RSF klassrum med flikar

Lärarhandledning

Redaktör Schwartz

forskningsresa

Skolprogrammet sy ar till att väcka elevernas ny kenhet på vetenskap och forskning. Genom laborationer, lmer och brev får eleverna en fördjupad kunskap om några vetenskapliga upptäckter och de får en inblick i en forskares vardag. Programmet är ett samarbete med Karolinska Institutet.

Berättarministeriet

Berättarministeriet

Stiftelsen Berättarministeriet utvecklar läromedel och erbjuder lärarstöd till lärare som arbetar med barn och unga i årskurs 2–9. Med storytelling som metod stöttar Stiftelsen lärare att på ett lustfyllt och kreativt sätt utveckla sina elevers språkliga förmåga. Berättarministeriet är en icke vinstdrivande, partipolitiskt och religiöst obunden stiftelse som drivs i samverkan mellan privat, offentlig och ideell sektor. www.berattarministeriet.se

Stiftelsen Berättarministeriet utvecklar läromedel och erbjuder lärarstöd till lärare som arbetar med barn och unga i årskurs 2–9. Med hjälp av storytelling stöttar stiftelsen lärare att på ett lustfyllt och kreativt sätt utveckla sina elevers språkliga förmåga. Berättarministeriet är en icke vinstdrivande, partipolitiskt och religiöst obunden stiftelse. Verksamheten möjliggörs genom samverkan mellan privat, offentlig och ideell sektor.

www.berattarministeriet.se

Nobel Prize Museum Nobelprismuseet är ett litet museum med stort innehåll. Genom filmer, unika föremål och guidade visningar presenteras frihetskämpar, författare och forskare. Alfred Nobel hade en tydlig vision med det pris han skapade. Han skrev i sitt testamente att han ville belöna dem som hade gjort mänskligheten den största nytta. ”Nobelpriset visar att idéer förändrar världen. Nobelpristagarnas mod, kreativitet och envishet inspirerar och ger oss hopp för framtiden.”

Karolinska Institutet

www.nobelprizemuseum.se

Karolinska Institutet (KI) är ett världsledande medicinskt universitet, med uppdrag att bedriva forskning och utbildning och att samverka med det omgivande samhället. KI:s forskning spänner över ett brett fält, från grundläggande experimentell forskning till patientnära forskning och vårdve-tenskap. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För KI är samarbete och innovationsutveckling viktigt för att omvandla uni-versitetets kunskap och resultat till samhällsnytta som kan skapa bättre hälsa och bota sjukdomar, både i Sverige och i världen.

www.ki.se

Annan bild

Annan bild

Innehållsförteckning

4 Välkommen till Redaktör Schwartz forskningsresa!

6 Lärande samtal och lärarportalen

8 Programmets upplägg och innehåll

9 Förankring i kursplaner, Lgr 22

12 Lektionsöversikt

14 Forskarlådans innehåll

17 Lektion 1: Vad är vetenskap?

25 Lektion 2: Vad gör en naturvetare?

29 Lektion 3–5: Forskarlådan

43 Lektion 6: Klassen skickar frågor och labbrapporter

47 Lektion 7: Återkoppling från Eva

49 Lektion 8: Karolinska Institutet tackar klassen

55 Lektion 9: Redaktör Schwartz återkopplar till klassen

VÄLKOMMEN TILL REDAKTÖR SCHWARTZ FORSKNINGSRESA!

Välkommen till Redaktör Schwartz forskningsresa. Skolprogrammet har tagits fram av Stiftelsen Berättarministeriet i samarbete med Karolinska Institutet. Avsikten är att ge dig som arbetar med elever i årskurs 4–6 stöd i undervisningen så att du på ett kreativt och lustfyllt sätt kan stärka elevernas språkförmåga och kunskaper inom de naturvetenskapliga ämnena. I en vidare bemärkelse är ambitionen med samarbetet att sänka trösklarna till den akademiska världen och därigenom främja framtidens forskning.

Programmet är ämnesövergripande och svarar mot det centrala innehållet i kursplanerna för svenska, svenska som andraspråk, fysik, kemi och biologi.

ETT PROGRAM I NYFIKENHETENS TECKEN

I skolprogrammet har redaktör Schwartz börjat fundera på att den gemensamma nämnaren mellan litteratur och naturvetenskap är fantasi – förmågan att se bortom det redan vedertagna och på så sätt förklara världen på nya sätt. Det tar inte lång tid innan redaktören får idén att koppla ihop eleverna (som ju är bland de mest fantasifulla personer redaktören känner) med naturvetare på Karolinska Institutet (KI) för att de ska slå sina kloka och kreativa huvuden ihop. Utifrån den storyn får klassen lära sig mer om forskning och den vetenskapliga metoden. KI skickar bland annat en forskarlåda till klassrummet med experiment som du och eleverna genomför tillsammans.

Programmet avslutas med att redaktören, föga förvånande, konstaterar att framtiden ser ljus ut eftersom den så tryggt vilar i dessa kloka elevers händer.

CANCERFONDEN

Skolprogrammet är möjligt tack vare finansiering av Cancerfonden.

Cancerfonden är en ideell insamlingsorganisation som samlar in och fördelar medel till forskning, kunskapsspridning och påverkansarbete relaterat till cancer.

Cancerfonden ger även stöd till verksamheter som på olika sätt kan bidra till ökad forskning och till förbättringar inom vård och behandling av cancer.

cancerfonden.se

Lärande samtal

Som ett led i det kompetensutvecklande stödet från Berättarministeriet erbjuds du lärandetillfällen genom kollegiala samtal under programmets gång. Samtalen syftar till att fungera som ett stöd för dig i ditt utvecklingsarbete av undervisningen och innebär kollegiala erfarenhetsutbyten mellan lärare som genomför samma skolprogram. Berättarministeriets pedagoger leder och faciliterar samtalen. Lärande samtal: introduktion

Inledande samtal som äger rum innan du startar skolprogrammet. Syftet är att förbereda dig genom en gemensam genomgång av lärarhandledningen och materialet. Genom att tillsammans utforska och diskutera förväntningar och förutsättningar skapas en stabil grund för start av programmet.

