Eos åk 3-2023 by Barntidningen Eos

Till

åk 3

/ 2023

och grupptryck

Skärmliv och skoltrivsel Energidrycker

min nya Eos

På eoswebben.fi kan du läsa Eostidningar gratis. Där hittar du Eosar som utkommit de senaste åren.

Vi har också plockat ut artiklar ur tidningen som du lätt kan läsa eller använda i undervisningen.

Har din klass sett en Eosvideo?

I Eosvideorna inspirerar Koffe, Sebastian, Wilmer, Lizette och Zelina till diskussion kring olika teman.

De korta filmerna handlar om skärmtid, energidrycker, grupptryck och alkohol.

Via eoswebben.fi eller pepp.fi hittar du intressant undervisningsmaterial för både elever och lärare.

Denna tidning ägs av ... Jag brukar kallas ... Mitt favoritämne är ... Det bästa med hösten är ... Min favoritsida på nätet är .. Då jag chillar brukar jag ... Den senaste bok jag läst är ... En snäll sak jag gjort för någon är ... På skolgården brukar jag ... En snäll sak någon gjort för mig är ...

nykter.fi/eoswebben

Alla Eosar går att läsa gratis på nätet!

Psykolog Mats Bergvik

Barnet behöver en trygg vuxen som orkar.

sid 4-5

Barntidningen Eos

Magasinsgatan 10

65100 Vasa

Vi trivs i vår nya skola!

Axåkers skola Pedersöre

Tel. 044 978 3120

Taeos@nykter.fi

www.eoswebben.fi

sid 6-7

Eos grundades år 1893 och ges ut av Nykterhetsförbundet hälsa och trafik rf

ISSN 1236-9705

Tryckeri: Korsholms tryckeri Ab, Korsholm 2023

Ansvarig utgivare: Sonja Nyback sonja@nykter.fi

Redaktör och layout: Susan Sandberg-Ek susan@nykter.fi

Korrektur: Anders Vestergård

Webbmaster: Tomas Lundqvist

Illustrationer och pyssel: Terese Bast

Nya Eos för åk 3 med fokus på välbefinnande och rusmedelsförebyggande frågor.

Utkommer med 4 nummer 2023 för åk 3-6.

Vi tackar för understöd från Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne, Svenska Kulturfonden, Svenska folkskolans vänner och Konstsamfundet.

Vi är inte på våra skärmar så mycket.

Kyrkoby skola Vanda

sid 10-11

Hej alla fina Eos-läsare!

När du får denna tidning har vi redan kommit en bra bit in på höstterminen! Hoppas ditt skolår har startat bra. I tidningen kan du läsa om hur en grupp elever trivs i sin nybyggda skola. Du får ta del av skärmtips, frågor och svar samt hur man blir somesmart.

sid 15

Innehåll Ledaren

Du får även bekanta dig med samojedhunden Rosie som jobbar som social tjänstehund. Och sist men inte minst: Eos-pyssel! Till er vuxna läsare finns en artikel som handlar om barn och ungas mående samt tips om förebyggande faktorer som vi vuxna kan använda oss av.

Med önskan om trevliga Eos-stunder!

Sonja

kontakt

Sonja Nyback Verksamhetsledare Träna på att klara av grupptryck Rosie och Frida gillar varandra För vuxna läsare Hur mycket är du på skärm? Se Eosvideo med din klass och diskutera

Det är lätt att trivas i en ny fräsch skola

På Axåkers skola i Pedersöre jobbar vi med skoltrivsel varje dag!

– Man är glad då man kommer till skolan, säger Emma och Ivar.

Alfred Edfeldt, Lukas Storbjörk, Ivar Widjeskog, Emma Virkama, Hannes Joskit och Melwin Södergård går i årskurs tre i Axåkers skola i Bennäs i Pedersöre. De fick börja i en helt nybyggd skola i höst.

– Det känns att skolan är ny. Det doftar gott och varje möbel är ny, säger eleverna.

– Vår tidigare skola hade dålig luft, allt var slitet och det var trångt

Eleverna tycker att skolmiljön gör stor skillnad.

– Det känns som om det

är högt i tak och mycket luft. Man kan andas utan att få huvudvärk, säger Melvin och Alfred.

– Ljudet är också annorlunda i klassen fast vi är så många som 23 stycken, säger Lucas och Hannes.

– Det är nog stor skillnad då vi har lektioner hela dagen.

Hur känns det med nya klasskompisar då flera skolor slagits ihop till en större skola?

Eleverna berättar att de träffat varandra flera gånger förra våren och haft gemensamma lekar och utfärder.

Alfred, Lukas, Ivar, Emma, Hannes och Melwin längst fram gillar sin nya fräscha skola. Här är fina nya möbler som denna kuddsoffa. Ivar, Lukas, Emma Alfred, Melwin och Hannes gillar att det är ljust, trä och betong.

– En del av oss känner varandra från förr eller sen dagis, så det har gått lätt, säger Lukas.

De har jobbat med samarbetsövningar och hur man skapar bra vardag i skolan. Eos har fått flera tips från hela klassen som du kan läsa på sidan 8. Hur är det med vänskap och utanförskap på nätet och på chattar?

Nästan alla i gruppen använder telefonen mest till att se på youtube eller att spela spel.

– Klart att vi skickar meddelanden men ingen chattar särskilt mycket, säger Melwin och Alfred.

– Ibland skickar vi youtubeklipp till varandra.

Någon har fått läskiga skräckfilmsklipp och det är inte så roligt.

Eleverna berättar att det är vanligt att man säger fula ord och arga saker sägs då man spelar tillsammans. Men utanförskap och mobbning har de inte märkt.

– Vi vet ju att man inte får skicka foton och filmklipp utan lov, säger Emma och Hannes. Det är förbjudet att sprida sånt.

Men nog har det hänt i skolan vet eleverna.

Därför tycker de att det är bra att man talar om det.

Eleverna gillar att se på klipp på youtube och att spela såklart. De söker också mycket info via olika sökmotorer.

Eleverna vet att de ska säga åt läraren eller föräldrarna om det händer något.

– Det går ju att blocka otrevliga typer, säger Ivar.

Skärmtiden diskuteras alltid i gruppen. De flesta eleverna har mellan 30 minuter och en timme

skärmtid på vardagar. På helgerna är det lite längre.

Alla i klassen har inte en egen telefon. Då får de låna föräldrarnas telefon för att spela och kolla youtube.

