Bengt Dahlgren Nytt 2 - 2004

INFORMATIONSTIDNING FRÅN BENGT DAHLGREN AB

2-2004

Bergakungen -spännande bioprojekt

SIDAN 14-15

I detta nummer bland annat

Kv KRUBBAN - moderna kontor i anrik miljö

3

LÄKEMEDEL I PUERTO RICO - jättelikt modulbygge

10-13

CLOETTA CENTER - en godbit i Linköping

25

BDAB-NYTT

VD har ordet

Vår tidning BDAB-nytt som tidigare varit enbart en intern informationstidning, kommer från och med detta nummer att distribueras externt till våra kunder och samarbetspartners.

På detta sätt vill vi bland annat informera om olika projekt, interna och externa aktiviteter och annat som händer inom och utom våra väggar.

Ser vi till vår omvärld så har svensk ekonomi en förhållandevis stark tillväxt, vilket inte riktigt har smittat av sig på byggbranschen ännu.

Får den starka konjunkturen hålla i sig kommer vi förhoppningsvis att kunna se ökade bygginvesteringar under 2005 och 2006.

Själva har vi under snart två års tid känt av den sämre konjunkturen och därför inte kunnat nyanställa och expandera i den omfattning som vi skulle vilja önska. Undantaget är vårt Malmökontor som fortsätter att expandera kraftigt. I Malmö är man idag 25 medarbetare, Stockholm 35, Linköping 10 och i Göteborg 145, vilket tillsammans gör 215 medarbetare.

Men nu ser vi positivt framåt och utvecklar oss inom samtliga teknikområden. Företaget har nu varit kvalitets- och miljöcertifierade ett tag och för att fortsätta och utveckla oss och vårt system, har ett så kallat teknikråd bildats för varje verksamhetsområde, såsom VVS, energi och miljö, brand, drift och förvaltning m.m.

Teknikråden, bestående av ca fem medlemmar, har ett delegerat ansvar och befogenhet när det gäller delar av vårt kvalitetssystem, erfarenhetsåterföringen samt bevakning av teknikutvecklingen inom sitt område.

ned energianvändningen. Våra byggnader svarar för mer än 40% av vår totala energianvändning.

EG har utarbetat ett direktiv som innebär att byggnader skall energideklareras och som skall leda till åtgärder för att effektivisera energianvändningen.

Som företrädare för branschen har vi ett stort ansvar och med vår samlade kompetens bör vi framgent kunna bidraga till en positiv utveckling inom detta område.

Avslutningsvis vill jag önska er alla en riktigt God Jul och Gott Nytt År.

En viktig fråga som berör oss alla är vår miljö och inte minst vår framtida energiförsörjning.

Det är därför viktigt att så många som möjligt engagerar sig i dessa frågor. Förutom genom vårt dagliga arbete deltar vi även aktivt i bland annat Kretsloppsrådets energigrupp och Miljövårdsberedningens dialog Bygga Bo. Detta för att vara med och påverka utvecklingen.

CHRISTER NYBERG

Det finns ett klart samband mellan energiåtgång och miljöpåverkan, varför det är viktigt att få

BDABNYTT NR 2 - 2004 U T G E S AV :

I D E T TA N U M M E R :

2 VD har ordet 3 Kv Krubban 4-5 Kv Kronoberg 5 Kunddag i Linköping 6-7 Nya tjänster från Bengt Dahlgren AB 8 Personalnytt

Bengt Dahlgren AB Victor Hasselblads gata 16 421 31 Västra Frölunda Telefon: 031-720 25 00 Fax: 031-720 25 01 www.bengtdahlgren.se

20-21 Energidagen

10-12 Världens största modulbyggda läkemedelsfabrik

21 SIF till häst 22 Svenska Mässan

13 Motoriserade tilluftsdon

23 Strålbehandling på Sahlgrenska

14-15 Filmstaden Bergakungen

24 Skånes Dansteater 25 Cloetta Center

16 Energikonferens

26-27 Kv Jöns Ols, Lund

9 Oktoberfest i Sthlm

17 Familjedag med ro

9 BDAB och ICA

18 Teknikråd Styr

27 BDAB vs Ceiss AB

19 Torslanda brandstation

28 Biogasbussar

REDAKTÖR:

Peter Orrö peter.orro@bengtdahlgren.se L AYO U T O C H O R I G I N A L :

MID Marketing AB T RY C K :

Justnu Nästa nummer av BDAB-nytt utkommeri juni 2005

Omslagsbild från Cullberg Arkitektkontor

-2-

BDAB-NYTT

Frisk luft i stallet - Kv. Krubban

Husen i Kv Krubban byggdes i början av 1800-talet som stall och ridhus för Livgardets hästar. Östra och Västra Stallet med intilliggande byggnader ritades av Fredrik Blom. Hans idéer för försvarets anläggningar var nydanande för den tiden.

I Östra och Västra Stallet fanns plats för 402 hästar, och stamanställda soldater bodde tillsammans i en gemensam förläggning. Tidigare hade hästar och soldater hyrt in sig ”ute på stan”.

När Östra och Västra Stallet byggdes var de, näst Stockholms Slott, de största byggnaderna i Stockholm. Eftersom husen vid Strandvägen och Östermalm ännu inte var uppförda så syntes Stallen långt, både från sjön och på land.

Idag är det Statens Fastighetsverk som äger och förvaltar fastigheterna, med Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museum som hyresgäster. År 2000 fick vi uppdraget att utarbeta systemhandling för ombyggnad av fastigheterna till moderna kontor, bibliotek, utställningssal och konferensrum. Under gården skulle också ett underjordiskt arkiv byggas för Riksantikvariet.

Arbetet har fortskridit för vår del, med entreprenadhandlingar för vvs och kyla med egen kylcentral samt styr och övervakning för installationerna.

Kylcentralen som ligger i egen nybyggnad, skall betjäna de ombyggda fastigheterna och även delar av Historiska museet.

Alla befintliga byggnader är kulturminnesmärkta, vilket innebär att inga förändringar har fått ske utvändigt.

Invändigt har så mycket som möjligt sparats av den gamla inredningen. I stallet finns hästarnas spiltor kvar, de gamla träpålarna har försiktigt renoverats. Under krubborna av grå marmor har man monterar in konvektorer för uppvärmning. I ridhuset har ett nytt bjälklag lagts in, och detta har inneburit en spännande uppdelning av de ursprungliga fönstren.

Den gamla exercisgården grävdes upp, och omfattande sprängningar fick göras för det underjordiska arkivet.

Arkivet är uppdelat i flera utrymmen med olika klimatbehov. I arkivdelen finns även den tekniska utrustningen med fläktrum, värmeoch kylshuntar, el- och styrutrustning.

Luftbehandling Arkivet betjänas av ett luftbehandlingsaggregat med värmeåtervinning och central kyla. För -3-

efterbehandling av luften till arkiven finns två cirkulationsaggregat , samt aggregat för avfuktning och befuktning. Luften tillföres och bortföres på konventionellt sätt med kanalanslutna till- och frånluftsdon.

Stallet och Ridhuset betjänas av ett gemensamt aggregat, med värmeåtervinning och central kyla. Den klimatiserade luften tillföres via takplacerade tilluftsdon i sammanträdes-, kontors- och grupprum.

I Stallets och Ridhusets öppna delar, t ex bibliotek och utställningsrum, tillföres luften med dysförsedda kanaler.

Frånluften tas ut centralt i de öppna delarna och via frånluftsdon i ”rummen”.

Värme Lokalerna uppvärms med elradiatorer i arkivet, och med vattenvärmda konvektorer och radiatorer i Stallet och Ridhuset.

Kyla Den nya kylcentralen betjänar luftbehandlingsaggregaten och fläktkonvektorer i datautrymmen.

BIRGITTA THELANDER Bilder fr Statens Fastighetsverk

FAKTA Generalentreprenör: Arkitekt: Konstruktörer: VVS: EL:

Skanska White Arkitekter Lars Berggren konsultbyrå Bengt Dahlgren AB SIDUS konsult AB

LOKALYTOR Arkivet : 1700 m2 Stallet och Ridhuset: 2800 m2

BDAB-NYTT

Kv. Kronoberg, Stockholm.

Inom Kv. Kronoberg skall ytterligare ca 500 poliser arbeta. Detta blir verklighet genom att bygga ett helt nytt polishus och samtidigt förändra och förtäta delar av de gamla byggnadskropparna inom kvarteret. Dessutom byggs ett helt nytt kommunikationsstråk genom hela kvarteret från Polhemsgatan till Polishusparken.

Polisens högkvarter inom det mäktiga kvarteret Kronoberg blir alltmer förtätat . Utifrån sett har byggnaderna sedan länge upptagit större delen av markytan. Innanför ”murarna” fanns det bland annat en innergård och det är denna yta som till stora delar nu bebyggs.

Kv. Kronoberg har under åren blivit ett kvarter som helt betjänar rättsväsendet, från Rådhuset i öster till Polishuset i väster.

Det gamla Polishuset är en ståtlig byggnad från början av 1900-talet, och efter denna byggnad har det fyllts på med nya hus under hela 1900-talet, med fastigheter för Rikspolisstyrelsen, Säkerhetspolisen, Domstolsverket, Kriminalvårdsstyrelsen och polisväsendet i Stockholm.

Polisfastigheter Sverige AB som är ett dotterföretag till Specialfastigheter, äger hela kv.

Kronoberg, och kvarteret omfattar idag 135.000 m2 lokalyta. Genom det nya polishuset och andra om- och tillbyggnader tillförs ytterligare 26.000 m2 lokalyta.

I början av 2005 skall det mesta vara klart för inflyttning.

Det nya Polishuset Bygget av det nya polishuset startade med ett omfattande schaktarbete, inte mindre än 40.000 lastbilslaster behövdes för att transportera bort massorna innan grundläggningsarbetena kunde sättas igång.

BLP Arkitekter segrade i tävlingen med sitt förslag till ett u-format hus med öppningen mot det gamla polishuset. Mellan de nya och gamla delarna i fastigheterna byggs förbindelsegångar.

En anledning till att flera av funktionerna får nya entréer, är den höga dagliga besöksfrekvensen och ett höjt säkerhetstänkande.

Arkitekterna har arbetat utifrån systemtänkande med flexibla lösningar för cellkontor och kontorslandskap. Detta har följts upp med installationsgolv för tekniska installationer.

Hela fasaden består av glaselement som bygges fullt färdiga på fabrik för att sedan monteras direkt utan byggnadsställningar. Detta ger ett tätt hus med hög kvalité på monteringen. I Sverige är det första gången man använder detta byggnadssätt.

Stora glaspartier i fasaden kan ställa till

-4-

problem för klimatet inomhus, men i detta fall uppvägs detta på ett bra sätt med en form av dubbelskalskonstruktion med breda mellanglaspersienner.

En viktig del i huset är det atrium som utgör kontaktyta för inte bara våningsplanen inom huset utan också utgör en del av hela kvarterets

BDAB-NYTT

kommunikationsstråk. Många klimatsimuleringar har utförts för att säkerställa inomhusklimatet inom denna del.

En av husets viktigaste funktioner kommer att vara LKC, länskommunikationscentralen, som flyttar från det gamla Polishuset. Härifrån dirigeras polisarbetet för hela länet.

Det gamla Polishuset Det gamla Polishuset byggnadsminnesförklarades 1995. Byggnaden uppfördes under åren 1909-1913 efter ritningar från arkitekten Gustaf Lindgren och omfattar ca 15.000 m2. Polishuset byggdes med en väldig lanternin över mittkroppens centralt placerade trapphall samtidigt med en entréhall med mycket vackra stenpartier och stuckaturer. Det kan nämnas att vid renoveringsarbetena med nya entrén så kunde AB Merserums stenhuggeri på Öland lokaliseras vilka i början av förra seklet levererade plattor till entrén och nu fick förnyat förtroende!

samtidigt som ett förhöjt säkerhetstänkande är aktuellt.

Att bland annat sammanlänka de tre stora huskropparna som byggdes i början på 70-talet med varandra i ett rakt kommunikationsstråk har inneburit mycket anpassningar av mediaförsörjningar och inte minst mycket hyresgästlogistik med många omflyttningar och provisorier.

Annorlunda arbetssätt I detta stora projekt har projektering och produktion genomförts på mycket kort tid, drygt 1 år för projekteringsfasen respektive drygt 1 år för produktionsfasen, varför höga krav ställts på kommunikation och korta beslutsvägar.