Lärande samtal: uppföljning

Samtalet genomförs under programmets pågående fas och syftar till att stötta dig i genomförandet av de programspecifika lektionerna. Samtalet är även ett tillfälle att dela erfarenheter med andra lärare som också genomför programmet. Här ges möjlighet till inspiration och utbyte av bästa praxis.

Lärande samtal: fördjupning

Samtalet genomförs efter avslutat program och erbjuder kollegiala erfarenhetsutbyten med fokus på framtida undervisning. Här finns också möjlighet att reflektera över och planera för fortsatt arbete med Berättarministeriets övriga skolprogram.

Din lokala utbildningsledare arrangerar och bokar in dig på Berättarministeriets lärande samtal. Kom ihåg att du också alltid kan kontakta oss om du har frågor!

Lärarportalen

På Berättarministeriets lärarportal finns allt material du behöver till programmet. Det mesta av materialet får du av oss men här finns till exempel filmer som visas för klassen under specifika lektioner, fördjupande uppgifter som man kan göra utöver lektionsplaneringen, kopieringsunderlag att skriva ut samt föreläsningar från våra tidigare lärarkonferenser och events.

Du når lärarportalen genom att logga in på www.berattarministeriet.se och klicka på Lärarportal. Välj därefter ditt specifika skolprogram för att hitta rätt material.

PROGRAMMETS UPPLÄGG OCH INNEHÅLL

I Redaktör Schwartz forskningsresa får eleverna bekanta sig med historiska och nutida upptäckter och deras betydelse för människans villkor och syn på världen. Eleverna får vidare diskutera forskning, vad en naturvetare gör och läsa olika typer av texter som till exempel instruktioner och brev. I programmet övar eleverna sin förmåga att anpassa språket efter mottagare och sammanhang. Kreativitet, fantasi och lustfyllt lärande är viktiga delar i materialet för att uppmuntra elevens nyfikenhet och skapa tilltro till sin egen språkförmåga.

Redaktör Schwartz forskningsresa innehåller 9 lektionstillfällen. Några forskare på KI hör av sig till klassen, eftersom de förstått på redaktör Schwartz att eleverna är ovanligt fantasifulla. Fantasi är en viktig egenskap även för forskare och därför föreslår de ett samarbete med klassen. Samarbetet med KI sker främst genom film och brev.

Lärarhandledningen är ett stöd för din planering av undervisningen i klassrummet.

Till varje lektion finns observationspunkter och plats för anteckningar.

Skolprogrammet ger utrymme för varierade metoder där syftet är att alla elever utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt.

Hur arbetet genomförs varierar och du kan anpassa lektionerna utifrån din klass och era behov. Tidsåtgången är en upskattning och du kan behöva mer tid för vissa moment.

Observera! Om det här är det första av Berättarministeriets skolprogram som din klass genomför så behöver ni börja med en inledande skrivövning innan ni börjar med lektion 1. Syftet med detta är att eleverna då får en första kontakt med bokförlaget och redaktör Schwartz som sedan följer klassen under det här programmet. Din utbildningsledare på Berättarministeriet berättar mer om skrivövningen.

FÖRANKRING I KURSPLANER, LGR22

SVENSKA

CENTRALT INNEHÅLL ÅK 4–6

LÄSA OCH SKRIVA

• Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå och tolka ord, begrepp och texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, både det direkt uttalade och sådant som är indirekt uttryckt.

• Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.

TALA, LYSSNA OCH SAMTALA

• Olika former av samtal. Att lyssna aktivt, ställa frågor, uttrycka tankar och känslor samt resonera och argumentera i olika samtalssituationer och i samband med demokratiska beslutsprocesser.

TEXTER

• Sakprosatexter för barn och unga. Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

INFORMATIONSSÖKNING OCH KÄLLKRITIK

• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och i söktjänster på internet.

• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

CENTRALT INNEHÅLL ÅK 4–6

LÄSA OCH SKRIVA

• Gemensam och enskild läsning. Läsrelaterade aktiviteter och strategier för att förstå, avkoda och tolka ord, begrepp och texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, både det direkt uttalade och sådant som är indirekt uttryckt.

• Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.

TALA, LYSSNA OCH SAMTALA

• Strategier för att förstå och göra sig förstådd när det egna svenska språket inte räcker till, exempelvis att be om förtydliganden, omformulera och använda olika språk som resurs.

• Att lyssna aktivt, ställa frågor, uttrycka tankar och känslor samt resonera och argumentera i olika samtalssituationer och i samband med demokratiska beslutsprocesser. Användning av sambandsord för att jämföra, motivera och exemplifiera.

TEXTER

• Sakprosatexter för barn och unga. Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter. Texternas innehåll, uppbyggnad, typiska språkliga drag samt deras ord och begrepp.

INFORMATIONSSÖKNING OCH KÄLLKRITIK

• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och i söktjänster på internet.

• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

FYSIK

CENTRALT INNEHÅLL ÅK 4–6

FYSIKEN I NATUREN OCH SAMHÄLLET

• Hur ljus och ljud breder ut sig och kan reflekteras.

• Elektriska kretsar med batterier. Hur de kan kopplas och hur de kan användas i vardaglig elektrisk utrustning.

SYSTEMATISKA UNDERSÖKNINGAR OCH GRANSKNING AV INFORMATION

• Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med ord, bilder och tabeller.

• Några upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.

KEMI

CENTRALT INNEHÅLL ÅK 4–6

KEMIN I NATUREN, SAMHÄLLET OCH MÄNNISKOKROPPEN

• Indelning av ämnen och material utifrån egenskaperna löslighet, ledningsförmåga, surt eller basiskt.

• Vattnets egenskaper och kretslopp.

SYSTEMATISKA UNDERSÖKNINGAR OCH GRANSKNING AV INFORMATION

• Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med ord, bilder och tabeller.

• Några upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.

BIOLOGI

CENTRALT INNEHÅLL ÅK 4–6

SYSTEMATISKA UNDERSÖKNINGAR OCH GRANSKNING AV INFORMATION

• Kritisk granskning och användning av information som rör biologi.

LEKTIONSÖVERSIKT

LEKTION 1: VAD ÄR VETENSKAP?

