Eos åk 6 / 2023

Till åk 6 / 2023

Alkoholfritt är trendigt och smart

Hur är det att börja högstadiet?

Detta är min nya Eos

Ärligt talat är en gratis stödchatt för dig som är 13-29 år och finlandssvensk. Här kan du chatta anonymt med professionella handledare eller psykolog om det du behöver prata om just nu. Vi berättar inte för någonvad du berättar för oss, om du inte själv vill det. Du är helt anonym!

Chatten är öppen varje vecka: Måndagar till fredagar kl. 9-12 och 19-22

Psykolog finns på plats varje måndag och torsdag både dagtid och kvällstid.

Vill du veta mera om hur det fungerar? Läs frågor & svar och våra chattregler.

Ta gärna kontakt med oss på arligttalat@luckan.fi

Följ oss gärna på instagram: @arligttalatchatten

Denna tidning ägs av ...

Jag brukar kallas ...

Mitt favoritämne är ...

Det bästa med sommarlovet är ...

Min favoritglass är...

Då jag chillar brukar jag ...

Den senaste bok jag läst är ...

En snäll sak jag gjort för någon är ...

På sommarlovet vill jag ...

En snäll sak någon gjort för mig är ...

instagram: @arligttalatchatten

Barntidningen Eos Magasinsgatan 10

65100 Vasa

Innehåll

sid 4-5

Topp till tå: Spännande med nya kompisar i sjuan

Tel. 044 978 3120

Taeos@nykter.fi

www.eoswebben.fi

Hur är det att växa upp med en förälder som har depression?

Eos grundades år 1893 och ges ut av Nykterhetsförbundet hälsa och trafik rf

ISSN 1236-9705

Tryckeri: Korsholms tryckeri Ab, Korsholm 2023

Ansvarig utgivare: Sonja Nyback sonja@nykter.fi

Redaktör och layout: Susan Sandberg-Ek susan@nykter.fi

Korrektur: Anders Vestergård

Webbmaster: Tomas Lundqvist

Illustrationer och pyssel: Catharina Nygård och Terese Bast

Nya Eos för åk 6 med fokus på välbefinnande och rusmedelsförebyggande frågor.

Utkommer med 4 nummer 2023 för åk 3-6.

Vi tackar för understöd från Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne, Svenska Kulturfonden, Svenska folkskolans vänner och Konstsamfundet.

Ledaren

Hej alla Eos-läsare!

När du håller denna tidning i din hand är det inte långt kvar till sommarlovet. Du som går i sexan är kanske lite spänd inför årskurs

7. Jag kommer ihåg sommaren innan jag skulle till högstadiet. Jag var nervös, spänd och samtidigt förväntansfull. När höstterminen drog i gång släppte nervositeten och jag uppskattade att börja i en

Kul och spännande att börja högstadiet

helt ny skola och lära känna nya kompisar.

I detta nummer av Eos får du tips inför högstadiet, råd för hur du ska stå emot grupptryck samt att alkoholfritt är trendigt och smart. Som vanligt innehåller tidningen även pyssel, planscher samt frågor och svar. Du får även recept på goda svalkande sommarläckerheter! Jag önskar

Alkoholfritt är trendigt och smart

Vi är nog inte så läskiga

alla ett skönt sommarlov och till er som börjar högstadiet:

STORT LYCKA TILL!

Sonja

Sonja Nyback Verksamhetsledare

Nytt, spännande och jättekul att börja högstadiet jättekul

Det är skönt att gå i sexan och vara äldst i skolan, säger Angelina, Lam, Panita, Edgar och Kiet i Stenbackens skola i Närpes.

Samtidigt längtar de efter att börja högstadiet – ny skola, nya kompisar, nya lärare och nya ämnen. – Det känns spännande och lite läskigt!

Sexorna i Stenbackens skola i Närpes har ett klassrum längst bort i hörnet där de får vara i fred. De tycker att det är skönt och lugnt att vara äldst i skolan och de yngre eleverna ser upp till dem och har respekt.

Men hur blir det nästa höst då de börjar högstadiet – hur känns det?

– Det ska bli spännande, säger Lam.

– Det är nog nervöst med nya vänner och en helt ny plats, säger Kiet.

De har nog hört att det kan vara stökigare i högstadiet och att någon hade bränt sopkorgar utanför skolan.

Panita och Lam tycker det ska bli

kul med nya kompisar men samtidigt spännande med en helt ny klass.

– Vi ska besöka högstadiet i maj. Då får vi veta i vilken klass vi ska börja och då har man kanske chans att byta ännu, säger Edgar.

– Vi vill ju vara vår klass, men vi blir säkert några från gamla klassen och sen flera nya kompisar, säger Angelina.

De kommer fram till att det nog tar några veckor att lära känna de nya i klassen, men om några månader är man van och det kommer att gå ganska fort.

Att få nya kompisar är inte så svårt.

Sexorna Angelina Sigg, Lam Nguyen, Panita Söderback, Edgar Norrbo och Kiet Tran längtar efter sommarlovet och ser fram emot att börja sjuan.

– Man ska bara vara modig och gå fram och prata, säger Lam.

Vilken blir den största skillnaden tror ni?

– Det är nog att man får ha telefonen på rasten och att man får vara inne och göra vad man vill, tycker allihop.

Någon har till och med fått bilder från lektioner av kompisar som redan går i högstadiet.

Så funderar de att man får mycket mera ansvar själv för läxor och man får helt enkelt hålla reda på sina egna grejer.

Alla gillar också att de får nya roliga ämnen som kemi och huslig ekonomi och att man får välja olika korta roliga kurser. Håltimmar blir också bra då får man göra vad man vill då man har långrast.

– Det blir lyxigt, säger Edgar och Kiet.

– Det kan nog bli lite svårt att hitta till alla klassrum men man lär väl sig

på någon vecka, säger Panita.

I högstadiet byter man ju också lärare i varje ämne. Hur känns det?

– Det kan nog vara bra. Då blir det omväxling och lärarna är bäst på sitt ämne, säger Edgar.

Många har hört att det är prat om tobak och snus i högstadiet. Hur mycket har ni pratat om rusmedel i lågstadiet?

– Vi har nog pratat om risker med snus, tobak och alkohol på flera lektioner, säger tjejerna.

De berättar att de också pratat om mobbning via sociala medier. Det gäller att vara snäll och inte skriva fula saker så att någon blir ledsen.

Alla fem har sökt fram fakta kring rusmedel på nätet. Då gäller det att kolla källan så att man vet att det stämmer. Det finns en massa osanningar om olika droger.

