VERKSAMHETSBERÄTTELSE
OCH EFFEKTRAPPORT 2022
Generalsekreteraren har ordet
För Berättarministeriet liksom för andra samhällsaktörer var 2022 ett år då vi fortsatt hanterade konsekvenserna av pandemin. Det medförde anpassningar och lärdomar kring stödet till de mest utsatta skolorna, vars elever också drabbades mest av pandemin. Ett faktum som bekräftades i rapporten ”Lärares röster i pandemins spår”, en kvalitativ intervjustudie som Berättarministeriet, i samarbete med Ramboll, genomförde i dessa skolor. I rapporten, som bildar ett komplement till Skolverkets nationella undersökningar av pandemins
konsekvenser för svensk skola, framgår bland annat att den höga frånvaron hos eleverna fått en negativ inverkan på deras skolgång.
När det nya året inleddes vittnade många skolor om en hög sjukfrånvaro bland lärare, vilket påverkade möjligheten att genomföra längre skolprogram som kräver uppföljning och kontinuitet. Under vårterminen erbjöd vi därför, på förfrågan från lärarna, kortare program som var bättre anpassade till de speciella förutsättningarna. Efter sommarlovet var
”Det gånga året var det första i ett omfattande samarbete med Skolverket. Utmaningar i att erbjuda eleverna likvärdig skolgång finns över hela landet, vilket tydligt framgår i såväl Skolverkets som SCB:s statistik.”
skolorna tillbaka till normal undervisning och vi kunde återigen erbjuda längre skolprogram och interaktion med samhällsinstitutioner som Karolinska Institutet och Hallwylska museet.
Det gångna året var det första i ett omfattande samarbete med Skolverket. Utmaningar i att erbjuda eleverna likvärdig skolgång finns över hela landet, vilket tydligt framgår i såväl Skolverkets som SCB:s statistik. Berättarministeriet har i uppdrag att vara ett stöd för de mest utsatta skolorna, och under 2022 tog vi nästa steg – organisatoriskt och infrastrukturellt – för att möta efterfrågan från fler skolor. Dialogen breddades under året till nya skolledare och lärare i Stockholms- och Göteborgsregionen. Under de senaste åren har klassrumsversioner av våra skolprogram utvecklats så att även skolor som ligger längre bort från Berättarministeriets utbildningscenter kan ta del av vårt stöd med bibehållen kreativ höjd.
Vid årets välbesökta lärarkonferenser hade vi glädjen att tillsammans med närmare 300 lärare från dessa storstadsregioner skapa utrymme för initierade erfarenhetsutbyten och kunskapshöjande inslag om bland annat neurologi och gestaltande undervisning – allt under temat läsningens magi och betydelse för inlärning och språkutveckling.
Mot bakgrund av en samhällsutveckling som innebär ökad polarisering och risk för utanförskap hos redan utsatta, var Berättarministeriet med och tog initiativ till ett nätverk för mindre civilsamhälles-
organisationer. Nätverket syftar till att främja att den sammantagna höga spetskompetens som dessa verksamheter har utvecklat kommer det offentliga till del, och att stärka långsiktigheten och verkningsgraden när behoven och utsattheten hos våra barn och unga riskerar att öka.
Sist men inte minst – Berättarministeriet firade tio år i demokratins tjänst. Jubileet inleddes med barnen i varje utbildningscenter – en dag i Hagsätra, en dag i Husby och en dag i Göteborg. Det fortsatte med att våra generösa vänner på Historiska museet upplät sina lokaler för firande med partner, vänner och nuvarande och tidigare medarbetare. Ett tillfälle som präglades av värme och tillit, och hopp om att vi tillsammans kan åstadkomma en förändring.
Vi vill tacka alla er som bidrar till att fler barn ges förutsättningar att lämna grundskolan med gymnasiebehörighet. Särskilt vill vi tacka våra vänner på Akademibokhandeln och Pocketshop, som genom sina angelägna nyhetsutskick under året bidrog till att många nya volontärer hittade till oss. Volontärer som nu kan göra skillnad för varje barn som besöker våra utbildningscenter.
VAD ÄR BERÄTTARMINISTERIET?
