RSF klassrum ht23

RE AKTÖR SCHW RTZ FORSKN I N GSRESA

RE AKTÖR SCHW RTZ FORSKN I N GSRESA

”Fantasi är viktigare än kunskap. För kunskapen är begränsad, medan fantasin omgärdar hela världen, stimulerar framsteg, och föder utveckling.”

ALBERT EINSTEIN

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

VÄLKOMMEN!

Välkommen till Redaktör Schwartz forskningsresa. Skolprogrammet har tagits fram av Stiftelsen Berättarministeriet i samarbete med Karolinska Institutet. Avsikten är att ge dig som arbetar med elever i årskurs 4–6 stöd i undervisningen så att du på ett kreativt och lustfyllt sätt kan stärka elevernas språkförmåga och kunskaper inom de naturvetenskapliga ämnena. I en vidare bemärkelse är ambitionen med samarbetet att sänka trösklarna till den akademiska världen och därigenom främja framtidens forskning.

Programmet är ämnesövergripande och svarar mot det centrala innehållet i kursplanerna för svenska, svenska som andraspråk, fysik, kemi och biologi.

ETT PROGRAM I NYFIKENHETENS TECKEN

I skolprogrammet har redaktör Schwartz börjat fundera på att den gemensamma nämnaren mellan litteratur och naturvetenskap är fantasi – förmågan att se bortom det redan vedertagna och på så sätt förklara världen på nya sätt. Det tar inte lång tid innan redaktören får idén att koppla ihop eleverna (som ju är bland de mest fantasifulla personer redaktören känner) med naturvetare på Karolinska Institutet (KI) för att de ska slå sina kloka och kreativa huvuden ihop. Utifrån den storyn får klassen lära sig mer om forskning och den vetenskapliga metoden. KI skickar bland annat en forskarlåda till klassrummet med experiment som du och eleverna genomför tillsammans.

Programmet avslutas med att redaktören, föga förvånande, konstaterar att framtiden ser ljus ut eftersom den så tryggt vilar i dessa kloka elevers händer.

CANCERFONDEN

Skolprogrammet är möjligt tack vare finansiering av Cancerfonden.

Cancerfonden är en ideell insamlingsorganisation som samlar in och fördelar medel till forskning, kunskapsspridning och påverkansarbete relaterat till cancer.

Cancerfonden ger även stöd till verksamheter som på olika sätt kan bidra till ökad forskning och till förbättringar inom vård och behandling av cancer.

cancerfonden.se

KAROLINSKA INSTITUTET

Karolinska Institutet (KI) är ett världsledande medicinskt universitet, med uppdrag att bedriva forskning och utbildning och att samverka med det omgivande samhället. KI:s forskning spänner över ett brett fält, från grundläggande experimentell forskning till patientnära forskning och vårdvetenskap. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För KI är samarbete och innovationsutveckling viktigt för att omvandla universitetets kunskap och resultat till samhällsnytta som kan skapa bättre hälsa och bota sjukdomar, både i Sverige och i världen.

ki.se

PROGRAMMETS UPPLÄGG OCH INNEHÅLL

I Redaktör Schwartz forskningsresa får eleverna bekanta sig med historiska och nutida upptäckter och deras betydelse för människans villkor och syn på världen. Eleverna får vidare diskutera forskning, vad en naturvetare gör och läsa olika typer av texter som till exempel labbrapporter och brev. I programmet övar eleverna sin förmåga att anpassa språket efter mottagare och sammanhang. Kreativitet, fantasi och lustfyllt lärande är viktiga delar i materialet för att uppmuntra elevens nyfikenhet och skapa tilltro till sin egen språkförmåga.

Redaktör Schwartz forskningsresa inleds med en skrivövning där eleverna tränar på att skriva berättande text. Programmet fortsätter sedan under 10 lektionstillfällen. Några forskare på KI hör av sig till klassen, eftersom de förstått på redaktör Schwartz att eleverna är ovanligt fantasifulla. Fantasi är en viktig egenskap även för forskare och därför föreslår de ett samarbete med klassen. Samarbetet med KI sker främst genom film och brev.

Lektion 7 och 8 finns i tre olika versioner:

A. Klassen kommunicerar med KI via brev och film.

B. Klassen har ett digitalt möte med KI.

C. Klassen besöker KI.

Vilken version av programmet du går bestäms i början av terminen i samråd med Berättarministeriet.

Lärarhandledningen är ett stöd för din planering av undervisningen i klassrummet. Skolprogrammet ger utrymme för varierade metoder där syftet är att alla elever utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt.

Hur arbetet genomförs varierar, och det avgör du som lärare. Tidsåtgången är en uppskattning och du kan behöva mer tid för vissa moment.

FÖRANKRING I KURSPLANER, LGR22

SVENSKA

CENTRALT INNEHÅLL ÅK 4–6

LÄSA OCH SKRIVA

• Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå och tolka ord, begrepp och texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, både det direkt uttalade och sådant som är indirekt uttryckt.

• Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.

TALA, LYSSNA OCH SAMTALA

• Olika former av samtal. Att lyssna aktivt, ställa frågor, uttrycka tankar och känslor samt resonera och argumentera i olika samtalssituationer och i samband med demokratiska beslutsprocesser.

TEXTER

• Sakprosatexter för barn och unga. Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

INFORMATIONSSÖKNING OCH KÄLLKRITIK

• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och i söktjänster på internet.

• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

CENTRALT INNEHÅLL ÅK 4–6

LÄSA OCH SKRIVA

• Gemensam och enskild läsning. Läsrelaterade aktiviteter och strategier för att förstå, avkoda och tolka ord, begrepp och texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, både det direkt uttalade och sådant som är indirekt uttryckt.

• Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.

TALA, LYSSNA OCH SAMTALA

• Strategier för att förstå och göra sig förstådd när det egna svenska språket inte räcker till, exempelvis att be om förtydliganden, omformulera och använda olika språk som resurs

• Att lyssna aktivt, ställa frågor, uttrycka tankar och känslor samt resonera och argumentera i olika samtalssituationer och i samband med demokratiska beslutsprocesser. Användning av sambandsord för att jämföra, motivera och exemplifiera.

TEXTER

• Sakprosatexter för barn och unga. Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter. Texternas innehåll, uppbyggnad, typiska språkliga drag samt deras ord och begrepp.

INFORMATIONSSÖKNING OCH KÄLLKRITIK

• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och i söktjänster på internet.

• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

FYSIK

CENTRALT INNEHÅLL ÅK 4–6

FYSIKEN I NATUREN OCH SAMHÄLLET

• Hur ljus och ljud breder ut sig och kan reflekteras.

• Elektriska kretsar med batterier. Hur de kan kopplas och hur de kan användas i vardaglig elektrisk utrustning.

SYSTEMATISKA UNDERSÖKNINGAR OCH GRANSKNING AV INFORMATION

• Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med ord, bilder och tabeller.

• Några upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.

KEMI

CENTRALT INNEHÅLL ÅK 4–6

KEMIN I NATUREN, SAMHÄLLET OCH MÄNNISKOKROPPEN

• Indelning av ämnen och material utifrån egenskaperna löslighet, ledningsförmåga, surt eller basiskt.

• Vattnets egenskaper och kretslopp.

SYSTEMATISKA UNDERSÖKNINGAR OCH GRANSKNING AV INFORMATION

• Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med ord, bilder och tabeller.

• Några upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.

BIOLOGI

CENTRALT INNEHÅLL ÅK 4–6

SYSTEMATISKA UNDERSÖKNINGAR OCH GRANSKNING AV INFORMATION

• Kritisk granskning och användning av information som rör biologi.

LEKTIONSÖVERSIKT

UPPSTART: SKRIVÖVNING

Programmet inleds med att eleverna får ett brev från medarbetarna på bokförlaget Berättarministeriet. De har tappat sin fantasi och behöver elevernas hjälp att skriva en spännande berättelse!

LEKTION 1 OCH 2: VAD ÄR VETENSKAP?

Redaktör Schwartz hör av sig till klassen igen och funderar över likheter mellan fantasi och vetenskap. Eleverna får ta del av två fiktiva youtubers som utger sig för att vara experter på kropp och hälsa och redaktören ber eleverna att granska innehållet. Eleverna övar sig i källkritik samt får bekanta sig med begreppet vetenskap.

LEKTION 3: VAD GÖR EN NATURVETARE?

Under den tredje lektionen hör forskaren Eva på KI av sig och ber klassen om deras hjälp. Hon skickar också en forskarlåda som eleverna får utforska. Eleverna tar reda på mer om KI och introduceras ytterligare till vetenskapliga begrepp.