I skolan har de också pratat om grupptryck och hur lätt det kan vara att man testar till exempel snus fast man inte vill. Det gäller att fundera ut färdigt vad man ska säga om nån frågar, det är eleverna överens om.

Angelina, Lam, Panita, Edgar och Kiet gillar att bo i Närpes.

De brukar vara med kompisar, hänga på byn, gå till simhallen och fara runt. I sommar ser de fram emot att vara lediga.

– Nu i april och maj är det jobbigt i skolan med massa läxor och prov, säger Kiet.

Alla tycker att det bästa är att det blir varmt, man får simma, äta glass och vara uppe länge med sina kompisar. Och att slippa skolan några månader är inte helt fel.

I höst är det nya kompisar, ny skola och nya lärare som gäller.

– Den bästa hälsningen till alla i sexan är nog att vara sig själv och prata med alla. Högstadiet blir toppenspännande.

Text och foto: Susan Sandberg-Ek

Var dig själv och prata med alla. Högstadiet bli toppenspännande!

Kiet Tran, Panita Söderback, Angelina Sigg, Lam Nguyen och Edgar Norrbo.

Korsholms

på årskurs 8 och 9 för att prata om hur det var att börja på sjuan.

Korsholms högstadium samlar svenskspråkiga elever från alla byar i Korsholms kommun, och har länge varit en av Svenskfinlands största högstadieskolor. Numera går över 600 ungdomar i skolan. Att det är en stor skola är en av sakerna som Max Söderlund, Maja Blom, Max Svarvars och Teo Torrkulla berättar att känns spännande då man kommer som ny elev i årskurs 7.

– Det kändes nog litet läskigt och jag hade mycket förväntningar om hur det skulle vara, säger Max Svarvars som går på nian.

Hon säger att man visste att högstadiet innebär mera frihet men också att det skulle finnas mycket folk omkring en.

– Det tog nog ett tag att vänja sig vid allt. Vi kom ju från mindre lågstadier till en stor skola, tillägger hon.

Ny klass och nya klassrum

– Det var kul att få ny klass och nya kompisar samtidigt som en del från den gamla klassen kom med i den nya, säger Teo Torrkulla som också går på nian.

Eleverna berättar att i Korsholms högstadium sker klassindelningen första skoldagen. Alla sjuor samlas i gymnastiksalen och så ropas klasserna upp och var och en följer med klassföreståndaren till sin hemklass.

– Man hade ingen aning om i vilken klass man skulle börja. Där satt man och hoppades på att få en bra klass, säger Max Svarvars.

– Ja, att vänta på att höra sitt namn var ganska nervöst eftersom min klass i lågstadiet på grund av corona inte

hade varit på något besök i högstadiet innan. Så man gick också på rundtur i skolan först den första skoldagen. Det var skräckblandad förtjusning om man säger så, säger Teo Torrkulla.

– För mig var det svårt att hålla reda på var i skolan jag befann mig fast vi gick på rundtur. Och då vi kom till gymnastiksalen var jag glad över att jag kom på samma klass som en av mina kompisar. Det var nog nervöst att sitta där och hoppas på att man kanske får någon man känner i samma klass, säger Max Söderlund som är elev på åttan.

– Våra lärare hade bra tålamod med att man kom försent i början av sjuan eftersom man kanske inte hittade överallt. Andra veckan har de flesta lärt sig hitta, och då förväntas man komma i tid till lektionerna också, berättar Max.

Man kan alltid fråga väneleverna, som presentereras första veckan och ofta har en särskild tröja på sig så att man känner igen dem eller någon lärare. Också andra äldre elever kan hjälpa till om det är något man undrar.

– Som sjua tycker man kanske att det känns läskigt att fråga av någon som går på nian, men man kan ju välja någon man känner sig bekväm med att fråga, säger Max Söderlund.

– Vi nior kanske ser lite läskiga ut, men vi är nog ganska trevliga ändå, skrattar Max Svarvars. Hon säger att de flesta kanske inte är så brydda men nog svarar på frågor ändå.

Maja tipsar om att fråga sina klasskompisar.

– Ofta är det någon i ens egen klass som vet.

Max Svarvars berättar att hon var jätterädd och introvert då hon började på sjuan.

– Jag tänkte inte att jag skulle få så många nya kompisar som det har visat sig att jag fått. Jag råkade stöta till världens läskigaste nia och typ ett år senare var han min bästa kompis. Förvänta dig allt och ingenting, vad som helst kan hända, säger hon.

Eleverna beskriver mestadels posi-

BÄSTA TIPSEN

Klä dig i kläder du gillar och trivs i! Om du är osäker kan du först klä dig ganska basic och se hur andra klär sig. Klä dig varmt på vintern för man får inte ha på sig jackan inomhus.

Gå med i kårer och elevföreningar av olika slag, det är jätteroligt och du lär känna nya kompisar.

Ha en kalender eller ett häfte där du skriver upp schemat och läxorna ifall Wilma krånglar.

Om du har problem med något, sök genast hjälp. Det finns hjälp att få exempelvis av lärare och kurator.

Somna inte på lektionen. Det kan hända att läraren vill bråka med dig och låter dig sova tills alla lampor är släckta och alla har gått på rast.

högstadium utanför Vasa är en av Svenskfinlands största högstadieskolor med över 600 elever. Eos har träffat Max Söderlund, Maja Blom, Max Svarvars och Teo Torrkulla som är elever

”Nior är inte så läskiga som de ser ut”

Så känns det att börja i högstadiet

tiva förväntningar på att börja högstadiet. Men de är också överens om att man får höra skräckhistorier om hur det kommer att vara i den nya skolan.

– Många högstadieelever tycker nog att det är lite skojigt att skrämma upp lågstadieeleverna, säger Max och til llägger att det kan kännas ganska läskigt om man inte har ett äldre syskon och vet mera om hur det är i verkligheten.

Skolvardagen är annorlunda i högstadiet, det är åtminstone sant.

– I lågstadiet hade vi samma lärare nästan varje lektion i fyra år, så det kändes roligt med högstadiet där man byter lärare nästan varje lektion. Dessutom har lärarna i olika ämnen bytts ut från år till år. Man ser liksom nytt folk hela tiden. Om skolmaten hörde man aldrig något bra på förhand, men jag tycker att den är helt okej, säger Max.

– Det känns som om sjuan gick jättesnabbt även om det hände en massa grejer, tycker Maja.

Teo kommer först inte ihåg särskilt mycket från sjuan. Men då de fyra diskuterar kommer de fram till att exem-

pelvis skolavslutningen i Korsholms högstadium är imponerande.