Om man är på skärmen för länge är det inte så bra. Vi kom snabbt på flera symptom som att man blir trött i ögonen, får huvudvärk, varmt, man blir trött och vill sova, hängig och ibland kan man till och med bli rädd.

Eleverna har sett reklam på youtube och då de spelar. Oftast är det reklam för andra spel eller energidrycker.

– Det finns mycket reklam för olika energidrycker, säger Hannes.

– Vi vet ju att energidrycker inte är bra för barn, säger Hannes och Ivar och de andra håller med.

Men man blir lockad av reklamen – det blir man, säger de.

Reklam för snus eller tobak har de inte sett men någon har sett reklam för öl.

I skolan har de nog pratat lite om rusmedel men inte så mycket som de minns.

– Vi vill nog prata mera och lära oss om hur det skadar kroppen och varför det inte är bra.

Elevernas lärare Nina Wikström lovar att de ska läsa Eos och diskutera.

– Där finns både en artikel och frågor om energidrycker och så ska vi se på Eosvideon om skärmtid och diskutera.

– Det är bra att det finns material som man genast kan använda i klassen, säger Nina Wikström.

Tex t och foto: Susan Sandberg-Ek

Konst på skolgården

Konstverket finns på en hög vägg vid ingången till Axåkers nya skola Jon Gredmark har skapat verket tillsammans med eleverna. Alla fick rita undervattensvärldar och så har konstnären samlat allas ideer och ritat in några barn och skapat ett unikt utekonstverk till skolan.

Tips för skärmen från eleverna i 3:an

- Sök inte konstiga saker. Akta dig för skumma sökord.

- Skicka inte hemska länkar till varandra. Skicka bara humor och andra roliga saker.

- Fråga om du får fota eller filma.

- Filma inte en olycka.

- Skicka snälla meddelanden till varandra.

- Fråga om någon vill leka i stället för att skärma.

på sidan 8

Du hittar fler tips

Det är skönt att vara utan telefon i skolan

Ilse, Juni och Jonathan använder sina telefoner väldigt lite per dag och då mest till spel och Youtube shorts. Ingen av dem behöver sociala medier. De går i Kyrkoby skola i Vanda och umgås med vänner och hoppar på trampolin, pysslar, läser och leker på gården.

Är sociala medier viktigt eller klarar man sig bra utan? Vad är roligast, att umgås med vänner eller använda upp all sin skärmtid? Om man inte har en egen telefon, kan man känna sig utanför då?

Det här är alla frågorna som är bra att fundera på då telefonerna har blivit något du kan använda till väldigt mycket mer än vad man kunde för 10 år sedan.

Kompisar kan ha mer eller mindre skärmtid än en själv. Alla har olika regler och använder olika appar.

Tredjeklassarna Ilse Walin, Juni Ma och Jonathan Kari från Kyrkoby skola i Vanda använder inte sociala medier eller some som man också kan kalla det.

–Jag behöver inte sociala medier. Jag umgås med mina vänner och hoppar till exempel på trampolinen, säger Jonathan.

–Jag klarar mig bra utan. Jag brukar läsa och pyssla på mitt rum, säger Ilse. – Några jag känner använder sociala medier, men inte så mycket, berättar Juni.

Ilse och Juni tycker det är svårt att beskriva exakt vad some är. Jonathan beskriver det som någonting man kan använda när man har tråkigt.

–Man kan också göra och sätta ut egna videon.

Även om ingen själv använder some hittar de ändå användning för

Ilse Wallin, Juni Ma och Jonathan Kari gillar att vara utomhus med sina kompisar.

sina telefoner. Det är Youtube, specifikt Youtube-shorts, och spel som tar upp det mesta av skärmtiden. Alla tre berättar också att de har begränsad skärmtid varje dag.

–Jag är nöjd med min skärmtid, säger Juni.

– Min telefon säger till när min skärmtid är slut, berättar Jonathan.

De flesta brukar ha längre skärmtid på helgerna.

Äldre syskon och föräldrar använder sociala medier och telefonen mycket mer.

– Jag tycker det är lite onödigt. Jag vill

inte heller att mitt namn syns överallt, säger Ilse.

– Ibland får jag titta på TikTok på min mammas telefon, men jag har inget eget konto, säger Jonathan.

Jonathan berättar att de flesta i deras ålder använder telefonerna så pass lite så om man är helt utan telefon blir man inte utanför.

– Jag har en kompis som bara har 15 minuter skärmtid per dag och han är inte utanför.

– Ingenting sånt har heller hänt med mina vänner, säger Ilse.

Ilse och Juni tycker det är skönt att

man är utan telefon i skolan.

–Man behöver den inte tycker jag, säger Juni.

–Jag tycker det är bättre att använda riktiga böcker, säger Ilse.

På fritiden är det roligt att använda telefonen och andra skärmar, men att umgås med vänner, oavsett om det med eller utan skärm är allra roligast, konstaterar Ilse, Juni och Jonathan tillsammans.

Text och foto: Sofie Braxén

Hälsa i skolan

Så tycker elever i åk 4-5 Insamlat 2017-2021

Har ofta försökt tillbringa mindre tid på nätet, men inte lyckats.

37,4 %

Har ofta märkt sig vara på nätet utan att ha lust.

28,4 %

Önskar ordnat program på rasterna, 21,5 %

Känner sig ensam på rasterna, 3,9 %

Har du någon gång varit på nätet mer än du vill?

Önskar du ordnat program på rasterna?

Ja Nej Vet ej

Har du försökt vara mindre tid på skärm?

Har du någon gång känt dig ensam på rasten?

Ja Nej Vet ej

I soffan cillar: Jonathan Kari, Juni Ma och Ilse Wallin

Väntips och skärmtips från Axåkers skola åk 3

Man kan fråga om någon vill spela fotboll.

Vara snäll.

Lyssna på andra.

Vill du komma med i leken?

Ge arbetsro i klassen.

Säga förlåt.

Fråga om någon vill vara med.

Säga snälla saker.

Ringa en kompis.

Hålla upp dörren!

Ta med alla i leken.

Lyssna!

Alla får vara med i leken.

Hjälpa varandra.

Skicka något snällt.

Arbetsro med klassen.

Fråga om hen vill vara bästis?

