UPN tidslinje

Tidslinje 1875

Maryas syster Zofia (nämns i breven) dör i tyfus.

1878

Maryas mamma (nämns i breven) dör.

Marie Curie i sitt laboratorium

1867

Marya Skłodowska föds den 7 novem­ ber i Warszawa i Polen. Hon är yngst av fem syskon. Modern är pianist och lärare, fadern lärare i matematik och fysik. 1867 är Polen inte ett eget land, utan olika delar tillhör Preussen, Öster­rike och Ryssland. Warszawa lig­ ger i den del som tillhör Ryssland.

KURIOSA: 1867 föds även Vera Jevstafjevna Popova. Hon är en av de första kvinnliga kemisterna i Ryssland. Hon tar examen i natur­ vetenskap 1883 och studerar även natur­vetenskap vid de högre ­kurserna för kvinnor. Hon blir doktor i kemi vid universi­tetet i Genève 1892. Vera ­Jevstafjevna Popova blir där­efter professor i kemi vid det ryska lantbruks­universitetet i Polen.

Uppdrag: Nobelarkivet

1883

Marya tar examen från flickläroverket (motsvarande gymnasieexamen) och får guldmedalj. Eftersom flickor inte får gå på universiteten i Polen studerar Marya och hennes syster Bronia vid det så kallade ”flygande universitetet”, ett underjordiskt universitet (1885–1905) med bas i Warszawa som välkomnar kvinnliga studenter.

Vera Jevstafjevna Popova

45

Eiffeltornet i Paris

1894

Marie tar examen i matematik som näst bästa elev. Samma år lär hon känna Pierre Curie, och de finner varandra genom sin gemen­samma kärlek till natur­vetenskapen. Pierre friar, men Marie, som har för avsikt att återvända till Polen, tackar först nej. Planerna går dock i stöpet när hon, på grund av tidens ogina syn på kvinnliga elever, inte antas till universitetet i Krakow, och hon återvänder på Pierres inrådan till Paris för att doktorera.

1885

Marya tar tjänst som guvernant för att kunna hjälpa till att bekosta systern Bronias medicinstudier i Paris.

Systrarnas plan är att Bronia i sin tur ska bekosta Maryas studier.

1891

Marya flyttar till Paris. Först bor hon med sin syster Bronia och hennes man, men snart flyttar hon till eget boende i latinkvarteren. Samma år börjar hon studera kemi, fysik och matematik på Sorbonneuniversitetet och börjar, för enkelhetens skull, kalla sig Marie.

Hon studerar på dagarna och under­ visar själv på kvällarna.

1893

Marie tar examen i fysik som årsbästa elev och börjar arbeta i ett laboratorium parallellt med studierna.

1895

Marie och Pierre gifter sig borgerligt (ovanligt vid den här tiden), Marie i en mörkblå klänning som hon kommer att använda som labbrock i många år framöver. Utöver vetenskapen delar de två ytterligare intressen: långa cykel­ turer och utlandsresor – båda ganska ovanliga intressen på den här tiden.

Sorbonne­ universitetet

»Paret publicerar en vetenskaplig artikel där de berättar om upptäckten av ett nytt ›element‹, som de kallar polonium som en hyllning till Maries hemland Polen.«

1897

Maries och Pierres dotter Irène föds, och Marie börjar jobba som lärare för att bidra till familjens försörjning.

1898

Paret publicerar en vetenskaplig artikel där de berättar om upptäckten av ett nytt ”element”, som de kallar polonium som en hyllning till Maries hemland Polen. Senare samma år upptäcker de ytterligare ett ”element”, som får namnet radium.

Mellan 1898 och 1902 publicerar Marie och Pierre, var för sig och tillsammans, totalt 32 vetenskapliga artiklar, bland annat en som beskriver hur cancerceller förstörs snabbare än friska celler när de exponeras för radium.

1902

Marie lyckas efter hårt och idogt arbete i laboratoriet framställa en tiondels gram radiumsalt.

1903

Marie doktorerar vid Sorbonne och blir den första kvinnan i Frankrike att erhålla doktorstitel. Samma år bjuds paret in till Royal Institution i London för att föreläsa om radioaktivitet. Marie tillåts dock inte tala, eftersom hon är kvinna.

