Amos Jönköping sommaren 2024

DANIEL BOYACIOGLU: ”Om man börjar på minus vill man gärna ge tillbaka”

EMIL QVARNSTRÖM, STIFTGÅRDEN

TALLNÄS VD: ”Kultur och tro behöver vi för att vilja leva”

KONSERTER I SOMMAR

UNGA LEDARE Kyrkan har blivit ett andra hem

DRÖMMAR

Hitta din inre ledstjärna

ODR SAMHÄLLSINFORMATION

Bibelns människor tar sina drömmar på allvar

Ivilken utsträckning vi minns våra drömmar skiftar från person till person. Flera av oss kan säkert dra sig till minnes drömmar som varit starka i sitt tilltal och som haft större och mindre påverkan på våra livsval. Många drömmar försvinner lika snabbt som de kom. Andra stannar kvar och vi glömmer dem aldrig.

”Om vi brukade vara lyhörda för auktoriteter i vår omvärld, så är vi i dag i betydligt större utsträckning lyhörda för vår ”inre värld”.

Bibelns människor tar sina drömmar på allvar. Drömmarna är vägledande; som för de vise männen i julens berättelse. De signalerar fara; som i Pilatus hustrus mardrömmar. Och de har sina uttolkare; jag tänker på Josef som fick uppdraget att tyda Faraos drömmar.

MISSA

INTE

... vårt nyhetsbrev!

» Visst vill du veta mer om allt som händer i Jönköpings församling? Efter semestern planerar vi att ge ut ett nyhetsbrev.

» Skicka din mejladress så att du inte missar något till: jonkoping. kom@svenska kyrkan.se

I takt med vår kulturs subjektiva vändning har drömmar, erfarenheter och känslor fått ett större inflytande när vi ska välja väg och fatta beslut. Om vi brukade vara lyhörda för auktoriteter i vår omvärld, så är vi i dag i betydligt större utsträckning lyhörda för vår ”inre värld”. Jaget har blivit sin egen högsta auktoritet, skriver Charles Taylor. Det här är sant för mig! Det här är rätt för mig! Vad jag som enskild individ längtar efter och drömmer om har blivit vägledande och det inkluderar både dagens och nattens drömmar.

MARTIN LUTHER SÅG med viss skepsis på människans drömmar. Han ville värna Guds ord och tilltal som något objektivt och gemensamt. Det goda budskapet, evangeliet, avspeglar alltid Jesus Kristus som är vägledande stjärna och kärna när vi söker vilken väg vi ska gå.

Många drömmar försvinner lika snabbt som de kom. Andra stannar kvar och vi glömmer dem aldrig. En dröm kan vara att vandra som pilgrim till Santiago de Compostela i Spanien. Foto: ANN ALDÉN

Det finns något hälsosamt i balansen mellan de två perspektiven. Att som Bibelns människor ta drömmar på allvar; inte minst drömmen om att en annan värld är möjlig. Och på samma gång med värme och viss distans värdera drömmarnas innehåll så att de vägar vi väljer att gå blir Gud till ära och våra medmänniskor till tjänst.

Ann Aldén Kyrkoherde

INNEHÅLL

Din församling

4 Notiser

6 Jönköpingsporträttet:

Emil Qvarnström, vd för Tallnäs

25 Kyrkogårdsteater i sommar

26 Musik i sommarkväll

28 Unga ledare

30 Givande samtalsgrupp

Tema drömmar

10 Hitta din inre ledstjärna

Porträtt

BLI MEDLEM

... i Svenska kyrkan!

» Verksamheten i Svenska kyrkan Jönköping är möjlig tack vare alla medlemmar. Välkommen att kontakta oss!

Webb: svenska kyrkan.se/ medlem Telefon: 036–303550

Mejl: jonkoping. info@svenska kyrkan.se QR-kod:

16 Daniel Boyacioglu, poet

Spaning

20 Författardrömmen Så blir den verklighet

Övrigt

9 Nyfiken på vägkyrkor

31 Korsord

EN DEL AV

”Människor engagerar sig ideellt när de vill, kan och blir tillfrågade”, säger Sara Fransson, forskare.

SVANENMÄRKET

Trycksak 3041 0934

PEFC/03-31-107

PEFC-certifierad

Denhärprodukten kommerfrånhållbart skogsbrukoch kontrolleradekällor www.pefc.se

HALLÅ DÄR!

... Pernilla Cederblad, kyrkomusiker som lämnade Skåne efter 16 års tjänst i Höllviken (numera Näsets pastorat) för en tjänst i bland annat Ekhagskyrkan.

”Jag har en förkärlek för att se människor växa”

Du lämnade skånska Höllviken efter 16 år, för att bli kyrkomusiker i Ekhagskyrkan, Österängskyrkan och Kristine kyrka. Hur kom det sig?

– Vi har genom åren pratat om flytt och haft en önskan om att prova på en tjänst i annat stift. Nu kom möjligheten. Min man var pastor i Stadionkyrkan i Malmö i 17 år, men fick en tjänst i Huskvarna och jag fick tjänst här. Dessutom hittade vi ett boende och en bra miljö för våra två barn. Lite lockande att komma till en mindre stad där kyrkan har en större roll. Hur började ditt yrkesliv som musiker?

– Jag växte upp i Växjö och började i Mariakyrkans barnkör när jag var fem–sex år. Jag började också tidigt att spela piano och några år senare kornett. Sedan blev det musiklinjen på folkhögskola. Plötsligt skulle alla söka till musikhögskolan, och det gjorde jag också, och det blev utbildning till piano/ensemblepedagog i Malmö. Jag hade egentligen en dröm om att bli läkare. Nu får jag dock hålla på med andlig vård i stället.

REDAKTION

VARSÅGOD!

» Här kommer ett nytt nummer av tidningen Amos Jönköping. Den delas ut gratis som en hälsning från Svenska kyrkan Jönköping.

» Om du har synpunkter eller önskemål på innehåll är vi intresserade av att ta del av dem. Hör gärna av dig! www.svenskakyrkan.se/jonkoping jonkoping.kom@svenskakyrkan.se Telefon: 036–30 35 00, växel

Du är nu kyrkomusiker i område Öster. Vad är skillnaden mot Höllviken?

– Tjänsterna skiljer sig åt en del hur arbetslaget fungerar.

I Höllviken satt vi alla i arbetslaget i samma hus, här är vi ett större arbetslag på ett större område, med uppdelade roller. Det skiljer sig också socioekonomiskt åt mellan områdena.

Vad händer framöver i kyrkans verksamhet?

– Tillsammans med en ny församlingsassistent ska jag utveckla verksamheten för barn och ungdomar. Det finns så otroligt många spår att jobba med. Sedan får jag lyssna på församlingsborna vad de vill ha och vad som passar här. Men det vore roligt att någon gång göra ett större projekt som ett teamarbete med andra musiker. Vad är roligast med ditt jobb?

– Jag leder körer, spelar på gudstjänster, musikgudstjänster, begravningar, dop och vigslar. Jag gillar blandningen att möta olika åldrar. Jag har en förkärlek för att få andra människor att växa.

Mikael Bergström

Lokalredaktion: Mikael Bergström, Erik Lindfelt, Bengt Olsson, Gunilla Renöfält. Produktion: Verbum AB Ansvarig utgivare: Martina Croner martina.croner@verbum.se Tryck: Printagon, Helsingborg, 2024. Distribution: Postnord

Omslagsfoto: Mikael Bergström

NOTISER

Foto: GETTY

VISSTE DU ATT

» ... alla församlingsmedlemmar erbjuds konfirmation det år de fyller 14 år.

» Ordet konfirmation betyder bekräftelse och i kyrkan står det för att du hör ihop med Gud genom dopet och att just du är värdefull och viktig.

» Svenska kyrkan Jönköping erbjuder en rad olika konfirmationsgrupper.

Konfirmationsläsning – en riktig fruktsallad

» Det är torsdag kväll i Dalvikskyrkan. Varannan vecka betyder det konfirmandgrupp. Kvällens tema är den Helig Ande. För ungdomarna är det ett steg på vägen mot den hägrande konfirmationen 1 juni.

– Vem är Gud, vem är Jesus och vem är jag? Hur är det att leva som kristen? De här delarna berör vi på olika sätt. Vi har undervisning, samtal och samtal i smågrupper, säger prästen Martin Fredh när han beskriver innehållet i konfirmationsundervisningen i Dalvikskyrkan.

Han leder konfirmandgruppen tillsammans med kollegan ”Tojje” Wirén och unga ledaren Sophie Lund. De tio deltagarna startade i oktober. Efter träffar varannan vecka och två läger är det dags för konfirmation 1 juni.

DET ÄR ETT ständigt pågående arbete att skapa intresse för konfirmationen.

– Vi har ett bra samarbete med skolan och våra unga ledare är goda ambassadörer. Gör man ett bra arbete får det ringar på vattnet.

» Läs mer om vad som händer i Svenska kyrkan Jönköping på svenskakyrkan. se/jonkoping

Svenska kyrkan med på Qom ut

» Också i år deltar Svens ka kyrkan i Jönköpings Pridefirande. Det blir bland annat regnbågs gudstjänster. Jönköping Qom ut genomförs mel lan den 19 och 25 augusti.

Mer information på www.svenskakyrkan.se/ jonkoping

Och Martin Fredh är inte främmande för konkreta inslag i sin undervisning, eller pedagogiska knep, som han säger.

– I kväll ska vi prata om den Helige Ande. En del i detta är Andens frukter, de nio goda egenskaper som Anden vill forma i oss. Då ska vi ha fruktsallad med olika frukter som får påminna oss.

KONFIRMANDTIDEN SKA GE ungdomar mer kunskap om livet och sig själva under en viktig tonårstid.

Att få följa detta ger också behållning för en präst.

– Att få möta ungdomar, se dem växa är intressant. Det är så mycket som händer, och här kan vi dela tankarna om det. Möten med människor gör något med båda parter, säger Martin Fredh. Mikael Bergström

Följ QR-koden för att läsa mer!

För Charlotta Hervius

är Svenska kyrkan i Jönköping en självklar hemvist, med ett stort engagemang i Sofiakyrkan, Råslätts kyrka och Gräshagskyrkan som volontär i en rad roller. I januari 2024 debuterade hon dessutom som skribent genom att ge ut boken En tid vid ån, om livet i Dunkehalla för 16-åriga Agnes och hennes

familj på 1800-talet. – Jag har alltid varit intresserad av historia och älskar att vara ute och promenera. Under promenaderna har jag upptäckt bland annat Dunkehalla som en spännande miljö. säger hon.

