Issuu

ANLÄGGNING

PROJEKT

UNDERHÅLL #6 • 2025

EMISSIONSFRIA ENTREPRENADER

Stockholm lämnar pilotprojekten – nu ställs skarpa krav

BEAST

Standarden som får digitala system att tala samma språk

BALLASTBRIST

ANLÄGGNINGSDAGEN fullsatt och framtidsfokuserad branschen samlades kring nästa steg

En flaskhals som hotar hela infrastrukturutbyggnaden

HISTORISKA INVESTERINGAR Aldrig tidigare har så många infrastruktursatsningar pågått samtidigt

TRANSPORTBILEN

Smarta val som stärker både affären och hållbarheten

DATACENTER FORUM STOCKHOLM 2025 Nordiska datacentercommunityn samlad kring framtidens infrastruktur

JCB är en av världens största maskintillverkare. Kontakta din lokala återförsäljare, vi har maskinen du behöver!

AGROMASKINER Billesholm, Gringelstad, Laholm, Svedala, Tomelilla, Årröd | AXIMA Björnhult, Erikstad, Floby, Gamleby, Grästorp, Jönköping, Kisa, Kungälv, Lidköping, Linköping, Motala, Munkedal, Norrköping, Skövde, Säffle, Veddige, Vimmerby | GT-CENTER Luleå, Skellefteå, Sundsvall | MASKIN VÄST Karlstad, Kumla, Mariestad | SUNDAHLS MASKINAFFÄR Kalmar, Karlskrona, Vetlanda, Växjö | TRAKTOR NORD Falun, Frövi, Roma, Stockholm, Storvik, Uppsala, Vingåker, Västerås

FRAMTIDENS MOBILA VATTENRENING ÄR REDAN HÄR. Dynamiskt / Ekonomiskt / Miljövänligt Hyr vattenreningsutrustning utifrån ert behov Vi renar ert länsvatten, grundvatten, schaktvatten samt vatten från muddring och borrning.

• Kemisk flockning • Kemisk fällning • Lamellsedimentering • pH-justering • Slamförtjockning

• Mobila filterpressar • Kolfilter • Rening tungmetaller • Jonbytare • Onlinemätning

Kontaktuppgifter: 08-4497112 www.alverdens.se

• Övervakning • Loggning • Mobil vattenanalys • Recirkulering • Pumpar

DAGENS INFRASTRUKTUR // LEDARE

HISTORISK MÖJLIGHET Men för att lyckas krävs mod, tempo och beslutskraft S V E R I G E O C H N O R D E N står inför en historisk möjlighet. När elanvändningen väntas fördubblas fram till 2050 och Europas omställning går för långsamt, blir vår region avgörande för att driva elektrifieringen framåt. Elektrifiering handlar inte längre bara om klimat – den är en fråga om energisäkerhet, konkurrenskraft och självständighet. De stora energislukarna – tung industri, transporter, sjöfart och datacenter – sätter nu helt nya krav på elnät, kapacitet och investeringar. Här har Sverige ett försprång. Vi producerar fossilfri energi, exporterar el och har en digital mognad som ger oss en unik position. Samtidigt importerar EU stora mängder fossil energi för hundratals miljarder euro varje år. Den sårbarheten undergräver både klimatmål och ekonomisk stabilitet. Genom att accelerera elektrifieringen kan Europa spara upp till 250 miljarder euro årligen. Sverige kan spela en nyckelroll – inte bara som energiproducent, utan som exportör av kompetens och tekniskt ledarskap. Det är

Ljungby Maskin AB, Ringvägen 10, 341 32 Ljungby 4

den kunskapen som gör elektrifieringen möjlig i praktiken. Elektrifieringen stärker oss dessutom på hemmaplan. Den minskar beroendet av osäkra marknader, höjer industrins konkurrenskraft och lockar investeringar. Men för att lyckas krävs mod, tempo och beslutskraft. Den största kostnaden är inte att elektrifiera – utan att vänta. I detta nummer fördjupar vi oss i fler avgörande framtidsfrågor: ballastbristen som hotar infrastrukturens expansion, de parallella storsatsningarna som kräver kompetens och kapacitet, datacentrens växande energibehov och behovet av modern och hållbar offentlig belysning. Vi lyfter även dagvattenhanteringens strategiska betydelse och de arbetsfordon som får jobben gjorda. Elektrifieringen är en förutsättning för utveckling – men helheten bygger framtiden. God läsning,

Jan Åström

Chefredaktör, Dagens Infrastruktur

•

0372-252 00

•

www.ljungbymaskin.se

DAGENS INFRASTRUKTUR // INNEHÅLL

INNEHÅLL

#6 • 2025 UTGIVARE:

Stordåhd Kommunikation AB Box 451 30, 104 30 Stockholm Telefon: 08-5010 8710 Fax: 08-5010 8719

CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE: Jan Åström jan.astrom@storkom.se

4 5 6

LEDARE INNEHÅLL NYHETER

Koll på formoljan med tankstation i container Mer reglerbara reglerventiler Ny mässa om underhåll och teknikförbättringar av fastigheter

12 14

Anneli Markström anneli.markstrom@storkom.se

REDAKTÖR:

Lars-Olof Tandberg larsolof.tandberg@storkom.se

PRENUMERATION:

Benjamin Jonsson benjamin.jonsson@storkom.se

TRYCK:

20 K

Exakta Print AB, Malmö 2025 EN M ÄR

Trycksak 3041 0417

OMSLAGSBILD:

Datacenter – Neonljus på serverkablar och hårdvara. Bild: Panumas Nikomkai

BESÖK OSS ÄVEN PÅ:

www.dagensinfrastruktur.se facebook @dagensinfrastruktur www.issuu.com/b2bnyheter.se/stacks www.ocast.com/se/stordahd-kommunikation/ www.mynewsdesk.com/se/stordaahdkommunikation-ab

30 33 34 36

ANLÄGGNING

PROJEKT

UNDERHÅLL #6 • 2025

38 40

DAGENS INFRASTUKTUR #6 • 2025

EMISSIONSFRIA ENTREPRENADER

Stockholm lämnar pilotprojekten – nu ställs skarpa krav

BEAST

Standarden som får digitala system att tala samma språk

BALLASTBRIST

ANLÄGGNINGSDAGEN branschen samlades kring nästa steg

En flaskhals som hotar hela infrastrukturutbyggnaden Aldrig tidigare har så många infrastruktursatsningar pågått samtidigt

TRANSPORTBILEN

Smarta val som stärker både affären och hållbarheten

DATACENTER FORUM STOCKHOLM 2025 Nordiska datacentercommunityn samlad kring framtidens infrastruktur

EMISSIONSFRIA MASKINER Swecon och Pure Energy samarbetar för emissionsfritt byggande Emissionsfria entreprenader – Stockholm går från piloter till krav

43 44 46

Conapto utökar Stockholm 4 Syd Datacenterutvecklaren T.Loop inleder strategiskt samarbete STADSNÄT Höstforum 2025 – etablerad mötesplats för stadsnäten BELYSNING Allt ljus på livslängd, trygghet och social kraft Teknik och hållbarhet styr framtidens belysning

DAGVATTEN Dagvattenhantering, från teknik till strategi

ANLÄGGNINGSDAGEN Visade vägen framåt med digitalisering och AI BEAst hjälper digitala system att kommunicera Trafikverket vill bli effektivare med entreprenörerna

VATTENKRAFT Vattenkraftverket kan återstarta i Forsåker

Forshuvudforsens kraftverk renoveras – för dammsäkerhet och arbetsmiljö

64 65

INFRASTRUKTURPLANEN Ris och ros till förslaget till ny infrastrukturplan Moderna spårvagnar med Nordens bästa fordonsunderhåll Ballastbrist hotar utbyggnaden av infrastrukturen Lösningar som förändrar järnvägsunderhållet Kompetensbrist hot mot rekordsatsningarna i infraplanen Både stad och landsbygd gynnas i förslaget till nationell plan ”Samma vinnare och förlorare som alltid" Stora satsningar på alla typer av infrastruktur samtidigt

Underhållsmässan – mötesplats för framtidens hållbara drift

fullsatt och framtidsfokuserad

HISTORISKA INVESTERINGAR

ART DIRECTOR:

N VA

48 49

DATACENTER AI ställer nya krav på hur vi bygger datacenter Effektiv kylmetod för framtidens datacenter Datacenter måste mäta för att minska energianvändningen AI-boomen skapar nya krav på ledarskap – i både styrelserum och datacenter

61 62 63

67 68 69 71 73 74 75

JOBBARBILAR En specialtidning om Jobbarbilar Ledare Företagen äger majoriteten av Sveriges transportbilar Nionde generationen av Toyota Hilux Bilinredningar som gör servicebilen effektivare Mercedes-Benz ELF – bilen som tänker, laddar och delar energi Isuzu lanserar Sveriges första elpickup AI-tjänst som sänker kostnaderna för elbilsladdning Jonas Hagelqvist tar över som vd för Transportföretagen Smarta val för transportbilen U-Lift gör resandet möjligt för alla Samarbete som laddar framtidens logistik Året runt-däck räcker inte i vinterväglag

INFRAMARKNAD

85 86

Inhouse Tech vinnare i arkitekttävling Ny bro över järnväg i Piteå

VI BYGGER INFRASVERIGE

KRÖNIKA Ökad risk för trängsel när Fehmarn Bält-förbindelsen öppnar

Trafikverkets nya handlingsplan för godstransporter ska göra det enklare att nyttja hela transportsystemet och kombinera olika trafikslag. Bild: Trafikverket

DAGENS INFRASTRUKTUR // NYHETER

INFRANYTT

GRK HAR VALTS ATT DELTA I BYGGANDET AV NORRBOTNIABANAN GRK har valts att utföra markarbeten och broar för Norrbotniabanan i norra Sverige. Entreprenadens värde är cirka 158 miljoner svenska kronor. Arbetet startar 2025 och beräknas vara klart 2027. GRK undertecknade avtalet med Trafikverket den 18.12.2025, vilket innebär att projektet nu ingår i GRK:s orderstock.

TRANSPORTFÖRETAGEN: REGERINGEN HÖRSAMMAR DRÖNARBRANSCHENS LARMSIGNALER TRANSPORTFÖRETAGEN välkomnar att regeringen nu ger Transportstyrelsen i uppdrag att tydliggöra sitt arbete för säker drönaranvändning och samverkan mellan myndigheter. Det är ett viktigt besked för en bransch som länge efterfrågat just bättre samordning, mer ändamålsenliga regler och snabbare processer.

NORDISKA FÖRETAG SER LÅNGSAMMARE AVKASTNING PÅ AI-INVESTERINGAR ÄN RESTEN AV EUROPA NORDISKA FÖRETAG satsar lika mycket på AI som företag i övriga Europa, men upplever långsammare avkastning på investeringarna. Endast en tredjedel av nordiska företag ser resultat av sina mest framgångsrika AI-projekt inom två år, jämfört med nästan hälften i övriga Europa. Det visar en studie från Deloitte. Läs mer på www.dagensinfrastruktur.se

HANDLINGSPLAN FÖR

EFFEKTIVARE GODSTRANSPORTER TRAFIKVERKETS NYA handlingsplan för godstransporter innebär flera förbättringsåtgärder för långväga godstransporter över läns- och nationsgränser. – Med den här handlingsplanen tar vi viktiga steg för att förbättra förutsättningarna för långväga godstransporter som är viktiga för näringslivets tillväxt och konkurrenskraft. Näringslivet ska kunna nyttja hela transportsystemet och kombinera olika trafikslag, säger Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana. En förbättringsåtgärd är att Trafikverket kommer att införa en rangertjänst i egen regi för järnvägsbangårdar med start 2027. För

att öka järnvägens kapacitet och en säkrare rangering, ska Trafikverket i ökad grad koppla ihop tågvagnar digitalt, utan manuell kraft. Andra förbättringsåtgärder är en standardisering järnvägslasters höjd och bredd för att få smidigare godshantering över landsgränser. Högre hastigheter införs för fler godståg på fler sträckor, vilket kommer att öka kapaciteten i järnvägen. För godstransporter på väg så är användandet av långa fordon på upp till 34,5 meter viktiga. Trafikverket utvärderar nu att öppna fler vägsträckor för dessa långa fordon med fortsatt fokus på hög trafiksäkerhet.

SJ SATSAR PÅ

SATELLITUPPKOPPLING SJ STORSATSAR på satellituppkoppling ombord på tågen. Först ut är SJ 3000-tågen, där installationen börjar under 2026. Satsningen innebär att resenärerna får tillgång till en snabb och stabil internetuppkoppling som inte är beroende av mobiltäckningen längs spåren. Efter noggranna tester på ett tåg under hösten har SJ fattat beslut om att börja rulla ut satellituppkoppling ombord på hela SJ 3000-flottan. – Våra pilottester visar att satellittekniken löser de största utmaningarna med så kallade blinda fläckar, det vill säga områden med dålig eller obefintlig mobiltäckning. Det gäller särskilt på sträckan Stockholm–Oslo. Resultaten är tydliga: resenärerna får en snabb och stabil uppkoppling där mobiltäckningen tidigare varit en akilleshäl, säger Sofie Struwe, direktör för kommersiell trafik på SJ.

SJ 3000-flottan ska utrustas med satellituppkoppling för en snabb och stabil internetuppkoppling ombord som inte är beroende av mobiltäckningen längs spåren. Bild: Stefan Nilsson/SJ

Utrullningen av tåg med satelittuppkoppling sker stegvis med start till sommaren. Målet är att hela SJ 3000-flottan ska vara utrustad under 2027.

DAGENS INFRASTRUKTUR // NYHETER

KRAFTIG ÖKNING

AV TUNGA ELFORDON I SVERIGE

Järnvägen till Boden Industrial Park har slutförts en månad före tidplan och under budget.

JÄRNVÄGEN TILL BODEN INDUSTRIAL PARK FÄRDIGSTÄLLD JÄRNVÄGEN TILL Boden Industrial Park är nu klar. Projektet, som genomförts i nära samverkan mellan Bodens kommun och Polar Structure, har slutförts en månad före tidplan och under budget. Den nya järnvägen omfattar sex kilometer spår och tio broar och kopplar direkt mot Malmbanan, vilket kraftigt stärker kapaciteten i ett av norra Sveriges viktigaste transportstråk. Den färdiga förbindelsen är en central förutsättning för den fortsatta utvecklingen av Boden Industrial Park och den gröna industriella omställningen i regionen. – Det ökar vår attraktionskraft som etableringskommun och gör Boden Industrial

NCC OCH DTU ENERGI I BATTERISAMARBETE

NCC OCH EN FORSKARGRUPP från DTU Energi har ingått ett samarbete där man undersöker hur silikater från stenmaterial kan användas i batteritillverkning – ett steg mot att säkra EU:s egen försörjning av kritiska mineraler. NCC Råstoffer i Danmark har tittat på vad de råvaror de återvinner, som grus och sand eller granit, egentligen består av. Ett av mineralerna som har hittats är kaliumhaltiga silikater, och det kan användas som en komponent för tillverkning av batterier till elbilar.

Park ännu starkare som industriell knutpunkt. Det här visar också att vi kan leverera avgörande infrastruktur snabbt och med hög kvalitet, säger Magnus Åkerlund, kommunchef i Bodens kommun. Polar Structure lyfter fram den effektiva byggprocessen som en viktig framgångsfaktor. – Det här är ett stort steg för projektet. Att vi kan avsluta arbetet före tidplan och under budget är väldigt positivt och ett resultat av ett tydligt fokus på kvalitet och framdrift genom hela processen, säger Daniel Kronheffer, projektansvarig på Polar Structure. – Vi brukar se våra råvaror som fyllning för fjärrvärmerör eller en ingrediens i betong och för kustskydd, men när vi tittar på våra råvaror från andra vinklar upptäcker vi att det finns mineraler som ingår i vår kritiska infrastruktur och i den gröna omställningen och som har stort samhällsvärde, säger Søren Evald Jensen, direktör för Råstoffer på NCC Industry. – Jag är väldigt glad att ett stort företag som NCC kan se potentialen i min forskning. Jag tror att det här arbetet kan bidra till att påverka hur vi tänker kring sällsynta jordartsmetaller, inte för att ersätta litiumjonbatterier helt, utan för att erbjuda ett komplementärt alternativ till den europeiska och nordiska leveranskedjan, säger Dr. Khoshkalam, som tillsammans med sin kollega professor Ivano Castelli ligger bakom forskningen vid DTU Energi.

SETT TILL DET TOTALA antalet tunga fordon på svenska vägar är andelen med eldrift fortfarande ganska liten. Men de nyregistreringar som görs varje år av tunga lastbilar och bussar vittnar ändå om en tydlig trend – elektrifieringen accelererar. Det visar en rapport från Driva. Andelen nyregistrerade tunga lastbilar som drivs på el har ökat de senaste fem åren. 2020 var i princip ingen av de nyregistrerade tunga lastbilarna eldriven. Hittills under 2025 har så många som 14 procent av alla nyregistreringar gällt just tunga ellastbilar. Samma trend ser Driva bland bussarna. Där har andelen nyregistrerade elbussar ökat från 12,5 procent 2020 till 43,2 procent hittills under 2025. Den här ökningen har också gjort att el seglat upp till att bli det näst vanligaste drivmedlet för bussar.

FOSSILFRIA MASKINER TESTADE I KINA

ELEKTRIFIERINGEN AV entreprenadmaskiner går snabbt framåt. En grupp svenska entreprenörer och maskinspecialister reste nyligen till Kina för att testköra och utvärdera eldrivna maskiner från SANY. Bakom resan stod representanter från Nordfarm, X-Maskiner och flera svenska entreprenadföretag. På plats i Kina fick de uppleva hur SANY satsar brett på elektrifiering, från kompakta maskiner till tunga grävare. Bland höjdpunkterna fanns hjulgrävaren SANY SY175WE och bandgrävaren SANY SY265E, båda utrustade med CATL-batterier som levererar full prestanda under en hel arbetsdag på en laddning. Under testkörningarna betonade de svenska förarna framför allt känslan i maskinerna. Hydrauliken, precisionen och den låga ljudnivån fick också beröm. – Som förare märker du direkt skillnaden. Hydrauliken är mjuk, exakt och följsam, det är en fröjd att köra, berättar Johan Hansson från Hansons Schakt och Entreprenad.

DAGENS INFRASTRUKTUR // NYHETER

Trafikverket använder information om väglaget från fordonstillverkare för bättre vintervägunderhåll. Bild: Jonas Fältman

Projekt Skandiaporten belönades i kategorin hållbar infrastruktur i Sweden Green Building Awards.

SKANDIAPORTEN PRISADES

FORDONSDATA GER

BÄTTRE VINTERVÄGAR FRÅN 1 OKTOBER TILL 30 APRIL har Trafikverkets vinterorganisation beredskap dygnet runt. Ett nytt verktyg är insamling av information om väglaget från några av de största fordonstillverkarna av vanliga personbilar. – Vi får regelbunden information över aktuell status på vägen, det är ett objektivt mätresultat och vi kan följa upp de insatser som gjorts i form av snöröjning och halkbekämpning. Vi kan lättare utvärdera vilken effekt olika insatser haft och det medför att vägarna blir mer framkomliga och säkrare under vintern, säger Annika

Canaki, avdelningschef på Trafikverket. Informationen kan användas för att utvärdera störningar på ett systematiskt sätt. Bättre erfarenhetsåterföring ger en förbättrad vinterväghållning. Historiskt har cirka 3 000 mätningar av väglaget registreras per säsong men med denna teknik utökas det till över 300 miljoner mätningar under en vinter. – Vi har 108 driftområden över hela landet och alla entreprenörer som är kontrakterade att sköta vinterväghållningen har också tillgång till samma data, den kvalitetssäkrar det arbete de utför, fortsätter Annika Canaki.

BIODRIVMEDEL AVGÖRANDE FÖR KLIMATMÅLEN TRANSPORTFÖRETAGEN ser positivt på regeringens ansökan till EU-kommissionen om förlängt statsstödsgodkännande för skattebefrielse för rena och höginblandade flytande biodrivmedel. – I väntan på elektrifieringen är gröna, flytande drivmedel avgörande. Det finns ingen snabbare väg till minskade växthusgasutsläpp och ska vi ha minsta chans att nå klimatmålen 2030 måste vi få tillgång

till skattebefriad HVO, säger Tina Thorsell, samhällspolitisk chef på Transportföretagen. Regeringen framhåller att processen med EU tidigare har varit både tidskrävande och osäker. – Transportbranschen behöver stabila och förutsägbara villkor för att våga investera i hållbara lösningar. Vi hoppas nu på ett snabbt och positivt besked från EU, avslutar Tina Thorsell.

VID SWEDEN GREEN BUILDING AWARDS

PROJEKT SKANDIAPORTEN tog hem vinsten i kategorin hållbar infrastruktur i årets upplaga av Sweden Green Building Awards. – Stolta och glada är vi såklart över att kajförstärkningsarbetet i projekt Skandiaporten vunnit utmärkelsen hållbar infrastruktur. Och med 30 procent koldioxidreduktion anser jag ändå att den största vinsten går till framtidens generationer. Genom våra klimatsmarta materialval, innovativa lösningar och ett nära samarbete med NCC ute i Skandiahamnen har vi visat att det går att bygga koldioxidreducerande även i infrastrukturprojekt av miljardklass, säger Jan Andersson, projektledare för Skandiaporten på Göteborgs Hamn AB. Han berättar att projektet redan från start arbetat med en klimatkalkyl, som tydligt visar på skillnader i val av material. – Vi har vågat ifrågasätta gamla invanda arbetsmetoder, under arbetets gång tänkt nytt och hela tiden haft fokus på att få ner koldioxidutsläppen. Denna kunskap kan vi använda för att sätta ännu hårdare krav på våra upphandlingar framöver.

“

Vi har vågat ifrågasätta gamla invanda arbetsmetoder. /Jan Andersson, projektledare för Skandiaporten på Göteborgs Hamn AB

DAGENS INFRASTRUKTUR // CONTAINER

Skanska har koll på förbrukningen av formolja med

TANKSTATION I CONTAINER För att få kontroll på förbrukningen av formolja till betongbilarna testar Skanska en tankstation i container på sin betongfabrik i Göteborg. Genom att kunna mäta på centiliternivå hoppas Skanska kunna ändra beteenden hos chaufförer och därigenom sänka förbrukningen och spara kostnader. Tankstationen BASECAMP har utvecklats av Biobase Sweden AB i samarbete med Containertjänst. – TANKSTATIONEN BESTÅR AV en fraktcontainer med en tank för formoljan och ett pumpsystem med betalningslösning som vi utvecklat tillsammans med Containertjänst och pumpleverantören, berättar Petter Westerblad som är försäljningsansvarig för industrivätskor på Biobase Sweden. Containertjänst utgick från en 8-fots container. I den byggdes en mellanvägg för att valla in tanken som är på 2,5 kubikmeter. På en sidovägg sitter tankhandtaget och under det sitter en spillbricka för att ta hand om eventuellt läckage. På motstående vägg sitter pumpen. Varje chaufför har en tagg som blippas vid tankningen, som registreras på företag och chaufför. Tankcontainern utvecklades ursprungligen för en annan stor aktör i branschen och deras erfarenhet visar att förbrukningen ofta går ner om användarna vet att deras tankningar registreras. Skanska Industrial Solutions har inlett ett pilotprojekt där de testar konceptet på sin betongfabrik i Göteborg. En andra tankningscontainer har redan beställts till Skanskas betongfabrik i Jönköping.

SÄNKER KOSTNADER

– Främsta anledningen till att vi testar detta är att vi vill få kontroll på förbrukningen. Av tradition har man gjort som man alltid gjort, och då har det blivit normaltillståndet. Nu kan vi mäta och se om vi kan minska förbrukningen och sänka kostnaden. Tidigare var det inte mätbart, då bara köpte vi, konstaterar Oskar Theman som är produktionschef på Skanska Industrial Solutions betongstation i Göteborg. Innan pilotprojektet levererade Biobase formolja till Skanska i tusenliters IBC-containrar. Det innebar att mycket kapital bands i lager. – Med tankcontainern står vi för lagerhållningen. Den rymmer 2 500 liter och vi fyller på den vid behov. Skanska betalar endast för den mängd som används, säger Petter Westerblad.

MINSKA ÖVERFÖRBRUKNING

En annan fördel är att Skanska med det här konceptet nu kan säkerställa att alla bilar använder godkänd biobaserad formolja. Skanska har nästan inga egna betongbilar utan använder underentreprenörer. Nästa steg i pilotprojektet är att Skanskas underentreprenörerna ska få börja betala för den formolja de använder i sina betongbilar. – Vi tillhandahåller formoljan men de får stå för kostnaden. Då blir det även enklare för dem att se hur mycket de förbrukar och då fundera över hur de använder formoljan och minska överförbrukning, säger Oskar Theman.

För att få koll på förbrukningen av formolja testar Skanska en tankstation i container på sin betongfabrik i Göteborg. Tankstationen har utvecklats av Biobase Sweden AB i samarbete med Containertjänst.

ANPASSAD CONTAINERLÖSNING

Då systemet känner av vem som tankar kan Biobase skicka fakturor direkt till underentreprenörerna. – Vi håller även koll på lagernivån och fyller på när det behövs. Sammantaget gör det att Skanska slipper det mesta av administrationen kring formolja. Kontroll av förbrukningen på centiliternivå gör även att Skanska kan använda siffrorna och EPD:er på våra formoljor för att beräkna sitt koldioxidutsläpp, säger Petter Westerblad. Containertjänst utgår från standardcontainrar som byggs om, inreds och skräddarsys efter kundernas specifika behov. Dessa specialcontainrar kan användas permanent på ett ställe, men deras standardiserade yttre design gör dem även lätta att flytta vid behov. – Vi är glada över att se att vårt gemensamma koncept med Biobase för en tankstation i en containerger ger så pass goda resultat att det nu efterfrågas av fler betongtillverkare som Skanska, säger Michael Skärbo, marknadschef på Containertjänst.

VENTILER DAGENS INFRASTRUKTUR // VENTILER

Mer Mer reglerbara reglerbara

REGLERVENTILER Under Kiwas Kraftvärmedagar presenterade BVT utvecklingen av företagets reglerventiler, som är mycket intressanta för ägare av turbinanläggningar och som önskar få ut mesta möjliga av elproduktionen. B V T S W E D E N är i huvudsak inriktat på ångomformare och ångkylning, för energisektor och processindustri. Företaget erbjuder bland annat ångkonditioneringsventiler för tryck upp till 100 bar och temperatur upp till 620°C (650°C på begäran), vilket bara en handfull tillverkare i världen klarar. Ventiler har i globalt perspektiv inte vidareutvecklats särskilt mycket, men under senare år har det hänt mera, för nu efterfrågas ventiler som bland annat medger möjlighet att köra låg last på kraftvärme- och kraftanläggningar. Bakgrunden är att även kraftvärmeverken har blivit viktiga för elsystemets stabilitet, att kunna hålla 50 Hz. Lika mycket el måste i varje sekund tillföras nätet som konsumeras, vilket har blivit en utmaning eftersom alltfler mikroproducenter och icke-kontinuerliga kraftkällor har tillkommit. För balansen i nätet kan kraftvärmeverken bidra med stödtjänster till Svenska Kraftnät. För att få leverera stödtjänster måste anläggningarna uppfylla vissa tekniska krav.

NY TEKNIK UNDERLÄTTAR

Här kommer ventiltekniken in i elproduktionens värld. Sören Viktorsson,

Ventilen är kompletterad med extra dysa i mitten för de låga ångflödena.

12 78

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

som är teknisk chef hos BVT, betonar hur ny ventilteknik kan underlätta för anläggningsägarna att leverera stödtjänster, leverera effekt när de får som bäst betalt för den, få en effektivare drift och minska utsläppen. Var i anläggningarna sitter då ventilerna? I ett kraftvärmeverk har en av ventiltyperna uppgiften att balansera flödet mellan turbin och övrig anläggning. Här önskas bredare reglermöjligheter än idag. – Man vill bland annat ha möjlighet att köra på mycket låg last, men ändå kunna reglera ångan, förklarar Sören Viktorsson. Ventilleverantörerna har nu flera utmaningar: • Reglera temperatur vid låglast • Hög reglerbarhet • Kontinuerlig drift • Snabba temperaturförändringar • Hög noggrannhet • Undvika oplanerad service Allt detta ska ventilen och systemet klara utan att vatten kondenserar och når in i turbinen. Fördelarna med hög reglerbarhet: • Tillåter kontinuerlig drift på låg last • Flexibel drift • Snabba lastförändringar • Varmt system • Temperaturreglering nära mättnad • Låga kostnader vid ”tomgångskörning” • Korta förångningssträckor För en traditionell ångomformare är minsta flödesnivån högre än önskvärt, detta krävs för god atomisering av kylvattnet. BVT erbjuder nu en ny generation ångomformare, med en inbyggd låglastventil som tar hand om de lägre flödena. – Det är möjligt med mycket låga flöden på ångan och fortfarande reglera temperaturen noggrant. BVT:s koncept baseras på två insprutnings-

– Det är möjligt med mycket låga flöden på ångan och fortfarande reglera temperaturen noggrant, berättar Sören Viktorsson, företagets tekniska chef.

system, ett för hög last och ett för låg last. Ventilen är kompletterad med en extra dysa i mitten som används för de låga ångflödena. – Från styrsystemets perspektiv blir inte detta mer komplext.

