Berättarministeriet
Stiftelsen Berättarministeriet utvecklar läromedel och erbjuder lärarstöd till lärare som arbetar med barn och unga i årskurs 2–9. Med hjälp av storytelling stöttar stiftelsen lärare att på ett lustfyllt och kreativt sätt stärka sina elevers språkliga förmåga. Berättarministeriet är en icke vinstdrivande, partipolitiskt och religiöst obunden stiftelse. Verksamheten möjliggörs genom samverkan mellan privat, offentlig och ideell sektor. www.berattarministeriet.se
5 Välkommen till Redaktör Schwartz bokutgivning
6 Lärande samtal och lärarportalen
9 Programmets upplägg och innehåll
10 Förankring i kursplaner, Lgr 22
12 Lektionsöversikt
13 Programmaterial
15 Lektion 1: Bokförlaget ber om hjälp
21 Lektion 2: En berättelse växer fram
25 Lektion 3: Berättelsen skickas till bokförlaget
29 Lektion 4: Klassen blir publicerade författare
35 Lektion 5: Eleverna skapar innehåll till nya berättelser
41 Lektion 6: Den andra boken tar form
45 Lektion 7: Eleverna presenterar sina böcker för varandra
49 Lektion 8: Bokförlaget tackar eleverna
Välkommen till skolprogrammet Redaktör
Schwartz bokutgivning. Programmet
riktar sig till årskurs 4–6 och har tagits fram av Stiftelsen Berättarministeriet för att ge dig som lärare stöd i undervisningen.
Syftet med skolprogrammet är att på ett kreativt och lustfyllt sätt stärka elevernas språkliga förmåga, träna dem i att skriva och bearbeta berättande text och att genomföra muntliga framställningar, vilket stärker deras tilltro till den egna förmågan.
Programmet är ämnesövergripande och förankrat i kursplanernas centrala innehåll i ämnena svenska, svenska som andraspråk och bild.
Skolprogrammet inleds med att klassen blir kontaktad av två medarbetare på Redaktör Schwartz bokförlag via en film. Medarbetarna har märkt att deras chef, redaktör Schwartz, allt oftare stänger in sig på
sitt kontor och verkar allmänt butter och missnöjd. Det kanske inte är så konstigt, eftersom det var länge sedan medarbetarna lyckades hitta några fantasifulla berättelser, och det är väl ändå det ett bokförlag ska göra. Medarbetarna börjar bli rädda att förlora sina jobb.
Därför vänder de sig till din klass för att få hjälp, eftersom de har fått höra att eleverna har väldigt mycket fantasi. Redaktör Schwartz är först skeptisk till idén men går till slut med på att låta eleverna försöka skriva en berättelse. Det blir startskottet för ett samarbete som kommer att resultera i en publicerad bok och många stolta författare!
Som ett led i det kompetensutvecklande stödet från
Berättarministeriet erbjuds du lärandetillfällen genom kollegiala samtal under programmets gång. Samtalen ska fungera som ett stöd för dig i ditt utvecklingsarbete av undervisningen, och innebär kollegiala erfarenhetsutbyten mellan lärare som genomför samma skolprogram. Berättarministeriets pedagoger leder samtalen.
1.
Lärande samtal: introduktion
Inledande samtal som äger rum innan du startar skolprogrammet. Syftet är att förbereda dig genom en gemensam genomgång av lärarhandledningen och materialet. Genom att utforska och diskutera förväntningar och förutsättningar tillsammans med kollegor som ska genomföra samma skolprogram skapas en stabil grund för start av programmet.
2.
3.
Lärande samtal: uppföljning
Samtalet genomförs under programmets pågående fas och syftar till att stötta dig i genomförandet av de programspecifika lektionerna. Samtalet är även ett tillfälle att dela erfarenheter med andra lärare som också genomför programmet. Här ges möjlighet till inspiration och utbyte av bästa praxis.
Lärande samtal: fördjupning
Samtalet genomförs efter avslutat program och erbjuder kollegiala erfarenhetsutbyten med fokus på framtida undervisning. Här finns också möjlighet att reflektera och planera för fortsatt arbete med Berättarministeriets övriga skolprogram.
Din utbildningsledare arrangerar och bokar in dig på Berättarministeriets lärande samtal. Kom ihåg att du också alltid kan kontakta oss direkt om du har frågor eller vill ha stöttning under programmets gång!
På Berättarministeriets lärarportal finns allt material du behöver till programmet. Det mesta av materialet får du fysiskt av oss, men här finns till exempel filmer som visas för klassen under specifika lektioner, fördjupande uppgifter som man kan göra utöver lektionsplaneringen, kopieringsunderlag att skriva ut och föreläsningar från våra tidigare lärarkonferenser och seminarier.
Du når lärarportalen genom att logga in på berattarministeriet.se och klicka på Lärarportal. Välj därefter ditt specifika skolprogram för att hitta rätt material.
Skolprogrammet Redaktör Schwartz bokutgivning syftar till att väcka elevernas intresse för det skrivna ordet. Med hjälp av storytelling bjuder vi in eleverna till den litterära världen, där de blir publicerade författare och bokförlagets hjältar.
Lärarhandledningen innehåller 8 färdigplanerade lektionstillfällen med tillhörande elevmaterial. Vi anger en ungefärlig tidsuppskattning för varje tillfälle, men du kan välja att lägga mer eller mindre tid på de olika momenten utifrån era behov. Vi ger även förslag på tillvägagångssätt, men du är fri att anpassa undervisningen utifrån vad som passar din elevgrupp bäst. På lärarportalen finns en mall för veckoplanering som stöd för dig när du planerar upplägget av skolprogrammet.