I december mottar Marie och Pierre Curie tillsammans med Henri B ­ ecquerel Nobelpriset i fysik för upptäckten av radioaktivitet. Nobelkommittén tänker först ge priset till bara Pierre Curie och Henri ­Becquerel, men Gösta Mittag-Leffler, en av akademileda­ möterna tillika förkämpe för kvinnliga forskare, uppmärksammar Pierre på detta och sedan han och Becquerel klagat ändrar sig kommittén. Marie Curie blir därmed den första kvinnan som får motta Nobelpriset. Paret anser sig dock för upptagna av arbete för att hinna resa till prisut­delningen (de reser till Stockholm först 1905, för att ge den för pristagare obligatoriska Nobelföreläsningen).

KURIOSA: Gösta Mittag-Leffler var en övertygad förespråkare för kvin­ nors rättigheter. Han agerade bland annat mellanhand för att hjälpa den ryska matematikern Sofia Kovalev­ skaya att bli fullvärdig professor i matematik i Stockholm. Mycket tack vare honom kom hon att bli den första kvinna i världen att inneha professorstitel, 1884.

1903

OMVÄRLD: I England bildas Women's Social and Political Union (WSPU), även kallad suffragett­ rörelsen, av Emelie Pankhurst och hennes döttrar. Rörelsen tillgriper alla till buds stående medel – även våld – för att nå sitt mål: kvinn­ lig politisk rösträtt.

1904

Maries och Pierres andra dotter, Ève, föds. Marie är mån om att barnen ska lära sig polska och få del av hennes polska kultur och arv, och anställer därför polska barnflickor, som även reser med barnen till Polen regelbundet.

Döttrarna Irène och Ève

1905

Paret reser till Stockholm för att ge sin Nobelföreläsning.

1906

Pierre blir påkörd av en hästdroska och dör. Plötsligt står Marie som ensam försörjare med två små barn.

Sorbonne­universitetet ­beslutar att behålla den professur i fysik som inrättats för Pierre, och över­ låter den på Marie. Hon blir därmed den första kvinnliga professorn på Sorbonneuniversitetet.

1910

Marie Curie föreslås bli ledamot av den franska Vetenskapsakademin, men förslaget faller på två röster. Samma år väljs hon in i den svenska Kungliga Vetenskapsakademien.

KURIOSA: Först ett halvt sekel senare, 1962, får den franska vetenskaps­akademin sin första kvinnliga ledamot, M ­ arguerite ­Pereys, som var Marie Curies doktorand. Den första kvinna som valdes in i den svenska Kungliga Vetenskaps­akademien var Eva Ekeblad, 1748.

Berättarministeriet

1911

OMVÄRLD: Norrmannen Roald Amundsens expedition vinner kapp­ löpningen om att först nå Sydpolen, över britten Robert Scott och hans expedition.

1911

Marie Curie får motta sitt andra Nobelpris, den här gången i kemi, för upptäckten av grundämnena polonium och radium och med dessa upptäckter behäftade landvinningar på kemins område. Hon är den första person som tilldelas Nobelpriset två gånger, och än i dag är hon den enda kvinna som fått priset två gånger och den enda någonsin som tilldelats priset i två olika vetenskapliga discipliner: fysik och kemi.

Radium­institutet i Warsawa

1929

OMVÄRLD: Börskraschen på Wall Street i New York leder till världs­ omfattande ekonomisk depression.

1932

Invigning av Radiuminstitutet i ­Warszawa, som Marie varit med och grundat. Maries syster ­Bronia blir chef för institutet.

1933 1914

OMVÄRLD: Kronprins Franz Ferdinand blir skjuten i Sarajevo, vilket blir startskottet för första världskriget.

OMVÄRLD: Den 30 januari väljs Adolf Hitler till rikskansler i Tysk­ land. Landet blir på kort tid en nazistisk diktatur.

1933 1914–1918

Första världskriget. Marie ägnar sin tid åt att söka finansiering, utrusta, bemanna och själv köra runt små bilar, ”petites curies”, med röntgen­ utrustning som används för att ­undersöka sårade soldater. Dottern Irène assisterar.

Uppdrag: Nobelarkivet

Marie blir inlagd på Sancellemoz­ sanatoriet i Passy. Många års ­exponering för radioaktiva ämnen har satt sina spår i hennes kropp.

1934

Marie Curie dör den 4 juli av aplastisk anemi orsakad av strålning.

49