Vill matkonsumenter bli styrda mot klimatsmarta val?
Vill matkonsumenter bli styrda mot klimatsmarta val? Attitydundersökning av svenska konsumenters acceptans för interventioner i butik och politiska styrmedel för mer hållbara livsmedelsval
1
Innehåll 3
Introduktion
4 Sammanfattning 6
Om den här rapporten
8
Politiken, handeln och forskningen
9
Vad säger forskningen?
10
Konsumenters attityder till klimatfrågan: En stor majoritet tycker klimatfrågan är viktig
13
Konsumenters attityder till interventioner i butik: Gör det lätt att välja rätt - men ransonera inte
16
Konsumenters attityder till klimatskatt: Mest attraktivt är momsdifferentiering
22
EN KOMBINATION:
konsumenters mest och minst föredragna förslag: Konsumenter vill ha hållbart producerat kött
24
DJUPDYKNING:
hur skiljer sig preferenserna åt i olika grupper? Butiksinterventioner: kvinnor, äldre och boende på landsorten mest positiva
35
KLIMATSKATT:
46
EN KOMBINATION:
48
Det här är Axfoundation
49
högskoleutbildade mest positiva till momsdifferentiering kvinnor vill ha naturbeteskött - män vill ha mindre reklam
Referenser
Redaktör: Viveka Risberg, Axfoundation. Undersökning: Andrea Giesecke, Axfoundation, Origo Group och Therese Lindahl, Beijer Institute. Foto: Nodar Chernishev (framsida), Linda Prieditis (s.3), PeopleImages (s.6/7), Mr. Nuttapong Bangnimnoi (s.10), ademidova.com (s.12/13), rawpixel ltd (s.21), PeopleImages (s.24/25), Remus Kotsell (s.34/35) och Siraphol S. (s.47). Design: Katya Kuzi. Upphovsrätt: Axfoundation uppmuntrar användning, reproduktion och spridning av materialet i denna produkt. Materialet kan kopieras, laddas ner och skrivas ut, förutsatt att Axfoundation anges som källa och innehavare av upphovsrätten. Stockholm, mars 2021 @Axfoundation info@axfoundation.se www.axfoundation.se
Introduktion
Introduktion För en vanlig konsument är det inte lätt att välja rätt. Våra dagliga livsmedelsinköp går mycket på rutin. Om utsläppen från vår mat ska minska behöver vi få hjälp på traven när vi handlar. Både dagligvaruhandeln och politiken kan införa styrmedel som hjälper oss att välja rätt. Men vilka styrmedel tycker dagens konsumenter i Sverige är acceptabla? Det ville Axfoundation undersöka närmare och den här rapporten visar resultaten av en konsumentundersökning som genomfördes på hösten 2020. Undersökningen visar att: ■ Omkring 75 procent av medborgare i åldersgruppen 18-85 år håller med om att klimatfrågan är en viktig fråga som politiken och näringslivet bör prioritera. ■
Runt 60 procent håller med om att det behövs mer styrning från politiken och dagligvaruhandeln för att minska livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan.
■
Många tycker klimatfrågan är viktig i stort men när den kommer närmare en själv sjunker viljan.
■
Sex av tio konsumenter anser att butiker ska göra allt de kan för att deras sortiment ska ha en så låg klimatbelastning som möjligt.
■
Skillnaden i attityd mellan kön, ålder, boendeort och utbildningsnivå är marginell.
■
Ungefär en tredjedel är positivt inställd till skatt på klimatbelastande produkter.
■
Av skatteförslagen är momsdifferentiering det som föredras, det vill säga högre pris på vissa köttoch mejerivaror och halverad moms på frukt och grönt. 37 procent håller med om att det är ett bra förslag.
■
Mellan 36 och 47 procent håller inte med om att olika typer av klimatskatt är ett bra förslag.
En hållbar livsmedelskonsumtion är nödvändig om vi ska klara de globala utmaningar som vi står inför. I genomsnitt ger varje svensk upphov till växthusgasutsläpp som motsvarar cirka nio ton koldioxid per person och år, varav drygt 15 procent kommer från livsmedel (Naturvårdsverket, 2020). Produktionen av livsmedel står för 20-35 procent av de globala växthusgasutsläppen (IPCC, 2019) och matproduktion är en av de största drivkrafterna bakom förlusten av biologisk mångfald globalt (IPBES, 2019). För att uppnå de långsiktiga klimatmålen behöver såväl matproduktionen som konsumtionsmönstren förändras. Vår undersökning visar att det finns fog för att handeln och politiken (sam)verkar för konkreta lösningar som driver förändring. Det har vi konsumentens förtroende att göra.
Den här rapporten riktar sig till företag inom dagligvaruhandeln som vill utveckla ett hållbart erbjudande och som vill veta mer om konsumenters attityder till olika typer av butiksinterventioner. Den vänder sig också till offentliga upphandlare, beslutsfattare och utredare av finansiella styrmedel, samt till forskare inom området hållbar konsumtion. Konsumenters attityder är viktiga signaler om vad som kan fungera och inte.
Viveka Risberg Programansvarig Hållbar produktion och konsumtion, Axfoundation
Andrea Giesecke Projektutvecklare Framtidens mat, Axfoundation
3
4
Sammanfattning
Sammanfattning Hösten 2020 undersökte Axfoundation tillsammans med Origo Group 1 500 svenska konsumenters inställning till dels choice editing, det vill säga olika begränsningar eller urval som görs av butiker, dels till politiska styrmedel såsom skatt och moms på mindre hållbara varor. Resultatet signalerar att dagens konsument välkomnar hjälp från såväl butik som politik att välja rätt. En majoritet av konsumenterna tycker att klimatfrågan är en viktig fråga som bör prioriteras. Acceptansen hos konsumenten för
CHOICE EDITING handlar om att hjälpa konsumenter att välja och agera hållbart, inte sällan genom minimering eller begränsningar i utbudet. Att sluta saluföra miljöskadliga varor eller undvika svinndrivande priskampanjer och multierbjudanden är några exempel.
olika typer av styrmedel varierar beroende på vilket styrmedel som föreslås. Nästan åtta av tio tycker att politiken och näringslivet bör prioritera klimatfrågan. Sex av tio anser att det behövs mer styrning från politiken och dagligvaruhandeln. Överlag är attityderna till konkreta förslag gällande butiksinterventioner mer positiva än attityderna till statliga styrmedel såsom skatt och moms. Attityder varierar beroende på förslag, men i stort sett indikerar undersökningen anser att det att många tycker behövs mer styrning att mer ansvar från politiken och ska läggas på dagligvaruhandeln butikerna, så att det blir enklare för kunden att göra hållbara val.
6/10
Butiksinterventioner: Nästan sju av tio konsumenter anser att när det gäller kött bör det finnas information på förpackningen om djuret har fått gå ute och beta delar av året eller inte.
Sex av tio tycker att butiker primärt ska sälja certifierade produkter och att butiker bör göra allt de kan för att erbjuda ett klimatsmart sortiment. Fem av tio anser att butiker bör ta bort kött utan miljömässiga mervärden och endast erbjuda svenskt naturbeteskött. Klimatskatt: En knapp tredjedel av konsumenterna anser att skatt på särskilt klimatbelastande produkter (nötkött, griskött och ost) är ett bra förslag. De positiva attityderna ökar när skatteintäkterna föreslås gå till omställning tycker att butiker primärt ska sälja av svenskt certifierade produkter jordbruk. Mest positiv attityd får förslaget som gäller momsdifferentiering, där de klimatbelastande produkterna blir dyrare medan momsen på frukt och grönt halveras. En slutsats är att acceptansen ökar när skatten blir ett sätt att finansiera en omställning som anses viktig, eller kompenseras genom skattesänkningar på klimatvänliga produkter.
6/10
Mest och minst föredragna förslag: Av tre föreslagna butiksinterventioner och tre skatteförslag är de mest populära förslagen Enbart försäljning av svenskt naturbeteskött samt Ingen marknadsföring av de mest klimatbelastande produkterna. De minst populära förslagen är Ransonering av kött och Allmän skatt på de mest klimatbelastande produkterna.
Analys Överlag indikerar studien att attityderna är relativt homogena sett till kriterier som ålder, kön och boendeort, utbildningsnivå och hushållssammansättning. Kvinnor är något mer positiva till styrning än män, men det är i huvudsak marginella skillnader i attityder till olika förslag. Den grupp som inbördes skiljer
Sammanfattning
sig mest åt är gruppen där kosthållning ingår som en parameter. Där är flexitarianerna tydligt mer positiva till alla förslag än allätarna. Dock utgör vegetarianer och flexitarianer endast 11-20 procent av respondenterna i de olika enkäterna. Trots att många konsumenter tycker att klimatfrågan är viktig, visar undersökningen även att majoriteten ännu inte är mogen för interventioner som påverkar den egna vardagen i för stor utsträckning. Stödet för att butiker ska erbjuda ett primärt hållbart sortiment med tydlig märkning och information indikerar att konsumenter förväntar sig att det som ligger på hyllan är bra. Acceptansen för klimatskatt ökar om skatteintäkterna återinvesteras eller momsen
differentieras. Dock finns även ett motstånd mot skatt. För att konsumenter ska tycka att det är acceptabelt med skattepåslag eller minskad valfrihet behövs nya argument. Forskning pekar på att det är viktigt i vilken ordning styrmedel införs, hur de motiveras, samt hur skatteintäkter kan påverka acceptansen bland befolkningen. Ett styrmedelspaket för hållbar livsmedelskonsumtion kan lämpligen innehålla flera olika typer av ekonomiska, informativa och reglerande styrmedel. Om intäkterna från ekonomiska styrmedel dessutom används till satsningar på mer hållbara produktionssystem eller insatser för låginkomsttagare så ökar acceptansen ytterligare (Future Food, 2020), vilket bekräftas av vår undersökning.