VISION
Berättarministeriet är en icke vinstdriven, politiskt och religiöst obunden stiftelse som verkar för att främja den liberala demokratin genom att minska segregationens negativa effekter på barns skolgång. Berättarministeriet grundades 2011 av Dilsa Demirbag-Sten, Sven Hagströmer och Robert Weil. Vår vision är ett Sverige där alla barn och unga är trygga i det skrivna ordet och har förutsättningar att aktivt delta i samhällslivet.
UPPDRAG
Berättarministeriet ska vara ett stöd för skolor med låga studieresultat genom att:
• STÄRKA OCH STÖDJA LÄRARNAS
PROFESSIONSUTÖVNING
• PÅ ETT LUSTFYLLT OCH KREATIVT SÄTT
INSPIRERA BARN OCH UNGA ATT ERÖVRA
DET SKRIVNA ORDET
• GE BARN OCH UNGA TILLGÅNG TILL
ENGAGERADE OCH NÄRVARANDE VUXNA
UTÖVER LÄRARE OCH VÅRDNADSHAVARE
• SPRIDA ERFARENHET FRÅN VERKSAMHETEN
MÅLGRUPP OCH SYFTE
Genom beprövade metoder stöttar vi lärare och elever i skolor med högt socioekonomiskt index. Socioekonomiskt index är ett verktyg som kommunerna använder för att kunna resursfördela utifrån skolors behov. Föräldrarnas utbildningsnivå, inkomst och grad av bidragstagande samt elevernas migrationsbakgrund är några parametrar som räknas in. Socioekonomiskt index hänger tätt samman med andelen elever på en skola som uppnår gymnasiebehörighet. Genom att rikta oss till skolor med högt index bidrar vi på ett konkret sätt till att förbättra möjligheterna
för de elever som på gruppnivå har sämst förutsättningar att gå ut grundskolan med godkända betyg.
Berättarministeriet erbjuder kostnadsfria skolprogram till skolor med högt socioekonomiskt index. Program som lockar elever, oavsett kunskapsnivå, att erövra det skrivna ordet. Programmen genomförs i klassrummet med hjälp av lärarhandledning, elevmaterial, artefakter, filmer och brev som skickas till klassen. Grundskolor i upptagningsområden kring våra utbildningscenter i Husby och Hagsätra i Stockholm och i Gamlestaden i Göteborg erbjuds besöksversioner av programmen.
VÅR PEDAGOGISKA METOD
Berättarministeriets metod stöttar elevernas språkutveckling, deras tilltro till den egna förmågan och bidrar till ett lustfyllt lärande. Det sker i form av kreativa skolprogram som innehåller artefakter, läromedel och aktiviteter som tillsammans bidrar till att utveckla elevernas språk, och stimulerar deras kreativa förmåga. Berättarministeriet använder berättelsen – storytelling – som pedagogiskt redskap. Programmen utgår från läroplanen och är utvecklade i dialog med lärarna för att möta deras specifika behov.
Gemensamt för alla program är att de är språkutvecklande, att de ska stärka elevernas tilltro till den egna förmågan och att de är ämnesövergripande. Alla program har en ramberättelse som utspelar sig på Berättarministeriets bokförlag, där förlagets buttra redaktör, N. Schwartz, oroar sig över medarbetarnas brist på fantasi. Programmen binds samman av ett tema och har en tydlig början och ett tydligt slut. Med stöd i programmaterial och lärarhandledning får läraren utrymme att utmana elevernas språkliga färdigheter. Elevernas egna tankar och idéer
har en central roll – utan elevernas egen inre motivation och drivkraft tappar berättelsen sin betydelse, och därmed sin kraft. En styrka med Berättarministeriets pedagogiska modell är att den ger utrymme för varierade undervisningsmaterial och arbetsformer.
Hur arbetet genomförs för att alla elever ska kunna ges den vägledning och stimulans de behöver i sitt lärande varierar och avgörs av läraren. Alla program och fortbildande insatser genomförs årskursvis, vilket innebär att lärarna i hela arbetslaget kan arbeta med samma program i undervisningen. På så vis skapas en gemensam plattform för kollegialt lärande på en skola. Lärare kan också genom programmen få tips på och redskap för hur annan undervisning kan göras lustfylld för
eleverna: Vilka faktorer i undervisningen har effekt på elevernas språkutveckling?