Sociala medier eleverna använder:

Facebok

Whatsapp Instagram Youtube

Tiktok

Spel som eleverna spelar: Fifa

Stumble guys

Indle mainer tycoon

Bilspel Pokemon

Har du sett Eos video om skärmtid?

I videon diskuterar Koffe med Sebastian, Wilmer, Lizette och Zelina om spel- och skärmtid!

#somesmart Allt du vill lära dig om sociala medier

På somesmart webbsida finns ett stort materialpaketet som är gjort för att stärka elevernas medieläskunnighet och lärarnas beredskap att undervisa i sociala medier.

Materialet består av en lärstig som beskriver vad eleverna förväntas kunna om sociala medier för att förstå, använda och värdera.

Materialet innehåller stödresurser och tilläggsmaterial för lärande. Resurspaketet är framtaget av lärare och personer med erfarenhet av ungdomskultur, sociala medier, undervisning samt elevhälsa och utgår från läroplanen för den grundläggande utbildningen. www.somesmart.abo.fi

Hur mycket skärmtid per dag är rätt för dig? timmar minuter

Hur känns det? Kryssa i hur du känt dig då du varit på sociala medier eller spelat spel.

Via eoswebben.fi eller pepp.fi hittar du Eosvideor om skärmtid och roligt undervisningsmaterial för elever och lärare!

Upprymd Glad Arg Lugn Ivrig Irriterad Trött Uttråkad Taggad Helt slut

Hej! Hur mår du? Undrar du över din hälsa? Har du frågor om kärlek? Eller något om familjelivet?

Skriv till Eos! Våra experter gör sitt bästa för att hjälpa dig finna svar på det mesta från topp till tå.

P er post: Eos / Från topp till tå Magasinsgatan 10, 65100 Vasa

Via webben: www.eoswebben.fi

Du får vara anonym och använda signatur, men skriv också ditt riktiga namn då du sänder in din fråga till oss. Tack!

Man kan bli beroende av spel

Vad är det som gör att man kan bli beroende av att spela? Min bror spelar på datorn nästan varje kväll och många timmar på veckosluten. Är han beroende?

undrar Max

Tack Max för din fråga! Du har kanske hört att man kan bli beroende av tobak, alkohol och andra rusmedel. Man kan också bli beroende av att spela eller använda sociala medier. Det betyder att det har blivit obalans bland kemiska signalämnen i hjärnan.

Grupptryck

Fyra elever diskuterar med Koffe om hur de tänker kring grupptryck och att bli påverkad av kompisar. Här hittar du nyttigt material för både elever och lärare.

Materialet hör till PEPP – den rusmedelsförebyggande modellen.

Läs mer på: eoswebben.fi eller pepp.fi

När man spelar, eller använder ett rusmedel, aktiveras hjärnans belöningssystem, och det känns bra. Vissa kallar det för att man får en kick. Det kan vara när man vunnit en match eller klarat en viss nivå i spelet. Och minnet av kicken gör att man vill spela igen och igen. Om man är beroende spelar man mer än tidigare och kan inte kontrollera spelandet. Spelandet börjar då gå före andra intressen och sådant som man annars brukar göra i vardagen.

Många barn och unga spelar digitala spel varje vecka, och för de allra flesta fungerar det och de blir inte beroende. Det är inte antalet timmar man spelar som avgör om man är beroende. Men om spelandet gör att man får svårigheter i livet kan det ses som en sjukdom. Det är läkare som avgör om en persons spelande är ett beroende.

Det finns olika tecken på att spelandet börjar bli problematiskt. Till exempel att man tänker väldigt mycket på spelandet, att man blir rastlös och irriterad när man inte får spela, att man lägger mer och mer tid på spelandet och slutar med andra hobbyer på grund av det, eller att man gång på gång misslyckas med försök att spela mindre. Andra tecken är att man hemlighåller hur mycket man spelar, att man får svårt att klara skolan eller att man mister kompisar på grund av spelandet.

Om du är orolig för din bror kan du berätta det för honom. Du kan också vända dig till en trygg vuxen, och så kan ni tillsammans prata om spelandet och se till att din bror får hjälp om det behövs.

Hälsar Mikaela expert på rusmedelsförebyggande frågor

Jag behöver Rosie

Frida Holmberg träffar samojedhunden Rosie en gång i veckan. Rosies jobb är att träffa Frida och mysa, leka och träna. De brukar gå ut och gå, gosa, spela, dricka vatten och kolla i Rosies handväska.

Rosie hoppar upp i soffan bredvid Frida och båda ser lika glada ut. De är vänner och ses nästan varje vecka.

– Jag blir lugn och glad när jag träffar Rosie, säger Frida och gosar in handen i Rosies fluffiga vita päls.

Rosie är en social tjänstehund och hon är på jobb hos Frida, berättar Nanette Westergård, som är hundförare.

Glädjen är ömsesidig: både hunden och Frida gillar att leka och träna.

– Vi vet att ett besök är mera än stunden, berättar Nanette.För kunden är det tanken på besöket före, själva besöket och känslan efteråt som är viktig.

Social tjänstehund

Finsk a terapihundskolan utbildar hundar för olika sociala uppdrag.

Utbildningen tar cirka 1 år.

Hunden och förraren får undervisning, tränar, har praktik och gör ett slutprov.

Hund och förare kvalitetstestats vartannat år. www.finskaterapihundskolan.com

Rosie spelar tärningsspel i soffan hos Frida. Hon ligger på en filt och slår på tärningen och Frida och Rosie får svara på roliga frågor.

– Att leka och träna ingår i besöket. Då får både Frida och Rosie aktivitet som de gillar, säger Nanette Wesergård.

– Vilken är din favoritmat?

– Tacos, säger Frida.

– Hundpepplor, säger Rosie (Nanette).

Egentligen brukar Rosie jobba på golvet och inte i soffan men Frida har skadat foten så denna gång är ett undantag.

Vad brukar ni göra då Rosie kommer?

– Vi brukar gå ut och gå, sen gosar vi och spelar något, sen får Rosie vatten och sen kollar vi i Rosies

handväska, berättar Frida.

– Det är roligt. Där finns askar med hundgodis och en ask med ett specialuppdrag, säger Frida.

Idag ska Rosie göra ett trick och lägga tassarna i kors.

Sociala tjänstehundar jobbar för att sprida glädje, närhet och aktivitet. Vi vet att ett besök är mera än stunden, berättar Nanette.

För kunden är det tanken på besöket före, själva besöket och känslan efteråt som är viktig.