Nya ämnen på schemat

Att börja i högstadiet innebär också en rad nya ämnen på schemat: hälsokunskap, fysik och kemi, huslig ekonomi till exempel och så olika tillvalsämnen.

– Det kändes roligt med lektioner där man lagar mat och sånt. En stor del av skolveckan på sjuan gör man annat än har läsämnen, så det var jättekul.

– Jag tycker att man ska försöka ha roligt och få ut så mycket som möjligt av lektionerna men inte bara tänka på betygen, säger Max Söderlund.

Flera av eleverna hade hört att man har mycket mera läxor i högstadiet än i lågstadiet och att ämnena blir svårare, men det tycker de är ganska överdrivet.

– Jag trodde att man skulle få mer läxor än i lågstadiet men jag tycker jag har mindre läxor nu än exempelvis på femman. En del läxor hinner man göra på lektionen och då har man inga läxor att göra då man kommer hem, säger Maja Blom.

– Lärarna låter oss ibland göra läxan i slutet av lektionen. Jag tycker också att vi har mindre läxor än jag hade hört innan och att varje läxa går ganska snabbt att göra.

– Dessutom har lärarna i högstadiet specifikt studerat sitt undervisningsämne och är jättebra på att förklara, så det blir inte svårare utan kanske lättare att förstå, säger Teo.

Rusmedel blir aktuellt

I högstadieåldern är det många elever som börjar intressera sig för olika rusmedel och eleverna säger att i Korsholms högstadium är det kanske mest snus som elever använder.

– Jag tänkte inte på rusmedel innan jag började i högstadiet och märkte att skolkompisar till exempel snusade. Man har också frågat mig om jag har tobak, man undrar bara varför de antar att jag skulle ha det, funderar Max.

Också de andra har varit med om att någon frågat om de vill ha snus eller

Fortsättning på sid 8

Maja Blom, Teo Torrkulla, Max Svarvars och Max Söderlund.

... fortsättning från sid 7

om de kan bjuda.

– I skolan går vi igenom rusmedel varje år på hälsokunskap och så har vi KiVa-lektioner i skolan där det också tas upp om rusmedel, säger Max.

– På andra lektioner är det kanske inte så mycket tal om sådant men förstås frågar skolhälsovårdaren om sådana saker när man går dit, säger Maja.

Teo berättar att på samhällslära går man igenom åldersgränser och vad som är lagligt och olagligt och på kemi tar man upp alkoholer och alkoholförbränning.

– Då börjar nog många skämta om

sådant, säger han.

Dags att byta skola igen

För Max Svarvars och Teo Torrkulla börjar det igen bli dags att byta skola och de känner sig igen lite pirriga och nervösa.

– Med tiden tröttnar man nog på den här skolan också och ser fram emot att byta skola igen. Och att man då får börja antingen i gymnasiet eller på en yrkesutbildning som man själv väljer och är intresserad av verkar jättemycket roligare, jag ser fram emot det, säger Max.

Hon berättar också att hon kommer att ha tre inträdesprov till linjer hon sökt in till.

– Det kommer nog att bli intressant. Det är roligt att man själv kan välja vart man vill söka och vad man vill sikta in sig på, säger Teo.

Maja berättar att man redan på

åttan börjar kolla på olika yrken, fundera vad man är intresserad av och förbereda sig på vad som krävs för att komma in.

– Då får man veta mera om vilka ämnen som är viktiga för den utbildning man vill gå så man kan satsa extra mycket på dem, säger Max Söderlund.

Teo säger att man ska ta vara på högstadietiden för det kommer att hjälpa en senare.

– Att gå in till lektionerna med positiv inställning gör att man har lättare att lära sig och få bra betyg och då kommer man lättare in till den skola man vill fortsätta i efter högstadiet, sammanfattar han.

Text & foto: Lilian Westerlund

Mina kompisar vill att jag ska prova tobak

Hej! Mina kompisar har börjat testa att röka och nu vill de att jag också ska prova. De bara tjatar på mig och jag vill verkligen inte hålla på med rökning för jag vet att det inte är bra att röka. Jag vet inte hur jag skall våga säga nej och jag är rädd att bli utanför om jag gör det. Tänk om jag blir utan kompisar? Vad ska jag göra?

Elias, 13 år

Hej Elias!

Om det handlar om att kompisar vill att du ska göra något du inte vill har du alltid rätt att säga nej. Många har precis som du en rädsla för att bli utstött, vilket kan skapa fantasier om vad som händer om man säger nej eller gör annorlunda. Om du trots rädslan vågar ta steget att prova säga nej, så kanske du märker att dina kompisar faktiskt ändå finns kvar för

dig. Om det känns svårt att säga att du inte vill röka, så kanske du kan säga att du inte kan vara med dem då du vet att de kommer att röka. Man ska ju inte ljuga men ibland kan det i sådana här knepiga situationer vara okej med en liten vit lögn. Kanske du kan ta hjälp av en vuxen.

När grupptryck känns för pressande och man får en dålig känsla i magen kan

det krävas mod att våga säga vad man egentligen tycker. Ett sätt att våga stå upp mot gruppen kan vara att ha någon med sig. Ett tips kan vara att undersöka i kompisgänget om det finns någon annan som tycker som du, eller som skulle kunna stötta dig och finnas där när du säger ifrån. Att våga säga vad du tycker och tänker till en person kan också kännas lättare än till

en hel grupp. Det kan också vara bra att öva på att vara modig med personer utanför gruppen som du känner dig trygg med. Ju mer man vågar, desto modigare blir man. Så jag hejar på dig!

Sonja Nyback Verksamhetsledare Nykterhetsförbundet hälsa & trafik

Alkoholfritt är trendigt och smart!

Under allt för många år skapades en bild av att det var normalt att ungdomar dricker alkohol. I dag vet unga att det är inne och coolt att höra till den generation där fler och fler avstår helt från alkohol. Vi har insett att det är roligt och smart att vara nyktra tillsammans!

Ifall alkoholen hade uppfunnits i dag, så hade den nog förbjudits i lag direkt. För även om det varit socialt accepterat i vissa perioder i historien att dricka alkohol, så skapar berusningen problem och har skadliga effekter i krop-

pen. Det vet ungdomar i dag.

Vad är alkohol egentligen till för?

Vin tillverkades först i en förruttnelseprocess av olika frukter och potatis. Och så bryggdes mjöd eller öl av säd, som smaksattes med honung. Människorna drack för att försöka bli på bättre humör. På 1600-talet försökte man använda starksprit som medicin och som ett uppiggande medel.

