Volontärhandboken 2023

HA ND B K

För dig som är volontär på Berättarministeriet

Bästa volontär, Syftet med denna bok är att den ska vara en följeslagare i ditt volontärskap på Berättarministeriet. Vår ambition är att det ska vara lätt att vara volontär hos oss, därför har vi samlat information du kan tänkas behöva i denna handbok. Allt för att du ska känna dig trygg i ditt uppdrag som volontär.

I handboken hittar du våra etiska riktlinjer och barnsäkerhetspolicy som vi uppmanar alla våra volontärer att läsa och återkomma till. Du kan även läsa mer om din roll som volontär, tips och trix vid medverkan på program, en översikt av våra skolprogram och mer information om Berättarministeriets metod och storytelling.

Tack för ditt engagemang, din insats är betydelsefull!

Vännerna på Berättarministeriet

1

Innehåll DEL 1 Om Berättarministeriet 4 Berättarministeriet 5 Etiska riktlinjer 6 DEL 2 Barnsäkerhetspolicy 10 Berättarministeriets barnsäkerhetspolicy 11 Avsnitt 1: Introduktion och policygrund 12 Avsnitt 2: Förebyggande rutiner för olyckshändelse och personskada 13 Avsnitt 3: Berättarministeriets uppförandenormer 14 Avsnitt 4: Stöd och skydd för personal, praktikant och volontär 18 Avsnitt 5: Sekretess 19 Avsnitt 6: Rutin vid misstanke om att barn far illa 20 Avsnitt 7: Samtal med barn som anförtror sig 23 Avsnitt 8: Anklagelse mot volontär 26 Avsnitt 9: Referenser 28 DEL 3 Volontär på Berättarministeriet 30 Vad gör en volontär?

31 Tidsschema 32 Vanliga frågor och svar 33 Tips för att inspirera barnen 34 Tips för att hantera utmaningar 37

Produktion: Berättarministeriet Form: Jonny Lesch, Chimney Group Foto: Karl Gabor, Kate Gabor Tryck: Sisu Art Idé & Reklam, Stockholm 2023 2

DEL 4 Skolprogram 40 Våra program 41 Redaktör Schwartz bokutgivning 42 Bokslukarna 48 Gulduppdraget 50 Den mystiska lådan 52 Tidningsskaparna 54 Historiedetektiverna 56 Kartuppdraget 58 Redaktör Schwartz forskningsresa 63 Trailerskaparna 64 DEL 5 Storytelling och pedagogisk metod Storytelling – karaktärerna på bokförlaget Djupgående pedagogik bakom Redaktör Schwartz bokutgivning

68 69 71

DEL 6 Kontakt 77 Färdväg och kontaktuppgifter 78

3

DEL 1

Om Berättarministeriet

4

Berättarministeriet Stiftelsen Berättarministeriet verkar för att öka jämlikheten i samhället genom att stötta lärare och elever i skolor med högt socioekonomiskt index i den dagliga undervisningen. Därför driver vi utbildningscenter i Husby och Hagsätra i Stockholm samt Gamlestaden i Göteborg. Alla skolor i våra upptagningsområden erbjuds kostnadsfria skolprogram som lockar elever, oavsett kunskapsnivå, att erövra det skrivna ordet. I alla våra program ingår minst ett besök på utbildningscentret och det är där du som volontär behövs. Ditt uppdrag är att stötta barnen som kommer till Berättarministeriet att upptäcka tilltron till sin egen förmåga och locka fram deras fantasi.

Vår vision Vår vision är ett Sverige där alla barn och unga är trygga i det skrivna ordet och har förutsättningar att aktivt delta i samhällslivet. Vi tror att vi kan nå dit genom ett starkt civilsamhälle, stärkta lärare och engagemang från offentlig, privat och ideell sektor.

Vårt uppdrag Berättarministeriet skall i områden med hög arbetslöshet verka för att: 1. På ett lustfyllt och kreativt sätt inspirera barn och unga att erövra det skrivna ordet 2. Stärka samarbetet mellan det privata, offentliga och det ideella 3. Ge barn och unga tillgång till engagerade och närvarande vuxna förutom lärare eller förälder 4. Stödja läraren i undervisningen

5

Berättarministeriets etiska riktlinjer Vägledande principer för medarbetare. Fastställda av Berättarministeriet 14 augusti 2015.

Reviderade den 10 februari 2020.

Berättarministeriets etiska riktlinjer fungerar som vägledande principer i samspelet med barn och unga.

De etiska riktlinjerna är gemensamma för alla oberoende ställning och arbetsuppgifter, volontär som medarbetare.

Berättarministeriets etiska riktlinjer utgår från FN:s Barnkonvention och Deklarationen om de mänskliga rättigheterna.

1. Vi definierar inte barn, volontärer eller medarbetare På Berättarministeriet tilldelar vi aldrig individer egenskaper utifrån medfödda faktorer som etniskt ursprung, funktionsförmåga, social tillhörighet, sexualitet eller kön. Vi möter varje individ med stor respekt för hens rätt att själv definiera sin person och formulera sina önskningar och förväntningar på livet. Oavsett bakgrund.

2. Vi utgår alltid från barnets bästa Berättarministeriet utgår alltid från barnets bästa när vi planerar och genomför våra aktiviteter. Detta innebär att enskilt arbete med ett barn måste ske i lokalen där den övriga gruppen arbetar. Medarbetarna tar fullt ansvar för barnens säkerhet och trygghet. Därför lämnas barn aldrig ensamma med volontärer. All form av uppsökande kontakt med barn utanför utbildningscentret är förbjuden. Lämna aldrig ut ditt telefonnummer eller din adress och ha inte någon kontakt i social media.

3. Vi värnar om personlig integritet Alla barn, volontärer och medarbetare har rätt till fysisk och psykisk integritet. Vi bemöter alla med respekt och accepterar inte mobbning eller kränkande behandling av något slag. Vi favoriserar heller aldrig ett specifikt barn, en specifik volontär, eller en specifik medarbetare.

6

4. Vi respekterar anonymitet Alla barn, volontärer och medarbetare ska kunna känna sig trygga på Berättarministeriet. Det betyder att vi endast använder förnamn i verksamheten. Vi omnämner inte heller barn och volontärer vid namn utanför verksamheten och vi publicerar inte bild eller namn på besökare i våra utbildningscenter utan tillstånd. Detta gäller även i sociala medier. Volontärer tillåts inte att fotografera barnen i utbildningscentret.

5. Vi avlägger ett tystnadslöfte Att vara volontär, praktikant eller medarbetare på Berättarministeriet innebär ett ansvar för såväl barns välbefinnande som för deras förtroenden, och dessa vill vi förvalta på bästa sätt. Därför avlägger såväl medarbetare som praktikanter och volontärer ett tystnadslöfte. Vi skriver under på att varken under vår tid på Berättarministeriet eller i efterhand dela information som barn delar med oss. Vi delar inte heller under några omständigheter uppgifter om barn som besöker våra utbildningscenter.

Undantag för tystnadslöftet finns endast i situationer då barn riskerar att fara illa. Information ska i dessa fall delas med Barnsäkerhetsansvarig på Berättarministeriet.

6. Vi har säkerhetsrutiner vid, brand, olyckor och barn som far illa Berättarministeriet har rutiner och handlingsplan om barn råkar ut för en olycka eller misstänks fara illa. Medarbetarna ansvarar fullt för barnens säkerhet och Barnsäkerhetsansvarig sköter kontakt med lärare och socialtjänsten vid behov. Alla medarbetare har genomgått en första hjälpen-kurs.

Enligt Socialtjänstlagen (2001:453), 14:e kapitlet, 1§, gäller att ”var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta”. Socialtjänstlagen uppmanar även till anmälan vid misstanke om att ett barn far illa.

Berättarministeriet har interna rutiner för ansvarsfördelning vid misstanke om att barn far illa och Barnsäkerhetsansvarig ansvarar för att göra en formell orosanmälan.

7

7. Vi uppmuntrar till delaktighet Berättarministeriet värnar om ett gott arbetsklimat där alla barn, volontärer, praktikanter och medarbetare får komma till tals. Vi stödjer, motiverar och uppmuntrar varandra för att varje insats skall leda till bästa möjliga resultat. Tillsammans skapar vi en verksamhet byggd på laganda, tillit och ömsesidig respekt för varandra.

8. Vi accepterar inte påverkan av alkohol eller droger i verksamheten Förtäring av alkohol eller droger är förbjudet i Berättarministeriets lokaler. Det är även förbjudet att uppträda alkohol- eller drogpåverkad i Berättarministeriets verksamhet.

9. Vi värnar om god förvaltning Berättarministeriet är en icke vinstdrivande stiftelse som lever på insamlade medel. Detta medför ett stort ansvar för att resurser och arbetstid förvaltas väl och används korrekt på effektivast möjliga sätt till de ändamål de är avsedda för.

10. Vi är alla ambassadörer Alla medarbetare är direkt eller indirekt ambassadörer för Berättarministeriet och dess verksamhet.

Respektera därför organisationens värderingar vid all form av extern kommunikation. Volontärer och praktikanter uppmuntras också att värna om Berättarministeriets värderingar.

8

Överträdelser av Berättarministeriets etiska riktlinjer Berättarministeriet förbinder sig att erbjuda de förutsättningar som krävs för att de etiska riktlinjerna ska kunna efterföljas. Eventuella överträdelser av de etiska riktlinjerna kommer att tas upp av Berättarministeriet med berörd individ. Allvarliga överträdelser resulterar i uppsägning av volontärens arbete på Berättarministeriet.

Om du som volontär har några frågor kring Berättarministeriets etiska riktlinjer, kontakta program- och volontäransvarig.

9

DEL 2

Barnsäkerhetspolicy

10

Berättarministeriets Barnsäkerhetspolicy Detta dokument förtydligar vad som krävs för att arbeta med barn i enlighet med Berättarministeriets värderingar och FN:s Barnkonvention. Det distribueras som en del av ett informationspaket för alla Berättarministeriets volontärer.

Begrepp som används i dokumentet: Barn: I denna barnsäkerhetspolicy används begreppet barn för alla omyndiga individer som deltar i Berättarministeriets aktiviteter eller befinner sig i Berättarministeriets utbildningscenter.

Anställda: De personer som är anställda av Berättarministeriet, som utför avlönat arbete.

Volontärer: De personer som utför frivilligt socialt arbete för Berättarministeriet, och som genomfört och blivit godkända på Berättarministeriets grundutbildning för volontärer.

Praktikanter: De personer som utför praktiskt arbete under handledning av en anställd på Berättarministeriet.

Berättarministeriet välkomnar synpunkter på detta dokument, prata med din utbildningsledare volontär.

11

1: Introduktion och policygrund Introduktion Berättarministeriet har åtagit sig att värna om välbefinnandet för de barn som besöker Berättarministeriets utbildningscenter. Vårt mål är att skapa en trygg, kreativ och trevlig miljö där barn kan delta i berättande och kreativt skrivande oavsett förmåga och där deras säkerhet och välmående är av största vikt. Alla som arbetar med barn på Berättarministeriet har ett ansvar för deras välbefinnande och trygghet. Vi har ett kollektivt ansvar att se till att de barn vi arbetar med uppmuntras och stöttas i sitt kreativa skapande inom tal och skrift. Detta bör ske i en säker och skyddad miljö.

