂ„
nya grupper. Handboll har alltid varit en radhus- och villasport, men vÄr dÄvarande ordförande och ytterligare en ledamot i styrelsen ville dra i gÄng ett arbete för att nÄ fler, i synnerhet barn i
utsatta omrÄden, berÀttar Mats Jacobson som Àr verksamhetsansvarig.
Det har varit viktigt att projektet helst inte ska vara ett projekt utan en ordinarie verksamhet, sÄ
man inte bygger upp nÄgot som sedan tar slut.
âFolk Ă€r projekttröttaâ som Mats uttrycker det.
Ett mÄl Àr att nÄ barn redan frÄn sju Ärs Älder för att ge dem bra aktiviteter efter skoltid. Dessutom viks flera veckor av sommarlovet Ät lovaktiviteter och det finns en sÀrskild trÀning för barn och ungdomar med funktionsvariation.
DET ENA BENET Àr alltsÄ de olika aktiviteterna. Det andra, minst lika viktiga, Àr studiestöd och lÀxhjÀlp.
ââDen har funnits med Ă€nda frĂ„n början, berĂ€ttar Mats Jacobson.
ââVi fĂ„r daglig feedback bĂ„de frĂ„n förĂ€ldrar och skolledare att de Ă€r tacksamma för att vi gör detta. En lĂ€rare berĂ€ttade till exempel att han mĂ€rkte stor skillnad pĂ„ barnen i klassen nĂ€r vi var dĂ€r och bedrev handbollstrĂ€ning. De hade lĂ€rt sig samarbete, det blev överhuvudtaget en lugnare miljö i skolan, de klarade av att stĂ„ i kö. DĂ„ var vi dĂ€r tvĂ„ timmar i veckan. Det krĂ€vs alltsĂ„ inte sĂ„ mycket för att göra stor skillnad, sĂ€ger Mats.
Lisbeth HallbÀck och Lena Möllerström har stÀllt upp som ideella inom lÀxhjÀlp och studiestöd i OV Helsingborgs regi i mer Àn tvÄ Är. Först var de pÄ Wieselgrensskolan, nu Àr de varje onsdag pÄ Raus Planterings skola. De har tidigare arbetat inom skolans vÀrld och tycker att det ger dem mycket att vara hÀr.
ââDet Ă€r roligt att fĂ„ möta elever igen. NĂ€r man gör detta blir man ocksĂ„ vĂ€ldigt medveten om vilka olika förutsĂ€ttningar som finns i staden, sĂ€ger Lena Möllerström.
ââDet Ă€r sĂ„ stimulerande att se hur barnen utvecklas över tid. Allt gĂ„r framĂ„t, bara man ger de rĂ€tta förutsĂ€ttningarna, tillĂ€gger Lisbeth HallbĂ€ck.
ATT FĂ HJĂLP med sitt skolarbete Ă€r en del av studiestöds- och lĂ€xhjĂ€lpsverksamheten, men en lika viktig del Ă€r att barn och vuxna fĂ„r en arena att mötas pĂ„. Barnen fĂ„r fler vuxna att, till exempel, prata svenska med.
ââDe frĂ„gar oss mycket, vill veta hur vi lever, om vi har barn och
Lena Möllerström och Lisbeth HallbÀck jobbar ideellt med studiestöd i OV Helsingborgs regi. De Àr pÄ Raus Planterings skola varje onsdag.
Gunilla Bosson, bitrÀdande rektor pÄ Raus Planterings skola, och Mats Jacobson, verksamhetsansvarig för OV handboll och skola.
âDe hade lĂ€rt sig samarbete, det blev överhuvudtaget en lugnare miljö i skolan, de klarade av att stĂ„ i kö.
» OV Helsingborg arrangerar lÀxhjÀlp och studiestöd pÄ flera skolor i utsatta omrÄden i Helsingborg.
» Om du vill engagera dig, kontakta Mats Jacobson pÄ e-post: mats. jacobson@ ovhelsingborg.se
ibland vill de prata om nÄgon frÄga som Àr aktuell i vÀrlden, sÀger Lisbeth.