_ Rekommendationer Till dagligvaruhandel ■
Skapa engagemang och känsla av medskapande hos kunderna genom att tydliggöra hur vardagliga val påverkar i positiv riktning. Ge större utrymme åt den hållbara maten med tydligare skyltning, god rådgivning och matdemonstrationer.
■
Välj bort mindre hållbara produkter - och kommunicera varför - som positionering och ett sätt att visa ansvarstagande.
■
Styr onlinehandeln mot hållbarhet i urvalsprocessen av produkter, utöka filtreringen i hållbar riktning och starta en digital hållbarhetsdialog med kunderna.
Till beslutsfattare ■
Utred vidare finansiella styrmedels effektivitet och träffsäkerhet utifrån klimatpåverkan och olika konsumentgruppers priskänslighet.
■
Den offentliga maten har stor påverkan på miljö och klimat. Här är möjligheterna att göra goda val ofta begränsade. Beslutsfattare kan här aktivt ställa krav på utbud och erbjudanden för en mer hållbar konsumtion.
5
6
Om den här rapporten
Om den här rapporten Syfte Syftet med Axfoundations studie är att undersöka vilka styrmedel för klimatsmart konsumtion som konsumenter accepterar eller till och med välkomnar. Vilka åtgärder som är viktigast för att snabbt nå effekt har diskuterats i flertalet rapporter. Det vi ville undersöka var i stället hur det står till med konsumenters attityder till interventioner. Undersökningen mäter attityder till två typer av interventioner, dels choice editing, det vill säga olika begränsningar som görs av butiker för att styra konsumenten mot hållbara val, dels politiska styrmedel såsom skatt på klimatbelastande produkter. Undersökningen gjordes inom Axfoundations programområde Hållbar Produktion och konsumtion som driver praktiska pilotprojekt i breda samarbeten med handelsföretag och akademin. Vi vill även bidra med lärdomar in i det arbete som pågår inom departement och myndigheter för att utveckla styrmedel för en mer hållbar livsmedelskonsumtion.
Metod Undersökningen bestod av tre enkäter där respektive enkät besvarats av 500 deltagare i åldersgruppen 18-85 år, via Origo Groups webbpanel. Webbpanelen består av ca 20 000 aktiva medlemmar, nya deltagare bland allmänheten i Sverige rekryteras löpande. Ingen av de intervjuade har haft möjlighet att delta i mer än en av enkäterna. Respondenterna är ett representativt urval av Sveriges befolkning utifrån parametrarna kön, ålder, boendeort, utbildningsnivå, hushållssammansättning och kosthållning.
Samtliga tre enkäter inleddes med en fråga om respondentens allmänna inställning till klimatfrågan. Varje fråga föregicks av en kort bakgrundsinformation som sätter frågan i sitt sammanhang. Denna information presenteras även i den här rapporten, i anslutning till respektive fråga. Datainsamlingen genomfördes i två omgångar hösten 2020 där varje datainsamlingsperiod pågick under två veckor. Totalresultatet har viktats med avseende på kön, åldersgrupper och storlek på bostadsort för att representera Sverige i miniatyr utifrån dessa parametrar. Storlek på bostadsort bygger på Sveriges kommuner och regioners (SKR:s) indelning. Resultatet för olika svarsgrupper presenteras oviktat. Undersökningen har initierats och projektletts av Andrea Giesecke, projektledare på Axfoundation. Therese Lindahl, forskare vid Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi och Stockholms Resilience Centre, har hjälpt till med designen av enkäterna. Origo Group, ett av Sveriges ledande undersökningsföretag, utförde undersökningen.
Rapportens upplägg Rapporten inleds med resultaten gällande den allmänna attityden till klimatfrågan i alla tre enkäter. Därefter presenteras en enkät i taget med svar viktade på kön, ålder och bostadsort. I slutet återfinns en bilaga med detaljerade svar per respondentgrupp (kön, ålder, boendeort, utbildningsnivå, hushållssammansättning och kosthållning).
Om den här rapporten
Enkät 1 undersökte attityder till interventioner i butiker, så kallad choice editing. Enkäten omfattade 17 frågor med fasta svarsalternativ samt en öppen fråga.
Enkät 2 undersökte attityder till klimatskatt. Enkäten omfattade 21 frågor med fasta svarsalternativ samt en öppen fråga.
Enkät 3 undersökte en kombination av båda alternativen, samt mest och minst föredraget förslag. Enkäten omfattade 17 frågor med fasta svarsalternativ samt en öppen fråga. Svaren överensstämde i hög grad i hög grad med svaren i enkät 1 och 2 och redovisas därför inte i den här rapporten. Dock redovisas de förslag som var mest och minst föredragna.
7
8
Politiken, handeln och forskningen
Politiken, handeln och forskningen Problemen med ohållbar livsmedelskonsumtion bygger på strukturellt etablerade system och kan inte lösas på individnivå. Förändringarna måste ske på ett strukturellt plan - beslutsfattare måste lagstifta, livsmedelshandeln erbjuda hållbara alternativ och konsumenten leva mer hållbart inom beslutsfattarnas ramverk. Den här rapporten är ett inspel till såväl dagligvaruhandeln, offentliga inköpare samt som beslutsfattare och myndigheter, vars åtgärder är beroende av konsumenters acceptans för att vara lyckosamma.
Politikens mål I den årliga utvärdering av världens nationers uppfyllelse av de globala målen rankas Sverige som ett av de bästa länderna. Dock lyser två mål rött och det är mål 12, Hållbar konsumtion och produktion, och mål 13, Bekämpa klimatförändringarna (Sustainable Development Report, 2020). Sverige delar dessa utmaningar med andra OECD-länder och det politiska arbetet för en omställning pågår för fullt. Den europeiska gröna given är en färdplan som ska ställa om till en ren, cirkulär ekonomi och hejda klimatförändringarna. I Sveriges Strategi för hållbar konsumtion är ett av tre fokusområden livsmedel, då konsumtionen av livsmedel, däribland kött och mejeriprodukter, står för en betydande del av vår klimatpåverkan. Ett strategiskt mål i regeringens Livsmedelsstrategi med sikte mot år 2030 är att utformningen av regler och villkor ska stödja en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja. Det kan ske genom skatter och avgifter, regelförenklingar, administrativa lättnader och andra åtgärder. Ett annat mål i Livsmedelsstrategin är att konsumenterna ska ha ett högt förtroende för livsmedlen och kunna göra medvetna och hållbara val. Andra politiska strategier som verkar för en mer hållbar konsumtion och skydd
för miljön är Strategi för cirkulär ekonomi och Sveriges miljömål. 2010 inrättade regeringen Miljömålsberedningen vars uppgift är att föreslå hur miljökvalitetsmålen ska nås genom bred politisk samsyn. Fyra år senare inrättades Miljömålsrådet, som samlar myndigheter och vars uppdrag är att föreslå åtgärder för att nå Sveriges miljömål. Den här rapporten ger en fingervisning om hur konsumenter ser på olika finansiella styrmedel.
Handelns roll Dagligvaruhandeln spelar en nyckelroll i att underlätta för konsumenter att göra hållbara val. Både e-handeln och fysiska butiker har stora möjligheter att göra mer för att hjälpa sina kunder att välja hållbart. Hur produkter placeras och presenteras är centralt för att bryta igenom vanor och påverka vad kunden väljer. Genom en subtil påminnelse är det möjligt att påverka ett beteende som konsumenten har som intention att genomföra. Denna typ av verktyg har potentiellt större effekt i online-butiker där kunden utsätts för mindre ”brus” under själva inköpet (Future Food, 2020). Priskampanjer för att lyfta hållbara val, information om fördelarna och interaktioner genom kundklubbar är andra sätt att påverka. Axfoundation ser också ett behov av ett nytt narrativ kring matens pris, det vill säga det verkliga priset som inkluderar kostnader för ekosystemtjänster, fossilfri produktion och levnadslön, men även ett pris som möjliggör för alla aktörer i livsmedelskedjan att driva framgångsrika affärer. Här spelar både politiken och handeln en viktig roll. För att ett hållbart erbjudande ska bli möjligt bör hela värdekedjan genomsyras av hållbarhet.
Vad säger forskningen?