Hur skapas engagemang bland alla elever i klassen oavsett kunskapsnivå?
Genom att eleverna erbjuds flera sätt att ge uttryck för sina tankar – i tal, i skrift och i bild – kan alla delta, oavsett språklig nivå och förmåga. Självreflektion, problemlösningsförmåga och kritiskt tänkande är centrala begrepp i Berättarministeriets program, liksom i läroplanen. De flesta elever förstår att det som pågår är fiktion, men de väljer att att träda in i fantasins värld. I våra skolprogram lämnar eleverna den förutsägbara tillvaron och blir fria i tanken. Vår övertygelse är att fantasi och nyfikenhet är de bästa förutsättningarna för ett lustfyllt lärande.
AGENDA 2030
Berättarministeriet verkar aktivt för de globala målen i Agenda 2030 med störst koppling till Hälsa och välbefinnande (3), God utbildning för alla (4), Minskad ojämlikhet (10), Hållbara städer och samhällen (11) samt Fredliga och inkluderande samhällen (16).
TRESEKTORIELL SAMVERKAN
Berättarministeriet finansieras genom en tresektoriell samverkan mellan privat, offentlig och ideell sektor. Med hjälp av partnerskap med företag och anslag från fristående finansiärer, IOP (idéburet offentligt partnerskap), Skolverket, pro bono-partner och volontärer kan vi fortsätta vår verksamhet. Berättarministeriet har 90-konto och är medlemmar i Giva Sverige.
”Gemensamt för alla program är att de är språkutvecklande, att de ska stärka elevernas tilltro till den egna förmågan och att de är ämnesövergripande.”
Uppdrag: Stärka och stödja lärarnas professionsutövning
Sedan 2011 har vi utvecklat och erbjudit kompetensutvecklande stöd till lärares språkoch kunskapsutvecklande undervisning – specifikt riktat till skolor med högt socioekonomiskt index, flerspråkiga klassrum och lägre skolresultat än genomsnittet.
Våra skolprogram är utarbetade tillsammans med lärare i våra upptagningsområden. Vi utvärderar ständigt vår verksamhet och 9 av 10 lärare som använt våra program intygar att de är ett stöd i undervisningen. 99 procent av lärarna rekommenderar oss till en kollega. Alla program, inklusive elevmaterial, artefakter och lärarhandledningar, är helt kostnadsfria. Skolprogrammen är förankrade i läroplanen och verkar som ett ämnesövergripande stöd, upplagda så att alla elever, oavsett kunskapsnivå, kan delta.
Hela lärarlag kan med fördel gå våra program med sina klasser då en stor del av metodiken även innebär stöd till lärarnas kompetensutveckling, med det kollegiala
lärandet som ett avgörande inslag. Med hjälp av våra utbildningsledare reflekterar lärarna kring elevernas språk- och kunskapsutveckling utifrån läromedlen och undervisningsaktiviteterna som ingår i skolprogrammen. Tillsammans utvecklar lärarna det pedagogiska innehållet så att det passar just deras förutsättningar. Alla Berättarministeriets skolprogram är skapade för att kunna anpassas och justeras för att på bästa sätt passa varje enskild lärare och deras elever.
Berättarministeriet arrangerar även kostnadsfria lunchföreläsningar, seminarier och heldagskonferenser – alltid med språkutveckling och lustfyllt lärande i fokus. 2022 arrangerades två lunchseminarier i augusti. Det första, med titeln ”Storytelling som pedagogisk metod”, gästades av Peter Gärdenfors, filosof och professor i kognitionsvetenskap, och det andra, med rubriken ”Artefakter och deras betydelse”, gästades av attributmakaren och scenografen Oskar Hejll.
LÄRARKONFERENS
Under läslovet arrangerade Berättarministeriet lärarkonferenser på temat ”Läsningens magi och betydelse för inlärning och språkutveckling”. Konferenserna riktade sig till lärare på skolor i våra upptagningsområden och genomfördes på plats och digitalt på Fotografiska i Stockholm och på plats på Auktionsverket Kulturarena i Göteborg.