Gunilla Bosson, bitrÀdande rektor pÄ Raus Planterings skola uppskattar att det finns frivilliga som hjÀlper till med studiestöd för barnen.
ââDet har betytt mycket för oss genom Ă„ren. Vi hinner med mer och eleverna fĂ„r mer stöttning, bĂ„de socialt och nĂ€r det gĂ€ller skolarbetet, sĂ€ger hon.
DET BEHĂVS ALLTID fler som vill stĂ€lla upp och jobba ideellt med lĂ€xhjĂ€lp och studiestöd. Man behöver inte ha arbetat med under-
visning eller liknande tidigare.
ââEn del tror att det Ă€r svĂ„rt att hjĂ€lpa till med skolarbete, men vi brukar sĂ€ga att Ă€r man vuxen med en vanlig skolgĂ„ng sĂ„ klarar man detta. Man Ă€r i sĂ„ fall pĂ„ en skola hela tiden sĂ„ man kan lĂ€ra kĂ€nna barnen och fĂ„ en kontinuitet. Vi behöver att man Ă€r pĂ„ plats den tid man ska vara dĂ€r, men Ă€r det sĂ„ att man till exempel ska göra en resa under terminen och dĂ€rför missar nĂ„gra gĂ„nger sĂ„ gĂ„r det bra förstĂ„s, sĂ€ger Mats.
ââMan behöver inga förkunskaper. Det Ă€r barn som gĂ„r i trean till fyran vi hjĂ€lper, tillĂ€gger Lisbeth HallbĂ€ck.
Barn pÄ Raus Planterings skola lÀser i skolbiblioteket. Att lÀsa lÀxor med sina vÀnner Àr roligare Àn att göra det sjÀlv, tycker de.
VAD? KyrkogÄrdsarbetarna Jonas Cedergren och Annette Hansson, som spanar efter fjÀderfÀgring pÄ begravningsplatsen:
» ââDet lĂ€ngsta vi Ă„kt för att se en fĂ„gel Ă€r till Vargön utanför VĂ€nersborg, det var för att se rubinnĂ€ktergalen som brukar hĂ„lla till i Asien, berĂ€ttar kyrkogĂ„rdsarbetaren Jonas Cedergren.
Tillsammans med kollegan Annette Hansson började han för fem Ă„r sedan intressera sig för de bevingade besökarna pĂ„ RĂ„Ă„ kyrkogĂ„rd â ett intresse som vĂ€xte och tog dem till ovĂ€ntade platser.
ââOch nu Ă€r vi körda, vi kan inte vĂ€nda om, skrattar Annette Hansson.
HÀr har tvÄ grönfinkar fÄngats i farten.
Foto: JONAS CEDERGREN
BEGRAVNINGSPLATSER ĂR INTE bara platser för minnen och stillhet, de Ă€r Ă€ven strĂ„k för rekreation och en grön lunga i staden. Begravningsplatserna i Helsingborg har en stor
biologisk mĂ„ngfald med mĂ„nga olika typer av vĂ€xter, stora som smĂ„. De blir dĂ€rmed ocksĂ„ hem för ett stort antal djur, Ă€ven de i varierande storlek â frĂ„n insekter upp till rĂ„djur. Det rika djurlivet kan i sig Ă€ven locka fram andra besökare â fĂ„gelskĂ„darna. Ofta kommer de utifrĂ„n, men ibland vĂ€cks Ă€ven den inre fĂ„gelskĂ„daren till liv hos dem som redan arbetar pĂ„ begravningsplatsen.
ââDet började nĂ€r vi renoverade fĂ„gelholkar hĂ€r 2019. Vi började hĂ„lla koll pĂ„ vilka fĂ„glar som dök upp och vilka som kom tillbaka, berĂ€ttar Jonas och fortsĂ€tter:
ââNĂ€r vi tittade efter sĂ„g vi att det inte bara Ă€r de vanliga fĂ„glarna som kommer hit, det kanske vi inte hade sett annars. Det var sĂ„ jag fastnade, den sommaren köpte jag min kamera.