Vad säger forskningen? Inom området hållbar livsmedelskonsumtion finns en mängd rapporter som belyser konsumentbeteende och vad som triggar respektive hindrar hållbar konsumtion. Här lyfter vi några exempel. I rapporten Konsumenterna och miljön (2020) identifierar Konsumentverket olika fysiska faktorer som påverkar konsumenters val. Rapporten menar bland annat att rådande normer stödjer ohållbara beteenden. Ett annat hinder för hållbar konsumtion är ett begränsat utbud, inte minst för konsumenter utanför storstäderna. Det gäller exempelvis för svenskt, certifierat naturbeteskött som i praktiken ofta är svårt att hitta i dagligvaruhandeln. Enligt rapporten är hela 81 procent beredda att betala mer för varor och tjänster från företag som arbetar för att begränsa klimatförändringen. Denna höga siffra ligger i linje med Axfoundations undersökning. AgriFood är ett samarbete mellan SLU och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet med regeringens uppdrag att göra kvalificerade samhällsekonomiska analyser inom bland annat livsmedelsområdet. En Policy brief från 2020 skriver intressant om klimatmärkning, som enligt rapporten har störst inverkan på individer som har förväntningar på sig själva att agera hållbart. Alla konsumenter vill inte få klimatinformation när de handlar - men många vill (eller har åtminstone inget emot att få det). Det innebär att för att en klimatmärkning ska vara effektiv, behöver den vara svår att undvika och ska dessutom finnas på alla produkter. Rapporten Styrmedel för hållbar matkonsumtion (2020) är resultatet av ett samarbetsprojekt mellan Mistra Sustainable Consumption, SLU Future Food, Beijer Institute of Exological Economics, Centre for Collective Action Research (CeCAR) vid Göteborgs universitet samt Chalmers. Rapporten
menar att det är viktigt i vilken ordning styrmedlen införs och att åtgärder föregås av information. Om skatteintäkterna dessutom används till satsningar på mer hållbara produktionssystem så kan acceptansen ökas ytterligare. Rapporten ger också exempel på olika initiativ att klimatmärka livsmedel. Bland annat lyfter den Storbritannien som var först med märkning genom Carbon Trust 2007, och Frankrike där staten testat obligatorisk klimatmärkning. I Statskontorets Analys av offentliga styrmedel (2019) är frågeställningen hur den offentliga styrningen för att främja hälsosamma matvanor kan stärkas. Skatt och moms är de ekonomiska styrmedel som främst används i Europa, exempelvis på drycker med tillsatt socker. Rapporten konstaterar att en minskad mervärdesskatt på hälsosamma livsmedel kan bidra till ökad konsumtion av sådana livsmedel. Samtidigt är det få länder som har prövat att subventionera frukt och grönsaker, vilket innebär att kunskapen om åtgärden är begränsad. I Sverige skulle det utan större lagändring vara möjligt att reducera momsen på frukt och grönt från 12 till 6 procent, menar Statskontoret. Enligt SLU-studien Refunding of a climate tax on food consumption in Sweden (2021) ökar miljöeffekterna av en klimatskatt på livsmedel om skatteintäkterna används till att subventionera miljöförbättringar. Studien menar att ett kombinerat system med klimatskatt på livsmedel och återföring till jordbruket kan ge ansenliga minskningar av utsläppen av växthusgaser. Ovan refererade rapporter och annan liknande forskning ger en god grund för Axfoundations arbete med hållbar produktion och konsumtion. Dock saknades undersökningar kring konsumenters attityder till olika typer av styrmedel, varför Axfoundation valde att göra denna studie.
9
10
Attityder till klimatfrågan
Konsumenters attityder till klimatfrågan Undersökningen pekar på att omkring 75 procent av medborgare i åldersgruppen 18-85 år håller med om att klimatfrågan är en viktig fråga som politiken och näringslivet bör prioritera. Färre anser att Sverige har en roll i att lösa klimatkrisen och ungefär 6 av 10 anser att behövs styrning
6/10
anser att det behövs mer styrning från politiken och dagligvaruhandeln
från politiken och dagligvaruhandeln för att minska livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan. Frågan om respondenternas allmänna attityder till klimatfrågan ställdes i alla tre enkäter och utfallet i svaren är lika mellan de tre. De som håller med fullständigt om att klimatfrågan är en viktig fråga som politiken och näringslivet bör prioritera utgjorde 71 procent, 75 procent respektive 79 procent. De som anser att Sverige har en viktig roll i att lösa klimatkrisen utgjorde 54 procent, 61 procent respektive 56 procent. De som anser att det behövs mer styrning utgjorde 59 procent, 65 procent respektive 62 procent. (Till höger redovisas grafen från enkät 2 vars svar ligger i mitten.) En slutsats är att många tycker frågan är viktig i stort men när den kommer närmare en själv sjunker viljan.
Attityder till klimatfrågan
11
Så här ställdes frågan Respondenten fick följande bakgrundsinformation: Höga halter av växthusgaser, framför allt koldioxid, gör att jorden värms upp. Globalt sett har medeltemperaturen ökat med 1,2 grader jämfört med förindustriell tid. Sverige har tillsammans med 194 andra nationer bundit sig till, inom ramen för Parisavtalet, att hålla den globala uppvärmningen under två grader, men helst under 1,5 grader. Om vi ska klara av att detta behöver våra utsläpp minska kraftigt. Därefter ombads respondenten ta ställning till dessa påståenden: 1. Jag anser att klimatfrågan är en viktig fråga som politiken och näringslivet bör prioritera. 2. Jag anser att Sverige har en viktig roll i att lösa klimatkrisen. 3. Jag anser att det behövs mer styrning från politiken och dagligvaruhandeln för att minska livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan.
Allmänna attityder till klimatfrågan Viktat på kön, ålder och boendeort
Jag anser att klimatfrågan är en viktig fråga som politiken och näringslivet bör prioritera (n=501)
75%
Jag anser att Sverige har en viktig roll i att lösa klimatkrisen (n=501)
61%
Jag anser att det behövs mer styrning från politiken och dagligvaruhandeln för att minska livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan (n=501)
65%
15% 7% 3%
20%
18%
Svaren gavs på en skala mellan 1 till 5, där 5 betyder att respondenten fullkomligt håller med och 1 att respondenten inte alls håller med. Andel 4+5
Andel 3
Andel 1+2
Ingen åsikt
16% 3%
13% 4%
12
Attityder till butiksinterventioner
Attityder till butiksinterventioner
Konsumenters attityder till interventioner i butik Gör det lätt att välja rätt - men ransonera inte Undersökningen föreslog åtta olika interventioner som butiker kan göra för att styra mot klimatsmart livsmedelskonsumtion. Resultaten visar att konsumenter vill göra upplysta val med information och märkning på produkterna. Det förslag som fick störst stöd, 67 procent, var att det på animaliska produkter bör finnas information om huruvida djuret fått gå ute och beta. Miljömärkning fick näst störst stöd, 60 procent, tätt följt av förslaget om att butiker bör göra allt de kan för att erbjuda Det bör finnas information ett sortiment om huruvida djuret fått gå med så låg ute och beta klimatbelastning som möjligt, 58 procent. Ett förslag vars svar stack ut var det gällande att butiker bör sälja endast svenskt naturbeteskött; 51 procent håller med om att det är ett bra förslag. Svaren ska dock tolkas i ljuset av att ingen information om pris eller tillgång på naturbeteskött nämns i förslaget.
Högst stöd:
Lägst stöd fick förslaget om butikers ransonering av kött, vilket skulle kunna bero på att ransonering Förslag om har en negativ klang och ransonering av kött kan associeras till kris eller krig. En slutsats som kan dras är att även om många konsumenter menar att butiker bör göra allt de kan för att säkerställa att sortimentet har en så låg klimatbelastning som möjligt, så är betydligt färre positiva till att butiker tar bort de mest klimatbelastande varorna eller inte säljer varor som transporterats med flyg.
Lägst stöd:
13
14
Attityder till butiksinterventioner
Så här presenterades förslagen Följande bakgrundsinformation föregick samtliga förslag: I Sverige står livsmedel för en tredjedel av våra utsläpp av växthusgaser på hushållsnivå, där kött och mejeriprodukter har högst klimatbelastning. En miljömässigt hållbar köttkonsumtion ligger på 2–4 portioner i veckan, dvs. ca 300–500 gram i veckan. Detta överensstämmer också väl med Livsmedelsverkets rekommendationer utifrån hälsa. Idag ligger genomsnittskonsumtionen för köttprodukter på ca 800 g per vecka och år. Det finns olika tillvägagångssätt för att minska livsmedelskonsumtions klimatpåverkan. Ett förslag som har lagts fram för att minska exempelvis köttkonsumtionen och därmed dess klimatpåverkan är att handeln frivilligt, eller som en följd av politiska beslut, inför åtgärder och på så vis underlättar för konsumenter att göra mer hållbara val. Därefter ombads respondenten ta ställning till 8 förslag: ■
Förslag 1: Butiker bör göra allt dom kan för att deras sortiment har så låg klimatbelastning som möjligt.
■
Förslag 2: Butiker bör ej marknadsföra de mest klimatbelastande produkterna.
■
Förslag 3: Butiker bör helt ta bort de mest klimatbelastande produkterna.
■
Förslag 4: Butiker bör ta bort alla köttprodukter som inte har några miljömässiga mervärden. Det skulle innebära att enbart svenskt naturbeteskött säljs.
■
Förslag 4 föregicks av följande information: Olika köttprodukter har olika mycket klimatbelastning. Exempelvis har nötkött från Brasilien en högre klimatbelastning än exempelvis svenskt nötkött. Svenskt naturbeteskött (djur som mestadels har ätit gräs under sin livstid) bidrar också till den biologiska mångfalden genom att hålla ängs- och betesmarker öppna.
Förslag 5: Det bör finnas information på förpackningen huruvida djuret har fått gå ute och beta delar av året eller inte. Förslag 5 föregicks av följande information: I Sverige är det lag på att alla kor och kvigor (hondjur) och kastrerade handjur (stutar) ska gå ute och beta delar av året. Den lagen gäller dock inte tjurar. Det innebär att det föds upp kalvar i Sverige som står inomhus året runt.
■
Förslag 6: Den totala köttkonsumtionen (alla typer av kött) bör ransoneras för att minska klimatpåverkan.
■
Förslag 7: Butiker bör primärt sälja varor som har producerats i hållbara produktionssystem.
■
Förslag 7 föregicks av följande information: Inom samma produktkategori kan olika produkter ha varierande miljö- och klimatbelastning på grund av att de produceras i olika produktionssystem. Faktorer som påverkar den miljömässiga hållbarheten är exempelvis användandet av konstbevattning, konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Gällande fisk kan olika arter vara fiskade på mer eller mindre hållbara bestånd eller vara odlade i olika odlingssystem.
Förslag 8: Mat som transporteras med flyg bör inte få säljas alls på grund av deras höga klimatbelastning.
