Hur bygger vi förtroende i politiken?
Hur skapar vi hållbar tillväxt?
Hur hjälper vi Ukraina att vinna kriget?
Hur räddar vi Östersjön?
Hur kan vi sätta stopp för dåligt byggande?
Om detta och mycket mer!
Läs mera: www.
NNär jag steg in i politiken för två riksdagsperioder sedan var det mångt och mycket som förvånade mig. Kanske det mest oväntade var den varma stämning som rådde mellan politikerna. Det är något som syns mest när TV-kamerorna i plenisalen släcks. Frågor kan gräla sinsemellan, människor mera sällan.
Laganda och kollegialitet behövs, utan dem är det en omöjlighet att få något till stånd inom politiken. Uttrycket “det du lämnar ogjort idag ser du framför dig i morgon” bör tas på allvar. I en mångpartisystem förändras regeringsbaserna från en period till en annan.
Ilkka Kanerva, som gick bort för snart ett år sedan, förkroppsligade för mig begreppet samarbetsvilja. Genom sin enorma erfarenhet och sin sociala begåvning reagerade han snabbt på kollegers bekymmer och behov. Han fanns alltid där om någon behövde sparring. I ljuset av detta är det inte förvånande att hans karriär i riksdagen blev historiens längsta hittills.
GEMENSKAP SKA VÅRDAS
Som motpol till de positiva erfarenheter jag fått känns det bekymmersamt att politiken håller på att invaderas av ett fenomen som i hög grad kastar sin skugga över hela den samhälleliga utvecklingen – polariseringen. Den syns bland annat som anföranden som ger näring åt konflikter, tillspetsar andras uttalanden och skapar konstgjorda motsatsförhållanen mellan människogrupper. Vi delas upp i “vi” och “de”, i “folket” och “eliten”.
Jag ser populistisk retorik som farlig, framför allt eftersom det lätt blir osanning då saker förenklas för mycket. Samhället består av en oändlig mängd olika intressesfärer och komplicerade beroendeförhållanden. Det är aldrig lätt att nå politisk konsensus. Genom att med våld köra igenom något får man inte bestående resultat. Politikens kärna borde präglas av en vilja att ympa samman olika synsätt i stället för att skapa konflikter.
Politiken, som livet i stort, hotas av att bli för kortsiktig. Vi mäter “klick” och “tumme upp”. Liksom Juha Itkonen skriver i sin kolumn i denna tidning, så styrs vi av algoritmer. Gemenskapskänslan tunnas ut trots att just den, bevisligen gör oss lyckligare.
Många av de största utmaningarna vi möter kräver ett långt tidsperspektiv, samarbete och bred allmänbildning för att de ska kunna tacklas. Utmaningarna kräver att vi fokuserar på den stora bilden och att vi inverkar på attityderna.
Klimatförändringen är något vi inte kan hantera om vi inte inser vad vi har att vänta runt hörnet. Vår ekonomiska konkurrenskraft kan omöjligt stärkas om vi inte först gör vår verksamhetsmiljö förutsägbar. Bristen på arbetskraft kan omöjligt lindras om vi inte först bygger upp en arbetsmarknad som baserar sig på öppenhet och tillit, och så vidare.
Jag har varit mycket noggrann i mitt val av parti. Jag vill höra till ett lag som värdesätter demokrati, bildning, stabilitet och långsiktighet. Jag kan lita på att SFP inte ändrar kurs även om det ibland blåser hårt. Vi bygger en framtid genom att använda
det tysta kunnandet från det förflutna och samtidigt sikta framåt med öppna sinnen – utan rädsla, och med rättvisa som rättesnöre. Vi tror på människan.
Vi ser vikten av det nordiska och självklarheten i det, att Finland och alla finländare gynnas av en stark och fungerande tvåspråkighet.
PERSPEKTIVENS MÅNGFALD ÄR EN RIKEDOM
I min egen politiska verksamhet försöker jag skapa en bred förtroendebas. Det kräver att jag lyssnar. Också på dem som tänker annorlunda än jag och mitt parti.
Jag skyr bubblor som pesten. Det är inte så lätt att undvika dem, man får faktiskt ta i. Jag strävar till att förstå verkligheten om kring oss så djupt och så mångsidigt som det bara är möjligt. Min förhoppning är att jag lyckas förmedla denna strävan till alla jag träffar i mitt arbete och min fritid.
Jag hoppas att artiklarna i denna tidnings bilaga lyckas skapa en bild av vad jag och SFP representerar: en värld som baserar sig på demokrati, samarbete, företagsamhet, liberala värden, högklassig utbildning, jäm likhet och en internationell inriktning med betoning på den nordiska gemenskapen.
Jag lyfter fram personer som talar om aktu ella utmaningar och ekonomiska möjlighe ter, om hur vi ska ta hand om varandra och vårda vårt gemensamma mänskliga arv på ett hållbart sätt.
Jag hoppas dessa artiklar kan vara en likadan källa till inspiration för dig som diskussionerna varit för mig.
HHade den ryska krigsmakten varit i bättre skick, det ukrainska försvaret sviktat och Europa och USA tvekat hade kanske Vladimir Putin haft framgång med det vansinniga krig som han inledde tidigt på morgonen torsdagen den 24 februari 2022.
Och då hade vårt Europa i dag sett mycket annorlunda ut.
Volodymir Zelensky hade antingen omedelbart av dödats av ryska specialförband, låsts in i Sibirien efter någon typ av skådeprocess eller lett en exilregering i Warszawa eller Vilnius.
Någon typ av marionettregim hade man möjligen satt upp. Kanske hade f.d. presidenten Janukovich fått skriva på ett papper innan han försvann igen. Men snart hade säkert också denna marionettregim försvunnit när Ukraina upplösts och ersattes av ett antal distrikt inom ramen för den ryska federationen.
Så var det ju i 1800-talets storryska imperium. Där tilläts inget Ukraina. Putin har ju varit mycket tydlig med att det är dit han strävar.
Men tack och lov har detta hitintills kunnat förhindras.
Den ryska armén misslyckades, det ukrainska motståndet var heroiskt och västvärlden samlades till ett kraftfullt försvar för Ukraina, den internationella rätten och länders rätt att själva välja sin väg.
Just nu ligger mycket av fokus på hur vi politiskt, finansiellt och militärt kan fortsätta att hjälpa Ukraina att stå emot den ryska makten.
Det är en hjälp som måste inriktas långsiktigt. Ukraina behöver bygga upp en modern försvarsmakt som kan trygga landets framtid. Den ukrainska staten behöver omedelbar finansiell hjälp för att klara sina grundläggande funktioner, och landets återuppbyggnad kommer att kräva enorma resurser.
Men i grunden är det små investeringar för våra västliga länder sett i relation till det som står på spel.
Ukrainas frihet och stabilitet är en förutsättning för stabilitet och frihet i Europa under kommande decennier. Skulle Ukraina slukas, förryckas och raderas från kartan av den ryska militära makten skulle förr eller senare också andra länder och områden komma att drabbas.
Putin har gjort klart att för honom är detta ett krig på liv och död, och att det handlar om vare sig mer eller mindre än hans plats i den ryska historien. Han fruktar så kallade färgade revolutioner som från grannländer, inte minst Ukraina, kan hota hans auktoritära styre. Det Ivan den Förskräcklige, Peter den Store och Katarina II kunde måste han visa att han också kan.
Vi måste inse att det finns ingen fred så länge Putin fortfarande har sin makt.
Förr eller senare kommer allt detta att kollapsa, och förr eller senare kommer Putin på ett eller annat sätt att lämna Kreml. Allt fler också i och kring ledningen i Ryssland ser nog att det hellre sker förr än senare.
Men regimskifte i Ryssland är i grunden Ryssland sak. Det vi kan göra är obetydligt. Vi kan dock tydligt säga att för oss finns det ett Ryssland efter Putin, och att vi självklart strävar efter fredliga, stabila och förhoppningsvis goda förbindelser med detta kommande Ryssland.
Den andra förutsättningen för fred är att vi helt och fullt integrerar Ukraina i våra europeiska och atlantiska strukturer, och då allra främst EU. Regimskifte i Ryssland ligger inte i våra händer – men detta gör det.
