Tidningen Apoteket 3 2013

Page 1

för ett liv i hälsa nummer 3 2013

Prostatacancer Nya behandlingar och etiska avvägningar

Oroande utveckling! Vårt samhälle framkallar barnfetma

Sköna fötter

läs om: y rsel g raviditet & amning

Enklare, smartare och snabbare

Framtidens vård

Läkaren Gunhild A Stordalen kämpar för enkla & hållbara val


mambaby.com

mambaby.com

Titta! Jag kan le mot dig. MAM Air: designad för världens vackraste leende. På MAM vet vi hur fantastiskt det är att se sitt barn skratta. Tillsammans med vår medicinska expertis har vi därför tagit fram MAM Air – en luftig napp med öppen sköld som visar mer av barnets leende. Den luftiga skölden gör också att nappen är extra skonsam mot barnets känsliga hud. Sugdelen är gjord av MAM:s silkeslena silikon, Silk Teat®, som gör nappen extra mjuk och behaglig för barnet att suga på. MAM Air är förpackad i MAM:s unika steriliseringsbox, som gör att nappen enkelt kan steriliseras i mikron, och som är praktisk att bära med sig nappen i.

ladda upp med nappar inför semestern!

20 % rabatt

vid köp av två förpackningar nappar från MAM Gäller: 24/6–11/8

MAM Night

KlinisKT bevisAT

ty ear ch Socie

MAM Original

samarbete för största möjliga säkerhet MAM:s innovationer godkänns alltid ild ren av våra lR medicinska experter. Medica es

MAM Perfect

Int h ern ational C

MAM Start

Gilla oss på facebook! På facebook.com/MAMbaby får du tips, erbjudanden och snabba svar på dina frågor. MAM bloggen

Håll koll på det senaste inom graviditet, amning och små barn! Läsvärda inlägg från vår sjuksköterska Carina och från intressanta gästbloggare hittar du på mambloggen.se.

° Alla MAM:s produkter är fria från ämnet Bisphenol A.


innehåll

3/2013

24 Barnfetma Billiga och kaloririka livsmedel plus en stillasittande livsstil skapar ett fetmaframkallande samhälle. Men det finns saker du kan göra för att skapa bättre förutsättningar för barnen.

6

summerat

kropp och skönhet

8 Kristallsjuka 9 Graviditet

18 Sommarfötter 20 Sola efter hudtyp

10 Tema: Framtidens vård

24 Barnfetma

Den kunniga patienten använder läkaren som en coach för att göra egna val. Fattig­ dom, överflöd och klimatförändringar hotar världshälsan. Mindre tolerans mot ohälsa. Vilka tendenser följer med in i framtiden?

10

Forskning och vetenskap 26 Läkemedel och miljö 30 Prostatacancer

22

6 Noterat Var femte person kan tänka sig köpa receptbelagda läkemedel via andra kanaler än apotek. Glesbygdsapoteken får särskilt stöd. Att lukta på en burk med parmesan, för det tankarna till en härlig smakupple­ velse eller något ganska vidrigt? Det är en fråga som Medicinsk vetenskap tar sig an liksom en framtidsfråga om när vi kommer få se en maskin som avslöjar våra innersta tankar.

På Apoteket 32 På hyllan 34 SOS Barnbyar 35 Läsarundersökningen 36 Apotekets experter 38 Kundklubben nummer 3 2013 |

|3


Rozex gör skillnad

Nu receptfri

Utan förvarning kommer det. Huden i ansiktet hettar. Du är röd och prickig. Det ser nästan ut som akne, fast det är länge sedan du lämnade tonåren. Känner du igen dig? Du kan ha en hudåkomma som heter rosacea. Och den går att behandla. En halv miljon svenska män och kvinnor lider av rosacea. Rozex kan hjälpa många av dem. Det är ett nytt receptfritt läkemedel som behandlar symptomen. Besök ditt lokala apotek för råd och vägledning, eller läs mer om rosacea på www.rozex.se

Låt inte rosacea stoppa dig

Rozex 0,75% kräm, Rozex 0,75 % gel. 30 gram (receptfri), 1 g kräm/gel innehåller metronidazol 7,5 mg (0,75 %). D06BX01. Behandling av symptom vid rosacea. Innan behandling påbörjas bör diagnosen rosacea fastställas av läkare. Läs bipacksedeln noga! Produktresumé 2013-02-14. För mer info se www.fass.se. Galderma Nordic AB, 018-4440330. www.galdermanordic.com. 2013-05-07


Välkommen

Postadress Tidningen Apoteket Apoteket AB, Box 3001 169 03 Solna E-post tidningen.apoteket@apoteket.se Telefon 010 - 447 50 00 Webbplats www.apoteket.se TF chefredaktör och Ansvarig utgivare Fredrik Hed REDAKTIONSRÅD Carina Backhans Lotta Haleen Anders Rynnel Anna Stolt Margareta Söderström Grafisk form Sofia Nilsson Åkesson & Curry AB Redigering & Layout Åkesson & Curry AB ANNONSER Advertise AB, Carl Thörne Telefon 08 - 22 44 80 Tryck Forssa Print OY Finland ISSN 0349-2516. Tidningen trycks med papper 150 g Galerie Silk på omslaget och 80 g G print på inlagan, ett miljöanpassat papper som uppfyller de nordiska miljömärkningskriterierna för Svanen. Trycksaken uppfyller Apoteket AB:s miljökrav. Upphovsrätt Apoteket AB. Citera gärna, men glöm inte att uppge källan. Tidningen Apotekets artiklar har enbart informationssyfte och bör inte ersätta rådgivning på apotek eller läkarkonsultation. Har du problem med din hälsa eller frågor om dina läkemedel kontakta ditt apotek eller sjukvården.

spännande framtid inte med säkerhet kan säga något om är framtiden. Men för att lära om framtiden, och bättre förstå vad som händer och varför, kan vi studera vår nutid och historia. Det sistnämnda överlämnar jag till dig själv, men framtiden hjälper vi dig med i detta nummer av Tidningen Apoteket. Få saker är så intressanta och spännand­e just nu som framtidens sjukvård. Vad sam­hället ska göra och inte göra är en het potatis när resurserna krymper. Vissa saker prioriteras ned när pengarna inte räcker. Andra saker löser sig mer av sig självt. Som när den svenska magsårsmedicinen Losec introducerades. För dem med allvarliga blödande magsår fanns bara alternativet med en komplicerad operation. Med Losec kunde den stora majoriteten av dessa patienter slippa operation och istället ta tabletter som på några veckor läkte ut såret. Behovet av magsårsoperationer sjönk drastiskt över en natt – för att förenkla det hela en smula. Det enda vi

Andra utvecklingar inom läkemedelsområdet är

nya effektiva behandlingar för patienter med reumatiska sjukdomar, astma, diabetes, infektioner, multipel skleros, stroke och hjärtinfarkt. För att inte tala om nya sätt att behandla cancersjukdomar som har gjort att många idag blir botade och/eller överlever mycket längre än tidigare. Fortfarande finns stora medicinska behov att lösa i framtiden, som exempelvis olika demenssjukdomar, som drabbar allt fler i vår åldrande befolkning. En annan het framtidsdiskussion rör hur och var vi ska vårda våra sjuka. Inte nödvändigtvis på sjukhus. Med ny teknik blir det möjligt att vårda fler i hemmet och följa dem på distans. Smarta system med enkla armband och sensorer kan känna av hur patienten mår och via telefoner och internet larma sjukhuset. Eller bara uppmana patienten att justera dosen på läkemedlet om det räcker. Det enda vi kan vara säkra på när det gäller framtiden är

att den blir så som vi själva skapar den. Därför uppmanar jag dig att läsa temat i detta nr (sid 10-17), tänka efter och bilda dig en egen uppfattning. Och kanske vara med och påverka. Avslutningsvis är det väldigt spännande att vara till­baka på Tidningen Apoteket. Som vanligt ser jag fram emot att få höra vad du vill att vi ska skriva om i tidninge­n. Maila därför till mig på adressen nedan.

Läkaren Gunhild A Stordalen var en av deltagarna på Global Health Beyond 2012. Foto: Christian Hagward

Foto: Martina Holmberg

Tidningen kommer ut fem gånger om året och finns gratis på alla Apoteket AB:s apotek. Nästa nummer kommer den 29 augusti.

Vad sam­hället ska göra och inte göra är en het potatis när resur­ serna krymper.

Nu är det lättare att läsa tidningen Apoteket på apoteket.se. Du hittar den via apoteket.se/tidning och ibland direkt från startsidan

Fredrik Hed tf chefredaktör tidningen.apoteket@apoteket.se nummer 3 2013 |

|5


viagraproduktion Så här såg det ut i en fabrik i Kina som tillverkade falsk Viagra.

noterat

Sänk blodtrycket efter graviditeten Foto: Pfizer AB

Kvinnor med högt blodtryck under

En av fem är villig att köpa medicin olagligt Läkemedelsverket

har genomfört flera enkätstudier som visar att så många som 20 procent av de tillfrågade är beredda att handla receptbelagda läkemedel i andra typer av butiker än apotek, utan varken recept eller läkarkontakt. Detta trots att receptbelagda läkemedel i Sverige bara får säljas på godkända apotek. Svenska konsumenter är medvetna om vissa av riskerna med att köpa läkemedel från osäkra eller olagliga källor. Det finns åtskilliga webbplatser där man själv kan ange en diagnos och sedan välja vilket läkemedel man vill köpa. Trots det är

många beredda att ändå ta en hälsorisk utan kontakt med vården och utan att behandlingen följs upp. – Som konsument ska man vara uppmärksam på webbplatser som säljer receptbelagda läkemedel till konsumenter utan recept från vården. Den typen av verksamhet är alltid olaglig, säger Carolina Birgner, utredare på Läkemedelsverket. Verket har också i sina undersökningar hittat receptbelagda läkemedel på svenska auktionssajter på internet, vilket inte heller är tillåtet. Alla svenska apotek, även de som säljer på internet, ska ha den godkända symbolen med det gröna korset.

Extra stöd för apotek i glesbygd

För att upprätthålla en god läkemedelsförsörjning i hela landet inrättar regeringen ett särskilt stöd för glesbygdsapotek. En av de faktorer som kommer att beaktas

6|

| nummer 3 2013

för att få ta del av bidraget är avståndet mellan det apotek som ansöker om stöd och närmast närliggande apotek. Enligt Regeringen får tillståndshavaren ansöka om bidrag i efterskott för det öppen­vårdsapotek tillståndet avser. Bidrag får huvudsakligen lämnas till apotek som under det kalenderår som närmast föregår bidragsåret var beläget mer än tjugo kilometer från ett annat öppenvårdsapotek, var öppet under alla kalendermånader, och sålde för mellan en och tio miljoner kronor.

graviditeten har en ökad risk för högt blodtryck även 40 år senare, vilket i sin tur medför en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Det visar forskare vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Forskarna följde 105 kvinnor som födde barn i början av 1970-talet. Hälften av kvinnorna hade ett förhöjt blodtryck under graviditeten, andra hälften hade en normal graviditet. Studien visar att kvinnor som haft en blodtrycksökning under graviditeten oftare diagnostiseras med högt blodtryck även 35-40 år senare. Samma kvinnor uppvisade också en viss påverkan på blodsockerbalansen. För att bevara ett friskt hjärtkärlsystem efter klimakteriet bör kvinnor som har högt blodtryck under graviditeten sträva efter att återgå till ett normalt blodtryck efter graviditeten. – Det handlar till exempel om att vara fysiskt aktiva och undvika övervikt. Det är också viktigt att ha en noggrann och regelbunden kontroll på blodtrycket, säger Anna-Clara Collén som ledde studien.

9 %

… av Sveriges befolkning har drabbats

av depression under det senaste året. En översikt från Cochrane-institutet i Danmark visar att fysisk träning vid depression ger en måttlig effekt på depressionssymtomen.


I Karolinska Institutets populärvetenskapliga tidning kan du läsa om de senaste forsknings­rönen inom medicin och hälsa och möta forskarna bakom fynden.