LEKTION 4–6: FORSKARLÅDAN

Eleverna genomför experiment från forskarlådan och övar sig i att skriva labbrapporter.

LEKTION 7A–C: KLASSEN FÅR EN INBJUDAN

A: Eleverna skickar frågor och labbrapporter till KI.

B: KI bjuder in eleverna till ett digitalt möte.

C: Klassen får en inbjudan från Karolinska Institutet som bjuder in eleverna att arbeta som forskare för en dag.

LEKTION 8A–C: KAROLINSKA INSTITUTET

A: Klassen får en återkoppling från Eva på KI.

B: Klassen träffar KI under en digital träff.

C: Klassen besöker KI.

LEKTION 9: KI TACKAR KLASSEN

Klassen får en ny hälsning från Eva och tilldelas ett diplom för sin insats. Eleverna reflekterar över sitt arbete och vad de har lärt sig.

LEKTION 10: SCHWARTZ ÅTERKOPPLAR TILL KLASSEN

Klassen får ett sista brev från redaktör Schwartz som tackar eleverna. Eleverna avslutar arbetet genom att reflektera över forskningsetiska frågor.

EXTRALEKTIONER: VILKA FRAMSTEG HAR VETENSKAPEN GJORT?

Eleverna presenteras för några erkända forskare. I arbetet övar eleverna sin förmåga att kritiskt granska informationskällor och eleverna får vidare diskutera och reflektera över vilka framsteg naturvetenskapen gjort. Dessa lektioner är valfria och görs i mån av tid.

MATERIAL

•Inbjudningsbrev

•Film från medarbetarna

TID

Ca 60 min per tillfälle

Uppstart

Skrivövning

Redaktör Schwartz forskningsresa inleds med en skrivövning i klassrummet. Med hjälp av brev och film från Berättarministeriet stiftar eleverna bekantskap med redaktör Schwartz som kommer att följa dem som en central huvudkaraktär.

Skrivövningen syftar till att ge kunskap om hur en berättelse skapas. Eleverna ges förutsättning att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga samt kunskap om språket för att tänka, kommunicera och lära.

Aktiviteten utvecklar elevernas förmåga att •skriva en berättande text med en tydlig inledning, handling och avslutning •förstå textens innebörd och begrepp •förstå hur ord, text och bild kan samspela.

I lektion 1 får eleverna ett brev och en filmhälsning från medarbetarna på Berättarministeriet. De har tappat sin fantasi och behöver elevernas hjälp att skriva en fantasifull berättelse. Under din ledning skriver eleverna en gemensam inledning till en berättelse.

I lektion 2 får eleverna veta att deras berättelse har tryckts till en alldeles egen bok och chefredaktören N. Schwartz uttrycker sin tacksamhet i ett brev.

UPPSTART: DEL 1

Förberedelser

• Ta fram kuvertet som innehåller brevet från medarbetarna.

• Förbered filmen.

Tillvägagångssätt – steg för steg

1. Lektionen inleds med att du öppnar kuvertet som skickats till klassen.

2. Läs upp brev 1 som är en introduktion till uppdraget.

3. Spela upp filmen där eleverna får i uppgift att skriva en berättelse eftersom medarbetarna på bokförlaget befinner sig i en kreativ kris.

4. Skrivövning.

5. Avsluta övningen.

Skrivövning – genomförs i helgrupp Lektionen inleds med att du läser upp brev 1 med en introduktion till uppdraget samt spelar upp filmen. Eleverna får i uppgift att skriva en berättelse eftersom medarbetarna på bokförlaget befinner sig i en kreativ kris. I filmen nämns ord specifika för ett bokförlag, såsom lektör, illustratör, tidskrift och omslag. Se gärna filmen ett par gånger och stötta genom att förklara svåra ord. Det viktigaste är att eleverna förstår huvudbudskapet – att det inte går så bra för bokförlaget just nu.

1. Inled övningen genom att fråga eleverna om de har uppfattat uppdraget och om de är redo att hjälpa till. Börja sedan övningen genom att eleverna får spåna kring vad som är viktigt att tänka på när de ska skriva en berättelse. Skriv upp elevernas förslag i ett dokument eller på tavlan.

2. Förslag på beståndsdelar i berättelsen. Föreslå, om inte eleverna själva har gjort det, att berättelsen behöver en huvudkaraktär. Förklara att en karaktär kan vara en person, ett djur eller ett ting. Be eleverna komma med förslag på en huvudkaraktär.

3. Omröstning. När eleverna har kommit med tre förslag är det dags för eleverna att rösta fram vilket förslag som ska användas i den gemensamma inledningen. Betona vikten av demokrati och anonymitet genom att eleverna får blunda och räcka upp handen under omröstningen.

4. Fortsätt på samma sätt för att gemensamt komma fram till en Bästa kompis, Miljö, en Högsta önskan och ett Hinder/Problem

5. När eleverna har röstat fram samtliga delar till berättelsen är det dags för dem att skriva en gemensam inledning. Stötta eleverna genom att fråga hur man kan börja en berättelse och betona att ni nu bara ska skriva en inledning på några meningar. Skriv upp elevernas förslag på meningar där de framröstade delarna ingår. Avsluta inledningen med att introducera hindret så att det blir en spännande cliffhanger.

6. Avsluta lektionen genom att berömma elevernas insats och berätta att du skickar klassens gemensamma inledning till bokförlagets medarbetare.

Efter lektionen: Meddela din lokala utbildningsledare att ni genomfört övningen och och mejla klassens text till hen. Utbildningsledaren kommer att skicka de tryckta böckerna tillsammans med ett tackbrev från redaktör Schwartz och en hälsning från medarbetarna på bokförlaget till lektion 2.

Hej barn!

Vi behöver er hjälp!

Jag heter Axel och arbetar på bokförlaget Berättarministeriet. Ett bokförlag ser till att de berättelser som författare skriver blir till böcker. Vi trycker sidorna och gör omslag. Sedan ser vi till att böckerna kommer till bokhandeln och biblioteken så att alla kan läsa dem. Det är en hel del arbete som ligger bakom en bok ska ni veta!

Vi har en sträng och butter chef som heter redaktör N. Schwartz. Redaktören läser allt som kommer in till oss från författarna och bestämmer vad som ska bli böcker. Bara de mest fantasifulla berättelserna klarar de hårda kraven.

Vi letar därför med ljus och lykta efter bra berättelser som kan hålla redaktören på gott humör. Annars finns risken att redaktören ger oss sparken!

Det är just därför jag kontaktar er. Redaktören vet inte att barn har fantasi, eller ens att de kan skriva – men det vet vi!

Åh, det är så mycket jag skulle vilja få med i brevet. Och jag önskar att ni kunde komma hit och se vårt förlag som faktiskt är väldigt fint. Jag har spelat in en video så att ni ska få se, och där jag berättar lite mer om vad vi behöver hjälp med.

Med varma hälsningar

/Axel och alla medarbetare

BEGREPPSLISTA

omslag

bokhandel

sträng

butter

redaktör

framsidan på en bok eller tidskrift/magasin

affär där man kan köpa böcker och tidningar

bestämd, hård, strikt

sur, tjurig

den som bestämmer vilka berättelser som ska bli böcker

krav villkor, regler

leta med ljus och lykta när man letar överallt efter någonting

ge någon sparken

en person får inte längre jobba kvar, den blir av med jobbet

UPPSTART: DEL 2

Under lektion 2 tackar redaktör Schwartz för elevernas insats och meddelar att de nu är publicerade författare. Eleverna får även möjlighet att fortsätta med en individuell fortsättning på berättelsen.

Förberedelser

• Brev 2 som innehåller brev, selfie från medarbetarna samt elevernas tryckta böcker.

• Förbered för att visa klassens publicerade bok på bokförlagets hemsida.

• Ta fram blyerts- och färgpennor.

Tillvägagångssätt

Lektion 2 består av två moment. Lektionen inleds med att du läser upp brev 2 med en återkoppling från redaktör Schwartz, visar fotot på de glada medarbetarna samt delar ut varsin tryckt bok. Gå även in på bokförlagets hemsida och titta på den publicerade boken digitalt. Förklara sedan att eleverna kan skriva eller rita en fortsättning på den gemensamma inledningen direkt i boken.

Hej barn,

Det är redaktör Schwartz som skriver detta brev. Ni kanske undrar vem jag är. Det är så att jag är ytterst ansvarig på bokförlaget Berättarministeriet och den som avgör vilka böcker som går för tryck.