Vägen till medlemskap i EU är vare sig kort eller enkel. Finland och Sverige klarade av sin förhandling på mindre än tre år, men då var de redan väl integrerade. Och EU har dessutom utvecklats åtskilligt sedan våra två länder kom med 1995.
Just nu står ansträngningarna att på ett eller annat sätt vinna kriget i fokus.
Men därefter handlar det om att vinna freden – och det kan komma att bli minst lika krävande.
Det finns två grundläggande förutsättningar för att vi skall få fred i östra Europa efter detta Putins vansinniga krig.
Den första är självklart regimskifte i Ryssland.
Och till detta kommer Nato – på ett eller annat sätt måste Ukrainas säkerhet förankras i det transatlantiska samarbetet.
Ukrainas heroiska motstånd, och den västliga politikens styrka, stoppade Putins planer under det gångna året.
Europa har förändrats i grunden. Det kommer att ta åtskilliga år – kanske decennier – innan vi finner fram till en ny fred.
Carl Bildt är Sveriges f.d. stats- och utrikesminister.
Jag anser mig vara en optimistisk person. Jag vill tro på vår förmåga att lösa de problem vi har framför oss, både på nationell och global nivå. De är onekligen enorma, men det har aldrig varit ordning på världen och ändå har livet gått vidare. Klimatkrisen blir inte trivial av det, att man trots den håller fast vid sin framtidstro.
Men jag medger att jag ibland blir förtvivlad. Det kommer nämligen inte att vara möjligt att lösa våra problem om vi inte har förmågan diskutera våra meningsskiljaktigheter på ett sakligt sätt. Och det kan i sin tur inte ske om vi inte kan koncentrera oss. När man följer den offentliga debatten om nästan vilket tema som helst kan man inte undgå intrycket av att både vår förmåga att debattera och koncentrera oss har försämrats dramatisk på en anmärkningsvärt kort tid.
Orsaken är klar. Världen förändrades när varje hand klistrades fast i en smarttelefon. Hela den digitala världen har riggats upp så att den förstärker vissa mänskliga egenskaper och belönar ett visst slags beteende, och följaktligen förändras vi gradvis åt det hållet; vi blir alltmer rastlösa, griniga och samtidigt mer olyckliga. Vi är rörande övertygade om att vi har en fri vilja och valfrihet, även om vi styrs av algoritmer.
Förändringarna i omvärlden återspeglas naturligtvis också i politiken. Alltmer otåliga väljare vill att allt ska ske på en gång, också de riktigt stora förändringarna. När det förståeligt nog inte händer fördjupas den kollektiva dysterheten. Det har säkert aldrig varit lätt att vara politiker, men inte heller det har blivit lättare under de senaste åren.
Å andra sidan är det naturligtvis beslutsfattarna själva som ansvarar för den bild som allmänheten har av politiken. Eftersom Twitter har blivit den kanske livligaste arenan för samhällsdebatt kan man inte riktigt kräva att politikerna lämnar plattformen. Jag sörjer ändå den vändning som debatterna där oundvikligen tar, med ständiga slag under
bältet och avsiktliga missförstånd. Det hela börjar vara ett ovärdigt spektakel, vilket jag är rädd att försvagar tron på demokratin. Jag skyller inte enbart på dem som deltar debatten, den grundläggande orsaken ligger i plattformens logik.
Jag vet att jag inte är ensam om de här tankarna. Samtidigt vet jag att många människor tycker annorlunda. Det finns anmärkningsvärt många olika sätt att se på hur vi bäst löser våra gemensamma problem, och just i politiken är det meningen att det här åsikterna ska nötas mot varandra. Ju skarpare debatt, desto tydligare framträder åsiktsskillnaderna. De som tänker på det här sättet efterlyser också ofta en tydlig blockpolitik i Finland, eftersom det enligt dem skulle förbättra väljarnas konsumentskydd.
Jag är inte så säker på den saken. Åtminstone skulle det här leda till en vilsenhet bland alla dem som känner att de inte tillhör något av lägren.
Jag tror att blockpolitikens attraktionskraft ligger just i den tydlighet som den utlovar. Det skulle ju i själva verket vara ett tvåpartisystem under ett annat namn, en modell som ytterligare förstärker polarisering och motsättningar. Om man betraktar politik som underhållning är det helt rimligt att hoppas på något sådant. Om man däremot ser politiken som ett sätt att sköta ärenden för det gemensamma bästa är tanken skrämmande.
Personligen tror jag fortfarande på ett flerpartisystem. Trots sina problem är vår nuvarande samhällsmodell i många avseenden framgångsrik i internationell jämförelse, och den har byggts upp uttryckligen genom samarbete över partigränserna. Enligt all logik borde det vara möjligt att både förnya och försvara vårt system med samma beprövade metod, hur svårt det än kan verka ibland.
Lyckligtvis är den bild som Twitter förmedlar inte hela sanningen om politiken. När jag talat som företrädare för läs- och skrivkunnighet, kulturen och de kreativa branscherna har jag haft möjlighet att träffa beslutsfattare i
deras vardagsmiljö och sett att riksdagen fortfarande utför sitt ofta osynliga lagstiftningsarbete tålmodigt och ihärdigt. Det finns motiverade människor med förståelse för helheten och ett beundransvärt grepp om frågorna inom många olika politiska partier. Hindren är ofta inte så oöverkomliga som de ser ut att vara i offentligheten. Det finns fortfarande en vilja att hitta lösningar.
Jag hoppas att alla framtida riksdagsledamöter håller huvudet kallt och sin tweet-tumme vilande då och då. I vår tid är det lättare sagt än gjort, men inte omöjligt. Jag känner människor som lyckas med det.
Juha Itkonen
Juha Itkonen är författare. Han har nyss gett ut boken "Teoriani perheestä".
Hur gör man politik? Det funderade jag på år 2014, när jag för första gången ställde upp som kandidat i riksdagsvalet. Jag hade ingen politisk bakgrund, definitivt ingen erfarenhet av kampanjer eller något stort team som kunde hjälpa mig.
Tanken på att samla en grupp människor inför vilka jag skulle förkunna mitt budskap kändes främmande och till och med aningen obekväm. Jag undrade om det fanns ett bättre alternativ för mig?
JAG TYCKER OM ATT LAGA MAT OCH DET ÄR ÖVER EN MÅLTID SOM MÄNNISKOR BRUKAR KOMMA SAMMAN. KUNDE DET VARA EN LÖSNING?
Från ord till handling. Jag lanserade ett evenemangskoncept som jag kallar kökspolitik. Den som samlar ihop 6–12 gäster runt sitt köksbord kan bjuda mig på besök. Jag kommer med min signaturrätt – pasta med köttbullar i tomatsås
(en vegansk version finns också) – och politisk diskussion. Jag får höra vad folk är bekymrade över, och de får höra vad jag som riksdagsledamot kan göra åt saken. Man får gärna också utmana mig, och det händer inte sällan!
Jag har gjort "kökspolitik" i mer än åtta år nu. Jag har besökt fantastiska människor med min pastakastrull och lärt mig mycket av dem.
Är du och dina vänner intresserade av att diskutera politik över en god middag? Samla 6-12 personer runt ditt bord och ta kontakt!
Av praktiska skäl är Nyland att föredra, men jag har också gjort kökspolitik i andra regioner.
SKICKA MIG ETT MEJL PÅ INFO@ ANDERSADLERCREUTZ.FI SÅ
KOMMER VI ÖVERENS OM ETT
DATUM!
Bakom Riksdagshusets fasad sker en hel del samarbete över partigränserna – tankeutbyten, förhandlingar och helt vanligt umgänge.
För fem år sedan bestämde sig Anders och Samlingspartiets Saara-Sofia Sirén att glänta på denna gardin och startade en egen podcast som heter ”Pykälien takaa”, ”Bakom paragraferna”.
Det är oss veterligen frågan om den enda podcasten i världen där två parlamentariker från olika partier och över regerings- och oppositionsgränsen diskuterar dagsaktuell politik.
Skanna och
lyssna:
I podcasten går Saara-Sofia och Anders igenom olika frågor som är aktuella på Arkadiabacken. Varje avsnitt är indelat i tre ”paragrafer”.