Under programmet kommer eleverna bland annat att få:
• Fördjupa sig i en berättande texts form och struktur
• Skriva och illustrera berättande text, både gemensamt och enskilt
• Ge och ta emot respons på innehåll
• Genomföra en muntlig presentation
Berättarministeriet arbetar med storytelling som metod. För dig är vi en stiftelse men för eleverna är vi ett bokförlag som behöver hjälp. Lärarhandledningen guidar dig genom storyn, så lev dig in i berättelsen! Ju mer du lever dig in desto roligare kommer det att bli både för dig och eleverna. Berättelsen drivs framåt genom film och brev från redaktör Schwartz och medarbetarna på bokförlaget. Använd dem och deras roller som yttre avsändare och mottagare för att motivera och engagera eleverna.
Läsa och skriva
Tala, lyssna och samtala
Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå och tolka ord, begrepp och texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, både det direkt uttalade och sådant som är indirekt uttryckt.
Sammanfattning av texter.
Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
Bearbetning av egna och gemensamma texter till innehåll och form. Att ge och ta emot respons på texter.
Olika former av samtal. Att lyssna aktivt, ställa frågor, uttrycka tankar och känslor samt resonera och argumentera i olika samtalssituationer och i samband med demokratiska beslutsprocesser.
Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Disposition med inledning, innehåll och avslutning. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
Texter
Berättande texters budskap, språkliga drag och uppbyggnad. Tillbakablickar, miljö och personbeskrivningar samt dialoger.
Bild
Bildframställning
Framställning av berättande och informativa bilder, till exempel serier och illustrationer till text.
Svenska som andraspråk
Gemensam och enskild läsning. Läsrelaterade aktiviteter och strategier för att förstå, avkoda och tolka ord, begrepp och texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, både det direkt uttalade och sådant som är indirekt uttryckt.
4, 5, 8
Extralektion A
Sammanfattning av texter. 4, 6
Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
Bearbetning av egna och gemensamma texter till innehåll och form. Att ge och ta emot respons på texter.
Att lyssna aktivt, ställa frågor, uttrycka tankar och känslor samt resonera och argumentera i olika samtalssituationer och i samband med demokratiska beslutsprocesser. Användning av sambandsord för att jämföra, motivera och exemplifiera.
Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Disposition med inledning, innehåll och avslutning. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
Berättande texters budskap, språkliga drag och uppbyggnad. Tillbakablickar, miljö och personbeskrivningar samt dialoger. Texternas ord och uttryck.
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7
3, 5, 6
1, 2, 3, 5
7
1, 2, 3, 5, 6
Extralektion B
Lektion
4, 6
Lektion 1:
Bokförlaget ber om hjälp (60 min)
Två medarbetare på Redaktör Schwartz bokförlag skickar en film till klassen. De berättar att det inte går så bra för förlaget och att redaktören verkar missnöjd. De ber eleverna om hjälp med att skriva en berättelse.
Lektion 2:
En berättelse växer fram (50 min)
Eleverna börjar skriva en berättelse tillsammans för att hjälpa bokförlaget.
Lektion 3:
Berättelsen skickas till bokförlaget (60 min)
Eleverna bearbetar och skriver klart den gemensamma texten.
Läraren skickar elevernas berättelse till bokförlaget.
Lektion 4:
Klassen blir publicerade författare (50 min)
Medarbetarna på bokförlaget hör av sig igen, denna gång med ett brev. De berättar att redaktör Schwartz blivit så imponerad av klassens berättelse att hen har gett ut den som bok, och publicerat den på bokförlagets hemsida.
Lektion 5:
Eleverna skapar innehåll till nya berättelser (60 min) Klassen får ännu ett brev, denna gång från självaste redaktör Schwartz! Redaktören kan inte släppa elevernas fantasi och berättarförmåga och ber dem därför att skriva ytterligare en berättelse, individuellt den här gången. De uppmuntras även att ta hjälp av varandra för att komma i gång med skrivandet.
Lektion 6:
Den andra boken tar form (90 min) Eleverna skriver och illustrerar sina berättelser i anteckningsböckerna som redaktör Schwartz har skickat.
Lektion 7:
Eleverna presenterar sina böcker för varandra (50 min + tid för presentation) I brevet uppmuntrar Redaktör Schwartz eleverna att dela med sig av sina berättelser till andra i sin omgivning. Det är därför dags för eleverna att presentera sina böcker för varandra.
Lektion 8:
Bokförlaget tackar eleverna (20 min) Redaktör Schwartz hör av sig igen och tackar debutanterna för deras insats genom att tilldela eleverna varsitt diplom.
Material som klassen
får från bokförlaget:
• Film från medarbetarna
• Affischen De sex grundpelarna
• Ett brev från medarbetarna
• Två brev från redaktör Schwartz
• Anteckningsböcker
• Diplom Övrigt material:
• Kort med bildstöd
• Elevmaterialet De sex grundpelarna
• Elevmaterialet Frågor för att utveckla en berättande text
• Elevmaterialet Tips för att skriva dialog
• Elevmaterialet Muntlig presentation
• Postit
1: Bokförlaget ber om hjälp Tidsåtgång: 60 minuter
Två medarbetare på Redaktör Schwartz bokförlag skickar en film till klassen. De berättar att det inte går så bra för bokförlaget och att redaktören verkar missnöjd. Medarbetarna ber eleverna om hjälp att skriva en berättelse.