HELA ENTREPRENADER

För den som behöver förnya sin anläggning så kan BVT svara för hela entreprenaden att byta ventil. Det är möjligt att byta till nya dysor i en gammal ventil; företaget har gjort detta både på egna och konkurrenters ventiler. För den nya generationens ventiler har BVT flera referenser i världen och i Sverige, bland annat hos Stockholm Exergi.

SÄKRA LYFT INOM CROSBY-FAMILJEN Gunnebo Industrier ingår sedan 2019 i The Crosby Group, världens största tillverkare av lyftutrustning, och sortimentet vi kan tillhandahålla växte i och med detta. Oavsett hur och vad du lyfter så kan du alltid vända dig till oss för hjälp och råd för att genomföra ditt arbete på säkraste sätt.

VEM TILLVERKAR DIN LYFTUTRUSTNING? Tack vare att alla processer i tillverkningen sker i egen regi, varav merparten i våra egna fabriker i Sverige, kan vi säkerställa de mest pålitliga produkterna på marknaden. Hos oss genomsyras verksamheten av kvalitet och stolthet över både produkterna och det faktum att vår verksamhet sträcker sig ända tillbaka till 1764, då vi började vår tillverkning i Småland.

Du hittar produktinformation, användarinstruktioner och instruktionsfilmer på vår hemsida gunneboindustries.com/sv-SE/laddaner

#gunneboindustries

Scanna QR-koden för att bläddra i katalogen

DAGENS INFRASTRUKTUR // TEKNIKDAGARNA

TEKNIKDAGARNA FASTIGHETER

– ny mässa om underhåll och teknikförbättringar av fastigheter Teknikdagarna Fastigheter är en mässa för alla som äger och jobbar med fastigheter. Den arrangeras för första gången 28–29 januari 2026 i Stockholm, i direkt anslutning till Ytskyddsdagarna 2026. Under Teknikdagarna Fastigheter kommer föreläsare och utställare förmedla tips och råd för hur skador på fastigheters tak, innergårdar, fasader, balkonger, garage, p-hus med mera kan upptäckas och åtgärdas i tid. Det förmedlas även kunskap om hur utvecklade teknologier kan minska energiförbrukningen i fastigheter. AV LARS-OLOF TANDBERG – MÅNGA FASTIGHE TER börjar uppnå den ålder då mer och mer skador upptäcks. Vi har märkt önskemål från fastighetsägare och tekniska förvaltare om en konferens och mässa som fokuserar på hur det är möjligt att upptäcka skador, identifiera orsaker och hitta rätt åtgärder, säger Tommy Thörn på Ytskyddsakademien, som arrangerar Teknikdagarna Fastigheter och Ytskyddsdagarna. Han konstaterar att fastigheter kostar mer och mer att bygga och det mest ekonomiska och miljömässigt fördelaktiga är att öka livslängden på befintliga fastigheter. – En studie från Linköpings Universitet konstaterar att renovering i stället för nybyggnation ger 80 procent lägre miljöpåverkan. Siffror från IVL Svenska Miljöinstitutet visar att om byggnaders stomme bevaras kan klimatpåverkan minska med 60 procent. Genom att besöka Teknikdagarna Fastigheter får alla som äger och jobbar med fastigheter en möjlighet att träffa och diskutera med kunniga personer hur det med olika teknologier och arbetssätt går att spara pengar åt beställare och samtidigt öka livslängden på fastigheterna.

INSPEKTIONER I TID

Föredragshållarna kommer att berätta om ökad hållbarhet, energieffektivisering, bättre kapitalvård och minskad miljöpåverkan inom fastighetsförvaltning. – Vi har lyckats engagera många ansedda och välrenommerade föredragshållare, från branschföretag men även från Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och Research Institutes of Sweden (RISE). Det handlar bland annat om att göra inspektioner av fastigheter i tid innan skadorna blir för stora. Det kan exempelvis göras med drönare, som används mer och mer för att upptäcka värmeförluster

– Vi har lyckats engagera många ansedda och välrenommerade föredragshållare, från branschföretag men även från Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och Research Institutes of Sweden (RISE), säger Tommy Thörn på Ytskyddsakademien, som arrangerar Teknikdagarna Fastigheter och Ytskyddsdagarna.

i fastigheter, skador på rostskyddsmålning, fasader och tak, inspektion av solceller med mera, säger Tommy Thörn. Besökarna får även lära sig om inspektioner och reparationer på fastigheter med hjälp av reparbetare. De kommer åt där andra tekniker inte räcker till och kan i många fall vara betydligt billigare än att behöva bygga ställningar för underhåll och reparation. – Viktigt är att göra inspektioner av fastigheter i tid. I stället för att vänta till skadorna dyker upp kan regelbunden tillståndsbedömning och framtagande av åtgärdsplaner minska kostnader och undvika obehag för ägare och de boende, påpekar Tommy Thörn.

SENASTE TEKNIKERNA

I anslutning till föreläsningarna kommer det att finnas en utställning där företag med verklig spetskompetens inom sitt arbetsområde presenterar sina teknologier och arbetssätt för att åstadkomma effektivt underhåll, tekniska förbättringar samt hjälp med reparationer när det behövs. Teknikdagarna Fastigheter och Ytskyddsdagarna hålls på Scandic Infra City i Upplands Väsby 28–29 januari 2026. Arrangör är Ytskyddsakademien med Stordåhd Kommunikation, Dagens Infrastruktur och Nordiska Projekt som mediapartners. – Genom att delta på Teknikdagarna Fastigheter vill vi ge de som äger och jobbar med fastigheter en möjlighet att träffa kollegor i branschen och inse att de inte är ensamma om problemen. Och att det finns både tekniker och företag som kan hjälpa dem att åtgärda skador när dessa uppstår, säger Tommy Thörn.

DAGENS INFRASTRUKTUR // EMISSIONSFRIA MASKINER

SWECON OCH PURE ENERGY

samarbetar för emissionsfritt byggande Pure Energy, Sveriges första 100 procent utsläppsfria uthyrningsföretag, fortsätter att leda övergången till hållbart byggande. Sedan februari 2024 när Pure Energy startade har företaget enbart hyrt ut elektriska maskiner och verktyg, bland annat med utrustning och maskiner ur Ammanns och Volvo Construction Equipments sortiment via återförsäljaren Swecon. I N Ä R A S A M A R B E T E med Swecon och Ammann är Pure Energy det första företaget i världen som använder den 750 kilo tunga batteridrivna hydrostatiska vibroplattan eAPH 70/95 i kommersiellt bruk. Under det senaste året har vibroplattan använts i Slakthusområdet men även i utmanande miljöer i ett tunnelprojekt i Stockholm, en miljö där avgasutsläpp är en utmaning. Tack vare batteridriften har arbetsmiljön avsevärt förbättrats. Återkopplingen från användarna är att Ammann eAPH 70/95 är tyst, lätt att manövrera trots sin vikt och levererar imponerande komprimeringskraft – helt utan skadliga avgasutsläpp. I samma projekt går även en Volvo ECR25 Electric kompaktgrävare från Pure Energy på heltid för att minimera utsläppen från arbetsmaskinerna. Pure Energys samarbete med Swecon, Volvo CE och Ammann är ett bevis på hur samarbete kan initiera och driva innovation, med en gemensam vision och ett gemensamt mål. Swecon är återförsäljare för Ammann på samtliga fem marknader där man har verksamhet; i Sverige, Tyskland och i Baltikum. Ammann är en världsledande tillverkare med spetskompetens inom asfalt- och betongverk samt maskiner för entreprenadarbeten och transportinfrastrukturarbeten. Ammann har åtagit sig att arbeta för hållbarhet i hela sin produktlinje och i alla tillverkningsprocesser. Pure Energy är en pionjär och visionär när det gäller att skapa renare, tystare och säkrare arbetsplatser. Genom att erbjuda utsläppsfria lösningar via Swecon minskar Pure Energy miljöpåverkan och förbättrar arbetsförhållandena för användarna över hela Sverige. – Vi har sedan två år haft ett nära samar-

Skanskas Jörgen Norman och Pure Energys vd Mathias Stenemyr med den batteridrivna hydrostatiska vibroplattan eAPH 70/95 vid projektet på Slakthusområdet i Stockholm. Bild: Denny Lorentzen

bete med Swecon. Den personliga relationen i det stora bolaget och engagemanget som vårt samarbete har präglats av är något unikt och värdefullt i omställningen till emissionsfria arbetsplatser, säger Mathias Stenemyr, vd på Pure Energy, som själv har en gedigen erfarenhet både som maskinist och platschef i branschen. Pure Energy har nyligen utökat sitt produktsortiment med den batteridrivna vibrostampen Ammann eATR 68. Stampen bevisade omedelbart sitt värde i ett projekt med trånga spontkassetter. Användarna framhöll stampens smidighet, enkla hantering och – viktigast av allt – avsaknaden av avgaser, vilket är avgörande vid arbeten i trånga schakt. Med sin variabla hastighetsreglering

särskiljer sig eATR 68, framför allt i trånga miljöer, där den bibehåller prestanda och användarbekvämlighet trots tuffa arbetsförhållanden. – Att få vara en av Swecons kanaler för eldrivna anläggningsmaskiner och ha förmånen att få tillgång till produkter från Ammanns sortiment av elektrisk packningsutrustning är något vi värdesätter högt. Vi ser ljust på framtiden med eldrivna maskiner och ser fram emot fler affärer med innovativa produkter från Ammann, säger Mathias Stenemyr. Förutom batteridrivna modeller av lätt packningsutrustning från Ammann, så hyr Pure Energy sedan tidigare ut maskiner ur Volvos sortiment av eldrivna hjullastare och grävmaskiner.

DAGENS INFRASTRUKTUR // EMISSIONSFRIA MASKINER

EMISSIONSFRIA ENTREPRENADER Stockholm går vidare från piloter till krav

Stockholms stad har slutat med pilotprojekt för att testa emissionsfria entreprenader. Nu går man vidare och lägger in krav på emissionsfria entreprenader i budgeten för flera projekt. Bara under 2026 finns projekt motsvarande två miljarder kronor som ska ske med emissionsfria och maskiner och lastbilar. AV LARS-OLOF TANDBERG STOCKHOLMS STAD har kört ett antal pilotprojekt med emissionsfria entreprenader i bland annat Slakthusområdet och i kvarteret Persikan på Södermalm sedan strax efter pandemin. Till dessa har bidrag sökts från bland annat Energimyndigheten. – Det går inte att köra piloter i all evighet. Entreprenaderna har fungerat alldeles utmärkt och nu vågar vi gå vidare i större skala och lägger in krav på emissionsfria entreprenader i budgeten för vissa projekt, säger Per Erik Österlund som är projektledare för miljöfordon och hållbara transporter på Stockholms stads miljöförvaltning. Han berättar att under 2026 har Trafikkontoret fått i uppdrag att genomföra två eller tre till viss del emissionsfria entreprenader. Även exploateringskontoret ska enligt budgeten genomföra ett antal projekt som ska utföras till viss del som emissionsfria. – Även stadsdelarna har fått budgetuppdrag att sköta park- och grönytor med elektriska maskiner och handhållna redskap i den mån det går. Skogskyrkogården är till exempel helt elektrisk sedan en tid och om det fungerar där kan det fungera i andra parkförvaltningar.

SMÅ MASKINER VÄRST

Per Erik Österlund påpekar att debatten om emissionsfria maskiner ofta fokuseras på utsläppen av koldioxid. Men det handlar även om andra skadliga ämnen som försämrar städernas redan dåliga luftkvalitet. – När det gäller stora maskiner på 18–23 ton finns det i dag många eldrivna maskiner från tillverkare i Sverige, Europa och Asien. Men en del mindre maskiner för den kommunala sektorn är inte prioriterad av maskintillverkarna. Som mindre hjullastare och redskapsbärare som finns i stora antal i svenska kommuner och städer. Maskiner med dieselmotorer under 56 kilowatt (75 hästkrafter) är undantagna från stegkraven på avgasrening av motorerna inom EU. Det innebär att de här maskinerna utöver koldioxid även släpper ut skadliga kväveoxider (NOx), kolväten (HC) och partiklar (PM). På sikt leder det till dålig luftkvalité och i förlängningen en överdödlighet hos människor som bor i städer. – Stora dieseldrivna maskiner har bra avgasrening vad gäller de här skadliga ämnena. Men de mindre maskinerna, som är undantagna från stegkraven, är så många fler att utsläppen blir enorma. Dom kan jämföras med fossildrivna gräsklippare eller mopeder. Därför måste vi byta de här mindre maskinerna, eller skitgrisarna som jag kallar dom, till eldrift så fort vi kan, understryker Per Erik Österlund. Han konstaterar att skiftet till el-drift också förbättrar arbetsmiljön avsevärt, genom att ta bort skadliga avgaser, buller och vibrationer.

– Redan under 2026 finns cirka 200 miljoner kronor till drift av emissionsfria maskiner och fordon att tävla om. Piloternas tid i Stockholm är förbi, konstaterar Per Erik Österlund, projektledare för miljöfordon och hållbara transporter på Stockholms stads miljöförvaltning. Bild: Isabelle Boltzius

KRAV PÅ ELMASKINER

Stockholms stad för en dialog med sina entreprenörer att staden inte vill ha dieselmaskiner under 56 kilowatt. – När det blir dags för nya upphandlingar kommer vi att bli skarpare i de kraven. Elmaskiner i de storleksklasserna finns redan att köpa eller hyra. Under 2026 ska Stockholms stad upphandla emissionsfria entreprenader för cirka två miljarder kronor. Senare ska även utbyggnaden av Årstafältet ske till viss del emissionsfritt och där är budgeten 10–12 miljarder under 2026–2037. Stockholms stad räknar med att cirka tio procent av de budgeterade pengarna är kostnader för maskin- och lastbilsdrift. – Om näringslivet vill ha signaler om när det är dags att satsa på eldrivna maskiner och fordon så är det tydligt. Redan under 2026 finns cirka 200 miljoner kronor till drift av emissionsfria maskiner och fordon att tävla om. Piloternas tid i Stockholm är förbi, konstaterar Per Erik Österlund.

SY175EW Sanys elektriska hjulgrävare! Säljstart under 2026.

TILLGÄNGLIGT SORTIMENT AV ELDRIVNA MASKINER

SY19E

SY35E

SY80E

SY215E

SY265E

SW956E

MINIGRÄVARE

BANDGRÄVARE

HJULLASTARE

Tjänstevikt: 1965 kg Laddningstid: ca 45 min

Tjänstevikt: 4300 kg Laddningstid: ca 45 min

Tjänstevikt: 9200 kg Laddningstid: ca 1,5 h

Tjänstevikt: 23 200 kg Laddningstid: ca 1 h

Tjänstevikt: 28 000 kg Laddningstid: ca 2 h

Tjänstevikt: 20 000 kg Laddningstid: ca 1 h

VILL DU VETA MER? KONTAKTA OSS! NORDFARM.SE Reservation för tryck- och skrivfel. Maskiner på bild kan vara extrautrustade, reservation för felskrivningar och tryckfel.

UNDERHÅLL DAGENS INFRASTRUKTUR // UNDERHÅLL

Utöver cirka 300 utställare kommer mässan erbjuda seminarier, konferenser och scenprogram. Samtliga bilder: Svenska Mässan

UNDERHÅLLSMÄSSAN UNDERHÅLLSMÄSSAN – en mötesplats mötesplatsförförframtidens framtidens hållbara hållbara driftdrift Underhåll är avgörande för att industri, energi, transport, fastigheter och offentlig verksamhet ska fungera. På ett hållbart sätt. I en tid då digitalisering, ny teknik och ökade krav på säkerhet och resurseffektivitet förändrar förutsättningarna, framstår Underhållsmässan 2026 som än viktigare. Mötesplatsen samlar branschens ledande aktörer för att forma framtidens underhåll. AV PERNILLA KRANTZ UNDERHÅLLSMÄSSAN, som för första gången slog upp sina portar för 42 år sedan, är inte knuten till någon specifik industri utan har ett allmänt fokus på underhållsteknik, driftsäkerhet och industriell säkerhet. Mässan vänder sig till alla som är verksamma inom eller berörs av underhåll, oavsett om det handlar om tillverkande industri, fastigheter, energi, transport eller offentlig verksamhet. Genom att samla tekniker, underhållsansvariga, beslutsfattare och leverantörer i samma arena skapas unika möjligheter till utbyte av erfarenheter och kunskap. 72 18

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

– Utställare och besökare kommer från vitt skilda branscher, men med liknande utmaningar och mål, menar Anders Persson, Affärsansvarig. De är där för att lära av varandra. Och givetvis för att skapa affärer.

FYRA FOKUSOMRÅDEN

Underhållsmässan 2026 bygger på fyra tydliga fokusområden: • Hållbart underhåll — hur underhåll kan bidra till grön omställning, långsiktig resurseffektivitet och fortsatt drift.

UNDERHÅLL DAGENS INFRASTRUKTUR // UNDERHÅLL

Underhållsmässan erbjuder en unik chans att träffa både befintliga och potentiella kunder.

• Industriell säkerhet — hur man skyddar människor, maskiner och processer. • Framtidens produktion — med digitalisering, ny teknik, automatisering, smart underhåll och nya produktionsparadigm i fokus. • Kompetent underhåll — kompetensförsörjning, rekrytering och vidareutbildning, för att möta framtidens krav på kunnande inom underhåll och säkerhet. Utöver cirka 300 utställare erbjuder mässan seminarier, konferenser och scenprogram, där besökare kan ta del av branschens bästa fallstudier, diskutera strategier och höra om de senaste teknikutvecklingarna. Det kommer också att finnas särskilda insatser för skyddsombud och för den som vill fördjupa sig i arbetsmiljö och säkerhetskultur. Särskilt intressant för många kommer säkerligen konferensen Additive Intelligence 4.0 vara, som även genomfördes 2024. Ett forum för diskussioner om additiv tillverkning, reservdelstillverkning, effektivisering och möjlighet att reparera istället för att ersätta. Något som kan bidra både till kostnadseffektivitet och hållbarhet. – Under mässdagarna arrangeras tre parallella konferenser och ett digert öppet scenprogram, där vi även pratar om framtidens produktion, berättar Anders Persson. Och då givetvis också om AI. Men också om vilken kompetens som kommer behövas

för att kunna bedriva framtidens underhållsarbeten.

MÖTEN, NÄTVERK OCH AFFÄRER

Arrangören Svenska Mässan, tillsammans med samarbetspartners som Svenskt Underhåll, Nordic Safety Association, Chalmers och RISE med flera, ser gärna att Underhållsmässan fungerar som en plattform för nätverk, affärer och kunskapsutbyte. Och intresset har genom åren varit, och är fortfarande, stort. – Vi har en löpande dialog med utställare, berättar Jesper Jonsson, Säljansvarig. Man vill träffa kollegor, konkurrenter och samarbetspartners, dela kunskap, göra affärer men också bara ses. Idag är hallplanen redan till stor del fullbokad vilket visar att behovet av en fysisk mötesplats är större än någonsin. Flera utställare är helt nya och flera som varit med tidigare satsar i år ännu mer. Och vad gäller antal besök tror vi på minst 9 500, som vid senaste mässan. Underhållsmässan erbjuder en unik chans att träffa både befintliga och potentiella kunder, se ny teknik på plats, diskutera strategier och lösningar. Och inte minst bygga långsiktiga relationer. För många företag blir det ett viktigt tillfälle att visa sin konkurrenskraft och sitt kunnande och upptäcka vad andra gör för att möta framtidens krav. Välkommen till Göteborg 10–13 mars. NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

73 19

DAGENS INFRASTRUKTUR // ANLÄGGNINGSDAGEN

En viktig del av Anläggningsdagen var att träffa kollegor, knyta kontakter och nätverka för att skapa affärsmöjligheter. Bild: Lars-Olof Tandberg

ANLÄGGNINGSDAGEN 2025: Visade vägen framåt med digitalisering och AI

När den första Anläggningsdagen hölls i Stockholm var temat Teknik inom anläggningsbranschen, var är vi nu och vart är vi på väg? Det visade sig vara något branschen behöver och det bjöds på många insikter och tips om hur digitala lösningar, AI och andra smarta tekniker kan underlätta vardagen för de som jobbar med anläggning och infrastruktur. AV LARS-OLOF TANDBERG ANLÄGGNINGSDAGEN INLEDDES med att Mattias Stenemyr, vd på Pure Energy som är Sveriges första emissionsfria uthyrningsbolag, berättade om emissionsfria maskiner och arbetsplatser inom anläggningsbranschen. Han konstaterade att det finns många myter kring detta. – Många tänker att de jobbar åtta timmar per dag men en elmaskin klarar bara fyra till sex timmar. Men en elmaskin drar bara el när den används. Man kör maskinerna mycket mindre än vad man tror. Det är inte svårt att driva emissionsfria projekt. Det gäller bara att komma ihåg att stoppa i sladden och ladda över natten. Sen kan du också ladda under raster, så får du lite extra kräm. När det gäller digitalisering så finns det många fördelar med emissionsfria maskiner.

Det går att spåra data, antingen genom maskinernas system eller via spårtaggar. – Vi har ett system där vi kan få fram underlag på körtimmar, CO2-besparingar, jämförelsetal mot förbrukningsdata. Det ger även mindre administration i slutskedet, och när klimatkalkylen ska in finns redan alla fakta, sa Mattias Stenemyr.

DIGITALISERA ARBETSFLÖDEN

Carl David Berggren från Infrakit berättade om digitalisering i anläggningsoch infrastrukturstrukturbranschen. Infrakit arbetar med en plattform som hjälper företag att digitalisera sina arbetsflöden i projekt. Det är många inblandade i ett projekt och alla har olika versioner av ritningar och

tittar på olika plattformar. Då blir det frågetecken. Datan är utspridd, vilken version är det som gäller? – Med vår lösning jobbar vi molnbaserat och läser in all data, ritningar, ortofoton med mera. Allt läggs i samma plattform och det behövs inga specialistverktyg för att komma åt det. Allt som händer i ett projekt syns och kan visas och all data kan ses i realtid, sa Carl David Berggren.

BYGGA KUNSKAPSBANK

Han berättade att digitaliseringen sker i fyra steg. Steg ett är att lägga in filer i sharepoints och samla dom i molnet så att alla kan komma åt dom digitalt. Steg två är att jobba modellbaserat och ladda upp ritningar till uppkopplade maskiner så att det går att följa

DAGENS INFRASTRUKTUR // ANLÄGGNINGSDAGEN dem i realtid och se vad de gör och att de jobbar mot rätt modell som har rätt egenskaper i sig. Steg tre är skalbar produktion vilket innebär standardiserade arbetsflöden för att kunna bygga upp en kunskapsbank som sedan in steg fyra kan matas in i datadriven produktion, där AI kan användas för att få fram olika scenarion. – Till exempel går det att i ett anbudsläge använda sin kunskapsbank och få bättre förutsättningar för sitt nästa likvärdiga projekt, sa Robin Jansson på Infrakit.

MINSKA MÄNGDEN BYGGFEL

Elin Mårtensson, vd och grundare av AI-BOB berättade att en rapport från Boverket från 2018 visade att 111 miljarder kronor per år slösas på byggfel i Sverige. – 70 procent av felen finns på ritningarna och jag insåg att det här måste vi göra något åt. När AI kom med en teknik för att göra något åt det här startade vi AI-BOB för att försöka hitta de här felen långt innan de blir dyra misstag som ska hanteras. Att det blir så mycket fel beror på att det i ett vanligt byggprojekt kan finnas hundra tusen krav, som miljökrav, byggregler, kundkrav och praxis. Kraven finns utspridda i många olika dokument, ofta i Word och PDF och kraven är ofta diffusa och motstridiga. – Antalet krav har fördubblats utan att man adderat hjälpmedel för att granska dessa. Det leder till mycket fel, kostnader och förseningar samt onödiga CO2-utsläpp.

DATADRIVET MED AI

Det AI-BOB gör är att synka till exempelvis SharePoint där alla dokument lagras. Där

På Anläggningsdagen berättade Elin Mårtensson att 111 miljarder kronor per år slösas på byggfel i Sverige. Hennes företag AI-BOB har en lösning för att hitta fel tidigt och åtgärda dem innan de byggs. Bild: Lars-Olof Tandberg

kan kraven med hjälp av AI struktureras, göras datadrivna och även ta reda på om det är krav som är motstridiga eller vaga. – När vi vet att vi har de mest effektiva kraven för vårt projekt så görs med ett annat AI-verktyg ett automatiserat test direkt i 3D-modellen, så att vi ser att kravmodellen matchar med 3D-modellen. Det ger snabbare projekt, mindre risk, högre marginaler och grönare projekt, förklarade Elin Mårtensson. Till exempel så gör AI-BOB:s teknik att det går att se om två krav motsätter varandra. Det går även att upptäcka om installationer kolliderar eller att något saknas. Genom att hitta fel tidigt och åtgärda dem innan de byggs minskar risken för förseningar och onödiga kostnader. I dag jobbar AI-BOB inom byggprojekt men planerar att även gå in mot anläggning under 2026.

EFTERLÄNGTAD DAG

– Branschen behöver ett renodlat forum för teknik, innovation och AI, säger Ferhat Akdag som arrangerade Anläggningsdagen.

Både besökare, talare och utställare på den första Anläggningsdagen vittnar om att det här är något man längtat efter. Arrangör av Anläggningsdagen är Ferhat Akdag som även står bakom Anläggningsforum på Linkedin. – Min utgångspunkt var att det behövdes ett renodlat forum för teknik, innovation och AI. Jag upplever att folk i branschen inte har tillräcklig kunskap om den snabba tekniska utveckling vi nu ser med AI, BIM, IoT med mera, säger Ferhat Akdag.

Han berättar att grundtanken var att satsa på det tekniska i stället för det materiella. Bygg- och anläggningsmässor bygger på siffror, statistik och att visa maskiner. – Men maskinerna är ungefär de samma från ett år till nästa. På Anläggningsdagen pratar vi om ny teknik som utvecklas varje dag. De lösningar som presenterades kan ha utvecklats till något helt nytt om ett halvår.

BRANSCHEN VILL HA MER

Anläggningsdagen lockade 350 personer och det tycker Ferhat Akdag är bra för att vara första gången. Han valde att inte ta någon avgift för besökarna. – Eftersom jag har en bakgrund i den kommunala sektorn vet jag att om det hade kostat 5 000 kronor per person så hade de som jobbar kommunalt inte fått komma. Nu lyckades vi få ihop ekonomin ändå tack vare utställare och sponsorer. Kommentarer från besökarna Ferhat fått efter eventet är att det här är något som saknats och något som branschen behöver. Han har redan fått frågan om när nästa Anläggningsdag blir. – Eftersom det här var första gången hade jag ingen aning om det skulle fungera, men allt klaffade sömlöst. Folk integrerade och pratade med varandra. Det knöts kontakter och det nätverkades för att skapa affärsmöjligheter. Jag vill inte lova att det blir en Anläggningsdag nästa år, men jag känner en stark vilja att göra detta återkommande, avslutar Ferhat Akdag.

DAGENS INFRASTRUKTUR // ANLÄGGNINGSDAGEN

– Ett digitalt arbetssätt ger effektivitet och lönsamhet, men det ger även attraktiva arbetsplatser, för människor som vill ha ett modernt arbetssätt, sa Peter Svensson när han förklarade fördelarna med Byggbranschens Elektroniska Affärsstandard (BEAst) på Anläggningsdagen. Bild: Lars-Olof Tandberg

BEAST hjälper digitala system att kommunicera

Ett standardiserat digitalt arbetssätt kan ge en bred digitalisering av hela försörjningskedjan inom anläggningsverksamhet. Byggbranschens Elektroniska Affärsstandard (BEAst) är en ideell förening som tar fram gemensamma standarder för att olika digitala system ska kunna prata samma språk och kommunicera med varandra. Om detta berättade Peter Svensson från BEAst på Anläggningsdagen. AV LARS-OLOF TANDBERG – DE T BLIR MER och mer krav på företag att följa upp olika typer av data. Vi ska ta ansvar för spårbarhet för massor och massförflyttningar, vi ska nå en högre effektivitet och vi ska nå våra hållbarhetsmål. Det är mycket som ska följas upp, sa Peter Svensson från Sveriges Åkeriföretag och ordförande i anläggningsutskottet i föreningen BEAst. Han påpekade att det är ett väldigt komplext arbete, men att digitalisering och standardisering är lösningen på hur man ska uppnå en större effektivitet i sin verksamhet och samtidigt öka sin lönsamhet. Det finns tusentals leverantörer som levererar till tusentals byggföretag. För att dessa ska kunna arbeta digitalt i försörjningskedjan finns systemleverantörer som tillhandahåller system som underlättar samarbetet och kommunikationen mellan entreprenörer och leverantörer. – För att kunna sy ihop information i försörjningskedjan oberoende av vem som skickar datan och i vilka system den skickas i, måste man ha en gemensam standard. BEAst är en samordning av olika digitala system så att de pratar samma språk och kan kommunicera med varandra.