Min vardag är inrutad. Jag börjar varje morgon med en svart kopp kaffe och sätter mig i min läsfåtölj. Sedan sträcker jag mig efter det manuset som ligger högst upp i högen som min medarbetare Nilla ordnar och lägger på sidobordet vid fåtöljen. Det är nämligen hon som öppnar alla brev från aspirerande författare. Jag har noterat att manushögen som tidigare var en halv meter hög numera knappt skulle nå upp till fotknölarna.

När jag kom in till kontoret igår såg jag att Nilla hade något lurigt i blicken men inte anade jag det som skulle komma. Jag satte på mig mina läsglasögon och började läsa med kaffekoppen i min vänstra hand och manuset i min högra. Efter tre rader in i berättelsen var jag helt uppslukad av bokstäverna som tecknats på pappret. Jag var som hypnotiserad av fantasin som flödade från bladen när kaffekoppen plötsligt slog mot golvet. Jag hade tappat hakan och kaffekoppen. Vilken berättarförmåga och vilken fantasi ni har! Mycket imponerande.

Er berättelse förtjänar att möta fler läsare. Därför har jag låtit er berättelse gå till tryckeriet och skickar här varsitt författarexemplar till er. Er bok finns även publicerad på förlagets välbesökta hemsida www.redaktorschwartzbokforlag.se

Gratulerar till en strålande debut!

Varma hälsningar,

Redaktör N. Schwartz

PS. Mina kollegor skickade med en hälsning. DS.

BEGREPPSLISTA

ansvarig

tryck, tryckeri

inrutad

manus

aspirerande

noterat

fotknöl

anade

uppslukad

hypnotisk

att tappa hakan

förtjänar

debut

Den som bestämmer

Ett tryckeri gör böcker, de gör så att texten blir till en papperstidning eller bok som man kan hålla i handen

Planerad, att varje dag ser likadan ut, det finns inte många överraskningar

Kan också kallas för manuskript. Det är en berättelse till en film, bok eller pjäs.

Någon som vill bli något, t ex aspirerande polis är en person som vill arbeta som polis.

Lagt märke till

Knölen som sitter på utsidan av foten

Misstänkte, trodde

Att vara helt inne i någonting, vara fokuserad på bara en sak

När någonting är nästan förtrollande, man blir helt fokuserad på bara det.

Bli förvånad så att man gapar stort så att hakan sjunker

Att någon är värd någonting, t.ex. ”Ni förtjänar jullov efter allt arbete ni gjort under terminen”.

När man gör någonting för första gången

1. Brev 1

2. Youtube-filmer TID

Lektion 1 & 2

Redaktör Schwartz hör av sig till klassen och tackar för senast. Elevernas berättelse gjorde verkligen intryck på redaktören, och har fått Schwartz att fundera på hur fantasi och kunskap hänger ihop. Redaktören anser att det finns stora beröringspunkter mellan författare och forskare och ser en möjlighet att föra ihop eleverna med sina vänner på Karolinska Institutet.

Under dessa lektionstillfällen får eleverna bekanta sig med två fiktiva Youtubeprofiler som utger sig för att vara experter på frågor som rör kropp och hälsa. Den första filmen är mer lättsam och handlar om hur man bäst kan bota hicka, medan den andra filmen har en allvarligare underton. Den andra filmen handlar om en person som är motståndare till etablerad vetenskap och uppmanar sina följare att bota stress med hjälp av kristaller. Lektionen blir en övning i vetenskapligt tänkande och källkritik och aktualiserar frågor som: Vad räknas egentligen som vetenskap? Hur vet vi vad som är vetenskap? Vad är ett vetenskapligt språk?

Undervisningen ger utrymme för att

• använda gemensam läsning och filmer som utgångspunkt för frågor, samtal och diskussion om innehållet

• skriva ner tankar och intryck

• jämföra och diskutera olika källors tillförlitlighet

• ta elevernas idéer och erfarenheter som utgångspunkt i samtalen.

TILLVÄGAGÅNGSSÄTT

Inled första lektionen med att berätta att ni fått ett brev från redaktör Schwartz. Läs upp brevet högt, gå igenom svåra ord och fråga om eleverna har förstått vad de fått i uppdrag att göra.

Vid andra lektionstillfället kan du påminna eleverna om redaktörens brev. Vad var det för Youtube-klipp som redaktören nämnde?

Titta på filmerna och håll samtal i smågrupper eller helklass.

Vad är det Youtubern påstår i filmen Vetenskap i vardagen? Hur går hen tillväga för att bota hicka, och vad drar hen för slutsatser? Kan klippet betraktas som vetenskapligt? Varför/varför inte?

Amelies healing innehåller påståenden som kan få allvarliga konsekvenser om man inte granskar budskapet kritiskt. Klippet öppnar därmed upp för frågor om ansvar och etik på internet. Vad är viktigt att tänka på innan vi delar klipp och artiklar?

Se tips på övergripande diskussionsfrågor på nästa sida. Som extramaterial till brevet finns en text om Leonardo da Vinci som du kan använda för fördjupning.

DISKUSSIONSFRÅGOR FÖR GEMENSAMT SAMTAL MED KLASSEN

• Vad räknas som vetenskap?

• Hur prövar man en hypotes?

• Spelar det någon roll vem som påstår att något är sant, eller är alla källor lika trovärdiga?

• Vad är ett vetenskapligt språk?

• Varför bör man vara vaksam på formuleringar som ”beprövad metod” eller ”säkra källor”?

• Var kan vi hitta trovärdig information?

• Varför är det viktigt att den information vi tar del av är sann?

• Vilka konsekvenser kan det få att sprida okunskap till människor?

OBSERVATIONSPUNKTER

Lägg märke till om eleven

• lyssnar aktivt, genom ögonkontakt, minspel eller kommentarer och uttrycker ett engagemang för det lästa eller berättade

• kommenterar och ställer kritiska frågor om innehållet i filmerna

• argumenterar och motiverar sina ståndpunkter.

Hej barn!

Tack för senast! Vilken berättelse ni skrev, full av fantasi och inlevelseförmåga. Jag tänker på det dagligen medan jag läser böcker och dricker kaffe: för att kunna lära sig saker krävs ett stort mått fantasi. En som visste detta var Albert Einstein. Han har sagt att fantasin till och med är viktigare än kunskap, eftersom fantasin inte har några gränser.

Tänk bara på de första flygplanen. Människan har fantiserat om att kunna flyga i flera tusentals år. Det är en dröm som gått som en stafettpinne mellan generationer. I den grekiska mytologin tillverkade uppfinnaren Daidalos vingar av fjädrar och vax för att hans son Ikaros skulle kunna fly från fängelset. Och Leonardo Da Vinci, som levde i Italien på slutet av 1400-talet, ritade tekniska konstruktioner som liknar dagens helikopter. Till slut lyckades bröderna Wright, år 1903, efter många misslyckanden genomföra den första kontrollerade flygningen med motorer och flög – knappt 60 meter. I dag flyger vi kors och tvärs över planeten i plan som bär hundratals passagerare.

Häromdagen pratade jag med min kompis som jobbar på Karolinska Institutet, KI. Hon sa att de har haft svårt med fantasin på sistone. Det visar sig att skillnaden mellan litteratur och naturvetenskap inte är så stor som man kan tro. Både författare och forskare försöker förstå hur världen fungerar och få syn på saker som vi inte kan se med blotta ögat. Och då behövs det mycket fantasi. Samtidigt är både författare och forskare på jakt efter sanningen och den är ibland dold för oss. Det är inte alltid helt lätt att säga vad som är sant och inte. Jag kan ge er ett exempel: Alldeles nyss visade Nilla mig två klipp på Youtube. Där berättade olika personer om intressanta saker, men jag tyckte det var svårt att veta om det var sant. Kan inte ni också titta och säga vad ni tror?

Nu inser jag plötsligt en alldeles hisnande sak. Eftersom fantasi är en förutsättning för kunskap har ni nu en möjlighet att stå till mänsklighetens tjänst. Med er förträffliga fantasiförmåga kan ni hjälpa forskare som söker efter ny kunskap.

Jag ska genast kontakta min vän på KI, så bli inte förvånade om hon hör av sig och ber er om hjälp.