I den första paragrafen diskuteras ett intressant tema tillsammans med en sakkunnig. Teman har varierat från ekonomi och sysselsättning till klimatfrågor och säkerhetspolitik. I den andra paragrafen går riksdagsledamöterna igenom huvudfrågan från veckans frågestund i riksdagen. Den tredje paragrafen är lättsammare och diskuteras på svenska.
Du kan lyssna på ”Pykälien takaa” -podcasten på Sound-
cloud.com eller iTunes.
"Jag vill inte se en enda mögelskola till! I framtiden måste vi försäkra oss om att byggnormer följs, se till att byggnader underhålls på rätt sätt, justera lagstiftningen så att gamla byggnaders särart förstås och kräva att byggföretagen bär sitt ansvar. Det är receptet för hållbart och sunt byggande."
SSom arkitekt har jag specialiserat mig på träbyggande och allt byggande ligger mitt hjärta nära. Som riksdagsledamot har jag chockerats av den mängd människor som utsatts för mögel och dålig inomhusluft som en följd av dåligt byggande och undermåligt underhåll. Därför har jag varit med och grundat riksdagens inomhusluftsgrupp, som har som sin uppgift att ta itu med inneluftsproblem via lagstiftningen.
ETT NATIONELLT PROBLEM
Mögelproblemet är ett nationellt problem. Jag har kunnat följa det på nära håll i min hemkommun Kyrkslätt, där många skolor kämpar med inneluftsproblem.
Det är fråga om både slarv och nonchalans. Var och en som vet något om byggande borde kunna undvika frestelsen att bara skjuta upp redan synliga problem. Och när de kommer i dagen, försvinner de inte av att täckas över med silikonmassa. Om problemet existerar redan i dag blir det etter värre för oss att tampas med i morgon.
Moderna byggnader är mera komplicerade än gamla och innehåller mångskiktade konstruktioner. När ett av dessa skikt brister skapas en kedjereaktion. I enkla massiva konstruktioner är sådana kedjereaktioner inte möjliga. Nu har vi situationer där somliga konstruktioner fungerar i laboratorieförhållanden, men inte i det verkliga livet. Riskerna är uppenbara och leder till problem över hela Finland.
Det är också viktigt att inse att en gammal och en ny byggnad inte är en och samma sak. Gamla byggnader ska inte
behöva uppfylla samma villlkor, vare sig det gäller energieffektivitet eller ventilation. Ett fel jag ofta ser som förkortar livslängden på en gammal fungerande byggnad är att den förses med modern maskinell ventilation med värmeåtervinning – även om det görs med goda avsikter.
Här faller ansvaret på oss lagstiftare. Vi måste bli bättre på att förstå, att olika byggnader är – olika.
BYGGFIRMORNA HAR ANSVAR
Det är helt berättigat att efterlysa hög yrkesetik hos byggfirmorna. En yrkeskunnig byggare bör kunna identifiera de risker som hänger samman med olika typer av lösningar.
Det borde också vara en självklarhet att den person som senare kommer att ansvara för underhållet också är med i byggprocessen. Underhållet ska basera sig på en förståelse för byggnaden, inte på rutinmässig applicering av åtgärder som hittas i Excel-tabeller.
Att höja kvaliteten på byggandet är ett klart och tydligt mål. Ett annat mål är att lära sig att underhålla allt mer komplicerade byggnader. Det är ett arbete som inte kan göras av vem som helst, det kräver yrkeskunnande. Genom kontroller med bestämda intervaller kan man undvika att problemen hopar sig. Om konditionsgranskningen har gjorts och mögelhunden har gett daghemmet klara papper, kan en smiley på dörren berätta för barnens föräldrar att här har barnen det bra.
Det är svårt att komma med krav på ansvar 10 eller 20 år efter ett avslutat byggprojekt. Med andra ord bör man satsa på övervakning och kvalitetskontroll under bygget. Någon kan tänkas påstå att övervakningskonstnaderna är för stora. Själv vågar jag påstå att kostnader som härrör sig från dålig kvalitet blir högre.
Så visst känner vi till medicinerna, men det är få patienter som svalt dem utan att krångla. Det gäller inte bara upplysningarbete utan också mod att stifta lagar som gör det möjligt att greppa problemen. Lagarna bör vara noggrannt formulerade och entydiga. I beredingsarbetet bör både byggsektorn och dess kunder höras. Morot är bättre än käpp. Det ska vara lönsammare att bygga med hög kvalitet än att bygga kortsiktigt. Vid köp av bygg- och planeringstjänster ska man våga bedöma förhållandet mellan pris och kvalitet. Trots allt hyser jag optimism och tror att erfarenheterna har gjort vi kan bli bättre.
Som arkitekt känner jag ett speciellt ansvar för sunt byggande och har förbundit mig att jobba för att lösa inneluftsproblemen och för högre kvalitet på vårt byggande också under följande riksdagsperiod.
"Om konditionsgranskningen har gjorts och mögelhunden har gett daghemmet klara papper, kan en smiley på dörren berätta för barnens föräldrar att här har barnen det bra."
Se min video:
1. Förnamnet på en bra kandidat
6. Har han fem av
9. Hade Anders eventuellt varit om han inte träffat Ia
11. Arbetsredskap för nästan alla idag, också för Anders
13. En sådan ska man inte bli, det är omänskligt
16. Där mannakraft inte räcker tar man till detta
17. ...och då får man kraft som en… och det är inte litet
19. Mager jordmån
22. Gud med blixtrande makt
23. Mörk, syndigt god och dessutom nyttig – finns det sådant!
26. Negation
27. Bodde Anders i Lappland skulle han säkert ofta bjuda på nyfångad sådan
30. Inte vår
31. Glad sådan i alla väder visar en god politiker
34. Våra är högt rankade, också Anders studerade på ett sådant, men gör just nu annat
37 Får man av kalla och våta fötter, hette det förr
38. Den har ränder, som enligt Falstaff Fakir aldrig går ur
39. En ny politiker kan anses ha den färgen även om hen hör till ett annat parti
LODRÄTT
1. Efternamnet på en engagerad, mångkunnig och energisk fembarnsfar, din kandidat
2. En rit som ofta förrättas hemma, för Anders del i kyrkan
3. “Icke förfalskat” på danska
4. Karnevalstaden framom andra
5. Utmärkt parti att rösta på oberoende av språkbakgrund
7. Strävar vi till att alla ska ha och dessutom med lika lön
8. Nordisk allemansrätt ger tillgång till och ansvar för vår underbara….
10. Trappor kort
12. Tycker om att växa med våta fötter
14. Förvånat utrop
15. Förr ropade man glatt “Skepp ….”, nu är man mera rädd för att krocka
18. Är det fortfarande bra att ha i barm
19. Gammalt mått, Anders är ungefär 3,4 sådana lång
20. Hjul har sådana för att löpa bättre och visst känns livet bättre efter en sådan på en bar
21. Bär ansvaret på firman, åtminstone tror hen det
24. Finns oftast fyra av i varje rum
25. Fin stad, Ukrainas huvustad
28. Om du drabbas av en ond sådan, är du då pessimist?
29. Utrymmet mellan husen – den finns i mångfald i städer
32. Längre ord för ur men inte klocka
33. Manligt syskonbarn förr
35. Bra att kunna göra detta med motstridiga viljor inför stora beslut
36. Ångfartyg
"Organisationer som arbetar med företagsamhetsfostran, till exempel Ung Företagsamhet, har i åratal gjort ett fint arbete i landets skolor. Under denna riksdagsperiod har jag kunnat påverka för att stärka deras finansiering. Även om en ung person som deltar i programmet inte blir företagare får hen fina färdigheter för framtiden."
Ung Företagsmahet – som nyligen gick ihop med TAT Ekonomi och ungdom – är en ideell organisation som erbjuder företatagsamhetsfostran i skolor och läroinrättningar. De program som organisationen driver stödjer barns och ungas kunnande inom arbetsliv och ekonomi.
Anders, som länge har förespråkat företagsamhetsfostran, träffade Axel Tuormaa i Borgå, för att höra om de lärdomar och erfarenheter som programmet har gett honom.
Påverkade kursen i företagsamhetsfostran ditt beslut att grunda ett eget företag?