Att introducera eleverna för bokförlaget och problemet. Att ge kunskap om hur en berättande text är uppbyggd och om dess språkliga drag.
• Film från medarbetarna (lärarportalen)
• Affischen De sex grundpelarna
• Kort med bildstöd
• Post-it-lappar
• Ev. stora papper att samla post-it-lapparna på
Ladda ner filmen från lärarportalen. Bestäm hur eleverna ska samla ihop sina post-it-lappar.
Ni kan till exempel använda er av några större papper som de fäster lapparna på.
Lektion 1:
Bokförlaget ber om hjälp
Under den första lektionen får eleverna lära sig vad ett bokförlag är. De introduceras till sex grundpelare som är vanliga inslag i berättelser och får komma på egna exempel i respektive kategori. Ni diskuterar mönster som finns i berättarkonsten.
Lektionsupplägg:
1. Berätta att några medarbetare på Redaktör Schwartz bokförlag har hört av sig. Fråga eleverna om de vet vad ett bokförlag är och vad man gör där. Berätta för klassen att bokförlaget behöver deras hjälp, och att medarbetarna har skickat en film för att förklara mer. Titta på filmen tillsammans.
2. Gå igenom begrepp som används i förlagsvärlden, ta gärna hjälp av begreppslistan på sidan 18. Försäkra dig om att eleverna har förstått att det inte går bra för bokförlaget, och att medarbetarna verkligen behöver klassens hjälp.
»Berätta för klassen att bokförlaget behöver deras hjälp, och att medarbetarna har skickat en film för att förklara mer.«
3. Visa De sex grundpelarna som förlaget har skickat till klassen. Förtydliga att pelarna är beståndsdelar som finns i de flesta berättelser, och som författare ofta utgår ifrån när de skriver.
4. Dela in eleverna i par och dela ut tre postitlappar till varje par (samma färg till alla par). Diskutera vad en huvudkaraktär är och ge gärna några exempel på kända huvudkaraktärer. Tänk på att en huvudkaraktär inte behöver vara en människa. Ni kan med fördel ta hjälp av böcker ni har läst i klassen eller filmer ni har sett. Låt sedan varje par skriva ner egna exempel på kända huvudkaraktärer på sina lappar (en huvudkaraktär per lapp). Uppmuntra eleverna att tänka på karaktärer från böcker, filmer, serier och tvspel.
5. Förklara att eleverna nu ska komma på vem som är bästa kompis med huvudkaraktären. Ge några kända exempel på bästa kompisar och diskutera relationen mellan de två. Betona att huvudkaraktären är mer framträdande och har mer av en hjälteroll, medan bästa kompisen ofta är lite mer i bakgrunden och hjälper och stöttar huvudkaraktären. Dela ut tre postitlappar av den andra färgen till varje par. Låt eleverna skriva ner sina huvudkaraktärers bästa kompisar och förklara hur de har tänkt. Är det svårt att komma på en bästa kompis kanske det finns en sidekick eller en hjälpare. Samla ihop lapparna och sätt upp dem på lämplig plats i klassrummet.
6. Låt några elever dra ett miljökort från korten med bildstöd (grön baksida). Be dem beskriva miljön så målande som möjligt för resten av klassen. Ställ gärna utvecklande frågor, som vilken känsla de får av miljön, vilka karaktärer som skulle kunna finnas där och vilka ljud man skulle kunna höra. Betona hur viktigt det är med bra miljöbeskrivningar i en berättelse för att hjälpa läsaren att få inre bilder.
7. Använd elevernas postitlappar med huvudkaraktärer och bästa kompisar för att leda in diskussionen på grundpelaren högsta önskan. Diskutera vilken karaktärernas högsta önskan är eller skulle kunna vara. Dela ut en ny postitlapp till varje par och låt dem komma överens om en högsta önskan som de skriver ner.
8. Låt eleverna komma på ett problem som står i vägen för huvudkaraktärens högsta önskan. Ta gärna något exempel från en bok som ni läst i klassen. Diskutera också vad en ”cliffhanger” är, och fråga eleverna om de kan ge exempel från någon bok, film eller serie. Dela ut en postitlapp av den andra färgen till varje par och låt paren komma överens om vad som skulle kunna vara problemet som står i vägen för att karaktärerna ska kunna förverkliga sin högsta önskan. Låt eleverna förklara hur de har tänkt och samla sedan ihop lapparna och sätt upp dem på lämplig plats i klassrummet.
9. Den sjätte grundpelaren handlar om lösning på problemet och att ge berättelsen ett slut. För en diskussion om hur slutet på en berättelse kan se ut. Behöver problemet alltid lösas? Behöver det alltid sluta lyckligt? Vad definierar ett bra slut enligt eleverna?
10. Avsluta lektionen med att berätta att ni nästa lektion ska börja skriva en gemensam berättelse med hjälp av grundpelarna för att hjälpa bokförlaget.
Det finns fördjupande material till den här lektionen på lärar
Begreppslista bokförlag
Ord Förklaring
redaktör person som redigerar manus på ett bokförlag
manus den text som senare blir en bok
illustratör person som skapar bilder till texterna
författare person som skriver böcker
korrekturläsare person som läser texter och rättar stavfel och annat
förläggare
person som planerar vilka böcker ett förlag ska ge ut
Att låta eleverna besluta om innehållet i texten på ett demokratiskt sätt och att låta dem träna på en berättande texts uppbyggnad, struktur och mönster.