I dag vet vi att alkohol, en dryck som jäser med hjälp av socker så att etanol bildas, inte är hälsosamt eller till nytta för kroppen i något avseende. Tvärtom är alkoholen mycket krävande för många organ att orka med, men även för att bryta ner och göra sig av med.

Ren alkohol kan användas för att desinficera hud, till exempel före man ger en spruta, eller utspätt för att tvätta sår och därigenom minska risken för infektion.

Hur sprider sig alkohol i kroppen och upp i knoppen?

När man dricker alkohol passerar den snabbt genom magsäcken och tas upp via slemhinnan i tarmarna och fördelar sig i blodet och kroppens övriga vätskor. Alkoholen sprids snabbare till organ med stor blodcirkulation, som lever, hjärna, lungor och njurar.

Ungdomar har svårare än vuxna att märka när de blir berusade och blir

lätt rejält fulla på kort tid. Alkohol ger sämre omdöme, tankeförmåga, minne och reaktionsförmåga. Att dricka regelbundet gör att hjärnan krymper och man kan drabbas av epileptiska anfall, demens eller andra hjärnsjukdomar.

Varför är alkoholen farligare för ungdomar?

Eftersom hjärnan fortsätter att utvecklas upp till 25-årsåldern är den känsligare hos unga. Redan en liten mängd alkohol ger sämre omdöme, minne och reaktionsförmåga. Då ökar risken för felbedömningar som leder till olyckor och att man gör dåliga beslut.

Också kroppsstorleken gör skillnad. En liten kropp innehåller mindre vätska att späda ut alkoholen med, vilket gör att det går snabbare att bli berusad.

Hur påverkar alkohol min personlighet?

Vi människor reagerar olika på alkohol. Någon kan bli lugn och glad till först, medan någon annan bara blir trött, aggressiv eller omtöcknad. Ofta är det svårt att inse när den förväntade positiva effekten i början ersätts av de negativa följderna. Även om man en gång känt en positiv effekt av att dricka kan man reagera med att bli ledsen eller arg nästa gång.

Ifall man som person är blyg och tystlåten är det ingen smart lösning att försöka dricka sig mer modig och pratig. Tvärtom kan berusningen göra en ännu tystare och det blir svårt att hitta intressanta saker att prata med andra människor om. Fulla personer tappar omdömet och uppfattas som otrevliga och pinsamma.

Hur tar min kropp skada?

Modern forskning visar, att alkoholkonsumtion leder till över 200 olika sjukdomar och skador på kroppen, eftersom alkohol har en giftig effekt på alla vävnader och organ.

Alkohol orsakar tyvärr många sjukdomar, såsom cancer, leversjukdomar, hjärtsjukdomar och högt blodtryck, psykiska sjukdomar, sjukdomar i mage och tarmar, sjukdomar i bukspottkörteln, hudsjukdomar, nervskador och sjukdomar i muskler, leder och skelett. Hjärnan blir påverkad, så att man

inte tänker lika snabbt och logiskt. Musklerna får sämre ork och styrka, vilket ger långsammare rörelser och nedsatt balans och koordination. Risken för skador ökar, både under berusningen och dagen efter man druckit alkohol.

Vad betyder bakfull?

Att må dåligt efter man druckit alkohol kan kallas att vara bakfull, ha krabbis eller ”krapula”. Tillståndet beror på det som händer i kroppen när alkoholen bryts ner.

Eftersom alkohol är vätskedrivande leder det till uttorkning, som gör att man får huvudvärk, känner sig yr och är trött. Andra symtom på när alkohol lämnar kroppen kan vara att man mår illa, känner ångest och blir nedstämd. Alkohol påverkar signalsubstanser i kroppen, som bland annat reglerar vårt humör och våra känslor.

Vem kan bli beroende?

Om man dricker mycket alkohol under en längre tid ökar risken för att bli beroende, framför allt om man börjat dricka redan som ung. Ju yngre man är när man börjar dricka, desto större är risken för beroende och att de skadliga effekterna av alkohol ökar som vuxen.

Vi ärver dels gener från våra föräldrar som påverkar risken för att bli alko-

holist – alltså bli beroende av alkohol – men även miljön vi växte upp i påverkar hur vi ser på alkoholbruket. Därför är det i lag förbjudet att ge eller sälja alkohol till en person under 18 år.

Visst minskar alkoholbruket bland unga?

Jo, det är sant. Unga i Finland dricker betydligt mindre mängder alkohol i dag än för 20 år sedan. Det beror på nya sociala normer, att det anses coolt och starkt att säga nej till alkohol. Unga umgås i dag också mer via nätet, så man känner inte behov av berusning.

Helnyktra ungdomar har ett uttalat hälsoideal, där man inte vill förstöra kroppen och relationer till andra med alkohol. Det har blivit accepterat att tacka nej till alkohol.

Text: Carina Nordman-Byskata

Diskutera med en kompis!

Välj två förslag som passar dig?

Du kan också hitta på

egna argument!

Hur kan jag i framtiden stå emot grupptrycket från kompisar som dricker?

1. Lita på dig själv: du duger som du är, nykter och opåverkad av alkoholen.

2. Var ärlig med dina vänner: säg att du inte vill dricka alkohol. Tillsammans blir ni modiga.

3. Välj att vara med coola kompisar som inte dricker. Då visar ni att det är roligt att dansa, festa och umgås nyktra. Gruppen stöder varandra i ett smart beslut att inte dricka.

4. Utmana drickande kompisar att träffas eller festa utan alkohol: peppa varandra!

5. Ta del av nyktra idolers berättelser.

6. Ha en ursäkt: någon hobby där alkohol är förbjudet, exempelvis idrott eller motorsport eller något kul du ska göra nästa dag.

7. Laga smarriga mocktails, alltså alkoholfria drinkar.

8. Ta med kolsyrat vatten i snygg flaska eller häll i festliga glas på fester.

9. Köp något lyxigt för pengarna du sparar på att inte köpa alkohol.

”Man kan ju inte ta bort mammas depression”

En 11-årig Eosläsare berättar om hur det är att vara barn till en mamma som har depression. Det finns ungefär 4–6 elever på varje klass som har en förälder med psykisk ohälsa eller missbruk. Intervjun för Eos görs anonymt med en 11-åringen. Hen är med i Min stig som är föreningen Bensows stödgrupp för barn och unga.

Intervjun för Eos görs anonymt med en 11-åring. Hen är med i Min stig-gruppen som är föreningen Bensows stödgrupp för barn och unga.