Redaktör Schwartz hör av sig till klassen och tackar för senast. Schwartz har börjat fundera på hur fantasi och kunskap hänger ihop och ser en koppling mellan författare och forskare. Schwartz nämner sin kompis som arbetar på Karolinska Institutet och som häromdagen berättade att hon och hennes kollegor haft problem med fantasin på sistone. Redaktören ser en chans för eleverna att hjälpa till.

LEKTION 2: VAD GÖR EN NATURVETARE?

Redaktör Schwartz vän Eva, forskare på Karolinska Institutet, hör av sig till klassen med en film. Hon har fått höra att klassen har mycket fantasi och det behöver även forskare för att komma framåt i sitt arbete. I filmen visas hur en laborationssal kan se ut och Eva berättar även att hon skickat en forskarlåda till klassen. Klassen tar reda på mer om Karolinska Institutet.

LEKTION 3–5: FORSKARLÅDAN

Det är dags att öppna Evas forskarlåda och börja experimentera! Eleverna får träna sig i att ställa hypoteser, följa instruktioner, genomföra experiment samt dokumentera dessa med hjälp av labbrapporter.

LEKTION 6: KLASSEN SKICKAR FRÅGOR OCH LABBRAPPORTER

Forskaren Eva hör av sig igen och undrar hur det har gått med forskarlådan. Hon ber eleverna skicka några av sina labbrapporter och sina bästa forskningsfrågor till forskarna på Karolinska Institutet.

LEKTION 7: ÅTERKOPPLING FRÅN EVA

Eva hör av sig med en ny filmhälsning där hon tackar eleverna för deras labbrapporter och forskningsfrågor och berättar att hon ska ge dem vidare till sina kollegor.

LEKTION 8: KAROLINSKA INSTITUTET TACKAR KLASSEN

Karolinska Institutet skickar ett diplom till klassen som tack för deras hjälp. Eva skickar också med en bildhälsning och skriver att hon hoppas att hon får träffa eleverna på Karolinska någon gång i framtiden. Eleverna får en chans att reflektera över vad de har varit med om och vad de har lärt sig.

LEKTION 9: REDAKTÖR SCHWARTZ ÅTERKOPPLAR TILL KLASSEN

Redaktör N. Schwartz hör av sig igen med ett brev där hen berättar att Eva är så glad för att eleverna har hjälpt henne och hennes kollegor. Schwartz fortsätter skriva om framtidens vetenskap och vad den kommer att kunna göra och funderar samtidigt på vad vi bör göra med vetenskapen. Eleverna får reflektera över forskningsetik.

Annan bild

OBS!

Annan bild ska in (jfr UPN och HD)

Annan bild

Lektion 1: Vad är vetenskap?

Tidsåtgång: 80 minuter

Redaktör Schwartz hör av sig till klassen och tackar för senast. Schwartz har börjat fundera på hur fantasi och kunskap hänger ihop och ser en koppling mellan författare och forskare. Schwartz nämner sin kompis som arbetar på Karolinska Institutet och som häromdagen berättade att hon och hennes kollegor haft problem med fantasin på sistone.

Redaktören ser en chans för eleverna att hjälpa till.

Lektion 1:

Vad är vetenskap?

Under lektionen får eleverna bekanta sig med två fiktiva Youtube­profiler som utger sig för att vara experter på frågor som rör kropp och hälsa. Den ena filmen är mer lättsam och handlar om hur man bäst kan bota hicka, medan den andra filmen har en allvarligare underton. Personen i filmen är motståndare till etablerad vetenskap och uppmanar sina följare att bota stress med hjälp av kristaller. Lektionen blir en övning i vetenskapligt tänkande och källkritik.

Syfte:

Att introducera klassen till Karolinska Institutet samt träna sig i källkritiskt tänkande.

Material:

• Brev 1 från redaktör Schwartz

• Film: Vetenskap i vardagen (lärarportalen)

• Film: Amelies healing (lärarportalen)

Förberedelser

Titta på lmerna för att skapa dig en överblick över innehållet. Fundera på om det nns andra frågor än förslagen på nästa sida som du vill lyfta med just din klass.

Lektionsupplägg:

1. Inled lektionen med att berätta att klassen fått ett brev från redaktör N. Schwartz. Påminn eleverna om vem redaktören är och att eleverna har hjälpt bokförlaget tidigare. Läs upp brevet med inlevelse, gå igenom nödvändiga ord och begrepp och se till att eleverna har förstått uppdraget att titta på de två Youtube-filmerna.

2. Titta på filmerna och diskutera sedan innehållet i smågrupper eller helklass. Välj om ni ska titta på båda filmerna på en gång eller ta en i taget. Utgå gärna från frågorna på nästa sida.

3. Avsluta lektionen med att återkoppla till det som redaktör Schwartz skrev i brevet, nämligen att hen ska kontakta sin vän på Karolinska Institutet och berätta om klassen. Vad spännande!

Vetenskap i vardagen:

Vad är det personen påstår i filmen Vetenskap i vardagen? Hur kan man gå tillväga för att bota hicka och hur fungerar det? Kan klippet betraktas som vetenskapligt? Varför/varför inte?

Amelies healing:

Amelies healing innehåller påståenden som kan få allvarliga konsekvenser om man inte granskar budskapet kritiskt. Filmen öppnar därmed upp för frågor om ansvar och etik på internet. Vad är viktigt att tänka på innan man delar klipp och artiklar?

DISKUSSIONSFRÅGOR OM VETENSKAP OCH KÄLLKRITIK

• Vad räknas som vetenskap?

• Hur prövar man en hypotes?

• Spelar det någon roll vem som påstår att något är sant, eller är alla källor lika trovärdiga?

• Vad är ett vetenskapligt språk?

• Varför bör man vara vaksam på formuleringar som ”beprövad metod” eller ”säkra källor”?

• Var kan vi hitta trovärdig information?

• Varför är det viktigt att den information vi tar del av är sann?

• Vilka konsekvenser kan det få att sprida okunskap till människor?

OBSERVATIONSPUNKTER

Undervisningen ger utrymme för att

• använda gemensam läsning och filmer som utgångspunkt för frågor, samtal och diskussion om innehållet

• skriva ner tankar och intryck

• jämföra och diskutera olika källors tillförlitlighet

• ta elevernas idéer och erfarenheter som utgångspunkt i samtalen.