Följ QR-koden för att läsa mer!

Prästen ”Tojje” Wirén, unga ledaren Sophie Lund och prästen Martin Fredh pratar om den Helige Andens frukter med konfirmanderna Moa Blåhed, Ingrid Lindberg, Agnes Gustafsson och Evelina Kilhammar. Foto: MIKAEL BERGSTRÖM

Jubilarer

bjöds på fest

» Sång, musik, fika, blommor och andakt. För Jönköpings församling är det tradition att bjuda in äldre församlingsbor, jubilarer, till fest varje år. I slutet av april var det dags för vårens fest i Gräshagskyrkan.

– Väldigt trevligt, en lagom blandning av allt och gott kaffe och god tårta, säger Sten-Olof Åkerblom, som tillsammans med Ulla Persson och Sven-Evert Simonsson och de andra jubilarerna uppvaktades med rosor av prästen Anna-Karin Hultman och övriga medarbetare.

Följ QR-koden för att läsa mer.

Lyssna på ”Framåt natten”

» Du vet väl om att Svenska kyrkan Jönköping sänder i närradion?

Varje fredag kväll 23.00–24.00 (med sommaruppehåll) kan du lyssna på programmet Framåt natten där en rad Jönköpingsbor intervjuas. För den som inte orkar hålla sig vaken så sent går programmet alltid i repris dels söndagen därpå 14.30, dels följande onsdag 20.30.

Här hittar du programmet:

Kanal: 98.5 Mhz eller på webben www.radiovv.com

Tid: Fredagskvällar 23.00–24.00.

Ljungarums klockstapel var första renoveringsobjekt för Hampus Räf.

kronor

» ... gav årets Fasteaktion, dela lika rädda liv, i Svenska kyrkan Jönköpings församling, där drygt 31 000 kronor kom från kollekter och resten från övriga insamlingar.

» Det är Act, Svenska kyrkan internationella bistånds- och utvecklingsverksamhet som varje år under fasteperioden genomför en insamling för sitt utvecklingsarbete och katastrofinsatser.

Klockstaplar,

kapell och kyrkor får nya spåntak

» Vissa kyrkor och klockstaplar i Jönköpings församling har tak som består av spån, alltså trästickor av kärnfuru. Som alla tak kräver de ett underhåll. Därför kommer spåntaken att få nya tjära och i vissa fall nya spån under våren och sommaren 2024.

– Vi gör sådant här renoveringsarbete återkommande. Sköter man taken på rätt sätt håller spånen länge, säger Johannes Ek-

Se

”En kyrka som bär”

» Svenska kyrkan Jönköping är en stor organisation med bred verksamhet. Här finns förutom tio kyrkor och sex kyrkogårdar en omfattande verksamhet med förskolor, barnaktiviteter, sångkörer, diakoni och många olika mötesplatser.

Kyrkoherde Ann Aldén tar i filmen En kyrka som bär med dig till många olika delar av verksamheten och avslutar med att beskriva församlingens uppdrag och formulera kärnbudskapet: Det finns en Gud värd att tro på, din och vår kamp är inte förgäves och det finns en kyrka som bär.

Här kan du se filmen: Följ QR-koden

holz, tf fastighetschef på Svenska kyrkan Jönköping. Med start från slutet av april får de spåntak som finns på kyrkor, kapell och klockstaplar ny tjära. Dessutom behöver en mindre yta av Slottskapellets tak bytas ut.

Följ QR-koden för att läsa mer!

Kvinnoöden

i utställning

» Även i sommar blir det en konstutställning i Kristine kyrka. – Det börjar ju bli tradition nu, säger Erik Dreier, präst i kyrkan. Utställningen, av den småländske konstnären Peder Gowenius, består av tolv stycken lerskulpturer uppsatta på trädstammar. De afrikanska livsberättelserna presenteras – alla kvinnor som på något sätt har betytt mycket för Gowenius. Under vintern har skulpturerna visats på Smålands museum i Växjö. Vernissage den 16 juni, sedan håller utställningen på under hela sommarlovet.

Ann Aldén

VEM? Emil Qvarnström, Tallnäsbasen

som vände tron ryggen – men hittade tillbaka:

Plötsligt blev jag välsignad – precis som den jag är

Text: Erik Lindfelt Foto: Mikael Bergström

» Under drygt ett årtionde vände Emil Qvarnström sin kristna tro ryggen. Nu har han hittat tillbaka igen. Mer om det strax. Det är en sprudlande och entusiastisk Emil Qvarnström som vi möter på Tallnäs stiftsgård en halvmil öster om Skillingaryd. Vårdagen är kylig och gråblöt, men maskrosor står redan i blom vid husväggen och luktviolerna prunkar.

Vi slår oss ner i ett varmt och ombonat rum med mjuka möbler:

– Kultur och tro behöver vi för att vilja leva, deklarerar Emil med emfas.

Stiftsgården håller han på att göra till en plats för just detta:

kultur och tro. Sedan han tog över ledningen för drygt två år sedan har mycket hänt. Ett 30-tal offentliga arrangemang har genomförts hittills; kända och mindre kända människor har framträtt. Under våren har bland andra Peter Harryson och Marianne Rundström varit på besök. Och i julas bjöd man Hela Människans i Jönköping litet luggslitna gäster på stort julbord.

NÄR SONJA ALDÉN kom fylldes närliggande Tofteryds kyrka. Där håller man nämligen till då stiftsgårdens egna utrymmen blir för små.

Kring detta har Emil idéer:

”Visst stämmer Svenska kyrkans syn på hbtq bättre med min, men jag är formad i karismatisk frikyrklighet och känner mig hemma i den traditionen.

– Jag vill bygga en utomhusscen på gården! Ett produktionsbolag har visat intresse för att lägga konserter där och vi har skaffat in ritningar och haft kontakt med Vaggeryds kommun.

Han visar hur scenen skulle dockas till Tallnäs äldsta hus och hur publiken kan sitta i backen ovanför.

– Sedan ramar vi in det med lyktor och korvstånd, så att det blir litet folkparkskänsla över det hela.

ANDRA PLANER PÅ mer fysiska förändringar finns också, som att skapa fler hotellrum så att man kan ta emot bussturister, vilket Tallnäs inte har resurser för i dag.

Hur då balansera det kommersiella med att vara en stiftsgård med kristet innehåll?

– Jag ser ingen motsättning alls. Men vi behöver inkomster.

En annan – mer allvarsam idé – handlar om hur stiftsgården kan arbeta med att hjälpa unga i »

Utomhusscen, korvstånd – och meningen med livet.

På Tallnäsgården vill Emil Qvarnström skapa en plats för både kultur och tro.

Emil Qvarnström

Ålder: 34 år.

Bor: I Jönköping – men uppvuxen på flera platser, bland annat

Habo och Dala Järna.

Gör: Sedan den 1 april 2022 vd för Tallnäs stiftsgård.

Bakgrund:

Utbildad journalist från Södra Vätterbygdens folkhögskola.

Jobbat på SVT i Stockholm. Scenräv. Har synts och hörts i bland annat

Spiras Spelman på taket. Tidigare kristdemokratisk politiker.

Suttit i styrelsen för Jönköping Qom ut.

Kapellet på Tallnäs är en viktig plats som Emil Qvarnström vill utveckla.

”Bibelordet om att älska andra som sig själv höll ju inte. Jag älskade inte mig själv.

»

bygden med frågor kring meningen med livet.

”Vi skulle behöva en kaplan, en egen präst, på gården”, säger Emil.

– Många unga är vilsna i dag. Vi skulle behöva en kaplan, en egen präst, på gården, säger han.

Även här har kontakter tagits med Vaggeryds kommun, och med Svenska kyrkans församlingar i Vaggeryd och Skillingaryd.

Delvis talar Emil av egen erfarenhet. Livet har gått upp och ner.

En tid var han helt utbränd och låg inne på Länssjukhuset Ryhov.

– Men var det sjukhus jag verkligen behövde?

Därmed är vi tillbaka till då han förlorade sin tro.

Emils bakgrund finns i en räcka karismatiska och fundamentalistiska frikyrkoförsamlingar.

Han beskriver sina tonår som att han då var kristen fanatiker. Men något skavde. Något djupt hemligt, något han helt trängde bort. Det var ju svår synd som ledde till helvetet: han gillade killar. När han väl kom ut inför sig själv och andra blev det en vändpunkt.

– Bibelordet om att älska andra som sig själv höll ju inte. Jag älskade inte mig själv.

En kontakt med en pastor som inte dömde förändrade saken. Och en regnbågsmässa i Sofiakyrkan:

– Plötsligt blev jag – precis som den jag är! – välsignad.

I DAG ÄR han trygg i sin tro. Och aktiv medlem i 100-årsfirande Pingst Jönköping.

– Visst stämmer Svenska kyrkans syn på hbtq bättre med min, men jag är formad i karismatisk frikyrklighet och känner mig hemma i den traditionen.

Han känner också starkt stöd från många av pingstförsamlingens medlemmar. Men naturligtvis var det ingen tillfällighet att Gabriel och Per-Olof Eurell var på besök i höstas. För när sonen Gabriel kom ut fick pappa Per-Olof ändra hela sin syn på homosexualitet. Det rörde upp känslor i den mer konservativa delen av frikyrkligheten – inte minst i Livets ord där Per-Olof Eurell fram till dess varit en tungviktare.

Emil kände igen sig i Gabriels berättelse.

Lyssna på SRprogrammet Verkligheten i P3 om Emil Qvarnström

Vägkyrkan i Hålta i Kungälvs kommun har varit sommaröppen i 15 år. Vägkyrkor finns både i Sverige och utomlands, så håll utkik på vägarna.

Foto: MARCUS GUSTAFSSON

NYFIKEN

VÄGKYRKOR

En himmelsk paus vid vägen

Visste du att många kyrkor håller extra öppet under sommaren? En sådan kyrka kallas sommarkyrka – eller vägkyrka om den ligger vid en väg.

» I vårt avlånga land finns det nästan tusen sommaröppna kyrkor, varav ungefär 140 är vägkyrkor som ligger lättillgängliga för bilister och andra vägfarare.

Här erbjuds en skön paus med

lugn och ro, lite svalka, och kanske även ett äventyr längs vägen. Många har daglig andakt, en del ordnar också musikkvällar och aktiviteter för olika åldrar. Ibland finns enklare servering.