Berättarministeriet utgår från Barnkonventionen i allt arbete som rör barn. De fyra grundläggande artiklarna, som ska genomsyra tolkningen av alla andra artiklar i konventionen är: • • • •

Att alla barn har samma rättigheter och lika värde (artikel 2) Att barnets bästa ska beaktas vid alla beslut (artikel 3) Att alla barn har rätt till liv och utveckling (artikel 6) Att alla barn har rätt att säga sin mening och få den respekterad (artikel 12)

Alla barn oavsett ålder, funktionshinder, kön, etnicitet, familjesituation, trosuppfattning, sexuell läggning, geografiskt läge eller socioekonomisk status har rätt till skydd mot orättvis behandling, mobbning eller kränkande behandling av något slag.

Berättarministeriet utgår alltid från barnets bästa vid planering och genomförande av aktiviteter.

12

.

Omfattning Denna policy finns tillgänglig för anställda, praktikanter och volontärer vid våra program i utbildningscentren samt för våra samarbetspartner vid externa evenemang och aktiviteter. Det är utbildningsledarens ansvar att säkerställa att varje ny volontär: 1. Får en kopia av Berättarministeriets barnsäkerhetspolicy 2. Förstår och undertecknar Berättarministeriets etiska riktlinjer

2: Förebyggande rutiner för olyckshändelse och personskada • • • • •

Inga nötter är tillåtna i utbildningscentren.

Det finns en första hjälpen-låda i alla utbildningscenter, tydligt markerad och regelbundet påfylld.

Alla Berättarministeriets anställda har fått utbildning i första hjälpen.

Barn som vistas i utbildningscentren kommer att bli övervakade vid användande av farliga föremål, som exempelvis saxar.

Springande i utbildningscentren är inte tillåtet.

13

3: Berättarministeriets uppförandenormer Vi förväntar oss att alla som arbetar med barn i Berättarministeriets verksamhet vidtar nedan nämnda försiktighetsåtgärder för att undvika situationer som skulle kunna misstolkas och/eller uppfattas som ett brott mot Berättarministeriets barnsäkerhetspolicy och/eller etiska riktlinjer.

Genom att belysa lämpligt samt olämpligt beteende kommer denna policy inte endast hjälpa till att skydda barn utan även volontärer, anställda, praktikanter och samarbetspartner på Berättarministeriet.

Alla anställda, volontärer och praktikanter, oavsett position, åtar sig:

14

Att

Behandla alla barn lika.

Att

L yssna och höra – låt barnet säga vad hen vill säga. Tankar och ord är viktiga och barnen förtjänar respekt.

Att

Främja en atmosfär av kreativitet, öppenhet, acceptans och känslan av att ha roligt på Berättarministeriet.

Att

Respektera barnets rätt till personlig integritet och personligt utrymme.

Att

Vara lyhörd inför situationer som medför risker och hantera dessa risker på lämpligt sätt – be alltid någon i personalen om hjälp om du är osäker.

Att

Bara använda språk som är lämpligt när man arbetar med barn.

Att

Sträva efter att det alltid finns många vuxna i förhållande till barn. Berättarministeriet eftersträvar en ratio på 1:4.

Att

Alltid behandla barn med respekt – genera dem inte. Förlöjliga, förolämpa eller förminska heller inte någon under en aktivitet.

Att

Vara lyhörd och försiktig vid särskilt känsliga situationer då ett barn blir upprört. Sök alltid stöd av personal eller lärare om det behövs.

Att

örsäkra sig om, så långt det är möjligt, att F lokaler som används för verksamhet med barn är trygga och säkra för människorna i den. Alla lokaler där verksamhet pågår ska hållas under uppsikt och lokaler som inte används ska isoleras eller säkras.

Att

Se till att en anställd alltid är närvarande vid aktiviteten. Berättarministeriets anställda tar det yttersta ansvaret för barnens säkerhet och trygghet, därför lämnas barn aldrig ensamma med volontärer.

Alla anställda, volontärer och praktikanter, oavsett position, åtar sig att: Undvika A tt göra saker av personlig natur som barnet kan klara själv. Volontärer och anställda är inte ansvariga för barnens personliga hygien. Om ett barn behöver assistans, prata alltid med en anställd eller med lärare.

Undvika A tt dras in i opassande uppmärksamhetssökande beteenden.

15

Alla anställda, volontärer och praktikanter, oavsett position, åtar sig att:

16

Inte

Fysiskt eller på något sätt verbalt bestraffa barn.

Inte

efiniera barnet. Barnet får definiera sig D själv om och när hen vill.

Inte

edriva någon form av uppsökande konB takt med barn utanför utbildningscentret.

Lämna aldrig ut ditt telefonnummer eller din adress och ha inte någon kontakt i sociala medier eller via andra kanaler.

Inte

Använda alkohol, tobak eller droger inför eller under aktiviteter hos Berättarministeriet.

Inte

T a foton av barn om du inte har fått fototillstånd från vårdnadshavare.

Inte

T illåta negativa beteenden mellan barnen, så som exempelvis mobbning (oavsett om det är verbalt, psykiskt eller fysiskt). Vid misstanke om mobbning, kontakta alltid någon anställd från Berättarministeriet.

Inte

Tillåta eller engagera sig i suggestiva kommentarer, gester eller kroppskontakt som på något vis kan missförstås.

Inte

T illåta några fysiskt hårda eller sexuellt provokativa lekar. Tillåt inte heller opassande samtal eller kroppskontakt mellan barn i den grupp som du har ansvar för.

Inte

Tillåta oövervakad tillgång till Berättarministeriets trådlösa nätverk.

Inte

T illåta barnen att använda farliga redskap utan övervakning, exempelvis saxar.

Inte

Tillåta användning av mobiltelefoner under aktiviteter, om det inte är absolut nödvändigt.

Inte

nder några omständigheter försöka U hantera problem eller utmanande beteenden själv som volontär eller praktikant. Om en aktivitet spårar ur och börjar kännas otrygg, tillkalla ALLTID en anställd på Berättarministeriet.

Överträdelser av Uppförandenormen Överträdelser av volontärer gällande uppförandenormerna hanteras av ansvarig utbildningsledare volontär. Upprepade eller grova överträdelser kan resultera i uppsägning av volontärskapet.

Alla överträdelser gällande uppförande kommer att tas upp med personen i fråga. Utredningen av överträdelsen ska bedrivas diskret och med respekt för den anklagades rättigheter och ge personen en rättvis chans att bemöta anklagelserna. Om utredningen visar att ingen grov överträdelse inträffat ska den som förmedlat misstanken bli informerad om detta.

Att förmedla misstankar om att någon anställd eller en volontär betett sig olämpligt är alltid viktigt så länge barnens välmåendede är i åtanke. Volontärer som anser att en utbildningsledare har betett sig olämpligt i samband med ett skolprogram kan vända sig till program- och volontäransvarig.

17

4: Stöd och skydd för personal, praktikant och volontär

Om någon far illa eller känner sig illa berörd i samband med Berättar­ministeriets aktiviteter skall ­organisationen tillhandahålla stöd för de utsatta och den anklagade till dess att situationen blivit ordentligt utredd.

Genom att följa Berättarministeriets uppförandenormer är förhoppningen att barn ska förhindras från att fara illa i utbildningscentren. Det kommer också att hjälpa till att förhindra att ens handlingar blir misstolkade.

Som ett komplement till uppförandenormerna har Berättarministeriet en särskild personal- och volontärskyddsprocedur för att ytterligare tydliggöra för varje enskild anställd/volontär vilket beteende som förväntas i Berättarministeriets verksamhet.

Personal- och volontärskyddsprocedur: • Berättarministeriet kommer som ett första steg se till att alla anställda, praktikanter och volontärer har tillgång till barnsäkerhetspolicyn och har undertecknat de etiska riktlinjerna.

• Berättarministeriet kräver att alla anställda, praktikanter och volontärer följer de etiska riktlinjerna och uppförandenormerna.

• Utbildningsledare volontär är ansvarig för att alla volontärer som deltar i aktiviteter i deras utbildningscenter har tillgång till och har undertecknat de etiska riktlinjerna.

• Alla har ansvar för att försäkra sig om att de aktiviteter de planerat inkluderar ett hänsynstagande till barnsäkerhetsfrågor.

Stöd vid avvikelse Om någon far illa eller känner sig illa berörd i samband med Berättarministeriets aktiviteter ska organisationen tillhandahålla stöd för de utsatta och den anklagade till dess att situationen blivit ordentligt utredd. Dessutom ska Berättarministeriet försäkra sig om att stöd finns tillgängligt även efter att händelsen utretts, om så behövs.

18

5: Sekretess Alla som arbetar med barn måste ta hänsyn till de sekretessbestämmelser som finns för respektive verksamhetsområde. Berättarministeriet värnar om allas rätt till sekretess. I relation till barnsäkerhet och barns välfärd gäller följande:  Att information endast förs vidare vid absolut nödvändighet, om detta krävs för att skydda barnet.  Det är inte ett sekretessbrott att ge information till de anställda för att skydda barnet.  Total sekretess kan inte garanteras när det handlar om att barns bästa riskeras.  Bilder på barn kommer inte att användas av någon anledning utan vårdnadshavares medgivande.

Berättarministeriet kan dock inte garantera att kameror inte kommer att användas vid offentliga evenemang.  Rutiner för hur barns fotografier hanteras finns på Berättarministeriet.  Rutiner för hur personlig information hanteras finns på Berättarministeriet.  Information om de anställda finns i låsta utrymmen och på skyddade databaser.

19

6: Rutin vid misstanke om att barn far illa Såväl medarbetare som volontärer bör vara medvetna om att de barn de möter kan vara utsatta för övergrepp av olika slag. Ett barn kan fara illa på många olika sätt.

Det kan handla om fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar eller fysisk eller psykisk försummelse. Enligt artikel 19 i Barnkonventionen har alla barn rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt övergrepp. Barn ska enligt 6 kap. 1§ Föräldrabalken behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling.

Förfarande vid misstanke om att barn far illa Om en misstanke dyker upp om att ett barn far illa eller riskerar att göra det, ligger det yttersta ansvaret för att hantera detta på Berättarministeriets anställda. De anställda ska i sin tur kontakta Barnsäkerhetsansvarig.

Om det finns fog för oro ska socialtjänsten kontaktas och en orosanmälan göras. Även potentiell risk ska tas på största allvar. Det är inte den enskilda individens ansvar att benämna vad barnet utsatts för, men man måste agera på sin oro.

I kommunen är det socialnämnden som har uppdraget att ta det yttersta ansvaret för barn och ungdomar. För att socialnämnden ska kunna fullgöra sin skyldighet att ge barn och ungdomar hjälp, stöd och skydd är det nödvändigt att nämnden får veta när det kan misstänkas att ett barn behöver hjälp eller skydd.

Vägledande principer för volontär som misstänker att barn far illa:  Barnets säkerhet och välmående måste vara den huvudsakliga prioriteringen.  Vänta inte med att informera Berättarministeriets anställda. Anmälan till socialtjänsten måste göras utan dröjsmål. Det kan vara mycket svårt att ta steget till orosanmälan, men Berättarministeriet kommer att stödja 20

alla som agerar i enlighet med god tro och för barnets bästa. Barnets trygghet och välfärd måste alltid komma i främsta rummet.

Sekretess vid misstanke om att barn far illa Vid alla steg som vidtas gällande misstanke om barn som far illa kommer sekretess att gälla i så hög utsträckning som möjligt med hänsyn till:  Identiteten på den som yttrat misstanken  Identiteten på den som anklagats Informationen kommer inte att spridas inom eller utanför Berättarministeriet till någon som inte är direkt involverad i händelsen eller har ett legitimt skäl att bli informerad. Detta kan exempelvis vara barnets vårdnadshavare, om detta inte medför risk för barnet, Berättarministeriets generalsekreterare eller en representant för socialtjänsten.