Deltagarna bjöds på ett gediget program, modererat av Åsa Julin. Niklas Brismar Pålsson, gymnasielärare i filosofi, talade om hur man kan väcka lust till lärande. Skådespelaren Tobias Aspelin gav en grundkurs i gestaltning och högläsning. Kognitionsforskarna Betty Tärning och
Agneta Gulz bjöd på de senaste forskningsrönen kring vad som händer i våra hjärnor när vi läser, och varför det är så svårt att lära sig. Läraren Lana Dervisic och biträdande rektor Linnea Lindquist delade med sig av sina praktiska tips kring hur man omsätter inlärningsteori till praktik. Dagarna bjöd också på kollegialt lärande, då lärare från olika skolor med liknande förutsättningar fick möjlighet att träffas, diskutera och utbyta erfarenheter. Ett mycket uppskattat inslag.
Sammanlagt deltog närmare 300 lärare från ett femtontal skolor. Deltagarna gav konferenserna ett mycket högt betyg för lärdomar kring språkutvecklande arbetssätt, och kom även med konkreta förslag på vad man vill se mer av nästa gång.
PENNSVÄRDET 2022
Sedan 2018 delar Berättarministeriet ut Pennsvärdet – en utmärkelse som syftar till att uppmärksamma och hylla lärare som är verksamma på skolor med högt socioekonomiskt index. Genom Pennsvärdet lyfts varje år en lärare som genom sin undervisning stärker sina elevers språkutveckling, kreativitet och kritiska förmåga.
2022 års mottagare av Pennsvärdet heter Caroline Hatcher och är lärare i SO, svenska som andraspråk, svenska och engelska i årskurs 6 på Ryaskolan i Göteborg. Caroline har arbetat 27 år som lärare varav de senaste fyra på Ryaskolan.
Vad inspireras du av i ditt arbete?
Att arbeta med elever i klassrummet innebär att man omedelbart får ett kvitto på vad som fungerar och vad som inte gör det, så min största inspirationskälla är mina elever. Inspiration hämtar jag också från kollegor, läromedel, pedagogisk litteratur, olika forum för lärare och inte minst från skönlitteratur som jag använder mig mycket av i min undervisning. Den bok klassen för tillfället läser får genomsyra och bli utgångspunkt för det mesta i språkundervisningen. Jag använder litteratur för att visa eleverna hur man som författare kan använda språket för olika syften och jag använder narrativet för att få eleverna att se saker ur olika perspektiv, komma i kontakt med nya idéer och titta in i olika världar.
Hur utvecklar du elevernas kreativitet?
Jag tycker att eleverna blir motiverade och därmed kreativa av att veta att deras ansträngningar i klassrummet ska leda till något konkret. Mina elever får publicera och visa upp
vad de har lärt sig. Låta texten man skrivit för att träna på att argumentera eller diskutera vända sig till makthavare i elevens närhet, eller producera en ljudbok för yngre barn samtidigt som man tränar sitt engelska uttal till exempel. Jag tror att de flesta elever behöver ramar för att våga vara kreativa. För många blir det för svårt att lämnas ensamma utan konkret vägledning. Detta gäller för alla ämnen. Jag menar att kreativitet ofta förväxlas med att lämnas själva med en skapande uppgift. De elever som klarar detta har redan, på egen hand, bemästrat flera av de förmågor de ska få utveckla i skolan.
Hur gör du undervisningen tillgänglig för alla elever?
Jag släpper bara iväg eleverna på korta strövtåg på egen hand. För det mesta leder jag lektionen. Jag förklarar, modellerar, gör uppgiften tillsammans med eleverna i helklass och låter dem fortsätta i liten grupp. Jag följer upp och ger respons, sedan ny uppgift som ska lösas parvis med uppföljning och respons och till sist får de arbeta med uppgiften på egen hand. Jag försöker aktivera eleverna genom att göra olika fysiska övningar i klassrummet. Som mänskliga meningar, hitta kompisen som har ett kort som hör ihop med ditt eget, eller ”walk and talk” om ett givet ämne. En lektion bör innehålla olika delar som aktiverar olika sinnen. Lyssna, prova själv, berätta, röra på sig.