– Vi besöker mest äldre och träffar människor i grupp men vi har också enskilda vänner.

Rosie älskar sitt jobb och redan då hon får på sig en speciell jobbsele är hon extra glad.

Nanette berättar att Rosie gått en utbildning där man tränar hunden i olika färdigheter till exempel grundlydnad, följsamhet och att ta emot godis fint. Hon testas och har varit på praktik. Sen får man göra ett slutprov. En social tjänstehund ska framför allt gilla människor och vara trygg.

– Rosie gillar verkligen alla och vill att alla ska bli sedda så hon hälsar på alla i rummet och ser till att alla får gosetid.

– Rosies största utmaning har varit att lära sig att vänta och att bara vara. Det är svårt för henne eftersom hon är en aktiv hund, säger Nanette.

Rosie jobbar två tre gånger i veckan. Efter varje jobbpass är hon trött och

behöver vila.

Nanette har två andra hundar. Rosies mamma Poppy som är 11 år och en ny Lapphundsvalp Honey. Brukar Rosie hitta på något bus?

– Jo valpen Honey gillar att gräva i trädgården så då har den lockat med Rosie. Ni kan tänka er hur Rosie ser ut i ansiktet och på tassarna efter att hon grävt en grop. Hon är brun och smutsig överallt, berättar Nanette.

Som avslutning på ett besök är det mys och gos en stund.

– Rosie är min vän och jag blir helt varm när hon ligger bredvid, säger Frida.

– Vi ses nästa vecka! Jag längtar redan, säger Frida Holmberg och vinkar.

Text och Foto: Susan Sandberg-Ek

Frida har gömt hundgodis i leksaksspelet åt Rosie. Rosies handväska innehåller ett spel med askar. Rosie är pigg och alert då hon är på jobb med Nanette Westergård som är hundförare. Hon spelar många olika spel med Frida Holmberg.

Varför dricker min bror så mycket energidrycker?

Min storebror dricker många burkar energidryck varje dag, jag vet inte hur många. Han blir på dåligt humör om burkarna är slut. Varför måste han hålla på och dricka så mycket av dem? Mimmi

Hej Mimmi!

För att få veta varför din storebror dricker så mycket energidrycker kan du fråga honom själv. Det verkar som om du är lite orolig för honom. Då är det bra om du kan prata om saken med honom eller med en förälder, eller med en annan vuxen i din närhet.

Om man dricker många burkar om

dagen och har svårt att låta bli att dricka kan det hända att man blivit beroende. Energidrycker innehåller koffein, som piggar upp för en stund och som man kan bli beroende av. Energidrycker kan innehålla nästan lika mycket koffein som kaffe.

Att vara beroende av energidrycker betyder att man känner att man måste ha sina burkar varje dag. Då kroppen vant sig vid att få i sig koffein regelbundet kan man få huvudvärk och må dåligt om man pausar eller slutar med dryckerna. Vanligtvis brukar de här besvären gå över efter några dagar.

Utöver koffein finns det mycket socker i energidrycker. En halv liter energidryck kan innehålla över 20

sockerbitar. Socker sätter i gång hjärnans belöningssystem, som gör att man känner att man mår bra eller blir glad. Om man känner behov av energidryck kan sötsug vara en av orsakerna. Om man avstår från energidrycker och annat som innehåller mycket socker så brukar sötsuget försvinna efter någon vecka.

Eos video om energidrycker

Var har du sett energidrycker i din omgivning?

Butiken

Reklam på tv

Reklam på telefon

Skolan

Sporthall

Energidrycker

Kolla in vår video där fyra elever diskuterar med Koffe om energidrycker.

Här hittar du konkret material för både elever och lärare.

Materialet ingår i PEPP – den rusmedelsförebyggande modellen.

Läs mer på: eoswebben.fi eller pepp.fi

Äldre syskon

Spelsidor

Tiktok

Influencers

Tv-serier

Tror du att reklam för energidrycker påverkar dig? På vilket sätt?

Häls ar Lilian rusmedelsförebyggande Pepp coach

Vad är det för skillnad mellan energidrycker och sportdrycker?

Hej Eos! Vad är det för skillnad mellan energidrycker och sportdrycker? Är inte det samma sak?

Ellen, 9 år

Tala om Grupptryck med

Hej Ellen!

Enligt Livsmedelsverket är energidrycker som koffeinhaltiga läskedrycker som ska motverka trötthet och förbättra prestationsförmågan och uthålligheten. Trots att de kallas energidrycker innehåller de oftast inte mera energi (socker) än vanliga läskedrycker, utan ”energin” kommer från andra ämnen med uppiggande effekter som tillsatts i drycken. Det är ämnen som till exempel koffein, taurin eller guarana. I Finland rekommenderas att barn/unga under 15 år inte dricker energidrycker eftersom barn är mera känsliga för koffein än

vuxna. Redan vid små mängder kan du drabbas av sömnsvårigheter, rastlöshet och hjärtklappning.

En sportdryck består av vatten, kolhydrater och salt. De kan också innehålla vitaminer och andra mineraler. Sportdryckerna är ofta smaksatta för att smaka gott. Sportdryckerna är framställda för att återställa kroppens vätske- och saltbalans efter att man tränat hårt och länge. Med ”vanlig” träning klarar man sig helt bra utan att dricka sportdrycker. Sportdryckerna är främst tänkta till uthållighetsidrottare.

Det händer ganska ofta att man förväxlar energidrycker med sportdrycker. I grunden är det dock två olika produkter med olika funktioner.

Barn- och ungdomstelefonen

Har du upplevt grupptryck eller varit med om en situation som varit jobbig? Du har alltid rätt att vara av en annan åsikt och det visar ett stort mod att våga stå emot grupptryck och göra saker på ett annat sätt.

I Barn- och ungdomstelefonen kan du berätta om grupptryck eller något helt annat. Du är alltid anonym och den som svarar har tystnadsplikt.

På sidan ung.mll.fi finns även material som vuxna kan använda i undervisningen.

Innehåll: Mannerheims barnskyddsförbund

Ring eller skriv till:

Barn- och ungdomstelefonen

0800 96 116

Måndag-onsdag 14–17

Torsdag 17–20

Skriv till: skriv.mll.fi

Hälsar Heidi Pepp koordinator

Vad är rusmedel?

Vad är rusmedel? Det är en bra fråga som vi ofta får till Eos.