Attityder till butiksinterventioner
15
Attityder till butiksinterventioner Viktat på kön, ålder och boendeort
1. Butiker bör göra allt dom kan för att deras sortiment har så låg klimatbelastning som möjlig (n=504)
58%
2. Butiker bör ej marknadsföra de mest klimatbelastande produkterna (exempelvis genom flygblad, extrapris, framträdande exponering i butik) (n=504)
3. Butiker bör helt ta bort de mest klimatbelastande varorna (ex vissa typer av mejeri -och köttprodukter) (n=504)
44%
24%
7. Butiker bör primärt sälja varor som har producerats i hållbara produktionssystem (dessa kan vara märkta med miljöcertifieringar så som KRAV, MSC, ASC, EU Ekologiskt).
25%
24%
67%
25%
60%
25%
21%
Andel 3
Andel 1+2
Ingen åsikt
5%
9% 6%
52%
4%
22%
14% 5%
31%
Svaren gavs på en skala mellan 1 till 5, där 5 betyder att respondenten fullkomligt håller med och 1 att respondenten inte alls håller med. Andel 4+5
7%
5%
18%
19%
39%
12% 4%
42%
51%
5. Det bör finnas information på förpackningen huruvida djuret har fått gå ute och beta delar av året eller inte.
8. Mat som transporters med flyg bör inte få säljas alls på grund av deras höga klimatbelastning (ex sparris och färska bär under vinterhalvåret).
24%
28%
4. Butiker bör ta bort alla köttprodukter som inte har några miljömässiga mervärden. Det skulle innebära att enbart svenskt naturbeteskött säljs (n=504)
6. Den totala köttkonsumtionen (alla typer av kött) bör ransoneras för att minska klimatpåverkan (exempelvis att man bara får köpa 300–500 gram kött i veckan per person).
25%
5%
16
Attityder till klimatskatt
Konsumenters attityder till klimatskatt Mest attraktivt är momsdifferentiering I undersökningen fick respondenterna ta ställning till fyra olika skatteförslag: 1) en allmän skatt på klimatbelastande produkter, 2) skatt som ger återbäring, 3) skatt vars intäkter investeras i en omställning av jordbruket samt 4) högre moms på kött och lägre på frukt och grönt, så kallad momsdifferentiering.
Resultatet visar att ungefär en tredjedel tycker att klimatskatt är ett bra förslag. I undersökningen ställdes också en följdfråga till de tre förslagen, som fokuserade på huruvida konsumenten tycker att förslagen är effektiva åtgärder för att minska livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan. Resultaten är relativt lika avseende skatt till omställning av jordbruket och momsdifferentiering. Undersökningen visar att konsumenter ställer sig mest positiva till momsdifferentiering och skatt vars intäkter går till omställning av jordbruket. Av detta kan slutsatsen dras att det finns en större acceptans för skatt när intäkterna återinvesteras i klimatsatsningar eller växlas mot skattesänkningar på klimatvänligare produkter. Detta överensstämmer med forskning på området, som visar att acceptansen ökar när skatteintäkterna används till satsningar på mer hållbara produktionssystemen. (Se sid 9.)
I undersökningen fick respondenterna ta ställning till fyra olika skatteförslag: 1. En allmän skatt på klimatbelastande produkter. 2. Skatt som ger återbäring. 3. Skatt vars intäkter investeras i en omställning av jordbruket samt. 4. Högre moms på kött och lägre på frukt och grönt, så kallad momsdifferentiering.
Attityder till klimatskatt
Förslag 1: Allmän skatt på klimatbelastande produkter Respondenten fick följande bakgrundsinformation: I Sverige står livsmedel för en tredjedel av våra utsläpp av växthusgaser på hushållsnivå, där kött och mejeriprodukter har högst klimatbelastning. En miljömässigt hållbar köttkonsumtion ligger på 2–4 portioner i veckan, dvs. ca 300–500 gram i veckan. Detta överensstämmer också väl med Livsmedelsverkets rekommendationer utifrån hälsa. Idag ligger genomsnittskonsumtionen för köttprodukter på ca 800 g per vecka och år. Ett av de mest effektiva sätten att minska klimatpåverkan från livsmedelskonsumtionen är att minska köttkonsumtionen. Ett förslag som har lagts fram för att minska köttkonsumtionen är en skatt på kött och vissa mejeriprodukter. En skatt på kött innebär ett högre pris på kött som bättre speglar den miljöpåverkan som köttproduktionen ger upphov till. En köttskatt kan utformas på olika sätt. Forskare har beräknat att en skatt på kött som tar hänsyn till de klimatskador och andra miljöskador som köttproduktion medför ungefär skulle innebära följande prisökningar: Kyckling +4 kr/kg Fläsk +6,50 kr/kg Nötkött +32 kr/kg Ost +13,50 kr/kg Därefter ombads respondenten ta ställning till ett förslag: ■
Förslag 1: Tänk dig att ett sådant skatteförslag läggs fram som beskrivs ovan. Vad tycker du om detta förslag?
Allmän skatt på klimatbelastande produkter Viktat på kön, ålder och boendeort Jag är i allmänhet positivt inställd till ett sådant skatteförslag (n=501)
28%
Jag tycker detta förslag är ett effektivt sätt att minska de miljöproblem som köttproduktion för med sig (n=501)
31%
Jag tycker detta förslag är ett rättvist sätt att minska de miljöproblem som köttproduktion för med sig (n=501)
28%
22%
20%
21%
47%
44%
5%
46%
5%
Svaren gavs på en skala mellan 1 till 5, där 5 betyder att respondenten fullkomligt håller med och 1 att respondenten inte alls håller med. Andel 4+5
Andel 3
Andel 1+2
Ingen åsikt
3%
17
18
Attityder till klimatskatt
Förslag 2: Skatt med återbäring Respondenten fick följande bakgrundsinformation: Tänk dig samma skatteförslag som i förslag 1, med samma prisökningar: Kyckling +4 kr/kg Fläsk +6,50 kr/kg Nötkött +32 kr/kg Ost +13,50 kr/kg Tänk dig också att alla skatteintäkter kommer att användas till återbäring. Den kommer att fördelas jämnt till varje skattebetalare där utbetalningen sker årsvis via skattebetalares skattekonto. Forskare har beräknat att en skatt enligt förslaget ovan kan generera ca 9 miljarder kr i skatteintäkter. Det skulle därmed innebära att varje skattebetalare (sysselsatta, bidragstagare och pensionärer) skulle erhålla ca 1100 kr per år (räknat på ca 7,5 miljoner skattebetalare). ■
Vad tycker du om detta förslag?
Skatt med återbäring Viktat på kön, ålder och boendeort
Jag är i allmänhet positivt inställd till ett sådant skatteförslag (n=501)
28%
Jag tycker detta förslag är ett effektivt sätt att minska de miljöproblem som köttproduktion för med sig (n=501)
28%
Jag tycker detta förslag är ett rättvist sätt att minska de miljöproblem som köttproduktion för med sig (n=501)
28%
24%
19%
21%
42%
47%
45%
Svaren gavs på en skala mellan 1 till 5, där 5 betyder att respondenten fullkomligt håller med och 1 att respondenten inte alls håller med. Andel 4+5
Andel 3
Andel 1+2
Ingen åsikt
6%
6%
6%
Attityder till klimatskatt
Förslag 3: Skatt till omställning av jordbruket Respondenten fick följande bakgrundsinformation: Tänk dig samma skatteförslag som i förslag 1, med samma prisökningar: Kyckling +4 kr/kg Fläsk +6,50 kr/kg Nötkött +32 kr/kg Ost +13,50 kr/kg Tänk dig också att alla skatteintäkter som genereras av förslaget (ca 9 miljarder kr) kommer att användas till att stödja en omställning av det svenska jordbruket. Det kommer betalas ut som omställningsstöd till svenska bönder för att stimulera ett produktionsskifte till mer växtbaserade livsmedel. ■
Vad tycker du om detta förslag?
Skatt till omställning av jordbruket Viktat på kön, ålder och boendeort
Jag är i allmänhet positivt inställd till ett sådant skatteförslag (n=501)
35%
20%
Jag tycker detta förslag är ett effektivt sätt att minska de miljöproblem som köttproduktion för med sig (n=501)
34%
20%
Jag tycker detta förslag är ett rättvist sätt att minska de miljöproblem som köttproduktion för med sig (n=501)
34%
21%
38%
39%
39%
Svaren gavs på en skala mellan 1 till 5, där 5 betyder att respondenten fullkomligt håller med och 1 att respondenten inte alls håller med. Andel 4+5
Andel 3
Andel 1+2
Ingen åsikt
7%
7%
7%
19
20
Attityder till klimatskatt
Förslag 4: Momsdifferentiering Respondenten fick följande bakgrundsinformation: Ett förslag som har lagts fram för att minska miljöpåverkan som uppstår på grund av köttproduktion och samtidigt stimulera en kosthållning med ett ökat intag av frukt och grönsaker är momsdifferentiering. Idag ligger momsen på alla livsmedel på 12 procent. Detta förslag skulle innebära en högre moms på allt kött som säljs i Sverige. Det skulle också innebära att olika köttslag och mejeriprodukter belastas med olika momssatser. Exempelvis skulle momsen på rött kött bli högre än momsen på kyckling. Det skulle också innebära en betydlig lägre moms på frukt och grönsaker än köttprodukter. Forskare har beräknat att en momsökning på kött som tar hänsyn till de miljöskador som köttproduktion medför skulle innebära samma prisökningar som i tidigare förslag. Antag att man inför en sådan momsökning och att man samtidigt kompenserar detta genom att sänka momsen på frukt och grönt med hälften, dvs med 6 procent. Kyckling +4 kr/kg Fläsk +6,50 kr/kg Nötkött +32 kr/kg Ost +13,50 kr/kg ■
Vad tycker du om detta förslag?