Vill du berätta lite om din familj?

– I lägenheten som jag bor i med min mamma bor också min storasyster och så har jag två katter. Pappa bor i ett annat hus. Jag har också en stödfamilj som jag är hos ibland.

Vem i din familj är sjuk?

– Min mamma. Hon har depression.

Vad tycker du om att göra på din fritid?

– Jag brukar mest ibland

fara ut och gunga. Om jag är med min kompis så brukar vi fara till skogen. Annars är jag ofta inne och brukar se på Youtube eller något sådant. Jag har också hobbyn som jag far på ganska ofta, tre dagar i veckan.

Hur ser vardagen ut i din familj?

– På morgonen brukar min mamma sova lite längre, men hon brukar vakna efter en stund. Hon har många alarm. Jag sköter ofta om mig själv på morgnarna. Jag brukar vakna, gå och tvätta tänderna och sedan fara till skolan med en kompis. Ibland har min mommo kört mig till skolan. Efter skolan brukar

jag komma hem och ta det lugnt en stund, för jag har ganska lång väg egentligen. Sedan brukar jag hitta på saker som jag vill göra. Mamma är ganska ofta hemma när jag kommer hem. Hon är sjukledig och jobbar inte. Ibland gör vi något tillsammans med mamma då jag kommer hem, men inte hela tiden. Vi möts mest då det är mat, för vi försöker att alla äter tillsammans. Jag, min storasyster eller mamma brukar laga maten. Jag tycker om att baka, så jag bakar ofta efterrätten då vi har det.

Hur påverkas din vardag av att mamma är sjuk?

Jag brukar städa och mata katterna hemma och

ibland skickar mamma mig till butiken. Det känns helt okej att hjälpa till hemma. Jag har blivit van med det, för det har skett ganska länge. Vi har också familjearbetare som kommer och hälsar på ungefär två gånger i månaden för att hjälpa oss.

Jag tycker om att vara ute, till exempel i skogen. Det är en trygg plats för mig, men jag känner mig nog trygg hemma också.

Vet dina kompisar om att din mamma har depression?

– Några av dem.

Skulle du vilja att kompisarna skulle hjälpa dig på något sätt?

– Jag vet inte vad de skulle

Bild: Terese Bast

kunna göra. Jag har det ändå ganska bra där hemma.

Hur skulle vuxna kunna hjälpa dig?

– Jag vet inte riktigt, för man kan inte bara ta bort mammas depression eller något sådant. Annars så är jag ganska aktiv, gör sådant som får mig att må bra och klarar mig nog. Min stödfamilj hjälper mig i vardagen till exempel med att köra mig till mina hobbyn.

Tycker du att man borde prata mera om barn som har en förälder som har missbruk eller psykisk ohälsa så där i allmänhet?

– Ja, jag tycker nog det. Man kunde prata om hur föräldrar kan bli annor-

Viktigt att veta

8 Du är inte ensam – det finns ungefär 4–6 elever i varje klass som har en förälder med psykisk ohälsa eller missbruk.

8 Psykisk ohälsa och missbruk är sjukdomar som kan drabba vem som helst.

8 Det är aldrig barnets fel.

8 Man får prata om det.

8 Barn har rätt till hjälp och stöd.

8 Du har rätt att må bra, även om din förälder mår dåligt.

lunda när de dricker, att de kanske kan bli arga eller så, förklara vad det är och göra roliga saker, så att man inte behöver vara rädd mera. I skolan har vi inte talat om missbruk och psykisk ohälsa nu, utan vi håller på med annat.

I de flesta klasser finns det flera elever som har en förälder som missbrukar eller är psykiskt sjuk. Tycker du att skolan borde ordna kamratstödsgrupper för barn med föräldrar som är sjuka?

– De borde sätta reklam om till exempel Min stig, så att människor kan se och sedan om de har någon som förälder som dricker eller har psykisk ohälsa, så kan

de anmäla sig.

Om du skulle veta att någon klasskompis också har en förälder som är sjuk, så vad skulle du hälsa en sådan kompis?

– Det här har vi gått igenom en gång i skolan när vi hade samhällslära. Man skulle kunna fara ut med den, kunna leka med den mycket, ta med den så att den känner sig säker och man kan prata om olika saker. Man kan försöka göra så att den kan få ha roligt och inte behöva tänka på hur det är hemma.

Jag lever ett bra liv, så jag skulle kunna ge andra som har en sjuk förälder olika tips och idéer om vad man kan göra för att må bättre

bland det där. Det är viktigt att göra sådant som man tycker om och tänka på bra saker.

Skulle du rekommendera Min stig till någon kompis?

– Jo. Det är roligt med olika program och man brukar prata lite om hur det är med föräldern också. Sommarlägren skulle jag också kunna tipsa en kompis om. Då skulle den säkert märka att det här är ju ganska bra och det är bra grupp och så.

Intervjun gjordes anonymt av personalen vid Stiftelsen Bensows förebyggande barnskyddsverksamhet

Vad kan jag göra om mina föräldrar mår dåligt och använder rusmedel?

Psykisk ohälsa och missbruk är sjukdomar och du som barn kan inte hjälpa din förälder, utan hen behöver antagligen professionell hjälp för att bli frisk. Du har också själv rätt att få hjälp och stöd. Att ha en förälder som mår dåligt väcker ofta känslor, tankar och frågor och det är bra att få prata om dem med en trygg person. Försök berätta om hur du har det hemma för någon vuxen som du litar på - det kan till exempel vara en lärare, en släkting eller någon som jobbar med Min stig eller Ninni-verksamhet.

Hurdant stöd kan jag få?

Stiftelsen Bensow ordnar Min stig-verksamhet i hela Nyland. Verksamheten riktar sig till barn och unga i åldern 7–18 år som har en förälder med psykisk ohälsa eller rusmedelsmissbruk. Föräldern behöver inte ha någon diagnos, utan det räcker att du funderar på din förälders mående eller rusmedelsanvändning. I Min stig kan du delta i träffar på tumis med en handledare, kamratstödsträffar tillsammans med andra barn med liknande hemsituationer, läger och anonymt stöd online.

Bor du i Österbotten eller på Åland? Där ordnas liknande stöd, med namnet Ninni-verksamhet, av USM och Rädda Barnen Åland.

Mera information:

www.bensow.fi/sv/ verksamhet/min_stig/

w ww.ninniusm.fi/

w ww.raddabarnen.ax/ for-barn-unga/hitta-hjalpstod/radda-barnens-ninnigrupper/

Chatten Skör barndom finns tillgänglig oberoende av var i landet du bor.