Här är några exempel på rusmedel: Alkohol, tobak, snus, cannabis, heroin, ecstasy, kokain, poppers, svampar och amfetamin.

Rusmedel delas upp i lagliga rusmedel som alkohol och cigaretter, och olagliga rusmedel, som ofta kallas droger eller narkotika.

Alla de här rusmedlen är förbjudna för personer

under 18 år. Oberoende av om rusmedlen är lagliga eller olagliga så börjar en del människor använda dem på ett skadligt sätt.

Man kan bli beroende av alla de här rusmedlen. Alla testar inte rusmedel. En del testar dem för att få någon positiv effekt som att till exempel bli uppiggad eller avslappnad, men alla de här rusmedlen har också negativa effekter om man använder dem.

Rusmedel är speciellt ohälsosamma för unga

Det är mycket som händer då man fyller 18 år. Då räknas man som vuxen och många får körkort då. Att just den åldern är gränsen för när det blir lagligt att använda en del rusmedel hänger också ihop med andra saker.

Rusmedel är inte hälsosamma för någon men de är extra ohälsosamma för barn och ungdomar.

Visste du att hjärnan fortsätter utvecklas ända tills du är 25 år gammal?

När hjärnan utvecklas är den extra känslig. Så en orsak till åldersgränsen är att hjärnan ska få utvecklas

i fred. Hjärnan kan ta skada om man använder rusmedel då man är för ung. Också levern som rensar gifter ur kroppen är inte helt utvecklad hos ungdomar.

Det har också visat sig att de som testar rusmedel som barn har en större risk att bli beroende av rusmedel då de är äldre. Det behöver inte bli så för alla som testar, men risken är större. Man behöver inte testa rusmedel då man blir 18 år, men det här är några av orsakerna till att det är olagligt innan dess.

Fråga om rusmedel

Hej! Har du eller dina kompisar läst eller pratat om något kring rusmedel som ni undrar över? Undrar du över din eller någon annans hälsa?

Skriv till Eos! Våra experter gör sitt bästa för att hjälpa dig få svar på det mesta.

Per post: Eos / Rusmedel, Magasinsgatan 10, 65100 Vasa webben: www.eoswebben.fi Instagram: @eostidningen e-post: eos@nykter.fi

D u får vara anonym och använda signatur.

Hur farligt är vitt snus?

Hej på er på Eos!

Vår skola är nära ett högstadium där det verkar vara många som snusar. Bland högstadieeleverna pratar man om vitt snus och att det inte är farligt! Men stämmer det faktiskt? Minna, 10 år.

Hej Minna!

Det är sant att vitt snus på senaste tiden blivit populärt bland de som snusar. Det är vanligare att tjejer använder vitt snus än att killar gör det. Man kan förstå att många tror att det inte är lika farligt som brunt snus, då vitt snus marknadsförs som ett tobaksfritt och fräscht alternativ. Men om man undersöker vad vitt snus innehåller så ser man att det innehåller stora mängder nikotin och forskare har märkt att det är lika farligt. Nikotin är beroendeframkallande och vitt snus har samma risker för hälsan som brunt snus.

Hälsar Lilian PEPP coach

Träna för att stå emot grupptryck

Hej Eos!

I skolan har vi pratat ganska mycket om grupptryck. Jag tycker inte att jag har varit med om grupptryck men undrar hur man ska göra om kompisar försöker övertala en att göra något man inte vill.

Hejsan Ville!

Vad bra att du tycker att du inte har lagt märke till grupptryck bland dina kompisar. Ibland känns det som om man vill ha likadana kläder som andra i sin ålder och att olika trender som sprider sig bland kompisar är en typ av grupptryck. Då man pratar om grupptryck i skolan handlar det ofta om att man känner sig tvingad att göra något man inte vill eller vet att är fel. Det kan vara att känna sig tvungen att delta i olika saker eller att exempelvis testa rusmedel.

I skolan tränar man ofta självkänslan eftersom ett bra självförtroende hjälper en att våga säga ifrån och stå emot grupptryck. Då borde det räcka med att man säger att man inte vill, men ibland känns det som om man behöver förklara sig. Det kan hjälpa att man

Hälsningar Ville

på förhand tänker ut vad man ska göra om man märker av grupptryck eller vad man kan svara den som försöker övertala en att testa något man inte vill. Man kanske väljer att säga att man vill bestämma vad man gör själv och går därifrån.

Om det handlar om att man blir bjuden på rusmedel och inte vill ha kan man förklara att ens föräldrar blir jättearga om de märker det, att man inte vill förstöra sin hälsa då man idrottar, att man ska göra något viktigt med familjen nästa morgon eller något annat. Men det är bra att tänka ut det färdigt, för i den situationen då alla står och tittar på en och väntar på vad man ska svara kan det vara svårt att komma på ett bra svar.

Hälsningar Lilian rusmedelsförebyggande Pepp coach

Ärlig vänskap är viktigt

Inte helt sant av Cina Friedner

Förlag: Rabén&Sjögren

Efter att Vega flyttade och började i Lydias klass har de varit bästa kompisar. På ett veckoslut åker Vega för att besöka sina gamla vänner, när hon kommer tillbaka är inget sig likt. Lydia är ihop med Ivan. Det verkar så men hon erkänner inte det i alla fall. Lydia känner sig avundsjuk när Vega berättar hur fantastiskt det var hos Milla, hennes förra bästa kompis som Vega varit med mycket mer under livet eftersom hon ganska nyligen har flyttat.

Sanningen är att Vega inte alls tyckte att det var roligt och att Milla har förändrats mycket sedan hon träffade henne sist. Kommer det att lösa sig? Kommer Vegas och Lydias starka vänskap att brytas på grund av ett miss-

förstånd? Är Lydia verkligen ihop med Ivan? Båda känner sig lite besvikna på den andra men vågar inte säga något. En sak jag verkligen tyckte var bra och som man kan ta lärdom av är hur lätt det kan bli missförstånd och att båda personerna känner likadant men inte vågar säga något. Jag tyckte det var väldigt bra att den var så verklig, det skulle ha kunnat vara en bok baserad på en verklig händelse. Ibland tyckte jag att det saknades spänning i vissa delar av boken, men den speglade ändå verkligheten på ett unikt sätt.