Momsdifferentiering Viktat på kön, ålder och boendeort
Jag är i allmänhet positivt inställd till ett sådant skatteförslag (n=501)
37%
21%
36%
5%
Jag tycker detta förslag är ett effektivt sätt att minska de miljöproblem som köttproduktion för med sig (n=501)
36%
22%
37%
5%
Jag tycker detta förslag är ett rättvist sätt att minska de miljöproblem som köttproduktion för med sig (n=501)
35%
23%
36%
6%
Svaren gavs på en skala mellan 1 till 5, där 5 betyder att respondenten fullkomligt håller med och 1 att respondenten inte alls håller med. Andel 4+5
Andel 3
Andel 1+2
Ingen åsikt
Attityder till klimatskatt
21
22
Mest och minst föredragna förslag
EN KOMBINATION:
Konsumenters mest och minst föredragna förslag Konsumenter vill ha hållbart producerat kött I den tredje enkäten kombineras förslag om butiksinterventioner och politiska styrmedel. Respondenterna fick ta ställning till tre butiksinterventioner och tre skatteförslag och ange vilket förslag de föredrog mest och minst: ■
Enbart försäljning av naturbeteskött
■
Ingen marknadsföring av de mest klimatbelastande produkterna
■
Skatt till omställning av jordbruket
■
Momsdifferentiering
■
Ransonering av kött
■
Allmän skatt på kött
Mest föredragna åtgärd är förslaget om att ta bort alla köttprodukter som inte har några miljömässiga mervärden och därmed endast sälja svenskt naturbeteskött, 29 procent. Därefter kommer förslaget om att ta bort marknadsföring av de mest klimatbelastande produkterna, 21 procent. Minst föredragna åtgärd är ransonering av kött och en allmän skatt på kött, 34 respektive 33 procent valde dessa som det minst attraktiva förslaget. Sammantaget indikerar undersökningen att konsumenter vill erbjudas hållbart producerat kött snarare än att förvägras eller begränsas i inköp av kött.
29% tycker att enbart försäljning av svenskt naturbeteskött är det mest föredragna förslaget
34% tycker att ransonering av kött är det minst föredragna förslaget
Mest och minst föredragna förslag
Förslag som föredras mest Viktat på kön, ålder och boendeort
29%
Enbart försäljning av svenskt naturbeteskött Ingen marknadsföring av de mest klimatbelastande produkterna
21%
Konsumtionsskatt till omställning av jordbruket
20%
Momsdifferentiering
19%
Ransonering av kött
Allmän skatt på kött
7% 4%
Förslag som föredras minst Viktat på kön, ålder och boendeort
Ransonering av kött
34%
Allmän skatt på kött
33%
Ingen marknadsföring av de mest klimatbelastande produkterna Enbart försäljning av svenskt naturbeteskött
12% 9%
Momsdifferentiering
6%
Konsumtionsskatt till omställning av jordbruket
6%
23
24
DJUPDYKNING:
Butiksinterventioner
DJUPDYKNING:
Hur skiljer sig preferenserna åt i olika grupper? Butiksinterventioner: Kvinnor, äldre och boende på landsorten mest positiva På följande sidor redovisas hur attityderna till de olika förslagen om butiksinterventioner skiljer sig åt mellan olika grupper, utifrån kön, ålder, utbildningsnivå, hushållssammansättning, kosthållning och boendeort. Sammanfattningsvis är kvinnor mer positiva än män till många av förslagen. Det förekommer vissa skillnader mellan olika åldersgrupper, men på det stora hela visar resultaten att uppfattningarna om de olika förslagen är snarlika. Det är marginella skillnader i svar mellan respondenter med olika utbildningsnivå. I mindre städer/ landsbygdskommuner är andelen konsumenter som ställer sig positiva något högre än i övriga grupper för vissa av förslagen. Möjligen går det att koppla till att landsbygdsbutikernas utbud är mindre och kundens egen möjlighet att välja hållbart är begränsad. En tolkning kan vara att man därför vill att butikerna tar större ansvar. När det gäller resultat analyserat utifrån respondenternas kosthållning visar undersökningen att flexitarianerna är klart mer positiva till samtliga förslag än allätarna. Dock ska påpekas att i den enkät som redovisas här, utgörs flexitarianerna endast av 58 individer (av totalt 504 respondenter).
DJUPDYKNING:
Butiksinterventioner
Förslagen som utvärderats: 1. Butiker bör göra allt dom kan för att deras sortiment har så låg klimatbelastning som möjligt. 2. Butiker bör ej marknadsföra de mest klimatbelastande produkterna. 3. Butiker bör helt ta bort de mest klimatbelastande produkterna. 4. Butiker bör ta bort alla köttprodukter som inte har några miljömässiga mervärden. Det skulle innebära att enbart svenskt naturbeteskött säljs. 5. Det bör finnas information på förpackningen huruvida djuret har fått gå ute och beta delar av året eller inte. 6. Den totala köttkonsumtionen (alla typer av kött) bör ransoneras för att minska klimatpåverkan. 7. Butiker bör primärt sälja varor som har producerats i hållbara produktionssystem. 8. Mat som transporteras med flyg bör inte få säljas alls på grund av deras höga klimatbelastning.
25
26
DJUPDYKNING:
Butiksinterventioner
_ Butiksinterventioner: Respondenternas fördelning Kön Kvinna
50%
Man
50%
Annat
0%
Vill ej svara
0% 0%
10%
Åldersgrupp
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
70%
80%
90%
100%
4%
Vill ej svara
24%
23%
18-34 år
65-85 år
25%
35-49 år
24%
50-64 år
Utbildningsnivå
7%
Grundskola
33%
Gymnasium
15%
Eftergymnasial utbildning
41%
Högskola/universitet Forskarutbildning
2%
Vill ej svara
1% 0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
DJUPDYKNING:
Butiksinterventioner
_ Butiksinterventioner: Respondenternas fördelning Hushållssammansättning
26%
Ensamboende
37%
En vuxen (över 18)
13%
Flera vuxna (över 18)
5%
Ett eller flera barn (under 18) En eller flera vuxna (över 18) och ett eller flera barn (under 18 år) Vill ej svara
19% 1% 0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Kosthållning
78%
Allätare Vegetarian (dvs inget kött men ost, mjölk och ägg)
6%
Vegan (dvs inget från djurriket)
1%
Pesketarian (äter fisk men inget rött kött eller fågel) Flexitarian (äter mest vegetariskt men kött då och då)
2%
Vill ej svara
2%
12% 0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
60%
70%
80%
90%
100%
Boendeort Storstäder och storstadsnära kommuner
34%
Större städer och kommuner nära större stad
40%
Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner
21%
Vill ej svara
2%
Oläsbara postnummer
3% 0%
10%
20%
30%
40%
50%
27
28
DJUPDYKNING:
Butiksinterventioner
_ Attityder till interventioner i butikerna Andelen som håller med om påståendet (angivit 4 eller 5 på 5-gradig skala) Viktat på kön Alla (n=504) (viktad)
Man (n=251)
Kvinna (n=252)
1. Butiker bör göra allt dom kan för att deras sortiment har så låg klimatbelastning som möjlig.
58%
53%
62%
2. Butiker bör ej marknadsföra de mest klimatbelastande produkterna (exempelvis genom flygblad, extrapris, framträdande exponering i butik).
44%
44%
43%
3. Butiker bör helt ta bort de mest klimatbelastande varorna (ex vissa typer av mejeri -och köttprodukter).
28%
29%
27%
4. Butiker bör ta bort alla köttprodukter som inte har några miljömässiga mervärden. Det skulle innebära att enbart svenskt naturbeteskött säljs.
51%
46%
53%
5. Det bör finnas information på förpackningen huruvida djuret har fått gå ute och beta delar av året eller inte.
67%
62%
69%
6. Den totala köttkonsumtionen (alla typer av kött) bör ransoneras för att minska klimatpåverkan (exempelvis att man bara får köpa 300–500 gram kött i veckan per person).
25%
20%
28%
7. Butiker bör primärt sälja varor som har producerats i hållbara produktionssystem (dessa kan vara märkta med miljöcertifieringar så som KRAV, MSC, ASC, EU Ekologiskt).
60%
54%
64%
8. Mat som transporters med flyg bör inte få säljas alls på grund av deras höga klimatbelastning (ex sparris och färska bär under vinterhalvåret).
39%
36%
41%
DJUPDYKNING:
Butiksinterventioner
_ Attityder till interventioner i butikerna Andelen som håller med om påståendet (angivit 4 eller 5 på 5-gradig skala) Viktat på ålder Alla (n=504) (viktat)
18-34 år (n=123)
35-49 år (n=126)
50-64 år (n=119)
65-85 år (n=114)
1. Butiker bör göra allt dom kan för att deras sortiment har så låg klimatbelastning som möjlig.
58%
60%
52%
53%
63%
2. Butiker bör ej marknadsföra de mest klimatbelastande produkterna (exempelvis genom flygblad, extrapris, framträdande exponering i butik).
44%
41%
48%
33%
51%
3. Butiker bör helt ta bort de mest klimatbelastande varorna (ex vissa typer av mejeri -och köttprodukter).
28%
33%
32%
21%
28%
4. Butiker bör ta bort alla köttprodukter som inte har några miljömässiga mervärden. Det skulle innebära att enbart svenskt naturbeteskött säljs.
51%
52%
49%
42%
55%
5. Det bör finnas information på förpackningen huruvida djuret har fått gå ute och beta delar av året eller inte.
67%
63%
67%
70%
62%
6. Den totala köttkonsumtionen (alla typer av kött) bör ransoneras för att minska klimatpåverkan (exempelvis att man bara får köpa 300–500 gram kött i veckan per person).
25%
34%
25%
18%
19%
7. Butiker bör primärt sälja varor som har producerats i hållbara produktionssystem (dessa kan vara märkta med miljöcertifieringar så som KRAV, MSC, ASC, EU Ekologiskt).