Lägg märke till om eleven

• lyssnar aktivt, genom ögonkontakt, minspel eller kommentarer och uttrycker ett engagemang för det lästa eller berättade

• kommenterar och ställer kritiska frågor om innehållet i filmerna

• argumenterar och motiverar sina ståndpunkter.

• Tips! På lärarportalen finns en text om Leonardo da Vinci som ni kan använda för vidare fördjupning utifrån innehållet i redaktör Schwartz brev.

Text i "bubbla"

Tack för senast! Vilken berättelse ni skrev, full av fantasi och inlevelseförmåga. Jag tänker på det dagligen medan jag läser böcker och dricker kaffe: för att kunna

lära sig saker krävs ett stort mått fantasi. En som visste detta var Albert Einstein. Han har sagt att fantasin till och med är viktigare än kunskap, eftersom fantasin inte har några gränser.

Tänk bara på de första flygplanen. Människan har fantiserat om att kunna flyga i flera tusentals år. Det är en dröm som gått som en stafettpinne mellan generationer. I den grekiska mytologin tillverkade uppfinnaren Daidalos vingar av fjädrar och vax för att hans son Ikaros skulle kunna fly från fängelset. Och Leonardo Da Vinci, som levde i Italien på slutet av 1400-talet, ritade tekniska konstruktioner som liknar dagens helikopter. Till slut lyckades bröderna Wright, år 1903, efter många misslyckanden genomföra den första kontrollerade flygningen med motorer och flög – knappt 60 meter. I dag flyger vi kors och tvärs över planeten i plan som bär hundratals passagerare.

Häromdagen pratade jag med min kompis som jobbar på Karolinska Institutet, KI. Hon sa att de har haft svårt med fantasin på sistone. Det visar sig att skillnaden mellan litteratur och naturvetenskap inte är så stor som man kan tro. Både författare och forskare försöker förstå hur världen fungerar och få syn på saker som vi inte kan se med blotta ögat. Och då behövs det mycket fantasi. Samtidigt är både författare och forskare på jakt efter sanningen och den är ibland dold för oss. Det är inte alltid helt lätt att säga vad som är sant och inte. Jag kan ge er ett exempel: Alldeles nyss visade Nilla mig två klipp på Youtube. Där berättade olika personer om intressanta saker, men jag tyckte det var svårt att veta om det var sant. Kan inte ni också titta och säga vad ni tror?

Nu inser jag plötsligt en alldeles hisnande sak. Eftersom fantasi är en förutsättning för kunskap har ni nu en möjlighet att stå till mänsklighetens tjänst. Med er förträffliga fantasiförmåga kan ni hjälpa forskare som söker efter ny kunskap. Jag ska genast kontakta min vän på KI, så bli inte förvånade om hon hör av sig och ber er om hjälp.

Vänliga hälsningar,

Redaktör N. Schwartz

BEGREPPSLISTA

inlevelseförmåga

Albert Einstein

stafettpinne

grekisk mytologi

konstruktion

Nobelpris

att kunna leva sig in en någon annans situation och tankar

(1879–1955) tysk­amerikansk fysiker mest känd för relativitetsteorin

från stafett där man turas om att springa varsin sträcka med en pinne

en samling sagor om gudar och hjältar från antikens Grekland

byggnad, hantverk

ett pris av Alfred Nobel som tilldelas människor som ”gjort mänskligheten störst nytta”

med blotta ögat det man kan se med egna ögon

hisnande

spännande, dramatiskt, uppseendeväckande

Se över begreppslistan?

Annan bild

Lektion 2: Vad gör en naturvetare?

Tidsåtgång: 50 minuter

Redaktör Schwartz vän Eva, forskare på Karolinska Institutet, hör av sig till klassen med en film. Hon har fått höra att klassen har mycket fantasi och det behöver även forskare för att komma framåt i sitt arbete.

I filmen visas hur en laborationssal kan se ut och Eva berättar även att hon skickat en forskarlåda till klassen. Klassen tar reda på mer om Karolinska Institutet.

Lektion 2:

Vad gör en naturvetare?

Under denna lektion får eleverna skapa sig en överblick över forskarvärlden. Använd filmen från Eva för att trigga elevernas fantasi om hur en forskares vardag kan te sig. Ni kan även börja samla vetenskapliga begrepp som kan vara bra att ha med sig under arbetets gång.

Syfte:

Att presentera forskaren Eva och få en inblick i en forskares vardag. Få kännedom om Karolinska Institutet och vad de gör.

Material:

• Film 1 från Eva (lärarportalen)

• Dator/ipad för att titta på Karolinska Institutets hemsida

Förberedelser för läraren: Besök www.ki.se för att få en överblick över hur hemsidan ser ut och skapa dig en idé om vad ni skulle kunna fokusera på tillsammans i klassen. Ni kan förslagsvis läsa de senaste nyheterna från Karolinska Institutet och sedan använda menyn för att ta er vidare till forskningssidan och djupdyka där.

Lektionsupplägg:

1. Berätta för klassen att redaktör Schwartz kompis, forskaren Eva, har skickat en film. Titta på filmen tillsammans och samtala om vad Eva berättade och visade i filmen.

2. Visa eleverna att de har fått forskarlådan som Eva nämner i filmen. Du kan öppna och visa innehållet lite kort men du behöver inte gå in på innehållet i detalj.

3. Berätta för eleverna att du tycker att ni måste ta reda på mer om Karolinska Institutet som Eva arbetar på. Ni kan till exempel börja med att kolla på en karta vart det ligger. Fortsätt sedan genom att titta på deras hemsida. Utgå ifrån den förberedande research du gjort men låt också elevernas intresse styra vad ni tittar på. Hjälps åt att förstå innehållet och ord som är obekanta.

4. För gärna en diskussion med eleverna om vad man behöver göra för att bli forskare och fundera på inom vilka olika områden man kan forska.

5. Avsluta lektionen med att berätta att ni nästa lektion kommer börja arbeta med forskarlådan som Eva skickade.

OBSERVATIONSPUNKTER

Undervisningen ger utrymme för att:

• återberätta händelseförlopp med hjälp av film

• skriva ner tankar och intryck

• tolka och granska information

• informationssökning via sökmotorer på nätet.