Om man inte har en kompis

#tillsammans #utanför

av Camilla Gunnarsson

Förlag: Idus förlag

Hilde

känner sig utanför, det är inte att de är dumma mot henne men ibland känns det som om hon är osynlig. Hennes klasskamrater kallar varandra för “finaste” och “bästaste” på Instagram, hashtaggarna på inläggen är #lycka, #vänskap och #tillsammans. Hon undrar om någon skulle sakna henne om hon försvann, hon tror inte det.

En dag händer något i henne, ledsenheten blir något annat. Ilska. Raseri, hon trycker på Lämna kommentar på Heddas och Lovisas blogg, de bästa BFF som någonsin funnits. I kommentaren står det: Ful tröja du köpt allvarligt, ska du verkligen ha på dig den första skoldagen? Som namn skriver

hon Monster-Maja, inte Hilde. Absolut inte Hilde, sedan trycker hon på skicka. Hur ska det gå? Kommer Hilde någonsin få en bra kompis? Kommer Lovisa och Hedda lista ut att det är Hilde som är Monster-Maja?

Jag tyckte att boken var bra och visade vad som skulle kunna hända i verkligheten. Jag skulle säga att man lärde sig en del om utanförskap. En sak jag skulle säga inte var så bra är att den var så kort och att man hade velat läsa vidare. Jag tyckte att det var bra att det slutade lyckligt. Jag ger boken betyget 4 av 5 eftersom den var bra och hade ett viktigt budskap men man hade velat läsa vidare.

Ted Hermans prao Korsholms högstadium Ted Hermans prao Korsholms högstadium

Vad är det latinska namnet för röd ekorre?

3 bokstäver:

ARA DEL

EBB KUB

NÅL OST

SÅS ÖBO

4 bokstäver:

GLÖD POOL

PUFF SOLO

STAD YOGA

5 bokstäver:

AGAVE AMÖBA

BERÖM FJORD

FLYER GUPPY

MILJÖ OHYRA

PERUK SCOOP

UMGÅS UNIKA

ÖRING

6 bokstäver:

ANARKI

JAGUAR JÄKTA RESA KARIN PERSSON UNDERHÅLLA TRÖGA KAN HJUL VÄRLDSDEL I TVÅ DELAR SADE PLUMS MAGER KALASAT, SNASKAT, GOTTAT SIG PRAKTIK BJÖRN MATTSON LITER INUTI FÄRG 10 SEDEL MATEMATIK INTE IN LE STYCKEN HÖGTID VARM DRYCK

Hej! Hur mår du? Undrar du över din hälsa eller något som händer i kroppen? Har du tankar om kärlek? Eller hur ni har det i familjen?

Skriv till Eos! Våra experter gör sitt bästa för att ge dig svar på det mesta från topp till tå.

Per post: Eos / Från topp till tå Magasinsgatan 10, 65100 Vasa

Via webben: www.eoswebben.fi och sidan Från topp till tå

Via instagram:@eostidningen Via e-post: eos@nykter.fi

Du får vara anonym och använda signatur, men skriv också ditt riktiga namn då du sänder in din fråga till oss. Tack!

Vi svarar på era frågor!

Fredrika

Vara ihop i lågstadiet?

Hur vanligt är det att man är ihop i lågstadiet och vad brukar man göra då?

Hej! Om man vill vara tillsammans med någon eller inte är någonting som var och en har rätt att bestämma själv. Många trivs med att vara ihop med någon, men många är inte alls intresserade och det är precis lika okej.

Då man är ihop brukar man göra saker man tycker är kul, till

exempel kolla på film eller bara chilla tillsammans, kanske gå på någon hobby ihop eller vara ute och cykla med andra kompisar. Det brukar kännas mysigt att vara tillsammans oberoende av vad man hittar på.

Huvudsaken är att man gör sådant som känns bra och roligt och att man trivs med varandra.

Hälsningar Anna

Om kläder och kompisar

Hej. Vad ska man ha på sig i skolan? Jag vill inte bli utanför. Jag har varit det ibland. Tips på att få nya kompisar?

Första dagen i en ny skola är det bra att ha något bekvämt på sig som känns tryggt och vanligt. Din favoritcollege och bekväma byxor kanske?

Alla i skolan är inte jättepratsamma eller populära. Det finns många som trivs lite på sidan om. Men alla vill ha

minst en vän. Många trivs bättre med en vän som är trygg, än med att ha många i ett gäng. Var nyfiken, fråga om de har någon hobby eller husdjur eller om de har lång väg hem. Att se glad ut brukar hjälpa. Det finns säkert någon annan som också behöver en vän! Få inte panik om det inte genast lyckas.

Lycka till! Hälsar Fredrika

Åldersgränsen för tiktok är 13 år

Hur ska man övertyga föräldrar om att man ska få ha tiktok?

Hej! Åldersgränsen för tiktok är 13 år. Åldersgränser kan kännas tråkiga, men de finns där av en orsak. På tiktok finns det mycket roligt och underhållande, men det finns även en hel del skrämmande innehåll som av lagliga orsaker inte passar för barn att titta på. Det finns också alltid säkerhetsrisker med att använda tiktok och andra sociala medier som många bedragare utnyttjar för att begå brott eller få tag på privata uppgifter. Vid registreringen av ett tiktok-konto ska man uppge sitt

födelsedatum. Det är för att appen ska kunna säkerställa att användaren får ett rätt åldersanpassat innehåll. Det är alltid föräldrarna som i slutändan är ansvariga för vad deras barn sysslar med på nätet. Om man är 13 år eller äldre och ens föräldrar inte vill tillåta tiktok, så lönar det sig att försöka gå en saklig diskussion och tillsammans komma fram till gemensamma regler för hur tiktok kan användas.

Hälsningar Anna

Fredrika Biström är sexualfostrare. Hon svarar gärna på både stora och små frågor. Anna Koskinen jobbar med barn och svarar på frågor som rör allt från topp till tå.

Anna

Hur ska man göra med kompiskalas?

Hur ska jag göra då jag har födis och inte vill bjuda alla tjejer i klassen? Tidigare var det så men nu vill jag bara att vi är ett litet gäng. Det blir inte så mysigt om man är 12 stycken. Vissa bara bestämmer då fast det är mitt kalas. Hjälp ?