I samarbete med

Gilla oss på facebook

facebook.com/medicinskvetenskap Beställ ett gratis provexemplar av tidninge­n på medicinskvetenskap@ki.se

Läs mer: ki.se/medicinskvetenskap

Tankeläsning – finns det? När kan forskare läsa våra tankar? Ola – En tankeläsningsmaskin som kan avslöja människors innersta tankar har många drömt om. En sådan finns inte, men med modern hjärnavbildnings­teknik, så kal�lad multi-voxel pattern analysis, går det att utläsa förvånansvärt mycket information om människors mentala tillstånd. Forskare har till exempel kunnat återskapa filmbilder som försökspersoner ser på genom att studera personens hjärnaktivitet. Med samma teknik går det att förutse vad en person kommer att bestämma sig för att göra, till exempel trycka på knapp A eller knapp B, flera sekunder innan personen själv upplever sig fatta ett beslut. Det visar att våra medvetna beslut föregås av omedvetna processer i hjärnan som kan upptäckas med hjärnav-

uppkopplad Forskare kan förutse vilket beslut en försöksperson kommer att fatta.

bildning. Det går också till viss del att utläsa om en person ljuger Forskaren eller talar sanning. Tekniken utnyttjas därför kommersiellt av samma sorts företag som tidigare har intresserat sig för lögndetektorer. I USA kan man till exempel låta scanna sin hjärna för att bevisa att man inte har varit otrogen mot sin fru. Inga seriösa forskare tycker att tekniken är tillförlitlig nog för att använda till sådant. Men forskningen är intressant eftersom den kan lära oss mer om hur hjärnan kodar information.

Fråga

Henrik Ehrsson Professor i neurovetenska­p

Är du nyfiken? Skicka in din klurigaste fråga om medici­n till

medicinskvetenskap@ki.se så letar vi rätt på en forskare som kan svara. Läs svaret i nästa nummer av Medicinsk Vetenskap.

Om man säger ’lukta på den här’ och håller fram en burk med parmesan­ost så undrar många vem som spytt i burken. Om burken istället presenteras med orden ’Lukta på den här osten’ kan samma person tycka att det luktar utsökt gott. Johan Lundström , forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, förklarar hur lukten samverkar med andra sinnen för att skapa helhetsupplevelser. Han intresserar sig bland annat för hur luktsinnet hjälper oss att identifiera och undvika sjukdomar – läs mer i senaste numret av Medicinsk Vetenskap.

Sommar­ läsning Prenumerera själv eller ge bort en prenumeration på Medicinsk Vetenskap – nu endast 99:för ett helår om 4 nummer. Anmäl prenumeration på:

ki.se/medicinskvetenskap. Ange koden Sommar2013 Erbjudandet gäller tom 16 augusti 2013.

nummer 3 2013 |

|7


summerat: YRSEL

TOPPLISTAN Här är listan över ofarlig yrsel som patientern­a oftast söker vård för: ”Kristallsjuka” = godartad lägesyrsel. ” virus på balans­nerven” = vestibul­arisneurit. Man tror att denna yrsel kan vara ett efterspel efter en virus­infektion. Fobisk yrsel = psykiskt betingad spännings­yrsel som ökar i samhället. På delad fjärde plats kommer migrän­ associerad yrsel och Ménières sjukdom .

KRISTALLSJUKA

Yrsel kommer plötsligt. Yrsel är obehagligt. Men yrsel är för det mesta ofarlig och lätt att bli kvitt. Samtidigt är det viktigt att förstå när yrsel är tecken på ett farligt och allvarligt tillstånd som kräver akut vård. TEXT Lotta Skoglund

FARLIG ALLVARLIG YRSEL Yrsel plus ytterligare ett annat

besvär ska alltid ses som allvarligt. Här är några exempel. Det räcker med ett av de extra symtomen för att åka till akuten. Yrsel + kraftnedsättning, värk, ansiktsförlamning, sluddrigt tal, synbortfall, ont i örat eller svårt att hitta orden är tecken på ett allvarligt tillstånd som till exempel stroke. Åk därför genast till akuten om yrseln finns tillsammans med ytterligare något symtom.

EGENVÅRD Den som får återkommande besvär får lära sig den speciella rörelse­manövern som egenvård (se texten till höger) och får med sig ett tränings­material hem. Riktigt viktigt är att fortsätta vara fysiskt aktiv och inte bli långsiktigt rädd för att röra sig när den akuta kristallsjukan är botad. Detta för att balanssinnet blir sämre för den som inte motionerar.

8|

| nummer 3 2013

Kristallsjuka är den vanligaste anledningen till att patienter söker vård för återkommande eller konstant yrsel. Det är en yrsel som är ofarlig och lätt att bota. Den medicinska beteckningen på kristallsjuka är godartad lägesyrsel. Den här formen av yrsel beror på att små otolitstenar (kristaller) lossnar från örats balansorgan och flyttar till en båggång i balansorganet. Då blir det oordning i balansorganet och kroppens möjlighet att bestämma ändringar i huvudets och kroppens läge ruckas. Det kallas rotatorisk yrsel och drabbar fler äldre än yngre. Fler kvinnor än män drabbas också. Varför vet ingen helt säkert. Kanske är det så att män rent biologiskt är byggda för att klara kraftigare huvudrörelser än kvinnor. – Oftast vet vi inte varför en person drabbas av kristallsjuka. Men det finns en ökad risk efter hjärnskakning och virus på balansnerven (vestibularisneurit), säger Peter Åhnblad. Han är öron näsa hals-specialis­t och arbetar på Sickla ÖNHcenter i Stockholm. – Om man har yrsel utan andra besvär så kan man i första hand söka sig till sin vårdcentral. Läkarna där har numera god kunskap om hur man ställer rätt diag-

nos och många kan behandla med den speciella rörelsemanöver som kan ställa balansen tillrätta. Manövern går ut på att med speciella huvudrörelser få kristallerna att lägga sig overksamma i balans­organet. Men det är viktigt att en läkare först under­ söker och instruerar hur rörelsen utförs, eftersom yrseln annars kan bli värre. Vårdcentralsdoktorn kan remittera till en specialist om det behövs. Det händer att en person får återkommande kristallsjuka och hon kan då få lära sig att använda egenvård. Peter Åhnblad är glad att kunna säga att behandlingen av kristallsjuka är både enkel och effektiv. – 70 procent blir bra efter en enda behandling med den speciella rörelse­ manöver som vi använder.

70

… procent blir bra efter en enda behandling med den speciella rörelsemanövern.


summerat: Gravid

viktigt med Lugn graviditet Gravida kvinnor i Sverige är äldre och kraftigare än för 40 år sedan. De föder större barn och blir oftare förlösta med kejsarsnitt. Det visar årets siffror från Socialstyrelsens medicinska födelseregister. En annan trend är att många blivande mammor är för stressade. TEXT Pia Hellsing

Medelåldern för en förstföderska har

Hon vill uppmuntra gravida att ta sedan 1973 ökat från knappt 24 år till tillfället i akt att förändra dåliga levnadsdrygt 28 år. Omföderskorna är idag äldre vanor. Socialstyrelsens rapport visar och andelen mödrar över 35 allt visserligen att allt färre kvinnor fler. Men en av de största röker under graviditeten, men förändringarna de senaste fler livsstilsförändringar åren gäller kvinnornas måste till: vikt. Av de gravida som – Gravida kvinnor ska idag skrivs in i mödratänka på vad och hur hälsovård är 38 procent mycket de äter. Att motioTänk på att Sverige överviktiga jämfört med nera är viktigt både under fortfarande är ett av 25 procent 1992. Det och efter graviditeten , världens säkraste land i sin tur påverkar även säger Anna Boestad, men att föda barn i! barnets födelsevikt som nu hon pekar ut stressen som är högre än tidigare. den värsta boven. – Utvecklingen är allvarlig – Den största utmaningen är eftersom överviktiga gravida löper ökad att skapa ett lugn under graviditeten utan risk för högt blodtryck, havandeskapsförkrav och måsten. Det är inte lätt när det giftning och graviditetsdiabetes. Det kan snabba tempot i samhället styr oss, säger vara farligt för mamma och barn och leda hon. till komplikationer under både graviditet och förlossning, säger Anna Boestad, barnmorska sedan 20 år och verksam på Läs mer om kostråd: Södersjukhusets förlossningsavdelning i på www.slv.se Stockholm.

Gravid och orolig?

Tips till gravida: Drick inte alkohol och undvik tobaks-

rök. Det kan påverka ditt barn negativt. rick inte mer än tre koppar kaffe D (på 1 ½ dl) om dagen. Du bör inte få i dig mer än 300 milligram koffein per dag! otionera gärna regelbundet med det M som passar dig. änk på vad du äter och ta reda på vad T som är lämpligt eller olämpligt att äta under graviditeten.

Visste du att! En färsk studie vid Sahlgrenska aka-

demin visar att det finns ett samband mellan låg födelsevikt och intaget av koffei­n. Enligt studien kan till och med den officiella rekommendationen på max tre koppar kaffe om dagen påverka barnets födelsevikt.

Tips till ammande: rick ordentligt. Du behöver en liter D extra vätska per dygn när du ammar. ör på dig , gärna 30 minuter per dag. R I måttliga mängder (1-2 glas vin 1-2 ggr/ vecka) medför alkohol ingen medicinsk fara för barnet. Men föräldrar bör tänka över andra risker som kan uppstå i samband med drickande. Läs gärna broschyren ”Tänk efter i vilket sällskap du berusar dig” som ges ut av Folkhälso­institutet.

t regelbundet och näringsriktigt, Ä amnin­g tar mycket energi! Ta reda på vad som är lämpligt och olämplig­t att äta vid amning. Källa: Livsmedelsverket, Socialstyrelsen och Vårdguiden

nummer 3 2013 |

|9


tema: framtidens vård

Vårdtagaren ställer diagnos och bestämmer vilken behandling som är lämplig. En sjuk patient vårdas på distans i hemmet. Det kan vara verklighet om några år. Följ med till framtidens sjukvård.

Läs mer om:

Vården 2035 på nästa uppslag Läs mer om:

Den globala hälsoutmaningen på sida 14 Läs mer om:

En diabetikers framtidsvision på sida 17 10 |

| nummer 3 2013


Unik dos

Avancerad kartläggning av våra gener och DNA gör att en stor del av all behandling inom en snar framtid kan skräddarsys.

nummer 3 2013 |

| 11


tema: framtidens vård

Vården år 2035

Nutiden säger oss något om framtiden. När en läkare och en framtidsforskare tillsammans ser på samhällsutveckling och attityder växer ett framtidsscenario fram. Det är en bild av ändrade maktförhållanden, alternativa behandlingar och ökade krav på specialisering. TEXT: Angelica Berg Vi förflyttar oss framåt i tiden, långt

framåt. Ända till år 2035. Hur ser sjukvård ut då? Vad förväntas av en vårdtagare i framtiden? Det går såklart inte att ge ett definitivt svar men det finns tydliga mönster och tendenser att ta fasta på. Läkaren Håkan Eriksson, tillsammans med framtids­

egenkontroll Kommer vi i framtiden kunna övervaka vår hälsa genom enkel teknik som mäter blodsockernivåer, blodtryck och andra värden på ett ögonblick?

12 |

| nummer 3 2013

forskaren Peter Majanen, har följt attityder och samhällsutveckling under flera år och kommit fram till ett väl underbyggt scenario. – Framför allt har vi följt de som kallas avantgardister, människorna i framkant som är snabba med att ta till sig nyheter. De är ofta flera år tidigare än andra.

Genom att studera den gruppen får man en bra bild av hur samhället kommer att utvecklas, förklarar Peter Majanen, framtidsforskare. Till 2035 Så här skulle det kunna bli: Om 20 år kommer maktrelationen mellan läkare


och patient att ha förskjutits. För när framtidens vårdtagare söker hjälp så har hen redan en god bild av vad som är fel. Med hjälp av Internet och självtester är diagnosen redan ställd av patienten. – Läkare märker redan idag att patienter är mer kunniga och pålästa. Det finns många bra sökverktyg och forum på nätet så det är faktiskt möjligt att komma fram till rätt diagnos. Den medvetna patienten, som är ett centralt begrepp, har inte bara diagnostiserat sig själv utan har också tagit reda på lämpliga behandlingar och mediciner samt var den finns. Konkurrensen och marknadsföringen är tuff mellan olika vårdaktörer och patienten är snarare en kund. Den privata vården har vuxit sig större, uppåt tjugo procent av all sjukvård spås vara privat. Landstingen har special­ iserat sig eftersom utrustning och kompetens blivit så avancerad att alla omöjligen kan täcka allt. Om den önskvärda behandlingen inte finns tillgänglig i Sverige kan patienten välja att söka vård i ett annat

Ställa diagnos?