SÅ NÄSTA GÅNG du är ute på tur och ser en vacker kyrka, varför inte stanna till en stund. Kom ihåg att även ett tomt kyrkorum har en historia att berätta, alla symboler och

UPPTÄCK EN KYRKA PÅ EGEN HAND

målningar bär på vårt kulturarv. Att ligga på rygg i en kyrkbänk och ta in rummet från ett nytt perspektiv kan vara inspirerande. Att låta barn ställa frågor och fantisera fritt kan vara spännande.

Sophie Ekman

Hitta en vägkyrka nära dig! » Här finns en karta över alla sommarkyrkor och vägkyrkor i Sverige: www.svenskakyrkan.se/sommarkyrkan

Att befinna sig ensam i en kyrka kan vara speciellt, och ge dig en chans att utforska kyrkorummet helt utifrån dig själv. Ta hjälp av frågorna och gör din egna kyrkvandring:

1

Ta ett varv runt kyrkan. Vad ser du? Vilken sida av kyrkan tycker du bäst om? Hur gammal kan kyrkan vara? Vad tror du den varit med om?

2 Innan du kliver in i kyrkan, ta med dig ett löv. Lägg det i din öppna handflata. Försök vandra så sakta genom kyrkorummet att lövet ligger kvar.

3 Använd alla dina sinnen inne i kyrkan. Är det kallt eller varmt? Luktar det något? Hör du något? Vilken känsla möts du av?

4

Titta framåt och bakåt, uppåt och nedåt. Ser du något oväntat? Något du blir nyfiken på? Något du aldrig sett tidigare?

VISSTE DU ATT...

» ... många kyrkor erbjuder informationsmaterial och guidade rundturer. Vissa har även digitala guider och personal på plats. Utforska gärna landets kyrkor med appen Kyrkguiden! Där kan du också se aktuella gudstjänster och evenemang.

5 Finns det någon plats du tycker extra mycket om? Slå dig ner där du trivs. Varför tror du att du drogs till denna plats? Vad upplever du inom dig? KLIPP UT

Att

tillåta sig att drömma är viktigt. Det ger oss mening, säger både psykolog Katarina Blom och biskop Fredrik Modéus. Men hur förverkligar vi drömmarna? Och vad är det för skillnad mellan dröm och längtan?

Text: Linda Newnham

Illustration: Sophie Ekman

DRÖMMAR

DRÖMMAR Hitta din inre ledstjärna

öreställ dig att du sitter på den där stora segelbåten i en hamn i varma Medelhavet, omringad av glada vänner. Eller att du flyttar in i det vackra vita trähuset du såg på väg till skolan som barn, med en trädgård full av rosor och spatserande höns.

Fast vänta. Hur skulle du ha råd med det? Hur skulle det funka med barnen och jobbet? Nej, det får bli senare i livet. Sen. Ja, det är lätt att släcka en dröm redan innan fantasin fått riktig fart. Det behöver inte ens handla om en särskilt stor dröm. Kanske drömmer du om att börja spela fotboll igen, i korplaget. Eller att våga fråga grannen om att bli dagmatte till hennes ljuvliga, svansviftande labrador.

Att tillåta sig att drömma kostar inget, men kan ha stor betydelse för dig. Enligt psykologen

Katarina Blom, författare till Tillsammans-effekten och vägledare i SVT-programmet Den svenska konsten att döstäda, ger drömmar livet riktning och syfte.

– Det är också spännande att våra hjärnor inte uppfattar tid kronologiskt. Det du tänker på blir verkligt för hjärnan, som om det händer här och nu. Så om du sitter hemma och blir nervös inför något nästa vecka, kan du få fysiska stresspåslag. Det här kan du också vända till din fördel genom att sjunka in i en härlig livsdröm. Då känns det i kroppen som att du redan lever drömmen, vilket kan bidra till din livsgnista, du känner mer hopp, ork och kraft, säger Katarina.

Drömmarna är också ett sätt att lära känna sig själv, vad du längtar efter och har för behov.

– De säger något om vad du värdesätter i livet. Är det ett torp på landet du vill ha, sex barn, eller att få resa till världens alla länder? Precis som en organisation har en vision för att vägleda medarbetarna i hur de ska prioritera, kan en dröm vara en kompass som vägleder dig i livet. Hur ska du prioritera ekonomiskt för att närma dig målet? Är en vältränad kropp viktig, så att du kan bestiga det där berget?

Katarina vill dock flagga för att det inte är okomplicerat att hitta sin dröm. Bli inte förvånad om känslor som skam, skuld eller sorg dyker upp. För om du som barn sällan kände att man trodde och satsade på dig, kan drömmen trigga känslor av skam: Jag är inte värd det här, att ha det så bra.

Katarina Blom, psykolog

– Du kan också känna skuld när du tänker på din

dröm, att du har svikit dig själv, för livet blev inte alls som du hoppats på. Eller säg att du drömmer om att hitta en fantastisk pappa till dina barn. Då kan du känna en sorg och saknad över att du själv inte hade en så kärleksfull och lekfull pappa.

Om drömmen väcker den typen av obehagskänslor, vad ska jag göra då?

– Lägg en varm hand på platsen i krop pen där du känner obehaget, eller över hjärtat om du är osäker. Du kan säga till dig själv att ”det är naturligt att många olika känslor kommer fram”. Dröj kvar vid obehaget och ge värme med en mjuk inre röst, som om du tröstar ett oroligt barn. Därefter kan du varsamt utmana obehaget i fem eller femton minuter, kanske sätta en timer. Försök då stanna kvar i drömmen och brodera ut den. Om du vågar göra det kommer du märka att obehaget klingar av, säger Katarina Blom.

På frågan om det finns bättre eller sämre livsdröm mar svarar Katarina att det viktiga är att fundera över vilken funktion drömmen har i ditt liv. Om du dröm mer om att bli bäst i världen på något, är drömmen varken bra eller dålig i sig.

”Det

finns en kraft i längtan att ta tillvara på, säger biskop Fredrik Modéus.

Katarina Blom, psykolog.

sa på, som att jobba med något som känns meningsfullt, stressa mindre för att vara mer närvarande i livet, och pengar för att kunna sätta lite guldkant på tillvaron. Vill du bli lycklig på lång sikt är detta mer värt än en månad på Mauritius, säger hon.

Oavsett om drömmarna är stora eller små, är det bra att ibland realisera dem.

– Det ger en känsla av agens, att du är kapabel, förmögen att ta hand om dig själv. Det är ett sätt att bygga både självkänsla och självförtroende som du kan ha användning av i livet i stort.

Så vad ska du då göra för att komma igång? Katarina tipsar om att skriva en lista med saker du behöver göra för att komma närmare din dröm. Fråga dig sedan vad som är ett prioriterat steg.

– Det måste inte vara något krångligt och komplicerat. Det svåraste är ofta att börja överhuvudtaget, så starta med något som är viktigt men enkelt, som du vet att du kan slutföra. På så sätt får du medvind och börjar känna lite momentum.

3 tankar på vägen ... med biskop Fredrik

Modéus:

1 Ta dina drömmar på allvar.

2

Utforska dem modigt. Fundera på vad de står för. Drömmer du om en resa till Bali, så kanske det egentligen är äventyr du vill ha mer av.

3

Dela dina tankar med en klok medmänniska. En sparringpartner, som en själavårdare eller psykolog, att bolla med.

5 Skapa en lista för att närma dig drömmen Vilka steg behöver du ta för att komma närmare din dröm? Skriv en lista. Gör en fyrfältare och sortera in punkterna under två axlar: svårt/ lätt och viktigt/ej viktigt. Nu kan du se vilka uppgifter som är mer krävande för dig och hur viktiga de är. Börja med en uppgift som är lätt och viktig. Vi blir mest motiverade av framsteg, så ge dig själv snabba framsteg i starten.

6 Varningsfinger!

Reflektera över hur dina drömmar påverkar ditt beteende. Fungerar de som ett sätt att undvika vardagens problem, eller inspirerar de dig att agera på sätt som tar dig närmare din dröm? Om drömmen mest är en flykt, se om du i stället kan möta problemen i vardagen och lösa dem konstruktivt.

Daniel Boyacioglu, poet och drömfångare:

Med orden tillhands är du alltid herre över ditt känsloliv

KORT

OM...

Daniel Boyacioglu

Ålder: 43 år.

Familj: Singel, stor familj.

Bor: Stockholm.

Gör: Poet, dramatiker och musiker.

Aktuell med: Daniels bok

Daniel Boyacioglu är förortskillen som blivit en folkkär poet och uppnått en dröm som verkade omöjlig. – Gud har skapat oss alla, så om någon annan kan, så kan du också, säger han.

Text: Linda Newnham Foto: Theresia Köhlin

» När vi besöker poeten Daniel Boyacioglu i Björkhagen, Stockholm, står han i hallen och stryker skjortan. Daniel ligger lite efter, för hans springtur gick så bra så den blev längre än tänkt. Men njutbar. Han flyttade ändå hit just för att ha en riktig skog att springa i.

– Jag mår bra när jag är i skogen. Jag tror att skogen, inte savannen, är vår tryggaste miljö, så jag är aldrig rädd där. Inte ens om jag springer mitt i natten, utan pannlampa och kommer vilse. Det enda jag känner då är att jag för en liten stund har huvudrollen i actionfilmen om mig själv.

”Om du har identifierat dig som underdog i hela ditt liv är det svårt

att

Medan Daniel fixar espressokaffe och bullar berättar han att han befinner sig på en bra plats. – Allt och precis inget är förändrat på samma gång. Jag vaknar som vanligt upp och tycker det kämpiga är kämpigt, men livet har samtidigt plats för mer välmående. Jag tar lite lättare på saker, kanske för att jag har omförhandlat min egen självbild. Om du har identifierat dig som underdog i hela ditt liv, och behövt kämpa och slå underifrån, är det svårt att förlika sig med att man är senior, etablerad och uppskattad.

DET ÄR 20 år sedan Daniel Boyacioglu debuterade. Sedan dess har hans meritlista blivit nästan oöverskådlig. Han anses vara den som tog spoken wordpoesin till Sverige. Redan som 19­åring vann han SM i Poetry slam första gången, har gett ut sju diktsamlingar, spelat på Dramaten, gjort uppsättningar för radioteatern, sommarpratat och skrivit musik. Författaren Johannes Anyuru har kallat Daniel för

förlika sig med att man är etablerad och uppskattad. »

”Det är lätt att börja deppa efter att i flera dagar ha gått runt här i kalsonger och vänt på dygnet, men så på tredje dagen kommer dikten och allt är förlåtet”, säger Daniel Boyacioglu.