Vad betyder en utmärkelse som Pennsvärdet?
Det är inte ofta lärare uppmärksammas för sitt arbete, så en utmärkelse som Pennsvärdet betyder mycket. Det sätter fokus på vårt viktiga yrke och jag känner stor stolthet över att vara årets mottagare.
JURYNS MOTIVERING:
Som lärare är Caroline Hatcher en sann förebild för både elever och kollegor. Genom sitt outtröttliga engagemang, ett systematiskt arbetssätt och stor uthållighet motiverar och inspirerar Caroline sina elever till att inte bara förstå litteraturen, utan också finna glädje och lust i den.
Carolines breda pedagogiska kunnande märks i hennes förmåga att använda olika metoder och verktyg i samspel med elevernas kreativa och kritiska tänkande. Att ge uppgifter syfte och sammanhang som når bortom tid och rum är centralt i Carolines klassrum och skapar en källa till engagemang och delaktighet i varje elev. Genom närvaro och lyhördhet följer och tillåter Caroline sina elever att aktivera varje sinne – att lyssna, försöka själv, röra på sig, berätta.
Carolines lärarskap förkroppsligar en outtröttlig tro på varje elevs förmåga. Hennes elever ges chans att nyfiket utforska, stärka och utveckla gamla och nya förmågor. Genom tilltron att våga prova, våga misslyckas och våga lyckas blir hennes elever kunskapssökande, fritt tänkande och kreativa individer. Caroline är en konstruktiv lärare som inte låter sig begränsas av upplevda brister, utan finner vägar att ge sina elever de bästa förutsättningar för ett livslångt lärande.
MOTTAGAREN AV PENNSVÄRDET HAR
Cecilia Nordström – Styrelseordförande
Berättarministeriet, juryns ordförande
Björn Åstrand – Disputerad historiker och lektor i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet
Cristina Kullberg – Lärare och mottagare av Pennsvärdet 2021
Ulrica Ambrosius – Lärare och mottagare av Pennsvärdet 2021
Stina Wirsén – Illustratör och författare
Lotta Edholm – Statlig utredare och fd skolborgarråd i Stockholm
AnnChristin Rothstein – Skolledare och lärare
Uppdrag: På ett lustfyllt och kreativt
sätt inspirera barn och unga att erövra det skrivna ordet
Våra program tar avstamp i storytelling och det lustfyllda lärandet. De syftar till att stärka elevernas tilltro till den egna förmågan, att inspirera dem till att hitta sin motivation och att erövra det skrivna ordet.
SKOLPROGRAM
Under 2022 har vi erbjudit Redaktör Schwartz bokutgivning, Den mystiska lådan, Bokslukarna, Trailerskaparna, Redaktör Schwartz forskningsresa och Historiedetektiverna. Skolprogrammen utgår från en lärarhandledning och har stöd av läromedel i form av brev, filmer och artefakter som skickas till klassen. Flera av våra program finns i två versioner: en version som genomförs helt i klassrummet för de skolor som inte har möjlighet att besöka oss, och en version som inkluderar besök på något av våra utbildningscenter. I besöksversionerna lägger medarbetare och volontärer grunden till en story kring redaktör Schwartz på bokförlaget Berättarministeriet. Samtliga lärare som medverkar med sina klasser i ett program,
oavsett version, erbjuds kompetensutvecklande stöd i syfte att främja undervisningen bortom programmen.
SAMARBETEN
Under åren har fler än 5 500 lärare och närmare 62 000 elever deltagit i Berättarministeriets aktiviteter. I de utvärderingar vi ständigt gör av verksamheten uppger 99 procent av lärarna att de rekommenderar Berättarministeriet till en kollega. En del i programmen som ofta lyfts av lärarna är mötet med nya platser. Flera av våra program görs i samarbete med andra samhällsaktörer med ett demokratiskt uppdrag. Ett exempel är Redaktör Schwarts forskningsresa, som genomförs i samarbete med Karolinska Institutet, och Historiedetektiverna, som genomförs tillsammans med Hallwylska museet. Genom dessa samarbeten vidgas elevernas värld och de får tillgång till och kunskap om fler samhällsinstitutioner.