60%
56%
53%
59%
71%
8. Mat som transporters med flyg bör inte få säljas alls på grund av deras höga klimatbelastning (ex sparris och färska bär under vinterhalvåret).
39%
42%
38%
34%
42%
29
30
DJUPDYKNING:
Butiksinterventioner
_ Attityder till interventioner i butikerna Andelen som håller med om påståendet (angivit 4 eller 5 på 5-gradig skala) Viktat på boendeorter Alla (n=504) (viktat)
Storstäder och storstadsnära kommuner (n=173)
Större städer och kommuner nära större stad (n=200)
Mindre städer/ tätorter och landsbygdskommuner (n=108)
1. Butiker bör göra allt dom kan för att deras sortiment har så låg klimatbelastning som möjlig.
58%
58%
52%
68%
2. Butiker bör ej marknadsföra de mest klimatbelastande produkterna (exempelvis genom flygblad, extrapris, framträdande exponering i butik).
44%
39%
43%
54%
3. Butiker bör helt ta bort de mest klimatbelastande varorna (ex vissa typer av mejeri -och köttprodukter).
28%
28%
26%
32%
4. Butiker bör ta bort alla köttprodukter som inte har några miljömässiga mervärden. Det skulle innebära att enbart svenskt naturbeteskött säljs.
51%
49%
48%
58%
5. Det bör finnas information på förpackningen huruvida djuret har fått gå ute och beta delar av året eller inte.
67%
69%
62%
74%
25%
25%
20%
32%
7. Butiker bör primärt sälja varor som har producerats i hållbara produktionssystem (dessa kan vara märkta med miljöcertifieringar så som KRAV, MSC, ASC, EU Ekologiskt).
60%
64%
56%
63%
8. Mat som transporters med flyg bör inte få säljas alls på grund av deras höga klimatbelastning (ex sparris och färska bär under vinterhalvåret).
39%
37%
38%
46%
6. Den totala köttkonsumtionen (alla typer av kött) bör ransoneras för att minska klimatpåverkan (exempelvis att man bara får köpa 300–500 gram kött i veckan per person).
DJUPDYKNING:
Butiksinterventioner
_ Attityder till interventioner i butikerna Andelen som håller med om påståendet (angivit 4 eller 5 på 5-gradig skala) Viktat på hushållssammansättningar Alla (n=504) (viktat)
Jag bor ensam (n=129)
En vuxen (över 18) (n=185)
Flera vuxna (över 18) (n=65)
En eller flera vuxna (över 18) och ett eller flera barn (under 18 år) (n=95)
1. Butiker bör göra allt dom kan för att deras sortiment har så låg klimatbelastning som möjlig.
58%
63%
56%
72%
51%
2. Butiker bör ej marknadsföra de mest klimatbelastande produkterna (exempelvis genom flygblad, extrapris, framträdande exponering i butik).
44%
48%
43%
46%
38%
3. Butiker bör helt ta bort de mest klimatbelastande varorna (ex vissa typer av mejeri -och köttprodukter).
28%
29%
29%
25%
24%
4. Butiker bör ta bort alla köttprodukter som inte har några miljömässiga mervärden. Det skulle innebära att enbart svenskt naturbeteskött säljs.
51%
53%
49%
51%
48%
5. Det bör finnas information på förpackningen huruvida djuret har fått gå ute och beta delar av året eller inte.
67%
68%
67%
66%
58%
6. Den totala köttkonsumtionen (alla typer av kött) bör ransoneras för att minska klimatpåverkan (exempelvis att man bara får köpa 300–500 gram kött i veckan per person).
25%
23%
24%
22%
24%
7. Butiker bör primärt sälja varor som har producerats i hållbara produktionssystem (dessa kan vara märkta med miljöcertifieringar så som KRAV, MSC, ASC, EU Ekologiskt).
60%
64%
58%
68%
48%
8. Mat som transporters med flyg bör inte få säljas alls på grund av deras höga klimatbelastning (ex sparris och färska bär under vinterhalvåret).
39%
38%
39%
38%
38%
31
32
DJUPDYKNING:
Butiksinterventioner
_ Attityder till interventioner i butikerna Andelen som håller med om påståendet (angivit 4 eller 5 på 5-gradig skala) Viktat på utbildningsnivåer Alla (n=504) (viktat)
Gymnasium, folkhögskola (eller motsvarande) (n=168)
Eftergymnasial utbildning, ej högskola/ universitet (n=78)
Högskola/ universitet (n=209)
1. Butiker bör göra allt dom kan för att deras sortiment har så låg klimatbelastning som möjlig.
58%
52%
60%
62%
2. Butiker bör ej marknadsföra de mest klimatbelastande produkterna (exempelvis genom flygblad, extrapris, framträdande exponering i butik).
44%
42%
42%
46%
3. Butiker bör helt ta bort de mest klimatbelastande varorna (ex vissa typer av mejeri -och köttprodukter).
28%
27%
33%
26%
4. Butiker bör ta bort alla köttprodukter som inte har några miljömässiga mervärden. Det skulle innebära att enbart svenskt naturbeteskött säljs.
51%
47%
51%
51%
5. Det bör finnas information på förpackningen huruvida djuret har fått gå ute och beta delar av året eller inte.
67%
69%
60%
68%
6. Den totala köttkonsumtionen (alla typer av kött) bör ransoneras för att minska klimatpåverkan (exempelvis att man bara får köpa 300–500 gram kött i veckan per person).
25%
29%
21%
22%
7. Butiker bör primärt sälja varor som har producerats i hållbara produktionssystem (dessa kan vara märkta med miljöcertifieringar så som KRAV, MSC, ASC, EU Ekologiskt).
60%
54%
64%
65%
8. Mat som transporters med flyg bör inte få säljas alls på grund av deras höga klimatbelastning (ex sparris och färska bär under vinterhalvåret).
39%
40%
40%
39%
DJUPDYKNING:
Butiksinterventioner
_ Attityder till interventioner i butikerna Andelen som håller med om påståendet (angivit 4 eller 5 på 5-gradig skala) Viktat på kosthållningar Alla (n=504) (viktad)
Allätare (n=394)
Flexitarian (äter mest vegetariskt men kött då och då) (n=58)
1. Butiker bör göra allt dom kan för att deras sortiment har så låg klimatbelastning som möjlig.
58%
56%
76%
2. Butiker bör ej marknadsföra de mest klimatbelastande produkterna (exempelvis genom flygblad, extrapris, framträdande exponering i butik).
44%
38%
69%
3. Butiker bör helt ta bort de mest klimatbelastande varorna (ex vissa typer av mejeri -och köttprodukter).
28%
23%
41%
4. Butiker bör ta bort alla köttprodukter som inte har några miljömässiga mervärden. Det skulle innebära att enbart svenskt naturbeteskött säljs.
51%
47%
67%
5. Det bör finnas information på förpackningen huruvida djuret har fått gå ute och beta delar av året eller inte.
67%
63%
83%
6. Den totala köttkonsumtionen (alla typer av kött) bör ransoneras för att minska klimatpåverkan (exempelvis att man bara får köpa 300–500 gram kött i veckan per person).
25%
18%
47%
7. Butiker bör primärt sälja varor som har producerats i hållbara produktionssystem (dessa kan vara märkta med miljöcertifieringar så som KRAV, MSC, ASC, EU Ekologiskt).
60%
56%
79%
8. Mat som transporters med flyg bör inte få säljas alls på grund av deras höga klimatbelastning (ex sparris och färska bär under vinterhalvåret).
39%
35%
57%
33
34
DJUPDYKNING:
Klimatskatt
DJUPDYKNING:
Klimatskatt
KLIMATSKATT:
Högskoleutbildade mest positiva till momsdifferentiering Nedan redovisas hur attityderna till de olika förslagen om klimatskatt skiljer sig åt mellan olika grupper. Kvinnor är mer positiva till förslagen än män. Det förekommer även vissa skillnader i resultat mellan åldersgrupperna, men oavsett åldersgrupp är konsumenten överlag mer positiv till momsdifferentiering eller en skatt för omställning av jordbruket jämfört med förslaget om en allmän skatt på de mest klimatbelastande produkterna. Överlag är gruppen med högskole- eller universitetsutbildning mer positiva till förslagen om klimatskatt än de med gymnasial utbildning. När det gäller boende syns inga större åsiktsskillnader mellan de som bor i storstäder, större städer eller mindre städer/landsbygdskommuner. Resultat gällande förslaget om momsdifferentiering visar dock på relativt stora skillnader i uppfattning mellan de tre ”boendeorterna”. Mest positiva är de i storstadsgruppen, minst positiv är gruppen boende i mindre städer/landsbygdskommuner.
Förslagen som utvärderas är: 1. Allmän skatt på klimatbelastande produkter 2. Skatt med återbäring 3. Skatt till omställning av jordbruket 4. Momsdifferentiering
35
36
DJUPDYKNING:
Klimatskatt
_ Klimatskatt: Respondenternas fördelning Kön Kvinna
50%
Man
49%
Annat
0%
Vill ej svara
0% 0%
10%
Åldersgrupp
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
70%
80%
90%
100%
7%
Vill ej svara
24%
20%
18-34 år
65-85 år
24%
35-49 år
25%
50-64 år
Utbildningsnivå
8%
Grundskola
31%
Gymnasium
13%
Eftergymnasial utbildning
45%
Högskola/universitet
3%
Forskarutbildning Vill ej svara
1% 0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
DJUPDYKNING:
Klimatskatt
_ Klimatskatt: Respondenternas fördelning Hushållssammansättning
29%
Ensamboende
31%
En vuxen (över 18)
14%
Flera vuxna (över 18)
6%
Ett eller flera barn (under 18) En eller flera vuxna (över 18) och ett eller flera barn (under 18 år) Vill ej svara
19% 2% 0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Kosthållning
76%
Allätare Vegetarian (dvs inget kött men ost, mjölk och ägg)
5%
Vegan (dvs inget från djurriket)
2%
Pesketarian (äter fisk men inget rött kött eller fågel) Flexitarian (äter mest vegetariskt men kött då och då)
3%
Vill ej svara
13% 1% 0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
60%
70%
80%
90%
100%
Boendeort Storstäder och storstadsnära kommuner
36%
Större städer och kommuner nära större stad
38%
Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner
18% 6%
Vill ej svara Oläsbara postnummer
1% 0%
10%
20%
30%
40%
50%
37
38
DJUPDYKNING:
Klimatskatt
_ Allmän skatt på klimatbelastande produkter Tänk dig att ett skatteförslag läggs fram som ger prisökningar på kyckling, fläsk, nötkött och ost (enl sid 17). Vad tycker du om detta förslag?