»

PORTRÄTTET

portalgestalt inom svensk poesi. ”Det är bara det att han inte är en portalgestalt för den poesi som medelklassen kan ta till sig”, sa han i tidningen Vi.

Och Daniel själv konstaterar att han från början var en udda fågel i de finkulturella rummen.

Född i Sverige av syrianska föräldrar, uppvuxen i stockholmsförorten Norsborg, drogs han tidigt till hiphopen. Man kan undra vad som får en sådan liten förortskille att ens börja drömma om att bli poet.

– Mamma, svarar han utan tvekan.

Han berättar om mamma som varje dag efter skolan mötte sitt barn med en sång.

– Så vem är bättre rustad än jag att bli poet?

– Det är lätt att glömma att många invandrare har gjort en klassresa neråt. De är arbetarklass här, men båda mina föräldrar har akademisk bakgrund. Mamma gav mig och mina syskon ett självförtroende i att vi var berättigade till våra drömmar. Hon kommer från pengar. Här i Sverige hade vi inga pengar, men genom att handla på rea åt vi ofta bättre mat och hade snyggare kläder än de flesta. Det är sådan kunskap som gör att en liten kille långtifrån kulturvärlden känner sig berättigad att bli poet.

SJÄLV FICK HAN vittring på poesin redan som nioåring, när poeten Siw Widerberg kom till skolan och läste dikter. Barnen fick också skriva varsin dikt – där Daniels kom att publiceras i lokaltidningen. Ett urklipp med hans Höstdikt hänger fortfarande på kylen.

– Alla, släkt och vänner, var så stolta. Vart jag än kom, i den för mig kända världen, satt min dikt på deras kylskåp. Det tände en gnista i mig att fortsätta.

När han berättar om sin väg in i poesin inser man att Daniel har något som många saknar – förmågan att övervinna mentala hinder. När vi påtalar det berättar han om när han på högstadiet spelade basket med några killar som var svinduktiga.

Som nioåring skrev Daniel dikten Höstlöv, som kom med i lokaltidningen. Den sitter fortfarande på kylskåpsdörren.

DANIEL OM

... sin tro » – För oss syrianer är vår kyrka vår nation. Vi har inget land. Den enda bestående arena där vi får vara syrianer är i vår kyrka.

”Som barn såg jag det som min uppgift att försvara min mamma och mina systrar mot pappas våld.

– Jag sa till dem att jag var säker på att de skulle komma att spela i NBA, men de bara skrattade. De vågade inte ens drömma så stort. Varken då eller nu fattar jag den inställningen. Gud har skapat oss alla, så om någon annan kan, så kan du också. Men du måste lägga ner timmarna på att bli bra.

Det är vad han ofta gör om dagarna: lägger ner timme efter timme, dag efter dag på att till slut lyckas få till ännu en dikt.

– Det är lätt att börja deppa efter att i flera dagar ha gått runt här i kalsonger och vänt på dygnet, men så på tredje dagen kommer dikten och allt är förlåtet.

För även om vägen till poesin ibland låter självklar när han berättar, så har han kämpat hårt för sin dröm.

– 2003, när jag jobbade på Dramaten, hade jag även en massa andra engagemang, jag uppträdde på jazzfestivaler och sånt. Flera skådespelare undrade varför

jag flängde runt så mycket nu när jag hade min månadslön. De fattade inte, jag skulle ju betala även mammas hyra! För dem räckte det med att leva sin dröm.

För dig var det inte bara en dröm?

– Nej, i många år handlade det även om en upprättelse för hela min familj, mitt folk, min kyrka … Det funkar inte i längden att leva så, men om man börjar livet på minus, så vill man gärna ge tillbaka till alla som inte fick chansen att lyckas.

Nu försöker han i stället, bland annat genom att föreläsa i skolor, hjälpa unga att också hitta till poesin, inte nödvändigtvis för att bli poeter, men för att hitta sitt språk.

– Ett rikt språk ger dig mod. Med orden tillhands är du alltid herre över ditt känsloliv. Alla har mycket inom sig, men alla har inte ord att förstå och förklara detta. Språket är ditt redskap att förstå ditt känsloliv. Det ger dig förmågan att berätta om tankar och känslor. Det hjälper dig också att ta till dig andras berättelser, och du förstår dig själv genom andras liv.

KANSKE ÄR DET för att han nu, efter 20 år av framgångar, börjar känna ett visst lugn i sin roll som poet som han omvärderar saker i livet.

– Jag har satsat mycket på att bli bra på mitt jobb, på min karriär, men jag vill bli bättre på mitt liv.

I dikter, bland annat i senaste boken Daniels bok, har han skrivit om hur trassligt det varit att få till kärleken. I dikten Skapelsen skriver han:

Jag tvekade inför kärleken, den stod framför mig men jag var inte färdig.

Sen blev jag klar med det jag ville och hade kärlekssorgen kvar.

... sin nya bok » Idén kom till en söndag i kyrkan. Prästen talade om profeten Daniel. – Predikan var fin, och där föddes idén till Daniels bok. Att den har samma namn som boken i Gamla testamentet är alltså ingen slump.

– Jag har haft fel glasögon, önsketänkt och trott att jag framförallt vill ha trygghet och ett stabilt hem. Men jag har insett att jag också måste ha kul! Och när jag har hamnat rätt, så har jag varit rädd för det och backat ur.

Har du varit rädd för kärleken?

– Inte kärleken, men för att det ska bli fel. Att jag ska hamna i ett svenneområde, vakna upp en dag och ha tappat bort delar av mig själv. Men nu är jag redo. Jag ska bara träffa rätt, så kör vi!

Det finns en bakgrundsstory här, ett mörker, som satt djupare spår än han tidigare förstått – bland annat vad gäller relationer. Daniel växte upp med en våldsam pappa, i alla fall tills han var runt tio år då föräldrarna skiljde sig. I dikten Mamma skriver han att:

… hans temperament var fel och handen tung, det var skrik och slag och skräck, det var nära mord. Fast du blev av med honom finns han kvar i mitt blod.

”Barn är så mycket roligare än vuxna människor. Det skulle kännas fint att lägga massor av tid på ett barn snarare än en till diktsamling”, säger Daniel Boyacioglu som längtar efter att bli pappa.

På frågan om hur det har präglat honom säger han att det har präglat precis allt.

– Jag håller fortfarande på att skala av lager efter lager i jakten på att förstå detta. Jag fick jättebra självförtroende och starkt mod i mitt jobb, men i andra delar av livet har jag inte samma mod, som i sociala relationer, eller när jag ska ragga på tjejer.

– I sluttampen när jag jobbade med Daniels bok insåg jag en ny sak. Som barn såg jag det som min uppgift att försvara min mamma och mina systrar mot pappas våld, men jag lyckades inte med det. Rationellt förstår jag att jag bara var ett barn, jag kunde inte försvara dem mot en vuxen man, men känslomässigt har jag nog inte förstått det än.

I dag har han ingen kontakt med pappan – men han jobbar fortfarande på att frigöra sig från faderns mörka skugga, och han tror att sista steget

för att verkligen lyckas är att själv bli pappa.

– Att få barn är kanske enda lösningen. Att bli en annan, bättre far. Jag är redan en bättre son än han, en bättre bror och människa. Men jag måste också bli en bättre pappa för att riktigt lösgöra mig från det här spöket.

SÅ DRÖMMEN JUST nu handlar mycket om att hitta kärleken, få leva i välmående och bli pappa.

– Fast mest vill jag skaffa barn för barnets och min skull. Vi ska ha jättekul! Barn är så mycket roligare än vuxna människor. Det skulle kännas fint att lägga massor av tid på ett barn snarare än en till diktsamling, skrattar han.

Innan vi går erkänner han att han har en dejt på gång. Kanske passar de ihop. Kanske inte. Men han tar i alla fall steg i rätt riktning – för att nå ännu en dröm.

DANIELS TIPS

... för att uppfylla din dröm

Dröm stort och gör litet » Många tror att man ska drömma litet. Drömmer man stort, måste man göra stort. Men att realisera drömmar handlar om att, oavsett drömmarnas storlek, ta små steg i rätt riktning (i mitt fall som poet, om att älska att flytta kommatecken), och samtidigt se att det har med drömmen att göra.

Gör jobbet » För den som vill börja realisera drömmar: Lägg timmarna. Mod kommer inte från att bara fantisera. Mod och styrka får du genom att göra, testa och försöka. Det är också det enda som tar dig närmare drömmen.

Daniels bok Daniel Boyacioglu Wahlström & Widstrand

FÖRFATTARDRÖMMEN

Så blir den verklighet

Lundin

Inger

Drömmer du om att skriva en bok? Bra! Inger Lundin, redaktör och skrivcoach, delar med sig av sina bästa tips.

Och berättar varför du inte ska skriva något som passar alla.

Text: Maria Widar

KORT OM

Inger Lundin

Ålder: 62 år.

Familj: 2 barn och 5 barnbarn.

Bor: I Örebro.

Gör: Arbetar som redaktör och skrivcoach, var innan dess förläggare på bokförlaget

Libris i mer än 20 år.

Motto i livet: ”Jag kan ta Stephen Kings motto: Att skriva är mänskligt, att redigera är gudomligt”.

» Inger Lundin möter ofta människor som bär på den där drömmen – att skriva en bok. Hon möter dem under sina skrivarkurser och när hon får manuskript för bedömning eller bearbetning. Förtrollningen kring den där egna boken har flera förklaringar, menar hon. – Någon kan ha sagt till dig att du borde skriva en bok. Kanske för att du har bra fantasi, är bra på att berätta eller upplevt något speciellt. Eller så har du gått igenom något tufft och vill hjälpa andra i samma situation. Eller så vill du helt enkelt lämna efter dig någonting.

Att skriva en bok ses många gånger som en prestation utöver det vanliga, menar hon. Lite som att genomföra Vasaloppet.

SJÄLV DRÖMMER HON inte om det, att skriva en egen bok alltså. Hon är medförfattare till flera böcker och har i många år arbetat med att spökskriva, förädla och förbättra texter, men … – … det finns ingen bok med Inger Lundin i stora bokstäver på framsidan, skrattar hon.

Om man däremot har en dröm om den egna boken i handen, hur och var börjar man?

– Författaren Tomas Sjödin har

INGERS INSPIRATIONSTIPS

» Att skriva är ett hantverk, precis som snickeri. Och ska du snickra ett stabilt bord

behöver du lära dig hantverket. Samma sak gäller skrivandet. Lyssna, läs och lär!

» Skrivarpodden, podcast med Kerstin Önnebo.