- Kursen i företagsamhetsfostran är ett valfritt ämne i skolan. Jag tyckte att kursen lät intressant och beslöt mig för att delta. Under kursen startade jag mitt eget företag, som visade sig vara en mycket större sak än vad jag hade föreställt mig.
- Även om kursen väckte intresse bland mina vänner var det många som inte valde den eftersom den krockade med bland annat många språklektioner. Totalt deltog 15–20 studeranden i kursen och jag var en av dem.
Tyckte du att det var svårt att komma igång?
- I början kändes det svårt. Många av idéerna vi hade kändes för komplicerade. Det kändes som om vi försökte uppfinna hjulet på nytt. Vår lärare påminde oss om att inte göra det för komplicerat och det slutade med att vi startade ett företag som tillverkade såser som liknar ketchup.
- Vi tillverkade och packade produkten hemma. För att få igång försäljningen kontaktade vi olika butiker och frågade om vi kunde ha ett försäljningsstånd utanför dem. Vi deltog också i tävlingen Ung företagsamhet, nådde semifinalen och slutligen finalen, där vi vann priset för det bästa varumärket.
- Vår logo, som prydde våra produkter, föreställde en glad pojke i munktröja. Vi hade en egentillverkad lokal produkt. Det faktum att vi skötte både produktion, marknadsföring och försäljning bidrog till att vi vann priset. Då någon gick förbi vårt försäljningsstånd en gång och sedan kom tillbaka för att köpa vår produkt visste vi att vi hade lyckats med vår marknadsföring.
En livsmedelsprodukt måste uppfylla många krav innan den kan nå butikshyllorna. Hur lyckades ni få butikerna att ta in era produkter i sitt sortiment?
- Att få in våra produkter i de första buti kerna var inte lätt, men våra ansträng ningar gav resultat. Borgå Fiskhus var den första butiken som tog in våra produkter i sitt sortiment. Vi fäste särskild uppmärksamhet vid hygienen, till exempel hur vi fyllde steriliserade burkar och så vidare.
- Ingen av butikerna krävde att vi skulle ändra något i vårt koncept, varken i själva produkten eller dess utseende.
Hur ser det ut nu, ett år efter att företaget grunda des. Finns det fortfarande kvar?
- Verksamheten fortsatte på sommaren efter kursen som ett sommarjobb, men sedan slutade vi eftersom skolan började ta upp så mycket av vår tid. Nu tänker jag aktivt på olika nya affärsidéer.
- Före kursen hade jag tänkt att jag skulle vilja börja studera företagsekonomi vid Hanken. Jag hade aldrig ens tänkt på företagande. Efter att jag gått kursen kändes företagande som en möjlighet. Kursen ändrade definitivt mitt förhållningssätt till vad jag vill göra efter att jag avslutat mina studier.
Har den här erfarenheten påverkat ditt sätt att se på inkomster, utgifter och pengar i allmänhet?
- Ja, det har den, även om jag inte tänkt på det innan den här frågan. Jag har börjat göra upp en månadsbudget för att hålla reda på saker som bensinkostnader och andra utgifter. Hela mitt sätt att tänka på både pengar och budgetering har förändrats – på ett bra sätt. Jag har helt enkelt blivit mer noggrann med vad jag använder mina pengar till.
Många studier har visat att unga människor har en mer positiv inställning till företagande än tidigare. Hur kändes det att vara företagare och blev du överraskad av hur mycket du faktiskt kan?
- I början kändes många saker svåra och obekanta. Till exempel redovisning. Men när man väl kom igång började saker och ting kännas lättare och till och med vardagliga. Man lärde sig allt förvånansvärt snabbt; marknadsföring, försäljning och så vidare.
- Jag har alltid varit intresserad av matlagning, så det var det område som jag var mest insatt i. Men alla andra delar av företagandet var
Tror du att detta har gett dig mer självförtroende att prova
- Ja, det tror jag definitivt. Det känns som om tröskeln för att lära sig något nytt har sänkts. Det är också roligt att lära sig något nytt. Jag tror inte att jag vill göra en och samma sak hela mitt liv. Jag är villig att prova nya saker, byta jobb eller bransch.
- Jag tycker att det är viktigt att jag lär mig saker som jag nödvändigtvis inte skulle ha lärt mig under en vanlig kurs. Så kursen var definitivt inget slöseri med tid. Jag har knutit nya kontakter och fått ett nytt perspektiv på världen.
Anders är den första man som jag har röstat på på 30 år. Vi har barn i samma ålder och jag har noggrant följt med hur Anders agerar och påverkar på olika områden i livet. Som psykolog har jag imponerats av hans engagemang för familjen. Anders är passionerad och uthållig i sitt arbete."
Katri Kanninen, utvecklingsdirektör”Vi stöder Anders för hans värderingar, hans åsikter, hans tankar och hans handlingar. Vi vet att han kan påverka beslut och åtgärder som stärker den samhälleliga rättvisan, satsningar på utbildning, familjer och entreprenörer.
Vi vet att hans integritet inte sviktar och hans förmåga att driva ärenden av vikt för ett hållbart och framgångsrikt samhälle är något vi vill stöda.”
Niklas Nordling, företagareIIn the ninth year of the Russian-Ukrainian war and the year of the full-scale invasion, the West understood what Ukraine has been talking about for a long time: the unpunished aggressor returns with new aggression. With impunity for its invasion of Georgia in 2008, Russia annexed Crimea and began hostilities in eastern Ukraine in 2014. There was no sufficient punishment then, and on February 24, 2022, the Russian Federation began a full-scale invasion of Ukraine.
If we do not give the aggressor a decent rebuff now, we can only guess which country will be the next victim of Russian aggression. Each Russian attack on Ukraine shocks the world. But are condemnations, promises of weapons, and sanctions enough to stop the Kremlin's terror?
During the massive Russian missile attack on Ukraine on February 10, 2023, according to the Commander-in-Chief of the Armed Forces, a Russian missile crossed Romanian airspace. After the missile attack on February 16, 2023, the remnants of a Russian missile fell for the fourth time on the territory of Moldova. On November 15, 2022, during a Russian attack, one of the missiles hit a farm in Poland, killing two people. What kind of missile it was — Russian or Ukrainian air defense — is still being determined.
Russian military aircraft regularly violate the airspace of NATO countries. It is becoming quite obvious that the Russian Federation is provoking the Alliance. Russian propaganda has been telling the domestic consumer for a long time that it is waging war with NATO, because losing to Ukraine is banally shameful for "great" Russia. And no one knows for sure where the Kremlin can go with its provocations. The only way out of this is to stop Russia in Ukraine right now.
According to various estimates, the drop in the Ukrainian economy during a full-scale invasion is 33%-35%. Losses from this war, according to the Cabinet of Ministers of Ukraine, exceed $700 billion. Our state is unable to survive this economic downturn on its own, and we need donor funds every month. Currently, international financial aid makes up 55% of the financing of the Ukrainian budget.
Finland is already preparing the 13th aid package for Ukraine and we are very grateful. Although we understand very
well that the partners' financial resources are not endless. According to analysts' forecasts, 2023 will be the third worst year in terms of economic indicators in the 21st century.
According to the latest data from the Office of the United Nations High Commissioner for Refugees, about 4.5 million Ukrainian forced migrants are registered in European countries. There are approximately 40,000 of them in Finland, and this country automatically extended their protection for another year. We are grateful for this shelter, but Ukrainians dream of returning home, rebuilding their country, and making it a full member of the EU and NATO.
Finland is now on its way to NATO, which it decided to join a month after the start of the full-scale Russian invasion. Ukraine also connects its future and security with the Alliance.
Finland knows what Russian aggression is like since the
Winter War of 1939-1940. Then the Finns showed great heroism and resilience against the enemy, who outnumbered them. But at that time, Finland lacked international help and support, and, unfortunately, the horde could not be defeated with heroism alone. Ukraine appeals to the world not to repeat this mistake again. Ukrainians need weapons: armored vehicles, ammunition, and long-range missiles. We are grateful to the work done by Anders in the Finnish Parliament for the appeal to provide Ukraine with Leopard 2 tanks. Every vote is important in the supply of weapons, so we are thankful to our friends from ALDE and SFP in Finland.