• Affischen De sex grundpelarna
• Digitalt verktyg med skrivprogram
För att klassen ska kunna ta del av berättelsens framväxt behövs en dator och projektor alternativt
att du skriver på tavlan. Tänk på att du behöver spara texten till nästa lektion.
En berättelse växer fram
Under lektion 2 påbörjar ni skrivandet av den gemensamma berättelsen. Ni tar hjälp av de sex grundpelarna och klassen röstar fram innehållet i berättelsen.
1. Påminn klassen om filmen de fick från bokförlaget och att medarbetarna behöver klassens hjälp med att skriva en berättelse. Påminn om de sex grundpelarna som ni arbetade med under förra lektionen.
2. Berätta för klassen att de ska skriva en gemensam berättelse och att de behöver ha en huvudkaraktär. En huvudkaraktär kan vara en person, ett djur, en sak eller något helt påhittat. Uppmuntra eleverna att använda sin fantasi! Be om tre olika förslag på en huvudkaraktär och skriv ner förslagen.
3. Låt klassen rösta om de tre förslagen så att ni gemensamt beslutar om en huvudkaraktär. Betona vikten av demokrati och rösthemlighet, och genomför en anonym omröstning genom att eleverna får blunda och räcka upp handen. Ta bort de alternativ som inte röstades fram.
4. Fortsätt på samma sätt med att ta fram tre förslag och rösta för att gemensamt komma fram till en bästa kompis, en miljö, en högsta önskan och ett problem. Spara lösningen till nästa lektion.
5. Efter omröstningen är det dags att börja skriva. Låt eleverna hjälpas åt att komma på hur berättelsen ska börja och hur de kan bygga
vidare med fler meningar. Diskutera gärna i vilken ordning de olika delarna ska presenteras, men se till att ni får med alla framröstade delar.
6. Avrunda lektionen när det är som mest spännande och säg att det blir som en ”cliffhanger”. Berätta att ni kommer att fortsätta skriva nästa lektion.
Den karaktär som berättelsen handlar om, till exempel en person, ett djur, en fantasivarelse eller en sak.
Huvudkaraktärens medhjälpare som stöttar under berättelsens gång.
En eller flera platser där berättelsen utspelar sig.
Något som huvudkaraktären vill göra eller uppnå.
Ett eller flera problem som hindrar att den högsta önskan uppfylls. När man introducerar problemet kan man avsluta stycket när det är som mest spännande. Det kallas för en ”cliffhanger”.
En lösning på problemet som leder till berättelsens slut.
Lektion 3: Berättelsen skickas till bokförlaget
Eleverna bearbetar och skriver klart den gemensamma texten. Läraren skickar elevernas berättelse till bokförlaget.
Att låta eleverna bearbeta den gemensamma texten till innehåll och form och utveckla berättelsen genom person- och miljöbeskrivningar och dialog. Att fördjupa elevernas kunskap om en berättelses struktur, från början till slut.
Material
• Affischen De sex grundpelarna
• Digitalt verktyg med skrivprogram
• Elevernas inledning
• Elevmaterialet Frågor för att utveckla en berättande text
• Elevmaterialet Tips för att skriva dialog
• Kort med bildstöd
Förberedelser
Ta fram texten som klassen skrev under förra lektionen.
Under lektion 3 får klassen bearbeta den inledande texten och utveckla personoch miljöbeskrivningar. Ni skriver tillsammans klart berättelsen och du berättar att du kommer att skicka in den till bokförlaget.
1. Inled lektionen med att berätta att eleverna ska få öva på karaktärsoch miljöbeskrivningar. Dela in eleverna i par och ge varje par ett karaktärskort (gul baksida) och/ eller ett miljökort (grön baksida). Berätta att du har gjort ett underlag som eleverna ska ta hjälp av och dela ut elevmaterialet Frågor för att utveckla en berättande text. Låt paren hjälpas åt att beskriva korten utifrån frågorna i elevmaterialet. Byt gärna kort efter en stund så att eleverna får träna på olika typer av karaktärer och miljöer.
2. Berätta sedan att ni nu ska läsa igenom den gemensamma inledningen som eleverna skrev förra lektionen och att de ska fundera på hur de kan beskriva karaktärerna och miljön i texten på ett mer utvecklat sätt. Visa även att du har ett underlag med tips på hur man kan skriva dialog och gå igenom det med eleverna.
3. Läs inledningen och låt sedan eleverna fundera på vilka förbättringar de kan göra. Detta kan till exempel göras i smågrupper, där varje grupp får fokusera på en särskild del av texten. Bearbeta sedan inledningen utifrån elevernas förslag.
4. Skriv tillsammans vidare på berättelsen. Fortsätt uppmuntra eleverna att beskriva karaktärer och miljöer och att skriva dialog där det passar. Kom överens om en lösning på problemet, förslagsvis genom att rösta, och skriv klart berättelsen. Läs igenom texten tillsammans och låt eleverna fundera på om det finns något ytterligare de vill lägga till eller ändra.
När två karaktärer pratar med varandra i en berättelse kallas det för dialog. Man kan skriva dialog på olika sätt, men här visar vi hur man skriver dialog med talstreck. Försök skriva dialogen så att det låter så naturligt som möjligt – fundera på vad och hur man brukar säga saker till varandra i verkligheten.