Den medvetna patienkan förvänta sig ogillade Internet kan vara en ten förfogar själv över blickar från andra mänbra källa till informajournaler, sparar läkarniskor. tion men det finns alltid besök och hälsohistorik i – Till exempel risker med självdiagdigitala hälsoportaler. rökare kan idag uppleva nostisering. – Allt kommer att finatt omgivningen tittar snett nas sparat lättill­gängligt på på dem och så kan det bli samma ställe och det är inte sjukför människor som lever ohälsovården utan patienten som bär ansvaret. samt på andra sätt också. Kraven på att individen själv anstränger sig för att hålla Teknikens utveckling ohälsan på avstånd kommer att öka, tror Tekniken är en av de avgörande faktoPeter Majanen. rerna för framtiden och inom det medicinDen som vill förändra eller förstärka ska fältet går utvecklingen snabbt. 2035 egenskaper, fysiska eller psykiska, kombehöver inte sjukvården monitorera till ex- mer att ha ett större utbud av behandlingempel EKG, puls och blodsocker utan det ar att välja bland, olika skönhetsoperatiogörs hemma genom enkla självtester och ner men också läkemedel som till exempel om ett värde avviker skickas informatioökar intelligensen. nen direkt till läkare. Tack vare egentester – Det blir som en design av individen upptäcks fler problem på ett tidigt stadium och det kommer att bli allt vanligare. Man och behöver inte utvecklas till allvarliga vill förbättra det som redan är friskt, säger sjukdomar. Peter Majanen. – När vården digitaliseras minskar också behovet av att träffa läkare annat Stegvisa förändringar än i komplicerade fall. Det gör att alltfler Till en början kommer det, som i all läkare måste speciautveckling, vara några som går i bräschen lisera sig, tror Peter men förändringar kommer nog att ske När vården digitaliseras minskar också Majanen. omärkligt och steg för steg. Men hur sanbehovet av att träffa läkare annat än i En patient behönolik är Peter Majanen och Håkan Erikskomplicerade fall. Det gör att alltfler läkare ver inte heller vara sons bild av den framtida sjukvården? Och inlagd på sjukhus vad avgör om det blir så? måste specialisera sig. lika länge utan med – Scenariot är fullt tänkbart om inget land. Eller låta en läkare utomlands skriva teknikens hjälp kan fler vårdas på distans oförutsett inträffar, såsom en ekonomisk ut en medicin som sedan beställs över i hemmet. kris som stannar upp utvecklingen eller en nätet. – Det är också bra ur ett hälsoperspekpandemi som förändrar allt. Våra analyser – Men det är också förknippat med tiv då man ju kan bli sjuk av sjukhusen. är baserade på hur människor tänker. Det risker. Det blir svårare och svårare att ha Sjukhusen har för övrigt blivit mer krävs att det händer något speciellt för kontroll. Det kräver också att patienten är familjära, med kulturella inslag och näratt stoppa utvecklingen, förklarar Peter kapabel att göra val. het till naturen eftersom det har en positiv Majanen. Alternativa behandlingar, såsom påverkan på hälsan. homeo­pati och akupunktur, har också blivit mer populära och tillgängliga. Förbättringsmänniskor – Det finns redan ett stort intresse i Det kommer att ställas högre krav på friskandra länder men Sverige ligger efter, vård, att individen tar hand som sig själv. förklarar Peter Majanen. Den som inte äter nyttigt och motionerar nummer 3 2013 |

| 13


3 tips för bättre hälsa & miljö:

Åka kommunalt eller samåk. Cykla till jobbet. Byt ut en köttmiddag i veckan mot en annan maträtt.

Läkare med miljöintresse. Utmaningen är att medan hälsovinster kommer relativt snart efter ändrade levnadsvanor dröjer klimatförändringar, menar Gunhild A Stordalen. – Vi människor tänker så långt näsan räcker och det är svårt för vi måste ju betala nu och få vinsten senare.

14 |

| nummer 3 2013


tema: framtidens vård

Nya utmaningar för den globala hälsan Extrem fattigdom står fortfarande i vägen för hälsa och utveckling i världen. Samtidigt finns andra mer långsiktiga hot mot världshälsan som livsstilssjukdomar och klimatförändringar. Ändå är framstegen inom världshälsan många och de experter som träffades i Stockholm i våras var hoppfulla inför framtiden. TEXT: Teresa Matérn foto: Christian Hagward

Omgivningen kunde knappast kon-

trastera mer mot konferensens innehåll: På ett av Stockholms modernaste konferenscenter står hälsa i relation till extrem fattigdom på agendan. Och samtidigt som vi upplever den kallaste vårvintern på många år är ett av dagens teman klimatförändringar och global uppvärmning. Syftet med Global Health Beyond 2015 är att beskriva vad som krävs för att förbättra världshälsan efter 2015, slutåret för FNs milleniemål. – Allting hänger ihop, säger Gunhild A Stordalen, en av deltagarna och ordförande för de norska stiftelserna Stordalen Foundation och Greenudge. Med det menar hon inte bara välkända fakta som att dålig hälsa för med sig fattigdom och tvärtom. Utan också att klimathotet även kan bli ett hälsohot om vi inte agerar nu. Precis som flera av forskarna på konferensen anser hon att ett viktigt hälsomål är att människor blir friskare, inte bara lever längre. Och hon är positiv till att det kommer att lyckas eftersom samma saker som minskar människors risk för sjukdomar som cancer, hjärt-kärlsjukdomar och diabetes många gånger även är bra för miljön. – Fler dör av fetma i världen idag än av svält. Kött är ett extremt ineffektivt sätt att producera proteiner på, och medför

stora klimatutsläpp. I Skandinavien äter vi nästen dubbelt så mycket som hälsomyndigheterna rekommenderar. Att minska mängden rött kött vi äter är bra för både människan och planeten och är kanske den viktigaste enskilda förändringen var och en av oss kan göra. Lätt att välja rätt Gunhild A Stordalen, som från början är läkare, skapar nu förutsättningar för forskning inom miljö och beteende. Hon menar

FN:s Milleniemål FN:s milleniemål sattes enligt Milleniedeklarationen som antogs av 189 av FNs medlemsländer år 2000. Att extrem fattigdom och svält ska utrotas. Att alla barn ska gå i skolan. Att jämställdheten ska öka och kvinnors ställning stärkas. Att minska barnadödligheten. Att uppnå en bättre mödravård och minskad mödradödlighet. Att stoppa spridningen av HIV/AIDS, malaria och andra sjukdomar. Att säkerställa en miljömässigt hållbar utveckling. Att utveckla ett globalt partnerskap för utveckling.

att politiker, forskare och näringsliv måste samarbeta för att visa på vinsterna med hållbara val. Nyckeln är nämligen vad vi – individer, företag och samhället – kan tjäna på det tror hon. – Det ska vara lätt att välja rätt, och inte bara för att du måste utan för att du vill. Som att cykla istället för att åka bil. Vad är det som gör att människor faktiskt väljer det? I Danmark cyklar nästan alla. Landskapet är visserligen platt men de har också en annan kultur för cyklingen än vi i de övriga nordiska länder, säger Gunhild A Stordalen. Ojämlikhet mellan länder Hans Rosling, professor i Global hälsa på Karolinska institutet, tycker inte att det är en bra idé att använda hälsoargument i klimatfrågan. Klimatförändringarnas effekter har dels osäker omfattning och inträffar dels så långt fram i tiden. – Klimatet orsakar inte svält i Afrika idag, konstaterar han och påminner om att två miljarder människor lever i extrem fattigdom. För dem är det fortfarande infektioner, näringsbrist och brist på grundläggande sjukvård som är nyckelfrågorna. Att icke-smittsamma sjukdomar som cancer, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar, på engelska förkortade NCDs (non-communummer 3 2013 |

| 15


GAPMINDER WORLD 2012

Israel

Mapping the Wealth and Health of Nations

Spain South Korea

Cape Verde

Palestine Nicaragua

Sick 70

Vanuatu

Bangladesh

Life Expectancy of the World

North Korea Nepal

Solomon Islands

Tajikistan

Kyrgyzstan

Laos

Philippines

65

Yemen

Myanmar

Ghana

Cambodia

Papua New Guinea

Niger

Timor-Leste

Malawi

Dem. Rep. Congo

Mauritania

500

Congo, Rep.

Nigeria

Cameroon Zambia

Sierra Leone

Trinidad and Tobago

Russia

Afghanistan

1 000

Colour by region

Size by population

Gabon

3 or 10 less

Angola

100

1000 millions

2011 data for all 193 UN Members and for Hong Kong, Kosovo, Palestine, Puerto Rico and Taiwan.

Documentation and pdf version for print at: gapminder.org/downloads/world-pdf Botswana

Equatorial Guinea

Free to copy, share and remix, but attribute to Gapminder Foundation. If you want to see more data visit:

www.gapminder.org

Chad

Central African Rep.

Guinea-Bissau

Belarus

Oman

Kazakhstan

South Africa

Mali

Mozambique

Lithuania

Kuwait

Seychelles

Saudi Arabia

Uganda

Guinea

Somalia

Zimbabwe Burundi

China

Namibia

Burkina Benin Faso Cote d'Ivoire

Rwanda

Lebanon

United Arab Emirates

Bahrain

Kiribati

Djibouti

55

Bulgaria

Azerbaijan

Estonia

Qatar

Brunei

Turkmenistan

India

Kenya

Togo

Liberia

Brazil

Bahamas

Hungary

Latvia

Iran

Ukraine

South Sudan

Senegal

Tanzania

Venezuela Malaysia Romania Mauritius

Bhutan

Sudan

Ethiopia Gambia

Kosovo

St. Kitts & Nevis

USA

Liechtenstein Luxembourg

Nauru

Comoros

60

Suriname

Indonesia

Bolivia Tuvalu

Sao Tome and Principe

Haiti

Jamaica

Guatemala

Fiji Mongolia

Pakistan

Madagascar

Eritrea

Guyana

Iraq

Moldova

Uzbekistan

Peru

Palau Tonga El Salvador St.Vincent and G.

ArgentinaAntigua &Barbuda

Montenegro St.Lucia

Colombia Turkey

Algeria

Morocco

Micronesia

Dom.R.

Grenada Serbia Macedonia

Singapore

Lesotho

2 000

income per person

Swaziland

Version 11 September 2012

5 000 10 000 20 000 in US Dollars (GDP/capita, PPP$ inflation adjusted, log scale)

50 000

Foto: Stefan Nilsson

hälsokompass Översikt på hur världens länder ligger till gällande inkomst och hälsa. Sverige ligger högt upp till höger, bredvid Kanada.

Energisk folkbildare. Hans Rosling, professor på Karolinska Institutet, har blivit känd genom att visualisera komplexiteten i världshälsan kopplat till utveckling. Hur sambanden ser ut är viktigt för oss att känna till, inte bara av moraliska skäl: – Vi lever ju i relation till omvärlden. Det är till exempel bra att veta att du får bra avkastning på pensionsfonden om du sätter den i Bangladesh.

16 |

| nummer 3 2013

nicable diseases), är ökande problem i låg och medelinkomstländer har därför också lägre prioritet, enligt Hans Rosling. – Det är riktigt att NCDs är stora i till exempel Vietnam idag, men de har inte strategisk betydelse för en stabil utveckling, säger han. Anledningen är rent krasst att människor faktiskt dör ganska sent i livet av dessa sjukdomar och att motions- och rökvanor eller hur mycket salt vi äter därför kommer i andra hand. – De är viktiga hälsofrågor, men de är inte ödesfrågor för mänskligheten idag. Skillnaden i barnadödlighet är hundrafaldig mellan de fattigaste och de rikaste länderna. Över huvud taget är ojämlikhet något som karakteriserar den globala hälsan, vilket också var ett av konferensens teman. Men på många platser har hälsoläget blivit bättre sedan

milleniemålen sattes år 2000. Att utrota den extrema fattigdomen kommer inte att lyckas men den är halverad. Hans Rosling och Gunhild A Stordalen må vara oeniga om prioriteringarna men de har båda en positiv inställning till sina respektive hjärtefrågor. – Det har gått förvånansvärt bra! som Hans Rosling sammanfattar världshälsoläget. – Jag är väldigt positiv, jag tror det löser sig, säger Gunhild A Stordalen om klimathotet.

Läs mer om konferensen:

på sls.se/globalhealth. Twitter via #GH2015 Läs mer:

på gapminder.org

Grafik: www.gapminder.org

life expectancy in years

Honduras

Libya Armenia Egypt Georgia Jordan Paraguay Samoa

Norway

Sweden

Canada

Austria

Taiwan Denmark

Uruguay Barbados Czech Rep. Poland DominicaCroatia Slovak Rep. Panama

Bosnia and H.