Today, Ukraine is protecting the whole of Europe from Russian aggression, and we need tools to make this protection effective today. Otherwise, there may be a new aggression tomorrow.
Kira Rudik Member of Ukraine’s parliament, leader of Golos party, ALDE vice-president
"Vi ligger hela tiden ett par steg efter när det gäller att hjälpa Ukraina. Vi måste kunna definiera exakt vad vi försöker uppnå med vårt stöd och sedan skräddarsy våra insatser så att de mål vi har satt upp uppfylls."
En Leopard-koalition föds.
Fortum säljer sin andel av Uniper som en följd av energikrisen.
Ryssland stänger Nord Stream.
Finland ansöker om medlemskap i NATO.
Riksdagen röstar om ansökan.
Anders om Nato 2021
”Tidpunkten för processen kan inte vara beroende av händelserna under en dag eller en vecka. Därför är den bästa tiden att gå med i Nato bakom oss och den näst bästa tiden är nu. Vi bör inleda processen för att gå med i Nato och Sverige bör vara med på tåget.”
Finland fattar beslut om att hämta hem de finländska barnen från al-Hol.
Anders om Uniper 2017
”Finska staten – alltså dess medborgare – har majoritetsandel i Fortum. I det läget är det skäl att vara orolig om Fortum köper ett bolag som investerar i Nord Stream 2-ledningen, ett projekt som har tydliga säkerhetspolitiska dimensioner”.
Anders om hjälpen till Ukraina 2022
”Finland har totalt cirka tvåhundra Leopard 2-stridsvagnar. Genom att signalera beredskap att bidra även med ett litet antal stridsvagnar kan vi kanske få igång ett europeiskt stridsvagns-talko. Det behövs nu.”
Anders om al-Hol 2019
”En fråga som primärt borde vara juridisk och moralisk och som för all del på ett praktisk plan är mycket komplicerad har gjorts till en politisk fråga. En fråga som man till och med försöker lösa med omröstningar på sociala medier. I sista hand är det frågan om det här: Litar vi på vårt rättsväsende? Litar vi på polisen och våra myndigheter? Är rättsstaten någonting vi i alla situationer vill värna om?”
Anders om Nord Stream 2016
”Det är uppenbart att Nord Stream 2-projektet är emot energiunionens målsättningar. Projektet ökar beroendet av en energikälla och en leverantör, Gazprom. Dessa fakta understryker Nord Stream 2-projektets politiska motiv, vilket också vi borde inse. Vi borde i vår egen utvärdering också begrunda projektets säkerhetspolitiska dimensioner. ”
Anders om en NATO folkomröstning 2016
”Vi riksdagsledamöter skall inte gömma oss bakom folkomröstningens skynke. En folkomröstning lämpar sig dåligt för ett ärende som gäller säkerhetspolitik. Vi vet hur aktivt vårt östra grannland på olika sätt strävar till att påverka folkopinionen redan idag. Som folkvald måste man dock även fatta svåra beslut – och stå för sin åsikt.”
”Familjeföretag sysselsätter ett stort antal finländare: nästan 40 procent av alla arbetstagare inom den privata sektorn. Det är därför viktigt att se till att de generationsväxlingar som äger rum i dem blir framgångsrika. Jag träffade Johanna HamroDrotz, som driver det välkända företaget Sinituote.”
N"När du berättar att en produkt är tillverkad i en koldioxidneutral fabrik med hjälp av återvunnet material är kunden villig att betala lite mer för den", säger Johanna Hamro-Drotz till Anders när de träffas.
Hamro-Drotz är VD för Sinituote, ett företag som de flesta finländare känner till. Sini tillverkar ett brett sortiment av städprodukter i sina fabriker i Kokemäki och Akaa.
Hur är det att vara ett hållbart finländskt industriföretag som konkurrerar med företag i andra länder?
- Utmaningen är att vara konkurrenskraftig. För att behålla våra fabriker i Finland måste vi göra stora satsningar på att förbättra produktionen. Vi måste också öka automatiseringsgraden för att täcka de högre lönenivåerna.
- Våra inhemska produkter måste också kunna konkurrera med produkter som tillverkas i billigare länder.
- På butikshyllan ser produkterna väldigt lika ut. Konsumenterna måste uppleva någon nytta med att det står "Made in Finland" på våra produkter.
- Det finns många fördelar med att vara företagare i Finland. Världen lever för närvarande i stor osäkerhet, men vårt samhälle är fortfarande stabilt och tryggt för företagare. En hög utbildningsnivå är också en viktig konkurrensfaktor för Finland.
Ser du det som en konkurrensfördel att kunna säga att Sini är ett finländskt företag med produktion i Finland?
- Jag var nyligen i Frankfurt på en stor mässa där vi för första gången presenterade vårt produktsortiment under varumärket Sini. Intresset var stort när vi berättade att vi
tillverkar våra produkter själva i Finland. Vårt trumfkort är också vår höga leveranssäkerhet.
- Den ekologiska och etiska aspekten, det vill säga att produkterna kommer från ett land med miljöstandarder, är numera viktig för potentiella köpare.
Sini är ett medelstort företag, så kallat Mittelstand. Varför tror du att det finns så få sådana företag i Finland?
- Stora teknologiföretag sysselsätter till exempel ofta folk på annat håll.
- Medelstora företag är också ofta familjeföretag. Beskattningen vid generationsskifte innebär att ett finskägt företag vart 25:e år eller så måste bära kostnader som inte belastar deras utländska konkurrenter. Vanligtvis måste man ta ut dividend från företaget för att betala arvsskatten.
Det är verkligen galet, för om man ser på de företag som sysselsätter människor och är goda skattebetalare i Finland, så är det just medelstora industriföretag.
- Det är allt bort från investeringar i produktion, expansion, varumärkesbyggande, inköp av nya maskiner och så vidare.
Det är inte alla företag som är i den lyckliga situationen att de kan höja dividenden. Det kan då bli nödvändigt att sälja en del av företaget för att finansiera arvsskatten.
Det här är en fråga som jag ofta har tagit upp i riksdagen. Att generationsväxlingen måste ske planeras ur skattesynpunkt, inte ur konkurrenssynpunkt.
- Det är inte så att man får en hög med pengar på bordet när man tar över ett företag. Man fortsätter bara driva det. Faktum är att Finland medvetet försätter sina medelstora företag – som är viktiga finansiärer av vårt välfärdssamhälle – i ett sämre utgångsläge, jämfört med deras utländska konkurrenter.
Vill du lyfta fram något annat i vår lagstiftning som du ser som en risk för företagen? Den centrala frågan är om det är lönsamt att bedriva verksamhet i Finland. En annan viktig fråga är om det är attraktivt att äga och vara företagare – och i synnerhet: är det attraktivt att ta över ett familjeföretag och är det möjligt att fortsätta driva ett företag så att kan stanna i Finland?
- För Sini har hållbarhet varit en otroligt viktig tillgång. Hållbarhet härrör från våra familjevärderingar, och nu när vi expanderar internationellt är det särskilt viktigt. När man berättar att en konsumentprodukt är tillverkad i en koldioxidneutral fabrik med hjälp av återvunnet material är kunden villig att betala ett något högre pris för den.
- På våra butikshyllor borde det inte finnas produkter som utger sig för att vara ekologiska eller hållbara men som inte är det. Det kan ofta vara ganska förvirrande när man går in i en butik och det finns alla möjliga produkter som marknadsförs som gröna och ekologiska. Det skulle därför vara bra om handeln vidareutvecklade kriterierna för ekologisk märkning. Det skulle göra det lättare för konsumenterna att välja.
- Tydlig kommunikation är viktig. Vi berättar direkt om våra produkter är tillverkade av återvunnet material. Vi berättar om återvinningsgraden är 100 procent, 70 procent eller vad något annat. Vi anger också tydligt om produkten är biologiskt nedbrytbar. Vi vill vara mycket konkreta i vår kommunikation - det är vad dagens konsumenter har rätt att förvänta sig av tillverkarna.