Ansvarsfördelning vid misstanke om att barn far illa:  Volontärer – ska vid misstanke om att ett barn far illa alltid vända sig med sin oro till Berättarministeriets anställda i utbildningscentret.  Anställda – ska vid misstanke om att ett barn far illa alltid vända sig med sin oro till Barnsäkerhetsansvarig.  Praktikanter – ska vid misstanke om att ett barn far illa alltid vända sig med sin oro till sin handledare eller Barnsäkerhetsansvarig.  Barnsäkerhetsansvarig – har ansvar för att vara en kontakt med externa myndigheter i de fall ett barn misstänks fara illa. Personen ska även fungera som ett stöd för volontärer och anställda i frågor som rör barns säkerhet. Barnsäkerhetsansvarig har det yttersta ansvaret för att, i de fall det finns fog för misstanke, kontakta socialtjänsten för orosanmälan. I de fall då ett barns behov av skydd bedöms akut och det inte går att få kontakt med socialtjänsten, ska alltid polis kontaktas.

Om Barnsäkerhetsansvarig väljer att inte göra en orosanmälan bör individen som kommit med misstanken informeras om detta. Hen bör också bli informerad om sin rätt att själv göra en orosanmälan till socialtjänsten ifall hen skulle vilja.

21

Resonabel grund vid misstanke om att ett barn far illa Förändringar i barns beteende kan bero på många olika faktorer i barnets liv, och är inte specifikt för utsatthet. Ett barns beteende kan dock vara det enda tecknet vi ser på att hon eller han utsätts för fysiska, psykiska eller sexuella övergrepp eller försummelse.

Det är inte den enskilda individens ansvar att benämna vad barnet utsatts för, men man måste agera på sin oro.

Resonabel grund för misstanke om att ett barn far illa kan vara:  En skada eller ett beteende som skulle kunna ha ett samband med övergrepp eller försummelse. Det kan även finnas andra indikationer som bekräftar oron gällande övergrepp.  Återkommande indikationer över tid på att ett barn utsätts för psykisk eller fysisk försummelse.  Uttalanden eller indikationer från någon i barnets omgivning gällande att barnet far illa.  En specifik indikation från ett barn att hen blivit utsatt för övergrepp i någon form.  Ett uttalande från någon som sett barnet bli utsatt för övergrepp.  Bevis (exempelvis skada eller beteende) på att barnet blivit utsatt för övergrepp, där det är osannolikt att skadan/beteendet har en annan förklaring.

Om du är osäker – rådfråga Om du ändå är osäker på om din oro verkligen är befogad kan du ringa till kommunens socialtjänst och rådfråga dem. Kom ihåg att om du röjer barnets identitet så kan socialtjänsten vara tvungna att se det som en anmälan, oavsett om detta var din avsikt eller ej. Om du vill lämna uppgifter anonymt så kom ihåg att inte presentera dig då socialtjänsten måste dokumentera alla uppgifter de får.

22

7: Samtala med barn som anförtror sig Om ett barn berättar något för dig: Kom ihåg att ett barn kan komma att anförtro dig saker när som helst under tiden som du arbetar med barnet, som ett led i att du är en vuxen som hen känner förtroende för. Det är viktigt att vara medveten och beredd på detta.  Var lugn och agera så naturligt som möjligt.  Kom ihåg att du har fått detta förtroende eftersom barnet känner tillit till dig och troligtvis tycker om dig.

Grips inte av panik.  Var medveten om att det kan vara väldigt svårt för barnet att berätta.  Kom ihåg att barnet från början kanske testar hur du kommer att reagera och kanske inte öppnar upp fullt ut förrän efter en tid.  Lyssna på vad barnet har att säga. Ge barnet tid och möjlighet att berätta så mycket hen kan och vill.  Sätt inte press på barnet. Låt hen prata i sin egen takt och använda sina egna ord.  Dölj alla tecken på äckel, ilska och tvivel.  Det är viktigt att skilja på personen som utförde övergreppet och övergreppet i sig. Barnet kanske tycker mycket om, eller älskar, den person som misstänks ha begått övergreppet, även om hen inte tycker om det som hen blivit utsatt för. Därför är det viktigt att undvika att uttrycka dömande kommentarer om eller ilska mot den misstänkta när du pratar med barnet.  Det kan vara viktigt att berätta för barnet att dina känslor gentemot hen inte har förändrats på något negativt sätt efter att du har fått höra det hen berättat.

23

När du ställer frågor  Frågor bör vara stöttande och ställas enbart i syfte att klargöra.  Undvik att ställa ledande frågor, som till exempel om det var en viss specifik person som utförde övergreppet. Undvik även att fråga om intima detaljer eller hinta att något eventuellt hänt som barnet inte har berättat för dig än. Sådana frågor och indikationer från den vuxna kan komma att påverka barnets utsaga vilket kan riskera att komplicera den officiella utredningen.

Ge inte löften som du inte kan hålla Så tidigt som möjligt, berätta för barnet att:  Du förstår att hen har kommit till dig för att hen litar på dig.  Du bara kommer att dela denna information med personer som förstår vad det gäller och som kan hjälpa till. Det finns hemligheter som inte är till någon hjälp och som inte ska hållas hemliga eftersom det bara gör saken värre. Genom att du berättar för barnet att du inte kan behålla hens hemlighet riskerar du att inte få veta allting (eller någonting) där och då. Det är däremot bättre att säga som det är än att ljuga och förstöra barnets förtroende för ytterligare en vuxen. När du är ärlig så ökar det chansen att barnet berättar mer vid ett senare tillfälle.

Dokumentation Så fort som möjligt:  Dokumentera, på ett sakligt sätt, vad barnet har sagt. Försök, så långt det är möjligt, att använda barnets egna ord exakt.  Informera Barnsäkerhetsansvarig eller den anställda som är på plats så fort som möjligt.  Upprätthåll nödvändig sekretess.

24

Pågående stöd Efter barnets avslöjande är det viktigt att alla fortsätter att ha en stöttande relation till barnet. Avslöjandet är ett gigantiskt steg för barnet.

Den berörda anställda eller volontären bör fortsätta att erbjuda stöd, framförallt genom att:  Upprätthålla en positiv relation med barnet.

Kom ihåg

Ett barn skall under inga omständigheter lämnas i en situation där hen riskerar att fara illa.

 Hålla kommunikationskanaler öppna genom att lyssna noggrant på vad barnet har att säga.  Fortsätta inkludera barnet i de vanliga aktiviteterna.

Alla fortsatta avslöjanden från barnet bör hanteras som det första avslöjandet enligt vägledningen ovan.

När det är nödvändigt bör akuta åtgärder vidtas för att skydda barnet.

Kom ihåg: Ett barn ska under inga omständigheter lämnas i en situation där hen riskerar att fara illa.

Om du tror att faran för ett barns välfärd är akut, och du inte får tag på jourhavande socialsekreterare, ring alltid till polisen (112).

25

8: Anklagelse mot volontär Om en volontär skulle anklagas för ett övergrepp av något slag måste Berättarministeriet vara aktsamt både gällande barnets välfärd och skydd och volontärens välfärd och rättigheter. I de fall som rör barn går dock barnets bästa i första hand, detta i enlighet med både Barnkonventionen (artikel 3) och svensk lagstiftning (1 kap. 2§ Socialtjänstlagen).

Om en volontär anklagas för övergrepp startas två processer:  En rapporteringsprocess som gäller skydd för barnet (se ovan).  En process för hantering av volontär.

Rutin vid anklagelse mot anställd eller volontär Om en anklagelse riktas mot en volontär eller anställd på Berättarministeriet kommer följande steg att vidtas:  Situationen kommer att bedömas av Barnsäkerhetsansvarig för att klargöra om det finns resonabel grund för oro och om anmälan ska göras till någon myndighet vid denna tidpunkt.  Berättarministeriets generalsekreterare kommer att hantera alla aspekter av fallet gällande den person som anklagats.  Generalsekreteraren kommer att informera den anklagade om anklagelsen och dess natur. Den anklagade kommer att ges möjlighet att respondera.  Barnets säkerhet är första prioritet för Berättarministeriet och alla nödvändiga steg kommer att vidtas för att säkerställa att barnet är tryggt. De åtgärder som vidtas kommer att stå i proportion till eventuell risk.

26

 Berättarministeriet kommer att säkerställa att inga andra barn utsätts för någon risk under perioden då utredningen pågår och kommer att informera andra relevanta myndigheter och vårdnadshavare om det anses nödvändigt.  Barnets vårdnadshavare kommer att informeras om anklagelsen, oron eller avslöjandet om inte detta riskerar barnets säkerhet.  Medan utredning pågår kan åtgärderna som vidtas för att säkerställa barnens trygghet exempelvis vara: • Den anklagade kan bli avstängd från sitt uppdrag tillsvidare (med lön om det gäller personal).

• Andra åtgärder som anses lämpliga.  Berättarministeriet kommer att applicera principen om ”naturlig rättvisa” på situationen, d.v.s. att en person är oskyldig tills motsatsen bevisats.  Berättarministeriet kommer att samarbeta med polis och socialtjänst och alla beslut som tas kring hur den anklagade ska hanteras kommer att ske i samförstånd med dessa myndigheter.  Den anklagade kommer att behöva stöd och Berättarministeriet kommer att vara behjälplig genom att ge råd om vart hen kan vända sig för att få detta.

27

9: Referenser Tryckta referenser Brodin, Jane (2008) Barn i utsatta livssituationer.

Malmö: Gleerups.

UNICEF Sverige (2009).

Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets ­rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.

Digitala referenser Stiftelsen Allmänna barnhuset (2017), Våga se, våga agera http://www.allmannabarnhuset.se/wp-content/uploads/2017/07/Va%CC%8Aga-se-va%CC%8Aga-agera_A5_nytryck.pdf Socialtjänstlagen (2001:453). https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/ dokument/svensk-forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453 www.orosanmalan.se

Lästips Barn i utsatta livssituationer, Jane Brodin (2008) Beteendeproblem i skolan, Bo Hejlskov Elvén (2014) Tystnadsplikt. 20 kap. 3 § Brottsbalk (1962:700)

28

29

DEL 3

Volontär på Berättarministeriet

30

Vad gör en volontär?

Som volontär på Berättarministeriet medverkar du under våra skolprogram och möter skolklasser som besöker Berättarministeriets utbildningscenter.

Att vara volontär handlar om att visa engagemang och att vara en förebild för barnen som kommer till Berättarministeriet. Du är en närvarande vuxen som visar att samhället inte sviker när det är tufft. Det handlar om att lyssna på barnen, ta deras fantasi på allvar, peppa och stötta.

31

Tidsschema Nedan följer ett ungefärligt tidsschema för program.

Genomförande •0 9.00 Volontärerna kommer, rollfördelning och genomgång • 09.30 Eleverna kommer till Alien Supermarket • 09.45 Eleverna kommer in i utbildningscentret, gemensamma övningen börjar • 10.20 Gemensamma övningen klar och barnen börjar på den individuella delen • 10.45 Barnen samlas i helgrupp igen • 11.10 Redaktören har skickat ut boken och volontärerna tackar och vinkar hej då till barnen i butiken • 11.15 Eftersamtal för volontärer, tankar och reflektioner delas • 11.30 Tack och hej då

32

Vanliga frågor och svar Hur ofta ska jag vara volontär och när behövs jag?

Minst två gånger per termin. Vi behöver alltid volontärer och ju fler gånger du kommer desto högre kvalitet blir det på skolprogrammet. Vi behöver volontärer dagtid på vardagar. Berättarministeriet håller stängt under juloch sommarlov.

Var anmäler jag mig till aktiviteter i utbildningscentren?