Belize

Ecuador Sri Lanka Thailand Tunisia

Australia

Ireland

map layout by Paolo Fausone

75

Syria

Vietnam

Rich

Puerto Rico

Mexico

Income per Person of the World

Poor

Iceland San Marino Hong Kong Andorra Switzerland

France

Netherlands Greece Cyprus UK Germany Chile Portugal Finland Belgium Malta Slovenia

Cuba Costa Rica

Healthy Maldives Albania

50

Italy

New Zealand

80

Monaco

Japan


tema: framtidens vård

En diabetikers framtidsvision Diabetes är en sjukdom som kräver en hög grad av egenvård. Katarina Bergshem, som har haft diabetes i mer än 30 år, har en vision om en vårdplan tillgänglig på ett sjukvårdsfacebook. Och vårdgivare som coachar sina patienter. TEXT: Louise Bodén foto: Christian Hagward

Att äta rätt, motionera, kontrollera

blodsocker och justera insulindoser är vardag för den som lever med diabetes. Därtill många timmar som läggs på ren administration. – Idag lägger jag som diabetiker så otroligt mycket tid på att hantera min vård. Jag sitter i telefonköer i timmar för att få ett intyg som jag manuellt ska skicka in till körkortsregistret för att få köra bil, jag jagar recept och hjälpmedel, jag ringer min ögonläkare och ser till så att sjukhuset får ett intyg på min ögonstatus, jag mejlar ett läkemedelsföretag för att jag har problem med någon funktion i min insulinpump. Jag sitter i mitten och pusslar och använder mycket tid, tid som jag behöver för att ta hand om min hälsa, säger Katarina Bergshem. Sedan ett år tillbaka är …minst 350 000 personer hon engagerad i Storhar diabetes? Många har se alla hennes vårdinsatser. stockholms diabetesförtyp-2 diabetes utan att Idag får hon behandling ening och i förstudien av veta om det.* från olika håll och nämner Patient Like Me, PLM 3.0. som ett exempel att om hon vid PLM 3.0 är ett socialt nätverk upprepade tillfällen går till vårddär de primära parterna är hälsooch sjukvården och kollektivet av patienter. centralen och får antibiotika mot halsfluss är det sannolikt att det påverkar hennes Visionen är ett sjukvårdsfacebook där diabetes, det vore en fördel om hennes patienter och vårdgivare kan dela informadiabetesläkare kunde se det. tion och där patienten avgör vem som har rätt att se vad. – Att patienter är rädda för att dela Abrupt slut efter förlossning information ser jag mer som en ursäkt att Nu är hon föräldraledig med sitt första inte utveckla nya metoder. Varför skulle barn. Hon berättar att hon under gravijag inte vilja ha ett forum där jag kan dela diteten haft den bästa vårdupplevelsen mina värden med dem jag vill? Varför under hela sitt liv som diabetiker, att hon skulle jag inte vilja att mina vårdgivare haft ett stöd och en fallskärm. kan samlas på en plats och dela informaMen också att vården abrupt avslutades tion om min sjukdomsbild? En enkel när hennes dotter fötts och att uppföljning parallell är att titta på hur mycket vi är uteblev. Och att även den vården byggde beredda att dela på andra sociala nätverk. på fysiska möten som hon egentligen inte Varför skulle det vara annorlunda kring hade tid med. min hälsa? – Jag har stora förhoppningar på framKatarina Bergshem tycker att det finns tidens vård. Patienten är mer informerad stora fördelar med att olika vårdgivare kan och ställer högre krav på vårdgivaren.

Visste du att…

*Källa: Svenska Diabetikerförbundet

Katarina Bergshem

Det kommer att kräva att vårdgivarna förändrar sitt sätt att kommunicera med patienter. Idag upplever jag att det är som att ställas framför skolfröken ”det här är rätt, det här är fel” och resultatet jag går hem med är att jag har varit duktig eller dålig. Vårdgivare kommer att bli tvungna att sluta behandla patienten som mindre vetande, för att jag ska ha nytta av vården behöver den vara en coach. Jag vill att min vårdgivare har en plan för mig. Att avdelningen har mål för alla sina patienter och en plan för hur de ska nås. Behandling av kronisk sjukdom som till exempel diabetes behandlas på samma sätt som en förkylning, med punkt- och akutinsatser. Det fungerar inte särskilt bra. – Vi behöver också hitta andra sätt att mötas på än det fysiska mötet. Kravet på att skära kostnader inom vårdsektorn kommer att tvinga fram sådana lösningar. Idag kan jag göra allt i min smartphone, allt utom att ta hand om min diabetes. nummer 3 2013 |

| 17


Sommarfötter

Enkel Fotvård

1

Fyll en balja med ljum-

met vatten och häll i några droppar av den fotvårdsprodukt som passar dina behov. Har du väldigt torra fötter är ett fotsalt med fuktbindande karbamid bra. Ge fötterna minst tio minuter i vattnet. Har du en peeling hemma? Massera den över hela fötterna och en bit upp på benen. Det tar bort döda hudceller och får igång cirkulationen. Torka torrt. Var extra noga mellan tårna där fukt kan leda till både sprickor och fotsvamp.

2

Fila bort resten av förhårdnaderna på hälar och knölar med en fotfil. Undvik att skära bort hård hud. Det är lätt att ta för mycket och skada sig. Har du sprickor ska du fila längs med dessa för att inte göra dem större. Klipp naglarna rakt av, runda inte sidorna, så slipper du inåtväxande naglar. Fila gärna för att göra nageltopparna jämna.

3

Passa på att snygga till nagelbanden. Att ta bort döda hudceller runt nagelbädden och peta bak nagelbanden gör att tånaglarna kan ta till sig näring bättre. En speciell kräm till nagelbanden kan låta som överkurs men gör dem finare och friskare.

4

Smörj in fötterna. En vanlig fotkräm räcker långt men på Apoteket finns också speciella krämer som hjälper till att mjuka upp hårda hälar och läka sprickor. Passa på att massera fotsulorna med tumtryck och dra försiktigt i tårna för att få upp mjukheten.

18 |

| nummer 3 2013

På skönare fötter

Vinterkängorna har åkt in i garderoben och det är dags att plocka fram lättare skor. Men hur ser det egentligen ut därnere på fotfronten? Här får du tips på hur du kan få dina fötter i fin form igen. Text: Jessica Blockström Hember Foto: Lauri Rotko / Folio

De bär omkring på oss hela dagarna men

ändå får fötterna väldigt lite av vår tid. Och när det äntligen är dags att släppa ut dem efter en väldigt lång vinter i tofflor och tjocka sockor så blir det snabbt tydligt vad vi gjort, eller snarare inte gjort, för dem under de här månaderna. Förutom att vi gärna vill att de ska se fräscha ut i sandalerna så är det viktigt att ta hand om dem för att slippa obehag. Så länge dina fötter mår bra gör de inget större väsen av sig. Men en spricka i hälen, ett skavsår på tån eller nageltrång kan göra även en kort promenad till en plåga. Och det här är sådant som lätt uppstår när huden till

exempel blivit för tjock och hård. Bäst är om du gör lite hela tiden, då undviker du att små saker byggs upp till stora problem. Men för att komma igång är det bra med en större punktinsats någon gång i månaden. Och det är inte bara väldigt skönt att sätta fötterna i fokus för en stund. Du kommer att få snabb belöning för ganska lite arbete. Boka upp bästa fåtöljen, leta upp en balja och sätt igång. Sedan kan du underhålla formen genom att till exempel skrubba fötterna när du ändå duschar och smörja in dem med en mjukgörande kräm innan läggdags.

FYRA tips för finare fötter Scholls Kräm för spruckna hälar är en klassiker som ger jämnare och finare hud på just hälarna om du smörjer in dem varje kväll i en vecka. Här finns ingredienser som till exempel karbamid och allantoin.

Exfoliating Socks

Fotbadsalt från

Apotekets Fotfil

från Footner har du på dig i ca en timme men du får vänta på effekten i några dagar. Då ramlar all gammal död hud av samtidigt och fötterna har blivit riktigt lena och fina.

CCS Foot finns både med och utan parfym. Båda piggar upp och gör fötterna mjukare tack vare fuktbindande karbamid.

är lätt i handen och har två olika slipytor som dessutom går att byta ut när effekten börjar försvinna.


Sommarfötter

Bara fötter? Snabba fotfakta Dina fötter har 56 ben, 33 leder, 18 muskler, 113 ligament, 31 senor och 250 000 svettkörtlar och de tar i genomsnitt 7 000 steg om dagen.

Fotgympa Förutom att fixa fötterna är det också bra med lite fot­ övningar då och då, exempelvis att spreta med tårna och sedan slappna av. Gör det i 10 minuter framför tv:n så håller du fötterna starka och snygga.

Visst kan det vara lockande att ställa bort skorna helt och låta fötterna leva i det fria på sommaren. Att vara helt utan fukten, friktionen och stödet som fötterna får när du har något som omsluter hälarna gör att de flyter ut av trycket från din vikt och lätt spricker. Varva gärna mellan barfota och lite olika skor, gärna ett par riktigt uppbyggda tofflor eller sandaler.

nummer 3 2013 |

| 19


Vilken hudtyp har du? Känslig och fräknig. Din hud är väldigt ljus och säkert fräknig. Hårfärgen är röd eller ljusblond och dina ögon blå eller gröna. Eventuellt har du också leverfläckar.

Lätt brun röd ibland. Du har

Ljus och mellanblond. Din hud är ljus liksom ditt hår, som är blont eller ljusbrunt. Du kan bli brun av solen men med din ljusa hud bränner du dig ofta.

Mörkt hår, sällan bränd.

20 |

| nummer 3 2013

lätt ljusbrun hud. Dina ögon är mörkbruna eller gröna, håret är mörkbrunt eller svart. När du solar får huden snabbt en brun färg.

Din varma hudfärg gör att du tål solen mycket väl, vilket gör att du sällan blir bränd av att vistas i solen. Risken att

utveckla hudcancer är låg, men inte obefintlig. Mörk, aldrig bränd. Din hud

är mörkbrun och håret svart. Det ger dig en hög tålighet för direkt solljus. Risken för hudcancer är låg, liksom risken att bränna dig. Läs mer i vår solguide på:

apoteket.se/solguide

Barn. För barn är det extra viktigt att hålla sig i skuggan. Huden hos små barn är solkänslig eftersom de inte kan bilda pigmentskydd lika bra som stora kan. Att bränna sig som barn ökar risken för hudcancer senare i livet.


solning

Hudtypen bestämmer din soltid Är du en solare som älskar när strålarna värmer huden? Då är det läge att ha koll på vilken hudtyp du har. Det är nämligen avgörande för hur mycket du kan vara i solen innan det blir skadligt.

Text: Pia Hellsing Foto: Pernille Tofte/Folio

HUDEN KAN DELAS upp i flera olika typer

ner sig. Det handlar nämligen också om den mängd sol huden exponerats för under hela livscykeln, något som Margareta kal�lar för sollivskonto. – Det kan vara bra att fundera över om ditt sollivskonto är tomt eller fullt och sola utifrån dessa kunskaper, säger Margareta som absolut inte förespråkar total avhållsamhet från solen utan också ser vikten av det välbefinnande som solen och värmen ger. Däremot får vi inte lura oss själva. Det spelar ingen roll om du snickDet kan vara bra att fundera över rar på sommarstugetaket med bar överkropp, sportar om ditt sollivskonto är tomt eller fullt eller ligger på stranden med och sola utifrån dessa kunskaper. näsan i vädret. Sol som sol. Vatten, snö och sand reflek– Det är viktigt att tänka på vilken hud terar dessutom solens strålar vars effekt du är utrustad med. Vi har alla olika förutförstärks och åker du söderut är de ännu sättningar att vistas i solen och en person starkare. som har svårt att bilda ett skydd­ande pigment löper definitivt en högre risk att Fler cancerfall bränna sig och drabbas av hudcancer senare Vissa personer rättfärdigar sitt ivriga i livet, säger Margareta Frohm-Nilsson. solande med att det behövs d-vitamin som Hon är överläkare på hudkliniken vid bland annat stärker det egna skelettet. DKarolinska Universitetssjukhuset och har vitamin bildas i huden av solens UVB-stråägnat de senaste 20 åren åt forskning och lar. Ljushyade personer behöver en liten arbete med solskador och hudtumörer. mängd sol för att bilda vitaminet medan Hon betonar att även mörkhyade personer människor med mörk hy kräver mer solljus kan utveckla cancer och att farorna inte för att inte drabbas av D-vitaminbrist. bara hänger ihop med hur ofta man brän– Även i detta sammanhang är det vikfrån den mest solkänsliga till den tåligaste. Den första hudtypen på skalan är ljus och skadas lätt i direkt solljus, medan den sista är mörkbrun med hög tålighet för direkt solljus. I Sverige har de flesta ljus eller lätt ljusbrun hud. Det betyder att några av oss lätt blir röda och bränner sig i solen för att så småningom bli bruna. Andra bränner sig mer sällan och har relativt lätt för att bli bruna.