TÄNK PÅ ATT:
• Börja alltid skriva på ny rad när någon säger något.
• Använd talstreck: –
• Berätta vem det är som talar.
5. Påminn eleverna om att en bok behöver en titel. För gärna en kort diskussion om titelns funktion och kolla på några exempel på böcker som finns i klassrummet. Bestäm en titel på berättelsen. Ni kan till exempel låta eleverna fundera parvis på titelförslag och sedan rösta.
6. Avsluta lektionen med att berätta att du kommer att skicka klassens text till bokförlaget.
KARAKTÄRSBESKRIVNING:
• Vad heter karaktären?
• Hur gammal är den?
• Hur ser den ut och vilka kännetecken har den (t ex ögonfärg, hårfärg, längd, form, gångstil, klädstil, sätt att prata)?
• Vad har karaktären för intressen?
• Vad har den för vanor och/eller ovanor?
• Finns det något mer som är specifikt för karaktären?
MILJÖBESKRIVNING:
• Vad heter platsen?
• Var ligger platsen?
• Hur ser det ut där (byggnader, växtlighet, färger, vatten, ljus)?
• Vilket väder är det?
• Berätta hur karaktären pratar, till exempel genom att använda ord som skrek, sa, viskade, mumlade, ropade Använd olika ord så att det blir variation i texten.
• Läs dialogen högt, gärna med en kompis, för att höra om det låter naturligt.
SÅ HÄR KAN EN DIALOG SE UT:
– Titta, det rör sig, viskade Fatima nervöst när hon såg gardinen fladdra i det övergivna huset.
– Wow, vad häftigt! sa Liza exalterat och började gå mot fönstret. ! ...
– Var då? ropade Adam och Mohammed förfärat och tog ett steg tillbaka.
• Vilken tid på dygnet?
• Vilken känsla får man när man befinner sig på platsen?
• Är det några andra än huvudkaraktären och bästa kompisen som befinner sig på platsen?
• Finns det något mer som är specifikt för miljön?
Använd länken som du har fått på mejl av din utbildningsledare för att skicka in klassens text. Vänta sedan in nästa brev från förlaget, som innehåller en klassuppsättning av elevernas text tryckt till bok, ett brev och ett foto på medarbetarna på bokförlaget.
På lärarportalen under lektion 3 hittar du dramaövningar som fortsatt stöd för arbete med karaktärer och miljöer.
Klassen blir publicerade författare
Medarbetarna på bokförlaget hör av sig igen, denna gång med ett brev. De berättar att redaktör Schwartz blivit så imponerad av klassens berättelse att hen gett ut den som bok, och publicerat den på bokförlagets hemsida.
Att ge eleverna återkoppling från bokförlaget på deras arbete, och att stärka deras roll som fantasiexperter. Att låta eleverna träna på att sammanfatta en text och på att illustrera en berättande text med bilder som passar textens innehåll.
• Brev från medarbetarna
• Elevernas böcker
• Foto på medarbetarna
• Digitalt verktyg för att visa bokförlagets hemsida: redaktorschwartzbokforlag.se
• Färgpennor och kritor
Vänta in paketet med brevet från medarbetarna och elevernas böcker. Bekanta dig med bokförlagets hemsida så att du enkelt hittar klassens bok.
Den här lektionen får eleverna veta att de är publicerade författare och de får varsitt exemplar av boken. Eleverna får illustrera sina böcker och skriva en baksidestext som sammanfattar berättelsen.
1. Berätta för klassen att det har kommit ett paket till dem. Öppna med spänning och visa elevernas böcker.
2. Visa också att det finns ett brev till klassen. Läs upp brevet och betona hur imponerade både medarbetarna och redaktören är av klassens fantasi och berättarglädje. Visa fotot på medarbetarna.
3. Gå in på bokförlagets hemsida och titta på klassens publicerade bok.
4. Bläddra i en av elevernas böcker och visa att det finns utrymme att göra illustrationer till texten.
»Berätta för klassen att det har kommit ett paket till dem. Öppna med spänning och visa elevernas böcker.«
5. Dela ut böckerna till eleverna och uppmuntra dem att läsa texten och illustrera med bilder som passar till texten.
6. Samla eleverna och berätta att det brukar finnas en text på baksidan av tryckta böcker. Läs gärna ett exempel från någon bok i klassrummet och förklara att det är en kort sammanfattning som ska locka andra att vilja läsa boken. Påminn om att man inte ska avslöja slutet. Visa att det finns utrymme på baksidan av elevernas böcker och låt dem skriva en sammanfattning där. Gör antingen en gemensam sammanfattning eller låt varje elev skriva en egen.
Du hittar fördjupande material till den här lektionen på lärar
Hej!
Stort tack för ert strålande manus – vilken sprudlande fantasi och berättarglädje!
Vi blev så upprymda när vi läste er berättelse att vi fattade mod och lade manuset på redaktörns bord. Redaktören är noga med att ta sig tid att läsa alla manus noggrant och långsamt. Varje manus förtjänar sin tid och läsning brukar redaktören säga.
Efter några dagar skickade redaktör Schwartz ut ett mejl där det stod att er berättelse ska ges ut som bok. När vi berättade att det var ni – en skolklass – som har skrivit manuset blev redaktören lika förvånad som imponerad.