Logga in på www.berattarministeriet.se. Väl inloggad har du möjlighet att välja vilket utbildningscenter och vilken dag som passar dig bäst. Du kan också m ­ ejla, ringa eller sms:a utbildningsledare volontär. Om du måste lämna återbud, gör det minst 24 timmar innan så att vi hinner hitta en ersättare. Är jag ensam med barnen i utbildningscentret?

Nej, personal från Berättarministeriet är alltid med och har det yttersta ansvaret för barnen i våra utbildningscenter.

Frågor om volontärskapet Har du frågor om volontärskapet kontakta utbildningsledare volontär på ditt utbildningscenter.

33

Tips för att inspirera barnen Syftet med skolprogrammen är att barnen ska utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära, samt bidra till att stärka elevernas lust att skriva och läsa.

Din roll som volontär är att inspirera och uppmuntra barnen i deras skrivande och hjälpa dem att bygga tilltro till sin egen förmåga. Det finns ingen färdig formel att följa eftersom varje situation är unik. Här har vi samlat några tips till dig som kan vara till hjälp när du kommunicerar med barnen.

Visa entusiasm – gör skrivprocessen rolig Skrivprocessen är inte alltid enkel – men ska inte ­behöva vara jobbig eller tråkig. Som volontär är en av dina viktigaste uppgifter att göra skrivprocessen rolig. Visa entusiasm för de förändringar som sker i berättelsen och uppmuntra barnen genom att ge positiv feedback. När du pratar med barnen, välj ord som ”spännande” och ”fantasifull”, men undvik ord som ”bra” och ”duktig”. Tillsammans vill vi lyfta upp berättelsens värde och inte bedöma barnets prestation.

Se varje barn Det är viktigt att barnen känner sig trygga och välkomnade från start. Inta en aktiv roll redan i Alien Supermarket och uppmärksamma de barn som står ensamma eller känner sig osäkra. Hjälp dem att utforska sortimentet och ställ frågor om vad de tror att produkterna kan användas till. Vad tror du att slajmsodan används till? Vem kan egentligen svälja den här åksjuketabletten? Genom att barnen blir medskapare till berättelsen om affären uppmuntras deras kreativitet redan i Alien Supermarket.

34

En del barn är blyga för att prata inför klassen men har massor av idéer. Om du ser någon som verkar ha något att säga, prova att säga: ”Du kanske har en idé, vill du berätta?”. Du kan även förbereda eleverna vid övergången från den individuella skrivövningen till uppläsningsmomentet genom att berätta om uppläsningen och prata kring hur de vill göra då. På så vis får barnen tid att känna efter hur de vill att deras uppläsning ska gå till. Kanske tycker de att det känns roligt och spännande att dela med sig av sin berättelse.

Kanske känns det läskigt att läsa inför klassen. I sådana fall kan du som volontär stötta barnet genom att erbjuda dig att läsa tillsammans med barnet. Vid uppläsningen uppmuntras barnen till att dela med sig av sina berättelser för varandra, men om ett barn inte vill respekterar vi det och tjatar inte.

Låt fantasin stå i centrum Vår filosofi är att alla berättelser har värde. Försök fånga upp barnens berättelse genom att ställa nyfikna frågor om karaktärer och handling. Fokusera inte på grammatik eller rättstavning utan låt barnens fantasi stå i fokus. Barnen kommer att arbeta vidare med texterna i klassrummet tillsammans med läraren, på besöket i utbildningscentret fokuserar vi på den kreativa processen.

Genom att ställa nyfikna frågor hjälper vi barnen att utveckla sin berättelse. Hur ser skattgömman ut? Vad ska tjuven göra med skatten? Barnen vet ofta mycket mer om sin berättelse än det som de redan skrivit eller ritat, och genom intresserade frågor kan vi hjälpa dem på traven. Be dem gärna att berätta vilka delar av sin historia som de är mest nöjda med. Det stärker deras självförtroende.

35

Läs texten högt Be gärna den unga författaren att läsa upp sin text högt för sig själv eller för dig. Äldre barn skriver ofta om självupplevda händelser. Att skriva om sitt eget liv kräver mod som vi ska uppmuntra och respektera. Om du får ta del av något genom berättelserna som gör dig orolig ska du kontakta personalen i utbildningscentret.

Tänk på

Din viktigaste uppgift är att inspirera och uppmuntra barnen i deras skrivande och hjälpa dem att bygga tilltro till sin egen förmåga.

36

Volontärerna samarbetar under övningen Du och de övriga volontärerna äger gemensamt övningen. Ni stöttar varandra och fångar gemensamt upp barnens energi. Berättarministeriets personal finns alltid i närheten och stöttar dig om det behövs.

Personalen har alltid det yttersta ansvaret för barnen i lokalen och för att metoden följs.

Lev dig in i rollen som medarbetare Det blir mycket roligare om du går in i rollen som medarbetare på bokförlaget Berättarministeriet med den buttra redaktör N. Schwartz.

Tips för att hantera utmaningar Alla barn är olika, vissa älskar att skriva, andra vill rita eller berätta muntligt. Här är några råd som kan vara bra att ha med sig när du deltar under ett skolprogram.

Om barnen har svårt att komma igång Ha tålamod. Alla behöver tid på sig att landa och tänka.

Barnets berättelse behöver inte vara i skriven form på ett papper. Som volontär har du möjlighet att vara ­kreativ när du lyssnar på barnets berättelse. Barnen kan arbeta tillsammans, de kan rita eller så kan du skriva ned det barnen berättar för dig. Genom att börja rita och samtala om vad som händer i bilden kan en berättelse växa fram. Att skriva brev till redaktör Schwartz är också ett bra tips för att få igång barn som har svårt att börja skriva. Kom ihåg att det aldrig är något tvång att skriva eller prestera på Berättarministeriet.

Om barnen har mycket energi En klass med mycket energi innebär ofta mycket fantasi och tillsammans med de andra volontärerna ska du fånga upp och ta tillvara på barnens energi. När du interagerar med barnen, tala tyst och sätt dig ned på huk istället för att höja rösten eller hyscha barnen.

Ett annat tips för att få klassen att fokusera är att leva dig in i rollen som medarbetare på ett bokförlag. Om du är uppslukad av det som händer i rummet är chansen större att barnen också blir det.

Barnen kan arbeta tillsammans, de kan rita eller så kan du skriva ned det barnen berättar för dig.

Genom att börja rita och samtala om vad som händer i bilden kan en berättelse växa fram.

Om barnen är oroliga Som volontär är du på plats för att inspirera och peppa och inte för att hålla ordning. Personalen har alltid det yttersta ansvaret för skolprogrammen. När en skolklass eller en elev är orolig kan detta till exempel yttra sig i form av att det blir hög ljudnivå, att någon är 37

Om eleverna vid ditt bord är väldigt själv­ gående kan det räcka med att sitta med, vässa pennor och be dem läsa upp vad de skrivit i slutet av den individuella delen.

utåtagerande eller inte vill lyssna. Alla skolklasser är olika och vi finns till för att stötta barnen oavsett behov.

Man kan som volontär hjälpa till att behålla lugnet genom att sätta sig bredvid barn som kommunicerar oro, och kanske lägga en hand på barnets axel om barnet tillåter. En lugnande hand skapar mer trygghet än ett hyschande finger och kan hjälpa barnet att varva ner. Även om utbildningsledarna har det yttersta ansvaret för att uppmärksamma oroligheter, har du som volontär en viktig roll att förmedla lugn. Påminn gärna barnen som sitter nära dig att lyssna under uppläsningen och lägga ner prasslande papper på golvet.

Viktigt att komma ihåg är att barn som förmedlar mycket oro inte gör detta för att sabotera för andra.

Berättarministeriets grundsyn är att alla barn gör så gott de kan, men att vissa helt enkelt behöver mer stöd för att delta i övningen. Vi ber aldrig lärarna att i förväg berätta för oss om eventuella svårigheter i klassen, eftersom det då kan påverka vårt intryck av barnen.

Tvärtom försöker vi att vara lösningsinriktade i stunden, och om något barn helt enkelt inte klarar av att delta under de gemensamma övningarna, finns alltid andra alternativ. Till exempel kan en volontär sätta sig och läsa och skriva med barnet vid sidan av. I sista hand får barnet sätta sig med lärarna.

Om barnen har svårt att koncentrera sig Det viktigaste är att ha tålamod och ställa frågor, vara nyfiken och engagerad. Hjälp barnen på vägen, säg att ni skriver eller ritar tillsammans.

Om barnen skriver om våld Schwartz uppmanar barnen att inte skriva berättelser om meningslöst våld. Ordet meningslöst kan tyckas underligt i sammanhanget eftersom det knappast finns något våld som är meningsfullt. Samtidigt fyller ordet en viktig funktion, eftersom det uppmuntrar barnen till att fundera över om våldsamma inslag verkligen är nödvändiga. Med meningslöst våld menar vi våld som

38

skrivs in utan eftertanke, där våldet i sig är i fokus. Om ett barn däremot har behov att skriva av sig kring våldsamma erfarenheter, är det självklart okej. Under den gemensamma övningen undviker vi dock all form av våld i berättelsen. Det är fantasin och nytänkandet som ska vara i fokus – en uppmaning som vi hoppas smittar av sig även på det individuella skrivandet.

Det finns ingen skarp linje mellan meningslöst våld och våld som fyller en funktion i berättelsen. Men om du märker att ett barn skriver en berättelse där våld normaliseras, eller blir till en ”kul grej”, är det bra om du ställer intresserade följdfrågor. Hur kommer det sig att huvudkaraktären dödar de andra karaktärerna? Går det att lösa konflikten på något annat sätt?

Det är bättre att låta barnet själv få utveckla sin berättelse, än att gå in och ”stoppa handlingen” eller tvinga fram ett lyckligt slut. Genom att visa tilltro till barnens kreativitet och reflektionsförmåga hoppas vi kunna avvärja de värsta splatterscenerna. Om du känner dig orolig över vad ett barn skrivit eller ritat, kan du alltid vända dig till utbildningsledaren. För det mesta är dock barnens berättelser harmlösa, och även om det går blodigt till på pappret, behöver det inte betyda att något allvarligt har hänt i barnens liv.

Under det individuella skrivandet kan det finnas barn som har erfarenhet av våld och ett behov av att skriva om det. Om barnen vill skriva om våld och elakheter är de fria att göra det så länge det inte är våldet i sig som är syftet med berättelsen.

39

DEL 4

Skolprogram 40

Våra program Ett av Berättarministeriets uppdrag är att stötta lärarna i våra upptagningsområden i den dagliga undervisningen. Vi har nio olika skolprogram i årskurs 2–9 som alla är förankrade i läroplanens centrala innehåll och kunskapskrav. Eftersom vi vet att språket är kunskapsbärande och språkinlärningen sker i symbios med kunskap är alla programmen utformade utifrån en språkutvecklande pedagogik.

Lärarhandledningarna är ämnesövergripande vilket ger eleverna möjlighet att använda språket i många olika sammanhang.

Alla skolprogram bygger på grundberättelsen om Redaktör Schwartz och bokförlaget Berättarministeriet.

Klasser som aldrig besökt utbildningscentret tidigare går därför först grundprogrammet Redaktör Schwartz bokutgivning, för att bekanta sig med berättelsen om bokförlaget Berättarministeriet. Det är ett pedagogiskt grepp för att ge inlärningen en meningsfull och spännande inramning.

Under programmet är du medarbetare på bokförlaget.

Varje program leds av minst en utbildningsledare som ansvarar för övningen och har rollen som Berättare.