» Tre enkla regler finns inte – en

romanskola, bok av Elisabet Norin

» Författaren

Fredrik Backmans Sommar

sagt att man inte kommer till sista raden förrän man börjar med den första, så sätt i gång. Men hitta en struktur för boken så snart du kan – annars blir det lätt rörigt. Jag har sett alltför många manus som inte är uttänkta, berättar Inger. Vilken tur för oss då, att hon bjussar på 5 smarta tips:

1Vad och för vem?

– Vad är det viktigaste du vill säga med din bok? Vill du förmedla hopp genom att berätta om en kris du gått igenom, eller ta med läsaren på ett relationsdrama i södra Frankrike? Vad vill du att läsaren ska känna efter att ha läst

i P1 från 2017.

» Mian och Saras skrivarlya, podcast med Sara Lövestam och

Mian Lodalen.

» Så gör jag –konsten att skriva, bok av Bodil Malmsten.

din bok? Och, inte minst, vem ska vilja läsa din bok? Det är viktigt att kunna svara på. Och du får inte säga att alla ska vilja läsa, förklarar Inger.

Om jag gör det, vad svarar du i så fall?

– Att det tror jag inte på (skratt)! Det är bättre att tänka på en person som ska läsa, eller en mindre grupp. Är det barnbarnen? Tänk på dem när du skriver. Du behöver träffa rätt, både när det gäller läsare och genre. Är det en feelgoodroman, en pusseldeckare eller en fackbok? Återigen, tänk på läsarna.

2

Hitta ditt mönster

– Vi människor gillar struktur. Mönster gör oss trygga. Ta Netflix serie One day, till exempel. Den tar i varje avsnitt med oss till den 15 juli, samma datum under olika år. Och i tv-programmet På spåret är den återkommande frå-

gan ”vart är vi på väg” vilket också är ett slags mönster. Samma sak gäller böcker, det handlar om att hitta strukturen, säger Inger och fortsätter:

– Ett mönster kan vara att fokusera på händelser när berättelsen vänder. Kritiska ögonblick som när någon blir sjuk, gör slut eller ett stort beslut fattas. Hitta dina vändpunkter. Andra exempel kan vara att utgå från problem och lösning, använda sig av uppräkning (Bodil Jönssons 10 tankar om tid är ett bra exempel) eller att utgå från fotografier för att ta med läsaren på barndomsresan. Hitta ditt system som hjälper och engagerar läsaren.

3

Välj berättarperspektiv

– Vem är det som berättar? Testa olika perspektiv innan du bestämmer dig. Ta hjälp av olika övningar, som att låta din mobiltelefon berätta om dig. Det brukar

locka fram fantasin och hjälpa dig att landa rätt. Och varför inte testa ett allvetande perspektiv i en roman. Då är du berättelsens gud, den som sitter på fakta och vet allt om karaktärerna och platserna. Som Astrids Emil i Lönneberga? – Ja precis.

4

Gestalta (beskriv inte)

– Det kan vara en lätt väg att gå, att berätta för en läsare att en vägg är vit och att ett slott är grått. Men att rapa adjektiv blir trist. Sätt i gång människors inre skärm genom att använda sinnesintryck. Hur luktar det? Vad hör vi? Hur känns det mot huden? Plocka fram detaljer. Skriv om den sura disktrasan, de gamla pizzakartongerna, ostkanten som ligger kvar och ölburkarna som skräpar i vasken. – Att gestalta innebär att måla och ge läsaren bilder. I stället för att skriva att du var nervös, skriv att du blev torr i munnen, varm i

”Hitta en struktur för boken så snart du kan”, råder Inger Lundin. ”Annars blir det lätt rörigt.” Foto: PIXDELUXE/ GETTY IMAGES

ansiktet och behövde springa på toaletten hela tiden.

5

Håll ut – Bearbeta. Och bearbeta igen! Texten är sällan klar när du tror att den är det. När jag får ett manus som redaktör, är det ofta den tionde versionen från förlaget. Och då har jag inte ens börjat arbeta med det, berättar Inger och fortsätter:

– Håll ut och stå ut med synpunkter. De som arbetar med din text vill dig och manuskriptet väl. Det handlar inte om att någon ska skriva om din text, den ska vara din. Och du har all rätt att försvara din bebis. Men om någon säger att bebisen behöver en spruta är det för bebisens bästa. Om någon däremot börjar hugga av armar, spring därifrån.

SÅ HUR VAR det då. Har hon ändå inte en bok hon skulle vilja skriva? Jo, visst har hon det.

– Okej då. Det finns en enda bok jag vill skriva och det finns faktiskt ett halvfärdigt manus. Blir den klar ska jag ha mitt namn i jättestora bokstäver på framsidan. Titeln ska knappt få plats! skrattar Inger.

INGERS 10 BUDORD FÖR FÖRFATTARE

1Du skall skriva om det som du verkligen bryr dig om.

2 Du skall tro att just du har något att säga.

3

Du skall älska dina läsare såsom dig själv.

4 Du skall göra en färdplan för ditt skrivande – så att du vet vart du är på väg.

5

Du skall lära känna dem som du skriver om – dina huvudperson/dina karaktärer.

KORT OM

Sofia

Sivertsdotter

Ålder: 48 år.

Familj: Man och son.

Bor: I Kalmar. Gör: Är författare och ägare av förlaget Goodliness.

Motto i livet: Att vara så levande så att inget motto hinner fastna.

6 Du skall välja ditt berättarperspektiv.

7 Du skall gestalta mycket mer än du beskriver.

8 Du skall vara uppmärksam på detaljer.

9

Du skall låta någon annan läsa och ge dig feedback.

10 Du skall skriva och skriva om tills du är nöjd.

HALLÅ DÄR!

... Sofia Sivertsdotter, författare, som i alla sina böcker dras till människans innersta landskap.

”Att skriva kan vara som att djupandas”

Hur började du skriva?

LÄS MER!

» Läs om Sofia Sivertsdotters bok Innan jag dör vill jag förstå varför jag ödslade så mycket tid Sidan 24

– Jag har alltid haft nära till och dragits till bokstäver, ord och texter. Skrivandet har känts som hemma. Kanske fick jag ådran av min morfar som var journalist, kanske kom jag till jorden sådan, säger Sofia Sivertsdotter. Sofia debuterade som författare 2009 och har gett ut 12 böcker sedan dess. Hon föredrar att inte beskriva sitt författarskap, hon vill hellre låta andra avgöra vad texterna betyder för dem. Men om hon ändå ska beskriva det så …

– … dras jag alltid till människans innersta landskap. Jag tycker bäst om att måla med orden och sätta ord på alla nyanser av att vara människa.

Vad handlar din nya bok – Ordens sång. En bok om skrivandets kraft – om?

– Det är en bok där jag lyfter fram mina tankar om skrivandets kraft och hur den kan förändra våra liv till det bättre.

På vilket sätt?

– Att reflektera på papper är som att rada upp livet som noter framför sig, eller som att hålla upp en spegel som visar hur vi

egentligen mår. Vi får syn på oss själva. Att skriva kan vara som att djupandas, att tömma insidan från osynligt men skrymmande bagage och få kontakt med sig själv.

Vad vill du att boken ska ge läsaren?

– En livgivande och personlig skrivrutin där man får plats att vara den man innerst inne är utan att bli dömd, tillrättavisad eller påskyndad. En plats där den inre rösten kan få tala till punkt.

Varför skriver du?

– För att det är vad jag älskar att göra och för att jag får utrymme för reflektion och gott om tid att formulera mig. Genom orden och i bokskrivandet kan jag gå på djupet och utforska områden som jag tycker är viktiga. Jag skriver även alltid indirekt till min son, så att en del av mig ska bestå när jag inte längre finns på jorden.

Tips till den som vill upptäcka skrivandets kraft?

– Att komma ihåg att det inte finns något rätt eller fel i skrivandet. Laborera med olika typer av skrivande. Skriv ner känslor och tankar från dagen, skriv om ett beslut du står inför eller skriv brev till dig själv. Och köp det vackraste block och den finaste penna du kan hitta. Skrivandet är viktigt och får liv med penna mot papper. Maria Widar

Foto: KATJA P ISAKSSON

Foto:

BODILS BÄSTA VÄXTTIPS

Soligt: Alunrot (Heuchera Plumpudding, torktålig), stenkyndel och fänrikshjärta. Hjärtbergenia (Bergenia Baby doll), kaskadtimjan och stensöta är vintergröna marktäckare.

Skuggigt och torrt: Röd sockblomma (Epimedium rubrum, vacker vår som höst), skuggbräcka (Saxifraga umbrosa, vintergrön), bergorm­

rot (Bisorta affinis Superba, lång blomning, men sprider sig så välj enbart denna).

Lökar: Kungsängslilja, pärlhyacinter, snödroppar, narcisser (lägre sorter), botaniska tulpaner (Turkestanica, Clusiana, Tarda).

Andra perenner och vintergrönt: Backsippa, julros, järnek, akleja (Nivea, Black Barlow)

Anlägg en färdig sedummatta (lilla bilden) som är lättskött och vacker året om. Här utför Bodils kollega Mikael Johansson viktigt förarbete med markduksväv och fuktfilm samt kantjärn för avskiljning.

Så fixar du en vacker viloplats med

PERENNER

Plantera perenner och gör gravplatsen både fin och hållbar, tipsar trädgårdsmästare Bodil Landén.

» Under sin tid som vaktmästare på kyrkogårdar reagerade Bodil Landén på växtåtgången.

– Jag tyckte det var galet att slänga växter tre gånger per år. Det finns så många fina perenner, vårlökar och vintergrönt som gör platsen vacker och lättskött året runt, säger Bodil som hoppas fler vill satsa på hållbar plantering. Vilka växter ska man välja?

– Växtvalet styrs av platsens förutsättningar. Är det sol, skugga, stora träd, vilken jordtyp? Välj tåliga sorter som framhäver varandra och ger kontrast i form

Bodil Landén är trädgårdsmästare i företaget BM idé och trädgård, som även designar hållbara gravplatser.

och färg, som är snygga även utan blommar. Låga i framkant, högre bak och i grupper med samma sort. Finns det gravsten, anpassa växternas höjd efter den – du vill inte skymma texten. Inkludera vårlökar, men plantera så att de döljs av perenner när de vissnar. Hur slipper man ogräs?

Hur anpassar man gravplatsen till högtider?

» ... att fråga personalen om vilka regler som gäller för din kyrkogård.

– Perenner med stora blad eller täta bladrosetter släp per igenom färre ogräsfrön och skuggar jorden vilket bevarar fukt. Även marktäckare har samma fördel, men blanda inte en starkt spridande sort med en svagare. Använd kantjärn för att slippa ogräs från sidorna.