Vänliga hälsningar, Redaktör N. Schwartz

BEGREPPSLISTA

inlevelseförmåga att kunna leva sig in en någon annans situation och tankar

Albert Einstein (1879–1955) tysk-amerikansk fysiker mest känd för relativitetsteorin

stafettpinne

från stafett där man turas om att springa varsin sträcka med en pinne

grekisk mytologi en samling sagor om gudar och hjältar från antikens Grekland

konstruktion byggnad, hantverk

Nobelpris

ett pris av Alfred Nobel som tilldelas människor som ”gjort mänskligheten störst nytta”

med blotta ögat det man kan se med egna ögon

hisnande

Text om Leonardo da Vinci

ingenjör

spännande, dramatiskt, uppseendeväckande

person med teknisk utbildning som till exempel arbetar med konstruktioner, programmering, beräkningar

avteckna rita av

ägnade stora delar av sitt liv att man gjort en sak väldigt mycket

fascinerad väldigt intresserad

upptäckt

något som man hittat eller förstått för första gången. Kan vara nytt för en själv eller för alla människor

konstruerade byggde

avancerade svåra, komplicerade

geni en mycket smart och begåvad person, ett snille

LEONARDO DA VINCI 1452–1519

Leonardo da Vincis händelsefulla liv började i Florens på 1400-talet. Han växte upp till att bli en fantastisk konstnär, en stor uppfinnare, en nyfiken naturforskare och en mycket fantasifull ingenjör. Att en och samma person har tiden och skickligheten som behövs för att göra så många olika saker är väldigt ovanligt. Men så var Leonardo inte heller vem som helst. Redan som barn var han väldigt nyfiken på världen runt omkring sig. När han var ute och lekte hittade han ofta olika fynd som han tog med sig hem till sitt hus i Florens. Hans rum fylldes med djurskelett, snäckskal och insekter som han undersökte noggrant. De saker han hittade som var för tunga för att bära med hem målade han av, vilket gjorde att han tidigt lärde sig att se och avteckna naturens detaljer.

Många slutar att undersöka och ställa frågor när de blir äldre. Det gjorde inte Leonardo, istället fortsatte han ledas av sin nyfikenhet och ägnade stora delar av sitt liv till att få svar på några av de frågor som ansågs omöjliga att besvara på 1400-talet. Han undrade varför himlen var blå, varför människor gäspar och vad som gör att våra hjärtan pumpar. Flera av funderingarna lyckades han aldrig lista ut svaren på, men de teorier och upptäckter han gjorde blev mycket användbara för forskarna som kom efter honom.

Leonardo var bland annat fascinerad av flygande. Han observerade fåglar, fjärilar och fladdermöss och drömde om att människan någon gång skulle kunna sväva i luften på samma sätt. I en tid då flygplanet var något fullständigt otänkbart spenderade Leonardo år på att utforska sin dröm om mänskligt flygande och till slut lyckades han skapa modeller som bygger på samma teknik som den moderna fallskärmen och helikoptern. Även om Leonardo aldrig hann se en människa flyga, gav han inte upp hoppet och många av hans upptäckter användes när man, 400 år senare, faktiskt konstruerade de första fungerande flygplanen.

På många sätt kan man säga att Leonardo var före sin tid. Flera av hans idéer var för avancerade för att genomföras under 1400-talet och han mötte en hel del motstånd från sina forskarkollegor. Trots det slutade han inte vara nyfiken. Han målade, utforskade och undersökte i hela sitt liv och ses i dag som ett av världens största genier.

Lektion 3

Under det här lektionstillfället får eleverna en videohälsning från forskaren Eva på Karolinska Institutet. Hon har nämligen fått höra från sin goda vän Schwartz att eleverna har väldigt mycket fantasi, och det behövs när man ska ta fram ny kunskap. Eva skickar även med en forskarlåda med experiment. Använd filmen för att trigga elevernas fantasi om hur en forskares vardag kan te sig. Samla vetenskapliga begrepp som ni kommer att arbeta med under arbetet.

Undervisningen ger utrymme för att

• återberätta händelseförlopp med hjälp av film

• skriva ner tankar och intryck

• tolka och granska information

• informationssökning via sökmotorer på nätet.

TILLVÄGAGÅNGSSÄTT

Inled lektionen med att visa filmen. Fråga om eleverna vet vad ett universitet och Karolinska Institutet är. Öppna och visa även innehållet i forskarlådan, men du behöver inte gå in på innehållet i detalj. Ni kommer att jobba vidare med forskarlådan i nästa lektion.

Besök KI:s hemsida på www.ki.se. Få igång elevernas intresse genom att fråga dem vad som kan tänkas menas med exempelvis ”mikrobiologi” och ”folkhälsovetenskap”

Låt elevernas intresse styra vad ni klickar er in på, kolla upp svåra ord tillsammans och anteckna frågorna som dyker upp under tiden.

Uppmuntra eleverna att skriva ner frågor som de vill ställa till forskarna på KI. Förhoppningsvis har det dykt upp frågor när ni navigerat runt på hemsidan, men annars får du gärna ge exempel på vad frågorna kan handla om, till exempel: Hur ser en vanlig dag ut på KI? Hur gör man en undersökning? Vad händer om två forskare får olika resultat? Varför jobbar du här? Spara frågorna eftersom ni kommer att använda dem i lektion 7 och 8.

OBSERVATIONSPUNKTER

Lägg märke till om eleven

• lyssnar aktivt, genom ögonkontakt, minspel eller kommentarer och uttrycker ett engagemang för det lästa eller berättade

• ställer frågor och uttrycker åsikter

• bygger vidare på vad andra har sagt genom att kommentera med egna tankar och upplevelser.

2. Labbrapporter

3. Labbmanualer

Det är nu dags för eleverna att börja experimentera! Välj ut vilket eller vilka av experimenten du kommer att genomföra med eleverna och hur ni bäst lägger upp arbetet. Nedan finns ett förslag på hur du kan gå tillväga.

Se till att du har allt material, pröva experimenten i förväg och gör eventuella förberedelser.

Man kan med fördel arbeta utifrån cirkelmodellen. Du kan då vid första tillfället visa eleverna i helklass hur de ska göra för att de senare ska kunna skriva labbrapporter och genomföra experiment självständigt.

Undervisningen ger utrymme för att

• samtala om och diskutera experiment och laborationer

• ha gemensam skrivning med samtal, till exempel om vad som utmärker vetenskapligt språk

• diskutera struktur, begrepp och ordval i labbrapporter

• arbeta med respons för att kunna göra förbättringar i texten.

TILLVÄGAGÅNGSSÄTT:

1. Börja första lektionen med att påminna eleverna om videohälsningen och lådan som de fick under förra lektionen.

2. Berätta att de nu kommer att få testa att genomföra olika experiment.

3. Berätta att som en del av experimenten ska eleverna skriva labbrapporter. Inled skrivandet med ett samtal om vad som utmärker vetenskapligt språk. Hur skiljer sig språket i en labbrapport från till exempel ett reportage, en skönlitterär text eller ett sms? I experimenten kan eleverna växla mellan vardagsspråk och skolspråk för att i den skriftliga slutprodukten, labrapporten, mer medvetet använda ämnesspecifikt språk.

Här kan du läsa mer om hur man kan skriva labbrapporter (skolverket.se):

4. Led in eleverna på det experiment du valt ut för klassen att göra tillsammans. Innan ni genomför experimentetfyller ni tillsammans i de rubriker i labbrapporten som ni tycker är lämpliga.

5. Genomför experimentet i helklass.

6. När ni genomfört experimentet fyller ni gemensamt i resterande rubriker tillsammans med eleverna.

När eleverna är trygga med att skriva labbrapporter och /eller genomföra experiment kan de göra det mer självständigt i mindre grupper eler vid olika stationer. Du som lärare kan då skriva ut labbmanualerna så att eleverna kan följa dem i mindre grupper. Du kan ladda ner och skriva ut labbmanualer och labbrapporter från lärarportalen på vår hemsida. Logga in med ditt användarnamn och lösenord och välj skolprogrammet Redaktör Schwartz forskningsresa.

OBSERVATIONSPUNKTER

Lägg märke till om eleven

• för resonemang och gör jämförelser mellan olika experiment

• drar slutsatser och gör förutsägelser utifrån sin förståelse av innehållet

• argumenterar för och motiverar sina val i experimentet

• ger förslag för att förbättra undersökningen

• anpassar sitt språk utifrån sammanhang.

FORSKARLÅDAN

INNEHÅLL:

1. TRÅDSIL

2. KARAMELLFÄRG (VARJE FÄRGx3)

3. LITET SILVERKUVERT MED BALLONGER, GUMMISNODDAR, LACKMUSPAPPER, LYSDIODER (5x5)

4. STÖRRE SILVERKUVERT MED ALUMINIUMFOLIE, KOPPLINGSSLADDAR (5x10)

5. BURKAR MED CITRONSYRA (x3), SALT (x3) OCH BIKARBONAT (x3)

6. GLASBÄGARE (x5)

7. TRÄSKEDAR (x10)

8. ISBITSPÅSE

9. PÅSE MED TORKAD RÖDKÅL

10. SKYDDSGLASÖGON (x5)

11. FÖRSTORINGSGLAS (x5)

12. KOPPARBLECK (5x5) OCH ZINKBLECK (5x5)

LABBRAPPORT

Experiment/laboration:

Namn:

Laborant: ________________________________________

Klass:

Medlaborant: _____________________________________

Klass:

Datum: Frågeställning:

Datum: Frågeställning:

Syfte:

Hypotes:

Hypotes:

Material:

Material:

Metod:

Metod:

Resultat:

Resultat:

Slutsats:

EXPERIMENT 1. ISBALLONGEN

Material:

Ballong

Vatten

Salt

Karamellfärg

Förstoringsglas

Djup tallrik eller skål

I det här experimentet ska du tillsammans med dina elever utforska vattnets olika former och hur is reagerar med salt.

