Nordiska Projekt 2/2022

NR 2 • 2022

INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN

– möjligheter men också hot FUNÄSFJÄLLEN

får nytt avloppsreningsverk

EXPANSION OBBOLA HOS SCA

– mycket högre produktionskapacitet för liner

INFRASTRUKTURSKULDEN riskerar industrins konkurrenskraft

”DATADRIVET UNDERHÅLL i världsklass”

KIWA:S SKOGSINDUSTRIDAGAR i hållbarhetens tecken

NY

UNDERHALL.SE #UNDERHÅLLSMÄSSAN

TT

31 MAJ – 3 JUNI 2022 · SVENSKA MÄSSAN, GÖTEBORG

SMART MAINTENANCE

MEANS KNOWING WHAT HAPPENS NEXT

Svenska Mässan är en Covid-19certifierad anläggning

DA TU

M!

www.euromineexpo.com

EURO MINE EXPO Cutting edge innovations & the latest methods in mining 14 -16 JUNE 2022 | SK ELLEF TE Å , S W EDEN

Register today!

Book tickets and hotel rooms at our website for best availability. euromineexpo.com

200

EXHIBITORS

PARTNER:

>50% MANAGERS

>40

NATIONS

GOLD SPONSORS:

SILVER SPONSORS:

Euro Mine Expo is organized by Nolia AB

>30

LEARNING SESSIONS

INNEHÅLL

21

INNEHÅLL INNEHÅLL LEDARE NYHETER

12

VÅGKRAFT Ocean Harvesting utvecklar en ny boj av höghållfast betong

14

TILLVERKNINGSINDUSTRI Industriella Revolutionen – möjligheter men också hot

16

YTSKYDD Ytskyddsdagarna – så togs färgen till Guldbron fram

21 23 32

SKOGSINDUSTRI Betydande leveranser från Valmet till Expansion Obbola KIWA:S Skogsindustridagar i hållbarhetens tecken Expansion Obbola hos SCA – mycket högre produktionskapacitet för liner

36 38 40 42 44 47 48 50

UNDERHÅLL Ge din anläggning ökad livslängd eller ge den hög livslängd redan från början AstraZeneca investerar årligen cirka 1–1,5 miljarder kronor till sina anläggningar i Sverige ”Datadrivet underhåll i världsklass” Infrastrukturskulden riskerar industrins konkurrenskraft El, Vägar, Järnvägar och Vatten – det viktiga underhållet skjuts på framtiden Jernbro utökar sin verksamhet i södra Sverige genom köp av Reppu Ny undersökning visar att industrin ökar sina investeringar i energieffektivitet Industriportalen går in i nästa utvecklingsfas

60 61 62

VA Nya Ellös Avloppsreningsverk – miljöprojekt för en hållbar framtid Milstolpe på väg mot framtidens avloppsrening Ny metod att analysera vatten – täcker in ett mycket brett spektrum av toxiska ämnen Bioclere bygger anpassade reningsverk för glesbygden Omtag pågår i VA SYDs största infrastrukturprojekt genom tiderna Funäsfjällen får nytt avloppsreningsverk

64

VI BYGGER INDUSTRISVERIGE

68

CIRKULARITET LKAB väljer Luleå för den cirkulära industriparken fför fosfor och sällsynta jordartsmetaller

54 56 58

23

UTGIVARE Stordåhd Kommunikation AB Box 451 30, 104 30 Stockholm Telefon: 08-5010 8710 CHEFREDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE Jan Åström jan.astrom@storkom.se

PRENUMERATION Benjamin Jonsson benjamin.jonsson@storkom.se

TRYCK Exakta Print AB, Malmö 2022 OMSLAGSBILD Pappersrullar.

Bild: Malerapaso BESÖK OSS ÄVEN PÅ: www.nordiskaprojekt.se facebook @nordiskaprojekt www.ocast.com www.issuu.com www.mynewsdesk.com

Tillstånd av ansvarig utgivare fordras för återgivande av artiklar och illustrationer.

Tidningen ansvarar ej för insänt och ej beställt material.

Tidningen får citeras med angivande av källa.

N VA

EN M ÄR

Trycksak 3041 0417

4

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

K

T

ART DIRECTOR Anneli Markström anneli.markstrom@storkom.se

42

S

4 5 6

LEDARE

SVERIGES FRAMTIDA ELFÖRSÖRJNING ENERGIFRÅGAN HAR blixtrat till som en av de mest intressanta inför det kommande valet i september. Men frågan om vilka kraftslag Sverige ska satsa på blir mer och mer polariserad.

I en ny opinionsundersökning från WSP framgår det att svenskarnas inställning till olika kraftslag är kluven. Undersökningen visar att nästan 8 av 10 (77 %) svenskar är bekymrade för Sveriges framtida elförsörjning. Mest positiva är vi tydligen till solenergi och minst positiva till kraftvärme där inställningen till de olika kraftslagen kan bero på okunskap.

Det föreligger bevisligen en stor okunnighet kring kraftvärmen, vilket kanske inte är så märkligt med tanke på kraftvärmens blygsamma roll i mediala och politiska diskussioner.

Solkraften sticker ut som det svenskarna är mest positiva till, samtidigt som det är det kraftslag vi har minst av i Sverige, en procent av Sveriges elproduktion kommer från sol. Cirka 8–10 procent av elen i Sverige kommer från kraftvärme, el som produceras samtidigt som fjärrvärme i kraftvärmeverk.

I takt med att elsystemet förändras blir kraftvärmen allt viktigare, inte minst då den gör det möjligt att producera planerbar och lokal el. Detta

förstärks med utfasningen av ett antal kärnkraftsreaktorer. Generellt är svenskarna positiva till att bygga ut energiproduktionen, framför allt sol-, vatten- och vindenergi. Däremot är det få som vill ha produktionen i närheten.

Minst populärt är det att bo nära ett kärnkraftverk. Endast 31 procent kan tänka sig det, därefter kommer återigen kraftvärmen med 33 procent. Flest kan tänka sig att bo nära en solcellspark, där 65 procent av svenskarna är positiva.

Hela energifrågan är komplex och har blivit mer politiserad eftersom energiomställningen och effekterna vi ser av den väcker stor opinion.

I aktuellt nummer kan man läsa mer om KIWA:s Skogsindustridagar, Expansion Obbola hos SCA, Astra Zeneca som investerar årligen cirka 1-1,5 miljarder kronor till sina anläggningar i Sverige. ”Datadrivet underhåll i världsklass”, Funäsfjällen som får nytt avloppsreningsverk, milstolpe på väg mot framtidens avloppsrening och Kungsbacka kommun som har tecknat ett avtal om utbyggnaden av Hammargårds reningsverk.

God läsning

Jan Åström

Chefredaktör, Nordiska Projekt

DIN KOMPLETTA PARTNER FÖR PROJEKTERING AV INDUSTRIANLÄGGNINGAR! Ingenjörsfirman Rörkraft erbjuder hög servicegrad och rätt kompetens baserat på mer än 20 års erfarenhet gällande avancerad industriprojektering. Vi genomför även laserscanning i samband med om- och tillbyggnad.

Vi har kontor i Lund, Karlshamn och Stockholm.

www.rorkraft.se 010-251 21 00

För statisk dimensionering av rör- och rördelar.

Anläggningskonstruktion

Beräkningar

Byggnadskonstruktion

El & Automation

Processanalys

Projektledning

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

5

NYHETER

NY FORSKNING VISAR: KARTONG KAN ÅTERVINNAS MINST 25 GÅNGER FIBERBASERAT förpackningsmaterial – papper, kartong, kartong och vikbara lådor – kan återvinnas mer än 25 gånger med liten eller ingen förlust av integritet, enligt senaste, oberoende forskning.

2021-studien utfördes av Graz tekniska högskola i Österrike.

Förvärv av

Linus Lindquist, Nils-Olov Lundquist, Gustaf Larsson Ernefelt, Christoffer Lundquist, Johan Larsson, Thomas Lundquist och Jonas Björk. Bild: Instalco

LIAB INSTRUMENTERINGAR FÖRST MED STORSKALIG MJUKPAPPERTILLVERKNING UTAN FOSSILA CO\2\-UTSLÄPP FRÅN OCH MED januari 2022 kommer hygienoch hälsobolaget Essity vara först i världen med att tillverka mjukpapper i stor skala utan några fossila CO2-utsläpp när produktionsanläggningen i Lilla Edet växlade över från naturgas till biogas.

Partnerskapen med Gasum och bytet till biogas möjliggör en minskning av koldioxidutsläppen till noll under normal drift.

INSTALCO FÖRSTÄRKER sitt industriutbud genom förvärv av Liab Instrumenteringar AB i Karlstad. Bolaget tillverkar och installerar styrsystem och automationsutrustning till industrin.

Liab grundades 1988 av ägarna och bröderna Tomas Lundquist och Nils-Olov Lundquist. Idag har bolaget 17 anställda med en omsättning om cirka 36 miljoner.

Bolagets verksamhet består av främst av tillverkning och installation av automationsutrustning till industri- och processanläggningar.

Kunderna finns primärt inom läkemedelsindustrin, pappers- och cellulosaindustrin samt

oljeindustrin.

– Genom förvärvet av Liab fortsätter vi expansionen av vår industridisciplin där vi nu har vuxit till 15-tal dotterbolag. Liab drivs av entreprenörer med den rätta Instalcoandan och med dem ser vi möjligheter till synergier inom vår industrigrupp, säger Johan Larsson, affärsområdeschef Instalco Norr och Industri.

– Vi har sedan tidigare samarbete med Instalco-bolag och nu ser vi fram emot att utveckla det vidare genom att bli en del av Instalcokoncernen, säger Tomas Lundquist, vd på Liab.

TIETOEVRY OCH MICROSOFT INLEDER SAMARBETE INOM AI – ska hjälpa tillverkningsindustrin bygga autonoma system

STORSKALIGT E-METANOLPROJEKT INOM GRÖNT ELEKTROBRÄNSLE ØRSTED HAR ingått ett avtal med Liquid Wind AB om att förvärva en 45-procentig ägarandel i Liquid Wind AB:s e-metanolprojekt FlagshipONE. FlagshipONE är ett utvecklingsprojekt i sent skede och skulle kunna bli världens första storskaliga e-metanolprojekt. Liquid Wind AB planerar att etablera en rad anläggningar runt om i Sverige för att fasa ut fossila bränslen inom sjöfartssektorn, varav FlagshipONE blir den första.

Läs mer på www.nordiskaprojekt.se 6

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

TIETOEVRY OCH MICROSOFT har ingått ett strategiskt samarbete för automatisering med hjälp av AI-stöd för tillverkningsindustrin.

T ietoevr y blir genom par tnerskapet Microsofts förstahandsval i norra Europa för lösningar som baseras på low code-plattformen Microsofts Project Bonsai. Project Bonsai är en AI-utvecklingsplattform som gör det möjligt att snabbt och enkelt bygga intelligenta autonoma system. Utan att kräva expertis inom kodning och data-science kan ingenjörer bygga automona system med hjälp av AI-stöd

speciellt anpassad för tillverkningsindustrin.

– Samarbetet hjälper kunder att ta steget från automatiserade till autonoma system, och vi har redan genomfört flera framgångsrika implementationer med Project Bonsai bland våra kunder. Nu siktar vi mot att skala upp och leverera liknande projekt med hjälp av Tietoevry, där vi kan dra nytta av företagets breda branschkunskap liksom expertis inom data, AI och molntjänsttransformationer, säger Laurence Janssens, Microsofts affärschef för Tillverkningsindustri i Västeuropa.

a g n i a s s i M nyheter!

Botanisera bland alla våra magasin.

Håll koll på allt som händer inom bygg, industri, energi, infrastruktur, fastighet och samhällsbyggande. https://issuu.com/b2bnyheter.se/docs

lfrar Kättingte lkranar a rt o p och lätt

48h orderha

ntering

Vikten av tillgänglighet Lyft två ton med ett klick i ABUS Shop.

Behöver du lyfthjälp snabbt? I vår onlineshop hittar du ett brett utbud av kättingtelfrar och lättportalkranar med olika viktkapacitet och lyfthastighet. Dessutom kan du skräddarsy produkten så att den passar perfekt för din verksamhet – vi hanterar din order inom 48 timmar!

Läs mer och beställ på abus-kransystem.se

NYHETER

Martina Söderström divisionschef Environment & Planning Sweco.

Bild: Anna W Thorbjörnsson

Sweco samarbetspartner när LKAB planerar

CIRKULÄR INDUSTRIPARK UTANFÖR LULEÅ SWECO HAR FÅTT i uppdrag att bland annat ta fram tillståndsansökan för LKAB:s cirkulära industripark med tilltänkt placering på Svartön utanför Luleå som offentliggjordes idag.

Sweco har också varit en viktig part i arbetet med industriparkens layout och design samt utformning av processer och kalkylering.

Genom innovativa, cirkulära och fossilfria processer planerar LKAB att utvinna sekundära produkter från järnmalmsbrytningen.

Sweco och LKAB arbetar just nu med industriparkens tillståndsansökan inklusive samordning och framtagande av det samrådsunderlag som LKAB offentliggjorde idag. Men Sweco har varit involverat i projektet sedan 2020 och har bland annat varit en viktig part i arbetet med industriparkens layout och design

samt utformning av processer och kalkylering.

– I ett stort och komplext projekt som detta är Swecos kompetensbredd mycket värdefull.

Särskilt i detta skede med tillståndsansökan, att de kan ta ett helhetsgrepp med alla de expertkunskaper som krävs, säger Ulrika Håkansson, projektchef affärsområde specialprodukter, LKAB. – Vi är jättestolta över att bidra med vår expertis inom miljö, energi och industri för LKAB:s innovationsprojekt inom cirkulär och fossilfri industri. Satsningen är en viktig del i den gröna omställningen, säger Martina Söderström, divisionschef Environment & Planning på Sweco.

Tillståndsansökan planeras att lämnas in i slutet av 2022. Det sammanlagda ordervärdet är hittills 13 miljoner kronor.

Vattenfall säkerställer långsiktiga

LEVERANSER AV KÄRNBRÄNSLE VAT TENFALL HAR TECKNAT avtal med företagen Westinghouse och Framatome för långsiktiga leveranser av kärnbränsle till kärnreaktorerna i Forsmark och Ringhals.

Av talen med Westinghouse Elec tric Sweden och Framatome kommer att säkra bränsleförsörjningen till de fem kärnreaktorerna i Forsmark och Ringhals från 2024 och framåt.

8

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

– Vi är mycket nöjda med att fortsätta vårt samarbete med två av våra godkända leverantörer. Dessa avtal är i linje med vår strategi att vara oberoende av enskilda leverantörer och länder. Utvärderingen och inköpsbeslutet baseras på tekniska och kommersiella kriterier, samt Vattenfalls fokus på hållbarhet i försörjningskedjan, säger Ove Nilsson, chef för Vattenfall kärnbränsle.

Karin Genemo, divisionschef för Industri på COWI. Bild: Marléne Bagleborn/COWI

COWI OCH SWEDISH BIOFUELS i samarbete om att bygga fabriker för hållbart flygbränsle

SWEDISH BIOFUELS och COWI har tecknat ett avtal om att förse den svenska marknaden med 400 000 ton hållbart flygbränsle (SAF – sustainable aviation fuel).

Swedish Biofuels teknik är baserad på metoden “Alcohol to Jet” (ATJ) för tillverkning av bränslet som helt kan ersätta fossilt flygbränsle.

Den första anläggningen kommer att byggas i Brista nära Arlanda.

Leveranserna av bränslet beräknas kunna starta 2025 och är den första kommersiella produktionen av hållbart flygbränsle utan inblandning.

– Detta är ett unikt projekt som har potential att förändra flygindustrin och beroendet av fossila bränslen. I stor skala kommer hållbart flygbränsle innebära att flyget kan bli ett hållbart transportsätt. Projektet ligger i linje med att vi gjort ett strategiskt val att helt sluta arbeta med fossila bränslen. Vår kunskap om bränslen ska i stället användas till den gröna omställningen som nu pågår, säger Karin Genemo, divisionschef för Industri på COWI. COWI kommer inom ramen för uppdraget att bistå med planering, konstruktion och projektledning vid bygget av fabrikerna.

Vi utför alla typer av plåt och isoleringsarbeten, även byggnadsplåt Vår specialitet är platsskummad isolering och plåtbeklädnad Tel: 08-760 32 70 info@belisol.se

www.belisol.se

Andritz HYDRO Din partner för magnetisering, turbinregulator och kontrollanläggning Contact-hydro.no@andritz.com

Contact-hydro.se@andritz.com

NYHETER

DS SMITH VÄLJER ABB

för uppgradering av automationssystem i Storbritannien ABB HAR TILLDELATS ett nytt avtal av sin långvariga kund DS Smith, tillverkare av hållbara förpackningar, för att uppfylla en vision om högautomatiserad, uppkopplad och säker drift vid Kemsley bruk i Storbritannien.

Bruket i Kent är det näst största returfiberbaserade pappersbruket i Europa med en årlig produktionskapacitet på mer än 840 000 ton.

I linje med företagets inriktning på återvinning och hållbar pappers- och förpackningsproduktion producerar bruket det första återvunna, lättviktiga papperet som tillverkats i Storbritannien.

Exempel på kvaliteter är White Liner A, White Liner B, Dual Use, Dual Use HP Plus, Light Medium Plus, Liner 3 och Plasterboard Liners.

ABB stödjer brukets utveckling med det distribuerade styrsystemet (DCS) ABB Ability™ System 800xA och uppgradering av samtliga drivsystem för PM3, PM4 och PM6. Det uppgraderade DCS-systemet kommer integreras i hela bruket och på ett säkert sätt ansluta allt i ett enda system för bättre och mer automatiserad funktionalitet samt enklare underhåll.

Ulrika Broman, chef för SKB:s drift- och underhållsavdelning.

Bild: Mikael WallerstedtBildtext:

Minskat klimatavtryck med

NY BRÄNSLEMIX

SKB:S TRANSPORTFARTYG m/s Sigrid kommer att börja köras med en inblandning av tio procent icke-fossilt HVO-bränsle. Åtgärden är mer långtgående än de krav som diskuteras på EU-nivå och innebär en märkbar minskning av SKB:s totala klimatavtryck.

– Det här är ett viktigt steg i vårt hållbarhetsarbete och något vi väljer att göra trots de merkostnader som kommer med beslutet.

Genom att göra det här innan det blir kravställt och dessutom med en högre mängd HVO vill vi gå före och försöka vara ett föredöme i branschen, säger Ulrika Broman, chef för SKB:s drift- och underhållsavdelning.

På EU-nivå finns föreslaget att från 2025 måste sjöfartsbränsle bestå av minst två procents inblandning av fossilfritt bränsle.

– Vi går längre än så och beräknar att den nya bränslemixen kommer att minska våra totala koldioxidutsläpp med cirka sju procent, säger Ulrika Broman.

Sondex e och r la x ä v e m r ä v tt Pla lare x ä v e m r ä lv a ir p S Stort utbud av värmeväxlare vätske-, slam- och ångapplikationer.

Processor AB l Box 8011 l 163 08 Spånga Telefon 08-122 206 75 e-post: info@processor.se l www.processor.se 10

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

l

Fråga oss - det lönar sig!

Alimak 92x255mm_Alimak_Hek_86x254mm.qxd 2020-05-26 14:30 Page 1

NRC VINNER

järnvägsunderhållskontraktet Västra Götaland Väst NRC GROUP HAR tilldelats järnvägsunderhållskontraktet Västra Götaland Väst, där anbudssumman uppgår till 337 miljoner kronor.

Uppdragsgivare är Trafikverket, och kontraktet sträcker sig från september 2023 till augusti 2028.

Niklas Sundel, Affärsområdeschef Underhåll, är mycket glad för tilldelningen: – Vi har haft kontraktet sen 2016, och vi är stolta över att få fortsatt förtroende av Trafikverket att sköta underhållet av VGV! Jag vill tacka våra medarbetare för allt deras goda arbete.