Alunrot är tålig vid torka. Foto: LISA KARLSSON/MOSTPHOTOS

– Använd naturmaterial från trädgård eller skog. Att skapa egna kransar och gravsmycken ger personligare känsla än massproducerade plastdekorationer. Undvik icke komposterbara material, som Hur gör man gravplatsen person– Låta växtvalen spegla den anhörigas livsstil och intressen. Skogstema för skogsälskaren, strandkänsla för den som levt nära havet. Kanske vilda och otuktade ängsväxter passar en viss

Sophie Ekman

Foto: BODIL LANDÉN

5BÖCKER

OM DRÖMMAR

TIPS!

Tystnad. Värdet av att minska bruset Ulrica Norberg Bazar

Böcker som rör sig i drömmarnas värld, stora som små, andliga eller nattliga. Kanske träder de lättare fram genom vackra ord eller tystnadens närvaro.

Text: Sophie Ekman

Drömmar till salu

Ada Wester Piratförlaget

» En charmig feelgood om sörmländska loppisdrömmar. Men också en berättelse om två unga kvinnor i olika tider, som båda söker sin väg i livet och hamnar på samma speciella plats.

Anni ärver sin farmor Esters gamla hus i sörmländska byn Stjärnhov. Hon planerar att renovera huset över sommaren för att sedan sälja och köpa en lägenhet i stan. Med massor av femtiotalsmöbler i huset och en mängd loppisar i området startar Anni Instagramkontot Drömmar till salu, för att sälja retromöbler och visa upp sitt underbara liv på landet. Men är det så underbart?

Historien vävs samman med farmor Esters liv sextiofem år tidigare, när hon flyttar till samma hus som sjuttonåring och gravid. Vad hände mellan hennes uppväxt på gården utanför Stjärnhov och lärarinnestudierna i Stockholm? Vem är far till barnet och varför håller Ester det hemligt?

Innan jag dör vill jag förstå varför jag ödslade så mycket tid

Sofia Sivertsdotter Goodliness AB

» Sofia Sivertsdotters tolfte bok innehåller – som alla Sofias böcker – poetiska och mjuka ord som träffar så rätt och ger välbehövlig eftertanke. Här utforskar hon livets dans mellan mörker och ljus, yta och djup, inre och yttre landskap. Hon skriver om att skala bort livslögner, ömsa skinn och stå naken i ärlighetens ljus.

Skriv drömdagbok!

» I sömnen pendlar vi mellan ett medvetet och ett omedvetet tillstånd, och vi minns inte allt när vi vaknar. Men det vi minns kan vi använda för att lära oss om oss själva. Genom att skriva ner drömmarna kan vi bli medvetna om vilka tankar och känslor vi erfar under natten.

Gör så här: Ha en bok nära till hands och skriv ner din dröm så fort du vaknar. Beskriv händelseförloppet så detaljrikt du kan. Vem förekom i drömmen? Hur såg platser och miljöer ut? Återkommer känslorna i vardagen? Ingen tolkning är rätt eller fel, det handlar om att förstå sig själv bättre.

Skriv direkt när du vaknar, annars flyger drömmen sin kos!

Foto: TATYANA GONCHARUK/ GETTY

» Vi är allt fler som söker oss till tystnad för att komma i kontakt på vårt inre. Vi får lättare syn på våra drömmar, behov, idéer när distraktion skingras. Faktum är att vi mår bättre av att lyssna på tystnad, visar forskning. Det ökar celltillväxt, stärker hjärnan, ökar emotionell intelligens samt minskar stress, spänningar och hjärtsjukdomar. Ulrika Norberg är journalist men också andningscoach samt yoga­ och meditationslärare. I hennes nya bok delar hon med sig om erfarenheter av tystnad. Hon berättar om reflektionsträning som kan ge ökad mental skärpa, fysisk och själslig balans.

Barn som förändrat världen

Jenny Strömstedt, Beata Boucht

Max Ström

» I den här boken får vi träffa unga människor som drömt om att förändra världen – och även lyckats göra det. Vissa av dem levde för länge sedan, andra lever i dag och genomför sina drömmar just nu. Det är inspirerande för både stor och liten att läsa om till exempel Louis Braille som uppfann blindskriften, Liam Hannon som bredde smörgåsar åt hemlösa och Muzoon Almellehan som gick från tält till tält i flyktingläger för att övertala föräldrar att låta sina döttrar gå i skolan i stället för att gifta sig. Och så finns här förstås Greta Thunberg som brinner för att rädda vår planet och skakat om den politiska dagordningen över hela världen. Läs gärna ihop med barn 9 till 12 år och samtala om frågor som väcks. Journalisten Jenny Strömstedt har skrivit och illustrationerna av Beata Boucht förgyller läsupplevelsen ännu mer.

En fast punkt i livet

Niclas Blåder Verbum

» Drömmer du om att få in mer andlighet i ditt liv? Kanske känner du en längtan efter att prata mer om existentiella frågor. I den nya boken En fast punkt i livet skriver prästen och författaren Niclas Blåder översiktligt om grunderna i kristen tro. Det här är en bok för alla som är nyfikna på att veta mer om hur det är att vara kristen som modern människa och vad det kan tillföra. Som han själv skriver: ”…ge en förståelse för hur tron kan vara en fast punkt i livet, där mycket annat kan kännas osäkert.”

Kyrkogårdstekniker Ben­

ny Andersson guidar besökare under sommarens kyrkogårdsvandringar.

I år blir det som kyrkogårdsteater, där skådespelare levandegör kända och mindre kända Jönköpingsbor. Arkivbild.

Foto: PEAX SVENSSON

Historiska Jönköpingsbor blir kyrkogårdsteater

Vem var egentligen Alexander Lagerman, tändsticksfabrikens grundare? Eller moster Persson och Göta Fogler?

I augusti är det dags att skildra ett antal kända Jönköpingsbor när det blir kyrkogårdsteater i Jönköpings församling igen.

– För oss är det jätteviktigt att visa upp kyrkogårdarna, att de är öppna platser för människor, inte enbart för att besöka gravar, säger kyrkogårdstekniker Benny Andersson.

Efter många år med populära kyrkogårdsvandringar är det 2024 dags för kyrkogårdsteaterns återkomst efter kanske 15 år.

– Vi behöver förnya oss. Vid vandringarna är det vi som har berättat om olika livsöden. Nu blir det i stället skådespelare som gestaltar och levandegör de här personerna, berättar om sig själva och pratar med varandra, säger Benny Andersson.

Vulkanteatern i Jönköping har fått uppdraget att skriva manus utifrån namn och underlag för ett antal personer på de aktuella kyrkogårdarna.

– Vi försöker lyfta upp fem–sex personer per kyrkogård och levandegöra dem utifrån de fakta som finns. Vid gravarna möter skådespelare och gestaltar personen. Tillsammans med musikunderhållning blir det föreställningar på drygt två timmar, säger Stefan Lillieberg i Vulkanteatern, som kommer att regissera det som manusgruppen Sanna Wesström, Lena Robert och Peter Mannerfelt skrivit.

I MATERIALET FINNS historiska personer som till exempel Alexander Lagerman, moster Persson, Göta Fogler, Janne Lindberg, Olle Widestrand, Lasse Ruberg, Gustaf Andersson, Bernard Hey, Märit

Carlsson och Ida Ljungqvist.

– Det är både kända och mer okända namn. Sedan får Vulkanteatern ta fram egna namn om de vill. De har fria händer att skriva manus, säger Benny Andersson.

RESULTATET KAN Jönköpingsborna njuta av under några sommarkvällar i augusti. I år blir det föreställningar på Dunkehalla kyrkogård och Slottskyrkogården.

– Vår tanke är att kommande år fortsätta med andra kyrkogårdar. Vi får samtidigt ut information om vår verksamhet och hur vi jobbar för att kyrkogården ska vara en öppen och vacker plats, säger Benny Andersson.

Mikael Bergström

Läs mer

» ... om arbetet med att utveckla kyrkogårdarna: svenskakyrkan.se/jonkoping

Den 30 juni

blir det vacker, eftertänksam, lekfull och svängig cellomusik med Esborn duo: Monica Esborn, sång, och Lennart Esborn, cello.

Foto: PEDER HILLDOR

Njut av musik i sommarkväll

Sugen på fin musik i sommar? Svenska kyrkan har som vanligt ett stort utbud av konserter för alla smakriktningar. Håll till godo!

2 juni

VISSTE DU ATT...

... det är fri entré till samtliga arrangemang » Kollekt tas upp till Act, Svenska kyrkans internationella arbete. Läs mer om arrangemangen på www.svenska kyrkan.se/ jonkoping

Kristine kyrka

18.00 Körbesök från Norge Kören Unikor är kopplad till Oslo Univeritet. Dag Jansson leder och Sara Smiseth medverkar med pianospel till några av sångerna. Det bjuds på musik av Brahms, svenskt och norskt, samt stycket Rest av Vaughan Williams.

6 juni

Ekhagskyrkan

19.00 Musik i Sommarkväll med skåneduon Plumbum

» Skåneduon Plumbum, Per Bäcker, saxofoner/klarinetter, och Hans Delander, piano, bjuder på en skön blandning av jazz och svensk folkton.

8 juni

Slottskapellet

18.00 Musik vid helgmål

» S:t Clemens kyrkokör, Laholm under ledning av Kim Lundberg

11 juni

Bymarkskyrkans park

18.00 Huskvarna musikkår Utomhuskonsert under ledning av Elisabeth Lewitzki i Bymarkskyrkans park.

13 juni

Ekhagskyrkan

19.00 Musik i sommarkväll med John Bauer Brass

» John Bauer Brass har underhållit i mer än trettio år med sina svängiga konserter i olika genrer.

16 juni

Kristine kyrka

19.00 Nu smeker vindens ljumma fläkt

» Körkonsert med Kristine Kammarkör a cappella. Sommarsånger och meditativa körstycken av bland andra Oskar Lindberg, Knut Nystedt och Olle Adolphson. Dirigent Karin Edwardsson.

23 juni

Sofiakyrkan

19.00 Musikal i sommarkväll

» En konsert fylld av musikallåtar, där även historien bakom sången presenteras. Låtarna speglar människors berättelser, känslor och tankar som vi får ta del av under konserten.

30 juni

Kristine kyrka

19.00 Evergreens och Bach av Esborn duo

» En föreställning där evigt gröna sånger som Fly me to the moon, My favourite things och Vilken underbar värld blandas med cellomusik av Bach, den tonsättare som kallas den femte evangelisten.