HELA KEDJAN DIGITALT

I standarden BEAst Supply för anläggningsverksamhet är fokus på processerna inköp, logistik och fakturering. – Leverantörer lämnar information till anläggningsföretag som fordon, typ av material, när det levererades, antal ton, pris med mera. BEAst möjliggör ett digitalt arbetssätt för att kunna hantera detta effektivt. All information finns i de digitala följesedlarna

vilket ger underlag till fakturering, förklarade Peter Svensson. BEAst är ingen produkt eller programvara. Systemleverantörer står för de tekniska lösningarna och BEAst är möjliggöraren för att kommunicera mellan de olika systemen. För att skicka information mellan de olika systemen används Peppol. Det är en global standard och infrastruktur för att skicka digital information mellan företag. – Systemleverantörer ska koncentrera sig på att göra det de är bra på, att ta fram bra tekniska lösningar, och inte lägga fokus och tid på att integrera med andra system. Det är här vi hjälper till, så att branschen med en gemensam standard får de bästa tekniska och innovativa lösningarna för att lösa sina utmaningar och utveckla branschen, sa Peter Svensson.

UNDERLÄTTA MILJÖRAPPORTERING

Att arbeta med digitala följesedlar förenklar även arbetet med miljörapportering. – Drivkraften är att få en miljörapportering på alla de händelser som har skett i den här kedjan av digitala följesedlar. Till exempel ställer Trafikverket krav på miljöinformation i sina upphandlingar. Leverantörer ska kunna mäta hur mycket utsläpp de har och kunna följa upp och bli bättre. Detsamma gäller beställarna. BEAst är en öppen standard, som inte kostar något och alla kan använda den. Syftet är att utveckla branschen och att nå så många som möjligt. – Ett digitalt arbetssätt ger effektivitet och lönsamhet, men det ger även attraktiva arbetsplatser, för människor som vill ha ett modernt arbetssätt, underströk Peter Svensson.

DAGENS INFRASTRUKTUR // ANLÄGGNINGSDAGEN

TRAFIKVERKET vill bli effektivare tillsammans med entreprenörerna Trafikverket vill öka effektiviteten i sina projekt så att skattebetalarna får ut så mycket anläggning och infrastruktur som möjligt för pengarna. Det innebär bland annat att ha en nära dialog och samverkan med entreprenörer och leverantörer, gynna de leverantörer som vill göra rätt och att handla upp på mervärde. AV LARS-OLOF TANDBERG A N L ÄG G N I N G S DAG E N AV S LU TA D E S med att Patrick Gunné, verksamhetsområdeschef för stora projekt på Trafikverket, delade med sig av tankar kring hur Trafikverket kan öka innovation, leveransförmåga och kostnadskontroll i sina infrastrukturprojekt. Det sker bland annat genom ett internt förändringsprojekt där Trafikverket vill ha ett ökat fokus på omvärlden genom att lyssna in näringsliv, medborgare och politiken. – Inom min verksamhet handlar det mycket om tidiga marknadsdialoger för att förstå hur vi kan få in innovation och nya lösningar. Både med intern och extern dialog, till exempel hur vi kan få in gröna maskiner i stora anläggningsprojekt. Trafikverket vill stärka sin leveransförmåga vilket innebär att få mer anläggning för pengarna, både vad gäller underhåll och nyutveckling. – Vi vill öka den inre effektiviteten för att kunna få ut mer anläggning utan att växa och bli så mycket större. Det handlar mycket om att förenkla processer, sa Patrick Gunné.

EFFEKTIVA LEVERANSER

När det gäller kostnader och prognoser tittar Trafikverket på sina olika affärsmodeller för att hitta det som är bäst för varje projekt. – Vi vill jobba närmare våra entreprenörer och konsulter och säkerställa att vi har samma uppfattning om vad omfattningen av ett projekt är och hur vi levererar det så effektivt som möjligt. Ett bra exempel är Olskroken, som är en del av Västlänken, som faktiskt levererades på tid och under budget, tack vare ett väldigt nära och starkt samarbete med entreprenören Peab. Trafikverket testar även det som kallas dubbelriktad exit i några samverkanskontrakt. Det är ett sätt att sätta press på båda parter att kunna samarbeta. – Det innebär att båda parter ska kunna kliva av ett projekt utan att det blir en stor rättsprocess eller en massa bråk om man känner att det inte kommer att fungera, förklarade Patrick Gunné. Han berättade vidare att Konkurrensverket vill att onormalt låga anbud ska kunna ifrågasättas i större utsträckning. Trafikverket har testat det vid några upphandlingar och lyckats vinna. – Det sägs ofta att vi bara handlar upp på lägsta pris men det stämmer inte. Det är en kvarleva från förr. Just nu är vi en mer aktiv beställare som ligger närmare produktionen och våra leverantörer. Och vi handlar upp mycket mer på mervärde.

AGERAR MOT BROTTSLIGHET

Patrick Gunné berättade även att Trafikverket vill gynna de leverantörer som vill göra rätt. I det arbetet ingår till exempel att granska kontrakt. – Vi valde ut fem kontrakt där vi såg en kostnadsökning som vi inte

– Vi vill öka den inre effektiviteten för att kunna få ut mer anläggning utan att växa och bli så mycket större. Det handlar mycket om att förenkla processer, sa Patrick Gunné, chef för verksamhetsområde stora projekt på Trafikverket. Bild: Elin Gårdestig

tyckte var acceptabel utan att vi fått tillräckliga förklaringar till det. I två fall fanns godtagbara förklaringar och i ett fall pågår granskning. Men för AF Anläggnings entreprenad Lovön på Förbifart Stockholm och konsortiet WLC:s entreprenad Korsvägen på Västlänken upptäcktes så allvarliga brister att kontrakten hävdes. – I Lovöfallet var det medvetet fusk, med uppmaningar att undanhålla information från oss för att man inte skulle behöva ta en kostnad själv. Det gick så långt att vi polisanmälde dem, sa Patrick Gunné. Han förtydligade att detta inte innebär att Trafikverket nu ska börja polisanmäla och häva kontrakt så fort de upptäcker något de inte är nöjda med. – Men när vi upptäcker något som vi anser vara på gränsen till brottsligt, då kommer vi att agera, oavsett konsekvenserna. Vi kan inte acceptera att man kommer undan med ett sådant beteende, för vad sänder det för signaler till de som vill göra rätt, underströk Patrick Gunné.

VATTENKRAFT DAGENS INFRASTRUKTUR // VATTENKRAFT

Arbetet utförs i två etapper; först gjordes lucka 3 och 4, därefter lucka 1 och 2.

FORSHUVUDFORSENS FORSHUVUDFORSENS RENOVERAS KRAFTVERK RENOVERAS – för dammsäkerhet dammsäkerhetoch och arbetsmiljö arbetsmiljö

Fortum Sverige AB rustar upp Forshuvudforsens kraftverk. Främst förnyas dammkroppen och utskovsluckorna. Avsikten är att trygga driften av vattenkraftverket så att det kan fortsätta bidra med koldioxidfri elproduktion. AV KJELL-ARNE LARSSON FORSHUVUDFORSENS kraftverk är ett av fyra som ligger i Dalälven när den rinner förbi Borlänge, i de så kallade Tunaforsarna. De andra verken är Kvarnsveden, Bullerforsen och Domnarvet. Forshuvudforsens kraftverk uppfördes ursprungligen 1917–1921. Den första turbinen togs i drift 1921. Därefter följde den andra 1922 och den tredje 1929. Den ursprungliga kraftstationen ligger på västra sidan av älven. I slutet av 1980 byggdes en ny station på den östra sidan. Där driftsattes en ny turbin 1990 och en ytterligare 1998. Den gamla stationen stängdes och fick stå kvar för att utgöra en del av dammanläggningen.

24 40

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

Dagens kraftstation har två Kaplanturbiner med en sammanlagd effekt på 44 MW. Fallhöjden är 16,7 meter och flödet 250 kbm/s för vardera turbin. Stationens årsproduktion är i genomsnitt 230 GWh.

FÖRBÄTTRAD ARBETSMILJÖ

Dammen har fyra utskov med utskovsluckor. Dessa manövreras från spel som sitter högt upp på betongpelare. Varje spel täcks av en huv, som bildar ett litet hus. Dessa ”spelhus” har karaktäriserat kraftverkets framtoning. Arbetsmiljön har emellertid varit bristfällig för personal som behövt ta sig upp i spelhusen. I det aktuella projektet ersätts de

med en helt annan layout. De nya spelhusen byggs i samma nivå som brobanan och det blir lättare att ta sig till de nya hydrauliska lyftanordningarna vid lucköppning och underhållsarbete. Ett av syftena med projektet är att förbättra arbetsmiljön vid kraftverket. Ett annat syfte är att förbättra dammsäkerheten. Dammkroppens betongkonstruktioner behöver ersättas. I början av 1900-talet hade betongen inte alls samma kvalitet som idag. Den gjöts i lager vars struktur kommer fram idag, när konstruktionerna rivs. Dessutom var inslaget av ballast varierande både till storlek och kvalitet, vilket gav en >> heterogen betong.

VATTENKRAFT

DAGENS INFRASTRUKTUR // VATTENKRAFT

Dammkroppens betongkonstruktioner ersätts. Syftet är att förbättra dammsäkerheten.

– Elproduktionen från Forshuvudforsens kraftverk är viktig för att bidra till balansen i elnätet. Upprustningen görs för att kunna bibehålla produktionen av förnybar och koldioxidfri el, förklarar Magnus Svensson, huvudprojektledare från Fortum.

ERSÄTTNING AV FYRA UTSKOV

Det finns tre stora utskovsluckor samt en mindre som öppnas när vattenflödet är högre än den mängd som kan användas för elproduktion eller då man genomför åtgärder på kraftstationen. Betongpelare, andra betongkonstruktioner, utskovsluckor och skibord, ersätts med helt nya. Arbetet görs i två etapper; först med lucka 3 och 4, därefter med 1 och 2. Under arbetet behöver två luckor vara i drift för att kunna avbörda vatten. I tidigt skede byggde NCC fångdamm för att torrlägga och kunna utföra arbetena med utskov 3 och 4. Fångdammen tog cirka 10 månader att bygga. Därefter revs stora delar av betongkonstruktionerna. Det visade sig att större delar än man tidigare trodde behövde rivas. En liten del av en dammpelare sparades så att den kan ses på nedströmssidan, som en typ av industriell relikt. Förutom att riva gammal betong, behövde berg schaktas ut för grundläggningen. I stället för att spränga tillämpades vajersågning och spräckning.

BÄTTRE BETONG

Första etappen med två utskov 3 och 4 är klara. Nya betongkonstruktioner och allt är på plats i etapp 1. Nu pågår etapp 2. I likhet med i husbyggnadsbranschen 42

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

har vattenkraftsbranschen låtit utveckla klimatanpassad betong. Det har gjorts genom samarbete mellan Fortum, NCC, betongindustrin och KTH där två examensarbeten varit inriktade på utvecklingsarbete. Samarbetet resulterade i den så kallade kraftverksbetongen, där cirka 25 procent av cementklinkern har ersatts med flygaska. Dessutom används ballast med större storlek. Kraftverksbetongen medger minskning av koldioxidutsläppen. – Betongen har lika bra hållfasthet som traditionell betong. I och med att den håller lägre temperatur minskar risken för sprickor och vi slipper ha kylrör i betongen när den härdar. Att det går åt mindre cementklinker är bra för miljön, säger Magnus Svensson. (Ett likartat koncept för betong används vid upprustningen av kraftverksdammen i Lilla Edet, som ägs av Vattenfall.) En annan fördel med kraftverksbetongen är att det går att utöka storleken på gjutningarna tack vare att betongen utvecklar mindre värme, vilket innebär bättre arbetsmiljö med färre moment som ska utföras. Träet i de gjutformar som byggs, återanvänds i nästa form. Brädorna rengörs och spikar tas bort. Då behövs inte nytt trä till varje ny form. En del andra lösningar tillämpas också för att minska miljöbelastningen. Armeringen i betongen kommer från en tillverkare som använder förnybar el i sin process. Krossmaterial som blir över vid kraftverket används i andra bygg- och renoveringsprojekt i trakten, vilket minskar transportarbete. Det är således fler åtgärder som

medger minskat koldioxidutsläpp jämfört med konventionella lösningar. Totalt gick det åt 16 400 kubikmeter betong i ny grundkonstruktion, nya pelare, ny brobana, nya skibord med mera i första etappen. Nu är allt på plats i utskov 3 och 4. Där finns nu nya luckor och ny hydraulik. Anläggningens styrsystem har uppgraderats för styrning av de nya luckorna. – Arbetsmiljön har förbättrats på flera sätt än bara vad gäller spelhusen. Vi har installerat säkrare stegar, halkskydd med mera för att lättare komma ner till luckorna och skiborden för inspektion och underhåll, fortsätter Magnus Svensson. Summa summarum ger projektet både säkrare damm och säkrare arbetsmiljö. Forshuvudforsens kraftverk kan därmed bidra till den regionala elproduktionen och balansen i nätet under många ytterligare år.

FAKTA Forshuvudforsens vattenkraftverk, upprustning Tidplan: 2021–2027 Byggherre: Fortum Sverige AB Byggentreprenör: NCC Sverige AB Bygg och mek, Bas-P, konstruktion: WSP Fångdammar och temporära konstruktioner: NCC Teknik El och styr, projektering: Egen regi El-entreprenör: Egen regi Grundentreprenör: Hercules Grundläggning AB Rivningsentreprenör: BMJ Betonghåltagning & Entreprenad AB Kostnad: 650 Mkr

DAGENS INFRASTRUKTUR // INFRASTRUKTURPLANEN

Underhållsskulden på järnväg har fått ett slutdatum till 2050. Kritiker påpekar dock att endast 10–15 procent av den skulden åtgärdas till 2037. Bild: Kentaroo Tryman

RIS OCH ROS TILL FÖRSLAGET till ny infrastrukturplan

Trafikverkets förslag till ny nationell plan för transportinfrastrukturen 2026–2027 har fått både ris och ros. Positivt är att det eftersatta underhållet på vägsidan har som mål att klaras av under perioden. Även underhållsskulden på järnväg har fått ett slutdatum till 2050. Kritiker påpekar dock att endast 10–15 procent av den skulden åtgärdas till 2037. Det saknas även en hel del vad gäller klimatsatsningar menar 2030-sekretariatet. AV LARS-OLOF TANDBERG T R A F I K V E R K E T F Ö R S L A G till nationell plan för transportinfrastruktur 2026–2037 innehåller infrastruktursatsningar på 1 171 miljarder kronor. Satsningen på underhåll och investeringar i järnvägen är en stor del av planförslaget och omfattar totalt cirka 500 miljarder kronor. Upprustning ska ske på alla järnvägsflöden. Eftersatt underhåll kommer under planperioden i kapp på de fyra prioriterade flödena Stockholm–Göteborg, Stockholm/Hallsberg–Malmö/Köpenhamn, Hallsberg–Luleå samt Luleå–Narvik. På övriga flöden är siktet bibehållen funktion och visst återtagande av eftersatt underhåll. Enligt Trafikverket innebär planen att arbetet med att beta av järnvägens underhållsskuld fortsätter med ökat tempo. Målet är att det ska vara avklarat till år 2050, förut-

satt kontinuerliga resurstillskott och att andra järnvägsaktörer förverkligar sina planer. Tidplanen för underhåll tar hänsyn till att tågen måste fortsätta gå samtidigt som underhållsarbete pågår.

OTILLRÄCKLIG TAKT

I en kommentar till planförslaget skriver Omtag Svensk Järnväg att underhållsskulden är över 90 miljarder kronor och påverkar resenärer och industrins transporter varje dag. Förslaget innebär dock fortfarande att endast 10–15 procent av skulden åtgärdas till 2037. – Hur resten av underhållsskulden ska hanteras kvarstår som ett frågetecken. Trafikverkets förslaget säkerställer inte mer pengar till underhåll, bättre upphandlingar eller snabbare metoder, bara att det

finns ett nytt mål år 2050, påpekar Omtag Svensk Järnväg. Föreningen Sveriges Järnvägsentreprenörer (FSJ) skriver i sitt remissvar att takten för att återta järnvägsunderhållet är otillräcklig för att möta framtidens transportbehov och klimatförändringar. – Vi vill särskilt påminna om vilken ökad sårbarhet extremväder leder till på järnvägen. Skyfall, översvämningar, ras och skred hotar banvallar och spår. Torka och värmeböljor kan deformera spår och påverka kontaktledningar, medan snö och is ger problem för växlar och signaler. Här måste det förebyggande underhållet öka, skriver FSJ.

UPPRÄTTHÅLLA TRAFIKEN

Trafikverket påpekar att samtidigt som >>

Din kompetenta och pålitliga partner. Vi är en långsiktig partner i samhällsutvecklingen – med helhetslösningar som sträcker sig från utvinning till återvinning. Alltid med kvalitet, ansvar och klimatet i fokus. Vi levererar produkter och helhetslösningar för ditt projekt och din affär.

• Vi säkerställer kvalitet och trygghet för både jungfruliga och återvunna produkter genom provtagning, analys och tydliga produktdeklarationer. • Vi arbetar målmedvetet för att minska klimatpåverkan genom CO2-reduktion, elektrifiering av maskinparken och användning av förnybar energi. • Vi främjar biologisk mångfald i våra täkter genom aktiviteter både under drift och i efterbehandling. • Vi tar löpande fram miljövarudeklarationer (EPD:er) som ger transparent och faktabaserat underlag för dina miljö- och klimatberäkningar. Läs mer om våra helhetslösningar inom ballast och återvinning på ncc.se/ballast

DAGENS INFRASTRUKTUR // INFRASTRUKTURPLANEN det eftersatta underhållet måste åtgärdas är det viktigt med en fortsatt tillväxt i järnvägen och att fler kan både resa och transportera på järnvägen. – Vi skulle kunna bygga bort underhållsskulden på järnvägen snabbare men då kan vi inte släppa på lika mycket trafik som vi vill göra. Då behöver vi göra det här i den takten som vi föreslår, säger Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana. Regeringens ser positivt på att det för första gången finns ett årtal när järnvägsunderhållet kan vara åtgärdat. – Det har inte funnits tidigare. 2025 är första året då underhållsskulden inte fortsätter växa och vi börjar se att underhållet återtas. Det är en följd av att Trafikverket och underhållsentreprenörerna arbetar smartare, använder nya verktyg och ny teknik som gör att man tar mindre tid i spår och kan underhålla mer, säger infrastrukturminister Andreas Carlsson.

VÄGUNDERHÅLLET ÅTERTAS

När det gäller vägar innebär planförslaget att allt eftersatt vägunderhåll kommer att ha åtgärdats under perioden, alltså fram till år 2037.

Stamvägnätets bärighet ska höjas till bärighetsklass BK4 till år 2030. Det möjliggör tyngre transporter och stärker både näringslivets konkurrenskraft och totalförsvarets kapacitet. Planförslaget tar hänsyn till totalförsvarets behov och prioriterar insatser som stärker samhällets motståndskraft. Underhålls- och bärighetsåtgärder tidigareläggs på sträckor där Försvarsmakten har identifierat särskilda behov. En rad insatser ska göras för att öka tillgänglighet, framkomlighet och trafiksäkerhet. Exempel är åtgärder för mer mötesseparering (”2+1-väg”), fortsatt anpassade hastighetsgränser och hastighetsövervakning. Andra åtgärder är säkra sidoområden, att åtgärda farliga korsningar, mitträffling av vägbanan, säkrare vägmiljöer i tätort och vid genomfarter, automatiska trafiksäkerhetskameror och platser för poliskontroll.

BRISTANDE KLIMATSATSNINGAR

Trafikverkets planförslag utgår från att klimatmålet 2045 ska uppnås. Planförslaget bidrar bland annat genom investeringar i järnvägen, men även genom en kombination av elektrifiering, ökande andel biodrivmedel och dämpad bränsledriven trafik. Trafikverket påpekar dock att infrastrukturåtgärder har begränsad påverkan för att nå klimatmålen. 2030-sekretariatet påpekar i en kommentar till planförslaget att klimatmålen inte nås, upprustningen av järnvägen går för sakta, trafikdödligheten bara minskar marginellt och kostnaderna kan fortsätta att skena. – Trafikverket ägnar två rader av 251 sidor åt hur klimatmålen skulle kunna nås, vilket pekar på att politiken behöver bli bättre beställare. Självklart ska jättesatsningar på 1 200 miljarder kronor utgå ifrån målen vi som samhälle enats om. Även Trafikverkets haussade omtänk, där knappt två procent av tidigare beslutade projekt omlokaliseras, saknar klimatkoppling, säger Mattias Goldmann, vd för 2030-sekretariatet.

ALTERNATIV FINANSIERING

– Trafikverket ägnar två rader av 251 sidor åt hur klimatmålen skulle kunna nås, vilket pekar på att politiken behöver bli bättre beställare, säger Mattias Goldmann, vd för 2030-sekretariatet. Bild: 2030-sekretariatet

2030-sekretariatet är positiva till regeringens uppdrag åt Trafikverket att lista projekt som kan medfinansieras av näringslivet. Fyra vägsträckor på totalt 11 miljarder kronor och fem järnvägsprojekt för totalt 80 miljarder kronor listas, varav flera är begränsade delar av en större sträcka såsom Botniabanan Skellefteå-Luleå och Sydostlänken.

– Vi skulle kunna bygga bort underhållsskulden på järnvägen snabbare men då kan vi inte släppa på lika mycket trafik som vi vill göra. Då behöver vi göra det här i den takten som vi föreslår, säger Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana. Bild: Trafikverket

– Kompletterande finansiering är välkommen, men det är oroande om järnvägens utbyggnad i mycket högre utsträckning än vägens är beroende av den. Därtill är det hög tid att finna annan medfinansiering, såsom utökade trängselskatter eller klimatstyrande vägavgifter liknande de våra grannländer nu står inför.

MINSKA SÅRBARHETEN

Detta är första nationella planen som präglas av behovet av ökad resiliens, beroende på Rysslands anfallskrig mot Ukraina och ett klimat som snabbt förändras. – Nato betonar att vår grundläggande infrastruktur måste vara mindre sårbar, och Trafikverkets fokus på vägnätets bärighet behöver kompletteras med att järnvägen bättre ska klara skyfall, skred, bränder och hetta. Vi saknar helt förklaring till varför Trafikverket vill satsa tre gånger mer på klimatanpassning av vägnätet än järnvägen, säger Mattias Goldmann. Nationella planens namngivna investeringar ger en minskning med 0,6 dödsfall till år 2045, vilket 2030-sekretariatet ser som otillräckligt. – Nollvisionen nämns inte ens, vilket vi beklagar. I stället för att stegvis falla alltmer i glömska, bör visionen uppdateras till att också omfatta de mångfalt fler som dör av trafiken och bli ett bindande styrdokument.

DAGENS INFRASTRUKTUR // DENNA ARTIKEL PRESENTERAS AV EUROMAINT

CAF URBOS – moderna spårvagnar som levereras med Nordens bästa fordonsunderhåll

I september 2025 rullade den tusende spårvagnen av typen CAF Urbos ut ur fabriken i Beasain i Baskien. Urbos introducerades 2006 och finns idag i 38 städer över 19 länder. I Norden hittar du spårvagnen i Stockholm, Lund och Oslo och här är det Euromaint, ett företag i CAF-gruppen, som utför underhållet. S PÅ R VA G N A R H A R sett en ökning runt om i världen de senaste decennierna. Efter att spårvagnen fasades ut i flera städer i Sverige i slutet av 1960-talet har de sett en ny tillväxt och blivit ett välkommet och efterfrågat inslag i den moderna stadskärnan. Spårvagnen är ett effektivt transportslag som rymmer många passagerare per fordon och har betydligt lägre energiförbrukning än bussar i stadstrafik. 2006 introducerade CAF spårvagnstypen Urbos som ett led i att matcha sitt erbjudande av mobilitetstjänster mot den efterfrågan som syns runt om i världen. Urbos blev snabbt en populär modell och 2011 blev det den första spårvagnsmodellen någonsin som förärades med en miljödeklaration (EPD). 20 procent av fordonen tillverkas idag av återvunna material och med CAF:s system för energilagring ombord (OESS) som tillval finns möjligheten för spårvagnen att köra på sträckor utan kontaktledningar. CAF är ett företag som varit baserat i Beasain i Baskien i över hundra år och det är fortfarande där den stora produktionen av fordon sker. Till skillnad från andra tillverkare så sker nästan all produktion i Europa – det enda undantaget är en anläggning i USA där fordon för den amerikanska marknaden tillverkas. – I dagens situation med oro i världen och oförutsägbar politisk utveckling är det tryggt med fordon som tillverkas på plats i Europa för den europeiska marknaden. Det gör att vi kan ha kontroll på hela produktionskedjan på ett sätt som är svårt när produktionen är utspridd, säger Antonio Daban, kommersiell direktör på Euromaint. I de nordiska länderna är det Euromaint som representerar CAF-gruppen och tar

I Lund rullar CAF Urbos sedan 2020. Euromaint sköter underhållet i spårvagnsdepån, lokaliserad nära ESS.

hand om fordonsunderhållet, både garantiunderhåll och löpande underhåll på en mängd olika fordon på både huvudlinje, lokal- och regionallinjer samt spårvagnar och tunnelbanor så som Helsingfors metro. På Euromaint ser man fram emot att se fler CAF-fordon av alla de sorter introduceras på den nordiska marknaden, såväl spårvagnar som regionaltåg och metros. – Det pågår planering för flera projekt som är riktigt spännande. Vi tror att Urbosvagnarna skulle vara ett välkommet tillskott i de stadsmiljöer där det finns konkreta planer på spårvagnar och i de städer som funderar på hur de kan skapa en ännu mer robust och effektiv kollek-

tivtrafik. Samtidigt förbereder vi redan för att ta emot de regionaltåg som är under produktion och leverans på flera platser och förstås de nya fordon till Oslos metro som är beställda. Framtiden för spårburen trafik i Norden ser ljus ut och vi står redo att vara en del av den framtiden, avslutar Antonio Daban.

www.euromaint.se 29

DAGENS INFRASTRUKTUR // INFRASTRUKTURPLANEN

Antalet aktiva bergtäkter i Sverige har minskat från 1 750 år 2011 till 1 064 år 2023. Bakom minskningen ligger allt sämre möjligheter att få täkttillstånd samtidigt som hänsyn till miljö och naturliv prioriteras högre än att kunna bryta sten. Bild: NCC

BALLASTBRIST

hotar utbyggnaden av infrastrukturen Det kommer att krävas ökade mängder ballast för att kunna genomföra rekordsatsningarna i infrastrukturplanen för 2026–2037. Till det kommer allt annat som byggs i Sverige. Samtidigt minskar antalet täkter som producerar ballastmaterial, på grund av oförutsägbara och ineffektiva tillståndsprocesser samt konflikter om markanvändning. AV LARS-OLOF TANDBERG BJÖRN ABRAHAMSSON är ansvarig för ballast i Norden hos NCC Industry och han är bekymrad. Antalet aktiva bergtäkter i Sverige har minskat från 1 750 år 2011 till 1 064 år 2023. Bakom minskningen ligger allt sämre möjligheter att få täkttillstånd samtidigt som hänsyn till miljö och naturliv prioriteras högre än att kunna bryta sten för att säkra samhällsutvecklingen enligt planer från stat, kommun och privata aktörer. – Det här är en olycklig utveckling och vi måste som bransch få de tillståndsgivande myndigheterna att förstå vikten av tillgång på ballastmaterial, så att de kan förenkla tillståndsprocessen, understryker Björn Abrahamsson. Efterfrågan på ballast i Sverige förväntas öka med upp till 900

miljoner ton, eller 60 miljoner ton per år, fram till år 2045 enligt en rapport som tagits fram av NCC. Samtidigt har antalet aktiva stenbrott i landet minskat med 39 procent på ett drygt decennium. Denna utveckling kommer, om inga åtgärder vidtas, att leda till materialbrist, förseningar och kraftigt ökade kostnader i byggprojekt och ökade klimatutsläpp från transporter.