Anläggningen omfattar cirka 425 000 spårmeter järnväg på sträckningarna. Entreprenaden innefattar förebyggande och avhjälpande underhåll på ban-, el och signalanläggningar.

Vill du sänka kostnaden för din anläggning?

När du har till uppgift att kontrollera viktiga processer och funktioner, underhålla, reparera och förhindra kostsamma driftsstopp, eller transportera material som snabbt och säkert måste komma på plats, har Alimak en viktig roll. Med stor effektivitet, hög kapacitet och en flexibel konstruktion som klarar även extrema miljöer löser våra hissar vertikala transportproblem över hela världen. Det har de gjort i mer än 65 år.

Några färska exempel på hissinstallationer: Hissar till Helsingborgs nya vattentorn, LKABs malmlada i Svappavaara, kokaren på Östrands pappersbruk, Söderenergi samt fyra hissar till Hisingsbron och tre hissar till nya pappersbruket Bracell Star, Brasilien.

Kontakta oss på info@alimak.com för mer information

www.alimak.se

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

11

VÅGKRAFT

OCEAN HARVESTING utvecklar en ny boj av höghållfast betong för sitt vågkraftverk Ocean Harvesting utvecklar ett nytt skrov för bojen i vågenergiomvandlaren InfinityWEC, med höghållfast betong med lågt miljöavtryck och utmärkt hållfasthet. Lösningen möjliggör storskalig tillverkning och ger en boj med liknande vikt som ett konventionellt stålskrov, men till en fjärdedel av kostnaden och en tredjedel av CO2-avtrycket.

LÄTTFLYTANDE BETONG hälls i en gjutform med utplacerade utfyllnadsblock, och bildar på så vis ett yttre betongskal och en inre bikakestruktur, en av de starkaste strukturerna i naturen. Merparten av råvarorna anskaffas lokalt på installationsplatsen, där bojen gjuts i en process som är vanligt förekommande vid anläggningsarbeten.

Bojen bogseras eller skeppas ut till installationsplatsen och kopplas till InfinityWECs drivlina med ett förtöjningsrep, vilket gör att bojen vid installation och underhåll kan fästas och lossas från drivlinan snabbt, enkelt och utan dykare.

RISE (Research Institutes of Sweden) avdelning för infrastruktur och betongteknik har utvecklat en högpresterande betong-

Nyutvecklad InfinityWEC betongboj, 400 kubikmeter och 120 ton.

12

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

blandning för bojen, som en del av det gemensamma industriprojektet WECHull (www.wechull.se/post/wechull-concrete-mix).

För att möjliggöra en lätt struktur med tunna väggar, samt enkel och snabb tillverkning, har olika typer av armeringsfibrer (kol, aramid, glas, stål och biomassa) och förstärkning med textilnät av kolfiber utvärderats. Genom att använda återvunnet aggregat och byta ut mer än 50% av cementinnehållet, följer InfinityWECs boj European Circular Economy Action Plan.

Nästa utvecklingssteg för Ocean Harvesting är ett havsförsök av InfinityWEC i skala 1:3, ett projekt som planeras starta i november 2022. Havsförsöket kommer att demonstrera InfinityWEC-tekniken samt styrsystemet och dess prestanda i den verkliga havsmiljön, ett viktigt steg mot det slutliga valideringssteget av systemet i full skala och kommersialisering av tekniken.

OM VÅGKRAFT Den uppskattade globala teoretiska potentialen för vågkraft1 överstiger den globala användningen av elektricitet och finns tillgänglig i kustområden där större delen av befolkningen bor. Vågkraft producerar

InfinityWEC vågenergiomvandlare med boj i höghållfast betong ansluten till drivlinemodulen.

elektricitet mer konsekvent och vid olika tidpunkter jämfört med vind- och solkraft och bidrar därför till att minska variationer och avbrott i elförsörjningen, vilket minskar den totala kostnaden för koldioxidfri el.

Vågkraft behöver dessutom bara hälften så mycket energilagring för att balansera elproduktionen till en konstant effektnivå under hela året jämfört med vindkraft, vilket ytterligare minskar den totala energikostnaden. Vågkraft kommer att vara en viktig del av den framtida förnybara energimixen och bidra både till lägre energikostnader och ett stabilare energisystem.

Om Ocean Harvesting och InfinityWEC

Ocean Harvesting är ett privatägt företag med kontor i Karlskrona och Göteborg.

Efter flera år av forskning inom vågenergisektorn började företaget 2017 utveckla vågenergiomvandlaren InfinityWEC.

Se närmaste kontakt på www.thermion.se Isolering och plåtarbeten inom VVS och industri.

Vid alla temperaturer och applikationer.

Vi gör det enkelt med projektering, dimensionering och utförande av montage.

Våra arbeten utförs inom avtalad tid med hög kvalitet och till rätt pris.

CORE COMPETENCE Our focus is to serve our clients in demanding projects. Long-lasting experience and in-house expertise allow success in the more challenging deliveries. These ambitious projects enable our continuous learning and development.

Recion Ltd www.recion.fi contact@recion.fi Tel +358 10 419 9300

Project Office Konalantie 47 C FI-00390 Helsinki

Manufacturing Wärtsiläntie 4 FI-84100 Ylivieska

TILLVERKNINGSINDUSTRI

INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN – möjligheter men också hot

Dagens Industri och Microsoft arrangerade ett seminarium med titeln ”The New Industrial Revolution”.

Cybersäkerhet, hållbar miljö och sårbara leveranskedjor stod på dagordningen.

AV KJELL-ARNE LARSSON

MODERATORN Pontus Herin från Dagens Industri hänvisade inledningsvis till kraftfulla koncept som Machine Learning och AI, vilka möjliggör bland annat transformering till en grönare värld, men pekade samtidigt på riskerna med bland annat cyberattacker.

Teemu Salmi från Stora Enso, Marcus 14

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

Murray från Truesec och Fredrik Haventon från Microsoft diskuterade hur företag ska säkra sina digitala tillgångar och förhindra cyberattacker.

Attacker utförs av både kriminella och av stater. Syftena kan vara skilda, ibland enbart för att utpressa företag på pengar. I vissa fall

är syftet att skada och samtidigt stjäla data.

På grund av kriget i Ukraina kan vi vänta fler attacker från Ryssland som vill hämnas på Västvärldens sanktioner. För de företag som har data i ”The Cloud” är det viktigt att ha redundans i sina egna system. Alla företag bör ha teknik och rutiner för att

TILLVERKNINGSINDUSTRI

tidigt upptäcka skadlig eller illavarslande kod. När en attack drabbar är det viktigt att direkt anlita experter på cyberattacker, inte en generalist inom datateknik.

Mycket tyder på att företag är utsatta för betydligt fler attacker än vad allmänheten får kännedom om.

Fredrika Klarén från elbilstillverkaren Polestar och Nexhi Deti från Microsoft diskuterade digitalisering och miljömässigt hållbara lösningar. Det stod klart att High Tec och hållbarhet går att förena, i själva verket krävs digitalisering för att nå hållbarhet. Hållbarhet är här för att stanna. De senaste 2–4 åren har kraven ökat både från lagstiftarna och från konsumenterna och andra intressenter. Flera företag ligger före lagstiftningen. Exempelvis har EU länge utlovat verktyg för att räkna ut hållbarheten.

Polestar använder redan LCA (livscykelanalyser) för att bedöma miljöpåverkan i hela tillverknings-, leverans- och användarledet.

Medan Microsoft strävar efter att leverera hållbar datahantering.

För hållbarheten handlar det om att kunna göra beräkningar och miljökalkyler. Utmaningarna är stora för att dels samla in data och dels göra om den till information som går att kommunicera. Här har företagen en stor roll i att ”utbilda” både återförsäljare och kunder så de kan göra rätta val. Helt nya affärsmodeller måste också utvecklas.

I ivern att framstå som hållbara ägnar sig en del företag åt Green Wash – grönmålning – som får dem att se hållbara ut utan att leva

Fredrika Klarén, hållbarhetschef på Polestar, nämnde bland annat ett viktigt område där data och digitalisering är avgörande, nämligen när företaget gör LCA (livscykelanalyser) för att beräkna miljöpåverkan och hållbarhet för hela livscykeln hos elbilarna.

Bild: Jesper Orrbeck

upp till hållbarhet. Det är viktigt att både EU och företagen själva tar fram verktyg för att avslöja sådan grönmålning. Även här har digitalisering och informationsbehandling en stor roll. Till informationsbehandling hör också sådana koncept som Machine Learning och AI. Det tredje ämnesområdet handlade om vad industrin kan göra för att minska sårbarheten i leveranskedjorna. Under senare år har det varit problem att få fram inte bara halvledare utan snart sagt alla typer av komponenter. Frakterna har blivit dyrare vilket också drabbar oss när slutprodukterna ska levereras till kund. Gabriel Werner från Blue Yonder, Patrick van Loon från Microsoft och Riccardo Picca från Sandvik diskuterade läget och hur man kan rusta sig för framtiden.

Problemen har orsakat mycket extra arbete. Samtidigt har man sett över behovet av mera data för leveranskedjorna, hur dessa data ska säkras samt vilka parter som ska dela data. Även i logistiken är redundans viktigt, närmare bestämt att ta fram alternativa leveranskedjor. Representanten från Microsoft pekade på att deras molntjänster också utgör en typ av leveranskedjor. Även för logistiken kan Machine Learning och AI vara till hjälp.

Laurence Janssens från Microsoft sammanfattade seminariet med att bland annat säga att företagen kanske bör se över sin roll både i leveranskedjorna och i de ekosystem för hållbarhet som industrin bygger upp nu.

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

15

YTSKYDD

Ytskyddsdagarna. Göran Sigfridsson från Teknos och Kurt Fredriksson från Seapen Consulting om målningen av Guldbron vid Slussen i Stockholm.

YTSKYDDSDAGARNA – så togs färgen till Guldbron fram När Ytskyddsdagarna i dag inleddes i Göteborg berättade Göran Sigfridsson från Teknos och Kurt Fredriksson från Seapen Consulting om målningen av Guldbron vid Slussen i Stockholm. Färgen med metallpigment och en sandpappersliknande yta ställde krav på valet av metod för målningen.

AV LARS-OLOF TANDBERG

– FÖRUTSÄTTNINGARNA var att den yta som skulle målas hade en sandpappersstruktur. Den skulle också harmoniera med de sandfärgade byggnaderna i Gamla Stan. Vi såg då direkt att den ytan skulle det inte gå att måla på med vanlig högtrycksmålning, 16

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

säger Göran Sigfridsson, market manager på Teknos.

I stället valdes sprutmålning med lågtryck. För att få till rätt struktur var man tvungen att bygga upp färgen och gå över ytan flera gånger.

– Man jobbar i olika led i både x- och y-axeln och korsar ytorna. Vid bromålning är det vanliga att spruta med högtryck vilket ger en snabb målning. Här jobbades långsamt med lågtryck, det var mer som konstnärsmålning.

YTSKYDD

Den färg Teknos tog fram innehåller metallpigment för att kunna bygga upp sandpappersstrukturen. I och med att lågtryck användes vid målningen kunde ett grövre munstycke på 1,8 millimeter användas. Detta var en förutsättning för att metallpartiklarna i färgen skulle kunna passera munstycket.

Bild: Peter Nordahl

SEX LAGER FÄRG Innan bron lämnade fabriken i Kina för transport till Sverige och Slussen målades den med fem lager färg.

Det var en zinkrik grundfärg, två lager epoxi mellanfärg och två lager polyuretan täckfärg. Det sjätte färglagret var guldfärgen, som målades på plats vid Slussen.

– De fem första lagren är de som krävs enligt brostandard. Det sjätte lagret är rent estetiskt, och det är mer hantverk än målning. Det är helt unikt att det estetiska utseendet på en bro fått ta så mycket plats, sa Kurt Fredriksson från Seapen Consulting.

NOGGRANN TESTNING Teknos tävlade med flera färgtillverkare om att få tillverka guldfärgen till Guldbron. Varje företag fick måla plåtar som ställdes upp vid Slussen. Detta för att kunna bedöma färgerna på rätt plats, med rätt ljus och i rätt miljö.

När valet av färg gjorts fick sedan det företag som skulle utföra målningen öva på plåtar inför den skarpa målningen av bron. Detta dels för att lära sig tekniken med att bygga upp strukturen med färgen, dels för att få alla som skulle måla att få fram samma slutresultat.

Rostskydd Brandskydd Polyurea

We make the world last longer

www.teknos.se NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

17

DENNA ARTIKEL PRESENTERAS AV VALMET

Valmet svarar för raffinörerna i den utbyggda fiberlinjen hos SCA Obbola. Bild: Valmet

Betydande leveranser från Valmet till

EXPANSION OBBOLA Valmet som tidigare svarade för ett nytt kontinuerligt kokeri till SCA Obbola fick också förmånen att leverera kompletterande utrustning för att höja kapaciteten på fiberlinjen. Dessutom bidrog Valmet till kemikalieåtervinningen i och med totalleverans av en ny mesaugn.

AV KJELL-ARNE LARSSON

INNAN DET omfattande projektet Expansion Obbola, med målet att höja kapaciteten för liner från 450 000 till 725 000 ton/år, gjorde bruket vissa investeringar som la en bra grund för expansionen. Batchkokeriet som närmast var uttjänt ersattes med ett kontinuerligt kokeri som togs i drift 2015.

För detta svarade Valmet och det baserades på företagets 2-kärlskoncept Continuous cooking G2™, med ett ImpBin förimpregneringskärl och en kokare.

NYA RAFFINÖRER Konceptet har bland annat fördelen att ge en lätt defibrerad massa samt en viss rening av massan redan i kokaren. Inslaget av sand och grus i massan minskade betydligt och energiförbrukningen vid kokningen minskade rejält jämfört med tidigare kokningssystem.

18

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

Efter kokningen mals massan i raffinörer.

Inom Expansion Obbola har nu de fyra befintliga raffinörerna ersatts. Valmet har levererat koniska raffinörer Conflo för mild defibrering och bibehållande av maximal fiberlängd, två OptiFiner RF5 och en OptiFiner RF4, den senare fungerar som rejektraffinör.

Den uppgraderade fiberlinjen är dimensionerad för en kapacitetshöjning från 850 till 1100 ADT (ton lufttorkad massa) per dygn. Själva raffinörerna har dock högre konstruktionskapacitet – 1250 ADT per dygn.

TWINROLL TVÄTTPRESSAR Brunmassan har tidigare tvättats i fyra stycken vakuumfilter samt en Valmet TwinRoll-press. För att få upp kapaciteten på fiberlinjen har denna tvättpress kompletterats med en ytterligare TwinRoll med dimensionen TRPE 1532, det vill säga den har en vals med

1,5 meters diameter och 3,2 meters längd.

De två arbetar i serie.

– Massan har i dag en mycket hög renhet och mycket liten överbäring av utlösta substanser/kemikalier till boardmaskinen. Även inslaget av oorganiska partiklar är mycket litet. Dels innebär det mycket mindre risk för prickar på slutprodukten – linern, dels att förslitningen på rör och maskindelar minskar, vilket ger minskat underhållsbehov, förklarar Lars-Olof Larsson, senior project manager hos Valmet.

Till fördelarna hör också mindre med avlagringar på pappersmaskinen och bättre körbarhet. Summa summarum har den nya maskinutrustningen gett både högre och jämnare kvalitet på massan och därmed på linern.

– Uppstarten av fiberlinjen i september förra året gick utan problem och driften har varit

DENNA ARTIKEL PRESENTERAS AV VALMET

Valmet har gjort komplett leverans av den biobränsleeldade mesaugnen hos SCA Obbola. Bilder: Valmet

kontinuerlig sedan dess, berättar Jan Laredius, koncept- och produktägare för leveransen till SCA Obbola. Bland annat har man observerat lägre grad av förslitning på maskinutrustning som resultat av den renare massan.

Produktionsnivån är för närvarande långt under målkapaciteten som motsvarar 725 000 ton liner per år, detta inte minst mot bakgrund av att nya boardmaskinen inte står klar förrän nästa år.

Kortare forcerade tester har emellertid utförts och de visar att målkapaciteten kommer att klaras. I sammanhanget kan nämnas att tidigt i projektet gjordes också forcerade tester på den utrustning som bruket bedömde att den inte behövde uppgraderas, för att inte drabbas av att oväntade flaskhalsar skulle dyka upp.

Som underentreprenörer för fiberlinjen anlitade Valmet bland andra ABB (motorer samt programmering styrsystem), Teknikmontage AB (instrumentmontage), Elmontage i Västerbotten (elmontage) och Sulzer (pumpar).

NY MESAUGN Valmet har svarat för den mesaugn har ersatt brukets två befintliga mesaugnar. Den nya ugnen har viss överkapacitet i förhållande till målet med Expansion Obbola, nämligen 220 ton bränd kalk per dygn. Som bränsle används biobränsle (träpulver) i stället för som tidigare eldningsolja. Därmed undviks koldioxidutsläpp på 20 000 ton per år.

Valmet har levererat det kompletta eldningssystemet inklusive lagring och malning av träpellets.

Nya mesaugnen har ett rör med 3,3 meters diameter och 72 meters längd. Ugnen vilar på tre stöd. Anläggningen är försedd med ett Valmet mesafilter. Den brända kalken torkas i en Valmet flash-tork och kyls i en högeffektiv roterande kylare. Gaserna från ugnen renas i ett elektrofilter ESP och huvuddelen av fångade partiklar matas tillbaka in i ugnen. Endast en mindre del av flödet blöds ut för att förhindra ackumulering av vissa ämnen i ugnen.

COWI anlitas för programmering av styrsystemet och Scandinavian Kiln Service gör montage, isolering och rörarbeten. Rörarbeten utförs också av LM Industrirör. Nya mesaugnen togs i drift i november förra året. *Fotnot: Valmet har tidigare levererat TwinRoll tvättpressar till bland andra SCA Östrand och SCA Munksund.

Ny träbränsleeldad mesaugn har även installerats hos SCA Munksund. Valmet svarar för ett komplett teknikutbud till massabruk samt produktionslinjer för tissue, kartong och papper.

www.valmet.com NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

18

Välkommen till framtidens energimätning!

TLS förser Sveriges och Norges värmeverk och energibolag med utrustning för att mäta förbrukning och flöden i kritiska och komplicerade system.

Våra produkter garanterar alltid en trygg förankring i både dagens och framtidens teknik.

Världens främsta energimätare från Landis+Gyr Vi erbjuder värmemätare och kylmätare från vår huvudleverantör Landis+Gyr, en av världens största och främsta tillverkare av värme- och kylmätare av ultraljudstyp.

Våra mätare finns att få med alla typer av kommunikation för mätdata och vi är den leverantör i Norden som levererat flest mätare till IoT projekt.

•

Mätaren har en utbytbar mätinsats som bara väger 4 kg

•

Vid mätarbyte eller återkommande kontroll behöver bara den lätta mätinsatsen bytas ut. Det görs enkelt av en person

•

Flödesdelen kan monteras som tomrör för att senare kompletteras med mätinstats

•

Att rördelen kan sitta permanent i systemet sparar både tid och resurser

•

Vikt på flödesdel ca 40 kg

+46(0)8 400 208 45 • info@tls.se • tls.se

UH50-QP150 i storleken DN 150

SKOGSINDUSTRI

SCA utvecklar Ortviken och hela Sundsvallsregionen till ett massacentrum.

KIWA:S SKOGSINDUSTRIDAGAR i hållbarhetens tecken

Skogsindustridagarna kunde återigen genomföras som ett fysiskt arrangemang, och som vanligt i Sundsvall.

Många av föredragen under konferensen handlade om investeringar och projekt i Sundsvallsregionen, som SCA utvecklar till ett massacentrum i Sverige. Trenden är papper ut, massa in. Vi fick också veta att textilier ska återvinnas av ett nytt företag som etablerar sig i Ortvikens industriområde.