Förberedelser:

Skriv ut och kopiera labbrapporter och elevmanualer. Förbered lektionen genom att fylla en ballong med vatten och lägg in den i frysen. Inför lektionen tar du fram isballongen, skalar av själva ballongen och placerar isklumpen i en djup tallrik eller skål.

Se eventuellt filmen Labba – Isballongen på urplay.se för fler tips och djupare förståelse.

Tillvägagångssätt: Förklara vad eleverna ska göra, använd gärna labbmanualen och kom ihåg att elevena fyller i labbrapportens olika delar före och efter övningen.

Strö lite salt ovanpå isen och uppmana eleverna att förklara hur det låter och hur det ser ut. Häll sedan på olika karamellfärger på samma ställe som ni hällde saltet och be eleverna sätta ord på hur det ser ut nu. Låt fatet stå i ett fönster några dagar tills allt smältvatten avdunstat. Vad händer, hur ser det ut då? Använd gärna förstoringsglas för att titta på saltkristallernasom bildats.

Förklaring:

När man strör salt på isklumpen kan man höra hur det knakar. Det är isen som börjar spricka. Mönstren som karamellfärgen sedan bildar visar hur isen smälter av saltet. Isen smälter på grund av att salt består av joner, alltså laddade partiklar, i saltets fall natrium- och kloridjoner som sitter ihop i par. När jonparen kommer i kontakt med isen vill de dela på sig. Då frigörs energi som smälter isen. När allt vatten smält och avdunstat går dessa joner ihop igen för att bilda nya saltkristaller. Skillnaden är att de sätter ihop sig på ett annat sätt än de satt ihop från början och därför ser det så annorlunda ut.

EXPERIMENT ISBALLONGEN

NI BEHÖVER :

1 isballong

1 djup tallrik eller skål Salt

Karamellfärg

Förstoringsglas

GÖR SÅ HÄR:

1.Undersök isballongen, hur känns den? Hur fick isen sin form?

2.Strö lite salt ovanpå isballongen. Vad händer? Syns, hörs eller känns något annorlunda?

3.Pröva att strö på mer salt tills isballongen är täckt. Fortsätt observera vad som händer. Använd gärna förstoringsglaset.

4.Häll försiktigt på karamellfärg med pipetten på samma ställe som ni hällde saltet. Vad händer? Hur ser det ut?

5.Ställ fatet i ett fönster eller på en hylla några dagar. Vad tror ni kommer att hända?

EXPERIMENT 2. FLASKREGN

Material:

Bägare

Aluminiumfolie

Gummiband

Isbitar

Kokhett vatten

Isbitspåsar

I det här experimentet kommer du att på ett enkelt sätt illustrera vattnets kretslopp.

Förberedelser:

Skriv ut och kopiera labbrapporter och elevmanualer. Tillverka is så att det är förberett. Koka upp vatten.

Se eventuellt filmen Labba – Flaskregn på urplay.se för fler tips och djupare förståelse.

Tillvägagångssätt:

Förklara vad eleverna ska göra, använd gärna labbmanualen och kom ihåg att eleverna fyller i labbrapportens olika delar före och efter övningen.

Häll i det heta vattnet så att det fyller ungefär två tredjedelar av bägaren och täck med aluminiumfolie som du fäster med hjälp av gummibandet. Placera ett par isbitar ovanpå folien och observera tillsammans med klassen vad som händer. Om du vill kan du även testa att göra en ”grop” med hjälp av folien för isbitarna och se om det gör någon skillnad.

Förklaring:

Det heta vattnet avdunstar till följd av värmen och övergår till gasform –vattenånga. När ångan når området med isbitarna kyls ångan ner och övergår till flytande form igen, dvs. ångan kondenseras. I bägaren uppstår en miniatyrversion av vattnets kretslopp i naturen. Vattnet värms upp av solen, avdunstar och kyls ner igen och faller ner som regn.

EXPERIMENT FLASKREGN

NI BEHÖVER:

1 Bägare

Aluminiumfolie

Gummiband

Isbitar

Kokhett vatten

GÖR SÅ HÄR: 1.Din lärare hjälper till att hälla 200 ml hett vattnet i bägaren. OBS! Var försiktig så att ni inte bränner er.

2. Täck bägarens öppning med aluminiumfolie. Fäst folien med hjälp av gummibandet.

3. Placera ett par isbitar ovanpå folien

4. Vänta en stund. Observera vad som händer med isbitarna och vad som händer inuti bägaren.

5. Prova att göra en grop i aluminiumfolien som isbitarna ligger i. Blir något annorlunda inuti bägaren?

EXPERIMENT 3. SURT OCH BASISKT

Material:

Bägare

Sil

Citronsyra*

Bikarbonat

Torkad rödkål

Lackmuspapper med pH-skala Teskedar

I det här experimentet får eleverna testa att blanda sura och basiska lösningar, och begreppet pH-värde introduceras.

Förberedelser:

Skriv ut och kopiera labbrapporter och elevmanualer. Lägg rödkålen i en lämplig skål. Häll över cirka 1 liter kokhett vatten. Låt stå minst 2 timmar, helst över natten. Sila därefter bort kålen. Förvara vätskan i kylskåp.

Se eventuellt filmen Labba – bota det sura på urplay.se för fler tips.

Tillvägagångssätt:

Förklara begreppen pH-värde, surt, basiskt och neutralt för eleverna och visa pHskalan. Förklara därefter vad eleverna ska göra, använd gärna labbmanualen och kom ihåg att eleverna fyller i labbrapportens olika delar före och efter övningen.

Häll upp rödkålsvattnet i tre olika bägare. Låt eleverna testa pH-värdet på vattnet med lackmuspapper. Låt dem gissa vad som händer om man tillsätter bikarbonat eller citronsyra i vattnet. Tillsätt bikarbonat i en av bägarna och citronsyra i den andra. Låt eleverna testa pH-värdet och resonera kring vad som har hänt. Som ett sista steg, undersök om man kan göra den sura lösningen basisk genom att tillsätta bikarbonat. Låt dem testa lösningen och reflektera kring vad som skett.

Förklaring:

För att mäta hur surt eller basiskt något är använder man pH-skalan. Det man mäter är hur många vätejoner det finns i en lösning. Ju fler, desto surare är lösningen. Ju färre desto mer basisk är lösningen. För att bestämma ett ungefärligt pHvärde kan du använda ett ämne som ändrar färg, beroende på hur sur eller basisk en lösning är: en pH-indikator. I detta experiment använder du rödkålsvatten som pH-indikator. När vi tillsätter citronsyra i vattnet sjunker pH-värdet till under 7 och lösningen blir sur. Tillsätter vi istället bikarbonat blir lösningen basisk och får ett pH-värde över 7. Vid pH-värdet 7 är lösningen varken sur eller basisk, utan neutral.

NI BEHÖVER:

3 bägare

Citronsyra*

Bikarbonat

Rödkålsvatten

2 st teskedar

Lackmuspapper med Ph-skala

Skyddsglasögon

GÖR SÅ HÄR:

1.Ta tre bägare. Häll ca 50 ml rödkålsvätska i varje. Vilken färg har vätskorna nu?

2. Doppa en remsa lackmuspapper i rödkålsvattnet

3. Jämför remsan som ni doppat med färgskalan. Vilket PH-värde har rödkålsvattnet?

4. Vad tror ni händer om ni tillsätter bikarbonat i rödkålsvattnet? Fundera tillsammans.

5. Tillsätt en tesked bikarbonat i en av bägarna, rör om med teskeden. Vad händer med färgen på vätskan?

6. Ta en ny remsa lackmuspapper och doppa i blandningen med bikarbonat. Vilket PH-värde har den nu?

7. Vad tror ni kommer hända om man tillsätter citronsyra till en av de andra bägarna med rödkålsvatten?

8. Sätt på er skyddsglasögon. Tillsätt en tesked citronsyra i en annan av bägarna med rödkålsvatten, rör om med teskeden. Vad händer med färgen på vätskan?