”Det
som att jag är en forskare. Men just nu vill jag bli polis, för jag vill hjälpa folk. Fast det gör ju en forskare också, men man måste läsa väldigt
HÄR FÖDS FRAMTIDENS FORSKARSTJÄRNOR
Målet för varje forskare är att finna ny kunskap, något som kräver fantasi och förmågan att tänka i nya banor. Klass 6B på Elinsborgsskolan går Berättarministeriets skolprogram Redaktör Schwarts forskningsresa, och har bjudits in till Karolinska Institutet för att dela med sig av sin fantasi till rektor Ole Petter Ottersen och några av universitetets forskare.
”Vi behöver idéer in till hjärnan. Det är det allra viktigaste. Genom att träffa olika människor, i olika åldrar, skapas nya tankar. Vi behöver dra nytta av fantasin som finns i hela samhället.
Vi har fått många bra idéer från elever som varit här. Idéer som hjälper oss att utveckla vår forskning”, säger rektor Ole Petter Ottersen.
Eva Hedlund är tillsammans med András Simon initiativtagare till samarbetet med Berättarministeriet. Eva läste skolstatistik och blev bekymrad över den stora skillnaden i behörighet till gymnasiet mellan olika skolor. Med KI i ryggen ville hon och András göra en insats för att minska segregationen och sänka trösklarna till den akademiska världen.
”Vi tappar bort en massa kompetens, det behövs fler människor i forskarvärlden. Vi finns här och längtar efter att fler ska hitta hit. Samhället har inte råd att förlora kompetens, vi måste fånga upp alla fantastiska barn som finns där ute”, säger Eva.
BARNEN VISAR HUR MYCKET DET
KVAR ATT LÄRA
FINNS
Inför besöket på KI har klassen haft lektioner och experimenterat med den forskarlåda de
fått från Berättarministeriet. De har undersökt ljus, skrivit labbrapporter och studerat KI:s hemsida. De har läst om Isaac Newton, pratat om vetenskap och om vad det innebär att forska. Arbetet gav inspiration till en mängd frågor som de sett fram emot att få ställa till forskarna vid besöket på KI.
Vilka frågor funderar barnen då över? Ja, till exempel hur en hjärncell ser ut, om djurens hjärtan passar människor, om man kan blanda människors DNA med andra arters och om myggor gillar blodapelsin? En del frågor kunde forskarna svara på, medan andra var knepigare. Och så är det varje gång skolelever besöker KI. ”Vi kan aldrig svara på alla deras frågor. Det är en del av det som gör besöken så viktiga, även för oss forskare,” säger Andrea Montano Montes, som själv forskar om mikro- och nanoplasters effekter på hälsan.
REDAKTÖR SCHWARTZ FORSKNINGSRESA
Med stöd av Cancerfonden har Karolinska Institutet och Berättarministeriet utvecklat och genomför skolprogrammet Redaktör Schwartz forskningsresa tillsammans. Programmet riktar sig till mellanstadiet, löper över en hel termin och är kopplat till läroplanen i svenska och NO. Skolprogrammet bidrar till KI:s mål att skapa kontaktytor mellan akademin och grundskola och att sänka trösklarna till högre utbildning. Redaktör Schwartz forskningsresa syftar till att bredda rekryteringen och öka intresset för naturvetenskap, forskning och högre utbildning för skolelever i områden med högt socioekonomiskt index.
känns
länge.”
HISTORIEDETEKTIVERNA PÅ HALLWYLSKA
Hallwylska palatset och dess guider står redo när klass 9C från Hökarängens skola kommer på besök. Eleverna går Berättarministeriets skolprogram Historiedetektiverna, som med hjälp av en brevväxling och historiska föremål tar dem med på en resa genom 1900-talets Sverige och redaktörens assistent Nillas släkthistoria. Via det svenska jordbrukssamhället och industrialiseringen har nu klassen hamnat hos familjen Hallwyl i början av 1900-talet.