41

Redaktör Schwartz bokutgivning Redaktör Schwartz bokutgivning är för elever i årskurs 2–6. Programmet är grunden i Berättarministeriets programverksamhet.

Redaktör Schwartz bokutgivning innefattar följande roller: • Medarbetare på bokförlaget • Berättare • Nedtecknare • Rösträknare • Illustratör

Ungefärligt tidsschema •0 9.00–09.30 – Volontärsamling Volontärerna kommer och utbildningsledare volontär/program går igenom upplägget och rollfördelning.

•0 9.30–09.45 – I butiken Klassen kommer och välkomnas in i Alien Supermarket.

• 09.45–10.20 – Gemensam övning Den gemensamma övningen genomförs vid den stora stationen.

• 10.20–10.40 – Individuell övning Vid borden fortsätter eleverna individuellt på den gemensamma berättelsen.

•1 0.40–11.15 – Gemensam avslutning Eleverna samlas vid den stora stationen igen för en gemensam avslutning.

•1 1.15–11.30 – Volontärsamtal Återsamling och samtal efter aktiviteten med volontärer.

42

I butiken Eleverna har fått en inbjudan till ett bokförlag men möts i stället av en affär för utomjordingar. Syftet med butiken är att locka fram elevernas fantasi och skapa interaktion mellan vuxna och barn.

Butiken ägs av Abbas, en vän till redaktören. Abbas är en entreprenör som ständigt vill ligga i framkant när det kommer till affärsutveckling och spännande sortiment. Volontärer och Berättar­­­mini­steriets personal agerar utifrån att vi lånar lokalen av Abbas. Egentligen vet vi inte så mycket om butiken men vi tycker allt är spännande och vi vet att vi fått tillåtelse att prova prylarna i butiken. Några volontärer skriver namnlappar till eleverna och resterande interagerar med eleverna när de provar de olika produkterna.

Efter en stund tar berättaren vid och berättar att det finns en magisk dörr som går att öppna om eleverna lyckas lista ut lösenordet. Lösenordet byts ut varje dag, flera gånger i minuten. Tredje gången eleverna ropar lösenordet öppnas den magiska dörren och eleverna välkomnas in till bokförlaget. Om eleverna varit på Berättar­ ministeriet tidigare öppnas dörren på andra försöket.

Gemensam övning Inne i utbildningscentret sätter sig eleverna på bänkarna framför den stora projektorduken. Berättaren hälsar dem välkomna till Berättarministeriets bokförlag och presenterar alla medarbetare, inklusive den buttra redaktör Schwartz som är missnöjd med medarbetarnas fantasi. Ni har fått höra att eleverna har massor av fantasi och just därför har ni bjudit in dem till bok­förlaget. Kan de hjälpa er att skriva en riktigt fantasifull berättelse som gör Schwartz nöjd?

Som volontär går du in i rollen som medarbetare på bokförlaget. Tillsammans ser vi till att få med eleverna i skådespelet. Eleverna är experterna och tillsammans bildar ni ett team som ska övertyga redaktör Schwartz.

De skapar tillsammans en berättelse genom att rösta fram berättelsens olika komponenter; huvudkaraktär, bästa kompis, miljö, högsta önskan och hinder.

Kom ihåg

•P eppa, interagera och stötta såväl elever som volontärer •F ånga elevernas energi •A nvänd klassens namn när du pratar med den •A nvänd elevernas namn när du pratar med dem •S kriver du namnlappar, be samtliga elever bokstavera sitt namn

43

Kom ihåg

•P åminn eleverna om den gemensamma berättelsen som de kan skriva fortsättning på •D ra för gardinerna och sitt ned bredvid eleverna •V ar nyfiken, visa inlevelse och ställ frågor •G e alla elever uppmärksamhet •A nvänd elevernas namn när du pratar med dem

Individuell övning Vid borden fortsätter eleverna individuellt på den gemensamma berättelsen, men de kan även författa en helt egen berättelse. Det viktiga är inte att de skriver så mycket som möjligt. Det är berättelsen som är det centrala, och den kan visa sig i såväl skrift som i bild och tal. Glöm inte att eleverna är på Berättarministeriet för att ha roligt och att berättandet ska stå i centrum.

Stavning och grammatik ska inte vara ett hinder för elevernas fantasi. De ska heller inte uppleva att det finns något tvång på Berättarministeriet.

För att eleverna inte ska känna att du som volontär sitter och iakttar deras arbete så kan även du skriva, rita eller vässa pennor. Eleverna får småprata vid bordet och kan vilja ställa frågor till dig som volontär om vem du är. Glöm inte att du är medarbetare på bok­ förlaget och inte volontär i relation till skolklasserna.

Berättarministeriets pedagogiska metod bygger på att lyssna och se eleverna. För att göra detta möjligt är det viktigt att du som volontär sitter ned vid elevernas bord under hela den individuella övningen. Du är a ­ nsvarig för eleverna vid ditt bord.

Gemensam avslutning Efter den individuella delen vid borden samlas eleverna för en gemensam avslutning. Berättaren frågar om några av eleverna vill läsa upp vad de skrivit eller visa vad de ritat. Alla elever får chansen att dela med sig av sin berättelse inför klassen. Om ett barn inte vill läsa upp själv kan en medarbetare göra det. Alla vuxna hjälps åt att skapa en lugn och trygg stämning i gruppen under uppläsningen.

Alla elever applåderas, även de som väljer att inte läsa. Uppmuntra eleverna, ställ följdfrågor, säg: ”Vilken spännande avslutning” och ”Vad kul att rymdmonstret klarade sig”. Undvik att berömma elevernas berättelser genom att använda värdeladdade ord som ”bra”.

Använd istället ord som ”spännande”, ”fantasifull” och ”kul”.

44

Berättaren knackar sedan på hos redaktör Schwartz som är på gott humör eftersom redaktörens assistent Nilla har kommit med en ny berättelse under förmiddagen. Redaktören vet inte att det är elevernas berättelse utan börjar läsa upp den. När eleverna listar ut att det är deras berättelse får vi dem tillsammans att skrika: Men det är ju vår berättelse! Sedan berättar redaktören att boken är tryckt och upplagd på bokförlagets hemsida där hela världen kan se klassens berättelse.

När redaktören skickat ut böckerna delas de ut till eleverna. Peppa, uppmuntra och påpeka vilken fantasifull berättelse de fick ihop. Berättaren avslutar övningen och tackar eleverna för att de hjälpt medarbetarna.

Det är viktigt att vi tillsammans har ett gemensamt avslut. Därför går alla medarbetare tillsammans ut i butiken och vinkar hej då till eleverna och tackar för deras hjälp.

Kom ihåg

•V isa att eleverna är modiga som läser upp berättelsen •V isa inlevelse och engagemang när eleverna läst upp en berättelse och ge alla en applåd (även de som inte vill läsa upp) •A nvänd klassens namn när du pratar med den •A nvänd elevernas namn när du pratar med dem

45

Nedtecknare Som nedteckare skriver du ner elevernas förslag och berättelse under den gemensamma övningen. Du har hela tiden en dialog med Berättaren som hjälper dig och ansvarar för att fördela ordet mellan eleverna. Det är viktigt att du ordagrant skriver ned vad eleverna säger och inte rättar grammatik. Det gör vi eftersom eleverna ska äga sin egen berättelse.

Tips för rollen som nedtecknare: • Ta hjälp av Berättaren och be hen upprepa vad som sagts om du inte hör vad en elev säger.

• Skriv så att det blir tydligt för eleverna. Ett tips är att använda rubriker och under varje rubrik skriva elevernas förslag stolpade efter varandra. När omröstningen är klar raderar du de andra förslagen som inte blev valda.

Illustratör Din roll som illustratör är att illustrera barnens berättelse. Som illustratör ritar du din tolkning av elevernas berättelse. På Berättarministeriet kan alla måla och det är en frihetskänsla vi gärna vill förmedla till barnen.

I slutet av den gemensamma övningen ber Berättaren dig att visa din illustration för klassen och berätta hur du har tänkt.

Tips för rollen som illustratör: • Använd mycket färg och fyll hela pappret med din illustration.

• Klanka inte ner på din teckning utan var stolt över vad du har ritat så inspererar du eleverna att göra detsamma.

• Våga utmana dig själv i den kreativa processen.

Måste en prinsessa ha guldiga lockar och en rosa klänning? Tillsammans kan vi bredda bilden av hur en prins, cowboy eller superhjälte kan se ut.

46

Rösträknare Rösträknaren ansvarar för att introducera röstningsmomentet och räkna elevernas röster för de olika komponenterna i berättelsen. När Berättaren tillsammans med klassen har kommit fram till tre förslag på en huvudkaraktär ombeds du hjälpa till att komma fram till ett förslag. Du berättar att vi nu ska rösta och frågar klassen varför man röstar. Introducera därefter tillsammans med klassen begreppet demokrati. Tala också om begreppet rösthemlighet som handlar om att alla får rösta som man själv vill och inte behöver veta vad någon annan röstar på. Berätta att vi därför ska blunda under omröstningen.

Sedan inleder du röstningsmomentet och börjar med att förklara hur det kommer att gå till. Du som rösträknare kommer att läsa upp elevernas förslag och räkna rösterna. Berätta att eleverna bara kan rösta på ett av förslagen och att de röstar genom att räcka upp handen. Läs gärna upp alla förslag innan eleverna blundar så att de vet vad de har att välja mellan. Be sedan eleverna att blunda och läs upp varje förslag. Efter att du läst sista alternativet ber du alla ta ned händerna och öppna ögonen för att avslöja resultatet med en trumvirvel. Röstningsmomentet gör du tillsammans med eleverna varje gång de har kommit fram till tre förslag och Berättaren ber om din hjälp att leda röstningen.

Tips för rollen som rösträknare: • Be eleverna lägga ned huvudet i knät om de tycker det är svårt att blunda när de ska rösta.

• Om någon tjuvkikar under röstningsmomentet kan du påminna om att vi blundar för att bevara varandras rösthemligheter. Vi pekar dock aldrig ut någon elev framför klassen.

• Tänk på att inte säga att vi har en vinnare eller förlorare utan alltid att vi har ett resultat.

47

Bokslukarna Bokslukarna är ett program som genomförs i samarbete med det lokala biblioteket. Eleverna genomför aktiviteten Redaktör Schwartz bokutgivning under förmiddagen. Programmet fortsätter efter lunch med ett besök på biblioteket.

Volontärer deltar endast under Redaktör Schwartz bokutgivning i utbildningscentret på Berättarministeriet och följer inte med till biblioteket under eftermiddagen.

Del 1 – Redaktör Schwartz bokutgivning För genomförande, se Redaktör Schwartz bokutgivning.

Del 2 – Bokslukarna Efter förmiddagen på Berättarministeriet samt lunch fortsätter klassen att utforska läsande och berättande inne på biblioteket. Bibliotekets barnbibliotekarier guidar och tipsar eleverna till spännande läsäventyr.

48

49

Gulduppdraget Elever i årskurs 3–5 ges under ett antal under– visningstillfällen möjligheten att reflektera över Barbro Lindgrens författarskap, dels genom ALMA-prisets jurymotivering, dels genom att själva läsa och samtala kring Barbro Lindgrens böcker. Uppdraget börjar med övningen Redaktör Schwartz bokutgivning, för att sedan fortsätta i klassrummet och avslutas med en högtidlig final på Berättarministeriet. Under finalen får eleverna skriva egna motiveringskort över författare, böcker eller karaktärer som de tycker om. Korten läses sedan upp inför klassen, innan de postas i guldiga kuvert till Redaktör Schwartz som inspiration.

Del 1 – Redaktör Schwartz bokutgivning Se programöversikt för Redaktör Schwartz bokutgivning.