Det serveras kaffe och bulla
”Enbart i fjol tillkännagavs investeringar i den gröna omställningen till ett värde av över 15 miljarder euro i Finland. Jag träffade Antti Herlin, styrelseordförande för Kone, för att diskutera hur företagen bör förhålla sig till denna omställning.”
DDen kommande riksdagsperioden för med sig en lång rad utmaningar för beslutsfattarna att ta itu med. Rysslands invasion av Ukraina för drygt ett år sedan har fått både regeringar och företag att reflektera över sitt beroende av stormakter, inklusive Kina. Vår ekonomiska situation är svår på grund av den avsevärt ökade skuldbördan. Också klimatförändringarna kräver omedelbara åtgärder. Men Finland har många styrkor som hjälper oss att ta itu med dessa utmaningar. Jag diskuterade dem med Antti Herlin, styrelseordförande för Kone.
De senaste åren har varit utmanande för Europa och Finland på många sätt: först coronakrisen, sedan Rysslands brutala invasion av Ukraina och därtill ännu energikrisen. Hur ser du på situationen i Finland och i världen i dag?
- Vi har väldigt många utmaningar framför oss. Det ska bli intressant att se vilka av dem som kan lösas under den kommande regeringsperioden. Vår enorma skuldsättning är naturligtvis ett märkbart problem. Med en inflation som ökar och räntekostnader som stiger kommer statsskulden att bli en stor fråga för Finland.
- I början av förra sommaren besökte jag USA och träffade en världsberömd ekonom, den tidigare direktören för Indiens centralbank, Raghuram Rajan, som nu är professor vid University of Chicago. Han såg mycket dystert på siutationen i världsekonomin. Men han såg en positiv sak inom den närmaste framtiden: investeringar i den gröna omställningen.
Den gröna omställningen är ett ämne som väcker känslor i den politiska debatten i Finland, eftersom den ofta ställs mot ställs mot ekonomiska intressen och näringslivets intressen. År 2014 var du med och grundade Climate Leadership Coalition, som i dag är det största klimatföretagsnätverket i Europa, med företagsmedlemmar som representerar nästan 70 procent av Helsingforsbörsens marknadsvärde. Hur ser du på motsättningen mellan ekonomi och klimatåtgärder, eller näringslivet och den gröna omställningen?
- Jag tycker att det är en helt korkad tanke! Jag håller till exempel inte nödvändigtvis med om att vi behöver ett grönt kluster eftersom det kommer att skapas i vilket fall som helst. Alla sektorer måste ändra sitt sätt att arbeta. Det finns ingen separat miljöteknik i sig, utan alla sektorer måste ta större hänsyn till miljön än vad som hittills har gjorts. Detta beror på att planetens gränser redan i många avseenden har överskridits.
Man kan med fog säga att Finland gjorde stora misstag i vindkraftens barndom. Vi var i stort sett på samma nivå som Danmark på den tiden, men här främjades vindkraften inte, vilket man gjorde i Danmark. Nu är alla de stora globala aktörerna där.
Om jag hävdar att vi borde skapa en skapa en orädd försöksmiljö i Finland, där man ambitiöst implementerar lösningar för grön omställning, skulle du hålla med mig?
- Givetvis lönar det sig att vara föregångare i detta. Sist och slutligen är det fråga om rätt jordnära frågor. På Kone förändrades vårt tänkande i miljöfrågor avsevärt i mitten av 90-talet. Det var då vi fick en ny hiss som förbrukade mindre än hälften av den energi som andra hissar gjorde vid den tiden. Vi insåg vilket bra försäljningsargument det var. Sedan dess har vi fokuserat mer och mer på energieffektivitet. Nu är vi i en situation där dagens standardhiss förbrukar mindre än 10 procent av den energi som standardhissen använde i början av 90-talet. Och den är naturligtvis mycket bättre också på flera andra sätt.
- Om det till exempel behövs mindre material då vi tillverkar Kones hissar är det också bra för miljön. Att se lite längre in i framtiden är det enda förnuftiga sättet att leda ett företag.
Vi lever oundvikligen i en värld med beroendeförhållanden, där det blir allt svårare för länder och företag att helt bryta sig loss från stora industrijättar som Kina. Den här frågan är också starkt kopplad till hur Europa kan tillgodose sina egna behov och till exempel säkra sin strategiska infrastruktur i den internationella handeln. Hit hör också frågan om koldioxidtullar och behovet av att involvera Kina i kampen mot klimatförändringarna. Hur ser du på den framtida relationen mellan Europa och Kina?
- Någon form av frigörelse från Kina sker hela tiden. Också
"Alla som är involverade i näringslivet vet att de företag som snabbt och smidigt kan anpassa sig till nya arbetssätt kommer att bli framtidens vinnare."
på Kone utarbetar vi scenarier där Kina plötsligt skulle kopplas bort från resten av världsekonomin. Vi har till exempel nyligen skickat de första komponenterna från Indien till USA. Hittills har de bara kommit från Kina. Många andra branscher gör samma sak, och jag tror att både beroendet av Kina och investeringarna där kommer att minska. Kina är inte längre världens fabrik på samma sätt, men när vi inleder produktion i Europa måste vi göra kompromisser i vissa saker. Ofta handlar det om produktkostnader. Också detta är en faktor som driver den globala inflationen. Men i Europa har vi inga alternativ.
Kone är en stor aktör globalt, men om vi tänker på Kone och finländskheten, hur ser du på utvecklingen inom Finlands nationella ekonomi? Spelar den någon roll för Kone?
- Visst är Finlands framgång viktig för Kone, även om Finland är en mycket liten marknad för oss. Och naturligtvis är den också mycket viktig för mig som finländare. Finland är det enda land där Kone är ett lite annorlunda företag – på alla andra ställen i världen är vi ett utländskt företag som kanske inte är lika intressant som ett inhemskt företag. I Finland är vi speciella och eftertraktade som arbetsgivare. Därför är det till exempel viktigt för oss att vi har en bra utbildning i Finland. Vi måste ha en bra grundutbildning, och nu när PISA-resultaten har rasat vore det viktigt att stanna upp och fundera på vilka misstag vi har gjort inom utbildningen. Yrkesutbildningen har också tagit en vändning mot det sämre. För oss är det viktigt att det finländska utbildningssystemet fungerar. Utan topputbildning får vi inga topptalanger – och det behöver vi för att klara oss bra, både som företag och som nation.
Se min video:
”Sommarens simningar slutar halvvägs in i juli. Då landar de blågröna algerna i vår stugvik. Synen är alltid lika deprimerande. Den känslan måste vi vända till en styrka och sikta på att förbättra Östersjöns tillstånd under det kommande decenniet. Jag diskuterade de metoder som behövs med Saara Kankaanrinta, som är styrelseordförande för Baltic Sea Action Group."
BBaltic Sea Action Group (BSAG) fick ett samtal från Nationalmuseet. Museet ville dokumentera vad BSAG gör för att stoppa lastfartygens utsläpp av avloppsvatten i Östersjön. Avfallsutsläpp i havet håller alltså bokstavligen på att bli museiföremål.
"Vårt etos beskrivs nog bäst av ordet "Action" i stiftelsens namn", säger BSAG:s grundare Saara Kankaanrinta.
"Vår organisation har utvecklats utgående från ett fokus på handling i 15 år. När vi har märkt att ord inte leder till handling har vi prövat något nytt", säger hon. BSAG:s arbete med sjötransporter strävar till att rederierna som seglar i Östersjön i framtiden ska vara mer medvetna om havets sårbarhet.. Få människor tänker ens på att lastfartygens persontransporter kan jämföras med invånarantalet i Vichtis eller Raseborg. Dessa fartyg får enligt lag släppa ut vissa typer av avfall direkt i havet. Passagerarfartyg omfattas av strängare bestämmelser: matavfall och avloppsvattenvatten från duschar, toaletter och kök på passagerarfartyg töms i land vid hamnbesök.
BSAG:s exempel på hur man tog itu med problemet är en berättelse om hur man genom hårt arbete kan nå stjärnorna. Ugångsläget, det att det dumpas stora mängder avfall direkt i havet, låter otroligt. Vi lever trots allt i år 2023.