Andelen som håller med om påståendet (angivit 4 eller 5 på 5-gradig skala) Viktat på kön 100%
75%
50%
25%
0%
28% 26% 31%
31% 30% 30%
28% 26% 29%
1
2
3
Alla (n=501) (viktat)
Man (n=246)
Kvinna (n=252)
Andelen som håller med om påståendet (angivit 4 eller 5 på 5-gradig skala) Viktat på ålder 100%
75%
50%
25%
28% 31% 31% 31%
20%
31%
39%
33% 28%
37% 21%
20%
25% 28% 20%
0%
1 Alla (n=501) (viktat)
2 18-34 år (n=119)
3
35-49 år (n=121)
50-64 år (n=127)
65-85 år (n=100)
Andelen som håller med om påståendet (angivit 4 eller 5 på 5-gradig skala) Viktat på boendeorter 100%
75%
50%
25%
0%
28% 30% 31% 26%
31% 32% 33% 25%
28% 26% 30% 25%
1
2
3
Alla (n=501) (viktat)
Storstäder och storstadsnära kommuner (n=182)
Större städer och kommuner nära större stad (n=190)
Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner (n=92)
DJUPDYKNING:
1: Jag är i allmänhet positivt inställd till ett sådant skatteförslag.
2: Jag tycker detta förslag är ett effektivt sätt att minska de miljöproblem som köttproduktion för med sig.
Klimatskatt
3: Jag tycker detta förslag är ett rättvist sätt att minska de miljöproblem som köttproduktion för med sig.
Andelen som håller med om påståendet (angivit 4 eller 5 på 5-gradig skala) Viktat på hushållssammansättningar 100%
75%
50%
25%
28% 28% 23%
30% 28%
31% 28% 28% 33% 30%
28% 26% 25% 32% 23%
2
3
0%
1 Alla (n=501) (viktat)
Med en vuxen (över 18) (n=154)
Jag bor ensam (n=145)
Med flera vuxna (över 18) (n=69)
Med en eller flera vuxna (över 18) och ett eller flera barn (under 18 år) (n=97)
Andelen som håller med om påståendet (angivit 4 eller 5 på 5-gradig skala) Viktat på utbildningsnivåer 100%
75%
50%
25%
28%
16%
31%
29% 25% 30%
21%
31%
23%
33%
28% 13%
30% 30% 26%
0%
1 Alla (n=501) (viktat)
2 Grundskola (eller motsvarande obligatorisk skola) (n=38)
3
Gymnasium, folkhögskola (eller motsvarande) (n=155)
Högskola/ universitet (n=223)
Eftergymnasial utbildning, ej högskola/ universitet (n=64)
Andelen som håller med om påståendet (angivit 4 eller 5 på 5-gradig skala) Viktat på kosthållningar 100%
75%
43%
50%
25%
0%
28%
21%
31%
1 Alla (n=501) (viktat)
40% 24% 2
Allätare (n=383)
28%
40% 20% 3
Flexitarian (äter mest vegetariskt men kött då och då) (n=63)
39
40
DJUPDYKNING:
Klimatskatt
_ Skatt med återbäring Tänk dig samma skatteförslag som i förra exemplet, med samma prisökningar (se sid 17). Tänk dig också att alla skatteintäkter kommer att användas till återbäring som fördelas jämnt till varje skattebetalare. Vad tycker du om detta förslag?
Andelen som håller med om påståendet (angivit 4 eller 5 på 5-gradig skala) Viktat på kön 100%
75%
50%
25%
28% 27% 32%
28% 24% 31%
28% 25% 31%
1
2
3
0%
Alla (n=501) (viktat)
Man (n=246)
Kvinna (n=252)
Andelen som håller med om påståendet (angivit 4 eller 5 på 5-gradig skala) Viktat på ålder 100%
75%
50%
25%
28%
37%
28% 33%
19%
28%
39% 25%
31%
28%
16%
36%
26%
32% 19%
0%
1
2
Alla (n=501) (viktat)
18-34 år (n=119)
3
35-49 år (n=121)
50-64 år (n=127)
65-85 år (n=100)
Andelen som håller med om påståendet (angivit 4 eller 5 på 5-gradig skala) Viktat på boendeorter 100%
75%
50%
25%
0%
28%
34% 31%
24%
28% 30% 27% 24%
28% 32% 29% 24%
2
3
1 Alla (n=501) (viktat)
Storstäder och storstadsnära kommuner (n=182)
Större städer och kommuner nära större stad (n=190)
Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner (n=92)
DJUPDYKNING:
1: Jag är i allmänhet positivt inställd till ett sådant skatteförslag.
2: Jag tycker detta förslag är ett effektivt sätt att minska de miljöproblem som köttproduktion för med sig.
Klimatskatt
3: Jag tycker detta förslag är ett rättvist sätt att minska de miljöproblem som köttproduktion för med sig.
Andelen som håller med om påståendet (angivit 4 eller 5 på 5-gradig skala) Viktat på hushållssammansättningar 100%
75%
50%
25%
28% 30% 23%
36%
28% 31%
30%
21%
33% 28%
28% 30%
36% 22%
29%
0%
1
2
3
Alla (n=501) (viktat)
Med en vuxen (över 18) (n=154)
Jag bor ensam (n=145)
Med flera vuxna (över 18) (n=69)
Med en eller flera vuxna (över 18) och ett eller flera barn (under 18 år) (n=97)
Andelen som håller med om påståendet (angivit 4 eller 5 på 5-gradig skala) Viktat på utbildningsnivåer 100%
75%
50%
25%
32% 31% 30%
28%
30% 25% 29%
28%
13%
28%
11%
16%
28% 31% 30%
0%
1 Alla (n=501) (viktat)
2 Grundskola (eller motsvarande obligatorisk skola) (n=38)
3
Gymnasium, folkhögskola (eller motsvarande) (n=155)
Högskola/ universitet (n=223)
Eftergymnasial utbildning, ej högskola/ universitet (n=64)
Andelen som håller med om påståendet (angivit 4 eller 5 på 5-gradig skala) Viktat på kosthållningar 100%
75%
50%
25%
0%
28% 24%
40%
28%
1 Alla (n=501) (viktat)
37% 22% 2
Allätare (n=383)
28% 23%
40%
3
Flexitarian (äter mest vegetariskt men kött då och då) (n=63)
41
42
DJUPDYKNING:
Klimatskatt
_ Skatt för omställning av jordbruket Tänk dig samma skatteförslag som tidigare, med samma prisökningar (se sid 17). Tänk dig att alla skatteintäkter används till omställning av det svenska jordbruket. Vad tycker du om detta förslag?
Andelen som håller med om påståendet (angivit 4 eller 5 på 5-gradig skala) Viktat på kön 100%
75%
50%
35% 33% 37%
34% 34% 35%
34% 33% 34%
1
2
3
25%
0%
Alla (n=501) (viktat)
Man (n=246)
Kvinna (n=252)
Andelen som håller med om påståendet (angivit 4 eller 5 på 5-gradig skala) Viktat på ålder 100%
75%
50%
35% 39% 36% 35%
25%
28%
34% 39% 35% 34%
34%
28%
41%
30% 33% 30%
0%
1 Alla (n=501) (viktat)
3
2 18-34 år (n=119)
35-49 år (n=121)
50-64 år (n=127)
65-85 år (n=100)
Andelen som håller med om påståendet (angivit 4 eller 5 på 5-gradig skala) Viktat på boendeorter 100%
75%
50%
35% 35% 37% 33%
34% 36% 38%
25%
0%
1
2
28%
34% 34% 37%
28%
3
Alla (n=501) (viktat)
Storstäder och storstadsnära kommuner (n=182)
Större städer och kommuner nära större stad (n=190)
Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner (n=92)
DJUPDYKNING:
1: Jag är i allmänhet positivt inställd till ett sådant skatteförslag.
2: Jag tycker detta förslag är ett effektivt sätt att minska de miljöproblem som köttproduktion för med sig.
Klimatskatt
3: Jag tycker detta förslag är ett rättvist sätt att minska de miljöproblem som köttproduktion för med sig.