Tips Räkna ut hur lång tid du kan vara i solen utan att bränna dig genom att ladda hem appen ”Min soltid” som är framtagen av Strål­ säkerhetsmyndigheten. Den beräknar en uppskattad soltid utifrån aktuellt UV-index där du befinner dig och din egen hudtyp. Läs mer på:

www.stralsakerhetsmyndig­ heten.se/start/Sol-och-sola­ rier/berakna-min-soltid/# Du kan också ta reda på

hur stark solen är eller hur högt UV-index är på platsen dit du ska. Ju högre UVindex, desto större anledning har du att skydda dig mot solen. sök uv-index på:

www.stralsakerhetsmyn­ digheten.se/start/Sol-ochsolarier/berakna-min-soltid/ sok-uv-index/

nummer 3 2013 |

| 21


solning

Anna Kaniewska Terapiområdesexpert Hud

Experten svarar

Semester utomlands? Tänk på att solen i andra länder ofta är starkare än i Sverige. Använd solskyddsfaktor och solhatt. Undvik att vistas i solen mitt på dagen.

tigt att fundera över den egna hudtypen och hur mycket eller lite den årligen exponeras för solens strålar, säger Margareta Frohm-Nilsson som i sitt arbete sett allt fler fall av olika hudcancerformer. Den vanligaste och allvarligaste av dem, malignt melanom, ökar snabbast och varje år rapporteras 3000 nya fall i Sverige. – Det beror tveklöst på våra solvanor. De senaste 30 åren har medvetenheten kring riskerna ökat men det har inte ändrat på vårt beteende särskilt mycket,

berättar Margareta Frohm-Nilsson. Hon uppmanar föräldrar att vara goda förebilder för sina barn och ungdomar att inte jämföra sig med hur kompisarna solar. Dessutom är det bra för alla att regelbundet undersöka den egna huden och söka vård om det finns leverfläckar som växer, ändrar färg eller form. Men total avhållsamhet vill hon inte heller rekommendera: – Njut och låt din hud få en solkysst ton men maxa inte. Sola långsamt och lagom, helt enkelt!

Myter om solning: Jag kan sola hur mycket jag vill, eftersom jag aldrig bränner mig: Ju mer du skadar (bränner) huden, desto större risk för hudcancer. Men den samlade soltiden är också viktig. Har du solat mycket i ditt liv löper du en högre risk att drabbas av sjukdom. Jag solar aldrig, jag är bara utomhus: Det spelar ingen roll om du ligger platt på ryggen och solar eller om du sportar eller rör på dig i direkt solljus med bar hud. Du exponeras för solen lika mycket ändå.

22 |

| nummer 3 2013

Solen måste stå i viss vinkel uppe på himlen och det krävs direkt solljus för att kroppen ska bilda D-vitamin: Det stämmer inte. Under sommarhalvåret nås vi av solens UVB-strålar trots att vi inte befinner oss i direkt solljus. Du behöver inte sola hela kroppen för att få D-vitaminbehovet täckt. Det räcker med att exponera till exempel ansikte och underarmar under kortare tider. Jag solar lika mycket som mina vänner: Ingen bra idé. Vi har alla olika förutsättningar för att vara i solen. Ta reda på dina!

SOLSKYDDSMEDEL kan ibland upplevas som kostsamt, men i kombination med sunt förnuft och försiktigt solande räcker de långt. De stoppar solens UVA och UVB-strålar genom kemikaliska eller fysikaliska filter. Produkterna finns från lågt skydd med solskyddsfaktor (SPF) sex till högt skydd där solskyddet är 50+. – Välj skyddsfaktor utifrån din hudtyp och försök Brun utan sol värdera hur är underskattat. stark solen är där du befinner dig, säger Apotekets terapi­ områdes­expert inom hudområdet, Anna Kaniewsk­a, som också understryker vikten av att smörja sig upprepade gånger under dagen. Solskyddsfiltret i produkterna är stabilt och hållbart under förutsättning att de inte får ligga och smälta i direkt solljus. En kräm som inte ser ut som den ska eller luktar illa måste bytas ut. För den som inte alls vill sola finns andra alternativ: – Brun utan sol finns i olika former för både ansikte och kropp. Det möjliggör en vackert brun hudton året om utan risk för skador. Men glöm inte att komplettera med solskydd. Brun utan sol innehåller inget sådant, säger Anna Kaniewska.

Malignt melanom År 2011 fick 3 350 personer i Sverige malignt melanom. Antalet fall har ökat på senare år och sjukdomen är nu bland de vanligaste cancerformerna i landet.

Läs mer på:

cancerfonden.se


XER54_jan2013SE

KännER du dig toRR i munnEn? goda SmaKER

! T E YH

N

rabarber/jordgubb

jordgubb/mint

att vara torr i munnen är vanligt. många upplever det inte som ett stort problem, men bristen på saliv är dåligt för tänderna och andedräkten. actavis har utvecklat en hel serie produkter i samarbete med tandvården som underlättar när du känner dig torr i munnen, Xero-serien. Xero finns hos utvalda apotek och hos många tandvårdskliniker. testa Xero och upplev skillnaden.

Läs mer om Xero-serien på www.xeroserien.se

ÖKaR SalivpRoduKtionEn ÅtERfuKtaR

gER StaRKa tändER

dry mouth relief by


Barn och övervikt

unnar du ditt barn viktproblem? För mycket mat och stillasittande aktiviteter gör att många barn idag väger för mycket. På sikt hotar vikten hälsan, och man vet att de som är överviktiga som barn också oftare är det som vuxna. TEXT: Mia Malmstedt

ett fetmaframkallande samhälle. Den slutsatsen drar forskarna bakom boken Forskning för en friskare generation, som presenterar studier om barnfetma ur olika perspektiv. Svenska barn har de senaste decennierna börjat väga mer och mer. Studier tyder nu på att ökningen kan ha avstannat, men inte bland barn i socioekonomiskt svagare grupper. Övervikt blir därför en allt starkare klassmarkör.

Vi lever i

Det är fest hela veckan! En del av förklaringen till barnens ökade vikt är det stora utbudet av billiga och kaloririka livsmedel. Barnen tillbringar också mycket tid framför tv eller dator, och vardagsmotionen blir lidande när många föräldrar väljer att skjutsa sina barn. Tv i sig påverkar också, på två sätt; vi äter större mängder medan vi tittar, och barnen exponeras för reklam som marknadsför sötsaker. – Vi har mat och godis runt oss hela 24 |

| nummer 3 2013

tiden, det är fest hela veckan. Mat ger en upplevelse eller tröst. Vi vill gärna unna oss och barnen – det ligger i tiden. Belöning och mys har blivit allt mer synonymt med att äta något sött, säger Christina Berg, dietist och forskare. samhällets normer I takt med att samhället förändrats har också vår bild av vad som är en normal vikt förändrats. Paradoxalt nog pumpar medierna samtidigt ut ett trådsmalt skönhetsideal, vilket ökar risken för att den som väger för mycket stigmatiseras. Hur föräldrar hanterar barnens vanor är mycket viktigt. Men ensam är inte stark. Samhällets normer styr, och därför är det viktigt att kost, fysisk aktivitet och faktorer som påverkar detta diskuteras i exempelvis skolor och bland besluts­ fattare, menar forskarna. – Man måste hitta åtgärder på en samhällelig nivå. Vi behöver miljöer och attityder som underlättar hälsosamma val. Skolan och förskolan har en central roll.

Men det är också en demokratifråga; hur mycket får samhället lägga sig i hur människor lever? säger Christina Berg. – Som jag ser det handlar det om två saker; dels hur vi ska hålla vikten men också om hur vi ska få ett trevligt samhälle med sunda ideal. Tyvärr finns inga snabba lösningar.

övervikt och fetma hos barn Cirka 300 000 svenska barn är idag över-

viktiga, och av dem lider 50 000 av fetma. Andelen tioåringar med fetma fyrdubblades mellan 1984 och 2000. Övervikt och fetma ökar risken för bland annat cancer, hjärt- och kärlsjukdom och diabetes, såväl som psykiska och sociala problem. KÄLLA: Forskning för en friskare generation

Läs boken forskning för en friskare generation som pdf:

på korta.nu/g7hwa


Ta kontroll över din vikt med Apotekets Viktkoll! Läs mer på www.apoteket.se/ apotekets-viktkoll eller prata med personalen på våra apotek.

VÅGA SÄTTA GRÄNSER Barnens vikt bygger på många faktorer. En del kan vara svåra att påverka. Men det finns mycket som du som förälder kan göra för att hjälpa ett överviktigt barn till en sundare vikt. TEXT: Mia Malmstedt Kostvanor, för lite rörelse, föräldrar-

Tips för hälsosam vikt ånga barn sitter inne på lovet när M föräldrarna jobbar. Prata om det: hur kan man röra på sig? Ett alternativ är att spela datorspel där man rör hela kroppen, som sport- eller dansspel. Glass tillhör sommaren. En isglass om dagen kan vara okej. Men en stor strut passar bättre en gång i veckan. Välj lättmjölk, lättfil och nyckelhålsmärkt smörgåsfett samt bra bröd till barnen. Ha inte onyttigheter hemma. Köp godis till helgen, släng det som blir över. Runt 100 gram godis är lagom för ett barn. Ha frukt och grönt tillgängligt. Undvik läsk. Se till att barnet får frukost, lunch, middag, ett mellanmål på eftermiddagen och eventuellt en frukt på förmiddagen. Går det inte att få i barnet frukost, skicka med en smörgås eller frukt. Tänk till runt fredagsmyset. Prova grönsaksdipp. Ransonera chipsen och lär barnen äta långsamt. Våga sätta gränser för barnen.

nas vanor, sömnbrist, reklam. Orsakerna till att ett barn väger för mycket kan vara många. – Fetma är komplext. Den som äter mycket sötsaker och lite mat – och får i sig för lite vitaminer och mineraler – riskerar större problem än ett barn som är överviktigt för att det gillar ”riktig mat” och äter för mycket, säger Maria Magnusson, forskare, dietist och sjuksköterska. – Bra mat är mat med mycket frukt och grönt. Försök att begränsa så att barnen bara äter en portion, låt dem ta extra grönsaker i första hand. Sötsaker tar vi på helgen. Lördagsgodis – i begränsad mängd – är jättebra! Det är viktigt att planera ätandet. Eftermiddagarna, då äldre barn ofta är ensamma, kan annars innebära en del skåpätande. – Ett mellanmål behövs om det är långt till middagen: Två deciliter fil, müsli, lite sylt och en smörgås till exempel. Barnet ska gärna äta långsamt och träna på att känna mättnad. Det är svårt att tala om övervikt. Oftast räcker det att prata om bra mat och rolig rörelse, men barn med fetma behöver så småningom lära sig hur mycket energi det är i olika livsmedel. – Som förälder ska du tänka att det

handlar om hälsa. Man kan säga: Du mår inte bra av för mycket mat, du orkar mer om du väger lite mindre. Och alla vet att man får hål i tänderna av godis… Att röra på sig är viktigt, men Maria Magnusson för viktnedgång är kostomläggning centralt. De flesta föräldrar vet idag vad som är bra mat. Ändå kan tid, ekonomi, tillgång och barnens smakpreferenser sätta käppar i hjulet. Men smaken kan ändras, och snabbt tillagad mat behöver inte alls vara sämre: – Ha inte dåligt samvete i onödan. Heleller halvfabrikat kan mycket väl vara bra. Läs innehållsförteckningen och bilda dig en egen uppfattning vad maten innehåller, tipsar Maria Magnusson.

Den som äter mycket sötsaker och lite mat – och får i sig för lite vitaminer och mineraler – riskerar större problem än ett barn som är överviktigt för att det gillar ‘riktig mat‘ och äter för mycket.

nummer 3 2013 |

| 25


Läkemedel och Miljö

Gröna piller blir billigare

Gröna läkemedel ska gynnas genom att bli några kronor billigare. Det är det senaste förslaget i en statlig utredning. Även på andra håll ställs allt högre krav på att läkemedel framställs och används på miljöanpassat sätt, från fabriker till sjukvården och apoteken och slutligen reningsverken. TEXT: Agneta Borgström

Varför ska inte miljöhänsyn tas kring läkemedel som ska behandla oss?