Jonas och Annette har bÄda satt upp smÄ matskÄlar med sittpinnar pÄ sina arbetselbilar, sÄ att fÄglarna kan komma till dem och Àta. Och sÄ har de gjort flera fÄgelbad pÄ kyrkogÄrden.
ââMan kommer verkligen nĂ€ra dem nĂ€r de kommer och Ă€ter eller badar, sĂ€ger Annette.
Hur folk vÀljer att fÄgelskÄda skiljer sig Ät. Jonas berÀttar att
mÄnga anvÀnder en tubkikare och ett block dÀr de kan anteckna vilka fÄglar de ser.
ââVi Ă€r mer sĂ„ att vi vill ta bra bilder, sĂ€ger Annette.
ââJa, kameran Ă€r med hĂ€r ibland. Och vi stannar kvar efter jobbet och fotar nĂ€r ljuset blir rĂ€tt, fortsĂ€tter Jonas.
OCH DE ĂR inte ensamma, mĂ„nga besökare tar med sig kameran till begravningsplatsen pĂ„ jakt efter fĂ„glar och andra motiv.
ââVi hade en familj hĂ€r nyligen dĂ€r dottern hade fĂ„tt en ny kamera, och det första de tĂ€nkte var att gĂ„ hit till vĂ„rt fĂ„gelbad och fotografera fĂ„glar, det Ă€r lite kul, berĂ€ttar Annette.
ââJa, det Ă€r kul att fĂ„ hit nya âtalangerâ, sĂ€ger Jonas med ett leende.
Och det saknas inte fÄglar. Visst finns det gott om skator, krÄkor, mÄsar och flera av de vanligare smÄfÄglarna, men Àven mer ovanliga besökare.
ââVi hade en kattuggla hĂ€r för ett par Ă„r sedan, nu har vi en duvhök â och kanske en sparvhök, berĂ€ttar Jonas.
ââSen har vi hört spillkrĂ„kan med, men det rĂ€knas inte om man inte ser den, fyller Annette i.
DE HAR ĂVEN haft besök av sidensvansen, som ocksĂ„ lockat andra fĂ„gelskĂ„dare till kyrkogĂ„rden. För det Ă€r ofta sĂ„ det fungerar,
En koltrast pÄ besök i ett av fÄgelbaden.
Foto: ANNETTE HANSSON
En rödhake Àter ur Jonas hand.
Foto: JONAS CEDERGREN
fÄgelskÄdare tipsar varandra om var de kan fÄ se nÄgot ovanligt. Och Àven om Jonas och Annette rekommenderar hobbyn kÀnner de sig nödgade att lÀgga in en brasklapp, delvis just dÀrför.
ââMan kan bli galen av detta. Att Ă„ka lĂ„nga vĂ€ndor bara för att titta pĂ„ en fĂ„gel, och sedan kanske Ă€ndĂ„ inte fĂ„ bra bilder, sĂ€ger Annette.
ââNej, ibland Ă€r det inte ens sĂ„ att man hittar dem, fyller Jonas i.
ââMen det Ă€r kul, det Ă€r en bra hobby, man kommer ut mycket och fĂ„r luft, sĂ€ger Annette.
ââOch man hittar mĂ„nga platser man inte varit pĂ„ tidigare, fortsĂ€tter Jonas.
DEN LĂNGSTA UTFLYKTEN, den till Vargön utanför VĂ€nersborg nĂ€stan 30 mil bort, slutade ju ocksĂ„ lyckligt och de lyckades se den gĂ€stande rubinnĂ€ktergalen. NĂ„got som Jonas ocksĂ„ lyfter som en av höjdpunkterna under deras fem Ă„r som fĂ„gelskĂ„dare. Andra höjdpunkter har varit kungsfiskaren och lappugglan som de hittat pĂ„ mycket nĂ€rmare hĂ„ll.
ââKungsfiskaren Ă€r alltid trevlig att titta pĂ„, den har vi hittat i Jordbrodalen hĂ€r i Helsingborg, och i
Klippan. Det blev bra bilder, sÀger Jonas nöjt.