Så nu har er berättelse formgivits och fått en bild och ni är våra nyaste bokdebutanter! (Debutant, så kallas man när man ger ut sin första bok!) Ni kan hitta den på vår hemsida www.redaktorschwartzbokforlag.se!
Vi skickar så klart även varsitt exemplar till er.
Kom ihåg att fortsätta skriva!
Varmt tack från medarbetarna på
Redaktör Schwartz bokförlag
Begreppslista till brevet
Ord
Förklaring
strålande här: något som är väldigt bra
manus en text som ska bli något annat, i det här fallet en bok
sprudlande livlig, glad, energisk
upprymd glad, lycklig, exalterad
fatta mod våga göra något
noggrant att göra något ordentligt
förtjäna när man är värd något
förvånad
överraskad, häpen, något man inte trodde skulle ske
imponerad när man tycker att något är väldigt bra
formge
designa, rita, bestämma hur något ska se ut
debutant nybörjare, någon som gör något för första gången
exemplar här: kopia
Lektion 5:
Eleverna skapar innehåll till nya berättelser
Klassen får ännu ett brev, denna gång från självaste redaktör Schwartz! Redaktören kan inte släppa elevernas fantasi och berättarglädje och ber dem därför att skriva ytterligare en berättelse, individuellt den här gången. De uppmuntras även att ta hjälp av varandra för att komma i gång med skrivandet.
Tidsåtgång: 60 minuter
Att utifrån strukturen i en berättande text utveckla innehåll till en berättelse. Att låta eleverna träna på att ge och ta emot respons och bearbeta innehållet.
• Brev 1 från redaktör Schwartz
• Filmen Tips till debutanter på redaktorschwartzbokforlag.se
• Anteckningsböcker till eleverna
• Elevmaterialet De sex grundpelarna
• Kort med bildstöd
• Ev. elevmaterialet Frågor för att utveckla en berättande text
Titta på filmen och läs om författarna på s. 39 så att du kan berätta lite mer om dem för eleverna.
Lektion 5:
Eleverna skapar innehåll till nya berättelser
Klassen tittar på en film där några kända författare ger sina bästa skrivtips. Eleverna får sedan komma på innehåll till sina individuella berättelser. De får ge och ta emot respons på innehållet och bearbeta det. Redaktören används som en yttre avsändare för att motivera eleverna.
Lektionsupplägg:
1. Berätta för klassen att det har kommit ett nytt paket till dem. Visa eleverna att det innehåller ett brev och anteckningsböcker.
2. Läs upp brevet och diskutera innehållet.
3. Redaktören nämner en film som finns på bokförlagets hemsida. Titta på filmen tillsammans. Diskutera författarnas tips, och låt eleverna dela med sig till varandra av sina egna tips för att komma i gång och skriva. Du som lärare kan också tipsa om att använda bilder för inspiration, och visa korten med bildstöd.
4. Visa anteckningsböckerna som redaktören skickat med. Berätta att du tror att redaktör Schwartz vill att eleverna skriver en egen berättelse i boken.
»Berätta för klassen att det har kommit ett nytt paket till dem.«
5. Påminn eleverna om de sex grundpelarna, och berätta att du blev så inspirerad av dem att du gjort en mall utifrån dem som eleverna ska använda. Gå igenom mallen. Använd också gärna frågorna från lektion 3 för att utveckla karaktärerna och miljön. Berätta för eleverna att de även kommer att få ge varandra respons, precis som redaktören också skriver om. Visa var eleverna ska skriva sin respons på elevmaterialet.
6. Dela ut elevmaterialet och låt eleverna fylla i det. De elever som vill kan ta hjälp av korten med bildstöd för inspiration.
7. När eleverna har fyllt i de sex grundpelarna byter de parvis papper med varandra. De läser kompisens text och skriver sin respons på kamratens papper.
Därefter bearbetar de innehållet genom att revidera sina anteckningar.
8. Avsluta lektionen med att berätta att eleverna nästa lektion ska få skriva ner sina berättelser i anteckningsböckerna.
Namn:
Huvudkaraktär:
Det här gillade jag mest med karaktärerna:
Miljöbeskrivningen fick mig att känna/tänka på:
Det här tyckte jag var bäst med högsta önskan och problemet:
Det här skulle du kunna utveckla/beskriva ännu mer: + ?
Det här förstod jag inte:
Bästa kompis eller side-kick:
Miljö:
Högsta önskan:
Problem och ”cliffhanger”:
Lösning och slut:
Brev 1 från redaktör Schwartz
Bästa debutanter!
Jag har läst er berättelse flera gånger, så som man gör med sådant man tycker mycket om. Har ni läst något, eller kanske sett en film, om och om igen?
Den fantasi ni uppvisar, och er förmåga att berätta, gör mig nyfiken på hur det skulle bli om ni, var och en av er, skrev egna berättelser. Helt från början.
Vem skulle vara huvudkaraktär och var skulle hen befinna sig? Vilken typ av samtal skulle uppstå? Finns det motgångar som verkar rentav omöjliga i jakten på att uppfylla den stora drömmen?
Många debutanter menar att just den andra boken är svårast att skriva. De tar därför ofta hjälp av en kritiker eller två som kan ge återkoppling på innehållet.
Vi har också bett några erfarna författare att ge sina bästa tips och samlat dem i en film som finns på förlagets hemsida. Jag rekommenderar er varmt att titta på den och låta er inspireras.
Varje författare bär på oändligt många berättelser.