Hej! Det är okej att ordna mindre kalas med färre inbjudna, men det är alltid viktigt att tänka på att sköta saken på ett snyggt och schysst

Jag

sätt så att ingen blir sårad. Alla har inte heller möjlighet att alltid ordna stora kalas, till exempel på grund av utrymmesbrist eller ekonomiska orsaker. Om man väljer att inte bjuda alla i klassen, kan det vara bra att undvika att allt för mycket prata om och planera kalaset inför de som inte är bjudna. Kanske inbjudan kan skötas utanför skolan, så att de som inte är bjudna inte behöver bli indragna i diskussionen och på så sätt känna sig utanför?

Kalas kan vara knepiga grejer, för de flesta kan känna igen känslan av att vara utanför och inte med i gänget. Trots det är det viktigt att du firar din födelsedag på ett sådant sätt som känns bra för dig själv. Om man någon gång vill ordna större kalas där alla i klassen är inbjudna, kan det kanske vara en idé att planera aktiviteter färdigt, så att ingen börjar bestämma över någon annan på kalaset. Lycka till!

Hälsningar Anna

är ledsen och ganska ensam

Vad ska jag göra då jag är arg och ledsen på min kompis? Ibland är jag ledsen och ganska ofta sitter jag hemma och orkar inte vara ute och med kompisar. Mina föräldrar försöker vara snälla och skjutsar mig till kompisar och säger att jag ska bjuda hem någon kompis. Hur vet man när det går över?

”Hej från H”

Tack för din viktiga fråga!

Det är inte ovanligt att behöva få vara ensam. Alltid lockar det inte att träffa vänner. Men om detta pågår länge är det bra att fundera varför. Du behöver hjälp att komma ur den ledsna känslan. Finns det en person i skolan du kan prata med, till exempel en skolpsykolog? Tillsammans kan ni prata om vad som gör att du är ledsen. Då går det också att hitta

sätt att bli gladare igen. Är skolan tung? Kan du vara dig själv med vänner? Har du drömmar som gör dig lycklig? Det kan ta tid, men det går! Jättebra att du har märkt att det här är ett problem, det är första steget.

Hälsningar Fredrika

Som förälder möter man rubriker om barns illamående och vilka psykiska risker barnen utsätts för. Är det verkligen så att dagens barn behöver en hel stödtrupp av sakkunniga för att växa upp till trygga, välmående individer?

– Nej, säger kurator Mats Bergvik, som har 22 års erfarenhet av arbete bland barn i småbarnspedagogik och skola. Jag ser huvudsakligen liknande utmaningar i dag, som en generation tillbaka. Några omvälvande försämringar syns inte i barnens psykiska mående.

Utvecklingskriser i trean och fyran

Mats arbetar i dag i fem skolor i Malax och Korsnäs. Han påminner om att det är vanligt och naturligt att barn i 9–10 års åldern har en utvecklingskris.

– Det handlar om att barnet mognar och börjar bli medvetet om sådant som det tidigare inte tänkt på, exempelvis om någon släkting dör. I den åldern inser man vad döden innebär och det kan skapa en rädsla och klängighet hos barnet. Barnet kan vägra att släppa föräldrarna ur sikte för en tid, av rädsla för att även mamma och pappa ska dö.

Då är det viktigt att barnet får fråga och diskutera kring sina tankar med en trygg vuxen. Gärna hemma med föräldrarna eller någon annan närstående vuxen.

– Jag möter även barn som utvecklat fobier. Föräldrar kan beskriva att barnet mitt i allt börjat undvika vissa saker, exempelvis att åka bil, äta en viss slags mat eller något annat som tidigare inte varit en utmaning för barnet. De mer allmänna rädslorna brukar komma i årskurs 3 och 4.

Mats understryker att det här hör till. Det är en naturlig del av steget mot att småningom mogna och träna sina tankar för att över åren förstå och hantera sina känslor.

– Ifall föräldrarna önskar stöd får de gärna ta kontakt med oss inom elevvården, genom att ringa eller skicka ett meddelande i Wilma. Jag brukar först

erbjuda möjligheten att diskutera, antingen så att jag träffar barnet eller träffar en förälder för att vägleda dem hur de kan stöda sitt barn.

Om det finns behov kan kuratorn även ordna en remiss till den barnpsykiatriska enheten inom välfärdsområdet. Dit är även föräldrarna välkomna tillsammans med sitt barn.

– I synnerhet om det är fråga om ett känsligt och försiktigt barn är det värdefullt att få stöd tillsammans, hela familjen.

Helt normalt att grubbla

– Vi har alla kriser under vår uppväxt, men det som skiljer är hur mycket stöd

20 sidor för vuxna

” Det är vanligt och naturligt att barn i 9–10 årsåldern har en utvecklingskris.”

– Det är oerhört viktigt för ett bran att få bekräftelse i hemmet, säger Mats Bergvik,

Barnet behöver en trygg vuxen som orkar

från vuxna vi behöver, förklarar Mats. Det är alltså inget fel på ett barn som har mörkare tankar en tid. Det är inget tecken på någon psykiatrisk sjukdom.

Ibland möter Mats föräldrar som ifrågasätter sitt eget föräldraskap. De har en känsla av att inte räcka till för barnets olika behov. Där vill Mats lugna föräldrarna och uppmanar dem att stöda varandra.

– En förälder som mår någorlunda bra själv är ”good enough”. Du räcker, du behöver inte vara en supermänniska för att vara tillräcklig för ditt barn. Det viktiga är att du försöker vara öppen och ta till tals alldeles vardagliga händelser. Då visar du barnet att du är öppen för en dialog då barnet vill prata.

Anknytning och bekräftelse

Fortfarande är tid och uppmärksamhet det viktigaste som en förälder kan ge åt sitt barn. En närvarande förälder sätter undan den egna skärmen, men engagerar sig även i vad som händer på barnets skärmar.

– Det är oerhört viktigt för ett barn att få bekräftelse i hemmet. Visst kan barnet även få det från vuxna i skolan eller på fritiden, men det ersätter inte föräldrarnas intresse för sitt barn.

Vi vet att de sociala medierna kan vara orsak till mobbning och negativa tankar hos barn redan i trean. Barnet ifrågasätter sig själv, sitt utseende och hur populär man är bland andra på nätet. Bilder tas med filter och berättelser visar bara lyckade sidor av personen.

– Gör gärna saker tillsammans med ditt barn. Intressera dig för det som är

viktigt för barnet! Be att få se på och lära dig mer om favoritspelet på datorn eller mobilen!

Varningstecken och signaler

Mats vet att det syns på barnet om ena eller båda föräldrarna inte mår bra. Det kan handla om vad barnet berättar i skolan, hur det leker på rasterna eller om svartare nyanser i teckningarna.