Palatset skiljer sig en hel del från elevernas vardag. Det ligger på Hamngatan i Stockholm, är 2 000 kvadratmeter stort och har 40 rum. När det byggdes, 1893–1895, hade arkitekten Isak Gustaf Clason helt fria tyglar vad gäller kostnader. Notan landade på 1,5 miljoner kronor, vilket kan jämföras med Johannes kyrka som byggdes under samma tid och gick loss på 800 000 kronor.
HERRSKAP OCH TJÄNSTEFOLK
Vi startar i köket och får höra hur livet tedde sig i palatset utifrån tjänstefolkets perspektiv. Walther och Wilhelmina von Hallwyl hade tio anställda, vilket Historiedetektiverna plockar upp genom Ida Carlsson, som i brevväxlingen eleverna tagit del av har fått tjänst som husa i palatset. Ida och barndomsvännen Asta brevväxlar livet igenom, och genom deras brev får eleverna uppleva hur Sverige förändras under 1900-talet.
När vi lämnar tjänstefolkets regioner och träder in i herrskapets stora sal drar eleverna djupt efter andan. ”Oj, här måste kungen ha bott.”
”Det har varit intressant och väldigt roligt. Besöket på Berättarministeriet var mysigt. Och spännande att koppla ihop det vi sett och läst med att komma hit till Hallwylska.”
”Det här är som i den där julkalendern, Gyllene Knorren.”
Wilhelmina von Hallwyl hade en stark samlarådra och samlade på det mesta. Hon var mycket noga med katalogiseringen, och det fanns under 50 år en stab av akademiker som ägnade sig åt att dokumentera varje föremål i huset. Redan när man byggde huset var det bestämt att det efter parets död skulle bli museum, med inredningen komplett bevarad. ”Coolt att bo i ett hus som man vet ska bli museum,” som en av eleverna uttryckte det.
Entusiasmen hos eleverna är stor både under och efter besöket. Att det har lett till ny kunskap och ett ökat intresse för historia råder det inga tvivel om.
”Det har varit intressant och väldigt roligt. Besöket på Berättarministeriet var mysigt. Och spännande att koppla ihop det vi sett och läst med att komma hit till Hallwylska.”
”Jätteintressant att se hur de levde och hur kvinnor och män hade det. Kvinnorna var utpressade. De skulle alltid vara på toppen, snyggast, finast och väluppfostrade. Det är bättre att leva nu.”
”Jag ska fortsätta läsa historia. Det är väldigt intressant att lära sig om hur rika och fattiga, män och kvinnor levde. Vilka skillnader och likheter det är mot idag. Och hur vi som är unga nu kan förändra samhället!”
HISTORIEDETEKTIVERNA
I Historiedetektiverna bjuder Berättarministeriet, tillsammans med Hallwylska museet, in till en spännande resa bakåt i tiden. Programmet riktar sig till högstadiet, är ämnesövergripande och svarar mot läroplanens mål i svenska och historia. Programmet inleds med att Berättarministeriets medarbetare bjuder in klassen till ett uppdrag. Eleverna får med hjälp av några gamla föremål och en brevväxling nysta i ett människoöde under 1900-talet och försöka svara på frågan: vem var Ida Carlsson? Genom programmet får eleverna lära sig mer
om svensk 1900-talshistoria, med fokus på hur industrialiseringen, utbildning, bostadsplanering och ökad tillgång till kultur påverkade människors livsvillkor. Programmet kan även användas i svenskundervisningen, då det utvecklar elevernas skrivande och förmåga att tolka och analysera olika typer av texter. Dessutom leder programmet till interaktion med andra demokratiska samhällsinstitutioner och till att nysta ut en fiktiv persons livsöde, vilket uppmuntrar till värderingssamtal och reflektion kring elevernas egen livsberättelse.
”Så väl mottagen har jag aldrig blivit på en arbetsplats!
Den arbetsglädje och känsla av att vara viktig som präglade
verksamheten gjorde att det var lätt att hänga på.”
MÖT EN VOLONTÄR
Marie Corneliusson är volontär på utbildningscentret i Göteborg.
Hej Marie! Vill du berätta lite om dig själv och om varför du är volontär på Berättarministeriet?