Andelen som håller med om påståendet (angivit 4 eller 5 på 5-gradig skala) Viktat på hushållssammansättningar 100%
75%
50%
35% 32% 35% 35% 35%
34% 34% 32% 30% 38%
34% 33% 34% 33% 33%
1
2
3
25%
0%
Alla (n=501) (viktat)
Med en vuxen (över 18) (n=154)
Jag bor ensam (n=145)
Med flera vuxna (över 18) (n=69)
Med en eller flera vuxna (över 18) och ett eller flera barn (under 18 år) (n=97)
Andelen som håller med om påståendet (angivit 4 eller 5 på 5-gradig skala) Viktat på utbildningsnivåer 100%
75%
50%
35%
29%
35% 33% 36%
34%
25%
21%
32% 31%
38%
34%
26%
33% 36% 35%
0%
1 Alla (n=501) (viktat)
2 Grundskola (eller motsvarande obligatorisk skola) (n=38)
3
Gymnasium, folkhögskola (eller motsvarande) (n=155)
Högskola/ universitet (n=223)
Eftergymnasial utbildning, ej högskola/ universitet (n=64)
Andelen som håller med om påståendet (angivit 4 eller 5 på 5-gradig skala) Viktat på kosthållningar 100%
75%
50%
35% 30%
43%
34% 29%
25%
0%
1 Alla (n=501) (viktat)
2 Allätare (n=383)
40%
34%
43% 28%
3
Flexitarian (äter mest vegetariskt men kött då och då) (n=63)
43
44
DJUPDYKNING:
Klimatskatt
_ Momsdifferentiering Antag att olika köttslag och mejeriprodukter beslastas med olika momssatser. Det skulle också innebära en lägre moms på frukt och grönt (se sid 20). Vad tycker du om detta förslag?
Andelen som håller med om påståendet (angivit 4 eller 5 på 5-gradig skala) Viktat på kön 100%
75%
50%
37% 35% 42%
36%
31%
41%
35% 31% 38%
25%
0%
1
2 Alla (n=501) (viktat)
3
Man (n=246)
Kvinna (n=252)
Andelen som håller med om påståendet (angivit 4 eller 5 på 5-gradig skala) Viktat på ålder 100%
75%
50%
37% 42% 40% 41% 34%
36%
45%
37% 37%
35%
30%
41%
35% 37% 30%
25%
0%
1
3
2
Alla (n=501) (viktat)
18-34 år (n=119)
35-49 år (n=121)
50-64 år (n=127)
65-85 år (n=100)
Andelen som håller med om påståendet (angivit 4 eller 5 på 5-gradig skala) Viktat på boendeorter 100%
75%
50%
37%
47%
38%
25%
0%
28%
36% 41% 36% 33%
35% 38% 35% 33%
2
3
1 Alla (n=501) (viktat)
Storstäder och storstadsnära kommuner (n=182)
Större städer och kommuner nära större stad (n=190)
Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner (n=92)
DJUPDYKNING:
1: Jag är i allmänhet positivt inställd till ett sådant skatteförslag.
2: Jag tycker detta förslag är ett effektivt sätt att minska de miljöproblem som köttproduktion för med sig.
Klimatskatt
3: Jag tycker detta förslag är ett rättvist sätt att minska de miljöproblem som köttproduktion för med sig.
Andelen som håller med om påståendet (angivit 4 eller 5 på 5-gradig skala) Viktat på hushållssammansättningar 100%
75%
50%
43% 37% 38% 32% 38%
36% 39%
39% 30% 35%
35% 38% 31% 38% 32%
25%
0%
1
2
3
Alla (n=501) (viktat)
Med en vuxen (över 18) (n=154)
Jag bor ensam (n=145)
Med flera vuxna (över 18) (n=69)
Med en eller flera vuxna (över 18) och ett eller flera barn (under 18 år) (n=97)
Andelen som håller med om påståendet (angivit 4 eller 5 på 5-gradig skala) Viktat på utbildningsnivåer 100%
75%
50%
25%
37% 21%
35% 34%
45%
36% 21%
33%
39% 40%
35%
29% 30%
39% 39%
0%
1 Alla (n=501) (viktat)
2 Grundskola (eller motsvarande obligatorisk skola) (n=38)
3
Gymnasium, folkhögskola (eller motsvarande) (n=155)
Högskola/ universitet (n=223)
Eftergymnasial utbildning, ej högskola/ universitet (n=64)
Andelen som håller med om påståendet (angivit 4 eller 5 på 5-gradig skala) Viktat på kosthållningar 100%
75%
54% 50%
37% 32%
52% 36%
30%
25%
0%
1 Alla (n=501) (viktat)
2 Allätare (n=383)
35%
46% 28%
3
Flexitarian (äter mest vegetariskt men kött då och då) (n=63)
45
46
EN KOMBINATION:
Kvinnor vill ha naturbeteskött - män vill ha mindre reklam
_ Det förslag som föredras mest Alla och jämförelse mellan män och kvinnor 100%
75%
50%
35% 25%
23%
29% 18%
25%
21% 18% 22% 20% 20% 19% 19% 7% 8% 7%
0%
1
2
3
Kvinna (n=265)
4 Man (n=246)
3% 4% 4%
5
6
Alla (n=532) (viktat)
_ Det förslag som föredras minst Alla och jämförelse mellan män och kvinnor 100%
75%
50%
40% 27%
25%
0%
9% 11% 9%
13% 10% 12%
1
2 Kvinna (n=252)
5% 7% 6%
6% 7% 6%
3
4 Man (n=246)
5 Alla (n=501) (viktat)
1. Enbart försäljning av svenskt naturbeteskött 2. Ingen marknadsföring av de mest klimatbelastande produkterna 3. Konsumtionsskatt till omställning av jordbruket 4. Momsdifferentiering 5. Ransonering av kött 6. Allmän skatt på kött
34%
38% 27%
6
33%
EN KOMBINATION:
Kvinnor vill ha naturbeteskött - män vill ha mindre reklam
EN KOMBINATION:
Kvinnor vill ha naturbeteskött - män vill ha mindre reklam I undersökningen ombads respondenterna att välja ut den åtgärd som de föredrog mest och minst. De fick välja mellan tre butiksinterventioner och tre skatteförslag, som visas i graferna till vänster. Det var en tydlig skillnad mellan män och kvinnor gällande mest och minst föredragna förslag, i övrigt var skillnaderna ganska marginella inom de olika respondentgrupperna. Därför redovisas endast grafer viktade på kön här. På frågan om mest föredragna förslag framkom att andelen som föredrar att endast svenskt naturbeteskött säljs i butik är klart högre bland kvinnor än bland män, 35 procent jämfört
med 23 procent. Andelen som föredrar att marknadsföring av de mest klimatpåverkande livsmedlen förbjuds är väsentligt högre bland män än bland kvinnor, 25 procent jämfört med 18 procent. På frågan om minst föredragna förslag pekar 40 procent av kvinnorna ut köttransonering, motsvarande andel bland männen är bara 27 procent. 38 procent av männen pekar ut en allmän skatt på kött som minst föredragna förslag, bland kvinnor är motsvarande andel 27 procent. Både valet av mest och minst föredragna förslag ligger i linje med resultaten vid utvärdering av vart och ett av förslagen.
47
48
Om Axfoundation
Det här är Axfoundation Axfoundation är en fristående, icke vinstdrivande verksamhet som arbetar konkret för ett hållbart samhälle. Vi tror på företagande som förändringskraft och på breda samarbeten med relevanta aktörer. Tillsammans med runt 200 partners inom såväl näringsliv som akademi, offentlig sektor och civilsamhälle, tacklar vi praktiska frågor som rör sakerna vi köper, maten vi äter och resurserna vi nyttjar. Axfoundation grundades 1993 av Antonia Ax:son Johnson. Till en början var vår uppgift att stödja vetenskaplig forskning kring hållbar utveckling
och den forskningens praktiska tillämpning. Idag accelererar och innoverar Axfoundation praktiska lösningar inom tre programområden: Hållbar produktion och konsumtion, Framtidens mat och Cirkulär ekonomi. Den här rapporten är gjord inom ramen för programmet Hållbar produktion och konsumtion, som ett stöd för och led i vårt praktiska arbete med att testa nya lösningar för hållbar livsmedelskonsumtion i samarbete med dagligvaruhandeln, akademin och aktörer i hela livsmedelskedjan.
Referenser
Referenser AgriFood, 2020. Märkning av livsmedel för ett bättre klimat - vad tycker konsumenten? Policy brief 2020:3 Finansdepartementet, 2016. Strategi för hållbar konsumtion. Fi 2016:6 Ing-Marie Gren, Food Policy, Refunding of a climate tax on food consumption in Sweden, https://doi. org/10.1016/j.foodpol.2020.102021 IPBES, 2019. Summary for policymakers of the global assessment report on biodiversity and ecosystem services of the Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services. IPCC, 2019. Climate Change and Land — IPCC. www.ipcc.ch/report/srccl Konsumentverket, 2020. Konsumenterna och miljön 2020. 2020:2 Miljödepartementet, 2020. Cirkulär ekonomi - strategi för omställningen i Sverige. Näringsdepartementet, 2016/17. En livsmedelsstrategi för Sverige. Artikelnr: N2017.1 Naturvårdsverket, 2020. Konsumtionsbaserade växthusgassläpp per person och år. www. naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-konsumtionsbaserade-utslapp-per-person Sachs, J., Schmidt-Traub, G., Kroll, C., Lafortune, G., Fuller, G., Woelm, F. 2020. The Sustainable Development Goals and COVID-19. Sustainable Development Report 2020. Cambridge: Cambridge University Press. https://sdgindex.org/reports/sustainable-development-report-2020/ SLU Future Food, 2020. Rapport nr 13: Styrmedel för hållbar matkonsumtion – en kunskapsöversikt och vägar framåt Statskontoret, 2019. Analys av några offentliga styrmedel för bättre matvanor. 2019:10
49
50
Vill matkonsumenter bli styrda mot klimatsmarta val?
Axfoundation är en fristående, icke vinstdrivande verksamhet som innoverar och accelererar praktiska lösningar för ett hållbart samhälle. Vi tror på företagande som förändringskraft och på breda samarbeten med relevanta aktörer. Tillsammans med över 200 partners tacklar vi praktiska hållbarhetsutmaningar som rör sakerna vi köper, maten vi äter och resurserna vi nyttjar. Följ oss i sociala medier @axfoundation Axfoundation Box 26008 Östermalmsgatan 40 100 41 Stockholm www.axfoundation.se info@axfoundation.se