ÖKAD MILJÖPÅVERKAN

Björn Abrahamsson påpekar att alla större städer som växer kommer att få problem med tillgången på ballastmaterial. Här finns en paradox där både kommuner och invånare vet att det behövs >>

VI BYGGER FRAMTIDENS

INFRASTRUKTUR!

Framtidens infrastruktur håller människor, företag och hela regioner i rörelse. Väg och järnväg har en viktig roll - de binder samman städer, minskar klimatpåverkan och skapar förutsättningar för en hållbar tillväxt. Vi på Benders erbjuder helhetslösningar inom infrastruktur, kontakta oss så berättar vi mer!

www.benders.se

Det naturliga valet

DAGENS INFRASTRUKTUR // INFRASTRUKTURPLANEN sten, grus och sand för att bygga ut infrastrukturen men samtidigt vill man inte ha täkter i sin närmiljö. – Det blir en konflikt med andra intressen, inte minst klimatfrågan. I Skåne till exempel finns inte så mycket berg. Om det blir stopp för en täkt på en ort blir det underskott på bergmaterial och det måste transporteras långa sträckor eller importeras med båt. För gemene man och myndigheter är det lätt att missa att det också innebär stor negativ inverkan på klimatet genom ökade utsläpp och ökat antal lastbilar på vägarna. Bergtäkter ställs i dag ofta mot naturvärden när ansökningar om täkttillstånd behandlas, där djur och växtlighet ofta skattas högre än brytning av sten. Björn Abrahamsson menar att det är en olycklig förenkling av en mer komplex fråga då en typ av miljöhänsyn kan sätta krokben för en annan. – Om det finns fåglar, ödlor eller andra djur där täkttillstånd söks väljer myndigheterna ofta att säga nej då de inte tror att täktverksamhet kan bedrivas i symbios med naturen. Det beror till stor del på bristande kunskap, säger Björn Abrahamsson.

FRÄMJAR DJURLIVET

Han tar som exempel en täkt där det brutits berg i tio år när det upptäcktes att en känslig grodart levde i täkten. – Länsstyrelsen var orolig att verksamheten skulle störa grodorna. Med en expert kunde vi visa att grodorna funnits där hela tiden och mådde bra. Ändå fick vi avslag från domstolen för fortsatt verksamhet. Då blir man förtvivlad. Följden blev att i stället för 20 kilometer till projektet fick kunden ta materialet från en täkt där transportsträckan blev 80 kilometer i stället, vilket blev både dyrare och fick en större miljöpåverkan. – Vi jobbar med experter på ljud, vibrationer, damm, vatten och artidentifiering för att se till att verksamheten kan bedrivas i harmoni med naturen. Sedan får vi miljödomar där myndigheterna inte talar om varför det blir ett nej. Jag kunde förstå det om de också hänvisade till egna experter, eller att vi tillsammans kunde hitta en bra lösning. Men nu blir det bara ett nej. Att få vara kvar och bryta sten under lång tid i en täkt ger möjlighet att påverka den biologiska mångfalden positivt genom att gynna arter av växter och djur. – I vissa fall kan det faktiskt bli bättre än innan vi började bryta. Ett exempel är berguvar som gärna häckar i rasbranter i bergtäkter. Även svalor behöver rasbranter där de kan bygga bon, påpekar Björn Abrahamsson.

TYDLIGARE PROCESSER

För att möta utmaningen föreslår NCC i rapporten "En hållbar materialförsörjning i Norden" bland annat att utvinningen av ballastmaterial bör underlättas genom effektivare och mer förutsägbara tillståndsprocesser. – Det behövs en röd tråd. I dag är bedömningen olika beroende på vilken länsstyrelse som behandlar ärendet. Vi vill ha en likformig process oavsett sökande part och var i landet man söker täkttillstånd. Konkurrenslagstiftningen måste följas och beaktas även i tillståndsprocesser. Något som också skulle hjälpa är om tillståndsgivande myndigheter kan ta fram och föreslå platser där täktverksamhet kan få utövas. Björn Abrahamsson påpekar att det är balansen mellan samhällsnytta och andra intressen som måste tillgodoses och då genom att det tas fram nationella, regionala och lokala planer som är obligatoriska att följa, där till exempel brytning av sten ingår, vilket är samhällskritiskt. – I Danmark finns en lag som säger att regioner måste definiera

–Vi måste som bransch få de tillståndsgivande myndigheterna att förstå vikten av tillgång på ballastmaterial, så att de kan förenkla tillståndsprocessen, säger Björn Abrahamsson som är ansvarig för ballast i Norden hos NCC Industry. Bild: NCC

områden där material får brytas plus att de måste ha en plan för att möta framtida behov. NCC föreslår även ökad återvinning och återanvändning av befintliga material genom tydligare regler och incitament som främjar recirkulering av material. – Vid Förbifart Stockholm har det varit en del diskussioner om det utsprängda berget är avfall eller om det kan återanvändas. Regelverket är väldigt hårt i dag. Väldigt mycket material kan återanvändas även om det är en viss nivå av föroreningar. Berg som sprängs ut i ett projekt borde kunna likställas med jungfruligt berg som sprängs i en täkt.

OPTIMERA MATERIALANVÄNDNINGEN

Ett sätt att öka tillgången på ballastmaterial är enligt NCC:s rapport att optimera materialanvändningen genom smartare upphandling och tidig samverkan i byggprojekt. – I stället för att ha generella beskrivningar om hur man ska bygga bör entreprenörer och leverantörer få frihet att titta på konstruktioner så att de kan leverera lösningar som är mer materialeffektiva. Det kan vara att titta på dimensioneringen av de olika lagren i en vägkropp till exempel. NCC efterlyser även en större digital transparens och tillgång till data i samband med tillståndsprocesser. Det kan ske genom att utveckla centraliserade digitala portaler där alla dokument, beslut och offentliga samråd som rör tillstånd för stenbrott enkelt kan kommas åt av berörda parter.

NÅGOT MÅSTE GÖRAS

På frågan om han ser några förändringar i rätt riktning när det gäller tillståndsprocesser och branschens möjligheter att säkra tillgången på ballastmaterial erkänner Björn Abrahamsson att det känns lite hopplöst ibland. – Men vi ger inte upp, vi kommer att påverka så länge det går och hoppas att såväl myndigheter som naturvårdare och allmänheten kan få upp ögonen för att om vi inte får tillgång till ballast kommer vi varken att kunna bygga infrastruktur eller hus och inte heller klara den gröna omställningen, understryker Björn Abrahamsson.

DAGENS INFRASTRUKTUR // DENNA ARTIKEL PRESENTERAS AV ALTHEN SENSORS & CONTROLS

Lösningar som förändrar

JÄRNVÄGSUNDERHÅLLET Avancerad mätteknik och smarta sensorsystem håller på att förändra underhållsarbetet inom järnvägssektorn. Genom att arbeta digitalt minimeras det manuella arbetet samtidigt som mätningarna blir mer exakta. Alla mätresultat sparas i kundens egna system vilket underlättar dokumentation och ger full spårbarhet. – DE T FINNS en enorm efterfrågan på snabbare, säkrare och mer förutsägbart underhåll inom järnvägsinfrastrukturen. Med våra lösningar kan kritiska parametrar mätas på bara några sekunder – med en precision som tidigare krävde både tid, manuellt arbete och omfattande efterkontroller, säger Mike Lindblom, vd på Althen Sensors & Controls AB. Han berättar att i stället för att enbart vara en leverantör av sensorer, vill företaget hjälpa sina järnvägskunder att hitta lösningar som underlättar deras vardag. En av lösningarna som Althen erbjuder järnvägsbranschen är 3D Wheel Measurement System. Det mäter hjulgeometri med hög noggrannhet och levererar bland annat diameter, flänshöjd, back- to-back, urholkning och en rad andra parametrar som är avgörande för både säkerhet och livslängd.

KUNDANPASSADE MÄTNINGAR

Den stora variationen av tåg och hjul, i kombination med en snabbt utvecklande industri, skapar ett ökat behov av anpassningar. Allt från teknisk anpassning, dimensionering av sensorer eller verktyg, integrering i IT-System – ingenting är omöjligt. – I stället för att arbeta med penna, papper och skjutmått utförs arbetet automatiserat eller med ett knapptryck. Precist, enkelt och effektivt. I stället för att ha statiska standardlösningar försöker vi arbeta lite med dynamiskt, och det uppskattas av våra kunder, berättar Mike Lindblom.

DOKUMENTATION OCH SPÅRBARHET

Med de ökade kraven på dokumentation och spårbarhet är automatisering och digitalisering den nya normen. Althen Sensors & Controls har även flera andra lösningar för järnvägsbranschen, med exempelvis egenutvecklade vägningssystem anpassade för både verkstad och fält kan kunden läsa av realtidsdata för boggilaster, balansvikt och hjulplattdetektering, helt automatiskt och med anpassad spårbarhet och dokumentation. Utöver stationära system erbjuder Althen även automatiserade handhållna instrument som kan mäta samma parametrar direkt ute i verkstaden eller i fält.

Fredric Sandberg, teknisk säljingenjör och Mike Lindblom, vd på Althen Sensors & Controls AB.

www.althensensors.com/sv/maetningssystem/ maetningssystem-foer-jaernvaegar/ 33

DAGENS INFRASTRUKTUR // INFRASTRUKTURPLANEN

KOMPETENSBRIST hot mot rekordsatsningarna i infraplanen I Trafikverkets förslag till ny nationell plan för transportinfrastrukturen 2026–2037 finns rekordstora ramar för investeringar. Nu varnar branschen för att det kan bli problem att förverkliga alla satsningar i planen på grund av den akuta kompetensbristen i branschen. AV LARS-OLOF TANDBERG BRANSCHORGANISATIONEN Maskinentreprenörerna (ME) är en av de branschaktörer som sätter upp ett varnande finger. – Trafikverkets plan visar på ambitiösa satsningar och vi uppskattar att myndigheten lyfter bristen på maskinförare och anläggare. Saknar vi personer med rätt kompetens finns det en tydlig risk för att de avsatta medlen inte kan omsättas i fler väg- och järnvägsprojekt, säger Linda Ekholm, chef för kompetensförsörjning på ME. Enligt Maskinentreprenörerna kompetensbarometer 2025 råder det redan stor brist på anläggningsmaskinförare och anläggningsarbetare i hela landet. Bristen väntas fördubblas inom fem år om inget görs. Maskinentreprenörerna är positiva till att Trafikverket får en tydligare och mer proaktiv roll i kompetensförsörjningen kopplad till nationell plan. På så sätt kan antalet utbildningsplatser bättre dimensioneras efter behovet.

ÖVNINGSANLÄGGNINGAR

Stefan Gustavsson, vd och koncernchef på Infranord, konstaterar att vi måste minska underhållsskulden men för att kunna göra det behöver branschen attrahera fler medarbetare. – För att det ska gå behövs fler järnvägsutbildningar och övningsanläggningar runt om i landet men också ekonomiskt stöd till utbildning samt enklare och tydligare riktlinjer för utbildningsaktörer, sa Stefan Gustavsson i samband med Järnvägsdagen. Föreningen Sveriges Järnvägsentreprenörer (FSJ) skriver i sitt remissvar på Trafikverkets planförslag att de ser mycket positivt på att Trafikverket lyfter kompetensförsörjningen som en kritisk faktor för den nationella planens genomförande. I planförslaget skriver Trafikverket att det är svårt att få en övergripande bild över kompetenssituationen inom olika trafikslag, men

NÄSSELGRUNDET Anläggning, Maskin & Trafikvakt

nasselgrundet.com

– Saknar vi personer med rätt kompetens finns det en tydlig risk för att de avsatta medlen inte kan omsättas i fler väg- och järnvägsprojekt, säger Linda Ekholm, chef för kompetensförsörjning på Maskinentreprenörerna. Bild: Ryno Quantz

indikationer visar att kritiska brister främst finns inom järnväg och sjöfart. Även inom väg upplevs kompetensbrist.

ÖKAD UTBILDNING

FSJ delar Trafikverkets bedömning att utbildningssystemet har störst potential att förbättra kompetensförsörjningen. – Vi ser positivt på förslaget att Trafikverket får en mer proaktiv roll i detta arbete, tillsammans kan vi genomföra konkreta insatser för att öka antalet utbildningsplatser, stärka yrkeshögskoleutbildningarna och synliggöra järnvägsyrken för nya medarbetare in i branschen, menar FSJ. FSJ betonar dock att kompetensbristen redan idag är akut inom järnvägsbranschen, särskilt inom BEST-områdena (bana, el, signal, tele). – Det är viktigt att regeringen satsar pengar på att skapa fler utbildningsplatser inom bristyrken, som till exempel signaltekniker, el-tekniker järnväg och spårsvetsare. Dessutom behöver utbildningarna ha godkända övningsanläggningar och uppdaterad teknik. För att utbildningarna ska fungera behövs också många erfarna och skickliga lärare inom järnvägsområdet, skriver FSJ.

DAGENS INFRASTRUKTUR // INFRASTRUKTURPLANEN

BÅDE STAD OCH LANDSBYGD GYNNAS i förslaget till nationell plan

De kraftigt ökade ekonomiska ramarna möjliggör fler infrastrukturåtgärder som kommer hela landet till godo. Det menar Trafikverket som har redovisat en samlad effektbedömning av förslaget till nationell plan för transportinfrastrukturen och de preliminära länsplanerna för perioden 2026–2037. – P LA N E N S K R A F T IG T ökade ekonomiska ramar möjliggör fler infrastrukturåtgärder som kommer hela landet till godo, både stad och land, och stärker näringsliv, arbetspendling och totalförsvaret, säger Jonas Eliasson, Trafikverkets måldirektör för tillgänglighet. Den effektbedömning som Trafikverket gjort är tänkt som ett stöd inför regeringens beslut om den nationella transportinfrastrukturplanen. Den ger en sammanvägd bedömning av lönsamheten för samhället som helhet, den redogör för hur nyttorna fördelar sig över landet och på olika grupper i samhället. Den ger även en bedömning av hur åtgärderna bidrar till transportpolitikens funktions- och hänsynsmål. Analysen omfattar de namngivna investeringarna i nationell plan över 150 miljoner kronor (75 miljoner kronor för länsplaner) som ännu inte har fått byggstartsbeslut. Bedömningen utgör ett stöd för regeringen inför fastställande av planen.

NYTTOR ÖVER STOR DEL AV LANDET

Bedömningen visar att samhällsnyttorna fördelas över en stor del av landet. Enligt Trafikverket finns det ingen tydlig tendens att åtgärderna gynnar befolkningen beroende på om man bor i tätort eller inte. Landsbygdskommuner med besöksnäring får mer nytta per person av planförslaget än kommungenomsnittet. De nya objekt som har lyfts in i planförslaget uppvisar en samhällsnytta som är nästan tre gånger så stor som investeringskostnaden. – Samhällsekonomisk lönsamhet har varit en viktig vägledande princip i planarbetet. I linje med detta har vi också omprövat objekt

– Planens kraftigt ökade ekonomiska ramar möjliggör fler infrastrukturåtgärder som kommer hela landet till godo, både stad och land, och stärker näringsliv, arbetspendling och totalförsvaret, säger Jonas Eliasson, Trafikverkets måldirektör för tillgänglighet. Bild: Elin Gårdestig

och därmed lämnat plats åt nya investeringar som skapar mer nytta för medborgare och näringsliv, säger Jonas Eliasson. Ett mindre antal objekt med höga investeringskostnader har inte omprövats, bland annat på grund av att de befinner sig långt framme i planeringsfasen. Dessa objekt förklarar att lönsamheten för investeringarna totalt sett blir negativ. Jämfört med föregående plan har de nya objekten inneburit ett betydligt lyft för lönsamheten.

SYSTEMEFFEKTER INOM JÄRNVÄGEN

Samhällsnyttorna fördelas över en stor del av landet, enligt Trafikverkets effektbedömning av förslaget till nationell plan för transportinfrastrukturen och de preliminära länsplanerna för perioden 2026–2037. Bild: Anders Andersson

En systemanalys har gjorts på järnväg för utvalda stråk. Analyserna visar på stora synergieffekter genom att objektens samlade nytta blir större än summan av de enskilda objekten. Dessa effekter fångades redan i de samhällsekonomiska kalkylerna som låg till grund för val av åtgärder i planförslaget, och rangordningen av objekt förändras därför inte. – Slutligen visar effektbedömningen att planförslaget bidrar till att nå de transportpolitiska målen, samtidigt som det finns andra faktorer utanför planförslaget som är centrala för måluppfyllelsen, säger Jonas Eliasson. Regeringen förväntas fatta beslut om planförslaget under våren 2026.

Vill du ha koll på vad som händer i branchen? Läs våra tidningar på www.issuu.com/b2bnyheter.se

Vill inte du heller bli sittande i bilköer eller på tåget? Låt godset gå på sjön. Svensk

Byggtidning B Fastigheter & Projekt

Svensk

Byggtidning B

LED SIGNALLAMPA

Fastigheter & Projekt

Signallampor för er säkerhet i tunnelbanan 040-44 53 00 WWW.SAFETRACK.SE ISO 9001 Certifierad ISO 14001 Certifierad

• USB-laddning • LED 150m räckvidd • Starka magnetfästen • Extremt lätt och smidig

DAGENS INFRASTRUKTUR // INFRASTRUKTURPLANEN

TRAFIKVERKETS TOLVÅRSPLAN "Samma vinnare och förlorare som alltid"

Den nationella planen för transportinfrastruktur ska skapa tillgänglighet och utvecklingskraft i hela landet enligt Riksdagens mål. Men statens satsningar hamnar i ett fåtal län. Det visar Sydsvenska Handelskammarens senaste digitala rapport ”Hela kungariket och halva pengarna”. Samtidigt lämnas stora delar av Sverige återigen utan investeringar. I flera fall sker detta trots växande trafik, ökande befolkning och ett starkt näringsliv. TRAFIKVERKET LADE ett förslag under hösten 2025 och våren 2026 fattar regeringen sitt beslut. Planen omfattar både underhåll och helt nya investeringar mellan 2026–2037. I Handelskammarens rapport konstateras att Riksdagens mål är en viktig utgångspunkt som slår fast att transportsystemet ska bidra till utvecklingskraft i hela Sverige. Handelskammaren har gått igenom de fem senaste nationella planerna sedan 2010. Granskningen visar att fördelningen av infrastruktursatsningar mellan länen i praktiken varit oförändrad i ett kvarts sekel. Samma län återfinns i toppen och i botten. Ett tydligt exempel är Stockholm och Skåne som har nästan identiska nivåer av trafikarbete. Trots detta föreslås Stockholm tilldelas cirka 25 procent av planens totala medel, medan Skåne får omkring 3 procent.

SNEDFÖRDELNING

– Exempelvis har Kalmar län haft lägst investeringar sedan 2010 och i det nya förslaget tilldelas länet noll procent av de nationella satsningarna. Detta trots att länet står för cirka 2 procent av befolkningen, 2 procent av BNP och närmare 3 procent av landets trafikarbete. Det blir fel i förhållande till riksdagens mål, säger Per Tryding, vice vd på Sydsvenska Handelskammaren. Även län som Jämtland, Västmanland, Värmland och Dalarna återfinns längst ned i fördelningen trots ökande trafik och växande behov. Statistiken visar att trafiken på både väg och järnväg ökar i hela landet. Västmanland har exempelvis haft den största ökningen av vägtrafik i Sverige sedan 2014, med 16 procent. Trots detta föreslås länet få omkring en miljard kronor mindre i infrastruktursatsningar jämfört med tidigare planer.

– Skillnaderna ökar. De som brukar få minst får ännu mindre nu. Detta är problematiskt eftersom trafiken ökar i hela landet. Det säger Per Tryding, vice vd på Sydsvenska Handelskammaren, om fördelningen av investeringar i förslaget till nationell plan för transportinfrastruktur 2026–2037. Bild: Roger Nellsjö

– Skillnaderna ökar. De som brukar få minst får ännu mindre nu. Detta är problematiskt eftersom trafiken ökar i hela landet. Län som Örebro och Halland växer snabbare än Västra Götaland och ligger i nivå med trafikökningen i Stockholm, säger Per Tryding.

TRÄNGSELSKATTER

Enligt rapporten är en av förklaringarna till dagens situation trängselskatterna. Staten beslutade att intäkterna från trängselavgifterna i Göteborg och Stockholm ska ses som lokala eller regionala tillskott. Trängselavgifterna skulle sedan matchas med statliga pengar, krona för krona. På så sätt kan statens satsningar i dessa regioner fördubblas och finansieras över decennier. Det är en god idé enligt Sydsvenska Handelskammaren men det blir problematiskt när staten låter dessa matchade satsningar ersätta andra investeringar. Om trängselskatterna och de statliga motfinansieringarna får tränga undan övriga resurser, blir det till slut inget kvar till riksdagens mål om att utveckla hela landet. I stället koncentreras de nationella medlen till två regioner medan övriga län får dela på en allt mindre del av kakan, konstaterar Handelskammaren. Samtidigt påpekar Handelskammaren att Sverige behöver mycket ny infrastruktur. – Det är inte fel att satsa i Norrbotten eller Göteborg, men Sverige kan inte bara satsa där. Nu blir det som om ett tiotal län får dela på “det som blir över” när ett fåtal storsatsningar genomförs, avslutar Per Tryding.

med moderna transportabla verk och levererar grus från egna täkter i Binböle, Kallsta och Torsboda.

Vi krossar berg med moderna transportabla verk och levererar grus från egna täkter i Binböle, Kallsta, Lagmansören, Gulsele och Å i Sidensjö.

Frölén Kross AB www.frolenkross.se

Frölén Kross AB Frågor och beställning till Maria: Tel 0611-214 40, 070-654 72 70

www.frolenkross.se

Följ oss på facebook och instagram!

Frölén Kross AB

Frågor och beställning till Maria: Tel 0611-214 40, 070-654 72 70

www.frolenkross.se

Följ oss på facebook och instagram!

Frölén Kross AB Frågor och beställning till Maria: Tel 0611-214 40, 070-654 72 70

www.frolenkross.se Frågor och beställning till Maria: Tel 0611-214 40, 070-654 72 70

Följ oss på facebook och instagram!

DAGENS INFRASTRUKTUR // INFRASTRUKTURPLANEN

STORA SATSNINGAR på alla typer av infrastruktur samtidigt

Den nya nationella planen för transportinfrastrukturen, elnätsutbyggnaden, investeringar i VA-systemet samt ökade försvarssatsningar gör att det satsas stort i alla anläggningstyper på samma gång. Tillgång till rätt kompetens, en tillräckligt stor entreprenadmarknad samt förmåga till upphandlingar blir avgörande för om anläggningsbranschen kommer att klara detta. Det visar Prognoscentrets prognos för anläggningsmarknaden fram till 2028. E N L I G T P R O G N O S C E N T R E T S nya prognoser för anläggningsmarknaden väntas de sammanlagda investeringarna samt drift och underhåll öka med 6 procent i reala termer under 2026 och uppgå till 284 miljarder kronor. Sammantaget under prognosperioden 2025–2028 väntas satsningarna på infrastrukturen öka kraftigt med drygt 50 miljarder eller drygt 20 procent i reala termer och uppgå till 310 miljarder år 2028. Sedan 2023 har både investeringar samt drift och underhåll vuxit stadigt vilket visar att anläggningsmarknaden inte är lika konjunkturkänslig som nybyggnationen och renoveringarna av bostäder och lokaler. Det beror till stor del på att finansieringen till största del kommer från det offentliga eller från taxor på en monopolmarknad. Starka offentliga finanser gör att Sverige både kan bygga nytt och beta av underhållsskulden i infrastrukturen även om byggkostnaderna har ökat mycket under senare år.

ALLA SEGMENT VÄNTAS VÄXA

– Alla segment väntas växa under prognosperioden. På energiområdet satsas det framför allt på nätsidan under kommande år även om produktionen av el kommer att behöva byggas ut på sikt. I den nationella planen läggs historiskt höga utgifter på både nya järnvägar och reinvesteringar i befintliga järnvägar, men också på vägunderhållet, säger Mårten Pappila, analytiker på Prognoscentret. Han tillägger att inom VA påbörjas nybyggnation av både verk och ledningar samtidigt som reinvesteringarna i ett föråldrat ledningsnät ökar. Utöver detta väntas även nivån på investeringar i försvarsanläggningar samt hamnar, marina farleder och slussar vara historiskt höga under prognosperioden. Behoven av investeringar är stora och regeringen har kraftigt utökat ramarna för transportinfrastrukturen inom infrastrukturpropositionen för perioden 2026–2037, som visar en volymökning med 200 miljarder kronor (+ 27 procent) jämfört med nuvarande nationella plan. Samtidigt är energipolitiken ett prioriterat område. Förutsättningarna för anläggningsmarknaden bedöms vara goda både under och efter prognosperioden, med potential för ytterligare tillväxt om finanspolitiken blir mer offensiv.

KOMPETENSTILLGÅNG AVGÖRANDE

Från 2027 övergår Sverige från ett överskottsmål till ett balansmål vilket frigör resurser, men det finns en stark önskan om att

– Förutom finansieringsfrågan blir nyckelfrågor som tillgång till rätt kompetens, en tillräckligt stor entreprenadmarknad samt förmåga till upphandlingar centrala för möjligheten till tillväxt framöver, säger Ludvig Uggla, analytiker på Prognoscentret. Bild: David Lagerlöf

staten ska göra mer än så för att säkerställa att inte för mycket av de stora investeringsbehoven ska skjutas på framtiden. En bredare diskussion om hur ytterligare investeringar kan möjliggöras genom privat finansiering har initierats och bereds politiskt inom Regeringskansliet. Det är en generell perspektivförskjutning som sker just nu inom Europa där infrastruktur hamnar allt mer i fokus när bristande konkurrenskraft, produktivitetsutveckling samt försvarsförmåga ska hanteras. – Förutom finansieringsfrågan blir nyckelfrågor som tillgång till rätt kompetens, en tillräckligt stor entreprenadmarknad samt förmåga till upphandlingar centrala för möjligheten till tillväxt framöver. I tillägg verkar utdragna tillståndsprocesser, lokalpolitiskt motstånd mot nya anläggningar samt skiftande politiska prioriteringar ofta negativt på utbyggnaden av infrastrukturen, säger Ludvig Uggla, analytiker på Prognoscentret.

SL30 – Svensk saturator för effektiv halkbekämpning

Machine and human in perfect interaction

Driftsäker, robust och utvecklad för nordiskt klimat. SL30 producerar saltlösning med högprecision

SL30

Solid. Creative. Proud.

www.amv-as.no

Industriunderhåll AB www.iuh.se - 0340-333 44

! å t s t Lå

Katodiskt skydd i krävande miljöer Svenska Ytskydd AB är generalagent för ZINGA® i Sverige – ett avancerat zinkbaserat rostskyddssystem som ger katodiskt skydd motsvarande varmförzinkning, men appliceras som färg. Med ZINGA slipper du plocka ned ditt mästerverk för att det ska kunna stå kvar i många, många år till. På Svenska Ytskydd levererar vi produkter anpassade för professionella applikationer inom industri, bygg, marin och infrastruktur. Vill du veta mer om våra produkter? Slå en signal, skicka ett mail eller kom förbi på en kaffe! info@svenskaytskydd.se 070-972 65 68

DAGENS INFRASTRUKTUR // DATACENTER

DATACENTER FORUM 2025 AI ställer nya krav på hur vi bygger datacenter – För två år sedan visste vi inget om Nvidia GB 200 och GB 300. Nu använder vi dessa men vet inte vad som kommer att hända om ytterligare två år. Vi måste vara nyfikna och vi måste anpassa oss för att framtidssäkra de datacenter vi bygger. Det sa Björn Tell, vd på CTS Nordics, på Datacenter Forum på Stockholmsmässan. AV LARS-OLOF TANDBERG A I H Å L L E R PÅ att förändra datacenter från datalagring till att vara högdensitetsdatacenter med enorma mängder beräkningskraft och data. Det kräver nya sätt att tänka vad gäller design och byggprocess när nya datacenter byggs. Det innebär utmaningar vad gäller energibehov, kylning, hållbarhet och byggtid. Dessutom ökar kostnaderna rejält. – Den totala kapaciteten på datacenter ökar. Vi har på kort tid gått från 5–10 megawatt till i dag 40 till 300 megawatt. Nästa steg är gigawatt och det kräver att vi tänker annorlunda, sa Björn Tell. Krävande AI-applikationer kräver betydligt mer datakraft i dag och nya mikroprocessorer utvecklar väldigt mycket värme. Det ställer helt nya krav på kylning och för att klara det krävs vätskekylning i högre grad, men en viss del luftkylning kommer även fortsatt att behövas som komplement. En annan utmaning för de som bygger datacenter är att kraven på byggtid har ökat. För ett datacenter på 50 megawatt ansågs för några år sedan en tid från byggstart till leverans på 28 månader vara bra. – I dag är kravet från kunderna högst tolv månader. Det gör att vi måste jobba mer med moduler, legotänkande och återanvändning för att sedan skala upp, konstaterade Björn Tell.