AV KJELL-ARNE LARSSON

ARRANGEMANGETS presentatör Max Johansson, affärsområdeschef för processsäkerhet på KIWA, hänvisade inledningsvis till KIWA:s symbol som är en bäver. Den är ingenjörsmässig och arbetsam, precis som KIWA själva. Gemensamt för allt som företaget gör är säkerhet. Inriktningen för årets Skogsindustridagar var givetvis också säkerhet och arbetsmiljö, men dessutom miljömässig hållbarhet. Klimathotet hänger

över oss. En del av lösningen är att ta vara på restprodukter i samhället, så som textilier, men också att använda restströmmar inom massafabrikerna och nyttiggöra dessa rester.

Under konferensdagarna fick vi höra både om textilåtervinning och om metanolproduktion i stor skala, bra exempel på koncept som både sparar miljö och hjälper till att minska klimatavtrycket.

– Fokus för årets arrangemang är därför

hållbarhet, men ni kommer också att uppleva mycket annat intressant, sa Max Johansson.

STORA ENSOS PROJEKT OCH IDÉER FÖR MINSKNING AV KOLDIOXIDUTSLÄPP Konferensens första presentatör gick direkt in på vår tids ödesfråga – den om klimatet, närmare bestämt hur koldioxidhalten i atmosfären ska hållas nere genom >> NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

21

SKOGSINDUSTRI

Från avveckling till utveckling. I Ortviken flyttar flera företag in som samarbetar med SCA för att utveckla området.

infångning. Här finns två huvudspår. Det första är att fånga in koldioxid med fossilt ursprung, för att hindra stegring av halten i atmosfären (reducerande huvudspår). Det andra att fånga in biobaserad koldioxid för att på detta sätt åstadkomma negativa utsläpp (kompenserande huvudspår).

Sistnämnda koncept benämns BECC – Bio Energy Carbon Capture.

BECC ska man ha i åtanke bland annat när det gäller två av Stora Ensos bruk som inte längre använder fossila bränslen. Bruken är nere på praktiskt taget nollutsläpp. Att då skapa negativa utsläpp hjälper till för att kompensera utsläpp till atmosfären på andra håll, på grund av industriella processer eller naturliga källor.

– Vi har inte hittat någon given teknik än för avskiljning och hantering av koldioxiden, men det är i alla fall vettigt att vi studerar detta. Vi måste helt enkelt veta mer, säger Conny Johansson, energichef hos Stora Enso Sverige.

Både EU och Sverige har BECCS – Bio Energy Carbon Capture and Storage – på agendan. Även om alla sektorer i samhället lyckas strypa alla utsläpp till 2050 respektive 2045 återstår diffusa utsläpp från jordbruk, våtmarker med mera som kan kompenseras genom att skapa negativa utsläpp.

Sverige och Finland har stora biogena punktkällor som är tänkbara för BECCS. Av Sveriges 25 största punktkällor finns tre hos energiföretag och resten hos fabriker som tillverkar kemisk massa.

– Renewcell har utvecklat en process som återvinner bomull och producerar dissolvingmassa som ger samma kvalitet på textilierna som jungfrulig råvara, berättar Harald Cavalli-Björkman, marknadschef hos Renewcell. Bild: Alexander Donka

FLERA TEKNIKER Stora Enso har beaktat flera tekniker för att fånga koldioxid i rökgaser, bland annat metoder baserade på aminer respektive kaliumkarbonat.

Processerna kräver värme och ger också spillvärme.

– En fråga för oss är om BECC-processerna går att integrera i massafabrikernas befintliga processer. Kan man använda spillvärme från bruket till infångningen eller tvärt om? frågade sig Conny Johansson. En studie som använde ÅF:s modellfabrik från 2010 visade tyvärr att integration inte är möjlig. Vi letar vidare för att hitta dels lågenergiteknik, dels lågtemperaturprocesser som ger någon form av spillvärmeutbyte och dels högtemperaturvärmepumpar. Vår tro är att en kombination av dessa kan ge stor nytta.

Var i massafabriken görs lämpligen avskiljningen? En viktig fråga eftersom koncentrationen i rökgaserna påverkar effektiviteten. Mot den bakgrunden är kanske mesaugnen (25 procent koldioxid) och sodapannan (17 procent) lämpligast.

Hanteringen av den infångade koldioxiden måste också lösas. Rätt temperatur och tryck är viktigt både för transport och lagring. Trycket 22

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

måste upp och temperaturen ner för att få ner densiteten och skapa vätska. Några frågor som måste utredas är hur man säkerställer att inte kolsyresnö bildas med risk för proppar i ledningar, och hur andra gaser (som NOx och SOx) ska hanteras och korrosion förhindras.

EU finansierar projektet ACCSESS där flera pilotförsök pågår. Stora Enso genomför ett av dem i Skutskärs massabruk, där en kombination av CO2-solutions by SAIPEM (med kaliumkarbonat och enzymer) och en Rotary Packed Bed från Prospin testas. Försök med samma teknologier kommer också att göras hos Fortum Oslo Värme på Klementsrud, hos Technology Center Mongstad i Bergen och på Heidelbergs cementfabrik i Gorazdze i Polen, som är det första försöket i Östeuropa.

Svenska staten bidrar till att fullskaleanläggningar för BECCS byggs. Finansiering finns i förra årets budget och >>

Vi erbjuder digitala optimeringslösningar för hela processavsnitt.

På ren svenska: Här finns pengar att tjäna.

En del kallar det vi håller på med för digitalisering, andra industri 4.0, maskininlärning eller AI. Vi kallar det en väldigt smart tjänst. I sin enklaste form analyserar vi egenskaper som densitet, viskositet och torrhalt i vätskor. Men de största värdena uppnås oftast då trender och avvikelser kartläggs för att på så vis undvika oönskade processlägen.

Tekniken vi använder kallas aktiv akustisk spektroskopi (ljud på ren svenska), vilket möjliggör analyser i realtid, under full drift och utan ingrepp i processen.

Besök acosense.com och läs mer om hur vi möjliggör en grönare och effektivare produktion.

ACOS_0041 - acosense_230x290mm.indd 1

WWW.ACOSENSE.COM

2022-02-04 10:56

SKOGSINDUSTRI

har bland annat gjort analys av koldioxidutsläpp knutna till företaget, och det visade sig att 4 procent kom från leveranskedjan, 1 procent från egen verksamhet och 95 procent från användningen av deras produkter.

Målen till 2030 med 2019 som basår är att minska med 20 procent i leveransled, 80 procent i verksamheten och med 20 procent i användningsled.

Valmet har ett övergripande program – Beyond Circularity – där företaget ska verka för den gröna omställningen hos kunderna.

Avfall och emissioner ska omvandlas till resurser för ett hållbart samhälle.

Ett aktuellt område är att bidra till en mer hållbar textilindustri genom att återanvända textilfibrer. Här etablerar sig Valmet i en helt ny sektor. Mycket motiverat mot bakgrund av faktumet att av de textiler som släpps på världsmarknaden hamnar 73 procent på soptippar. Valmet tar nu fram teknik för att bland annat fibrer från cellulosabaserade textilier ska kunna användas i nya kläder.

Valmet levererar den huvudsakliga utrustningen till företaget Renewcell som nu uppför en anläggning för fiberåtervinning i Ortviken. Till finska Spinnovas fabrik i Jyväskylä svarar Valmet för torkningsutrustning och värmeåtervinning.

Textilmassan Circulose tillverkas av återvunnen bomullsfiber.

fördelas via omvända auktioner, troligen tre, där start för den första auktionen kan bli i slutet av året eller under nästa år. Omvänd auktion innebär att den som lämmar lägsta budet får uppdraget. Målet är lagring av 2 miljoner ton CO2 per år med full drift från 2030.

AKER CARBON CAPTURE Nästa presentation blev en logisk fortsättning, då Emil Yde Aasen som är marknadsanalytiker på Aker Carbon Capture, berättade vilken utrustning som företaget erbjuder för att fånga koldioxid. Lösningarna finns nämligen redan. Företaget har utvecklat tekniken under ett tiotal år.

– Grunden för vår verksamhet är att erbjuda teknik för att fånga in koldioxid.

Carbon Capture and Storage måste fungera och användas för att nå klimatmålet enligt Parisavtalet, säger Emil Yde Aasen. Tekniker utvecklas i Europa, men nu sker också otroligt mycket i Nordamerika som håller på att gå om Europa.

Aker Carbon Capture har undersökt nästan hundra olika solventer. Den utrustning som företaget erbjuder idag baseras på användning av aminer. Företagets mål är att till 2025 ha kontrakt på sammanlagt 10 Mton infångad koldioxid per år. Kunderna finns inom avfallsförbränning (WTE), cement, gaseldade kraftverk och vätgasproduktion.

Tre koncept erbjuds: • Big Catch. Byggs på order. Fångar >400 000 ton/år.

• Just Catch. Standardprodukter för 40 000 respektive 100 000 ton/år.

• Offshore Just Catch. En version av föregående med högre kapacitet 120 000 – 360 000 ton/år.

Big Catch byggs nu för Norcem cement i Norge och tas i drift 2024. Twence WTE i 24

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

FIBRER OCH FIBRER Nederländerna bygger nu till med koldioxidavskiljning och ska leverera denna CO2 till växthus i trakten. En feasibility study pågår för Växjö Energi som använder biobränsle i sina pannor.

– Avskiljning av biogen koldioxid passar väldigt bra för de punktkällor som finns i Sverige och Finland. Vi har identifierat 98 punktkällor i Sverige och där skulle 46 Mton koldioxid per år kunna fångas in, berättar Emil Yde Aasen.

Den som driver exempelvis en cementfabrik eller avfallsanläggning behöver inte ha särskilt mycket bekymmer för att installera koldioxidavskiljning. Aker Carbon Capture svarar för totalleveranser och kan skriva kontrakt på just enbart infångningen. Det bekvämaste upplägget är att kunden endast betalar för varje ton avskild koldioxid.

– Då är vi med andra ord en One Stop Shop, menade Emil Yde Aasen.

Och tillade att företaget arbetar både med standardlösningar, skräddarsydda anläggningar och utvecklingsprojekt.

VALMET I NYTT AFFÄRSOMRÅDE Valmet har formulerat ambitiösa mål inom alla hållbarhetsområden. Företaget

Ett av de företag som har flyttat in på Ortvikens industriområde är Renewcell som återvinner fibrer från textilier och producerar dissolvingmassa som används vid tillverkning av nya kläder.

– Vi gör modeindustrin cirkulär, menar Harald Cavalli-Björkman, marknadschef hos Renewcell.

Världens kläder och textilier tillverkas framförallt av polyester (63 procent), bomull (23 procent) och viskos (6 procent). Produktionen av textilier är enorm – årligen 110 miljoner ton – och miljöpåverkan är avsevärd. Ett par bomullsjeans kräver 10–20 kubikmeter vatten och årligen avverkas 200 miljoner träd för textiltillverkning. Mindre än 1 procent av textilierna återvinns.

De initiativ som modebranschen har tagit hittills räcker inte långt, ekobomull och återvunnen polyester (från plastförpackningar) minskar bara marginellt miljöavtrycket.

– Renewcell har utvecklat en process som återvinner bomull och producerar dissolvingmassa som ger samma kvalitet på textilierna som jungfrulig råvara, fortsätter Harald Cavalli-Björkman.

Att Renewcell har etablerat i Ortvikens industriområde är ingen slump. Företagets process baseras på en massaprocess med bland annat blekningskemikalier. Processen >>

Vi erbjuder ett komplett program av processventiler och instrument i kombination med smarta, tidsbesparande lösningar för 3D CAD.

h

h

AUMA elektriska kvarts- eller flervarvsdon, modulärt uppbyggda med en mängd olika tillval och konfigurationsmöjligheter

KÄGELVENTILER för allt från enkla applikationer upp till PN 160 och +450°C

h

h

MARS komplett program 3-delade kulventiler av hög kvalitet för alla typer av industriella användningsområden

PEKOS flänsade kulventiler i en mängd olika utföranden för krävande processapplikationer

Hos oss får du tillgång till den samlade kompetensen hos en av Nordens ledande leverantörer av ventiler och instrument. Genom vår erfarenhet av alla slags industriella processer svarar vi upp mot olika branschers krav och kan ta fram kundanpassade lösningar för just ditt företags behov. Årligen monterar och levererar vi drygt 25 000 ventilpaket och utför ventilservice på fältet med egen personal.

Lars Bergman Regionchef Öst

Vårt ventilbibliotek för AutoCad Plant 3D innehåller nu mer än 2 500 olika utföranden - en smart, innovativ lösning med "intelligenta komponenter" som gör att konstruktionstiden i Plant 3D kan kapas dramatiskt.

Kan vi hjälpa dig i din verksamhet? Har du frågor kring en konkret applikation eller vill du diskutera en teknisk lösning för ett kommande projekt?

Kontakta oss så hjälper vi dig!

Telefon 010-455 97 00 • sales@axel-larsson.se www.axel-larsson.se

STOCKHOLM • GÖTEBORG • MOTALA • FALUN • UMEÅ

SKOGSINDUSTRI

har utvecklats av två forskare på KTH. Skogsindustrin är van att hantera både fibrer och kemikalier och det är kompetens som tas tillvara när nu Renewcell har etablerat i Ortviken.

Renewcell har redan produktion i Kristinehamn, men där finns inte möjligheter att expandera. I Ortviken byggs en ny anläggning för i första hand 120 kton per år, med möjlighet att skala upp till 360 kton per år enligt plan till 2030. Uppstart ska ske nu i sommar.

Massan som har varumärket Circulose torkas i arkform och balas. Balarna ska skeppas ut via Tunadalshamnen. Denna har bidragit till valet av Ortviken som etableringsort. Här erbjuds även har andra logistiska fördelar.

Den process som Renewcell har utvecklat är skonsam mot fibern, hjärtat i det hela är nämligen en våt massaprocess. Både vita och färgade textilier går att återvinna och upp till 5 procents inslag av andra fibertyper accepteras. Flera tidigare företag har tillämpat mekanisk återvinning som skadar fibrerna. Hos Renewcell kan fibrerna cirkulera ungefär sju gånger innan de är utslitna eller för korta – en siffra som känns igen från returpappersprocesser. Massa- och textilindustrin har onekligen en del gemensamt och samordnad kompetens tas nu tillvara i Ortviken. Den enda i Sverige förutom Renewcell som tillverkar dissolvingmassa med textilier som råvara är Södra Mörrum.

ONCEMORE® Följande presentation under Skogsindustridagarna handlade just om Södra i Mörrum, som numera tillverkar OnceMore® – en massa som delvis baseras på textilavfall. I Mörrum finns två produktionslinjer, en för pappersmassa och en för dissolvingmassa. På dissolvinglinjen tillverkas OnceMore®, och då utgörs råvarorna av lövved (björk, bok och asp) och använda textilier.

– Varför ska då Södra göra detta? Vi arbetar för hållbarhet inom många områden där återvinning är ett. Det är ganska naturligt för skogsindustrin som redan återvinner papper, så nu går vi vidare till textilier, säger Helena Claesson, projektledare och utvecklingsansvarig för OnceMore®.

Textilavfallet som används kommer från tvätterier, och utgörs av vitt polycotton. Det är tillräckligt homogent. Man klarar att separera bort polyestern från bomullen. (Polyestern går till energiutvinning. Materialet från tvätterierna är redan klassat som avfall.)

OnceMore-processen är för övrigt sekretessbelagd. Den färdiga dissolvingmassan är 26

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

– Vi på Södra arbetar för hållbarhet inom många områden där återvinning är ett. Detta är ganska naturligt för skogsindustrin som redan återvinner papper, så nu går vi vidare till textilier, säger Helena Claesson, projektledare och utvecklingsansvarig för OnceMore® hos Södra. Bild: Joel Dittmer

certifierad, enligt FSC och PEFC, och vad gäller textilinslaget enligt Recycled Claim Standard.

TJUGOFEM TUSEN TON Labbförsök för att testa processen utfördes 2018 och året därpå tillverkades massa på en nivå som motsvarade 500 kg textil som input. Idag är man uppe i 2 000 ton. Målet 2025 är 25 000 ton. Samtidigt ska inslaget av textil i dissolvingmassan öka från 20 till 50 procent.

– Högre går vi inte. Nivån passar vår logistik och vi vill använda råvaran från våra ägare, de enskilda skogsägarna, också, säger Helena Claesson.

För att utveckla textilåtervinning på bred front måste hanteringen av textilavfall i samhället förbättras. Inte minst blandningen av material redan från början vid design av plaggen skapar problem. Återvinnarna vill ha så rena fraktioner som möjligt. Särskilt Elastan ställer till det.

Att Södra hämtar sin återvinningsråvara från tvätterier underlättar, men trots detta krävs två manuella sorteringar under hanteringen. Detta måste automatiseras. EU kommer med krav på insamling av textilier i samhället, och som ska börja gälla 2025.

Ett producentansvar kan också hjälpa till att styra upp.

– OnceMore® ger en ny möjlighet för oss, men vi är bara i början av resan, avslutar Helena Claesson.

Södra i Mörrum och Renewcell i Ortviken är unika i världen med textilåtervinning på detta sätt i stor skala.

NYBYGGARANDA I ORTVIKEN Kristina Enander som är affärsområdeschef för massa hos SCA gav inledningsvis en översikt över SCA:s verksamhet, då särskilt i Sundsvallsområdet där massaproduktionen finns, och berättade om de globala marknadsförutsättningarna för massa.

En strategi hos SCA är att skapa ett massacentrum i och kring Sundsvall. Stora omvandlingar har skett och sker. Hos SCA Östrand investerades 7,8 miljarder kronor för

– Ser vi till hela Norrland investerar SCA 4 miljarder kronor per år, berättade Kristina Enander, affärsområdeschef för massa hos SCA. Bild: Per-Anders Sjöquist

SKOGSINDUSTRI

SCA flyttar tillverkningen av CTMP från Östrand till Ortviken. Investeringar görs för kraftigt ökad kapacitet. Bild: Per-Anders Sjöquist

ökad massakapacitet. Pappersproduktionen i Ortviken avvecklades. Ortviken öppnades upp för externa företag som i samarbete med SCA utvecklar området, medan SCA i egen regi investerar 1,45 miljarder kronor för ökad produktion av CTMP. – Ser vi till hela Norrland investerar SCA 4 miljarder per år, berättade Kristina Enander. Vi har en basindustri i världsklass och investeringarna är nödvändiga för att stärka konkurrenskraften ytterligare.

MEKANISK MASSA FLYTTAR Östrands produktion av CTMP kommer att flyttas till Ortviken. Produktionskapaciteten för mekanisk massa ökas samtidigt från 100 000 till 300 000 ton per år. Övergången från Östrand till Ortviken görs nästa år.

Investeringen i Ortviken är liten räknad per ton massa. Projektet bygger nämligen på att nyttiggöra befintlig utrustning och komplettera framförallt med flissilo och transportörer, flistvätt och impregnering, andrastegsraffinörer, virvelrenare samt två flingtorkar och en balningslinje. Befintlig kompetens hos personalen i Ortviken och Östrand tas givetvis tillvara.

Produktionen av CTMP hos Östrand

stoppas efter en inkörningsperiod i Ortviken. Genom att flytta volym från Östrand till Ortviken lämnas utrymme för ökning av produktionen av sulfatmassa på Östrand, inom miljötillståndet som tillåter 1,1 miljoner ton/år.

Finns det då marknad för mer CTMP som för SCA alltid varit en lönsam affär?

Globala produktionen av färskfiberbaserad massa är cirka 200 Mton och av detta är 68 Mton marknadsmässa. Av detta är i sin tur 4,1 Mton CTMP, där Kina står för den stora andelen av användningen. Den tillkommande volymen i Ortviken motsvarar 7 procent ytterligare på global basis.

– Vi lutar oss mot att marknaden för både tissue och förpackningspapper växer årligen, de produktkategorier där CTMP används och där mittskiktet i vätskekartonger är en typisk tillämpning, men vi måste jobba oss in på marknader utanför Europa för att lyckas, avslutade Kristina Enander.

En bra förutsättning är att för närvarande tycks ingen annan i världen förutom SCA göra nyinvesteringar i marknadsbaserad CTMP-produktion.