Miljarder ton läkemedel används varje år världen över i en ökande takt, allt eftersom fler sjukdomar kan botas. Livsnödvändiga behandlingar till mångt och mycket, men situationen kastar ett ofrånkomligt ljus över tillverknings­processen och människors användning. Sverige har länge legat i fronten med att försöka ställa miljökrav på tillverkare trots att EU-lagstiftningen inte inkluderar sådana överhuvudtaget. Men i den pågående läkemedels- och apoteksutredningens delbetänkande föreslås nu frivilliga ”miljöpremier” för de läkemedel som finns inom generikautbytet, och till exempel

kan ingå som så kallad ”periodens vara” på apoteken. Periodens vara är den billigaste kopian av patientens läkemedel som apoteken ska erbjuda sina kunder när de byter ut läkemedel. – Ja, vi vill lyfta fram de läkemedel som ger minst belastning på miljön genom att låta dem få en miljöpremie och föreslår därför en försöksverksamhet med detta. När läkemedelsföretagen konkurrerar om att bli periodens vara kommer den som har den mest miljövänliga produkten att kunna tjäna på det, säger Sofia Wallström, utredare på Socialdepartementet. Förslaget gäller alla utbytbara läke-

Läkemedlens väg från tillverkare till reningsverk

Godkännande av nya läkemedel Rigorösa patientstudier och kontroller görs innan läkemedel godkänns, även miljöriskbedömningar görs. Men enligt gällande EU-lag får inte miljöeffekterna vägas in alls vid godkännandet.

26 |

| nummer 3 2013

Import av aktiva substanser En stor del av importen av aktiva läkemedelssubstanser till Europa kommer från billiga fabriker i länder som Indien och Kina. Miljöminus: Transparensen är dålig. Flera studier har visat att industrier inte har tillräcklig vattenrening utan släpper ut stora mängder rester. I ett fabriksområde i Indien har enorma halter av till exempel antibiotika uppmätts i vattendragen. Miljöplus: Kraven hårdnar på industrier.


Orädd abborre Ångestdämpande läkemedel som via avloppsvatten kommer ut i sjöar och vattendrag gör abborrar orädda och glupska. Deras förändrade beteende kan rubba hela ekosystem, menar Thomas Brodin, forskare vid Umeå universitet och huvudförfattare till den artikel i tidskriften Science där rönen publicerades.

medel* som är aktuella för det statliga förmånssystemet där de ”gröna” skulle kunna bli till exempel fem kronor billigare per förpackning. Övriga läkemedel kommer däremot inte att ingå. Med dagens EU-rätt går det nämligen inte att kräva att företag ska lämna in dokumentation om miljöanpassad produktion. Industrin har själv drivit på denna utveckling genom Lif, Läkemedelsindustriföreningen. – Vi har välkomnat detta förslag sedan 2011 då det började diskuteras. Varför ska inte miljöhänsyn tas kring läkemedel som ska behandla oss? Vi ska nu slutföra arbetet med de olika intressenterna och titta på vilka kriterier som ska ingå i detta system och ska vara klara vid halvårsskiftet, säger Bengt Mattson, miljöansvarig inom Lif samt miljöchef på läkemedelsföretaget Pfizer i Sverige. Hårda krav Vad står då gröna läkemedel för? Bengt Mattson menar att inledningsvis kommer

kriterierna mest att handla om tillverkningen: hur har läkemedlet producerats, hur mycket vatten har gått åt och hur mycket substanser har släppts ut. I framtiden kommer hänsyn förmodligen också tas kring hur läkemedlet transporterats och val av förpackningslösning. Själva kartongen kommer dock aldrig att få en grön stämpel, i stället skulle de utvalda preparaten kunna redovisas i en grön lista på apoteken. Men frågan är om dessa incitament blir en påtryckning på industrin? Många är de larmrapporter som kommit angående miljövidriga fabriker i till exempel Indien som exporterar aktiva substanser till den svenska marknaden. I dag är dessutom all information om ursprungsland hemligstämplad på Läkemedelsverket. Bengt Mattson tror därför att enda vägen fram är att se till att företagen får mer betalt om de ställer miljökrav. – I dag är det ett enormt omfattande inspektionsprogram för läkemedelsföretag

innan de väljer leverantörer. Samtidigt ska man förstå att kanske inte alla bolag har resurser och kraft att göra dessa kontroller på ett bra sätt, men om svenska staten har ett intresse av att ge ersättning blir det intressant för industrin, säger Bengt Mattson, som medger att problem ändå finns kring läkemedelsföretagens kontroller. – Vi ska vara medvetna om att det är svårt att ställa krav och att det kan finnas skelett i dessa garderober. De flesta landstingen har satt upp miljömässiga regler kring inköpta läkemedel i sina upphandlingar. Allra först var Stockholms läns landsting, SLL, som tidigt använde sig av Miljöstyrningsrådets riktlinjer. Men när landstinget för första gången följde upp kraven förra året blev

* Utbytbara läkemedel är läkemedel som innehåller samma aktiva beståndsdel(ar), samma mängd av de aktiva beståndsdelarna, har samma beredningsform och bedöms vara effektmässigt likvärdiga.

Fortsätter på nästa uppslag

Läkemedelsindustrier för formulering, paketering och distribution Läkemedelsföretagen tar fram de medicinska preparaten. Utsläppen från dessa industrier är reglerade av myndigheter, å andra sidan har kraven hittills inte fokuserat på halter av aktiva substanser i avloppsvattnet. Miljöminus: Utvecklingen går långsamt, lagkrav saknas. Miljöplus: Industrin vill själva höja kraven, men vill ha incitament.

Sjukvården Landstingen ställer allt högre krav i upphandlingar av läkemedel och medicinska preparat, vilket driver utvecklingen. Läkare och patienter förses med miljöinformation om preparat via databaser som FASS, www.fass.se Miljöminus: Viss onödig förskrivning sker, till exempel av antibiotika och livsstilsmediciner. Miljöplus: Patienter får information. Läkemedelsgenomgångar görs för t ex äldre

nummer 3 2013 |

| 27


Läkemedel och Miljö

Gröna val: Återvinn tomma förpackningar, lämna dem på apoteket. information Umeå universitet. Spola aldrig ner läkemedel eller om miljö­ Hur cocktails, hormo­n- och nikotinplåster i toaletten. påverkan blandningar av Att ringa in olika läkemeKöp inte tandkräm eller deodorant som de mest skaddel, påverkar innehåller triclosan liga läkemedlen naturen vet man Köp inte schampo som innehåller antianvänds också som dock mycket lite bakteriella kemikalier eller silver strategi i läkemeom. Samtidigt finns Källor: www.svensktvatten.se, delsdatabasen FASS det flera tänkbara vardguiden.se (www.fass.se), för att tekniklösningar som informera patienter och skulle kunna användas. läkare om miljöpåverkan av – Det går att rena bort även varje preparat. låga halter med läkemedel med aktivt – Tanken med denna information är kolfilter och ozonbehandling i reningsveratt underlätta för till exempel förskrivare, ken. Hittills anses det vara för kostsamt, som kan välja bland likvärdiga preparat men vi måste definitivt ta detta på allvar, i den mån det finns säger Jerker Fick. miljöuppgifter att Vi vill att fokus ska ligga på farliga tillgå, säger Charlotte substanser som hormonpåverkande Unger, som ändå inte Rättelse läkemedel, antidepressiva preparat, men tror att informationen I Tidningen Apoteket nr 2 2013, sid 19, använts i så hög grad också antibiotika som ger effekter på står det att kanyler ska lämnas till komav läkare och konsumunens bemannade miljöstationer. Detta väldigt låg nivå med resistenta gener. menter. stämmer inte riktigt då många kommuAll tillgänglig data ner har avtal med apoteken att farligt – Vi vill att fokus ska ligga på farliga om varje läkemedel skulle ändå enligt avfall, av skärande/stickande slag, som t substanser som hormonpåverkande läkehenne kunna användas av de kommunala ex kanyler, ska slängas i speciella plastbemedel, antidepressiva preparat, men också reningsverken som i dag inte lyckas att hållare eller klippas av i en så kallad Safeantibiotika som ger effekter på väldigt låg rena alla rester. Forskning visar också att Clip, som finns på apoteken. Kolla med nivå med resistenta gener. Ämnen som redan mycket låga nivåer av läkemedelsdin kommun eller närmaste apotek. används i stora volymer som värktabletrester påverkar ekologin genom oroväckLäs mer på sopor.nu/Sortera-raett/Raettter bör också finnas med, säger Charlotte ande beteendeförändringar hos vattenlesopa-paa-raett-plats Unger på Läkemedelsverket. vande djur, enligt Jerker Fick, forskare vid

resultatet knapert. Mycket information saknades. – Det fanns en osäkerhet från leverantörerna om vilka dokument vi sökte efter. Kraven i Stockholm har ändå satt igång en dialog med industrin som är bra, säger Johanna Borgendahl, projektledare i SLL. Läkemedelsverket jobbar också på EU-nivå för att skapa ett miljösäkert godkännandesystem av läkemedel, då dagens ramverk om ”god tillverkningssed” inte inkluderar miljökrav alls. I regeringens miljömålsberedning som blev klar 2012 föreslår verket också att utsläpp av läkemedel ska omfattas av tuffare krav från 2020.

Fortsättning

Läkemedlens väg från tillverkare till reningsverk

Apoteken Apoteken är engagerade i miljöarbetet. Apoteken har i dag också ansvar att ta hand om överblivna läkemedel från kunder. Miljöplus: Information till kunder görs. Krav ställs på transporter av varor.

28 |

| nummer 3 2013

Hushållen Många slänger överblivna läkemedel som hormonplåster och andra preparat i soptunnan eller toaletten, vilket skapar miljöproblem. Miljöminus: Data från bl a IVL visar att läkemedelsrester sipprar ut i även i enskilda avlopp för att preparat slängs i t ex toastolen. Miljöplus: patienter blir alltmer medvetna, söker information på nätet och säger nej t ex till onödig antibiotika.

Utsläpp i reningsverk Trots rening blir låga halter av läkemedelsrester kvar i vattnet och påverkar miljön negativt. Miljöminus: Modern teknik anses dyr och kommuner har inte råd att satsa. Miljöplus: Grön smart teknik finns, t ex ozon och aktivt kolfilter, för att avlägsna läkemedelsrester från avloppsvatten.

KÄLLA: Lif, Apoteket, Pfizer, IVL, Göteborgs universitet m fl.


Tänk vanlig Alvedon. Men nästan * dubbelt så snabb.

*Alvedon Novum ger smärtlindrande effekt efter 15-20 minuter, vanliga Alvedontabletter efter ca 30 minuter.