7 juli

Järstorps kyrka

19.00 Hoppets okuvliga fjädrar

» En livsbejakande konsertberättelse om två av den amerikanska kulturens mest inflytelserika författare, Emily Dickinson och Walt Whitman. Med Jesper Arin, skådespelare, Nina Åkerblom Nielsen, sång och piano, samt Martina Stenman, flöjt.

14 juli

Kristine kyrka

19.00 Henningson & Glans

» I år fyller trion Henningson & Glans

30 år. Trion jobbar genrebrett med jazz, visa, klassiskt, pop och musikal. Andreas Glans, sång och bas, Gittan Glans, piano och sång, och Johan Henningson, flöjt, saxofon och sång.

21 juli

Järstorps kyrka

19.00 Vispop i sommarkväll

» Rock, pop, visor och ballader, och lite stänk av blues och soul, med Rolf Carlsson, sång och gitarr, och Hasse Östman, gitarr.

28 juli

Gräshagskyrkan

16.00 Ensemble Tre – Bedårande sommarjazz

» Ensemble Tre, med Karin Seiborg, Fredrik Wiklund och Tony Sjögren, är en jazztrio från Jönköping vars repertoar är en resa från Chick Corea till Monica Zetterlund. En röst, en trombon, en gitarr – helt enkelt.

28 juli

Sofiakyrkan

19.00 Musik i sommarkväll –Mellan fjordar och fjäll

» Gustav Jannert, piano och orgel, och Ramona Jannert–Telcian, violin, spelar Edvard Griegs andra violinsonat och stycken av Pablo di Sarasate.

4 augusti

Järstorps kyrka

19.00 Dags att flytta ut » Vokalisten och kompositören Dina Grundberg bjuder tillsammans med Love Grundberg, bas, och Hampus Torarp, piano, in till en konsert med sånger som med humor och allvar berättar om vardagens alla måsten.

11 augusti

Kristine kyrka

19.00 Svenska pärlor – musik på svenska från olika tider i olika stilar

» Toner och ord ur den svenska musikskatten inom jazz, klassiskt, musikal, pop, visa och folkmusik.

Låtarna framförs med piano, sång, fiol, vokalensemble och flygelhorn. Allt är på svenska! Med Ellen Bertilsson, Lydia Egerhag och Isac Johansson.

18 augusti

Sofiakyrkan

19.00 Allmoge och Renässans Kören Nova, Anda Folkmusik och Gräshagens blockflöjtsensemble bjuder på sånger som iscensätts av dansare.

21 augusti

Ljungarums kyrka

19.00 Sommar med Glans

» Andreas Glans, sång, bas, percussion, Gittan Glans, piano, sång, Viktoria Glans, sång, bas, gitarr, Johannes Glans, sång, gitarr, percussion och Emanuel Bengtsson, bas och saxofon.

25 augusti

Gräshagskyrkan

16.00 Nätterna spann sitt silvernät

» Irma Schultz, sångerska, låtskrivare och skådespelare, och Hans Kennemark, riksspeleman, trubadur och kompositör, bjuder på konsert.

28 augusti

Ljungarums kyrka

19.00 Musik i sommarkväll –Det vi älskar

» Millan Holm, sång, och Nina Bjurenstedt, piano, bjuder på lågmälda sånger om livet med Gud.

4 september

Ljungarums kyrka

19.00 Sommar på Strömsberg

» Musikalisk fantasipromenad i skogen på ljuvliga Strömsberg under ledning av Trio Sidekick. Boel Garton, flöjt, Helena Svanängen, klarinett och sång, samt Margareta Eriksson på fagott. Ljungarumsbon Per-Åke Wennerberg har skrivit arrangemangen.

7 september

Råslätts kyrka

16.00 Högt î tak

» Ett Jönköpingsbaserat gäng som tycker det ska vara kul! Det har de i varje fall själva när de spelar – med fiol, röst, dragspel, mandolin, gitarr, dulcimer, flöjt, banjo, bas, slagverk eller något annat. Bandledare: Mart Hallek.

8 september

Kristine kyrka

18.00 Himmelska toner med Halmstads Vokalensemble

» Ensemblen som sedan starten 1989 berikat det sydsvenska körlivet framför musik av bland andra Elgar, Rachmaninov, Esenvalds och Geilo.

Medlemmarna i Öppet hus träffades den 8 april för att fira 50 år av gemenskap.

LADDA NER

... Kyrkguiden! » Upptäck över 3000 kyrkor och platser. Hitta aktuella gudstjänster och evenemang.

Ett Öppet hus i 50 år

» Vissa mötesformer blir långlivade. När medlemmarna i Öppet hus i Sofiagården träffades måndag 8 april för att fika, umgås, ha frågesport, sjunga allsång och ha andakt, var det också för att fira mötesformens 50 år. Det som en gång började som en vävstuga är i dag mer av social gemenskap. – Det betyder mycket att ha någonstans att samlas. Det blir allt viktigare ju äldre man blir, säger Britha Sönnerhed, snart 93 år, som kom med i gruppen på 1990-talet.

Historien om Kristine kyrka blir film

Bo E Karlson

» Hur gick det till när Kristine kyrka byggdes och hur har den förändrats genom åren? Se filmen där Bo E Karlson, antikvarie och arkitekturhistoriker, berättar om kyrkan, allt ifrån planeringen från början av 1600-talet, tills den invigdes våren 1673.

Följ QR-koden för att se filmen!

VAD? Unga ledare om att jobba ideelt i församlingen:

Det är som ett andra hem

Text & foto: Mikael Bergström

» Följ QRkoden och läs våra reportage på webben! LÄS MER

» Det behövs fler unga ideella ledare i församlingsarbetet.

Svenska kyrkan Jönköping arbetar därför aktivt med att rekrytera ungdomar. De som redan är unga ledare beskriver en roll som ger både ökat självförtroende och stor gemenskap.

– Jag älskar att vara här, jag trivs så bra. Man blir glad av att vara här med alla fina människor som jobbar här. Det är kul att kunna hjälpa till med det vi kan. Vi brukar säga att detta är som ett andra hem, säger Tyra Engqvist.

– Det är så fin gemenskap med alla här. Vi har så kul tillsammans, tycker Nellie Engdahl.

Till vardags läser de andra året på Per Brahegymnasiet i Jönköping.

En stor del av sin fritid lägger de på att vara unga ledare i Ljungarums kyrkas verksamhet, med barnkörer och konfirmandgrupper, och

deltar själva i ungdomsgruppen Epic i Gräshagskyrkan.

– Vi har nog varit med här sedan vi var fyra–fem år gamla. Då var det barngrupper och barnkör. Vi blev nog mer engagerade i och med konfirmationen 2021. Sedan stannade vi kvar som unga ledare. När man väl kommit in här så blir man fast, säger de båda med ett stort skratt.

ANDELEN UNGDOMAR SOM konfirmerar sig minskar och det är en utmaning att behålla unga som ledare.

– Mycket hänger nog på vilka aktiviteter som finns, vad ens kompisar gör och vilka attityder som finns. Konfirmationen är en viktig väg in. Många som hör ordet tänker att det är stelt och tråkigt och innebär att sitta i kyrkan och prata om Gud och Jesus hela tiden. Men det är så mycket mer. När man förstår det är det lättare att

”Människor engagerar sig ideellt när de vill, kan och blir tillfrågade. Sara Fransson, forskare

stanna och uppleva gemenskapen och till exempel hur sjukt kul vi har på läger, men också de viktiga frågor som vi pratar om, säger Nellie med eftertryck.

Våren 2024 deltog de i seminariet Hur ska unga lockas till ideellt arbete i församlingslivet?, som församlingsutskottet arrangerade.

– Människor engagerar sig ideellt när de vill, kan och blir tillfrågade. Motiveringen ökar förstås om någon frågar, säger Sara Fransson, doktor i statsvetenskap och forskare om idealitet i civilsamhället, med inriktning på Svenska kyrkan.

I sin föreläsning beskrev hon mekanismerna bakom ”det ideella arbetet egen treenighetslära”, att vilja, kunna och bli tillfrågad. Att frågan kan komma från flera olika yrkesgrupper, personlig handledning och möjligheten att som ung ideell få ta ansvar, är några av framgångsfaktorerna.

– Behovet av fler ideella finns så klart, och det kommer att öka, inte enbart av ekonomiska skäl. Mycket ideellt arbete utförs i dag av människor som är äldre och de kommer av naturliga skäl inte att kunna fortsätta med det om tio–tjugo år. Vi ser också en förskjut­

ning av pliktkänslan, där yngre inte har samma pliktkänsla som äldre, vilket är en jätteutmaning, konstaterar Sara Fransson. Hon pekar på hur viktigt det är att det finns ”bryggor” för de ungdomar som vill fortsätta att engagera sig.

– I många församlingar är det en jätteutmaning att det inte finns något att göra efter att man varit konfirmandledare.

FÖR TILDA CRONQVIST och Elina Kharazami, i dag 22 år, har engagemanget fortsatt långt efter konfirmationen, nu som ledare för

Tilda Cronqvist och Elina Kharazmi leder bland annat konfirmationsgrupper.

konfirmationsgrupper, men också andra uppdrag.

– Det är en härlig känsla att någon tror på oss och ger oss ansvar. Vi får bland annat hålla i konfirmationsträffar och hjälpa till vid mässa. Det ger personlig utveckling och en känsla av mening. Man lär sig till exempel att prata inför människor, säger Tilda Cronqvist som läser produktutveckling med möbeldesign.

– Vi får lära oss en ledarroll och kan vara en förebild, säger Elina Kharazmi, som läser till gymnasielärare och under en period var vaktmästare i Kristine kyrka.

När de konfirmerades för ett antal år sedan fick de samma fråga som alla andra konfirmander, om de ville fortsätta som unga ledare.

– Alla vi som hängde med varandra under konfatiden, sju till tio stycken, stannade kvar och fortsatte träffas en gång i veckan. Vi åt mellanmål, spelade spel och åkte på utflykter.

Tyra Engqvist och Nellie Engdahl är unga ledare i Ljungarums kyrkas verksamheter, bland annat barnkören Lux.

Detta ledde till att gruppen blev en regelbunden ungdomsgrupp i Kristine kyrka.

– Sedan fick vi frågan om vi ville bli unga ledare. Jag var det inte från början, men tyckte det verkade kul när andra började, så jag hoppade på det senare, beskriver Tilda.