ANDRITZ FÖRSTA BIOMETANOLANLÄGGNING Andritz har ambition att nyttiggöra olika sidoströmmar i sulfatmassabruk. Företaget erbjuder redan moduler för ligninåter-

vinning, svavelsyraproduktion, NCG-hantering (Non-Condensable Gases) och produktion av biometanol. Don Simola som är teknologie direktör hos Andritz berättade om bakgrunden till satsningen på biometanol.

Mindre än 1 procent av världens metanolproduktion utgörs av biometanol och förnybar metanol. Biometanol använder biomassa som råvara, medan förnybar metanol baseras på elektrolys av vatten kombinerad med koldioxidinfångning.

Ett koncept för att tillverka biometanol är att ta vara på råmetanol i sidoströmmar på sulfatfabriker. Metanolen uppkommer främst i kokprocessen och i syrgasdelignifieringen.

Denna råmetanol består av 60–70 procent metanol, 10 procent vatten och andra ämnen som etanol, aceton, terpentin, ammoniak och olika svavelkomponenter. Råmetanolen måste därför renas och det är här som Andritz kommer in. Företaget har utvecklat två moduler, där den första (LIGHT) avskiljer bland annat terpentin, kväve och mesta av svavlet, och den andra (FULL) avskiljer bland annat etanol och aceton. Metanolen som renas enligt FULL-reningen uppfyller specifikationen för biometanol.

– Vi inriktar oss mest på att kunderna ska kunna använda metanolen som bränsle eller bränslekomponent, men en rad andra tillämpningar är förstås möjliga, säger Don Simola. >> NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

27

SKOGSINDUSTRI

Reningsprocessen för biometanol är en del av ANDRITZ CircleToZero-initiativ som syftar till noll utsläpp och noll avfall vid massabruk. CircleToZero-initiativet erbjuder även nästa generations lösningar för den kemiska återvinningscykeln i massabruk, med målet att utnyttja massabrukens sidoströmmar i största möjliga utsträckning.

Bild: Linus Sandvide/Lindmark & Partner

Hos Södra i Mönsterås har Andritz installerat den första anläggningen, som är i drift sedan början av 2020 och den har kapacitet för 5 000 ton färdig metanol per år.

– Anläggningen och för övrigt vårt koncept är lönsamt och hjälper bruken i den gröna omställningen. En metanolanläggning kan byggas antingen för LIGHT eller FULL rening av biometanolen, säger Don Simola.

Andritz har också visat att det går att skala upp processen för högre kapacitet.

Olika sulfatmassafabriker har något olika förutsättningar, men oavsett detta, där råmetanol uppkommer som biprodukt kan konceptet från Andritz användas för att rena denna till en kommersiell produkt. Processen, som är den första i världen i sitt slag, är lämplig för att producera 100 procent fossilfritt bränsle vilket avsevärt minskar slutanvändarnas CO2-avtryck.

SÅGEN SKA GÅ Det var titeln tillsammans med underrubriken ”En berättelse från olycka till världsklass” på nästa föredrag. Berättare var Nicklas Nilsson, driftingenjör pannor på Södra Wood.

Företaget hade två arbetsplatsolyckor 28

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

”KIWA har hjälp oss mycket, för att utbilda personal, göra mätningar, beräkningar och ta fram rutiner.” /Nicklas Nilsson, driftingenjör för pannor, Södra Wood

under 2018, dels vid arbete i anslutning till en panna, dels i timmersortering. Detta föranledde en bred satsning på säkerhet, något som fortfarande pågår. Södra Wood har inte nått världsklass, men är på väg.

– Vi behövde utveckla en bättre säkerhetsplattform bland annat för våra pannor.

KIWA har hjälpt oss mycket, för att utbilda personal, göra mätningar, beräkningar och ta fram rutiner, berättar Nicklas Nilsson. Från oss har vi varit ett litet team, inte minst med vår arbetsmiljöingenjör Anders Granqvist, som har arbetat centralt för Södra Wood.

Det bör nämnas att företaget har anläggningar på sju orter i Sverige och en i Finland.

En lång rad åtgärder har vidtagits. Man inrättade den centrala ”Pannklubben” för att öka kunskapen och utbilda alla pannskötare.

Seminarier ordnades för chefer i förståelsen av AFS 2017:3 och farorna med trycksatta anordningar. Riskbedömning enligt denna AFS och 2006:4 gjordes för alla svenska pannor. Företaget formulerade också egen ”standard” för pannor och kringutrustning, utöver AFS:arna. I standarden ingick rutiner för fortlöpande tillsyn. FLT görs dagligen, per vecka och per månad. Särskild rutin finns för avvikelserapportering. Ett digitalt verktyg för FLT togs fram.

SKOGSINDUSTRI

Patrik Wallgren och kollega (till vänster) visar hur inre inspektion av en torkcylinder ska gå till.

Bild: KIWA

Tillsammans med KIWA utvecklas rutiner för livslängdsbedömning. Detta är ett pågående projekt där man håller på att ta fram en livslängdsjournal i Långasjö för att sedan implementera arbetssättet på övriga anläggningar.

– KIWA har flera experter på digital röntgen som hjälpte oss och tillsammans utvecklade vi instruktioner och rutiner för testning, fortsätter Nicklas Nilsson.

Säkerhetsarbeten hos Södra Wood som är utförda eller pågår: • Riskbedömningar.

• FLT som Södra Wood standard.

• Dokumenterat uppdrag. Enligt AFS 2017:3 ska det finnas ett dokumenterat uppdrag till pannoperatören.

• Prov grundläggande kunskap om säkerhetssystemet.

• Spänningsanalys.

• Livslängsbedömning. Long Range mätning av rörsystemet.

• Digital röntgen. För de punkter där Long Range gav utslag utfördes digital röntgen.

• S-min.

• Instruktioner/rutiner.

Under arbetets gång med bland annat röntgen av pannor och kringutrustning upptäcktes ett 20-tal punkter som kunnat få allvarliga konsekvenser. Bland annat har man nu åtgärdat försvagningar i rörsystemen.

Företaget har tillsammans med KIWA lagt en gedigen grund för livslängdsjournalerna för trycksatta anordningar. För närvarande pågår beräkningar av S-min för anläggningarna.

Nicklas Nilsson fick frågan om deras arbete fått genomslag, om alla nu har insett riskerna med trycksatta anordningar.

– Både ja och nej, vi har lång väg kvar.

Bland annat har certifieringen av pannskötare hjälpt mycket. Jag är inte orolig för de som jobbar med sina ordinarie fasta uppgifter, utan mer orolig för de som kommer och gör tillfälliga insatser, avslutade Nicklas Nilsson.

I SLUTNA UTRYMMEN En sådan typ av insats kan vara arbete i slutna utrymmen. Patrik Wallgren från KIWA behandlade frågeställningar och visade vilka rutiner som måste följas.

Vad är då ett slutet utrymme? Pannor, tankar och cisterner hör givetvis hit. Utrymmen som är delvis öppna men inte syresätts tillräckligt exempelvis på grund av omfattande svetsarbeten kan bli farliga. Men kanske vi också ska tänka på rum eller utrymmen som är svåra att utrymma, eller omöjliga för alla att utrymma på kort tid. Beakta även utrymmet på en arbetsplattform monterad på en kranarm. Om något händer går det inte att lätt ta sig därifrån.

KIWA visade sin egen instruktionsfilm för att demonstrera obligatoriska rutiner, dels exemplet torkcylinder (horisontell access),

dels en gasolcistern (vertikal).

Förberedelserna ska omfatta: • Säker avställning av objektet • Riskbedömning utförs • Räddningsplan upprättas • Gasfrihetsförklaring utfärdas Efter arbetet måste avrapportering ske på rätt sätt.

Om någon form av process riskerar att tillföra gas eller annat media in i cisternen, ska denna avskiljas med exempelvis dubbla låsta avstängningsventiler med dränering emellan. Cisternen ska spolas ur med inert gas. Gas- och syrehalter mäts upprepat på flera höjdnivåer i cisternen. Därefter kan en gasfrihetsförklaring utfärdas. På större anläggningar finns ofta utsedd personal som genomför gasmätningar.

Beträffande räddningsplanen ska den inte vara beroende av insats från räddningstjänsten. Ingen mer person ska behöva ta sig in i cisternen för att rädda den utsatte.

Denne ska exempelvis kunna hissas upp med ett fallskyddsblock. Gör klart vem som ska göra vad vi en eventuell incident och träna på räddningsinsatser. I rutinerna ska det också ingå att kontrollera utrustningen hos den som ska gå in i utrymmet och att räddningsutrustningen hos övriga är som den ska.

Ta gärna del av KIWA:s koncept ”Säkra stopp” och ”Bryt och lås” samt se instruktionsfilmen som är inspelad hos Fiskeby Board i samband med ett planerat stopp.

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

29

Byggnaden för nya pappersmaskinen har uppförts i linje med den gamla pappersmaskinen. Bild: Patrick Trägårdh

EXPANSION OBBOLA HOS SCA

– mycket högre produktionskapacitet för liner Hos SCA Obbola fortskrider det fem år långa projektet Expansion Obbola. Målet är en kraftigt ökad produktion av liner. Investeringen omfattar en lång rad delprojekt, där det mest genomgripande är att ersätta den befintliga pappersmaskinen med en ny.

AV KJELL-ARNE LARSSON

SCA SATSAR 7,5 miljarder kronor för att kunna höja kapaciteten från 450 000 till 725 000 ton liner per år. Projektet påbörjades 2019 och ska färdigställas 2023. Bakgrunden till investeringen är en stigande efterfrågan på liner. Ökad internethandel ligger bakom detta, men även större behov inom industrin och i grossistleden.

Den liner som SCA tillverkar har bra yta för tryck, hög styrka och klarar svängningar 30

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

i temperatur och fukthalt. Därför har den stor framgång bland annat inom livsmedelsindustrin där linern dessutom uppfyller hygienkraven.

TVÅ PRODUKTER Hos SCA Obbola tillverkas idag Kraftliner och Eurokraft i ytviktsområdet 100–200 gram/kvm. Linern baseras på sulfatmassa och returfiber. Kraftlinern består huvudsak-

ligen av jungfrulig fiber, medan Eurokraft har jungfrulig fiber på ena sidan och cirka 70 procent returfiber på andra sidan. Produktionen i brukets enda pappersmaskin PM 1 ligger på 450 000 ton årligen.

Massafabriken har en linje för jungfrulig massa och två linjer för returmassa. Returmassan som används i Eurokraft produceras idag i linjer som byggdes på 1970-talet och moderniserade på 1990-talet (OCC-linjer

SKOGSINDUSTRI

Expansion Obbola omfattar många delar av fabriken, bland annat utbyggd externrening. Bild: SCA

Old Corrugated Containers). Dessa kommer att ersättas av en linje med mycket högre kapacitet.

Linjen ska installeras i den byggnad som idag rymmer befintliga pappersmaskinen.

Hos SCA Obbola finns bland annat också en sodapanna, en biobränsleeldad panna och en turbinanläggning som producerar ungefär 60 procent av det egna elbehovet.

Fabriken i Obbola är relativt välinvesterad och modern. All befintlig maskinutrustning ligger inte på en kapacitet som motsvarar dagens 450 000 ton/år, utan har redan nu betydligt högre kapacitet. Uppgraderingar behövs emellertid här och var. Det största delprojektet i Expansion Obbola är att ersätta pappersmaskin PM 1.

De investeringar som SCA tidigare har genomfört i Obbola har varit strategiska och bäddat för en framtida expansion. År 2007 togs en ny sodapanna i bruk. Två år senare var det dags för helt ny indunstningsanläggning. År 2011 förbättrades grönluthanteringen och 2013 installerades ny vitlutberedning. Företaget har reinvesterat och investerat i renseriet vid flera tillfällen,

bland annat med ny barktrumma 2012 och ny inmatningstransportör 2015.

Samma år driftsattes också ett nytt kokeri som levererades av Valmet. Det har 2-kärlskonceptet CompactCooking G2™ med ett ImpBin förimpregneringskärl och en kokare. Kokeriet gav en massa som både är renare och har jämnare kvalitet än tidigare. Kokeriet dimensionerades från början med sikte på en höjning av kapaciteten och behöver inte byggas ut.

Trots pandemin har Expansion Obbola hittills klarat den tuffa tidplanen. I augusti förra året kunde sodapannan och samtidigt fiberlinjen tas i drift och i november blev det dags att starta den nya mesaugnen.

UPPGRADERING AV SODAPANNAN I branschen förekommer sodapannor som är utbyggbara genom att en vägg i dem flyttas ut och att därmed själva ugnen ges större volym. Denna möjlighet finns inte i Obbolas sodapanna. Uppgradering var ändå möjlig genom vissa punktvisa förstärkningar av kapaciteten, närmare bestämt för rökgas-

fläktar, pumpar och motorer. Luftregistren har också byggts om och pannan har fått nya rökgaskylare. Det är företaget Andritz som har svarat för uppgraderingen av sodapannan.

– Vi har redan sett att sodapannan går att köra på högre kapacitet än vad som motsvarar den produktion vi har idag, och den ska så småningom trimmas för den framtida målkapaciteten på fabriken, berättar Per Strand, projektdirektör för Expansion Obbola.

FIBERLINJE På fiberlinjen krävdes däremot flera åtgärder för att kunna öka genomströmningen av massa och samtidigt klara renhet och andra kvalitetskrav. De befintliga raffinörerna, med position direkt efter kokeriet, har ersatts av en Valmet OptiFiner RF 4 och två OptiFiner RF 5.

Den tidigare tvättpressen TwinRoll har kompletterats med en ytterligare TwinRoll för att klara högre flöde med bibehållen renhet. De två arbetar i serie.

– Våra kalkyler visar att nya fiberlinjen kommer att klara den kapacitet som behövs >> på sikt, fortsätter Per Strand.

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

31

SKOGSINDUSTRI

PM 2 dimensioneras för en produktion på 725000 ton per år. Bild: SCA

Voith levererar den nya pappersmaskinen. Bild: SCA

För att få rum med den ytterligare utrustningen har en utbyggnad gjorts av hallen för fiberlinjen.

ackumulering av vissa ämnen i ugnen.

Nya mesaugnen har viss överkapacitet jämfört med målet för Expansion Obbola, nämligen 220 ton bränd kalk per dygn.

FOSSILBRÄNSLEFRI MESAUGN Brukets två mesaugnar har ersatts med en ny som har viss överkapacitet i relation till målet med Expansion Obbola. Nya ugnen använder biobränsle i form av träpulver, i stället för som tidigare eldningsolja. Därmed undviker bruket koldioxidutsläpp på 20000 ton per år. Träbränsleeldade mesaugnar har tidigare installerats hos SCA Östrand och SCA Munksund.

– Det innebär att SCA:s samtliga mesaugnar nu drivs fossilfritt, poängterar Per Strand. Som Back Up- och startbränsle använder vi beckolja och det går också att dryga ut med den metanol som är en sekundär produkt från vår indunstningsanläggning.

Träbränslet levereras till SCA Obbola i form av pellets som SCA tillverkar av restprodukter från företagets sågverk. På plats i Obbola mals pelletsen till pulver. Med hjälp av Pfister-feeders matas det in i mesaugnen.

Nya ugnen har ett rör med 3,3 meters diameter och 72 meters längd. Röret vilar på tre stöd. Anläggningen är försedd med ett Valmet OptiDisc kalkslamfilter. Den brända kalken torkas i en Valmet flash-tork och kyls i en högeffektiv roterande kylare.

Gaserna från ugnen renas i ett elektrofilter ESP och huvuddelen av fångade partiklar matas tillbaka in i ugnen. Endast en mindre del av flödet blödes ut för att förhindra 32

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

PAPPERSMASKIN PM 2 Den befintliga PM 1 ersätts med en helt ny pappersmaskin som logiskt får beteckningen PM 2. Maskinhallen till denna är färdigbyggd.

Hallen har uppförts i linje med gamla pappersmaskinen och i ett nytt område, som tidigare härbärgerade förråd och en väg och delvis ligger utanför industriområdets tidigare avgränsning. När detta skrivs är merparten av maskinutrustningen på plats

– Den satsning ledningen nu gör kan ses mot bakgrund av hur väl våra linerprodukter under åren tagits emot av kunderna samt den fortsatt ökande efterfrågan på dem, säger Per Strand, projektdirektör för Expansion Obbola.

i hallen. Installation av rör, kablar och kringutrustning pågår.

Leverantör av den nya pappersmaskinen är Voith. Den har samma virabredd som PM 1 (10,2 meter) och ska tillverka liner i samma ytviktsområde som tidigare, nämligen 100–200 gram/kvm. För att klara högre kapacitet kommer maskinhastigheten därmed att behöva vara högre, 1 300 i stället för 900 meter per minut.

Planen är att få igång produktionen första kvartalet 2023 och därefter nå full kapacitet inom tre år. Hur mycket jungfrulig respektive returmassa som pappersmaskinen kommer att behöva beror på efterfrågan av Kraftliner respektive Eurokraft.

– Vi får en stor flexibilitet med nya maskinen och erbjuds också möjligheter att kunna tillverka nya produkter i framtiden, berättar Per Strand. Maskinen får High End teknik och blir All In Digitalized. Det finns ingen exakt referens i världen, men de olika huvudkomponenterna används redan i produktion på olika håll, så det blir ändå robust och beprövad teknik som maskinen blir sammansatt av. Den blir unik i världen bland maskiner som tillverkar kraftliner.

High End innebär att maskinen kommer att ha den bästa teknologi som finns att tillgå.

Detta handlar bland annat om profilstyrning av inloppslådan och ånglåda samt installation av flera skopressar.

– Och när det gäller sensorer kommer den att ha extra allt. Det ger bland annat möjlighet för ett långt utvecklat tillståndsbaserat under-

SKOGSINDUSTRI

håll. Vi kommer att vara på väg dit och med smarta sensorer får vi stora möjligheter att tillämpa en sådan underhållsstrategi, säger Per Strand.

FLERA KONTROLLRUM SCA Obbola använder idag flera kontrollrum varifrån massa- och linerproduktionen styrs. Så blir det även i fortsättningen. Nya PM 2 kommer att betjänas från ett nytt separat kontrollrum i ett vidbyggt annex till maskinhallen och med insyn i denna. Därifrån blir det också möjligt att styra rullmaskinerna respektive returfiberlinjen, samtidigt som dessa har egna kontrollrum. Dessutom kommer som tidigare att finnas kontrollrum för renseriet, kokeriet, indunstningen/sodapannan respektive kemikalieåtervinningen.

För utbildning av operatörer och underhållspersonal på nya pappersmaskinen finns en simulator. Det går att sätta på sig VR-glasögon – som hämtar information från den senast uppdaterade 3D-modellen och vandra virtuellt i nya maskinhallen. Just denna tillämpning är inte så aktuell längre då det mesta är på plats In Real Life. Simulatorn kommer nu att laddas med motsvarighet till pappersmaskinens styrsystem, vilket möjliggör för operatörerna att träna på processen.

Ny mesaugn har installerats som ersätter två gamla. På bilden pågår eldfast murning inne i ugnsröret. Bild: SCA

Markinfrastrukturen på fabriksområdet förnyas delvis. Massaveden liksom returpapperet ska ta samma vägar in i fabriken, men de färdiga pappersrullarna kommer att komma ut på ett helt nytt ställe. Det blir ny rullhantering med bland annat ny utrustning för rullmärkning. En ny utlastningshall uppförs, där hela byggnaden förutom bottenplattan utgörs av en träkonstruktion.

Samtidigt görs en fullständig renovering av brukets kontor, där både exteriör och interiör blir präglade av trämaterial.

– Det är mycket inspirerande och utmanande att få leda Expansion Obbola.

Den satsning ledningen nu gör kan ses mot bakgrund av hur väl våra linerprodukter under åren tagits emot av kunderna samt den fortsatt ökande efterfrågan på dem, avslutar Per Strand, som varit vd för SCA Obbola 2004–14 och därefter vd för SCA Munksund, innan han återvände till Obbola för att leda expansionsprojektet.