ETT DATACENTER – EN KUND

Det går heller inte att enbart tänka colocation längre, med många kunder i samma datacenter, när datacenter byggs, även om det kommer att finnas kvar. – Förfrågningarna vi får i dag när det gäller neoclouds och AI-fabriker är en hyresgäst, en applikation och sedan ställer vi in och skräddarsyr datacentret exakt för det. Det innebär att risken för ägaren av datacentret ökar, du har bara en hyresgäst och behöver ha längre kontrakt. Och du kan inte ha samma kund i alla dina datacenter vilket också ökar risken. En annan drivkraft när den nya tidens datacenter byggs är energibehovet. Svensk industri använder cirka 60 terawattimmar energi per år medan datacenterindustrin använder fyra terawattimmar. – Det kommer att växa eftersom vi är en ny industri. Men vi måste även förstå att när vi konsumerar måste vi ge tillbaka, till exempel genom att stötta elnätet. Vi måste leverera hållbara lösningar och vara en del av samhället, sa Björn Tell. Han påpekade att det kan vara en fördel om elförsörjningen ligger utanför själva datacentret. Genom att använda moduler utanför anläggningen kan de lättare bytas ut och uppgraderas.

KRITISK INFRASTRUKTUR

Datacenter är en del av den kritiska infrastrukturen i ett land

– Om vi inte kan leverera datacenter som klarar den nya tidens krav kommer det inte att finnas några datacenter i Norden, de kommer att vara någon annanstans, sa Björn Tell på Datacenter Forum. Bild: Lars-Olof Tandberg

och de senaste årens händelser i omvärlden har gjort att kraven på säkerhet ökar. – Vi i de nordiska länderna måste förstå det och vi behöver stöd från våra politiker, vi måste ha regler och system som gör att vi kan bygga datacenter som klarar kraven för kritisk infrastruktur. Våra kunder måste kunna lita på att deras data är skyddad, underströk Björn Tell. Han konstaterade att branschen måste vara öppen för den här nya typen av datacenter och förstå dem. Det handlar även om att framtidssäkra datacenter när de byggs för att ha beredskap den dag kunderna vill plocka ut sin utrustning och stoppa in något nytt. – För om vi inte kan leverera efter dessa nya krav kommer någon annan att göra det. Då kommer det inte att finnas några datacenter i Norden, de kommer att vara någon annanstans, var Björn Tells lite skrämmande men även utmanande slutbudskap till datacenterbranschen på Älvsjömässan.

DAGENS INFRASTRUKTUR // DENNA ARTIKEL PRESENTERAS AV CEJN

Effektiv kylmetod för

FRAMTIDENS DATACENTER

Mats Ahnheim, produktchef på CEJN.

Utbyggnaden av datacenter världen över accelererar snabbt, i takt med AI-utvecklingen. Men med allt kraftfullare grafikprocessorer (GPU:er) ökar också energibehovet dramatiskt. För att möta kylutmaningen krävs smarta, effektiva och hållbara lösningar, något familjeföretaget CEJN från Skövde levererar med sin världsledande snabbkopplingsteknik. – SATSNINGAR PÅ vidare nybyggnation av datacenter ser inte ut att avstanna utan snarare tvärtom, konstaterar Mats Ahnheim, produktchef på CEJN. En stark indikation på det är bland annat de färska kvartalsrapporterna från de amerikanska Mag 7-bolagen, det vill säga Apple, Microsoft, Alphabet, Amazon, Meta, Nvidia och Tesla. Samtliga visade på genomgående goda försäljningssiffror relaterade till sina tidigare beslutade massiva AI-satsningar. Uppskattningsvis har de stora amerikanska techbolagen investerat 400 miljarder USD bara detta år och de flesta kommer satsa ännu högre inför 2026.

VÄRLDSLEDANDE TEKNIK

Men satsningarna kommer med ett ökat energibehov. Och därmed ett ökat kylbehov. I moderna datacenter står IT-utrustningen för 60–70 procent av den totala energiförbrukningen. Kylningen av dessa högpresterande AI-servrar kräver ytterligare 25–30 procent. Traditionellt har datacenter temperaturkontrollerats genom att använda nedkyld luft. På senare år har dock en övergång skett till att istället använda vätska, Direct Liquid Cooling (DLC), då det innebär en betydlig effektivare kylning. Den övervägande vanligaste metoden idag är så kallad 1-faskylning vilket innebär att man kyler bort värme med kall vätska. Men nästa steg är att istället för vatten/ glykol använda speciellt framtagna kylmedier som vid uppvärmning kokar och övergår i gasform (2-faskylning). På så viss ökar värmeavledningseffekten ytterligare. Även för denna typ av kylprocess har CEJN utvecklat snabbkopplingsprodukter. – För att kunna kyla de energislukande processorerna krävs mer och mer effektiva kylmetoder. Våra spillfria snabbkopplingar gör det möjligt att snabbt provköra, installera och underhålla utan att dränera hela systemet. CEJN:s kopplingar används av flera av världens största techbolag och företaget levererar till server- och pumpsystemtillverkare i Asien och även direkt till flera installationsföretag som bygger datacenter i USA. Med över 70 års erfarenhet är CEJN specialister på flödesoptimering, vilket minimerar tryckförluster och sänker energibehovet i hela kylkedjan. Mindre tryckförluster betyder att pumparna

belastas mindre vilket är en tydlig vinst för både ekonomi och miljö. – Alla tryckförluster räknas. Varje optimering bidrar till lägre total energiförbrukning och högre effektivitet, säger Mats Ahnheim. Som aktiv och bidragande medlem i Open Compute Project (OCP) deltar CEJN i utvecklingen av nästa generations datacenterstandarder tillsammans med aktörer som Meta. Genom sitt bidrag får CEJN:s produkter testas och verifieras redan i designfasen, något som ger företaget ett tekniskt försprång.

SMARTARE DATACENTER

Från och med 1 juli 2025 började EU:s Energy Efficiency Directive (EED) kräva att datacenter redovisar sin energiförbrukning och här spelar CEJN:s teknik en viktig roll. Effektiv kylning och optimerade system sänker datacentrets PUE-tal (Power Usage Effectiveness) och möjliggör bättre energiprestanda, samtidigt som restvärme kan återvinnas till nytta för samhället. – Varje procent i förbättrad energieffektivitet gör skillnad. Vår roll är att bidra till smartare, mer hållbara datacenter världen över, avslutar Mats Ahnheim.

www.cejn.se 43

DAGENS INFRASTRUKTUR // DATACENTER

DATACENTER MÅSTE MÄTA för att minska energianvändningen

Samtidigt som EU ska trippla sin datacenterkapacitet till 2030 måste branschen se till att existerande och nya datacenter klarar kraven i EU:s direktiv om energieffektivisering. Därför måste energianvändningen börja mätas redan nu för att ha underlag att rapportera på till 2030. AV LARS-OLOF TANDBERG EU FÖRBEREDER ett datacenterfokus i nästa steg av EU:s direktiv om energieffektivisering (EED) som syftar till att uppfylla det EU-gemensamma målet att minska klimatutsläppen med minst 55 procent till 2030. – EU ska trippla sin datacenterkapacitet till 2030. Samtidigt finns hållbarhetskrav på datacenterbranschen och det enda sättet att visa på förbättringar är med siffror och data. Det konstaterade Isabelle Kemlin, Business and Innovation Executive på RISE och även vicepresident i European Data Center Association, i en paneldebatt på Datacenter Forum. Lösningen på detta är att börja mäta. Dels för att kunna uppfylla kommande krav på minskad energianvändning, dels för att det ligger i datacentrens intresse att veta hur mycket energi de gör av med och var i processen. – Det är viktigt att samla data så att man får en historik för att kunna räkna på hur mycket som sparas om en utrustning ersättas med något nytt, sa Martin Ehrlander, teknisk säljare på Megacon. Han konstaterade det är låg nivå på mätningen på många datacenter. – Mätning och rapportering är viktigt och behöver öka. En stor utmaning är att det inte går att stänga ett datacenter för att mäta, det måste göras under drift.

VÄLJA RÄTT TYP AV MÄTNING

Richard May är Country Manager, UKI & Nordics på Sunbird Software. Han påpekade vikten av att välja rätt typ av mätare redan i dag för att få den data som du vill räkna på i framtiden. – Den data som används för driften av ett datacenter skiljer sig ofta från den data som behövs för hållbarhetsrapportering. Datacenter behöver välja mätare som kan mäta båda delarna, sa Richard May. Han påpekade att när vi börjar närma oss 2030 kan vi inte börja minska mängden energi förrän vi vet vem som använder den.

EU ska trippla sin datacenterkapacitet till 2030. För att göra det och samtidigt klara hållbarhetskraven måste datacenter börja mäta sin energianvändning på rätt sätt redan nu. Det framkom vid en paneldebatt på Datacenter Forum i Stockholm. Bild: Lars-Olof Tandberg

– Det är först när vi kan göra någon ansvarig för användningen som vi kan börja dra ner. Därför är korrekta mätningar nödvändiga. Richard May berättade att Norden ligger i toppen vad gäller hållbarhet, med bland annat gratis kall luft, och har hög nivå sina datacenter. Men det kan bli bättre. Vi måste spara och för det krävs historik och trender mot framtiden. – Det handlar mycket om att inte bara titta på investeringskostnader utan mer på vad investeringar kostar under hela sin livslängd. Det handlar även om att tänka nytt. Behöver till exempel allt i ett datacenter vara på under natten när många ligger och sover? Då kanske man kan dra ner och minska på energianvändningen. En annan sak är att när kylningen är tillräcklig kan den stängas av. För att veta när det är dags behövs det mätning, konstaterade Richard May. Isabelle Kemlin var inne på samma spår

och konstaterade att datacenterbranschen inte behöver fler regler, den behöver veta hur mycket energi som används i datacentren och hur den kan minskas. – På RISE har vi gjort studier där vi utgått från att varm luft stiger och kall luft sjunker. Ska vi kanske ha utrustningen på en lägre nivå för att utnyttja det? Vi ska heller inte enbart titta på vätskekylning. Luftkylning behövs också. Vi måste kyla även annat än datautrustningen i centren, sa Isabella Kemlin. Hon påpekade att mycket energi kan sparas genom att den allmänna användningen av datacentrens kapacitet hålls nere. – Det finns exempel på appar som visar grönt när de används på ett hållbart sätt. Det blir ett incitament till de som använder apparna att vara med och spara energi. Det är också ett enkelt sätt att få ungdomar att förstå att hur vi använder datakapaciteten påverkar energianvändningen och miljön.

Cooling expertise by

Motivair

x Global reach by

Schneider Electric An end-to-end cooling portfolio. se.co/a6755913

™

DAGENS INFRASTRUKTUR // DATACENTER

AI-BOOMEN SKAPAR NYA KRAV PÅ LEDARSKAP – i både styrelserum och datacenter

Den snabba tillväxten inom artificiell intelligens ökar energibehovet i datacenter och skapar ett tydligt kompetensgap i både ledningar och styrelser. Internationella bolag rapporterar dessutom en ökad konkurrens om ledare som kan hantera ny teknik, komplexa investeringar och ett förändrat risklandskap. Det visar två nya studier från Heidrick & Struggles. A I - U T V E C K L I N G E N förändrar förutsättningarna för datacenter, energiförsörjning och tekniskt ledarskap. Det framgår i två nya studier, "AI focus: How data centers’ thirst for power is redefining leadership needs across sectors" och "AI focus: How boards are finding expertise to chart the unknown", från chefrekryteringsföretaget Heidrick & Struggles. När investeringarna ökar och beslutsmiljöerna blir mer komplexa ökar kraven på mer specialiserad kompetens. – Organisationer står inför två parallella utmaningar: att skala upp sin AI-kapacitet och att säkerställa att ledning och styrelse förstår konsekvenserna av sina beslut. Brist på kompetens riskerar att begränsa utvecklingen. De företag som tidigt stärker sin förmåga inom avancerad teknik, energi och AI-styrning får bättre förutsättningar att ligga före i omställningen, säger Daniel Sjöström, partner på Heidrick & Struggles Sverige. Studien om datacenter visar att marknaden kan nå 585 miljarder dollar till 2032 och att energibehovet kan tredubblas till 2030. Tillväxten ökar behovet av ledare som kan hantera energiinfrastruktur, komplexa förhandlingar och portföljstyrning i stor skala. Företag behöver i många fall också förhålla sig till nya teknologier, exempelvis kärnkraft, koldioxidinfångning och rymdbaserade datacenter. Den andra studien visar att många styrelser saknar den AI-kompetens som krävs för att fatta strategiska beslut, bedöma risker och styra investeringar. Trots att AI har hög prioritet bedömer endast en mindre andel av AI- och dataansvariga att styrelsen

– När styrelser saknar grundläggande AI-kunskap blir det svårt att bedöma risker, prioritera investeringar och ge rätt styrning, säger Daniel Sjöström på Heidrick & Struggles. Bild: Heidrick & Struggles

har tillräcklig kunskap för att utvärdera satsningar. Det gör att allt fler styrelser söker externa rådgivare, rekryterar tekniska experter globalt eller inför strukturer för kontinuerlig kompetensutveckling. – När styrelser saknar grundläggande AI-kunskap blir det svårt att bedöma risker,

prioritera investeringar och ge rätt styrning. Vi ser därför ett tydligt behov av att höja kompetensen på styrelsenivå. De företag som gör det får ett stabilare beslutsunderlag och står bättre rustade att följa och ta vara på AI-utvecklingen, säger Daniel Sjöström.

Swepos är Lantmäteriets system för satellitpositionering som snabbt och enkelt ger exakt positionering. Precis där diket ska börja. Tjänsten används därför bland annat i grävmaskiner och resulterar i stora tids- och kostnadsbesparingar, vilket dessutom är bra för miljön. Läs mer på www.swepos.se

SÄKERSTÄLL KONTINUERLIG DRIFT ÄVEN VID ELAVBROTT – vår skräddarsydda nödkraftslösning är skalbar, ren och framtidssäkrad.

elektromatik.se

DAGENS INFRASTRUKTUR // DATACENTER Den nya kapaciteten tas i drift den 1 januari 2026.

CONAPTO UTÖKAR STOCKHOLM 4 SYD med 8 MW för att möta ökande behov inom AI och digitalisering

Conapto meddelar en omfattande utbyggnad av sitt datacenter Stockholm 4 Syd, där kapaciteten ökas med ytterligare 8 MW med el från energibolaget Ellevio. Med denna förstärkning växer anläggningens totala effekt från 20 MW till 28 MW, vilket ytterligare stärker Conaptos position som en ledande leverantör av hållbar co-location i Stockholm. –DIGITALISERING OCH AI förändrar hur data används världen över, och denna utbyggnad säkerställer att våra kunder har tillgång till den driftsäkra och hållbara infrastruktur de behöver för att växa, säger Håkan Björklund, CEO på Conapto. Att tillföra 8 MW till Stockholm 4 Syd handlar om mer än kapacitet – det handlar om att skapa motståndskraft, effektivitet och klimatsmarta driftförutsättningar för framtiden. Den nya kapaciteten tas i drift den 1 januari 2026 och ger kunderna den infrastruktur som krävs för att hantera den snabbt ökande efterfrågan kopplad till digital transformation, molntillväxt och AI-drivna applikationer. – Att öka kapaciteten i Conaptos datacenter är inte bara ett tekniskt steg, utan en avgörande del i att säkra en hållbar framtid. De AI-innovationer och digitala tjänster som formar våra liv är beroende av den elektrifierade infrastruktur som både Conapto och Ellevio levererar. Denna utbyggnad markerar en milstolpe i vårt gemensamma uppdrag, säger Tomas Brunzell, Asset Owner på Ellevio. Stockholm 4 Syd är strategiskt beläget med tillgång till robust konnektivitet och Sveriges förnybara energiresurser, vilket gör anläggningen till en attraktiv hubb för internationella företag, hyperscalers och AI-drivna organisationer. Utbyggnaden ligger i linje med Conaptos hållbarhetsstrategi, som omfattar 100 procent

Tomas Brunzell, Asset Owner på Ellevio.

förnybar energi, värmeåtervinning till fjärrvärme, stöd-tjänster till elnätet och ett starkt fokus på att minska kundernas klimatavtryck. Denna investering sker i en tid då Sverige etablerar sig som en av Europas mest hållbara och framtidsredo datacentermarknader.

Från vänster: Kaveh Feliciano, Niklas Östman, Helena Fagraeus och Staffan Stymne

DAGENS INFRASTRUKTUR // DATACENTER

DATACENTERUTVECKLAREN

T.LOOP

inleder ett strategiskt samarbete med fastighetskonsultföretaget Creiman Samarbetet innebär att Creiman bistår T.Loop med att identifiera och säkra upp attraktiva fastigheter i syfte att etablera nya datacenter i Sverige STAFFAN ST YMNE, Head of Development på T.Loop, kommenterar samarbetet: – Creiman har stor innovationskraft och stark exekutiv förmåga inom fastighetssektorn. Genom deras omfattande nätverk och djupa erfarenhet inom fastighetsutveckling kan vi accelerera matchningsprocessen för T.Loop och identifiera de mest optimalt belägna fastigheterna som kan erbjuda rätt förutsättningar för att etablera våra Data Energy Centers®. Niklas Östman, Partner och Head of Property Development på Creiman, säger om samarbetet: – Det ska bli fantastiskt roligt att få stötta T.Loop i deras ambitiösa och snabba expansion av hållbar AI-infrastruktur i Sverige. Det

kommer vara mycket positivt för båda parter när expertis inom teknik och fastighet förenas. T.Loop utvecklar, bygger och driver datacenter som är strategiskt placerade för att leverera framtidssäker datakraft för högdensitetslaster med fokus på AI. Genom en unik design och styrning levererar T.Loops datacenter även värmeproduktion och flexibilitetstjänster för elnätet – de kallas därför Data Energy Centers®. Creiman erbjuder tjänster inom affärsutveckling, fastighetsutveckling och projektledning. Som långsiktig samarbetspartner hjälper Creiman aktörer att navigera framgångsrikt på den svenska fastighetsmarknaden.

DAGENS INFRASTRUKTUR // STADSNÄT

Robust fiber? Lika enkelt som Ralaflex. Att leva upp till kraven i Robust fiber och NIS-direktivet behöver inte vara svårt. Tvärtom. Produkterna i Ralaflex-serien är lika enkla att planera med som att montera och uppgradera. På rala.com får du veta mer – eller ring oss redan idag på 020-210 500. Mikael Castanius lämnar över stafettpinnen till Elin Bertilsson som blir vd för föreningen efter årsskiftet. Bild: Svenska Stadsnätsföreningen

HÖSTFORUM 2025

– en etablerad mötesplats för stadsnäten Den 27 november avslutades Stadsnätsföreningens konferenskoncept Höstforum 2025. Under året har forumet genomförts vid tre tillfällen – i Umeå, Gävle och Göteborg – och samlat över 680 deltagare från stadsnät, leverantörer och andra intressenter. Det tydliga deltagarintresset bekräftar Höstforums roll som en etablerad och uppskattad mötesplats för stadsnätsbranschen. – F Ö R F E M Å R S E D A N genomfördes det första Höstforumet. Sedan dess har det utvecklats till en viktig arena där stadsnäten kan mötas, ta del av ett brett och aktuellt program och där leverantörer får möjlighet att träffa sina kunder, säger Mia Forslöf, eventansvarig för Höstforum.

“

För fem år sedan genomfördes det första Höstforumet. Sedan dess har det utvecklats till en viktig arena där stadsnäten kan mötas, ta del av ett brett och aktuellt program och där leverantörer får möjlighet att träffa sina kunder.

DAGENS INFRASTRUKTUR // STADSNÄT

Tillsammans för digital utveckling och samhällsnytta

/Mia Forslöf, eventansvarig för Höstforum

Programmet under de två dagarna speglade de frågor som i dag är mest aktuella för stadsnäten. Redan under inledningen betonades stadsnätens strategiska betydelse i samhället, inte minst kopplat till beredskap och totalförsvar. I ett pass om Beredskapsresan presenterades hur stadsnäten konkret kan arbeta med beredskap utifrån samverkansavtal, övningar och nationellt stöd. Ett annat centralt tema var regelverk, sekretess och säkerhetsskydd. Deltagarna fick en genomgång av offentlighetsprincipen, offentlighets- och sekretesslagen samt hur begäran om allmän handling ska hanteras i stadsnätens verksamhet. Säkerhetsskyddslagstiftningen belystes också, med fokus på hur stadsnät kan bedöma om de omfattas av regelverket och vilka krav som då ställs, bland annat avseende säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och säkerhetsskyddsanalys.

STRATEGI, ORGANISERING OCH SAMVERKAN

Under dag ett presenterades även exempel på hur stadsnät arbetar strategiskt för att möta framtidens krav. Fibra beskrev hur organisationen har anpassats för att fortsatt vara en attraktiv samarbetspartner för ägare, kunder och operatörer. Ett annat välbesökt pass tog upp stadsnätens utveckling i olika delar av landet, där erfarenheter från både norra och södra Sverige gav en bred bild av nuläge, utmaningar och framgångsfaktorer. Gruppdialoger gav deltagarna möjlighet att fördjupa sig i frågor kopplade till sälj, marknad, teknik och drift – ett uppskattat inslag som bidrog till erfarenhetsutbyte mellan stadsnäten.

DIGITALISERING, AI OCH ENERGISYSTEM

Den andra dagen präglades av framtidsfrågor. Ett pass om virtuella kraftverk (VPP) visade hur stadsnäten kan bli nyckelspelare i framtidens energisystem genom robust, lokal kommunikation i realtid – en potentiell ny affär även för stadsnät utan koppling till energibolag. Deltagarna fick även en aktuell lägesbild från Post- och telestyrelsen, där flera pågående och kommande regleringsfrågor med stor betydelse för branschen presenterades. Konferensen avslutades med konkreta exempel på hur generativ AI redan i dag bidrar till ökad effektivitet, kundvärde och verksamhetsutveckling i stadsnäten. Stadsnätsföreningen riktar ett stort tack till talare, deltagare och utställare som bidrog till ett mycket lyckat Höstforum 2025. Nästa år arrangeras Höstforum i Sundsvall, Nyköping och Växjö.

Vi arbetar tillsammans med Sveriges regionala sammanslutningar av stadsnät i syfte att åstadkomma en heltäckande fiberstruktur i Sverige. En struktur som är stark, uthållig och robust. En samverkan som kan tillgodose marknadens behov av digital infrastruktur. En sammantagen infrastruktur som tillgodoser den kapacitet som behövs och skapar den redundans som är nödvändig. För hela landet. Tillsammans arbetar vi för att bygga ett digitalt samhälle med hög resiliens, uthållighet och motståndskraft. Tillgång till stabil uppkoppling, tjänster med hög tillgänglighet och säkerhet är våra främsta prioriteringar.

DAGENS INFRASTRUKTUR // BELYSNING

Allt ljus på

LIVSLÄNGD TRYGGHET OCH SOCIAL KRAFT Sveriges offentliga belysning står inför ett skifte. Över hela landet sitter föråldrade belysningsanläggningar kvar i skolor, idrottshallar, gångstråk, parker och offentliga byggnader. Trots att de borde ha bytts ut för länge sedan. Men beslut skjuts upp, armaturer lappas och lagas och lysrör tickar vidare på övertid. Samtidigt ökar kraven på energieffektivisering, cirkuläritet, bättre arbets- och studiemiljöer, tryggare stadskärnor och minskade ljusföroreningar. AV PERNILLA KRANTZ N Ä R L E D - T E K N I K E N slog igenom förändrades belysningsbranschen i grunden. Ett kraftigt kliv togs mot mer energieffektiva lösningar, men enligt Mikael Castanius, vd för Belysningsbranschen, har utvecklingen nu gått in i en ny fas. – Vi har gått från att ha fokus på ren energibesparing till att livslängd, återbruk och återvinning blivit centralt. Det är en jätteutmaning och något vi arbetar väldigt intensivt med tillsammans med återvinnare och myndigheter.

DYRARE ATT INTE AGERA

Nu har livslängd, återbruk och återvinning blivit centralt. Bild: Pixabay

Det är fortfarande många äldre lysrör som sitter kvar, inte sällan i både skolor och offentliga byggnader. – Vi vet hur många anläggningar som borde ha bytts ut och att de snart kommer att sluta fungera. Ändå händer det väldigt lite. Visst är ekonomin ansträngd i många kommuner, men konsekvenserna av att inte agera kommer bli betydligt dyrare i längden, menar Mikael Castanius. Enligt honom är bristande samordning ett återkommande problem.

DAGENS INFRASTRUKTUR // BELYSNING – I små kommuner kan samma person upphandla papper ena dagen och belysning nästa. Ofta saknas även en ljusdesigner i projekten och då kan det bli fel redan från början. Och när en nämnd ansvarar för inköp och en annan för drift blir resultatet nästan alltid att det billigaste alternativet vinner, inte det mest kostnadseffektiva över tid. Castanius menar att kommunerna istället måste upphandla med fokus på livscykelkostnaden, inte priset per armatur. Framför allt då dagens belysning blivit en del av en större energiplanering. – Belysning har länge stått vid sidan av det digitala ekosystemet. Men med nya europeiska krav på byggnaders energiprestanda måste även ljuskällorna mätas, styras och integreras. Det kommer krävas en helt ny syn på vad en belysningsanläggning egentligen är.

SKAPAR LIV OCH TRYGGHET

Samtidigt som tekniken rusar framåt forskas det om ljusets betydelse för människan och hennes beteende. Katarina Hennig, forskare vid Lunds universitet, har i sin avhandling, Sustaining Social Interaction in Public Squares After Dark, undersökt hur ljusets egenskaper påverkar människors vilja att röra sig, vistas och interagera på offentliga platser efter mörkrets inbrott. Hennigs forskning visar att ljus inte bara är en teknisk installation utan en strukturerande kraft som formar den sociala dynamiken i staden. – Ljusförhållandet porträtterar platsens sociala och fysiska förutsättningar. Det påverkar hur vi upplever trygghet, orienterbarhet och atmosfär. Vilket i sin tur avgör om vi väljer att stanna, mötas eller gå vidare, säger hon. Det handlar alltså inte om mer ljus, utan om rätt ljus. >>

“

Vi vet hur många anläggningar som borde ha bytts ut och att de snart kommer att sluta fungera. Ändå händer det väldigt lite. /Mikael Castanius, vd för Belysningsbranschen Bild: Belysningsbranschen

Sätt ljuset på trygghet och upplevelse för framtiden

Avenue – för framtidens stad

GTLED Pro – för framtidens tunnlar

Nästa generations armatur för smart och hållbar utomhusbelysning. Elegant design, energieffektiv LED-teknik och modulär uppbyggnad som gör installation, service och uppgraderingar enkla. Med minimal ljusförorening och bländning skapar Avenue hållbara utemiljöer med hög ljuskvalitet.

Ett hållbart och trafiksäkert val för krävande tunnelmiljöer där driftsäkerhet och optimal sikt med ett jämnt och bländfritt ljus är avgörande. En modulär konstruktion med lång livslängd och smart styrbarhet där såväl service som installation går snabbt och är kostnadseffektivt.

Altis G5 – för framtidens arenor, flygplatser, hamnar och logistikcentrum En högpresterande modulär LED-strålkastare med FIFA Quality Pro mark, som är enkel att installera och optimera. Altis G5 är utvecklad för att uppfylla hög internationell standard och ger ett kraftfullt, exakt och flimmerfritt ljus med avancerad optik som minimerar spilljus.

Vill du veta mer om våra produkter? Gå in på: www.thornlighting.se/sv-se

DAGENS INFRASTRUKTUR // BELYSNING som kommunerna ofta förbiser - ekologin. För att skapa hållbara ljusmiljöer måste trygghet, interaktion och naturvärden hanteras. Samtidigt. – Vi ser att kommuner måste samarbeta mer med biologer och ljusdesigners. Ekologiskt känsliga områden bör kartläggas, styrningar användas för att reglera ljusnivåer över tid och belysningsplanerna behöver vara situationsanpassade. Det är enda vägen framåt om människor och ekosystem ska samexistera efter mörkrets inbrott.

CIRKULÄRITETEN KLIVER IN

Tillbaka i branschen ser Mikael Castanius hur cirkuläriteten nu måste kliva in på allvar. – Det är väldigt få offentliga belysningsprodukter som återbrukas i dag. Vi måste skapa affärsmodeller som gör det möjligt och bygga armaturer som är enkla att plocka isär, uppgradera och återvinna. Ett område som växer är så kallade renoveringskit. – I stället för att montera ner allt kan man byta innehållet och behålla armaturens stomme. Det är billigare, mer hållbart och tillverkaren kan ta ansvar för både märkning och dokumentation. Det här tror jag kommer att öka kraftigt.