Del 2 – Lärarledda lektioner i klassrummet Eleverna får brev från Schwartz som ber dem att reflektera över kluriga ord i ALMA-prisets jurymotivering. Vad betyder exempelvis ”lekfulla upptåg”, och håller barnen med om juryns motivering? Schwartz ber barnen att själva läsa och reflektera över en berättelse eller dikt som Barbro Lindgren skrivit.

Del 3 – Final Under finalen hälsas eleverna välkomna tillbaka till Berättarministeriet och får berätta om alla svåra ord och spännande berättelser de stött på under uppdraget. Därefter får de skriva sina egna motiveringskort, som de sedan läser upp inför klassen och alla nyfikna medarbetare på bokförlaget.

50

Ungefärligt tidsschema final •1 3.00–13.15 – Volontärsamling Volontärerna kommer och utbildningsledare går igenom upplägget och rollfördelningen.

•1 3.15–13.30 – I butiken Klassen kommer och välkomnas in i Alien Supermarket.

• 13.30–14.00 – Gemensam genomgång Eleverna kommer in i utbildningscentret och slår sig ned på bänkarna vid stora stationen för att berätta om sitt arbete och få instruktioner av utbildningsledare.

• 14.00–14.30

– Individuell skrivövning Eleverna delas in i grupper och sätter sig tillsammans med volontärer vid de enskilda borden för att skriva egna motiveringar. På borden finns motiveringskort och guldkuvert som eleverna kan stoppa ned sina färdiga motiveringar i.

• 14.30 – 15.00 – Gemensam övning Presentation och expertutlåtanden. Eleverna läser upp sina motiveringar.

• 15.00 - 15.15 – Volontärsamtal Återsamling och avslutande samtal med volontärer.

51

Den mystiska lådan Berättarministeriet erbjuder lärare som arbetar med elever i årskurs 3 ett skolprogram som på ett kreativt och lustfyllt sätt utvecklar elevernas språk och kunskaper och är förberedande för de nationella proven i svenska.

Temaarbetet, som pågår under cirka 10 veckor, är ett äventyr där eleverna får hjälpa till att klara upp ett fiktivt inbrott och försvinnandet av en mystisk låda, genom att leta efter spår, läsa hemliga lappar och tyda märkliga symboler.

Del 1 – Redaktör Schwartz bokutgivning Se programöversikt för Redaktör Schwartz bokutgivning.

Del 2 – Lärarledda lektioner i klassrummet Redaktör Schwartz skriver brev till eleverna i klassrummet och ber dem om hjälp att lösa diverse mysterium.

Del 3 – Final Den mystiska lådan är tillbaka på Berättarministeriet och äventyret, som pågått i cirka 10 veckor, har kommit till sitt slut. Vi hälsar klassen välkomna tillbaka till utbildningscentret och är nyfikna på hur det har gått.

Redaktör Schwartz har lämnat ett brev till eleverna som vi läser upp för dem. Äntligen får vi öppna och se vad som gömmer sig i den mystiska lådan.

52

Ungefärligt tidsschema final •0 9.00–09.30 – Volontärsamling Volontärerna kommer och utbildningsledare volontär/program går igenom upplägget och rollfördelning.

• 09.30–09.45

– I butiken Klassen kommer och välkomnas in i Alien Supermarket.

• 09.45–10.30

– Gemensam övning Programmet avslutas i en sista gemensam övning och den magiska lådan öppnas.

• 10.30–10.45

– Volontärsamtal Återsamling och samtal efter aktiviteten med volontärer.

53

Tidningsskaparna Tidningsskaparna är ett skolprogram som har tagits fram i samarbete med Sida och har de Globala målen som utgångspunkt. Vi medarbetare har bjudit in barnen för att hjälpa oss, vi har nämligen fått ett brev från en världsmedborgare som påpekar hur viktiga de Globala målen är och att detta är något Berättarministeriet borde skriva om. Syftet är att barnen ska få tänka kreativt, låta fantasin flöda och spåna fram fantasifulla idéer på lösningar till de Globala målen. Framförallt uppmanar Tidningsskaparna till skrivlust och kreativitet.

Del 1 – Inbjudan i klassrummet Läraren läser upp ett brev från Schwartz i klassrummet som introducerar barnen för bland annat de Globala målen och FN. I brevet får eleverna i uppdrag av Schwartz att bli journalister till bokförlagets kommande tidskrift på just temat Globala Målen och de bjuds in till Berättarministeriet för ett Redaktionsmöte.

Del 2 - Redaktionsmöte på Berättarministeriet Vid det första besöket på hos oss återkopplar vi till uppdraget som eleverna har fått av Schwartz – att skapa innehåll till årets tidskrift med temat de Globala målen. Eleverna får spåna idéer och skriva ner sina första tankar. Du som volontär stöttar barnen genom att visa intresse och engagemang för deras kreativitet och du ställer frågor för att guida barnen i att hitta lösningar till de Globala målen. Observera att detta är ett spånmöte för att fantisera fram kreativa lösningar, inte ett tillfälle att utbilda barnen i de Globala målen.

En del av målen innehåller svåra ord vilka vi så klart förklarar så att de förstår vad orden betyder. Till förfogande finns post-it-lappar på borden så att de kan skriva ner sina idéer. Uppmuntra barnen till att skriva ner stödord eller rita bilder på lapparna och att de inte behöver skriva hela meningar, det viktigaste är att de kommer ihåg sina fantasifulla och värdefulla idéer!

54

Del 3 - Lärarledda lektioner i klassrummet Barnen fortsätter sitt arbete med de Globala målen i skolan. De får en deadline att hålla och programmet uppmuntrar till att djupdyka i olika typer av texter och till att reflektera kring betydelsen av media och journalistik. Eleverna får under tiden brev från redaktör Schwartz som uppmuntrar till fortsatt skrivande. När arbetet i klassrummet är klart skickar läraren in allt material till Berättarministeriet.

Del 4 - Finaltillfälle på Berättarministeriet Barnens idéer trycks till en tidskrift och barnen välkomnas tillbaka på ett finaltillfälle, där de får var sitt exemplar av tidskriften och firar att de är publicerade journalister och illustratörer.

Ungefärligt tidsschema redaktionsmöte • 09.00–09.30

– Volontärsamling Volontärerna kommer och utbildningsledare volontär/program går igenom upplägget och rollfördelning.

•0 9.30–09.45 – I butiken Klassen kommer och välkomnas in i Alien Supermarket.

• 09.45–10.10

– Gemensam övning Eleverna kommer in i utbildningscentret och den gemensamma delen av övningen börjar.

• 10.10–10.30

– Individuell övning Eleverna går till borden och arbetar individuellt.

• 10.30–10.45 – Gemensam samling Eleverna samlas vid den stora stationen igen och läser upp/visar vad de skapat.

• 10.45–11.00

– Volontärsamtal Återsamling och samtal efter aktiviteten med volontärer.

55

Historiedetektiverna Programmet inleds med att klassen får en inbjudan till Berättarministeriet. Medarbetarna har snubblat över några gamla föremål och brev som tillhört den historiska karaktären Ida Carlsson, som visar sig ha en koppling till både redaktörens assistent Nilla och till Hallwylska museet. För att börja nysta i detta människoöde från tidigt 1900-tal tar eleverna hjälp av föremålen och en brevväxling mellan Ida och hennes väninna. Detta sker under det första besöket på Berättarministeriet. Besöket öppnar upp för ett ämnesövergripande arbete med svensk historia i klassrummet. Programmet avslutas med ett finaltillfälle på Berättarministeriet där eleverna får dela sina kunskaper med Berättarministeriets medarbetare.

Utöver att möta kursplanen för historia i årskurs 7–9 utvecklar programmet elevernas skrivande och förmåga att tolka och analysera olika typer av texter i ämnet svenska.

Del 1 – Möte på Berättarministeriet Eleverna introduceras för uppdraget.

Del 2 – Lärarledda lektioner i klassrummet Under lärarledda lektioner i klassrummet får eleverna med utgångspunkt i brevväxlingen göra nedslag i svensk 1900-talshistoria.

Del 3 – Final på Berättarministeriet Eleverna bjuds in till ett sista möte på Berättarministeriet för att dela sina upptäckter kring Idas livsberättelse.

Besöket knyter ihop berättelsen om vem Ida var och hur hennes samtid såg ut.

56

Ungefärligt tidsschema •1 3.00–13.15 – Volontärsamling Volontärerna kommer och utbildningsledare volontär/program går igenom upplägget och rollfördelning.

•1 3.15–13.25 – I butiken Klassen kommer och välkomnas in i Alien Supermarket.

•1 3.25–13.45 – Gemensam introduktion Gemensam interaktiv inledning med ­videoklipp från Hallwylska museet.

• 13.45–14.15

– Individuell övning Arbete i små grupper där eleverna skriver i sina anteckningsböcker.

•1 4.15–14.45 – Gemensam samling Gemensam uppsamling där alla grupper får redovisa sina arbeten.

•1 4.45–15.00 – Volontärsamtal Återsamling och samtal efter aktiviteten med volontärer.

Medarbetare på bokförlaget Som medarbetare sitter du under den individuella övningen med eleverna och stöttar dem i uppgiften att katalogisera föremålen som Berättaren introducerat i den gemensamma övningen. Uppmuntra dem att samla alla tankar, idéer och observationer i sina anteckningsböcker.

Be eleverna att vara så noggranna som möjligt i sina observationer av föremålen. För att hitta nya vägar att förstå historien behöver vi kunna föreställa oss den.

Var engagerad i elevernas gissningar och tolkningar och ställ nyfikna frågor. Allt vi har just nu är mestadels gissningar, men med elevernas hjälp hoppas vi med tidens gång kunna klura ut vem Ida Carlsson var och vad hon gått igenom i livet.

57

Kartuppdraget Under Kartuppdraget bjuds skolklassen in till Berättarministeriet för att hjälpa medarbetarna att skriva en fantasifull berättelse. Strax innan klassens besök har medarbetarna hittat ett mystiskt brev och en karta över närområdet med en utmarkerad plats. Vad kan det betyda? Kanske kommer brevet från någon som vill skoja med Berättarministeriet? Eller är det ett riktigt mysterium som klassen och medarbetarna kan lösa?

I vilket fall är det här ett bra sätt att få inspiration till att skriva en fantasifull berättelse.

Medarbetarna får tips av Nilla att gå ut och undersöka platsen. Vill eleverna hjälpa dem? Eleverna får följa kartan till platsen och med hjälp av en observationsrapport fylla i information om okända föremål, människor på platsen och mystiska spår. Tillbaka på Berättarministeriet delger de varandra sina observationer i helgrupp, innan de vid borden får skapa en berättelse om platsen.

Del 1 – Kartuppdraget Ett mystiskt brev kommer till bokförlaget. I kuvertet finns en karta över området runt bokförlaget med en cirkel utmarkerad tillsammans med en handskriven lapp.

58

Ungefärligt tidsschema Kartuppdraget •0 8.50–09.15 – Volontärsamling Volontärerna kommer och utbildningsledare går igenom upplägget och rollfördelning.

•0 9.15–09.25 – I butiken Klassen kommer och välkomnas in i Alien Supermarket. De behåller ytterkläderna på.

•0 9.25–09.35 – Gemensam introduktion Introduktion till uppdraget. Eleverna delas in i fyra grupper.

•0 9.35–10.15 – Promenad Promenad för att besöka platsen.

•1 0.15–10.40 – Lunch Eleverna sitter i respektive grupp tillsammans med gruppledare.

•1 0.40–11.05 – Individuell övning Individuellt skrivande vid borden.