En stor investering som ligger utanför SCA:s projekt är utbyggnad av hamnen i Umeå. Härifrån skeppas all containerboard som tillverkas i Obbola och i Munksund. Från Munksund går frakten på järnväg och från Obbola med bil till hamnen. Kapaciteten där behöver nu höjas från 850 000 ton till 1 100 000 ton per år. Det kommunägda Umeå Hamn AB svarar för denna investering.

FAKTA Panna P8, ny kraftvärmepanna i Högdalenverket Ångdata: 36 bar 400°C Tidplan: jan 2019–sep 2020 Byggherre: Stockholm Exergi AB Pannleverantör: Martin GmbH med LAB som underleverantör av torr rökgasrening Byggentreprenör: Peab

BYG G ER PÅ FÖ RT R O E ND EN Med lokalt ägande och engagemang för vår region är vi med och utvecklar samhället. Vi bygger våra partnerskap på samarbete och förtroende – och kommer att fortsätta göra det i generationer framåt.

Lär känna oss bättre på nåidenbygg.se

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

33

SKOGSINDUSTRI

Kontorsprojekt hos

SCA OBBOLA En mindre men likafullt viktig del i SCA projekt Expansion Obbola är ombyggnaden av fabrikens kontor.

Med byggår 1965 hade lokalerna blivit ålderstigna och nära nog nått sin livslängd. Expansion Obbola var ett givet tillfälle för en genomgripande omdaning.

AV KJELL-ARNE LARSSON

KONTORSLOKALERNA VAR mer eller mindre uttjänta. SCA tog tillfället i akt och planerade en radikal ombyggnad, ett projekt som rymdes inom Expansion Obbola. De tjänstemän och kollektivanställda, samman34

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

lagt ungefär nittio personer som jobbade i kontoret, behövde en arbetsmiljö i paritet med nutida krav. Dessutom är kontorshuset det första som besökaren till bruket möts av och på så sätt är det SCA:s ansikte utåt.

Detta behövde mer än en ansiktslyftning.

Ombyggnaden har varit total. Byggarbetena inleddes med en omfattade rivning som gjorde huset stomrent. Även fasaderna togs ner. Huset har sedan fått nya mellan-

SKOGSINDUSTRI

väggar, utfackningsväggar och nya fasader.

Planlösningen är helt ny.

Behov och krav på arbetsmiljön har diskuterats och planerats i en projektgrupp med SCA:s linjeverksamhet.

– En ledstjärna i projektet har varit att åstadkomma mycket bra arbetsmiljö. Bland annat med låg bullernivå som är bättre än standard och lagkrav, berättar Thomas Bandling, projektledare för ombyggnaden av kontoret.

Alla som arbetar där har nu egna arbetsplatser i cellkontor. Samtidigt finns fler mötesrum och mer ytor för spontana möten. En stor gemensam matsal har inretts.

Husets reception tar emot besökare till SCA Obbola och i huset finns numera ett

”Samtliga tekniska installationer i huset är givetvis nya, vilket bidrar till bästa arbetsmiljö och säkerhet.

Lokalerna värms med vattenburen värme, och här nyttjas spillvärme från fabrikens processer. Ventilationen har smart styrning som ger behagligt inneklimat och hushållar med energin.” /Thomas Bandling, projektledare för ombyggnaden av kontoret

besökscenter. Via en Sky Walk går det att ta sig till en ny konferensanläggning som även kan användas av externa grupper.

– Samtliga tekniska installationer i huset är givetvis nya, vilket bidrar till bästa arbetsmiljö och säkerhet, fortsätter Thomas Bandling. Lokalerna värms med vattenburen värme, och här nyttjas spillvärme från fabrikens processer. Ventilationen har smart styrning som ger behagligt inneklimat och hushållar med energin.

Kontoret har som nämnts fått nya fasader.

Nu sitter där paneler i trä av SCA:s tillverkning. De ger en skogsindustriprofil och är betydligt modernare än de tidigare fasaderna klädda i lackerad plåt.

– Träfasaderna innebär ett otroligt lyft för exteriören, säger Thomas Bandling.

Projektet omfattar egentligen två byggnadskroppar. Den andra byggs om för brukets laboratorieverksamhet.

Här har bygginsatserna inte varit lika omfattande och huset behövde inte göras stomrent. Med tanke på att analysverksamhet kräver ett jämnt inomhusklimat har det ställts höga krav på styrningen av värme och ventilation för att hålla en jämn fuktighet och jämn temperatur.

Under den långa byggtiden på ungefär två år har personalen fått använda byggbodar som kontor, ungefär i paritet med de som arbetat med övriga delar av Expansion Obbola.

– Kontorspersonalen har nu fått flytta tillbaka. Vi har fått väldigt bra respons och personalen uppskattar verkligen sitt nya kontor med trivsam och hälsosam innemiljö och en byggnad som också rymmer nya funktioner, avslutar Thomas Bandling, projektledare för ombyggnaden av kontoret.

FAKTA SCA Obbola Kontor, ombyggnad vid SCAs fabriker i Obbola Tidplan: oktober 2020–juni 2022 Byggherre: SCA Obbola AB Totalentreprenör: Nåiden Bygg AB Arkitekt: Sweco Antal huskroppar: 2 Antal våningar: 3 Kostnad: ca 70 Mkr NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

35

UNDERHÅLL

Med Castolin slitplåt, påsvetsning, termisk sprutning, beläggning med laser eller andra teknologier kan processkomponenter göras rejält motståndskraftiga. Bild: Castolin

GE DIN ANLÄGGNING ÖKAD LIVSLÄNGD

eller ge den hög livslängd redan från början Castolin Eutectic levererar ytbehandlingar med material som håller länge. Med hjälp av slitplåt, påsvetsning, termisk sprutning, beläggning med laser eller andra teknologier kan kritiska processkomponenter bli riktigt motståndskraftiga.

AV KJELL-ARNE LARSSON

SOM ETT LED i förebyggande eller tillståndsbaserat underhåll höjer åtgärderna utrustningens tillgänglighet och oplanerade stopp undviks.

Castolin Eutectic svarar även för nytillverkning av detaljer.

Den tunga industrins och energibranschens processutrustning har åtskilliga kritiska komponenter. De kan vara utsatta för 36

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

kraftig nötning, höga temperaturer och besvärliga media. Godsförtunning kan orsakas genom abrasion, erosion, slag, adhesion/ friktion, korrosion eller kavitation, i många fall (och beroende av typen av media och temperatur) en kombination av dessa.

– Castolin Eutectic har metoder och material som gör ytorna tåliga och det finns exempel på komponenter bland annat fläktar

i gruvindustrin som är slitna efter bara ett år, och där vi kan öka livslängden med en faktor 3–4, berättar företagets vd Hans Bengtsson.

Castolin Eutectic åtgärdar befintlig processutrustning som förstärks förebyggande alternativt repareras, och dessutom tillverkar företaget nya komponenter.

Kunderna finns främst inom energisektor, gruv & stål, papper & massa, cementindustri

UNDERHÅLL

och återvinning. Praktiskt taget inom alla branscher där fast, flytande eller gasformiga media orsakar godsförtunning.

Företagets slitplåtar har beläggning baserad på kromkarbid, volframkarbid eller andra motståndskraftiga material.

Beläggning av befintliga eller nytillverkade detaljer görs med laser, termisk sprutning med speciella legeringar, termisk ljusbågssprutning eller med pulver (HVOF-sprutning).

Castolin Eutectic behärskar flertalet förekommande svetsmetoder för beläggning/ fogning som MMA, MIG/MAG, TIG och PTA-svets (plasma). Företaget utför också polymerbeläggning. Till standardprodukterna hör slitplåtar och rör med exceptionell slitstyrka.

tubpaneler kan påsvetsas med Inconel® 625, alternativt artlikt material eller behandlas med termisk sprutning. I det senare fallet används vår ChromeClad. Vid termisk sprutning On Site utförs också keramisk tätning ovan på det metalliska ytskiktet, ett tillvägagångssätt som ger unika egenskaper mot högtemperaturkorrosion.

ENERGIBRANSCHEN

SKOGSINDUSTRIN

Inom energisektorn gör Castolin Eutectic insatser både i pannor och andra anläggningsdelar, dels enligt underhållsplan, dels Ad Hoc under stopp.

– Med vår hårdsvetsade bi-metallplåt (slitplåt) kan vi lina exempelvis transportskruvar, skraptransportörer, bränsleschakt och askutmatare, berättar Hans Bengtsson.

Tryckbärande komponenter i pannor såsom

Massa- och pappersbruken har i och med sina ångpannor samma problem som energisektorn, med komponenter utsatta för stora påkänningar. Dessutom media som ofta är kemiskt mycket aggressiva. Här gör Castolin Eutectic både förebyggande och avhjälpande insatser. Det gäller även ”kalla delar” som transportskruvar (bioskruvar, stackskruvar, stalkerskruvar, barkskruvar)

GRUV- OCH STÅLBRANSCHEN Inom gruv & stål tillämpas företagets metoder för att öka motståndskraften hos material bland annat i elevatorer, andra transportörer, materiallastningsstup, matarledningar, infodringar till blandare och fläktar. Även i varma och kalla delar av pelletsverk.

Företaget utför även komplicerade svetsreparationer av kilnringar.

och kedjetransportörer i vedlinjerna samt komponenter som huggkanaler, skivsåll och omrörare. Även termisk sprutning av olika typer av pappersvalsar med syfte att öka slitagemotståndet.

CEMENT OCH ÅTERVINNING Dessutom delar skogsindustrin en process med cementindustrin, nämligen kalkugnarna. Castolin Eutectic hjälper till med underhåll och reparationer av bland annat kylare och transportörer, och har utvecklat en metod att laga sprickor i ugnarnas stora löpringar.

– Just nu ser vi också ett ökat intresse från återvinningsbranschen som hanterar återvinningsråvaror med mer eller mindre känt kemiskt innehåll, fortsätter Hans Bengtsson. Sedan innebär övriga branschers strävan bli fossilfria ofta byte av bränslen vilket kan orsaka nya påfrestningar på processutrustningen.

Castolin Eutectic har ett komplett erbjudande. Företaget gör inte enbart avhjälpande och förbyggande underhållsinsatser. I egen verkstad tillverkas komplexa detaljer i egna och väl utprovade legeringar, helt kundspecifika och där underlaget är 3D-skanning eller CAD-ritningar.

Många är duktiga på ytskydd.

Vi är duktiga där andra inte räcker till.

Våra hantverkare är inte bara skickliga yrkesmän – de är också certifierade klättrare som utför sina arbetsuppgifter från rep. Metoden är kostnadseffektiv, smidig och minimerar ev. störningar för omgivningen.

Inspektion och provtagning

Betongreparation

Underhållsarbeten

Rostskyddsmålning

Impregnering

Svetsarbeten

Kontakta oss för rådgivning och offerering.

www.klatterservice.se - info@klatterservice.se STOCKHOLM - MALMÖ - ÖSTERSUND

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

37

UNDERHÅLL

ASTRAZENECA INVESTERAR ÅRLIGEN

cirka 1–1,5 miljarder kronor till sina anläggningar i Sverige Det är mänskligt att fela, heter det, men det gäller inte inom läkemedelsindustrin.

– Vi ställer extremt höga krav på kvalitet, säger Jerry Johansson, Maintenance Director Senior Advisor på AstraZeneca i Södertälje.

DE EXTREMA kvalitetskraven på slutprodukten ställer i sin tur höga krav på inköp och underhåll. På Underhållsmässan berättar Jerry Johansson hur det hänger ihop och hur AstraZeneca agerar vid upphandlingar av nya utrustningar.

– Jag tänker beskriva hur vi upphandlar projekt, inventarier och utrustningar, på ett kvalitetssäkrat sätt, säger han.

– I vår bransch skulle det kunna vara ödesdigert om det blir något fel på det vi tillverkar. Därför testar vi kontinuerligt tillverkade mediciner för att säkerställa att de möter våra tuffa kvalitetskrav.

Jerry Johansson betonar vikten av att dokumentera arbetsprocesser, som ett sätt att säkerställa och skapa standarder.

– Kontrollorgan i Sverige och andra länder ställer höga krav på oss, vi är otroligt styrda av lagar och förordningar. Men vi sätter också upp egna regler kring hur vi ska jobba för att garantera kvaliteten.

– AstraZeneca investerar årligen cirka 1–1,5 miljarder kronor till sina anläggningar i Sverige. Det avser dels återinvesteringar i befintlig utrustning, kapacitetsinvesteringar och nya produkter. Dessutom har vi just startat en ny Biomedicin-fabrik i Södertälje.

Till skillnad från många andra industrigrenar väger inte de ekonomiska aspekterna fullt lika tungt vid inköp av maskinell utrustning.

– Visst, det är viktigt även för läkemedelsindustrin att utrustningen fungerar länge och har rätt pris, det vill säga ger en bra payoff. Men kvalitet och kapabilitet är viktigast.

Första prioritet är att det som kommer ur maskinen inte har några variationer. Ett 38

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

De extrema kvalitetskraven på slutprodukten ställer i sin tur höga krav på inköp och underhåll.

Bild: Astra Zeneca

exempel på AstraZenecas hårda kravställning är de acceptanstester som görs hos leverantörerna runt om i Europa.

– Vi åker ut till leverantören och testar maskinens funktioner, berättar Jerry.

– Men vi nöjer oss inte med det: vi kontrollerar även att den verkligen är byggd så som den ska vara. Att larmen på displayen är relevanta, att kablarna är rätt märkta och inkopplade, och så vidare. Det är en ytterst rigorös kontroll.

Alltfler maskiner, bland annat i den nya fabriken, kopplas upp för att skapa en digital informationsinhämtning.

– Vi har tydliga strategier, tydliga mål.

Men här går utvecklingen väldigt fort så

det gäller att inte vara nöjd, utan hela tiden fortsätta utvecklas.

– Jag brukar säga att det är ingen idé att mäta vibrationer om du inte har basen i ditt underhållsarbete på plats. Det är bättre att fixa brister i till exempel smörjronder än att hitta vibrationer i ett lager på grund av bristande smörjning.

Tyngdpunkten i digitaliseringen ligger istället på att kvalitetssäkra alla parameterdata, det vill säga all information från tillverkningsprocessen.

– Det måste vi göra för att kunna bevisa att den här tillverkningen vid ett speciellt datum var bra. Den datan är viktigast för oss, just för att säkerställa kvaliteten.

Rätt underhåll i rätt tid Med Idus underhållssystem

Underhållssystem

UNDERHÅLL 2022

31 maj - 3 juni i Göteborg

Vägledning

Förbättringsarbete

IoT/Industri 4.0

Vi vill träffa dig på underhållsmässan!

Välkommen till oss i monter B02:39

UNDERHÅLL

Varje år genomför LKAB ett antal större underhållsstopp. Bild: LKAB

”DATADRIVET UNDERHÅLL I VÄRLDSKLASS” Datadrivet underhåll i världsklass. Det är konceptet som ska stödja gruvbolaget LKAB i att bli mer förutsägbara i sin underhållsverksamhet. Beslut kring underhållsinsatser ska baseras på maskinernas faktiska tillstånd.

GRUV- OCH mineralkoncernen LKAB, som förser stålindustrin med järnmalm, har en omfattande underhållsverksamhet.

Cirka 3 000 medarbetare genomför både förebyggande, avhjälpande och förbättrande insatser på anläggningarna i Norrbotten.

Under 2020 startade ett samarbete mellan LKAB och AFRY, som jobbar enligt ett koncept som de kallar ”Datadrivet underhåll i världsklass”. Det handlar om att ta operativa och strategiska beslut med data som grund.

En viktig pusselbit i konceptet är att skapa balans mellan människa, process och IT under förändringsresan. Det innebär att lika stort fokus läggs på att få med medarbetarna på tåget, som att jobba fram det datadrivna arbetssättet.

– Vårt samarbete började med att vi höll ett inspirationsseminarium kring vårt koncept 40

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

för LKAB, som var nyfikna på vad datadrivet underhåll skulle innebära för deras verksamhet. Därefter gjorde vi en nulägesanalys med genomlysning av LKAB:s tillgängliga data, berättar Mats Eliasson, sektionschef för datadrivet underhåll på AFRY. Stopptidsdata och underhållsdata bedömdes – vilken kvalitet höll den? Och var i verksamheten kunde fler sensorer installeras, för att komplettera befintlig datainsamling?

Nästa steg var att formulera ett nyckeltalspaket, som ska stödja LKAB att gå från nuläge till önskat läge år 2025. Ett av nyckeltalen syftar till att mäta underhållsverksamhetens totala ekonomiska betydelse, vilket innebär intäktsbortfall, indirekta kostnader och direkta underhållskostnader.

– LKAB ska byta underhållssystem senare i höst, så nu är ett bra läge att utveckla

processer och arbetssätt. Tidigare fattades beslut mer baserat på individers kunskap och erfarenheter, och underhållsplanerna styrdes efter kalender och garantitider. Genom att addera data kan underhållet i stället bli tillståndsbaserat och prediktivt över tid, säger Mats Eliasson.

Varje år genomför LKAB ett antal större underhållsstopp. Under dessa dagar är det viktigt att allt arbete som planerats blir gjort.

Med ett datadrivet arbetssätt blir det lättare att planera och prioritera rätt, vilket också ökar säkerheten för hela verksamheten.

– Generellt sett vet vi att olyckor och tillbud ofta kan kopplas ihop med akuta händelser.

Kan man genom tillståndsbaserat och prediktivt underhåll förebygga maskinhaverier kan man också bygga bort risker, konstaterar Mats Eliasson.

Tillsammans skapar vi en säkrare lyftindustri Gunnebo Industries är en del av The Crosby Group. Tillsammans är vi världsledande inom lyftindustrin och kan erbjuda marknadens bredaste sortiment och tjänster, inklusive lastceller från Crosby Straightpoint, IP lyfthandskar och lastövervakningssystem från Crosby BlokCam. Vi har givetvis samma kontaktpersoner som tidigare och den svenska organisationen har inte förändrats. Tillsammans med våra medarbetare världen över skapar vi tryggare arbetsplatser för människor, varje dag.

Läs mer om hur vi möjliggör för säkra och effektiva lyft på www.gunneboindustries.se

SAFETY RELIABILITY INNOVATION

UNDERHÅLL

INFRASTRUKTURSKULDEN riskerar industrins konkurrenskraft

Eftersatt underhåll får inte äventyra järn- och stålindustrins möjligheter avsätta sina varor till kunder runt om i världen. För att svenska järn- och stålföretag ska kunna konkurrera på världsmarknaden är tillgång till välfungerande infrastruktur i kombination med effektiva och konkurrenskraftiga transporter nödvändiga. Infrastrukturskulden måste bort.

Eftersatt underhåll får inte äventyra järn- och stålindustrins möjligheter avsätta sina varor till kunder runt om i världen. Bild: Pia & Hans Nordlander, BildN 42

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

FÖR SVERIGE handlar infrastrukturbeslut om att säkra omfattande exportvärden genom att skapa förutsättningar för effektiva, robusta och hållbara transporter och samtidigt möta behovet av ökad kapacitet. För järn- och stålindustrin – som exporterar merparten av produktionen till omkring 150 länder – är fungerande infrastruktur avgörande för att företagen ska kunna konkurrera globalt.

Nationellt sett är järn- och stålindustrin en mycket stor köpare av transporttjänster på lastbil, järnväg och fartyg. Stålexporten transporteras främst med tåg och fartyg. Även vissa insatsvaror importeras sjövägen eller på järnväg. Därtill kommer transporter mellan olika produktionsanläggningar inom landet som huvudsakligen sker med lastbil eller tåg.

Jernkontoret har lämnat ett yttrande över förslaget till nationell plan för transportinfrastrukturen, en plan som sträcker sig från 2022 till 2033, ta del av remissvaret här.

– Sverige är en liten, öppen och handelsberoende ekonomi där mycket stora exportvärden kommer från basindustrin. Infrastruktur och transporter måste fungera i hela Sverige och inte minst på vägar och järnvägar från våra verksamheter utanför storstadsregionerna och med långa avstånd till marknaden, säger Mathias Ternell, handelspolitisk direktör på Jernkontoret.