FÖR BERNT E ISACSSON, ordförande i kyrkorådets församlingsutskott, är rekryteringen av ideella ledare en viktig fråga:

– Behovet är stort, därför arbetar vi med frivilligengagemanget för alla åldrar. Vi har till exempel lagt energi på att få verksamhetsråden i kyrkorna aktiva. De har en nyckelroll eftersom de själva är ideella och är närmast den egna kyrkans verksamhet.

E Isacsson

Sara Fransson är nöjd med det engagemang hon ser inom Svenska kyrkan Jönköping.

– Det är väldigt glädjande. Uppenbarligen har man kommit väldigt långt med hur man tänker och vilket förhållningssätt man ska ha till de här frågorna, säger hon.

Fotnot: Under 2024 genomför Svenska kyrkan en nationell kampanj för att hjälpa unga att se hur kyrkan finns där.

Bernt

DIN FÖRSAMLING

Talar om existentiella frågor med hjälp av samtalskort

» För oss människor finns ofta ett behov av att få prata om de djupa frågorna, det existentiella perspektivet. I S:t Olofsgården på Ljungarum har en grupp träffats under våren för samtal omkring existentiella frågor grundade i så kallade samtalskort.

WHO:s samtalskort.

VISSTE DU ATT

Svenska kyrkan Jönköping erbjuder en rad olika samtalsgrupper

» Morgonmässor i Kristine kyrka, med efterföljande samtal.

» Mansgrupp i Kristinagården. » Sorgesamtalsgrupp i Sofiagården.

» Livets hållplatser – träff med gubbar i Dalvikskyrkan.

Läs mer på: svenskakyrkan. se/jonkoping Sök på samtalsgrupp.

Samtalskortens frågor kan vara: Vad tänker du på? Vad hoppas du på kort och lång sikt och vad känner du när du tänker på detta? Vad är det första konkreta du kan göra för att komma närmare det du tänker på?

Sista träffen har temat förhoppning och frågorna på samtalskorten leder deltagarna in på tankarna om just det.

– Vi följer samtalskorten ”när livet utmanar”, ett kort i taget och ger möjlighet för alla att komma till tals, säger Cecilia Sjöberg, präst i Ljungarums kyrka, som leder samtalsgruppen tillsammans med Thomas Sjöberg, präst i sjukhuskyrkan.

De avslutade i april den femte omgången och ser ett stort behov av den här formen av samtalsgrupp.

– ”Alla” skulle behöva delta i en sådan här samtalsgrupp. Det är viktigt att prata om de här ämnena, och här gör man det med människor som man inte känner från början. Det är ett väldigt tryggt och stöttande sammanhang där det inte finns några rätt eller fel. Man kan provtänka, och behöver inte ha tänkt klart innan man säger något, säger Linn Erixon Storbaek, blivande diakon som deltar i gruppen.

MÅLGRUPPEN ÄR ALLA slags människor och alla åldrar, även om människor mitt i livet brukar dominera.

– Det är nog vanligt att man är i en ”gränssituation”. Man kanske

nyss har gått i pension, har separerat eller drabbats av utbrändhet, och har behov av att orientera sig på nytt, säger Thomas Sjöberg.

Thomas och Cecilia konstaterar att metoden med samtalskort är ett bra och strukturerat sätt att föra ett samtal.

– Man lär sig lyssna på varandra och får själv ett språk för att sätta ord på det som är viktigt. Tillsammans får man en skattkista att ösa ur, säger Thomas Sjöberg.

– När man hör andra uttrycka saker så väcker det egna tankar: ”Så där känner jag också”, säger Cecilia Sjöberg.

DE POÄNGTERAR ATT samtalsgruppen har ett salutogent perspektiv, att lyfta fram det som är positivt och som fungerar, så kallade friskfaktorer.

– Vi som ledare är med och delar lika mycket som deltagarna. Det är viktigt att bara dela så mycket man vill, förklarar Thomas.

– Man har rätt att säga pass också. Senare kan det som någon annan sagt ha väckt ett mod eller

en tanke att själv säga något, menar Cecilia.

De konstaterar att många deltagare är tacksamma över att få prata om de ämnen som är viktiga för dem. Deltagandet kan också mynna ut i ett personligt beslut.

– Det kan handla om att ta en kontakt som man tänkt på länge, att resa till någon, eller att säga något betydelsefullt till en annan person, säger Cecilia.

ELVI SLEMAN ÄR en av deltagarna i den senaste samtalsgruppen:

– Det är en unik situation att sitta här tillsammans med människor jag inte känner och prata om det som är viktigt på riktigt. Det har varit väldigt givande, säger hon.

I Ljungarums kyrka räknar man med att det blir nya samtalsgrupper. Dessutom vill man testa nya varianter.

– Senare i år, eller början på nästa, vill vi erbjuda en samtalsgrupp riktad till lite yngre människor, säger Linn Erixon Storbaek. Mikael Bergström

Prästerna Cecilia Sjöberg och Thomas Sjöberg leder gruppen i S:t Olofsgården, där man talar om existentiella frågor med utgångspunkt i WHO:s samtalskort. Foto: MIKAEL BERGSTRÖM

RÖR SIG I RASK TAKT MINDRE ÄN PANNKAKA

BRA ATT HA I RYGGEN

SES MED TANGEL

DRA TILL MED NÅGOT

SKA BETALAS IGEN

PRUNUS PADUS

NATTLIGA SYNER EN SMAK

DALARNAORT BLIR STÖRRE

KRYA

INNERLIGT

SNILLEBLIXT

STYLINGPRODUKT

LEVER ENKELT PÅ EGEN HAND

INDISKT BRÖD

HÄNG PÅ!

ÄKTA HÄLFT

GÖRA RACKARTYG SLÖ

USCH OCH FY

CHOSEFRI I STARTGROPARNA LENA SVENSSON AVDRAG

VILL VÄL HJÄLPSAM EN SORTS LJUS

MEKANISK SAK

FINNS MED HALLONSMAK

KONSTNÄRLIG DANS

GÖR DET TOMT OM FALSKA LÖFTEN EN FÖRMÅGA

KOSTNADSFÖRSLAG

VÅRTECKEN REKLAM NICKE NYFIKEN

GAMMAT UPPSLAGSVERK

LITEN DIKT AV TOPELIUS

BARSKRAPAD HAR EN TOM

HA TILLSAMMANS

KYLER LUFTEN UNDER UTBILDNING

MED EMBLA EFTER LA

DOMÄN HAR MÅNGA INVÅNARE

GRATTIS!

Tack till alla som skickade in svar, totalt 129 stycken!

Vi gratulerar vinnarna i korsord nr 1 2024: » Per Ljungberg, Birgitta Stråth, Lena Carlsson, Börje Nieroth och Göran Hallqvist » Rätt korsordssvar i förra numret: Förlora inte modet

SOMMARKRYSSET

GÖR SÅ HÄR

» Lös korsordet och skicka in meningen du får fram i de färgade rutorna. Kom ihåg att ange din adress så att vi kan skicka eventuell vinst. Fem vinnare får varsin snygg tygkasse med Svenska kyrkans nya logotyp och budskapet ”En kyrka som bär”.

Sänd in lösningen till: Östra Storgatan 45, 553 21 Jönköping ... eller mejla lösningen till: jonkoping.korsord@svenskakyrkan.se

Namn:

Adress:

Vi vill ha ditt svar senast den 1 augusti 2024

Postadress:

Dopet –livets väg

En gång under mina studier till präst, fick vi på en kurs i stiftets regi (det var Karlstads stift som jag prästvigdes för) i uppgift att rita vår livsflod. Det var inte någon konstnärlig uppgift, snarare en övning i reflexion över sitt liv. Två streck fick räcka som flodens båda bräddar. Och så skulle vi tänka igenom vårt liv, i femårsperioder. När hade livet varit enkelt och gott? Då skulle floden vara bred. När hade det varit besvärligt, svårt eller ledsamt? Då ritade vi floden smal och slingrig. Till detta skrev vi korta texter om vad som hade hänt, hur vi upplevt det och vilka människor som stått oss nära. I mindre grupper med tystnadslöfte, delade vi så våra livsfloder och livserfarenheter. Det var en stark upplevelse, jag minns den väl efter mer än 30 år.

OCH SÅ FICK vi höra, att detta, denna livsflod vi ritat, kunde tolkas som en bild av vårt dop. För några av oss var det märkligt, vi tänkte att dopet var en händelse som skett en gång, vanligtvis när vi var små bebisar, för några hade dopet skett i tonåren eller senare i livet. En ny tolkningsmöjlighet öppnade sig – att se dopet som ett skeende som sträcker sig hela vårt liv. En (1) händelse, men som ger oss ett sätt att se och tänka om våra pågående liv.

I dopet lovar Gud att alltid vara med oss. Vi blir inte skyddade från svårigheter eller sorg, men Gud lovar att aldrig lämna oss där, inte släppa taget om oss när floden smalnar av, blir stenig och slingrig och svår att ta sig fram i. Livet kommer att vidga sig, igen. Det som gör att livsfloden smalnar av kan vara

”En ny tolkningsmöjlighet öppnade sig – att se dopet som ett skeende som sträcker sig hela vårt liv.

många olika saker och händelser. En del svårigheter råder vi inte själva över, andra har vi nog vår skuld till … Det teologiska ordet för det är synd, det betyder egentligen ”att missa målet”. I dopet lovar Gud att rena oss från all synd, och vatten är ju något vi tvättar oss i, renar oss med.

I DOPGUDSTJÄNSTEN UTTRYCKER vi att vi ”dör och uppstår med Kristus”. Det betyder att Gud lovar att vara med dig med sin heliga Ande och hjälpa dig till nya livsmöjligheter, till förnyat hopp, en vidgad livsflod. Uppståndelse sker hela tiden!

Att du dessutom i dopet får en massa syskon runt hela jorden, i den världsvida kyrkan, det är ytterligare en vidunderlig gåva du får i dopet!

Gunilla Renöfält Präst i Sofiakyrkan

» Barn, unga och vuxna är alla lika välkomna att döpas. Den som döps behöver inte prestera något eller ens förstå allting.

» Om det är ett barn som döps, bjuds barnet in till konfirmation längre fram. Då väljer konfirmanden att ta emot Guds bekräftelse av att dopets löfte fortsatt är

sant och alltid kommer att vara det.

» Gud har omsorg om alla människor, men

i dopet sägs det extra tydligt och personligt. Vid dopet nämner prästen den som döps högt och tydligt vid dess namn.

» Därefter framför prästen ett löfte från Gud, om att vad som än händer i livet, kommer Gud alltid att ha omsorg om personen.