Den är öppen på svenska varje måndag och onsdag klockan 15-17.

www.lasinenlapsuus.fi

Hej! Hur mår du? Undrar du över din hälsa eller något som händer i kroppen? Har du tankar om kärlek? Eller hur ni har det i familjen?

Skriv till Eos! Våra experter gör sitt bästa för att ge dig svar på det mesta från topp till tå.

Per post: Eos / Från topp till tå Magasinsgatan 10, 65100 Vasa

Via webben: www.eoswebben.fi och sidan Från topp till tå

Via instagram:@eostidningen Via e-post: eos@nykter.fi

Du får vara anonym och använda signatur, men skriv också ditt riktiga namn då du sänder in din fråga till oss. Tack!

Vi svarar på era frågor!

Fredrika

Jobbigt med bråk i skolbussen

Jag måste åka skolbuss 45 minuter varje dag till skolan i höst då jag börjar högis. Jag har hört att det är bråk i bussen och att de äldre kan hålla på med de yngre. Fast det kanske är skoj. Hur ska jag göra? Det finns inga vuxna i bussen (bara busschauffören förstås).

Det låter otäckt att de äldre bråkar med de yngre i bussen. Utifrån kan det se ut som skoj men för de som

drabbas är det otäckt. Jag tycker du ska berätta för någon vuxen att det går rykten om att bussresan är stökig. Då kan den vuxna i behov vara i kontakt med skolan och meddela att barnen inte vågar åka buss, eller måste vara rädda. Så borde det inte vara. Busschauffören är upptagen med att köra och kan inte vakta. Men det kan hjälpa lite att sitta nära chauffören i alla fall. Du kan också pröva ha hörlurar på dig och lyssna på musik, och på så sätt vara i fred.

Om kläder och kompisar

Hej. Vad ska man ha på sig första dagen i skolan? Jag vill inte bli utanför. Jag har varit det lite i lågstadiet. Tips på att få nya kompisar?

Första dagen i en ny skola är det bra att ha något bekvämt på sig som känns tryggt och vanligt. Din favorit college och bekväma byxor kanske? Alla i skolan är inte jättepratsamma eller populära. Det finns många som

trivs lite på sidan om. Men alla vill ha minst en vän. Många trivs bättre med en vän som är trygg, än med att ha många i ett gäng. Var nyfiken, fråga från vilken skola de andra kommer eller om de har lång väg hem. Att se glad ut brukar hjälpa. Det finns säkert någon annan som också behöver en vän! Få inte panik om det inte genast lyckas.

Lycka till!

Hälsar Fredrika

Kortaste killen i klassen

Jag är kortaste (killen) i klassen och går i 6:an. När ska jag börja växa. Det blir pinsamt i sjuan om man är kortast av alla...

Hej! Jag förstår att det kan vara jobbigt att vara kortast i klassen. Alla människor är olika och hur lång man ska bli är helt individuellt. Det kan också bero på hurudana gener man har, till exempel hur långa ens föräldrar eller andra släktingar är. Ibland kan det kännas som om man aldrig växer, men sen kan man plötsligt få en ordentlig växtspurt

och växa förbi sådana som alltid varit längre än en själv. Även om du är kortast av alla då du börjar sjuan så behöver det inte vara så då du går ut nian.

Jag tror det är viktigt att försöka komma ihåg att alla människor är olika, och det är en bra sak. Blir man retad i skolan (av vilka orsaker som helst) så är det viktigt att prata om det med vuxna, så att skolans personal blir medveten om problemet och kan ingripa.

Hälsningar Anna

Fredrika Biström är sexualfostrare. Hon svarar gärna på både stora och små frågor.

Anna Koskinen jobbar med barn och svarar på frågor som rör allt från topp till tå.

Hälsar Fredrika

Hur ska det gå i högstadiet?

Hej Eos! Jag och min kompis har lite frågor om högstadiet. Vi börjar i en stor skola och går i en liten nu. Det känns spännande med många klasser och nya kompisar i klassen. Så är det många nya ämnen och så känner man inte lärarna. Vi skulle vilja gå på samma klass men det kan läraren inte lova. Hur ska man klara sig ensam i

klassen? Hur ska man klara sig i högstadiet...

” Kompisgänget ”

Tack för era frågor! Att börja i en ny skola är spännande för alla elever. Jag tycker ni ska försöka stöda varandra och om ni inte hamnar i samma klass fortsätta hålla kontakt. Ni kan ses på rasterna och komma överens om att ses efter skolan. Håll kontakten även om ni träffar nya

vänner! I en större skola finns det fler chanser att hitta vänner med samma intressen. Hoppas ni har trevliga vuxna i skolan som kan hjälpa om det uppstår problem. Kolla gärna in redan från början vilken lärare eller annan vuxen ni kan gå till om det händer något. Det är lärarens jobb att se till att ni inte behöver vara rädda.

Åldersgränsen för tiktok är 13 år

Hur ska man övertyga föräldrar om att man ska få ha tiktok?

Hej! Åldersgränsen för tiktok är 13 år. Åldersgränser kan kännas tråkiga, men de finns där av en orsak. På tiktok finns det mycket roligt och underhållande, men det finns även en hel del skrämmande innehåll som av lagliga orsaker inte passar för barn att titta på. Det finns också alltid

säkerhetsrisker med att använda tiktok och andra sociala medier som många bedragare utnyttjar för att begå brott eller få tag på privata uppgifter. Vid registreringen av ett tiktok-konto ska man uppge sitt födelsedatum. Det är för att appen ska kunna säkerställa att användaren får ett rätt åldersanpassat innehåll. Det är alltid föräldrarna som i slutändan är ansvariga för vad deras

barn sysslar med på nätet. Om man är 13 år eller äldre och ens föräldrar inte vill tillåta tiktok, så lönar det sig att försöka gå en saklig diskussion och tillsammans komma fram till gemensamma regler för hur tiktok kan användas.

Hälsningar Anna

Lycka till! Hälsar Fredrika

Illusration: Catharina Nygård

Grön smoothie Sommarsmoothies

Bärsmoothie med kli

2 portioner

3 dl inhemska bär till exempel vinbär, blåbär, hallon

2 dl naturell yoghurt

2 msk rågkli

1 banan

honung (kan uteslutas)

1. Mixa alla ingredienser med en stavmixer och strö över extra kli.

Tips!

En smoothie är ett supersnabbt mellanmål. Det tar bara några minuter att plocka fram ingredienserna och mixa ihop den här färggranna vitaminbomben.