Kankaanrinta påpekar att problemet vid en första anblick verkar litet eftersom antalet passagerare är litet per fartyg. Ur en hamns synvinkel verkar det därför inte vara ett särskilt stort problem att fartygen inte utnyttjar möjligheten att tömma avloppsvattnet i hamnen. Fartygens sammanlagda fotavtryck är dock stort. Det är därför man behöver någon som är intresserad av problemet på systemnivå.
En sådan instans skulle beräkna hur mycket avloppsvatten som töms korrekt i hamnarna och identifiera alla potentiella samarbetspartners.
"När vi gjorde en lista över aktörerna i värdekedjan blev vi förvånade över hur många olika instanser som är inblandade. Vi behövde komma i kontakt med fartygen och rederierna bakom dem. Men vi var också tvungna att skapa kontakter till hamnar, transportföretag för avloppsvatten,
myndigheter och energibolag som kunde utnyttja avfallet", säger Kankaanrinta.
"Alla dessa aktörer hade en tydlig bild av sin egen och sina kunders verksamhet, men för lite information om hur hela värdekedjan såg ut. När vi bjöd in dem till ett gemensamt möte sa en av dem att han för första gången förstod helheten och vem han skulle ringa om något gick fel", säger hon.
ETT STORT ARBETE LEDDE TILL EN LITEN MEN EFFEKTIV LÖSNING
Projektets arbete med att kartlägga hela processen ledde till nya rön. En av de värdefullasta insikterna ledde till en liten men kostnadseffektiv lösning.
"I Östersjön finns en så kallad "No Special Fee"-rekommendation, som innebär en obligatorisk avgift som fartygen betalar till hamnarna utgående från fartygets storlek och typ. I gengäld får man då tömma allt fartygets gråvattenoavsett volym i hamn. Myndigheterna utgick från att alla fartyg kände till detta. Enligt våra intervjuer var detta emellertid inte fallet. BSAG:s lösning var att i en enkel broschyr beskriva innehållet i avgiften och vilka avfallstyper som ska betalas separat. Denna broschyr kommer nu att delas ut på förhand till alla lastfartyg som anlöper Östersjön", säger Kankaanrinta och fortsätter:
"Vi kan inte annat än glädjas om denna lilla tvåsidiga broschyr leder till att avloppsvattnet töms i hamnarna, där det kan omvandlas till biogas. Östersjön lider av utsläpp och alla åtgärder som kan minska på belastningen gynnar Östersjön."
"En ännu större framgång enligt mig skulle vara om vi helt konkret lyckas ändra på förfaringssätten på lastfartygen. Då kunde fartygen höra sig för var avloppsvattnet ska tömmas även i hamnarna i Spanien och Filipperna", säger hon.
BSAG:s arbete är meningsfullt: "Det känns bra att inte
behöva nöja sig med att gnälla. I stället kan vi tillsammans med andra fokusera på att göra något åt situationen", avslutar Kankaanrinta.
" Det känns bra att inte behöva nöja sig med att gnälla."
"Det är alltid bra att med nytt blod i partiet, eftersom ett parti och dess medlemmar är en och samma sak. Jag är glad att vi lyckades locka Päivi med i kommunalpolitiken i Esbo. Det bästa med Päivi är hennes starka vilja att påverka."
PPäivi Puntila gick med i politiken i medelåldern och ångrar det inte. Hon har alltid värderat samhällsengagemang högt och nu har hennes livssituation gjort det möjligt för henne att ta en mer aktiv roll. Valet av parti överraskade hennes vänskapskrets, men för Päivi var det sist och slutligen ett lätt beslut. SFP:s partiprogram stämde bäst överens med hennes egna värderingar. I den här intervjun berättar Päivi om sina erfarenheter.
VAD FICK DIG ATT INTRESSERA DIG FÖR POLITIK?
Jag tror att påverkande finns i mitt blod. Mitt utbytesår i gymnasiet formade min världsbild. Jag lärde mig inte bara ett nytt språk och fick vänner från olika kulturer, utan insåg också att vi människor är ganska lika, oberoende av vår bakgrund.
När jag återvände till Finland från Holland anmälde jag mig som frivillig att hjälpa utbytesstudenter som kommer till Finland. Jag var tvungen att fundera på vad man kunde göra för att integrera de unga som kom hit.
Under mina studier var jag med i många utskott inom studentkåren, och på arbetsplatsen dras jag till nätverk som främjar jämlikhet, olika kommittéer eller till exempel till mentorskapsverksamhet. Jag gillar att engagera mig och hjälpa andra.
Under kommunalvalet 2018 lockade Anders mig att gå med i SFP. Jag har alltid uppskattat samhällsdiskussioner med min familj och mina vänner. Det har funnits politiker i vår familj, både på nationell och kommunal nivå.
Anders kände igen mitt brinnande intresse att påverka. Jag övervägde allvarligt att gå med, men som finskspråkig var jag tveksam till mina möjligheter att verka inom SFP. Jag hade en ganska typisk bild av partiet som ett språkparti och personligen kan jag knappt någon svenska.
När nästa kommunalval 2021 stod för dörren ringde Anders igen. Jag hade följt hans verksamhet närmare än tidigare och var nu mer öppen för tanken på att gå med i SFP. Jag ville dock noggrant studera alla partiers program innan jag svarade.
VAD FICK DIG ATT VÄLJA SFP?
I slutändan var valet förvånansvärt enkelt. Jag är högerliberal och det är dessa samma värderingar som betonas i SFP:s arbete och beslutsfattande. Denna starka värdegrund är särskilt tydlig i situationer då partiet har ställts inför svåra beslut – oavsett om det handlar om ekonomi, välfärd, byggande, miljö, sysselsättning, beskattning, kultur eller utbildning. Det viktiga är att vi vill skapa och finansiera välstånd genom arbete, inte genom skuldsättning.
Nej och ja. Det är ibland svårt för svenskspråkiga att förstå hur finskspråkiga uppfattar partiet. Stämpeln som språkparti är stark, trots att SFP i decennier har fört en konsekvent politik där förståelse för ekonomi samsas med humana värderingar.
SFP vill vara ett genuint flerspråkigt parti och locka till sig fler personer med finska eller andra språk som modersmål. Jag tror på den här förändringen och vill vara en del av den HUR SER DU PÅ PARTIETS FRAMTID?
Svenska folkpartiet är trots sitt namn ett parti för hela Finland. Jag anser att det är värdefullt att Finland är flerspråkigt, precis som Belgien, Italien och Schweiz. Rysslands anfallskrig mot sitt eget broderfolk och Finlands kommande Nato-medlemskap har förhoppningsvis fått oss att uppskatta vårt förhållande till de andra nordiska länderna på ett nytt sätt.
SFP är genuint liberalt, lämpligt grönt och på ett fint sätt mänskligt. Partiet bedriver en borgerlig politik som uppmuntrar till aktivitet. Parollen för vårens val är "Framåt tillsammans" och för kommunalvalet var den "Nära dig". Båda betonar en medmänsklig gemenskap.
Jag ser partiet som ett genuint alternativ för alla finländare.
Alla vi som är verksamma inom partiet bär ansvar för att synliggöra det.
BBalansen mellan lokal och internationell verksamhet håller trädgårdsentreprenören Robert Jordas sysselsatt dygnet runt. Robbe anser att finländska jordbrukare måste vara innovativa och våga anstränga sig mer.
Anders träffar Robbe på Lindkoski i Lappträsk, där Robbe har en imponerande vertikal odling. Namnet, Robbes Lilla Trädgård, gör inte rättvisa åt vad ögat kan se: ett odlingssystem som bygger på den senaste växthustekniken, där örter och sallat växer i flera lager så långt ögat når.
Rundturen i växthusen har bara börjat när samtalet övergår till elpriset. Prisökningen orsakade stor osäkerhet och bekymmer under hösten: "I slutet av varje månad var vi tvungna att överväga om det var värt att fortsätta eller inte. Situationen var dock inte så dålig som vi vid något tillfälle befarade. Lyckligtvis hade vi tidigt investerat i LED-lampteknik. Denna investering har betalat sig tillbaka många gånger om", säger Robbe nöjt.
Robbes trädgård omfattar både vertikal odling och traditionell växthusodling. Företaget har beviljats ett amerikanskt patent för en sprayteknik, som även under dagen fungerar som ett kylsystem i subtropiskt klimat. Firman håller på att starta ett företag i Florida i syfte att exportera sitt kunnande från Lappträsk till USA.