Gruppledare/medarbetare inleder med att gå i­genom observationsrapporterna med eleverna och låter dem därefter skriva berättelser/rita utifrån sina observationer.

•1 1.05–11.30 – Gemensam samling Alla elever får chansen att läsa upp sina ­berättelser.

•1 1.30–11.45 – Volontärsamtal Återsamling och samtal efter aktiviteten med volontärer.

I butiken Eleverna välkomnas till Alien Supermarket och uppmuntras upptäcka affärens produkter och interaktiva stationer. Efter att ha gissat rätt lösenord öppnas den magiska dörren och klassen välkomnas in till bokförlaget.

59

Gemensam övning Det har kommit ett mystiskt brev till bokförlaget. I kuvertet finns en karta över området runt bokförlaget med en cirkel tillsammans med en handskriven lapp.

Medarbetarna blir både förvirrade och nyfikna – vad är det här? Brevet väcker massor av frågor. Är det någon som skojar med medarbetarna? Medarbetarna försöker hopplöst reda ut hur de ska gå vidare med ledtrådarna. Sånt kräver fantasi.

Nilla är övertygad om att eleverna kan vara till stor hjälp. Kanske kan klassen som snart kommer till bokförlaget hjälpa till att nysta i och fantisera vidare kring ledtrådarna? Vill klassen göra det tillsammans med medarbetarna? Oavsett om vi hittar lösningen på mysteriet eller inte så har vi fått inspiration till nya berättelser – om äventyr, mysterier, kärlek, historiska händelser eller detektiver. Vem vet – det kan handla om precis vad som helst, bara det finns fantasi!

Promenad Eleverna går tillsammans med personal, volontärer och lärare i samlad trupp ut för att undersöka platsen på kartan. Varje elev har med sig en kopia av kartan och gruppledaren en observationsrapport, en penna och underlag.

Framme vid platsen hjälper personal och volontärer eleverna att göra observationer och påminna om de olika kategorierna i observationsrapporten.

Lunch Eleverna äter medhavd matsäck i utbildningscentret.

De sitter i grupperna de blivit indelade i, och du som volontär sitter tillsammans med eleverna.

Individuell övning Eleverna får sitta kvar i sina respektive grupper vid borden. Där får de tillsammans med personal och volontärer skriva ned sina berättelser utifrån de observationer de gjort under promenaden.

60

Gemensam avslutning Klassen samlas vid den stora stationen igen. Alla ­elever får möjligheten att läsa upp sina berättelser.

Din roll som volontär – Gruppledare Som gruppledare blir du tilldelad en grupp elever av Berättaren under den gemensamma övningen.

Du får även en karta och ett observationsprotokoll.

Tillsammans med din grupp och resten av klassen går du sedan med ledning av utbildningsledare till den mystiska platsen på kartan. Väl på plats antecknar du din grupps observationer. Sedan går du tillsammans med din grupp och resten av klassen tillbaka till utbildningscentret för att uppmuntra eleverna att utifrån observationsprotokollet hitta på nya fantasifulla berättelser.

Tips för rollen som gruppledare: • Uppmuntra eleverna att fantisera på den mystiska platsen genom att ställa nyfikna frågor om deras observationer.

• Är ni flera gruppledare i samma grupp passa på att kommunicera och fördela ansvaret av elevgruppen emellan er.

• Börja med att tillsammans med din grupp enas om ett gemensamt gruppnamn eller grupptecken och använd sedan det för att samla din grupp under övningen.

Del 2 – Lärarledda lektioner i klassrummet Under lärarledda lektioner får eleverna tillsammans utforska området kring respektive utbildningscenter och gemensamt spåna på områdenas dåtid, nutid och eventuella framtid.

61

Del 3 – Finaltillfälle Kartuppdraget Eleverna välkomnas tillbaka för att spela in en podcast om områdets framtid tillsammans med medarbetarna på bokförlaget.

En pocast är ett inspelat samtal, ungefär som en radiosändning. Berättarministeriet anordnar fortbildningskurser i Kartuppdraget där du som volontär får möjlighet att öva inför klassens besök genom att skapa egna podcasts.

Inga förkunskaper krävs för att delta i fort– bildningen. När inspelningen är klar sparas den på ett USB, och besöket avslutas med att klassen lyssnar på poddarna tillsammans.

62

Redaktör Schwartz forskningsresa Skolprogrammet Redaktör Schwartz forskningsresa är ett kreativt program som på ett lustfyllt sätt stärker elevernas språkförmåga och väcker elevernas nyfikenhet på naturvetenskap. Programmet drivs gemensamt av Berättarministeriet och Karolinska Institutet.

Programmet inleds med att klassen bjuds in till Berättarministeriet, där klassen genomför Redaktör Schwartz bokutgivning. Under övningen på Berättarministeriet får eleverna både gemensamt och genom individuellt skrivande skapa en bok, där de tillsammans bestämmer bokens karaktärer och handling. Denna övning syftar till att utveckla elevernas samarbetsförmåga och kunskap om grundstenarna i en berättelse. Eleverna fortsätter vidare i klassrummet där de får öva sig i att formulera och lösa vetenskapliga frågor tillsammans med forskare och doktorander från olika institutioner på Karolinska Institutet. Programmet syftar till att väcka nyfikenhet på naturvetenskap och skapa kontaktytor mellan akademien och grundskoleelever i områden med hög arbetslöshet.

För roller och tidschema – se genomförande av Redaktör Schwartz bokutgivning.

63

Trailerskaparna Trailerskaparna inleds med att Redaktör Schwartz skickar ett brev till klassen och berättar att det går strålande för bokförlaget. Fantasifulla berättelser ges ut på löpande band och planer på att hitta mer kreativa sätt att nå fram till läsare har börjat smidas. Nilla ligger i framkant och anser att förlaget behöver digitalisera sin produktion och Schwartz låter sig övertygas. ”Medarbetarna pratar ju ständigt om Youtube, Netflix och massa olika play” skriver hen till barnen, och ber dem därefter att skapa filmer, eller trailers, av sina berättelser. Det första steget i skapandeprocessen sker i klassrummet, där barnen får arbeta fram manus med hjälp av Berättarministeriets elevmaterial. När klassen sedan besöker Berättarministeriet, är det dags att skapa film! Med hjälp av papper, pyssel och digitala verktyg omvandlas elevernas manus till rörliga berättelser, så kallad Stop motion-film. Filmerna har premiär under ett senare tillfälle, då volontärer också är välkomna att komma och titta.

Programmet riktar sig till årskurs 4–6.

Del 1 – Eleverna skapar manus i klassrummet Schwartz kontaktar klassen via brev och ger dem i uppgift att skapa filmmanus. Arbetet sker i smågrupper och varje grupp skriver och ritar sitt eget manus, som sedan blir till film under besöket på Berättarministeriet.

Del 2 – Klassen skapar film på Berättarministeriet (halvklass) Ena halvan av klassen besöker Berättarministeriet för att under en heldag skapa Stop motion-film i grupper.

Den andra halvan besöker Berättarministeriet vid ett annat tillfälle nära inpå.

64

Ungefärligt tidsschema trailerskaparna •0 9.00–09.30 – Volontärsamling Volontärerna anländer och utbildningsledare går igenom dagens upplägg.

•0 9.30–09.45 – I butiken Klassen kommer och välkomnas in i Alien Supermarket.

•1 0.00–11.00 – Stop motion Kort genomgång av dagen presenteras. Därefter skapar eleverna material till sina filmer med hjälp av papper och pyssel.

•1 1.00–11.45 – Lunch Eleverna äter medhavd lunch och volontärer bjuds på matigare fika.

•1 1.45–13.45 Stop motion Eleverna fortsätter att arbeta i sina grupper och skapar rörliga bilder och ljudinspelningar.

•1 3.45–14.00 – Volontärsamtal Återsamling och samtal efter aktiviteten.

I butiken Eleverna välkomnas till Alien Supermarket och uppmuntras att upptäcka affärens produkter och interaktiva stationer. Efter att ha gissat rätt lösenord öppnas den magiska dörren och klassen välkomnas in till bokförlaget.

Gemensam genomgång Redaktör Schwartz har bett klassen om hjälp att digitalisera bokförlaget genom att göra filmtrailers med stop motion-teknik. Berättaren frågar klassen om de vet vad stop motion är och vad man kan tänka på när man använder den tekniken. De får se en stop motionfilm för att få en bild av hur det kan se ut. Berättaren förklarar upplägget för dagen och eleverna går till borden i sina grupper.

65

Scenografi Under programmet stöttar du barnen i din grupp med att skapa sin film. Börja med att be dem läsa upp sitt manus och fråga vilka karaktärer, föremål och miljöer som ska vara med i filmen. Barnen får sedan ta material och skapa scenografin till filmen. Kom ihåg att stop motion fungerar bäst när scenografin är flyttbar. Uppmuntra dem därför att tänka ut rörliga detaljer. En sol kan ha strålar som rör sig, en mun kan bli ledsen och sedan glad, etc. Hjälp gruppen där det behövs, exempelvis kan du klippa ut figurer under tiden eleverna ritar scenografin.

Filminspelning Stötta eleverna i arbetet med filminspelningen, visa hur de kan använda sig av olika funktioner och effekter i programmet och låt dem vara regissörer och filmskapare. Eleverna flyttar figurerna över pappret och tar bilder. Uppmuntra eleverna att ta flera bilder till varje scen, det behövs ungefär 300 bilder för att skapa en film på en minut. Det kan vara bra att titta på filmen när ni har tagit några bilder, så får eleverna en uppfattning om hur fort det går och hur många bilder som behövs. Se till så att alla elever inkluderas i gruppen och får flytta figurer och ta bilder.

Ljudinspelning Assistera eleverna i arbetet att spela in och lägga på ljud i filmen. De kan läsa in repliker, lägga in ljudeffekter och bakgrundsmusik i stop motion-programmet. Se till så att ljudklippen blir lagom långa genom att anpassa dem till valda scener.

Del 3 – Filmvisning Klassen får ett brev från redaktören där de blir inbjudna på filmvisning på bokförlaget. Eleverna får då presentera sina filmer för resten av klassen och medarbetarna på bokförlaget. Popcorn utlovas!

66

Stop motion: Stop motion är en animationsteknik som bygger på enbildstagningar där figurer och miljöer flyttar på sig efter varje tagning. Det handlar om små positionsvariationer, där en karaktär rör sig någon centimeter mellan varje bildruta. När många bilder – cirka 300 bilder för en film på 1 minut – läggs till efter varandra, bildas en film där ”döda föremål”, såsom pappersfigurer och piprensare, ser ut att leva.

Exempel på kända stop motion-filmer är Pingu och Wallace och Gromit.

Dessa filmer är skapade med hjälp av lera och på Berättarministeriet arbetar vi med papper och pysselmaterial. Resultatet kan bli allt från svävande bilar som åker från ena sidan av pappersstaden till den andra, till en palm som tappar en kokosnöt i paljettsanden.

67

DEL 5

Storytelling och pedagogisk metod

68

Storytelling – karaktärerna på bokförlaget Vem är Redaktör Schwartz?

Redaktör Schwartz är grunden i alla våra program. På plats i utbildningscentret kommunicerar barnen med hen genom radion och i klassrummet skickar Schwartz brev för att kommunicera. Barnen blir väldigt nyfikna på Schwartz och undrar ofta om redaktören inte kan komma ut. Anledningen till att Schwartz sitter bakom en dörr och inte bakom en vägg är för att dörren symboliserar möjligheter. Schwartz kan teoretiskt sätt komma ut, vilket håller nyfikenheten vid liv.