2 portioner

4 dl spenat och grönkålsblad

1 äpple

1 banan

2 dl äppeljuice

1. Skölj spenat eller grönkål. Skala och skär äpple och banan i bitar.

2. Blanda alla ingredienser i en skål och mixa.

Tips!

Recepten hittar du i Ungmarthas recepthäfte som du hittar via ungmarthas hemsida: ungmartha.fi Fotograf: Karin Lindroos

Nice Cream

2 portioner

2 frusna riktigt

mogna bananer

2 dl jordgubbar

1 dl hallon

nötter eller frön till dekoration

1. Lägg de övermogna bananerna i frysen och låt dem frysa åtminstone 40 minuter eller över natten.

2. Mixa samman alla ingredienser i en matberedare eller med stavmixer.

3. Dekorera med exempelvis nötter, frön eller mysli.

Fruktsallad med kvargtopping

2 portioner

1 banan

1-2 äpplen

3-4 plommon

1 dl djupfrysta inhemska bär till exempel blåbär eller hallon

Kvargtopping

1 dl kvarg

1/2 dl naturell yoghurt

1/2 msk socker

1 krm vaniljsocker

1. Skala och tärna frukterna och lägg upp i två skålar.

2. Blanda ingredienserna till kvargtoppingen och klicka över fruktsalladen.

Kom

Föräldrarna är de viktigaste förebilderna för barnen

Föräldrarna är den viktigaste förebilderna för sina barn. Därför är det viktigt att de har en positiv inställning till skolan och skolarbete, säger Petra Högnäs. Eos träffar henne och Christian Joffs, sakkunniga vid Hem och Skola, för att tala om nya projektet Föräldramentor och hur föräldrar kan stöda sina barn i sexan inför övergången till högstadiet.

– Forskning visar att föräldrars inställning påverkar barnens inställning. Trots att man själv haft en jobbigare skoltid så lönar det sig alltid att vara ärlig men ändå försöka vara neutral då man pratar med sina barn om skolan, säger Christan Joffs.

– Det viktigaste är ändå att man visar intresse för hela barnet. Inte bara kring skolan och prestationer utan också vardagssaker och hur man mår. Vi kan lätt tro att man ska göra en massa saker men det räcker att

bara vara där och prata. Då märker man också om barnen har frågor och så kan man svara på dem, säger Petra Högnäs.

Föräldramentor är Hem och Skolas nya pilotprojekt för föräldrar. Tanken är att föräldrar som vill ha ska få en mentor, som är en förälder med erfarenhet av skolan.

– Vi siktar på att stöda föräldrar i ettan och sjuan vid stadieövergången, sen önskar vi att det över tid når alla årskurser, säger Högnäs.

Christian Joffs och Petra Högnäs från Hem och Skola siktar på att stöda föräldrar i ettan och sjuan vid stadieövergången genom Föräldramentorprojektet. De önskar att alla alla årskurser får föräldramentorer i framtiden.

Högstadieeleverna behöver också ditt stöd: Prata!

• Ett barn som ska börja i högstadiet önskar att föräldrarna stöder dem, pratar med dem om frågor som gäller skolan och hjälper dem i skolgången.

• Alla föräldrar kan stöda sina barns skolgång. Barnet önskar sig främst av allt uppmuntran.

• Fråga om barnets skoldag varje dag. Visa för barnet att du ställer upp och vill stöda honom eller henne. Prata om skolan och skolgången på ett positivt sätt hemma hos er.

• Uppmuntra barnet att arbeta långsiktigt och uthålligt med skoluppgifterna.

• Barnet har rätt att få stöd för sin inlärning och skolgång när det behövs.

Mentorn ska vara ett stöd och en kompis som kan svara på vardagsfrågor och berätta hur skolan funkar.

– Vi är i startgroparna i en handfull skolor och nästa steg är att alla Hem och Skola-föreningar ska erbjuda föräldra mentorer åt de som önskar. Nu just kan man anmäla sig på nätet så pusslar vi ihop passliga par, säger Christian Joffs.

Föräldramentorer är en kontakt från förälder till förälder och det kan ibland vara lättare än kontakten mellan föräldrar och lärare.

Vilka tips vill ni ge föräldrar till elever på sexan som nu får den här Eos:en?

– Jag önskar att man ger ungdomarna tro på att det nog går bra i högstadiet. Alla sexor är nya i skolan och klassen är ny för alla, också för lärarna

– Att man ska våga vara sig själv och öppen och förstås att ge högstadiet lite tid. Det tar ju en tid före man lär känna nya människor, att hitta i ny byggnad och att förstå läsordningen och alla nya ämnen, säger Petra Högnäs.

– Det är ju bra att föräldrarna finns som backup hemma och tar sig extra tid att prata och laga god mat och hålla

koll, säger Christian Joffs.

Det är mycket som händer fysiskt och psykiskt i högstadieåldern så det gäller att vara tillgänglig men ligga lågt. Det är lättare sagt än gjort kommer vi fram till.

Petra och Christian säger att Hem och Skola-föreningen och speciellt föräldramentorerna, alltid finns som stöd.

– Ingen förälder ska behöva känna sig ensam. Det vi hör nu är att föräldrar känner sig mer ensamma och har allt mindre kontakt med andra föräldrar. Det försöker vi mota. Vi vill öppna upp.

– Nyfinländare behöver extra stöd för att förstå hur vår skola fungerar. De vill veta varför vi har lucia, att de flesta föräldrar kommer på möten fastän det är frivilligt och att man till exempel har festkläder på skolavslutning. Det finns många frågor då man kommer till en ny kultur.

Petra och Christian tycker ändå att det viktigaste är att föräldrar engagerar sig. Det är det mest förebyggande av allt. Sen vet vi ju att många inte har det lätt i dag och att allt fler har både ekonomiska bekymmer och mentala

problem. Vi hoppas att de kan få stöd och att vi alla kan vara medmänniskor och hjälpa där vi ser att det behövs.

- Vi hoppas att föräldrar vill engagera sig mera i skolvardagen och i Hem och Skola. Att de visar positiv förväntan inför skolstart och skolövergångar och lyssnar på barnens frågor.

– Vi önskar att föräldrarna frimodigt engagerar sig i skolvardagen, i Hem och Skola-verksamheten och att de ställer upp som föräldramentorer. Det är verkligen viktigt för barnen och lärarna och det är också givande att hjälpa till och engagera sig, hälsar Petra och Christian.