Jag hoppas att ni utforskar era och delar med er av dem till andra i er omgivning.
Redaktör N Schwartz
Begreppslista till brevet
Ord
uppvisa
Förklaring
visa upp något
nyfiken intresserad, frågvis
befinna sig vara på en plats
uppstå
motgång
inträffa, bli till, skapa
när något inte blir som man vill, det blir jobbigt
rentav faktiskt, i själva verket
kritiker
någon som granskar/tittar på något och säger vad den tycker
återkoppling när någon säger vad den tycker om något
erfaren
person som kan mycket om något för att den har gjort det många gånger
hemsida webbsida på internet
inspireras få idéer från något
oändligt obegränsat, hur många som helst
utforska ta reda på mer om något
omgivning närmiljö, det som finns nära
Martin Widmark är mellanstadielärare och författare. Han har gett ut över 100 böcker och hans böcker har översatts till närmare 40 olika språk.
Martins mest kända bokserie är den om LasseMajas Detektivbyrå, som också har blivit julkalender, ett antal filmer och en TVserie. Martin har även skrivit böckerna om monsteragenten
Nelly Rapp och bokserien om Halvdan Viking. Han startade även projektet En läsande klass tillsammans med Junibacken.
Stina Wirsén är barnboksförfattare och illustratör. Hon har bland annat skrivit de populära Vem-böckerna, och tillsammans med sin mamma Carin har hon skapat bilderböckerna om Rut och Knut. Stinas böcker tar ofta upp vanliga men svåra känslor som kan uppstå när man är barn. Som illustratör jobbar Stina med allt från dagspress och böcker till frimärken, offentlig konst och kakelmålningar.
Ingela Korsell är grundskollärare och författare och har tillsammans med Åsa Larsson skrivit de omåttligt populära PAXböckerna. Ingela har också skrivit faktaboksserien Väsenologi, där man som läsare får lära sig mer om olika väsen i nordisk folktro. Tillsammans med Åsa Larsson har hon även skrivit barnradioföljetongen Spöket som försvann
Johan Unenge är både tecknare och författare. Johan har bland annat skrivit bokserierna Livet enligt Rosa och Hotell Gyllene knorren tillsammans med Måns Gahrton. Han har även illustrerat serien om Eva och Adam, och skrev tillsammans med Måns manus till tvproduktionen. Nu är de aktuella med en ny serie som heter Superskillz. I Johans bibliografi ingår även böckerna om skejtaren Pontus och bokserien Snöbröder.
Lektion 6: Den andra boken tar form
Eleverna skriver ner och illustrerar sina berättelser i anteckningsböckerna som redaktör Schwartz skickat.
Att låta eleverna skriva en berättande text med begripligt innehåll och fungerande struktur. Att låta dem skapa en text där ord och bild samspelar. Att sammanfatta en berättelse.
Material
• Anteckningsböcker
• Elevmaterialet De sex grundpelarna
• Elevmaterialet Frågor för att utveckla en berättande text
• Elevmaterialet Tips för att skriva dialog
• Färgpennor och kritor
Förberedelser
Läs eventuellt igenom elevernas underlag från lektion 5 och ge respons på innehållet.
Den här lektionen skriver eleverna ner sina berättelser i anteckningsböckerna. De utvecklar innehållet och gör illustrationer som passar till texten. De illustrerar även framsidan, bestämmer titel och skriver en baksidestext.
1. Berätta för eleverna att det nu är dags för dem att skriva ner sina berättelser i anteckningsböckerna som de fått från redaktör Schwartz. Till sin hjälp har de materialet som de skrev förra lektionen. Påminn eleverna om att utveckla miljö och personbeskrivningarna och att lägga till eventuell dialog.
2. Dela ut anteckningsböckerna och elevmaterialet.
3. Gå igenom hur anteckningsboken ser ut. Visa att det finns utrymme att både skriva och illustrera. På framsidan kan de göra en illustration och skriva bokens titel, och på baksidan finns det plats för att skriva en sammanfattande baksidestext. Det finns även möjlighet att skriva ett kort författarporträtt. De kan antingen skriva om sig själva eller byta bok med en kompis och skriva om varandra.
4. Låt eleverna skriva ner sina berättelser och även arbeta med illustrationer och fram och baksida.
5. När eleverna är klara samlar du in anteckningsböckerna och berättar att du är nyfiken på att få läsa deras texter!
Lektion 7:
Eleverna presenterar sina böcker för varandra
I sitt brev uppmuntrar
Redaktör Schwartz
eleverna att dela med sig av sina
berättelser till andra i sin omgivning. Det är därför dags för eleverna att presentera sina böcker för varandra.
Tidsåtgång: 50 minuter + tid för presentation
Att låta eleverna planera och genomföra en muntlig presentation för sina klasskamrater. Att disponera presentationen med inledning, innehåll och avslutning. Att ge eleverna förståelse för hur gester och kroppsspråk påverkar presentationen.
Material
• Elevmaterialet Muntlig presentation
• Elevernas anteckningsböcker
• Ev. brev 1 från redaktör Schwartz (från lektion 5)
Läs texten om muntlig framställan på nästa uppslag och fundera på vad av det som du vill gå igenom med dina elever. Fundera också på om det finns några specifika saker du vill att eleverna berättar i sina presentationer, till exempel hur de tyckte att skrivprocessen gick, om texten blev som de hade tänkt från början, och vad som var roligt eller utmanande. De kan även med fördel läsa ett kort utdrag ur sin bok.