9. Ta en ny remsa lackmuspapper och doppa i blandningen med citronsyra. Vilket PH-värde har den nu?

10. Undersök om man kan göra den sura lösningen basisk på något sätt.

*Observera att citronsyra är frätande. Använd skyddsutrustning och tvätta händerna noga efter användning.

EXPERIMENT 4. POTATISBATTERIET

Material: Potatisar

Zinkbleck

Kopparbleck

Kopplingssladdar

Lysdioder

I det här experimentet illustreras på ett enkelt sätt hur ström fungerar.

Förberedelser: Införskaffa potatisar, 5 stycken behövs för varje genomförande. Skriv ut och kopiera labbrapporter och elevmanualer.

Se eventuellt filmen Labba – Potatisbatteriet på urplay.se för fler tips och djupare förståelse.

Tillvägagångssätt:

Stoppa ner metallbleck med ungefär en centimeters mellanrum i varje potatis. Ett kopparbleck och ett zinkbleck i varje potatis. Koppla ihop metallblecken med lysdioden med hjälp av kopplingssladdarna. Det är viktigt att hela tiden koppla från den ena metallen till den andra och i samma ordning på alla potatisar.

Om det inte fungerar att få lampan att lysa, testa att vända på lysdioden. Dioden släpper nämligen enbart igenom ström åt ena hållet. Om du testat att vända dioden och det fortfarande inte fungerar eller om lampan lyser svagt kan du testa att seriekoppla flera potatisar för att få ett starkare sken.

Testa att koppla ihop upp till 5 potatisar. Ni kan även testa andra frukter och grönsaker än potatisar. Vilken frukt eller grönsak leder ström bäst?

Förklaring: Potatisar kan, tillsammans med andra frukter som innehåller vätska, leda ström. Ett sätt att illustrera det på är att stoppa ner två olika typer av metall i potatisen. Eftersom zink och koppar har olika laddning kommer zinken att vilja släppa ifrån sig sina negativa laddningar till kopparen. När elektronerna vandrar till kopparblecket bildas ström. Genom att koppla en lysdiod till de olika metallblecken tänds lampan till följd av den elektriska laddningen. Potatisen blir ett batteri!

EXPERIMENT POTATISBATTERIET

1. Stick ner ett kopparbleck och ett zinkbleck i en potatis med ungefär 1–2 centimeters mellanrum

2. Använd två kopplingssladdar. Fäst en kopplingssladd på zinkblecket och en på kopparblecket. Använd klämmorna på sladdarna och sätt en lysdiod mellan sladdarna. Lyser lampan? Om inte, prova att vända dioden

3. Testa att använda flera potatisar om dioden inte lyser eller för att få ett starkare sken. Placera potatisarna i en ring och kom ihåg att det är viktigt att koppla kopplingssladdarna från koppar till zink. Varför tror ni att dioden lyser?

4. Experimentera med att koppla in flera lysdioder mellan potatisarna. Vad händer med skenet?

Lektion 7A

Klassen skickar

Under lektion 7 berättar du att Eva på KI har hört av sig igen. Hon undrar vad klassen tyckte om lådan och undrar om de vill skicka en labbrapport och sina bästa forskningsfrågor. Detta kan du säga muntligt, men för eleverna som vill ha ”bevis” finns även kopieringsunderlag på Evas mejl på nästa sida.

Undervisningen ger utrymme för att

• samtala om vad som är en ”forskningsfråga”

• öva på att formulera frågeställningar, exempelvis skillnaden mellan öppna och slutna frågor

• bearbeta text, enskilt eller med andra.

TILLVÄGAGÅNGSSÄTT

Samla in elevernas mest fantasifulla forskningsfrågor i ett helgruppssamtal. Ingen fråga är för liten eller stor!

Ge även eleverna i uppdrag att välja en labbrapport som de vill renskriva och färdigställa. Berätta att du skickar labbrapporterna till Eva.

OBSERVERA att de labbrapporter och frågor du samlar in till forskarna från eleverna INTE ska skickas in till KI på riktigt, utan att det är en del av storyn. En allmän återkoppling kommer från Eva på KI under lektion 8A.

OBSERVATIONSPUNKTER

Lägg märke till om eleven

• ställer frågor och uttrycker åsikter

• bearbetar och ändrar text efter andras råd eller egen genomläsning

• anpassar texten utifrån genrens typiska uppbyggnad och språkliga drag.

Inbjudan

Hej igen!

Vad tyckte ni om forskarlådan? Ni får gärna skicka en labbrapport om ni hunnit genomföra något av experimenten.

Jag och mina kollegor är också väldigt nyfikna på vilka frågor ni har.

Kan ni skicka era mest fantasifulla forskningsfrågor? Vi skulle bli väldigt tacksamma!

Vänliga hälsningar, Eva

Lektion 7B

Klassen får en inbjudan till digital träff

Under lektion 7 berättar du att Eva på KI har hört av sig igen, denna gång via brev. Hon undrar om klassen vill delta på en digital träff med forskarkollegorna. De har en del frågor till eleverna och vill ha hjälp med ett experiment. Fråga om eleverna vill träffa forskarna på länk och berätta att du bokar en dag med forskarna.

Undervisningen ger utrymme för att

• samtala om vad som är en ”forskningsfråga”

• öva på att formulera frågeställningar, exempelvis skillnaden mellan öppna och slutna frågor

• bearbeta text, enskilt eller med andra.

TILLVÄGAGÅNGSSÄTT

Låt eleverna förbereda frågor att ställa till forskarna. Det kan vara både forskningsfrågor och frågor som handlar om hur det är att arbeta som forskare. Ingen fråga är för liten eller stor! Du avgör om detta bäst görs i helgrupp, smågrupper eller individuellt, men dela gärna några av elevernas frågor i helgrupp för att trigga deras fantasi och för att öka engagemanget inför träffen. Använd även frågorna som ni skrev upp under lektion 3.

Ge eleverna i uppdrag att välja en labbrapport som de vill renskriva och färdigställa. Berätta att du skickar labbrapporterna till forskarna på KI.

OBSERVATIONSPUNKTER

Lägg märke till om eleven

• ställer frågor och uttrycker åsikter

• bygger vidare på vad andra har sagt genom att kommentera med egna tankar och upplevelser

• är med i samtalet och försöker sätta sig in en annan persons sätt att resonera och tänka.

Inbjudan

Hej igen!

Nu har jag pratat med mina kollegor och de skulle jättegärna vilja träffa er och få hjälp med några experiment. Kan ni ses på en digital träff?

Vänliga hälsningar,

Eva

Ps.

Vad tyckte ni om forskarlådan? Ni får gärna skicka en labbrapport om ni hunnit genomföra något av experimenten.

Lektion 7C

Klassen får en inbjudan till KI

Under lektion 7 berättar du att Eva på KI har hört av sig igen, denna gång via brev. Hon undrar om klassen vill komma till KI och hjälpa forskarkollegorna med några experiment. Fråga om eleverna vill åka till KI och berätta att du bokar en dag med forskarna.

Undervisningen ger utrymme för att

• samtala om vad som är en ”forskningsfråga”

• öva på att formulera frågeställningar, exempelvis skillnaden mellan öppna och slutna frågor

• diskutera intryck, förväntningar och uppfattningar av gemensamma upplevelser.

TILLVÄGAGÅNGSSÄTT

Använd lektionen till att låta eleverna förbereda frågor till forskarna. Det kan vara både forskningsfrågor och frågor som handlar om hur det är att arbeta som forskare. Ingen fråga är för liten eller stor!

Du avgör om detta bäst görs i helgrupp, smågrupper eller individuellt, men dela gärna några av elevernas frågor i helgrupp för att trigga deras fantasi och för att öka engagemanget inför besöket. Använd även frågorna som ni skrev upp under lektion 3.

OBSERVATIONSPUNKTER

Lägg märke till om eleven

• ställer frågor och uttrycker åsikter

• bygger vidare på vad andra har sagt genom att kommentera med egna tankar och upplevelser

• är med i samtalet och försöker sätta sig in en annan persons sätt att resonera och tänka.

Lektion 8A

MATERIAL Film med Eva TID Ca 15 min

Eva hör av sig med en ny filmhälsning där hon tackar för elevernas labbrapporter. Syftet med filmen är att stärka elevernas relation till forskarna på KI och att få en bekräftelse på att forskarna har tagit del av elevernas arbeten.

Filmen är kort och kan därför visas under en annan lektion, till exempel under en svensklektion. Storyn tillåter inte att du slår ihop lektion 8 och 9, eftersom det under nästa lektion kommer en ny återkoppling från KI.