Med sina fem Är Àr Jonas och Annette relativa nybörjare. En som har mer rutin som fÄgelskÄdare pÄ begravningsplatserna i stan, trots att han till skillnad frÄn Jonas och Annette inte Àr anstÀlld dÀr, Àr Carl Gustav Tollgreef som varit intresserad av fÄglar sedan uppvÀxten.
ââDet började med farsan, och farfar var intresserad ocksĂ„, sĂ„ jag har hĂ„llit pĂ„ i 60 Ă„r hĂ€r, berĂ€ttar han.
Han brukar hÄlla sig i nÀromrÄdet runt Helsingborg nÀr han tittar pÄ fÄglar. Med Ären har han lÀrt sig var han ska leta, och han besöker ofta begravningsplatserna runt PÄlsjö skog med sin kikare.
ââHĂ€r Ă€r lite att se, det Ă€r gott om domherrar och tidigare har det ju Ă€ven funnits hornugglor. Och pĂ„ vĂ„ren kunde man se ringtrastar som annars hĂ„ller till i fjĂ€llen, berĂ€ttar Carl Gustav.
Just ringtrastarna var han förtjust i, och i gröngölingen som Àven den syns till ibland.
ââJag Ă€r inte sĂ„ att jag kryssar av nĂ€r jag ser nĂ„got, men nĂ€r man upptĂ€cker en speciell fĂ„gel sĂ„ kan man ju kĂ€nna âwowâ.
» Det har varit en hel del prat om psalmer den sista tiden. Kanske Ă€r det arbetet med den nya psalmboken som vĂ€ckt intresse, över 9â000 förslag har kommit in. Eller sĂ„ Ă€r vi i en tid dĂ„ psalmen som form börjar betyda mer för oss.
artister valt att skriva egna psalmer, Àven om de inte, Àn i alla fall, finns med i Den Svenska Psalmboken.
Bland annat har en hel del
» Varje söndag och helgdag under kyrkoÄret har sitt namn, sitt tema och sina bibeltexter. Just nu nÀr den hÀr tidningen kommer ut Àr vi mitt i fastan, en tid pÄ Äret som handlar om att avstÄ frÄn nÄgot för att vinna nÄgot annat.
Om du vill följa med i lÀsningen finns alla texter för kyrkoÄret pÄ Svenska kyrkans webbplats. DÀr kan du ocksÄ ta del av Tankar inför helgen, dÀr olika prÀster ger en betraktelse eller sina tankar över söndagens text.
LĂ€r mer: www.svenskakyrkan.se/ kyrkoaret/bibeltexter
NÄgra exempel Àr Psalm för skolgÄrdar med Oskar Linnros, Psalm Noll Noll med Jonathan Johansson och Psalm i Januari med Lars WinnerbÀck.
» FrÄn den 11 februari till och med palmsöndagen, den 24 mars, pÄgÄr Act Svenska kyrkans fasteaktion Dela lika och rÀdda liv. Det handlar om rÀtten till mat. Krig, konflikter och klimatförÀndringar pÄverkar mÀnniskors möjligheter att odla sin egen mat.
GÄvorna som samlas in under kampanjen anvÀnds dÀr behoven Àr som störst. Den 16 mars Àr det vÄrmarknad i S:ta Anna kyrka med insamling till kampanjen, och i Allhelgonakyrkan hÄlls en fastekampanjsdag med konsert och försÀljning till förmÄn för insamlingen. Du kan vara med och göra skillnad!
» Vi vill sÀga tack till dig som swishade till kampanjen Swish for a wish under julen 2023. Hela 78 674 kronor har kommit in under perioden dÄ swishgranen funnits pÄ Sundstorget i Helsingborg. Pengar som kommer att betyda mycket för behövande barn i Helsingborg under Äret, barn och barnfamiljer som diakonerna i Svenska kyrkan Helsingborg möter i sitt arbete.
» Dopet har ingen Älder, du kan döpa dig i vilken Älder som helst. Dop bokar du lÀttast pÄ webbplatsen svenskakyrkan.se/helsingborg/ bokadop. Det gÄr ocksÄ bra att ringa till 042-18 90 10.