Alvedon Novum (paracetamol) filmdragerad tablett. Receptfritt läkemedel mot tillfällig värk och feber. Högre doser än de rekommenderade medför risk för mycket allvarlig leverskada. Ej lämplig för den som rekommenderats saltfattig kost. Läs alltid bipacksedeln noga. För mer information se www.FASS.se. GlaxoSmithKline Consumer Healthcare A/S, 2605 Brøndby, Danmark. 201305 SC99144


Forskning

Nya metoder mot prostatacancer Nu finns flera nya läkemedel på gång mot tidigare svårbehandlad prostatacancer, den cancerform som dödar flest män i Sverige. – Det är en rad nya läkemedel på gång i den mest avancerade fasen där ungefär en fjärdedel av de drabbade dör, säger Jan-Erik Damber, urologiprofessor och överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Text: Teresa Matérn illustration: Jonny Lesch

Den cancerform som är vanligast bland män, prostatacancer, är faktiskt också den vanligaste totalt i Sverige. När cancern ger symtom som är möjliga att upptäcka själv har den oftast gått ganska långt. I tidiga stadium av sjukdomen är det å andra sidan inte säkert att någon behandling behövs alls. En sammanvägning efter PSAtestning (halten av ett speciellt protein

eller strålning och fungerar om cancern inte har spridit sig. Om cancern sprider sig är det med metastaser i skelettet och lymfkörtlarna. – I nästa skede är den hormonella behandlingen vanligast det kallas för medicinsk kastration, säger Jan- Erik Damber. Behandlingen motverkar det manliga könshormonet testosteron som krävs för att Det söker sig till skelettmetastaserna ska och strålar i den, vilket minskar smärtan cancercellerna kunna växa. Men efter och metastastillväxt och förlänger på så en tid försvagas effekten och för den fasen har sätt livet. forskningen börjat ge i blodet) och vilken allvarlighetsgrad behandlingsalternativ. Ett exempel är cancern bedöms ha avgör. en substans som är baserad på radium, – Det vanligaste är någon form av lokal framtagen av bland andra forskare just på behandling eftersom man oftast upptäcker Radium­hemmet i Stockholm. den efter PSA-testning i ett tidigt stadium, – Det är en isotop av radium. Det söker berättar Jan-Erik Damber, professor och sig till skelettmetastaserna och strålar i överläkare inom urologi på Sahlgrenska den, vilket minskar smärtan och metastasuniversitetssjukhuset i Göteborg. tillväxt och förlänger på så sätt livet. Men Lokal behandling kan vara operation det är ännu inte godkänt i Europa. 30 |

| nummer 3 2013

Inte för de gamla Strålning alltså men på ett annat sätt, inifrån kroppen istället för utifrån som behandlingen i de tidigare faserna av sjukdomen. Och hormonspåret är inte övergivet för de sena cancerfaserna utan utvecklas också. Zytiga*, med den aktiva substansen abirateron, är ett sådant exempel. I USA finns ytterligare ett preparat som ännu inte är godkänt i Europa, berättar Jan-Erik Damber. – Zytiga är ett läkemedel som utnyttjar att tumörer behöver könshormoner för att utvecklas. Från början kommer de från testiklarna men sedan blir tumören resistent mot behandlingen som riktas mot den produktionen och börjar bilda eget hormon. Abirateron stryper cancercellernas möjlighet att bilda testosteron genom att hämma ett enzym. Läkemedlet kanske är mest känt bland allmänheten av andra skäl än de medicinska: Pensionärernas riksorganisation, PRO, anmälde myndigheten TLV till Diskrimineringsombuds-


urinblåsa Ballongformat muskulärt organ som kan utvidgas väsentligt. En normal urinblåsa kan utan problem rymma ungefär en halvliter urin i upp till två till fem timmar. Vid behandling av prostatacancer kan utinläckage uppstå som biverkan.

Sädesledare Ett rör som transporterar spermierna från bitestiklarna till urinröret.

Prostatakörteln sitter under urinblåsan och omsluter urinröret. Oftast bildas tumören i den yttre delen av prostatakörteln. Den kan därför hinna växa och bli ganska stor innan den påverkar urinröret så att den drabbade mannen får svårt att kissa. Vissa symtom som kan vara de första tecknen är diffusa, som viktminskning trötthet och blodbrist. Om cancern har gett metastaser i skelettet medför det smärtor.

Testikel Den manliga könskörteln som producerar spermier och testosteron, det manliga könshormonet. Finns utanför kroppen eftersom processen för att bilda spermier fungerar bättre vid temperaturer något lägre än kroppens normala 37 grader.

mannen eftersom myndigheten inte ansåg att Zytiga ska ingå i läkemedelsförmånen. Ett resonemang om männens ålder och hur mycket behandlingen kostade i relation till vad samhället kunde vinna på att de lever längre låg till grund för beslutet. – Behandlingen kostar omkring 30 ‌000 kr i månaden och det är klart mycket pengar för en relativt begränsad förlängd överlevnad. Samtidigt är den betydelsefull för personen som är svårt cancersjuk, det är ett svårt etiskt dilemma, säger Jan-Erik Damber.

Vaccin är en annan metod som testas för att få det egna immunförsvaret att angripa prostatacancern. Högt PSA inte alltid cancer Eftersom vi blir allt äldre förväntas antalet drabbade av prostatacancer öka de kommande 20 åren. Därför forskas det också om det bästa sättet att hitta cancern. Att mäta PSA som man idag gör är en första indikation, eftersom halten av i blodet ökar vid cancer. Men de flesta män med höga PSA-värden har inte cancer, det kan

Prostatacancer 663 män drabbades år 2011 9 Hälften av de som drabbas är över 70 år 2375 svenska män dog av prostatacancer 2011. Den cancersjukdom som orsaker flest dödsfall bland män. PSA= prostataspecifikt antigen PSA-testning blev vanligare i slutet av 90-talet och man började då upptäcka fler fall än tidigare.

odartad prostataförstoring och proG statacancer är två olika sjukdomar utan samband. Risken ökar eventuellt för de som äter mycket mättat fett från kött och mjölkprodukter och lever stillasittande liv.

finnas andra orsaker. – Socialstyrelsens hållning idag är att man har rätt att ta sitt PSA om man vill få information om vad det innebär. Nackdelen är att det finns risker med behandlingen men fördelen att behandling kan rädda liv. Antalet man måste behandla för att rädda ett liv är ganska många, ungefär 20 stycken. *Nu finns ett avtal mellan SKL och läkemedels­ företaget som tillverkar Zytiga som har gjort att priset har sänkts sedan TLV:s beslut om att inte ta med Zytiga i läkemedelsförmånen.

Kontakta sjukvården om du: Får besvär med att kissa. Oroar dig för prostatacancer. Har nära släktingar med prostatacancer och själv är över 45 år.

Källa: Cancerfonden Läs mer om sos riktlinjer:

på sos.se (under juni månad) nummer 3 2013 |

| 31


Nytt på apoteket och apoteket.se

på hyllan

Lernberger Stafsing BB Cream

iWhite Få vita tänder snabbt och naturligt, helt utan väteperoxid. På 5 dagar gör iWhite tänderna upp till 8 nyanser vitare tack vare ny teknik där vita kalciumkristaller packas in i tandens yta samtidigt som produkten tar bort missfärgningar. iWhite gör även tändernas emalj starkare. Pris: 499 kr (10 skenor)

Vårdande och fuktgivande kräm som lämnas kvar i håret och tar bort frissighet och ger naturlig glans. Den reparerar, återfuktar, skyddar och jämnar ut hårets fjällsikt, samt ger ett färgskydd, värmeskydd, UV-skydd och är hårbottenvårdande. Rekommenderas för alla hårtyper, särskilt torrt hår. Pris: 189 kr, 150 ml

EUCERIN Aquaphor

Seresto Vet halsband

Omskriven mjukgörare för läppar, frasiga nagelband och sprucken hud. Innehåller endast sju ingredienser och passar bra för alla hudtyper, speciellt känsli­g och torr hud. Pris: 89 kr, 40 ml

Receptfritt läkemedel i form av ett luktfritt, vattenavvisande halsband som skyddar i upp till 8 månader mot fästingar och loppor. Bekämpar angrepp av bitande lus på hundar. Halsbandet skall inte tas av under behandlingstiden. Läs bipacksedeln noga innan användning. pris: Halsband för liten hund < 8 kg, 389 kr, Halsband för stor hund > 8 kg, 399 kr.

vi vann noubatävlingen i nr 2 2013

Amorolfin Apofri medicinskt nagellack Amorolfin Apofri, receptfritt läkemedel för behandling av måttligt utbredd nagelsvamp utan angrepp på nagelns tillväxtzon. Från 18 år. Läs bipacksedeln noga innan användning. Pris: 3ml, 299 kr. 32 |

| nummer 3 2013

Terbinafin Apofri kräm

Apoteket allt-i-ett linsvätska

Terbinafin Apofri, receptfritt läkemedel mot svamp mellan tårna eller i ljumsken. Från 12 år. Läs bipacksedeln noga innan användning. Pris: 15g, 89 kr.

Apoteket allt-i-ett linsvätska är en rengörings-, sköljnings-, desinfektions och förvaringsvätska för alla typer av kontaktlinser; mjuka, stabila och silikon. Pris: 355 ml, 69,50kr

Tillverkningen av de flesta av Noubas produkter kännetecknas bland annat av att de baseras på växtbiologiska ingredienser vilket ger ett innehåll av naturliga mineraler och naturligt UVskydd, samt de är milda och vårdande. Vi skickar Nouba-kit till Carina Grelsson, Ludvika, Monica Jonsson, Alingsås, Jessica Petersson, Uddevalla, Carola Ulander, Östersund och Christina Öst, Leksand.

Priserna aktuella i juni 2013. Vi reserverar oss för eventuella felskrivningar.


DRIVER BEHANDLINGEN AV TORRA ÖGON FRAMÅT Dubbelverkande ™

OPTIVE

för torra ögon med obalans i tårvätskan

Trippelverkande

OPTIVE PLUS™ för torra ögon med obalans i lipidskiktet

www.optive.se

Allergan Norden Johanneslundsvägen 3-5, 194 81 Upplands Väsby. Tel: 08-594 100 00. SW/0101/2012


På apoteket

apoteket i ukraina

hjälpEN som GÖR skillnad Två medarbetare från Apoteket reste till­ sammans med SOS Barnbyar Ukraina, som Apoteket samarbetar med. De blev berörda av fattigdomen och hjälpbehovet. TEXT: Eva Jangö

Marie Sahyoun, som till vardags arbetar på ett apotek i Kungälv, är fortfarande omtumlad efter besöket i Ukraina och säger att det tar tid att smälta alla intryck. Ukraina är ett land där missbruket av alkohol och droger är utbrett, och där många föräldrar inte kan ta hand om sina barn på grund av missbruk, arbetslöshet eller psykisk sjukdom. Under tre intensiva dagar fick Marie Sahyoun inblick i SOS Barnbyars verksamhet i Ukraina.

Möten med utsatta familjer Besöken hemma hos de socialt utsatta familjer som SOS Barnbyar ger familjestöd berörde dem starkt. Familjerna var ofta mycket trångbodda, och det stank av mögel och urin i flera trappuppgångar. I ett par fall bodde familjerna på gammalt sovjetmanér i korridor. – En mamma med fyra barn bodde i

SOS Barnbyar Ukrain ENKELT. Många familjer som får hjälp av väldigt enkla och utsatta förhållanden.

en korridor där sexton familjer delade på ett kök. Rummet de hade var kanske fem kvadratmeter stort – som halva mitt vardagsrum. De fick plats med sängar, det var allt. Och korridoren var som en källare. Det var ett av de besök som berörde mig mest. När vi kom ut i bilen igen kom

Känslosamt Marie Sahyoun på besök hos en familj i det familjestärkande programmet.

Fakta Apoteket har gett stöd till SOS Barnbyar sedan 2010. Pengarna kommer dels från försäljningen av SOS Barnbyars gåvokort och armband, dels från bidrag från försäljningen av vissa utvalda produkter i Apotekets eget sortiment. Stödet går till SOS Barnbyars verksamhet i Ukraina. Där hjälper organisationen utsatta barn, dels

34 |

| nummer 3 2013

genom att ge stöd åt utsatta familjer som riskerar att splittras, dels genom att driva en barnby i Brovary utanför Kiev. Under 2012 bidrog Apoteket med nästan 2,4 miljoner kronor till SOS Barnbyar i Ukraina, och målet är att kunna ge ett ännu större bidrag i år.

a lever under

tårarna, berättar Marie. Kristina Maxe, till vardags apoteksmedarbetare från Vällingby, är också tagen av sina möten med andra utsatta familjer. – Vissa föräldrar förstod inte att sköta vare sig sin egen eller barnens hygien, eller att se till att barnen fick skolutbildning. Det var socialarbetarna som fick styra upp föräldrarna. Djupast intryck på Kristina gjorde ett besök hemma hos en familj där den tolvårige pojken hade problem med fötterna efter en förlossJag kände både ningsskada som inte glädje och sorg. åtgärdats i tid. Han hade svårigheter att gå och var mobbad i skolan. Hemmet var en misär, det stank och det kröp djur på väggarna. Föräldralösa får en ny mamma Hjälpen från SOS Barnbyar är välkommen, och skräddarsys utifrån varje familjs behov. Besökarna från Sverige fick även se exempel på familjer som lyckats ta sig från sina sociala problem efter att ha fått stöd från SOS Barnbyar, och som därför var på väg att lämna hjälpprogrammet. För de familjer som redan splittrats och för de barn som förlorat sina föräldrar finns SOS Barnby i Brovary utanför Kiev. Marie Sahyoun och Kristina Maxe besökte


PÅ apoteket Kramgo Gosedjuren som Apoteket skänkte var mest uppskattade av barnen.