För att uppnå detta har hela konsultgruppen, inklusive projektledare och vissa entreprenörer, suttit samlade på ett projektkontor intill bygget. Inom projektkontoret har ett separat nätverk med server anordnats för att producera alla handlingar. Dessutom har högklassig laserplotter mm nyttjats för att göra projektkontoret oberoende från externa kopieringsföretag. Även om det tidvis känts stressande med korta tider och så mycket medkonsulter samlade på en liten yta, så är ändå det samlade intrycket mycket positivt då förståelsen och kvalitén ökat genom de korta kommunikationsvägarna.

Det kanske ändå mest minnesvärda med projekt Kronoberg är att vi som installatörer fått arbeta med lösningar som skall passa och fungera i byggnader uppförda under en 100-års period, från kulturminnesmärkt byggnad till ett hypermodernt ”glashus”.

Kunddag i Linköping Bengt Dahlgren AB i Linköping inbjöd i oktober kunder och branschkollegor till ett seminarie med rubriken ”Energi, miljö och säkerhet inom fastigheter”.

De inbjudna slöt upp till ett uppskattat program som bl a innehöll: Brandskydd. Nyheter och tips för projekterings-, bygg- och förvaltningsskedet, presenterat av brandingenjör Per-Anders Marberg.

Energidirektivet från EU. Vår miljöchef Anders Nilson, med insikt i statens utredning för riktlinjer till svenska fastighetsägare, redovisade bl a den svenska energisituationen, utförda energisparuppdrag samt hur fastighetsägaren kan hålla koll på sin energianvändning. Ökade krav på fastighetsägaren och förvaltaren och förvaltningsskedet.

Inköpschef Claes Bylander på Specialfastigheter Svenska AB redovisade ihop med Tomas Ervall från Bengt Dahlgren AB, hur de kvalitetssäkrar och effektiviserar sin förvaltning för att säkerställa myndighetskrav såsom

CHRISTER LARSSON

Tomas Ervall och Claes Bylander FAKTA – MEDVERKANDE Byggherre:

Polisfastigheter Sverige AB

Projektledning: Ferax Projektledning AB Projektledning – hyresgäster: TP Group AB

AG Arkitekter har arbetat med återställa och rekonstruera de största delarna av fastigheten till originalutförande. Detta blir nu möjligt bland annat pga. att LKC flyttar till det nya Polishuset.

Ett annat mål har även varit att åstadkomma en viss förtätning inom lokalerna. Dessutom kommer det nya kommunikationsstråket att mynna ut under den ursprungliga entrétrappan mot Polishusparken i markplanet.

Kommunikationsstråket Till uppdraget hör även att bygga ett helt nytt kommunikationsstråk genom hela kvarteret från Polhemsgatan till Polishusparken. Detta är av stor vikt för kvarteret då besöksfrekvensen ökar

Arkitekter:

BLP Arkitekter AB AG Arkitekter AB

systematiskt brandskyddsarbete, anläggningsbesiktningar m.m. Mer om detta finns att läsa i Specialfastigheters årsredovisning 2003, som finns på hemsidan www.specialfastigheter.se.

Leif Viking, Bengt Dahlgren AB, Linköping, redovisade hur företaget i sina projekteringsuppdrag verkar för energi- och drifteffektiva lösningar. Ett lyckat exempel är Vrinnevisjukhuset i Norrköping som är i sverigetoppen vad gäller energisnåla sjukhus.

FAKTA – BDAB’S ÅTAGANDE • Luftbehandling • Kylsystem • Kyl- och fjärrkylcentral • Värmesystem • VA-system • Tryckluftssystem • Sprinklersystem • Brandprojektering • Förvaltningsdokumentation

Dagen avslutades med Oktoberfest på Bengt Dahlgren AB:s kontor. Vi bjöd på en Oktoberfestbuffé bestående av 2 olika sorters bratwurst, mildrökt kassler, potatismos, surkål och Bayersk potatissallad. Maten sköljdes ner med ett gott Oktoberfestöl. Efter maten serverades kaffe med Sacherchokladbiskvi.

Gästerna verkade trivas och åt, umgicks, diskuterade och skålade med varandra och medarbetarna kvällen igenom.

LEIF VIKING

-5-

BDAB-NYTT

Nya tjänster från Bengt Dahlgren AB

En starkt bidragande orsak till företagets framgång är den bredd på tjänster som vi kan erbjuda. Vi måste också ständigt utveckla nya för att följa med i utvecklingen.

De nya tjänsterna som vi presenterar här vänder sig i första hand till förvaltningsbolag.

Behovet av dessa tjänster har tillkommit genom de ökande krav som idag ställs på fastighetsägaren bl a genom nya lagstiftningar.

Trycksatta anläggningar Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2002:1 skall en riskbedömning genomföras innan en anläggning med trycksatta anordningar får tas i bruk. I riskbedömningen skall ingå bedömning av dels de risker som anläggningen innebär, dels hur omfattande den fortlöpande tillsynen är. Riskbedömningen måste även utföras på befintliga anläggningar.

Dessa föreskrifter gäller vid yrkesmässig användning av tryckbärande anordningar, cisterner, lågtrycksgasbehållare och vakuumkärl om det högsta tillåtna trycket är över 0,5 bar.

Legionella i tappvattensystem Syftet med riskbedömningen är att identifiera eventuella risker avseende härbärgering och tillväxt av legionellabakterier. Resultatet ger också fastighetsförvaltaren ett redskap för planering av drift- och underhållsåtgärder.

Bedömningen redovisas i en skriftlig rapport med viktade riskvärden för olika anläggningsdelar samt ett totalt riskvärde för fastigheten som kan jämföras med andra fastigheter.

Rapporten innehåller även eventuella åtgärdsförslag.

Krav på tappvattensystem och dess utform-

ning finns i Boverkets Byggregler, BFS 2002:19.

Dessa föreskrifter gäller vid ny- om- och tillbyggnation och används som riktmärke vid riskbedömningen.

Problemet med legionellabakterier i tappvattensytemen är komplext och skiljer sig oftast mellan olika anläggningar. Riskbedömningen ger ett konkret resultat och innebär dessutom en dokumenterad insats i arbetet med att förebygga sjukdomsfall pga legionellabakterier.

MATTIAS HALLIN

- 6-

Tryckkärl, rörledning, säkerhetsutrustning och tryckbärande tillbehör såsom ventiler, ångfällor m.m. räknas som tryckbärande anordning.

Riskbedömningen utförs enligt en checklista där risker bedöms efter en 5-gradig skala.

Resultatet redovisas i en skriftlig rapport med risker samt eventuella åtgärdsförslag.

Den fortlöpande tillsynen av trycksatta anordningar kan hanteras via en webtjänst på vår hemsida.

MIKAEL KARLSSON

BDAB-NYTT

FIA - Förvaltningsinformationsavtal En kund som tecknar ett förvaltningsinformationsavtal med oss, får en kontaktperson som har god kunskap om företagets fastighetsbestånd och organisation. Vid förändringar i en fastighet meddelar kunden sin kontaktperson, som ombesörjer att all berörd förvaltningsinformation blir uppdaterad.

Innebär ändringen att tillsyn, underhåll, kontroll eller återkommande myndighetsbesiktningar enligt lag kommer att behöva utföras, dokumenteras dessa med rätt omfattning och möjlighet till uppföljning.

Enkelt stödjande IT-verktyg för kontroll I vårt avtal ingår ett enkelt och användarvänligt IT-verktyg. Vi upprättar och underhåller

registret för att kunden snabbt skall få tillgång till en helhetssyn på vad fastigheten innehåller.

Registret sammankopplar vi med planer för återkommande tillsyn, kontroller och myndighetsbesiktningar.

Avtalskunder får tillgång till en hemsida på

Internet med en personlig kod, precis som på banken. Via denna har man möjlighet att själv se aktuell information och kvittera att planerna utförts. Här hanterar kunden även eventuella händelser, avvikelser och fel relaterade till fastigheten. Verktyget ger full kontroll på vad som har hänt och på vad som har utförts. Historik och uppföljning är lätt tillgänglig.

Man kan med fördel även låta andra ta del av IT-verktyget. T.ex. kan man låta sina verksamheter genom inloggning ta del av begränsade funktioner som felanmälan över Internet.

Man kan också använda verktyget som ett led i det systematiska brandskyddsarbetet och meddela vad verksamheten skall kontrollera och kvittera.

MATS ANDERSSON

Energi- och Klimatkartläggning I många byggnader finns förutsättningar att minska både energianvändning och energikostnader utan att för den skull äventyra inneklimat eller verksamhet i byggnaden. Med rätt åtgärder kan en anläggnings tekniska funktion och byggnadens inneklimat förbättras, samtidigt som energianvändning och energikostnader kan sänkas.

För att ta fram sådana förbättringsåtgärder krävs ett angreppssätt med helhetssyn, systemtänkande och livscykelperspektiv samt en god kännedom om byggnaden och dess verksam-

het. Med detta som grund har Bengt Dahlgren AB tagit fram ett hjälpmedel för att kartlägga och värdera byggnaders energianvändning och inneklimat.

Eftersom den tekniska komplexiteten varierar mellan olika anläggningar och verksamheter, måste omfattning och detaljeringsnivå bestämmas i samråd med beställaren i varje projekt. Några huvudinriktningar finns dock.

Nyckeltal En begränsad insats, där jämförelse av nyckeltal och trender i energistatistik används för att ge en första indikering på byggnadens energimässiga status. Resultatet blir en överblick över byggnadens energiprestanda samt en första grov bedömning av ev. besparingspotential. Dessutom, i större fastighetsbestånd, kan nyckeltalsjämförelser användas för att prioritera vidare arbete.

Optimering Driftparametrar och energirelaterade funktioner kontrolleras. Inställningar justeras vid behov.

Målsättningen är att få den befintliga anläggningen att fungera så energioptimalt som möj-

ligt med bibehållet ”rätt” klimat. Härtill utförs en översiktlig inventering av fastigheten, med målsättning att identifiera vidare möjligheter till energibesparande insatser.

EnergiAnalys Djupare energiinventering med fokus på att ta fram energibesparingsåtgärder och bestämma lönsamheten i dessa. Eventuellt upprättas en total energibalans för byggnaden. EnergiAnalys utgör ett naturligt steg att gå vidare till om möjligheter till energibesparingar har identifierats under en Optimering.

KlimatAnalys En inventering av byggnadens inneklimat med fokus att lokalisera och avhjälpa inneklimatproblem. Symptom i byggnaden identifieras genom okulär besiktning, genom mätningar samt med hjälp av klimatenkät. Lösningar föreslås och kalkyleras. Helhetssynen kräver att ev. konsekvenser på energianvändningen hela tiden värderas, och ofta är både klimat- och energifrågor integrerade i ett Analysuppdrag.

MAGNUS STJERNDAHL

Systematiskt brandskyddsarbete Systematiskt brandskyddsarbete innebär att man metodiskt och strukturerat arbetar med brandskyddet i verksamheten och byggnaden.

Den nya ”Lagen om skydd mot olyckor” (tidigare Räddningstjänstlagen) tydliggör kraven på fastighetsägarens och objektinnehavarens egna brandskyddsarbete. Räddningstjänstens tidigare brandsyner övergår till en form av tillsyn.

Det är idag en etablerad sanning att lednings- och organisationsfaktorer har en avgörande betydelse för att utveckla ett säkert arbete (som återfinns i ISO 9001 och ISO 14001).

Vi kartlägger brandskyddet i din byggnad. Tillsammans hittar vi de mest kostnadseffektiva lösningarna för att ge mesta möjliga brandskydd för dina investeringar.

Vi har verktygen Det systematiska brandskyddsarbetet höjer säkerheten i byggnaden och minskar risken för kostsamma avbrott. Genom att analysera riskerna i verksamheten hjälper vi våra kunder att prioritera lämpliga åtgärder.

Vår kompetens inom företaget ger oss stora fördelar som våra kunder kan dra nytta av. Vi -7-

har dessutom ett bra samarbete med Räddningstjänsten.

Vi hjälper våra kunder att komma igång med sitt systematiska brandskyddsarbete och ger en plattform som man kan jobba vidare med.

PER-ANDERS MARBERG

BDAB-NYTT

PERSONALNYTT PERSONALNYTT PERSONALNYTT MALMÖ

Thomas Ranstorp

Marte Karlsson

Bengt Göransson

Thomas Ranstorp skall vara med och starta verksamheten med Styr- och övervakning på Malmökontoret.

Thomas har tidigare bl. a. varit på T.A.C som produktchef för deras styrsystem.

Marte Karlsson skall vara med och starta verksamheten med Styr- och övervakning på Malmökontoret.

Marte har en bred bakgrund, allt från mekaniker inom verkstadsindustrin till konstruktör och projektledare inom både el och automation.

Bengt Göransson är anställd som VVS-ingenjör och kommer från Kjellmans Ingenjörsbyrå i Helsingborg.

GÖTEBORG

LINKÖPING

Christian Eek Avd 41

Ulf Wigzell

Christian Eek är anställd som VVS-konstruktör. Han jobbade tidigare som planläggare/arbetsledare på YIT Building Systems AS. Har dessförinnan läst på Chalmers Lindholmen och avslutade sin utbildning i maj 2003.

Ulf Wigzell skall främst jobba inom drift och underhåll samt energi- och kylteknik. Ulf har tidigare varit inom kylbranschen och har också arbetat på ÅF VVS-projekt med div. utredningar, installationssamordning mm.

STOCKHOLM

Simon Lundström

Marie Hansson

Gert Ohlsson

Simon Lundström är anställd på Driftavdelningen och kommer från WSP Enviromental.

Simon har även drivit egen firma inom installationsservice.

Marie Hansson är anställd på Brandavdelningen och kommer från Lunds Brandförsvar. Hon har även arbetat som chef på Räddningsavdelningen i Eslöv och Lund. Marie är bl. a. intresserad av systematiskt brandskyddsarbete.

Gert Ohlsson är anställd på Driftavdelningen och kommer från YIT. Gert har bl. a. arbetat som serviceingenjör med speciell inriktning mot styr.

-8-

Jonas Franzén Avd S3

Jan Gustafsson Avd S4

Jonas började hos oss den 25 oktober efter 2,5 års studier på IUC i Katrineholm.

Jonas har tidigare praktiserat samt gjort sitt examensjobb på BDSAB. Han kommer att arbeta som VVS-konstruktör.

Jan började hos oss den 11 oktober. Jan har arbetat som brandingenjör sedan 1971, så han har lång erfarenhet i branschen från Räddningstjänsten i Helsingborg & i Stockholm, Trygg-Hansa och Svenska Brandskyddsföreningen.

BDAB-NYTT

Oktoberfest i Stockholm Vår begynnande tradition att samla kunder och andra samarbetspartners, kollegor m fl gick av stapeln en onsdag i oktober. Liksom tidigare år ville vi bjuda på intressanta seminarier, mat och dryck.

Ett fyrtiotal gäster hade hörsammat inbjudan, och kl. 16.00 startade vår Janne Gustafsson med ett föredrag om systematiskt brandskydd och nyheter inom brandskyddsplaneringen.

Jari Lalli från Statens Fastighetsverk var nästa talare.

Jari ingår i beredningsgruppen för det nya EG-direktivet om Energideklarationer av fastigheter. Just nu pågår ett intensivt arbete för att färdigställa förslaget till om hur direktivet skall hanteras. För många av åhörarna ,som kommer från fastighetsbranschen, är ju detta direktiv av stor betydelse för deras verksamhet.

Intresset för detta seminarium var stort och frågorna blev många att svara på. Vår miljöchef, Anders Nilsson ingår också i EG direktivgruppen, så vi får nog mer information vad det lider.

Efter dessa bejublade framföranden var det dags för mingel och mat. Ett stort bord hade dukats upp med tyska oktoberfest-specialiteter, och till detta serverades självklart oktoberfestöl och tyskt vin, men även svagare drycker till dem som så önskade.

Många gäster talade uppskattande om föredragen, det var t o m några som avstod från den goda maten; de hade kommit för att höra föredragen!

Större delen av personalen i Stockholm var också närvarande och hjälpte till att förgylla kvällen för våra gäster.

Liksom tidigare år hade vi en visitkortstävling, detta år vanns den av Anders Bång, Hifab.

Välkomna igen nästa år !

BIRGITTA THELANDER

Livsmedelsbutiker kräver helhetssyn!

- kanske inte när man handlar i dem, men väl när man projekterar dem….

En modern livsmedelsbutik är nämligen, tvärtom vad man kanske kan tro när man går där med sin kundvagn, en komplex installationsteknisk anläggning.

tagande av kondensorvärme från kylanläggningen. En annan är den fuktiga uteluft som man för in i butiken med ventilationsanläggningen, och som orsakar ökad påfrostning, och därmed ökad elenergianvändning i kylanläggningen.

Anledningen är i huvudsak den omfattande kyltekniska installationen. Antalet kyl- och frysdiskar har de senaste åren ökat kraftigt, liksom diskarnas varuexponerande yta. Detta gör att kyl- och frysdiskarnas upptagna värmeeffekt (d v s sensibelt kylande verkan på butikens vistelsezon) idag uppgår till i storleksordningen 100-130 kW i större ICA-butiker (Kvantum och Maxi). ”Kylspillet” är dessutom koncentrerat till begränsade delar av butikslokalen.

Elenergianvändningen för hela livsmedelkylanläggningen ligger i intervallet 500-1000 MWh/år.

Härtill ökar ständigt belysningseffekterna i butikerna. Även här handlar det om att öka varuexponeringen. Det är inte ovanligt att en stor butik samtidigt har kylbehov i ena änden och värmebehov i den andra.

För att med dessa förutsättningar åstadkomma ett drägligt klimat i butikens olika delar, med så låg energianvändning som möjligt, räcker det inte med värme- och ventilationsteknisk kompetens. Man måste också förstå den kyltekniska installationen och samspelet mellan butikens klimat- och kylanläggning.

En av anledningarna till detta är att butikens värmesystem i hög grad bygger på tillvara-

Men tyvärr är det, av olika orsaker, alltför vanligt att dessa båda discipliner, VVS-tekniken och kyltekniken, löper med skygglappar på varsin bana, och med mycket bristfällig kommunikation. Detta gäller såväl projektering, produktion som driftskede.

Bengt Dahlgren AB har sedan 1998 regelbundet haft uppdrag åt ICA. Dessa uppdrag gällde från början besiktningar, sedan projektering av ramhandlingar för VVS och Styr, och de senaste året har vi även fått möjlighet att upprätta ramhandlingar för livsmedelskylan-9-

läggningarna. Successivt har arbetsområdet utökats även geografiskt. Idag har både Göteborgsoch Malmökontoret uppdrag åt ICA, och uppdrag utförs även i andra delar av landet. Numera förekommer även uppdrag inom brand och drift & förvaltning. En del av uppdragsvolymen avser utredningar i tidiga skeden, kalkyler, förslag i ombyggnadslägen etc.

Handeln i sin helhet, och inte minst dagligvaruhandeln, har de senaste åren varit mycket expansiv, såväl vad det gäller nyetableringar som ombyggnader. Detta har lett till att vi, sedan 1998, utfört uppdrag i ett 70-tal butiker runt om i landet. Men det finns fortfarande många kvar….

Genom det breda åtagandet, ibland på VVSsidan, ibland på kylsidan, och ibland både och, har vi nu stora möjligheter att arbeta för en bättre integrering av de båda disciplinerna.

Den kyltekniska installationen i butiken har befunnit sig under ständig utveckling de senaste åren. Användande av naturliga köldmedier (framför allt koldioxid och kolväten) ökar. En annan utmaning är att, så långt möjligt är, försöka begränsa de negativa konsekvenser som utnyttjandet av återvinningsvärme för med sig, i form av förhöjda kondenseringstemperatur, och därmed ökad elenergianvändning i kylprocessen. Det gäller ju att se till att den minskade energibesparingen på värmesidan inte äts upp av en ökad elanvändning på kylsidan.

Helhetssyn kallas det visst….

MAGNUS REHNBY

BDAB-NYTT

NEW BULK HUMALOG FACILITY, PURIFICATION BUILDING

Världens största modulbyggda läkemedelsfabrik

År 2000 började Pharmadule–Emtunga AB (PHE) förhandla med läkemedelsföretaget Eli Lilly and Company om att bygga en del av en ny läkemedelsfabrik (plant) i Puerto Rico, Karibiska övärlden.

Den del av läkemedelsfabriken, New Bulk Humalog Facility, som PHE förhandlade om var Purification Building och byggnaden med installationer skulle om PHE fick kontraktet utföras i moduler i Sverige för att sedan skeppas med fartyg över Atlanten och monteras ihop på byggarbetsplatsen (siten) i Puerto Rico. Dessutom skulle fem andra byggnader utföras inom samma läkemedelsfabrik - fyra av dem platsbyggda och en utförd som modulbyggnation av PHE:s konkurrent Jacobs Engineering.

Samtidigt som PHE förhandlade med Lilly om Purification Building så förhandlade även huvudkonsulten på siten Flour Daniels med

Fasad öster på Purification Building med försörjningstråk (Spine).

Lilly om projektering av ett platsbyggt utförande av Purification Building. Hösten år 2001 hade PEH så mycket positiva signaler att projekteringen av systemhandlingen (Basic Design startades upp. PHE träffade ett avtal med FB Engineering om projektering av stålmoduler med inredning och installationsdisciplinerna el, sprinker, utility piping, HVAC ( Heating Ventilation & Air-conditioning) piping, HVAC Ventilation och HVAC Styr och regler. Bengt Dahlgren AB fick sedan uppdraget från FB att projektera HVAC Ventilation och HVAC Styr och regler samt en support funktion vad gäller HVAC piping.

Basic Design var färdig och presenterades för beställaren i januari 2002. Beställaren kom med synpunkter och ett radikalt besparingsförslag som innebar att en rad moduler i byggnadens hela höjd (6 plan) togs bort. Efter att ha projekterat om byggnaden efter denna stora - 10 -

förändring presenterades en ny Basic Design i maj 2002 som godkändes av Lilly, då startade även detaljprojekteringen (Detail Design).

CAD. Modulerna med installationer är projekterat i 3D-Cad system. De olika cad system som användes av de olika disciplinerna var: Arkitekt: Stål: Process: Piping: El: HVAC:

AutoCad och 3D AutoCad X-Steel och AutoCad Autoplant AutoPlant och AutoCad Autoplant och AutoCad MagiCad och AutoCad

Alla dessa olika Cad-program gjorde det inte möjligt att automatiskt få ut håltagningsritningar för stål- och arkitektmaterial utan dessa fick utföras måttsatta på speciella håltagningsritningar. Alla installationer var måttsatta i x-, y-

Processrum (ballroom) BufferHold, plan 5.

BDAB-NYTT

och z-led för att installationsentreprenörerna skulle kunna montera dessa på rätt plats. Alla installationssakvaror tagmärktes med en id-kod och ett specifikt tagnummer som även fanns lagrad i en central databas. Tillverkningsritningarna för HVAC och i huvudsak även för de andra disciplinerna har utförts som A3 format på ritningar med planer och sektioner på respektive modul.

Byggteknik.

Byggnaden har byggts ihop av ca 280 moduler varav huvuddelen har måtten bredd x höjd x längd 14x14x42 feet (4.2 4.2x12.6 m) eller 14 x14x56 feet (4.2 4.2x16.8 m). Modulernas storlek styrs av olika faktorer såsom transportvägar, höjd på processutrustning, utrymme ovan undertak för installationer och vilken lyftkranskapacitet som finns tillgänglig på byggarbetsplatsen (siten). Vissa av processrummen (ballrooms) har även utförts med dubbla våningshöjden då

Renrum med Hepa filterdon och returluftsdon i hörnen.

processutrustning såsom tankar, kolonner mm har krävt denna höjd. Grunden till byggnaden har utförts som en plintgrundläggning som projekteras av huvudkonsulten på siten Flour Daniels. Plintarnas inbördes avstånd är ca 14 feet (4.2 m). Modulerna skruvas ihop med fyra, ibland fler, specialbultar med diameter 64 mm.

Bultarna dras till ett visst moment med ett hydrauliskt specialverktyg som utvecklats av Gränges Metalock.

Byggnaden består av 6 plan och en mindre påbyggnad (penthouse). Principen är att till varje processplan finns ett mekaniskt plan ovanför för all teknisk försörjningsutrustning. Undantag finns dock. Taket är platsbyggt och är utfört av Ranabalkar , lättbalksprofiler, trapetskorrugerad stålplåt, mineralullsisolering och papptäckning.

Taket är konstruerat för att kunna lyfta ca 150 mm utan att kollapsa pga de hurricanes och tropiska stormar som drabbar ön under stormsäsongen.

Stålmodulerna svetsades ihop i Kristinehamn och Landskrona, inredes med arkitektmaterial i Partille och alla installationer utfördes i Arendal.

I alla tidigare av PHE:s modulbyggda läkemedelsprojekt har modulerna monterats ihop på site i Sverige för att kunna kontrollera

passform mellan moduler, för att kunna göra provmontage av installationsskarvar (HookUps) samt för att kunna utföra igångkörning och injustering av installationerna. I PR1026 projektet såg man att det fanns så mycket arbetstid och pengar att spara på att låta bli att montera ihop modulerna till en färdig byggnad i Sverige. I stället valde man att ha en mycket noggrann tillverkningskontroll av moduler och installationer med bl a inmätning av alla installationsändar med teodolit i modulgränser.

byggda luftbehandlingsaggregat (Custom Air Handling Units), Hepa filter don (Terminal Hepa Filters) mm. Vissa av dessa som t ex den om handbyggda luftbehandlingsaggregat kunde vi inte följa, så detta vållade en hel del diskussioner ihop med amerikanerna innan vi fick klart att använda Fläkt Woods seriebyggda europeiska aggregat.

Uteklimatet i Puerto Rico är varmt och med hög luftfuktighet så gott som året runt. HVAC-installationerna har dimensionerats för sommarfall-

Brandskydd.

Stålmodulerna är invändigt brandskyddade med mineralull som ytbeklätts med aluminiumfolie.

De utrymmen som utgör egna brandceller är: - Plan 1 och 2.

- Plan 3 och 4.

- Plan 5 och 6.

- Hisschakt.

- Trapphus.

- Vissa större processrum (Ballrooms).

- Teletekniska utrymmen.

- Ställverksrum.

Byggnaden är totalsprinklad, även filter i luftbehandlingsaggregat är sprinklade.

Det finns vattenbrandposter och handbrandsläckare med skum i byggnaden och utvändigt vattenbrandposter i mark.

Där ventilationskanaler går igenom väggar och golv med brandklass finns brandspjäll med smältsäkring av det amerikanska fabrikatet Ruskin. Luftbehandlingsaggregaten är, beroende på storlek, försedda med en eller två rökdetektorer i huvudkanaler på till- och returluft. Vid detektering av rök stängs spjäll kring aggregatet och aggregatet stängs av.

I vissa processrum pågår också verksamhet som kan ge explosiva alkohol-luftblandningar.

Därför finns gasdetekteringssystem som startar upp speciella frånluftsfläktar vid för höga koncentrationer av alkohol i rumsluften. Det finns också sprängväggar mot det fria i en del av dessa rum.

HVAC teknik.

HVAC installationerna projekterades enligt en rambeskrivning (Scoope of Work) som huvudkonsulten Flour Daniels hade skrivit. De hade också skrivit en del tekniska beskrivningar (specifications) om vissa sakvaror såsom hand-

➤➤➤

ORGANISATION, PROJEKTERING OCH ENTREPRENÖRER.

Projektdirektör: Projektledare: Projektledare Process: Produktionschef: Platschef i Puerto Rico:

ORGANISATION Henrik Cornell, Pharmadule – Emtunga AB Hans Lundbom, FB Engineering AB Lars Turstam, Pharmadule – Emtunga AB Björn Slätte, Pharmadule - Emtunga AB Tord Sterner, Pharmadule – Emtunga AB

PROJEKTERING Arkitekter: KANOZI Arkitekter Tidplanering: FB Engineering/AEC Stålkonstruktion: FB Engineering AB Processprojektering: PRC Processprojektering: Muller Inc, US Processprojektering: Kenetics Inc, US Civil Piping: FB Engineering AB HVAC Piping: FB Engineering AB Sprinkler: FB Engineering AB Brandskydd stål: FSD Elprojektering: FB Engineering AB HVAC Ventilation: Bengt Dahlgren AB HVAC Styr och regler: Bengt Dahlgren AB Piping HVAC support: Bengt Dahlgren AB ENTREPRENÖRER Stålkonstruktioner: Pharmadule-Emtunga AB Stomkomplettering i moduler: Pharmadule – Emtunga AB Processutrustning: Muller Inc, US Processutrustning: Kenetics Inc, US Process Johnson Controls Inc, US Styr och regler: BR Energi Process Piping: BR Energi Civil Piping: BR Energi HVAC Piping: Brandtech Sprinkler: Midroc Elinstallationer: LH Ventteknik AB HVAC Ventilation: HVAC Styr och regler: Johnson Controls Inc, US BYGGNORMER OCH STANDARDER. BYGGNORMER: US byggnorm Uniformal Building Code kompletterad med Puerto Rican Building Code.

BYGGNORMER FÖR HVAC VENTILATION: US byggnorm Uniformal Mechanical Code kompletterad med Puerto Rican Building Code.

STANDARD FÖR BRANDSKYDD: NFPA BESTÄLLARENS PROJEKTERINGSMANUAL: Lilly Engineering Guide Line.

Installationer i Mechanical Area.

- 11 -

BDAB-NYTT

➤➤➤ et 32 C°, 70 % relativ luftfuktighet och vinterfallet 20 C°. Dimensionerande lufttillstånd i rummen är ca 20 C°, max 60 % relativ luftfuktighet, temperaturen något beroende på vilket Klass rummet har. Då det kostar mycket energi att avfukta uteluften eftersträvas att ta in så lite uteluft som möjligt i byggnaden. Det som dimensionerar uteluftsintaget är tryckhållningen mellan olika klasser av renrum, uteluftsbe-

Punktutsug, LAF-tak och returluftsdon i renrum Crystallization, plan 1.

Cirkulationsaggregat i Mechanical Area.

hovet för personer som vistas i huset samt ersättningsluft för frånluftsutsug som punktutsug, diskmaskiner mm.

HVAC-installationen består av 38 st luftbehandlingsaggregat varav 4 st är aggregat som tar in och behandlar uteluften (Make-Up) och 34 st. är cirkulationsaggregat som försörjer de olika renrummen och övriga utrymmen.

De olika rumsklasserna är: Klass A (Lokala LAF [Laminar Air Flow] tak), Klass B, Klass C, Klass D, Klass D/E, Oklassade produktionslokaler och Maskinrum (Unclassified and Mechanical).

I Make-Up aggregaten filtreras uteluften och avfuktas med två stycken seriekopplade kylbatterier. Utgående tilluftstemperatur är cirka 10 C°. Denna luft fördelas sedan ut till cirkulationsaggregaten efter behov.

Cirkulationsaggregaten består av en blandningsdel med avstängningsspjäll där uteluften blandas in, två olika filter, kylbatteri, radialfläkt, ev. Hepa filter och avstängningsspjäll. I rum Klass B, C och kylrum Klass D finns också Hepa filter tilluftsdon i rummet.

Alla större processrum har individuell rumsreglering genom egna eftervärmningsbatterier som sitter monterade i tilluftskanalsystemet efter cirkulationsaggregaten. Energimässigt är ju inte detta så bra, då man kyler tilluften till den temperatur som det dimensionerande processrummet behöver - detta gör ju att man får eftervärma tilluften till de behov som finns i de övriga processutrymmena som betjänas av samma cirkulationsaggregat. Detta konstruktionsutförande var givet i rambeskrivningen.

Utrymmen ovan undertak samt väggar intill kylrum betraktas som Mekaniska utrymmen

och ventileras med 2 luftomsättningar per timma.

Tryckskillnaden mellan olika klasser av renrum är vanligtvis 15 Pa. Luftbehandlingsaggegaten är bultmonterade i golvet och även fasthållna i överkant med stålskenor till smidesbalkar på vägg pga risken för att aggregten ska välta vid skeppningen eller vid en jordbävning.

Ventilationskanaler från diameter 200 mm och större är upphängda med dubbla pendlar och även stadgade med 45° pendlar i längsled med tanke på skeppning och ev. jordbävning.

HVAC Styr och Regler.

BDAB har gjort en funktionsbeskrivning (Functional Description) som har arbetats vidare på av Johnson Controls Inc, US till en teknisk beskrivning (Sequence of Operation). HVAC Styr och regler är anslutet till ett datoriserat styr- och övervakningssystem BMS (Building Monitoring System). Alla ställdon både på spjäll och ventiler är pneumatiska. Differenstrycket mellan de olika rumsklasserna övervakas genom ett tryckrör på respektive fläktrumsplan. Detta ansluter rummen samt ett referensrum i planet under, och genom mätomvandlare övervakas rumstrycken i BMS-systemet.

HVAC Igångsättning (Start-Up).

För närvarande pågår injustering av HVAC installationerna (ventilation, köldbärare, värmevatten och ånga. Arbetet förväntas vara klart årsskiftet 2004/2005.Produktionsstart av läkemedelsfabriken kommer förmodligen bli om ca ett år.

Då alla processystem samt även vissa andra system ska valideras tar detta ganska lång tid.

BJÖRN ENOCKSSON

Puerto Rico - historik och geografi Columbus upptäckte Purto Rico på sin andra resa till den Nya Världen år 1439 och deklarerade ön som spansk land. När Columbus upptäckte ön var den redan bebodd av indianer. I slutet av 1800talet hade puertoricanerna omsider fått en viss grad av politisk självständighet från regimen i Madrid – precis innan det spansk–amerikanska kriget bröt ut 1898. USA nöjde sig inte med att ta ön, de största plantagerna och sockerbruken som krigsbyte utan satte även igång ett program som skulle göra invånarna mer amerikanska.

Situationen började förändras 1950 tack vare ett nytt program som skulle sätta fart på öns ekonomi och dra till sig amerikanska företag. Puerto Rico ingår nu i ett stadsförbund (protektorat) med USA, så som ön har varit sedan den fick sin författning 1952.

Puerto Rico är beläget i Karibiska havet sydost om ön som består av Haiti och Dominikanska republiken. USA:s enda tropiska regnskog som är nationalpark heter El Yunque och finns på Purto Rico.

KLIMAT. Puerto Rico har tropiskt klimat med årstemperatur mellan 20–35° och hög luftfuktighet. Regn och stormperioden brukar infalla fr o m

maj t o m oktober. Det kan regna upp till 300 mm på ett dygn.

Puerto Rico ligger också inom område 4 på jordbävningsskalan.

LÄKEMEDELSFABRIKEN. Läkemedelsfabriken ligger ihop med ett flertal av Lillys övriga plants i Carolina på nordöstra delen av ön.

Anledningen varför man etablerar läkemedelsfabriker i Puerto Rico är för att det är låga skatter på läkemedelstillverkning där, andra länder med lågt skatteuttag för läkemedelstillverkning är Irland och Singapore. I Puerto Rico finns det mer än 100 olika läkemedelsföretag etablerade. Läkemedelsindustrin i Puerto Rico tillverkar läkemedel årligen för ca 6 miljarder USD.

- 12 -

BDAB-NYTT

Motoriserade tilluftsdon

Ombyggd datasal i V-huset

Tillsammans med Akademiska Hus och Lindinvent i Lund har Bengt Dahlgren AB varit med och utvecklat ett systemet med motoriserade tilluftsdon.

Det hela började med att Bengt Dahlgren AB gjorde en LCC utredning i projektet Språk- och Litteraturcentrum i Lund där man kom fram till att VAV (variabelflödessystem) var ett ekonomiskt fördelaktigt alternativ jämfört med kylbaffelsystem.

Ett studiebesök gjordes hos Netavent i Danmark för att höra deras erfarenheter av systemet med motoriserade tilluftsdon som de hade haft i ca 25 år. Detta tyckte Akademiska Hus

Motoriserat tilluftsdon (IDCC) i genomskärning.

var så pass intressant att man ville gå vidare med idén. Akademiska Hus tanke var att man skulle hitta ett system som passade både för nybyggnad men framförallt i ombyggnadsprojekt där man ville behålla befintligt kanalsystem men få in kyla i byggnaden. Dessa kanalsystem har ofta mindre kanaldimensioner än vad som normalt krävs i VAV-system. Man tog fram en ”kravspecifikation” som lämnades till Lindinvent i Lund där bl a följande krav ställdes: - Klarar 15 gradig inblåsning utan dragproblem.

- Klara stora flödesvariationer med bibehållna komfortkrav.

- Låg ljudnivå.

- Klarar stora tryckvariationer.

Resultatet har blivit det motoriserade tilluftsdonet IDCC (Intelligent Diffuser for Climate Control).

Principen för motoriserade tilluftsdon är att man varierar luftflödet efter behovet i lokalen och samtidigt behåller induktionen från donet så att man får en jämn dragfri inblåsning oavsett vilken luftmängd som behövs. Detta sker genom att spalten för tilluften varieras med en inbyggd motor.

En av fördelarna med motoriserade tilluftsdon är att man kan använda sig av betydligt kallare tilluftstemperatur än normalt. Genom att använda 15-gradig inblåsningstemperatur kan man få ut mer kyleffekt sommartid i bygg- 13 -

naden. Detta innebär även att man sparar energi vintertid eftersom man bara behöver värma luften till 15 grader. Om man använder en effektiv värmeåtervinning, till exempel en roterande värmeväxlare kan man i teorin ta bort värmebatteriet helt.

Genom sin konstruktion klarar de motoriserade tilluftsdonen stor variation av luftflödet i rummet. I de projekt där vi medverkat har vi använt oss av ett förhållande på upp till 1-7.

Styrningen av luftflödet sker via temperaturgivare eller CO2-givare.

I Lindinvents don (IDCC) finns en inbyggd närvarogivare som gör att man även kan styra belysningen i rummet. Dessutom kan man använda närvarogivaren för att få ett närvaroflöde i rummet och på så sätt garantera att man alltid har en viss min. luftmängd när någon vistas i rummet.

Förra året fick Lindinvent stora inneklimatpriset för sitt don och i år har man fått Dagens Industri och Swecos Stora Energipriset för samma don.

Bengt Dahlgren har medverkat i flera projekt där man installerat motoriserade tilluftsdon, bl a V-huset, M-huset, Geocentrum och Språk- och litteraturcentrum inne på universitetsområdet i Lund. Resultatet har blivit bra och de utvärderingar vi gjort visar att systemet även fungerar i praktiken.

HÅKAN JERKSTRAND

BDAB-NYTT

FILMSTADEN BERGAKUNGEN SF BIO AB har genom ebab i Stockholm AB av Bengt Dahlgren AB beställt projektering av VVS, kyla, sprinkler samt styr- och övervakning för sin nya filmstad vid Skånegatan i Göteborg. Bengt Dahlgren AB utför även brandskyddsprojekteringen och cad-samordningen.

- 14-

Filmstaden Bergakungen omfattar ca 10.000 m2 och ska innehålla 14 salonger i varierande storlekar med sammanlagt 2100 sittplatser. Det blir en stor entréhall och en inre foajé, utrymmen för restaurang och café samt en mindre kontorsavdelning. Huset har en glasad entrésida mot Skånegatan medan resten av huset till stora delar kommer att ligga under mark med ett parkområde på ovansidan.

Arbeten med sprängning och grovschaktning börjar nu i vinter2004/2005 medan själva husbygget startar sommaren 2005. Allt beräknas stå klart i augusti 2006.

Systemhandlingsskedet pågår för fullt och ska vara klart till mitten av december medan

BDAB-NYTT

förfrågningshandlingar färdigställs i början av maj 2005.

Byggnaden skall förses med luftbehandlingsaggregat som betjänar husets olika delar.

Inblåsning i salonger kommer att ske via gradänger och i foajéer via lågimpulsdon.

Vidare förses huset med 2 st kylmaskiner och värmebärarkretsen kyls av via batterier i avluftskanaler.

Byggnaden totalsprinklas vilket medför att brandisolering till stora delar utgår, likaså utgår kravet på typgodkända brandgasspjäll.

Kapaciteten i dagvattenledningen är begränsad längs Skånegatan, varför stora delar av dagvattenflödet får ledas till s k fördröjningsmagasin

som ska anordnas öster om huset.

Vi ser fram emot detaljprojekteringen som startar efter nyår och tror att det blir ett spektakulärt och spännande nytillskott av bebyggelsen i Göteborg.

ING-MARIE WIKERUD Bild: Cullberg Arkitektkontor

- 15-

FAKTA Byggherre/Hyresgäst Beställare Arkitekt Statiker El Akustik VVS Kyla Sprinkler Styr- och övervakning Brand Cad-samordning SF Bio Biografinredning/ teknik

SF Bio AB ebab i Stockholm AB Cullberg Arkitektkontor AB PI i Göteborg PIAB AB WSP Elteknik WSP Akustik Bengt Dahlgren AB Bengt Dahlgren AB Bengt Dahlgren AB Bengt Dahlgren AB Bengt Dahlgren AB Bengt Dahlgren AB Videvox West

BDAB-NYTT

ENERGIKONFERENS PÅ GOTLAND Vidareutveckling av Almedalsbibliotekets prisbelönta energisystem.

Almedalsbibliotekets VVS-system beskrevs i BDAB-nytt nr 1 år 2000.

I Visby har hållits en konferens med deltagare som varit med i EU:s grupp EUBART, som jämför byggnaders energiförbrukning i EU-länder.

De projekt som ingått i gruppen var förutom Almedalsbiblioteket en universitetsbyggnad i Gloucester, UK, samt byggnader i Tyskland och Grekland.

Konferensens s.k. ”workshops” var en uppföljning av de olika ländernas projekt (Tyskland, England, Grekland och Sverige) och en målsättning utformades för framtida energisnåla byggnader och drift av dessa.

Då undertecknad själv hade ett inlägg benämnt ”Energisystem med en mycket liten miljöpåverkan” så hade jag inte möjlighet att närvara så mycket på konferensens övriga arbetsgrupper.

Ingo Stadler från Kassels Universitet talade om storskalig drift av vindkraftverk vilket passar in på Gotland där man stundtals exporterar el-energi till fastlandet. Ingo Stadlers forskning har som syfte att sammanlänka styrningen av Europas vindkraftverk och på så sätt mer optimalt utnyttja vindenergin efter vindstyrkan på olika platser i Europa. Vindenergi är tänkt för drift av bl a värmepumpen i Almedalsbiblioteket.

Arkitekt Christer Malmström som ritat Almedalsbiblioteket beskrev trender för byggande av utbildningslokaler i Sverige. Här har en mycket stor förändring skett till det bättre de

senaste 25 åren vad gäller arkitektur och energiförsörjning. Ett exempel på byggande av utbildningslokaler är Christer Malmströms arkitektbyrås projektering av nytt bibliotek för Södertörns Högskola. Byggnaden tilldelades Kasper Sahlin-priset i år. Vårt Stockholmskontor har projekterat VVS-anläggningen.

Peter Clegg som är arkitekt från FCB Architects, UK, i Gloucester hade bl a gjort jämförelser med Almedalsbiblioteket där Visbyanläggningens värden på bl a koldioxidutsläpp och energiförbrukning per kvadratmeter utföll betydligt bättre.

Det ”workshop” som undertecknad bidrog med utvecklade det energisystem som utförts för Almedalsbiblioteket. Energisystemet är tänkt för nytt konferens-centrum i Visby. Avsikten är att driva en värmepump med havsvatten som värmekälla med el-energi från bränslecell.

Bränsleceller som är under stark utveckling understöds av bilindustri, universitet, politiker m.m. Används bränslecellen för både el- och värmeuttag har dessa en verkningsgrad på över 90%. Med vätgas som drivmedel uppstår endast vatten som utsläpp. Om gasol, naturgas eller annat fossilt drivmedel används erhålles ett system med lägre koldioxidutsläpp än om detta - 16 -

drivmedel förbränns direkt i exempelvis en gasturbin.

Bränslecellens ”akilleshäl” är idag priset och livslängden. Livslängden ligger på ca. 8.000 timmar beroende på typ av bränslecell och kostnaden per kW har utvecklats enligt nedanstående figur.

En viktig förutsättning för att bränslecellen skall bli lönsam är att det finns samtidig avsättning både för el-energi och den bildade värmeenergin som utvecklas. Desaa frågor avgör om man i detta fall väljer bränsleceller.

GÖRAN ÅSLUND ENERGI OCH CO2 (VÄRME) Värme kWh/m2

CO2 (tot.) kg/m2

Visby

20

42,8

Gloucester

97

60,4

BDAB-NYTT

BDAB Göteborg kände att efter ett träget deltagande i Fältstafetten, var det dags att satsa lite extra på endast en av grenarna - nämligen rodden.

Mölndals roddklubb ligger vid Rådasjön och de arrangerar varje år företagsrodd. Man kan välja mellan att delta tillsammans med andra företag eller så som vi valde att få en heldag bara för BDAB med familjer.

I sista minuten blev intresset riktigt stort, 12 lag anmäldes till start. Några lag hade så många deltagare att man turades om att ro.

Tävlingsbåt för dagen var en inriggad fyra med styrman. En inriggad båt är inte så rank som de tävlingsbåtar man normalt använder där riggen sitter en bra bit ut från båten. Båten rors av fyra personer som har var sin åra och styrman sitter i aktern. Roddarna sitter på en s.k. slejd som glider på en skena vilket innebär att det är väldigt viktigt att hålla jämn takt. Om

En Rofylld dag vid Rådasjön någon eller flera kommer otakt krockar man med varandra och båten tappar snabbt fart.

Efter en kort genomgång av Mölndals roddare gav sig båt efter båt ut mot starten. Banlängd för dagen var 250 meter, vilket var fullt tillräckligt för att hinna få mjölksyra i låren, om man lyckades hålla takten så länge förstås. Loppen förlöpte utan några större problem. En del roddare tog i så mycket under loppen att de fick slejden att hoppa ur skenan. Vissa personer fick

slejden att hoppa ur lättare än andra och låg ner i båten mer än de satt upp och rodde.

Tävlingen avgjordes via 4 försöksheat som ledde vidare till A-, B och C final. Det var en jämn kamp, men man kunde tidigt se att det inte var första gången vinnarlaget satt tillsammans i en båt.

Styrman Carlsson satt trygg i lag Styr båten när de med knapp marginal gled först in över mållinjen i A-finalen,tätt därefter kom lag 44/1 och lag 43/45.(bild 034) För den som inte ville ut på sjön och ro fanns det andra aktiviteter att prova på: skjuta prick med blåsrör eller gå poängpromenad i Gunneboskogen mm.

Förutom alla aktiviteter fanns det ett välfyllt ”mattält” med goda hamburgare, dricka och kaffe med hembakat att mumsa på.

Vi tackar Mölndals Roddklubb för en lyckad dag och hoppas vi kan komma igen nästa år för revansch.

Söndagen den 5 september. Solen sken och sjön glittrade. Alla förutsättningar fanns för en lyckad dag.

- 17 -

ULRIKA HEDENBERG

BDAB-NYTT

TEKNIKRÅD STYR informerar

Integrerat system

Supervisory Control And Data Aquisition eller kort och gott SCADA är ett härligt låneuttryck från engelskan. De flesta i branschen refererar automatiskt till vissa produkter och då kanske framförallt Citect och Fix när man pratar om SCADA-system. Men definitionsmässigt är SCADA alla system där vi har en överordnad

övervakning och datainsamling, således kan även TAvista, Desigo Insight med flera räknas som SCADA-program. På marknaden förutsätts dock oftast att det är fabrikatsoberoende överordnade program som menas.

Det talas mycket om fältbussar och bussteknik. Detta är dock inget stort mysterium. Idag förutsätter vi att våra kontorsdatorer är anslutna till ett nätverk, men när det gäller våra fastighetssystem så är vi rädda för att bussansluta dem. Våra datanätverk är bussteknik, även om vi inte säger det i dagligt tal. På marknaden finns två förhärskande buss-system, LonWorks och KNX (Konnex, efterträdare till EIB). Dessa system går ut på att ansluta våra komponenter i fastighetssystemet med hjälp av tvåtrådssystem (samma som våra datanätverk) för att minska kablaget, få komponenterna adresserbara och för att öka anläggningens flexibilitet.

Vill du ha ett stöd vid upphandling, systemgenomgångar etc. ta kontakt med närmaste styravdelning. Tänk dock alltid på att om ni är osäkra på terminologin eller inte förstår frågorna från beställaren, fråga vad han menar för det är inte säkert att han själv vet det.

SCADA

Integrerat system är ett av de mest missbrukade uttrycken på marknaden. Som uttryck blev ”integrerat system” väldigt populärt vid introducerandet av fältbussbaserade system (se förklaring nedan). Många har därefter likställt integrerade system med buss-teknik.

Visst kan man använda sig av fältbussteknik för att integrera system, man kanske till och med alltid borde göra det, men ett fältbuss-system kan dock aldrig i sig själv vara ett integrerat system. Integrationen av system innebär att flera tekniska system inom olika verksamhetsområden skall utbyta information.

Passagesystemet kan exempelvis tända belysningen och starta ventilationen. Genom att bygga systemöverskridande funktioner får vi ett integrerat system.

Fältbuss

Öppet system Begreppet öppet system är ett de senaste årens stora mode ord inom styr- och övervakningsbranschen.

Till definition är ett öppet system obundet till en leverantör och ett förvalt systemtänkande.

Ett öppet system ger beställaren möjlighet att plocka de bästa bitarna från olika tillverkare och kombinera dessa i sin fastighet.

Utbytbarhet är ett nära besläktat ord med öppet när vi pratar styr och övervakningssystem. Ett öppet system kännetecknas av att vi kan ersätta varje del av systemet med nya delar från andra leverantörer. Ofta har vi en öppenhet på fastighetsnivå, men på övervakningsnivån använder man sig oftast av ett överordnat system, exempelvis fabrikat som Citect eller Fix. Detta innebär att vi saknar utbytningsmöjligheten på den absolut högsta nivån i vår hierarki. Detta ska dock kanske inte betraktas som ett misslyckande i viljan att öppna systemen, då den största investeringskostnaden ligger på fastighetsnivån.

PLC På senare år har PLC-tekniken (Process Logic Controller) smugit sig in på marknaden. PLC:er är dock inget nytt, man kan säga att de är urtypen till dagens DUC:ar. Skillnaden mellan en PLC av i dag och en DUC är att DUC:en är gjord för fastighetsautomation medan PLC:en är gjord främst för industriella tillämpningar. PLC:en utför logiska processer snabbare än DUC:en, men saknar tillverkar anpassningar. PLC:n levereras ren, utan inbyggda regulatorer, dessa måste i stället skapas för varje system. Fördelarna med en PLC är att en PLC tillverkas efter fastslagna regler och en PLC av märke A kan alltid fungera ihop med märke B. PLC:erna möjliggör för beställaren att konkurrensutsätta samtliga komponenter i sitt system.

Den tekniska utvecklingen inom styr- och övervakningsområdet går allt snabbare. I samma takt går den språkliga utvecklingen med nya låneord, krångliga förkortningar och en terminologi som skulle ha fått Archimedes att stanna i sitt badkar.

Teknikråd Styr har tagit på sig rollen som guider för att förklara en del av de termer och ord som förekommer inom branschen. Ord som inte bara skall vara något man slänger ur sig för att verka påläst, utan som har en mening och som får följder i våra projekt.

oberoende web-systemen fullt tillräckliga. Öppenheten och användartillgängligheten är de stora fördelarna med webbaserade system.

WEB Web, webb, webben, internet, kärt barn har många namn. I dag finns tekniken som möjliggör fastighetsövervakning via hemsidor. Idag kan man dock inte likställa ett web-övervakat system med ett fabriksbundet övervakningssystem. De största skillnaderna ligger i trend och historikloggningar samt i uppdateringshastigheter etc. För den beställare som inte vill liera sig med en bestämd tillverkare och som inte behöver alla funktioner i ett överordnat styroch övervakningsprogram är de fabrikats- 18-

TEKNIKRÅD STYR

Har ni några uttryck eller frågor som är styroch övervakningsrelaterade - skicka gärna ett mejl så ska vi försöka att svara på frågorna så snart som möjligt, och vem vet, kanske hamnar de här i nästa nummer av BDAB-nytt.

Adressen är fraga_styr@bengtdahlgren.se

BDAB-NYTT

Ny brandstation i Torslanda Räddningstjänsten i Storgöteborg svarar för räddningsarbetet på västra delen av Hisingen samt stora delar av kommunens tunga industrier såsom Älvsborgshamnen, Oljehamnen Skarvik, Arendals industriområde, Preem:s raffenaderi samt Volvos personbilsfabrik. Man har idag en befintlig brandstation vid Torslanda gamla flygfält.

För att möjliggöra den planerade utbyggnaden av Amhults Centrum måste den nuvarande brandstationen med tillhörande utbildnings och övningsområde flyttas. Som ersättning för anläggningen har man etablerat ny anläggning för övning och utbildning vid Älvsborgsbrons norra brofäste samt tagit beslut om att uppföra en ny brandstation ca 2 km öster om nuvarande läge.

Den nya brandstationen kommer att inrymma en vagnhall med plats för sju fordon, tvätthall, en containerhall med plats för räddningsbåt och specialfordon, expeditioner och dagrum, lektionssal och sammanträdesrum, träningslokaler samt gymnastikhall, dusch, bastu samt tio stycken övernattningsrum.

Byggnadens läge utmed Öckeröleden har inneburit att man ansett den arkitektoniska utformningen som viktig. I byggnadsprogrammet kan man läsa att ”Byggnaden skall med sin arkitektur ge en klar association till verksamheten på en brandstation och skall vara en exponent både för framsynt räddningsarbete och för modern byggnadsteknik”. Därför har man också tagit beslutet att ge byggnaden en miljöprofil

genom att utnyttja solenergin i uppvärmningssyfte.

På fasaden mot söder monteras ca 60 m2 solfångare. Dess energi kommer att laddas in i ett 5 m3 stort ackumulatorsystem och via värmeväxlare utnyttjas både för uppvärmning av varmvatten och ge värme till huset.

Brandskydd Byggnaden är försedd med brand- och utrymningslarm. Den förses även med avbrottsfri kraft, vilken förser de flesta utrymmen med bl.a nödbelysning.

Byggnaden är uppdelad i ett antal brandceller, där förläggningsdelens olika övernattningsrum också utgör egna brandceller.

Värmesystem

ROGER HÅKANSSON Bild: Lund & Valentin Arkitekter

En gaspanna på 180 kW försörjd av naturgas har installerats. Golvvärme i vagnhall och tvätthall, strålningsvärmare i gymnastiksal och radiatorer i personalutrymmen och övernattningsrum.

Luftbehandlingssystem Tre ventilationsaggregat installeras i huset. LA01 med batteriåtervinning för personal och övernattningsrum, LA02 med batteriåtervinning för vagnhall och tvätthall samt LA03 med roterande värmeväxlare för idrottshallen.

- 19 -

MEDVERKANDE:

Göteborgs fastighetskontor Räddningstjänsten i Storgöteborg Wickenbergs Bygganalys Projektledare: Lund & Valentin Arkitekter Arkitekt: VBK Statiker: Bengt Dahlgren AB VVS-konsult: WSP EL-konsult: Bengt Dahlgren AB Brandskydd: Markprojektering: WSP

Beställare: Hyresgäst:

BDAB-NYTT

BDAB på Energidagen Med Seminar Design som arrangör, deltog vi i Energidagen den 30 september. Vår ”monter” bestod av informationsskärmar om vår verksamhet, med Energikartläggning som den stora nyheten.

Våra övriga informationsblad fanns både i konferenspärmen som överlämnades till alla deltagare och på vårt informationsbord.

Joakim Nordemo och Birgitta Thelander stod för den muntliga informationen i montern. Vi hade många intresserade besökare - inte minst till vår godisskål som fick fyllas på ideligen.

Bland deltagarna märktes vår miljöchef Anders Nilsson och Olof Olsson från DU-avdelningen. Olof hade många frågor till föreläsarna under dagen, och Anders var inte sen att fylla på. Även om vi inte hade någon föreläsare med under dagen, så måste Bengt Dahlgren AB ha märkts på många sätt.

De ca 120 deltagarna representerade fastighetsbranschen från olika sidor. Där fanns bl.a.förvaltare, konsulter och fastighetsägare samt även representanter från statliga myndigheter, kommuner och landsting.

Moderator för energidagen var Bengt Wånggren, utvecklingschef hos Fastighetsägarna Sverige.

Farhad Basiri från Meta Fastighetsadministration förmedlade vikten av att förankra förslag till åtgärder, såsom energibesparingar, mätningar mm. hos driftpersonalen. Energimyndigheten har ett bra diagram som visar energibesparande åtgärder från 70-talet och framåt. I boken ”Driften på webben” kan man få tips med energisparåtgärder.

Fredrik Pettersson på Aberdeen Property påpekade svårigheten med att skriva smarta avtal,

såsom energileveranser, hyresavtal etc. Man vill ha koll på nätavgifter och försöker minska tariffer för sina kunder.

Energibesparande åtgärder skall ha ett avkastningskrav på min.12 % . Påpekade vikten av att kunna mäta medier i anläggningen.

Tyvärr sade han inte att de använde Pondus, BDAB:s fastighetssystem för drift och förvaltning, för detta ändamål.

Jonas Gräslund, Skanska berättade om deras kriterier för val av systemlösningar för ventilation i syfte att hålla nere energiförbrukningen och göra flexibla lösningar.

Man beräknar LCC för luftbehandlingsinstallationer och lägger kanalsystem utan kanalförändringar med viss överkapacitet.

Energianvändningen i Skanskas huvudkontor ligger på 80 kWh/m2, men målet är 60 kWh/m2 och år.

Catarina Warfvinge, LTH, visade erfarenheter från bostadsområdet Jöns Ols. Frånluftsvärmepump, spillvatten-vvx, vattenburet radiatorsystem och individuell mätning samt debitering på både värme och varmvatten. Alla energibesparande åtgärder skall vara återbetalda på 15 år. Hade man valt ut de bästa åtgärderna, skulle återbetalningstiden vara 7 år. Husen drar 58 kW/h BRA exkl. hushållsel. Solfångarna som installerades är enligt uppgift inte lönsamma! Mer att läsa om detta i separat artikel i tidningen.

- 20-

Sven Malm, AP Fastigheter, berättade om Novartis, ett kontorshus byggt 1999. Huset saknar konventionell kyla. Luften tas in genom en lång intagskulvert . Kulverten tjänar också som installationsgång under huset. Luftflödet styrs med differenstrycket mellan ute och inne. På vintern har man ett luftflöde på knappt 3 m3/s, och sommartid ca 11 m3/s. En axialfläkt distribuerar luften. Totalkostnad för värme, ventilation och el är 513.000 sek (2003) Husets yta 6200 m2. Denna lösning bygger på stora öppna ytor. Man har börjat bygga cellkontor och märker att dessa behöver kyla. I dessa har man för avsikt att installera kylbafflar.

Helena Ulfsparre, Posten produktion och Gunnar Nordberg, Sweco Energuide, berättade om Energieffektivisering inom Posten.

Sweco hade i uppdrag att spara 5 -10 % av energianvändningen inom posthanteringen.

150.000 MWh el /år och 50.000 MWh värme/år åtgår i Postens terminaler, postcenter och brevbärarkontor.

Under 2002 hade energiåtgången ökat med 5 % trots minskad hanterad volym post.

Många fastighetsägare och parter gjorde arbetet komplicerat.

Detta projekt startades och finansieras helt av Posten Produktion.

Pay-offtiden fick vara högst 2 år på föreslagna åtgärder. Tomteboda utsågs till pilotprojekt. Åtgärder som föreslogs skulle också vara enkla, tydliga i kommunikation, ha verksamhetsåterkoppling och vara strukturerade.

BDAB-NYTT

1. Förbättrad tidsstyrning för belysning och anpassning av belysningsnivåer.

2. Ventilationen fick också bättre tidsstyrning och sänkning av tilluftstemperaturen, trimning med samverkan värme – ventilationssystem.

3. Bättre styrning av portar 4. Punktutsug vid dammalstrande maskiner.

5. System för energiuppföljning.

6. Bättre kontroll av hyresgästernas energianvändning.

Resultatet blev en sammanlagd besparing på 31 %.

För att brukare/hyresgäster skall bli mer medvetna bör värmen /energin inte ingå i hyran.

Posten betalar nu bara den förbrukade energin, både vad gäller värme och belysning. Detta har gjort fastighetsägarna mer medvetna om kostnaderna.

Postens kostnader har minskat med 11 miljoner/år. Kostnader för dessa åtgärder var totalt 5 miljoner kronor. Man vill med dessa besparingar konstruera andra hyresavtal. – Bonus?

Bengt Nyman, ordförande i regeringens utredningsgrupp för EG-direktivet, avslutade dagens föredrag. I dagsläget har man kommit fram till följande: • En energiutredning med EG-direktivet som grund, och med statligt stöd , kan påbörjas omgående i ”offentliga byggnader”. Dessa pilotprojekt kan användas för metodutveckling av energimärkningen. Efter år 2006 kommer övriga lokaler att prioriteras.

• Deklaration vid försäljning av småhus skall påbörjas först år 2009.

• Deklaration av flerbostadshus påbörjas när systemet är tillräckligt utvecklat och besiktningsmän blir tillgängliga från 2006.

Eventuellt kommer byggnader som är byggda före 1975 att prioriteras.

• Eventuellt kommer ett särskilt stöd för besiktning av flerbostadshus under åren 2006 – 2008.

• Man räknar med att de 500 energirådgivarna som finns i kommunerna är en bra grund för arbetet med energibesiktning av fastigheter. År 2009 behövs ca 700 personer för arbetet.

SIF:are rider hellre än bra?!

Efter en intresseundersökning bland SIF-medlemmarna på BDAB föll majoritetsbeslutet på att vi skulle rida Islandshästar som årets SIFaktivitet. Vi blev till slut 10 st som åkte ut till Västanvindens Islandshästar vid Nääs slott. Där fick vi en frisk och solig hösteftermiddag tillsammans med dessa fyrbenta djur och deras ledare med träningsvärk och stelhet som följd för en och annan deltagare…

Vi börjar eftermiddagen med att förtära en enklare måltid i form av en baguette. Detta gör vi tillsammans ute i solen, precis utanför stallet och paddocken. På så vis får vi en bra grund för det stundande äventyret, en stunds avkoppling efter en hård arbetsdag och tid för lite mental förberedning för vana som ovana och debuterande ryttare.

När alla har hittat en passande hjälm inleds ridutflykten som tur är (?) med en kortare lektion i paddocken. Vi får här rätt inställningar för stigbyglar och annat, tillrättavisas om hållning, tips om hur man kommunicerar med hästen, provar på att tölta m.m. Och ja, sedan är det faktiskt dags! Äventyret kan börja.

Två tjejer på var sin häst leder hela turen och verkar faktiskt känna hästarna på ett mer personligt plan. För säkerhets skull rider en av dem först och en sist i vårt lilla sällskap på led, vilket känns tryggt. Även den orutinerade ryttaren hinner förhoppningsvis notera att vi rider i en vacker och trivsam natur. Detta får vi

• Utredningsgruppen kommer att begära ytterligare tid för sitt arbete. Efter nyår 2005 kommer mer detaljer. Stöd till energibesiktning kan bli 30 % av kostnaderna.

• Energimyndigheten har i uppdrag av regeringen att bygga upp ett register över fastigheter med energideklaration.

i alla fall tillfälle att uppleva när vi efter halva tiden stannar till för en stund. Vi befinner oss här vid en skogsglänta med utsikt över spegelblankt vatten. Kaffe och saft serveras och fyrbenta som tvåbenta varelser passar nu på att utföra sina behov….

Instruktören på vår inledande lektion hävdade bestämt att det förekommer ”älvor och förtrollade prinsar” ute i skogen, varför den upprätta hållningen är så viktig. Ingen i sällskapet tillkännager att de skymtar till något av dessa. Är det verkligen så illa med vår hållning och ridteknik? Färden varvas mest med skritt och tölt men på hemvägen får vi även prova på lite galopp på vissa sträckor. Tjohooo! Nu blir det fart även på de allra trögaste små ben.

Till slut kommer vi tillbaka till utgångsstället vid paddocken, de duktiga rutinerade ryttarna först och de ovana strax efter – alla är dock helskinnade, lite möra, lite trötta men glada och tillfreds med eftermiddagen. Kanske har ingen lagt märke till det förrän nu men det har börjat skymma en aning.

Med tanke på den höga trivselfaktorn, hur genomsnittet kände sig i kroppen dagen efter (och kanske även dagen därpå) får vi anledning att återkomma till där vi började denna skildring – SIF:are rider hellre än bra. En sanning med modifikation. På vårt företag arbetar helt klart några personer som inte bara lever i tron att de ger rätt kommandon i rätt lägen till inprogrammerade Islandshästar. De kan knepet.

TEXT: MARIA SÖDERBERG FOTO: DAN SAVEFJORD

BIRGITTA THELANDER - 21 -

BDAB-NYTT

Teknikinformation på Svenska Mässan i Göteborg

Bengt Dahlgren AB har fått i uppdrag av Svenska Mässans stiftelse att upprätta en funktionsorienterad driftinstruktion.

Bakgrund: Det var i samband med det s k kylaprojektet som idén växte fram. I kylaprojektet ingick bland annat klimatförbättringar i utställningshallarna. Klimatförbättringarna har åstadkommits dels med att kylbatterier har installerats i befintliga luftbehandlingsaggregat, dels genom att takmonterade kylbafflar har installerats.

Syfte: Syftet med uppdraget är: - Att dokumentera driftspersonalens enorma kunskap om mässans lokaler och system med tillhörande funktioner.

- Att försäkra sig om att inga system står och jobbar mot varandra, exempelvis att inte ett luftbehandlingsaggregat värmer luft i sina batterier samtidigt som kylbafflarna kyler.

- Att snabbt få en bra överblick över funktionerna, så att man till exempel vid läckage eller annan driftsstörning skall kunna vidta rätt åtgärder såsom gå till rätt installationsutrymme, stänga av rätt komponent, o s v.

- Att få en klarare bild och en bättre planering av den fortlöpande tillsynen och skötseln.

Redovisning: Vårt uppdrag är att på ett enkelt och pedagogiskt sätt visa vilka system som påverkar klimatet i en viss del av mässan. Instruktionen följer samma uppdelning som lokalerna på mässan och varje hall/område har fått en egen huvudflik i pärmen. Varje huvudflik är sedan indelad i underflikar, där varje underflik utgör en ”nivå” i instruktionen. Tanken är att man skall kunna gå stegvis från en översiktlig funktionsbeskrivning ned till en detaljerad beskrivning på hur enstaka apparater/komponenter i systemen styrs och regleras. Vi har även lagt in många hänvisningstexter för att man lätt skall kunna följa gången i instruktionen.

Varje hall/område har en egen flik för tillsyn och skötsel. Detta för att ”gaffla in” tillsynen och skötseln i ett funktionsorienterat perspektiv.

SVEN ERIKSSON

Bild: Svenska Mässan - 22 -

BDAB-NYTT

SAHLGRENSKA SJUKHUSET

Utökad strålbehandling

De som följt lokalpressen de senaste åren har kunnat läsa om den besvärliga situationen inom Västra Götalandsregionen beträffande begränsade resurser vad gäller strålbehandling.

Inom Sahlgrenska sjukhuset finns idag sju stycken behandlingsrum vilket inte är tillräckligt.

Man har därför beslutat att utöka verksamheten med ytterligare tre rum.

Bengt Dahlgren AB blev involverade i projektet i ett förstudieskede hösten 2002 och under våren 2003 färdigställdes systemhandlingarna.

Efter att ha behandlats inom regionens alla instanser och pengar anslagits startade realprojekteringen i våras och anbuden för en ren generalentreprenad väntas in under november månad.

Byggnaden Den typ av verksamhet som bedrivs inom lokalerna ställer stora krav på byggnadens utformning med tanke på strålning, såväl inomhus som utomhus.

Behandlingsrummen ligger under jord och väggar och tak består huvudsakligen av betong som på sina tjockaste ställen är 2,5 m.

Taket som ligger i marknivå kommer av strålningsskäl att ha en växtlighet som inte inbjuder till någon vistelse där.

Väntrummet, som ligger utanför behandlingsrummen, ligger också under mark och är försett med glastak för att patienter som väntar på behandling skall uppleva miljön så positiv som möjlig. Stor omsorg har lagts på materialval och inredningsdetaljer där bland annat mycket levande växter ingår.

Rummet har beräknats med hjälp av vissa delar ur klimatprogrammet ECOTECT. För att klara uppställda komfortkrav installeras en kombination av vägginfällda tilluftsbafflar och väggplacerade ”kamouflerade” fönsterapparater med värme och kyla.

Installationer Inom byggnaden finns två konventionella luftbehandlingssystem båda försedda med kyla.

Värmeåtervinningssystemen är av batteriväxlartyp eftersom man inom Sahlgrenska har som policy att inte använda roterande eller plattvärmeväxlare för att helt säkerställa att frånluft ej kan överföras till tilluften.

En nybyggnadsdel innehållande expeditioner m.m. har en fasad mot söder där rummen har fönster som går från golv till tak.

Trots bra fönster med goda solfaktorer, invändig solavskärmningsgardin och kyld tilluft

blir rumstemperaturerna relativt höga. Tilluftsbafflar var av kostnadsskäl ej aktuellt.

Synpunkter har kommit på de stora glasytorna ur miljösynpunkt- och energiförbrukningshänseende. Skälet till de stora ytorna är att personalen, som bedriver sitt dagliga arbete i rum utan dagsljus, skall kompenseras under rasterna.

Värmeavgivande utrustning Verksamheten har ännu ej valt fabrikat på linjäracceleratorerna. Det finns tre aktuella leverantörer och vi har projekterat ett rum för vardera alternativet.

Totala värmeavgivningen från utrustningen är i samtliga fall 30-35 kW/enhet men fördelningen till rum (teknikrum och behandlingsrum) respektive ett slutet vattensystem är olika.

Gemensamt för fabrikaten är att vattenkylningen av acceleratorn ej får upphöra eftersom inställningarna då ändras på grund av värmeutvidgningen.

Vid för hög köldbärartemperatur eller uteblivet flöde sker automatisk överkoppling till en parallell värmeväxlare varvid kylning med stadsvatten sker.

SVEN LINDÉN

- 23 -

BDAB-NYTT

En teaterlokal i 700 000 delar Nya tider stundar för brandprojektörer. Detaljregelverk, handberäkningsmodeller och förenklade beräkningsprogram är i vissa sammanhang förlegade instrument för att nå ett bra brandskydd i en byggnad.

Kraftfulla beräkningsverktyg kallade fältmodeller kan utföra analyser som allt mer närmar sig fullskaliga brandförlopp. Beräkningar med indelning av lokaler i hundratusentals beräkningsceller är ingen ovanlighet, vilket brandskyddslösningen på Skånes Dansteater ger en insikt i.

med mycket större noggrannhet än med förenklade beräkningsprogram.

Erfarenhet från tidigare utförda beräkningar på BDAB visar att i större delen av de projekt där personsäkerhet studeras kommer siktförhållandena i lokalen vara avgörande för behovet av åtgärder som underlättar utrymning.

Utan beräkningar med fältmodell skulle således behovet av brandskyddsåtgärder kunna underskattats, vilket i förlängningen hade kunnat innebära svåra förhållande vid utrymning av lokalerna.

Efter omkring 5 minuter når siktbarheten i Skånes Dansteaters lokaler kritiska nivåer med vald brandskyddslösning. Vid denna tidpunkt är dock utrymningen avklarad med cirka en minuts marginal.

Användningsområden och framtid Computational Fluid Dynamics

Alternativ lösning

I takt med att tekniken för modellering av brandförlopp utvecklas, ställs det från myndighetshåll allt högre krav på kvalitén hos bland annat rökfyllnadsberäkningar, vilka används för att verifiera alternativ utformning av brandskydd.

Bokstavskombinationen CFD är ett relativt nytt begrepp i branschen och är en förkortning av Computational Fluid Dynamics. Tekniken innebär att ett utrymme inom vilket man önskar studera brandgasspridning indelas i ett stort antal beräkningsceller som är sammankopplade.

Värme, sot och brännbara gaser avges från en simulerad brand och transporteras ut i beräkningsdomänen där förbränning, värmetransport till omslutande ytor, lokalernas geometri, eventuella utflöden genom luckor och fläktar med mera påverkar och ger en bild av hur brandgaser uppför sig i en lokal.

Att gynnsamma utrymningsförhållanden kunde ordnas på annat sätt än med brandskyddsridå insågs tidigt i projekteringen. Det primära i sammanhanget är att upprätthålla en hög personsäkerhet och reglerna i BBR öppnar upp för flexibilitet vid val av tekniskt utförande.

En första förutsättning är att finna en teknisk lösning som bedöms minst lika tillförlitlig ur funktionssynvinkel som den som anges i BBRrådet. Utgångspunkt vid beräkningarna blev därför att brandskyddsridån skulle ersättas med brandgasfläkt för evakuering av brandgaser med placering ovan scenens framkant. Förenklat är fläktens funktion att ”lyfta” brandgaserna och därigenom hindra påverkan på utrymmande personer där under. Fläkten var även önskvärd för att kunna vädra ut teaterrök efter föreställningar, vilket innebär kontinuerliga tester utöver vad som föreskrivs i en kontrollplan. I kombination med tilluftsöppningar i fasad, en begränsning av mängden brännbart material på scenen vid föreställningar, talat utrymningsmeddelande, organisation för aktivering av utrymningslarm och brandgasfläkt uppnåddes en personsäkerhet som utan tvekan var minst lika bra som den nivå som rådet i BBR medför.

Skånes Dansteater Vid projekteringen av Skånes Dansteaters nya lokaler i Västra Hamnen i Malmö uppstod en möjlighet att utföra en del av brandskyddet i lokalerna enligt det avsnitt i BBR som reglerar alternativ utformning av brandskydd.

Teaterns salong är en samlingslokal och i en sådan ska en stor scen utföras som egen brandcell. Detta kan enligt rådet i byggreglerna utföras med brandskyddsridå och vid scen större än 120 m2 bör ridån kompletteras med ridåsprinkler.

Kraven i BBR syftar till att skydda teaterbesökarna från scenbränder under den tid som krävs för utrymning. Personerna ska helt enkelt inte bli utsatta för höga temperaturer, hög värmestrålning, oacceptabel siktnedsättning eller giftiga brandgaser på sin väg ut ur lokalen.

Utöver analysen på Skånes Dansteater har ett antal andra projekt utförts på BDAB genom beräkningar med CFD-modellering.

De flesta projekt har utförts i lokaler med komplexa geometrier och/eller geometrier som gör användning av förenklade beräkningsmodeller olämplig. Noggrannheten i beräkningar beroende på indelning av lokalers volymer i ett stort antal beräkningsceller – i storleksordningen hundratusental till någon miljon – medför att exempelvis sprinkleraktiveringstiders beroende av placering kan studeras.

Utredningar av huruvida brandskydd i lokaler med stor personbelastning som är dimensionerande med schablonmetod verkligen är fullgott utfört eller i behov av åtgärder kan utföras. Likaså utförs kontinuerligt beräkningar med syftet att studera om gångavstånd i stora lokaler kan förlängas med hjälp av brandtekniska installationer.

I dagsläget står BDABs beräkningsdatorer och simulerar bränder i Ericssons nya kontor i Kinas huvudstad Peking där byggnadens beständighet vid brand snarare än personsäkerhet är i fokus.

TOBIAS PERSSON

Nyttan med CFD-beräkningar I detta fall ställde Malmö Brandkår krav på att den alternativa utformningen av brandskyddet skulle verifieras med CFD-beräkningar. Några av fördelarna med utförandet av beräkningarna i en så kallad fältmodell var möjligheten att kunna studera hur fläktplacering samt placering av tilluftsöppningarna påverkade resultatet.

Den stora fördelen var dock att modellering av siktbarhetsförhållanden i salongen kunde utföras - 24 -

FAKTARUTA SKÅNES DANSTEATER Beställare: Arkitekt: Brand: El: Konstruktör: VVS:

Wihlborgs Fastigheter AB Tema Arkitekter Bengt Dahlgren AB Rejlers Danewids Ingenjörsbyrå Bengt Dahlgren AB

BDAB-NYTT

Cloetta Center i Linköping Under hösten har Linköpings nya evenemangsarena, Cloetta Center, tagits i bruk.

Arenan som är Sveriges tredje största efter Globen och Scandinavium har plats för 8 500 åskådare vid Linköping Hockey Clubs hemmamatcher och hade 11 500 åskådare vid hemmasonen Lars Winnerbäcks konsert i samband med invigningen i september.

Arenabyggnaden, som omfattar totalt ca 16 500 m2, har en luftbehandlingsanläggning som tillför ca 40 m3/s luft för värmning, kylning och avfuktning av byggnaden.

Värmeförsörjning sker via det kommunala fjärrvärmenätet. Tappvatten och vattensprinkleranläggningen liksom avloppet är kopplat till det kommunala nätet.

Köldbärarsystem för ispist resp. komfortkyla försörjs via vätskekylaggregat.

Ovanstående system, liksom en del andra fastighetsanknutna anläggningar, styrs och övervakas av en datoriserad styr- och övervakningsanläggning som även har anslutits för att betjä-

na de intilliggande ishallarna, Stångebro Ishall och den i detta projekt flyttade mindre träningshallen.

Bengt Dahlgren är sedan hösten 2002 engagerade i byggherren Linköpings Sportfastigheter AB:s, dotterbolag till Linköpings Kommunala Fastigheter AB, projektledningsorganisation till att vara sakkunnig och handlägga de VVS-tekniska entreprenaddelarna m.m.

Uppdraget har omfattat skedena entreprenadhandling, projektering, byggnation, besiktning samt drifttagning. Granskning av VVSoch brandskyddshandlingar har också utförts.

Leif Viking, som är Bengt Dahlgren AB:s - 25 -

ansvarige i detta uppdrag, tycker det är och har varit mycket intressant och givande att få vara med i ett sådant här projekt. Installationerna i en sådan här anläggning är både hjärta och pulsåder, alltså helt avgörande för en riktig funktion och nyttjande, kommenterar Leif.

Arenan har blivit ett nytt landmärke i Linköping och ett kvarter bort återfinns Bengt Dahlgrens kontor i Linköping.

Mer om projektet inkl. illustrationer finns på byggherrens hemsida: www.lkfab.se.

LEIF VIKING

BDAB-NYTT

Kvarteret Jöns Ols i Lund Sveriges energieffektivaste flerbostadshus?

Många nybyggda flerbostadshus använder stora mängder energi för uppvärmning och tappvatten. Men det går att utforma husen annorlunda för att minska värmebehovet. Kv Jöns Ols i Lund är ett bra exempel på det.

Flertalet av dagens nybyggda flerbostadshus använder över 120 kWh/m2 för uppvärmning och tappvatten.

Det debatteras på flera håll om att det redan med dagens teknik är fullt möjligt att utforma nya flerbostadshus så att totala värmebehovet blir omkring 60 kWh/m2, varav hälften till varmvatten.

Detta är ingen utopi utan det är möjligt att komma till och med under 60 kWh/m2. Kv Jöns Ols i Lund, med 34 lägenheter byggt 1999, är ett bra exempel på att man med dagens teknik och med rimlig återbetalningstid kan komma ner bra bit under 60 kWh/m2.

Uppmätt mängd köpt energi för Kv Jöns Ols är när det gäller värme 31 kWh/m2 och för tappvatten10 kWh/m2.

För att åstadkomma detta har man använt vanlig väl beprövad teknik med fokus på en låg energiförbrukning. Först lade man grunden genom att bygga ett välisolerat hus: Yttervägg: U=0,15 W/(m2 °C) Up=1,15 W/(m2 °C) Fönster: Tak: U=0,11 W/(m2 °C) Separat kanal för varje kök och badrum.

- 26 -

BDAB-NYTT

Dessutom har stor vikt lagts på att arbeta bort köldbryggor och bygga lufttätt.

Efter detta avslutade man med välgenomtänkt beprövad installationsteknik: behovsstyrd ventilation med tilluft bakom radiatorer och frånluft med forceringsmöjlighet i badrum och kök.

• Man har använt frånluftsvärmepump på yttertak som kombinerar fördelarna med en uteluftsoch en frånluftsvärmepump som producerar värme, i första hand till värmesystemet.

• Uppvärmning sker med vanliga vattenradiatorer som har försetts med radiatortermostat, vilket möjliggör reglering av temperaturen med ±0,5C° samt att värmen stängs av vid vädring.

• Varmvatten bereds i huvudsak genom en solfångaranläggning. Värme ur avloppsvattnet återvinns genom en spillvattenvärmeväxlare.

Uppvärmningssystem - principflödesschema

• Värmeförbrukningen mäts med fördelningsmätare i varje lägenhet.

• Dessutom mäts varmvattenförbrukningen i varje lägenhet.

Resultat Värme: Tappvatten: Fastighetsel Hushållsel

31 kWh/m2 10 kWh/m2 16 kWh/m2 27 kWh/m2

Bengt Dahlgren i Malmö har medverkat vid projektering och kontroll under byggtiden av VVS-anläggningen.

JANOS FEKETE Ventilationssystem - principflödesschema

Varmvattenberedning - principflödesschema

BENGT DAHLGREN SAMARBETAR MED CEISS AB

Centrum för Energi och Inneklimat i Södra Sverige.

Det kommunala utbildningsbolaget Ceiss AB utbildar fastighetsfolk från hela södra Sverige. Utbildningarna handlar om att få bättre inomhusklimat samtidigt som man kan sänka sina energikostnader.

Undersökningar visar att Ceiss kunder har sparat över 5% per år på sina uppvärmningskostnader samtidigt som antalet ”nöjda kunder” har ökat.

En av produkterna i Ceiss kursutbud är en femdagarskurs som innehåller momenten: • Allmänt om innemiljö/inneklimat • Belysning och El • Praktiska mätövningar i lokaler och fläktrum • Kartläggning och dokumentation - Femdagarskursen är en bra grund för åtskilliga kunder, men vi specialsyr också många utbildningar och kurser. Det beror givetvis på vad kunden har för önskemål. Kort sagt så

utbildar vi konsulter, säger Karl-Axel Hill, VD för Ceiss AB. ”Tanken är att grundläggande kartläggning mm skall genomföras av tex vaktmästaren själv” kompletterar Kai Marklin, Utvecklingsledare på Ceiss.

Flera av utbildningarna på Ceiss AB genomförs av personal från Bengt Dahlgren AB. Joacim Tydén är en av dessa: ”Det är inspirerande att möta kunderna på detta sätt. Man känner att behovet av denna - 27 -

Karl-Axel Hill, VD för Ceiss AB och Kai Marklin, Utvecklingsledare.

typ av utbildning är mycket stort” säger Joacim.

Lite om Ceiss AB. Ceiss ingår i Göinge Utbildningscenter – en kommunal utbildningsverksamhet i Östra Göinge kommun. Årsomsättningen ligger runt 100 milj kronor och omfattar allt från gymnasieutbildning till högskolekurser och specialanpassade utbildningar av Ceiss typ.

JOACIM TYDÉN

Biogasbussar i Linköping Europas största anläggning för fordonstankning av biogas tillsammans med biogasbussdepå invigdes tidigare i år i Linköping av Sveriges miljöminister.

Linköpings kommun uppförde anläggningen och fortsatte därmed sin satsning på renare luft kombinerat med ekonomisk tillväxt.

Den mycket korta byggtiden, mindre än ett år, klarades tack vare att uppförandet skedde som delad entreprenad enligt AB 92.

Bengt Dahlgren AB fick förtroendet att som VVS-konsult resp. brandkonsult vara med och projektera anläggningen.

Byggnaderna omfattar bl.a. verkstadshallar, tvättanläggningar och trafikledningskontor.

En uppställningsplan finns vid byggnaderna för Linköpings samtliga 65 st tätortsbussar, vilka drivs med biogas. Uppställningen ska kunna expandera för att kunna ta emot 150 st bussar.

Bussarna snabbansluts till ett vätskeburet värmesystem för varmhållning, tryckluft för hydraulsystem samt tankning av biogas.

Mer om anläggningen och projektet finns att läsa på www.biogasbussar.nu LEIF VIKING

FAKTA Byggherre: Projektledning: Arkitekt: VVS-konsult: Brandkonsult: Hyresgäst:

GÖTEBORG

BENGT DAHLGREN AB Victor Hasselblads gata 16 421 31 V FRÖLUNDA Telefon 031-720 25 00 Telefax 031-720 25 01

LINKÖPING

BENGT DAHLGREN LINKÖPING AB Runstensgatan 5 582 78 LINKÖPING Telefon 013-37 40 50 Telefax 013-10 42 27

MALMÖ

www.bengtdahlgren.se

BENGT DAHLGREN MALMÖ AB Sallerupsvägen 13 212 18 MALMÖ Telefon 040-672 88 60 Telefax 040-672 88 61

Linköpings kommun Hifab Sonark Arkitektkontor AB Bengt Dahlgren AB Bengt Dahlgren AB Connex AB

STOCKHOLM

BENGT DAHLGREN STOCKHOLM AB Romansvägen 6 131 40 NACKA Telefon 08-588 88 100 Telefax 08-588 88 101