Jag har varit volontär på berättarministeriet i cirka ett och ett halvt år. Jag gick i pension som 63-åring och har en bakgrund som förskollärare, specialpedagog och speciallärare.
Ganska snart efter pensioneringen upptäckte jag att jag saknade mina elever, eller barn överhuvudtaget, och genom en kompis fick jag tips om att bli volontär på Berättarministeriet.
Jag sökte upp organisationen på internet och blev intresserad av både innehåll och upplägg. Så väl mottagen har jag aldrig blivit på en arbetsplats!
Den arbetsglädje och känsla att vara viktig som präglade verksamheten gjorde att det var lätt att hänga på.
Jag försöker att vara på Berättarministeriet en
eller två förmiddagar i veckan, vilket gör att man blir trygg i arbetet och att man lär känna andra volontärer. Jag tycker om upplägget, eftersom det är tydliga ramar och tydligt innehåll i programtillfällena. Jag vet vad som skall hända när jag väljer vilken dag jag vill vara med.
Mitt favoritpass just nu är Historiedetektiverna, som är en större utmaning eftersom det riktar sig till lite äldre elever. Just den utmaningen, att kunna ge en aha-upplevelse, känns tillfredställande, och gäller så klart alla skolprogram. Att få ett barn att känna sig nöjd med sitt arbete.
Läs- och skrivinlärning har alltid varit viktigt för mig i mitt arbete, vilket jag känner att jag får använda här. Dessutom tycker jag att det är roligt med rollspel, vilket jag också får använda här på Berättarministeriet. Jag går alltid ifrån ministeriet med ett varmt hjärta och en känsla av att vi har sett alla elever/barn, lyssnat och inspirerat dem att fortsätta läsa, skriva och forska.
Uppdrag: Ge barn och unga tillgång till engagerade och närvarande vuxna
Som volontär ger man barn och unga tillgång till en närvarande och engagerad vuxen som lyssnar, uppmuntrar och inspirerar. Volontärskapet skapar också förutsättningar för barnens interaktion med det omgivande samhället. Barn och vuxna från olika områden och i olika åldrar möts i ett nytt sammanhang. Sedan starten 2011 har drygt 60 000 barn deltagit i Berättarministeriets skolprogram, och fler än 2 500 volontärer har hittills gått Berättarministeriets volontärutbildning. Av dem är cirka 400 i dag aktiva volontärer och deltar regelbundet i verksamheten. Våra partner Akademibokhandeln och Pocketshop var under året genom sina nyhetsbrev till stor hjälp med att rekrytera nya volontärer, inte minst till de volontärdagar vi genomförde i januari. Dagar med lunchföreläsningar då vi fördjupade oss i varför man ska vara volontär, storytelling som pedagogiskt verktyg och fick möta några av de lärare som använder våra program. Under 2022 utbildades 232 nya volontärer, endera digitalt eller på plats i våra utbildningscenter –
volontärer som är avgörande för vår verksamhet och bidrar till vår vision: ett Sverige där alla barn och unga är trygga i det skrivna ordet och har förutsättningar att aktivt delta i samhällslivet.
VOLONTÄRAKTIVITETER
Efter grundutbildningen finns en mängd fortbildningar och andra aktiviteter att ta del av. Våra volontärer har till exempel fortbildat sig i storytelling, i trailerskapande och i barnsäkerhet och bemötande. De har bjudits in till föreläsning hos Folkuniversitetet med temat ”Har vi tappat konceptet? Om mod och mening i en polariserad tid” med Niklas Brismar Pålsson, gymnasielärare i svenska och filosofi och Berättarministeriets generalsekreterare Dilsa Demirbag-Sten. Dilsa har även hållit fullsatta omvärldsbevakningar för våra volontärer under året och vi lanserade en mycket populär workshop kring illustratörsrollen. Som vanligt startade vi varje termin med välbesökta kickoffer i varje utbildningscenter och avslutade med samlingar där vi förutom att umgås också summerade terminens resultat.
ATT VARA VOLONTÄR PÅ BERÄTTARMINISTERIET ÄR ETT ENKELT MEN VIKTIGT UPPDRAG.