MATERIAL

Utrustning för

digital träff

TID

Ca 75 min

Klassen deltar under en digital träff med mentorerna via länk. Under mötet får eleverna tillfälle att ställa de frågor de förberett och utföra experiment tillsammans med mentorerna.

Din roll under mötet är att ansvara för att tekniken fungerar, samt underlätta samtalet och se till att de elever som vill får komma till tals.

Undervisningen ger utrymme för att

• samtala om och diskutera experiment

• ställa frågor till yrkesverksamma forskare.

OBSERVATIONSPUNKTER

Lägg märke till om eleven

• ställer frågor och uttrycker åsikter

• är med i samtalet och försöker sätta sig in i en annan persons sätt att resonera och tänka

• lyssnar aktivt, genom ögonkontakt, minspel eller kommentarer som uttrycker engagemang och intresse

• anpassar sitt språk utifrån sammanhang.

MATERIAL Tillhandahålls av KI TID Ca 2 timmar

Klassen besöker mentorerna på KI. Under besöket får eleverna tillfälle att ställa de frågor de förberett och utföra experiment tillsammans med mentorerna.

Din roll under besöket är att finnas som stöd och för att observera eleverna.

Använd besöket som inspiration för den fortsatta undervisningen och fundera på vilka frågor och erfarenheter från besöket som ni kan diskutera i klassrummet efteråt.

Besöket ger utrymme för att

• utföra experiment i ett laboratorium

• samtala och diskutera experiment i en ny miljö

• ställa frågor till yrkesverksamma forskare.

OBSERVATIONSPUNKTER

Lägg märke till om eleven

• ställer frågor och uttrycker åsikter

• bygger vidare på vad andra har sagt genom att kommentera med egna tankar och upplevelser

• är med i samtalet och försöker sätta sig in en annan persons sätt att resonera och tänka

• drar slutsatser och gör förutsägelser utifrån sin förståelse av innehållet

• anpassar sitt språk utifrån sammanhang.

MATERIAL

1. Diplom från KI

2. Bildhälsning från Eva

3. Mall för reflektionsövning

TID

1 lektion

Som tack för att eleverna ställt upp och hjälpt forskarna tilldelas klassen ett diplom från KI för sin insats. Eva skickar med en bildhälsning och hoppas att hon får träffa eleverna på KI någon dag.

Lektionen ger utrymme för ett reflekterande samtal om samarbetet med KI. Vad har hänt? Vad har de fått i uppdrag att göra? Vad har de lärt sig? Vilka nya frågor har uppstått under arbetet? På nästa uppslag finns ett exempel på stödmall som kan användas för att synliggöra elevernas utveckling och träna deras metakognitiva förmåga. På vänster sida finns öppna reflektionsfrågor om de olika momenten i programmet. Till varje fråga kan eleverna sedan konkretisera vilka nya ord de har lärt sig och vad som varit roligt och utmanande med varje fråga.

Undervisningen ger utrymme för att

• diskutera intryck, förväntningar och uppfattningar av gemensamma upplevelser.

• sammanfatta arbetet och reflektera över sitt eget lärande

• undersöka hur eleverna har uppfattat arbetet och vad du som lärare kan arbeta vidare med i den fortsatta undervisningen.

OBSERVATIONSPUNKTER

Lägg märke till om eleven

• använder ord och begrepp som ni har arbetat med i programmet

• motiverar sina åsikter och tankar

• ställer framåtsyftande frågor

• bygger vidare på vad andra har sagt genom att kommentera med egna tankar och upplevelser.

Nya ord jag lärt mig: Vad har jag lärt mig? Vad var kul? Vad var utmanande?

Vad har du lärt dig av samarbetet med KI?

Hur var det att skriva en labbrapport?

Hur kan man veta att en forskare talar sanning?

Vad vet du om forskning nu?

Varför är forskning viktigt, tycker du?

Vad skulle du vilja forska om?

Och varför?

MATERIAL

Lektion 10

Brev från

Schwartz TID 1 lektion

Schwartz återkopplar till klassen

Under det här lektionstillfället ger Schwartz en sista återkoppling till klassen. Schwartz knyter an till det första brevet genom att fortsätta ställa etiska forskningsfrågor. Läs upp brevet från Schwartz och använd det som grund för ett reflekterande samtal om naturvetenskapens roll och betydelse för människa och samhälle.

Som extramaterial till brevet finns en text om Mary Shelley som du kan använda för vidare fördjupning.

Undervisningen ger utrymme för att

• använda gemensam läsning som utgångspunkt för frågor, samtal och diskussion om innehållet

• skriva ner tankar och intryck

• ta elevernas idéer och erfarenheter som utgångspunkt i samtalen.

DISKUSSIONSFRÅGOR FÖR GEMENSAMT SAMTAL MED KLASSEN

• Ni har hjälpt forskarna att komma på bra forskningsfrågor – men varför är det viktigt att också ställa etiska frågor?

• Redaktör Schwartz pratar om att det är skillnad på vad vi kan göra och vad vi faktiskt vill göra – vad tror ni menas med det?

• På vilka sätt skulle en forskare kunna handla oetiskt?

• Hur ska forskare kunna veta vad som är rätt eller fel?

• Kan ni försöka formulera en typ av regel som forskare skulle behöva följa?

OBSERVATIONSPUNKTER

Lägg märke till om eleven

• är med i samtalet, lyssnar och försöker sätta sig in i en annan persons sätt att resonera och tänka

• bygger vidare på vad andra har sagt genom att kommentera med egna tankar och upplevelser.

• argumenterar och motiverar sina ståndpunkter.

Hej barn!

Jag fick precis höra från min goda vän Eva på KI att ni hjälpt dem med er enastående fantasi. Hon lät så glad i telefon när hon ringde och berättade om alla era forskningsfrågor. Jag visste väl att ni och forskarna på KI hade mycket gemensamt!

Jag tänker mycket på framtidens berättelser om världen och människan. Det är till stor del vetenskapen som kommer att skriva nästa kapitel i människans historia. Vår framtid handlar lika mycket om vad vi kan göra som vad vi vill göra. Har ni hört om den nya gentekniken CRISPR/Cas9? Forskarna Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna har lyckats förfina tekniken att klippa och klistra bland gener. Med den nya gentekniken tror forskare att man snart kan ta bort cancerceller och bota virussjukdomar.

Förutom att bota tusentals sjukdomar gör tekniken också det möjligt att göra genetiska förändringar. Genom klistra-och-klippa-tekniken går det i teorin att programmera människan till att få starkare muskler och springa fortare, få bättre syn och se fler färger, och känna dofter bättre, för att bara nämna några exempel. Med genteknik kan man också kopiera celler.

Finns det någon skillnad i vad vi kan göra och vad vi vill göra med den nya vetenskapen? Vad tänker ni?

Allt det här låter kanske som en science fiction-roman av Mary Shelley, men forskningen sätter igång min fantasi och det svindlar för ögonen när jag försöker tänka på vilka nya berättelser som kommer att skrivas. Vad tror ni att framtidens berättelser kommer handla om?

Barn, ni är vår framtid. Som en objektiv bedömare kan jag intyga att ni har precis vad som krävs för att utforska naturvetenskapen, eller egentligen vad som helst: en stor mängd fantasi och några syrliga droppar av kritiskt tänkande. Ni kommer hitta fler upptäckter och det ger mig hopp om en bättre värld.

På återseende! Redaktör N. Schwartz

BEGREPPSLISTA BREV 2 FRÅN REDAKTÖREN

enastående

unikt, utan dess like, något som ingen annan gjort tidigare

ha mycket gemensamt med någon att likna varandra, att tycka och tänka på samma sätt

nästa kapitel i människans historia

genteknik

cancerceller

cell

svindlar

objektiv bedömare

intyga

kritiskt tänkande

en metafor för att prata om vad som ska hända i framtiden

arbetet med att urskilja och flytta DNA

en cancercell som delar sig på fel sätt och bildar en klump, en tumör.

kroppen har olika organ som består av miljarder små celler: hudceller, muskelceller, njurceller, leverceller och många andra slags celler

orsakar yrsel, man blir yr

någon som bara använder fakta och inte låter känslor eller egna åsikter påverka vad hen tycker. T.ex. ska en domare i en fotbollsmatch vara en objektiv bedömare.