Lägg märke till om eleven:

• lyssnar aktivt, genom ögonkontakt, minspel eller kommentarer och uttrycker ett engagemang för det lästa eller berättade

• ställer frågor och uttrycker åsikter

• bygger vidare på vad andra har sagt genom att kommentera med egna tankar och upplevelser.

Annan bild

Lektion 3–5:

Forskarlådan Tidsåtgång: 80 minuter per experiment

Det är dags att öppna Evas forskarlåda och börja experimentera! Eleverna får träna sig i att ställa hypoteser, följa instruktioner, genomföra experiment samt dokumentera dessa med hjälp av labbrapporter.

Lektion 3–5:

Forskarlådan

Det är nu dags för eleverna att börja experimentera!

Välj ut vilket eller vilka av experimenten du kommer att genomföra med eleverna och hur ni bäst lägger upp arbetet. Nedan finns ett förslag på hur du kan gå tillväga. Se till att du har allt material, pröva gärna experimenten i förväg och gör eventuella förberedelser.

Man kan med fördel arbeta utifrån cirkelmodellen. Du kan då vid första tillfället visa eleverna i helklass hur de ska göra för att de senare ska kunna skriva labbrapporter och genomföra experiment självständigt.

Syfte:

Att träna sig i att följa instruktioner, genomföra laborationer samt skriva labbrapporter.

Material:

• Forskarlådan

• Labbmanualer

• Labbrapporter

• Potatis (till experiment 4)

Lektionsupplägg:

1. Börja första lektionen med att påminna eleverna om videohälsningen och lådan som de fick under förra lektionen.

2. Berätta att de nu kommer att få genomföra olika experiment.

3. Berätta att som en del av experimenten ska eleverna skriva labbrapporter. Inled arbetet med ett samtal om vad som utmärker vetenskapligt språk. Hur skiljer sig språket i en labbrapport från till exempel ett reportage, en skönlitterär text eller ett sms? I experimenten kan eleverna växla mellan vardagsspråk och skolspråk för att i den skriftliga slutprodukten, labbrapporten, mer medvetet använda ämnesspecifikt språk.Här kan du läsa mer om hur man kan skriva labbrapporter (skolverket.se):

QR-kod

4. Led in eleverna på det experiment du valt ut för klassen att göra tillsammans. Innan ni genomför experimentet fyller ni tillsammans i de rubriker i labbrapporten som ni tycker är lämpliga.

5. Genomför experimentet i helklass.

6. När ni genomfört experimentet fyller ni gemensamt i resterande rubriker tillsammans med eleverna.

När eleverna är trygga med att skriva labbrapporter och genomföra experiment kan de göra det mer självständigt i mindre grupper eller vid olika stationer. Använd labbmanualerna och låt eleverna fylla i varsin labbrapport. Du kan ladda ner och skriva ut fler exemplar från vår lärarportal om behov finns.

OBSERVATIONSPUNKTER

Undervisningen ger utrymme för att

• samtala om och diskutera experiment och laborationer

• ha gemensam skrivning med samtal, till exempel om vad som utmärker vetenskapligt språk

• diskutera struktur, begrepp och ordval i labbrapporter

• arbeta med respons för att kunna göra förbättringar i texten.

Lägg märke till om eleven

• för resonemang och gör jämförelser mellan olika experiment

• drar slutsatser och gör förutsägelser utifrån sin förståelse av innehållet

• argumenterar för och motiverar sina val i experimentet

• ger förslag för att förbättra undersökningen

• anpassar sitt språk utifrån sammanhang.

EXPERIMENT 1. ISBALLONGEN

8 sidor experiment

Material:

Ballong

Vatten

Salt

Karamellfärg

Förstoringsglas

Djup tallrik eller skål

I det här experimentet ska du tillsammans med dina elever utforska vattnets olika former och hur is reagerar med salt.

Förberedelser:

Förbered lektionen genom att fylla en ballong med vatten och lägg in den i frysen. Inför lektionen tar du fram isballongen, skalar av själva ballongen och placerar isklumpen i en djup tallrik eller skål.

Se eventuellt filmen Labba – Isballongen på urplay.se för fler tips och djupare förståelse.

Tillvägagångssätt:

Förklara vad eleverna ska göra, använd gärna labbmanualen och kom ihåg att eleverna fyller i labbrapportens olika delar före och efter övningen.

Strö lite salt ovanpå isen och uppmana eleverna att förklara hur det låter och hur det ser ut. Häll sedan på olika karamellfärger på samma ställe som ni hällde saltet och be eleverna sätta ord på hur det ser ut nu. Låt fatet stå i ett fönster några dagar tills allt smältvatten avdunstat. Vad händer, hur ser det ut då? Använd gärna förstoringsglas för att titta på saltkristallernasom bildats.

Förklaring:

När man strör salt på isklumpen börjar isen spricka och man kan höra hur det knakar. Salt består av joner (laddade partiklar), i saltets fall natrium- och kloridjoner som sitter ihop i par. När jonparen kommer i kontakt med isen vill de dela på sig. Detta frigör energi som gör att isen smälter. Tack vare karamellfärgen och de mönster som bildas kan man se hur isen smälter. När all is smält till vatten och sedan avdunstat går jonerna ihop igen för att bilda nya saltkristaller. Skillnaden är att de nu sätter ihop sig på ett annat sätt än de gjorde från början och därför ser det så annorlunda ut.

EXPERIMENT 2. FLASKREGN

Material:

Bägare

Aluminiumfolie

Gummiband

Isbitar

Kokhett vatten

Isbitspåsar

I det här experimentet kommer du att på ett enkelt sätt illustrera vattnets kretslopp.

Förberedelser:

Tillverka is så att det är förberett. Koka upp vatten.

Se eventuellt filmen Labba – Flaskregn på urplay.se för fler tips och djupare förståelse.

Tillvägagångssätt:

Förklara vad eleverna ska göra, använd gärna labbmanualen och kom ihåg att eleverna fyller i labbrapportens olika delar före och efter övningen.

Häll i det heta vattnet så att det fyller ungefär två tredjedelar av bägaren och täck med aluminiumfolie som du fäster med hjälp av gummibandet. Placera ett par isbitar ovanpå folien och observera tillsammans med klassen vad som händer. Om du vill kan du även testa att göra en ”grop” med hjälp av folien för isbitarna och se om det gör någon skillnad.