"I allmänhet har folk en ganska föråldrad uppfattning om växthusodling. Avancerad teknik och långt utvecklade processer är i hög grad utmärkande för verksamheten”, säger Robbe.
"Statligt stöd till investeringar i solpaneler betalar sig tillbaka ganska snabbt. Vårt företag drivs alltså med grön el, vilket är bra för miljön. Men sanningen är att för oss är tillräcklig kapacitet ännu viktigare än gröna värden", erkänner Robbe.
Under rundvandringens gång får Anders veta att trädgårdsindustrin - växthus och utomhusanläggningar sammantaget - genererar lika mycket omsättning i Finland som spannmålsodlingar.
"Jag tycker att detta bevisar att det fortfarande finns mycket att lära inom den grundläggande jordbruksproduktionen. Missnöjet är utbrett. Lantbrukarna anser att de får för lite betalt och för lite stöd. Detta är kanske inte den typ av tänkande som leder till innovation och nya marknadsinriktningar", konstaterar Robbe.
I Finland är enbart vertikal odling fortfarande cirka 30–40 procent dyrare än traditionell odling, och därför har Jordas valt en hybridproduktionsmetod: plantorna odlas vertikalt och själva tillväxtfasen sker i ett halvslutet växthus.
Robbe menar att den vertikala odlingen har tagit ett steg bakåt i världen. Många har tvingats lägga ner sin verksamhet, vilket han tror beror på bristande kunskap om grödornas och växternas beteende. "En jordbrukare måste kunna traditionell växthusodling för att lyckas med vertikal odling", säger han.
UTVIDGNING AV VERKSAMHETEN
Robbes trädgård expanderar också snabbt i hemlandet. Ett projekt pågår för att bygga en 280 meter lång hybridplantage vid en bullervall i Kervo. Platsen är optimal eftersom Inex, Lidls och Keskos logistikcenter ligger i närheten.
Robbe har flera önskemål för Anders, som alla har att göra med hur expansionen lyckas: "Det är viktigt att stödja produktutveckling och företagsamhet. Beskattningen måste vara förutsägbar och riktad på rätt sätt. Byråkrati dödar småföretagare, så undvik att skapa onödig byråkrati. I det stora hela bör exporten främjas."
"Det har hittills varit lätt att hitta växthusarbetare, men det är svårare att hitta personer till ledande befattningar, eftersom det finns för få personer med rätt utbildning och expertis", säger Jordas och tillägger: "Vi behöver trädgårdsodlare och ingenjörer, både personer som kan samla in kunskap och tillämpa den".
"Eftersom det är svårt för Finland att bli världens mest lönsamma spannmålsodlare måste vi specialisera oss. För att lyckas med det behövs entreprenörsanda. Lantbrukarna bör ta produktutvecklingen i egna händer om de vill att det ska bli resultat", säger Robbe.
"Den största fördelen med att odla grödor vertikalt är att vi kan hålla klimatet stabilt. Det innebär att vi kan få växten att växa på ett visst sätt hela tiden, vi kan kontrollera tillväxten och vi vet att vi får en jämn produktkvalitet. Fantastiskt!" utbrister Robbe.
ETT STARKT VARUMÄRKE SOM LEDSTJÄRNA
I slutet av rundvandringen säger Robbe att han vill att varumärket ska kännas lättillgängligt.
"Det vi äter är så otroligt viktigt att jag vill underteckna produktlöftet med mitt namn. Kärnan i varumärket är ett löfte om att göra val som är hållbara."
En stolthet för det egna hantverket lyser igenom hela verksamheten. Efter besöket vet Anders att då han i framtiden lägger Robbes produker i sin varukorg kommer han att äta
mat som producerats med kärlek och ambition.
"Vi har rent vatten, ren luft och ren mark. Det är rikedomar som snart kommer att vara sällsynta på global nivå. Och innovativa jordbrukare är framtidens verkliga byggare."Bild: Emmi Piippo
Anders har idag alla kännetecken på en rikspolitiker som både väljare, partikamrater och övriga partier lyssnar till. Jag uppskattar honom som en klartänkt, debattvillig och empatisk företrädare för den nyländska befolkningen. Jag är övertygad om att hans insats behövs även i framtiden.
PÄR STENBÄCK Minister
Alltför ofta hör jag människor beklaga sig över proffspolitikers brist på erfarenhet av ”det riktiga livet” ute i samhället, kanske främst då syftande på näringslivet. Anders är ett träffsäkert svar på denna efterfrågan i Nyland!
Vår riksdag behöver ledamöter med erfarenhet och kunnande utöver det vanliga.
NIKLAS GEUST
Företagare
Det är viktigt att vi har riksdagsledamöter som ser den självklara sanningen att framgångsrika företag skapar välfärd. Anders har dessutom personlig erfarenhet, av vad som kunde kallas “verkligheten”, bland annat företag och kommunalt arbete. Han är väl rustad att handha riksdagsledamotens krävande uppdrag.
CHRISTOFFER TAXELL Minister
Jag har beundrat hur Anders har delat storfamiljens vardag så att både han och hans fru på lika villkor har kunnat utveckla sina karriärer. Anders om någon känner till familjernas behov. Han är också en human och mångsidig tänkare som bidrar med en viktig insats i riksdagen.
CLAS-GÖRAN HAGSTRÖM
Kommerseråd
Politik är lagarbete och där är vår gruppordförande Anders i sitt rätta element. Jag beundrar hans förmåga att knyta viktiga kontakter och få förtroende långt över partigränserna!
VERONICA REHN-KIVI
Riksdagsledamot
Använd ett uppslag ur denna tidning och gör dig en kompostpåse. Du kan använda den för vanligt hushållsavfall - men också för att plantera någonting i. Följ instruktionerna
Jag känner Anders som en engagerad pappa i en storfamilj och som en kreativ och kunnig samhällspåverkare, både i sin roll som politiker och som arkitekt. Tre viktiga egenskaper hos en riksdagsledamot; omsorg, kunskap och framtidsperspektiv, förenas i Anders.
CHRISTINA GESTRIN Riksdagsledamot 2000–2015
Anders tanke om konstutbildning för barn och unga som en hörnsten i den allmänna utbildningen är viktig. Konst berikar barnens förståelse av världen, uppmuntrar till självuttryck och stärker deras självbild. Alla byggstenar för ett gott självförtroende och kreativitet.
YRJÖ SOTAMAA Emeritusprofessor
Som lärare vet jag hur viktigt det är att vi finländare tillägnar oss goda språkkunskaper och skapar nätverk för saklig, konstruktiv och fördomsfri dialog. På den punkten är Anders en sann förebild.
KATARINA VON NUMERS-EKMAN
Lärare
Anders är enligt mig en av Nordens mest mångsidiga politiker: visionär och modig, men samtidigt sympatisk och med fötterna på jorden. En god ledare – och lagspelare. Han bygger det moderna samhället utgående från jämställd utbildning, en hållbar miljö & ekonomi samt en stark företagaranda.
JOAKIM STRAND Riksdagsledamot
Anders har en djup förståelse för betydelsen av investeringar, ägande, sysselsättning, konkurrenskraft och hållbar tillväxt. Men jag uppskattar också andra sidor av Anders verksamhet i politiken. Med sin konstruktiva och mångsidiga gärning som riksdagsledamot visar Anders att det går att kombinera pragmatism med idealism, politisk skicklighet med praktisk yrkeserfarenhet, samarbetsförmåga med integritet, engagemang i näringslivsfrågor med humana värderingar och ett brett samhällsperspektiv.
ALEXANDER BARGUM
VD, Algol-kocernen
1. Vik på mitten
2. Vik igen på mitten och vik ut igen
3. Vik in hörnen mot mittlinjen
4. Vik in vid de streckade linjerna
5. Vänd pappret
6. Vik in sidorna mot mittlinjen
7. Vik in vid de streckade linjerna
8. Vik för att få ett veck och vik ut igen
9. Vik för att få ett veck och vik ut igen
10. Öppna fickan vid pilen och släta till
11. Vänd påsen
12. Klart!