Hela exportkedjan måste fungera för att varorna ska komma fram till slutkunden samtidigt som importen av nödvändiga insatsvaror måste kunna tas emot friktionsfritt. Denna effektiva logistik med ett väloljat samspel mellan de olika transportslagen bygger i grunden på en väl fungerande infrastruktur av hög kvalitet. Men infrastrukturskulden riskerar industrins konkurrenskraft.

– Även om anslagen för infrastruktur ökar kommer det eftersatta underhållet att öka ytterligare eftersom anläggningarna inte underhålls i den takt som krävs.

Om inte underhåll och investeringar i befintlig infrastruktur prioriteras högre riskerar infrastrukturskulden att skada järn- och stålindustrins konkurrenskraft, säger Mathias Ternell.

Trafikverket ska redovisa en samlad underhållsplan som ska omfatta minst fyra år och uppdateras löpande.

UNDERHÅLL

Conti® Thermo Protect.

Flexible Insulation for Industry. > The moldable material for quick and easy thermal insulation of complex piping systems > Works with temperatures up to 250° C > Optimizes work safety and reduces noise emissions > New version: fire classification B L-s1, d0 ContiTech Scandinavia AB E-Mail: info@contitech.se | Phone: +46 8 44413 30

Do you want more information or application videos?

Scan this QR code or have a look at our website: www.contithermoprotect.com

advert_ctp_sweden_90x134mm_2022/03/01.indd 1

”Om inte underhåll och investeringar i befintlig infrastruktur prioriteras högre riskerar infrastrukturskulden att skada järn- och stålindustrins konkurrenskraft.” /Mathias Ternell, handelspolitisk direktör, Jernkontoret Bild: Pia Nordlander Jernkontoret föreslår att underhållsplanens längd bör omfatta minst tolv år, det vill säga samma som den förslagna planperioden och helst längre, i syfte att eliminera underhållsskulden.

Den exportinriktade järn- och stålindustrin är starkt beroende av sjöfarten. Jernkontoret vill därför se en långsiktig finansiering av anskaffning och drift av isbrytare.

– De omfattande investeringarna som sker i järn- och stålindustrin i norra Sverige förstärker behovet av nya isbrytare för att säkra transporten av ökade godsmängder till och från hamnarna under hela året, avslutar Mathias Ternell.

08.03.22 10:53

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

43

UNDERHÅLL

Norra Danviksbron behöver moderniseras samtidigt som det kulturhistoriska värdet ska bevaras. Bilden får användas i samband med denna artikel. Bild: WSP

EL, VÄGAR, JÄRNVÄGAR OCH VATTEN – det viktiga underhållet skjuts på framtiden

En färsk rapport från analys- och teknikkonsultbolaget WSP visar att Sverige under lång tid skjutit viktiga underhållsinvesteringar på framtiden. Sverige har aldrig lagt så lite pengar på underhåll som vi gör idag.

Framför allt är det vägar och VA-system som sticker ut, där risken är att investeringarna knappt klarar av att stoppa förfallet.

HISTORISKT HAR Sverige investerat stora belopp i den gemensamma infrastrukturen, så som vägar, järnvägar, el- och vattensystem.

Men samtliga system börjar falla för åldersstrecket samtidigt som reinvesteringarna de senaste decennierna sjunkit. Det betyder att Sverige skjuter en stor underhållsskuld framför sig. Till exempel skulle reinvesteringarna i VA-systemet behöva öka från 3 till 5 miljarder kronor per år endast för att upprätthålla dagens status. Även kraftproduktionen närmar sig 44

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

sitt bäst före-datum. Enligt WSPs rapport sammanfaller den tekniska livslängden för befintlig svensk vattenkraft, kärnkraft, kraftvärme och vindkraft under perioden 2045–2060. Det betyder att samtidigt som systemet behöver byggas ut kraftigt krävs omfattande reinvesteringar.

– Med rätt prioriteringar och insatser i tid kan Sverige skjuta fram bäst före-datumen, men det kommer kräva tuffa prioriteringar.

Nu har vi levt under en tid då energisystemet och dess status legat i fokus och det är

bra att insatser görs. Men vi ser liknande utmaningar när det kommer till VA-systemen, vilket inte diskuteras lika mycket.

Samtidigt står vi inför svåra beslut när det gäller nysatsningar på järnväg och väg kontra underhåll av densamma. Beslutsfattare behöver lyfta blicken och se helheten, allt hänger ihop och bristande underhåll gör oss sårbara som samhälle, säger Håkan Danielsson, vd WSP Sverige.

När det kommer till transportinfrastrukturen är behoven av undehåll stora både på >>

Tryckluft

•

Hydraulik

Innovativa verktyg för industrin ger effektivitet, kraft & precision

Med Powertools verktyg kan du dra rätt moment på små som stora förband.

Vi tillhandahåller lösningar oavsett om du nyttjar handkraft, tryckluft eller elpump.

Powertools konstruerar och tillverkar även högtryckshydrauliska lösningar för att lyfta, sprida, dra eller klippa.

Vi erbjuder också tryckluftsdrivna verktyg gjorda för att klara en tuff industrimiljö.

Kontakta oss på 0171-663 OOO eller powertools@powertools.se Besök oss på Underhållsmässan, monter B05:69.

LAGER | TRANSMISSIONER | TÄTNINGAR | SERVICE Sedan 1948 har Nomo försett industrin med specialistkunskap, tekniska lösningar och lokal service, bland annat för sågverk, pappers & massaindustrin, stål- och gruvindustrin. Nu erbjuder vi också ett utökat utbud av service och renoveringstjänster, lösningar för tillståndskontroll och förebyggande underhåll.

Tjänsterna erbjuder vi i kombination med produkter från världsledande tillverkare och ett program för dokumenterade kostnadsbesparingar.

Hos oss finns kompetensen och den senaste tekniken för de absolut mest utmanande applikationerna!

STOCKHOLM-TÄBY | GÖTEBORG | MALMÖ | AVESTA | BORLÄNGE | GÄVLE | GÄLLIVARE | 010-150 16 60 | www.nomo.se TRONDHEIM | ÅLESUND | KÖPENHAMN | HELSINGFORS | BJÖRNEBORG | TAMMERFORS | ÅBO | ULEÅBORG | VASA | LAHTIS

UNDERHÅLL

ersätta existerande kraftvärmeverk när de faller för åldersstrecket, kommer utmaningen att tillhandahålla effekt till städerna att bli enorm och kostnaderna för att förstärka överföringskapaciteten bli långt större än vad som planeras i dagsläget.

Skicket på elnäten skiljer sig mellan stad och landsbygd. Invånarna i landets 50 minsta kommuner har i genomsnitt 2,67 oplanerade strömavbrott per år – och då är elen borta i 195 minuter i medel.

Invånarna i landets 50 största kommuner har i stället 0,9 avbrott per år – och är då i snitt strömlösa i 64 minuter.

Elnäten beräknas idag ha ett värde på 400 miljarder, vilket resulterar i att det årliga investeringsbehovet för att upprätthålla värdet är 10 miljarder.

Energimarknadsinspektionen bedömer att genomsnittsåldern för de svenska elnäten under perioden 2020–2023 kommer att sjunka från 28 år till 26 år, tack vare de satsningar som nu sker.

VATTEN OCH AVLOPP

”Med rätt prioriteringar och insatser i tid kan Sverige skjuta fram bäst före-datumen, men det kommer kräva tuffa prioriteringar.” /Håkan Danielsson, vd, WSP Sverige Bild: Oskar Hjelm

järnväg och väg, särskilt när det kommer till vägnätet. Faktum är att vi aldrig lagt så lite pengar (kronor per fordonskilometer) på drift och underhåll i det statliga vägnätet som på 2010-talet. I början av 1990-talet uppgick drift och underhållskostnaderna till 20 öre per fordonskilometer, jämfört med 13 öre 2018.

I rapporten har WSP undersökt svenskarnas oro kopplat till statusen på infrastrukturen i samhället. Störst oro utrycker svenskarna kring elnäten, men det finns också bekymmer kopplat till statusen på svenska vägar och järnvägar. Det är en tydlig skillnad bland boende i städer och på landsbygden, där oron för el och vägar är större på landsbygden. Däremot är det få som oroar sig för statusen på VA-systemen, sannolikt är de få som känner till hur bristerna där ser ut. På frågan vilka hinder som finns när det gäller att ta hand om samhällstillgångarna pekar svenskarna framför allt på politiska beslut. Bland boende på landsbygden är tilltron till de politiska besluten lägre.

Utdrag ur rapporten ”Prioriteringar och vägval när Sverige behöver renoveras”

ENERGI I stort sett alla kraftverk som finns i dag, oavsett om vi talar om vattenkraft, vindkraft, kärnkraft eller kraftvärme, kommer att ha nått sin tekniska livslängd om 20–30 år. Enbart att reinvestera för att totalrenovera eller ersätta de kraftverk som vi har idag kommer att kräva mellan 600–900 miljarder kronor.

Kraftvärmen är viktig för de större städerna i Sverige och har potential att motverka den allt mer påtagliga effektbristen lokalt.

Om inte kraftvärmen värnas – vilket inkluderar att investera för att 46

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

Reinvesteringarna i VA-infrastrukturen har under de senaste två decennierna varit väsentligt lägre än vad som krävs för att upprätthålla dess tekniska standard. För att förnyelsen av ledningssystemen ska hålla jämn takt med förslitningen krävs det nära nog dubbelt så hög reinvesteringsnivå än vad som idag är fallet.

Det samlade svenska VA-systemet har en rörlängd som skulle räcka drygt fem varv kring jorden och återanskaffningsvärdet f ör dessa ledningar är uppskattningsvis närmare 1 000 miljarder kronor.

Det råder mycket stora regionala skillnader vad gäller förutsättningarna att finansiera VA-verksamheten. I glesbebyggda kommuner är ledningslängden per invånare ofta mycket lång, samtidigt som medelinkomsten i allmänhet är låg. Det omvända gäller i de tätbefolkade storstäderna.

En möjlig väg framåt skulle kunna vara att vigda den geografi inom vilken VA-verksamheten bedrivs, goda exempel på detta finns. På så vis kan man förbättra möjligheterna att kompetensförsörja verksamheten och samtidigt minska kostnaderna genom ökad stordrift.

VÄG OCH JÄRNVÄG Stora delar av vägsystemet, omkring 70 procent, som vi brukar idag byggdes för över 50 år sedan och börjar nu falla för åldersstrecket.

Bärande delar i konstruktionen, exempelvis broar i betong, börjar närma sig sin tekniska livslängd och behöver bytas ut. Stora reinvesteringar såväl statligt som kommunalt kan alltså fortsatt väntas under kommande decennier.

Anslaget till drift och underhåll av det statliga vägnätet befinner sig på historiskt låga nivåer, mätt som kronor per fordonskilometer.

Tidigt 1990-tal låg drift och underhållskostnaderna på 20 öre per fordonskilometer, jämfört med 13 öre 2018.

En majoritet av de landbaserade transporterna sker idag på våra vägar – närmare 90 procent av persontransporterna och drygt 70 procent av godstransporterna. Trots detta lägger Trafikverket i sitt förslag till nationell plan för nästkommande tolvårsperiod endast 30 procent av de samlade resurserna på vägnätet.

Klimatnyttan av att enligt dagens planer prioritera järnvägen framför vägnätet är relativt låg sett ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Trafikverket räknar med att järnvägens andel av persontransportarbetet endast kommer att öka från 12 till 14 procent fram till år 2040.

WSP bedömer att vägtrafiken redan idag står för omkring 50 procent av det hållbara resandet, en andel som kan förutspås öka till cirka 70 procent under de kommande två decennierna.

UNDERHÅLL

JERNBRO UTÖKAR SIN VERKSAMHET i södra Sverige genom köp av Reppu Reppu Svets & Montage AB (Reppu) har kommit överens med Jernbro Industrial Services AB ( Jernbro) om att bli en del av Jernbro. Avtalet innebär att Jernbro ökar sin lokala närvaro och kompetens inom industriellt underhåll och projekt i Skåne.

– SYFTET MED affären är att stärka vår verksamhet i södra Sverige. Köpet innebär dessutom att vi får en lokal anknytning i Trelleborg i tillägg till våra befintliga anläggningar i Helsingborg och Malmö, där även Reppu har verksamhet. Reppus medarbetare har hög kompetens och det kommer att starkt bidra till Jernbros tillväxt, berättar Daniel Backman, COO på Jernbro.

– Det ska bli fantastiskt kul att bli en del av Jernbro som både har ett bredare utbud och en bredare marknad. Att få en ny hemvist i ett större industrifokuserat bolag ska bli

Thomas Laugren (teknisk servicechef), Jonas Lauritzen (verkstadschef) och Sami Järvenpää (vd) på Reppu ser fram emot att bli en del av Jernbro

spännande, säger Sami Järvenpää, tidigare vd på Reppu.

Jernbro värdesätter den erfarenhet som Reppu besitter inom bland annat rör- och aluminiumsvetsning och ser att det tillsammans med övriga kompetenser inom byggsmide, industrirör, mekaniskt underhåll och projektering blir ett mycket bra

komplement till sin befintliga verksamhet.

Cirka 30 medarbetare på Reppu har erbjudits anställning på Jernbro.

– Personalen är positiv till avtalet och jag tror att Jernbro med sina uppbyggda stödfunktioner och genom sin mångåriga erfarenhet kommer att ge personalen en bra anställningstrygghet, fortsätter Sami.

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

47

UNDERHÅLL

Ulf Hellström, chef för ABB Motion i Sverige. Bild: ABB

Ny undersökning visar att industrin ökar sina

INVESTERINGAR I ENERGIEFFEKTIVITET

Den globala industrin ökar sina investeringar i energieffektivitet under de närmaste fem åren i och med att den kritiska kapplöpningen mot netto-noll intensifieras, visar en ny undersökning. Undersökningen The Energy Efficiency Investment Survey 2022 lanseras i kölvattnet av en färsk FN-rapport, som uppmanar till gemensamma åtgärder från länderna för att minska växthusgasutsläppen i snabbare takt.

DEN GLOBALA undersökningen, som utfördes av Sapio Research, vände sig till 2 294 företag i 13 länder med storlek från 500 till 5 000 eller fler anställda. Den ger en färsk översiktsbild av hur företagen världen över planerar att investera i energieffektiviseringsåtgärder för att uppnå netto-noll.

En viktig iakttagelse är att mer än hälften (54 procent) av företagen redan investerar, medan 40 procent planerar att förbättra sin energieffektivitet i år.

– En stor tillväxt av befolkning och ekonomi kommer att påskynda klimatförändringen till en kritisk punkt om regeringar och industrier inte intensifierar sina ansträngningar. Ökande urbanisering och 48

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

tilltagande geopolitisk spänning bidrar också till att göra energisäkerhet och hållbarhet ännu mer kritisk, säger Tarak Mehta, global chef för ABB Motion.

– Ökad energieffektivitet är en avgörande strategi för att möta dessa potentiella kriser.

De accelererande investeringarna som påvisas i denna undersökning är därför goda nyheter.

Industriella, motordrivna system har en alldeles särskilt stor potential för energieffektivisering. Närmare två tredjedelar av de svarande i undersökningen uppgraderar sin utrustning till högsta verkningsgradsklass, till exempel med högeffektiva motorer som styrs av frekvensomriktare.

– I Sverige har vi kommit långt vad gäller

energieffektivisering, dock visar siffrorna från undersökningen att vi endast ligger några procentenheter högre än det globala genomsnittet. Bland annat noterar vi att kostnad är ett hinder för att uppgradera till mer energieffektiva system, samt att 41 procent av respondenterna ansåg att de inte hade all nödvändig information om energieffektivitet.

Det krävs åtgärder som ökar incitamenten för såväl samhälle som industri att investera i de existerande lösningar som vi vet minskar utsläppen och ökar effektiviteten, säger Ulf Hellström, chef för ABB Motion i Sverige.

Rapporten belyser också områden som är bekymmersamma. Hälften av de svarande angav kostnader som det största hindret för

UNDERHÅLL

att öka energieffektiviteten, och 37 procent ansåg att stilleståndstider var ett hinder.

Det är också anmärkningsvärt att endast 41 procent av respondenterna menade att de har all information de behöver om energieffektivisering.

– Det är viktigt att hjälpa intressenterna inom industrin att förstå att netto-noll inte behöver betyda netto kostnader. Både leverantörer och regeringar har en roll att spela för att få fram budskapet att införande av ny, energieffektiv teknik ger en snabb återbetalning på investeringen samtidigt som det sänker CO2-utsläppen. Resultatet på nedersta raden är att energieffektivitet är bra för företaget och bra för miljön, sammanfattar Mehta.

Andra viktiga lärdomar av undersökningen: • Respondenterna uppgav att i genomsnitt 23 procent av deras årliga driftkostnader kan hänföras till energianvändning.

• Nio av tio svarande anger att stigande energikostnader utgör åtminstone ett mindre hot mot deras lönsamhet, medan mer än hälften (53 procent) uppfattade dem som ett måttligt eller betydande hot.

• Trots att kostnaderna utgör ett stort hinder för att investera i ökad energieffektivitet, var kostnadsbesparingar det viktigaste skälet för att investera (59 procent).

Industriella, motordrivna system har en alldeles särskilt stor potential för energieffektivisering. Bild: ABB

Undersökningen genomfördes inom ramen för #energyefficiencymovement, ett initiativ med ett flertal intressenter som lanserades av ABB 2021. Det överensstämmer med företagets Hållbarhetsstrategi 2030, som slår fast att ABB ska hjälpa sina kunder att minska deras koldioxidavtryck till 2030 med sammanlagt 100 megaton per år, vilket motsvarar att ta bort 30 miljoner bilar med

förbränningsmotor från vägarna varje år.

Målet för The Energy Efficiency Movement är således att öka medvetenheten och initiera åtgärder som minskar energiförbrukningen och kolutsläppen som ett led att motverka klimatförändringen. Företagen inbjuds att ansluta sig till rörelsen och göra en offentlig utfästelse som ett sätt att inspirera andra att agera.

LEDANDE INOM ROPE ACCESS & FALLSKYDD MED FOKUS PÅ SVENSK INDUSTRI Besök oss på underhållsmässan Monter:

C03:22

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

49

UNDERHÅLL

Syftet med Industriportalen är att göra det enkelt för dig som jobbar inom industrin.

INDUSTRIPORTALEN går in i nästa utvecklingsfas

Det ska inte vara krångligt och svårt att hålla koll på sina kompetenser och intyg. Tänk om allt kunde vara digitalt och tillgängligt i mobilen? Det arbetar SSG just nu med i ett projekt tillsammans med intressenter från industrin för att skapa en industrigemensam kompetensdatabas, Industriportalen.

Pioneering Industrial Sustainability

Vi livstidsförlänger kritisk utrustning som pannor, delar till transportörer, fläktar, materialstup, transportskruvar, pneumatiska transportsystem mm.

www.castolin.com/sv-SE

50

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

SYFTET MED Industriportalen är att göra det enkelt för dig som jobbar inom industrin. Idag finns individers kompetensprofiler i en mängd olika databaser vilket gör det svårt att få en samlad bild. Där är ambitionen att den kommande tjänsten ska underlätta genom att samla alla kompetensprofiler i en gemensam digital plattform för att skapa en industristandard för alla intressenter.

En gedigen konceptstudie genomfördes under 2021 och nu har projektet gått in i nästa fas där utvecklingen har påbörjats. I dagsläget är de första sprintarna genomförda och IT-arkitekturen på plats. Närmast fortsätter arbetet med fokus på både IT-backend och frontend. Den digitala innovationsbyrån Sticky Beat, som utvecklar den tillhörande mobilappen, har påbörjat utvecklingen och kommit igång med en första grund att bygga vidare på.

Utvecklingen av Industriportalen sker tillsammans med många olika intressenter som anläggningar, entreprenadföretag, entreprenörer, utbildningsleverantörer, branschföreningar och tjänsteleverantörer.

Vi har ett möte med vår referensgrupp var sjätte vecka, där stämmer vi av aktuella frågor och har en dialog så att utvecklingen av Industriportalen går i linje med intressenternas behov och önskemål, säger Nina Hammarberg, som jobbar aktivt i projektet.