garantera, försäkra

förmågan att se en sak från olika perspektiv för att försöka komma fram till sanningen, ofta genom att ställa kritiska frågor (varför? hur då? hur vet vi det?). Kritiskt tänkande är inte samma sak som negativt tänkande. Alperna bergskedja i Europa (Tyskland, Österrike, Schweiz, Frankrike, Italien)

mästerverk en skapelse som har fått mycket beröm, till exempel en världskänd tavla

artificiell intelligens till exempel hur en dator kan lära sig saker på egen hand

förutspå att kunna se saker som ska hända innan de händer

konsekvens

Det som följer på något. Vattenpölar är en konsekvens av regn

MARY SHELLEY 1797–1851

En stormig kväll för flera hundra år sedan samlades några författare i ett hus i Alperna. De tittade på blixtarna som lyste upp sjön utanför och hörde regnet slå mot taket. Eftersom de inte kunde gå ut bestämde de sig för att hitta på något inomhus. En av författarna föreslog att de skulle ha en skrivtävling som gick ut på att alla fick skriva varsin spökhistoria. Den som vann tävlingen var utan tvekan Mary Shelley. Hon var bara 19 år då, men hennes mästerverk är känt över hela världen och ses än i dag som en av världens läskigaste och bästa spökhistorier. Boken hon började på den där stormiga kvällen i Alperna 1818 heter Frankenstein och handlar om en vetenskapsman som drömmer om att, genom sin forskning, lyckas skapa liv. Vetenskapsmannen gör experiment efter experiment, han samlar döda människors kroppsdelar och ägnar flera år åt att försöka uppnå sin dröm. När han till slut lyckas, förstår han att experimentet är ett misstag. Varelsen han skapat är i och för sig levande, men det är ingen människa utan ett monster.

Mary fick idén till berättelsen om Frankenstein när hon hörde två av sina vänner diskutera just möjligheten att skapa liv. Det här var under en tid då det gjordes flera sådana försök inom vetenskapen. Man försökte återuppliva grodor genom att föra ström genom dem och förvarade mjöl och vatten i glasburkar för att se om det kunde utvecklas till något levande. Mary inspirerades av den samtida vetenskapen, men måste också oroat sig för vad den kunde leda till. Tänk om människan genom sina experiment råkar skapa något farligt? I dag oroar vi oss inte särskilt mycket över monster. Men när det kommer till robotar och så kallad artificiell intelligens är det många som känner samma oro som Mary gjorde för mer än 200 år sedan.

Frankenstein är ett lysande exempel på kopplingen mellan fantasi och vetenskap. Mary var ingen utbildad forskare men lyckades med sitt intresse för vetenskapen förutspå flera av framtidens stora upptäckter. Hon ställde också viktiga frågor om vilka konsekvenser dessa upptäckter kunde få, frågor som fortsätter diskuteras än i dag.

MATERIAL

1. Kopieringsunderlag

2. Digitala verktyg för informationssökning

TID

2 lektioner

Extralektioner

Vilka framsteg naturvetenskapenhar gjort?

Dessa lektiontillfällen är valfria och görs i mån av tid. Lektionstillfällena är en övning i informationssökning, sammanställning och presentation och tangerar såväl NO, som historia och svenska. Eleverna delas in i mindre grupper där varje grupp får i uppdrag att söka information om en känd naturvetare och försöka besvara ett antal frågor.

Under lektionerna får eleverna möjlighet att använda den kunskap och de begrepp som de har lärt sig av arbetet med KI i ett nytt sammanhang.

TILLVÄGAGÅNGSSÄTT

Inled med att återknyta till det ni fått lära er om KI och den forskning som bedrivs där. Fråga om eleverna kan komma på några kända vetenskapspersoner? Berätta att det nu har blivit dags att lära sig mer om kända upptäckter.

Dela in klassen i mindre grupper och tilldela dem varsin naturvetare, exempelvis Team Marie Curie och Team Isaac Newton. Berätta att eleverna nu ska vara historiker och ta reda på information om respektive vetenskapsperson. Till varje vetenskapsperson finns ett antal olika frågor. Frågorna om de olika vetenskapspersonerna skiljer sig till viss del från varandra. Gå igenom frågorna så att alla har förstått vad de ska göra.

Låt eleverna arbeta med informationssökning och tipsa gärna om hemsidor som synonymer.se, ur.se och ne.se. Förklara att de ska anteckna alla källor de hämtar information från.

Runda av lektionen med att be eleverna prata ihop sig i gruppen om hur de vill redovisa sina upptäckter.

Ägna nästa lektionstillfälle åt muntlig presentation där alla grupper får redovisa vad de kommit fram till. Be dem också att redovisa sina källor och låt dem reflektera över vad det är som gör källan pålitlig eller opålitlig.

Augusta Ada Byron, eller Ada Lovelace som hon är mest känd som, hade en stor passion för matematik. Hon är berömd för att ha förutspått datorn hundra år innan den uppfanns. Nu är det dags för er att ta reda på mer om Ada Lovelace!

Vad betyder ordet ”förutspå”?

Vad menas med att Ada ”förutspådde datorn”?

Varför kan Ada räknas som den första programmeraren?

Ada beskrev sin vetenskap som en ”poetisk vetenskap”. Vad tror du hon menar med det?

Vad kan det finnas för anledningar till att Ada blivit känd först nu?

1815–1852

Nicolaus Copernikus var en polsk astronom som presenterade en för dåtiden väldigt modig idé, nämligen att jorden snurrar runt solen. Detta vara något som inte gillades av den katolska kyrkan eftersom man under den tiden hade en geocentrisk världsbild där jorden ansågs vara universums mittpunkt. Nu är det dags för er att ta reda på mer om Nicolaus Copernikus!

Vad är skillnaden mellan en geocentrisk och en heliocentrisk världsbild?

Varför var kyrkan emot idén om en heliocentrisk världsbild?

Vad innebär det att någon blir ”bannlyst”?

Vad hände med Coperniukus efter att han presenterat sin idé?

1473–1543

Isaac Newton var en banbrytande naturvetare och matematiker. Han är framförallt känd för sin upptäckt av gravitationen. Nu är det dags för er att ta reda på mer om Isaac Newton!

Vad betyder ordet ”banbrytande”?

Varför kan Newton beskrivas som en banbrytande naturvetare?

Vad menas med gravitationen?

Det finns en känd berättelse om hur det gick till när Newton kom på gravitationen – vilken då?

1642–1727

Alfred Nobel var en svensk kemist och uppfinnare. Det är efter honom som Nobelpriset är uppkallat. Hans mest kända uppfinning är dynamiten. Nu är det dags för er att ta reda på mer om Alfred Nobel!

Vad är Nobelpriset och i vilka ämnen delas det ut?

Hur kommer det sig att Nobelpriset har fått sitt namn efter Alfred Nobel?

Vad kan dynamiten användas till?

Vad finns det för fördelar och nackdelar med dynamit?

Vilka fler svenska uppfinnare kan du hitta?

1833–1896

ALFRED NOBEL

Marie Curie är en av världens mest kända och beundrade vetenskapspersoner. Hon var den första kvinnan som fick Nobelpriset och den enda som fått priset i både kemi och fysik.

Nu är det dags för er att ta reda på mer om Marie Curie!

För vilka upptäckter fick Marie Curie Nobelpriset 1903 och 1911?

Vad är radium och vad kan det användas till?

Varför var Marie Curies laboratorium en farlig arbetsplats?

Vad tror du att Marie Curie menade när hon sa: ”Be less curious about people and more curious about ideas”?

1867–1934

Rosalind Franklin var en brittisk kemist. Hon är framför allt berömd för sina studier av DNA-molekylen. Nu är det dags för er att ta reda på mer om Rosalind Franklin!

Vad menas med DNA?

Vad var det Rosalind Franklin och hennes kollega Raymond Gosling upptäckte på den kända bilden ”foto 51”?

Varför fick Rosalind aldrig äran för sina upptäckter?

Hur kom det sig att några andra forskare fick Nobelpriset i stället?

Varför tror du att vissa forskare väljer att tävla om priser i stället för att samarbeta och erkänna varandras bidrag?

ROSALIND FRANKLIN

REFERENSER

Ada Lovelace

https://www.svd.se/kandisdottern-som-var-ett-arhundrade-fore-sin-tid

Kopernikus världsbild

https://urplay.se/program/181813-bilderna-som-forandrade-vetenskapen-kopernikus-varldsbild

Isaac Newton

https://www.britannica.com/biography/Isaac-Newton

Alfred Nobel

https://urplay.se/program/181304-manniskor-for-andring-alfred-nobel-uppfinningar

Marie Curie

https://urplay.se/program/191117-vagen-till-nobelpriset-marie-curie

Rosalind Franklin

https://urplay.se/program/182055-bilderna-som-forandrade-vetenskapen-photo-51

TACK!

Tack för att ni har genomfört skolprogrammet Redaktör Schwartz forskningsresa. Vill ni veta mer om våra övriga skolprogram?

Läs mer här:

Läs mer om våra skolprogram här