Eleverna presenterar
sina böcker för
varandra
Den här lektionen får eleverna förbereda och genomföra en muntlig presentation som ska handla om deras berättelser och skrivprocessen. Ni går igenom disposition och struktur och vikten av att anpassa innehållet till mottagaren.
1. Inled lektionen med att påminna om hur redaktör Schwartz avslutade sitt brev, nämligen med en förhoppning om att eleverna delar med sig av sina berättelser till andra i sin omgivning. Därför ska eleverna nu få presentera sina böcker och berätta om hur det var att skriva dem.
2. Berätta att du har förberett ett underlag som eleverna ska använda under sina förberedelser. Gå igenom elevmaterialet och prata om att en presentation behöver ha en tydlig struktur med inledning, innehåll och avslutning. Förklara vad de olika delarna innebär. Nämn att det är viktigt att tänka på att anpassa sin presentation till mottagaren och att ställa sig frågorna: Vem? Vad? och Hur?
3. Dela ut elevmaterialet och låt eleverna förbereda sina presentationer.
4. Samla klassen och prata om vad man behöver tänka på när man talar inför en publik. På baksidan av elevmaterialet finns några punkter som stöd.
5. Låt eleverna träna på presentationen, till exempel parvis.
6. Låt eleverna genomföra sina presentationer, antingen i helklass eller i mindre grupper.
Namn:
PÅ
INLEDNING Hälsa publiken välkommen. Presentera dig själv och vad du ska berätta om.
INNEHÅLL Tänk igenom vad du ska berätta och i vilken ordning.
AVSLUTNING Sammanfatta vad du har berättat om och tacka publiken för deras uppmärksamhet.
Du kan med fördel låta eleverna läsa sina berättelser högt för varandra under de kommande veckorna, eller skapa en plats där andra har möjlighet att ta del av deras böcker.
Att genomföra en muntlig presentation handlar om retorik. Inom retoriken finns tre viktiga begrepp: ethos, logos och pathos.
Ethos
handlar om trovärdighet. När man talar inför folk vill man få publiken att lita på en. Man behöver ha kunskap om ämnet, vara påläst och ha självförtroende. Man behöver vara modig och tänka på att anpassa sig efter publiken.
handlar om att strukturera upp sitt budskap så att det blir tydligt och logiskt. Beroende på vad presentationen handlar om kan man behöva använda argument, fakta och trovärdiga källor.
handlar om känsla. Måla upp en bild och använd beskrivande ord kopplade till våra sinnen för att förmedla en känsla och påverka publiken. Förstärk budskapet genom att våga visa egna känslor med rösten och kroppen.
På UR Play kan eleverna lära sig mer om retorik och begreppen ethos, logos och pathos: ”Mer om retorik”.
Lektion 8: Bokförlaget tackar eleverna
Redaktör Schwartz hör av sig igen och tackar debutanterna för deras insats genom att tilldela eleverna varsitt diplom.
Syfte
Att uppmärksamma elevernas förmåga som skribenter och att knyta ihop skolprogrammet.
Material
• Brev 2 från redaktör Schwartz
• Diplom
Förberedelser
Skriv elevernas namn på diplomen.
Den här lektionen avslutar programmet. Eleverna tilldelas varsitt diplom som tack och bevis på elevernas prestation.
Lektionsupplägg:
1. Berätta för klassen att det har kommit ett nytt brev till dem. Öppna och läs brevet från redaktören.
2. Visa diplomen, läs vad som står och dela ut ett diplom till varje elev.
3. Betona särskilt redaktörens slutord om att eleverna ska fortsätta skriva.
tilldelas:
med motivering:
Detta diplom tilldelas debutanterna som med sin skärpa, fantasi och berättarkraft inspirerar läsaren att möta läsupplevelser som utmanar tanken och öppnar dörrar till nya världar. Genom att tillsammans skapa en bok som bjuder på nydanande karaktärer, miljöbeskrivningar och resonemang har de berikat bokförlagets utgivning. Det stora och det lilla uppkom först i någons fantasi och nu nås läsarna av debutanternas strålande sådan.
N Schwartz Redaktör Schwartz bokförlag
Brev 2 från redaktör Schwartz
Hej igen!
Vårt förlag har kommit på fötter igen, mycket tack vare er.
Folk verkar bli inspirerade av er berättelse, och det kommer in högar av manus med posten. Det är berättelser i alla möjliga genrer med spännande dialoger och miljöbeskrivningar där fantasin har flödat fritt.
Jag insåg härom dagen att vi glömt att tacka er riktigt ordentligt för hjälpen. Jag skickar därför med varsitt diplom som alla debutanter får.
Fortsätt att skriva!
Bästa hälsningar, Redaktör N Schwartz
Begreppslista till brevet
Ord
Förklaring
komma på fötter komma i gång igen, bli bra på något igen
genre en typ av text, t.ex. humor, deckare, fantasy och sagor
flöda forsa, strömma, rinna mycket och snabbt
inse förstå, komma på
diplom en utmärkelse/ett bevis för att man gjort något bra
© Berättarministeriet 2024
Tryck: Sisu Art 2024.
Grafisk form och art direction:
Studio Daniela Juvall
Illustration: Tilda Hedengren
Upplaga: Våren 2024
Tack för att du har genomfört vårt
skolprogram Redaktör Schwartz bokutgivning! Vill du veta mer om oss och våra skolprogram, läs mer här: