Alands Folkhögskolas verksamhetsberattelse2024-2025 by alandsfolkhogskola

Pärmbild: Hülya Ehres Ålands Folkhögskolas verksamhetsberättelse 2024-2025

Innehåll

Maria Säll-Öfverström

Rektor

Foto: Hülya Ehres

FÖRORD

Ett lärorikt och utvecklande läsår att lägga till i skolans långa historia

Under ett år kan mycket ske - verksamheten utvecklas, nya insikter vinns och värdefulla erfarenheter samlas, vilket i sin tur bidrar till fortsatta framsteg och en fördjupad förståelse.

I verksamhetsberättelsen redovisas de insatser och aktiviteter som genomförts under läsaret. Verksamhetsberättelsen är en viktig del av vår dokumentation och en uppföljning av årets arbete.

Idag den 28 maj hålls vår 129 skolavslutning. Slutet på ett kapitel för er studerande men också början på något nytt i era liv. Jag vill tacka alla på skolan, studerande, lärare, personal och skolans direktion för ett fint år som andats respekt, hänsyn och tolerans.

Och vi tror fortsättningsvis på våra satsningar inom fria bildningen, att de studerande ”hittar sin väg”.

Trevlig läsning!

Strömsvik den 28 maj 2025

Maria Säll-Öfverström Rektor

Foto: Hülya Ehres

Skolans verksamhet

SKOLANS VERKSAMHET

Arbetsåret

Läsåret

Läsåret inleddes onsdagen den 28 augusti 2024 och avslutades onsdagen den 28 maj 2025. Lärarna inledde det gemensamma arbetet den 21 augusti. Höstlovet inföll den 14 -18 oktober och jullov hölls den 23 december - 6 januari. Vårterminen inleddes tisdagen den 7 januari. Den 17- 21 februari var det

Temadagar

Under året har de studerande deltagit i olika aktiviteter för att lära känna varandra samt att stärka bandet mellan lärare och studerande.

sportlov och påsklov den 18-21 april samt Första majlov den 1-2 maj. Lärarna avslutar det gemensamma arbetet den 4 juni.

06.09.2024 Samarbetsdag, promenerad till utkikstorn med efterföljande 5-kamp på skolan med musik och snacks.

05.12.2024 Pysseldag på skolan där det var lite olika aktiviteter såsom frågesport och gemensam matlagning över öppen eld vid vår lägerplats.

28.02.2025 Vintersportdag i Germundö. Skidåkning och pulka blev de populäraste inslagen.

26.05 2025 Flow Park i Sandösund. Höghöjdsklättring och paddling. Korvgrillning.

Skolcoach

Skolcoachen har en viktig roll i att upprätthålla kontakten med den studerande och erbjuda individuellt stöd till studerande som har behov av det i skolvardagen.

Skolans jämställdhetsarbete

Under våren utfördes jämställdhetsenkäten med studerande enligt jämställdhetsplanens direktiv samt planen för sexuella trakasserier.

IT-strategi

Ett IT-strategidokument för Ålands Folkhögskola togs fram 2016 och uppdateras kontinuerligt.

Upphovsrätt och dylikt

Skolans upphovsrättsarbete och närliggande områden som t.ex. personskydd, verkstadsanvändning och kundarbeten uppdateras kontinuerligt. Arbetet har resulterat i ett avtalsdokument mellan skolan och studerande/personal.

GDPR

Verksamheten är anpassad till dataskyddslagen (GDPR) som trädde i kraft 2018

Marknadsföring

Skolan har en marknadsplan som togs fram år 2021. Marknadsstrategin lyfter fram det som är attraktivt med Ålands Folkhögskola som studieort både på lokal och internationell nivå. Planen visar även vad vi behöver utveckla och förbättra för att fortsätta stärka vår marknadsposition. Vi utgår ifrån vår historia, våra egna tillgångar och vår vision för att öka kännedomen om skolans verksamhet och utbud.

Marknadsföringen har bestått av tidningsannonser, information på vägskärm vid sjökvarteret i Mariehamn, storbildsskärm i Maxinge och radioreklam under tre veckor i april. Deltagit i Jobbchansen, linjeledare för NYAlinjen har besökt högstadiernas årskurs 9. Två prova på dagar för 9:or. Flyers, linjebroschyrer och vykort har delats ut. Under året har det gjorts inlägg

SKOLANS VERKSAMHET

på de sociala medierna Instagram och Facebook minst två gånger per vecka.

Inför skolans 130 års jubileum har bl.a. nya flaggstångsflaggor, beachflaggor, rollups, infoskyltar till skolans byggnader, klassrum och konstverk införskaffats.

Stipendier till studerande

Svenska studiefonden

Julius Sundbloms Minnesstiftelse

Ålandsbanken Abp

Ålands Konstförening r.f.

Skolans arbetarskydd

Ålands Folkhögskolas krisplan anpassas kontinuerligt efter skolans verksamhet. Arbetarskyddsgruppen sammanträdde under hösten och uppdaterade förstahjälpskåpen.

Hållbarhetsstyrning

Hållbarhetsarbetet sker som en naturlig del i den dagliga verksamheten och beaktas i samband med uppgörande av budgetförslag utifrån landskapets allmänna anvisningar.

Studeranderåd

Studeranderådet har bestått av studerandena Maria Hägg, Asal Amani, Jeff Helsing, Heini Lindqvist, Rebecka Lundberg, Aron Aalto och Tilde Eriksson. De har under året haft fem möten och framför allt jobbat med trivselbefrämjande aktiviteter som exempelvis juldekoration och samarbetsaktiviteter. De ordnade även en brännbollsturnering mellan lärare och studerande i slutet av terminen. Marie Johansson har varit ansvarig lärare.

Daranutsa Davyd Pahlman Tilda

Diaz Ortiz Rudy Minla Nuray

Bojovic Sara

Renfors Simone

Husell Emma

Maria Hägg

Foto: Marie Laaksonen-Dimic

SKOLANS VERKSAMHET

Lärarnas och personalens fortbildning och deltagande i föreläsningar och mässor

HT 2024, VT 2025

09.09.2024

11.09.2024

19.09.2024

25.09.2024

02-03.10.2024

23.10.2024

18-19.11.2024

22.02.2025

07-09.05.2025

Marie Johansson, doktorandstudier.

Säll-Öfverström Maria, IKT-strategifortbildning.

Lindholm Gustaf, presentation av KLÖVRA – ett verktyg för privatekonomi.

Aalto-Hardy Annette, föreläsning Det går att minska studieavbrotten på gymnasiet.

Spormann-Karlsson Tanja och Säll-Öfverström Maria, föreläsning Den kulturella hjärnan.

Samtliga lärare och skolcoacch, webbinarium PDA –extrem kravkänslighet.

Aalto-Hardy Annette, förtroendemannakurs i Helsingfors.

Samtliga lärare och skolcoach, webbinarium Maskering på autismspektrumet.

Nyberg-Heiniö Lina, digitala seminarier Ifous.

Säll-Öfverström Maria, chefsseminarium EU-finansiering

Eker Erica, grundkurs i arbetarskydd

SKOLANS VERKSAMHET

Uthyrningar till utomstående

10-14.06.2024

05-09.08.2024

16-18.08.2024

28-29.09.2024

12-13.10.2024

26-27.10.2024

24.12.2024

02.02.2025

22.02.2025

22-23.03.2025

29-30.03.2025

17.05.2025

Kodarklubben, klassrum.

Norra Ålands församling, internatrum.

Medborgarinstitutet, smedjan.

Ål. Slöjd & Konsthantverk r.f, verkstäder och internatrum.

Medborgarinstitutet, metallverkstaden.

Karlsson Hanna-Mari, kök och matsal.

Vivakören, samlingssalen.

Ål. Slöjd & Konsthantverk r.f, våtutrymmen.

Medborgarinstitutet, snickeriet.

Medborgarinstitutet, snickeriet och smedjan.

Bradley Paul, keramikverkstaden.

Linjer och kurser

NYAlinjen

Linjen är en ettårig och allmänbildande utbildning. I undervisningen arbetas mycket med att utveckla de studerandes färdigheter i kommunikation, social kompetens, informationssökande, samarbete och ansvarstagande.

En viktig målsättning är att förmedla kunskap och inspiration inför framtida yrkesval och studier. Undervisningen har bestått av ämnesintegrerade projekt, obligatoriska kurser och valbara kurser.

ÄMNESINTEGRERING

Det här blocket är obligatoriskt för alla studerande på NYAlinjen. Intentionen har varit att arbeta ämnesintegrerat för att skapa sammanhang som ger möjlighet till större förståelse för samband mellan ämnen. I undervisningen har metoderna varierat från föreläsningar till samarbetsinlärning, studiestrategier och studiebesök.

Ålandsprojektet (AA-H, GL, MJ), 75 lektioner

Under kursen utvecklade de studerande en historisk och samhällelig helhetsförståelse för Åland och

dess särart. Några ämnen som integrerades var historia, samhällskunskap, svenska och idrott. De studerande gavs möjlighet att tillsammans ta del av sitt lokalsamhälle genom studiebesök på bland annat Ålands lagting, Ålandstidningen, Ålands radio och olika museer som exempelvis Bomarsunds Besökscenter och Ålands sjöfartsmuseum. Olika naturmiljöer i landskapet har besökts under olika friluftsaktiviteter, t.ex. vandringsleden kring fästningsruinerna i Bomarsund. Sammantaget gav detta en fördjupad kunskap om olika aspekter av det åländska samhället. De studerande fick visa och uttrycka sina kunskaper i skriftliga arbeten, kollage och muntliga framställningar, ofta i grupp.

LINJERNA – NYALINJEN

Foto: Hülya Ehres

Foto: Marie Laaksonen-Dimic

LINJERNA – NYALINJEN

Hållbarhetsprojektet (AA-H, GL, MJ), 73 lektioner

Projektet utvecklade förståelse och intresse för olika aspekter av hållbarhet. Utgående från FN:s globala mål för hållbar utveckling gavs de studerande chansen att fördjupa sig i och problematisera målen. De miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekterna av hållbarhet berördes.

Ett område inom kursen var hållbar mat, där bland annat en workshop hölls med måltidsekolog Oscar Lindholm i axgansk matlagning. Folkhälsan besökte också klassen för att tillsammans med de studerande arbeta med hållbarhetsaspekter kring de finländska näringsrekommendationerna. Ett annat område var hållbar konsumtion. De studerade fick reflektera över konsumtionsvanor i anslutning till studiebesöket till Emmaus byggretur.

Återkommande under kursen var också att de studerande fick lära sig mer om olika aktörer på Åland som arbetar med hållbarhet. T.ex. hölls workshop om barnkonventionen med Rädda barnen på Åland och en demokrativerkstad som hölls av representanter för organisationer inom nätverket Bärkraft.

Sammantaget gav detta en fördjupad kunskap i olika aspekter av hållbarhet. De studerande fick visa och uttrycka sina kunskaper i skriftliga arbeten, kollage och muntliga framställningar, ofta i grupp.

Flytta hemifrån (AA-H, GL, MJ, RL), 89 lektioner

Projektet har integrerat svenska, samhällskunskap, matematik, engelska samt praktiska, estetiska och sociala ämnen. Projektet har delats in i en teoretisk och en praktisk del.

I projektets teoretiska del har de studerande bland annat fått lära sig praktisk privatekonomi, att skriva cv och göra jobbansökningar. Samtidigt har de fått god inblick i hur arbetsmarknaden ser ut och fungerar. De studerande har också fått lära sig hur bostadsmarknaden ser ut och hur en framtida boendekarriär kan se ut. Projektet har även haft fokus på hälsa och allt som ingår där. Målet med projektet har varit att ge de studerande verktyg för att på bästa sätt klara av vuxenlivet och att hitta sin roll som demokratiska välmående samhällsmedborgare.

I den praktiska delen har de studerande fått lära sig praktiska färdigheter som kan vara till nytta när man skaffar sig sin första bostad. De har byggt en liten vägg för att lära sig hur den är uppbyggd med reglar, skivor och gips. De fick också testa på att använda regelsökare för att se om det finns el i väggen och lokalisera reglar.

Innehållet har utöver detta inkluderat att måtta och skära gipsskivor i rätt längd. Vidare har de fått lära sig olika sätt att spackla, t.ex. skarvar med glasfiberremsa och hur man spacklar små hål. Olika pluggar har provats på för att lära ut skillnader dem emellan och olika användningsområden. De studerande har också fått lära sig om olika sorters skruvar och bits som skall användas vid olika tillfällen.

Vidare har de studerande delat in sig i grupper och lärt sig måtta för att skära tapetvåder i rätt längder och tapetsera med mönsterpassad tapet. De har fått lära sig att måla väggar och hur man maskerar för att det ska bli skarpa och fina kanter. Som slutarbete fick de studerande spackla och måla en hel vägg.

Foto: Marie Laaksonen-Dimic

LINJERNA – NYALINJEN

GRUNDSKOLEÄMNEN

Alla studerande deltar i nedanstående ämnen, förutom i stödsvenska och stödengelska som är valbart. Den studerande har valmöjligheten att antingen arbeta för att höja sitt vitsord eller att ta det som en repetitionskurs. I tabellen redovisas antalet höjda vitsord och texterna beskriver undervisningen.

Ämnen Gruppstorlek Antal höjda vitsord

Antal höjda vitsord Gruppstorlek Ämnen

ett steg två steg

Svenska/svenska som andra språk (AM), 2 grupper, vardera 60 lektioner

Kursen följer grundskolans läroplan för ämnet. Fokus har legat på ordkunskap, skriftlig produktion, retorik och argumentation. Höjningarna av grundskolevitsorden i svenska grundade sig på närvaro, inlämnade uppgifter, muntliga och skriftliga redovisningar samt förhör.

Samhällskunskap (GL), 2 grupper, vardera 60 lektioner

Kursen baserade sig på grundskolans läroplan i samhällskunskap och delades in i tre tematiska innehållsdelar: Lag och rätt, det demokratiska samhället och dess institutioner samt privat- och samhällsekonomi. I varje ämnesdel anlades ett åländskt perspektiv. Arbetsmetoderna bestod av läsning i blandade läromedel, föreläsningar, självständiga arbeten med sökning av fakta, diskussioner samt arbete med medier och nyheter. Höjningarna av grundskolevitsorden i samhällskunskap grundade sig på skriftliga prov, mindre presentationer och uppsatsliknande skrivuppgifter.

Historia (AA-H), 2 grupper, vardera 60 lektioner

Kursen baserades på grundskolans läroplan i historia. I kursen ingick följande temata: Upplysningstiden med franska revolutionen, industrialismen, nationalismen och emigration, de politiska ideologiernas uppkomst, demokratins framväxt, imperialism och kolonialism, första världskriget, mellankrigstiden med diktaturer, andra världskriget och kalla kriget, Finland under 1800-talet, finska inbördeskriget och vinterkriget. Höjningarna av grundskolevitsorden i historia grundade sig på uppvisad timaktivitet, samt förhör och prov.

Engelska (AM), 2 grupper, vardera 60 lektioner

De studerande har haft läroboken Top Ten 3. Kursen följer grundskolans läroplan för ämnet och har bland annat behandlat texter, grammatik, ordkunskap och dialoger. Höjningarna av grundskolevitsorden i engelska grundade sig på uppvisad närvaro, inlämnade uppgifter, muntliga och skriftliga redovisningar samt förhör.

LINJERNA – NYALINJEN

Matematik (MJ), 2 grupper, vardera 60 lektioner

Kursen följde i huvudsak Matematikboken Z med tillägg för repetitioner och kompletteringar av t.ex. geometrin. Undervisningen byggde på skriftlig och muntlig kommunikation i form av teorigenomgångar vid tavlan följda av individuellt arbete med möjlighet till personlig handledning. Höjningarna av grundskolevitsorden i matematik grundade sig på prov men också på lektionsaktivitet där de studerande haft möjlighet att påvisa sina matematiska kunskaper.

Stödsvenska (AA-H), 75 lektioner

De studerande som inte har svenska som modersmål har erbjudits extra stöd i svenska språket. Undervisningen började med läroboken Mål 1. Genomgång av grundläggande grammatik, lättare läs- och hörförståelser samt skrivövningar. Fokus har legat på att bygga ordförråd, kommunicera och uttrycka sig både muntligt och skriftligt enligt rådande läroplan. Efter ansökan till andra stadiet har de studerande fått förbereda sig på de obligatoriska språkproven samt prövningsförfaranden som studerande med utomnordiska avgångsbetyg kallas till.

Stödengelska (AA-H), 79 lektioner

De studerande har erbjudits extra stöd i engelska. Högstadiets lärobok har följts och studietakten har anpassats efter den studerandes behov. Fokus har enligt rådande läroplan legat på att bygga ordförråd, läs- och hörförståelser, grundläggande grammatik, kommunikation och att uttrycka sig både muntligt och skriftligt. Efter ansökan till andra stadiet har de studerande fått förbereda sig på de obligatoriska språkproven samt prövningsförfaranden som studerande med utomnordiska avgångsbetyg kallas till.

OBLIGATORISKA KURSER

Obligatoriska kurser inom ämneskategorierna skapande, idrott och media.

Media/IKT (PB), 4 grupper, vardera 31 lektioner

Undervisningen inleddes med introduktion i skolans datormiljö, som är byggd på Windows samt Microsoft 365. Fokus var till en början på Office programmen, främst Word och Excel. Lektionerna presenterades i Teams. De studerande redovisade sina arbeten med hjälp av OneDrive. Efter detta fick de studerande bekanta sig med verktyg för grafisk design i Adobeprogrammen Illustrator och Animate. Undervisning gavs i programmeringsgrunder i flera olika miljöer, såsom Scratch och Hour of Code.

Textil (SK), 4 grupper, vardera 31 lektioner

Kursen började med att alla studeranden sydde en trikåmössa som ett mindre projekt för att komma igång och repetera symaskinerna. Kursen fortsatte med sömnad av grytvantar. Eftersom de flesta studeranden har haft syslöjd i grundskolan fick de sen ganska fritt välja vad de ville göra. Det blev olika små projekt, bl.a. stickade halsdukar, sydda mjukisdjur och grytunderlägg i rep.

Foto: Marie Laaksonen-Dimic

LINJERNA – NYALINJEN

Fotografering (AH, RK), 4 grupper, vardera 31 lektioner

Under kursen har de studerande lärt sig fotografera både i studio och utomhus. De har bekantat sig med hur en digital systemkamera fungerar och hur man gör alla inställningar manuellt för att kunna ta full kontroll över bildskapandet. Genomgång av olika studiobelysningar för porträtt och produktfotografering samt grundjusteringarna för bilder i Adobe Photoshop.

Konst (ML), 4 grupper, vardera 31 lektioner

Kursen var utformad som en grundkurs i teckning och målning och de studerande har under kursen fått pröva på olika tekniker och material. Konstuppgifterna har varierat med olika teman som djur, natur, föremål och symboliska motiv med mångbottnade betydelser. De studerande bearbetade temat ”Flora” med material från naturen och målade solrosor som en del av temat ”Känsla för naturen”. Dramatiska målningar med ljus- och mörker skapades med ”Symbolismen” som utgångspunkt och inspiration. Under kursen har de studerande övat upp sin förmåga att se form, färg, struktur och volym. De studerande har avbildat och skapat landskapsmålningar, havsmotiv, solnedgångar och lärt sig grunderna inom bildkomposition. Teckningsuppgifter gjordes med blyerts, färgpennor och tuschpennor. De studerande målade med täckfärger, akvarellpennor, akvarellkakor och blandtekniker. Under kursen fick de studerande utveckla sin estetiska förmåga och sitt personliga uttryckssätt.

Keramik (PB), 4 grupper, vardera 31 lektioner

De studerande fick undervisning i de grundläggande teknikerna i studiokeramik; tumning, ringling, drejning, platteknik, dekorering och glasering. Undervisningen skedde i form av mindre projekt där de studerande gjorde allt från lergökar till skulpturer.

Trä (RL), 4 grupper, vardera 31 lektioner

De studerande har bland annat fått tälja smörknivar, klädkrokar och tillverka krympburkar i färskt trä för att lära sig träets egenskaper. Säkerhet med maskiner och användning av rikt/planhyvel samt bandsåg har gåtts igenom. Därefter har skärbrädor i olika träslag och spelbräden, tre i rad-luffarschack, tillverkats efter egen design. De studerande har även täljt spelpjäser och bränt in olika mönster i dem. Förutom dessa saker har de studerande haft egna projekt, som att göra tomtar till jul och egna konstverk med brännpenna.

Foto: Marie Laaksonen-Dimic

LINJERNA – NYALINJEN

Metall (TS-K), 4 grupper, vardera 31 lektioner

De studerande fick bekanta sig med olika tekniker inom ämnet metall. Höstterminen började med trådslöjd.

Sedan blev det arbete i smedjan då krokar och smycken smiddes. Studerande fortsatte med plåtarbeten, som exempelvis pepparkaksformar till julbaket, blommor och askar. Temat ”Känslor” i uttryck av skulpturer i fuskbrons avslutade kursen.

Idrott & hälsa (MJ), 4 grupper, vardera 45 lektioner

Kursen gav rika möjlighet till rörelse, lek och att mäta sig med kamraterna i idrotter av varierande slag enligt de studerandes intresse. Målet var att skapa rörelseglädje för ett gott och hållbart liv.

Studiehandledning (AA-H), 2 grupper, vardera 30 lektioner

Under vårterminen har de studerande fått göra studiebesök, både i grupp och enskilt. Genomgång av olika utbildningar på andra stadiet och vilka yrken eller vidareutbildningar de kan leda till. De studerande har jobbat vidare på egen hand med att hitta information om olika yrken de funnit intressanta och vilka utbildningar som krävs. De har gjort den åländska försöksansökan och därefter den riktiga ansökan i mars. De studerande har fått kunskap om ansökningsprocessen och alla vet hur de räknar ut sina antagningspoäng.

VALBARA KURSER

Valbara kurser inom ämneskategorierna skapande, idrott, språk, matlagning och filosofi.

Smyckedesign (TS-K), 31 lektioner

Under kursen fick de studerande lära sig olika grundtekniker inom smyckestillverkning. I silver och koppar tillverkade de örhängen, ringar, armband och halssmycken. De studerande hann också med ett besök hos guldsmeden Guldviva i Mariehamn.

Järnsmide (TS-K), 30 lektioner

De studerande fick prova på olika tekniker inom järnsmide; sträckning, böjning och vridning. Skohorn, eldgaffel, olika smycken, kapsylöppnare och många andra projekt blev tillverkade i smedjan.

Målning (ML), 34 lektioner

De studerande som valde denna kurs fick mera tid att måla, fördjupa sig i sitt skapande och sin kreativa förmåga. Olika färg- och formövningar, mixed mediatekniker och bearbetning av olika teman ingick i undervisningen. De studerande använde material som kol, graderade pennor, tuscher och färgpennor när de skissade och målade. Olika konstprojekt framställdes med täckfärger, ready mixed, akvarellfärg och akvarellpennor. Undervisningen baserades på att skapa utgående från egna bildidéer och förverkligande av individuella projekt. Under kursen fick de studerande utveckla sina personliga kreativa uttryckssätt. Vårterminen avslutades med en vårutställning med konstverk utställda i konstateljén.

Textil (SK), 32 lektioner

De studerande har planerat och ritat mönster för screentryck, sen belyst ramar och tryckt sina mönster.

Foto: Marie Laaksonen-Dimic

LINJERNA – NYALINJEN

Av de tryckta tygerna har det sytts necessärer och dynvar. De studerande har också själva fått planera projekt som de ville genomföra och det har bl.a. blivit laptop-fodral och axelväska i återbrukstyg, makraméarmband och virkad halsduk.

Att arbeta i trä (RL), 30-62 lektioner

De studerande har fått fortsätta lärandet om trä, fullskalig genomgång av maskinparken samt repetition av säkerheten. De har vidareutvecklat kunskaperna i användandet av maskinerna. De fick rita upp och planera tillverkningen av en pall med sammansättning med tappar. Övrigt som de gjort är slipning av verktyg och lite små projekt efter eget önskemål.

Världens mat (GL), 2 grupper, vardera 30 lektioner

De studerande lärde sig om mat och matkulturer från hela världen. Kursen var mestadels praktisk. Tillsammans tillagade de studerande maträtter från världens alla hörn. Syftet var att ge de studerande chansen att vidga sina kulinariska vyer samtidigt som de utvecklade praktisk kunskap och förståelse för hur mat och identitet hänger ihop. Under kursen fick de studerande i par ansvara för att planera en dags matlagning. Vid dessa tillfällen hjälpte hela gruppen till att laga maten. Diskussioner om vad som åts och de berörda matkulturerna hölls kontinuerligt under matlagningstillfällena samt i klassrumsmiljö då de studerande tog reda på fakta och reflekterade kring olika aspekter av mat och matkulturer.

Filosofi (GL), 34 lektioner

Kursen gav en bred introduktion till filosofiämnet genom att beröra följande ämnesinnehåll: Vad är filosofi för något?, moralfilosofi, argumentation, politisk filosofi och idéhistoria. Filosofins innehåll och arbetsmetoder berördes. Inom moralfilosofin fick de studerande bekanta sig med några etiska teorier och applicera dem på autentiska eller fiktiva problem. De studerande tränade också på olika sätt att argumentera både muntligt och skriftligt med hjälp av olika argumentknep. En annan del av kursen bestod av en allmänbildande genomgång av några viktiga filosofer och tanketraditioner som påverkat vårt samhälle fram till idag. Denna del av kursen bestod i att de studerande fick ta del av föreläsande moment och själva ta reda på mer om vissa filosofer och deras tankar. Slutligen fick de studerande välja en filosof vars liv och tankar de själva presenterade antingen skriftligt eller muntligt.

Franska för nybörjare (AA-H), 30-50 lektioner

De studerande har genom lättsamma övningar fått grundläggande kunskaper om franska språket och även landet Frankrike. Den mest grundläggande grammatiken har genomgåtts och de studerande har genom att lyssna och härma lärt sig att använda språket på ett avslappnat sätt. De studerande har lärt sig om fransk kultur, musik, film och litteratur samt en del om fransk mat och traditioner och haft lite fransk matlagning på schemat.

Foto: Marie Laaksonen-Dimic

LINJERNA – NYALINJEN

Prepkurs inför studier på Ålands lyceum (AA-H), 15 lektioner

De studerande har fått förbereda sig inför studier på Ålands lyceum, hur studierna är upplagda de tre åren och vad det innebär att man studerar med fokus på studentskrivningar.

Svensk grammatik (AM), 2 grupper, vardera 30 lektioner

De studerande har i denna kurs arbetat med grunderna i svensk grammatik, vilket är ordklasserna och satsdelarna.

Årets äventyr (MJ, GL), 30 lektioner

Kursen erbjöd varierande friluftsbetonade aktiviteter till havs och till lands i den åländska naturen. Vandring, klättring och kajakpaddling hörde till de mest spänningsfyllda aktiviteterna. Samtliga avnjutna i härligt vårväder.

Foto: Marie Laaksonen-Dimic

Foto: Marie Johansson

Foto: Marie Laaksonen-Dimic

LINJERNA – HANTVERKSLINJEN

Hantverkslinjen

Vår hantverksutbildning erbjuder de studerande möjlighet att bekanta sig med många olika hantverkstekniker, material och formspråk.

Hantverket kräver ständig förnyelse och undervisningen fokuserar på att utveckla och förverkliga nya idéer. Studerandes delaktighet och ansvarstagande är utmärkande för hantverkslinjens karaktär och uppbyggnad.

GRUNDÅR

Grundårets studerande har fått ta del av all nedan beskriven undervisning och har således fått prova på många tekniker och material. Därmed har de fått möjlighet att utveckla förmågan att skapa, uppleva och analysera uttryck inom olika material och hantverk.

Vävning (SK), 96 lektioner

Undervisningen har innehållit grundläggande kunskaper i vävning; termer, vävteori, hur man läser och skriver vävnotor samt materiallära. De studerande planerade egna vävar i de enklaste bindningarna lärft och panama. De olika momenten i vävning, som revning, att dra på ränning, solva, skeda, knyta för, hur

man väver och färdigställer väven gicks igenom under arbetets gång.

Textil (SK), 100 lektioner

De studerande har fått grundläggande kunskaper i färgning av protein- och cellulosafibrer med syra-

Foto: Hülya Ehres

Foto: Marie Laaksonen-Dimic

LINJERNA – HANTVERKSLINJEN

och reaktivfärger. De har färgat garn till egna virkoch stickprojekt. I tygtryck har de studerande arbetat med pigmentfärger och gjort stämplar, pappers- och plastschabloner och belyst ramar med fotoschablon. En del färgteori och materiallära har ingått i både färgning och tygtryck. I sömnaden gjorde de studerande först en enkel fodrad påse för att bli bekanta med skolans symaskiner, för att sedan friare planera egna sömnadsprojekt.

Metall (TS-K), 92 lektioner

Höstterminen började med luffarslöjd. De studerande fortsatte att bekanta sig med återbruk av metall. Därefter följde järnsmide, som innehöll grundläggande smidestekniker som sträckning, böjning, klyvning och ytbehandling.

Trä (RL), 99 lektioner

Kursen inleddes med möbelsnickeriets grundelement, hur trä beter sig och vad man måste tänka på för att få en hållbar och fungerande möbel. De studerande har fått grundläggande utbildning i hur de olika maskinerna fungerar, varvat med praktiska övningar. De studerande har tillverkat olika sammanfogningar för hand, exempelvis laxstjärtsinkningar, sargtappningar och limfogar. Parallellt med detta har uppgifter i ritteknik, materialkunskap och ytbehandlingstekniker utförts. Under året har deltagarna sedan tillämpat de olika teknikerna i sitt arbete med tillverkning av olika typer av möbler. De började med enklare uppgifter för att öka svårighetsgraden efter hand och individ.

Keramik (PB), 66 lektioner

De studerande fick instruktioner i alla de grundläggande teknikerna i studiokeramik: tumning, ringling, drejning och platteknik. De studerande hade möjlighet att utveckla sina personliga konstnärliga uttryck i materialet lera.

Konst (ML), 110 lektioner

Se fördjupningsårets kursbeskrivning gällande konst.

Foto: Marie Laaksonen-Dimic

LINJERNA – HANTVERKSLINJEN

FÖRDJUPNINGSÅR

Efter att ha följt fördjupningsårets studieplan ska de studerande ha erhållit ytterligare kunskaper, färdigheter och konstnärlig framställning i sitt hantverkskunnande inom fyra ämnesområden bland alternativen textil, vävning, keramik, konst, trä och metall. Utbildningen utgör en bra grund för fortsatta studier eller för att kunna verka som hantverkare. Fördjupningsårets schema har gått parallellt med grundårets schema. Fördjupningsårets studerande har haft verkstadsarbete då grundårets studerande haft något av de ämnen som inte valts.

Detta år hade de studerande möjlighet att bygga en gemensam utställning på Galleriet i Mariehamn. Utställningen med temat “två år av skapande” visade bredden på de studerandes hantverkskunnande.

Textil (SK), 151 lektioner

De studerande har valt att fördjupa sig i olika textila tekniker bl.a. sömnad, tovning, tygtryck, knyppling och broderi. Projekten har varit varierande både i omfattning och storlek och undervisningen har varit individuellt anpassad. En del av arbetena ingår också i slutprojekten. Gemensamt för hela gruppen har varit att gå igenom olika färgningsmetoder som syrafärgning, färgning med reaktivfärger och växtfärgning samt färgningstekniker för att få olika effekter på tyg och garn.

Vävning (SK), 150 lektioner

Undervisningen har gett fördjupade kunskaper i vävning. De studerande har planerat, räknat ut och satt upp både egna och gemensamma vävar; mattor, handdukar, löpare etc. i olika material. I undervisningen har ingått både materiallära och vävteori. Bandvävning både med brickor och bandgrind samt i bandvävstol har gåtts igenom med de studerande som önskat det. En del vävar ingår också i slutprojekten.

Foto: Marie Laaksonen-Dimic

LINJERNA – HANTVERKSLINJEN

Keramik (PB), 149 lektioner

Undervisningen har varit individuellt anpassad. Den studerande valde egna projekt och fick hjälp att utvecklas såväl på ett estetiskt som på ett tekniskt plan.

Konst (ML), 110-148 lektioner (grundår och fördjupningsår i samma grupp)

Undervisningen i konst har gett de studerande grundläggande respektive fördjupade kunskaper i bildskapande. Olika övningsuppgifter i teckning, målning, grafik och mixed mediatekniker har gjorts. Kursen omfattade färg-, perspektiv- och kompositionslära samt arbete med stilisering och bildoch formspråk. Undervisningen har gett kännedom om olika material och tekniker samt stilinriktningar inom konstämnet. De studerande har alla utvecklat sin kreativitet och förmåga att avbilda och uttrycka sig bildmässigt. I undervisningen har ingått besök på olika konstutställningar och vernissager.

Konstundervisningen har under vårterminen baserats på fördjupningsårets slutprojekt och den egna individuella skapandeprocessen. De personliga konstprojekten har i valbara material och tekniker dominerat den kreativa processen och resulterat i målningsprojekt med tillverkning av duk för måleri, ram, grundering och målning. Vårterminen avslutades med en vårutställning med konstverk utställda i konstateljén.

Trä (RL), 149 lektioner

Teori om hur trä beter sig och vad man måste tänka på för att få en hållbar och fungerande möbel. Grundläggande utbildning i hur de olika maskinerna fungerar varvat med praktiska övningar. Den studerande som hade valt trä har tillverkat olika sammanfogningar för hand, exempelvis laxstjärtsinkningar, sargtappning och limfog. Parallellt med detta har uppgifter i ritteknik, materialkunskap och ytbehandlingstekniker utförts.

Metall (TS-K), 150 lektioner

Tyngdpunkten under hela året låg i arbetsprocessen ”från idé till färdig produkt”. Fördjupningsårets studerande har haft möjlighet att fördjupa sig i olika tekniker inom järn-, koppar-, och silversmide. Plasmaskäraren och Mig-svetsen provades, knivsmide och verktygstillverkning testades och smedjan utnyttjades flitigt. Tillverkning av smycken i silver och koppar blev ett återkommande tema. De studerande hann också med ett studiebesök hos sadelmakaren och läderhantverkaren Saija Saarela.

Slutprojekt (TS-K), 50 lektioner

Slutprojekten pågick under en stor del av vårterminen och bestod av en teoretisk och en praktisk del. De studerande gavs möjlighet till att fördjupa sig inom något eller några av de ämnen som de valt att studera

Foto: Marie Laaksonen-Dimic

LINJERNA – HANTVERKSLINJEN

under fördjupningsåret. Målet var att de studerande skulle fundera kring hur de ville presentera sig som hantverkare. Arbetet dokumenterades med text och bild och avslutningsvis genom att var och en byggde upp en egen utställning på en yta om 1 x 1 m, för att visa några utvalda produkter. Projektet avslutades med vernissage och en muntlig presentation.

Ergonomi och hälsa (MJ), 20 lektioner

Kursen gav rika möjlighet till rörelse enligt de studerandes intresseområden samt grundläggande förståelse för hur arbetslivet kan påverka behovet av motion i det långa loppet.

Studieresor (TK-S), 16 lektioner

Under hösten besökte hantverkslinjen Nationalmuseum i Stockholm och på vårterminen blev det ett studiebesök hos Nyckelvikskolan och Handarbetets Vänner i Stockholm.

GEMENSAMMA KURSER

Kommunikation & dokumentation (AH), 41 lektioner

De studerande har fått hjälp och råd med att utforma presentationen av sina slutprojekt i form av utställningar, portfolios, fotoböcker, digitala och muntliga presentationer. Genomgång av upphovsrättsliga frågor, hur man startar och bedriver eget företag, prissättning, beskattning och marknadsföring har också ingått i kursen.

Fotografering - fortsättningskurs (AH), 31 lektioner

De studerande har arbetat med egna fotoprojekt som har lett till fotografiska produkter, som fotoböcker, bildföredrag och en liten fotoutställning. Dessutom har de gjort ett gemensamt utställningsprojekt, där de under olika årstider byggt konstverk i naturen av enbart naturens material (s.k. ”land art”) och fotograferat både processen och de färdiga konstverken.

Foto: Marie Laaksonen-Dimic

Foto: Tanja Spormann-Karlsson

LINJERNA – HANTVERKSLINJEN

Specialkurser 40 lektioner

Pilflätning med Monica Storgård, 3 dagar, grunderna inom pilflätning och tillverkning av korgar och bruksföremål.

Tiffany med Ritva Saloranta, 2 dagar, grunderna inom tiffanyteknik och tillverkning av glaskonst.

Verkstadsarbete, 30-340 lektioner

Eget arbete i valfri verkstad. Verkstadstimmarna dokumenterades i Teams/One note med både texter och bilder.

IKT/Media (PB), 14 lektioner

Undervisningen inleddes med introduktion i skolans datormiljö, som är byggd på Windows samt Microsoft 365. Programmen Word och Excel användes för att skapa en fakturamall. Lektionerna lades upp i Teams, där de studerande också redovisade eget arbetet i bild och text. De studerande fick bekanta sig med vektorritning i programmet Adobe Illustrator, som har en mängd tillämpningar i formgivningsarbete. De fick även bekanta sig med 3D formgivning i datorn.

Foto: Marie Laaksonen-Dimic

Grundvux

Grundvux, grundskoleutbildning för andra än läropliktiga, är en tvåårig heltidsutbildning för studerande som har sin hemkommun på Åland, är minst 18 år och därmed har passerat läropliktsåldern och som behöver läsa in grundskolekompetens för att kunna studera vidare.

Utbildningen är uppdelad i tre skeden: Läs- och skrivkunnighetsskedet, inledningsskedet och slutskedet. Slutskedet motsvarar högstadiet och det är den delen som Ålands Folkhögskola har fått som uppdrag av Ålands landskapsregering att bedriva.

Den primära målsättningen för andra skolåret är att alla studerande ska uppnå sådana resultat att de kan erhålla ett komplett avgångsbetyg i slutet av läsåret.

Onsdagen den 28 augusti startade årskurs 2 med 10 studerande. Läsårsavslutningen var fredagen den 21 mars.

De studerande har under läsåret studerat följande obligatoriska kurser, som följer grundskolans läroplan för respektive ämne. En kurs motsvarar 28 lektioner.

Kurser , Läsår 2

livsåskådningskunskap

Foto: Hülya Ehres

Svenska (AM), 112 lektioner

Kursen har till stor del handlat om ordkunskap och läsförståelse för att utöka de studerandes ordförråd. De studerande har även fört diskussioner och dialoger i olika sammanhang. Läsning av böcker och tidningar samt uppgifter kring aktuella nyheter har varit en central del av kursen. De har även undervisats i grundläggande grammatik.

Svenska som andraspråk (AM), 112 lektioner

De studerande har haft kursboken Vi ses! som basmaterial. Kursen har till stor del handlat om ordkunskap och läsförståelse för att utöka de studerandes ordförråd. De studerande har även fört diskussioner och dialoger i olika sammanhang. Läsning av böcker och tidningar samt uppgifter kring aktuella nyheter har varit en central del av kursen. De har även undervisats i grundläggande grammatik.

Engelska (AM), 112 lektioner

De studerande har haft diverse material, i huvudsak hämtat från nätet, som arbetsmaterial, exempelvis Amira Time, som är en språkutvecklande minisitcom, och dokumentärserien Our Planet. Kursen har behandlat ordkunskap, grammatik, läsförståelse och muntlig produktion.

Matematik (MS), 112 lektioner

Matematikundervisningen har stärkt de studerandes matematiska allmänbildning och förståelse för matematiska begrepp och deras samband. Undervisningen har omfattat matematiskt tänkande, tal och räkneoperationer, geometri och mätning samt statistik och sannolikhet. Undervisningen byggde på muntlig och skriftlig kommunikation i form av teorigenomgångar vid tavlan följt av individuellt-, paralternativt grupparbete med möjlighet till personlig handledning. Arbetsböckerna som användes är anpassade för studerande med begränsade kunskaper i svenska. Undervisningsmaterialet kompletterades på annat sätt vid behov.

Religion & livåskådningskunskap (GL), 28 lektioner

Kursen baserade sig på grundskolans läroplan i religion och livsåskådning och delades in i följande innehållsdelar: Vad är religion?, världsreligionerna samt etik och moral.

I temat Vad är religion? fick de studerande introduktion till ämnet och fick lära sig om hur man kan undersöka religion objektivt med vetenskapliga perspektiv och metoder. Kunskaperna användes sedan vid genomgången av grunderna i världsreligionerna då dessa jämfördes med varandra och likheter och skillnader påvisades. Etik och moral var ett perspektiv som fanns med under arbetet med världsreligionerna genom att de studerande undersökte hur de olika religionerna ser på frågor om rätt och fel. De studerande tränade färdigheter i ämnet genom att läsa, lyssna, tala och skriva om religion och livsåskådning. Kunskaper i ämnet visades genom lektionsaktivitet, diskussioner, skriftliga arbeten och prov.

Historia (AA-H), 28 lektioner

Det övergripande målet med historieundervisningen var att de studerande ska kunna se historiska sammanhang och förstå orsaker och följder samt ord och begrepp. Undervisningen omfattade tiden från 1700-talet fram till Kalla kriget. Först behandlas orsakerna till franska revolutionen och därefter hur denna ledde till demokratiska värderingar i övriga Europa. Stormakternas utveckling och växande spänningar under 1800-talet och hur dessa i sin tur indirekt ledde till orsakerna till första världskriget gicks igenom. Slutet på första världskriget följdes kort av mellankrigstiden som ledde in i andra världskriget och därefter det som kallas Kalla kriget. Muntliga förhör och diskussioner genomförs. Kursen avslutades med ett övergripande skriftligt förhör.

Samhällskunskap (GL), 28 lektioner Kursen baserade sig på grundskolans läroplan i samhällskunskap och delades in i tre tematiska innehållsdelar: Ekonomi, det demokratiska samhället och dess institutioner samt rättsstaten. De studerande tränade färdigheter i ämnet genom att läsa, lyssna, tala och skriva om samhället. De fick också koppla ihop lärandet i klassrummet med det omgivande samhället genom relevanta studiebesök, exempelvis till Ålands lagting. De studerande visade vad de lärt sig i ämnet genom lektionsaktivitet, diskussioner, skriftliga arbeten, prov och redovisningar.

Fysik (AM), 28 lektioner

De studerande har jobbat med grunderna inom fysik, såsom energi, kraft och ljus. Fokus har legat på miljö och hållbarhet.

GRUNDVUX

Kemi (AM), 28 lektioner

De studerande har bland annat gjort arbetsuppgifter om kemikalier, råvaror och bränsle med fokus på miljö och hållbar livsstil.

Biologi (AM), 28 lektioner

De studerande har jobbat med grundläggande begrepp inom biologin med fokus på människokroppen och hälsosam livsstil.

Geografi (GL), 28 lektioner

Kursen baserade sig på grundskolans läroplan i samhällskunskap och delades in i följande tematiska innehållsdelar: Kartkunskap, klimat och klimatzoner, demografi och hållbar utveckling. De studerande tränade färdigheter i ämnet genom att läsa, lyssna, tala och skriva om geografi. Kunskaper i ämnet visades genom lektionsaktivitet, diskussioner, skriftliga arbeten och muntliga redovisningar.

Idrott (MJ), 28 lektioner

Kursen följde huvuddragen i grundskolans läroplan och erbjöd tillfällen till rörelse inom olika idrotter som ett sätt att stimulera rörelseglädje. Lektionerna genomfördes utomhus, i skolan och i Godby idrottshall. Bollspel och generell vardagsmotion fyllde lektionerna där de studerande deltog efter förmåga och med entusiasm.

Hälsokunskap (MJ), 28 lektioner

Kursen följde huvuddragen i grundskolans läroplan och gav grundläggande förståelse för de många dimensionerna i ett hållbart och hälsosamt liv.

Datakunskap (ML-D), 28 lektioner

Genomgång av grunderna i tangentbordets olika funktioner och datorns hårdvara samt grundläggande datoranvändning. De studerande fick också lära sig delar av de program som ingår i Office 365 paketet, så som Word, Outlook, Power Point och de första stegen i kalkylprogrammet Excel.

Studiehandledning (AM), 28 lektioner

De studerande har fått information om utbildningar samt besökt AMS.

Ålandskunskap (AH), 28 lektioner

Kursen byggde på besök på diverse platser på Åland för att lära sig om olika aspekter av Ålands historia, natur och kultur. Besök gjordes i bl.a. Långbergsöda, Bomarsund, batteribergen i Jomala och Hammarland och naturområden på Nåtö och Järsö.

Foto: Marie Laaksonen-Dimic

VALBARA KURSER

De valbara kurserna har hållits tillsammans med NYAlinjens studerande och finns beskrivna under valbara kurser för NYAlinjen.

Att arbeta i trä 30 lektioner

Franska för nybörjare 30 lektioner

Järnsmide 30 lektioner

Världens mat 30 lektioner

Foto: Marie Laaksonen-Dimic

Statistik

Linje Antal studerande

början, totalt Läsårets början, kvinna

De studerandes uppgivna hemkommuner vid skolstart

Åland 47

Finström 9

Hammarland 2

Jomala 3

Lemland 7

Mariehamn 19

Saltvik 2

Sund 5

Förvaltning

FÖRVALTNING – SKOLANS ÄGARE OCH UPPGIFT

Skolans ägare & uppgift

Landskapet Åland är huvudman för Ålands folkhögskola. För att handha förvaltningen av verksamheten och för att utveckla skolan tillsätter landskapsregeringen en direktion, bestående av sex medlemmar, för fyra år i sänder. Representanter för studerande, lärare och personal har närvaro- och yttranderätt vid direktionens sammanträden.

Ålands folkhögskola bedriver sin verksamhet med stöd av LL (1999:53) om Ålands folkhögskola och av direktionen fastställt reglemente

Verksamhetens långsiktiga mål är att:

• erbjuda en miljö för allsidigt lärande såväl intellektuellt, emotionellt som socialt

DIREKTIONEN

DIREKTIONENS MEDLEMMAR

Ordinarie medlemmar

Högman Gyrid, ordförande

Påvals Simon, viceordförande

Ahlström Johnny

Olin Camilla

Sommarhed Jonas

Svensson Maria

Studeranderepresentanter

Aalto Aron

Amani Asal

Lärarrepresentant

Horner Andrew

Personalrepresentant

Nyman Åsa

• göra det möjligt för studerande att påverka sin egen livssituation och

• skapa engagemang för att delta i samhällsutvecklingen

• främja de studerandes studieintresse och eget skapande samt att öka deras delaktighet i kulturlivet

• ge de studerande insikter i och förståelse för den åländska självstyrelsen, demilitariseringen, historien och kulturen samt att främja internationell förståelse och fredsvilja

• ge de studerande kunskaper och erfarenheter som stärker dem inför fortsatta studier för examen och yrke

Personliga ersättare

Juslin Rainer

Andersen Jonny

Ilse Berg

Eriksson Ann

Roxbäck Sofie

Löthman Henrik

Personliga ersättare

Eriksson Tilde

Personliga ersättare

Bradley Paul

Personliga ersättare

Laaksonen-Dimic Marie

Direktionen har under tiden 25.06.2024 till den 15.05.2025 hållit 7 reglementsenligt sammankallade sammanträden vid vilka olika frågor som rör skolans verksamhet och utveckling behandlats. Rektor är föredragande och sekreterare i direktionen.

FÖRVALTNING – LÄRARKOLLEGIET & PERSONAL

Timlärare i huvudsyssla

Timlärare i bisyssla

ÖVRIG PERSONAL

Eker Erica Städare, arbetarskyddsfullmäktig.

Karlsson Hanna-Mari Kock, vik. kosthållare/kock.

Laaksonen-Dimic Marie Skolcoach 70%, lärarvikarie, arbetarskyddschef.

Bradley Paul (PB) M.Ed, B.A. Yrkesskollärare. Undervisat i keramik och media, IT-handledare.

Karrenpalo Saara (SK) Formgivare (YH) inom UP i formgivning, textil.

Lignell Robert (RL) Möbelsnickare. Undervisat i träslöjd.

Lundberg Monique (ML) Ped.mag. Konstnär. Undervisat i konstämnen.

Spormann-Karlsson Tanja (TS-K) Hantverkare. Undervisat i smide och metall. Linjeledare för hantverkslinjen

Johansson Mikael (MJ) Undervisat i matematik för NYAlinjen.

Storgård Monica (MS) Undervisat i matematik för Grundvux.

Mattsson Ann-Christin Köksbiträde 78,4 %.

Nyman Åsa Skolekonom.

Nedergård Glenn Fastighetsskötare (Landskapets fastighetsverk).

FÖRVALTNING – STUDERANDEVÅRD

STUDERANDEVÅRD

Studerandevårdsgruppen har haft följande sammansättning:

Aalto-Hardy Annette Lärare

Lindholm Gustaf Lärare

Laaksonen-Dimic Marie Skolcoach

Silvander Pernilla Skolkurator

Verho Mona

Skolhälsovårdare

Studerandevårdsgruppen har sammanträtt fyra gånger under läsåret. Telefonkontakt och konsultation har skett enligt behov. Skolhälsovårdaren har haft mottagning på skolan enligt överenskomna dagar. Skolpsykologen och skolkuratorn har vistats på skolan och haft mottagning på skolan enligt behov.

8384 Bokföring,löner och ADB

Övriga förvaltningskostnader 8564 Bankkostnader

FÖRVALTNING – FONDER & VÄRDEPAPPER

8684 Övriga administrationskostnader

Övriga förvaltningskostnader Totalt

Fonder och värdepapper

ÅLANDS FOLKHÖGSKOLAS FONDER / VÄRDEPAPPER

BALANSRÄKNING

RESULTATRÄKNING

FÖRVALTNING – FONDER & VÄRDEPAPPER

Fonder och värdepapper

BALANS AKTIVA

Ålands Folkhögskolas Fonder

BALANS AKTIVA

BESTÅENDE AKTIVA

Placeringar

Övriga aktier och andelar

BALANS AKTIVA

BESTÅENDE AKTIVA

Placeringar

Övriga fordringar

aktier och andelar

fordringar

RÖRLIGA AKTIVA

Kortfristiga fordringar

fordringar

RÖRLIGA AKTIVA

Kortfristiga fordringar Övriga

Fonder och värdepapper

Inköpta konstverk

Folkhögskolas Fonder ÖPPNA FAKTUROR

Tidsperiod: 1.1.2024 - 31.12.2024

INKÖPTA KONSTVERK

FAKTUROR

Tidsperiod: 1.1.2024 - 31.12.2024

Konto

FAKTURA Kund

1470 Konstverk

Foto: Hülya Ehres

Ålands Folkhögskolas verksamhetsberättelse 2024-2025