“

Människan och hennes ljus ses som en integrerad del i stadens ekosystem. Städer och samhällen blir socialt hållbara genom ljusdesign som skapar inkluderande, trygga och trivsamma offentliga platser. Platser där människor vill vara. /Katarina Hennig, forskare vid Lunds universitet

– En vanlig missuppfattning är att höga ljusnivåer skapar trygghet. Men forskning visar att obalanserat ljus ofta skapar visuellt kaos. I många miljöer skulle vi behöva ta bort ljus, inte lägga till. I stället pekar Hennig på de rumsliga ljuskaraktärerna som kritiska; balansen mellan ljus och mörker, synkomforten och den vertikala ljusfördelningen som gör att vi uppfattar ansikten, kroppsspråk och platsens funktioner. – Funktionell belysning måste stötta både rörelse och sociala aktiviteter. Det handlar om att skapa en atmosfär där människor känner sig välkomna att delta och vara kvar.

EKOLOGI, TRYGGHET OCH INTERAKTION

Katarina Hennigs forskning lyfter även in en tredje dimension

FRÅN LYKTSTOLPE TILL SMART NOD?

Trots potentialen har offentlig belysning fortfarande inte fullt integrerats i det smarta stadsbyggandet. – Det borde vara självklart att en lyktstolpe också kan vara laddningsstation, sensorbärare eller kommunikationsnod, menar Mikael Castanius. Problemen ligger i både ägandet och regelverken. Trafikverket äger vissa stolpar, kommuner andra, fastighetsägare en tredje del. Det blir för krångligt att bygga system som hänger ihop. Men Castanius ser en vändning och hoppas på en snabb utveckling. – Inom tio år hoppas jag att vi kommer se belysning som anpassar sig till plats, tid, väder, trafikflöden och aktivitet. Och att AI kommer ha gjort entré på riktigt. Jag tror också att vi kommer se en mängd nya material, redan idag ser vi armaturer i exempelvis papp.

VÄGEN FRAMÅT

Den här artikelns två perspektiv; branschens tekniska utveckling och forskningen om människors behov, pekar mot en gemensam slutsats. Framtidens offentliga belysning måste vara både smartare och mer ”ekologisk”. Det kräver att kommunerna: • samarbetar tätare med ljusdesigners, biologer och forskare • planerar långsiktigt, inte reaktivt • upphandlar med livscykelkostnad i fokus • kartlägger både sociala och ekologiska värden • vågar använda styrning och IoT som verktyg • satsar på cirkulära lösningar och renovering där det är möjligt För enligt både Katarina Hennig och Mikael Castanius har ljuset en avgörande roll i det framtida samhället. Inte bara för att spara energi, utan för att skapa fungerande, trygga och levande offentliga miljöer. – Vi måste samverka för att öka kunskapen kring belysning. Det gynnar hela AB Sverige, säger Mikael Castanius. Och kanske sammanfattar Katarina Hennig det allra bäst. – Människan och hennes ljus ses som en integrerad del i stadens ekosystem. Städer och samhällen blir socialt hållbara genom ljusdesign som skapar inkluderande, trygga och trivsamma offentliga platser. Platser där människor vill vara.

DAGENS INFRASTRUKTUR // DENNA ARTIKEL PRESENTERAS AV AHLSELL

Teknik och hållbarhet styr

FRAMTIDENS BELYSNING Framtidens belysning formas av smart teknik, hållbarhet och nya krav från kommuner och infrastrukturprojekt. För Joakim Knapp, Solution Manager Belysning på Ahlsell, handlar utvecklingen om att hjälpa kunderna navigera i en bransch som förändras snabbt – och samtidigt bygga lösningar som håller över tid. JOAKIM KNAPP HAR arbetat med belysning i över två decennier och har hunnit arbeta med allt från kommuner och konsulter till internationella aktörer. Efter fem år i en ledande roll startade han JK Belysning 2019 – ett företag som senare köptes av Ahlsell. Den nära relationen till företaget gjorde beslutet enkelt när frågan kom om en större satsning på belysningsområdet. Han beskriver dagens marknad som komplex, där LED-utvecklingen, nya direktiv och standarder ständigt ökar kraven på kompetens. För många kommuner och entreprenörer innebär det en utmaning att både förstå tekniken och prioritera rätt. – Det är en snårig bransch. Tempot ökar och kraven förändras snabbt. För mindre kommuner med små resurser kan det vara svårt att veta hur man ska ta beslut eller utforma budgetar, säger han. Ahlsells erbjudande omfattar allt från gatubelysning och offentliga miljöer till innerbelysning, visualiseringar och projektering. Joakim lyfter särskilt kombinationen av ett brett sortiment och specialistkompetens som en framgångsfaktor. Behoven på marknaden rör i dag både energieffektivisering och långsiktig hållbarhet. Kraven på cirkularitet, materialval och återvinningsbarhet ökar, samtidigt

Cirkadisk belysningslösning i Folkparken Norrköping.

som IoT och smart styrning blir vanligare. Han beskriver hur Ahlsell arbetar aktivt för att förstå direktiv och hjälpa kunderna välja rätt. – Vi säljer redan armaturer där 100 procent av aluminiumet är återvunnet och där Stena Recycling varit delaktiga i utvecklingen. Det är dit marknaden är på väg, säger han. När det gäller infrastrukturprojekt pekar han på närvarostyrning, anpassningsbart ljus och integration mellan olika system som viktiga delar av framtidens lösningar. För större kommuner är det ofta en självklarhet – för mindre kommuner handlar det om att hitta rätt nivå. En annan tydlig trend är behovet av helhetsleveranser. Färre kontaktytor och mer samordning efterfrågas, och där ser Joakim

en roll för Ahlsell som både logistikpartner och specialiststöd genom hela processen, från val av armaturer till reservdelar över tid. Framöver tror han att branschen kommer att röra sig mot mer genomtänkt belysning, där ljuset planeras med omsorg och där inte varje yta behöver vara maximalt upplyst. – Jag tror på mer eftertänksam belysning och öppna system som gör underhåll enklare. Vi vill fortsätta vara en partner som hjälper kunderna hitta rätt lösningar i en bransch som bara fortsätter att utvecklas.

www.ahlsell.se 55

DAGENS INFRASTRUKTUR // DAGVATTEN

DAGVATTENHANTERING – från teknik till strategi

Kraftigare skyfall, längre torrperioder och ökande miljökrav gör dagvattenhanteringen till en komplex utmaning i svensk samhällsplanering. Från att ha varit en teknisk fråga i bakgrunden har dagvatten nu flyttats upp på den strategiska agendan. För att klara framtidens klimat behövs innovation, långsiktig finansiering och en helt ny nivå av samverkan mellan kommuner, fastighetsägare, tillverkare och entreprenörer. AV PERNILLA KRANTZ – DAG VAT T E N Ä R I N T E längre bara en teknisk fråga i marken utan har fått en ny betydelse. Det är idag en strategisk fråga för hela samhällets funktionalitet och behöver komma upp på agendan hos beslutsfattarna, säger Jonny Hellman, vd för branschorganisationen VVS-Fabrikanterna.

De flesta är väl införstådda med att extremväder och höga vattenflöden är något vi måste anpassa oss till mer och mer. Men förutom de tydliga klimatutmaningarna är dagvattenhanteringen i ökande grad även en fråga om beredskap och samhällssäkerhet. Stora översvämningar kan slå ut elnätsstationer, vägar, sjukhus >>

De tuffaste avloppsutmaningarna kan inte lösas av enbart pumpar Med Flygts pumplösningar från Xylem får du inte bara löftet om oöverträffad pumphållbarhet — du får också expertisen hos våra specialister. Xylems experter möter dina unika behov med en djup förståelse för applikationer och komplexa utmaningar. Värdet av säkerhet

DAGENS INFRASTRUKTUR // DAGVATTEN

Bild: Pixabay

och vattenverk och få långt mer omfattande konsekvenser än bara översvämmade gator och källare. – Vi måste verkligen se till helheten och inse att klimat, beredskap, säkerhet, ekonomi och ekologi hänger ihop, menar Jonny Hellman. Redan idag finns det också stora möjligheter att kombinera teknisk dagvattenhantering med stadsutveckling. Gröna tak, öppna dagvattendammar, infiltration i parker, regnbäddar och blågröna ytor skapar inte bara robusta system, de ger också rekreation, svalka, biologisk mångfald och attraktiva stadsmiljöer.

KOMMUNERNAS ANSVAR ÖKAR

Trycket på kommunerna ökar nu markant. Nya nationella etappmål och skärpta krav från bland annat Naturvårdsverket och Boverket innebär att dagvattenfrågan måste lyftas in betydligt tidigare i planeringen än tidigare. – Att kommunernas ansvar nu ökat kraftigt, till följd av att de sedan 2023 ska ha integrerat hållbar dagvattenhantering i ny/ändrad bebyggelse och senast 2025 i befintlig bebyggelse, får direkta följdeffekter både för fastighetsägare och exploatörer, säger Jonny Hellman. Även lokalt omhändertagande av dagvatten kommer bli viktigare, särskilt för större fastigheter. De nya kraven innebär inte bara att dagvatten ska hanteras i detaljplaner och översiktsplaner, utan även att kommunerna måste arbeta mer systematiskt med riskanalyser, skyfallsmodellering och lokalt omhändertagande av dagvatten. – För större fastigheter kommer kraven på lokala lösningar att öka kraftigt. Allt kan inte längre skickas ut i kommunens ledningar. Men det växande ansvaret öppnar samtidigt för innovation. Kommuner efterfrågar nu tydligare systemlösningar, bättre uppföljningsverktyg och smarta produkter som redan från början är anpassade för både hållbarhet och klimatförändringar. Även efterfrågan på rätt kompetens kommer att stiga.

STORA INVESTERINGAR VÄNTAR

Sveriges VA-infrastruktur är på många håll gammal och underdimensionerad. Bild: Johan Folin

Att klimatet förändras snabbare än infrastrukturen i Sverige är ett faktum. Branschen brukar tala om en stor underhållsskuld vilket betyder att Sveriges VA-infrastruktur är på många håll gammal, underdimensionerad och byggd för ett helt annat klimat än det vi har i dag. Kombinationen av ökad nederbörd, tätare bebyggelse och hårdgjorda ytor har blivit en utmaning som systemen inte är byggda för. – Det befintliga ledningsnätet är ålderstiget och byggt för en tid med helt andra flöden och är i behov av en väldigt stor upprustning. Många delar saknar modern teknik för avläsning och övervakning vilket gör att underhåll ofta sker reaktivt, snarare än förebyggande, konstaterar Jonny Hellman. Behovet av renovering och nybyggnation är alltså omfattande men finansieringen i sig är en stor nöt att knäcka. Investeringarna kommer att slå olika hårt i olika delar av landet och vissa kommuner har en betydligt större underhållsskuld än andra. – I teorin kan VA-taxan bli skyhög i vissa kommuner. Hur finansieringen ska bli mer rättvis är en stor fråga. Ett annat problem är att det idag inte finns någon samlad myndighet som de här frågorna landar i, fortsätter Jonny Hellman. – Det gör ju att dialogen försvåras. I dag ligger mycket av ansvaret på kommunerna trots att problemen är nationella. Utan tydlig nationell styrning är det risk att dagvattenhanteringen hanteras på så olika sätt i kommunerna och att det påverkar både bebyggelse, säkerhet och samhällsutveckling. Digital teknik, AI-verktyg, smarta sensorer och automatiserade system väntas spela en nyckelroll i utvecklingen de kommande åren.

DAGENS INFRASTRUKTUR // DAGVATTEN Möjligheten att övervaka flöden i realtid, upptäcka läckor tidigt och styra system proaktivt kan bli en game changer. – Digitaliseringen kommer att bli helt avgörande. Med rätt teknik kan vi identifiera läckor och andra risker mycket tidigare. Ett område som Jonny Hellman särskilt pekar ut är prognosstyrning, vilket innebär att anläggningar kan förbereda sig inför exempelvis ett skyfall genom att justera nivåer eller temporärt skapa mer kapacitet. – Med prognosstyrning går vi från att reagera till att agera i förväg. Det kommer att göra enorm skillnad, både ekonomiskt och praktiskt.

EN AVGÖRANDE PUSSELBIT

I samband med att kommunerna får ett större ansvar ökar också kraven på entreprenörer och tillverkare. Därför krävs en ny syn på samverkan, där olika kompetenser kan mötas redan i planprocessens tidiga skeden. – Vi måste gemensamt identifiera riskerna och skapa hållbara lösningar och förvaltningsmodeller. Produkter, system och processer måste kunna integreras med varandra, säger Jonny Hellman. Samverkan mellan kommunerna kommer också vara viktig. Vattenflöden följer nämligen naturliga avrinningsområden, inte administrativa gränser. Om ett skyfall drabbar en kommun kan till exempel den som ligger nedströms bli minst lika utsatt. – Kunskapsåterföring, gemensamma beredskapsplaner och regional samordning kommer att bli helt avgörande. Vi kan inte låta varje kommun arbeta på egen hand. VVS-Fabrikanterna spelar en viktig roll i branschen och vartannat år anordnar organisationen VA Tour Sweden, som fungerar som en plattform för kunskapsutbyte och samarbete mellan kommuner

Jonny Hellman, vd för branschorganisationen VVS-Fabrikanterna. Bild: VVS-Fabrikanterna

och branschaktörer. 2025 startade touren i Göteborg, på Vatten 2025, och fortsätter under januari 2026 till Malmö, Jönköping, Umeå och Stockholm. – 2024 deltog representanter från över 100 av Sveriges kommuner. Det visar hur angelägna frågorna är och hur stort behovet av kunskapsutbyte har blivit, avslutar Jonny Hellman.

MILJÖTÄNK I VÄRLDSKLASS Ta hand om dagvatten och återvinn regn med Concleans smidiga lösningar

CONCLEAN REGNVATTENSYSTEM Garden Comfort & House Professional

OLJE- OCH FETTAVSKILJARE

DAGVATTENSYSTEM Ecobloc

conclean.se | 010-210 30 00

Här skymtar årännan som Mölndalsån rinner i genom hela Forsåker via det framtida Vattentorget. Här finns en ålyngeledare inbyggd för att underlätta passagen och vattnet kraft nyttjas för energi.

DAGENS INFRASTRUKTUR // VATTENKRAFT

VATTENKRAFTVERKET kan återstarta i stadsdelen Nu har det efterlängtade beskedet kommit att Mark- och miljödomstolen har godkänt ansökan om att återstarta vattenkraftverket i Forsåker. Det innebär att lokal förnybar el från forsen kan börja produceras inom några år till de nya bostäderna och verksamheterna som växer fram i bruksområdet. BESKEDET KOM EFTER en noggrann prövning av Mark- och miljödomstolen. Ansökan har skickats in av det kommunala bolaget MölnDala Fastighets AB och Mölndals stad. – Det här är en viktig del i arbetet för ett hållbart Forsåker. Att ta tillvara på kraften i Mölndalsån och producera lokal el är en värdefull tillgång. Vi är stolta över att kunna återstarta kraftverket och att historien gör sig påmind i framtidens energi, säger Johan Lejonthun, projektledare på MölnDala Fastighets AB. Forsen har varit betydande i århundranden och ska få en central roll med trivsamma miljöer genom hela stadsdelen. Precis som förr ska kraften nyttjas och bli en viktig tillgång för platsen. Sedan 2019 har Mölndals stad rustat upp forsen från Kvarnbyn genom Forsåker. Syftet är att minska risken för översvämningar, göra vattnet mer tillgängligt och samtidigt förbereda för vattenkraft. Två stora ledningar, så kallade bypassrör, är redan dragna under mark för att hantera stora flöden. Till ett av bypassrören kommer kraftverkets turbin kopplas och på så sätt både säkerställa ett stabilt vattenflöde och el till området. Det tidigare kraftverket från brukstiden har rivits på grund av sitt

Visionsbild MölnDala Fastighets AB & TMRW: En del av platsens bruksbyggnader och kraftverket med egenproducerad el från forsen. Bild: Tomorrow AB

bristfälliga skick, men ska nu återuppbyggas i liknande historiska stil. Aktören Trollängen som varit involverad i utvecklingsarbetet av Forsåker och vattenkraften sedan 2013 ska ansvara för byggnationen, och på sikt även driva det nya kraftverket. Målsättningen är att produktionen ska kunna tas i bruk under 2028 i takt med att stadsdelen fortsätter att växa fram. – Beskedet är en milstolpe för oss och alla som arbetat i projektet genom åren. Vi ser fram emot att kunna påbörja uppbyggnaden av vattenkraftverket så snart årännan är helt färdigställd, säger Niclas Börjesson, projektledare på Trollängen.

En specialtidning om Jobbarbilar Företagen äger majoriteten av Sveriges transportbilar

SVENSKA

Hilux tar klivet in i el-eran

– ”Vi förädlar nyttofordon”

ELF – bilen som tänker, laddar och delar energi

LCV-FÖRENINGEN

D-Max BEV kombinerar styrka, kapacitet och nollutsläpp

ÅRET RUNT-DÄCK räcker inte i vinterväglag

DAGENS INFRASTRUKTUR // JOBBARBILAR

JOBBARBILAR

– special om fordonen som får jobbet gjort SVERIGE RULLAR PÅ ARBETSFORDON. Från byggarbetsplatser och landsvägar till skogar, verkstäder och logistikcenter – det är fordonen som håller hjulen i gång i både näringsliv och samhälle. I Jobbarbilar sätter vi fokus på just dem: transportbilarna, pickuperna och eldrivna arbetsfordonen som gör skillnad varje dag. Arbetsfordonet har gått från att vara ett rent verktyg till att bli en del av företagets identitet. Här möts teknik, effektivitet och hållbarhet i en ny generation fordon byggda för yrkeslivet. De är smartare, starkare och mer uppkopplade än någonsin – med eldrift, digital styrning och säkerhetssystem som tidigare bara fanns i personbilar. I den här bilagan samlar vi nyheter, tester och reportage om utvecklingen

JOBBARBILAR UTGIVARE: Stordåhd Kommunikation AB Box 451 30, 104 30 Stockholm Telefon: 08-5010 8710 Fax: 08-5010 8719

CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE: Jan Åström jan.astrom@storkom.se

ART DIRECTOR: Anneli Markström anneli.markstrom@storkom.se

God läsning,

Jan Åström

Chefredaktör, Dagens Infrastruktur

INNEHÅLL 61

EN SPECIALTIDNING OM JOBBARBILAR

LEDARE

FÖRETAGEN ÄGER MAJORITETEN AV SVERIGES TRANSPORTBILAR

NIONDE GENERATIONEN AV TOYOTA HILUX

BILINREDNINGAR SOM GÖR SERVICEBILEN EFFEKTIVARE

MERCEDES-BENZ ELF – BILEN SOM TÄNKER, LADDAR OCH DELAR ENERGI

ISUZU LANSERAR SVERIGES FÖRSTA ELPICKUP

AI-TJÄNST SOM SÄNKER KOSTNADERNA FÖR ELBILSLADDNING

REDAKTÖR:

JONAS HAGELQVIST TAR ÖVER SOM VD FÖR TRANSPORTFÖRETAGEN

Lars-Olof Tandberg larsolof.tandberg@storkom.se

SMARTA VAL FÖR TRANSPORTBILEN

OMSLAGSBILD:

U-LIFT GÖR RESANDET MÖJLIGT FÖR ALLA

Bild: Isuzu

SAMARBETE SOM LADDAR FRAMTIDENS LOGISTIK

BESÖK OSS ÄVEN PÅ:

ÅRET RUNT-DÄCK RÄCKER INTE I VINTERVÄGLAG

www.dagensinfrastruktur.se facebook @dagensinfrastruktur www.issuu.com/b2bnyheter.se/stacks www.ocast.com/se/stordahdkommunikation/ www.mynewsdesk.com/se/stordaahdkommunikation-ab

inom transport- och arbetsfordonssektorn. Du möter företagen, förarna och experterna som visar hur tekniken förändrar vardagen ute på vägarna – och hur framtidens jobbarbilar bidrar till både produktivitet och klimatmål. Kort sagt: det här är magasinet för dig som kör, bygger, levererar och driver Sverige framåt. Nästa utgåva kommer i början av 2026.

DAGENS INFRASTRUKTUR // JOBBARBILAR Jonas Björkman, affärsutvecklare på Riddermark Bil.

Företagen äger majoriteten av Sveriges transportbilar

VERKTYG SNARARE ÄN PRIVATFORDON Transportbilen är i första hand ett arbetsredskap, inte ett privat fordon. Det visar färsk statistik som Riddermark Bil tagit fram. Av landets totalt registrerade transportbilar ägs nästan två av tre av företag – motsvarande 367 956 fordon. Privatpersoner står för 214 265 fordon. – VI SER TYDLIGT att transportbilen fortsätter vara ett arbetsverktyg snarare än ett privat fordon. Det märks även i våra försäljningssiffror, där företag står för en allt större del av efterfrågan, säger Jonas Björkman, affärsutvecklare på Riddermark Bil.

NÄRINGSLIVETS RYGGRAD PÅ HJUL

Transportbilar spelar en central roll i svensk logistik och service, från bygg- och hantverksbranschen till transport och offentlig sektor. Bland övriga ägare finns stat, kommun och regioner med 19 343 fordon, samt leasingbolag med 11 273. Även bilhandeln (8 800), hyrbilsföretag (6 557) och taxi- och transportbolag (1 149) bidrar till helheten. Riddermark Bil, Sveriges största återförsäljare av begagnade bilar, ser tydliga förändringar i hur transportbilar används. Företagssektorn elektrifieras i snabb takt, och allt fler verksamheter optimerar sina flottor med nyare och mer effektiva modeller.

ELEKTRIFIERING OCH HÅLLBARHET

– Vi tror att utvecklingen kommer fortsätta i takt med att fler företag ser möjligheten att minska kostnader och klimatavtryck

med nyare modeller och eldrivna alternativ, säger Jonas Björkman. Elektrifieringen av transportbilar drivs inte bara av miljökrav utan också av ökad lönsamhet. Låg driftkostnad, minskat servicebehov och tillgång till miljözoner gör eldrivna arbetsfordon till ett växande affärsval. Samtidigt växer intresset för HVO100-kompatibla modeller, vilket erbjuder företag ett fossilfritt steg utan att ändra sin driftstruktur.

FRAMTIDEN FÖR TRANSPORTBILEN

Trenden är tydlig: företag ser transportbilen som en del av sin affärsstrategi snarare än en kostnad. Med bättre räckvidd, effektivare drivlinor och ökande krav på hållbarhet väntas marknaden fortsätta växa – särskilt bland små och medelstora företag som uppgraderar sina fordonsflottor. Riddermark Bil följer utvecklingen nära och anpassar sitt utbud efter den förändrade efterfrågan. Med ett växande sortiment av elbilar, hybridmodeller och transportbilar med låga utsläpp befäster de sin position som en av landets ledande aktörer för både privatoch företagskunder.

DAGENS INFRASTRUKTUR // JOBBARBILAR

Toyota tar sin ikoniska pickup in i framtiden med den nionde generationen Hilux – nu även som helt eldriven BEV-version. Bilder: Toyota

NIONDE GENERATIONEN AV TOYOTA HILUX – nu även som eldriven

Toyota tar sin ikoniska pickup in i framtiden med den nionde generationen Hilux – nu även som helt eldriven BEV-version. Modellen markerar starten på en ny era av elektrifierade arbetsfordon och är en central del av Toyotas flervägsstrategi: att erbjuda flera drivlinor som möter olika kunders behov och marknaders förutsättningar. DEN NYA HILUX-SERIEN lanseras med två elektrifierade varianter: Hilux BEV och Hilux Hybrid 48V. Dessutom har Toyota redan bekräftat att en vätgasdriven bränslecellsmodell planeras till 2028.

ELEKTRISK KRAFT OCH BEPRÖVAD KAPACITET

Hilux BEV är Toyotas första batterielektriska pickup och bygger på en robust ramkonstruktion. Batteriet på 59,2 kWh är integrerat i chassit och skyddat mot stötar och väta – redo för tuff terrängkörning med vadningsdjup upp till 700 mm. Pickupen har permanent fyrhjulsdrift med dubbla e-axlar och levererar totalt 473 Nm i vridmoment. Preliminärt anges en nyttolast på 715 kg, dragvikt på 1 600 kg och en WLTP-räckvidd kring 240 km. Hilux BEV blir även det första batterielektriska fordonet med Multi-Terrain Select (MTS) – ett system som automatiskt anpassar kraftöverföringen för olika underlag.

HYBRIDVERSIONEN – STARK, TYST OCH EFFEKTIV

Hilux Hybrid 48V kombinerar den 2,8 liters turbodieseln (kompatibel med HVO100) med ett 48 V litiumjonbatteri placerat under baksätet. Systemet ger smidigare acceleration, tystare drift och effektivare terrängkörning. Lastkapacitet upp till 1 000 kg och dragkapacitet på 3 500 kg finns kvar, vilket gör modellen till en mångsidig arbetshäst.

Den nya generationen Hilux har fått ett formspråk inspirerat av Land Cruiser – robust men elegant. Exteriören domineras av en horisontell grill och smalare LED-strålkastare. Interiören har en horisontell mittkonsol med 12,3-tums digital förardisplay och pekskärm. För första gången används elektrisk servostyrning, vilket förbättrar precisionen och minskar stötar vid körning i ojämn terräng. Karossen har förstärkts med fler svetsfästen och ny bakre krängningshämmare för ökad stabilitet och komfort.

SÄKERHET OCH UPPKOPPLING

Hilux är nu utrustad med Toyota T-Mate och senaste Toyota Safety Sense, som omfattar dödavinkelvarning, nödbroms, förarövervakning och automatisk uppdatering via molnet. Via MyToyota-appen kan användaren fjärrstyra laddning, övervaka körhistorik och hantera upp till tio fordon samtidigt – praktiskt för företag med fordonsflottor. Med Hilux BEV tar Toyota steget mot nollutsläpp utan att tumma på prestanda, styrka eller funktion. Pickupen kombinerar elektrisk framdrift med samma pålitlighet som gjort Hilux legendarisk. Den nya modellen är inte bara en teknisk milstolpe – den visar vägen mot ett mer hållbart arbetsliv på både byggplats och landsväg.

DAGENS INFRASTRUKTUR // DENNA ARTIKEL PRESENTERAS AV SYSTEM EDSTRÖM

BILINREDNINGAR som gör servicebilen effektivare

Med över 65 år i branschen har System Edström etablerat sig som en central aktör för företag som behöver en trygg och effektiv mobil arbetsplats. Företaget utvecklar och tillverkar sina lösningar i Sverige och har en kundbas som spänner över allt från hantverkare till tekniker inom bygg, service och infrastruktur. MA R K N A D S C H E F Jacob Littorin betonar hur bilinredning kan påverka både arbetsflöde och säkerhet i vardagen. – Det är väldigt kul att få sätta sig in i hur våra lösningar faktiskt gör skillnad, säger han. System Edströms erbjudande bygger på modulära system som kan anpassas för olika verksamheter, oavsett bransch. Produkterna är bakåtkompatibla och inredningen kan flyttas vidare när företagen byter fordon. Samtidigt fortsätter utvecklingen mot lättare material, smartare tillbehör och digitala lösningar. Här spelar företagets 3D-ritverktyg en viktig roll genom att ge kunden en tydlig bild av hur en komplett mobil arbetsplats kan byggas upp. – 3D-ritverktyget gör det enkelt för oss att skräddarsy kundens bil, säger Jacob Littorin. Behoven hos företagen har förändrats över tid. Där kunder tidigare efterfrågade enkla hyllor handlar det i dag om att skapa en fullt fungerande arbetsplats i bilen, med fokus på hållbarhet, tydlig struktur och höga säkerhetskrav. – Därför har vi utvecklat lättare produkter, och smarta tillbehör säger Jacob Littorin. Säkerheten är grunden i System Edströms produkt. Alla inredningar krocktestas hos oberoende institut enligt NS 286 och genomgår också skak-, drag- och hållfasthetstester. Företaget arbetar efter ISO 9001, ISO 14001 och ISO 45001, och säkerhetstänket följer med i varje steg av utvecklingen. System Edström ser att ordning och reda i bilen påverkar både arbetsmiljö och effektivitet. En tydlig struktur hjälper tekniker och servicepersonal att arbeta snabbare, något som kan vara avgörande i projekt där varje minut räknas. – En välplanerad inredning kan spara upp

En genomtänkt bilinredning skapar struktur och sparar tid – upp till 20 minuter om dagen genom mindre letande och ett smidigare arbetsflöde.

till 20 minuter om dagen, säger Jacob Littorin Samtidigt måste lösningarna klara tuff belastning och vara fungerande för olika typer av uppdrag. När ett företag kontaktar System Edström börjar processen med en behovsanalys. Därefter skissas lösningen fram i 3D, monteras av Edströms lokala återförsäljare och kan sedan byggas vidare över tid. Många kunder fortsätter att använda och uppgradera sina system i flera generationer av fordon. – Vi lovar inte mer än vi kan hålla, och vi testar allt noggrant, säger Jacob Littorin.