”En tidning som man läser och sparar” Mer än en kvarts miljon människor läser varje nummer av Tidningen Apoteket, där nästan nio av tio läsare har ett mycket eller ganska positivt helhetsintryck av tidningen. Det visar en aktuell undersökning. TEXT: Fredrik Hed

som läser Tidningen Apoteket? Det undrar vi ofta på redaktionen och därför gör vi med jämna mellanrum Starthjälp undersökningar för att ta reda på det. Enligt den senaste (Novus 2013) läses varje nummer som vi gör av Tidningen Apoteket av runt 263 000 läsare över hela Sverige. 22 procent är män och hela 78 procent är kvinnor. 57 procent är 56 år eller äldre och 66 procent bor utanför en storstad. Under det senaste året har vi arbetat med att göra om tidningen lite. Detta har också glädjande uppmärksammats av läsarna, som kommenterade det med: ”Bättre design. Bra papper i tidningen.”, ”Den har blivit mer attraktiv, mer ’mat­ Vem är ni

för ett liv i hälsa nummer 2 2013

Samma men olIka Det som verkar i medicinen

SPRALLIG. Kristina Maxe tillsammans med en sexårig pojke, vars mamma har psykiska problem och pappa är alkoholiserad. Pojken får hjälp av SOS Barnbyar Ukraina.

PollenPlågan Lindring för allergiker

IBS

Terapi mot känsliga magar

läs om:

musarm syrade grönsaker

Träningstips för vår och sommar

Apoteket_omslag.indd 1

barnbyn och kunde konstatera att barnen som lever där har det bra. Varje hus i barnbyn har sin egen ”mamma” som lever med ”sina” barn. – Jag kände både glädje och sorg, säger Marie. Glädje för att jag såg att barnen hade det bra, men också sorg för alla barn hade ju hamnat där av någon anledning. Hur hade de haft det tidigare? Hjälpen gör skillnad Även om det var tungt att se fattigdomen och de utsatta barnens situation är Marie Sahyoun väldigt glad och tacksam över att ha fått göra resan till Ukraina med SOS Barnbyar. Kristina Maxe känner likadant. – Jag mådde bra av att med egna ögon se att våra pengar kommer fram och hjälper barnen, säger hon.

Vill du också hjälpa SOS Barnbyar? Under veckorna 20-25, då vi har en

speciell solkampanj, skänker Apoteket 5 kr per såld solprodukt för barn till SOS Barnbyar. Vi säljer även ett armband där hela intäkten går till SOS Barnbyar. I vårt ordinarie sortiment har vi ett gosedjur i form av en nalle och en kanin, samt en babyfilt, där vi ger bidrag till SOS Barnbyar året om.

2013-03-12 14.49

nyttig’. En tidning som man läser och sparar och läser igen.”, ”Apoteket har blivit en mycket roligare tidning helt enkelt.” 40 procent av läsarna läser minst ett nummer varje år medan sex procent läser alla nummer av tidningen. Drygt 6 av 10 som läser tidningen Apoteket läser mer än hälften av innehållet, och 35 procent läser allt eller nästa allt. Helhetsintrycket av tidningen är mycket högt, där 88 procent av läsarna har ett mycket eller ganska positivt helhetsintryck av tidningen. Ord som används för att beskriva tidningen är trovärdig, praktiskt användbar, har nyttig information samt lättläst och intressant.

Några citat från undersökningen.

Aktuell information, det finns något som passar de flesta. Bra väntrums­ tidning.

Bra artiklar och man kan hitta goda råd.

Artiklarna är seriösa och bra skrivna. Undersökningar som redovisas verkar veder­ häftiga. Ämnena som tas upp är säsongs­ betonade och aktuella.

Finns intressanta nyheter som man annars inte skulle hitta samt informativa djupgående artiklar och teman.

Bland annat läsa om olika produkter som jag ej vetat om tidigare.

Läs Tidningen apoteket på internet:

på apoteket.se/tidning nummer 3 2013 |

| 35


experterna

skicka in dina frågor till apotekets experter Inom Apoteket finns apotekare med specialist­kunskaper inom olika terapi­om­råde­n. Några av dem har forskat och doktorerat. Förutom att de svarar på frågor från tidningen Apotekets läsare ansvarar de för att bevaka nya forskningsrön och rapporter om läkemedel och

sunda levnadsvanor. De ser också till att resten av personalen inom Apoteket har tillgång till aktuell fakta och information om läkemedel. Har du frågor till expertern­a skicka dem till: tidningen.apoteket@apoteket.se

Har du frågor om ditt recept, Apoteket­s

produkte­r eller tjänster? Hör av dig till kundservice@apoteket.se eller 0771-450450

Fästingbett hos våra husdjur symtom som trötthet, nedsatt aptit och hälta, de kan också få ett akut sjukdomsförlopp med hög feber som kräver veterinärvård. Efter någon månad kan en obehandlad infektion ha spridit sig till leder och ge smärta och ledbesvär. Den rodnad som syns runt bettet hos människa syns inte på pälsklädda djur.

Stina Bolldén Terapiområdesexpert Djur När är det dags att börja med förebyggande behandling? – Högsäsongen för de vanligaste fästingarna är mellan mars och oktober, men det är stora regionala skillnader beroende på temperatur, vegetation, luftfuktighet, och förekomst av värddjur. Fästingarna trivs bäst i högre luftfuktighet än 75 procent och i en temperatur mellan sju och 30 grader, men de kan överleva i ner till minus fem grader. Hur drabbas våra husdjur? – Fästingens bett kan orsaka klåda och infektioner i huden. Men den kan också smitta värddjuret med allvarliga bakteriesjukdomar som borrelia och anaplasma ”fästingfeber”. Smittade katter uppvisar sällan några symtom. Hundar kan däremot få diffusa

När smittar fästingen? – Under de första 48 timmarna är risken för en borreliasmitta låg eftersom smittan överförs från fästingens magtarmkanal när fästingen har sugit blod. Ett effektivt fästingmedel dödar de allra flesta fästingar inom 24-48 timmar och ger därför ett bra skydd mot bakteriesjukdomarna.

– I varmare länder med en luftfuktighet motsvarande vårt svenska inomhusklimat finns den ”bruna hundfästingen” som är väldigt svår att bli av med om den kommer in i hus där det bor en hund. Fästingen förökar sig med en väldig hastighet och kan följa med till Sverige via en hund eller via en väska. – Fästingen, som är brun och mindre en vår vanliga fästing, överför också flera sjukdomar. Därför vill SVA (Sveriges Veterinärmedicinska Anstalt) artbestämma alla fästingar från varmare länder.

– Du ska

locka bort fästingarna så fort som p möjligt, kläm inte. förebygg genom att behandla med fästingavvisande medel

Finns på Apoteket Lösning som droppa­s på huden mot fästingar, löss och loppor. Effek­ten varar i cirka fyra veckor.

Rättelse I Tidningen Apoteket nr 2 2012, i artikeln om generika på sidorna 20-22, stod det att läsa på sidan 22 att parallellimporterade läkemedel ”har samma namn som originalläkemedlet som redan finns i Sverige.” Det stämmer inte, parallellimporterade läkemedel kan ha olika namn jämfört med originalet. Ett exempel är Nasomet, som är parallellimporterat Nasonex. Vi på redaktionen beklagar felaktigheten.

Fredrik Hed, tf chefredaktör

Apoteket online

Tack för att du hör av dig! Redaktionen vill gärna ha återkoppling på innehållet i tidningen och hur vi kan utveckla det på bästa sätt. tidningen.apoteket@apoteket.se

Här hittar du aktuellt och tidigare nummer av tidningen Apoteket: www.apoteket.se/tidning Följ också Apoteket på:

| nummer 3 2013

v id infektion runt bettet v id påverkat allmäntillstånd om du hittar flera fästingar inomhus efter en utlandsresa

Hur gör jag för att undvika att mitt djur bli sjuk?

Redaktionen

36 |

– Du bör också kontakta veterinär

Tidningen Apoteket som taltidnin­g

u kan få Tidningen Apoteket D som tal­tidning, skicka e-post till: tidningen.apoteket@apoteket.se eller ringa Kundservice på tel 0771-450 450.


NYHET! Det finns väl roligare saker här i livet än akne! Nu lanseras hudvårdsserien BASIDERM som är speciellt utvecklad av dermatologer för fet och aknebenägen hud. Produkterna är testade och utvecklade för att på ett milt sätt rengöra, återfukta, skydda och bibehålla hudens naturliga balans samt kontrollera sebumhalten. Basiderm innehåller avancerad zink, ceramid- och oleosometeknologi samt lakritsextrakt som verkar mjukgörande, balanserande och hjälper till att minska talgproduktionen vilket är viktigt när man vill bekämpa akne. Basiderm Oil Control Foam Wash är en mild och lugnande cleanser som rengör effektivt och skonsamt utan att torka ut huden. Lågt pH bidrar till att bibehålla den normala hudbarriären. Utan tvål, parabener och alkohol.

Aab20130613

Basiderm Oil Control Daily Moisturizer är en lättabsorberad ansiktscreme som återfuktar huden i 24 timmar, skyddar och motverkar glansig hy samt lämnar huden matt. Basiderm Daily Moisturizer är en av få akneprodukter som innehåller solskyddsfaktor. Utan parfym och parabener. Produkterna Basiderm Foam Wash och Basiderm Daily Moisturizer är särskilt utformade för att användas tillsammans för bästa resultat. De är även lämpliga för känslig hud som genomgår medicinsk aknebehandling. FINNS BARA PÅ APOTEK!

www.basiderm.se nummer 3 2013 |

| 37


Kundklubben

Medlemserbjudanden från ApoPlus! 24 juni-11 augusti

Lactal Balans Gel, 10 × 5 ml

127:-

(icke medlem 159:-)

DentiPro

Tandkräm, 75 ml, alla sorter

20 % rabatt

20 % rabatt

vid köp av 2 valfria* Apoliva Extra Torr & Säker. (icke medlem 39:-/st)

(icke medlem 28,50-38,50:-)

20 % rabatt

Apoliva Anti-age Dagkräm, spf 15

98:-

(icke medlem 123:-)

Nicotinell Tuggummi, 204 st Alla styrkor och smaker

15  % rabatt

(icke medlem 349-409:-) Nicotinell är ett läkemedel för rökavvänjning (nikotin). Från 18 år. Läs bipacksedeln noga innan användning.

* Gäller endast trosskydd och bindor. ** Gäller även Brun utan sol och Efter sol. Gäller t o m 11/8 -13, med reservation för slutförsäljning. Lokala avvikelser i sortimentet kan förekomma.

38 |

| nummer 3 2013

rabatt vid köp av valfri solprodukt från Apoliva eller Apoteket.** (icke medlem 55-179:-)


nummer 3 2013 |

| 39


„ Sluta röka. Börja fira alla små segrar. „ Välkommen till NiQuitin Celebration Institutet! På sidan stöder vi alla på vägen till ett rökfritt liv!

Följ oss på Facebook www.facebook.com/NiQuitin

NiQuitin (nikotin): NiQuitin Mint 2 mg och 4 mg sugtablett. NiQuitin Clear 7 mg/24 t, 14 mg/24 t och 21 mg/24 t depotplåster. NiQuitin Mint 2 mg och 4 mg medicinskt tuggummi. NiQuitin 1,5 mg och 4 mg komprimerad sugtablett. Receptfritt läkemedel. Används för att lindra symptom på nikotinabstinens i samband med rökavvänjning. Använd inte NiQuitin: Om du nyligen haft hjärtinfarkt eller stroke eller om du lider av allvarliga hjärtbesvär. Diskutera med din läkare innan du börjar använda NiQuitin om du lider av hjärt- eller cirkulationsproblem, högt blodtryck, allvarlig lever- eller njursjukdom, en överaktiv sköldkörtel, är diabetiker och använder insulin eller har en tumör i binjurarna (feokromocytom). Depotplåster: Om du har haft eksem (lokal överkänslighet). Medicinskt tuggummi och sugtablett: Om du har haft magsår och överkänslighet mot den aktiva substansen eller något av hjälpämnena. Natriuminnehållet i den maximala dygnsdosen kan ha betydelse om du ordinerats saltfattig kost. Sugtablett: Innehåller aspartam som omvandlas till fenylalanin, och ska därför inte användas av personer med fenylketonuri (PKU). NiQuitin skall inte användas av barn eller icke-rökare. 18 års åldersgräns gäller vid köp av alla receptfria nikotinprodukter. Gravida bör rådfråga läkare. För mer information se www.fass.se Läs bipacksedeln noga före användning. GlaxoSmithKline Consumer Healthcare A/S, Nykær 68, 2605 Brøndby, Danmark. NiQuitin är ett varumärka som tillhör GlaxoSmithKline-koncernen.

CHSE/CHNIQ/0006/13 maj 13

… och du får • 90 dagars motivation • Tips och idéer som kan hjälpa dig • Bli firad med en personlig video


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.