Förklaring:

Det heta vattnet avdunstar till följd av värmen och övergår till gasform – vattenånga. När ångan når området med isbitarna kyls ångan ner och övergår till flytande form igen, dvs. ångan kondenseras. I bägaren uppstår en miniatyrversion av vattnets kretslopp i naturen. Vattnet värms upp av solen, avdunstar och kyls ner igen och faller ner som regn.

EXPERIMENT 3. SURT OCH BASISKT

Material:

Bägare

Sil Citronsyra*

Bikarbonat

Torkad rödkål

Lackmuspapper med pH­skala

Teskedar

I det här experimentet får eleverna testa att blanda sura och basiska lösningar, och begreppet pH­värde introduceras.

Förberedelser:

Lägg rödkålen i en lämplig skål. Häll över cirka 1 liter kokhett vatten. Låt stå minst 2 timmar, helst över natten. Sila därefter bort kålen. Förvara vätskan i kylskåp.

Se eventuellt filmen Labba – bota det sura på urplay.se för fler tips.

Tillvägagångssätt:

Förklara begreppen pH­värde, surt, basiskt och neutralt för eleverna och visa pH­skalan. Förklara därefter vad eleverna ska göra, använd gärna labbmanualen och kom ihåg att eleverna fyller i labbrapportens olika delar före och efter övningen.

Häll upp rödkålsvattnet i tre olika bägare. Låt eleverna testa pH­värdet på vattnet med lackmuspapper. Låt dem gissa vad som händer om man tillsätter bikarbonat respektive citronsyra i vattnet. Tillsätt bikarbonat i en av bägarna och citronsyra i den andra. Låt eleverna testa pH­värdet och resonera kring vad som har hänt. Som ett sista steg, undersök om man kan göra den sura lösningen basisk genom att tillsätta bikarbonat. Låt dem testa lösningen och reflektera kring vad som skett.

Förklaring:

För att mäta hur surt eller basiskt något är använder man pH­skalan. Det man mäter är hur många vätejoner det finns i en lösning. Ju fler, desto surare är lös­ningen. Ju färre desto mer basisk är lösningen. För att bestämma ett ungefärligt pH­värde kan du använda ett ämne som ändrar färg, beroende på hur sur eller basisk en lösning är: en pH­indikator. I detta experiment använder du rödkålsvatten som pH­indikator. När vi tillsätter citronsyra i vattnet sjunker pH­värdet till under 7 och lösningen blir sur. Tillsätter vi istället bikarbonat blir lösningen basisk och får ett pH­värde över 7. Vid pHvärdet 7 är lösningen varken sur eller basisk, utan neutral.

EXPERIMENT 4. POTATISBATTERIET

Material:

Potatisar

Zinkbleck

Kopparbleck

Kopplingssladdar

Lysdioder

I det här experimentet illustreras på ett enkelt sätt hur ström fungerar.

Förberedelser:

Införskaffa potatisar, 5 stycken behövs för varje genomförande.

Se eventuellt filmen Labba – Potatisbatteriet på urplay.se för fler tips och djupare förståelse.

Tillvägagångssätt:

Stoppa ner metallbleck med ungefär en centimeters mellanrum i varje potatis.Ett kopparbleck och ett zinkbleck i varje potatis. Koppla ihop metallblecken med lysdioden med hjälp av kopplingssladdarna. Det är viktigt att hela tiden koppla från den ena metallen till den andra och i samma ordning på alla potatisar.

Om det inte fungerar att få lampan att lysa, testa att vända på lysdioden. Dioden släpper nämligen enbart igenom ström åt ena hållet. Om du testat att vända dioden och det fortfarande inte fungerar eller om lampan lyser svagt kan du testa att seriekoppla flera potatisar för att få ett starkare sken.

Testa att koppla ihop upp till 5 potatisar. Ni kan även testa andra frukter och grönsaker än potatisar. Vilken frukt eller grönsak leder ström bäst?

Förklaring:

Potatisar kan, tillsammans med andra frukter som innehåller vätska, leda ström. Ett sätt att illustrera det på är att stoppa ner två olika typer av metall i potatisen. Eftersom zink och koppar har olika laddning kommer zinken att vilja släppa ifrån sig sina negativa laddningar till kopparen. När elektronerna vandrar till kopparblecket bildas ström. Genom att koppla en lysdiod till de olika metallblecken tänds lampan till följd av den elektriska laddningen. Potatisen blir ett batteri!

Annan bild

Lektion 6:

Klassen skickar frågor och labbrapporter

Tidsåtgång: 50 minuter

Forskaren Eva hör av sig igen och undrar hur det har gått med forskarlådan. Hon ber eleverna skicka några av sina labbrapporter och sina bästa forskningsfrågor till forskarna på Karolinska Institutet.

Lektion 6:

Klassen skickar frågor och labbrapporter

Under denna lektion får eleverna kliva in i rollen som forskare och fundera på vad man skulle kunna forska på i framtiden. Låt dem använda all sin fantasi, ingen fråga är för liten eller stor! Lektionen ger även ytterligare möjlighet att träna på det vetenskapliga språket samt anpassa det till sin mottagare när eleverna ser över sina labbrapporter och väljer ut en att skicka in till forskarna.

Syfte:

Att stärka samarbetet och relationen med forskarna och låta eleverna använda sin fantasi och kreativitet för att komma på forskningsfrågor.

Material:

• Mejl från Eva

• Elevernas labbrapporter

• Eventuellt tomma labbrapporter om någon elev vill renskriva sin rapport

Förberedelser:

Se till att eleverna har tillgång till labbrapporterna de skrivit tidigare.

Lektionsupplägg:

1. Berätta att Eva har skickat ett mejl och läs upp mejlet för klassen. Uppmärksamma eleverna på att Eva undrar vad de har för forskningsfrågor. För en diskussion om vad en forskningsfråga är, alltså; vad skulle man kunna forska på? Vad tycker eleverna att forskarna på Karolinska Institutet ska forska om eller vad skulle de själva vilja forska om i framtiden och varför.

2. Låt eleverna komma på forskningsfrågor, antingen i smågrupper, enskilt eller i helklass. Samla in elevernas frågor. Observera att eleverna inte ska ställa direkta frågor till forskarna om till exempel hur det är att arbeta som forskare, varför de valde att bli forskare eller liknande, då eleverna inte kommer få svar på frågorna.