Ett par gÄnger om Äret har vi ocksÄ drop in-dop, dit du kan komma som du Àr, sjÀlv eller med bara de nÀrmaste.
VĂ„rens drop in-dop: 13 april
13.00â15.00 S:t Olofs kyrka 18 maj
13.00â15.00 Raus kyrka
Vi lever alla under samma himmel, men delar inte lika pÄ jordens resurser. Med fler smÄskaliga jordbruk kan fler gÄ och lÀgga sig mÀtta. Var med i kampen för allas rÀtt till mat. För 150 kr kan till exempel en jordbrukare i Sydsudan bli sjÀlvförsörjande pÄ majs.
Swisha din gÄva till 900 1223
HAL TYP VĂNFAST
FĂ NGAD AV EN?
LUSTIGKURRE
GER HĂNGIVEN
UTAN KRUSIDULLER NYSKAPANDE ANTECKNAR
KASTA
ETT ĂGA KLAGAN
TRĂDGĂ RD I BIBELN
SKYNDAR IVĂG
GĂRS PĂ EGEN HAND
FUNKTION GĂ R EMOT STRĂMMEN
INNERLIG
STORT ORGAN
HAR DROTTNING PLAN
LIGGER I TIDEN ETT
ELEMENT
PACINO
STUPAR NEDĂ T
DET FRIA SLUTET ENGLAND
ĂR ĂLDRE TILL
MITT PARK
RĂR SIG SNABBT
GE EN FINGERVISNING
SVĂ R PĂ FRESTNING
GULDPENG GĂMSLE
SE EN SKYMT AV
ĂR ALLA GODA TING?
SKRIKER I HĂGAN SKY GULLIG
AVSNITT
TRĂ CKLA SES MED HALS OCH NĂS
BADPLATS
LEVER PĂ SAVANNEN VIRVELVIND
TAPPADES SAGAN
STOR KILLING VISAR NYFIKEN
PĂ STĂTNING YNKLIG
RED JESUS PĂ
Vi gratulerar vinnarna i det senaste korsordet: » Björn och Emma.
KAUPPI
HUNDFAVORITEN
STARTGROPARNA
GĂR PEELING HUDEN REAKTION
MORGONTIDNING
HĂRMAPAN RANSON
» Lös korsordet sÄ du fÄr fram en mening i de fÀrgade rutorna. Vinnaren presenteras i nÀsta nummer och fÄr en biobiljett. Glöm inte att ange din postadress!
Skicka in din korsordslösning till: Helsingborg Amos
Box 1453
251 15 Helsingborg ... eller mejla korsordslösningen till: helsingborg.redaktionen@svenskakyrkan.se Vi vill ha ditt svar senast den 30 april.
Namn:
Adress:
Postadress:
KAN DET KATT SE POSITIV UT
KRYSS MED I
KAN BRĂD ANVĂNDAS SOM
LIGGER I VATTEN HIBERNATION
GOSLING
Facit finns pÄ vÄr webbsida: svenskakyrkan. se/helsingborg/ amos
FINT BETYG
Snödroppe.
Foto: ANTONEL /GETTY
Kyrka Àr vi tillsammans, med dig som Àr medlem, dig som tror - eller tvivlar, dig som delar gudstjÀnstliv, bön och gemenskap eller Àr engagerad ideellt i en verksamhet. Du behövs i vÄrt gemensamma arbete för hopp, gemenskap och framtidstro.
Församlingen Àr en gemenskap dÀr alla utgör varsin bit av en helhet. Som ideell Àr du en viktig pusselbit. Vill du engagera dig ideellt? VÀlkommen att ta kontakt om du vill bidra med din tid och kunskap till den som behöver det. Det finns mÄnga olika sÀtt att bidra, tillsammans matchar vi dig med ett uppdrag.
Ăr du nyfiken pĂ„ att vara ideell i Svenska kyrkan Helsingborg?
GÄ in pÄ
www.svenskakyrkan.se/helsingborg/ideell och anmÀl ditt intresse.
Vi hörs!
Illustration: Johan Sundqvist