Framåt ser han tydliga trender i branschen: mer elektrifierade fordon, fler digitala stöd och större krav på lättare och mer flexibla system. Servicebilen utvecklas till en allt viktigare del av arbetsdagen och förväntningarna på funktion och säkerhet fortsätter att växa. – Servicebilen blir mer och mer en rullande arbetsplats, säger han.

www.systemedstrom.com 65

DAGENS INFRASTRUKTUR // JOBBARBILAR

Nu visar Mercedes-Benz sitt rullande ”ladd-labb” ELF – Experimental Lade Fahrzeug där man visar hur framtidens elbilar ska både laddas och fungera som energilager.

MERCEDES-BENZ ELF – bilen som tänker, laddar och delar energi

Mercedes-Benz visar nu upp sitt mest avancerade elbilsprojekt hittills: ELF – Experimental Lade Fahrzeug. Den eldrivna testbilen fungerar som ett rullande laddlaboratorium, byggd för att utforska hur framtidens elbilar ska kunna både ta emot och ge ifrån sig energi. BASERAD PÅ MERCEDES-BENZ EQV är ELF ett mobilt forskningscenter för framtidens laddteknik. Fordonet demonstrerar hur bil, infrastruktur och energisystem kan smälta samman till ett intelligent ekosystem där elbilen fungerar som ett energilager på hjul.

ETT KRAFTVERK PÅ FYRA HJUL

Genom dubbelriktad laddning kan ELF både ta emot och leverera el – till hemmet (V2H), till elnätet (V2G) eller direkt till utrustning (V2L). En elbil med denna teknik kan försörja ett hus med el i flera dagar. Mercedes-Benz planerar att lansera tjänster för dubbelriktad laddning redan nästa år i Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Konceptet MB.CHARGE Home ska knyta samman bilen, laddboxen, grön el och energimarknaden i ett sömlöst system.

TESTAR FRAMTIDENS SNABBLADDNING

ELF är utrustad med både MCS (Megawatt Charging System) och CCS (Combined Charging System). Dessa möjliggör ultrasnabb laddning – upp till 900 kW, vilket innebär 100 kWh på bara tio minuter. Tekniken används för att testa hur batterier och kablar hanterar

extrem effekt. Erfarenheterna från ELF ligger till grund för flera kommande modeller, bland annat CONCEPT AMG GT XX, som nådde över 1 000 kW i laddkapacitet.

TRÅDLÖS, AUTOMATISK OCH SMART LADDNING

Projektet undersöker även induktiv laddning, där bilen laddas trådlöst via magnetresonans från en platta i marken. Det sker med 11 kW och utan kabel – en lösning som passar trånga garage, företagsflottor och stadsmiljöer. En annan metod är konduktiv laddning, där bilen ansluts automatiskt via kontaktplattor i golvet. Dessutom testas robotiserad laddning, där robotarmar kopplar in bilen mot laddstationen utan mänsklig hantering – idealiskt för självkörande fordon och automatiserade depåer.

EN VISION OM ENERGIDELNING

ELF symboliserar Mercedes-Benz framtidsvision: en värld där elbilar inte bara körs, utan även tänker, delar och stabiliserar energisystemet. Genom att kombinera fordon och elnät skapas ett dynamiskt flöde av energi – en nödvändig komponent för ett mer hållbart transportsystem.

DAGENS INFRASTRUKTUR // JOBBARBILAR

ISUZU LANSERAR

SVERIGES FÖRSTA ELPICKUP – D-Max BEV kombinerar styrka och nollutsläpp

I Sverige har Isuzu ett brett nätverk med 66 auktoriserade återförsäljare och 79 serviceanläggningar. Bild: Isuzu

Isuzu, marknadsledaren inom det svenska pickupsegmentet, tar nu ett historiskt kliv mot elektrifiering. Efter två år med Sveriges mest sålda pickup breddar tillverkaren sitt modellprogram med D-Max BEV – landets första fyrhjulsdrivna elpickup. SEDAN INTRODUKTIONEN på den svenska marknaden har Isuzu byggt sitt rykte på robust konstruktion, hög dragförmåga och pålitlighet i tuff terräng. Med D-Max BEV möter märket framtiden utan att kompromissa med de egenskaper som gjort modellen populär bland bygg-, energi- och transportföretag.

ELEKTRISK KRAFT MED BEPRÖVAD KAPACITET

Den eldrivna versionen bygger på samma starka grund som dagens D-Max men utrustas med två elmotorer – en på varje axel. Tillsammans ger de 130 kW effekt och 325 Nm vridmoment. Pickupen har permanent fyrhjulsdrift (AWD) och är anpassad för nordiska arbetsförhållanden.

ELKRAFT FÖR PROFESSIONELLA ANVÄNDARE

Modellen riktar sig till företag och

organisationer som vill köra elektriskt utan att ge avkall på kapacitet eller driftsäkerhet. Typiska användare finns inom bygg, skog, energi och transport – men också bland kommuner och aktörer som verkar i miljözoner med hårda utsläppsregler. Med sin fyrhjulsdrift, höga dragvikt och tysta gång kombinerar D-Max BEV arbetsfordonets styrka med elbilens hållbarhet. Pickupen är ett logiskt steg i Isuzus pågående resa mot minskad miljöpåverkan – en utveckling som började med möjligheten att köra på HVO100 och CNG.

FÖRSÄLJNINGSSTART OCH PRIS

I Sverige har Isuzu ett brett nätverk med 66 auktoriserade återförsäljare och 79 serviceanläggningar. Försäljningen av D-Max BEV inleds i november 2025, då de första demobilarna anländer till återförsäljarna. Rekommenderat pris startar på 659 900 kr exkl. moms, vilket placerar modellen

konkurrenskraftigt i segmentet för elektriska arbetsfordon. Med D-Max BEV befäster Isuzu sin position som pionjär inom hållbara pickuplösningar – ett kraftpaket byggt för framtidens arbetsliv.

Prestandan imponerar: Dragkapacitet: 3 500 kg Lastvikt: 1 010 kg Räckvidd: upp till 263 km (WLTP) Markfrigång: 21 cm Batteri: 66,9 kWh litiumjon Snabbladdning: 20–80 % på cirka en timme D-Max BEV kommer som dubbelhytt eller Extended Cab och erbjuds i utrustningsnivåerna XRL och XRX.

DAGENS INFRASTRUKTUR // JOBBARBILAR

Maria Swedin (COO), Kurt Högnelid (VD), Mårten Nyberg (Head of Sales) och Lars Stenberg (CTO) på Waybler. Bild: Waybler

WAYBLER LANSERAR AI-TJÄNST som sänker kostnaderna för elbilsladdning

Elbilsladdning i fastigheter blir allt dyrare när effektavgifter införs i svenska elnät. För att möta utvecklingen lanserar det svenska teknikbolaget Waybler den nya tjänsten OptAI – en AI-baserad mjukvara som optimerar energiförbrukningen och minskar kostnaderna för laddning. O P TA I A N VÄ N D E R artificiell intelligens för att analysera både historisk energidata och framtida laddmönster. Utifrån dessa beräkningar justerar systemet löpande säkringsnivån till den lägsta möjliga – utan att påverka laddresultatet. På så sätt kan effektuttaget minska med i genomsnitt 35 procent – Diskussionen om höjda effektavgifter har verkligen tagit fart, särskilt eftersom alla nätägare måste införa dessa senast 2027. Vi ville skapa en lösning som gör det möjligt för företag och fastighetsägare att fortsätta elektrifiera sina transporter utan att drabbas av onödiga kostnader, säger Mårten Nyberg, Head of Sales på Waybler.

AI SOM SKAPAR EKONOMISK OCH MILJÖMÄSSIG NYTTA

OptAI fungerar oberoende av laddboxtyp, är helt automatiserad och ger tydlig insyn i både effektoptimering och besparing. Tjänsten hjälper kunder att planera sin elförbrukning mer

effektivt och samtidigt bidra till ett stabilare elnät. – Det här är första gången AI används för att aktivt justera säkringsnivån utifrån verkliga behov. Våra kunder kan spara tusentals kronor varje år och samtidigt bidra till ett mer hållbart elsystem, fortsätter Nyberg.

ETT SVENSKT TEKNIKBOLAG I FRAMKANT

Waybler utvecklar laddlösningar för elbilar och laddinfrastruktur med fokus på energieffektivitet och skalbarhet. Med lanseringen av OptAI stärker bolaget sin position som pionjär inom AI-styrd energihantering – en växande del av den gröna omställningen. OptAI lanseras för både befintliga och nya kunder under hösten 2025 och väntas bli en viktig komponent i övergången till smartare och mer kostnadseffektiv elbilsladdning.

DAGENS INFRASTRUKTUR // JOBBARBILAR

JONAS HAGELQVIST tar över som vd för Transportföretagen

I början av november tillträdde Jonas Hagelqvist rollen som ny vd för Transportföretagen. Han kommer närmast från IKEM – Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, där han var vd i 13 år. J U R I S T U T B I L DA D O C H M E D lång erfarenhet som förhandlare och branschföreträdare tar Jonas med sig djup kunskap om arbetsgivarfrågor, kollektivavtal och näringspolitik. – Det känns fantastiskt spännande att få kliva in i rollen och företräda våra viktiga branscher. Jag kommer in i en välfungerande organisation och ser fram emot att bidra med min erfarenhet från industriförhandlingar och kompetensförsörjningsfrågor, säger Jonas Hagelqvist. Transportföretagen samlar i princip hela den svenska transportnäringen och hanterar både arbetsgivarfrågor och branschspecifika regelverk. – Jonas har den erfarenhet och ledarskapsförmåga som krävs för att förankra, kommunicera och verkställa i en komplex struktur. Han är rätt person att leda Transportföretagen framåt, säger Christer Brus, ordförande för organisationen. Jonas Hagelqvist utsågs till ny vd i juni och efterträder Marcus Dahlsten, som i dag är förhandlingschef på Teknikföretagen.

Jonas Hagelqvist tillträder idag som ny vd för Transportföretagen. Bild: Transportföretagen

MODUL-SYSTEM

Din specialist inom fordonsinredning & utrustning

Kontakta oss för bilinredningskonsultation! MODUL-SYSTEM HH AB www.modul-system.se

Göteborg: 031-746 87 00 Stockholm: 08-477 09 00 69

3-5 februari 2026 | Elmia, Jönköping

Mötesplatsen för aktörer inom sol, laddning, lagring och installation Elmia Solar samlar alla som arbetar inom sol, laddning, lagring och installation för att göra affärer, nätverka och ta del av innovationer. Var med på plats när branschens samlade kunskap och kompetenser möts för att skapa nya lösningar och ta fart mot en fossilfri framtid.

Planera in ditt deltagande på mässan, ta del av nya insikter och branschkunskap genom:

Möt rätt kontakter i rätt branschforum.

Möt kunskap från branschen.

Möt innovation i branschen.

Läs mer och förregistrera din entrébiljett kostnadsfritt på elmia.se/solar

Lätta transportfordon används dagligen av hundratusentals företag och fyller en avgörande funktion i allt från hantverk och service till samhällskritiska transporter. Bild: Tradera

DAGENS INFRASTRUKTUR // JOBBARBILAR

SMARTA VAL FÖR TRANSPORTBILEN Lätta transportbilar byggs på och specialanpassas i allt större utsträckning. Men regler, vikter och tekniska krav skapar ofta fallgropar. – Många överskattar bilens kapacitet, säger Mats Öberg, ordförande för LCV-föreningen. AV ELIN BISANDER LÄT TA TRANSPOR TFORDON används dagligen av hundratusentals företag och fyller en avgörande funktion i allt från hantverk och service till samhällskritiska transporter. I takt med att fordonen utrustas med fler speciallösningar ökar också vikten av att förstå regler, lastkapacitet och tekniska begränsningar. Det är frågor som Svenska LCV-föreningen arbetar med. Föreningen samlar företag som bygger och utrustar lätta kommersiella fordon och fungerar som länk mellan bransch, organisationer och myndigheter.

I många fall börjar utmaningarna redan vid beställningen av ett nytt fordon. Företag missbedömer ofta hur mycket bilen faktiskt klarar att bära och vilka funktioner som behövs för det dagliga arbetet. Enligt Mats Öberg, ordförande för LCV-föreningen, handlar det ofta om att kapaciteten överskattas och att behovsanalysen blir för grund. – Många överskattar bilens storlek och lastkapacitet samt >> glömmer bort att beställa tillräcklig belysning, säger han.

DAGENS INFRASTRUKTUR // JOBBARBILAR För den som kör med B-körkort är gränsen 3 500 kilo totalvikt. Det innebär att bilens tjänstevikt avgör hur mycket lastutrymme som återstår, inklusive inredning, verktyg och material. Förr justerades tjänstevikten efter montering av inredning, men i dag är det förarens ansvar att hålla reda på totalvikten. Det gör att varje val av material, hyllsystem och extra funktioner påverkar hur mycket bilen faktiskt kan bära. Lastens placering är minst lika viktig. Tunga föremål ska ligga långt fram och så lågt som möjligt. Taklast och däcktryck är två områden som ofta glöms bort trots att båda påverkar bilens stabilitet. – En sak som många inte vet om, eller glömmer, är hur många kilo som får lastas på taket. Däcktrycket är en annan sådan sak, säger Mats Öberg. Elektrifieringen gör frågan om vikt ännu mer central. Batterierna tar många hundra kilo av den tillåtna totalvikten, och även energiförbrukningen förändras vid full last. Vid övergång till el behöver företagen analysera körmönster och rutter för att säkerställa räckvidden. Dessutom finns särskilda säkerhetskrav kring var man får borra och fästa inredning i eldrivna fordon. – Det är viktigt att tala med en påbyggare som kan detta och inte montera själv, säger han. Mats Öberg berättar att det inom de närmsta åren kommer ett nytt körkortsförordnande och redan idag bedrivs viss försöksverksamhet om att man med B-körkort ska få framföra fordon som väger 4 250 kilo i stället för 3 500 kilo, detta på grund av att batterierna väger så mycket att lastförmågan minskar. Reglerna skiljer sig också beroende på fordonstyp. En plåtskåpsbil behöver i regel ingen registreringsbesiktning efter montering av inredning, medan pickup-modeller och chassibilar med nya påbyggnader kan kräva besiktning. Där bör man tidigt gå igenom vad just biltypen och användningen innebär. Fordon som används i specialiserade verksamheter följer ofta detaljerade krav redan i upphandlingen. Vid transporter av exempelvis gasflaskor krävs ventilation och tydliga varningsskyltar. Säker montering är en grundförutsättning och ett certifierat utförande blir allt vanligare. – Rent montagemässigt bör man använda sig av en påbyggare som är certifierad enligt LCV-säker bil, säger Mats Öberg. Flera trender märks tydligt i branschen. Lättare material används i allt större utsträckning, så länge de uppfyller säkerhetskraven. Lättviktsgolv blir vanligare och fler vill kunna flytta inredningen mellan olika bilar. Digital övervakning och uppkopplade funktioner växer, bland annat för att kunna styra fordonsflottor och följa transporter med krav på obruten kylkedja. LCV-föreningen arbetar även med lagstiftningsfrågor genom

Mats Öberg, ordförande för LCV-föreningen.

samverkan med andra branschorganisationer och som remissinstans vid nya förslag. Framtiden beskriver Mats Öberg som både omvälvande och viktig för branschen. – Påbyggarbranschen har en ljus framtid. Bilfabrikerna vill producera så lätta bilar som möjligt, vilket gör våra medlemsföretags roll allt viktigare, säger han. Han lämnar även en avslutande uppmaning: – Jag skulle önska att myndigheter och politiker hade större förståelse för lätta transportbilar och deras förutsättningar. Dessa fordon är livsviktiga för samhället och fungerar som ett smörjmedel för infrastrukturen.

Bonway har investerat i 140 nya Opel Combo Electric. Bild: Bonway

DAGENS INFRASTRUKTUR // DENNA ARTIKEL PRESENTERAS AV U-LIFT

U-LIFT gör resandet möjligt för alla

I snart 50 år har U-Lift utvecklat lösningar som gör resandet enklare för människor med nedsatt rörelseförmåga. Med produkter som rullstolslyftar för tåg, bakgavellyftar för minibussar och luftfjädring för färdtjänstfordon bidrar företaget till att kollektivtrafik och färdtjänst blir tillgänglig för alla – från dörr till dörr. – DE T SK A VAR A självklart att kunna färdas med samma framförhållning oavsett om man är rörelsehindrad eller fullt frisk, säger Mattias Olsson, vd och delägare på U-Lift. Företaget, med bas i Sverige, har genom åren vuxit till att bli en viktig aktör både nationellt och internationellt. I dag är U-Lift marknadsledande på den svenska marknaden för minibussar inom färdtjänst. En av företagets styrkor är kombinationen av kundnära utveckling och hög standardiseringsgrad. Mycket av produktförbättringarna sker i nära samarbete med kunderna, vilket gör att lösningarna både blir anpassade efter specifika behov och tillförlitliga i drift. Säkerhet är en central del i arbetet. Redan i produktframtagningen görs riskanalyser för att undvika svagheter. Produkterna certifieras årligen, bland annat inom svetsning, och både leverantörer och interna processer granskas kontinuerligt. Input från kunder och avvikelser används systematiskt för att förbättra och höja kvaliteten. – Det gör att våra lösningar blir både driftsäkra och trygga att använda, säger Mattias Olsson. Och marknaden för tillgänglighetslösningar växer. Trender som en åldrande befolkning med behov av fler hjälpmedel och en högre medvetenhet hos resenärer bidrar till en ökad efterfrågan. – Våra produkter medverkar till att tusentals människor, varje dag, lättare kan ta sig ombord på färdtjänst eller taxi, säger Mattias Olsson. U-Lift är miljöcertifierat och arbetar aktivt för att minska sitt klimatavtryck, bland annat genom att miljödeklarera produkter, minska transporter och använda grönt stål. Hållbarhet är, tillsammans med tillgänglighet, en viktig del av bolagets utveckling.

“

Våra produkter medverkar till att tusentals människor, varje dag, lättare kan ta sig ombord på färdtjänst eller taxi. Resande ska vara så tillgängligt det bara går – det är en självklar rättighet. /Mattias Olsson, vd och delägare på U-Lift. Målet framåt är att fortsätta växa och bredda sitt produktutbud utan att tumma på det som alltid varit kärnan – att göra resandet möjligt för alla. – Vår ambition är att fördubbla verksamheten de kommande åren. Samtidigt vill vi utveckla lösningar även för dem som använder rullatorer eller elscootrar. Resande ska vara så tillgängligt det bara går – det är en självklar rättighet, avslutar Mattias Olsson.

www.u-lift.se 73

DAGENS INFRASTRUKTUR // JOBBARBILAR

För ChargeNode innebär samarbetet att deras teknik används som en integrerad del i fastighetens energisystem. Bild: ChargeNode

Samarbete som laddar framtidens logistik

– BUDDY ENERGY, CHARGENODE OCH ONEMED VISAR VÄGEN I Halvorsäng Logistikpark, strax utanför Göteborgs hamn, byggs just nu ett av Nordens mest hållbara logistiknav. Här går teknik, energi och affärsnytta hand i hand när Buddy Energy och ChargeNode inleder ett långsiktigt samarbete för att elektrifiera framtidens transporter. – TILLSAMMANS LE VERER AR vi en komplett energilösning till fastighetsägaren och OneMeds nya logistikcenter. Vi vill visa att framtidens logistik kan förena teknik, hållbarhet och affärsnytta i ett och samma system, säger Per-Henrik Persson, vd för Buddy Energy.

ETT ENERGISYSTEM BYGGT FÖR FRAMTIDEN

Halvorsäng utvecklas gemensamt av Castellum och Göteborgs Hamn genom Halvorsäng Fastighets AB. Målet är att skapa en logistikpark där energieffektivitet, elektrifiering och cirkulär drift står i centrum. För Buddy Energy och ChargeNode markerar projektet starten på ett partnerskap som kombinerar solenergi, energilagring och intelligent laddinfrastruktur. Tillsammans skapar de ett helhetskoncept där energiproduktion, lagring och laddning integreras i ett självförsörjande system. Buddy Energy ansvarar för energisystemet och fastighetsintegrationen, medan ChargeNode tillhandahåller sin teknik för delad och uppkopplad laddning – lösningar som möjliggör elektrifiering av hela transportflottor utan att öka belastningen på elnätet. – Elektrifiering av logistik kräver mer än laddpunkter. Det handlar om att skapa ett energiflöde där produktion, lagring och

laddning samverkar – och det är precis det vi gör här, säger Persson. För ChargeNode innebär samarbetet att deras teknik används som en integrerad del i fastighetens energisystem. Med smart lastbalansering optimeras laddningen i realtid baserat på effekt och elpris, vilket ger hög systemeffektivitet. – Vi har utvecklat ett system som gör det möjligt att skala upp elektrifieringen utan att överbelasta elnätet. Tillsammans med Buddy Energy skapar vi en lösning som gör det lönsamt att ställa om – både för fastighetsägare, hyresgäster och samhället i stort, säger Annika Abraham, vd för ChargeNode Europe AB.

LOGISTIK SOM DRIVS AV FÖRNYBAR ENERGI

När OneMeds logistikcenter står klart blir det ett av Sveriges mest hållbara logistikprojekt. Här integreras lokal energiproduktion, smart styrning och elektrifierad drift i praktiken. – För OneMed är den smarta laddinfrastrukturen avgörande för att kunna elektrifiera hela transportflottan utan att öka nätbelastningen. Genom att kombinera effektiv logistik med förnybar energi stärker vi både vår konkurrenskraft och vårt bidrag till klimatmålen, säger Mikael Eisner, Transport & Distribution Manager på OneMed.

DAGENS INFRASTRUKTUR // JOBBARBILAR

ÅRET RUNT-DÄCK

RÄCKER INTE I VINTERVÄGLAG – Folksams råd inför säsongen

Inför vintersäsongen varnar Folksam för att lita på året runt-däck som alternativ till riktiga vinterdäck. Deras forskning visar att däckvalet är avgörande för trafiksäkerheten – särskilt när temperaturen sjunker och vägarna blir isiga. EN OMFAT TANDE ANALYS av över 22 000 polisrapporterade olyckor visar att skillnaderna i grepp och bromssträcka mellan däcktyperna är stora. Resultatet är tydligt: Dubbdäck ger kortast bromssträcka på is och packad snö – bäst i norra Sverige. Nordiska dubbfria vinterdäck fungerar bäst i södra och mellersta Sverige, där väglaget ofta växlar. Året runt-däck presterar sämst och bör bara användas där vinterväglag är sällsynt. På is och snö kan bromssträckan vara upp till 50 procent längre. – Valet av vinterdäck är avgörande för trafiksäkerheten. Vi vill hjälpa bilister att fatta rätt beslut utifrån sina körförhållanden, säger Anders Ydenius, trafikforskare på Folksam.

FYRHJULSDRIFT – EN FALSK TRYGGHET

Forskningen visar också att fyrhjulsdrivna bilar har 20–30 % högre olycksrisk på vinterväg. Anledningen är att föraren ofta inte märker halka lika tydligt och därför kör fortare, trots att bromssträckan är densamma. – Fyrhjulsdrift hjälper dig att starta, inte att stanna, påminner Ydenius.

REKOMMENDATIONER PER REGION

Folksam delar in landet i tre zoner: • Norra Sverige (Dalarna och norrut) – välj dubbdäck. Här är vägarna ofta täckta av snö och is, och partikelutsläppen från dubbarna blir mindre. • Mellersta Sverige – välj nordiska dubbfria däck. De ger bra grepp utan att bidra till skadliga partiklar. • Södra Sverige – välj också dubbfria

Anders Ydenius, trafikforskare på Folksam. Bild: Magnus Länje

vinterdäck. Eftersom barmark är vanlig vintertid är miljöfördelen särskilt tydlig.

kan skada batteriet – en kostsam risk som kan gå oupptäckt länge.

VIKTIGT VID DÄCKBYTE PÅ ELBILAR

SLUTSATS

För den som byter hjul själv på elbil gäller det att följa tillverkarens anvisningar noggrant. Lyft alltid bilen på rätt lyftpunkter, ofta med särskilda lyftpuckar. Felaktigt lyft

Folksam uppmanar alla bilister att välja vinterdäck utifrån klimat och körmiljö, inte bekvämlighet. Rätt däck räddar liv – särskilt när vintern slår till på allvar.

INFRAMARKNAD

MASKINER TILLBEHÖR ENTREPRENAD

VILL DU ANNONSERA HÄR? Kontakta Christer Nilsson, 070-746 21 22, christer.nilsson@storkom.se

STORSÄCKSFYLLAREN – NÄR DET MÅSTE FUNKA!

FYLLER ALLA MATERIAL I STORSÄCK, ÄVEN FUKTIG JORD. SNABBA LEVERANSER AV STORSÄCK ÄVEN MED TRYCK!

0413-55 87 87 www.kamab.com kamab@kamab.com

Din partner för hållbara lösningar inom anläggning och material

Vi arbetar aktivt med att öka återvinningsgraden av bergmaterial och jordmassor i våra anläggningar. Genom smart resursanvändning och cirkulära flöden bidrar vi till ett mer hållbart samhällsbyggande – utan att kompromissa med kvaliteten.

✅ Erfarenhet som räknas – Med över 40 års branscherfarenhet vet vi vad som krävs för att leverera i tid, på budget och med högsta kvalitet.

✅ Hållbara lösningar – Vi bygger för framtiden med miljösmarta val och energieffektiva material.

✅ Trygghet i varje steg – Från första spadtag till färdig lösning – vi tar ansvar hela vägen.

✅ Skräddarsydda tjänster – Oavsett om du är fastighetsägare, kommun eller företagare – vi anpassar oss efter dina behov.

Läs mer på www.abtbolagen.se Vi är verksamma i hela Sverige

ABT Bolagen – Vi bygger förtroende. 77

INFRAMARKNAD

MASKINER TILLBEHÖR ENTREPRENAD

Man behöver inte äga orkestern. Man kan nöja sig med att skriva noterna och vara dirigent.

400 kunder har handlat fästen och gaffelställ av FREDDA sen 2024. Noll reklamationer! Bra service och snabb leverans! Säkra produkter i hög kvalitet, till lågt pris! Välkommen!

www.fredda.nu 0493-77 92 98 info@fredda.nu Annons 190x125 FREDDA Dagens Infrastruktur.indd 1

2025-11-11 18:41:22

Visning enligt överenskommelse efter tidsbokning!

www.antrading.se • Alltid mellan 200-300 redskap i lager • Frakt till bra pris och snabba leveranser • Webshop

WEB SHOP

Tel: 0920-44 02 44 E-post: info@antrading.se Maskinvägen 8, Luleå (Visning efter tidsbokning)

VI SÄLJER HJULLASTARE TELESKOPLASTARE MINIGRÄVARE REDSKAP till hjullastare, traktorer, grävmaskiner 78

VILL DU ANNONSERA HÄR? Kontakta Christer Nilsson, 070-746 21 22, christer.nilsson@storkom.se

VI HAR VAD SOM KRÄVS TILL OSLAGBARA PRISER!

Snöröjning

Pronar vikplog PUV 2000M

Vikplogar • Diagonalplogar Sandspridare

Pronar vikplog PUV 1500M

Diagonalplog PUD-S43 Bredd 4,3 meter Pronar vikplog 3,6 m och 4,0 m

Original reservdelar och slitstål till Pronar plogar

Sprid hela vägens bredd i ett moment 2,5-6,0 meter Pronar sandspridare HZS-10 - tallrik Kontakta din lokala återförsäljare Ring eller skicka ett mail så hjälper vi dig hitta en lämplig.

Tel 070-514 98 89 • info@lassinanttis-maskin.se

www.lassinanttis-maskin.se

Proffsen planerar långsiktigt och använder rejäla redskap från Redskaparna!

Vikplogar Från 2,4-4,0 m

Breddningsvinge Frontmonterad vinge för vallskärning och snödikning

Hydraulisk sandspridarskopa 400-4 600 liter

Isrivare Tung och robust Från 2,4-3,7 m

Redskap för entreprenadmaskiner: www.redskaparna.se Sockenvägen 31, 826 61 Söderala • 0270-28 73 50 • Bengt Jansson 070-516 38 33

INFRAMARKNAD

www.elmemagnets.com

MASKINER TILLBEHÖR ENTREPRENAD

info@elmemagnets.com

Tel: 0476-150 05

ÄLMHULTS EL-MEK AB

ABL Dikesskopa - gör dikeskörningen 3 x snabbare.