3. Påminn eleverna om att Eva också gärna vill se deras labbrapporter. Be eleverna välja ut en labbrapport som de vill skicka till Eva. De kan med fördel renskriva den om det behövs.

4. Berätta att du kommer att skicka elevernas forskningsfrågor och labbrapporter till Eva.

Observera! I verkligheten skickar du ingenting, varken till Eva eller till Berättarministeriet.

OBSERVATIONSPUNKTER

Undervisningen ger utrymme för att

• samtala om vad som är en ”forskningsfråga”

• öva på att formulera frågeställningar, exempelvis skillnaden mellan öppna och slutna frågor

• bearbeta text, enskilt eller med andra.

Lägg märke till om eleven

• ställer frågor och uttrycker åsikter

• bearbetar och ändrar text efter andras råd eller egen genomläsning

• anpassar texten utifrån genrens typiska uppbyggnad och språkliga drag.

MEJL

Inbjudan

Hej igen!

Vad tyckte ni om forskarlådan? Ni får gärna skicka en labbrapport om ni hunnit genomföra något av experimenten.

Jag och mina kollegor är också väldigt nyfikna på vilka frågor ni har. Kan ni skicka era mest fantasifulla forskningsfrågor? Vi skulle bli väldigt tacksamma!

Vänliga hälsningar, Eva

Annan bild

Lektion 7: Återkoppling från Eva

Tidsåtgång: 15 minuter

Eva hör av sig med en ny filmhälsning där hon tackar eleverna för deras labbrapporter och forskningsfrågor och berättar att hon ska ge dem vidare till sina kollegor.

Lektion 7: Återkoppling från Eva

Denna lektion är kort och kan med fördel genomföras i samband med en annan lektion som inte har med skolprogrammet att göra (observera att du inte kan slå ihop den med lektion 8). Eva visar uppskattning för elevernas arbete och eleverna stärks ännu en gång i rollen som fantasiexperter.

Syfte:

Att stärka elevernas känsla av meningsfullhet genom att ge återkoppling på deras arbete med att hjälpa forskarna.

Material:

• Film 2 från Eva (lärarportalen)

Förberedelser:

Gå in på lärarportalen och ladda ner filmen så att du kan visa den för klassen.

Lektionsupplägg:

1. Berätta att Eva har skickat en ny film och visa den för klassen.

2. Poängtera att Eva är väldigt glad och nöjd med elevernas arbeten och att hon ska dela deras forskningsfrågor och labbrapporter med sina forskarkollegor.

Annan bild

Lektion 8:

Karolinska Institutet tackar klassen

Tidsåtgång: 50 minuter

Karolinska Institutet skickar ett diplom till klassen som tack för deras hjälp. Eva skickar också med en bildhälsning och skriver att hon hoppas att hon får träffa eleverna på Karolinska någon gång i framtiden. Eleverna får en chans att reflektera över vad de har varit med om och vad de har lärt sig.

Lektion 8:

Karolinska Institutet tackar klassen

Lektionen ger utrymme för ett reflekterande samtal om samarbetet med Karolinska Institutet. Vad var det för uppdrag som eleverna fick i uppgift att göra och vad har de lärt sig av det? Samtalet är en möjlighet att synliggöra elevernas utveckling och träna deras metakognitiva förmåga.

Syfte:

Att uppmärksamma elevernas samarbete med Karolinska Institutet samt att låta eleverna re ektera över vad de har lärt sig.

Material:

• Diplom från Karolinska Institutet

• Bildhälsning från Eva

• Mall för re ektion (lärarportalen).

Förberedelser:

Ladda ner och skriv ut mallen för re ektion om du önskar att eleverna fyller i varsin.

Lektionsupplägg

1. Berätta att Karolinska Institutet har skickat ett diplom till klassen och att Eva skickat med en bildhälsning. Visa diplomet och bilden.

2. Var noga med att poängtera för eleverna att forskarna verkligen är tacksamma för elevernas hjälp.

3. För ett samtal där ni tillsammans eller i smågrupper funderar över vad eleverna har varit med om i samarbetet med forskarna och vad de har lärt sig av det. Har de kommit till några nya insikter om forskningsvärlden och sig själva? Vilka frågor har uppstått? Vad har varit utmanande? Använd gärna mallen för reflektion som stöd om du önskar, du kan låta eleverna fylla i en varsin mall.

OBSERVATIONSPUNKTER

Undervisningen ger utrymme för att

• diskutera intryck, förväntningar och uppfattningar av gemensamma upplevelser.

• sammanfatta arbetet och reflektera över sitt eget lärande

• undersöka hur eleverna har uppfattat arbetet och vad du som lärare kan arbeta vidare med i den fortsatta undervisningen.

Lägg märke till om eleven

• använder ord och begrepp som ni har arbetat med i programmet

• motiverar sina åsikter och tankar

• ställer framåtsyftande frågor

• bygger vidare på vad andra har sagt genom att kommentera med egna tankar och upplevelser.

Vad

Vad var kul?

Vad har jag lärt mig?

Nya ord jag lärt mig:

Vad har du lärt dig av samarbetet med KI?

Göra matrisen tydligare/mer lättbegriplig, mer utrymme för att skriva (med penna) och fokus på det viktigaste (skala bort onödigt).

Ordmoln?

Hur var det att skriva en labbrapport?

Hur kan man veta att en forskare talar sanning?

Vad vet du om forskning nu?

Varför är forskning viktigt, tycker du?

Vad skulle du vilja forska om?

Och varför?

Annan bild

Lektion 9:

Redaktör Schwartz återkopplar till klassen Tidsåtgång: 50 minuter

Redaktör N. Schwartz hör av sig igen med ett brev där hen berättar att Eva är så glad för att eleverna har hjälpt henne och hennes kollegor. Schwartz fortsätter skriva om framtidens vetenskap och vad den kommer att kunna göra och funderar samtidigt på vad vi bör göra med vetenskapen. Eleverna får reflektera över forskningsetik.