Susan Sandberg-Ek

Fler tips till föräldrar

Prata Uppmuntra Stöda

Bekanta dig med material för föräldrar på Hem och Skolas hemsida! Här finns handböcker som stöd för stadieövergångar. Till exempel Välkommen till högstadiet, Skolan börjar och Klassföräldraguiden. Här några tips ur Välkommen till högstadiet handboken.

En ny klass – kompisar är viktiga

Det är viktigt för alla barn att ha vänner och att höra till en grupp. Alla barn ska få känna att de är en viktig del av klass- och skolgemenskapen.

Prata med barnet om kompis-relationerna i skolan och välkomna barnets kompisar hem till er.

De vuxna ska alltid ingripa om ett barn blir ensamt eller utsatt för mobbning. Försök inte lösa problemen ensam, utan ta kontakt med skolan.

Samarbete mellan hemmet och skolan behövs också i högstadiet

Samarbetet mellan hemmet och skolan är lika viktigt i högstadiet som i lågstadiet. Högstadiet är ett viktigt skede i barnets skolgång.

Även högstadieelever uppskattar och gynnas av att föräldrarna är intresserade av deras skola och kommer på besök.

Samarbetet mellan hemmet och skolan är ännu mer inriktat på växelverkan, aktiviteter och föräldrarnas delaktighet än tidigare.

Det är viktigt att föräldrarna blir bekanta med varandra och bygger nätverk också i högstadieskolan.

Högstadieeleven behöver ditt stöd

Ett barn som ska börja i högstadiet önskar att föräldrarna stödjer dem, pratar med dem om frågor som gäller skolan och hjälper dem i skolgången.

Alla föräldrar kan stödja sina barns skolgång. Barnet önskar sig främst av allt uppmuntran.

Fråga om barnets skoldag varje dag. Visa för barnet att du ställer upp och vill stöda honom eller henne. Prata om skolan och skolgången på ett positivt sätt hemma hos er.

Uppmuntra barnet att arbeta lång-

siktigt och uthålligt med skoluppgifterna.

Barnet har rätt att få stöd för sin inlärning och skolgång när det behövs.

Sunda levnadsvanor och regelbunden vardagsrytm

En viktig uppgift för föräldrarna är att sköta om att unga i högstadieåldern har en regelbunden vardagsrytm och att de mår bra, så att de orkar gå i skolan.

Tillräckligt med sömn och motion, mångsidig och sund kost samt lämpliga mängder aktiviteter i de sociala medierna och digitalt spelande bildar grunden för barnets välmående.

Från barn till tonåring

Livet med en tonåring är givande men det kan också bjuda på bekymmer. Bekanta dig med andra föräldrar i klassen, bygg gemensamma nätverk och prata med dem om hur det är att vara förälder till en tonåring.

Du kan ladda ner handböcker från Hem och Skolas hemsida. www.hemochskola.fi/material

Hur tidigt ska vi börja?

Hela idéen med att förebygga handlar om att sätta in rätt insatser i god tid så att vi kan undvika problem i framtiden. När det kommer till rusmedelsförebyggande så kan man faktiskt börja redan då man som blivande föräldrar planerar att skaffa barn eller har fått reda på att man väntar ett. Rusmedelsförebyggande med en baby, är det verkligen nödvändigt? Jajamän! För nu talar vi inte om den sortens rusmedelsfostran där vi diskuterar olika substanser med barnet.

Tidigt förebyggande handlar mera om att fundera på hurdan framtid man önskar ge sitt barn och att se till att man själv är i skick att kunna bygga upp den. Det som är den viktigaste förebyggande insatsen en förälder kan göra, oberoende barnets ålder, är att vara lyhörd och kärleksfull. Det att vi har visat vårt barn att hen är värd ovillkorlig kärlek, också då hen har misslyckats radikalt, kommer att fungera som en skyddande sköld genom hela livet. Jag säger inte att det inte kommer att komma problem på vägen. Men vi vill ju ge våra barn sisu och kraft att ta problemen när de kommer.

PEPP-modellen är evidensbaserad och vi vet att missbruk som ses under tonåren har sina rötter i utvecklings-

förändringar som inträffar tidigare – så långt tillbaka som före födseln. Även om förebyggande kan vara effektivt i alla åldrar, kan det ha särskilt starka effekter när det tillämpas tidigt i ett barns liv. Därför har vi nu utvidgat vårt arbete för att även nå småbarnsföräldrar och småbarnspedagoger med PEPP.

Så ifall du funderar om det är för

tidigt att börja förebygga med ditt lågstadiebarn, kan jag lugna dig med att det absolut inte är det! Och det är aldrig för sent heller. Det är inte omöjligt att du om nåt år nås av nyheten att det nu också finns PEPP för seniorer.

Katja Turpeinen, projektledare för PEPP för småbarn www.pepp.fi/smabarn

Föräldramentor i skolan – något för dig?

Många föräldrar upplever att de är ensamma i sitt föräldraskap och saknar sociala nätverk utanför familjen redan under småbarnstiden. Känner du igen dig? Ett socialt nätverk ger en känsla av sammanhang och kan stöda familjens hantering av livspusslet och stressiga livsskeden.

Programmet Föräldramentor i skolan är till för att svara just på de här behoven genom att erbjuda mentorsverksamhet där en förälder som redan har barn i skolan hjälper och stöder en förälder med mindre erfarenhet av skolföräldraskapet. Vårt syfte är att med hjälp av programmet minska familjers känsla av utanförskap och ofrivillig ensamhet och samtidigt

stärka dig som förälder i rollen som skolförälder.

Till en början erbjuds programmet fyra pilotskolor och -föreningar i Svenskfinland (Korsholms högstadium, Sarlinska skolan, Smedsby-Böle skola, Åshöjdens grundskola).

Har du barn som börjar första eller sjunde klass?

Verksamheten riktar sig i första hand till dig. En stadieväxling kan medföra stora förändringar för er familj och för barnet. Är du nyinflyttad, har du barn med särskilda behov eller andra utmaningar eller önskar du annars bara stöd i din roll som skolförälder är du också välkommen med i verk-

samheten. Ta gärna kontakt med Petra Högnäs eller Christian Joffs. Du kan också anmäla dig via webbsidan!

www.hemochskola.fi

Den viktigaste förebyggande insatsen en förälder kan göra, oberoende barnets ålder, är att vara lyhörd och kärleksfull.

Vad säger filuren på bilden? Fyll i bokstäverna på rätt plats.

Vad står det på skylten? Följ bokstäverna och skriv ner orden.

Färglägg bilden enligt färgpaletten.