Intresset för Industriportalen är stort sedan start, utöver referensgruppen har sedan projektstarten i september 150 personer visat sitt intresse för projektet och är med på olika sätt. Samt bidrar med sina erfarenheter i intervjuer och användartester.

Det känns jättekul att utvecklingen har kommit så långt redan och vi siktar på att lansera en första version av Industriportalen i april 2023, säger Johan Engman, Innovationschef på SSG och projektledare för projektet.

Nyfiken på projektet? Kika in på projektsidan industriportalen.se, där hittar du mer information och kan ta del av senaste nytt.

Högvarvsväxlar för ång- och gasturbiner.

Serviceorganisation i Sverige

018-51 20 00 www.bronco.se

HEAT

HYDRO

TOUGH

Hållbara lösningar för applikationer med höga temperaturer.

Hållbara lösningar för applikationer med fuktig miljö eller med avvikande pH-värden.

Hållbara lösningar för applikationer i miljöer med extrem slitageproblematik.

Vi tror på en hållbar omvärld!

Tack vare våra koncept HEAT, HYDRO och TOUGH så tar vi Ert miljöarbete till en högre nivå samtidigt som det gynnar Er ekonomi.

På Underhållsmässan lanserar vi en tjänst som möjliggör att dokumentera minskat CO2-utsläpp, minskad vattenförbrukning och minskad elförbrukning kombinerat med bättre totalekonomi.

Välkommen till vår monter (B06:39) så berättar vi mer.

För mer information kontakta oss på 016-15 33 00 eller order@fbkedjor.se

VA

Beläget på vackra västkusten finns Orust som är Sveriges fjärde största ö.

NYA ELLÖS AVLOPPSRENINGSVERK – miljöprojekt för en hållbar framtid

Malmberg har tecknat kontrakt för sin största enskilda order någonsin till ett värde av 175 miljoner. Till Orust kommun ska Malmberg på totalentreprenad genomföra en om- och tillbyggnation av Ellös avloppsreningsverk till ett modernt och kostnadseffektivt avloppsreningsverk som klarar framtidens miljökrav.

BELÄGET PÅ VACKRA västkusten finns Orust som är Sveriges fjärde största ö. Ön kännetecknas av fina pittoreska fiskesamhällen och skiften i landskapet av skog, ängar, berg och klippor med en fantastisk utsikt över Ellösefjorden.

Under sommarhalvåret tredubblas antalet invånare från dess ordinarie 15 000 personer vilket ställer höga på krav på hanteringen av avloppsvattnet i kommunen.

I dagsläget finns det sju kommunala reningsverk i Orust kommun, men kommunen har tagit beslutet att investera i en om- och tillbyggnation av reningsverket Ellös för att behandla avloppsvattnet från hela upptagningsområdet. Sex av sju reningsverk kommer att läggas ner och ersättas av 52

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

ledningssystem och pumpstationer som pumpar allt avlopp till det renoverade reningsverket i Ellös.

Då reningsverket har sin utsläppspunkt i Ellösefjorden kommer det ställas tuffa krav på både reningen och projektet som helhet.

Det nya verket blir dels en modernisering av det befintliga reningsverket, dels en helt ny del. Den nya delen innefattar biologisk rening som utrustas med membranteknik.

Att bygga med så kallad MBR-teknik innebär att ingreppet i det natursköna området blir mindre än om en traditionell lösning hade valts.

Projektet har startat och det nya reningsverket kommer vara slutfört våren 2024.

– Som miljöteknikföretag är det ett hedersuppdrag att bygga ut Ellös reningsverk.

Det kommer bli ett modernt verk med den senaste reningstekniken dessutom. Orust med sin vackra karakteristiska Bohusnatur gör det till ett speciellt projekt för oss, säger Johan Rubin, affärsområdeschef, Malmberg Vattenrening.

Andreas Sjögren, chef affärsdrivande verksamhet på Orust kommun avslutar: – Nya Ellös avloppsreningsverk är en del – och en mycket viktig sådan – av kommunens miljöarbete för en hållbar framtid. Vi ser nu att vi får en toppmodern, energi- och kostnadseffektiv samt miljömässigt framstående anläggning som kommer att betjäna hela Orust under många decennier framåt.

FCF

Future City Flow

Ovan ytan - Skyfallsplanering - Early warning

Under ytan - Prognoser - Realtidsstyrning - Strategisk planering

Inom väggarna - Optimerad drift - Rätt planering

VA

Karl Lundgren, förvaltningschef Teknik, Monica Neptun (L) nämndsordförande Teknik och Michael Sundhäll, vd, Byggdialog AB. Bild: Kungsbacka Kommun

Milstolpe på väg mot

FRAMTIDENS AVLOPPSRENING Kungsbacka kommun har tecknat ett avtal med Byggdialog AB om utbyggnaden av Hammargårds reningsverk.

– VI KOMMER ATT få ett av Sveriges modernaste reningsverk här snart, som trots att vi blir fler invånare kommer att släppa ut mindre. Det är en förutsättning för att Kungsbacka ska kunna växa, säger Karl Lundgren, förvaltningschef för Teknik, som var den som för kommunens räkning skrev på avtalet.

Avtalet innebär så kallad partnering – även kallat samverkansentreprenad – där beställare och entreprenör samarbetar som en gemensam organisation.

– Det känns bra att vi nu kommit så långt att vi tecknat avtal, och glädjande att vi prövar samarbetsformen partnering som jag tror blir en mycket bra lösning i ett så här stort 54

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

och viktigt projekt, säger Monica Neptun (L), ordförande i nämnden för Teknik.

Orsaken till utbyggnaden är att Kungsbackas befolkning ökar. Hammargårds avloppsreningsverk tar idag emot avloppet från motsvarande 41 000 personer, och har tillstånd för 52 000.

Den framtida belastningen på verket prognostiseras till 61 000 år 2035 och 78 000 år 2050. Med en säkerhetsmarginal på cirka 20 procent (ifall Kungsbacka skulle växa mer än prognoserna) innebär det att den kommunala avloppsreningen behöver dimensioneras för 75 000 år 2035 och 95 000 år 2050.

Kostnaden för det nya avloppsreningsverket beräknas ligga i storleksordningen

400-500 miljoner kronor.

Det blir den största enskilda miljöinvesteringen i Kungsbacka kommun på flera decennier. Ett reningsverk bekostas inte av skattemedel utan finansieras genom VA-taxan.

TIDPLAN Under 2019/20 tog vi fram underlag för en ansökan om miljötillstånd. Ansökan skickades in till länsstyrelsen i februari 2021, med en begärd komplettering som lämnades in i december 2021. Besked om tillstånd beräknas komma under hösten 2022. Byggstart förmodligen 2023, och verket skulle kunna vara i drift 2026.

Sikama kan erbjuda ett brett program av produkter anpassade för både avloppsreningsverk och vattenverk. För avloppsreningsverk levererar vi bland annat Excenterskruvpumpar, doseringspumpar och flödesmätare för både och vätskor och gaser.

Sikama förser svensk industri med pumpar, flödesmätare, slang, kopplingar och mycket mer …

www.sikama.se

VA

Företagets verksamhet bygger på forskning som utförts av Agneta Oskarsson och Johan Lundqvist, de två grundarna av företaget. Studier har gjorts bland annat i Görvelns vattenverk och i sju vattenverk längs Göta Älv. Idag användcs metoden hos flera av våra största vattenverk och avloppsreningsverk.

NY METOD ATT ANALYSERA VATTEN

– täcker in ett mycket brett spektrum av toxiska ämnen Nya effektbaserade metoder att hitta hälsoskadliga och miljöfarliga kemikalier, är mycket användbara och kraftfulla. Metoderna används för att analysera råvatten, dricksvatten och renat avloppsvatten. BioCell Analytica har kunder hos bland andra kommunernas VA-bolag. Tekniken är användbar för många andra som behöver bra vattenanalyser. Det är också möjligt att analysera jord, sediment och livsmedel.

AV KJELL-ARNE LARSSON

KONVENTIONELLT ANALYSERAS vatten på kända parametrar och på kemiska ämnen med känd eller misstänkt hälsopåverkan.

Nackdelen är att en kemisk analys endast täcker in de ämnen som valts ut och där deras hälso- och miljöeffekter är kända.

56

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

Den effektbaserade metod som BioCell Analytica erbjuder bygger på en helt annan strategi. I stället för att detektera enskilda kemiska ämnen studeras effekten av dem, vilket innebär en bred uppfångning av de eventuella risker som vattnet för med sig.

– Därmed täcker vi in effekter av både kända och okända ämnen samt av omvandlingsprodukter och blandningseffekter eller så kallade cocktail-effekter, berättar Johan Lundqvist, vd och medgrundare till företaget. Vi mäter därmed summan av den

VA

hälsorelevanta effekten av alla ämnen.

Internationella studier har visat att okända ämnen står för upp till 95–99 procent av de toxiska effekter som förekommer i vatten och i övrigt i miljön. Dessa ämnen mäts inte vid konventionella kemiska analyser.

En effektbaserad analys kan upptäcka bland annat hormonstörande effekter och effekter på arvsmassan. Detta görs genom att använda däggdjursceller i analysen.

Hur går det då till? Tekniken baseras på celler som modifierats med en reporter-gen, specifik för den effekt man vill mäta. När cellen blir utsatt för de kemiska ämnen som orsakar denna specifika effekt utsöndras ett signal-protein och det är halten av detta som mäts. De effekter av kemiska ämnen som BioCell Analytica för närvarande kan kartlägga på detta sätt är: • Effekter på könshormonreceptorer.

• Effekter på Ah-receptorn. Har betydelse bland annat för immunförsvar och metabolism.

• Oxidativ stress.

Dessutom går det att visa DNA-skadande aktivitet, som kan orsaka cancer och reproduktionsstörningar.

– Vi är ensamma i Sverige att erbjuda denna typ av effektbaserade metoder som bygger på odlade celler, så att de kan användas

”Vi är ensamma i Sverige att erbjuda denna typ av effektbaserade metoder som bygger på odlade celler, så att de kan användas både rutinmässigt och i samband med utredningar och utvecklingsprojekt.” /Johan Lundqvist, vd och medgrundare, BioCell Analytica

både rutinmässigt och i samband med utredningar och utvecklingsprojekt, fortsätter Johan Lundqvist.

TILLÄMPAS PÅ MÅNGA TYPER AV VATTEN Tekniken används av vattenverk för att kontrollera råvatten och det färdiga dricksvattnet. Effektbaserade metoder utgör verktyg för att utreda kvalitetsproblem eller utvärdera alternativa/nya reningssteg. Metoderna är också intressanta för företag som utvecklar reningsteknik och för leverantörer av utrustning. Detta är mycket aktuellt eftersom många vattenverk står inför stora investeringar och EU:s vattendirektiv har krav på riskanalys.

Effektbaserade metoder är lika användbara för avloppsreningsverk som behöver analysera inkommande och utgående vatten och se effekten av de olika reningsstegen.

– Det är lätt att förklara fördelarna med vår teknik och vi får genomgående ett positivt mottagande, avslutar Johan Lundqvist.

Företagets verksamhet bygger på forskning som under lång tid utförts av Johan Lundqvist och Agneta Oskarsson, som är den andra grundaren av företaget. Forskningsstudier har gjorts bland annat i Görvelns vattenverk och i sju vattenverk längs Göta Älv.

DET VI GÖR HÄR NERE, HAR STOR BETYDELSE DÄR UPPE Rent vatten och fungerande avlopp är mänskliga rättigheter. JVAB utför entreprenader inom mark, väg, anläggning vatten och avlopp. Infrastruktur som är nödvändig för att samhället ska fungera. Vår geografiska marknad är Storstockholm och vi har professionella kunder inom både den privata och offentliga sektorn. Vi har ramavtal med ett flertal kommuner och är mycket stolta över vårt mångåriga samarbete med Stockholm Vatten.

YMR KOMMUNKATION. FOTO: FOND&FOND

Lång erfarenhet, låg personalomsättning och en långsiktig utbildningsstrategi är framgångsfaktorer för oss. JVAB tar ansvar för hela projektet från start till mål, vi schaktar själva, utför rörledningsinspektioner med robotkamera och byter ut vatten- och avloppsrör med rörspräckning, eller bursting som det också kallas. Vår certifierade personal har stor kunskap och förståelse för hela processen och sätter stolthet i sitt arbete för ett fungerande samhälle.

ALEXANDER, STOCKHOLMS GRUNDARE #89

G R U N DA R S TÄ D E R

Läs mer på jvab.se NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

57

DENNA ARTIKEL PRESENTERAS AV BIOCLERE

BIOCLERE BYGGER

anpassade reningsverk för glesbygden Bioclere Svenska AB erbjuder mindre avloppsreningsverk för upp till 100 hushåll, flexibelt anpassningsbara för lokala förhållanden. Företaget finns med i hela processen från projektering fram till leverans och montering.

DE SMÅ RENINGSVERKEN klarar de hårdaste kraven och kompletterar större kommunala reningsverk genom att passa för mindre byar långt från de stora avloppsledningarna.

Bioclere arbetar med avloppsreningsverk, slamavvattning och luktreducering. Sedan 1986 har de hjälpt kommuner, företag, samfälligheter, föreningar och många fler med flexibla och stabila lösningar med kundens krav och behov i fokus.

– Vi har valt att vara med våra kunder genom hela processen. Byggnation, ansökan till kommun, projektering, konsultering etc. för att nå bästa slutresultat. Våra reningsverk är godkända i alla Sveriges kommuner och klarar långt över hög skyddsnivå.

– Vår specialitet är små platsbyggda reningsverk för mellan 10 och 100 hushåll. De passar som bäst i glesbygd där det är för långt att dra ledningar till större reningsverk och det finns stora variationer i belastning, säger Michael Céwe, delägare i Bioclere Svenska AB. I exempelvis Skåne och Bergslagen finns ett jättebehov av anpassade reningsverk.

De innehåller mekanisk rening med slamavskiljare, biologisk med isolerad biobädd och fastfilmsteknik och kemisk rening med efterfällning samt när så krävs filtrering och UV-ljusbehandling.

Varje anläggning är unik och byggs med 58

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

ett lego-system anpassad till lokala förutsättningar. De har producerats i Finland sedan 1970-talet, men tillverkas nu i Polen och utvecklats i takt med nya utsläppskrav i Sverige.

– Ytbehovet kan variera, men ett riktvärde är att ett reningsverk för 30 hushåll kan behöva en tomt på 80 till 90 kvadratmeter.

Anläggningen kan anpassas och kan byggas på längden eller parallellt, säger Michael Céwe.

– Resultatet efter många års erfarenhet av svenska förhållanden blev en kombination av att ta reda på de verkliga förutsättningarna på plats och ett modulsystem där vi kunde komponera reningsverken efter förutsättningarna. Våra avloppsreningsverk skräddarsys efter platsen, vi har inga färdiga modeller för antalet personer. Alla platser har olika förutsättningar.

– Många kunder ser en nybyggnation av ett mindre reningsverk som ett relativt stort projekt med många olika yrkesgrupper. Vi har en mindre arbetsgrupp med leverantörer och entreprenörer för att kunna erbjuda en helhetslösning där vi hjälper till från idé till färdig lösning.

– Kunden har bara en motpart och kontakt under projektens gång. Vi tror att en noga utvald arbetsgrupp som arbetar tillsammans med sina respektive områden kan nå de bästa slutresultaten, säger Michael Céwe.

– Vi har ett ramavtal med Bioclere kring bygget av ett antal minireningsverk för mellan 50 och 400 personer och vi är nöjda och har fått precis de lösningar som vi ska ha, säger Bram Corthals, projektchef vid Samhällsbyggnadsförbundet Bergslagen.

– Att ha ramavtal för sådan här upphandling är egentligen inte så bra, det kan uppstå problem när allt inte är beskrivet i detalj, men vi har ändå valt det och Bioclere har hanterat det på ett bra sätt.

Bioclere Svenska AB har sedan 1986 levererat avloppsanläggningar även utanför Sverige. Den första till Mogadishu, Afrika 1994. Den renar avloppsvatten från FNs camp och kompletterades med egen slamavvattning för en bra logistisk lösning.

Den senaste anläggningen levererades 2016 till Amman, Jordanien. Den skall rena avloppsvatten från världens största kraftstation – Wärtsiläs IPP3.

– Att ha sålt anläggningar utanför Sveriges gränser och samtidigt ha kollegor i andra delar av världen gör att våra erfarenheter fortsätter att stärkas inom vårt område.

www.bioclere.se

VA

Sjölunda avloppsreningsverk vid Öresund i Norra hamnen i Malmö. Bild: VASYD

OMTAG PÅGÅR

i VA SYDs största infrastrukturprojekt genom tiderna Teamet bakom programmet* Hållbar avloppsrening i ett växande Skåne har lagts 2021 bakom sig och nu väntar ett omtag och intensiva år med flera avgörande beslut och händelser. Här kommer tre frågor till Dick Johansson, programägare för Hållbar avloppsrening i ett växande Skåne på VA SYD. Vad händer nu i programmet*?

– Just nu håller vi på att se över omfattning och konsekvenser efter beslutet i Lunds kommunfullmäktige om att köra vidare på att utveckla Källby avloppsreningsverk istället för att leda avloppsvatten till Sjölunda. Det som ligger kvar i planen är att i Norra hamnen i Malmö bygga ett nytt modernt avloppsreningsverk på Sjölunda, som ersätter det gamla reningsverket som ligger där idag. Under centrala Malmö ska en avloppstunnel byggas som ansluter till det nya verket. Nytt är att utreda hur kommunerna i norr ska ansluta till Sjölunda nu när en tunnel från Lund inte längre är aktuell. Det blir historiskt när vi sätter igång detta megaprojekt och också avgörande för den framtida avloppsreningen i Skåne. *Program kallas det för att det är stort och löper under en väldigt lång tid och under programmet finns det en rad olika projekt.

Varför är programmet Hållbar avloppsrening som det förkortas, så viktigt?

– Det här är en av regionens största infrastruktursatsningar i närtid. Det är en viktig förutsättning för att regionen ska kunna växa. Sydvästra Skåne är en tillväxtregion och vi måste se till att det finns en avloppslösning som fungerar. Tillväxt, växande städer kräver utbyggnad av den gamla infrastrukturen. Och vår värld, vår miljö och vår hälsa (samt en skärpt miljölagstiftning) kräver investeringar i mer avancerad reningsteknik och fler cirkulära lösningar, när våra avloppsreningsverk blivit för gamla. Vi har en framtid att ta ansvar för och genom att göra det tillsammans, flera kommuner, kan vi sänka kostnaderna, samla efterfrågad kompetens och bättre skydda våra värdefulla vattenmiljöer.

Hur funkar systemet idag?

– Många anläggningar är gamla och slitna och dessutom kommer strängare miljökrav

som gör att det krävs dyra investeringar vid reningsverken. Därför arbetar vi med att kraftsamla vid ett stort reningsverk och inte vid många små. Jämfört med många andra platser i Sverige har vi i denna tätbefolkade del av landet fördelen att flera kommuner har geografiskt nära till det nya reningsverk vi planerar vid Öresund i Malmö. Ett Öresund, som genom sin storlek, kan hantera rena avloppsvatten bättre än inlandets vattendrag.

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

59

I Funäsdalen byggs ett nytt avloppsreningsverk för att möta ökande fjällturism och ökade krav från myndigheter.

Bild: Jonas Backén/ Vatten och Miljöresurs

FUNÄSFJÄLLEN

får nytt avloppsreningsverk I Funäsdalen byggs ett nytt avloppsreningsverk för att möta ökande fjällturism och ökade krav från myndigheter. I anläggningen kommer avloppsvattnet att renas mekaniskt, biologiskt och kemiskt.

Att mängden avloppsvatten varierar över året ställer särskilda krav på anläggningen.

AV LARS-OLOF TANDBERG

BYGGET AV DET nya avloppsreningsverket i Funäsdalen ingår i projektet VA 2025 där Härjedalens kommun framtidssäkrar VAförsörjningen i Funäsfjällen, Vemdalsområdet, Lofsdalen och Sveg.