Men vem är egentligen redaktör Schwartz? Schwartz är bokförlagets buttra redaktör, en ensamvarg som allra helst sitter nersjunken med en trave böcker, och dricker vad vi tror är kopiösa mängder kaffe. Schwartz är en symbol för vårt inre tvivel. Redaktören är skeptisk till barnen i början men mjuknar och blir till och med väldigt imponerad när de lyckas överbevisa hen om att de kan!

Vem är Nilla?

Nilla är en kontrast till Schwartz genom att hon är sprudlande, energisk och social.

Nilla är också teknisk och kan komplettera Schwartz med det hen inte är lika duktig på, till exempel teknik.

Nilla fungerar ofta som en länk mellan eleverna och Schwartz. Redaktören är mer skeptisk medan Nilla alltid står på barnens sida och kan lirka med Schwartz.

69

Hur känner Schwartz och Abbas varandra?

Abbas har Alien Supermarket som ligger i anslutning till bokförlaget. Schwartz och Abbas träffades på ett café i Alexandria i Egypten. De fattade tycke för varandra och blev vänner för livet. Abbas arbetade då som kartförsäljare och är en entreprenör av rang. Abbas är en visionär som tror på det omöjliga och siktar mot stjärnorna i allt han gör. En riktig optimist. Abbas föll för Schwartz egensinniga sätt, och Schwartz gillar Abbas förmåga att tänka nytt och hans starka framtidstro.

Varför har Abbas en utomjordingsbutik i anslutning till bokförlaget?

När Schwartz berättade om Sverige blev Abbas nyfiken och tyckte att Sverige lät som ett land fullt av möjligheter och där fler människor genomför sina drömmar. Abbas bestämmer sig för att komma på besök till Sverige. Detta sker under samma tid som Schwartz är mitt uppe i att starta ett nytt bokförlag.

Schwartz är nöjd med lokalen men beklagar sig till Abbas över en del av den som är alldeles för ljus och stimmig. Abbas lyser upp och kommer omedelbart med idén att lokalen lämpar sig perfekt för affärsverksamhet. Han bestämmer sig för att öppna en affär. En helt ny typ av butik som aldrig tidigare skådats: en utomjordingsbutik! Och det var så det kom sig att Alien Supermarket ligger i anslutning till bokförlaget.

70

Djupgående pedagogik bakom Redaktör Schwartz bokutgivning Syftet med denna del är att du som volontär ska kunna följa vad som händer under programmet Redaktör Schwartz bokutgivning och på så vis få en djupare förståelse för den bakomliggande pedagogiken. I underlaget nedan beskriver vi varje pedagogiskt moment i detalj, så att du kan förstå metoden steg för steg.

Första delen 1. Alien Supermarket Aktivitet: Vi möter eleverna i vår utomjordingsaffär där de, efter att ha fått varsin namnlapp, får utforska sortimentet och miljön. I affären får även medarbetare (volontärer) och elever bekanta sig med varandra på ett lekfullt sätt.

Alien Supermarket hjälper till att sänka trösklarna till litteratur- och förlagsvärlden, som kan framstå som svårtillgänglig för vissa barn.

Syfte: Affären fungerar som katalysator för ­elevernas fantasi. Vi signalerar att ingenting är omöjligt och att på Berättarministeriet tar vi fantasi på allvar. Affären fungerar som en interaktiv station där alla sinnen stimuleras och på så sätt stärker vi lärandet.

Affären ger även eleverna utrymme att: • pröva egna idéer och lösa problem, att vara kreativa och nyfikna • använda kritiskt tänkande • lära och utforska självständigt och tillsammans med andra.

71

2. Namnlappar Aktivitet: Alla elever får varsin namnlapp och får själva bokstavera sitt namn.

Syfte: Namnlappen gör att vi kan tilltala alla elever med förnamn, vilket är det enda vi definierar dem utifrån. Det möjliggör även att vi kan hålla ett personligt tilltal så att varje elev känner sig sedd. Genom att de själva får bokstavera sitt namn stärker vi deras expertroll samtidigt som alla namn behandlas lika. Ingen elev behöver u ­ ppleva att de sticker ut för att de är den enda som behöver bokstavera sitt namn.

3. Den magiska dörren Aktivitet: Eleverna får samarbeta kring att komma på ett lösenord som öppnar dörren. Tillsammans tar de steget in på bokförlaget.

Syfte: Dörren symboliserar en övergång från en värld till en annan, i detta fall en dörr in i den litterära världen. Alla klasser lyckas öppna den magiska dörren och går därmed in på bokförlaget som vinnare. Genom en lekfull och inspirerande miljö hoppas vi kunna väcka elevernas skaparglädje. Övningen ger eleverna utrymme att: • samarbeta • stärka tilltron till den egna förmågan.

72

Andra delen 4. Bokförlaget ber om elevernas hjälp Aktivitet: Medarbetarna på bokförlaget är entusiastiska över att eleverna är på plats och presenterar elevernas huvudsakliga uppdrag; att hjälpa medarbetarna genom att skriva en fantasifull berättelse.

Syfte: Genom att ge eleverna ett tydligt uppdrag med en mottagare stimuleras deras intresse för att skriva. Eftersom medarbetarna behöver elevernas hjälp tilldelas de återigen expertroller och medarbetarna och eleverna blir ett starkt team tillsammans.

5. Samtal med redaktör Schwartz Aktivitet: Schwartz tror inte att barn kan skriva, men övriga medarbetare på bokförlaget är övertygade om elevernas förmåga.

Syfte: Med redaktören som projektionsyta väcker vi den inre dialogen hos eleverna och stärker motivationen att skriva en berättelse. Redaktör Schwartz symboliserar även elevernas inre tvivel.

Med medarbetarnas stöd uppmuntras eleverna till att lita på sin förmåga att fantisera och berätta. Dörren till Schwartz kontor symboliserar en möjlighet. Schwartz kan ju teoretiskt sett komma ut, vilket håller nyfikenheten vid liv. Genom att låta eleverna vara medskapare i programmet väcker vi den inre motivationen, där nyfikenhet och kreativitet driver viljan att lära.

Samtalet väcker elevernas lust att: • lyssna, ställa frågor och uttrycka åsikter • bygga vidare på vad andra har sagt genom att kommentera med egna tankar och upplevelser • vara med i samtalet, lyssna och försöka sätta sig in i en annan persons sätt att tänka och resonera • använda kritiskt tänkande.

73

6. Alfabetstest Aktivitet: Eleverna sätter sig i alfabetisk ordning.

Syfte: Genom att fördela eleverna efter bokstavsordning bryter vi upp befintliga gruppstrukturer.

Eleverna stärker sin samarbetsförmåga och tilltron till den egna förmågan. Övningen ger även eleverna utrymme att: • träna på alfabetet och alfabetisk ordning • pröva idéer • lösa problem.

7.1 Gemensam berättelse Aktivitet: Eleverna hjälps åt att skriva en gemensam inledning där eleverna ger förslag på, och röstar fram de olika byggstenarna i en berättelse. En nedtecknare skriver ordagrant ned det eleverna berättar och en illustratör ritar en bild utifrån berättelsen. Eleverna är experter, därför rättar vi dem inte grammatiskt utan skriver ned berättelsen såsom de själva formulerar den.

Syfte: Syftet med den gemensamma övningen är att stimulera elevernas intresse för att skriva och visa hur de på ett enkelt sätt kan börja bygga en berättelse. Eleverna lär sig dramaturgins grunder. För att främja berättarglädjen understryker medarbetarna vikten av fantasi, ett budskap som förstärks av att vi har en nedtecknare som sköter nedskrivandet av elevernas berättelse. Alla förslag är välkomna, vi värderar inte och strävar efter att alla elever känner sig delaktiga. Övningen ger eleverna utrymme att bekanta sig med: •b erättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll •h ur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar •h ur ord och bild samspelar.

74

7.2 Röstning Aktivitet: Eleverna får rösta fram de olika ­byggstenarna i berättelsen.

Syfte: Genom att rösta får alla möjlighet att vara med och bestämma innehållet i berättelsen. Vi lyfter och levandegör begreppen ”demokrati” och ”rösthemlighet”. Övningen (7.1 och 7.2) ger eleverna utrymme att: • lyssna, ställa frågor och uttrycka åsikter • vara med i samtalet, lyssna och försöka sätta sig in i en annan persons sätt att tänka och resonera.

Tredje delen 8. Individuellt skrivande vid borden Aktivitet: Eleverna sätter sig i mindre grupper vid borden och fortsätter skriva och/eller rita. Vid borden sitter minst en medarbetare från bokförlaget.

Syfte: Med idéer som väckts i den gemensamma övningen fortsätter eleverna att bygga sin egen berättelse i text eller bild. Med många närvarande vuxna på plats har vi möjlighet att uppmärksamma alla elever. Vårt mål att alla känner sig sedda och stärkta och att de associerar skrivande och berättande med något lustfyllt. Vi värderar bilder lika högt som text och trycker på att även bilder är en form av berättande. Övningen ger eleverna utrymme att: • utveckla sin förmåga att skapa en berättande text, enskilt och tillsammans med andra • uttrycka sig genom olika estetiska former (text/bild) • utveckla sitt skriftspråk och tilltron till sin egen skriftförmåga • bekanta sig med hur en text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning • träna på sin handstil och stavning.

75

9. Eleverna delar med sig Aktivitet: Uppläsning och bildvisning.

Syfte: Att lyfta fram elevernas berättelser och stärka deras tilltro till sig själva. Under uppläsningen övar sig även eleverna i att lyssna på och respektera varandra. Vi visar lika mycket intresse för en bild som för en text. Övningen ger eleverna utrymme att: • träna sig på muntlig presentation och muntligt berättande • stärka sin medvetenhet och tilltro till den egna språkliga och kommunikativa förmågan • lyssna och ställa frågor.

76

DEL 6

Kontakt

77

Färdväg och kontaktuppgifter Stockholm – Kansli Berättarministeriet Drottninggatan 120, 113 60 Stockholm Tel: 08-30 30 85 info@berattarministeriet.se Stockholm Hagsätra – Utbildningscenter Berättarministeriet Hagsätra torg 32, 124 73 Bandhagen Tel: 073-682 31 25 info.hagsatra@berattarministeriet.se Ta tunnelbanans gröna linje mot Hagsätra. Gå upp mot Hagsätra centrum. Gå till vänster och sedan upp för ”rampen” och efter ICA tar du höger. Fortsätt rakt fram till biblioteket och sedan hittar du Berättarministeriet och Alien Supermarket efter biblioteket.

Stockholm Husby – Utbildningscenter Berättarministeriet Edvard Griegsgången 9, 164 32 Kista Tel: 073-682 31 14 info.husby@berattarministeriet.se Ta tunnelbanans blå linje mot Akalla, gå av Husby. Gå upp mot Husby centrum. Gå till vänster och snedda över torget förbi Apoteket. Snedda sedan över nästa torg så hittar du Berättarministeriet och Alien Supermarket på höger sida bredvid biblioteket.

78

Göteborg – Kansli Berättarministeriet Södra Larmgatan 6, 411 16 Göteborg Tel: 073–682 31 20 info.goteborg@berattarministeriet.se Göteborg – Utbildningscenter Berättarministeriet Gamlestads Torg 11, 415 02 Göteborg Tel: 073–687 74 76 info.goteborg@berattarministeriet.se Ta spårvagn 4, 6, 7, 8, 9 eller 11 och gå av vid Gamlestads Torg. Utbildningscentret ligger i Världslitteraturhuset (samma hus som biblioteket), våning 4.

79

Egna anteckningar

80

81

Stockholm Hagsätra • Stockholm Husby • Göteborg Gamlestaden www.berattarministeriet.se 82