Svensktillverkade Premiumprodukter

NYHET! Side Shift Rotator Rotera redskapet i 360° utan begränsning

+/- 450MM

360° 0382-676 28

ABL FÖRSÄLJNING | info@abl.se | www.abl.se

VILL DU ANNONSERA HÄR? Kontakta Christer Nilsson, 070-746 21 22, christer.nilsson@storkom.se

nu skick ar vi stubbarna till himlen

nna gång är det Ytterligare en succé från SMC. De stubbfräsen XRC-70L oerhört robusta och driftssäkra ! som tar markanden med storm himlen på en dag. Skicka uppemot 600 stubbar till på vår hemsida, Läs mer om denna fanatstiska fräs rförsäljare, se lista. eller kontakta någon av våra åte

Här kan ni se ﬁlmen om Stubbfräs XRC-70L!

08-647 04 03 • info@demolering.se

• Kir una Nybergs Mekaniska verkstad · 0980-640 80 • Byske ML Maskinservice Byske · 070-621 36 23 • Umeå Kent Nilsson Bil & Maskin · 0705-83 89 92 • Gnarp PL Hydraulik & Maskin · 070-340 96 76 • Stockholm/Tullinge SMC AB · 08-647 04 03 • Taberg Emil Schaktmaskin Service Taberg · 070-171 35 52 • Gotland/Stånga Maskin & Marinteknik · 0498-49 10 48 • Göteborg/Landvetter Landvetter Motor & Maskin AB · 031-780 29 30 • Växjö AB Schakt & Transport · 010-448 75 85 • Linneryd Björns Entreprenad Maskinservice 070-55 79 178 • Skåne/Vinslöv Maskinbolaget Skåne Vinslöv 0733-36 88 74

INFRAMARKNAD

MASKINER TILLBEHÖR ENTREPRENAD

MASKINFÖRSÄLJNING Försäljning av begagnade maskiner.

SBS GS 3-150 Max på bild SBS SBSGS GS4-150 3-150MAX. Max på bild

SBS följer SBSinte följer inte ... SBS GS 6-150 HDX. utvecklingen utvecklingen SBS leder...

Siktskopor optimerade för

SBS leder den! den!

skyddsfyllnad och återställning Sortera mera – spara CO2 och tjäna massor! Se film här!

”Specialist ”Specialistpå påsiktskopor” siktskopor”

www.mttsweden.com • • 0142-800 0142-800 06 www.mttsweden.com

RESERVDELAR

Demontering av traktorer och entreprenadmaskiner. Vi har reservdelarna!

MASKINTRANSPORTER Transporter av maskiner över hela landet – även bodar, husmoduler och likande.

TK:s Begagnade Traktordelar AB Vimarka Humpen 3, 585 92 Linköping 013-35 73 00 • info@tktraktordelar.se www.tktraktordelar.se

VILL DU ANNONSERA HÄR? Kontakta Christer Nilsson, 070-746 21 22, christer.nilsson@storkom.se

Prisvärda produkter till din entreprenad! Hos oss hittar du Containers Sopcontainers Maskinflak Spolvagnar Liftdumper Vi erbjuder både standard- och specialutförande efter ditt önskemål

0612-76 39 20

www.aspby.se

SVERIGES LEDANDE TILLVERKARE AV

GRÄVMASKINSMATTOR

Lillevrå Såg AB erbjuder grävmaskinsmattor/stockmattor, träpålar, stödbensplattor, slipers och mycket mer … Bara fantasin sätter gränser! Vi har tillverkat grävmaskinsmattor sedan 1974 och vi kan, tack vare vår gedigna erfarenhet, garantera hög kvalitet och professionell service. Vår kompetens och erfarenhet har gjort att vi idag är Sveriges ledande tillverkare av grävmaskinsmattor. Lillevrå Såg Helsjövägen 264, 439 64 Frillesås 0340-65 22 00 • info@lillevra.se • www.lillevra.se

INFRAMARKNAD Välj en kvalitetstank Vi har tankar till entreprenad, skog och lantbruk.

ADR-godkänd IBC-behållare 250 liter

FÄRMARTANKEN AB 0321-317 07 info@farmartanken.com • www.farmartanken.com

www.mttsweden.com

Sortera mera – spara CO2 och tjäna massor!

Se film här!

MASKINER TILLBEHÖR ENTREPRENAD

Det vinnande bidraget "Portal" i arkitekttävlingen för den nya Söderbron i Halmstad.

DAGENS INFRASTRUKTUR // ARKITEKTUR

INHOUSE TECH vinnare i arkitekttävling

I juni 2025 beslutade Halmstad kommun att genomföra en arkitekttävling för att ta fram den framtida gestaltningen av Söderbron. I december utsågs förslaget "Portal" av team Inhouse Tech till vinnare och förslaget blir nu grunden för det fortsatta arbetet med den nya bron och utvecklingen av de omgivande platserna. HALMSTADS KOMMUN växer och centrala staden behöver avlastas trafikmässigt. Kommunen planerar därför för en ny bro över Nissan, med anslutande vägar, Söderbron. Bron är också en förutsättning för att områden som Tullkammarkajen och Kattegattområdet ska kunna utvecklas. Förslaget är framtaget av Inhouse Tech i nära samarbete med arkitekterna &Rundquist, landskapsarkitekterna Sydväst samt belysning Black ljusdesign. För visualisering har företaget AnyViz anlitats.

JURYNS MOTIVERING LYDER ENLIGT FÖLJANDE:

”Med det vinnande förslaget ”Portal” får Halmstad ett mjukt format landmärke som syns på håll utan att för den skulle skymma sikten. En spänstig pulserande dubbelbåge av stål skapar såsom

namnet utlovar en luftig portal över Nissan och erbjuder människor som färdas över bron fina utblickar över havet och innerstaden. Bron och dess rikt planterade slänter, och stadsrummen på östra och västra sidan om Nissan är sammanlänkade med omgivande kvarter, Söders naturområde och kajerna. Väl programmerade och livliga platser skapas på båda sidorna av ån. En mångfald av trappor, ramper och plattformar erbjuder olika sätt att vistas och röra sig upp och ner från bron.” Segern i tävlingen innebär att Inhouse Tech, med sina partners, kommer erhålla uppdraget att projektera bron samt dess anslutningar på ömse sidor om Nissan. Projekteringen kommer mynna ut i ett förfrågningsunderlag för totalentreprenad och beräknas starta i slutet av januari 2026.

DAGENS INFRASTRUKTUR // JÄRNVÄG

Väl fungerande väg- och tågtransporter är avgörande för både hamnens och näringslivets konkurrenskraft. Bild: Maria Fäldt

35 miljoner kronor i extern finansiering säkrad för

NY BRO ÖVER JÄRNVÄG I PITEÅ Piteå kommun har fått glädjande besked om 35 miljoner kronor i extern finansiering för en bro över järnvägen ute på Haraholmen. Satsningen är en förutsättning för effektiva transporter till och från Haraholmens industriområde och Piteå Hamn, även när transportvolymer ökar i hamnen. En väl fungerande infrastruktur är viktig för det lokala och regionala näringslivets konkurrenskraft samt stärker Piteå Hamn som transportnav i regionen. PITEÅ HAMN befinner sig i en utvecklingsfas, där fler fartyg och ökade godsvolymer väntas. Med det följer fler och längre godståg, vilket skapar utmaningar för trafiken till och från området. Nu har ett stort steg tagits mot en bro över järnvägen, som möjliggör att tågtrafik och vägtrafik flyter på utan långa stopp och störningar. Nu har Region Norrbotten beslutat om medfinansiering med 7 miljoner kronor och Tillväxtverket beviljar ytterligare 28 miljoner kronor till projektet. Det innebär att 50 procent av den beräknade kostnaden är säkrad. – Det här är mycket glädjande nyheter. Satsningen är avgörande för att möta näringslivets behov och för att skapa bättre förutsättningar för fortsatt tillväxt i Piteå och i regionen, säger Patric Lundström, kommunalråd. Den nya bron ska byggas över järnvägen och syftar till att förbättra tillgängligheten till Haraholmens industriområde och Piteå Hamn. Projektet ska underlätta transportflödet för regionens växande näringsliv, stärka företagens konkurrenskraft och minska risken för långa väntetider vid järnvägsövergångar. En viktig del är också att öka trafiksäkerheten för både anställda och godstransportörer. – En fungerande infrastruktur är en grundförutsättning för ett konkurrenskraftigt näringsliv. Den här bron gör Piteå Hamn till en ännu mer attraktiv och effektiv transporthub för hela regionen,

säger Mikael Salomonsson, kommundirektör. Projektet som helhet skapar nyttor för Sveriges, regionens och Piteås företag och konkurrenskraft. Finansiering fördelas på EU via Tillväxtverket (40 %), Region Norrbotten (10 %) och Piteås kommun (50 %), där den lokala finansieringen handlar om 35 miljoner kronor. – Vi ser den här satsningen som avgörande för fortsatt utveckling av hamnen, Haraholmens industriområde, Piteås näringsliv och det regionala näringslivet. Det här är ett tydligt exempel på hur samverkan mellan kommun, region och stat kan ge konkreta resultat som gynnar både näringslivet och samhällsutvecklingen, säger Patric Lundström. Projektet planeras att genomföras under perioden 2026–2028. Samhällsbyggnad blir projektägare gentemot Tillväxtverket och ansvarar även för kontakterna med Trafikverket, som är väghållare för Haraholmsvägen. Trafikverket kommer att genomföra projektet rent praktiskt. – Det här är ett mycket välkommet tillskott. Med 35 miljoner kronor i externa bidrag kan vi ta viktiga steg för att stärka logistikflödena på Haraholmen och utveckla området för framtidens näringsliv. Nu fortsätter arbetet tillsammans med Trafikverket för att omsätta satsningen i konkreta åtgärder, säger Micael Kemi, avdelningschef på gatuavdelningen, samhällsbyggnad.

VI BYGGER INFRASVERIGE

SPÅR- OCH VÄGSÄKERHET HONK & SANDSTRÖM CONSULTING AB

Krister Honk +46 708-737 861, www.hscab.com Honk & Sandström Consulting AB är er partner för säkert arbete på eller i farlig närhet av spår och väg. Vi förser er med samtliga de kompetenser ni behöver för att utföra era entreprenader. Med vår specialistkompetens kan vi vara med er i alla delar. Från uppstart med TA-planer och tillstånd till att förse er med avstängningsmaterial och säkerhetspersonal på järnväg, spårväg och väg. Parallellt skräddarsyr vi järnvägsutbildningar anpassade till ert företags unika behov. Vi är ISO-certifierade och levererar med kvalitet och miljöfokus i alla skeden – en partner att lita på. Kontakta oss på krister@hscab.com

TRANSPORTER MELLANSVENSKA LOGISTIKTRANSPORTER AB

010-722 28 00, www.mltab.com Vi har mer än 70 års erfarenhet av transporter och vi använder vår erfarenhet och kunskap till att förädla vår service. Vi verkar i hela Mellansverige med kontor i Uppsala, Gävle, Västerås och Sala. Vår affärsidé är att lösa våra kunders transportbehov oavsett om det är bud, grus, schakt, betong eller flaktransporter – med minsta möjliga miljöpåverkan och på ett tryggt transportsätt. Transport med omtanke helt enkelt!

HÅLLBART TRÄ BITUS AB

order@bitus.se, www.bitus.se Vi på Bitus är ett av de mest kompletta träskyddsföretagen i Europa. Med mer än 60 års erfarenhet är vi en av branschens största aktörer och vi är specialister på träskydd till olika typer av utomhusprojekt. Våra främsta träskyddsbehandlingar är Linax och Thermo med tillval Brandskydd; hållbara miljöklassade träskydd som ligger helt rätt i tiden. Vår fururåvara kommer från svenskt hållbart skogsbruk som förädlas på vår träskyddsanläggning beläget i hjärtat av Småland. Våra värdeord är Engagemang, Kvalitet och Ansvar, vilket vi vill ska speglas i allt vi gör och vi är måna om att alltid sätta dig som kund i främsta ledet.

RÖRINSTALLATION SK LICENSSVETS FRÖLUNDA AB

BERGSPRÄCKNING YAMAMOTO ROCK SPLITTER AB

+46 31-799 91 90, www.yrs.nu Yamamoto erbjuder kraftfulla hydrauliska bergspräckare i storformat – ett perfekt alternativ att ta bort berg utan traditionell sprängning – som dessutom är effektiv och miljövänlig. Med en kapacitet på upp till 25 kubikmeter per timme möjliggör våra lösningar även större projekt. Genom att använda hydraulisk kraft istället för sprängämnen minskar vi buller, vibrationer och risken för stenskott – en avgörande fördel i känsliga miljöer. Våra bergspräckare är särskilt uppskattade vid arbeten med husgrunder, rörgravar, vägbreddning, sänkschakt och tunneldrift.

www.sklicenssvets.se SK Licenssvets är en trygg och pålitlig partner med 35 års erfarenhet av rörinstallationer, reparation/underhållsarbeten samt tillverkning av tryckkärl för industri, kraft, värme, kyla, petrokemi, vatten och avlopp. Vi värnar om långsiktiga relationer och hållbarhet och jobbar med allt från mindre åtaganden till större entreprenader, främst inom Norden men även i Europa. Vi är certifierade för EN 1090-1 samt ISO 3834-2 och möter dagligen högt ställda krav. Därför lägger vi stor vikt vid vår personal, planering, beredning och uppföljning, för att kunna hålla utsatta tider samt en hög kvalitetsnivå. Med bred kompetens och behörigheter har vi en organisation som gör oss slagkraftiga.

TEKNISKA KONSULTER KONSULTGRUPPEN RÖDA TRÅDEN AB

0737-22 00 43, info@rodatraden.se, www.rodatraden.se Konsultgruppen Röda Tråden AB är en paraplyorganisation där samtliga konsulter är egenföretagare och delägare i bolaget genom medlemskap. Sedan 1995 (30 år) erbjuder vi tekniska konsulter inom Mark, Anläggning, Anläggningskonstruktioner, Bygg och fastighet, VVS och EL. Vår styrka är vår höga kompetens och långa erfarenhet inom samtliga teknikområden. Vi arbetar huvudsakligen tillsammans med offentliga beställare och stora fastighetsägare där vi erbjuder projekteringsledning, projektledning, byggledning, entreprenadingenjörer, besiktningspersoner, kontrollansvariga enligt PBL, installationssamordning, statusbesiktningar av konstruktioner och detaljplanearbeten i tidiga skeden.

VI BYGGER INFRASVERIGE

VERKTYG OCH MASKINER FÖR TUNGA JOBB DL MASKIN AB

070-657 40 90, kontakt@dlmaskin.se Behöver du en hydraulhammare, stubbfräs, utrustning för dammbekämpning eller en siktskopa? Vi har rätt maskiner och verktyg för ditt projekt – och vi erbjuder flexibel uthyrning efter behov. På DL Maskin tillhandahåller vi högkvalitativa rivningsverktyg och grävmaskinstillbehör från välrenommerade tillverkare som Montabert, Rotar, Dipperfox, MultaVEX Vibra och WLP (specialister på dammbekämpningssystem). Välkommen att kontakta oss eller besök oss på dlmaskin.se för att se hela vårt sortiment.

INFRASTRUKTURBYGGANDE GRK SVERIGE AB

mika.maenpaa@grksverige.se, www.grksverige.se GRK Sverige AB bygger vägar, broar, stadsnät och järnvägar. I vårt tjänsteutbud finns även miljöverksamhet. Vår kärnkompetens inkluderar genomförande av omfattande projekt inom infrastrukturbyggande, såsom projektledning av stora projekt samt mångsidigt järnvägsbyggande. Idag är vi 1 000 experter inom infrastrukturbranschen i Finland, Sverige och Estland.

KROSSNING & BERG FRÖLÉN KROSS AB

0611-214 40, www.frolenkross.se Behöver du bergkross, makadam, sandmaterial eller stenmjöl redan idag? Om du önskar kan du hämta ditt material på egen hand i våra täkter i Västernorrland, annars säkerställer vi att du får din leverans inom kort till ett bra pris. Vi utför även krossning på plats med hjälp av våra mobila och transportabla krossanläggningar över hela Norrlandsregionen. På Frölén Kross AB tar vi även på oss totalentreprenader då det tillkommer sprängningar och transporter. Vi är kvalitets- och miljöcertifierade enligt ISO 9001:2015 och ISO 14001:2015 av DNV, och även materialet är ballastcertifierat av DNV.

MARIN ENTREPRENAD SVENSK SJÖENTREPRENAD I MALMÖ AB

DEMOLERING DEMOLERING SMC AB

SMC AB04 03, info@demolering.se 08-647 SMC AB säljer specialiserad och erbjuder SMC AB säljer specialiserad utrustning utrustning och erbjuder kompetens för demolering och återvinning. SMCs huvudkontor ligger i Stockholm, kompetens för demolering och återvinning. med återförsäljare och serviceställen i hela landet.

SMCs huvudkontor ligger i Stockholm, med återförsäljare och serviceställen i hela landet. ”VI HJÄLPER ER ATT FÖRSTÖRA ALLT!”

”VI HJÄLPER ER ATT FÖRSTÖRA ALLT”

08-647 04 03 88 info@demolering.se

info@sse-ab.se, www.sse-ab.se På Svensk Sjöentreprenad är vi specialister på arbeten inom marina miljöer. Vi inriktar oss på marin infrastruktur, där vi utför allt från muddring till nybyggnation, service och underhåll. Vi utför arbeten på byggnadsverk, sjöledningar, kraftverk, bryggor, hamnar m.m. Genom ett unikt och mångårigt samarbete med olika anläggnings- och specialistföretag kan vi erbjuda Er en bred kompetens inom olika områden. Vi har en stor flotta marina resurser till förfogande och uthyrning. Vi finns i Göteborg, Sölvesborg och Malmö. Kan vi bli din partner i vattnet? DYKNING / MUDDRING / IWS / MARINA RESURSER

MASKINER SUNDAHLS MASKINAFFÄR I VÄXJÖ

0470-74 40 00, info@sundahls.se Sundahls Maskinaffär erbjuder södra Sveriges bredaste maskinprogram. Vi på Sundahls har maskiner med lång livslängd och hög produktivitet. Våra maskiner innehar funktioner som förenklar för dig i ditt arbete. Du lär märka skillnaden redan under första arbetspasset. Vi erbjuder maskiner inom alltifrån skog, park, lantbruk, trädgård och entreprenad till transport och vagnar. Hos oss hittar du både nytt och begagnat, och vi finns till hands både när du behöver service eller reservdelar.

VI BYGGER INFRASVERIGE INGENJÖRER SVENSKA TEKNIKINGENJÖRER STING AB

www.sting.nu Sting är ingenjörsföretaget med känsla för teknik och samhälle. Med cirka 1000 projekt i ryggen och med en erfarenhet som sträcker sig mer än 30 år tillbaka i tiden är vi sverigeledande i vår nisch – stora rörliga konstruktioner. Vi har samlat all kompetens under samma tak för att kunna ta oss an såväl stora som små uppdrag från start till mål. Idag levererar vi attraktiva och avancerade tekniska konstruktionslösningar inom infrastruktur över hela Sverige och i Norden.

STÅLKONSTRUKTIONER HISAB – HISINGENS INDUSTRI & SKEPPSSERVICE

0735-31 62 51, www.hisab.nu HISAB är din kompletta leverantör av avancerade ståloch rörkonstruktioner. En kunskap och kompetens som vi utvecklat i nära samarbete med varvs- och byggindustrin i Göteborg. Genom åren har vi projekterat och konstruerat en avsevärd mängd mer eller mindre kända projekt över hela västra Sverige. Idag projekterar, konstruerar och levererar vi till kunder med behov av nytillverkning, ombyggnation och reparationer av det mesta inom infrastrukturprojekt, industrianläggningar och raffinaderier samt broar och byggnader. Kontakta oss på patrick@hisab.nu.

VÄGSÄKERHET RSSE – ROADSIDE SAFETY ENGINEERING AB

08-753 46 01, info@rsse.se RSSE är en värdefull partner för dig som arbetar för att skapa säkrare vägar. Bland våra produkter finns allt från ”vanliga” vägräcken till högkapacitetsräcken i olika varianter och material, krockdämpare i flera olika kapacitetsklasser och utföranden, TMA, räckesändar, barriäröppningar, bommar och mycket mer. Samtliga produkter är noga utvalda för att möta de högst ställda produktkraven och har klarat de tester som krävs enligt svensk och europeisk standard. Vi tar också fram nya produkter för att möta specifika krav från dig som kund, och vi utför även installationsoch skadebesiktningar. Kontakta oss gärna vid funderingar eller om du söker en specifik produkt.

BELYSNING FOX BELYSNING AB

+46 8-440 85 40, www.foxbelysning.se I mer än 45 år har Fox levererat belysning till kulturminnen och samtida arkitektur, gator, flygplatser, slott och inte minst nattklubbar och daghem Vi arbetar utifrån en princip om enkelhet i design, material och funktion. I kraft av sin enkelhet och materialval förstärker våra produkter det design- och kvalitetsmässiga uttrycket på en byggnad eller ett inredningsprojekt. Bra design ska inte behöva bytas ut.

Sedan 1978

DYKERIARBETEN GÖTEBORGS DYKERITEKNIK AB

CONTAINER ASPBY KONSULTTJÄNSTER AB

0612-76 39 20, www.keroagro.se Vi säljer nyproducerade produkter under vårt eget varumärke KeRo-Agro. Vi har mångårig erfarenhet av att ta fram containers i standardutförande eller tillverkade i specialutförande utifrån kundens egna önskemål. Containers som byggs under svensk standard SS3021. I sortimentet återfinns även maskinflak, grusflak, BMcontainter och liftdumpercontainer. Slam- och spoltankar byggs efter beställning. Vårt ledord är bästa möjliga service och med smidiga leveransmöjligheter från våra lager i Höga kusten och Halland når vi kunder i hela Sverige.

BRANDSKYDD FOGMAKER INTERNATIONAL AB, SWEDEN

info@fogmaker.com, www.fogmaker.com Fogmaker International AB tillverkar brandskyddsutrustning med vattendimma under högtryck för fordon och maskiner. Systemet är oberoende av elektricitet och position, helt automatiskt och alltid aktivt. Självklart miljövänligt med vår 100 procent PFAS-fria vätska: Eco 1. Fogmaker har partners i 70 länder och det finns idag runt 300 000 system installerade i allt från skolbussar till gruvmaskiner.

031-706 09 00, www.gbgdyk.se Vi dyker upp när du behöver någon som dyker ner. Vi erbjuder tekniskt kvalitativa och kostnadseffektiva lösningar inom marina entreprenader som ger ringar på vattnet. Genom vår samlade erfarenhet och förståelse för komplexa projekt ger GDA uppdragsgivarna mervärden då vi vet vilka metoder som lämpar sig bäst. Vi erbjuder teknisk kompetens, projektledning och utförande inom sjöentreprenader med kärnområdena kaj och betong, sjöledningar och inspektioner. På Göteborgs Dykeriteknik arbetar vi inte bara med kvalitet, kompetens och med miljön i fokus på ytan – vi går djupare! Vill du veta mer? Hör av dig så berättar vi.

DAGENS INFRASTRUKTUR // KRÖNIKA

ÖKAD RISK FÖR TRÄNGSEL när Fehmarn Bält-förbindelsen öppnar Fehmarn Bält-förbindelsen kan bli en motor för tillväxt och hållbara transporter i Europa. Men ny rapport från Greater Copenhagen och STRING visar att Sverige och Danmark bokstavligen riskerar att missa tåget. 120 procent fler lastbilar på svenska och danska vägar är inte längre en risk, utan ett högst sannolikt scenario, om inte investeringar görs i järnvägsinfrastrukturen. Och det är bråttom. R APPOR TEN "Rail Freight with the Fehmarn Belt fixed link", som Greater Copenhagen och STRING presenterade 2023, visade att Fehmarn Bält-förbindelsen har potential att utgöra en avgörande förändring för transporter, liksom för att skapa tillväxt och utveckling i bland annat Sverige och Danmark. Men rapporten visade att om potentialen skulle kunna uppfyllas, krävdes investeringar i järnvägsinfrastrukturen, för att undvika flaskhalsar och kapacitetsproblem. Brister i järnvägssystemet gör redan idag att alltmer gods transporteras på väg i stället för järnväg. Med de ökade mängder gods som Fehmarn Bält-förbindelsen kommer medföra, slog rapporten fast att det fanns en risk för en ökning av vägtransporterna på de svenska och danska vägarna med 120 procent. Nu presenterar Greater Copenhagen och STRING rapporten ”Rail Freight with the Fehmarn Belt Fixed Link. Unlocking the Potential”, som är en uppföljning av 2023 års rapport. Den visar att utvecklingen inte har vänt. Situationen är tvärtom mer akut än den var 2023. Arbetet med att åtgärda kritiska flaskhalsar har inte prioriterats och rapporten konstaterar att: • De flaskhalsar som rapporten 2023 visade på är fortfarande kvar och kommer att bestå långt efter Fehmarn Bält-förbindelsens öppnande. Det försämrar järnvägens konkurrenskraft ytterligare. Lastbilstrafikens marknadsandelar ökar och utvecklingen kan bli allt svårare att vända. • De potentiella tidsvinster som Fehmarn Bält-förbindelsen kan innebära, elimineras av flaskhalsarna. Jan Juul Christensen, vd för Greater Copenhagen, konstaterar att läget är allvarligt: – Rapporten visar, att Sverige och Danmark måste påskynda planerade investeringar och så snabbt som möjligt ta beslut om fler. Vi riskerar att inte bara stå inför en klimat- och trafiksäkerhetsmässig utmaning, men också att missa möjligheten att utnyttja Fehmarn Bält-förbindelsens fulla potential för investeringar, företagsetableringar, tillväxt och utveckling. Sverige och Danmark kommer helt enkelt missa tåget, om vi inte agerar nu. Thomas Becker, vd för STRING, tillägger: – Rapporten talar sitt tydliga språk och visar att vi inte längre står inför ett framtida behov, utan en helt akut uppgift – något som den nuvarande säkerhetssituationen i Europa understryker.

– Vi riskerar att missa möjligheten att utnyttja Fehmarn Bält-förbindelsens fulla potential för investeringar, företagsetableringar, tillväxt och utveckling. Sverige och Danmark kommer helt enkelt missa tåget, om vi inte agerar nu, säger Jan Juul Christensen, vd för Greater Copenhagen. Bild: Greater Copenhagen

Fehmarn Bält-förbindelsen kommer att skapa en ny dynamik för både gods- och passagerartrafik i hela Nordeuropa. Men om infrastrukturen på båda sidor av tunneln inte hänger med riskerar vi att flaskhalsar och bristande kapacitet bromsar denna utveckling och försvagar de vinster som förbindelsen annars kan leverera. Rapporten presenterar konkreta rekommendationer till regeringarna, för åtgärder som skulle kunna dämpa problemen: • Ta beslut om ny kombiterminal i Ringsted, i enlighet med KKR Sjællands förslag. • Genomför en bilateral utredning omgående mellan Sverige och Danmark om kapacitet, redundans och tillgänglighet över Öresund. Sverige har tagit första steget och Danmark har ställt sig positiva. • Ge Trafikverket i uppdrag att utreda anläggningen av en ny och effektiv rangerbangård i Malmö, samt att börja planera för fyrspår Göteborg-Kungsbacka. • Södra stambanan är Sydsveriges största flaskhals och väntas förbli kritisk under överskådlig tid. Prioritera och påskynda fyrspårsutbyggnaden Lund–Hässleholm och påbörja planeringen av Noden Hässleholm samt Hässleholm-Alvesta.

P ROV EN T IA EMIS S IO N C O N T RO L

TA STEGET TILL NÄSTA NIVÅ

med ett Proventia NOxBUSTER® uppgraderingssystem

Proventia

NOxBUSTER® Bygg framtiden med dina nuvarande maskiner – på ett smartare sätt. Med Proventia NOxBUSTER® uppgraderar du dina maskiner för att möta dagens miljökrav utan att investera i helt nya maskiner.

•

Godkänd av Transportstyrelsen

•

Passar de flesta tunga maskiner

•

Snabb och kostnadseffektiv installation

Modernisera det du redan har, spara pengar, tid och miljön. Fråga mer: Mattias Franzén, +46 (0)70 550 8237

STEG I STEGII STEG III STEG IV

STEG V

EURO IV EURO V

EURO VI

Framtidens hållbara stadstrafik CAF Urbos sätter standarden för framtidens mobilitetslösningar i stadskärnorna. Tillsammans med Euromaint, Nordens ledande leverantör av underhållstjänster för spårburna fordon, skapas förutsättningarna för maximal tillgänglighet. www.euromaint.se

Dagens Infrastruktur 6/2025