Som ett första steg byggs avloppsreningsverket.

I senare etapper ska det byggas överföringsledningar för avloppsvatten från Tänndalen och Ramundberget till Funäsdalen. För att driva överföringsledningarna ska en inloppspumpstation byggas i Funäsdalen.

– På både kort och lång sikt behövs ett nytt avloppsreningsverk för att vi ska klara myndighetskrav. Fjällturismen ökar och flera fritidshusområden planeras och det nya reningsverket behövs även för att klara den ökade mängden avloppsvatten, nu och i framtiden, säger Karin Stenbäck som är projektledare på Vatten och miljöresurs i Berg Härjedalen AB. En utmaning vid projekteringen var att det under turistsäsongen är höga flöden av avloppsvatten medan det är betydligt lägre flöden under lågsäsong.

60

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

– Vi har dimensionerat anläggningen för de ojämna flödena och har valt reningsmetoder som klarar både högt och lågt flöde.

Till exempel har vi två linjer så att vi kan köra en eller båda linjerna beroende på flöde. Reningsverket får en kapacitet på 35 000 personekvivalenter, vilket innebär 17 500 per linje.

VATTENTÄTA KONSTRUKTIONER För att kunna bygga bassängerna krävdes schaktning av cirka 30 000 kubikmeter. Pumpgropar grävdes och sedan sänktes grundvattnet i takt med schakten.

– Det var ganska komplext att samordna bygget av bassängerna.

Vi schaktade, grusade upp, gjöt platta och sedan väggar. Men bassängerna ligger på olika höjd, så vi fick bygga i omgångar och återfylla runt en bassäng innan vi kunde fortsätta schakta för nästa platta, berättar Victor Grönlund som är projektledare på YIT. Eftersom det är ett avloppsreningsverk är det hårda krav på att bassängerna ska vara vattentäta konstruktioner. >>

Burstning/rörspräckning Burstning/rörspräckning en snabb och effektiv metod när man vill byta ut gamla VA-ledningar mot nya. Möjligt att öka dimensionen till ett större rör än det befintliga.

Styrd Borrning Styrd borrning för nyläggning av rör för el, tele, bredband, VA. Ett eller flera rör samtidigt.

Kontakt: Björn Lithman Telefon: 070-631 09 80 www.bctab.se

VA

– Det får inte vara något utläckage till omkringliggande mark och det får inte vara något inläckage av grundvatten. Förutom att vi använde vattentät betong så injekterades alla gjutskarvar för att få helt tätt.

RENING I TRE STEG Reningen av avloppsvattnet kommer att ske i tre steg. Under den mekaniska reningen passerar vattnet först ett galler som fångar upp större föremål och därefter en sil som fångar upp sand och andra större partiklar. Till sist passerar vattnet en finmaskig trumsil som separerar och tar bort partiklar från vattnet. Det här är en ny teknik som gör att själva ytan på reningsverket inte behöver vara lika stor, då inga stora bassänger behövs i just det här steget.

Nästa steg är den biologiska reningen. I bassänger finns flytande föremål som kallas bärare. På bärarna finns mikroorganismer som äter upp och omvandlar organiskt material och kväveföreningar.

Detta sker i tre bassänger och antalet bassänger som används varierar med flödet.

Den kemiska reningen handlar om att ta bort fosfor ur avloppsvattnet. Med hjälp av fällningskemikalier bildas flockar av fosfor, som blir till slam och tjocka klumpar som sjunker till botten.

Efter att vattnet passerat samtliga reningssteg släpps det renade vattnet ut i Ljusnedalssjön via en utloppsledning som läggs på sjöbotten.

GOLVET BYGGS SIST Alla bassänger är färdiga och nu pågår montering av plintsulor samt förberedelser inför golvgjutningar. Den byggs med en stålstomme med fackverkstakstolar och prefabricerade betongväggar.

Ovanpå takstolarna blir det ett bärdäck i plåt och överst ett plåttak.

– Fjällturismen ökar och flera fritidshusområden planeras och det nya reningsverket behövs även för att klara den ökade mängden avloppsvatten, nu och i framtiden, säger Karin Stenbäck som är projektledare på Vatten och miljöresurs i Berg Härjedalen AB. Bild: Sandra Lee Pettersson /Vatten och Miljöresurs

YIT är generalentreprenör och levererar färdig anläggning till beställaren. Det innefattar förutom bassängerna och byggnaden även alla invändiga installationer. Det är el och tele, VVS, styr och regler samt maskin- och processrör. Det innefattar även installation av alla maskiner och utrustning för reningsprocessen.

– Vi ansvarar även för driftsättning och intrimning av anläggningen. Här har nyckeln för oss varit att alliera oss med duktiga underentreprenörer. Processhantering är inte vår specialitet, så därför köper vi in de tjänsterna.

UTMANINGAR I FJÄLLVÄRLDEN

Energieffektiv luftavfuktning!

Låg energiförbrukning Lika effektiv vid alla temperaturer Enkel installation Enkel drift och övervakning

info@airwatergreen.com

Vi är specialister på styrd borrning - Sto r t k u n na n d e m e d e n b re d m a s k i n par k

www.styrbar.se Johan 070-3123842 Leif 070-3123840 62

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

En utmaning i projektet har varit Funäsdalens läge i fjällvärlden.

Bland annat påverkar kyla och snö när markarbeten kan utföras.

– Avstånden gör att det inte är så lätt att åka och hämta byggmaterial. Närmaste större stad är Östersund och det ligger timmar bort. Betongen tar vi från Särna och det är 13 mil bort. Avstånden är både en charm och en utmaning med det här projektet, tycker Victor Grönlund.

Under gjutningarna i vintras var det flera betongbilar som körde i diket på väg till bygget av reningsverket.

– Det är svåra förhållanden att få till vinterväghållningen i den här geografin när det kan bli snabba omväxlingar i vädret. Att behöva åka över fjället med betong är inte de bästa förutsättningarna. Om

VA

Mobil Aqua

Smidig utrustning för tillfälligt vatten • Utvecklar • Bygger • Säljer • Hyr ut • Trycksätter Bygget av reningsverket i Funäsdalen började med schaktarbete våren 2021.

Bild: Sandra Lee Pettersson /Vatten och Miljöresurs

du har en väggjutning med noggranna stighöjder kan det bli jobbigt om det blir en lucka i betongleveransen på timmar.

En annan utmaning har varit priserna på byggmaterial.

– Det mesta har gått upp i pris senaste året. Vissa material går knappt att köpa och vi får offerter som bara gäller en dag, konstaterar Victor Grönlund.

FAKTA Nybyggnad av avloppsreningsverk i Funäsdalen Tidplan: våren 2021–augusti 2023 Byggherre: Vatten och miljöresurs i Berg Härjedalen AB Generalentreprenör: YIT Sverige AB Kostnad: 128 Mkr

Vi utvecklar och bygger utrustning för tillfällig dricksvattenförsörjning Fler än 50 kommuner använder idag utrustning som vi har levererat.

Med våra smidiga vattensläp ställs tillfälligt vatten på plats snabbt och kostnadseffektivt.

Miljöteknik i världsklass.

Vårt flexibla trycksättningssläp kopplas enkelt in på systemet hos abonnent utan vatten. De återfår då vatten i kranen. Större tank kan enkelt kopplas på för ökad uthållighet och avbrottsfri dricksvattenförsörjning.

Tomal erbjuder allt du behöver vid höga kvalitetskrav för hantering av fasta material som tex pulverbehållare, mul�skruvdoserare, polymerberedare, inblandningstankar, storsäckstömmare, pneuma�ska transporter och nyckelfärdiga doseringsanläggningar.

Våra vattensläp är byggda enligt högt ställda hygienkrav och är isolerade för att klara vinterkyla.

Vi säljer även vattenpåsar och annan kringutrustning.

För med information: www.poanws.se ®

Registrerat varumärke från POAN Water Systems

Group

Tomal AB, Bol 110 S‐311 65 Vessigebro

Tel. 0346‐71 31 00 www.tomal.se

POAN Water Systems AB poanws.se kontakt@poanws.se 0152-105 60 NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

63

VI BYGGER INDUSTRISVERIGE

TRANSFORMATORER

CONTAINER

FÖRSÄKRINGAR

NORDTRAFO AB 0612-522 10, www.nordtrafo.se Behov av kundanpassade transformatorer med låga förluster? Behöver du transformatorer som är anpassade efter just dina behov och krav?

Nordtrafo tar fram kundanpassade 1-Fas-, 3-Fas transformatorer, Hexatransformatorer och kabelströmtransformatorer för dig, vi har även ett stort standardprogram av våra produkter som vi kan erbjuda våra kunder.

Nordtrafo AB är ett väletablerat företag som grundades 1965 och finns beläget mitt i Sverige, i det natursköna Höga Kusten.

Vår styrka ligger i vårt stora kunnande i att snabbt ta fram helt kundanpassade transformatorer samtidigt som vi kan erbjuda ett brett standardsortiment.

Välkommen med en förfrågan!

ASPBY KONSULTTJÄNSTER AB 0612-76 39 20, www.aspby.se Aspby Konsulttjänster AB – din leverantör av containers.

Vi säljer nyproducerade produkter under vårt eget varumärke KeRo-Agro. Vi har mångårig erfarenhet av att ta fram containers i standardutförande eller tillverkade i specialutförande utifrån kundens egna önskemål.

I sortimentet återfinns även maskinflak, grusflak och slam- eller spoltankar.

Med bästa möjliga service och smidiga leveransmöjligheter från vårt lager i Höga kusten når vi kunder i hela Sverige.

GJENSIDIGE www.gjensidige.se Gjensidige har idag cirka 4 000 medarbetare i sex länder och är noterat på Oslobörsen. Företaget etablerades i Sverige 2006.

Här erbjuder vi sakförsäkring, precis som i Norge, Danmark och Baltikum. Norge erbjuder även banktjänster, pension och sparande.

I 200 år har vi försäkrat liv, hälsa och egendom för våra kunder. Det började med brandkassor i Norge. 40 år senare etablerade Ole Jacob Broch försäkringsbolaget Gjensidige.

Broch var en eldsjäl, och han bildade bolaget med – och för – kunden. Detta har satt sin prägel på organisationen och kulturen.

I Sverige arbetar vi utifrån samma grundvärderingar som Gjensidige haf t genom sin flera hundra år långa historia – kundengagemang och tillit.

SVETS

INDUSTRITVÄTTMASKINER

SHIMS

SVETSMONTAGE FRITSLA AB 072-253 24 26 Vi utför arbeten med svetskonstruktioner och smidesarbeten samt montage och försäljning av portar och hallar.

Vi levererar stål, rostfritt och aluminium. Även tillverkning och montage.

ALLKAL 54 20 38 50, www.allkal.se Allkal är sedan 1992 Skandinaviens ledande leverantör inom nischen tvätt/avfettning av gods i korgar/fixturer med vattenbaserade tvättkemikalier av lågtemperatur typ (38-45°C).

Allka-Jet Cleaner systemen finns i dag i ett antal modulvarianter anpassade för olika krav och behov. Utöver vårt eget program så förser vi svenska marknaden med standardmaskiner från våra partners så som manuell högtryckstvättar, kabintvättar, toppmatade, skruv, tunnel och ultraljudsanläggningar.

På detta sätt så täcker vi alla typer av tvättar till underhållsverkstaden och produktionsverkstaden.

EMPIRO AB 08-611 18 99, www.empiro.se Specialisten på shims och tunnplåt sedan 1952.

Empiro tillverkar shims i korta serier efter ritning.

Vi har också ett standardsortiment av passringar och motorunderlägg samt ett stort utbud av tunnplåt och metallfolie i olika material.

Shims och tunnplåt finns i både massiva och avskalbara lösningar.

Vi håller hög kvalitet och har blixtsnabba leveranser. Kontakta oss för att få veta mer.

N

NORDTRAFO

KAMERAÖVERVAKNING CCVE SVENSKA AB +46 26 14 18 14, ccve.se Har sedan 1984 levererat kameraövervakning för varierande applikationer, både till den svenska och internationella marknaden. Vårt kunnande sträcker sig från den tidigare analoga tekniken till dagens IP-baserade system.

Processbevakning i industriell miljö Kontrollrum Områdesbevakning Radar Mätande värmekameror Mobila lösningar Fordonslösningar Nummerplåtsläsning Bildanalys OCR Läsning Kameror som fungerar i ugnar och pannor med upp till 2 000˚c Med modern teknik och vår kunskap, löser vi våra kunders önskemål.

##6% S V E N S K A

64

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

A B

GASANALYSUTRUSTNING

UNDERHÅLL KLINGER SWEDEN AB www.klinger.se KLINGER Sweden är en del av KLINGER Group som är en världsledande tillverkare och leverantör av industriella packningar och ventiler.

KLINGER grundades 1886 som ett familjeföretag och är en pionjär inom packningsteknik och vätskereglering.

Vi är ett lösningsorienterat företag som gärna hjälper er med era utmaningar, vi erbjuder er hög produktkvalitet, snabb och korrekt service inom våra fyra affärsområden tätningar, packningar, ventiler och instrument.

Sweden

OPSIS AB www.opsis.se OPSIS AB är ett globalt företag som utvecklar, tillverkar och marknadsför innovativa system för gasanalys.

Systemen, som är internationellt testade och godkända, används bl.a. för kontinuerlig emissionsmätning. Tack vare att OPSIS-systemet kontinuerligt kan mäta flera gaser på flera mätsträckor samtidigt med låga drifts- och underhållskostnader, blir en OPSIS-installation både tekniskt och ekonomiskt effektiv.

Vi tillhandahåller även mjukvarurelaterade tjänster och tjänster som kvalitetssäkring och kvalitetsstyrning, övervakning av mätdata, mättjänster, framtagning av emissionsdatabaser, dispersionsmodellering och studier av miljöpåverkan. Vi är certifierade enligt standarderna för ledningssystem ISO 9001, ISO 14001, ISO 27001 och ISO 45001 samt har ett ISO 17025-ackrediterat kalibreringslaboratorium.

VI BYGGER INDUSTRISVERIGE LEDARE

SMARTA ELNÄT KL INDUSTRI AB 022-243 00, www.kl-industri.se Nordens ledande nätstationsleverantör skapar möjligheter för smarta elnät.

Våra flexibla stationer möjliggör hantering av nya tekniska lösningar för olika typer av elproduktion där förändringar i förbrukningsmönster och produktion fortgår.

Samhällets ökade krav på hela kraftsystemets effektivitet och tillförlitlighet behöver smarta stationer för sektionering av stads-, tätorts- och landsbygdsnät med lastfrånskiljare alternativt fulleffektbrytare.

Dessa direktanpassas med utrustning för bland annat mätning, kommunikation och fjärrstyrning samt övervakning av till exempel över- och underspänning, jordfelsindikering, brytarindikering, överströmslarm, total förbrukning och skalskydd.

UNDERHÅLL

DYNAMATE www.dynamate.se DynaMate erbjuder tjänster mot svensk industri och möjliggör effektivare drift, ökad produktivitet och förbättrad lönsamhet.

Med skräddarsydda helhetslösningar eller punktinsatser levererar vi hållbara tjänster inom automation, underhåll, service och utveckling för industriföretag. Alltid med långsiktighet, helhetsperspektiv och din verksamhets bästa i fokus.

Vi har lång erfarenhet av att tillsammans med våra kunder utveckla och förbättra produktivitet, lönsamhet, säkerhet och arbetsmiljö.

Tillsammans utvecklar vi framtidens industri.

GASLARM PROREG CONTROL AB www.proregcontrol.se Vi har ett stort utbud av portabla och stationära gaslarm med sensorer för detektering av de flesta förekommande gaserna som är brandfarliga, giftiga, kvävande eller explosiva.

Produkterna är robusta och fungerar bra i alla sorters miljöer så som industrier, garage, tunnlar, gruvor, laboratorier, kontorsmiljöer etc.

Våra gaslarm håller hög kvalitet och kommer från tillverkare som har funnits länge på den svenska marknaden.

Vi har egen serviceavdelning som ger er support, kalibrering och underhåll runt om i hela landet.

Kontakta oss så hjälper vi er gärna med ert val av gaslarm!

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

65

CIRKULARITET

Konceptbild av LKAB:s cirkulära industripark i Lule. Bild: Fredrik Alm. Grafik av STARK ARKITEKTER

LKAB VÄLJER LULEÅ FÖR DEN CIRKULÄRA INDUSTRIPARKEN för fosfor och sällsynta jordartsmetaller

– LKAB leder omställningen av järn- och stålindustrin med övergången till koldioxidfri järnsvamp.

Vi vill nu bredda vår verksamhet genom att utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller som biprodukter till järnmalmsproduktionen och öka Europas självförsörjande av dessa kritiska råvaror, berättar Jan Moström, vd och koncernchef, LKAB. I ETT FÖRSTA STEG ska apatitkoncentrat utvinnas i Kiruna och Gällivare/Malmberget.

Detta fraktas sedan med järnväg till industriparken i Luleå där apatitkoncentratet löses upp och man separerar ut produkterna fosfor, jordartsmetaller och fluor samt får gips som en biprodukt.

– Vi har utvärderat flera orter i Sverige och Norge för placeringen av den cirkulära industriparken. Luleå erbjuder god logistik, tillräcklig markyta, elkraft, lägre kostnader, en god arbets- och bostadsmarknad samt inte minst synergier med våra befintliga verksamheter. Nu inleder vi samråd och bjuder in allmänhet och särskilt berörda som en förberedelse för våra kommande ansökningar om miljötillstånd, förklarar Leif Boström, direktör, affärsområde Specialprodukter, LKAB. 66

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

Samtidigt stänger LKAB inte dörren för de andra orterna då en framtida volymökning av produktionen kan medföra behov av expansion på andra platser. Men nu riktas alltså allt fokus på att utveckla industriparken i Luleå.

– LKAB är viktigt för Luleå, och Luleå är viktigt för LKAB. Vi har en mer än 100-årig historia i staden och tätt samarbete med till exempel SSAB och Luleå tekniska universitet.

Och vi har redan idag mer än 220 anställda och huvudkontor, FoU och utskeppningshamn samt lager och produktion av insatsmedel i Luleå, konstaterar Leif Boström.

Norrbotten och Luleå har fått global uppmärksamhet som ett centrum för den gröna omställningen. Det är mycket som ska ske i regionen vilket skapar såväl möjligheter som utmaningar.

– Vi har ett bra samarbete med Luleå kommun och Länsstyrelsen i Norrbottens län som båda agerar för att skapa förutsättningar för den gröna omställningen och nya industrialiseringar. Det handlar om attraktivitet, tillståndsfrågor och infrastruktur till exempel, och det är ett arbete som bara har börjat och behöver accelerera, förklarar Jan Moström.

För Luleå innebär LKAB:s planerade industripark en viktig utveckling av det lokala näringslivet. Förutom stora investeringar och upp till 500 arbetstillfällen skapas ett helt nytt industriellt kluster inom kemiteknik.

– En mycket glädjande nyhet! LKAB:s satsning innebär många nya jobb inom en spännande framtidsbransch och att vi ytterligare stärker Luleå som ett nav för den gröna omställningen, säger kommunstyrelsens ordförande Carina Sammeli (S).

Plant engineering with the environment in mind

MARTIN plants and technologies

The new Line P8 in the Högdalen CHP Plant will be equipped with the MARTIN reverse-acting grate Vario, our latest development

www.martingmbh.de

POSTTIDNING B STORDÅHD KOMMUNIKATION AB BOX 451 30, 104 30 STOCKHOLM

HJÄLP MED VATTENRENING?

Hyr vattenreningsutrustning utifrån ert behov.

• Kemisk flockning/ fällning • Lamellsedimentering • pH-justering • Slamförtjockning • Mobila filterpressar

• Kolfilter • Rening tungmetaller • Jonbytare • Onlinemätning/ övervakning

• Loggning

Kontaktuppgifter: 08-4497112 www.alverdens.se

• Mobil vattenanalys