Lektion 9:

Redaktör Schwartz återkopplar till klassen

Under denna lektion avslutas programmet och med utgångspunkt i brevet från redaktör Schwartz för ni ett reflekterande samtal om naturvetenskapens roll och betydelse för människa och samhälle. Eleverna får en chans att fundera över de konsekvenser som vetenskapliga upptäckter kan leda till.

Syfte:

Att knyta ihop hela programmet samt att föra en vidare diskussion om vetenskapens roll och betydelse för mänskligheten.

Material:

• Brev från redaktör Schwartz

Förberedelser:

Fundera på vilka frågor du vill lyfta i diskussionen utifrån brevet. Ta gärna hjälp av frågorna på nästa sidan.

Lektionsupplägg:

1. Berätta att klassen har fått ännu ett brev. Läs upp brevet och gå igenom nödvändiga ord och begrepp.

2. Redaktören skriver om möjligheten att ”klippa och klistra” med människans gener för att bota sjukdomar men också för att skapa människor som är starkare och bättre på många sätt. Diskutera möjligheten och problematiken med detta och koppla till forskningsetiska frågor. Låt eleverna fundera i helklass eller smågrupper och använd med fördel diskussionsfrågorna på nästa sida.

3. Avsluta lektionen med att påminna eleverna om redaktörens sista ord i brevet; nämligen att de, barnen, är vår framtid och att de ger redaktören hopp om en bättre värld då de tack vare sin fantasi och sitt kritiska tänkande kommer att kunna bidra med fler bra vetenskapliga upptäckter.

DISKUSSIONSFRÅGOR OM FORSKNINGSETIK

• Ni har hjälpt forskarna att komma på bra forskningsfrågor – men varför är det viktigt att också ställa etiska frågor?

• Redaktör Schwartz pratar om att det är skillnad på vad vi kan göra och vad vi faktiskt vill göra – vad tror ni menas med det?

• På vilka sätt skulle en forskare kunna handla oetiskt?

• Hur ska forskare kunna veta vad som är rätt eller fel?

• Kan ni försöka formulera en typ av regel som forskare skulle behöva följa?

OBSERVATIONSPUNKTER

Undervisningen ger utrymme för att

• använda gemensam läsning som utgångspunkt för frågor, samtal och diskussion om innehållet

• skriva ner tankar och intryck

• ta elevernas idéer och erfarenheter som utgångspunkt i samtalen.

Lägg märke till om eleven

• är med i samtalet, lyssnar och försöker sätta sig in i en annan persons sätt att resonera och tänka

• bygger vidare på vad andra har sagt genom att kommentera med egna tankar och upplevelser.

• argumenterar och motiverar sina ståndpunkter.

• Text i "bubbla"

• Tips! På lärarportalen finns en text om Mary Shelley som ni kan använda för vidare fördjupning utifrån innehållet i redaktör Schwartz brev.

Hej barn!

Jag fick precis höra från min goda vän Eva på KI att ni hjälpt dem med er enastående fantasi. Hon lät så glad i telefon när hon ringde och berättade om alla era forskningsfrågor. Jag visste väl att ni och forskarna på KI hade mycket gemensamt!

Jag tänker mycket på framtidens berättelser om världen och människan. Det är till stor del vetenskapen som kommer att skriva nästa kapitel i människans historia. Vår framtid handlar lika mycket om vad vi kan göra som vad vi vill göra. Har ni hört om den nya gentekniken CRISPR/Cas9?

Forskarna Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna har lyckats förfina tekniken att klippa och klistra bland gener. Med den nya gentekniken tror forskare att man snart kan ta bort cancerceller och bota virussjukdomar.

Förutom att bota tusentals sjukdomar gör tekniken också det möjligt att göra genetiska förändringar. Genom klistra-och-klippa-tekniken går det i teorin att programmera människan till att få starkare muskler och springa fortare, få bättre syn och se fler färger, och känna dofter bättre, för att bara nämna några exempel. Med genteknik kan man också kopiera celler. Har ni hört om det klonade fåret Dolly? Jag skickar med en bild på Dolly och hennes mamma som Nilla hjälpte mig att hitta. Ser ni vem som är vem?

Finns det någon skillnad i vad vi kan göra och vad vi vill göra med den nya vetenskapen? Vad tänker ni?

Allt det här låter kanske som en science fiction-roman av Mary Shelley, men forskningen sätter igång min fantasi och det svindlar för ögonen när jag försöker tänka på vilka nya berättelser som kommer att skrivas. Vad tror ni att framtidens berättelser kommer handla om?

Barn, ni är vår framtid. Som en objektiv bedömare kan jag intyga att ni har precis vad som krävs för att utforska naturvetenskapen, eller egentligen vad som helst: en stor mängd fantasi och några syrliga droppar av kritiskt tänkande. Ni kommer hitta fler upptäckter och det ger mig hopp om en bättre värld.

På återseende

Redaktör

N. Schwartz

BEGREPPSLISTA BREV 2 FRÅN REDAKTÖREN

enastående

ha mycket gemensamt med någon

nästa kapitel i människans historia

genteknik

cancerceller

cell

unikt, utan dess like, något som ingen annan gjort tidigare

att likna varandra, att tycka och tänka på samma sätt

en metafor för att prata om vad som ska hända i framtiden

arbetet med att urskilja och flytta DNA

en cancercell som delar sig på fel sätt och bildar en klump, en tumör.

kroppen har olika organ som består av miljarder små celler: hudceller, muskelceller, njurceller, leverceller och många andra slags celler

svindlar orsakar yrsel, man blir yr

objektiv bedömare

någon som bara använder fakta och inte låter känslor eller egna åsikter påverka vad hen tycker. T.ex. ska en domare i en fotbollsmatch vara en objektiv bedömare.

intyga garantera, försäkra

kritiskt tänkande

förmågan att se en sak från olika perspektiv för att försöka komma fram till sanningen, ofta genom att ställa kritiska frågor (varför? hur då? hur vet vi det?). Kritiskt tänkande är inte samma sak som negativt tänkande.

Tack för att du har genomfört

Redaktör Schwartz forskningsresa. Vill du veta mer om oss och våra skolprogram, läs mer här:

© Berättarministeriet 2023

Tryck: Sisu Art 2024

Art direction: Studio Daniela Juvall

Grafisk form: Berättarministeriet

Upplaga: Våren 2024