– En varningssignal kan vara att barnets personlighet förändras snabbt. Om barnet tidigare varit frispråkigt och över kort tid blir tystlåten eller om barnet från att ha varit relativt lätt att umgås med mitt i allt blir utagerande hemma eller i skolan.

En annan varningssignal är om barnet plötsligt tappar intresset för sådant som tidigare varit jätteviktigt, utan att ersätta det med andra hobbyer. Om barnet plötsligt byter alla vänner, kan det också vara ett tecken som föräldrarna bör följa med.

ADHD, autismspektrumtillstånd eller andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan behovet att få vara i fred i lugn och ro vara ännu större.

Varje barn är unikt

Mats påminner om att föräldrar inte ska jämföra barn med syskon eller jämnåriga. Vi är olika och mångfalden bör respekteras! Det är fint om skolan erbjuder möjlighet till smågruppsarbete för elever med specialbehov eller i samband med att barnet behöver mer uppmärksamhet.

– När barnet småningom närmar sig tonåren söker det kanske kontakt med nya kompisar, vilket är helt naturligt. Då borde föräldrarna respektera barnets umgänge utan att alltför tydligt blanda sig i – men även prata med sitt barn om riskbeteende på ett allmänt plan.

” Föräldrar ska inte jämföra barn med syskon eller jämnåriga. Vi är olika och mångfalden bör respekteras! ”

Ätstörningar har kommit neråt i åldrarna, även bland pojkarna. Prata med ditt barn redan i de lägre klasserna i skolan om utseende, rimliga ideal och egna förväntningar.

– Många föräldrar oroar sig för att deras barn ska vara ensamt, säger Mats. Enligt studier upplever var tionde elev sig ensam, men alla barn ser inte detta som något negativt. En del barn klarar sig bra utan tät kontakt med vänner, kanske har man vänner via skärmen i stället? Eller så har man en rik inre värld, där man är nöjd med att vara själv.

Har ditt barn utmaningar som

– Passa på att prata när du skjutsar barnet, då blir samtalet ledigare än om man sätter sig ner för att tala ut hemma.

Mats uppmanar även oroliga föräldrar att välja vilka strider man tar med sitt barn. Är detta värt att argumentera kring nu eller borde vi skapa en mysig stund hemma som grund i stället?

Text: Carina Nordman-Byskata

Föräldrarna

har den absolut viktigaste rollen i barnens liv

Vad kan jag som förälder göra för att öka skyddsfaktorerna och minska riskfaktorerna kring mina barn? Här ser du exempel på skyddsfaktorer som berör barn och unga i din närhet. Skyddsfaktorerna finns på olika nivåer: i hela samhället, skolan, vänkretsen och hemmet och hos individen själv. Både skydds- och riskfaktorerna varierar beroende på ålder. Föräldrarnas inflytande och barnens känsla av sammanhang har stor betydelse för rusmedelsanvändningen. Senare påverkas rusmedelsanvändning och riskbeteende mera av skolan, arbetsplatsen, fritiden och media.

Mera om skydds- och riskfaktorer i PEPP:s handbok!

Skyddande faktorer

hos individen

- Social och kognitiv kompetens

- Känsla av tillhörighet och anknytning

- Förmåga att hantera konflikter

- Förmåga att hantera besvikelser

- Förmåga att hantera risker och förutse

konsekvenser

- Fritidsintressen

- Känslan att kunna påverka sitt liv

- Goda vuxenförebilder och förtroendefulla

vuxenrelationer

- Skolframgång/ känslan av att lyckas med skolarbetet

Kärleksfulla relationer

Skyddande faktorer i hemmet

- Goda kärleksfulla relationer och förtroendefull dialog

- Barnet uppmärksammas för positiva handlingar

- Insyn i vad barnet gör utanför hemmet

- Vårdnadshavarens restriktiva attityder till barnens rusmedelsbruk

Elevdelaktighet

Tydliga regler

- Tydliga förväntningar från vårdnadshavarna

Skyddande faktorer i skolan

- Goda vuxna förebilder

- Tydliga regler från skolans vuxna

- Elever uppmärksammas för positiva handlingar

- Gott socialt och känslomässigt klimat

Känsla av tillhörighet

Skyddande

faktorer i vänkretsen

- Känsla av tillhörighet

- Fritidsintressen

- Förmåga att hantera konflikter

- Vänner som inte har problem med rusmedel

Begränsad tillgång till rusmedel

- Känsla av samhörighet och gemenskap

- Eleverna trivs och fungerar väl i skolan

- Elevdelaktighet

- Tydliga gränser mot mobbning, skadegörelse och skolk

- Skolframgång och känsla av att lyckas i skolarbetet

Skyddande faktorer i samhället

- Begränsad tillgång till rusmedel

- Tydliga förväntningar och normer gällande ungas rusmedelsbruk

- Hjälp finns att få

Vad? PEPP-coachen är en resursperson som kan hjälpa skolan med det rusmedelsförebyggande uppdraget: PEPP-lektioner för elever på alla årskurser, deltagande i temadagar, PEPP-cochning för lärare, deltagande i föräldrakvällar osv.

När? PEPP-coachen kan bokas för enstaka dagar till en intensivperiod på t.ex. en vecka under läsåret 20232024.

Hur? Om din skola vill ha stöd och inspiration av PEPP-coachen är det en kostnadsfri resurs som erbjuds inom ramen för projektet på Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik r.f.

Vem? Ta kontakt med PEPP-coachen Lilian: lilian@pepp.fi eller 0449748285 för diskussion om skolans behov och önskemål samt bokning.

Två nya projekt på NHT

Filmklipp

Hur ska vi som familj ha det så bra som möjligt tillsammans? Hur ska jag prata om rusmedel med mina barn? Vilka är skydds- och riskfaktorerna i mina barns liv?

På PEPP:s hemsida finns korta filmklipp som stöder dig i frågor som berör barn, ungdomar och rusmedel.

Klippen finns på pepp.fi

småbarnspedagoger och småbarnsföräldrar

Vi är glada att kunna presentera vårt senaste tillskott i PEPP-familjen: PEPP för småbarnspedagoger och småbarnsföräldrar. PEPP för småbarn riktar sig till daghemsoch förskolepersonal och till småbarnsföräldrar i Österbotten. Med två inspirerande föreläsningar